Skatteutskottets betänkande

2003/04:SKU1

Anslagen till Skatteverket,kronofogdemyndigheterna och Tullverket, m.m.

---

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens
förslag i budgetpropositionen om anslag budgetåret
2004 till myndigheterna inom utgiftsområde 3 Skatt,
tull och exekution.
Utskottet avstyrker motioner från Moderata
samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,
Kristdemokraterna och Centerpartiet med alternativa
anslagsförslag. Utskottet avstyrker slutligen ett
antal motioner rörande Tullverkets framtida
organisation, vissa gränskontrollfrågor och
verksamheten vid kronofogdemyndigheterna.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull
och exekution
Riksdagen anvisar för budgetåret 2004 anslagen
under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution i
enlighet med regeringens förslag. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2003/04:1 i denna del och
avslår motionerna 2003/04:Sk221, 2003/04:Sk230,
2003/04:Sk231, 2003/04:Sk239, 2003/04: Sk254,
2003/04:Sk419, 2003/04:Sk431 yrkandena 1-3,
2003/04:Sk439 yrkandena 1, 3, 5, 7 och 8,
2003/04:Fi240 yrkande 15 och 2003/04:Fi305
yrkandena 15 och 16.

2. Tullverkets framtida organisation

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk248,
2003/04:Sk276, 2003/04: Sk288, 2003/04:Sk293,
2003/04:Sk297, 2003/04:Sk302, 2003/04:Sk305,
2003/04:Sk320, 2003/04:Sk322, 2003/04:Sk330,
2003/04:Sk352, 2003/04: Sk362, 2003/04:Sk364,
2003/04:Sk382, 2003/04:Sk389, 2003/04:Sk414 och
2003/04:Sk424.
Reservation 1 (c)

3. Vissa gränskontrollfrågor

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk220,
2003/04:Sk358, 2003/04: Sk404 yrkandena 1 och 2,
2003/04:Sk407 och 2003/04:Sk439 yrkandena 2, 4
och 6.
Reservation 2 (kd)

4. Verksamheten vid
kronofogdemyndigheterna

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk317 och
2003/04:Sk421.

Stockholm den 13 november 2003

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne
Kjörnsberg (s), Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist
(m)*, Per Erik Granström (s), Ulla Wester (s), Per-
Olof Svensson (s), Anne-Marie Pålsson (m)*, Lennart
Axelsson (s), Roger Tiefensee (c), Inger Nordlander
(s), Ulf Sjösten (m)*, Catharina Bråkenhielm (s),
Barbro Feltzing (mp), Fredrik Olovsson (s), Anne-
Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd) och Per
Rosengren (v).

* Ledamoten har ej deltagit i
beslutet under punkt 1.

2003/04

SkU1

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I ärendet behandlar utskottet regeringens
budgetproposition 2003/04:1, volym 2, utgiftsområde
3 Skatt, tull och exekution samt motioner från den
allmänna motionstiden 2003 som rör anslagen till och
verksamheten vid myndigheterna inom utgiftsområdet.
Regeringens och motionärernas förslag till riksdags-
beslut redovisas i en förteckning över behandlade
förslag, se bilaga 1. Utskottets förslag till anslag
för budgetåret 2004 framgår av bilaga 2.

Bakgrund

Riksdagen beslutade den 30 oktober 2003 (bet.
2003/04:SkU2) i enlighet med regeringens proposition
2002/03:99 Det nya Skatteverket vilket innebär bl.a.
att nuvarande tio skattemyndigheter och
Riksskatteverket avvecklas och att en ny
skattemyndighet inrättas fr.o.m. den 1 januari 2004.
Den nya myndigheten skall heta Skatteverket.

Kronofogdemyndigheternas organisation omfattas
inte av den föreslagna förändringen. Regeringen
tillsatte i november 2002 en särskild utredare för
att se över kronofogdemyndigheternas organisation
och arbetsuppgifter (dir. 2002:142). Utredaren skall
förutsättningslöst ta fram förslag till hur verksam-
heten lämpligen bör organiseras. En utgångspunkt är
att opartiskheten i det verkställande och
borgenärsneutrala arbetet inte skall kunna
ifrågasättas. Ytterligare utgångspunkt är att den
framtida verksamheten skall rymmas inom nuvarande
resursram. Vidare skall effektiviteten förbättras
och servicen upprätthållas. Utredaren beräknas
avsluta sitt arbete i slutet av november 2003.

Inom Tullverket pågår sedan början av år 2003 en
intern utredning, Framtidens Tullverk - ledning,
arbetsmetoder och struktur. Utredningens uppdrag är
att åstadkomma de besparingar som ger långsiktig
balans i myndighetens budget samt skapar utrymme för
prioriteringar av vissa verksamheter, bl.a. en
teknikuppbyggnad. Enligt uppdraget beräknas behovet
av besparingar till 82 miljoner kronor på årsbasis,
varav ca 50 miljoner kronor erfordras för att
balansera budgeten och drygt 30 miljoner kronor
bedöms erfordras för teknikutveckling m.m.
Utredningen lämnade sin första delrapport i maj
2003. I rapporten analyserades de arbetsflöden som i
framtiden kommer att finnas i verksamheten. På
grundval av denna analys lämnades förslag till
processindelning av verksamheten, förslag till
övergripande organisationsstruktur samt en
översiktlig beskrivning av utveckling av
arbetsmetoder. I en andra delrapport i september
2003 presenterades förslag till framtida
lokalisering och dimensionering av verksamheten.
Utredningen har föreslagit långsiktiga besparingar
på 150 miljoner kronor per år vilket bedömts
nödvändigt för att finansiera de
omställningskostnader (pensionsersättningar och
pensionsavgifter) som erfordras för omställningen.
Utredningens avlämnade förslag övervägs för
närvarande inom Tullverket. Utredningen avser att
senare i höst lämna förslag till en närmare
utformning av den framtida organisationen.

Utskottets överväganden

Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt,
tull och exekution

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar för budgetåret 2004
anslagen under utgiftsområde 3 Skatt, tull
och exekution i enlighet med regeringens
förslag och avslår motionsförslag om ändrade
anslagsbelopp m.m.
Jämför särskilda yttranden 1 (m), 2 (fp), 3
(kd) och 4 (c).

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret
2004 anvisar anslagen under utgiftsområde 3 Skatt,
tull och exekution enligt följande:
Anslag
Anslagstyp Tusental
kronor
-----------------------------------------------------
|3:1 Skatteverket |Ramanslag | |
| | |5 745 431 |
-----------------------------------------------------
|3:2 | -"- | |
|Kronofogdemyndigheterna| |1 475 604 |
-----------------------------------------------------
|3:3 Tullverket | -"- | |
| | |1 335 008 |
-----------------------------------------------------
|Summa | | |
| | |8 556 043 |
-----------------------------------------------------

Den av myndigheterna bedrivna verksamheten ingår i
politikområdet Skatt, tull och exekution.
Organisatoriska förändringar avseende
skatteförvaltningen genomförs fr.o.m. den 1 januari
2004 då den nya myndigheten Skatteverket startar.
Riksskatteverket är fram till dess chefsmyndighet
för skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna.
Kronofogdemyndigheternas verksamhet utreds för
närvarande. Inom skatteförvaltningen finns det i dag
på regional nivå tio skattemyndigheter. Inom
exekutionsväsendet finns det på regional nivå tio
kronofogdemyndigheter. Tullverket är en sammanhållen
myndighet med ett huvudkontor och en regional
organisation. Tullverket genomför under 2003 en
intern utredning avseende verksamhetens framtida
organisation. Syftet är dels att hitta en lösning
där myndigheten inom samtliga verksamheter utnyttjar
resurserna bättre, dels att få balans i myndighetens
ekonomi. En annan myndighet med verksamhet inom
politikområdet är Kustbevakningen (utg.omr. 6), som
har ett självständigt ansvar för tullkontrollen till
sjöss.

Målet för politikområdet Skatt, tull och exekution
är att eftersträvade skatte-, tull- och
avgiftsintäkter skall säkerställas på ett
rättssäkert och ekonomiskt effektivt sätt samtidigt
som enkelhet skall eftersträvas och brottslighet
motarbetas.
De gemensamma prioriteringarna inom politikområdet
utgår från att berörda myndigheter svarar för
väsentliga delar av samhällets viktigaste regel-
system.
I det löpande arbetet skall myndigheterna
kontinuerligt arbeta för att höja effektiviteten i
verksamheten samtidigt som servicen till allmänhet
och företag skall förbättras.
Myndigheterna skall sträva efter att mängden
oavsiktliga och avsiktliga fel hos allmänhet och
företag blir färre. Av stor betydelse är att
myndigheterna kan få dessa grupper att känna
förtroende för rättssäkerheten och rättstryggheten i
regelsystemen. Efterlevnaden av reglerna kan därmed
öka och förekomsten av avsiktliga fel minskas.
Myndigheterna skall underlätta för allmänhet och
företag att göra rätt för sig. Därvid bör
myndigheterna se till att de regelverk som
myndigheterna själva disponerar över är så enkla som
möjligt. Myndigheterna skall tillhandahålla en god
och kostnadseffektiv service. Sammantaget bör detta
leda till att de oavsiktliga felen minskar och att
fullgörandekostnaderna för allmänhet och företag
minimeras.
Myndigheterna skall utifrån riskbedömningar
besluta om vilka åtgärder som behöver vidtas.
Skatteförvaltningen skall även fortsättningsvis
prioritera skattekontrollen. I denna ingår bl.a. en
fördjupad kontroll av företag som hanterar stora
skatteunderlag, internationella transaktioner och
ekonomisk brottslighet. Exekutionsväsendet skall
bl.a. prioritera verksamheten i enlighet med den nya
indrivningspolicyn. Tullverket och Kustbevakningen
skall bl.a. prioritera insatser mot narkotika och
storskalig illegal införsel av alkohol och tobak.
Det är av stor vikt att myndigheterna långsiktigt
arbetar med åtgärder för att kunna hantera en med
tiden allt större och mer komplicerad arbetsmängd
med mindre personalresurser. Det är därför viktigt
att all verksamhet effektiviseras och att den
utvecklas ytterligare. De olika delarna i
förändringsarbetet skall stödja varandra i
utvecklingen av moderna, effektiva och ändamålsen-
liga förvaltningar. Det skall bl.a. uppnås genom
kontinuerlig IT-, metod- och kompetensutveckling.
Utveckling mot en flexiblare arbetsorganisation är
nödvändig. Viktiga aspekter i detta är exempelvis
möjligheten att flytta arbetsuppgifter inom
myndigheten och mellan myndigheter, detta för att
kunna möta variationer i arbetsbelastning och för
att ge förutsättningar att utnyttja kunskap inom
andra delar av verksamheten.
Myndigheterna bör fortsätta att sträva efter att
vara ledande bland myndigheter inom Sverige och
Europa beträffande utveckling och användning av IT i
verksamheten.
Att öka den elektroniska och automatiska
hanteringen av dokument och information ses som en
viktig del i arbetet för att kunna frigöra resurser
som i stället kan koncentreras till områden med
högre risk. Arbetet med att öka den elektroniska
hanteringen av dokument och information bör således
fortgå.
Myndigheterna skall också sträva efter en hög
servicenivå och förenklingar för allmänhet,
näringsliv och andra myndigheter. För att nå detta
är en väl utvecklad dialog med dessa grupper av stor
betydelse. I detta arbete är ett ökat användande av
exempelvis Internet som ett komplement till
nuvarande system en viktig del.
För att säkerställa att verksamheten utvecklas åt
rätt håll och att resurserna styrs till rätt områden
är det viktigt att myndigheterna kontinuerligt
följer förändringar i samhället. I detta arbete är
omvärlds- och riskanalyser viktiga instrument.
Det är vidare av stor betydelse att myndigheterna
har ändamålsenliga interna system för att kunna
följa verksamheten.
Den kommande utvidgningen av EU kommer delvis att
ändra förutsättningarna för myndigheternas
verksamhet. Löpande analyser av konsekvenserna därav
är därför nödvändiga, tillika anpassning av
organisation och arbetsmetoder.
I det europeiska och övriga internationella
administrativa samarbetet inom myndighetsområdena
prioriteras insatser för regel- och
procedurförenklingar, rationell användning av IT,
informationsutbyte och utbildningsinsatser. I
samarbetet mellan olika stater är det viktigt att
den information som utbyts tillvaratas på bästa sätt
inom myndigheterna.
Av stor betydelse är att myndigheterna
kontinuerligt bedriver ett förbättringsarbete när
det gäller arbetsmiljön. I detta ingår att utveckla
och förbättra de faktorer som leder till ökad
motivation, effektivitet och hälsa. En viktig aspekt
och del i detta är att systematiskt arbeta för att
minska stress och sjukfrånvaro.
Förändringen av anslagsnivåerna för 2004 hänför
sig till största delen till pris- och
löneomräkningar och till mindre del till beslut och
överföringar mellan utgiftsområden. Skatteverket har
kompenserats med drygt 3 miljoner kronor som följd
av att den årliga revisionen avgiftsbelagts. Från
Skatteverkets anslag har å andra sidan skett
varaktiga överföringar till utgiftsområdena 2 och 17
avseende kostnader för arkivering, kostnader för
Statistiska centralbyråns (SCB) beräkning av
momssatser inom ramen för den svenska avgiften till
EU-budgeten och kostnader för mikrofilmning och
förvaring av folkbokföringsmaterial.
Från kronofogdemyndigheternas anslag har varaktigt
överförts medel till utgiftsområde 17 för
arkivkostnader.
Tullverket har kompenserats med 2,5 miljoner
kronor som följd av att den årliga revisionen
avgiftsbelagts. Anslaget har vidare förstärkts med
10 miljoner kronor för effektivare bekämpning av
narkotikasmuggling och annan gränsöverskridande
organiserad brottslighet. En varaktig överföring på
14,4 miljoner kronor från utgiftsområde 22 till
tullens anslag har slutligen skett för att
säkerställa kontrollnivån på Arlanda flygplats.

Motioner

Oppositionspartierna (m, fp, kd, c) föreslår i sina
budgetalternativ följande ändringar av
anslagsbeloppen under utgiftsområde 3 i förhållande
till regeringens förslag (tusental kronor).

-----------------------------------------------------
|Anslag |Proposi-|Sk431 |Fi240 |Sk439 |Sk419 |
| |tionen | | | | |
| | | (m) | (fp) | (kd) | (c) |
-----------------------------------------------------
|3:1 Skatte-| | | | | |
|verket | | | | | |
| |5 745 |-115 |+100 |+20 000 |-80 000
|
| |431 |000 |000 | | |
-----------------------------------------------------
|3:2 Krono-| | | | | |
|fogdemyn-| | | | | |
|digheterna|1 475 |-13 000 | | | |
| |604 | | | | |
-----------------------------------------------------
|3:3 Tull-| | | | | |
|verket | | | | | |
| |1 335 |+75 000 | +50 |+20 000 |+20 000
|
| |008 | |000 | | |
-----------------------------------------------------
|Summa |8 556 |-53 000 |+150 |+40 000 |-60 000
|
| |043 | |000 | | |
-----------------------------------------------------

I kommittémotion Sk431 yrkandena 1-3 av Lennart
Hedquist m.fl. (m) anförs att Moderata
samlingspartiets förslag om minskade anslag till
Skatteverket för 2004 skall ses mot bakgrund av att
partiet vill slopa flera administrativt tunga
skatter, exempelvis arvs- och gåvoskatterna,
förmögenhetsskatterna och - stegvis - reklamskatten.
Enmyndighetsreformen, dvs. införandet av det nya
Skatteverket, kommer också att medföra
effektivitetsvinster. Enligt motionen bör vidare
målet för den pågående översynen av
kronofogdemyndigheterna vara att ytterligare öka
effektiviteten i förhållande till regeringens
bedömning. Partiet föreslår därför en minskning med
1 % av kronofogdemyndigheternas anslag för 2004. När
det gäller förslaget om att höja anslaget till
Tullverket med 75 miljoner kronor i förhållande till
propositionens förslag anför motionärerna bl.a. att
regeringens förslag står i skarp kontrast mot
uttalandena i propositionen om inriktningen av
gränsskyddsverksamheten. Regeringens förslag kommer
att innebära en kraftig nedskärning av antalet
tulltjänstemän, både sådana som sysslar med
klarering av varor och sådana som arbetar med
brottsbekämpning. Enligt motionen blir resultatet
att tullens möjligheter att utöva en bra
kontrollverksamhet minskar.

I partimotionerna Fi240 yrkande 15 och Fi305
yrkandena 15 och 16 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)
sägs att Folkpartiet, i förhållande till regeringens
förslag, vill öka anslagen till skattemyndigheterna
för att effektivare motverka skattefusk och
skatteundandragande och till tullen för att utöka
insatserna mot den illegala införseln av alkohol och
narkotika.
I kommittémotion Sk439 Per Landgren m.fl. (kd)
yrkandena 1, 5 och 8 anförs att Kristdemokraterna
vill öka anslagen till Skatteverket och tullen i
förhållande till regeringens förslag. Myndigheterna
under utgiftsområdet ser till att de resurser som
krävs för den gemensamma välfärden betalas in, och
staten får tillbaka flera gånger mer än vad som
satsas på att motverka ekonomisk brottslighet.
Motionärerna föreslår vidare ett tillkännagivande
(yrkande 3) om behovet av en mycket god
gränskontroll i Sverige även i framtiden både vid
inre och yttre gräns. Om förstärkningar inte sker
riskerar samhällets kostnader att bli mycket högre
än de besparingar som kortsiktigt kan göras. I
motionen påtalas vidare att regeringen ännu inte har
avsatt resurser för att utveckla sådana
kompensatoriska åtgärder som EU fattat beslut om och
som gör det möjligt att bibehålla kontroller vid
inre gräns. Motionärerna framhåller slutligen att
traditionell tullverksamhet har minskat efter EU-
inträdet medan tullens roll som brotts- och
missbruksförebyggande myndighet ökat och att
regeringen därför bör utreda frågan om att i
Regeringskansliet flytta ansvaret av Tullverket från
Finansdepartementet till Justitiedepartementet
(yrkande 7).
I kommittémotion Sk419 Roger Tiefensee m.fl. (c)
sägs att enmyndighetsreformen och bildandet av det
nya Skatteverket kommer att innebära samord-
ningsvinster samtidigt som Centerpartiets förslag
till skattereform kommer att innebära mindre
skatteadministration. Redan ett avskaffande av
posten Övriga avdrag i den allmänna
självdeklarationen leder till besparingar för
Skatteverket. Sammantaget motiverar detta lägre
anslag till Skatteverket. Enligt motionen anser
Centern att Tullverket behöver mer resurser för att
möta den kraftigt ökande smugglingen av diverse
illegala varor.
Förslag om att tillföra Tullverket ytterligare
resurser för brottsbekämpande verksamhet har vidare
väckts i motionerna Sk221 av Marietta de Pourbaix-
Lundin (m), Sk230 av Nils Fredrik Aurelius (m),
Sk231 av Jeppe Johnsson (m) och i motion Sk254 av
Stefan Hagfeldt och Gunnar Axén (m).
I motion Sk239 av Margareta Pålsson (m) föreslår
motionären ett tillkännagivande från riksdagen om
att skattemyndighetens tillverkning och distribution
av ID-brickor skall upphöra. Hanteringen kostar 3
miljoner kronor varje år, och enligt motionen kan
dessa pengar användas till bättre saker inom
skattemyndigheten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrkte i sitt nyligen avgivna
yttrande (2003/04:SkU1y) till finansutskottet
regeringens förslag till utgiftsram för 2004 för
utgiftsområdet. Ställningstagandet innebar att
utskottet ansåg att förslagen från Folkpartiet och
Kristdemokraterna om resursförstärkningar utöver den
ram som regeringen föreslagit inte var motiverade
eftersom utskottet ansåg att myndigheterna kunde
lösa sina uppgifter inom den ram regeringen
föreslagit. Även förslagen från Moderata
samlingspartiet och Centerpartiet om en lägre
utgiftsram för utgiftsområdet avvisades av utskottet
eftersom utskottet bedömde att regeringens förslag
till anslagsram bättre återspeglade resursbehovet
hos myndigheterna. Utskottet vidhåller denna
inställning. Vid sitt sammanträde den 30 oktober
2003 tillstyrkte finansutskottet regeringens förslag
till utgiftsram för utgiftsområdet och avstyrkte
oppositionens alternativa förslag (bet.
2003/04:FiU1). Finansutskottets betänkande skall
enligt gällande arbetsplan behandlas av riksdagen
den 19 november 2003.

När det gäller fördelningen av resurserna mellan
myndigheterna föreslår Moderata samlingspartiet och
Centerpartiet kraftigt sänkta anslag till Riks-
skatteverket (RSV) med hänvisning bl.a. till de
skatteförändringar partierna i andra sammanhang för
fram. Det rör sig om avskaffandet av flera skatter,
exempelvis arvs- och gåvoskatterna samt
förmögenhetsskatten. Det rör sig också om slopade
avdragsmöjligheter i den allmänna
självdeklarationen. Partierna motiverar också sina
förslag om minskade resurser till Skatteverket med
de effektivitetsvinster som enmyndighetsreformen
(det nya Skatteverket) kan innebära.
Utskottet har i sitt ovannämnda yttrande till
finansutskottet ställt sig avvisande till de
skatteförändringar som Moderaterna och Centern vill
genomföra, och utskottet kan därför inte heller
godta förslagen från dessa partier om sänkta anslag
till RSV. Utskottet anser att de
effektiviseringsvinster och besparingar som dessa
partier räknar med till följd av
enmyndighetsreformen och partiernas skatteförslag
knappast kan uppstå i RSV:s verksamhet redan under
budgetåret 2004.
Utskottet anser också att motionsförslagen om
minskade resurser till Skatteverket skulle kunna
bryta den positiva utveckling som skett av kon-
trollverksamheten. Enligt regeringens bedömning har
skatteförvaltningen vänt den nedåtgående trenden i
kontrollverksamheten under 2001 och under 2002
förbättrades den ytterligare. Utskottet delar
regeringens bedömning att det är de resurstillskott
som skett och den kontinuerliga effektiviseringen av
arbetet som bidragit till dessa förbättringar.
Utskottet anser också att det är av stor vikt att
ytterligare förbättringar genomförs genom att bl.a.
ledning, samordning och uppföljning utvecklas
ytterligare. I detta ingår att ta till vara de
förutsättningar som den föreslagna enmyndigheten
kommer att ge, främst avseende ledning, fördelning,
koncentration och specialisering av arbetet.
Utskottet noterar att partierna är ense med
regeringen om behovet av att Tullverket har
tillräckliga resurser för en effektiv gränskontroll,
framför allt för att kunna möta narkotikasmuggling
och storskalig illegal införsel av alkohol och
tobak. Tullens anslag förstärks genom
budgetpropositionen med 10 miljoner kronor för
effektivare bekämpning av smuggling och annan
gränsöverskridande organiserad brottslighet och med
14,4 miljoner kronor för att säkerställa
kontrollnivån på Arlanda flygplats. Anslaget
förstärktes även förra året med 15 miljoner kronor i
syfte att utveckla nya och effektiva arbetsmetoder i
gränskontrollen. Tullverket har tidigare också
tillförts vissa resurstillskott för att täcka bl.a.
merkostnader till följd av Öresundsbrons öppnande.
Enligt utskottets mening är det viktigt att
Tullverket fortsätter att utveckla sitt
underrättelse- och analysarbete. Det är också
nödvändigt att utveckla samarbetet med andra berörda
myndigheter om gränskontrollen skall bli effektiv
och samtidigt fungera på ett smidigt sätt för
resenärerna och för den gränsöverskridande handeln.
Utskottet anser sammanfattningsvis att regeringens
förslag om anslag under utgiftsområde 3 Skatt, tull
och exekution bör godtas och oppositionens
alternativa förslag avslås. Utskottet har i övrigt
inte funnit anledning till någon kommentar med
anledning av regeringens redovisning av myndighe-
ternas verksamhet inom politikområdet eller med
anledning av motionerna.
När det gäller motion Sk239 vill utskottet dock
anföra följande. Riksdagen anslog genom
budgetpropositionen år 1962 medel för anskaffningen
av identitetsbrickor för nyfödda och åt barn födda
tidigast 1960. Bakgrunden var dels att Sverige
anslutit sig till Genèvekonventionen den 12 augusti
1949 angående skydd för civilpersoner under krigstid
(SÖ 1953:17), dels att identitetsbrickorna utgjorde
ett betydelsefullt led i civilförsvaret. Hanteringen
av identitetsbrickorna skedde inledningsvis vid en
länsbyrå för folkbokföring och finansierades via
Försvarsdepartementet. Sedan 1992, efter ändring i
regleringsbrevet, finansieras präglingen av
identitetsbrickorna inom ramen för
skatteförvaltningens anslag.
Utskottet anser att det får ankomma på regeringen
att följa frågan och bedöma om tillverkningen och
distributionen av de aktuella identitetsbrickorna
skall fortsätta. Utskottet avstyrker därmed även
motion Sk239.

Tullverkets framtida organisation

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår de motioner som har väckts
rörande Tullverkets framtida organisation.
Jämför reservation 1 (c) och särskilt
yttrande 5 (m).

Motioner

Den interna utredning som pågår inom Tullverket har
föranlett ett antal motioner med yrkanden om
tillkännagivanden rörande tullens framtida orga-
nisation med olika regionala prioriteringar.

Tullens närvaro på västkusten och i gränsområdet
mot Norge har föranlett flera motioner. Särskilt
verksamheten vid tullstationerna i Gäddede i
Jämtland och Vittjärn i Värmland har väckt
motionärernas intresse.
I motion Sk276 av Ola Sundell (m) yrkas att
tullstationen i Gäddede inte skall läggas ned. Samma
krav framställs i motionerna Sk297 av Camilla Sköld
Jansson (v) och Håkan Larsson (c), Sk322 av Yvonne
Ångström (fp) och i motion Sk293 av Jan-Evert
Rådhström och Ulla Löfgren (m). I sistnämnda motion
omfattar yrkandet även tullstationen i Vittjärn. I
motion Sk424 av Rune Berglund m.fl. (s) anförs
slutligen att tullen bör ta ett regionalpolitiskt
ansvar. Om tullstationen i Gäddede inte kan behållas
bör enligt motionen andra alternativ övervägas för
att ge företagen exportservice.
I motion Sk330 av Lars Gustafsson (kd) talas om
tullens betydelsefulla arbete i Halland och i motion
Sk382 av Jan Ertsborn och Lennart Kollmats (fp)
föreslås ett uttalande från riksdagen om att
tullkontoren i Halland inte skall stängas.
Tullens närvaro på ostkusten och i norra Sverige
på gränsen till Finland berörs i några andra
motioner.
I motion Sk248 av Agne Hansson (c) föreslås att
nuvarande tullkapacitet i Kalmar och Blekinge län
samt i sydöstra regionen behålls.
I motion Sk305 av Eskil Erlandsson (c) anförs att
nuvarande tullkapacitet och gränsskydd i sydöstra
Sverige bör vidmakthållas.
I motion Sk389 av Sverker Thorén (fp) och Chatrine
Pålsson (kd) föreslås ett uttalande om att
tullkontoret i Kalmar inte skall avvecklas.
I motion Sk362 av Lena Ek och Birgitta Sellén (c)
föreslås att tullens förändrade verksamhet
utvärderas från företagssynpunkt så att företagens
krav på effektiv, snabb och tillgänglig
tullklarering tillgodoses.
I motion Sk414 av Krister Örnfjäder och Håkan
Juholt (s) föreslås, med anledning av att Tullverket
står inför besparingar och att verksamheten enligt
motionen kommer att koncentreras till storstäderna,
att tullen och polisen i Kalmar län bör ges
möjlighet att genomföra ett nära samarbete som kan
stå modell för den framtida utvecklingen i
gränskontrollområdet.
I motion Sk364 av Lena Ek och Sven Bergström (c)
betonas, mot bakgrund av aviserade neddragningar
inom tullen, vikten av en väl fungerande
tullverksamhet i Sverige särskilt med hänsyn till
EU-utvidgningen och de risker för ökad illegal
drogtrafik som kan förutses.
I motion Sk288 av Sven Bergström (c) och Ragnwi
Marcelind (kd) vill motionärerna att
tullverksamheten bl.a. i Gävle bevaras.
I motion Sk320 av Erling Wälivaara (kd) anförs att
regeringen bör se över Tullverkets planer på
avveckling av tullstationer i landet.
Tullens närvaro i Mälaren slutligen berörs i två
motioner.
I motion Sk352 av Jörgen Johansson (c) talas om
behovet av en väl fungerande tullverksamhet i
Västmanland och i motion Sk302 av Torsten Lindstöm
sägs att tullverksamheten i Västerås inte bör läggas
ned, snarare utökas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tillstyrkt regeringens förslag om
vilka resurser Tullverket har att röra sig med under
2004. Utskottet anser att den kommande EU-utvidg-
ningen, ökningen i trafikströmmarna och trycket från
den organiserade brottsligheten ställer stora krav
på anpassning av tullens organisation och
arbetsmetoder så att resurserna används så effektivt
som möjligt. Den nuvarande handeln med de blivande
EU-medlemsstaterna kommer att övergå till EU-intern
handel. Det innebär å ena sidan att
brottsbekämpningen försvåras men å andra sidan att
Tullverket kan frigöra resurser från
deklarationsverksamheten för att förbättra och
effektivisera den brottsbekämpande verksamheten.
Tullverket genomför för närvarande en intern
utredning om hur myndigheten i framtiden bör vara
organiserad för att utnyttja resurserna bättre och
hur myndigheten skall få balans i sin ekonomi.
Utskottet anser att detta är bra och nödvändigt. När
det gäller de synpunkter som framförs i motion Sk362
om företagens krav på effektiv, snabb och
tillgänglig tullklarering vill utskottet framhålla
de signaler som kommit från Tullverket om att
eventuella förändringar kommer att ske i dialog med
det lokala näringslivet. I den mån tullstationer
dras in, kommer tullen att kunna erbjuda
näringslivet alternativa lösningar för tullärenden
som innebär att servicen inte försämras.

Utskottet anser att det är Tullverket som skall
avgöra var de resurser man förfogar över gör mest
nytta för att uppfylla fastställda mål för
tullverksamheten. Utskottet har inga synpunkter på
hur tullen organiserar sitt arbete eller vilka
regionala prioriteringar som görs och avstyrker
samtliga i avsnittet berörda motioner.

Vissa gränskontrollfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår de motioner som väckts
angående vissa gränskontrollfrågor.
Jämför reservation 2 (kd).

Motioner

Kristdemokraterna anför i kommittémotion Sk439 av
Per Landgren m.fl. (kd) att tullen, kustbevakningen
och polisen bör få i gemensamt uppdrag att se över
hur underrättelseverksamheten bättre kan samordnas
så att man arbetar mot en gemensam hotbild och
använder varandras kompetens och utrustning (yrkande
2).

Enligt motionen är kontrollen vid landets 26
internationella flyplatser inte tillfredsställande
utan utövas endast vid vissa tillfällen och
tidpunkter. Kontrollen måste förbättras (yrkande 4).
I motionen föreslås slutligen att
tulltjänstemännens befogenheter och samarbetet med
polisen bör utredas. Införseln av stöldgods och
trafficking kan hindras i större utsträckning, anser
motionärerna, om tullen får ökade befogenheter
(yrkande 6).
I motion Sk358 av Anneli Särnblad Stoors m.fl. (s)
föreslås att nya projekt för ökad samverkan mellan
tullen och polisen skall stimuleras. När tullen drar
ner sin bemanning i gränsområdena mot Norge och
Finland är det, framhåller motionären, viktigt att
brottsbekämpningen fortsätter och att författningar,
resurser, organisationsformer och ledningsfrågor ses
över så att man kan hitta lösningar och projekt för
samverkan mellan tullen och andra myndigheter.
I motion Sk404 av Johnny Gylling (kd) påtalas att
tullen i Blekinge skapat en arbetsplattform med
länder runt Östersjön och att personalen på ömse
håll har ett fruktbart samarbete. Motionären önskar
ett tillkännagivande från riksdagen om att tullens
kompetens skall användas i kampen mot narkotika och
människosmuggling även i framtiden (yrkande 1).
Enligt motionen bör tullens befogenheter utökas så
att man kan stoppa bilar som misstänks innehålla
narkotika eller som används vid människosmuggling
(yrkande 2).
I motion Sk220 av Johan Linander (c) efterlyses
åtgärder för att stoppa privatinförsel som inte är
för eget eller familjens personliga bruk.
Förtydligad lagstiftning, förstärkning av tullen och
utökade befogenheter föreslås i motionen jämte höjda
straff för de s.k. myrtrafikanternas storskaliga
alkoholsmuggling.
I motion Sk407 av Conny Öhman (s) slutligen
föreslås ändrade regler så att tullen kan beslagta
postförsändelser med varor som är förbjudna i
Sverige, t.ex. läkemedel, naturmedel och
kosttillskott.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har ovan tillstyrkt regeringens förslag i
budgetpropositionen om anslag till Tullverket som
innebär att tullen tillförs 10 miljoner kronor för
2004 för en effektivare bekämpning av
narkotikasmuggling och annan gränsöverskridande
brottslighet samt 14,4 miljoner kronor för att
säkerställa kontrollnivån på Arlanda flygplats. I
budgeten aviserar regeringen ytterligare tillskott
för 2005.

Utskottet vill betona det som sägs i propositionen
om vikten av att tullens samarbete med polisen,
Kustbevakningen och andra myndigheter och institu-
tioner fortsätter att utvecklas. Detta samarbete är
nödvändigt för att uppnå en effektiv och
ändamålsenlig gränskontroll.
Gränskontrollutredningen (Ju 2003:07) gör för
närvarande en översyn av samarbetet mellan de
gränskontrollerande myndigheterna, bl.a. polisen och
tullen, vad gäller kontroll av personer vid bl.a.
yttre gräns. Utredaren skall efter kartläggning och
analys överväga och föreslå åtgärder som kan
utveckla myndigheternas samverkan. I översynen ingår
bl.a. informations- och underrättelseutbyte mellan
myndigheterna liksom möjligheten för tullen att på
ett ändamålsenligt sätt medverka i personkontrollen.
Gränskontrollutredningen beräknas avsluta sitt
arbete den 1 juli 2004.
Utskottet har erfarit att regeringen inom kort
avser att tillsätta en inregränslagsutredning där
även frågor om samarbetet mellan tullen och andra
myndigheter ingår i uppdraget.
Utskottet vill också understryka vad som sägs i
budgeten om att den information som erhålls genom
det europeiska och övriga internationella samarbetet
tillvaratas på bästa sätt inom Tullverket. Utskottet
har även i föregående avsnitt påtalat vikten av att
tullen löpande analyserar konsekvenserna av den
kommande utvidgningen av EU och att myndigheten
anpassar organisation och arbetsmetoder.
Tullverket har för närvarande inte befogenhet att
ingripa i fall av misstänkt människosmuggling eller
vid misstanke om utförsel av stulna fordon. Dessa
frågor ses över av Gränskontrollutredningen som
bl.a. skall utreda om tullen bör ha skyldighet att
till polisen rapportera om personer som inte har
rätt att vistas i landet eller i övriga
Schengenområdet, om misstänkta eller upptäckta brott
samt om tullen behöver förändrade befogenheter i
detta sammanhang.
När det gäller motionsförslaget om höjda
straffsatser vid smuggling erinrar utskottet om att
det i straffskalan för smugglingsbrott ingår
fängelse i två år och för grovt smugglingsbrott
fängelse i sex år. Enligt utskottets mening är det
knappast i första hand straffsatserna som är problem
i sammanhanget utan snarare bevisläget som gör
verksamheten svår att komma åt. Ett gott samarbete
mellan tull och polis torde vara en förutsättning
för framgång.
När det gäller tullens möjligheter att beslagta
postförsändelser med varor som är förbjudna i
Sverige gäller följande. Enligt tullagen får
postförsändelser öppnas och undersökas om det behövs
för kontroll av att deklarations- eller
uppgiftsskyldighet uppfyllts. Möjlighet att
kvarhålla postförsändelsen finns dock endast om det
finns anledning att anta att den innehåller
narkotika som kan tas i beslag enligt
smugglingslagen. Motsvarande gäller enligt
inregränslagen. Av större intresse i sammanhanget är
beslagsbestämmelserna i smugglingslagen. Om det
finns ett införselförbud beträffande t.ex.
läkemedel, kosttillskott eller naturmedel bör beslag
kunna ske förutsatt att någon brutit mot förbudet
genom att inte anmäla varan till tullbehandling,
någon lämnat felaktig uppgift eller underlåtit att
lämna uppgift vid tullbehandling etc.
Utskottet anser att det inte behövs något
tillkännagivande till regeringen med anledning av de
nu aktuella frågorna och utskottet avstyrker
samtliga berörda motioner.

Verksamheten vid
kronofogdemyndigheterna

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår de motioner som väckts med
anledning av verksamheten vid
kronofogdemyndigheterna.

Motioner

I motion Sk317 av Inger Lundberg (s) anförs att
kronofogdemyndigheternas uppdrag bör breddas.
Myndigheterna bör enligt motionen kunna tillföra
både Konsumentverket, Regeringskansliet och andra
myndigheter kunskap om hur de ekonomiskt svagaste
människorna reagerar på olika regelverk och rutiner.

I motion Sk421 av Christina Axelsson och Carina
Moberg (s) slutligen påtalas behovet av god
kommunikation hos kronofogdemyndigheterna gentemot
gäldenärer och myndigheter.

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan i allt väsentligt ställa sig bakom det
som sägs i motion Sk317 om att regelsystemen i sig
och människors beteenden i många fall genererar
onödig skuldsättning hos kronofogden. Motionären tar
som exempel skulder för underhållsstöd till
flerbarnsföräldrar, parkeringsavgifter och barns
ansvar för vuxnas skulder. Enligt utskottets mening
är verksamheten hos kronofogdemyndigheterna med att
förebygga skuldsättning mycket viktig. Verksamheten
syftar till att minska antalet gäldenärer och
bedrivs i dag främst genom information till olika
grupper om hur man skall undvika att få skulder som
man inte klarar av att betala. Enligt utskottets
mening är det naturligt om kronofogdemyndigheten i
sitt förebyggande arbete också i en vidare mån
sprider kunskap om de faktorer i regelsystemen och
människors beteenden som leder till
överskuldssättning. Kronofogdemyndigheternas
organisation och arbetsuppgifter ses för närvarande
över av en utredare (dir. 2002:142). Utredarens
uppgift är att förutsättningslöst ta fram förslag
till hur verksamheten lämpligen bör organiseras.

Utskottet anser att de förhållanden som omnämns i
motion Sk317 och även det som sägs i motion Sk421 är
väl kända i Regeringskansliet, varför ett till-
kännagivande från riksdagen inte behövs. Utskottet
avstyrker de aktuella motionerna.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

1. Tullverkets framtida organisation (punkt 2)
- c

av Roger Tiefensee (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen ger som sin mening regeringen till känna
vad som anförs i reservation 1 om Tullverkets
framtida organisation. Därmed bifaller riksdagen
delvis motionerna 2003/04:Sk248, 2003/04:Sk288,
2003/04:Sk297, 2003/04: Sk305, 2003/04:Sk352 och
2003/04:Sk364 samt avslår motionerna 2003/04: Sk276,
2003/04:Sk293, 2003/04:Sk302, 2003/04:Sk320,
2003/04:Sk322, 2003/04: Sk330, 2003/04:Sk362,
2003/04:Sk382, 2003/04:Sk389, 2003/04:Sk414 och
2003/04:Sk424.

Ställningstagande

Tullverket presenterade i september en utredning som
innebär att en fjärdedel av nuvarande tullstationer
i Sverige kan komma att avvecklas och att personalen
kan komma att minska med nära 20 % eller ca 450
personer. Om utredningsförslaget genomförs innebär
det en drastisk nedskärning av nuvarande
tullverksamhet med de ökade risker för smuggling och
annan kriminell verksamhet som en väl fungerande
tullverksamhet kan förhindra. Redan i samband med
EU-inträdet genomfördes en radikal neddragning av
tullens verksamhet. Det har inneburit att tullens
personal haft svårigheter att klara de uppgifter de
är ålagda.

Enligt min mening är det oacceptabelt med stora
neddragningar inom tullen i ett läge där, i samband
med EU:s utvidgning, riskerna för en illegal trafik
över nationsgränserna kan befaras öka.
Bekämpning av smuggling och annan ekonomisk
brottslighet skall enligt riksdagens beslut
prioriteras högt. Detta är också vad regeringen
skriver i årets budgetproposition. Med det anslag
regeringen och stödpartierna anvisar till Tullverket
saknas de nödvändiga resurserna. Den aviserade
neddragningen av verksamheten som tullen tvingas
till innebär en betydande risk att man inte klarar
uppgiften. Många viktiga tullstationer, hamnar och
flygplatser riskerar att bli utan tullverksamhet.
En omorganisation av Tullverket bör enligt min
mening inte ses som en isolerad företeelse eftersom
den får konsekvenser även på andra områden. Ett
försämrat eller uteblivet gränsskydd för med sig
stora kostnader för andra delar av samhället. Det
kommer att öka behovet av insatser från polis, dom-
stolar, kriminalvård, sjukvård, socialtjänst m.fl.
Riksdagen måste göra en samlad bedömning om
samhället är berett att ta konsekvenserna av ett
raserat gränsskydd. Vad ovan anförts bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

2. Vissa gränskontrollfrågor (punkt 3) - kd

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen ger som sin mening regeringen till känna
vad som anförs i reservation 2 om vissa
gränskontrollfrågor. Därmed bifaller riksdagen
motion 2003/04:Sk439 yrkandena 2, 4 och 6, bifaller
delvis motion 2003/04:Sk404 yrkandena 1 och 2 samt
avslår motionerna 2003/04:Sk220, 2003/04:Sk358 och
2003/04:Sk407.

Ställningstagande

Den fria rörligheten inom EU ökar möjligheten till
smuggling. Merparten av all narkotika som smugglas
till Sverige beräknas komma genom EU-trafiken. De
senaste åren har smugglingen av narkotika, tobak och
alkohol ökat och en bidragande orsak är de senaste
årens kraftiga nedskärningar i tullmyndighetens
resurser.

Sverige deltar sedan mars 2001 i
Schengensamarbetet. Det innebär krav på permanent
kontroll vid landets 26 internationella flygplatser.
I dag är kontrollen inte tillfredsställande utan
utövas endast vid vissa tillfällen och tidpunkter,
vid en del flygplatser endast på kontorstid.
Transporter och resande till landet, och därmed även
illegal verksamhet, pågår dygnet runt. Vi
kristdemokrater kräver att kontrollen förbättras på
de internationella flygplatserna och att
gränskontrollen i allmänhet blir effektivare. Vi är
också beredda att ge tullen ökade resurser. Vi anser
också att den enskilde tulltjänstemannens befogen-
heter samt tullens samarbete med polisen skall
utredas för att man skall kunna öka effektiviteten i
gränskontrollen. Vi tror att införande av stöldgods
samt trafficking kan hindras i betydligt större
utsträckning om tullens befogenheter ökar. Vad ovan
anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och
exekution (punkt 1) - m

av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m)
och Ulf Sjösten (m).

Moderata samlingspartiet har i parti- och
kommittémotioner förordat en annan inriktning av den
ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Ett över-
gripande mål för den ekonomiska politiken bör vara
att möjliggöra ökad tillväxt, att kunna leva på sin
lön och stärkt trygghet. Antalet sjukskrivna och
förtidspensionerade måste minskas genom att sjukvård
och rehabilitering förbättras. Detta kräver bl.a. en
målmedveten politik för ett ökat arbetsutbud, rejäla
satsningar på kunskap och forskning samt påtagliga
förbättringar av klimatet för företagande. För att
möjliggöra allt detta krävs en politik som
innehåller lägre skatter för både löntagare och
företagare, en skärpning av bidragssystemet,
avregleringar och ökad konkurrens, en ökad trygghet
för och stärkt självkänsla hos medborgarna.

Våra förslag skall vara trygga, väl sammanhållna
och syfta till att skapa de bästa förutsättningarna
för ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande
Sverige. Vi vill satsa på en utbildning som ger alla
större möjligheter till ett rikare liv. Genom en
större enskild sektor och ett starkare civilt
samhälle kan både företag och människor växa. Vi
vill att fler, inte färre, kan komma in på den
ordinarie arbetsmarknaden. Den sociala tryggheten
och självkänslan ökar också genom att hushållen får
en större ekonomisk självständighet. Friheten och
rättigheten att välja bidrar både till mångfald, en
bättre kvalitet och en större trygghet. De enskilda
människorna får ett större inflytande över sina liv.
Vi har föreslagit en långtgående växling från
subventioner och bidrag till omfattande
skattesänkningar för alla, främst låg- och
medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor
som är i störst behov av gemensamma insatser och som
har små eller inga möjligheter att påverka sin egen
situation. Vi slår också fast att det allmänna skall
tillföras resurser för att på ett tillfredsställande
sätt kunna genomföra de uppgifter som måste vara
gemensamma. Exempelvis tillförs betydande resurser
för att bryta den ökande sjukfrånvaron och de ökande
förtidspensioneringarna.
Vårt budgetalternativ - med våra förslag till
utgiftstak, anslagsfördelning och skatteförändringar
samt finanspolitiska ramverk - präglas av ordning
och reda och skall ses som en helhet där inte någon
eller några delar kan brytas ut och behandlas
isolerat från de andra. Om riksdagens majoritet den
19 november 2003 beslutar om ramar för de olika
utgiftsområdena i enlighet med finansutskottets
förslag och därmed väljer en annan inriktning av
politiken, deltar vi inte i det nu aktuella beslutet
om anslagsfördelningen inom utgiftsområdet 3.
I det följande redovisar vi i korthet det moderata
alternativet till politik inom utgiftsområde 3. Vår
politik finns närmare utvecklad bl.a. i motion
Sk431. Moderata samlingspartiet föreslår att flera
administrativt tunga skatter avskaffas, exempelvis
arvs- och gåvoskatterna, förmögenhetsskatten och
stegvis reklamskatten. Vidare skall det nya
Skatteverket i sig medföra effektivitetsvinster. Mot
den bakgrunden är det enligt vår mening rimligt att
minska anslaget till skatteförvaltningen. Vi
föreslår en neddragning med 2 % av nivån 2004 och
därefter samma utveckling som i budgetpropositionen.
Kronofogdemyndigheternas framtid är under
utredning. Målet för översynen bör vara att även öka
effektiviteten utöver regeringens bedömning. Vi
föreslår en neddragning av nivån 2004 med 1 % och
därefter samma utveckling som i budgetpropositionen.
Tullen fyller en mycket viktig funktion i
brottsbekämpningen. Smuggling av narkotika,
dopningspreparat, alkohol och cigaretter till
Sverige har ökat kraftigt. Inom kort utvidgas EU med
tio nya medlemsstater, vilket ökar risken för att
illegala varor i större utsträckning kommer till
Sverige från dessa länder.
I Tullverkets interna utredning föreslås, enligt
uppgift, omfattande och drastiska neddragningar av
tullens resurser. Om förslaget genomförs riskeras
att verksamheten inte kan fullgöras på ett bra sätt
och därmed utgör det ett hot mot det svenska
samhället.
Anslagen i budgeten till tullen står i skarp
kontrast mot uttalandena i propositionen om
politikens inriktning och kommer att medföra
kraftiga nedskärningar av antalet tulltjänstemän.
Det drabbar klareringsarbetet men även
brottsbekämpningen. Det kommer att minska tullens
möjligheter till en bra reell och personell
kontrollverksamhet och därigenom minska slagkraften
i en viktig brottsbekämpande verksamhet. Vi
moderater anser att tullen måste få en tydlig
resursförstärkning och föreslår ökade anslag med 75
miljoner kronor i förhållande till regeringens
förslag. Vi anser också att tullens verksamhet skall
finansieras via anslag och inte delvis genom att
offentligrättsliga medel tas i anspråk.
När det gäller frågan om skatteförvaltningens
hantering av identitetsbrickor vill vi betona vikten
av att myndigheten och regeringen fortlöpande ser
över resursanvändningen och att medel inte används i
verksamhet som har spelat ut sin roll. Det
säkerhetspolitiska läget i dag skiljer sig radikalt
från det som rådde på 1960-talet. Om
Genèvekonventionen angående skydd för civilpersoner
under krigstid inte innebär en tvingande
förpliktelse för Sverige att förse delar av
befolkningen med identitetsbrickor, ifrågasätter vi
om inte de pengar verksamheten kostar kan användas
på ett bättre sätt inom skatteförvaltningen.

2. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och
exekution (punkt 1) - fp

av Anna Grönlund (fp) och Anne-Marie Ekström
(fp).

Folkpartiet har i motionerna Fi240 och Fi305 med
anledning av budgetpropositionen yrkat på att
utgiftsområde 3 skall tillföras ytterligare
resurser. Folkpartiet vill att Skatteverkets anslag
för 2004 skall höjas med 100 miljoner kronor i
förhållande till regeringens förslag för åtgärder
som ökar skatteintäkterna. Vi anser att
skattemyndigheterna effektivare måste kunna motverka
skattefusk och skatteundandragande. Folkpartiet vill
vidare att tullen tillförs 50 miljoner kronor mer
för 2004 än regeringen föreslagit. Enligt vår mening
måste tullen kunna utöka insatserna mot den illegala
införseln av alkohol och narkotika.

Finansutskottet (bet. 2003/04:FiU1) har nyligen
behandlat regeringens förslag om utgiftsramar för
2004 och 2005 och Folkpartiets alternativa förslag
om att höja utgiftsramen för utgiftsområdet i
förhållande till propositionen med 150 miljoner
kronor för båda åren. Finansutskottet har tillstyrkt
regeringens förslag till utgiftsramar för
utgiftsområdet, och Folkpartiet redovisar sitt
alternativa förslag till ekonomiska ramar för
utgiftsområdet i en reservation till finans-
utskottets betänkande.

3. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och
exekution (punkt 1) - kd

av Lars Gustafsson (kd).

Kristdemokraterna har i motion Fi241 lämnat
alternativa förslag till utgiftsramar för 2004 och
2005. I motionen föreslås att utgiftsramen för
utgiftsområde 3 höjs med 40 miljoner kronor 2004 och
med 50 miljoner kronor 2005. Vi vill förstärka
tullens insatser mot illegal införsel av narkotika,
vapen, alkohol, tobak och andra skattepliktiga varor
med 20 miljoner kronor per år utöver vad regeringen
föreslagit. Vi anser också att skattekontrollen bör
förstärkas för att motverka den svarta ekonomins
utbredning. Kristdemokraternas förslag om avskaffad
fastighetsskatt och förmögenhetsskatt leder till
betydande besparingar i skatteadministrationen, och
vi anser att Skatteverket härutöver behöver
tillföras 20 miljoner kronor 2004 och 30 miljoner
kronor 2005 utöver vad regeringen föreslagit.

Finansutskottet (bet. 2003/04:FiU1) har nyligen
tillstyrkt regeringens förslag till utgiftsramar för
utgiftsområdet och Kristdemokraterna redovisar sitt
alternativa förslag till ekonomiska ramar för
utgiftsområdet i en reservation till
finansutskottets betänkande.
I motion Sk439 har vi närmare utvecklat vår syn på
myndigheternas verksamhet på utgiftsområdet.
Myndigheterna ser till att de resurser som krävs för
den gemensamma välfärden betalas in, och staten får
tillbaka flera gånger mer än vad som satsas på att
motverka ekonomisk brottslighet. Vi anser att
Sverige även i framtiden behöver en mycket god
gränskontroll både vid inre och yttre gräns. Om
förstärkningar inte sker riskerar samhällets
kostnader att bli mycket högre än de besparingar som
kortsiktigt kan göras. Regeringen har ännu inte
avsatt resurser för att utveckla sådana
kompensatoriska åtgärder som EU fattat beslut om och
som gör det möjligt att bibehålla kontroller vid
inre gräns. Traditionell tullverksamhet har minskat
efter EU-inträdet medan tullens roll som brotts- och
missbruksförebyggande myndighet ökat och regeringen
bör utreda frågan om att flytta ansvaret för
Tullverket från Finansdepartementet till
Justitiedepartementet.

4. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och
exekution (punkt 1) - c

av Roger Tiefensee (c).

Centerpartiet har i motion Fi242 yrkat på
utgiftsramar för utgiftsområde 3 som är 60 miljoner
kronor lägre 2004 och 80 miljoner kronor lägre 2005
än vad regeringen föreslagit. Finansutskottet (bet.
2003/04:FiU1) har tillstyrkt regeringens förslag
till utgiftsramar för utgiftsområdet, och
Centerpartiet redovisar sitt alternativa förslag
till ekonomiska ramar för utgiftsområdet i en
reservation till finansutskottets betänkande.

Vi anser att det finns möjligheter till
besparingar inom skatteförvaltningens verksamhet som
en följd av Centerpartiets olika skatteförslag.
Såväl Centerpartiets förslag till
inkomstskattereform som förslag om att slopa arvs-
och gåvoskatterna för skatteklass 1 och om
reformerad fastighetstaxering, slopad
förmögenshetsskatt och förenklade 3:12-regler kommer
att innebära mindre skatteadministration. De
förenklingar som genomförandet av våra skatteförslag
kommer att innebära medger att besparingar görs i
skatteförvaltningens verksamhet. Redan ett
avskaffande av posten Övriga avdrag i den allmänna
självdeklarationen leder till besparingar för
Skatteverket.
Centerpartiet vill slutligen satsa mer resurser på
Tullverket för att möta den kraftigt ökande
smugglingen av diverse illegala varor, bl.a.
narkotika. Vi anser att Tullverket skall tillföras
20 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit.

5. Tullverkets framtida organisation (punkt 2)
- m

av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m)
och Ulf Sjösten (m).

Vi anser att regeringens besparingsiver för att få
rätsida på statens finanser hotar fundamentala
samhällsfunktioner. Det är särskilt tydligt när det
drabbar verksamheter som ingen annan än staten kan
stå som huvudman för. Vi tänker särskilt på den
interna utredning Tullverket tvingats tillsätta för
att få balans i tullens ekonomi. Utredningen har
bl.a. föreslagit att en rad tullstationer skall
läggas ned. Vi anser att besparingar i tullens
verksamhet av den storleksordning som det är fråga
om kommer att innebära kraftigt försämrad service
till företag och försämra näringslivets möjligheter
att utvecklas. Det kommer med all säkerhet också att
gå ut över effektiviteten i
gränskontrollverksamheten med allt vad det innebär
av ökande smuggling. Vi anser att det är uppenbart
att Moderata samlingspartiets förslag om att
tillföra Tullverket ökade anslag bättre återspeglar
myndighetens verkliga resursbehov.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i
proposition 2003/04:1 att riksdagen för budgetåret
2004 anvisar anslagen under utgiftsområde 3 Skatt,
tull och exekution i enlighet med uppställningen
under avsnitt 1.

Motioner från allmänna
motionstiden

2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

15. Riksdagen anvisar för 2004 anslagen under
utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt
uppställningen i tabell 12.

2003/04:Fi305 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

15. Riksdagen anvisar till 3:2 Skattemyndigheterna
för budgetåret 2004 100 miljoner kronor utöver vad
regeringen föreslagit eller således 5 845 miljoner
kronor.

16. Riksdagen anvisar till 3:3 Tullverket för
budgetåret 2004 50 miljoner kronor utöver vad
regeringen föreslagit eller således 1 385 miljoner
kronor.

2003/04:Sk220 av Johan Linander (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om åtgärder för att stoppa
införsel av alkoholdrycker och tobaksvaror som inte
är för sitt eget eller sin familjs personliga bruk.

2003/04:Sk221 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av att tillföra
Tullverket mer resurser för brottsbekämpning.

2003/04:Sk230 av Nils Fredrik Aurelius (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ökad satsning på tullens
brottsbekämpande verksamhet.

2003/04:Sk231 av Jeppe Johnsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ökad satsning på tullens
brottsbekämpande verksamhet.

2003/04:Sk239 av Margareta Pålsson (m):

Riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om en översyn av regleringsbrevet från år
1992, om tillverkning och distribution av ID-
brickor.

2003/04:Sk248 av Agne Hansson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om bevarande av nuvarande
tullkapacitet i Kalmar och Blekinge län samt i den
sydöstra regionen.

2003/04:Sk254 av Stefan Hagfeldt och Gunnar Axén
(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att ge tillräckliga
resurser till Tullverket.

2003/04:Sk276 av Ola Sundell (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om nedläggning av
tullstationen i Gäddede.

2003/04:Sk288 av Sven Bergström och Ragnwi Marcelind
(c, kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om bevarad tullverksamhet
bl.a. i Gävle.

2003/04:Sk293 av Jan-Evert Rådhström och Ulla
Löfgren (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vikten av att behålla
nedläggningshotade tullstationer i Vittjärn och
Gäddede.

2003/04:Sk297 av Camilla Sköld Jansson och Håkan
Larsson (v, c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om vikten av fortsatt
tullverksamhet i Gäddede i norra Jämtland.

2003/04:Sk302 av Torsten Lindström (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om tullverksamheten i
Västerås.

2003/04:Sk305 av Eskil Erlandsson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vidmakthållande av
nuvarande tullkapacitet och gränsskydd i sydöstra
Sverige.

2003/04:Sk317 av Inger Lundberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ett breddat uppdrag till
kronofogdemyndigheten.

2003/04:Sk320 av Erling Wälivaara (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att se över Tullverkets
planer på avveckling av tullstationer i landet.

2003/04:Sk322 av Yvonne Ångström (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vikten av att behålla
tullstationen i Gäddede.

2003/04:Sk330 av Lars Gustafsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om tullens betydelsefulla
arbete i Halland.

2003/04:Sk352 av Jörgen Johansson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av en väl
fungerande tullverksamhet i Västmanland.

2003/04:Sk358 av Anneli Särnblad Stoors m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att stimulera nya projekt
för ökad samverkan mellan Tullverket och andra
myndigheter.

2003/04:Sk362 av Lena Ek och Birgitta Sellén (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en utvärdering av tullens
verksamhet från företagssynpunkt.

2003/04:Sk364 av Lena Ek och Sven Bergström (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vikten av en väl fungerande
tullverksamhet i Sverige, särskilt med hänsyn till
EU-utvidgningen och de risker för ökad illegal
drogtrafik över gränserna som kan förutses.

2003/04:Sk382 av Jan Ertsborn och Lennart Kollmats
(fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att inte stänga
tullkontoren i Halland.

2003/04:Sk389 av Sverker Thorén och Chatrine Pålsson
(fp, kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att inte avveckla
tullkontoret i Kalmar.

2003/04:Sk404 av Johnny Gylling (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Tullverkets
kompetens skall användas i kampen mot narkotika
och människosmuggling även i framtiden.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Tullverkets
befogenheter skall utökas.

2003/04:Sk407 av Conny Öhman (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att Tullverkets regler bör
utformas så att varor som är förbjudna att saluföra
i Sverige kan beslagtas.

2003/04:Sk414 av Krister Örnfjäder och Håkan Juholt
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om tullverksamheten i Kalmar
län.

2003/04:Sk419 av Roger Tiefensee m.fl. (c):

Riksdagen anvisar med följande ändringar i
förhållande till regeringens förslag anslagen under
utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt
följande uppställning (i tkr): 3:1 Skatteverket,
regeringens förslag 5 745 431, anslagsförändring
-80 000. 3:3 Tullverket, regeringens förslag
1 335 008, anslagsförändring 20 000. Summa för
utgiftsområdet, regeringens förslag 8 556 043,
anslagsförändring -60 000.

2003/04:Sk421 av Christina Axelsson och Carina
Moberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av god
kommunikation inom kronofogdemyndigheten gentemot
gäldenär och myndigheter.

2003/04:Sk424 av Rune Berglund m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om Tullverkets
regionalpolitiska ansvar.

2003/04:Sk431 av Lennart Hedquist m.fl. (m):

1. Riksdagen anvisar till anslag 3:1
Riksskatteverket för budgetåret 2004 115 miljoner
kronor mindre än vad regeringen föreslagit i
enlighet med motionen.

2. Riksdagen anvisar till anslag 3:3 Tullverket för
budgetåret 2004 75 miljoner kronor mer än vad
regeringen föreslagit i enlighet med vad som
anförs i motionen.

3. Riksdagen anvisar till anslag 3:4
Kronofogdemyndigheterna för budgetåret 2004 13
miljoner kronor mindre än vad regeringen
föreslagit i enlighet med vad som anförs i
motionen.

2003/04:Sk439 av Per Landgren m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ökade resurser
till skatteförvaltningen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om samverkan när det
gäller gränskontrollen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om gränskontrollen i
övrigt.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förbättrad
kontroll vid våra internationella flygplatser.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ökade resurser
till tullen.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utreda
tulltjänstemännens befogenheter.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att flytta
Tullverket från Finansdepartementet till
Justitiedepartementet.

8. Riksdagen anvisar med följande ändringar i
förhållande till regeringens förslag anslagen under
utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt
uppställning (i tkr): 3:2 Skatteverket, regeringens
förslag 5 745 431, anslagsförändring +20 000. 3:3
Tullverket, regeringens förslag 1 335 008,
anslagsförändring +20 000. Summa totalt för
utgiftsområdet, regeringens förslag 8 556 043,
anslagsförändring +40 000.

Bilaga 2

Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 3
Skatt, tull och exekution

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens
förslag till anslagsfördelning.

1 000-tal kronor
---------------------------------------------------------
Politikområde Utskottets
---------------------------------------------------------
Anslag förslag
---------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------
3 Skatt, tull och exekution
---------------------------------------------------------
1 Skatteverket (ram) 5 745 431
---------------------------------------------------------
2 Kronofogdemyndigheterna (ram) 1 475 604
---------------------------------------------------------
3 Tullverket (ram) 1 335 008
---------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet 8 556 043
---------------------------------------------------------