24-timmarsmyndighet inom socialförsäkringen

Sammanfattning
Utskottet behandlar i betänkandet regeringens proposition 2003/04:40
24-timmarsmyndighet inom socialförsäkringens administration jämte en motion
som väckts med anledning av propositionen.
Regeringen föreslår i propositionen en ny lag som syftar till att i
rättsligt hänseende möjliggöra en bredare utveckling av 24-timmarsmyndigheter
inom socialförsäkringens administration. Begreppet 24-timmarsmyndighet
kan sägas innebära elektronisk interaktivitet mellan medborgare och
myndigheter, i första hand via Internet.
En av utgångspunkterna för förslagen är att medborgarna inom ett brett
segment av socialförsäkringen bl.a. skall kunna få tillgång till individ-
eller familjeanpassad information samt kunna göra ansökningar och andra
rättshandlingar elektroniskt med användarstöd via Internet. Den föreslagna
rättsliga regleringen syftar i princip till att undanröja de rättsliga
hinder som föreligger för en sådan utveckling. Omfattningen av tjänsterna
via Internet kommer att framgent styras av hur myndigheterna faktiskt
utvecklar sådana tjänster.
Självbetjäningstjänster via Internet måste i första hand ses som en ny
kanal för kommunikation mellan enskilda och myndigheter som skall användas
vid sidan av de hittills tillämpade förfarandena.
Den föreslagna lagen föreslås träda i kraft den 1 april 2004.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionen.
I ärendet finns en reservation.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Lagförslaget
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om självbetjäningstjänster
via Internet inom socialförsäkringens administration. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2003/04:40 och avslår motion 2003/04:Sf16 yrkandena
1-3.

Reservation (kd)
Stockholm den 19 februari 2004
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Tomas Eneroth
Följande ledamöter har deltagit i beslutet:      Tomas Eneroth (s), Sven
Brus (kd), Ronny Olander (s), Per Westerberg (m), Bo Könberg (fp), Anita
Jönsson (s), Mona Berglund Nilsson (s), Mariann Ytterberg (s), Anita Sidén
(m), Lennart Klockare (s), Linnéa Darell (fp), Birgitta Carlsson (c),
Kerstin Kristiansson Karlstedt (s), Anna Lilliehöök (m), Göte Wahlström
(s), Mona Jönsson (mp) och Sven-Erik Sjöstrand (v).

Ärendet och dess beredning
Inom Socialdepartementet har bedrivits ett analys- och lagstiftningsarbete
i projektform, med syfte att tillgodose det behov av lagstiftning eller
annan normgivning vad avser socialförsäkringens administration som föranleds
av riktlinjer av regeringen angående informationsteknikens användning
inom den statliga förvaltningen. Den 1 januari 2002 trädde lagen (2001:1113)
om försöksverksamhet med 24-timmarsmyndighet inom
socialförsäkringsadministrationen
i kraft. Lagen innebär att en verksamhet med 24-timmarsmyndighet inom
föräldraförsäkringen har kunnat utvecklas av Riksförsäkringsverket och de
allmänna försäkringskassorna. I projektet har utarbetats förslag till
lagstiftning som syftar till att vidga de rättsliga förutsättningarna för
en fortsatt utbyggnad av 24-timmarsmyndigheterna inom socialförsäkringens
administration. Förslaget har redovisats i promemorian 24-timmarsmyndighet
inom socialförsäkringens administration (dnr S2003/6101/SF).
Propositionen bygger på en överenskommelse mellan den socialdemokratiska
regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Regeringen har inhämtat Lagrådets yttrande och har i propositionen följt
Lagrådets förslag.
En motion har väckts med anledning av propositionen.
Propositionens lagförslag återfinns i bilaga 2 och motionsförslagen i
bilaga 1.

Utskottets överväganden
Propositionen
Regeringen föreslår en ny lag som syftar till att i rättsligt hänseende
möjliggöra en utveckling av 24-timmarsmyndigheter inom socialförsäkringens
administration, dvs. Riksförsäkringsverket, de allmänna försäkringskassorna
och Premiepensionsmyndigheten. Den centrala funktionen inom begreppet
24-timmarsmyndighet är möjligheten till interaktiva tjänster som inbegriper
såväl lämning och hämtning av individorienterad information som ansökningar
och annan hantering av ärenden.
Regeringen framhåller att möjligheterna att via Internet få tillgång till
personuppgifter och annan information samt utföra vissa rättshandlingar
och självbetjäningstjänster inom socialförsäkringen bör ses som en ny
kanal för kommunikation mellan enskilda och myndigheterna. Den nya kanalen
kan användas vid sidan av de hittills tillämpade förfarandena.
Användning av elektroniska självbetjäningstjänster föreslås regleras i en
särskild lag. Den närmare utformningen av den rättsliga regleringen
föreslås däremot delegeras till myndighetsnivå. Det bör således ankomma på
regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att i föreskrifter
precisera vilka förmåner respektive tjänster som skall omfattas av
självbetjäningstjänsterna. Härigenom skapas förutsättningar för en utbyggnad
av regelverket i takt med hur myndigheterna utvidgar och utvecklar sina
självbetjäningstjänster. Den föreslagna lagen har således en utpräglad
ramlagskaraktär. Detta gör det samtidigt möjligt att på ett tillfredsställande
sätt efter hand närmare överväga hur de olika tjänsterna skall byggas ut
och utformas när det gäller krav på användaridentifiering, skydd mot
förvanskning av dokument m.m.
Lagen skall omfatta självbetjäningstjänster via Internet i fråga om
socialförsäkringsförmåner samt andra förmåner och ersättningar som enligt
lag eller förordning handläggs av socialförsäkringens administration. Med
självbetjäningstjänster avses möjligheter att via Internet få tillgång
till personuppgifter och annan information samt utföra olika rättshandlingar,
dock inte överklagande av beslut i annat fall än då en begäran om omprövning
skall anses som ett överklagande.
En enskild person får använda aktuella självbetjäningstjänster för att
lämna uppgifter, göra anmälningar eller ansökningar, förfoga över rättigheter
samt utföra andra rättshandlingar. Rättshandlingar som utförs med användning
av sådana tjänster skall ha samma rättsverkningar som om de utförts i
enlighet med de föreskrifter om formkrav som annars gäller enligt
bestämmelser inom socialförsäkringen. Föreskrifter om att uppgifter skall
lämnas på heder och samvete skall alltid iakttas vid användning av
självbetjäningstjänster.
Vid användning av självbetjäningstjänster som innebär lämnande av uppgifter
skall sådan elektronisk signatur som avses i 2 § lagen (2000:832) om
kvalificerade elektroniska signaturer användas. Om det är fråga om att få
tillgång till personuppgifter skall certifikat till vilket en säker
identifieringsfunktion är knuten användas för kontroll av användarens
identitet. Är någon annan metod för identifiering eller skydd mot förvanskning
av uppgifter tillräckligt säker med hänsyn till risken för integritetsintrång
eller annan skada får den dock användas. När uppgifter skall lämnas på
heder och samvete skall dock alltid elektronisk signatur användas. Vidare
skall regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddela närmare
föreskrifter om användningen av elektroniska signaturer, certifikat och
andra metoder för identifiering.
Regeringen föreslår en lagregel enligt vilken en handling eller uppgift,
som en enskild vid användning av en självbetjäningstjänst lämnat i ett
ärende hos en myndighet inom socialförsäkringens administration, i
förvaltningsrättslig mening skall anses ha kommit in till den myndighet till
vilken ärendet hör när den anlänt till den del av ett system för automatiserad
behandling som anvisats som mottagningsställe för självbetjäningstjänsten.
Den föreslagna regeln innebär att den försäkrade står risken för att
överföringen av uppgifter via Internet och fram till den aktuella servern
inte fungerar. Emellertid innebär systemet med elektronisk kvittens att
det mer eller mindre omgående står klart för den försäkrade att ingivandet
av handlingen eller uppgiften inte lyckats, eftersom någon kvittens inte
anländer till dennes persondator.
Vidare pekar regeringen på att det finns en straffrättslig oklarhet om
och i vilken utsträckning 15 kap. 10 § brottsbalken om osann eller vårdslös
försäkran är tillämplig när oriktiga uppgifter lämnas i en elektronisk
handling. Regeringen föreslår därför att det införs en straffbestämmelse
som medför att det står klart att även uppgiftslämnande vid användning av
en självbetjäningstjänst omfattas av straffansvar. Om gärningen är belagd
med straff i brottsbalken skall inte dömas till ansvar enligt den föreslagna
bestämmelsen.
Lagen föreslås träda i kraft den 1 april 2004.
Beträffande kostnader för utbyggnad av självbetjäningstjänster anför
regeringen att det i princip är ogörligt att med någon som helst säkerhet
identifiera dessa. Detta beror bl.a. på att uppbyggnaden skall ske i den
takt myndigheterna själva bestämmer och att omfattningen av allmänhetens
användning av tjänsterna är mycket svår att uppskatta i förväg.
Ställningstagande till finansieringen av den fortsatta utbyggnaden av
självbetjäningstjänster bör därför ske i samband med en samlad bedömning av den
framtida administrationens medelsbehov. På sikt bör självbetjäningstjänsterna
kunna medföra stora rationaliseringsvinster inom socialförsäkringens
administration. Enligt Riksförsäkringsverkets bedömning torde införandet
av självbetjäningstjänster kunna finansieras med minskade kostnader för
försäkringskassorna under de närmaste åren.
Motionen
I motion Sf16 av Kenneth Lantz m.fl. (kd) begärs i yrkande 1 ett
tillkännagivande om att vid inrättandet av 24-timmarsmyndighet se till att
inte försämra för eller utesluta dem som inte har tillgång till Internet
eller som känner ett behov eller trygghet av att ha ett mänskligt möte.
I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om faran med att frågan om formkrav
inte är tillräckligt preciserad. Detta gäller bl.a. att kravet på underskrift
och att uppgifter om faktiska förhållanden lämnats på "heder och samvete"
i praktiken inte kan uppfyllas elektroniskt. Det är således fortfarande
relativt oklart på vilket sätt sådana frågor skall lösas. Slutligen begär
motionärerna i yrkande 3 ett tillkännagivande om att de stora förändringar
som sker inom socialförsäkringsadministrationen, bl.a. en organisatorisk
översyn, kan föranleda att säkerhetsåtgärder förbises.
Utskottets ställningstagande
Utskottet välkomnar förslaget om 24-timmarsmyndighet inom socialförsäkringens
administration. Sverige hör till de länder vars befolkning har den högsta
tillgången till Internet. Självbetjäningstjänster kommer således att för
många och i växande antal innebära ökad tillgänglighet till information
och tjänster inom administrationen och på sikt även medföra stora
rationaliseringsvinster.
Regeringen har i 2003 års budgetproposition (utgiftsområde 2, bilaga 1
Statsförvaltningens utveckling) som mål för det pågående förändringsarbetet
inom den offentliga förvaltningen bl.a. angivit att de elektroniska
tjänsterna inte får utestänga enskilda och företag. I förevarande proposition
anger regeringen även att självbetjäningstjänsterna skall användas vid
sidan av de hittills tillämpade förfarandena. Möjligheterna att kunna
göra personliga besök hos de olika myndigheterna eller att skicka brev
eller ringa skall således kvarstå för dem som inte önskar eller har
möjlighet att utnyttja självbetjäningstjänsterna. Utskottet ställer sig
bakom detta synsätt. Motion Sf16 yrkande 1 får därmed anses tillgodosett.

I proposition 1999/2000:86 Ett informationssamhälle för alla slår regeringen
fast bl.a. att den statliga förvaltningen bör vara ett föredöme som aktiv
användare av informationsteknik i den egna verksamheten och i samverkan
med företag och medborgare samt att hög säkerhet bör garanteras i den
elektroniska kommunikationen mellan myndigheter, företag och medborgare
i syfte att öka tilliten hos dem som skall utnyttja den nya tekniken.
Utskottet, som konstaterar att regeringens målsättning är att en hög
säkerhet skall råda vid användning av självbetjäningstjänsterna, gör
bedömningen att datateknikens utveckling medfört att formkraven inom ramen
för självbetjäningstjänsterna torde kunna tillgodoses på ett fullt godtagbart
sätt, även om de tillgodoses på andra sätt än genom traditionellt uppfyllande
av formkraven. Lagtextens syfte är att på ett övergripande sätt reglera
myndigheternas verksamhet. En sådan bestämmelse bör av naturliga skäl
inte innebära alltför snäva gränser för vilka metoder som används för
identifiering. Som Datainspektionen i sitt remissvar anfört ligger det
snarare, med hänsyn till den tekniska utvecklingen, en fara i att i lag
peka ut en särskild teknisk lösning för identifiering för tillgång till
uppgifter. Utskottet ställer sig således bakom regeringens förslag att
den närmare utformningen av föreskrifterna avseende identifiering bör
meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Utskottet
förutsätter att de ansvariga myndigheterna därvid fokuserar på att utforma
säkerhetsåtgärder, bl.a. vad avser underskrift på elektronisk väg och
lämnande av uppgifter på heder och samvete, så att de ger en så hög grad
av säkerhet som möjligt och att de hela tiden följs upp. Vidare förutsätter
utskottet att en eventuell omorganisation och andra förändringar inom
socialförsäkringens administration inte skall påverka säkerhetsåtgärderna
inom självbetjäningstjänsterna negativt. Motion Sf16 yrkandena 2 och 3
får därmed anses tillgodosedda.
Utskottet tillstyrker med det anförda regeringens förslag och avstyrker
motion Sf16.

Reservation
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett
följande reservation.
Lagförslaget (kd)
av Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande
lydelse:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om självbetjäningstjänster
via Internet inom socialförsäkringens administration och tillkännager som
sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2003/04:40 och motion 2003/04:Sf16 yrkandena 1-3.
Ställningstagande
Även om det huvudsakliga syftet med lagförslaget är att förbättra
tillgängligheten för allmänheten, vilket är positivt, får man inte försämra
för grupper, t.ex. äldre, som inte har tillgång till Internet eller som
känner ett behov eller trygghet av ett mänskligt möte.
Det är tveksamt om bl.a. kraven på underskrift och intygande om att
uppgifter lämnas på heder och samvete i praktiken kan uppfyllas elektroniskt.
Regeringens lagförslag innehåller inget svar på hur dessa frågor skall
lösas. Samtidigt vet vi, bl.a. mot bakgrund av Riksförsäkringsverkets
utredningar, att det redan idag förekommer fusk i socialförsäkringsärenden.
Detta gör att frågorna inte är okomplicerade.
För närvarande pågår det stora förändringar inom
socialförsäkringsadministrationen,
bl.a. en organisatorisk översyn. Detta tillsammans med förevarande förslag
om att införa en 24-timmarsmyndighet innebär en avsevärd omställning.
Alla förändringar som sker samtidigt påverkar personella resurser och kan
oroa personalen på olika sätt. Därför bör det uppmärksammas att förändringarna
inte får medföra att det förbises något vad gäller säkerhetsåtgärderna
för självbetjäningstjänsterna.

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2003/04:40 24-timmarsmyndighet inom socialförsäkringens
administration:
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om
självbetjäningstjänster via Internet inom socialförsäkringens administration.
Följdmotion
2003/04:Sf16 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att i samband med 24-timmarsmyndigheten se till att inte försämra
för eller utesluta vissa grupper i samhället.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om faran med att frågan om formkrav inte är tillräckligt preciserad.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om de förändringar som sker inom socialförsäkringens administration
som kan föranleda att säkerhetsåtgärder förbises.

Bilaga 2
Regeringens lagförslag