Socialförsäkringsutskottets betänkande
2003/04:SFU2
Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande proposition 2003/04:1 Budgetpropositionen
för år 2004 såvitt avser utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar samt
motioner som rör anslagen eller näraliggande frågor. Utgiftsområdet
omfattar politikområdena Integrationspolitik, Storstadspolitik,
Migrationspolitik
samt Minoritetspolitik. De under utgiftsområdet samlade föreslagna
anslagsbeloppen uppgår till ca 7 miljarder kronor för 2004. Av dessa hänförs
ca 2,3 miljarder kronor till integrationspolitiken och ca 4,7 miljarder
kronor till migrationspolitiken.
Regeringen föreslår utöver anslag m.m. att riksdagen dels godkänner att
under 2004 lån tas upp i Riksgäldskontoret för det samlade behovet av
hemutrustningslån intill ett belopp av 1,3 miljarder kronor, dels bemyndigar
regeringen att under 2004 för ramanslaget 12:7 Från EU-budgeten finansierade
insatser för asylsökande och flyktingar besluta om bidrag som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 14 miljoner kronor
efter 2004.
Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionerna.
M-, fp- och kd-ledamöterna har i särskilda yttranden redovisat sina
respektive partiers budgetförslag. Till betänkandet har dessutom fogats 18
reservationer.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar
a) Riksdagen godkänner att under 2004 lån tas upp i Riksgäldskontoret
för det samlade behovet av hemutrustningslån intill ett belopp av
1 300 000 000 kr,b) Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2004 för
ramanslaget 12:7 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och
flyktingar besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 14 000 000 kr efter 2004,c) Riksdagen anvisar anslagen
inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar för budgetåret 2004 enligt
utskottets förslag i bilaga 2.Därmed bifaller riksdagen proposition
2003/04:1 Utgiftsområde 8 punkterna 1-3 och avslår motionerna 2003/04:Fi240
yrkande 19 i denna del, 2003/04:Sf230 yrkande 1, 2003/04:Sf233, 2003/04:Sf249
yrkande 21, 2003/04:Sf368 yrkandena 1-12, 2003/04:Sf402 yrkandena 17, 30,
31 och 33 och 2003/04:Sf403 yrkandena 11, 30, 41 och 43-46.
2. Integrationsverkets uppgifter
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf264, 2003/04:Sf296 och 2003/04:Sf346
yrkande 2.
3. Kvinnors och flickors rättigheter
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:U255 yrkande 9, 2003/04:Sf283,
2003/04:Sf325 yrkande 28 och 2003/04:A371 yrkande 28.
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (kd)
4. Skolan och integration
Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf239.
5. Statsbidrag till invandrarorganisationer
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf306 och 2003/04:Sf318.
6. Det kommunala flyktingmottagandet
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf396 yrkandena 3-6 och 2003/04:Sf402
yrkandena 28 och 29.
Reservation 3 (kd)
Reservation 4 (c)
7. Migrationsverkets resurser
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf230 yrkande 2, 2003/04:Sf271 yrkande
2 och 2003/04:Sf357 yrkandena 1, 3 och 28.
Reservation 5 (kd)
Reservation 6 (mp)
8. Asylansökan i hela landet
Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf249 yrkande 22.
Reservation 7 (fp)
9. Avgifter i tillståndsärenden
Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf309.
10. Hälso- och sjukvård för asylsökande m.fl.
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf209, 2003/04:Sf279 yrkandena 1-3,
2003/04:Sf334 och 2003/04:So570 yrkande 3.
Reservation 8 (v)
11. Mottagande av asylsökande barn
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf224, 2003/04:Sf403 yrkande 25 och
2003/04:So417 yrkande 1.
Reservation 9 (kd)
Reservation 10 (v)
12. Ensamkommande barn
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf249 yrkande 9, 2003/04:Sf319,
2003/04:Sf396 yrkande 9 och 2003/04:Sf403 yrkandena 27-29.
Reservation 11 (m, fp, kd, v, c, mp)
13. Skola m.m. för barn utan uppehållstillstånd
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf263, 2003/04:Sf271 yrkande 5 och
2003/04:Sf357 yrkandena 7, 8 och 11.
Reservation 12 (kd)
Reservation 13 (mp)
14. Vidarebosättning m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U264 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Sf249
yrkande 12, 2003/04:Sf303 yrkandena 1 och 2 och 2003/04:Sf403 yrkande 21.
Reservation 14 (fp)
Reservation 15 (kd)
15. Handläggarkompetens
Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf357 yrkande 4.
Reservation 16 (mp)
16. Rättshjälp
Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf403 yrkande 8.
Reservation 17 (kd)
17. Utvärdering av resurserna till minoritetsspråken
Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf215.
Reservation 18 (kd)
Stockholm den 25 november 2003
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Tomas Eneroth
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tomas Eneroth (s), Sven Brus
(kd)1Deltar ej under punkt 1, Ronny Olander (s), Bo Könberg (fp)2Deltar
ej under punkt 1, Mona Berglund Nilsson (s), Kalle Larsson (v), Mariann
Ytterberg (s), Anita Sidén (m)3Deltar ej under punkt 1, Lennart Klockare
(s), Linnéa Darell (fp)4Deltar ej under punkt 1, Birgitta Carlsson (c)5Deltar
ej under punkt 1, Anna Lilliehöök (m)6Deltar ej under punkt 1, Göte
Wahlström (s), Mona Jönsson (mp), Kurt Kvarnström (s) och Lilian Virgin (s).
Ärendet och dess beredning
Socialförsäkringsutskottet behandlar i detta betänkande utgiftsområde 8
i budgetpropositionen för år 2004 (prop. 2003/04:1) jämte motionsyrkanden
från den allmänna motionstiden 2003 samt två motionsyrkanden från den
allmänna motionstiden 2002. De behandlade förslagen återfinns i bilaga 1.
Migrationsverket har besökt utskottet och informerat om verkets arbete.
Vidare har företrädare för regeringen informerat utskottet om arbetet
inom regeringen med frågan om ensamkommande barn.
Utskottet har även under beredningen av ärendet besökt Ombudsmannen mot
etnisk diskriminering, DO.
Utskottets överväganden
Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar
Utgiftsområdet består av politikområdena Integrationspolitik, Storstadspolitik,
Migrationspolitik och Minoritetspolitik.
I budgetpropositionen föreslås en utgiftsram på 7 005 146 000 kr för
budgetåret 2004.
Rambeslut
Riksdagen har fastställt ramen för utgiftsområde 8 till 7 005 146 000 kr
(bet. 2003/04:FiU1, rskr. 2003/04:42) för budgetåret 2004.
Integrationspolitiken
Integrationspolitiken omfattar frågor om invandrares introduktion i det
svenska samhället och ersättning till kommunerna för flyktingmottagande,
svenskt medborgarskap, åtgärder för att främja lika rättigheter,
skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk bakgrund. Vidare ingår
åtgärder för att förebygga och motverka etnisk diskriminering,
främlingsfientlighet och rasism.
Inom politikområdet finns myndigheterna Integrationsverket, Ombudsmannen
mot etnisk diskriminering (DO) och Nämnden mot diskriminering.
Integrationspolitiken är sektorsövergripande och berör ett flertal andra
politikområden.
Målen för integrationspolitiken är lika rättigheter, skyldigheter och
möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund, en samhällsgemenskap
med samhällets mångfald som grund och en samhällsutveckling som kännetecknas
av ömsesidig respekt för olikheter inom de gränser som följer av samhällets
grundläggande demokratiska värderingar och som alla oavsett bakgrund skall
vara delaktiga i och medansvariga för.
10:1 Integrationsverket
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag till medelsanvisning och därmed
avslå motionsyrkanden om annan medelsanvisning.
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om Integrationsverkets uppgifter.
Propositionen
I budgetpropositionen anges att Integrationsverket, som är central
förvaltningsmyndighet för integrationsfrågor, har ett övergripande ansvar
för att integrationspolitiska mål och synsätt får genomslag inom olika
samhällsområden samt för att aktivt stimulera integrationsprocesserna i
samhället. En central uppgift för myndigheten är att följa och utvärdera
samhällsutvecklingen mot bakgrund av samhällets etniska och kulturella
mångfald.
I propositionen görs bedömningen att Integrationsverkets anslag kan vara
oförändrat. Den förstärkning av det antirasistiska arbetet med 10 miljoner
kronor per år som beslutades i vårpropositionen 2000 har skett genom
omdisponering av Integrationsverkets förvaltningsanslag och med temporära
medel för integrationsåtgärder. Dessa temporära medel upphör efter 2003.
Verket måste därför göra vissa omprioriteringar för att kunna genomföra
den beslutade förstärkningen fr.o.m. 2004.
För budgetåret 2004 föreslår regeringen ett ramanslag på 90 767 000
kr.
Motioner med anslagseffekt budgetåret 2004
I motion Sf368 yrkandena 1-3 av Sten Tolgfors m.fl. (m) begärs tillkännagivanden
om att en avveckling av Integrationsverket bör inledas. Vidare bör
introduktionsenheten föras över till Migrationsverket som även skall distribuera
kommunersättningar vid flyktingmottagande.
I yrkande 6 begärs att riksdagen beslutar att anvisa 45 miljoner kronor
mindre än regeringen föreslagit.
I motion Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 19 i denna del begärs
att riksdagen beslutar att anvisa 50 miljoner kronor mindre än regeringen,
då Integrationsverket enligt motionärerna kan minska i omfattning.
Sven Brus m.fl. (kd) begär i motionerna Sf402 yrkande 33 och Sf403 yrkande
44 beslut om att avveckla Integrationsverket fr.o.m. den 1 juli 2004 samt
att Migrationsverket ges ansvar för informationsfrågor till invandrare
och flyktingar.
I motion Sf403 yrkande 46 i denna del begärs att riksdagen beslutar att
anvisa 60 miljoner kronor mindre än regeringen föreslagit.
Övriga motioner
Ana Maria Narti (fp) begär i motion Sf346 yrkande 2 ett tillkännagivande
om Integrationsverkets roll. Motionären anser att rollen som kunskapsinhämtare
har varit positiv men att det kan ifrågasättas om inte denna funktion kan
fyllas av den forskning som pågår på universitet och högskolor. Motionären
har vidare starka invändningar mot verkets roll på samverkansområdet.
I motion Sf296 av Börje Vestlund (s) anförs att homosexuella invandrare,
uppvuxna i samhällen som avvisar homosexualitet, möts av problem som kan
försvåra integration. Enligt motionären menar Integrationsverket att dess
instruktion endast omfattar samhällets integrationsprocesser för personer
med olika etniska och kulturella bakgrunder, varför verket avvisar ekonomiskt
stöd till projekt som tar sikte på HBT-personer med invandrarbakgrund.
Motionären anser att detta formella hinder bör undanröjas.
Inger Lundberg m.fl. (s) anför i motion Sf264 att Integrationsverket bör
vara en kvalificerad kunskapsmyndighet och att regionala integrationshandläggare
vid länsstyrelserna bör ansvara för uppföljningen av utvecklingen i länet
och bidra till kunskapsutveckling. I motionen krävs en översyn av
Integrationsverkets och länsstyrelsernas organisation.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening fyller Integrationsverket i dag en viktig roll
som central förvaltningsmyndighet för integrationsfrågor. Utskottet kan
inte ställa sig bakom motionsyrkanden om att avveckla myndigheten.
Utskottet föreslog våren 2002 Riksdagens revisorer att granska
Integrationsverkets verksamhet för att se i vilken omfattning myndigheten fyller
det syfte som avsetts. Riksdagens revisorer har granskat Integrationsverket,
med inriktning på verkets arbete med att främja integration och öka
kunskapen om integration. Revisorerna har den 19 juni i år för kännedom
överlämnat rapporten Främja och förklara - kan Integrationsverket förändra?
(2002/03:16), till bl.a. socialförsäkringsutskottet. Revisorerna anser bl.
a. att Integrationsverket har ett väldigt omfattande uppdrag och att målen
för vad verket skall uppnå är otydliga. Det gäller i synnerhet för
verksamhetsgrenen att främja de integrationspolitiska målen. Verket har enligt
rapporten marginellt inflytande över i vilken grad målen uppnås. Vidare
anser Revisorerna att verket inte tillräckligt följer upp hur kommunerna
sköter introduktionen av de kommunplacerade flyktingarna och att verket
måste förbättra kvaliteten på sin utredningsverksamhet.
En interdepartemental arbetsgrupp har tillsats i syfte att se över hur
integrationspolitiken genomförs och följs upp. Arbetsgruppen skall bl.a.
föreslå lämpliga indikatorer som möjliggör en mer sammanhållen uppföljning
av insatser som sker för att nå integrationspolitiska mål. Vidare har
Integrationsverket fått i uppdrag att tillsammans med berörda sektorsmyndigheter
utveckla nyckeltal och indikatorer för integrationspolitiken på i första
hand arbetsmarknaden, inom utbildningsområdet och bostadssektorn samt
beträffande uppväxtvillkor för barn och ungdomar med utländsk
bakgrund.
Utredningen om flyktigmottagande och introduktion lämnar i sitt betänkande
Etablering i Sverige - möjligheter och ansvar för individ och samhälle
(SOU 2003:75) vissa förslag som rör verkets uppdrag. Bland annat föreslås
att Integrationsverket skall få i uppdrag att dels utarbeta förslag till
hur en sammanhållen grundläggande internetbaserad samhällsinformation
till nyanlända skall kunna etableras och vidmakthållas, dels verka för
att en sammanhållen och för nyanlända invandrare producerad skriftlig
samhällsinformation tas fram. Två av utredningens förslag innebär emellertid
att uppgifter som i dag ligger på Integrationsverket bör flyttas till
andra myndigheter. Det gäller ansvaret för vissa delar av den statliga
ersättningen för flyktingmottagandet respektive bosättningsarbetet. Enligt
utredningen bör Migrationsverket få huvudansvaret för den första bosättningen.
Utskottet kan således konstatera att Integrationsverkets uppdrag och
arbetsuppgifter kan komma att förändras och att arbetsmetoderna bör utvecklas
främst med målsättningen att verket på ett bättre sätt skall kunna mäta
effekterna av integrationsarbetet. Enligt utskottets uppfattning är
uppföljning inom olika områden en av Integrationsverkets viktigaste uppgifter
när det gäller metoder för genomförandet av integrationspolitiken.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag
till medelsanvisning och avstyrker motionerna Sf368 yrkandena 1-3 och 6,
Sf402 yrkande 33, Sf403 yrkandena 44 och 46 i denna del samt Fi240 yrkande
19 i denna del.
När det gäller Integrationsverkets uppgifter och bl.a. stöd till projekt
som tar sikte på HBT-personer med invandrarbakgrund anser utskottet att
utgångspunkten måste vara att integrationsåtgärder främst tar sikte på
den etniska och kulturella bakgrunden.
Vidare bör Integrationsverket vara en sammanhållande kunskapsmyndighet.
Utredningen om flyktingmottagande och introduktion föreslår i SOU 2003:75
bl.a. att det bör finnas en regional bas för planerings- och bosättningsarbetet
och att både ett regionalt och interregional samarbete behövs och föreslår
därför att länsstyrelserna får i uppdrag att i samverkan med kommunförbundet
på länsnivå föreslå hur ett regionalt och interregionalt arbete kan
utvecklas.
Utskottet avstyrker med det anförda motionerna Sf264, Sf296 och Sf346
yrkande 2.
10:2 Integrationsåtgärder
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag till medelsanvisning och därmed
avslå motionsyrkanden om annan medelsanvisning.
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om kvinnors och flickors rättigheter,
om skolan och integration och om statsbidrag till invandrarorganisationer.
Jämför reservationerna 1 (m) och 2 (kd).
Propositionen
Anslaget disponeras huvudsakligen av Integrationsverket för stöd till
organisationer som främjar integration, för åtgärder som stimulerar
integrationsprocesserna i samhället och som förebygger och motverkar
främlingsfientlighet, rasism och etnisk diskriminering. Anslaget disponeras
också för lokal verksamhet mot diskriminering. En del av anslaget disponeras
av regeringen för att stimulera inrättande av skyddat boende och vissa
utbildningsinsatser m.m. för ungdomar som riskerar att utsättas för s.k.
hedersrelaterat våld.
I budgetpropositionen anges att förstärkningen av det antirasistiska
arbetet fortsätter. I propositionen föreslås att Integrationsverket
sammantaget får disponera högst 5,5 miljoner kronor år 2004 för att bistå
ett antal frivilligorganisationer att etablera ett centrum mot rasism och
andra former av intolerans. Detta innebär en permanent förstärkning av
anslaget med 2,5 miljoner kronor.
Vidare föreslås att verket får disponera högst 2,4 miljoner för stöd till
verksamhet för personer som vill lämna rasistiska grupper.
En permanent förstärkning med 5 miljoner kronor fr.o.m. 2004 för stöd
till lokal verksamhet mot diskriminering föreslås. Sammanlagt skall
9 miljoner kronor disponeras för lokal verksamhet mot diskriminering.
För organisations- och verksamhetsbidrag samt projektstöd enligt förordning
2000:216 om statsbidrag till organisationer som främjar integration
beräknas medelsbehovet uppgå till ca 30 miljoner kronor. Projektstödet skall
enligt propositionen bl.a. inriktas på insatser för jämställdhet och för
att motverka rasism och främlingsfientlighet.
För att fortsätta stimulera inrättandet av skyddat boende, vissa
utbildningsinsatser m.m. för flickor och unga kvinnor som riskerar att utsättas
för s.k. hedersrelaterat våld beräknas i propositionen behovet av medel
uppgå till 40 miljoner kronor per år 2004-2005 och 20 miljoner kronor för
2006. Även pojkar och unga män skall omfattas av satsningen. Från dessa
medel skall även en internationell konferens för erfarenhetsutbyte kunna
finansieras.
För budgetåret 2004 föreslår regeringen ett ramanslag på 84 242 000
kr.
Motioner med anslagseffekt budgetåret 2004
I motion Sf368 av Sten Tolgfors m.fl. (m) begärs i yrkande 4 ett
tillkännagivande om att en avveckling av anslaget inleds. Stöd till Centrum
mot rasism, till verksamhet för personer som vill lämna rasistiska grupper
samt till åtgärder för unga kvinnor som riskerar att utsättas för s.k.
hedersrelaterat våld bör dock fortsatt kvarstå. I yrkande 7 begärs att
riksdagen beslutar att anvisa 36 242 000 kr mindre än regeringen föreslagit.
I motion Sf233 av Lena Adelsohn Liljeroth (m) anförs att verksamheter som
stöder personer som vill lämna rasistiska grupper måste använda en stor
del av tiden till att söka pengar och oroa sig för verksamhetens framtid.
Med stöd som sträcker sig över en längre period, 3-5 år, får dessa
verksamheter arbetsro och kan ägna sina resurser åt verksamheten. Motionären
vill på så sätt säkra stödet till arbetet mot rasism och nazism.
I motion Sf403 av Sven Brus m.fl. (kd) yrkande 46 i denna del begärs att
riksdagen beslutar att anvisa 12 miljoner kronor mindre än regeringen
föreslagit. Motionärerna avvisar försöket med lokala diskrimineringsombudsmän.
Länsstyrelserna och kommunerna bör ha det regionala och lokala ansvaret
för att motarbeta diskriminering, rasism och främlingsfientlighet.
Övriga motioner
I motion Sf325 av Sten Tolgfors m.fl. (m) begärs i yrkande 28 ett
tillkännagivande om situationen för kvinnor och unga flickor i särskilt utsatta
situationer. Motionärerna anser bl.a. att unga flickors situation inte
har uppmärksammats tillräckligt. Det kan gälla frågor som könsstympning
och s.k. hedersmord. Det är enligt motionärerna viktigt att markera att
respekten för allas lika värde och att demokratins grundvärderingar skall
gälla alla i Sverige.
Lena Adelsohn Liljeroth m.fl. (m) anger i motion Sf283 att en del etniska
föreningar och trossamfund har fått extra bidrag för att arbeta med
jämställdhetsfrågor. Motionärerna anser att det bör krävas av samtliga som
uppbär offentligt stöd att regelbundet redovisa hur de aktivt arbetar för
att öka förståelsen för flickors och kvinnors rättigheter i Sverige.
I motion A371 av Alf Svensson m.fl. (kd) begärs i yrkande 28 ett
tillkännagivande om åtgärder för att stävja det hedersrelaterade våldet.
Motionärerna betonar vikten av ett skyddat boende och större effektivitet
för att beivra hedersrelaterat våld. Enligt motionärerna bör det utredas
vad som krävs för att förbättra för utsatta flickor.
Rosita Runegrund m.fl. (kd) anför i motion U255 yrkande 9 att kulturella
och religiösa skäl ofta anges för att legitimera våld och övergrepp mot
kvinnor. Motionärerna anser att invandrarkvinnornas utsatthet måste betonas
ytterligare i den svenska integrationspolitiken och begär ett tillkännagivande
om detta.
I motion Sf239 av Carl-Axel Johansson (m) anförs att skolor omfattande
årskurserna sju till nio borde kunna söka statliga medel från
integrationsbudgeten för att kunna utforma utbildningsprofiler där integrationen
blir en del i skolans verksamhet. I motionen begärs ett tillkännagivande
härom.
Paavo Vallius och Nikos Papadopoulos (s) anför i motion Sf306 att
föreningslivet har stor betydelse för att bryta isolering. Det är därför enligt
motionärerna viktigt att se över hur stödet till invandrarorganisationer
fördelas, vilka behov som finns och vad som behöver prioriteras.
Luciano Astudillo (s) begär i motion Sf318 att regeringen verkar för att
stärka invandrarföreningarnas roll i samhället genom att på olika sätt
hitta former för att jämställa dem med övrigt föreningsliv.
Utskottets ställningstagande
Utskottet kan konstatera att förstärkningen av det antirasistiska arbetet
fortsätter. Bland annat har ett antal frivilligorganisationer etablerat
ett centrum mot rasism och andra former av intolerans. Integrationsverket
kommer att kunna bidra med medel till den ideella förening som bildats
för att bedriva detta centrum. Integrationsverket kommer också att kunna
ge stöd till verksamhet för personer som vill lämna rasistiska grupper.
Stödet till lokal verksamhet mot diskriminering förstärks permanent med
5 miljoner kronor.
Utskottet vill peka på att de projektstöd som ges skall inriktas på bl.a.
insatser för jämställdhet och för att motverka rasism och främlingsfientlighet.
Vidare satsas medel för att fortsatt stimulera inrättandet av skyddat
boende och vissa utbildningsinsatser m.m. för flickor och unga kvinnor
som riskerar att utsättas för s.k. hedersrelaterat våld.
Utskottet avstyrker motionerna Sf233, Sf368 yrkandena 4 och 7 samt Sf403
yrkande 46 i denna del. Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag
till medelsanvisning.
Utskottet, som noterar att Integrationsverket getts ytterligare resurser
för integrationsåtgärder, kan konstatera att stödet skall fördelas i
enlighet med de integrationspolitiska målen där kvinnors och mäns lika
rättigheter är ett av de grundläggande värden som betonas. Utskottet
noterar vidare att för att stimulera snabba insatser när det gäller skyddat
boende för flickor och unga kvinnor som hotas av sina familjer beslutades
om 20 miljoner kronor i tilläggsbudget för 2003. Merparten av medlen riktas
till länsstyrelserna i de tre storstadslänen som bl.a. skulle kartlägga
behoven. Vidare har SST - Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund
- fått regeringens uppdrag att fördjupa dialogen med trossamfunden om
barns och kvinnors rättigheter. Uppdraget skall redovisas till regeringen
senast den 31 december 2003.
Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag producerat ett omfattande
meddelandeblad riktat till socialtjänsten om flickor som lever under hot
och tvång, och Myndigheten för skolutveckling har nyligen tagit fram ett
material för att förbättra kunskapen om situationen för flickor och pojkar
som riskerar att utsättas för s.k. hedersrelaterat våld. Vidare kan
utskottet konstatera att målen för integrationspolitiken nyligen omformulerats
i syfte att tydligare markera att olikheter måste respekteras på lika
villkor och att en utgångspunkt självklart är att samhällets grundläggande
värderingar skall gälla alla. Till de grundläggande värdena hör också bl.
a. jämställdhet mellan könen och respekten för de mänskliga fri- och
rättigheterna.
Mot bakgrund av det anförda och de satsningar som gjorts på området anser
utskottet att motionerna Sf283, Sf325 yrkande 28, A371 yrkande 28 samt
U255 yrkande 9 får anses vara i huvudsak tillgodosedda. Motionerna avstyrks.
Nuvarande statsbidragssystem för organisationer som främjar integration
ger organisationer bildade på etnisk grund möjlighet att bedriva dels
verksamhet som stärker den egna identiteten och kulturen, dels utåtriktad
verksamhet i enlighet med de integrationspolitiska målen. Systemet består
av ett organisationsbidrag och ett verksamhetsbidrag som riktas enbart
till organisationer bildade på etnisk grund. Vidare kan projektbidrag
sökas av alla organisationer som arbetar för att stimulera integration i
samhället eller för att förebygga och motverka diskriminering,
främlingsfientlighet och rasism.
En översyn av stödet till organisationerna som främjar integration och
till organisationer som företräder nationella minoriteter har nyligen
genomförts. I departementspromemorian Ett sammanhållet bidragssystem för
etniska organisationer (Ds 2003:10) föreslås att ett sammanhållet
bidragssystem tillskapas för organisationer bildade på etnisk grund som
bedriver verksamhet för att upprätthålla språk, kultur och identitet. I
promemorian föreslås att statsbidraget fördelas utifrån kultur- och
minoritetspolitiska mål av en myndighet inom kulturområdet. Samtidigt bör
stödet till aktiv integrationsverksamhet stärkas och Integrationsverket
bör fördela projektbidrag för sådan verksamhet till såväl organisationer
bildade på etnisk grund som andra organisationer. Vidare föreslås att
möjligheterna att bedriva mer långsiktiga projekt bör underlättas.
Utskottet anser att beredningen av förslagen i Ds 2003:10 bör avvaktas
och avstyrker motionerna Sf306 och Sf318.
Beträffande frågan om hur skolan skall kunna verka för integration i
samhället noterar utskottet bl.a. att Integrationsverket, Myndigheten för
skolutveckling samt Statens folkhälsoinstitut samverkar i ett projekt
kallat den Öppna Skolan, en strategi för hälsa, integration och skolans
måluppfyllelse. Projektet innebär att skolan på olika sätt verkar för att
både ta vara på lokalsamhällets resurser för skolan och att göra skolan
till en resurs för lokalsamhället. Skolan blir därmed utöver ett pedagogiskt
centrum, ett socialt och kulturellt centrum.
Utskottet avstyrker med det anförda motion Sf239.
10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag till medelsanvisning.
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om det kommunala flyktingmottagandet.
Jämför reservationerna 3 (kd) och 4 (c).
Propositionen
Anslaget finansierar statlig ersättning till kommunerna för kostnader i
samband med mottagandet och introduktionen av flyktingar och deras anhöriga.
Ersättningarna betalas ut enligt bestämmelserna i förordningen (1990:927)
om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. Huvuddelen av den
statliga ersättningen utgår i form av schablonersättning som lämnas med ett
fast belopp per mottagen person. Denna ersättning är flerårig och börjar
betalas ut månaden efter det att flyktingen har folkbokförts i en kommun.
Därutöver lämnas ersättning för faktiska kostnader för försörjningsstöd
och vissa andra kostnader för äldre, varaktigt sjuka, barn utan vårdnadshavare
och för personer med funktionshinder.
I propositionen anges att omfattningen av kommunmottagandet styrs i grunden
av händelser utanför Sveriges gränser och att det kan förekomma stora
variationer från år till år i antalet kommunmottagna personer.
I budgetpropositionen föreslås att Integrationsverket bör få använda högst
30 miljoner kronor för ersättning till kommunerna för extraordinära
kostnader samt för att ekonomiskt kompensera kommuner som tar emot flyktingar
som ursprungligen togs emot i storstäderna eller en förortskommun med
liknande situation.
För budgetåret 2004 föreslår regeringen ett ramanslag på 2 094 203 000 kr.
Motioner med anslagseffekt budgetåret 2004
Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion Sf402 yrkandena 30 och 31 beslut om
att avskaffa systemet med förhandlingar och avtal med kommuner, avseende
nyanlända, och i stället införa en s.k. utvecklingspeng som följer individen
och som fördelas av Riksförsäkringsverket. Dagen system skapar enligt
motionärerna ogynnsamma förhållanden för integrationen.
Även i motion Sf403 yrkande 43 av Sven Brus m.fl. (kd) begärs ett
tillkännagivande om införande av en utvecklingspeng.
Övriga motioner
Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion Sf402 yrkandena 28 och 29 tillkännagivanden
dels om introduktionsmöten i kommunen för nyinflyttade och att engagera
frivilliga som kontaktfamiljer och flyktingguider för nyanlända, dels om
att dagens introduktionsinsatser måste anpassas till barn och ungdomar
och att individuella introduktionsplaner bör upprättas för varje enskilt
barn. Vid introduktionsmötena bör enligt motionärerna lämnas information
om bl.a. kommunen, företag på orten, föreningar och svenskundervisning.
Introduktionsplaner för barn bör beakta barnets ålder, hälsa, utvecklingsnivå
och sociala situation.
I motion Sf396 av Birgitta Carlsson m.fl. (c) begärs i yrkandena 3-6
tillkännagivanden om att få till stånd ett samarbete mellan arbetsmarknadens
parter till nytta för arbete och praktikplatser åt nyanlända invandrare,
om ett ökat samarbete mellan kommuner och berörda statliga myndigheter
vid flyktingmottagandet, om att uppmuntra "lokala samhällskontrakt" för
att bidra till ett bättre flyktingmottagande och till integration och om
ökad decentralisering av flyktingmottagandet. I motionen anförs att
nyanlända bör stimuleras att ta erbjuden sysselsättning i form av praktik-
eller introduktionsplats och att vägran att ta erbjuden praktikplats skall
kunna leda till sänkt bidrag. Praktikplatserna bör leda till en framtida
anställning. Genom att öka samarbetet skapas en helhetsbild, och individen
ges ökat inflytande. Motionärerna välkomnar förslaget från utredningen
"Etablering i Sverige" om ett ökat samarbete mellan kommuner, Migrationsverket
och Arbetsmarknadsstyrelsen. Olika livserfarenheter och kulturella bakgrunder
måste beaktas vid mottagandet, och en jämnare fördelning av mottagandet
över landet skulle enligt motionärerna bidra positivt till synen på svensk
flyktingpolitik.
Utskottets ställningstagande
Kommunersättningen avser att täcka de kostnader som flyktingmottagandet
medför för kommunerna. Det är av stor vikt att den kommun som tar emot
personer som omfattas av flyktingmottagandet har kapacitet att erbjuda
boende och en god introduktion, allt för att den enskilde skall få så
goda förutsättningar som möjligt att komma in i det svenska samhället.
Utskottet noterar att Utredningen om flyktingmottagande och introduktion
nyligen har avlämnat sitt betänkande Etablering i Sverige, SOU 2003:75.
Utredningen lämnar en rad förslag som rör introduktion och mottagande av
flyktingar i kommunerna. Exempelvis förslås att Migrationsverket regelmässigt
skall kalla den enskilde, den berörda kommunen och en representant för
Arbetsmarknadsverket att delta i ett bosättningssamtal. Formen för mötet
kan variera beroende på vad som bedöms som mest ändamålsenligt i de
enskilda fallen. Vad gäller ersättningsfrågor föreslås beträffande individens
försörjning bl.a. att en statlig skattefri etableringsersättning införs
som betalas ut direkt till den berättigade personen under maximalt ett år
så snart bosättning skett och en handlingsplan föreligger. Den som avviker
från handlingsplanen skall ges en reducerad ersättning. När det gäller
det statliga ersättningssystemet föreslås bl.a. att det riktade statsbidraget
till kommunerna tas bort. Kommunerna får i stället ersättning via det
generella statsbidragssystemet och med kostnadsutjämning för de delar som
återstår sedan det som går till försörjning tagits bort, dvs. för
sfi-undervisning och annan verksamhet som blir två separata verksamhetsgrenar
under en övergångsfas.
Utskottet anser att beredningen av utredningens förslag bör avvaktas och
avstyrker motionerna Sf396 yrkandena 3-6 samt Sf402 yrkandena 28 och 29.
Vad gäller medelstilldelningen finner utskottet ingen anledning att göra
någon annan bedömning än den regeringen har gjort i propositionen. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning och avstyrker motionerna
Sf402 yrkandena 30 och 31 samt Sf403 yrkande 43.
10:4 Hemutrustningslån
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör godkänna att lån under 2004 får tas upp i Riksgäldskontoret
för det samlade behovet av hemutrustningslån intill ett belopp av 1 300 000
000 kr.
Riksdagen bör även bifalla regeringens förslag till medelsanvisning och
därmed avslå ett motionsyrkande om annan medelsanvisning.
Propositionen
Sedan år 1991 kan flyktingar få statliga lån till hemutrustning när de
skall etablera hushåll i Sverige. Villkoren för lånen, som administreras
av Centrala studiestödsnämnden (CSN), regleras i förordningen (1990:1361)
om lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar.
Lånen tas upp i Riksgäldskontoret. Underskottet i verksamheten - i huvudsak
låneeftergifter och bristande inbetalningar av räntor och amorteringar -
täcks via anslaget.
Omfattningen av låneverksamheten bestäms främst av antalet kommunmottagna
flyktingar och i vilken utsträckning de väljer att ta lån.
Anslagsbehovet för åren 2004-2006 är enligt propositionen svårbedömt med
tanke på att antalet låneeftergifter förväntas öka.
För budgetåret 2004 föreslår regeringen ett ramanslag på 18 631 000 kr.
Vidare
föreslås i propositionen att riksdagen godkänner att under 2004 lån tas
upp i Riksgäldskontoret för det samlade behovet av hemutrustningslån intill
ett belopp av 1 300 000 000 kr.
Motion med anslagseffekt budgetåret 2004
I motion Sf368 av Sten Tolgfors m.fl. (m) yrkande 8 begärs att riksdagen
beslutar att anvisa 6 miljoner kronor mindre än regeringen föreslagit.
Besparingen kan enligt motionärerna ske genom ändrade regler.
Utskottets ställningstagande
När det gäller utformningen av reglerna för hemutrustningslån ser utskottet
i dag ingen anledning att föreslå ändringar.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning samt
avstyrker motion Sf368 yrkande 8. Utskottet tillstyrker även att riksdagen
godkänner att lån under 2004 får tas upp i Riksgäldskontoret upp till
angivet belopp.
10:5 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag till medelsanvisning och därmed
avslå motionsyrkanden om annan medelsanvisning samt om överföring av
anslaget till annat utgiftsområde.
Propositionen
Från anslaget finansieras Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO)
samt Nämnden mot diskriminering.
Av propositionen framgår att DO har fått ett dramatiskt ökat antal ärenden
om anmälningar om etnisk diskriminering både i arbetslivet och i övriga
samhällslivet. DO har därför tillfälligt förstärkts med 2 miljoner kronor
på tilläggsbudgeten 2003, och i höstens tilläggsbudget föreslås att DO
tillförs ytterligare 3 miljoner kronor.
Med hänvisning till att ärendemängden väntas fortsätta öka, de utökade
uppgifterna på grund av den nya lagstiftningen om förstärkt skydd mot
diskriminering samt det nödvändiga arbetet med tillsyn över hur arbetsgivare
uppfyller lagens krav på aktiva åtgärder föreslås i propositionen att den
tillfälliga förstärkningen på 2 miljoner kronor permanentas. Samtidigt
föreslås en höjning av DO:s anslagsnivå med 4 miljoner kronor per år.
Verksamheten hos Nämnden mot diskriminering beräknas år 2004 enligt
propositionen uppgå till en kostnad på 150 000 kr.
För budgetåret 2004 föreslår regeringen ett ramanslag på 20 819 000
kr.
Motioner med anslagseffekt budgetåret 2004
Sten Tolgfors m.fl. (m) begär i motion Sf368 yrkande 9 att riksdagen inte
anvisar några medel till anslaget 10:5 DO inom utgiftsområde 8. I yrkande
5 begärs ett tillkännagivande om att anslaget bör föras över till
utgiftsområde 14 Arbetsliv.
I motion Sf403 av Sven Brus m.fl. (kd) yrkande 45 begärs ett beslut om
att DO tilldelas ytterligare medel och ges särskilt ansvar för opinionsbildning
mot diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. I yrkande 46 i denna
del begärs att riksdagen beslutar att anvisa 6 miljoner kronor mer än
regeringen föreslagit. Motionärerna avvisar regeringens förslag om lokala
diskrimineringsombudsmän.
I motion Sf402 yrkande 17 av Sven Brus m.fl. (kd) begärs ett beslut om
att DO ges särskilt ansvar för opinionsbildning mot diskriminering,
främlingsfientlighet och rasism och att DO skall vara en myndighet underställd
riksdagen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att anslaget till DO bör vara kvar inom utgiftsområdet.
Av tilläggsbestämmelse i riksdagsordningen framgår att beslut i fråga om
vilka ändamål och verksamheter som skall innefattas i ett utgiftsområde
fattas i samband med beslut med anledning av den ekonomiska vårpropositionen.
Något beslut att flytta anslaget har inte fattats av riksdagen (bet.
2002/03:KU22).
Diskrimineringskommittén, som tillsattes 2002, har bl.a. i uppdrag att se
över frågan om vissa ombudsmän under regeringen borde slås samman till en
ombudsmannainstitution och om en sådan myndighet borde vara en myndighet
under riksdagen. Kommittén skall redovisa sitt uppdrag senast den 1 juli
2005.
Utskottet har den 18 november i år besökt DO och därvid fått information
om myndighetens verksamhet, informationsinsatser, arbetssituation samt
planerade prioriteringar för arbetet. DO redovisade även de hittillsvarande
effekterna av den nya lagen om förbud mot diskriminering, en lag som angavs
vara ett betydligt bättre verktyg men som samtidigt medförde ökade krav
på myndigheten.
Utskottet, som kan konstatera att DO permanent tillförs ytterligare medel,
tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning samt avstyrker med
det anförda motionerna Sf368 yrkandena 5 och 9, Sf402 yrkande 17 samt
Sf403 yrkandena 45 och 46 i denna del.
Storstadspolitiken
Storstadspolitiken omfattar frågor om hur en god utveckling kan främjas
i storstädernas mest utsatta stadsdelar, hur förutsättningar för tillväxt
skapas i storstadsregionerna och hur tillväxten kommer alla till del.
Storstadspolitiken är i huvudsak tvärsektoriell och omfattar flera olika
politikområden såsom arbetsmarknads-, utbildnings-, social-, regional
tillväxt-, integrations-, kultur- och idrottspolitik.
I enlighet med storstadspropositionens intentioner skall en samlad avstämning
och utvärdering av storstadspolitiken göras efter tre år som underlag för
ställningstagande om former och omfattning för den fortsatta storstadspolitiken.
Storstadspolitikens övergripande mål är i enlighet med riksdagens beslut
om målen för en nationell storstadspolitik (prop. 1997/98:165, bet.
1998/99: AU2, rskr. 1998/99:34) att ge storstadsregionerna goda förutsättningar
för långsiktigt hållbar tillväxt och därmed kunna bidra till att nya
arbetstillfällen skapas såväl inom storstadsregionerna som i övriga delar
av landet (tillväxtmålet) samt att bryta den sociala, etniska och
diskriminerande segregationen i storstadsregionerna och att verka för jämlika
och jämställda levnadsvillkor för storstädernas invånare (segregationsmålet).
Propositionen
Enligt propositionen har det strategiska arbetet med att ta fram kvantitativa
och kvalitativa lokala mål samt att följa upp och utvärdera dessa gett en
samlad kunskap om vilka metoder eller insatser som är framgångsrika. Det
lokala utvecklingsarbetet har på så sätt ökat den nationella kunskapen om
segregationen.
Regeringen gör bedömningen att trots att storstadsarbetet i flera avseenden
brutit negativa trender är avståndet till nationella genomsnittsnivåer
fortfarande mycket stort beträffande sysselsättning, socialbidragsberoende
och utbildningsnivå. Måluppfyllelse inom flera andra politikområden, som
bl.a. sysselsättningsmålet om 80 % och regeringens mål om att antalet
socialbidragstagare skall halveras mellan 1999 och 2004, förutsätter ett
utvecklat storstadsarbete då en stor andel arbetslösa och bidragsberoende
finns i storstadsregionernas utsatta stadsdelar.
De särskilt anslagna medlen till de lokala utvecklingsavtalen upphör 2003
och insatser i de lokala utvecklingsavtalen skall framöver införlivas i
ordinarie verksamheter. I propositionen anges att kommunerna sedan en tid
har arbetat för att ta till vara framgångsrika erfarenheter och föra in
dem i ordinarie strukturer - kommunens eller andra lokala aktörers.
I budgetpropositionen anges att eftersom storstadspolitiken skall införlivas
i ordinarie strukturer hos berörda kommuner, statliga myndigheter och
andra samverkande aktörer har inga nya medel beräknats för 2004. För att
underlätta omvandlingsarbetet har politikområdet 2003 tillförts 40 miljoner
kronor på tilläggsbudget.
Under 2003 avser regeringen att lämna en skrivelse till riksdagen med
redovisning av hur det lokala utvecklingsarbetet har utvecklats sedan
propositionen om storstadspolitik beslutades av riksdagen 1998.
Utskottets ställningstagande
De särskilt anslagna medlen till de lokala utvecklingsavtalen upphör 2003
och insatser i de lokala utvecklingsavtalen införlivas därmed i ordinarie
verksamheter. Anslaget tilldelas därför inte några medel för 2004. Utskottet
har inget att erinra häremot och utgår från att regeringen återkommer med
en utvärdering av storstadspolitiken som underlag för ställningstagande
om former och omfattning för det fortsatta arbetet. Utskottet noterar
vidare att regeringen avser att under 2003 till riksdagen återkomma med
en skrivelse om storstadspolitikens utveckling och det lokala utvecklingsarbetet
sedan 1998.
Migrationspolitiken
Migrationspolitiken omfattar frågor rörande migration till och från vårt
land, flyktingpolitiken inklusive mottagande av asylsökande, utlänningars
rätt att vistas i Sverige och internationellt arbete inom det
migrationspolitiska
området.
Inom politikområdet verkar Migrationsverket och Utlänningsnämnden. Dessutom
finns ett anslag, som finansieras med EU-medel, för att utveckla prövnings-
och mottagandesystemet för asylsökande, bidra till integrationsinsatser
och hjälpa personer att återvända eller återvandra till sitt hemland.
Målen för migrationspolitiken är att migration till och från vårt land
kan ske i ordnade former, den reglerade invandringen upprätthålls, asylrätten
i Sverige och i ett internationellt perspektiv värnas samt att harmoniseringen
av flykting- och invandringspolitiken i EU ökar. I arbetet med målens
uppfyllande skall verksamheten präglas av rättssäkerhet, humanitet och
respekt för individens rättigheter.
12:1 Migrationsverket
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag till medelsanvisning och därmed
avslå motionsyrkanden om annan medelsanvisning.
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om Migrationsverkets resurser, om
asylansökan i hela landet och om avgifter i tillståndsärenden.
Jämför reservationerna 5 (kd), 6 (mp) och 7 (fp).
Propositionen
Anslaget avser i huvudsak förvaltningskostnader för Migrationsverket samt
kostnader för IT-stödet i migrationsarbetet vid utlandsmyndigheterna.
I propositionen anges att Migrationsverket från den 1 januari 2004 kommer
att ha det finansiella ansvaret för IT-stödet i migrationsarbetet vid
utlandsmyndigheterna. Verket tillförs därför 18 miljoner kronor. Finansiering
sker genom att det inom utgiftsområde 1 uppförda anslaget 90:5 Regeringskansliet
m.m. minskas med motsvarande belopp.
Vidare anges att från anslaget finansieras i dag vissa kostnader för
utlandsmyndigheterna med inriktning på arbetsuppgifter inom migrationsområdet.
I propositionen föreslås att 16,5 miljoner kronor överförs till utgiftsområde
1, anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. i syfte att få en effektivare
resursanvändning.
För budgetåret 2004 föreslår regeringen ett ramanslag på 616 273 000 kr.
Motioner med anslagseffekt budgetåret 2004
I motion Sf368 av Sten Tolgfors m.fl. (m) yrkande 10 begärs att riksdagen
beslutar att anvisa 100 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit.
Medlen tillförs i syfte att förkorta handläggningstiderna. Vidare överförs
medel från Integrationsverkets anslag för att Migrationsverket skall ta
över ansvaret för att distribuera kommunersättningarna.
Per Bill m.fl. (m) begär i motion Sf230 yrkande 1 ett tillkännagivande om
kortare handläggningstider i asylprocessen. Motionärerna anför bl.a. att
reglerna för anslagsanvändningen är en anledning till de långa
handläggningstiderna.
I motion Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 19 i denna del begärs
att riksdagen anvisar 70 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit.
Genom ökade satsningar på snabbare behandling av asylärenden kan
handläggningstiderna förkortas och kostnaderna för mottagande av asylsökande
minskas. Ett liknande yrkande finns i motion Sf249 yrkande 21 av Lars
Leijonborg m.fl. (fp).
I motion Sf403 av Sven Brus m.fl. (kd) yrkandena 11 och 30 anförs att om
Migrationsverket tillförs ökade resurser minskar handläggningstiderna för
asylansökningar och att ytterligare medel bör tillföras Migrationsverket
för att tidsfristen för handläggning av ensamkommande barns ärenden skall
kunna hållas till 3 månader. I yrkande 41 begärs beslut om att slopa
prövningen av uppehållstillstånd avseende de av svensk domstol meddelade
adoptionerna för barn i åldern 12-17 år samt nyfödda barn till föräldrar
med uppehållstillstånd i Sverige. Genom förslaget avlastas Migrationsverkets
administration, och ca 4 miljoner kronor frigörs. I yrkande 46 i denna
del begärs att riksdagen anvisar 100 miljoner kronor mer än regeringen
föreslagit.
Övriga motioner
Per Bill m.fl. (m) begär i motion Sf230 yrkande 2 ett tillkännagivande om
ökad flexibilitet i anslagsanvändningen på asylområdet. Motionärerna anför
bl.a. att Migrationsverkets möjlighet att använda sina samlade anslag så
att de gör störst nytta bör öka och att reglerna för anslagsanvändningen
är en anledning till de långa handläggningstiderna.
I motion Sf271 av Inger Davidson och Gunilla Tjernberg (kd) begärs i
yrkande 2 ett tillkännagivande om att Migrationsverket bör erhålla resurser
så att barns skäl för uppehållstillstånd beaktas och att verket alltid
utgår från barnets bästa i hela processen. Detta ställer enligt motionärerna
nya och större krav på Migrationsverkets handläggning och kompetens.
Maria Wetterstrand m.fl. (mp) begär i motion Sf357 yrkandena 1, 3 och 28
tillkännagivanden om att förkorta handläggningstiderna för asylsökande.
Besked från första instans bör ges inom 6 månader. För ensamkommande barn
skall handläggningstiden inte överstiga 3 månader. Motionärerna anser
också att handläggningstiderna för arbetstillstånd måste förkortas.
I motion Sf249 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 22 anförs att det
bör vara möjligt att ansöka om asyl på alla Migrationsverkets kontor.
Detta medför att ärendebelastningen minskar på kontoren i storstäderna
och handläggningstiderna blir kortare.
I motion Sf309 av Yilmaz Kerimo (s) begärs ett tillkännagivande om avgifter
för tillståndsärenden. Motionären är kritisk till att hög avgift tas ut
och att avgiften är olika beroende på nationalitet. Detta bör enligt
motionären ses över.
Utskottets ställningstagande
Utskottet kan, liksom i sitt yttrande över ramarna för utgiftsområde 8,
konstatera att antalet asylsökande är av avgörande betydelse för kostnadernas
utveckling inom området. Prognosen för antalet asylsökande är dock alltid
mycket osäker och beror i högsta grad på omvärldsfaktorer. Det är således
enligt utskottet viktigt men också mycket svårt att göra prognoser över
utvecklingen av i första hand antalet asylsökande.
Utskottet vill vidare peka på att riksdagen tidigare på förslag av utskottet,
i samband med behandlingen av Riksdagens revisorers förslag rörande bl.
a. resursfrågor och en årlig rapport om asylfrågorna (2001/02:RR16, bet.
2001/02:SfU13), gjorde ett tillkännagivande till regeringen om ett
förbättrat underlag för bedömning av behovet av och utnyttjandet av resurser
för asylprocessen. Utskottet uttalade därvid att när det gäller det
underlag riksdagen behöver för att bl.a. ta ställning till kommande resursbehov
så bör information lämnas i budgetpropositionen och den skrivelse om asyl-
och migrationspolitiken (migrationsskrivelsen) som regeringen årligen i
samband med budgetpropositionen lämnar till riksdagen. Utskottet anförde
vidare att den information som behövs för att ta ställning till budgeten
naturligtvis av regeringen måste redovisas för riksdagen senast i samband
med budgetpropositionen.
Utskottet noterar att målet vad gäller handläggningstider inte uppnåtts.
Migrationsverket avgjorde under 2002 48 % av ärendena inom verksamhetsmålet
- att beslut om uppehållstillstånd eller avvisning skall fattas inom 6
månader - jämfört med 49 % året innan. En orsak till att målet inte kunde
hållas var enligt propositionen bl.a. det ökade antalet asylansökande
samt det tidskrävande arbetet med att klarlägga oklara identiteter,
resvägar m.m. Av budgetpropositionen framgår dock att under perioden
januari-juni i år har 14 136 personer ansökt om asyl i Sverige. Migrationsverket
har under samma period fattat beslut i ca 15 200 ärenden, varav 53 % inom
6 månader. Utskottet kan konstatera att under första halvåret 2003 avgjorde
Migrationsverket också en större andel ärenden inom verksamhetsmålet än
under 2002.
År 2002 ansökte 33 016 personer om asyl i Sverige. Vid beräkning av
anslaget i budgetpropositionen för 2003 gjordes bedömningen att Migrationsverket
bör ha en beredskap att kunna ta emot 27 000 asylsökande. Antalet asylsökande
i Sverige har enligt propositionen ökat med ca 40 % årligen de senaste
tre åren. Regeringen gör dock ett antagande om färre asylsökande under
2004, utan att ange något antal, och reviderar därför ned anslagsnivån.
Till och med september i år har 23 130 personer ansökt om asyl. Detta är
något färre jämfört med samma period 2002 då 23 988 hade ansökt om asyl.
Utskottet noterar att också Migrationsverket i budgetunderlaget för
2004-2006 som planeringstal för asylprocessen utgår från ett färre antal
inkomna grundärenden under 2004 jämfört med 2003. I verkets delårsrapport
2003 anges att trenden från mars 2003 är att antalet asylsökande minskar
i förhållande till tidigare år. Migrationsverket gör den bedömningen att
minskningen blir bestående.
Företrädare för Migrationsverket har den 11 november i år informerat
utskottet om att verket i sin prognos räknar med ett minskat antal asylsökande
även under 2004. Beträffande den minskning av verkets anslag om 20 miljoner
kronor för 2004 som föreslås i budgetpropositionen angavs att neddragningen
inte direkt kommer att påverka handläggningen av asylärenden.
När det gäller frågan om prövning av uppehållstillstånd för adopterade
barn finner utskottet inte tillräckliga skäl för att nu föreslå en ändring
av bestämmelserna som trädde i kraft den 1 juli 2001.
Mot denna bakgrund kan utskottet tillstyrka regeringens förslag till
medelsanvisning för 2004 och avstyrker motionerna Sf230 yrkande 1, Sf249
yrkande 21, Sf368 yrkande 10, Sf403 yrkandena 11, 30, 41 och 46 i denna
del samt Fi240 yrkande 19 i denna del.
Utskottet, som redan tidigare uppmärksammat frågan om Migrationsverkets
resurstilldelning, anslagsstruktur m.m., har inom ramen för utskottets
uppföljnings- och utvärderingsarbete låtit göra en förstudie om
Migrationsverkets resurser (Utredningstjänsten, Dnr 2003:1100). Utgångspunkten
för förstudien var bl.a. frågan om hur sambandet mellan ökade resurser
för asylprövningen och kostnaderna för asylmottagandet ser ut. Vidare i
vilken utsträckning anslagstilldelningen till administrationen, avseende
både tidpunkt och storlek, påverkar kostnaderna i andra avseenden och hur
ett effektivare resursutnyttjande kan uppnås i en verksamhet som kan
fluktuera snabbt. Utskottet avser att gå vidare med en granskning.
Motion Sf230 yrkande 2 får med det anförda anses tillgodosedd.
För budgetåren 2002 och 2003 ökades Migrationsverkets anslag med 50
respektive 118 miljoner kronor bl.a. i syfte att korta handläggningstiderna.
Utskottet kan konstatera att under första halvåret 2003 avgjorde
Migrationsverket också en större andel ärenden inom verksamhetsmålet än under
2002. Migrationsverket har i sin verksamhet satsat på att förbättra
handläggningen av barns asylärenden. Av verkets årsredovisning framgår att
under 2002 har all personal i alla verkets regioner fått en grundläggande
utbildning om barnkonventionen och i att integrera ett barnperspektiv i
allt arbete. Flera regioner har också haft fördjupningsutbildningar.
Särskilda barnhandläggare har utbildats och ytterligare utbildningsinsatser
pågår i syfte att utveckla samtalsmetodiken. Migrationsverket har även
utarbetat särskilda riktlinjer för handläggning av asylärenden avseende
barn.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sf271 yrkande 2 samt Sf357
yrkandena 1, 3 och 28.
När det gäller organisationen för asylansökningar är det i princip möjligt
att handlägga asylärenden på samtliga av Migrationsverkets kontor.
Asylansökan, efter inresa i landet, skall handläggas i den region där sökanden
bor.
Med det anförda får motion Sf249 yrkande 22 anses vara i huvudsak
tillgodosedd.
I vårpropositionen (prop. 2000/01:100) föreslogs att regeringen skulle
bemyndigas att meddela föreskrifter om avgifter för ansökan om uppehålls-
och arbetstillstånd för vissa sökande. Enligt grundprincipen skall
ansökningar vara avgiftsbelagda. Från denna princip skall göras ett antal
undantag, där det av olika skäl anses vara olämpligt att ta ut avgift.
Ansökningar om uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov, när ansökan
görs i Sverige och när rätten till vistelse följer av EES-avtalet, utgör
sådana undantag. I yttrande över propositionen (yttr. 2000/01:SfU6y)
tillstyrkte utskottet regeringens förslag om ett bemyndigande. Utskottet
utgick från att åtgärden följs upp bl.a. vad gäller konsekvenserna för de
sökande. Utskottet gör inte nu annan bedömning.
Avgifterna regleras i utlänningsförordningen (1989:547), av vilken framgår
att undantag görs förutom i ovanstående fall även för bl.a. medborgare i
de nya medlemsländerna.
Motion Sf309 om avgifter i tillståndsärenden avstyrks med hänvisning till
det anförda.
12:2 Mottagande av asylsökande
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag till medelsanvisning och därmed
avslå motionsyrkanden om annan medelsanvisning.
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om hälso- och sjukvård för asylsökande,
om mottagande av asylsökande barn, om ensamkommande barn samt om sjukvård,
skola m.m. för barn utan uppehållstillstånd.
Jämför reservationerna 8 (v), 9 (kd), 10 (v), 11 (m, fp, kd, v, c, mp),
12 (kd) och 13 (mp).
Propositionen
Anslaget finansierar mottagande av asylsökande m.fl. Boende, dagersättning,
särskild ersättning och organiserad verksamhet utgör delar av kostnaderna
för mottagandet. Ersättning lämnas också till kommuner för asylsökande
barns och ungdomars utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnomsorg.
Vidare finansieras från anslaget kommunernas kostnader för god man till
barn som kommit till Sverige utan legal vårdnadshavare, s.k. ensamkommande
barn. Sedan den 1 juli 2003 får anslaget även användas för ersättning
till kommuner för vissa utredningskostnader m.m. avseende asylsökande
ensamkommande barn. Från anslaget lämnas ersättning till landstingen för
hälso- och sjukvård till asylsökande m.fl. samt för barn som hålls gömda
inför verkställigheten av ett avvisnings- eller utvisningsbeslut. Kommuner
och landsting kan även få viss ersättning för utlänningar som ansökt om
uppehållstillstånd i Sverige och av särskilda skäl medgivits rätt att
vistas i Sverige medan deras ansökan prövas. Inom ramen för mottagandet
finansieras också kostnader för Migrationsverkets återvändandearbete,
kostnader för utlänningar som tagits i förvar enligt utlänningslagen samt
kostnader för utlänningar som i enstaka fall beviljats tidsbegränsade
uppehållstillstånd understigande ett år av medicinska skäl.
I budgetpropositionen anges att utgifterna under anslaget främst styrs av
antalet asylsökande och att antalet personer i mottagandesystemet minskar
i förhållande till vad som beräknades i budgetpropositionen för 2003. För
budgetåret 2004 beräknas den genomsnittliga flyktingdygnskostnaden till
214 kr.
För budgetåret 2004 föreslår regeringen ett ramanslag på 3 364 694 000 kr.
Motioner med anslagseffekt budgetåret 2004
Sten Tolgfors m.fl. (m) begär i motion Sf368 yrkande 11 att riksdagen
anvisar 400 miljoner kronor mindre än regeringen föreslagit. På grund av
förkortade handläggningstider vid asylprövningen minskar kostnaderna i
mottagandesystemet.
I motion Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 19 i denna del begärs
att riksdagen anvisar 400 miljoner kronor mindre än regeringen föreslagit.
På grund av kortare handläggningstider vid asylprövningen minskar
kostnaderna i mottagandesystemet.
Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion Sf403 yrkande 46 i denna del att
riksdagen anvisar 200 miljoner kronor mindre än regeringen föreslagit.
Kortare handläggningstider vid asylprövningen minskar kostnaderna i
mottagandesystemet.
Övriga motioner
Hälso- och sjukvård för asylsökande m.fl.
I motion Sf334 av Annika Qarlsson m.fl. (c, fp, mp) begärs ett tillkännagivande
om att mödravård, förlossningar och aborter för gömda flyktingar skall
likställas med akutvård och vård av barn.
Gunilla Wahlén m.fl. (v) begär i motion Sf279 yrkandena 1 och 2
tillkännagivanden om en utredning om hälso- och sjukvård till gömda flyktingar
samt om att undersöka möjligheten att under mandatperioden tillföra medel
för hälso- och sjukvård till asylsökande vuxna. I motionen anförs att
vårdpersonal i dag sätts i en svår situation, där de kan ge vård men endast
i situationer där den enskilde kan betala. Detta strider mot den etiska
kod som all hälso- och sjukvårdspersonal skall arbeta utifrån, menar
motionärerna. I yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om gömda och asylsökande
barns rätt till hälso- och sjukvård. Motionärerna anför att det är ett
stort antal barn som är i behov av sjukvård och som lever gömda. Enligt
FN:s barnrättskommitté skall barn utan uppehållstillstånd åtminstone ha
rätt till bl.a. hälso- och sjukvård. Motionärerna anser att det krävs
ytterligare åtgärder för ett säkert och tryggt omhändertagande av asylsökande
och gömda barn inom hälso- och sjukvården.
I motion Sf209 av Carina Hägg (s) anges att det finns behov av förbättrad
vård för asylsökande, bl.a. bör psykiatrisk hjälp kunna ges under väntetiden.
Motionärerna anser också att det krävs en reglering av hur myndigheterna
skall hantera vården.
I motion So570 yrkande 3 av Mona Berglund Nilsson m.fl. (s) anförs att
hälsoundersökning samt tillgång till viss sjukvård skall ingå i asylmottagandet.
Syftet är bl.a. att identifiera akuta vårdbehov och smittsamma sjukdomar.
Enligt motionärerna fungerar mottagandet i denna del inte tillfredsställande
i dag.
Mottagande av asylsökande barn
I motion Sf224 av Cristina Husmark Pehrsson (m) anges att kommuner som
tar emot asylsökande barn har extra åtaganden och kostnader som
Migrationsverket trots utfästelser inte tar på sig. Kommunerna, som även
uppmärksammat sin egen bristande kompetens, måste ges möjlighet att rätt
bemöta asylsökande barn i kris.
Lars Leijonborg m.fl. (fp) anger i motion Sf249 yrkande 9 att socialtjänsten
bör ta hand om ensamma flyktingbarn redan vid ankomsten och att kommuner
och landsting bör ges särskilda resurser för omhändertagandet av asylsökande
barn. Härigenom skulle enligt motionärerna risken för att barn "försvinner"
minska.
I motion Sf403 av Sven Brus m.fl. (kd) anges i yrkande 25 att det har
hänt att asylsökande barn nekats vård eller skolgång med hänvisning till
bl.a. att barnet saknat de sista fyra siffrorna i sitt personnummer. Det
har även hänt att vårdcentraler tar ut avgifter. Motionärerna begär ett
tillkännagivande om att landsting och kommuner på lämpligt sätt måste
uppmärksammas på asylsökande barns rätt till vård och skolgång. I yrkandena
27 och 28 begärs förslag till ändring av mottagandet av samt inrättande
av en särskild företrädare för ensamkommande barn. Företrädaren skall
utses inom 24 timmar. I yrkande 29 begärs ett tillkännagivande om att
familjehemsplacering för vissa av de ensamkommande barnen måste ske snabbt.
Motionärerna anser att kommunerna har brustit i ansvarsfrågan när det
gäller ensamkommande barn. Socialtjänsten, som bör ges möjlighet till
särskild kompetensutveckling, skall enligt motionärerna ha det entydiga
ansvaret för dessa barn redan vid ankomsten. Migrationsverket bör endast
utreda barnens asylskäl.
Ulla Hoffmann m.fl. (v) anför i motion So417 yrkande 1 att det finns
brister i kompetensen och rutinerna hos socialtjänsten för hur asylsökande
barns bästa skall tillvaratas. Gränsdragningen mellan ansvariga myndigheter
är enligt motionärerna otydlig.
I motion Sf396 av Birgitta Carlsson m.fl. (c) begärs i yrkande 9 ett
tillkännagivande om ensamkommande barns behov av en kontaktfamilj eller
ett familjehem. Motionärerna anser att denna fråga bör komma in i utredningen
på ett tidigt stadium och påtalar att det i dag är brist på kontaktfamiljer.
I motion Sf319 av Maria Hassan och Inger Nordlander (s) om mottagande av
ensamkommande barn föreslås bl.a. att Migrationsverket bör ha permanenta
avtal med ett antal kommuner som har kompetens och kan ge omvårdnad och
särskilt stöd. Anmälan till utredning enligt socialtjänstlagen och
förordnande av en god man bör ske direkt vid ankomsten. Barnen bör enligt
motionärerna bo i noggrant undersökta familjehem.
Skola m.m. för barn utan uppehållstillstånd
I motion Sf271 yrkande 5 av Inger Davidson och Gunilla Tjernberg (kd)
begärs ett tillkännagivande om att alla barn som vistas i Sverige, även
de utan uppehållstillstånd, skall få rätt att gå i förskola, skola och ha
tillgång till hälso- och sjukvård.
I motion Sf357 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) anförs i yrkande 7 att
avvisningshotade barn skall kunna känna sig trygga och fredade på sjukhus
och i skola. Härför krävs enligt motionärerna att personal inom hälso-
och sjukvård och skola inte anmäler till polisen att barnen är där. Vidare
anges i motionen att skolorna ofta inte tar emot de barn som de inte får
någon ersättning för eller för vilka försäkringar inte gäller. I yrkande
8 begärs ett tillkännagivande om att gömda barns rätt till undervisning
bör lagregleras. I yrkande 11 begärs ett tillkännagivande om att asylsökande
barn bör ha rätt till terapeutisk vård oavsett om de får uppehållstillstånd
eller inte. Motionärerna anser att detta även kan ses ur ett fredsbevarande
perspektiv och förbättra återuppbyggandet i det gamla hemlandet.
Matilda Ernkrans och Inger Lundberg (s) anför i motion Sf263 att det av
trovärdighetsskäl är viktigt att staten markerar att man är beredd att ta
det fulla ekonomiska ansvaret för skolverksamheten i det fåtal mindre
kommuner som inte täcker sina kostnader för asylsökandes skolgång inom
ramen för statsbidraget. Motionärerna begär ett tillkännagivande om
statsbidrag till asylsökande grundskoleelever.
Utskottets ställningstagande
Av propositionen framgår att den sista december 2002 var 39 636 personer
registrerade i Migrationsverkets mottagandesystem, jämfört med drygt 28 800
i slutet av 2001. Under 2002 bodde 47 % av de registrerade i eget boende
mot 49 % året innan. Den genomsnittliga vistelsetiden i mottagandesystemet
var 347 dagar (median 261 dagar) under 2002, en ökning med 31 dagar jämfört
med 2001. Detta beror enligt propositionen bl.a. på ett ökat antal
asylsökande samt svårigheter med att verkställa avvisningar. Den 31 juli
2003 var 39 574 personer registrerade i mottagandesystemet. Därav hade 49
% ordnat boendet på egen hand.
Regeringen utgår i budgetpropositionen från att antalet personer i
mottagandesystemet minskar i förhållande till vad som beräknades i
budgetpropositionen för 2003, bl.a. beroende på en minskning av antalet
asylsökande.
Företrädare för Migrationsverket har den 11 november i år informerat
utskottet bl.a. om att det för närvarande finns 41 000 personer i
mottagandesystemet, varav ca hälften bor i eget boende och ca 450 är
ensamkommande
barn. Migrationsverket räknar inte med att ytterligare kostnader kommer
att belasta mottagandesystemet eftersom verket dels prioriterar prövningen
av asylärenden, dels har utvecklat asylhanteringen för att korta
handläggningstiderna.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning för 2004
och avstyrker motionerna Sf368 yrkande 11, Sf403 yrkande 46 i denna del
och Fi240 yrkande 19 i denna del.
Enligt överenskommelse mellan staten och Landstingsförbundet skall
landstingen ge asylsökande m.fl. akut sjuk- och tandvård samt sådan sjuk-
och tandvård som inte kan anstå. I den omfattning som landstingen ger
vård enligt överenskommelsen lämnas ersättning till landstingen enligt
förordningen (1996:1357) om statlig ersättning för hälso- och sjukvård
till asylsökande. Enligt 2 § i förordningen lämnas ersättning även för bl.
a. mödrahälsovård, förlossningsvård, preventivmedelsrådgivning, vård vid
abort samt vård och åtgärder enligt smittskyddslagen. Utöver
schablonersättningen
kan staten lämna en särskild ersättning för vård som överstiger 50 000 kr
för en vårdkontakt. Barn och ungdomar under 18 år erhåller samma vård som
barn bosatta i Sverige.
Enligt Allmänna råd från Socialstyrelsen 1995:4 Hälso- och sjukvård för
asylsökande och flyktingar kan begreppet omedelbar vård och vård som inte
kan anstå inte definieras så att det täcker alla situationer som kan
uppkomma. Det är endast den vårdansvariga läkaren som utifrån förutsättningarna
i det enskilda fallet kan bedöma vilken vård som skall ges. Vård som inte
faller under dessa kriterier och där en måttlig fördröjning inte medför
allvarliga följder för patienten ersätts inte av staten.
Utskottet vill här peka på att i begreppet hälso- och sjukvård ingår även
psykologisk och psykiatrisk vård till personer som på grund av exempelvis
traumatiska upplevelser och övergrepp är i behov av sådan vård. Det är
även i dessa fall den vårdansvarige läkaren som utifrån förutsättningarna
i det enskilda fallet har att bedöma vilken vård som skall ges.
I mars 2002 reviderades överenskommelsen mellan staten och Landstingsförbundet
om hälso- och sjukvård för asylsökande. Den nya överenskommelsen gäller
från den 1 januari 2002 till den 31 december 2004 och innebär främst att
statens ersättning höjts för att täcka landstingens ökade kostnader för
vården. Vidare ersätts hälsoundersökningar/hälsosamtal i särskild ordning
i syfte att fler asylsökande skall erbjudas sådan undersökning.
Utskottet noterar att i betänkande SOU 2003:75 av Utredningen om
flyktingmottagande och introduktion föreslås bl.a. att Migrationsverket
regelbundet skall underrätta landstingen om vilka asylsökande som bor inom
landstingsområdet och på vilken adress de kan nås för att få erbjudande
om hälsoundersökning.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sf209, Sf279 yrkandena 1-3,
Sf334 och So570 yrkande 3.
I juni 2002 redovisade Migrationsverket och Socialstyrelsen ett förslag
till ett förbättrat mottagande av ensamkommande barn. Av redovisningen
framgår att det främst är pojkar i övre tonåren som kommer utan medföljande
vuxen. Ungefär en tredjedel av de ensamkommande barnen är flickor. Under
2002 kom 550 asylsökande barn till Sverige utan sina vårdnadshavare.
Företrädare för Migrationsverket har den 11 november i år informerat
utskottet bl.a. om att det för närvarande finns ca 450 ensamkommande barn
och ungdomar i mottagningssystemet. Majoriteten av dessa är i övre tonåren.
Cirka 50 ungdomar som redan har uppehållstillstånd har verket haft svårt
att placera i kommunerna. Migrationsverket anser inte att det finns några
egentliga oklarheter när det gäller lagregleringen av ansvarsfrågan.
Praktiska problem kvarstår dock.
Av Migrationsverkets årsredovisning framgår att beträffande ensamkommande
barn har personaltätheten ökat och barngrupperna minskat på verkets barn-
och ungdomsenheter. Särskilda barnhandläggare har utbildats och ytterligare
utbildningsinsatser pågår i syfte att utveckla samtalsmetodiken.
Migrationsverket har utarbetat särskilda riktlinjer för handläggning av
asylärenden avseende barn. Vidare har verksamheten organiserats om, i riktning
mot att ha boende och myndighetsutövning så åtskilt som möjligt inom det
nuvarande mottagandets ram.
Enligt förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.
fl. har en kommun rätt till ersättning för kostnader för vård av asylsökande
barn under 18 år i ett annat hem än barnets eget. Ersättning lämnas för
vård som ges med stöd av bl.a. socialtjänstlagen under den tid som barnets
ansökan om uppehållstillstånd prövas. Om ansökan om uppehållstillstånd
avslås och ett beslut om avvisning eller utvisning skall verkställas lämnas
ersättning också för vård under tiden fram till dess barnet lämnar landet.
Från och med den 1 juli 2003 kan Migrationsverket också lämna ersättning
till kommuner för sociala utredningar gällande ensamkommande asylsökande
barn (prop. 2002/03:100, SfU3y, FiU21).
Utredningen om förmyndare, gode män och förvaltare har i delbetänkandet
God man för ensamkommande flyktingbarn (SOU 2003:51) föreslagit bl.a. en
ny lag om god man för ensamkommande barn. Enligt förslaget skall den gode
mannen kunna träda i såväl förmyndarens som vårdnadshavarens ställe.
Härigenom säkerställs enligt utredaren att den gode mannen kan agera och
fatta beslut i samtliga frågor som rör ett ensamkommande barn, exempelvis
frågan om barnets boende. Förslaget har remissbehandlats och bereds för
närvarande i Regeringskansliet.
Regeringen har nyligen beslutat att tillsätta ett särskilt råd som skall
fungera som ett forum för samråd och information om barnfrågor inom asyl-
och migrationspolitiken. Ett förbättrat mottagande av ensamkommande barn
kommer att vara en högt prioriterad fråga för rådet. Barnombudsmannen,
Rädda barnen, Röda korset m.fl. kommer att ingå i rådet.
Vid utskottets sammanträde den 20 november i år har företrädare för
regeringen informerat utskottet om dels genomförda åtgärder, dels hur
regeringen går vidare i arbetet med de ensamkommande barnen. Bland annat
följande anfördes. Remissbehandlingen av förslagen om god man för
ensamkommande barn har påskyndats för att en proposition skall kunna läggas
under tidig vår 2004 och lagen träda i kraft den 1 juli 2004. I
Migrationsverkets och Socialstyrelsens rapport från 2002 om ensamkommande barn
föreslogs bl.a. att Migrationsverket skall sluta avtal med ett antal
kommuner om mottagande av dessa barn. En interdepartemental arbetsgrupp
bereder förslagen i rapporten. Det gäller exempelvis frågan om vad som
händer om Migrationsverket, som i rapporten föreslås ha kvar huvudansvaret,
får svårigheter med att teckna avtal som täcker behovet av platser. Det
kan också ifrågasättas om en kommun enligt kommunallagen kan driva en
förläggning för barn som inte har anknytning till kommunen. Arbetsgruppen
har därför utrett alternativa lösningar och som även omfattar ensamkommande
barn som söker uppehållstillstånd på andra grunder, som t.ex. släktskap.
Arbetsgruppen beräknas presentera resultatet i en departementspromemoria
i slutet av 2003 och en proposition kan efter remissbehandling lämnas
under 2004.
Utskottet ser positivt på att regeringen ser som en prioriterad uppgift
att förbättra mottagandet av de ensamkommande barnen. Utskottet kan
konstatera att en rad förändringar och insatser redan har genomförts och
att regeringens förslag till ytterligare lösningar snart kan förväntas.
Utskottet räknar därför med att regeringen snart återkommer med förslag
gällande god man för ensamkommande barn som söker asyl. Utskottet vill
också peka på vikten av att även övriga frågor skyndsamt får en bra lösning
när det gäller de ensamkommande barnen.
Utskottet avstyrker mot bakgrund av det anförda motionerna Sf249 yrkande
9, Sf319, Sf396 yrkande 9 samt Sf403 yrkandena 27-29 om ensamkommande
barn. Även motionerna Sf224, Sf403 yrkande 25 och So417 yrkande 1 avstyrks
med anförda.
Utskottet noterar vidare att migrationsministern den 24 oktober i år i
interpellation 2003/04:25 har uttalat att asylsökande barn har rätt att
gå i skola och ha samma skolgång som barn som är bosatta i Sverige. Där
skall en särskild uppföljning göras. Den skall handla om i vilken mån
asylsökande barn får den utbildning som de har rätt till och också om
huruvida ersättningarna till kommunerna är utformade på ett ändamålsenligt
sätt.
Utskottet avstyrker med det anförda motion Sf263.
Utskottet kan konstatera att från anslaget Mottagande av asylsökande lämnas
ersättning till landstingen för hälso- och sjukvård till asylsökande m.fl.
samt för barn fram till dess att ett avvisnings- eller utvisningsbeslut
verkställts. Personer under 18 år som håller sig undan så att ett beslut
om avvisning eller utvisning inte kan verkställas ges således hälso- och
sjukvård även under den tid de håller sig undan.
Barn som fått avslag på en asylansökan har rätt till utbildning under
tiden fram till dess att barnet lämnar landet. När det gäller gömda barns
skolgång har utskottet tidigare uttalat (se bl.a. bet. 2002/03:SfU4) att
det är givet att barn i familjer som saknar tillstånd att vistas i Sverige
och som håller sig undan myndigheterna regelmässigt lever under svåra
förhållanden och att det därför är av stor vikt att olika åtgärder vidtas
liksom att projekt initieras och utvecklas i syfte att förhindra att
barnfamiljer gömmer sig. Utskottet har även konstaterat att möjligheten
till utbildning är av stor betydelse även för barn som inte har rätt att
vistas i Sverige. Utskottet var dock inte berett att förorda att även
gruppen gömda barn skall ges en uttrycklig rätt till utbildning m.m.
Utskottet gör inte nu annan bedömning.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sf271 yrkande 5 samt Sf357
yrkandena 7, 8 och 11.
12:3 Migrationspolitiska åtgärder
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag till medelsanvisning.
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om vidarebosättning.
Jämför reservationerna 14 (fp) och 15 (kd).
Propositionen
I propositionen anges att målet för vidarebosättning är att åtgärder skall
vidtas för att underlätta för flyktingar m.fl. genom vidarebosättning i
Sverige eller andra insatser för utlänningar som befinner sig i särskilt
utsatta situationer, främst i närområdet. Uttagningarna av flyktingar m.
fl. sker som regel i samarbete med FN:s flyktingkommissariat, UNHCR. Staten
betalar ut ersättning till de kommuner som tar emot sådana flyktingar.
För anslagna medel genomförs även vissa hjälpinsatser för flyktingar
utanför Sverige.
Av propositionen framgår att Migrationsverket under 2002 har fört över
1 015 flyktingar och övriga skyddsbehövande till Sverige. 10 miljoner
kronor, motsvarande 75 platser, användes för medicinska insatser i
Bosnien-Hercegovina och i provinsen Kosovo i Serbien och Montenegro.
I budgetpropositionen anförs att anslagsmedlen för 2004 skall kunna
användas med viss flexibilitet och motsvara kostnaderna för överföring och
mottagande av 1 840 personer.
För budgetåret 2004 föreslår regeringen ett ramanslag på 292 149 000 kr.
Motioner utan anslagseffekt för 2004
I motion Sf249 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) efterfrågas i yrkande 12
ansträngningar för att höja flyktingkvoten i Sverige och globalt.
Motionärerna påtalar att det förekommer enorma flyktingströmmar runt om i
världen och att de flesta flyktingar aldrig lyckas söka asyl på egen hand.
Sverige och övriga kvotflyktingmottagande länder bör därför kraftigt
höja ambitionerna. Det är vidare angeläget att Sverige verkar för att
fler länder i världen åtar sig att ta emot kvotflyktingar.
Sven Brus m.fl. (kd) anser i motion Sf403 yrkande 21 att frågan om
kvotflyktingar bör förtydligas. Regeringen bör enligt motionärerna återkomma
med en förklaring till varför målen inte uppnåtts och i vilken omfattning
medel för migrationspolitiska åtgärder har täckt även annat än vidarebosättning.
I de båda motionerna Sf303 yrkandena 1 och 2 samt 2002/03:U264 yrkandena
1 och 2 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs dels ett tillkännagivande om
att Medevacprogrammet bör finnas kvar, dels att regeringen återkommer med
förslag om att medel för Medevac bör ligga inom ramen för Internationellt
bistånd. I motionerna anges att sedan 1995 driver Flyktingmedicinskt
centrum vid Universitetssjukhuset i Linköping i samarbete med Migrationsverket
den svenska delen av det medicinska biståndsprogrammet Medevac. Vissa
patienter evakueras för medicinsk behandling till bl.a. Sverige, och
svenska läkarteam arbetar under kortare perioder i Bosnien, Kosovo och
Palestina. Programmet har fått 10 miljoner kronor för ett år i taget från
anslaget 12:3 Migrationspolitiska åtgärder. Motionärerna anser att medel
i stället bör rymmas inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Härigenom
underlättas en långsiktig planering och varaktig uppbyggnad av medicinsk
kompetens.
Utskottets ställningstagande
Ett viktigt inslag i migrationspolitiken är beredskapen att ta emot
flyktingar för vidarebosättning i Sverige. Den s.k. flyktingkvoten skall
användas för uttagning av flyktingar eller andra personer som befinner
sig i en särskilt utsatt situation och/eller för att ta hand om fall där
UNHCR har särskilda svårigheter att finna ett lämpligt placeringsland.
Kvoten är inte begränsad till flyktingar i ordets formella bemärkelse.
För anslagna medel genomförs även vissa hjälpinsatser för flyktingar
utanför Sverige.
Enligt utskottets mening är det viktigt att uttagningarna, liksom hittills,
görs i samarbete med UNHCR. Utskottet, som vill påtala vikten av att
kretsen av länder som tar emot personer i behov av vidarebosättning
utvidgas, utgår från att även UNHCR verkar för att utöka antalet
vidarebosättningsländer.
Utskottet noterar att det av regleringsbrevet för Migrationsverket för
2003 framgår att anslagsposterna Vidarebosättning och Resor vid
vidarebosättning m.m. inom anslaget 12:3 Migrationspolitiska åtgärder uppgår
till sammanlagt drygt 261 miljoner kronor. Av dessa medel får Migrationsverket
utan särskilt beslut av regeringen disponera knappt 150 miljoner kronor,
dvs. motsvarande ca 1 000 överförda kvotflyktingar.
Av Migrationsverkets årsredovisning framgår att avräkningen mot kvoten
görs efter antalet anlända och inte antalet beslut om överföring och att
detta innebär att kostnaden för ett visst antal ej genomförda överföringar
belastar kommande års budget. För att göra det möjligt att balansera
verksamheten över årsskiftena har verket vid upprepade tillfällen föreslagit
en planerings- och finansieringsmodell som sträcker sig över flera år. I
årsredovisningen anger verket vidare att det finns en svårighet och
osäkerhet kring kvotens faktiska storlek då en del av medlen hålls inne.
Beträffande internationellt engagemang rapporteras i årsredovisningen bl.
a. att verket inom verksamheten vidarebosättning har genomfört kvotuttagningar
i Turkiet, Iran och Tanzania. Verket har även haft tjänstemän stationerade
i Pakistan på begäran av UNHCR och bedrivit alternativ kvotverksamhet i
Colombia och i Medevacprogrammet.
Utskottet kan konstatera att Migrationsverket under 2002 har fört över
1 015 flyktingar och övriga skyddsbehövande till Sverige. Vidare har medel
motsvarande 75 platser använts för medicinska insatser i Bosnien-Hercegovina
och i provinsen Kosovo i Serbien och Montenegro. Anslagsmedlen avseende
vidarebosättning av flyktingar m.m. bör enligt utskottets mening i likhet
med innevarande år motsvara kostnaderna för överföring och mottagande av
1 840 personer. Medlen avser att täcka även bidrag till lösningar av
flyktingsituationer utanför Sverige också på annat sätt än genom organiserad
överföring hit. Utskottet delar regeringens uppfattning att medlen även
fortsättningsvis skall få användas med viss flexibilitet.
Utskottet tillstyrker också de resurser som Medevacprogrammet tillförsäkras
i budgetförslaget för 2004, och understryker vikten av att verksamheten
ges långsiktiga planeringsförutsättningar. Som ett led i detta är det
angeläget att finansieringen av Medevacprogrammet därefter överförs från
anslaget Migrationspolitiska åtgärder inom utgiftsområde 8 till anslag
inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Motionerna Sf303 yrkandena
1 och 2 samt 2002/03:U264 yrkandena 1 och 2 får därmed anses i huvudsak
tillgodosedda.
Utskottet tillstyrker med det anförda regeringens förslag till medelsanvisning
för 2004. Även motionerna Sf249 yrkande 12 och Sf403 yrkande 21 avstyrks.
12:4 Utlänningsnämnden
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag till medelsanvisning och därmed
avslå ett motionsyrkande om annan medelsanvisning.
Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om handläggarkompetens.
Jämför reservation 16 (mp).
Propositionen
Utlänningsnämnden prövar överklaganden av beslut som fattas av Migrationsverket
avseende avvisning och utvisning samt ansökningar om uppehållstillstånd,
flyktingförklaring, resedokument och svenskt medborgarskap. Nämnden prövar
även s.k. ny ansökan om uppehållstillstånd enligt 2 kap. 5 b § utlänningslagen.
Sådan ansökan kan göras efter det att ett avvisnings- eller utvisningsbeslut
vunnit laga kraft.
I propositionen föreslås att Utlänningsnämndens förvaltningsanslag bör
utökas med 10 miljoner kronor för att minska handläggningstiderna.
För budgetåret 2004 föreslår regeringen ett ramanslag på 125 785 000 kr.
Motion med anslagseffekt budgetåret 2004
I motion Sf368 av Sten Tolgfors m.fl. (m) yrkande 12 begärs att riksdagen
beslutar att anvisa 20 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit.
Härigenom kan handläggningstiderna kortas.
Övrig motion
I motion Sf357 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) begärs i yrkande 4 ett
tillkännagivande om att alla handläggare på Utlänningsnämnden skall ha s.
k. barnkompetens. Motionärerna anför att det inte är tillräckligt med
bara en särskilt utsedd person. Vidareutbildning av alla handläggare krävs.
Utskottets ställningstagande
Den genomsnittliga handläggningstiden i Utlänningsnämnden för avgjorda
asylärenden var 221 dagar 2002. År 2001 var motsvarande handläggningstid
211 dagar och för första halvåret 2003 193 dagar. Av propositionen framgår
att under 2002 inkom avsevärt fler ärenden till Utlänningsnämnden än under
de närmast föregående åren. Ärendeinströmningen ökade med 51 %. Balansen
2002 ökade emellertid endast med ca 37 %. Beslut har fattats inom 6 månader
i ca 52 % av de avgjorda asylärendena 2002 vilket kan jämföras med 58 %
2001.
Målet för överprövning av beslut om avvisning eller utvisning är att öppna
ärenden inte får vara äldre än 6 månader. Detta mål har inte uppnåtts
2002. Vid utgången av augusti månad i år var 44 % av asylärendena äldre
än 6 månader. När det gäller asylärendena noterar utskottet emellertid
att trots en ökad ärendeinströmning har balanserna inte ökat i samma
omfattning.
Med hänsyn till den ökade ärendeinströmningen ser utskottet positivt på
att regeringen föreslår ett tillskott till Utlänningsnämndens anslag med
10 miljoner kronor för 2004 i syfte att korta handläggningstiderna.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning för 2004
och avstyrker därmed motion Sf368 yrkande 12.
Förutom att barnperspektivet ingår i den bedömning som görs i varje ärende
som rör ett barn har Utlänningsnämnden en särskild utsedd handläggare som
i samråd med nämndens stabsenhet bevakar tillämpningen av barnkonventionen
och den särskilda bestämmelsen i utlänningslagen om barnets bästa. Utskottet
noterar att av nämndens årsredovisning för 2002 framgår att särskilda
utbildningsinsatser har genomförts när det gäller barnets bästa i
utlänningsärenden, bl.a. i samarbete med Barnombudsmannen. Under 2002 har två
utbildningar genomförts för nyanställda tjänstemän.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Sf357 yrkande 4.
12:5 Offentligt biträde i utlänningsärenden
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag till medelsanvisning och därmed
avslå ett motionsyrkande om annan medelsanvisning.
Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om rättshjälp i Dublinärenden.
Jämför reservation 17 (kd).
Propositionen
Anslaget finansierar offentligt biträde enligt utlänningslagen vid
Regeringskansliet, Migrationsverket och Utlänningsnämnden.
Anslaget påverkas främst av antalet ärenden. I propositionen görs bedömningen
att anslaget bör utökas med 10 miljoner kronor för ökade kostnader för
offentligt biträde.
För budgetåret 2004 föreslår regeringen ett ramanslag på 122 027 000 kr.
Motion med anslagseffekt budgetåret 2004
I motion Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 19 i denna del begärs
att riksdagen beslutar att anvisa 18 miljoner kronor mer än regeringen
föreslagit. Genom satsningen på snabbare behandling av asylärenden behöver
även detta anslag tillföras medel.
Övrig motion
I motion Sf403 yrkande 8 av Sven Brus m.fl. (kd) begärs ett tillkännagivande
om att det bör vara möjligt att få rättshjälp i ett s.k. Dublinärende.
Utskottets ställningstagande
Utskottet avstyrker motion Fi240 yrkande 19 i denna del och tillstyrker
regeringens förslag till medelsanvisning för 2004.
Utskottet har vid flera tillfällen, senast i betänkande 2002/03:SfU8,
uttalat att rätten till offentligt biträde är en väsentlig del av en
rättssäker asylprocess. Det är därför av vikt att ett biträde kan förordnas
på ett så tidigt stadium som möjligt och därmed bidra till att Migrationsverkets
asylutredning kan påbörjas och även avslutas så fort som möjligt. Generellt
gäller enligt utlänningslagen att offentligt biträde skall förordnas i
ärende hos Migrationsverket om avvisning om det inte måste antas att behov
av biträde saknas.
Utskottet avstyrker med det anförda motion Sf403 yrkande 8.
12:6 Utresor för avvisade och utvisade
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag till medelsanvisning.
Propositionen
Anslaget finansierar resor ut ur landet för utlänningar som avvisats eller
utvisats enligt beslut av regeringen, Migrationsverket, Utlänningsnämnden
eller polisen med stöd av utlänningslagen. Även kostnader för resor ut ur
Sverige för de asylsökande som återkallat sin ansökan finansieras från
anslaget.
Migrationsverket kan överlämna ärenden till polismyndigheten om utlänningen
håller sig undan eller om det kan antas att tvång kommer att behövas för
att genomföra verkställigheten. Kriminalvårdens transporttjänst organiserar
utresor för avvisade och utvisade på polisens uppdrag.
I propositionen görs bedömningen att anslaget bör utökas med 30 miljoner
kronor på grund av ökat antal avvisningar och utvisningar.
För budgetåret 2004 föreslår regeringen ett ramanslag på 135 556 000 kr.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ser ingen anledning att göra någon annan bedömning än regeringen
och tillstyrker därför regeringens förslag till medelsanvisning för 2004.
12:7 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och
flyktingar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bemyndiga regeringen att under 2004 för ramanslaget 12:7
Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar
besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter
på högst 14 000 000 kr efter 2004.
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag till medelsanvisning.
Propositionen
Anslaget disponeras av Migrationsverket och används för att utveckla
prövnings- och mottagandesystem för asylsökande, för integrationsinsatser
och för att hjälpa personer att återvända eller återvandra till sitt
hemland.
Anslagsbeloppet motsvarar EU:s medfinansiering av beviljade projekt.
Bidraget administreras av Migrationsverket i samarbete med Integrationsverket.
Av propositionen framgår att den europeiska flyktingfonden, som inrättades
2000 och skall verka t.o.m. år 2004, arbetar med ett programår i taget.
Hälften av det beviljade projektstödet betalas ut när ett projekt inleds.
Efter halva projekttiden betalas ytterligare 30 % ut efter det att rapport
lämnats och godkänts. Resterande 20 % betalas ut efter godkänd slutredovisning
av projektet. Slutredovisningen skall göras senast tre månader efter
avslutat projekt.
I propositionen föreslås att regeringen bör bemyndigas att under 2004 i
fråga om ramanslaget 12:7 Från EU-budgeten finansierade insatser för
asylsökande och flyktingar besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden
medför utgifter på högst 14 000 000 kr efter 2004.
För budgetåret 2004 föreslår regeringen ett ramanslag på 32 000 000 kr.
Utskottets
ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag avseende medelsanvisning och
bemyndigande.
Minoritetspolitiken
Minoritetspolitiken omfattar frågor om skydd och stöd för de nationella
minoriteterna och de historiska minoritetsspråken.
De nationella minoriteterna är samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer
och judar och de språk som omfattas av minoritetspolitiken är samiska
(alla former), finska, meänkieli, romani chib (alla former) och jiddisch.
Målet för minoritetspolitiken är att ge skydd för de nationella minoriteterna
och stärka deras möjligheter till inflytande samt stödja de historiska
minoritetsspråken så att de hålls levande.
47:1 Åtgärder för nationella minoriteter
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag till medelsanvisning.
Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om utvärdering av resurserna till
minoritetsspråken.
Jämför reservation 18 (kd).
Propositionen
Huvuddelen av anslaget används som statsbidrag till kommunerna och
landstinget inom de områden i Norrbottens län som utpekats som
förvaltningsområden
för samiska respektive finska och meänkieli. Medlen fördelas av Länsstyrelsen
i Norrbottens län som även tilldelats medel för hanteringen av bidragen
till kommunerna och landstinget samt för den arbetsgrupp vid länsstyrelsen
som skall följa och utvärdera lagarnas tillämpning. Anslaget täcker också
kostnader för inflytande för nationella minoriteter och vissa
uppföljningsinsatser.
Regeringen anför i propositionen att minoritetspolitiken är ett förhållandevis
nytt politikområde och det finns behov av att utveckla verksamheten.
Regeringen bedömer att verksamheten bör fortsätta att utvecklas i enlighet
med intentionerna i den minoritetspolitiska propositionen och målet för
politikområdet.
För budgetåret 2004 föreslår regeringen ett ramanslag på 8 000 000 kr.
Motion utan anslagseffekt för 2004
Erling Wälivaara (kd) begär i motion Sf215 en ny utvärdering med skärpta
krav på hur kommunerna skall redovisa hur tilldelade medel använts för
att stärka minoritetsspråkens ställning och hur respektive kommun lever
upp till dessa krav.
Utskottets ställningstagande
Länsstyrelsen i Norrbottens län skall årligen redovisa hur statsbidraget
till kommunerna och landstinget fördelats samt resultaten av de regionala
insatserna och kostnaderna för dem. Länsstyrelsen skall också redovisa
hur arbetet för att följa upp och utvärdera de regionala åtgärderna
bedrivits.
En arbetsgrupp vid Länsstyrelsen i Norrbottens län följer i vilken
utsträckning lagarna om rätt att använda samiska, finska och meänkieli används.
Arbetsgruppen har fört fram flera faktorer som bidrar till att man inte
kan påvisa någon egentlig ökning av användandet av minoritetsspråken i
kontakter med myndigheter och domstolar. Vidare har Luleå Tekniska
Universitet genomfört en studie där det framgår bl.a. att enskilda
språkanvändare
anser att det finns brister dels när det gäller information, dels i
förvaltningsmyndigheternas kompetens att hantera ärenden på minoritetsspråken.
Enligt propositionen finns det ännu inte tillräckliga underlag för att
dra heltäckande slutsatser om politikområdets resultat och behov av
utveckling. Ett fortsatt arbete för utvärdering av insatserna bör därför
göras.
Motion Sf215 får med det anförda anses vara i huvudsak tillgodosedd.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning för budgetåret
2004.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett
följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i
utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Kvinnors och flickors rättigheter, punkt 3 (m)
av Anita Sidén (m) och Anna Lilliehöök (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Sf325 yrkande 28
och avslår motionerna 2003/04:U255 yrkande 9, 2003/04:Sf283 och 2003/04:A371
yrkande 28.
Ställningstagande
Vi anser att situationen för särskilt utsatta kvinnor och unga flickor
inte har uppmärksammats tillräckligt. Det kan gälla frågor som könsstympning
och s.k. hedersmord. Det måste tydligt markeras att respekten för allas
lika värde och demokratins grundvärderingar skall gälla alla i Sverige.
2.
Kvinnors och flickors rättigheter, punkt 3 (kd)
av Sven Brus (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:U255 yrkande
9 och 2003/04:A371 yrkande 28 och avslår motionerna 2003/04:Sf283 och
2003/04:Sf325 yrkande 28.
Ställningstagande
Kraftfulla åtgärder behövs för att stävja det hedersrelaterade våldet.
Kulturella och religiösa skäl anges ofta för att legitimera våld och
övergrepp mot kvinnor. Invandrarkvinnornas utsatthet måste betonas ytterligare
i integrationspolitiken. Det bör också utredas vad som krävs för att
förbättra för utsatta flickor och vi vill betona vikten av ett skyddat
boende och större effektivitet för att beivra hedersrelaterat våld.
3. Det kommunala flyktingmottagandet, punkt 6 (kd)
av Sven Brus (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Sf402 yrkandena
28 och 29 och avslår motion 2003/04:Sf396 yrkandena 3-6.
Ställningstagande
Vi anser att det kommunala flyktingmottagandet måste förändras på en rad
områden. Bland annat bör introduktionsmöten anordnas för nyinflyttade i
kommunen och frivilliga engageras som kontaktfamiljer och flyktingguider
för nyanlända. Introduktionsinsatserna måste anpassas till barn och
ungdomar och individuella introduktionsplaner upprättas för varje enskilt
barn. Vid introduktionsmötena bör information lämnas om bl.a. kommunen,
företag på orten, föreningar och svenskundervisning. Introduktionsplanerna
för barn bör beakta barnets ålder, hälsa, utvecklingsnivå och sociala
situation.
4. Det kommunala flyktingmottagandet, punkt 6 (c)
av Birgitta Carlsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Sf396 yrkandena
3-6 och avslår motion 2003/04:Sf402 yrkandena 28 och 29.
Ställningstagande
Vi anser att det bör komma till stånd ett samarbete mellan arbetsmarknadens
parter till nytta för arbete och praktikplatser åt nyanlända invandrare
och att samarbetet mellan kommuner och berörda statliga myndigheter måste
öka vid flyktingmottagandet. Vidare bör s.k. lokala samhällskontrakt
uppmuntras för att bidra till ett bättre flyktingmottagande och till
integration. Det är också viktigt med en ökad decentralisering av
flyktingmottagandet. Vi anser att nyanlända personer bör stimuleras att ta
erbjuden sysselsättning i form av praktik- eller introduktionsplats och
att vägran att ta erbjuden praktikplats skall kunna leda till sänkt bidrag.
Praktikplatserna bör leda till en framtida anställning. Genom att öka
samarbetet skapas enligt vår mening en helhetsbild, och individen ges
ökat inflytande. Vi välkomnar förslaget från utredningen "Etablering i
Sverige" om ett ökat samarbete mellan kommuner, Migrationsverket och
Arbetsmarknadsstyrelsen. Olika livserfarenheter och kulturell bakgrund
måste beaktas vid mottagandet och en jämnare fördelning av mottagandet
över landet skulle bidra positivt till synen på svensk flyktingpolitik.
5.
Migrationsverkets resurser, punkt 7 (kd)
av Sven Brus (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Sf271 yrkande 2
och avslår motionerna 2003/04:Sf230 yrkande 2 och 2003/04:Sf357 yrkandena
1, 3 och 28.
Ställningstagande
Enligt vår mening bör Migrationsverket erhålla sådana resurser att barns
skäl för uppehållstillstånd kan beaktas och verket alltid utgå från barnets
bästa i hela processen. Detta ställer enligt vår mening nya och större
krav på Migrationsverkets handläggning och kompetens.
6. Migrationsverkets resurser, punkt 7 (mp)
av Mona Jönsson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Sf357 yrkandena
1, 3 och 28 och avslår motionerna 2003/04:Sf230 yrkande 2 och 2003/04:Sf271
yrkande 2.
Ställningstagande
Vi anser att handläggningstiderna för asylsökande bör förkortas. Besked
från första instans bör ges inom 6 månader och handläggningstiden för
ensamkommande barn bör inte överstiga 3 månader. Vi anser också att
handläggningstiderna för arbetstillstånd måste förkortas.
7. Asylansökan i hela landet, punkt 8 (fp)
av Bo Könberg (fp) och Linnéa Darell (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Sf249 yrkande 22.
Ställningstagande
Det bör enligt vår mening vara möjligt att ansöka om asyl på alla
Migrationsverkets kontor. Detta medför att ärendebelastningen minskar på
kontoren i storstäderna och att handläggningstiderna blir kortare. Regeringen
bör återkomma med förslag om detta.
8. Hälso- och sjukvård för asylsökande m.fl., punkt 10 (v)
av Kalle Larsson (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Sf279 yrkandena
1-3 och avslår motionerna 2003/04:Sf209, 2003/04:Sf334 och 2003/04:So570
yrkande 3.
Ställningstagande
Vi anser att möjligheten att under mandatperioden tillföra medel för hälso-
och sjukvård till asylsökande vuxna bör undersökas. Syftet bör vara att
även gömda flyktingar skall kunna ges vård. Vi anser att vårdpersonal i
dag sätts i en svår situation i de fall de kan ge vård, men endast om den
enskilde kan betala. Vi anser att detta strider mot den etiska kod som
all hälso- och sjukvårdspersonal skall arbeta utifrån. Vidare vill vi
peka på att det är ett stort antal barn som lever gömda och som är i behov
av sjukvård. Enligt FN:s barnrättskommitté skall barn utan uppehållstillstånd
åtminstone ha rätt till bl.a. hälso- och sjukvård. Vi anser att det krävs
ytterligare åtgärder för att asylsökande och gömda barn skall ges ett
säkert och tryggt omhändertagande.
9. Mottagande av asylsökande barn, punkt 11 (kd)
av Sven Brus (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Sf403 yrkande 25
och avslår motionerna 2003/04:Sf224 och 2003/04:So417 yrkande 1.
Ställningstagande
Det har hänt att asylsökande barn nekats vård eller skolgång med hänvisning
till bl.a. att barnet saknat de sista fyra siffrorna i sitt personnummer.
Det har även hänt att vårdcentraler tar ut avgifter. Enligt vår uppfattning
måste landsting och kommuner på lämpligt sätt uppmärksammas på asylsökande
barns rätt till vård och skolgång.
10. Mottagande av asylsökande barn, punkt 11 (v)
av Kalle Larsson (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So417 yrkande 1
och avslår motionerna 2003/04:Sf224 och 2003/04:Sf403 yrkande 25.
Ställningstagande
Det finns enligt vår mening brister i kompetensen och rutinerna hos
socialtjänsten för hur asylsökande barns bästa skall tillvaratas.
Gränsdragningen
mellan ansvariga myndigheter är också otydlig. Regeringen bör återkomma
med förslag härom.
11. Ensamkommande barn, punkt 12 (m, fp, kd, v, c, mp)
av Sven Brus (kd), Bo Könberg (fp), Kalle Larsson (v), Anita Sidén (m),
Linnéa Darell (fp), Birgitta Carlsson (c), Anna Lilliehöök (m) och Mona
Jönsson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Sf249 yrkande
9, 2003/04:Sf396 yrkande 9 och 2003/04:Sf403 yrkandena 27-29 och avslår
motion 2003/04:Sf319.
Ställningstagande
Vi anser att Migrationsverket endast bör ansvara för att utreda de
ensamkommande barnens asylskäl. En särskild företrädare för dessa barn bör
inrättas. Denna företrädare bör utses inom 24 timmar och ges en form av
vårdnadsansvar för barnet.
Kommunerna som har ett ansvar för barnens välmående har uppenbarligen
enligt vår mening brustit i ansvarsfrågan. Vi anser att socialtjänsten
bör ha det entydiga ansvaret för de ensamkommande barnen redan vid ankomsten
och bör ges möjlighet till särskild kompetensutveckling härför. Barnen
måste få bästa möjliga omhändertagande i form av boende och särskilt stöd.
På ett mycket tidigt stadium bör socialtjänsten ta ställning till om
barnet bör ges en familjehemsplacering. Utskottet anser att regeringen
bör återkomma med förslag enligt det ovanstående.
Regeringen bör vidare snarast återkomma med förslag till ändring i enlighet
med Migrationsverkets och Socialstyrelsens förslag om att Migrationsverket
skall ges möjlighet att sluta avtal med ett antal kommuner om mottagande
av ensamkommande barn.
12. Skola m.m. för barn utan uppehållstillstånd, punkt 13 (kd)
av Sven Brus (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Sf271 yrkande 5
och avslår motionerna 2003/04:Sf263 och 2003/04:Sf357 yrkandena 7, 8 och
11.
Ställningstagande
Vi anser att riksdagen bör göra ett tillkännagivande till regeringen om
att alla barn som vistas i Sverige, även de utan uppehållstillstånd, skall
få rätt att gå i förskola, skola och ha tillgång till hälso- och sjukvård.
13. Skola m.m. för barn utan uppehållstillstånd, punkt 13 (mp)
av Mona Jönsson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Sf357 yrkandena
7, 8 och 11 och avslår motionerna 2003/04:Sf263 och 2003/04:Sf271 yrkande
5.
Ställningstagande
Avvisningshotade barn måste kunna känna sig trygga och fredade på sjukhus
och i skola. Härför krävs enligt vår mening att personal inom hälso- och
sjukvård och skola inte anmäler till polisen att barnen är där. Vidare
tar skolorna ofta inte emot de barn som de inte får någon ersättning för
eller för vilka försäkringar inte gäller. Vi anser därför att gömda barns
rätt till undervisning bör lagregleras. Vidare menar vi att oavsett om
ett barn har uppehållstillstånd eller inte bör det ha rätt till terapeutisk
vård. Vi anser att detta även kan ses ur ett fredsbevarande perspektiv
och förbättra återuppbyggandet i det gamla hemlandet.
14. Vidarebosättning m.m., punkt 14 (fp)
av Bo Könberg (fp) och Linnéa Darell (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Sf249 yrkande 12
och avslår motionerna 2002/03:U264 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Sf303
yrkandena 1 och 2 och 2003/04:Sf403 yrkande 21.
Ställningstagande
Vi anser att det måste till ansträngningar för att höja flyktingkvoten i
Sverige och globalt. Det förekommer enorma flyktingströmmar runtom i
världen och de flesta flyktingarna lyckas aldrig söka asyl på egen hand.
Sverige och övriga kvotflyktingmottagande länder bör därför enligt vår
mening kraftigt höja ambitionerna. Det är vidare angeläget att Sverige
verkar för att fler länder i världen åtar sig att ta emot kvotflyktingar.
15. Vidarebosättning m.m., punkt 14 (kd)
av Sven Brus (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Sf403 yrkande 21
och avslår motionerna 2002/03:U264 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Sf249 yrkande
12 och 2003/04:Sf303 yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Frågan om kvotflyktingar bör förtydligas. Vi anser att regeringen bör
återkomma med en förklaring till varför målen när det gäller vidarebosättning
inte uppnåtts och i vilken omfattning medel för migrationspolitiska
åtgärder har täckt även annat än vidarebosättning.
16. Handläggarkompetens, punkt 15 (mp)
av Mona Jönsson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Sf357 yrkande 4.
Ställningstagande
Vi anser att det inte är tillräckligt att bara en särskilt utsedd person
vid Utlänningsnämnden är "barnansvarig". Enligt vår mening behöver alla
handläggare på nämnden vidareutbildas för att få s.k. barnkompetens.
17. Rättshjälp, punkt 16 (kd)
av Sven Brus (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Sf403 yrkande 8.
Ställningstagande
Vi anser att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna att
det bör vara möjligt att få rättshjälp i ett s.k. Dublinärende.
18. Utvärdering av resurserna till minoritetsspråken, punkt 17 (kd)
av Sven Brus (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Sf215.
Ställningstagande
Vi anser att det bör genomföras en ny utvärdering med skärpta krav på hur
kommunerna skall redovisa hur tilldelade medel använts för att stärka
minoritetsspråkens ställning och hur respektive kommun lever upp till
dessa krav.
Särskilda yttranden
1. Moderaternas anslagsförslag (m)
Anita Sidén (m) och Anna Lilliehöök (m) anför:
Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en
annan inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Ett
övergripande mål för den ekonomiska politiken skall vara att möjliggöra
ökad tillväxt, att kunna leva på sin lön och stärkt trygghet. Antalet
sjukskrivna och förtidspensionerade måste minskas genom att sjukvård och
rehabilitering förbättras. Detta kräver bl.a. en målmedveten politik för
ett ökat arbetsutbud, rejäla satsningar på kunskap och forskning samt
påtagliga förbättringar av klimatet för företagande. För att möjliggöra
allt detta krävs en politik som innehåller lägre skatter för både löntagare
och företagare, en skärpning av bidragssystemen, avregleringar och ökad
konkurrens, en ökad trygghet för och stärkt självkänsla hos medborgarna.
Våra förslag skall vara trygga, väl sammanhållna och syfta till att skapa
de bästa förutsättningarna för ett ekonomiskt, kulturellt och socialt
växande Sverige. Vi vill satsa på en utbildning som ger alla större
möjligheter till ett rikare liv. Genom en större enskild sektor och ett
starkare civilt samhälle kan både företag och människor växa. Vi vill att
fler, inte färre, kan komma in på den ordinarie arbetsmarknaden. Den
sociala tryggheten och självkänslan ökar också genom att hushållen får en
större ekonomisk självständighet. Friheten och rättigheten att välja bidrar
både till mångfald, en bättre kvalitet och en större trygghet. De enskilda
människorna får ett större inflytande över sina liv.
Vi har föreslagit en växling från subventioner och bidrag till omfattande
skattesänkningar för alla, främst låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt
värnar vi de människor som är i störst behov av gemensamma insatser och
som har små eller inga möjligheter att påverka sin egen situation. Vi
slår också fast att det allmänna skall tillföras resurser för att på ett
tryggt sätt kunna genomföra de uppgifter som skall vara gemensamma.
Exempelvis tillförs betydande resurser för att bryta den ökade sjukfrånvaron
och de ökande förtidspensioneringarna.
Vårt budgetalternativ - med våra förslag till utgiftstak, anslagsfördelning,
skatteförändringar samt finanspolitiska ramverk - präglas av ordning och
reda och skall ses som en helhet där inte någon eller några delar kan
brytas ut och behandlas isolerat från de andra. Eftersom riksdagens
majoritet den 19 november 2003 har beslutat om ramar för de olika
utgiftsområdena
i enlighet med finansutskottets förslag och därmed valt en annan inriktning
av politiken, deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelning
inom utgiftsområde 8.
I det följande redovisar vi i korthet det moderata alternativet till
politik inom utgiftsområde 8. Vår politik finns närmare utvecklad i motion
Sf368.
Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar
Moderata samlingspartiet anser att till utgiftsområde 8 bör för budgetåret
2004 anvisas 388 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit.
Vi anser att en avveckling av Integrationsverket bör inledas och att
introduktionsenheten bör föras över till Migrationsverket. Också anslaget
Integrationsåtgärder bör minskas och på sikt avvecklas. Stöd åt centrum
mot rasism, åt verksamhet för personer som vill lämna rasistiska grupper
samt till åtgärder för unga kvinnor som riskerar att utsättas för s.k.
hedersrelaterat våld bör dock fortsatt kvarstå. Anslaget Hemutrustningslån
kan minskas genom ändrade regler, och anslaget Ombudsmannen mot etnisk
diskriminering bör föras över till utgiftsområde 14 Arbetsliv. Vi anser
vidare att anslaget till Migrationsverket bör ökas i syfte att förkorta
handläggningstiderna samt medel överföras från Integrationsverkets anslag
då Migrationsverket bör ta över ansvaret för att distribuera
kommunersättningarna.
Till följd av förkortade handläggningstider vid asylprövningen minskar
kostnaderna i mottagandesystemet.
2. Folkpartiets anslagsförslag (fp)
Bo Könberg (fp) och Linnéa Darell (fp) anför:
Folkpartiet liberalernas budgetförslag för år 2004 syftar till att förändra
de ekonomiska förutsättningarna så att en högre tillväxt uppnås. Det är
nödvändigt att fler arbetar och att statsskulden minskar. Ett viktigt
verktyg för att uppnå detta är sänkta skatter på arbete och företagande.
Våra utgiftsökningar avser främst bistånd, rättssäkerhet, utbildning,
vård och omsorg samt förbättringar för handikappade. Vi uppnår utrymme
för detta bl.a. genom åtgärder mot ohälsan och en reformerad
arbetsmarknadspolitik.
Vårt förslag till utgiftsram för utgiftsområde 8 har emellertid avslagits
av riksdagen i budgetprocessens första steg. Då Folkpartiets budgetförslag
är en helhet är det inte meningsfullt att delta i fördelningen på anslag
inom utgiftsområde 8. I det följande redovisas i sammanfattning innehållet
i vårt budgetförslag för utgiftsområde 8.
Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar
Folkpartiet anser att till utgiftsområde 8 bör för budgetåret 2004 anvisas
362 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit.
Vi anser att Integrationsverket kan minska i omfattning. Dessutom bör
Migrationsverket tillföras 70 miljoner kronor och anslaget Offentligt
biträde tillföras 18 miljoner kronor. Genom ökade satsningar på snabbare
behandling av asylärenden förkortas handläggningstiderna och kostnaderna
för mottagande av asylsökande minskar.
3. Kristdemokraternas anslagsförslag (kd)
Sven Brus (kd) anför:
Kristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner förordat en annan
inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken än den
Socialdemokraterna och dess stödpartier föreslår.
Kristdemokraternas budgetalternativ tar sikte på att långsiktigt förbättra
Sveriges tillväxtförutsättningar genom strukturella reformer för minskad
ohälsa, förbättrad lönebildning och strategiska skattesänkningar på arbete
och sparande. Därtill bör infrastrukturen och de långsiktiga förutsättningarna
för ett ökat bostadsbyggande kraftigt förbättras. Därigenom skapas
förutsättningar för att sysselsättningen skall kunna öka i en sådan utsträckning
att välfärden tryggas för alla.
Riksdagsmajoriteten - bestående av socialdemokrater, vänsterpartister och
miljöpartister - har nu genom beslut om ramar för de olika utgiftsområdena
samt beräkningen av statens inkomster ställt sig bakom en annan inriktning
av politiken i det första rambeslutet om statsbudgeten. Därför redovisar
vi i detta särskilda yttrande (i stället för i en reservation) den del av
vår politik som rör utgiftsområde 8 och som vi skulle ha yrkat bifall
till om Kristdemokraternas förslag till ramar hade vunnit riksdagens bifall
i den första beslutsomgången.
Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar
Kristdemokraterna anser att till utgiftsområde 8 bör för budgetåret 2004
anvisas 166 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit.
Vi anser att Integrationsverket bör läggas ned från den 1 juli 2004 och
att anslaget Integrationsåtgärder kan minskas. Vissa av verkets uppgifter
bör övertas av Migrationsverket samt Ombudsmannen mot etnisk diskriminering
(DO), som därmed bör tillföras ytterligare medel. Vi avvisar försöket med
lokala diskrimineringsombudsmän och anser att länsstyrelserna och kommunerna
bör ha det regionala och lokala ansvaret för att motarbeta diskriminering,
rasism och främlingsfientlighet. DO, som bör ges särskilt ansvar för
opinionsbildning i dessa frågor, bör vara en myndighet underställd riksdagen.
Systemet med förhandlingar och avtal med kommuner bör enligt vårt förslag
avskaffas och stödet i stället bestå av en utvecklingspeng som följer
individen. Medel för detta tillförs utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet
vid sjukdom och handikapp. Migrationsverket bör tillföras ökade resurser
för att minska handläggningstiderna för asylansökningar och för att kunna
hålla tidsfristen för handläggning av ensamkommande barns ärenden. Vidare
menar vi att Migrationsverket inte skall pröva uppehållstillstånd för
adopterade samt för nyfödda till föräldrar med uppehållstillstånd i Sverige.
Detta innebär ett ökat ekonomiskt utrymme som kan användas till att
förkorta handläggningstiderna för asylsökande. Genom kortare handläggningstider
vid asylprövningen minskar kostnaderna i mottagandesystemet.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2003/04:1 Budgetpropositionen för 2004 Utgiftsområde 8:
1. Riksdagen godkänner att under 2004 lån tas upp i Riksgäldskontoret för
det samlade behovet av hemutrustningslån intill ett belopp av 1 300 000 000
kronor (avsnitt 3),
2. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2004 för ramanslaget 12:7
från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar
besluta om bidrag om inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter
på högst 14 000 000 kronor efter 2004 (avsnitt 5),
3. Riksdagen anvisar för budgetåret 2004 anslagen under utgiftsområde 8
Invandrare och flyktingar enligt uppställning i propositionen.
Motion från allmänna motionstiden hösten 2002
2002/03:U264 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Medevacprogrammet bör finnas kvar.
2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om ändring enligt
vad i motionen anförs om att medel för Medevac bör ligga inom ramen för
utgiftsområdet Internationellt bistånd.
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003
2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
19. Riksdagen anvisar för 2004 anslagen under utgiftsområde 8 Invandrare
och flyktingar, utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
handikapp, utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom samt utgiftsområde
12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn enligt uppställningen i tabell
12.
2003/04:U255 av Rosita Runegrund m.fl. (kd):
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att betona invandrarkvinnors utsatthet för våld och "hedersmord"
inom den svenska integrationspolitiken.
2003/04:Sf209 av Carina Hägg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om behovet av en förbättrad vård för asylsökande.
2003/04:Sf215 av Erling Wälivaara (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om behovet av en ny utvärdering av hur kommunerna lever upp till och
använder tilldelade resurser för att stärka minoritetsspråkens ställning.
2003/04:Sf224 av Cristina Husmark Pehrsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om kommuners möjlighet att rätt bemöta asylsökande barn i kris.
2003/04:Sf230 av Per Bill m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kortare handläggningstider i asylprocessen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ökad flexibilitet i anslagsanvändningen på asylområdet.
2003/04:Sf233 av Lena Adelsohn Liljeroth (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att säkra stödet till arbetet mot rasism och nazism.
2003/04:Sf239 av Carl-Axel Johansson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att utreda hur statliga medel från integrationsbudgeten kan användas
för skolors möjligheter att verka för integrationen i vårt samhälle.
2003/04:Sf249 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om omhändertagande av asylsökande barn.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ansträngningar för att höja flyktingkvoten i Sverige och globalt.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om åtgärder för att korta handläggningstiderna.
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om asylansökan i hela Sverige.
2003/04:Sf263 av Matilda Ernkrans och Inger Lundberg (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om statsbidrag till asylsökande grundskoleelever.
2003/04:Sf264 av Inger Lundberg m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om behovet av regional kompetens i integrationsfrågorna.
2003/04:Sf271 av Inger Davidson och Gunilla Tjernberg (båda kd):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Migrationsverket erhåller resurser så att barns skäl för
uppehållstillstånd beaktas och att verket alltid utgår från barnets bästa
i hela processen.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att alla barn som vistas i Sverige, även de utan uppehållstillstånd,
får rätt att gå i förskola, skola och ha tillgång till hälso- och sjukvård.
2003/04:Sf279 av Gunilla Wahlén m.fl. (v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en utredning om hälso- och sjukvård till gömda flyktingar.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att undersöka möjligheten att under mandatperioden tillföra
medel för hälso- och sjukvård till asylsökande vuxna.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om hälso- och sjukvård samt socialtjänst till gömda och asylsökande
barn.
2003/04:Sf283 av Lena Adelsohn Liljeroth m.fl. (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om kraven på invandrarorganisationerna.
2003/04:Sf296 av Börje Vestlund (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om situationen för HBT-personer med invandrarbakgrund.
2003/04:Sf303 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Medevac programmet bör finnas kvar.
2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om ändring i
enlighet med vad i motionen anförs om att medel för Medevac bör ligga
inom ramen för Internationellt bistånd.
2003/04:Sf306 av Paavo Vallius och Nikos Papadopoulos (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om det statliga stödet till invandrarorganisationer.
2003/04:Sf309 av Yilmaz Kerimo (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om avgifter för tillståndsärenden.
2003/04:Sf318 av Luciano Astudillo (s):
Riksdagen begär att regeringen verkar för att stärka invandrarföreningarnas
roll i samhället genom att på olika sätt hitta former för att jämställa
dem med övrigt föreningsliv.
2003/04:Sf319 av Maria Hassan och Inger Nordlander (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om åtgärder för att förbättra mottagandet av ensamkommande flyktingbarn.
2003/04:Sf325 av Sten Tolgfors m.fl. (m):
28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om situationen för kvinnor och unga flickor i särskilt utsatta
situationer.
2003/04:Sf334 av Annika Qarlsson m.fl. (c, fp, mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att mödravård, förlossningar och aborter skall likställas med akutvård
och vård av barn för illegala flyktingar.
2003/04:Sf346 av Ana Maria Narti (fp):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Integrationsverkets roll.
2003/04:Sf357 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att förkorta handläggningstiderna hos Migrationsverket och
Utlänningsnämnden.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att maxtid för
besked i första instans ej får överstiga sex månader och om vad i motionen
anförs om hur detta skall uppnås.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om att alla handläggarna på Utlänningsnämnden skall ha en s.k.
barnkompetens.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att avvisningshotade barn skall kunna känna sig trygga och
fredade på sjukhus och i skola.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att lagfästa gömda barns rätt till skolgång.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att asylsökande
barn har rätt till terapeutisk vård oavsett om de får uppehållstillstånd
eller ej.
28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att förkorta handläggningstiderna för arbetstillstånd.
2003/04:Sf368 av Sten Tolgfors m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att en avveckling av Integrationsverket inleds.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att regeringen återkommer med förslag om att introduktionsenheten
överförs till Migrationsverket.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att kommunersättningar vid flyktingmottagande skall distribueras
av Migrationsverket.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att en avveckling av politikområde 10:2 Integrationsåtgärder
inleds.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Ombudsmannen mot etnisk diskriminering överförs till
utgiftsområde 14.
6. Riksdagen anvisar till politikområde 10:1 Integrationsverket för
budgetåret 2004 45 767 000 kr.
7. Riksdagen anvisar till politikområde 10:2 Integrationsåtgärder för
budgetåret 2004 48 000 000 kr.
8. Riksdagen anvisar till politikområde 10:4 Hemutrustningslån för
budgetåret
2004 12 631 000 kr.
9. Riksdagen anvisar till politikområde 10:5 Ombudsmannen mot etnisk
diskriminering för budgetåret 2004 0 kr.
10. Riksdagen anvisar till politikområde 12:1 Migrationsverket för
budgetåret
2004 100 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 716
273 000 kr.
11. Riksdagen anvisar till politikområde 12:2 Mottagande av asylsökande,
m.m. för budgetåret 2004 2 964 694 000 kr.
12. Riksdagen anvisar till politikområde 12:4 Utlänningsnämnden för
budgetåret 2004 20 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således
145 785 000 kr.
2003/04:Sf396 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ett samarbete mellan arbetsmarknadens parter till nytta för
arbete och praktikplatser åt nyanlända invandrare bör komma till stånd.
4.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om ett ökat samarbete mellan kommuner och berörda statliga myndigheter
vid flyktingmottagandet.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att uppmuntra "lokala samhällskontrakt" för att bidra till ett
bättre flyktingmottagande och till integration.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ökad decentralisering av flyktingmottagandet.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ensamkommande barns behov av en kontaktfamilj eller ett familjehem.
2003/04:Sf402 av Sven Brus m.fl. (kd):
17. Riksdagen beslutar att Ombudsmannen mot etnisk diskriminering ges
särskilt ansvar för opinionsbildning mot diskriminering, främlingsfientlighet
och rasism och att DO skall vara en myndighet underställd riksdagen, i
enlighet med vad som anförs i motionen.
28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om introduktionsmöten i kommunen för nyinflyttade och att engagera
frivilliga som kontaktfamiljer och flyktingguider för nyanlända.
29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att dagens introduktionsinsatser måste anpassas till barn och
ungdomar och att individuella introduktionsplaner upprättas för varje
enskilt barn.
30. Riksdagen beslutar att systemet med förhandlingar och avtal med
kommuner avseende flyktingar avskaffas, i enlighet med vad som anförs i
motionen.
31. Riksdagen beslutar att införa en utvecklingspeng som följer individen
och som fördelas av RFV, i enlighet med vad som anförs i motionen.
33. Riksdagen beslutar att avveckla Integrationsverket samt att
Migrationsverket ges ansvar för informationsfrågor till invandrare och
flyktingar,
i enlighet med vad som anförs i motionen.
2003/04:Sf403 av Sven Brus m.fl. (kd):
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om möjlighet att få rättshjälp vid "Dublinärende".
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Migrationsverket bör tillföras ytterligare medel för att
förkorta handläggningstiderna för asylansökningar.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att frågan om kvotflyktingar bör förtydligas.
25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att landsting och kommun på lämpligt sätt måste uppmärksammas
på asylsökande barns rätt till vård och skolgång.
27. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av
mottagandet av ensamkommande flyktingbarn, i enlighet med vad som anförs
i motionen.
28. Riksdagen begär att regeringen återkommer med ett förslag till
inrättande
av en särskild företrädare för ensamkommande barn, i enlighet med vad som
anförs i motionen.
29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om familjehemsplacering av ensamkommande flyktingbarn.
30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ytterligare medel bör tillföras Migrationsverket för att
tidsfristen för handläggning av ensamkommande barns ärenden skall kunna
hållas till tre månader.
41. Riksdagen beslutar att slopa prövningen av uppehållstillstånd avseende
de av svensk domstol meddelade adoptionerna för barn i åldern 12-17 år
samt nyfödda barn till föräldrar med uppehållstillstånd i Sverige, i
enlighet med vad som anförs i motionen.
43. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att införa en utvecklingspeng som följer individen och som
administreras av RFV.
44. Riksdagen beslutar avveckla Integrationsverket fr.o.m. den 1 juli
2004 samt att Migrationsverket ges ansvar för informationsfrågor till
invandrare och flyktingar, i enlighet med vad som anförs i motionen.
45. Riksdagen beslutar att Ombudsmannen mot etnisk diskriminering tilldelas
ytterligare medel och ges särskilt ansvar för opinionsbildning mot
diskriminering, främlingsfientlighet och rasism.
46. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag budgetåret 2004 anslagen under utgiftsområde 8 Invandrare och
flyktingar enligt uppställning i motionen:
2003/04:So417 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om socialtjänsten och de asylsökande barnen.
2003/04:So570 av Mona Berglund Nilsson m.fl. (s):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om hälso- och sjukvård för asylsökande och flyktingar.
2003/04:A371 av Alf Svensson m.fl. (kd):
28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om åtgärder för att stävja det hedersrelaterade våldet.
Bilaga 2
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och
flyktingar
1 000-tal kronor
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till
anslagsfördelning.
Politikområde Anslag Utskottetsförslag
10 Integrationspolitik
1 Integrationsverket (ram) 90 767
2 Integrationsåtgärder (ram) 84 242
3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande (ram) 2 094 203
4 Hemutrustningslån (ram) 18 631
5 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (ram) 20 819
11 Storstadspolitik
1 Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna (ram) 0
12 Migrationspolitik
1 Migrationsverket (ram) 616 273
2 Mottagande av asylsökande (ram) 3 364 694
3 Migrationspolitiska åtgärder (ram) 292 149
4 Utlänningsnämnden (ram) 125 785
5 Offentligt biträde i utlänningsärenden (ram) 122 027
6 Utresor för avvisade och utvisade (ram) 135 556
7 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar
(ram) 32 000
47 Minoritetspolitik
1 Åtgärder för nationella minoriteter (ram) 8 000
Summa för utgiftsområdet 7 005 146