Näringsutskottets betänkande
2003/04:NU10
Vissa näringspolitiska frågor
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet 84
motionsyrkanden om olika näringspolitiska frågor. I
samtliga frågor utom en avstyrker utskottet
yrkandena. Det fall där utskottet finner det
påkallat med ett uttalande från riksdagens sida
gäller träskiveindustrins konkurrenssituation.
Utskottet konstaterar att ett eventuellt statligt
stöd till träskiveindustrin måste föregås av en
anmälan av stödordningen till EG-kommissionen samt
att kommissionen måste godkänna stödet. Vidare
framhåller utskottet att en sådan anmälan lämpligen
föregås av en underhandskontakt med kommissionen för
att sondera möjligheterna för ett godkännande av
stödet. I en reservation (m, fp) förordas i stället
ett tillstyrkande av en motion som betonar
energibeskattningens betydelse för den svenska
träskiveindustrins försämrade konkurrenssituation. I
en annan reservation (kd, c) framhålls vikten av att
pågående utrednings- och beredningsarbete på
energiskatteområdet avvaktas innan eventuella
åtgärder vidtas för att främja träskiveindustrin.
Andra områden som berörs i betänkandet är bl.a.
innovationer och nyföretagande, kapitalförsörjning
samt kvinnors och invandrares företagande. Även inom
områdena forskning och utveckling, social ekonomi,
turism och design har det väckts motioner som är
föremål för utskottets ställningstagande. Vidare
behandlas förslag med koppling till vissa
industrisektorer. Bland dessa märks glas-, metall-
och rymdindustrierna. Önskemål framförs även om
satsningar på en neutronforskningsanläggning i Lund.
Samtliga yrkanden avstyrks av utskottet.
Företrädesvis sker detta med hänvisning till
pågående utrednings- och beredningsarbete och till
av statsmakterna vidtagna åtgärder som tillgodoser
förslagen i motionerna. I något fall motiverar
utskottet avstyrkanden med att det som begärs i
motionerna i första hand är en angelägenhet för
olika stödgivande myndigheter.
Betänkandet innefattar totalt 17 reservationer mot
utskottsmajoritetens ställningstaganden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Innovationer och nyföretagande
Riksdagen avslår motion 2003/04:N275.
Reservation 1 (m, fp, kd, c)
2. Kapitalförsörjning
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:N258,
2003/04:N269, 2003/04: N329 yrkandena 9 och 11,
2003/04:N397, 2003/04:N403 och 2003/04: N412
yrkande 11.
Reservation 2 (m, fp, kd, c)
3. Industriella utvecklingscentrum
Riksdagen avslår motion 2003/04:N412 yrkande
25.
Reservation 3 (kd)
4. Kvinnors företagande
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:N256,
2003/04:N257, 2003/04: N329 yrkande 3,
2003/04:N412 yrkande 18, 2003/04:A3, 2003/04:A302
yrkande 14, 2003/04:A307 yrkande 7 och
2003/04:A371 yrkande 24.
Reservation 4 (m, fp, kd)
Reservation 5 (c)
5. Invandrares företagande
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf396
yrkande 18, 2003/04:N274, 2003/04:N280 och
2003/04:N329 yrkande 8.
Reservation 6 (m, fp, kd, c)
6. Forskning och utveckling
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:N252,
2003/04:N294, 2003/04: N323 yrkandena 1 och 2,
2003/04:N325 yrkande 7, 2003/04:N328 yrkande 18,
2003/04:N412 yrkande 26 och 2003/04:N414
yrkandena 13, 15 och 16.
Reservation 7 (m, fp, kd, c)
Reservation 8 (mp)
7. Social ekonomi
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So569
yrkande 12, 2003/04:N216, 2003/04:N321,
2003/04:N352, 2003/04:N360, 2003/04:N361,
2003/04: N398, 2003/04:N408, 2003/04:N412 yrkande
10 och 2003/04:N414 yrkande 12.
Reservation 9 (m, fp) - motiv.
Reservation 10 (kd, c)
Reservation 11 (mp)
8. Turism
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K362
yrkande 4, 2003/04:Kr326 yrkande 5, 2003/04:MJ474
yrkande 23, 2003/04:N202, 2003/04:N222,
2003/04:N328 yrkande 21, 2003/04:N337 yrkande 1,
2003/04:N347 yrkandena 1, 3-6 och 10,
2003/04:N366, 2003/04:N373 yrkandena 1 och 2 och
2003/04:N391.
Reservation 12 (m, fp, kd, c)
Reservation 13 (v)
9. Företagsnedläggningar
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:N292
yrkandena 1-3 och 2003/04: N307.
Reservation 14 (m, fp, kd, c) - motiv.
Reservation 15 (v, mp)
10. Företagarombudsman
Riksdagen avslår motion 2003/04:N229.
11. Vissa skogsindustriella frågor
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad utskottet anför. Därmed bifaller
riksdagen delvis motion 2003/04:N268 och avslår
motionerna 2003/04:N243, 2003/04:N247 och
2003/04:N376.
Reservation 16 (m, fp)
Reservation 17 (kd, c)
12. Design
Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr230 yrkandena
5 och 6.
13. Glasindustrin
Riksdagen avslår motion 2003/04:N364.
14. Rymdindustrin
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:N253 och
2003/04:N276.
15. Läkemedels- och bioteknikindustrin
Riksdagen avslår motion 2003/04:N309 yrkandena
1-3.
16. Centrum för innovationer och
miljöexport
Riksdagen avslår motion 2003/04:N304.
17. Neutronforskningsanläggningen ESS
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:N351 och
2003/04:N371 yrkandena 1 och 2.
18. Metallindustrin
Riksdagen avslår motion 2003/04:N339 yrkande 1.
19. Livsmedelsbranshen
Riksdagen avslår motion 2003/04:N392.
20. Film, bild och mediaer
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:N372,
2003/04:N382 och 2003/04: N406.
Stockholm den 2 mars 2004
På näringsutskottets vägnar
Marie Granlund
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Marie
Granlund (s), Per Bill (m), Ingegerd Saarinen (mp),
Nils-Göran Holmqvist (s), Eva Flyborg (fp), Sylvia
Lindgren (s), Ann-Marie Fagerström (s), Maria
Larsson (kd), Lennart Beijer (v), Karl Gustav
Abramsson (s), Ulla Löfgren (m), Carina Adolfsson
Elgestam (s), Yvonne Ångström (fp), Åsa Torstensson
(c), Anne Ludvigsson (s), Anne-Marie Pålsson (m) och
Lars Johansson (s).
2003/04
NU10
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I detta betänkande behandlas
dels 59 motioner från allmänna motionstiden,
dels en motion som har väckts med anledning av
regeringens skrivelse 2002/03:140 om regeringens
jämställdhetspolitik med handlingsplan för
mandatperioden.
Utskottet har i samband med beredningen av här
aktuella motioner inhämtat synpunkter från
företrädare för Verket för innovationssystem
(Vinnova) och Ireco Holding AB samt från
representanter för projektet ESS-Scandinavia
(se s. 68). Vidare har medarbetare vid riksdagens
utredningstjänst inför utskottet redovisat
resultatet av en förstudie om hur statens stöd till
forskning och utveckling fördelar sig på företag av
olika storlek.
Utskottets överväganden
Innovationer och nyföretagande
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bl.a. med hänvisning till
pågående arbete med att ta fram en
innovationsstrategi avslå motionsyrkanden om
innovationer och nyföretagande. Jämför
reservation 1 (m, fp, kd, c).
Motionen
I motion 2003/04:N275 (kd) framhålls att det är hög
tid att man utreder hur goda idéer, utvecklade på
våra lärosäten, kan överföras till produkter i
industrin. Utredningen skall bl.a. klargöra vad som
krävs för att goda idéer och vetenskapliga
landvinningar skall komma medborgarna till del i
form av ökad företagsamhet och industriella
produkter. Frågan om hur nyföretagande kan stödjas
med hjälp av t.ex. ett forskningsinstitut bör
beaktas. Motionären anser att det sannolikt vore en
tillgång om liknande institut fanns i varje region
och att varje lärosäte med teknisk forskning också
samarbetade med något institut.
Vissa kompletterande uppgifter
Motioner om innovationer och nyföretagande
behandlades av utskottet senast våren 2003 (bet.
2002/03:NU7). Utskottet avstyrkte yrkandena bl.a.
med motiveringen att det pågick ett arbete med att
ta fram en innovationsstrategi och att det gjordes
insatser för kommersialisering av innovationer.
Vidare hänvisades till att insatser på både
regerings- och myndighetsnivå för att lyfta fram
frågor om entreprenörskap kommer att gagna svenska
innovatörer och entreprenörer. I en reservation (m,
fp, kd, c) anfördes bl.a. att regeringens insatser
för att stimulera kommersialisering av innovationer
saknar förutsättningar att fungera effektivt med
mindre än att radikala förbättringar görs av det
allmänna företagsklimatet. I en motivreservation
(mp) framhölls bl.a. vikten av att takten ökas i det
regelförenklingsarbete som bedrivs inom
Regeringskansliet.
I september 2002 gav regeringen Verket för
innovationssystem (Vinnova) i uppdrag att föreslå
åtgärder för att underlätta kommersialisering av
forskningsresultat. Uppdraget innefattade bl.a. en
översyn av befintliga strukturer på området,
däribland teknikbrostiftelser, holdingbolag och
teknikparker. Uppdraget avrapporterades i maj 2003
(Vinnova Policy VP 2003:1). I slutrapporten förs en
bred diskussion om vad som krävs för ett effektivt
tillvaratagande av forskningsresultat. Bland annat
berörs det s.k. lärarundantaget, forskares attityder
till att omsätta sina resultat i kommersiella
produkter och industriforskningsinstitutens roll för
att kommersialisera forskningsresultat. Enligt
uppgift från Näringsdepartementet utgör rapporten,
som har remissbehandlats, ett underlag dels för ovan
omnämnda arbete med att ta fram en
innovationsstrategi, dels för den kommande
forskningspolitiska propositionen.
I budgetpropositionen för år 2003 (prop.
2002/03:1) betonades att kunskapsutveckling och
innovativ verksamhet i kombination med entreprenör-
skap är av avgörande betydelse i ansträngningarna
att säkra Sveriges framtida konkurrenskraft. Staten
har en viktig roll när det gäller att uppmuntra och
främja sådan verksamhet. I 2003 års ekonomiska
vårproposition (prop. 2002/03:100) framhöll
regeringen att den har ambitioner att utveckla
samverkan mellan näringsliv, högskola och samhälle
på nationell och regional nivå. Vidare angavs att
entreprenörskap skall underlättas, att företagandets
villkor skall förbättras, att flödet av kunskap
mellan forskning, utbildning och näringsliv skall
underlättas och att Sveriges styrkor inom forskning
och profilområden skall bibehållas och utvecklas.
I budgetpropositionen för år 2004 (prop.
2003/04:1) framhöll regeringen att den har initierat
ett arbete med att ta fram en innovationsstrategi
för hållbar tillväxt och förnyelse. Enligt uppgift
från Näringsdepartementet pågår detta arbete för
närvarande i samverkan mellan representanter för
Närings-, Utbildnings- och Finansdepartementen.
Avstämningar sker också med externa intressenter som
näringsliv, fack och universitet/högskolor.
Av Vinnovas anslag för år 2003 reserverades 30
miljoner kronor som ett startbidrag för
genomförandet av ett program för s.k. inkubatorer.
Inkubatorer är små högteknologiska företag som
startas av forskare och entreprenörer vid
universitet och högskolor. I en första
pilotverksamhet satsar Vinnova 26,3 miljoner kronor
på 14 existerande inkubatorer. Projekten startade
den 1 juni 2003 och pågår till den 31 maj 2004. I
regleringsbrevet för år 2004 har Vinnova fått i
uppdrag att redovisa utfallet av
inkubatorverksamheten. Detta skall ske senast den 15
maj 2004.
Hösten 2003 uppdrog regeringen åt Verket för
näringslivsutveckling (Nutek) att genomföra ett
nationellt program för entreprenörskap med
inriktning mot unga. För det ändamålet beviljade
regeringen Nutek bidrag under perioden 2002-2004 med
sammanlagt högst 12 miljoner kronor. Nutek har även
i samarbete med de regionala partnerskapen utarbetat
ett förslag till ett bredare program för
entreprenörskap. Förslaget överlämnades till
Näringsdepartementet i augusti 2003. Nutek har även
på eget initiativ tagit fram en policyskrift på
temat entreprenörskap som publicerades i april 2003.
Denna skrift (Ett starkt entreprenörskap -
policyskrift om nya perspektiv, ändrade
förutsättningar och positiva attityder) tar ett
bredare grepp på entreprenörsfrågorna och inkluderar
bl.a. förslag till åtgärder inom områden som inte
omfattas av Nuteks mandat, däribland på
skatteområdet.
I sammanhanget bör också nämnas att Nutek i sitt
regleringsbrev för år 2004 har fått i uppdrag att
utarbeta ett förslag till utökat nationellt
entreprenörskapsprogram. Förslaget skall vara
åtgärdsinriktat och baseras på samarbete med andra
myndigheter och organisationer. Uppdraget skall
delrapporteras senast den 30 april 2004 och
slutrapporteras senast den 1 september 2004.
I januari 2003 presenterade EG-kommissionen en
grönbok med titeln Entreprenörskap i Europa
(KOM/2003/27). I denna betonar kommissionen att
Europa måste bli bättre på att främja
entreprenörsanda. Grönboken var sedan ute på en bred
konsultationsprocess till slutet av augusti 2003. I
februari 2004 presenterade kommissionen en
handlingsplan på området (KOM /2004/70) i form av
ett s.k. meddelande. Enligt uppgift från
Näringsdepartementet kommer handlingsplanen att
behandlas vid Konkurrenskraftsrådets möte den 11
mars 2004.
I juli 2002 tillsatte regeringen en särskild
utredare (universitetsrektor Jan-erik Gidlund) med
uppgift att kartlägga omfattningen av och ändamålet
med de insatser kommuner och landsting gör för att
med hjälp av forskning och utveckling (FoU) och
andra innovativa verksamheter förnya och förbättra
den egna verksamheten (dir. 2002:66 och 2003:92). I
oktober 2003 överlämnade utredaren sitt
slutbetänkande Innovativa processer (SOU 2003:90)
till Utbildningsdepartementet. Förslagen bereds för
närvarande inom Regeringskansliet.
Innovation Sverige är ett samarbete mellan
Stiftelsen Innovationscentrum och Almi
Företagspartner AB (Almi). Syftet är att utveckla
goda idéer till framgångsrika produkter eller
tjänster. Verksamheten bedrivs genom regionala
innovationscentrum inom eller i nära anslutning till
det regionala Almi-bolaget. Verksamheten består
bl.a. av rådgivning och ett begränsat stöd till
förstudier. Innovationscentrum finns i varje län.
Då motionen tar upp frågan om forskningsinstitut
bör det nämnas att det för närvarande pågår en
omstrukturering av de s.k.
industriforskningsinstituten. Målsättningen är att
bygga upp en institutsstruktur med färre, större,
mer effektiva och konkurrenskraftiga institut. En
närmare beskrivning av denna process återfinns under
avsnittet Forskning och utveckling (s. 28).
Utskottets ställningstagande
Ett framgångsrikt tillvaratagande av kreativa idéer utgör en av
grundbultarna i den nationella innovationspolitiken.
Statens insatser på området syftar till att främja
ett gott innovationsklimat där bl.a. akademiska
forskningsrön och kunskapsframsteg på andra områden
effektivt omsätts i kommersiella varor och tjänster.
Enligt utskottets uppfattning gör staten genom
bl.a. Vinnova flera olika insatser som bidrar till
att innovationspolitikens syfte nås. Det handlar
bl.a. om satsningar på innovationssystem och
kluster, på inkubatorer men även på mer allmänna
åtgärder för att främja det svenska
innovationsklimatet. Det pågående arbetet med att ta
fram en innovationsstrategi kommer att ytterligare
konkretisera de statliga insatserna på området. Det
underlag som Vinnova har tagit fram om hur
kommersialiseringen av forskningsresultat skall
kunna öka utgör ett viktigt bidrag till detta
arbete. Utskottet anser att arbetet med
innovationsstrategin i huvudsak tillgodoser det
önskemål om en utredning som förs fram i här aktuell
motion. Det finns, enligt utskottets uppfattning,
heller ingen anledning för riksdagen att föregripa
resultatet av arbetet med innovationsstrategin genom
några åtgärder i linje med vad som efterfrågas i
motionen. Utskottet förutsätter också att
innovationspolitiken ges ett betydande utrymme i den
kommande forskningspolitiska propositionen.
När det gäller den i motionen framförda idén om
forskningsinstitut i varje region, hänvisar
utskottet till syftet med den pågående
omstruktureringen av industriforskningsinstituten.
Den strävan mot att tillskapa färre, större och mer
flexibla institut - bl.a. för att öka deras
internationella konkurrenskraft - som riksdagen har
ställt sig bakom talar delvis mot den långtgående
regionaliseringstanke som beskrivs i motionen.
Utskottet menar dessutom att universitetens och
högskolornas olika profilområden kommer att bidra
till en regional spridning av
industriforskningsinstituten utan att detta behöver
anges som ett särskilt kriterium för
omstruktureringsarbetet.
Med det anförda avstyrks motion 2003/04:N275 (kd).
Kapitalförsörjning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör med hänvisning till vidtagna
och aviserade åtgärder avslå motionsyrkanden
om kapitalförsörjning. Jämför reservation 2
(m, fp, kd, c).
Motionerna
I motion 2003/04:N258 (s) och i den närapå
likalydande motionen 2003/04:N397 (s) anförs att
företagare inom det kooperativa området har ett
stort behov av enkla regler för sitt företagande.
Vidare konstateras att det kan vara svårt att hitta
investerings- eller riskkapital för att kunna starta
företag. Det är, enligt motionärerna, därför
angeläget att stimulera ett ökat företagande och
entreprenörskap även om lokala investerare har liten
tilltro till investeringar i det berörda området.
Bristen på riskkapital för nystartade företag är i
det närmaste akut, anförs det i motion 2003/04:N403
(s). Enligt motionären behövs det därför ett rejält
tillskott av offentligt såddkapital. Ett sätt som
kan övervägas i det avseendet är att tillåta AP-
fonderna att intressera sig mer för nyföretagande
och såddfinansiering. Motionären menar att detta
inte minst borde gälla Sjunde AP-fonden.
I den kristdemokratiska partimotionen 2003/04:N412
konstateras att den s.k. såddfinansieringen håller
på att avstanna fullständigt i Sverige. Det hävdas
att problemet har sitt ursprung i de avkastningskrav
som Industrifonden och Almi har, vilka företag i
såddfasen inte klarar av att efterleva. Lösningen
är, enligt motionärerna, att kraven ändras för en
del av Almis medel så att dessa kan användas till
innovationer i ett tidigt skede. Motionärerna begär
ett tillkännagivande om en parlamentarisk utredning
om riskkapitalförsörjningen.
Även i motion 2003/04:N269 (v) framförs önskemål
om att det skall genomföras en översyn av
kapitalförsörjningssituationen. Inriktningen skall
vara att belysa de statliga insatserna för
småföretag på detta område och att systemet skall
anpassas till småföretagens förhållanden i hela
landet. Motionärerna framhåller att ett litet
företag kan ha svårigheter att överblicka de
möjligheter till lån eller bidrag som finns i dag.
De flesta lånen eller stöden har även restriktioner
som gör det svårt för de enskilda företagarna att
hitta den form som kan passa just dem. Det krävs en
ordentlig översyn av de system som finns i dag och
en anpassning till småföretagens förhållanden i hela
landet.
I Centerpartiets partimotion 2003/04:N329 betonas
vikten av att alla skall ha möjlighet att ta fram
startkapital som en grundplåt för det egna företaget
och att eget risktagande premieras. Enligt
motionärerna bör därför ett starta-eget-sparande
inrättas, där löntagare skattefritt kan spara för
att ha en grundplåt till det egna företaget. Annat
som motionärerna anser kan prövas för att bredda
tillgången på riskkapital är förbättrade regler för
periodisering av vinst och beskattning av
ägarkapital, stimulerande av regionala
entreprenörsfonder, möjlighet för placering av en
del av pensionsavsättningarna i regionala
pensionsfonder inom ramen för premiepensionsvalet,
uppförande av lokala kreditgarantiföreningar och
införande av mikrolån för att underlätta lån till de
minsta företagen. Tillgången på såddkapital
framhålls som särskilt viktig. Centerpartiet anser
att frågan om ökade anslag till såddkapital skall
prioriteras.
Vissa kompletterande uppgifter
Motionsyrkanden med bäring på de statliga insatserna
inom kapitalförsörjningsområdet behandlas
återkommande av näringsutskottet. Detta sker dels i
samband med behandlingen av allmänna
näringspolitiska spörsmål, dels i anslutning till
beredningen av frågor om regional
utvecklingspolitik. När utskottet behandlade
kapitalförsörjningsfrågor våren 2003 (bet. 2002/03:
NU7) framhölls bl.a. att staten har en viktig
funktion att fylla när det gäller att komplettera
den ordinarie kapitalmarknaden inom vissa områden,
däribland riskkapitalmarknaden. Utskottet ansåg
vidare att staten tillhandahåller ett varierat utbud
av lån och andra stöd till företagande. Samtidigt
betonades att utfallet i form av beviljade krediter
till s.k. såddfinansieringsprojekt måste betraktas
som alltför lågt. Utskottet underströk att om inte
de statliga såddfinansieringsinsatserna utvecklas i
en mer positiv riktning förväntar sig utskottet att
regeringen vidtar åtgärder. I en reservation (m, fp,
kd, c) efterfrågades bl.a. goda allmänna villkor för
företagande som säkerställer tillgången på
riskkapital. Även vikten av en större effektivitet i
de statliga insatserna på kapitalförsörjningsområdet
underströks. I det nyss refererade betänkandet
gjordes också en genomgång av de statliga
insatserna på kapitalförsörjningsområdet (s. 18),
till vilket här hänvisas.
Regionala kreditgarantiföreningar är en ny form av
organisation för finansieringslösningar i Sverige.
En kreditgarantiförening ställer garantier för lån
och andra krediter som småföretagare har behov av
för sin rörelse. Ett särskilt bidrag om totalt 3
miljoner kronor under perioden 2002-2004 för
information om hur man startar lokala och regionala
kreditgarantiföreningar har därför beslutats.
Intresset för kreditgarantiverksamheten har visat
sig vara större än förväntat. I Sveriges
kreditgarantiförening för lokal utveckling,
ekonomisk förening är fem föreningar medlemmar och
åtta regioner på gång att starta verksamhet. Mot
bakgrund av EG-kommissionens positiva syn på
kreditgarantiföreningsverksamheten kan ytterligare
expansion förväntas. I Sverige kan emellertid kravet
på kontant medfinansiering i stället för insatser
från näringslivets organisationer verka hämmande.
Föreningen fick i november 2003 Finansinspektionens
tillstånd att bedriva finansieringsverksamhet.
Enligt inspektionen krävs dock ytterligare ca 10
miljoner kronor innan den operativa verksamheten kan
påbörjas.
Enligt Nutek innebär dagens brist på riskkapital i
de tidiga skedena ett allvarligt problem för en
entreprenör och därmed ett hinder för tillväxt. De
privata riskkapitalbolagens investeringar i tidiga
skeden har avtagit markant, och dessutom har den
offentliga såddfinansieringen minskat kraftigt.
Enligt uppgift från Näringsdepartementet har
departementet påbörjat uppgiften att se över Almi
Företagspartner AB tillsammans med de regionala
ägarna. Den departementsinterna utredningen (under
ledning av direktör Peter Nygårds) inriktas på att
se över verksamhetsinriktningen inom Almibolagen och
att överväga samordning med andra företagsfrämjande
verksamheter på regional nivå. Nya avtal skall
arbetas fram med de regionala delägarna i
Almibolagen och avsikten är att arbetet skall vara
klart under våren 2004.
Statsminister Göran Persson tog i sin
regeringsförklaring hösten 2003 upp att Stiftelsen
Industrifonden skall utvecklas med syfte att öka
tillgången på riskkapital i tidiga skeden. Vid den
allmänpolitiska debatten i oktober 2003 anförde
näringsminister Leif Pagrotsky att staten kommer att
ta ansvar för att stärka försörjningen av
såddkapital. Näringsministern framhöll att det
behövs en förstärkning av den svagaste länken i
riskkapitalkedjan. Därför skall Industrifonden delas
i två delar - i ett aktiebolag som fortsätter
ungefär som nu samt i en stiftelse. Den nya
stiftelsens uppdrag skall vara att understödja
sådana företag som befinner sig i ett mycket tidigt
skede, där det för närvarande är nästan omöjligt att
hitta investerare. Den skall tillföras så mycket
kapital att den kommer att kunna investera cirka 250
miljoner kronor per år, och den skall samarbeta med
regionala teknikbrostiftelser. I början av november
2003 utsåg näringsministern en förhandlingsman
(direktör Claes de Neergaard), som skall se över hur
statens resurser skulle kunna användas för att
stärka finansiering i tidiga skeden. Förhandlingar
kommer att ske med bl.a. Stiftelsen Industrifonden,
teknikbrostiftelserna, Almi Företagspartner AB,
Nutek, Vinnova och Stiftelsen Innovationscentrum
angående denna förändringsprocess. Enligt uppgift är
målet att skapa utrymme för en kraftfull satsning på
projekt med hög utvecklingspotential i tidiga
skeden, s.k. försådd och såddfinansiering.
Resultatet av förhandlingarna kan förväntas
föreligga senare under våren 2004.
Den nya lagen (2003:528) om företagsinteckning
trädde i kraft den 1 januari 2004. Enligt uppgift
från Näringsdepartementet syntes redan i slutet av
år 2003 en tendens till att reformen inneburit en
ökad belastning på både Almi och Norrlandsfonden. En
utvärdering av reformens effekter för små och
medelstora företag kommer att genomföras under år
2004.
Företags kapitalförsörjning är i icke obetydlig
omfattning beroende av olika skattereglers
utformning. I budgetpropositionen för år 2004
framhåller regeringen att det pågår flera
lagstiftningsprojekt vars utfall kommer att ha
betydelse för företagens möjligheter att uppbringa
kapital. Det gäller exempelvis beredningarna av
3:12-utredningens slutbetänkande Beskattning av
småföretagare (SOU 2002:52) och
Skattebasutredningens betänkande Våra skatter? (SOU
2002:47). Skattefrågor med
kapitalförsörjningsanknytning berörs också i
(pågående) 2002 års företagsskatteutredning (dir.
2002:28) och Mervärdesskattesatsutredningen (dir.
2002:141). När det gäller beskattningen av
småföretagare genomförs under åren 2004 och 2005 en
reform av de s.k. 3:12-reglerna som på sikt kommer
att innebära en skattelättnad på ca 1 miljard
kronor. Reformen är särskilt inriktad på att skapa
mer gynnsamma villkor för de mindre företagen.
Här bör också nämnas att riksdagen hösten 2003 tog
ställning till yrkanden om olika former av s.k.
starta-eget-konton. I ett yttrande till
finansutskottet (yttr. 2003/04:SkU1y) konstaterade
skatteutskottet att det är viktigt att skatteregler
inte lägger hinder i vägen för nyföretagande och
entreprenörskap. Skatteutskottet menade dock att
särskilda stimulanser i samband med nystart av
företag riskerar att bidra till att livskraftiga
företag slås ut i konkurrensen med nystartade och
skattegynnade företag. Enligt skatteutskottet skulle
detta på sikt inte vara förenligt med kravet på
stabila och goda regler för företagen.
Finansutskottet instämde i skatteutskottets
ställningstagande och avstyrkte de aktuella
yrkandena (bet. 2003/04:FiU1).
När det gäller AP-fondernas placeringsregler, som
tas upp i motion 2003/04:N403 (s), kan nämnas att
riksdagen vid flera tillfällen har tagit ställning
till motionsyrkanden om att AP-fonderna borde kunna
användas för näringspolitiska ändamål. Vid dessa
tillfällen har finansutskottet (senast i bet.
2003/04:FiU6) avstyrkt yrkandena med motiveringen
att det är viktigt att AP-fondernas mål är så
formulerade att tillgångarna förvaltas till största
möjliga nytta för pensionssystemet samt att
avkastningen långsiktigt maximeras i förhållande
till risken i placeringarna. Givet detta ansåg
finansutskottet att det är naturligt att fonderna
inte har några närings- eller ekonomisk-politiska
mål i sin verksamhet.
Vinnova och Nutek inbjöd år 2002 till tävlingen
VINN NU. Bakgrunden till detta var att de båda
myndigheterna hade identifierat ett behov av ett
stöd i den mycket tidiga fasen för att få
projektägare och potentiella entreprenörer att öka
möjligheten att förverkliga sina idéer. Tävlingen
upprepades under år 2003, och en ny tävling är
planerad till år 2004. Ett tjugutal "tidiga
företagsprojekt" kommer vardera att få 300 000 kr i
bidrag. Totalt avsätter Vinnova och Nutek således 6
miljoner kronor för detta ändamål under år 2004.
Nutek verkar även för att det skall finnas aktiva
och väl fungerande nätverk av s.k. affärsänglar över
hela landet. En affärsängel är en person som har
erfarenhet och kunskap i företagande, som har tid
och intresse av att delta i ett företags utveckling
samt har ett visst rörelseutrymme i sin ekonomi för
att kunna investera i nya projekt. Nutek har även
lämnat stöd till 18 organisationer för att starta
regionala nätverk vars syfte bl.a. är rekrytering av
affärsänglar.
Utskottets ställningstagande
Utskottet instämmer i den beskrivning av hur viktigt det är med
en väl fungerande kapitalförsörjning som återfinns i
flera av de här aktuella motionerna. Samtidigt vill
utskottet understryka att statens roll när det
gäller att exempelvis tillhandahålla riskkapital
endast är komplementär. Det är i första hand den
ordinarie kapitalmarknaden som på affärsmässiga
grunder skall svara för att företag i olika
utvecklingsstadier kan erhålla nödvändigt kapital.
Utskottet konstaterar emellertid att många privata
kreditgivare under de senaste årens kärva
konjunkturläge har övergivit riskkapitalområdet.
Detta har på ett plötsligt och för många potentiella
nyföretagare och småföretag förödande sätt inneburit
påtagliga kapitalförsörjningsproblem.
Enligt utskottets uppfattning har staten tagit ett
betydande ansvar för att stötta dessa företag när
konjunkturen har dalat. Utbudet av statliga
kreditmöjligheter via bl.a. Almi och Industrifonden
har i det avseendet spelat en viktig roll. Samtidigt
konstaterar utskottet, liksom det gjorde våren 2003,
att de statliga insatserna på
såddfinansieringsområdet inte har fungerat helt
tillfredsställande. Mot den bakgrunden ser utskottet
det som mycket positivt att regeringen har tagit
initiativ till att inleda förhandlingar med ett
antal aktörer för att stärka statens roll när det
gäller finansiering i tidiga skeden. Utskottet
förutsätter också att de överläggningar som sker i
Regeringskansliet beträffande Almis framtida roll
kommer att leda till att statens insatser på
kapitalförsörjningsområdet förbättras ytterligare.
När det gäller de förslag som gäller AP-fondernas
placeringsregler och införandet av olika former av
starta-eget-konton har utskottet ingen annan
uppfattning än den som riksdagen uttalade hösten
2003 och som refereras ovan. Yrkandena avstyrks
således.
Avslutningsvis vill utskottet framhålla sin
positiva inställning till det arbete som pågår med
att etablera regionala kreditgarantiföreningar.
Enligt utskottets uppfattning kommer dessa att
tillföra ytterligare möjligheter för små och
medelstora företag att tillfredsställa sina
kapitalförsörjningsbehov. Utskottet har dock noterat
att det förekommer vissa hinder för etableringen av
dessa föreningar, vilket föranleder utskottet att
noga följa den fortsatta utvecklingen på området.
Med det anförda avstyrks samtliga
här aktuella motioner i berörda
delar.
Industriella utvecklingscentrum
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
industriella utvecklingscentrum. Utskottet
hänvisar till nyligen genomförda förändringar
i statens system för stöd till
produktutveckling i småföretag samt till
pågående utredningsarbete. Jämför reservation
3 (kd).
Motionen
I Kristdemokraternas partimotion 2003/04:N412 begärs
ett tillkännagivande om industriella
utvecklingscentrum (IUC). Motionärerna understryker
vikten av att näringslivets regionalt förankrade och
regionalt ägda institutioner tillvaratas för
förmedling av bl.a. statliga resurser. Motionärerna
anser att det s.k. UPA-uppdraget (uppsökande
verksamhet, produktutveckling och avknoppning) bör
utvecklas men att medlen för detta ändamål inte bör
förmedlas via Almi Företagspartner AB. Motionärerna
menar att rollerna bör renodlas så att anslaget till
IUC-bolagen synliggörs i statsbudgeten. Vidare
betonas betydelsen av att anslagen för detta ändamål
är långsiktiga och att besked om finansiering ges i
god tid.
Vissa kompletterande uppgifter
Via Nutek stöder staten industriella
utvecklingscentrum, som skall stimulera till
utveckling och nya jobb i mindre och medelstora
företag. Varje IUC-bolag är ett fristående privat
aktiebolag där det lokala eller regionala
näringslivet är majoritetsägare. Även kommuner,
fackliga organisationer samt andra regionala
intressenter kan ingå i bolaget. Staten har genom
det s.k. UPA-uppdraget lämnat stöd till tre aktivi-
teter vid IUC. Dessa är uppsökande verksamhet,
produktutveckling och förstudier för avknoppning.
I november 2002 presenterade Utredningen om
statens regionala insatser för företagsutveckling
sina slutsatser (SOU 2002:101). Utredaren (f.d.
landshövdingen Ulf Lönnqvist) föreslog att UPA-
uppdraget skulle ges en långsiktig inriktning genom
att 1 miljard kronor satsas på verksamheten under en
femårsperiod.
Näringsutskottet har vid flera tillfällen
behandlat motionsyrkanden om satsningar på IUC.
Senast skedde detta våren 2003 (bet. 2002/03:NU7).
Utskottet framhöll då att det tidigare har uttalat
sig positivt om den verksamhet som bedrivs inom
ramen för IUC och att staten framgent bör stödja
denna verksamhet. Vidare anförde utskottet att det
är angeläget att UPA-uppdraget och den därtill
knutna IUC-verksamheten ses som en del av det
långsiktiga helhetsgrepp som övervägs i samband med
beredningen av de förslag som lämnats av den
ovannämnda utredningen om statens regionala insatser
för företagsutveckling innan några tillkännagivanden
från riksdagen om dessa frågor kunde anses vara
nödvändiga.
I budgetpropositionen för år 2004 (prop.
2003/04:1, utgiftsområde 24) konstaterade
regeringen, i likhet med vad som framkom i
ovannämnda utredning, att det är viktigt att de som
utför denna typ av uppdrag har en betydande
verksamhet vid sidan av UPA-uppdragen.
I december 2003 svarade näringsminister Leif
Pagrotsky på en fråga (fr. 2003/04:458) av Cinnika
Beiming (s) om vilka åtgärder som planeras för IUC-
verksamhetens fortsatta utveckling. Näringsministern
konstaterade att frågan om stöd till denna typ av
produktutveckling i små företag kommer att redovisas
i regleringsbrevet till Nutek för år 2004.
Av detta regleringsbrev framgår att verket skall
använda 30 miljoner kronor för att främja
produktutveckling i små företag. IUC-bolagen måste
emellertid konkurrera med andra om de medel som
regeringen har avsatt för ändamålet. Tidigare har
ett antal IUC-bolag fått stöd. Avsikten med den nya
ordningen är, enligt uppgift från
Näringsdepartementet, att bredda underlaget och
eventuellt få in nya utförare av UPA-uppdragen. I
regleringsbrevet gavs Nutek även i uppdrag att
utreda hur staten på bästa sätt kan stödja
produktutvecklingen i små företag. Uppdraget skall
avrapporteras till Näringsdepartementet senast den 1
augusti 2004.
Det bör noteras att det är Nutek som tecknar avtal
med IUC-bolagen och som också fördelar stödet till
IUC, inte Almi som anges i här aktuell motion. IUC-
bolagen redovisar årligen till Nutek hur stödet har
använts. Detta sker i samlad form via IUC-nätverkets
koordinator. Nutek vidarebefordrar redovisningen
till Näringsdepartementet.
I februari 2004 besvarade näringsministern en
interpellation (ip. 2003/04: 226) av Kerstin
Lundgren (c) om fortsatt verksamhet för IUC.
Interpellationen gällde närmare bestämt vilka
åtgärder näringsministern var beredd att vidta för
att IUC snabbt skall få besked om framtida uppdrag
och för att landets IUC-verksamhet långsiktigt skall
stöttas med UPA-uppdrag eller andra uppdrag. I sitt
svar beskrev näringsministern bl.a. det nya systemet
för upphandling av UPA-uppdragen. Därutöver
meddelade han att då utformningen av det nya
systemet ännu inte är klar har Nutek fått i uppdrag
att förlänga avtalet med IUC-bolagen till dess så är
fallet. Vidare meddelade näringsministern att man
inom Regeringskansliet arbetar för att göra ett
tillskott utöver de 30 miljoner kronor som redan har
avsatts.
Utskottets ställningstagande
Genomförandet av UPA-uppdragen har sedan år 1997
åvilat IUC-bolagen. Utskottet har vid flera tidigare
tillfällen ställt sig positivt till den verksamhet
som IUC-bolagen bedriver. Samtidigt finns det,
enligt utskottets förmenande, utrymme för att
vidareutveckla verksamheten vid dessa bolag i
riktning mot att IUC-bolagens beroende av UPA-
uppdraget skall minska. En grundtanke med den
försöksverksamhet som inleddes i och med tillkomsten
av UPA-uppdraget hos IUC-bolagen var att bolagen på
sikt skulle vara självbärande. Det krav på
långsiktiga besked som efterfrågas i motionen
förefaller innebära att IUC-bolagen skall utlovas
offentligt stöd under en längre period. Så har dock
aldrig varit avsikten med stödet till IUC-bolagen,
utan målet är, som nämnts ovan, att verksamheten på
sikt skall bli självbärande. Utskottet anser att
löften om ett långsiktigt stöd skulle riskera att
försätta IUC-bolagen i ett bidragsberoende snarare
än att de effektiviserar och utvecklar sin
verksamhet mot långsiktig ekonomisk bärkraft som
inte är avhängig statligt finansierade uppdrag.
Utskottet förutspår att den nyordning som gäller
fr.o.m. år 2004, där UPA-uppdraget skall upphandlas,
kommer att fungera som en stimulans för IUC-bolagen
att ytterligare effektivisera sin verksamhet. Det
öppnar också upp möjligheter för andra aktörer att
erbjuda sina tjänster. Dessa aktörer har med den
hittillsvarande konstruktionen varit utestängda från
möjligheten att utföra UPA-uppdrag. Utskottet
beklagar det glapp som har uppkommit mellan de båda
systemen men ser positivt på den förlängning av
gällande avtal som har aviserats. Det är, enligt
utskottets uppfattning, även rimligt att avvakta med
ytterligare modifieringar av systemet till dess
Nutek har redovisat resultatet av uppdraget att se
över hur staten kan stödja produktutveckling i små
företag.
Utskottet anser inte att den här aktuella
motionens krav på en redovisning av stödet till IUC
i statsbudgeten skulle fylla någon relevant
funktion. Den redovisning som IUC-bolagen gör till
Nutek är, enligt utskottets uppfattning,
tillfyllest.
Med det anförda avstyrks motion 2003/04:N412 (kd)
i berörd del.
Kvinnors företagande
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
kvinnors företagande. Utskottet hänvisar till
vidtagna åtgärder. Jämför reservationerna 4
(m, fp, kd) och 5 (c).
Motionerna
Småföretagssektorn är av stor betydelse för Sveriges
sysselsättning och tillväxt, påpekas det i motion
2003/04:A3 (s). Kvinnors företagande utgör en viktig
del av denna sektor, och här finns en stor utveck-
lingspotential, anförs det. I motionen listas ett
antal åtgärder som motionärerna anser kan öka
kvinnors företagande. Det gäller exempelvis att
främja forskning som rör kvinnors företagande och
att öka kunskapen bland politiker och
näringslivsaktörer om kvinnors företagande och det
företagsklimat kvinnor möter. Vidare bör det
fokuseras på de branscher där majoriteten av
kvinnorna verkar. Vid utformningen av
näringspolitikens stöd till samverkan i t.ex.
företagsparker, stöttning av befintliga
företagskluster, nätverksprogram m.m. bör satsningar
göras på branscher där kvinnor finns etablerade för
att utveckla och stötta kvinnors samverkan med andra
företag samt högskolor och universitet. Motionärerna
anser att det behövs en rejäl satsning inom området
kvinnor och innovationer. Under arbetet med att ta
fram en ny innovationsstrategi bör kvinnors
innovationer beaktas. Regeringen bör se över
möjligheten för ett forskningsprogram om genus,
innovation och entreprenörskap. Kunskapen om
kvinnors innovationsprocesser behöver öka och
implementeras inom stödsystemet för innovationer.
Målet är en relevant rådgivning och finansiering
även för tjänster och produkter utan s.k. hög
teknikhöjd. Innovationsutvecklingen inom exempelvis
vård, omsorg och skola/utbildning bör främjas liksom
arbetet med att synliggöra nätverk för kvinnor som
är uppfinnare.
I Folkpartiets partimotion 2003/04:A307 betonas
att en av de viktigaste jämställdhetsåtgärderna är
att öppna kommuner och landsting för kvinnors
företagande. Vidare framhålls vikten av
regelförändringar för att främja kvinnors
företagande.
I Kristdemokraternas partimotion 2003/04:A371
begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör ta
initiativ till ett kvinnligt företagarnätverk i
Östersjöområdet. Motionärerna erinrar om att
Östersjöområdet är en naturlig samarbetsregion som
binds tätare tillsammans när de baltiska staterna
och Polen blir medlemmar i EU. Det föreslagna
nätverket skall genom erfarenhetsutbyte och handel
främja det kvinnliga företagandet i regionen, anförs
det.
I en annan kristdemokratisk partimotion -
2003/04:N412 - framhålls att ett ökat kvinnligt
företagande kan ge näringslivet förnyelse och ökad
mångfald. Kvinnor har, enligt motionärerna, dock
inte samma tradition som män att driva företag och
därmed inte lika många förebilder. Det kvinnliga
företagandet bör därför uppmuntras och stödjas.
Vidare konstateras i motionen att kvinnor ofta är
verksamma inom offentlig sektor. Möjligheten till
eget företagande inom tjänstesektorn måste, enligt
motionärerna, öka. Detta kan ske genom att en större
del av den offentliga verksamheten utförs i annan
regi.
Åtgärder för att stimulera kvinnors företagande
efterfrågas också i motion 2003/04:N256 (v).
Motionärerna framhåller att det finns en stor
potential inom kvinnligt entreprenörskap som inte
tas till vara i det svenska samhället. Insatser för
att öka kvinnligt företagande bör koncentreras till
fasen före starten av företaget, anförs det i
motionen. Vidare erinras om att kvinnors samarbete
med andra företagare är mindre frekvent än mäns.
Därför anser motionärerna att insatserna för ett
ökat nätverksbyggande bör intensifieras.
Motionärerna menar att staten kan delta genom att
informera och stödja denna process.
Vikten av att kvinnligt företagande synliggörs och
att den statliga rådgivningen har ett
jämställdhetsperspektiv i alla delar, betonas i
motionen. Kvinnliga nyföretagarrådgivare behöver
därför rekryteras och den regionala
rådgivningsverksamheten utvecklas. De stora
skillnaderna mellan olika regioner i landet vad
avser antalet kvinnliga företagare bör
uppmärksammas, anförs det i motionen. Olika regioner
bör arbeta utifrån sina förutsättningar för att öka
antalet kvinnor som startar företag. Motionärerna
anser också att samverkan mellan företag och
högskolor/universitet bör stödjas i större
omfattning. Samverkans- och klusterprojekt bör
startas i branscher där kvinnor ofta etablerar sig,
t.ex. inom området företagsnära tjänster.
Kvinnor och innovationer är rubriken på motion
2003/04:N257 (v). Motionärerna framhåller vikten av
att kvinnor ges möjlighet att jobba i nätverk och
kan stötta varandra i utvecklingen av en uppfinning
som kan leda till ett företag. Kvinnors innovationer
återfinns ofta inom handel, service och vård. Dessa
områden är, enligt vad som anförs i motionen, inte
några statusområden, och kvinnor har därmed svårare
att erhålla kapital och stöd från näringsliv och
samhälle.
Stiftelsen Innovationscentrum upphör under år
2004, och verksamheten övertas av Almi
Företagspartner AB, påpekar motionärerna. De befarar
att den verksamhet som projektet Kvinnor och
innovationer i dag består av inte kommer att erhålla
finansiering i förhållande till Almis övriga
verksamhet. Motionärerna konstaterar också att
kvinnor och innovationer är en verksamhet som
marknaden inte klarar av att hantera på ett
tillfredsställande sätt. Staten måste även i
fortsättningen ta ansvar för att denna verksamhet
skall kunna utvecklas, anförs det i motionen.
I Centerpartiets partimotion 2003/04:N329 begärs
ett tillkännagivande om att ett första delmål bör
vara att 40 % av landets nystartade företag år 2006
drivs av kvinnor. Motionärerna nämner bl.a. att
andelen kvinnliga företagare utgör nästan 40 % i
Förenta staterna och Kanada, detta trots att en
betydligt lägre andel kvinnor förvärvsarbetar i
dessa länder än i Sverige. Ett första delmål bör
vara att 40 % av landets nystartade företag år 2006
drivs av kvinnor.
Sedan år 1994 har Almi haft en särskild låneform
för kvinnliga företagare, erinras det om i motion
2003/04:N302 (c). Nu har Almis låneformer dock
sammanförts till ett enda småföretagarlån.
Motionärerna anser att detta kan leda till att
kvinnor får svårare att hitta riskkapital. Hälften
av lånet bör därför riktas mot kvinnor, anförs det
i motionen.
Vissa kompletterande uppgifter
När motionsyrkanden om kvinnors företagande
behandlades av utskottet våren 2003 (bet.
2002/03:NU7) framhöll utskottet, liksom det även
gjort vid tidigare tillfällen, betydelsen av att
kvinnors företagande stimuleras och underlättas.
Vidare konstaterade utskottet att tidigare
uttalanden om fortsatt prioritering av bl.a. kvinnor
vid långivning har fått genomslag i praktiken.
Utskottet noterade också att Nutek tillsammans med
Almi svarar för ett omfattande och mångfasetterat
arbete för att främja bl.a. kvinnors företagande. I
en reservation (m, fp, kd, c) framhölls vikten av
att förbättra det allmänna företagsklimatet för att
därigenom öka nyföretagandet bland kvinnor. I
reservationen framfördes även krav på att hälften av
Almis företagslån skall reserveras för kvinnor.
Vidare framhölls att kvinnors företagande skulle
främjas om exempelvis vård, skola och omsorg öppnas
för privata alternativ. Reservanterna förespråkade
även skattelättnader på hushållsområdet.
Cirka en tredjedel av Sveriges nyföretagare är
kvinnor. Andelen företag där företagsledaren är
kvinna har ökat från ca 20 % år 1990 till 29 % år
2002.
I budgetpropositionen för år 2004 påpekas att ett
treårigt program för att öka kvinnors och
invandrares företagande påbörjades år 2002. Stöd har
betalats ut till Nyföretagarcentrum samt till Almi i
syfte att integrera arbetet med kvinnors företagande
i ordinarie organisationer som verkar för
företagsutveckling. Vidare framgår det att den
särskilda satsningen på kvinnors och invandrares
företagande samt kooperativt företagande ökar med 10
miljoner kronor år 2004. Efter programperioden skall
verksamheterna utvärderas.
I oktober 2003 besvarade näringsminister Leif
Pagrotsky en fråga (fr. 2003/04:55) av Ulf Holm (mp)
om vilka åtgärder han avser att vidta för att bryta
trenden mot att allt färre kvinnor startar eget
företag. Näringsministern konstaterade att andelen
kvinnliga företagare av arbetskraften är låg i
jämförelse med hur det ser ut bland männen. Han
ansåg det därför angeläget att öka antalet företag
som startas och drivs av kvinnor. För detta ändamål
och för att främja invandrares företagande har
regeringen anslagit 42 miljoner kronor för åren
2002-2004. Näringsministern pekade på att insatser
bl.a. görs för att integrera affärsrådgivning och
kunskaper om kvinnors företagande bland etablerade
rådgivningsaktörer. Dessutom sker samverkan med
organisationer och företagare för att sprida kunskap
och förebilder kring kvinnors entreprenörskap.
Regionala och lokala resurscentrum är, enligt
näringsministern, ett viktigt komplement till
affärsrådgivare för kvinnor. Verksamheten syftar
till att utveckla och öka kunskaperna om kvinnors
företagande och till att bedriva utvecklingsprojekt.
Hösten 2002 infördes ett generellt företagarlån
som administreras av Almi. Målgruppen är ny- och
småföretagare som har behov av kompletterande lån av
förhållandevis små belopp, vilket ofta gäller
kvinnor. Bland annat mot den bakgrunden är det
uttalat att kvinnor skall prioriteras vid
kreditgivningen. Utöver att administrera
företagarlånet bistår Almi även med rådgivning.
Flera av de regionala Almibolagen har en särskild
person med ansvar för frågor gällande kvinnors
företagande. Almi driver också olika program för
kompetens- och företagsutveckling med små och
medelstora företag som målgrupp. Vissa program
riktar sig enbart till kvinnor. Det kan vara
företagarskolor, mentorprogram och seminarier.
Nutek skall öka kunskapen om de villkor och de
möjligheter som kvinnliga företagare och företagare
med invandrarbakgrund möter. Under år 2003 avsattes
14 miljoner kronor för Nuteks arbete med att
integrera affärsrådgivning bland etablerade
rådgivningsaktörer och för att söka samverkan med
organisationer och företagare i syfte att sprida
förebilder för kvinnors entreprenör-skap.
Nutek driver två nationella program riktade till
kvinnor: Att främja kvinnors företagande och Kvinnor
och innovationer. Inom det förstnämnda programmet
görs insatser inom fyra områden: stödsystem för
innovatörer, utbildning, forskning och
opinionsbildning. Till uppgiften hör att klarlägga
de faktorer som specifikt hindrar kvinnor att verka
som innovatörer. En annan viktig uppgift är att
stimulera olika aktörer att ta fram metoder för
rådgivning, utbildning, mentorskap, nätverk,
finansiering och forskning som utvecklar kreativitet
hos både kvinnor och män. Programmet Kvinnor och
innovationer har under år 2003 bl.a. satsat på
innovationsutveckling inom offentlig sektor och på
utveckling av innovationsverksamhet inom
högskola/universitet. Programmet avslutades i och
med utgången av år 2003.
Lokala och regionala resurscentrum för kvinnor
finns på ca 130 platser i Sverige. Verksamheten vid
dessa centrum är bl.a. inriktad mot att utveckla och
öka kunskaperna om kvinnors företagande och bedriva
utvecklingsprojekt. Under perioden 1998-2002 har
Nutek fördelat sammanlagt 105 miljoner kronor till
ett stort antal tillväxtorienterade projekt vid
regionala och lokala resurscentrum, för att främja
regional utveckling med jämställdhetsperspektiv. För
år 2004 har Nutek 26 miljoner kronor att fördela
till denna typ av projekt samt ytterligare 10
miljoner kronor till basfinansiering av
resurscentrum för kvinnor.
Nutek samordnar, delfinansierar och utvärderar
också projektet med affärsrådgivare för kvinnor.
Målet med projektet är att få kvinnor att starta
eller utveckla sina befintliga företag så att de kan
ha sin fortsatta försörjning på hemorten. Två gånger
per år anordnar Nutek konferenser för dem som
arbetar med att främja kvinnors företagande.
Konferenserna har genomförts sedan år 1994 och
samlar 80-100 deltagare varje gång.
Det saknas i dag könsuppdelad statistik på de
svenska företagen. Regeringen har därför givit
Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) i
uppdrag att utveckla statistik som beskriver och
analyserar företagens demografi och att förbättra
statistiken över företagare bl.a. i syfte att göra
det lättare att identifiera och följa kvinnors
företagande. ITPS redovisade uppdraget till
Näringsdepartementet den 15 december 2003. I
rapporten finns ett antal förslag på hur statistiken
kan förbättras så att det bl.a. går att redovisa
företagare fördelade på bl.a. kön och utländsk
bakgrund.
I motion 2003/04:A371 (kd) aktualiseras frågan om
ett kvinnligt företagarnätverk i Östersjöområdet.
Det kan med anledning av detta noteras att
statsminister Göran Persson i regeringsförklaringen
hösten 2003 meddelade att det skall etableras ett
särskilt Östersjöcentrum för att stärka svenskt
näringslivs position och möjligheter att bedriva
handel i Östersjöområdet. En satsning på stöd och
rådgivning till företag med intresse och potential
för handel med Östersjöländerna skall, enligt vad
som anfördes i regeringsförklaringen, också göras.
Frågan om det aviserade centrumets uppgifter och
lokalisering bereds för närvarande inom
Regeringskansliet.
Utskottets ställningstagande
En fortsatt positiv utveckling av kvinnors företagande utgör,
enligt utskottet, en mycket betydelsefull ingrediens
både i strävan efter en fortsatt hög tillväxttakt
och i syfte att främja jämställdhetsarbetet.
Utskottet vill också understryka betydelsen av att
kvinnors företagande inte betraktas som något
problematiskt som i alla sammanhang kräver särskilda
åtgärder för att utvecklas. Kvinnors företagande har
en stor, och i många fall inoptimalt utnyttjad,
potential som samhället måste bli bättre på att
tillvarata. Rådande normer till fördel för manligt
företagande legitimerar därför att vissa insatser
riktas mot att förbättra förutsättningarna för
kvinnor på detta område. Det handlar exempelvis om
att stödja förekomsten av kvinnliga affärsrådgivare
och att stimulera kvinnors arbete med innovationer.
Även om staten svarar för flera viktiga insatser
på detta område, anser utskottet att det finns
utrymme för ytterligare åtgärder. Intensiteten i
arbetet bör också kunna öka. Enligt utskottets
uppfattning förs det exempelvis fram flera
intressanta förslag till åtgärder i motion
2003/04:A3 (s). Utskottet förutsätter att regeringen
beaktar dessa förslag och finner det i dagsläget
inte nödvändigt med ett särskilt tillkännagivande
därom.
Betydelsen för allt företagande av att det finns
tillgång till kapital har redan framhållits i
avsnittet Kapitalförsörjning. Utskottet ser positivt
på att bl.a. kvinnor tillhör en av de grupper som
skall prioriteras vid Almis fördelning av s.k.
företagslån. Utskottet anser att denna prioritering
är tillräcklig och att de särskilda krav på att en
viss andel av lånen skall fördelas till kvinnor, som
begärs i motion 2003/04:N329 (c), därför inte fyller
någon relevant funktion.
När det gäller frågan om ökade möjligheter för
kvinnors företagande inom den offentliga sektorn,
som bl.a. tas upp i motion 2003/04:A307 (fp),
hänvisar utskottet till sitt ställningstagande när
ett liknande yrkande behandlades våren 2003.
Utskottet redovisade då sin positiva inställning
till ett ökat företagande inom områden där kvinnor
dominerar. Samtidigt framhöll utskottet att det inte
var berett att verka för sådana lösningar som
innebär att ett offentligt monopol inom dessa
sektorer riskerar att ersättas av stora privata
företag som exempelvis köper upp små lönsamma
vårdföretag. Utskottet vill dock erinra om att det
pågår ett arbete med att tillskapa en särskild
bolagsform utan särskilt vinstsyfte som kan komma
att kunna användas för kvinnors företagande inom
områden som domineras av offentlig sektor. Utskottet
återkommer till detta under rubriken Social ekonomi
längre fram i detta betänkande.
Avslutningsvis konstaterar utskottet att
regeringen har aviserat en ambitionsökning när det
gäller att ta de nya tillväxtmöjligheterna i
Östersjöområdet till vara. Det aviserade
Östersjöcentrumet är en del i detta arbete.
Utskottet förutsätter att insatserna på detta område
även kommer att kunna inkludera åtgärder som främjar
framväxten av sådana kvinnliga företagarnätverk som
efterfrågas i motion 2003/04:A371 (kd).
Med det anförda avstyrker utskottet samtliga här
aktuella motioner i berörda delar.
Invandrares företagande
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
invandrares företagande. Utskottet hänvisar
till vidtagna åtgärder och en aviserad
utvärdering. Jämför reservation 6 (m, fp, kd,
c).
Motionerna
I motion 2003/04:N274 (s) begärs ett
tillkännagivande om att reglerna för småföretagare
med invandrarbakgrund bör ses över. Motionärerna
framhåller att språksvårigheter, svårigheter att få
kredit samt ett sämre kontaktnät gör förhållandena
annorlunda för denna grupp. Arbetet med att förändra
attityder gentemot de grupper som har problem med
att få krediter måste, enligt motionärerna,
fördjupas och regeringen bör arbeta mer med att
främja framväxten av regionala
kreditgarantiföreningar.
Förutsättningarna för invandrares företagande
behandlas även i motion 2003/04:N280 (v).
Motionärerna erinrar om att ungefär 20 % av de
nybildade företagen drivs av personer med utländsk
bakgrund. Många invandrade startar företag i
tjänstesektorn men även inom handel. Vidare
konstateras att de flesta företag som startas av
invandrade personer tillkommer i
storstadsregionerna. Bilden ser olika ut om man
tittar på olika ursprungsländer. Motionärerna anser
att detta bör beaktas i det fortsatta arbetet med
att förbättra förutsättningarna för invandrades
företagande. Invandrade företagare kan ha
svårigheter med att få tillgång till kunskap om
rådande regelsystem, och de möter ofta större hinder
för tillväxt än andra företag. Invandrade företagare
upplever även att det är svårare att finna
finansiering till sin affärsverksamhet, att få
kontrakt på affärslokaler och att teckna
försäkringar. Internationella Företagarföreningen i
Sverige är en viktig länk för informationsutbyte
tillsammans med övrig företagarrådgivning. För att
komma till rätta med eventuella problem krävs en
översyn och för att lyfta fram och underlätta för
invandrade personer som vill starta företag krävs
mer forskning.
Ett tillkännagivande om att invandrares
företagande bör prioriteras och beaktas vid
näringspolitikens utformning i högre utsträckning än
vad som görs i dag begärs i motion 2003/04:Sf396
(c). Motionärerna anser att det är dags att
uppmärksamma och uppmuntra invandrarnas potential
och företagaranda. Bankers och myndigheters service
till människor med invandrarbakgrund måste bli
bättre bl.a. genom ökad information på olika språk,
anförs det.
I den centerpartistiska partimotionen 2003/04:N329
begärs ett tillkännagivande om att invandrare som
driver företag skall ges samma förutsättningar att
tjäna pengar på sin verksamhet som infödda
företagare. Motionärerna framhåller att invandrares
företag är ett viktigt tillskott till den svenska
ekonomin men att tillväxten i denna grupps företag
är lägre än hos svenska egenföretagare. Att starta
företag har i vissa invandrargrupper blivit det enda
sättet att ta sig ur arbetslöshet, vilket
motionärerna anser bidrar till att många
utlandsfödda egenföretagare känner låg självkänsla i
sitt yrkesliv. Detta kan i sin tur ha negativa
effekter för integrationen, hävdas det.
Vissa kompletterande uppgifter
I dag startas vart femte företag i Sverige av en
person med invandrarbakgrund. Uppskattningsvis finns
det ca 70 000 företag som drivs av personer med
invandrarbakgrund, vilket motsvarar ungefär vart
åttonde företag. Enligt Nutek möter företagare med
invandrarbakgrund dock inte sällan en mängd
svårigheter. De har svårare att erhålla finansiering
till sin affärsidé och sitt företag, att få kontrakt
för affärslokaler, teckna försäkringar m.m.
Våren 2003 betonade utskottet att det vore
önskvärt att den privata
kapitalförsörjningsmarknadens kunskaper om och
inställning till vissa gruppers efterfrågan på
krediter förändrades i en mer positiv riktning (bet.
2002/03: NU7). Invandrares, kvinnors och ungas
svårigheter på den privata kreditmarknaden måste
undanröjas. Utskottet konstaterade också att Nutek
och Almi svarar för ett omfattande och
mångfasetterat arbete för att främja såväl kvinnors
och ungas som invandrares företagande. I en
reservation (m, fp, kd, c) betonades vikten av att
det allmänna företagsklimatet förbättras för att
därigenom även underlätta för bl.a. invandrares
företagande. Ett mer begripligt regelsystem skulle
enligt reservanterna särskilt gagna grupper som inte
behärskar språket fullt ut.
Nutek verkar för att skapa lika förutsättningar
för alla att starta och driva företag oavsett kön
och etnisk bakgrund. Detta sker bl.a. genom att man
arbetar för att synliggöra företagare med
invandrarbakgrund som en viktig del i svenskt
näringsliv. För budgetåret 2003 avsatte regeringen
5,2 miljoner kronor för att främja invandrares
företagande. Medlen har använts för att stödja den
rådgivningsverksamhet som bedrivs av Internationella
Företagarföreningens i Sverige (IFS). Den särskilda
satsningen på bl.a. invandrares företagande ökar med
10 miljoner kronor år 2004. Satsningen avslutas
under år 2005 varefter den skall utvärderas.
Av budgetpropositionen för år 2004 framgår att
svårigheten att få tillgång till lån verkar vara
särskilt problematiskt för företagare som är födda
utomlands. Det är också den del av
rådgivningsverksamheten som kunderna är särskilt
nöjda med. Totalt startades 543 nya företag under år
2002 med medverkan från IFS. Nutek har fördelat
årligt driftstöd (4,5 miljoner kronor) till IFS för
att bedriva rådgivning till personer med utländsk
bakgrund som vill starta företag eller driver
företag i Sverige. IFS finns i dag på 15 platser i
landet och har totalt 32 anställda. Rådgivning ges
på 28 olika språk.
Under år 2003 har Nutek tillsammans med
Integrationsverket verkat för att regionerna i
större utsträckning än hittills beaktar
mångfaldsaspekten inom ramen för de regionala
tillväxtprogrammen. Nutek har också i samverkan med
IFS initierat ett samarbete med Svenska
Bankföreningen om förutsättningarna för företagare
med utländsk bakgrund. Man har även för avsikt att
starta ett pilotprojekt med inriktning på att skapa
ett mentorskapsprogram för företagare med
invandrarbakgrund.
Vidare har Nutek genomfört en enkätundersökning om
företagare med invandrarbakgrund, om deras villkor,
förutsättningar och om eventuellt upplevd
diskriminering. I maj 2003 presenterades
undersökningen i en översiktlig rapport -
Invandrarföretagares villkor och verklighet. En
slutrapport på detta tema kommer under våren 2004. I
maj 2003 genomfördes en konferens om invandrares
företagande - Mångfald för ökad tillväxt - på Nutek.
Konferensen vände sig bl.a. till personer som
tillhandahåller rådgivning och kunskap till personer
med utländsk bakgrund som startar eller driver eget
företag. Syftet med konferensen var att samordna och
sprida goda exempel samt öka kontakterna mellan
olika aktörer.
Filmen Starta eget i Sverige premiärvisades under
år 2003. Filmen har producerats med stöd av bl.a.
Nutek och riktar sig till målgruppen
invandrarföretagare i startfas. Nutek har i
samarbete med IFS även översatt broschyren "Starta
företag - så här gör du!" till engelska, arabiska,
turkiska, persiska och bosniska/kroatiska/serbiska.
När det gäller begäran i motion 2003/04:N274 (s)
om att regeringen bör arbeta mer med att främja
framväxten av regionala kreditgarantiföreningar
hänvisas till den beskrivning av pågående verksamhet
på detta område som tidigare har redovisats under
rubriken Kapitalförsörjning.
Utskottets ställningstagande
Många invandrare har värdefulla teoretiska kunskaper och
praktiska färdigheter som inte alltid ges möjlighet
att komma till sin rätt i det svenska samhället.
Åtgärder för att stimulera och underlätta
invandrares företagande är ett viktigt sätt för
samhället att ta till vara den kompetens som
personer med utländskt ursprung besitter. Som
framgår av redovisningen i det föregående pågår
olika insatser för att främja invandrares
företagande. Med hänvisning till dessa insatser
avstyrker utskottet förslaget i motion 2003/04:Sf396
(c) om ett tillkännagivande om att invandrares
företagande bör prioriteras och beaktas vid
näringspolitikens utformning i högre utsträckning än
vad som sker i dag.
Utskottet ser positivt på det arbete som bl.a.
Nutek bedriver på detta område. Det gäller inte
minst den samverkan som finns mellan Nutek och
Internationella Företagarföreningen i Sverige. Den
satsning som görs på att förändra synsättet på
invandrade företagare hos bl.a. olika kreditgivare
vill utskottet lyfta fram som en särskilt angelägen
åtgärd. Utskottet ställer sig också bakom
regeringens grundläggande strävan att invandrade
företagare skall ha samma förutsättningar som
infödda svenskar att tjäna pengar på sitt
företagande. Utskottet finner det därför inte
nödvändigt med ett tillkännagivande som understryker
detta faktum, så som begärs i motion 2003/04:N274
(s). Beträffande den begäran om en översyn som tas
upp i motion 2003/04:N280 (v) hänvisar utskottet
till den utvärdering av statens insatser på det
aktuella området som skall genomföras när pågående
satsningar har avslutats år 2005.
Med det anförda avstyrks samtliga här aktuella
motioner i berörda delar.
Forskning och utveckling
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör med hänvisning till vidtagna
åtgärder och pågående arbete avslå
motionsyrkanden om forskning och
kompetensutveckling. Jämför reservationerna 7
(m, fp, kd, c) och 8 (mp).
Motionerna
För att tillväxten skall öka behöver bl.a. den
industrinäring som utgör basen för svensk export
förstärkas och utvecklas, anförs det i motion
2003/04:N252 (s). Motionärerna betonar att en
förutsättning för att kunna stärka industrins
utvecklingskraft är att samspelet mellan
grundforskning, tillämpad forskning och företagens
utvecklingsarbete ökas. Högskolan i Jönköping har
bl.a. planer på FoU kring industriell
produktframtagning och hur marknads- och
affärsprocesser kan utvecklas. Att stödja detta
initiativ i riktning mot en mera FoU- och
kunskapsinriktad industri skulle, enligt
motionärerna, stärka regionens industrinäring och
bidra till industriell förnyelse.
I motion 2003/04:N323 (kd, m, v, c) begärs två
tillkännagivanden. Det ena gäller skapandet av ett
nytt institut för verkstadsteknisk forskning. Det
andra innehåller en begäran om att detta institut
skall lokaliseras till Jönköping. Motionärerna
understryker att svensk verkstadsindustri behöver en
stark samarbetspartner i form av ett brett
forskningsinstitut. De anser vidare att det är
viktigt att ett institut för material- och
verkstadsteknik får en strategiskt geografisk
placering och förordar en lokalisering av institutet
till Jönköping.
Riksdagen bör ge regeringen till känna att det
skall tillämpas en samhällsekonomisk definiering av
återbetalningen av medlen hos teknikbrostiftelserna,
anförs det i motion 2003/04:N325 (kd). Detta skulle
vara i linje med förslag från teknikbrostiftelserna
och Vinnova. Motionären anser att den regionala
näringspolitiken behöver kopplingen till
universitet, högskolor och forskning. Vidare
framhålls det att erfarenheterna från
Teknikbrostiftelsen i Lund och från Mälardalen kan
påvisa ett praktiskt tillväxtsystem som borde
utvecklas till en nationell politik.
I Kristdemokraternas partimotion 2003/04:N412
begärs ett tillkännagivande om forskning, utveckling
och innovationer. Motionärerna framhåller att det är
avgörande för svenskt näringslivs konkurrenskraft
att tillräckliga resurser satsas på forskning och
utveckling. Grundförutsättningen är ett bra allmänt
företagsklimat med lönsamma företag. Det mest
naturliga är att skatteregler och lagstiftning
utformas så att de mindre företagens forsknings- och
produktionsutveckling underlättas i kombination med
att de får möjligheter att söka särskilda
forskningsbidrag. Vidare konstaterar motionärerna
att innovationer inte tas tillräckligt väl om hand i
Sverige. Möjligheter för anställda att utveckla egna
idéer på arbetsplatsen med rätt till eget patent bör
utredas.
I motion 2003/04:N294 (v) begärs ett
tillkännagivande om att regeringen i samband med
omstruktureringen av forskningsinstituten kommer med
förslag om hur universitet och högskolor kan gå in
som delägare i forskningsinstituten. Motionärerna
anser att universiteten och högskolorna skulle kunna
utgöra starka och självständiga delägare till
industriforskningsinstituten motsvarande minst 20 %
av det totala ägarkapitalet. Samtidigt är det,
enligt motionärerna, en fördel om även näringslivet
och staten har ett aktivt ägarintresse i instituten.
Genom att ge universiteten och högskolorna möjlighet
att använda kapital och driftsresurser även till
industriforskningsinstituten kan en starkare, mer
stabil och långsiktig ekonomisk grund skapas, anförs
det. Forskningsinstituten skulle också utgöra
viktiga förstärkningar när det gäller att genomföra
högskolans tredje uppgift. Motionärerna understryker
det självklara i att staten skall stå för
forskningsinstitutens basfinansiering och en stor
del av projektfinansieringen.
I partimotion 2003/04:N328 (c) begärs ett
tillkännagivande om förbättrade möjligheter till
kommersialisering av forskningsresultat. Det behövs,
enligt motionärerna, ökade möjligheter till
delägarskap för dem som är inblandade i
kommersialiseringen av forskningsresultat. Det
betonas att forskare inom universitet och högskolor
måste vara beredda att avstå delar av rättigheterna
till sina forskningsresultat till de institutioner
där forskningen har bedrivits. Vidare anser
motionärerna att fler högskolor borde tilldelas
holdingbolag för att enklare kunna kommersialisera
forskningsbolag. En ökad tillgång till såddkapital
framhålls som ytterligare ett betydelsefullt steg i
denna utveckling.
Även i motion 2003/04:N414 (mp) tas FoU-frågor
upp. Ett tillkännagivande om att öka småföretagens
möjligheter att ta del av olika FoU-satsningar
begärs. Att göra högskolornas forskning och
utbildning mer tillgänglig för de mindre företagen
skulle, enligt motionärerna, bättre ta till vara den
kunskap och initiativkraft som finns på lokal och
regional nivå. Det är dags att utöka samarbetet
mellan företagen och högskolorna/universiteten,
anförs det. Även i denna motion behandlas den
pågående omstruktureringen av
industriforskningsinstituten. Motionärerna begär
tillkännagivanden dels om
industriforskningsinstitutens forskningsinriktning,
dels om institutens lokalisering. I det första
fallet är motiveringen att de små företagens behov
bör beaktas samt att instituten bör rikta en större
del av forskningsinsatserna mot områden som baseras
på svenska råvaror, i syfte att stödja användningen
av ny teknik och nya tillämpningar. När det gäller
institutens lokalisering framhålls att dessa med
fördel kan lokaliseras i anslutning till kluster med
spjutspetsteknik. Motionärerna ser en risk i att
institutens verksamhet förläggs till
storstadsområdena.
Vissa kompletterande uppgifter
Våren 2003 behandlade utskottet frågor om forskning
och utveckling med näringspolitisk anknytning (bet.
2002/03:NU7). Utskottet underströk betydelsen för
samhällsekonomin av att forskningsresultat kommer
små och medelstora företag till del och att dessa
kategorier företag spelar en avgörande roll för en
framgångsrik kommersialisering av helt eller delvis
offentligt finansierade satsningar inom
innovationssystemet. Utskottet framhöll vidare att
industriforskningsinstituten, universiteten och
högskolorna har en viktig uppgift i att bidra till
att kunskapsöverföringen fungerar på ett effektivt
sätt, inte minst till utvecklingsorienterade små och
medelstora företag. Utskottet menade att ett
särskilt uttalande om att öka småföretagens
möjligheter att ta del av FoU-satsningar inte var
påkallat. I en reservation (m, fp, kd) framhölls
bl.a. att de goda erfarenheterna från
teknikbrostiftelsernas arbete borde utvecklas till
nationell polititik. Vidare framfördes krav på en
samhällsekonomisk definiering av
teknikbrostiftelsernas tilldelade medel.
När det gäller industriforskningsinstitutens
inriktning kan det nämnas att regeringen i
propositionen om FoU och samverkan i
innovationssystemet (prop. 2001/02:2) ansåg att
Vinnova bör bidra till att små och medelstora
företag lättare kan börja använda nya material och
ny kunskap i sin verksamhet. Regeringen menade
vidare att FoU-insatser också bör inriktas mot den
tillverkande industrin samt verksamheter som baseras
på svenska råvaror i syfte att stödja användningar
av ny teknik och nya tillämpningar inom denna.
Holdingbolaget Ireco AB (Institute for Research
and Competence), som förvaltar statens aktier i
industriforskningsinstituten, har regeringens
uppdrag att genomföra omstruktureringen av de
statligt delägda industriforskningsinstituten. Målet
är att skapa färre och större institut med
internationell konkurrenskraft och en stark
förankring hos näringslivet. Vinnova har tillförts
70 miljoner kronor fr.o.m. år 2003 för att
långsiktigt stärka kompetensen hos
industriforskningsinstituten. Sammantaget satsar
Vinnova och Ireco 350 miljoner kronor under perioden
2003-2005 på 17 industriforskningsinstitut. Cirka
275 miljoner skall stärka institutens långsiktiga
kompetensutveckling och ca 75 miljoner skall
underlätta den pågående omstruktureringen av
instituten. Omstruktureringsmedlen satsas i första
hand på att bilda fyra sammanhållna
institutsgrupper. Huvuddelen av resurserna (ca 45
miljoner kronor) går till att bilda ett gemensamt
institut för material- och verkstadsteknik.
Gemensamt för de flesta instituten är att de är
aktiebolag där en industrigruppering är
majoritetsägare och Ireco statlig minoritetsägare.
Beträffande frågan om att utöka universitets och
högskolors ägarinflytande över
industriforskningsinstituten, som tas upp i motion
2003/04:N294 (v), kan nämnas att den s.k. KOFI-
utredningen, som i mitten av 1990-talet hade i
uppdrag att utreda en förnyelse av
industriforskningssystemet, övervägde möjligheten
att låta högskolor och universitet utöva ägandet
över industriforskningsinstituten. Kommittén (SOU
1997:16) fann det emellertid mer lämpligt att lösa
frågan om inflytande genom att låta högskolorna vara
representerade i styrelserna.
Ireco tar upp frågan om
industriforskningsinstitutens framtida ägande i sin
forskningsstrategi. Enligt Ireco bör statens ägande
av instituten vara samlat och frikopplat från
universiteten. Ireco anser att samordning med och
inflytande från högskolan bäst kan uppnås på andra
sätt än genom aktieägande, t.ex. genom
styrelserepresentation. Vidare framhåller Ireco att
just det faktum att instituten är autonoma gör det
möjligt för instituten att helhjärtat engagera sig i
näringslivets problem, utan att drivas av akademiska
framgångsmeriter. Frågan om ägandet av
industriforskningsinstituten kan, enligt uppgift
från Regeringskansliet, bli föremål för närmare
övervägande i den kommande forskningspolitiska
propositionen.
Våren 2003 behandlade utskottet (bet. 2002/03:NU7)
även yrkanden om industriforskningsinstitutens
lokalisering som överensstämmer med dem som har
väckts av företrädare för Miljöpartiet detta år.
Utskottets bedömning var att den pågående
omstruktureringen av instituten inte kommer att
resultera i en ökad geografisk koncentration. Det
uppdrag som innebär att industriforskningsinstituten
skall samverka med företag över hela landet och
inrikta sina insatser mot tillämpad forskning
borgar, enligt utskottet, för en fortsatt geografisk
spridning. I en reservation (mp) underströks bl.a.
vikten av att den pågående omstruktureringen av
industriforskningsinstituten inte får resultera i
att verksamheten koncentreras till storstäderna.
Vidare ansåg reservanten att en större del av
industriforskningsinstitutens insatser bör inriktas
mot svenska råvaror.
Vidare tog utskottet ställning till yrkanden om
återbetalningen av medlen från
teknikbrostiftelserna, vilkas förmögenhet enligt
stiftelseförordnandet skall återgå till staten då
deras verksamhet upphör den 31 december 2007.
Utskottet konstaterade att regeringen hade aviserat
att den i god tid innan teknikbrostiftelsernas medel
skall återgå till staten år 2007 skall ha utvärderat
stiftelsernas verksamhet och tagit ställning till
hur verksamheten därefter skall utformas.
Under hösten 2003 genomförde sedermera företaget
Öhrlings Pricewaterhousecoopers på
Näringsdepartementets uppdrag en utvärdering av de
sju teknikbrostiftelsernas verksamhet. Resultatet
presenterades i slutet av januari 2004. Av
utvärderingen framgår bl.a. att samarbetet mellan
teknikbrostiftelserna är begränsat och att
stiftelsernas samverkan med universiteten och de
nationella aktörerna kan bli bättre. Däremot har
samverkan med de lokala aktörerna fungerat bra.
Vidare framkommer att teknikbrostiftelsernas
insatser inom kommersialisering är de som tydligast
påvisar positiva effekter och har för ett flertal
företag haft en avgörande betydelse. De
innovationssystem som har skapats kan bli bestående
men kräver kontinuerliga kapitaltillskott.
Beträffande stiftelsernas finansiella ställning är
slutsatsen i utvärderingen att det är osäkert om
stiftelserna kan återlämna kapitalet värdesäkrat i
likvida medel eller värdepapper när verksamheten
enligt stiftelseförordnandet skall upphöra år 2007.
Vidare fastslår utvärderarna att de
innovationssystem som har skapats kräver
kontinuerliga kapitaltillskott för att bli
bestående. Det är, enligt vad som anförs i
utvärderingsrapporten, önskvärt att en
finansieringsform identifieras som kan ge
stiftelserna ett långsiktigt stabilt finansiellt
kapitaltillskott. Utvärderarna understryker även
vikten av ett klargörande angående förutsättningarna
för teknikbrostiftelsernas fortsatta verksamhet
efter år 2007.
I budgetpropositionen för år 2004 framhåller
regeringen att ett väl fungerande samarbete mellan
företag, forskningsinstitut, universitet och
högskolor är viktigt för en gynnsam utveckling.
Vidare sägs att det är angeläget att
forskningsresultaten i så stor utsträckning som
möjligt omsätts i verksamheter som leder till
tillväxt. Under år 2003 hade Vinnova regeringens
uppdrag att studera incitamentsstrukturer för
kommersialisering av forskningsresultat. Resultaten
redovisades i maj 2003 (Vinnova Policy VP 2003:1).
Enligt uppgift från Näringsdepartementet utgör
rapporten, som har remissbehandlats, ett underlag
dels för arbetet med att ta fram en
innovationsstrategi, dels för den kommande
forskningspolitiska propositionen. Även
utvärderingen av teknikbrostiftelsernas verksamhet
kommer att ligga till grund för utformningen av den
fortsatta innovationspolitiken.
Vinnova och Stiftelsen för strategisk forskning
har avsatt 30 miljoner kronor vardera för att under
en treårsperiod i samverkan stödja forskning som
utförs i samarbete mellan forskare vid
högskola/institut och personer verksamma i mindre
högteknikföretag. Tre utlysningsomgångar har
anordnats hösten 2001-våren 2003, och en fjärde och
sista utlysning öppnades i december 2003.
Beträffande det s.k. lärarundantaget som berörs i
motion 2003/04:N328 (c) kan nämnas att regeringen i
propositionen (prop. 2001/02:2) om FoU och samverkan
i innovationssystemet betonade att
forskningsresultat i högre utsträckning bör leda
till kommersialisering men att en förändring av
lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares
uppfinningar måste beredas ytterligare med berörda
myndigheter och organisationer innan ett slutligt
ställningstagande görs. I Vinnovas ovan nämnda
rapport om förbättrad kommersialisering och ökad
avkastning i tillväxt på forskningsinvesteringar vid
högskolor berörs bl.a. lärarundantaget. Vinnova
konstaterar att då opinionen av forskarvärlden är
för ett lärarundantag kan en förändring som innebär
att man tar bort undantaget få negativa effekter på
möjligheterna att kommersialisera
forskningsresultat. Vinnova föreslår dock en
modifiering av den aktuella bestämmelsen som bl.a.
innebär att forskaren ges en anmälningsrätt för
vissa uppfinningar och i gengäld erbjuds sekretess
och en rätt att bli erkänd som upphovsman/uppfinnare
av högskolan.
I nyssnämnda motion förordas även utökade
möjligheter för universitet och högskolor att bilda
holdingbolag som ett medel för att öka
kommersialiseringen av forskningsresultat. I
regeringens proposition (2001/02:2) om FoU och
samverkan i innovationssystemet redovisas att några
universitet och högskolor har fått möjligheten att
inrätta holdingbolag. Holdingbolagen har i sin tur
bildat dotterbolag som hanterar exempelvis
patentfrågor. Dessa verksamheter har varit ett
viktigt instrument i processen att omsätta
forskningsresultat i industriella tillämpningar.
Regeringen föreslog att holdingbolagens verksamhet
skulle kunna utvidgas så att det skall vara möjligt
att bilda och inneha dotterbolag som förmedlar
uppdragsutbildning åt statliga universitet och
högskolor. Regeringen föreslog vidare att fler
lärosäten skall få möjlighet att bilda holdingbolag.
Av budgetpropositionen för år 2004 kan utläsas att
holdingbolag med syfte att stärka och förbättra
forskningens kontakter med näringslivet i dag finns
vid en majoritet av de stora universiteten och
högskolorna. I slutet av år 2002 bemyndigade
regeringen Karlstads universitet, Högskolan i Borås
och Högskolan Kristianstad att bilda holdingbolag.
Regeringen konstaterade vidare att holdingbolagen
utgör viktiga delar i de innovationsstrukturer som
finns kring lärosätena men att
utvecklingsmöjligheterna vid den aktuella tidpunkten
var begränsade bl.a. till följd av bristen på
riskkapital i samband med kommersialiseringen av
forskningsresultat. Regeringen meddelade även att
den har för avsikt att behandla frågor om hur
innovationskraften kring och inom universitet och
högskolor skall stärkas i den kommande
forskningspolitiska propositionen. Inriktningen är
att säkerställa att de kunskaper forskningen ger
kommer det omgivande samhället till del i form av
fler innovationer, ökat företagande och nya
arbetstillfällen. I budgetpropositionen för år 2004
framhöll regeringen också att det stöd som
holdingbolagen kan ge till kommersialisering av
forskningsresultat måste, mot bakgrund av rådande
ekonomiska förutsättningar, utvecklas genom ökad
samverkan mellan befintliga bolag, deras huvudmän
och lärosäten utan holdingbolag. Vidare ansåg
regeringen att även de befintliga holdingbolagen kan
stärkas och professionaliseras genom en
vidareutvecklad samverkan.
Enligt uppgift från Utbildningsdepartementet finns
ytterligare ansökningar om att få inrätta
holdingbolag. Regeringen har emellertid inte avsatt
nödvändiga startkapital för ändamålet och har sedan
år 2002 inte bemyndigat några ytterligare lärosäten
att inrätta holdingbolag. Berörda lärosäten har inte
haft någon möjlighet att själva svara för
finansieringen. Det framhålls från
Utbildningsdepartementet att kravet på ett
fullständigt statligt ägande av holdingbolagen kan
försvåra möjligheterna till extern finansiering.
I februari 2004 publicerade OECD en rapport om
Sveriges ekonomi. I rapporten lyftes bl.a.
betydelsen av kommersialiseringen av
forskningsresultat fram som ett nyckelområde för
tillväxten. I rapporten föreslås två
tillvägagångssätt för att uppnå detta. Det är dels
att äganderätten till uppfinningar delas mellan
forskare och universitet och högskolor, dels att det
utvecklas stödstrukturer med expertis för att mer
effektivt kommersialisera forskningsresultat. Bland
annat mot bakgrund av vad som framkom i OECD-
rapporten aviserade utbildningsminister Thomas
Östros på Dagens Nyheters debattsida den 5 februari
2004 att det skall tillsättas en utredning med
uppgift att pröva två frågor. Det gäller dels frågan
om införandet av en informationsplikt om
kommersialiseringsbara forskningsresultat, dels
frågan om en eventuell förändring av
lärarundantaget. Enligt utbildningsministern skulle
en informationsplikt ge universitet och högskolor de
kunskaper om utvecklingsbara forskningsresultat som
behövs för att effektivt kunna arbeta med
kommersialisering. En förändring av lärarundantaget
skulle kunna innebära att ansvaret för och ägandet
av forskningens resultat delas mellan forskare och
universitet.
Här bör också erinras om att högskolan genom sin
s.k. tredje uppgift, att samverka med det omgivande
samhället och informera om sin verksamhet, har
bidragit till att entreprenörskap har vuxit fram vid
landets universitet och högskolor.
Avslutningsvis kan nämnas att utskottet har låtit
riksdagens utredningstjänst göra en förstudie av hur
forskningsstöd från statliga myndigheter och andra
aktörer med statlig anknytning fördelar sig på
företag av olika storlek. Önskemålet var föranlett
av att det i olika sammanhang har framförts farhågor
för att små och medelstora företag missgynnas i
förhållande till stora företag när det gäller
forskningsstöd. Företrädare för utredningstjänsten
har vid ett utskottssammanträde i november 2003
redovisat vad som framkommit i förstudien.
Förstudien kommer att ligga till grund för beslut om
huruvida utskottet skall gå vidare med en mer
omfattande uppföljning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid flera tidigare tillfällen tagit ställning
till motionsyrkanden om betydelsen av att satsningar
görs på forskning och utveckling, inte minst i små
och medelstora företag. Vidare har det återkommande
förts fram krav på att de kunskapsframsteg som görs
inom exempelvis den akademiska världen lättare skall
komma små och medelstora företag till del.
Utskottet instämmer i uppfattningen om betydelsen
av FoU-satsningar liksom om att det är viktigt att
även små och medelstora företag kan tillgodogöra sig
utfallet av dessa satsningar. Samtidigt anser
utskottet att statens insatser på området har den
inriktning som efterfrågas i motionerna. Det finns
en uttalad strävan efter att stimulera FoU-arbete
och att förbättra kommersialiseringen av
forskningsresultat. Detta framgår bl.a. i det arbete
som pågår med att ta fram en innovationsstrategi och
i de underlag som Vinnova har presenterat om vad som
krävs för att öka graden av kommersialisering.
Högskolorna har också genom den s.k. tredje
uppgiften en viktig roll att spela i det här
sammanhanget. Vidare har, som tidigare nämnts,
utbildningsminister Thomas Östros meddelat att han
avser att tillsätta en utredning med uppgift att
pröva dels frågan om en förändring av det s.k.
lärarundantaget, dels frågan om införande av en
informationsplikt för kommersialiserbara
forskningsresultat.
Utskottet kan ha förståelse för de resonemang som
förs i motion 2003/04: N294 (v) om att utöka
högskolornas ägande av industriforskningsinstituten.
Utskottet förutsätter dock att frågor av detta slag
kommer att övervägas i den kommande
forskningspolitiska propositionen. När det gäller
industriforskningsinstitutens forskningsinriktning
och lokalisering vill utskottet erinra om att det
pågår ett intensivt arbete med att omstrukturera
dessa institut. En prioritet i det arbetet är att
skapa ett slagkraftigt institut med inriktning mot
verkstads- och materialteknik i likhet med vad som
förordas i motion 2003/04: N323 (kd, m, v, c).
Motionen kan i det avseendet således anses vara
tillgodosedd. Beträffande
industriforskningsinstitutens lokalisering upprepar
utskottet sin bedömning från våren 2003, dvs. att
den pågående omstruktureringen av instituten inte
kommer att resultera i en ökad geografisk
koncentration. Det uppdrag som innebär att
industriforskningsinstituten skall samverka med
företag över hela landet och inrikta sina insatser
mot tillämpad forskning talar för en fortsatt
geografisk spridning. Detta faktum har också
verifierats av representanter från Ireco Holding AB
och Vinnova i samband med deras besök i utskottet
den 17 februari 2004.
Utskottet anser sig inte ha tillräcklig grund för
att ta ställning för eller emot en särskild
geografisk lokalisering av ett eller flera
industriforskningsinstitut, som bl.a. efterfrågas i
motion 2003/04:N323 (kd, m, v, c). Avvägningar av
det slaget måste, enligt utskottets uppfattning,
bl.a. vila på närmare kännedom om såväl de berörda
forskningsinstitutens som de olika lärosätenas
specialkompetenser.
Beträffande frågan om en samhällsekonomiskt
definierad återbetalning av medlen hos
teknikbrostiftelserna, som tas upp i motion
2003/04:N325 (kd), har utskottet ingen annan
uppfattning än den som redovisades när liknande
yrkanden behandlades våren 2003. Regeringen har
nyligen fått ta del av en utvärdering av
teknikbrostiftelsernas verksamhet. Utvärderingen
kommer att vara en del av underlaget för regeringens
ställningstagande till stiftelsernas fortsatta
verksamhet. Utskottet anser att det är en fullt
rimlig ordning att detta ställningstagande avvaktas
innan det finns anledning för riksdagen att agera i
frågan.
Med det anförda avstyrks samtliga här aktuella
motioner i berörda delar.
Social ekonomi
Utskottets förslag i korthet
Med hänvisning till vidtagna åtgärder,
pågående beredningsarbete och en aviserad
utredning av folkrörelsepolitiken bör
riksdagen avslå motionsyrkanden om social
ekonomi. Jämför reservationerna 9 (m, fp), 10
(kd, c) och 11 (mp).
Motionerna
I de delvis likalydande motionerna 2003/04:N321 (s),
2003/04:N361 (s) och 2003/04:N352 (c, fp, kd, v, mp)
framhålls att lokala kooperativa utvecklingscentrum
(LKU) spelar en unik roll som den sociala ekonomins
företagsutvecklare i skärningen mellan människors
behov och lösningar. Vidare refereras
budgetpropositionen för år 2004 där regeringen
konstaterar att LKU gör insatser av arbetsmarknads-
och regionalpolitisk karaktär utan att dessa
insatser följs av statlig finansiering. Sådan
finansiering är, enligt motionärerna, sannolikt en
förutsättning för en långsiktig och hållbar relation
mellan staten och LKU-systemet. Motionärerna noterar
också att regeringen i budgetpropositionen för år
2004 annonserar ett sänkt anslag från år 2005 och
framåt. Enligt motionärerna krävs det en långsiktig
statlig finansieringslösning av stödet till
kooperativ utveckling från år 2005, som utöver
näringspolitiken även inbegriper
arbetsmarknadspolitiken och den regionala
utvecklingspolitiken. I flerpartimotionen begärs en
utredning av ett sådant stöd medan det i de två
andra motionerna begärs uttalanden om behovet av ett
sådant stöd. Även i den kristdemokratiska
partimotionen 2003/04:N412 framförs en begäran om
att regeringen bör utreda hur lokala kooperativa
utvecklingscentrum långsiktigt kan bli en del av
närings-, arbetsmarknads- och regionalpolitiken.
Möjligheterna att öka tillväxten och välfärden i
samhället behöver stärkas genom att det utvecklas
nya entreprenörskapsformer som exempelvis
kooperativa företag, anförs det i motion
2003/04:N360 (s). Motionärerna konstaterar att
stressforskning visar att maktlöshet i arbetslivet
är en allvarlig ohälsofaktor. De sociala företagen
blir fler inom äldreomsorgen, hälsovården, på
handikappområdet, inom skolan och flera andra
sektorer. Forskning om kooperativt företagande i
kooperativ visar, enligt motionärerna, på betydande
hälso- och tillväxtvinster. Därför är det viktigt
att forskning och kunskapsspridning kring det
demokratiska entreprenörskapet främjas. Motionärerna
menar att forskningen i dag är splittrad mellan en
mängd olika vetenskapliga discipliner och mellan
olika universitet och högskolor. Det viktiga utbytet
mellan det akademiska samhället och den praktiska
verkligheten behöver också stärkas, anförs det i
motionen. Enligt motionärerna behöver det genomföras
en inventering av kunskaper och kunskapsbehov,
åtgärder för att täppa till kunskapsluckor behöver
vidtas och stor vikt läggas vid högskolans tredje
uppgift.
I motion 2003/04:N398 (s) framhålls att den
sociala ekonomin spelar en viktig roll för att bygga
upp socialt kapital. Motionärerna menar att det
finns många exempel på hur företag inom den sociala
ekonomin skapar nya innovativa lösningar utan högt
teknikinnehåll genom att utgå från otillfredsställda
behov eller brister i marknadens sätt att fungera.
Fler företag är också starkt forskningsorienterade.
Motionärerna anser att sociala innovationer stärker
det sociala kapitalet och därmed landets
konkurrenskraft och tillväxt. När det gäller att
bygga upp det sociala kapitalet måste
finansieringsmöjligheterna emellertid vara mycket
flexibla, anförs det i motionen. Enligt motionärerna
handlar det om delaktighet för individen, samverkan
mellan olika samhällsintressen och innovativa
lösningar som är överförbara i större skala.
Det finns ett behov av att etablera en bild av
begreppet social ekonomi, för att visa att social
ekonomi är ett alternativ till vanlig privat
verksamhet, anförs det i motion 2003/04:N408 (s).
Verksamheter och organisationer med social ekonomi
som inriktning skall, enligt motionärerna, kunna få
större utrymme inom den högre utbildningen. Enligt
motionärerna är det angeläget att sprida kunskap om
vad den sociala ekonomin är. Detta kan ske genom
utbildning av medlemmar i föreningar, kooperativ,
stiftelser och lokala utvecklingsgrupper liksom av
politiker och tjänstemän inom offentlig förvaltning.
Även elever i grundskola, gymnasium och högskola bör
informeras, anförs det i motionen.
Vänsterpartiet tar i sin partimotion 2003/04:So569
upp frågan om s.k. sociala kooperativ. Sådana finns
bl.a. inom den psykiatriska vården och har, enligt
motionärerna, där inneburit ett nytänkande som har
uppvisat fina resultat. Ett problem är dock, enligt
vad som anförs i motionen, att det finns lagar som
begränsar möjligheten att inrätta eller stödja
sociala kooperativ. Motionärerna nämner bl.a. lagen
om offentlig upphandling och konkurrenslagen. En
översyn av dessa lagar bör, enligt motionärerna,
genomföras i syfte att säkerställa att de inte
hindrar bildandet av sociala kooperativ.
Motionärerna anser även att det skall skapas
möjligheter att starta och driva sociala kooperativ.
I motion 2003/04:N216 (c) begärs ett
tillkännagivande om lokal utveckling och social
ekonomi som drivkraft för hållbar utveckling.
Motionärerna anser att den sociala ekonomin, dvs.
människors vilja att göra saker i det lokala utan
enbart personlig vinning, är en kraft som måste tas
till vara. Regeringen bör i arbetet med de regionala
tillväxtprogrammen tillse att den sociala ekonomins
aktörer får möjligheter att delta på rimliga
villkor, anförs det i motionen. Ett
utvecklingsarbete bör startas för att ta fram
mätbara indikatorer på den sociala ekonomins bidrag
till hållbar tillväxt.
Den sociala ekonomin bygger på människors vilja
att arbeta för gemensamma mål och ses allt oftare
som ett alternativ till det privata och det
offentliga, hävdas det i motion 2003/04:N414 (mp).
När civilsamhällets engagemang tas till vara
utvecklas samhällen, byar, stadsdelar och kvarter,
anförs det vidare. Motionärerna anser också att den
sociala ekonomin kan bidra med nya arbetstillfällen,
speciellt för grupper som är svaga på
arbetsmarknaden samt öka samhällets service, bl.a.
genom kreativa lösningar inom vård och omsorg.
Satsningar på den sociala ekonomin kan, enligt
motionärerna, komma att få avsevärd betydelse för en
hållbar ekonomisk tillväxt, inte minst för
landsbygden.
Vissa kompletterande uppgifter
När utskottet våren 2003 behandlade yrkanden om
social ekonomi (bet. 2002/03:NU7) konstaterades att
utskottet vid flera tidigare tillfällen har
framhållit sin positiva inställning till de
verksamheter som omfattas av begreppet social
ekonomi. Utskottet noterade också att denna positiva
syn tycks delas av regeringen och förutsatte att
regeringen säkerställer att medborgare, verksamheter
och beslutsfattare informeras om den sociala
ekonomins innebörd och förtjänster. Samtliga
motioner avstyrktes i berörda delar. I en
motivreservation (m, fp) betonades vikten av
likvärdiga förhållanden för allt företagande och att
verksamheter inom den sociala ekonomin inte skall
särbehandlas i förhållande till annat företagande. I
en annan reservation (kd, c) underströks bl.a.
vikten av att företag inom den sociala ekonomin ges
möjligheter att verka inom områden där den
offentliga sektorn dominerar. Vidare efterfrågades
en redovisning från den arbetsgrupp inom
Regeringskansliet som arbetar med frågor om den
ideella sektorn.
Den sociala ekonomin är en del av
folkrörelsepolitiken. Staten stöder information och
rådgivning om den kooperativa företagsformen genom
medel som i huvudsak fördelas till 25 lokala
kooperativa utvecklingscentrum (LKU) vid vilka ett
femtiotal kooperativa rådgivare verkar. LKU
samverkar i För-eningen för Kooperativ Utveckling i
Sverige. Föreningen hanterar gemensamma frågor,
såsom kompetensutveckling och kontakter med
myndigheter och andra nationella aktörer.
Under år 2003 uppgick stödet till LKU till 29
miljoner kronor. Cirka 25 miljoner kronor fördelades
till LKU och 4 miljoner kronor har använts till
kompetensutveckling av kooperativa rådgivare, till
nydanande utvecklingsprojekt, såsom kooperativ
äldreomsorg, social redovisning, lokal finansiering
och seminarier inom området. Nutek svarar sedan år
1999 för att handlägga det statliga bidraget till
kooperativ utveckling och sedan år 2002 även för
frågor rörande företagande inom den sociala
ekonomin. Av Nuteks hemsida framgår att det årligen
startas ca 500 nya kooperativa företag. Flertalet av
dessa har sitt ursprung i offentlig sektor och har
också sin huvudsakliga finansiering därifrån. LKU
har medverkat till tillkomsten av ett stort antal
nya företag främst inom branscher såsom
företagsservice, sociala tjänster, detaljhandel och
sjukvård.
Under år 2003 har Nutek utvärderat effekterna av
statsbidraget till kooperativ utveckling (R
2003:16). En studie av LKU:s verksamhet visar att
kostnaderna för tillkomsten av nya arbetstillfällen
och företag har ökat från år 1996 till år 2001.
Detta förklaras av att LKU inte enbart ägnar sig åt
att stödja bildandet av nya kooperativ utan även åt
insatser av arbetsmarknads- och regionalpolitisk
karaktär, i anslutning till den kooperativa
rådgivningen. I rapporten presenterar Nutek också
förslag till framtida organisation och finansiering
av LKU. Förslagen innebär bl.a. att LKU får ett
näringspolitiskt, ett regionalpolitiskt och ett
arbetsmarknadspolitiskt uppdrag. Medel avsätts från
respektive område och ansvaret delas mellan tre
myndigheter. Nutek skall enligt förslaget dock ha en
samordnande roll och svara för kompetensutveckling
av LKU:s personal. Kraven på medfinansiering
föreslås variera mellan de olika uppdragen.
I sammanhanget kan också nämnas att Nutek under år
2003 har beslutat att genomföra en omorganisation av
sin verksamhet som bl.a. innebär att
verksamhetsprogrammet "kooperativt företagande"
kommer att avvecklas under år 2004. Avsikten med den
nya organisationen är bl.a. att de olika
verksamheterna inom Nuteks område skall fungera
effektivt för alla individer och företag oavsett
deras ålder, kön, etnisk bakgrund, val av bransch,
företagets juridiska form eller geografiska
belägenhet.
Sedan år 2001 har en interdepartemental
arbetsgrupp bl.a. arbetat med samordning av
folkrörelsepolitiken. Enligt vad som sägs i
budgetpropositionen för år 2004 har gruppen
konstaterat att det föreligger behov av att se över
det aktuella politikområdet och de olika insatser
som bl.a. riktas mot den sociala ekonomin.
Regeringen har därför för avsikt att låta utreda den
statliga folkrörelsepolitiken under år 2004. Enligt
uppgift från Justitiedepartementet utarbetas för
närvarande direktiv för översynen.
I februari 2002 tillsattes en utredning med
uppgift att utreda frågor om ett nytt slag av
aktiebolag för icke vinstutdelande verksamhet (dir.
2002:30). Bakgrunden till utredningen var bl.a. en
önskan om förbättrade möjligheter att ta till vara
enskilda initiativ utan att vissa typer av
verksamheter överlämnas till kommersiella intressen.
Som exempel nämndes driften av sjukhus, äldreboende
och skolor. I direktiven anförs att det på goda
grunder kan hävdas att överskottet av sådan
verksamhet bör stanna kvar i företaget och användas
för att utveckla verksamheten i stället för att
delas ut till ägarna. I november 2003 avlämnade
utredningen betänkandet Aktiebolag med begränsad
vinstutdelning (SOU 2003:98). I betänkandet föreslås
två modeller av aktiebolag med
vinstutdelningsbegränsning som är lämpliga för
verksamheter inom bl.a. områdena skola, vård och
omsorg. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.
Utskottets ställningstagande
Näringsutskottet har vid flera tidigare tillfällen uttalat sig
positivt om den sociala ekonomins förtjänster. De
olika verksamheter som samlas under begreppet social
ekonomi bygger på att människors engagemang i en
fråga tas till vara på ett sätt som i första hand
gagnar samhällsekonomin. De företagsekonomiska
vinstintressena får stå tillbaka för värden som
exempelvis ökad delaktighet, ökat ansvar och
förbättrad samverkan mellan olika aktörer. Dessa
värden stärker, i likhet med vad som anförs i motion
2003/04:N398 (s), bl.a. det sociala kapitalet till
nytta för samhället som helhet.
Enligt utskottets uppfattning visar de statliga
insatserna inom området social ekonomi på
statsmakternas positiva syn på dessa verksamheter.
Satsningar på Lokala utvecklingscentrum (LKU) har
exempelvis bidragit till att skapa goda
förutsättningar för kooperativt företagande och
hjälpt till att sprida kunskap om vad begreppet
social ekonomi omfattar. Utskottet förutsätter att
statens framtida förhållande till LKU kommer att
övervägas i den översyn av folkrörelsepolitiken som
inleds under innevarande år. Några särskilda
uttalanden från riksdagen om detta, som begärs i
flera motioner, kan enligt utskottets uppfattning
inte anses vara nödvändiga.
De farhågor som nämns i motion 2003/04:N408 (s) om
att många saknar närmare kännedom om begreppet
social ekonomi, anser utskottet vara något
besvärande. Möjligen är det just det samlande
begreppet social ekonomi som saknar förankring i
folkflertalet. Utskottet håller det för sannolikt
att många av de verksamheter som innefattas av
begreppet är välkända för gemene man. Det handlar
exempelvis om ideella och ekonomiska föreningar samt
kooperativ. Utskottet utgår dessutom från att de
informations- och kunskapsproblem som lyfts fram i
nyssnämnda motion blir föremål för överväganden inom
ramen för den aviserade översynen av
folkrörelsepolitiken.
I motion 2003/04:So569 (v) efterfrågas en översyn
av lagar som förhindrar tillkomsten av s.k. sociala
kooperativ. Utskottet vill här hänvisa till de
förslag som lagts fram av den utredning som har haft
i uppgift att utreda frågor om ett nytt slag av
aktiebolag för icke vinstutdelande verksamhet.
Regeringens ställningstagande till dessa förslag
bör, enligt utskottets uppfattning, avvaktas innan
det kan anses nödvändigt att initiera ytterligare
utredningar med inriktning mot att underlätta
tillkomsten av sociala kooperativ. Det kan även
förväntas att de problem som nämns i motionen kommer
att beaktas inom ramen för översynen av
folkrörelsepolitiken.
Med det anförda avstyrks samtliga här aktuella
motioner i berörda delar.
Turism
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om turism
med hänvisning till vidtagna åtgärder och
pågående arbete, bl.a. inom ramen för
Framtidsprogrammet och utredningen om
turistfrämjandets organisation. Jämför
reservationerna 12 (m, fp, kd, c) och 13 (v).
Motionerna
Flera kommuner och landsting har infört
upphandlingsregler om pornografifria hotell och
konferensanläggningar, framhålls det i motion
2003/04:N222 (s). Det är, enligt motionärerna,
angeläget att även riksdagen skriver in en sådan
klausul i sina upphandlingsregler. Motionärerna
anser också att samtal mellan stat, kommuner,
näringsliv och den fackliga rörelsen kan vara ett
sätt att skapa ett gemensamt intresse för att slopa
tillgången till pornografi på hotell och
konferensanläggningar.
I motion 2003/04:N366 (s) begärs ett
tillkännagivande om turistpolitikens inriktning.
Motionärerna framhåller vikten av att se på Sverige
utifrån de olika marknadsförutsättningar som finns i
olika delar av landet. I motionen beskrivs något av
det utbud av reseprodukter som i Skåne erbjuds
turister från närliggande länder. En rejäl satsning
på kortresande från utländska närmarknader är,
enligt motionärerna, ett sätt för Sverige att öka
sina exportinkomster.
Inför satsningarna på tillväxt är det viktigt att
de tjänsteintensiva servicebranscherna
uppmärksammas, anförs det i motion 2003/04:N373 (s).
För att prioritera tillväxt och ökad sysselsättning
bör regeringen föreslå riksdagen att besluta om att
förbättra villkoren för turistbranschen.
Motionärerna anser att det behövs en långsiktig
strategi för svensk turistindustri, både när det
gäller marknadsföring och för att förbättra
villkoren för de företag som skapar mängder av
arbetstillfällen i en bransch med låga
vinstmarginaler. Här finns framtidens arbeten för de
stora grupper som har svårt att ta sig in på
arbetsmarknaden, hävdas det i motionen.
Fisketurismens potential som rekreationskälla och
som sysselsättningsresurs i glesbygden lyfts fram i
motion 2003/04:N391 (s). Åtgärder för att förbättra
fisketurismen som nämns i motionen är bl.a. att ta
fram en samlad kunskapsbas om fisketurism och att
organisationer och myndigheter förses med en
offensiv strategi på området. Enligt motionärerna
bör Naturvårdsverket, Statens fastighetsverk och
Sveaskog AB nyttja sin ägarroll och sina regelverk.
Motionärerna anser också att det behövs
regelförändringar så att företagande blir möjligt.
Vidare efterfrågas olika insatser från
Fiskeriverket, Nutek/Almi, länsstyrelserna,
Turistdelegationen och Turistrådet. Enligt
motionärerna har ett samordnat nationellt initiativ
med utgångspunkt i ett helhetsperspektiv men med
fokus på turistföretagens utveckling goda
förutsättningar att lyckas. Insatsen skall involvera
resursägare, företag och offentlig sektor.
I motion 2003/04:N202 (m) framhålls att det i
Dalarnas län finns goda möjligheter till nya
arbetstillfällen inom turistsektorn. Motionären
nämner emellertid flera problem som företagare
upplever och efterlyser ett flertal åtgärder för att
turistbranschen skall kunna växa.
Det s.k. Framtidsprogrammets strategiska
riktlinjer bör ersättas med en generell politik
avseende arbetskraftsintensiv tjänsteproduktion,
anförs det i motion 2003/04:N337 (fp). De
strategiska riktlinjerna speglar, enligt
motionärerna, en stark tro på att man genom
samverkan och riktade åtgärder snarare än genom
generell politik kan övervinna de ogynnsamma
förutsättningar som råder för turistnäringen. Denna
uppfattning delas inte av motionärerna.
I motion 2003/04:N347 (kd) begärs ett antal
tillkännagivanden på turistområdet. Turismen bör
lyftas fram som nationell angelägenhet,
infrastrukturens betydelse för turismen måste
uppmärksammas liksom turismforskningen. Vidare
framhålls tillväxtpotentialen hos evenemangs- och
konferensturismen och betydelsen av den småskaliga
landsbygds-, fjäll- och skärgårdsturismen. I
motionen betonas också vikten av att det går att få
tag på riskkapital för aktörer inom turistsektorn.
Motionärerna föreslår att det inrättas ett
riskkapitalavdrag och ett etableringskonto för det
ändamålet.
I Vänsterpartiets partimotion 2003/04:K362 begärs
ett tillkännagivande om att regeringen skall inleda
samtal med hotellbranschen med målsättning att alla
hotell i Sverige skall vara porrfria år 2008. Enligt
motionärerna anlitar redan många kommuner, landsting
och organisationer enbart porrfria hotell.
Turistdelegationen bör få i uppdrag att undersöka
hur kulturen på ett mer aktivt sätt kan placeras i
turistsammanhang, anförs det i motion 2003/04: Kr326
(c). Motionärerna anser att satsningar på
kulturturism är en drivkraft för den lokala
ekonomiska utvecklingen. Vidare hävdas att det
behövs samverkan mellan kulturlivet och
turistorganisationerna för att göra landets kultur
och konstnärliga verksamhet mer känd och
lättillgänglig.
I den centerpartistiska partimotionen
2003/04:MJ474 begärs ett tillkännagivande om att det
bör utvecklas en ekologiskt hållbar turism där de
lokalt boende får utkomst av skyddade reservats- och
naturskyddsområden. Enligt vad som anförs i motionen
finns det annars en risk för att naturskyddsområden
blir en undangömd tillgång för särskilt bevandrade
naturvårdskännare. Vidare sägs det att efterfrågan
på resmål med genuina upplevelser ständigt växer.
Detta kan tas till vara genom att det ges stöd till
etablerade och blivande entreprenörer som vill
utveckla nya resmål och upplevelser på landsbygden
och i naturintressanta områden. Allmänhetens
intressen och naturskyddsintressen måste, enligt
motionärerna, länkas samman så att en hållbar
utveckling av besöksnäringen på landsbygden främjas.
Detta kan även bidra till ökad förståelse för
naturvårdens betydelse, anförs det.
I en annan av Centerpartiets partimotioner,
2003/04:N328, begärs ett tillkännagivande om att
regeringen i samråd med bl.a.
hushållningssällskapen, turistbranschens aktörer,
Lantbrukarnas Riksförbund och regionala företrädare
bör ta fram ett samlat program för att utveckla
landsbygdsturismen. Motionärerna framhåller att det
viktigaste för att främja turism är att förbättra de
allmänna villkoren för servicebranschen genom
regelförenklingar och minskade kostnader för
personal. Vidare understryker motionärerna vikten av
att de olika aktörerna samordnar marknadsföringen
och att det finns paketerbjudanden för turister.
Vissa kompletterande uppgifter
Allmänt om politiken på turistområdet
Våren 2003 (bet. 2002/03:NU7) behandlade utskottet
flera motioner om turism med liknande innehåll som
de som är föremål för utskottets ställningstagande i
detta betänkande. Utskottet avstyrkte samtliga
motioner i berörda delar bl.a. med motiveringen att
den strategi som har lagts fast i det s.k.
Framtidsprogrammet är ett tydligt ställningstagande
för en offensiv satsning på att utveckla turismen i
Sverige och därigenom på att stärka svensk
turistnäring. Utskottet förväntade sig en fortsatt
hög intensitet i de närmaste årens arbete med att
genomföra Framtidsprogrammet. Vidare noterade
utskottet att den översyn av turistfrämjandets
organisation som hade aviserats av
Näringsdepartementet borde kunna resultera i ett än
mer effektivt genomförande. I en reservation (m, fp,
kd, c) framhölls vikten av att de allmänna vilkoren
för småföretagande måste förbättras på en mängd
punkter. Vidare betonades betydelsen av att
turismforskningen kommer företagare till del.
Synpunkter framfördes även på inriktningen av den
aviserade översynen av turistfrämjandets
organisation.
I propositionen om en politik för tillväxt och
livskraft i hela landet (prop. 2001/02:4, bet.
2001/02:NU4) aviserades åtgärder som bör genomföras
för turistnäringen. För perioden 2002-2004 har 33
miljoner kronor avsatts till ett program för att
stimulera ökad innovationskraft inom turistnäringen,
20 miljoner kronor till ett projekt för att stärka
varumärket Fjällvärlden samt 7,5 miljoner kronor för
att främja turismforskningen. För att bl.a.
genomföra de åtgärder som föreslagits i
Framtidsprogrammet höjdes anslaget till
turistfrämjande år 2002 med 10 miljoner kronor (till
ca 91 miljoner kronor) och med ytterligare 10
miljoner kronor år 2004 (till ca 102 miljoner
kronor). Av anslaget har Sveriges Rese- och
Turistråd anvisats 87 miljoner kronor för
övergripande marknadsföring och information om
Sverige som turistland.
När det gäller den typ av kortare semesterresor
från bl.a. Tyskland som berörs i motion 2003/04:N366
(s) kan nämnas att Turistrådet i sin
marknadsbeskrivning av Tyskland konstaterar att
"kortsemester" är en växande trend i Tyskland och
att alltfler satsar på fler men kortare resor. Genom
att erbjuda paketerade och bokningsbara kortresor
kan man tilltala nya kundgrupper samt förlänga
säsongerna.
Framtidsprogrammets olika delområden berör flera
av de områden som tas upp i de här behandlade
motionerna. Det gäller exempelvis de allmänna
villkoren för turistnäringen, fisketurism och
ekoturism. Ett av tre prioriterade affärsområden i
Framtidsprogrammet som har identifierats med hög
verkningsgrad för tillväxt i turistföretagen är
evenemang, med fokus på stora och internationella.
Ett annat är affärsresande, med fokus på
mötesmarknaden. Turistdelegationen genomför för
närvarande en kartläggning av konferensmarknaden i
Sverige. Denna förväntas bli klar under våren 2004.
Genomförandet av Framtidsprogrammet bedöms pågå
under minst en treårsperiod och skall kontinuerligt
följas upp och utvärderas. Arbetet koordineras med
de regionala tillväxtavtalen där turism ingår som en
viktig del i flertalet regioner och även med de
kommande regionala tillväxtprogrammen.
Våren 2003 tog Rese- och Turistindustrin i Sverige
initiativ till bildandet av Rese- och
Turistindustrins Tillväxtråd. Detta sker inom ramen
för Framtidsprogrammet. Rådet har bildats för att
säkerställa riskkapital för utveckling av rese- och
turistföretagen i Sverige. Rådet skall fungera som
stöd och rådgivande part för entreprenörer i
näringen. Samtidigt vill tillväxtrådet förse
kapitalmarknaden med kompetens och kontakter inom
rese- och turistindustrin.
Översyn av turistfrämjandet
Våren 2003 tillsatte regeringen en särskild utredare
(departementsrådet Christina Ragsten Pettersson) med
uppdrag att se över turistfrämjandets funktion,
organisation och rollfördelning samt utvärdera
måluppfyllelsen (dir. 2003:60). Översynen skall avse
Turistdelegationen och det av staten och
turistnäringen gemensamt ägda bolaget, Sveriges
Rese- och Turistråd AB. Enligt direktiven skall
utredningen bl.a. utvärdera den nuvarande
verksamheten med beaktande av det övergripande målet
för turistpolitiken och genomförandet av
Framtidsprogrammet. Förändringar av
turistfrämjandets funktion, verksamhet,
rollfördelning och organisation skall, om översynen
föranleder detta, föreslås. Utredaren skall, i
enlighet med tilläggsdirektiv från december 2003
(dir. 2003:179), redovisa sitt resultat senast den 1
mars 2004.
När det gäller allmänna villkor för småföretagande
kan nämnas att Turistdelegationen under år 2003 har
uppdaterat skriften Sundare Förnuft från november år
1999. I denna skrift beskrivs de näringspolitiska
villkoren för turistnäringen i Sverige och även de
hinder för utveckling som har identifierats av
branschorganisationer och företag.
Konkurrensproblematik och frågor om rollfördelningen
mellan turistföretag och offentliga aktörer är
exempel på områden som behandlas.
Natur- och kulturturism
Inom ramen för det s.k. Innovationsprogrammet
diskuterar och driver Turistdelegationen ett antal
konkreta samarbetsprojekt med Riksantikvarieämbetet
och Statens Fastighetsverk rörande bl.a. världsarv
och affärsutveckling av kulturturistiska produkter.
I början av år 2002, som utlystes till
internationellt ekoturismår av FN, lanserade Svenska
Ekoturismföreningen och Sveriges Rese- och Turistråd
tillsammans en kvalitetsmärkning för
ekoturismarrangemang - Naturens Bästa. Svenska
Naturskyddsföreningen står också bakom Naturens
Bästa. Inom ramen för Innovationsprogrammet är även
Turistdelegationen en part i utvecklingen av
märkningssystemet. Systemet är riktat mot särskilda
arrangemang inom ekoturismområdet. Naturens Bästa
bestod under år 2003 av 38 godkända arrangörer med
en omsättning på drygt 80 miljoner kronor inom
svensk turism. Arbetet med att bygga upp
kvalitetsmärkningen finansieras med pengar från i
första hand Jordbruksverket, Turistdelegationen,
Nutek, företagen själva, Svenska
Ekoturismföreningen, länsstyrelserna i Dalarna,
Jämtland, Västerbotten och Norrbotten samt Sveriges
Rese- och Turistråd.
Turistdelegationen och Skogsstyrelsen driver ett
projekt som syftar till att nå ett närmare samarbete
mellan turismens företrädare, skogsägare och
skogsbruk samt att vidga det ekonomiska utbytet och
sysselsättningen från skogen genom turism.
I november 2003 arrangerade forskningsinstitutet
ETOUR en konferens om natur- och kulturturism i
Östersund. Närmare 300 personer från turistföretag,
myndigheter och organisationer deltog i
arrangemanget. I den nyligen utkomna antologin "I
kulturarvets fotspår - nya möjligheter för svensk
turism" ger turistföretagare, museipersonal,
myndigheter och forskare bl.a. en bild av olika
problem och utmaningar för kulturturismen i Sverige.
Fisketurism
Turistdelegationen driver ett särskilt
utvecklingsprojekt om fisketurism tillsammans med
Fiskeriverket och Sveriges Rese- och Turistråd.
Flera delprojekt har genomförts, däribland en
kartläggning av fiskeentreprenörer i landet. I
januari 2003 hölls en konferens där strategiskt
viktiga myndigheter och andra intressenter deltog.
En konferens med titeln "svensk fisketurism i
internationellt perspektiv" genomfördes i början av
februari 2004 i samverkan mellan
branschorganisationen Sveriges Fisketurismföretagare
och Turistdelegationen.
Landsbygdsturism
Inom ramen för Innovationsprogrammet driver och
deltar Turistdelegationen i ett flertal
utvecklingsprocesser med koppling till
landsbygdsutveckling. Hästturism, jaktturism samt
måltider och turism är projekt som har initierats i
samarbete med bl.a. Lantbrukarnas Riksförbund,
Jordbruksverket, hushållningssällskap,
forskningsinstitutioner m.fl. En studie om
jaktturistisk företagsamhet i Sverige presenterades
av Turistdelegationen i december 2003.
Infrastrukturfrågor
Den 17 februari 2004 presenterade
infrastrukturminister Ulrica Messing en
överenskommelse mellan regeringen, Vänsterpartiet
och Miljöpartiet om väg- och järnvägsinvesteringar
för planperioden 2004-2015. Överenskommelsen
innefattar infrastruktursatsningar till en kostnad
av ca 373 miljarder kronor.
Enligt uppgift från Näringsdepartementet är det
svårt att avgöra vilken roll turismen har spelat i
de prioriteringar som har gjorts av berörda
myndigheter i underlaget för regeringens beslut.
Bedömningen är dock att turismen har haft stor
betydelse för bl.a. de planerade satsningarna på E
6:an genom Bohuslän, på Riksväg 70 förbi Sala och på
en tunnel för E 14 vid Åre.
Turismforskning och kunskapsutveckling
Från och med juli 2002 och tre år framåt satsar
staten genom Turistdelegationen totalt 40,5 miljoner
kronor på att öka innovationskraften inom svensk
turistnäring och främja turismforskningen.
Turistdelegationen och Svenska Rese- och
Turistindustrins Samarbetsorganisation, RTS, har
utarbetat ett nationellt forsknings- och
utvecklingsprogram för rese- och turistindustrin -
Turismforskning 2005. Syftet med programmet är att
bidra till kunskapsöverföring mellan forskare och
företag i turistnäringen, samt att utveckla starka
forskningsmiljöer inom turism vid högskolor och
universitet i Sverige. Programmet skall främst ses
som ett instrument för inspiration och idéer och
saknar egen finansiering.
Forskningsinstitut ETOUR vid Mitthögskolan i
Östersund kan anses vara den enskilt största svenska
forskningsmiljön med inriktning mot turism.
Forskningen bedrivs inom programområdena
företagsutveckling, destinationsutveckling, natur
och naturresurser samt kultur och kulturmiljöer. För
närvarande pågår ett arbete med att stärka ETOUR:s
tillväxtorientering av forskningen, bl.a. genom nya
projekt med inriktning på innovationssystem och
klusterdynamik. En viktig del av ETOUR:s verksamhet
utgör kunskapsöverföring av forskningsresultat till
privata och offentliga intressenter inom
turistnäringen.
ETOUR finansieras i dagsläget genom EG:s
strukturfonder mål 1. Denna finansiering upphör
emellertid den 30 september 2004. Institutets årliga
budget uppgår till ca 25 miljoner kronor. För år
2004 har ETOUR beviljats ett forskningsanslag från
Turistdelegationen på tre miljoner kronor. Vidare
beslutade regeringen i januari 2004 att bevilja
ETOUR ett stöd på tre miljoner kronor för perioden
den 1 oktober 2004 - den 1 oktober 2005. Institutet
har inlett ett arbete med att anpassa verksamheten
till den lägre anslagsnivå som blir följden av att
finansieringen via strukturfonderna upphör den 30
september 2004.
Under år 2003 har Turistdelegationen haft
regeringens uppdrag att ta fram en kunskapsstrategi
för turistnäringen. Strategin skall bl.a. vara ett
underlag för den kommande forskningspolitiska
propositionen. I strategin föreslås bl.a. att det
turismvetenskapliga fältet förstärks, att en
särskild forskarskola med turismvetenskaplig
inriktning inrättas och att ETOUR permanentas och
specialiseras på behovsmotiverad forskning för
turistnäringen.
Ett av Vinnovas s.k. prioriterade tillväxtområden
är Upplevelser. Vinnova konstaterar att
upplevelseindustrin sedan flera år är i snabb
tillväxt såväl nationellt som internationellt.
Verket framhåller också att det finns en betydande
outnyttjad marknadspotential, samtidigt som
upplevelser är den snabbast växande branschen på den
svenska arbetsmarknaden. Turistbranschen är en av de
tretton branscher som Vinnova klassar som en del av
upplevelseindustrin. Vinnova arbetar för närvarande
med att i samverkan med flera olika offentliga och
privata aktörer sätta samman ett program på temat
upplevelser. Programmet kommer sannolikt att
innehålla satsningar på FoU men även mer regionalt
orienterade projekt kan förväntas. Inriktningen är
på frågeställningar av generellt intresse för dem
som är verksamma inom upplevelseindustrin.
Programmet beräknas bli klart hösten 2004. Fem
miljoner kronor har öronmärkts för programmets
genomförande under år 2006. Möjligheterna att
erhålla mer resurser kommer att undersökas som en
del av det fortsatta programplaneringsarbetet.
Upplevelseindustrins potential uppmärksammas även
av Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling
(KK-stiftelsen). Sedan år 2000 driver KK-stiftelsen
ett sexårigt program riktat mot upplevelseindustrin.
60 miljoner kronor har avsatts för detta ändamål.
Satsningen har fokus på tre områden: att samla
upplevelseindustrins tretton branscher (varav
turistsektorn är en) kring gemensamma behov och
möjligheter, att skapa mötesplatser för
upplevelseindustrin samt att anordna
spetsutbildningar för verksamma inom
upplevelseindustrin.
Finansieringsfrågor
I motion 2003/04:N347 (kd) föreslås införande av ett
riskkapitalavdrag samt ett etableringskonto för att
kapitalförsörjningen inom turistsektorn skall
underlättas. Motsvarande yrkanden som i nyssnämnda
motion men av mer allmänt slag avstyrktes av
finansutskottet (bet. 2003/04:FiU1) efter yttrande
från skatteutskottet (yttr. 2003/04:SkU1y) i samband
med riksdagens behandling av budgetpropositionen för
år 2004. Det kan i sammanhanget nämnas att
Kristdemokraterna hösten 2003 även föreslog en
satsning på turistfrämjande åtgärder - utöver
regeringens förslag - med 100 miljoner kronor.
Pornografi i hotell-TV-anläggningar
Våren 2003 avstyrkte utskottet en motion med kritik
mot pornografi i hotell-TV med motivet att frågan
främst är en angelägenhet för berörda företag, men
att det finns möjlighet för riksdag, regering och
myndigheter att föregå med gott exempel genom att
välja anläggningar som inte tillhandahåller
pornografi (bet. 2003/04:NU7). Utskottet såg
positivt på det arbete som bedrivs inom
Regeringskansliet för att se över möjligheterna att
i upphandlingssammanhang ställa särskilda krav på
hotell- och konferensanläggningars TV-utbud.
Konstitutionsutskottet (bet. 2002/03:KU17) har
betonat vikten av att samhället på olika sätt söker
motverka pornografi, men att detta inte i första
hand bör ske genom lagstiftning. Utskottet framhöll
vidare opinionsbildningens betydelse för att skapa
värdefulla attitydförändringar och att TV, radio och
tidningar, politiska partier, föreningar, offentliga
personer m.fl. har en viktig roll när det gäller att
motverka pornografi i alla dess former.
Majoriteten av riksdagsförvaltningens
hotellbokningar sker genom avrop från de statliga
hotellavtal som har upphandlats genom Försvarsmakten
Logistik (FMLOG).
Frågan om hur riksdagsförvaltningen skall hantera
kravet på ett porrfritt hotell-TV-utbud har
diskuterats i riksdagsdirektörens rådgivande grupp
med riksdagsledamöter - Rådet för ledamotsnära
frågor. Rådet var enigt om att utreda
förutsättningarna för att införa ett krav på att de
hotell som riksdagsförvaltningen anlitar skall
erbjuda ett TV-utbud som är fritt från pornografi.
Mot denna bakgrund har riksdagsförvaltningen i
november 2003 ombett FMLOG att inför en ny
upphandling av statligt hotellboende klara ut
förutsättningarna för ett sådant krav. De frågor man
vill ha besvarade är hur ett krav på porrfritt
hotell-TV-utbud kan ställas dels i förhållande till
det regelverk som styr upphandlingsförfarandets
olika kriterier, dels i förhållande till de regler
som finns i yttrandefrihetsgrundlagen. I ett e-
postsvar till riksdagsförvaltningen daterat den 2
februari 2004 meddelar FMLOG att man i kommande
förfrågningsunderlag kommer att ha med en fråga om
pornografifritt TV-utbud. I utkastet till
förfrågningsunderlag är frågan viktad till 10 %.
Detta innebär i korthet att de anbudsgivare som
uppfyller förfrågningsunderlagets ovillkorliga krav
(upphandlingsförfarandets första steg) kan
tillgodoräkna sig ett mervärde på 10 % i den
beräkning som ligger till grund för det slutgiltiga
urvalet av företag. Enligt uppgift skulle ett
ovillkorligt krav på porrfritt TV-utbud i steg 1
kunna innebära att den upphandlande enheten inte får
in några anbud som uppfyller ställda minimikrav.
Denna risk är störst på mindre orter. På andra orter
skulle ett sådant krav kunna vara
konkurrensbegränsande om exempelvis endast ett
företag uppfyller det.
Av Regeringskansliets etiska riktlinjer (avsnittet
om tjänsteresor) framgår att alla beställningar av
biljetter, hotell samt övriga arrangemang skall ske
genom den resebyrå som Regeringskansliet har avtal
med. Regeringskansliet skall vid bokningar ha som
utgångspunkt att boka hotell och kursgårdar som inte
erbjuder pornografiska filmer eller kanaler. I
avtalet med resebyrån framgår i sin tur att denna är
skyldig att följa Regeringskansliets interna
regelverk, däribland de etiska riktlinjerna.
I sammanhanget kan även nämnas att Sveriges
Hotell- och Restaurangföretagare under år 2003
introducerade en klassificering av sina
medlemshotell. Ett bedömningskriterium är om det
finns tillgång till TV på rummen. Det görs
emellertid ingen särskild värdering av vad som ingår
i det film- eller videokanalutbud som
tillhandahålls.
Utskottets ställningstagande
Sverige erbjuder stora möjligheter för attraktiva
turistupplevelser. De naturgeografiska och
kulturella förutsättningarna ger en god grund på
vilken ett rikt utbud av turistarrangemang kan
skapas. Enligt utskottets uppfattning är
förutsättningarna mycket goda för att
tjänsteproduktionen på turistområdet skall kunna
utvecklas ytterligare. Detta är inte minst till gagn
för dem som är bosatta i områden där utbudet av
arbetstillfällen inom andra sektorer är begränsat.
Statens starka tro på turistsektorn som ett
framtidsområde konkretiseras i de satsningar som
görs inom ramen för det s.k. Framtidsprogrammet.
Detta program innefattar offensiva åtgärder inom
flera av de områden som berörs i här aktuella
motioner. Det gäller exempelvis olika projekt som
syftar till att främja natur-, kultur-, fiske-,
fjäll- och evenemangsturism. Utskottet konstaterar
att det även görs särskilda satsningar på
turismforskningen. De motioner som begär olika
åtgärder inom dessa områden kan därmed anses
tillgodosedda. Utskottet anser dessutom att de
synpunkter som framkommer med anledning av
resultatet av den pågående utredningen om
turistfrämjandets organisation bör avvaktas innan
det finns anledning för riksdagen att göra några
uttalanden kring frågor som utredningen behandlar.
Utöver de satsningar som görs direkt på
turistsektorn vill utskottet framhålla att det pågår
arbete på flera andra områden som på sikt kommer att
komma turistföretagare till del. Det gäller bl.a.
regelförenklingsåtgärder på företagsområdet samt
nyligen aviserade omfattande infrastruktursatsningar
under den kommande femtonårsperioden. Även de
satsningar som Vinnova och KK-stiftelsen gör på
upplevelseindustrin kan förväntas ha positiva
effekter på turistsektorn.
När det gäller de förslag till förbättrad
kapitalförsörjning inom turistsektorn som förs fram
i motion 2003/04:N347 (kd) har utskottet ingen annan
uppfattning än den som riksdagen uttalade i samband
med behandlingen av budgetpropositionen för år 2004.
Förslagen om att det skall införas ett
etableringskonto och ett särskilt riskkapitalavdrag
avstyrks således.
Beträffande frågan om pornografi i hotell-TV ser
utskottet mycket positivt på att såväl riksdagen som
Regeringskansliet har vidtagit åtgärder för att de
båda myndigheterna genom sina interna regelverk
skall begränsa möjligheterna till upphandling av
hotell som tillhandahåller pornografi i sitt TV-
utbud. Detta sänder tydliga signaler till det övriga
samhället om att medborgarnas valda företrädare inte
anser det vara rätt att stödja porrindustrin. På
sikt torde detta komma att ha betydelse för de
attitydförändringar i samhället som utskottet anser
vara nödvändiga som ett led i att motverka en ökad
spridning av pornografi. Samtidigt vill utskottet
erinra om att frågan om hotell-TV-pornografi i
första hand är en angelägenhet för berörda företag
och deras branschorganisationer.
När det gäller förslaget i motion 2003/04:K362 (v)
om att regeringen skall inleda samtal med
hotellbranschen med målsättningen att alla hotell
skall vara fria från pornografi år 2008 vill
utskottet erinra om att befattning med pornografi
som sådan inte är kriminaliserad i Sverige
(exklusive barn- och våldspornografi). Som har
nämnts ovan förordar utskottet i första hand
generella attitydpåverkande åtgärder med långsiktig
bärighet.
Med det anförda avstyrks samtliga här aktuella
motioner i berörda delar.
Företagsnedläggningar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör med hänvisning till en
överenskommelse mellan regeringen,
Vänsterpartiet och Miljöpartiet avslå
motionsyrkanden om företagsnedläggningar.
Jämför reservationerna 14 (m, fp, kd, c) och
15 (v, mp).
Motionerna
Det finns flera exempel på att lönsamma företag
eller företagsenheter läggs ned eller hotas av
nedläggning, anförs det i motion 2003/04:N292 (v).
Motionären framhåller att nedläggningsbesluten tas i
slutna styrelserum, med dålig facklig insyn, minimal
öppenhet och utan motivering. Det hävdas vidare att
det ofta finns tydliga tecken på att besluten inte
bygger på affärsmässiga överväganden, utan på
nationella intressen och på möjligheterna till stöd
från samhällsinstitutioner. Motionären begär ett
tillkännagivande om att lagstiftningen bör förändras
i syfte att ge de anställda ökade möjligheter att
förvärva företag/företagsenhet som hotas av
nedläggning. Riksdagen bör även ge regeringen i
uppdrag att föreslå andra åtgärder som gör sådana
övertaganden möjliga. Det kan exempelvis handla om
statliga lånegarantier, indirekt eller direkt
statligt medägande och uppbyggnad av lokala och
regionala fonder.
Liknande tankegångar framförs även i motion
2003/04:N307 (mp). Motionärerna anser att inget
företag skall ha rätt att lägga ned en enhet utan
att först bjuda ut den till försäljning till, i tur
och ordning, enhetens arbetare, ortens befolkning
och den allmänna marknaden. Försäljningssumman skall
regleras i lag, och ingen utrustning som krävs för
att driva enheten vidare skall, enligt motionärerna,
kunna undantas från försäljning till enhetens nya
ägare.
Vissa kompletterande uppgifter
Motsvarande motionsyrkanden behandlades av utskottet
våren 2003 (bet. 2002/03:NU7). Utskottet avstyrkte
yrkandena med hänvisning till tidigare
ställningstaganden om att möjligheterna bör ökas för
dem som arbetar i ett företag att ta över ägandet om
företaget skall säljas. Samtidigt förutsatte
utskottet att regeringen fortlöpande prövar om
kompletterande åtgärder erfordras för att främja
sådant övertagande. I en reservation (m, fp, kd, c)
förordades ett avstyrkande av de aktuella förslagen
med motiveringen att de skulle innebära ett
betydande intrång i äganderätten. I en annan
reservation (v, mp) anfördes att utskottets tidigare
uttalanden i frågan inte givit önskvärt resultat i
form av konkreta åtgärder från regeringens sida och
att regeringen mot den bakgrunden borde ges i
uppdrag att utreda frågan om införande av en
lagstiftning som ökar de anställdas förutsättningar
att förvärva företag.
I den samarbetsuppgörelse som finns mellan
regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet (det
s.k. 121-punktsprogrammet) finns angivet att det
skall tillsättas en utredning med uppgift att ta
fram förslag till hur stora företag skall ta ett
större socialt ansvar i samband med
strukturomvandling och nedläggningsbeslut. Vidare
skall utredningen utarbeta förslag på hur anställdas
övertagande av hotad produktion skall underlättas.
Enligt uppgift från Näringsdepartementet finns det
ännu inga närmare direktiv för utredningsarbetet och
heller ingen plan för när arbetet skall genomföras.
Utskottets ställningstagande
Utskottet behandlade liknande yrkanden våren 2003 och har inte
ändrat ståndpunkt i frågan. Det innebär bl.a. att
utskottet anser att möjligheterna bör ökas för dem
som arbetar i ett företag att ta över ägandet i den
händelse företaget skall säljas. Som tidigare nämnts
finns det en uppgörelse mellan regeringen,
Vänsterpartiet och Miljöpartiet om att det under
innevarande mandatperiod skall genomföras en
utredning med den inriktning som efterfrågas i
motionerna. Det får enligt utskottet förutsättas att
uppgörelsen följs, vilket innebär att ett uttalande
från riksdagen i enlighet med vad som anförs i
motionerna kan anses obehövligt. Med det anförda
avstyrks här aktuella motioner.
Företagarombudsman
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om
företagsombudsman bl.a. med hänvisning till
att företagens branschorganisationer
tillhandahåller den typ av service som
efterfrågas.
Motionen
I motion 2003/04:N229 (kd) begärs ett
tillkännagivande om att det bör inrättas en
företagarombudsman. Motionären, som har varit i
kontakt med flera företagare som har hamnat i
konflikt med antingen sin bank, en större
företagskoncern eller med myndigheter av olika slag,
konstaterar att en privatperson som konsument kan
vända sig till Allmänna reklamationsnämnden eller
Konsumentombudsmannen. En företagare har endast sitt
juridiska ombud att vända sig till. Mot den
bakgrunden anser motionären att det är dags att
inrätta en företagarombudsman som företagare kan
vända sig till då de känner sig orättvist
behandlade, kränkta eller förfördelade.
Vissa kompletterande uppgifter
I regleringsbrevet för år 2004 har Nutek fått i
uppdrag att i samarbete med berörda myndigheter och
efter samråd med näringslivets organisationer bygga
upp en servicefunktion dit företag och blivande
företagare kan föra fram synpunkter och förslag som
rör reglers utformning och tillämpning.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets uppfattning är inte de problem som
beskrivs i motionen av den omfattningen att de
motiverar en särskild insats från statens sida.
Utskottet anser dessutom att den service som
företagens olika branschorganisationer
tillhandahåller väl fyller ett eventuellt behov på
området. Den servicefunktion som inrättas vid Nutek
kommer också att kunna bidra till att eventuella
systematiska missförhållanden lättare identifieras
och att dessa problem därmed kan åtgärdas på ett mer
effektivt sätt än tidigare. Med det anförda avstyrks
motion 2003/04:N229 (kd).
Vissa skogsindustriella frågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör delvis bifalla en motion om
träskiveindustrins konkurrenssituation.
Enligt utskottet bör statsmakterna skapa ett
stödsystem som möjliggör
konkurrensneutralitet för den svenska
träskiveindustrin. Ett eventuellt statligt
stöd till träskiveindustrin måste dock
föregås av en anmälan till EG-kommissionen,
konstaterar utskottet och pekar på att en
sådan anmälan lämpligen bör föregås av en
underhandskontakt med kommissionen för att
sondera möjligheterna för ett godkännande av
stödet. Jämför reservationerna 16 (m, fp) och
17 (kd, c).
Motionerna
Wellpapp är ett av världens mest använda
förpackningsmaterial och materialet har stora
utvecklingsmöjligheter, anförs det i motion
2003/04:N247 (s). Materialets tillväxtpotential
måste beaktas vid kommande beredningar och beslut.
Det är viktigt att understryka att pappersbranschen
är viktig för hela landet och alltså inte bara för
norra Sverige. Motionären anser att det behöver
göras mer för att ta till vara den tillväxtpotential
på detta område som finns i bl.a. Jönköpings län.
I motion 2003/04:N376 (s) framhålls att en
betydelsefull del av Jämtlands framtida tillväxt
ligger i en utveckling av länets skogs- och
träindustri. Motionären konstaterar att i dagsläget
förädlas en för liten del av det timmer som avverkas
i länet. Staten måste därför ordna rimliga
förutsättningar för den svenska träindustrin. En
satsning på skog och trä bygger på lokala
förutsättningar och lokala resurser och är angelägen
ur regionalpolitiskt perspektiv, anförs det.
Den svenska träskiveindustrins framtid behandlas
också i motion 2003/04: N243 (m). Motionärerna
framhåller att träbränslet överkompenseras rejält
med nuvarande energiskatter, vilket leder till att
råvaran för spånskiveindustrin har ökat i pris med
långt över 50 %. Spånskiveindustrin klarar, enligt
vad som anförs i motionen, inte dagens prisnivå i
Sverige. Konkurrenter i östra Europa vinner
marknadsandelar och jobb försvinner, anförs det.
Motionärerna befarar att en minskad träskiveindustri
leder till sämre förutsättningar för den
träbearbetande industrin i bl.a. glesbygd.
Även i motion 2003/04:N268 (v) tas frågan om
träskiveindustrins konkurrenssituation upp.
Motionärerna konstaterar att då värmeproducenterna
på grund av de ökande oljepriserna riktar in sig på
skogsråvaran har spån under de senaste åren ökat
kraftig i pris. Träskiveindustrin har, enligt vad
som anförs i motionen, hamnat i en omöjlig
konkurrenssituation. Motionärerna anser att
regeringen bör införa ett s.k. restitutionssystem,
där träskiveindustrin får en miljöbonus för den
mängd sågspån som använts i produktionen av
träskivor. Motionärerna begär ett tillkännagivande
om att regeringen skall förbereda en notifiering hos
EU för ett sådant restitutionssystem.
Vissa kompletterande uppgifter
Motionsyrkanden om vidareförädling av skog har
behandlats av utskottet vid återkommande tillfällen
under senare år. År 2002 resulterade beredningen i
ett tillkännagivande om att regeringens då nyligen
initierade arbete med att ta fram ett nationellt
träprogram skulle ges en bred ansats (bet.
2001/02:NU12). Vid det senaste tillfället - våren
2003 (bet. 2002/03:NU7) - upprepade utskottet bl.a.
uppfattningen att det borde vara möjligt för den
svenska skogsindustrin att öka förädlingsgraden i de
produkter som exporteras. Utskottet refererade även
uttalanden i samband med behandlingen av den
regionalpolitiska propositionen (bet. 2001/02:NU4)
där det angelägna i att stimulera en snabb
utveckling inom skogs- och träbranschen betonades. I
en reservation (m, fp, kd, c) påtalades bl.a. vikten
av att staten engagerade sig mer i FoU-satsningar
inom det skogsindustriella området och att
forskningen i större utsträckning måste resultera i
kommersiella produkter. Vidare underströks värdet av
att råvaran förädlas så nära växtplatsen som
möjligt.
I linje med riksdagens uttalanden i samband med
behandlingen av den regionalpolitiska propositionen
har regeringen beslutat om ett program för hållbar
tillväxt inom det nationella träklustret
(prop. 2001/02:1, bet. 2001/02:NU2). Nutek har
sedermera i samråd med Vinnova och Delegationen för
utländska investeringar i Sverige (ISA), utarbetat
insatsområdet träkluster inom ramen för ett
nationellt program för utveckling av
innovationssystem och kluster. Träklusterprogrammet
är på totalt 20 miljoner kronor och pågår åren 2003
och 2004. Träklusterprogrammet delfinansierar
projekt till företagsnätverk/kluster inom den
trärelaterade industrin med upp till 50 % av
projektens kostnader. Syftet med programmet är
främja samverkan mellan företag, baserade på
affärsmässiga relationer, som leder till utveckling
och tillväxt utöver vad företagen och andra aktörer
var för sig kan åstadkomma. Programmet skall
medverka till att företagsnätverk och aktörer inom
den trärelaterade industrin möjliggör nya
kommersiella aktiviteter på nationella och
internationella marknader. Under våren 2003 inkom
ett sextiotal projektskisser som sedermera
resulterade i att nio projekt beviljades totalt ca
16 miljoner kronor i stöd. Projekten innefattar
bl.a. exportsatsningar inom möbel- och
byggmaterialindustrin. De företag som har beviljats
stöd finns spridda över hela landet. En
kompletterande utlysning av projektmedel sker för
närvarande.
Som ett resultat av riksdagens önskemål om ett
nationellt träprogram (bet. 2001/02:NU12) tillsatte
regeringen i slutet av år 2002 en förhandlare med
uppdrag att ta fram underlag till en överenskommelse
inom näringslivet kring en nationell strategi för
att främja en ökad användning av trä och
träprodukter. Förhandlaren (Fredrik von Platen)
presenterade resultatet av sitt arbete i januari
2004 (Ds 2004:1). I promemorian slås bl.a. fast att
den nationella strategins vision är att trä om 10-15
år är ett självklart alternativ i allt byggande i
Sverige - och på sikt i Europa. För att nå visionen
föreslår förhandlaren bl.a. att Vinnova och
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande (Formas) öppnar ett programområde
för träbyggforskning, att träbyggreglerna i Europa
harmoniseras, att statliga byggherrar räknar med trä
i byggandet, att det svenska trähuset marknadsförs i
Europa och att en fristående samordnarfunktion
inrättas som säkrar helhetssynen i genomförandet av
strategin. Den fortsatta hanteringen av
förhandlarens underlag övervägs för närvarande inom
Regeringskansliet.
I regeringens skrivelse om skogspolitiken (skr.
2003/04:39) sägs att skogsnäringen i högre
utsträckning kan ge möjligheter till sysselsättning
i glesbygd genom utvecklad förädling av skogens
produkter och tjänster. Regeringen framhåller att i
ett flertal av de regionala tillväxtavtalen har
möjligheterna till vidareförädling av produkter från
bl.a. skogen pekats ut som viktiga tillväxtfaktorer.
Ett av Vinnovas 18 prioriterade tillväxtområden är
trämanufaktur. Målet för verksamheten inom
tillväxtområdet är att vidareförädlingen av trä på
nationell nivå skall fördubblas under den kommande
tioårsperioden. Främst skall detta ske inom modulära
träbaserade byggsystem och interiöra, funktionella
lösningar med högt innehåll av vidareförädlat trä.
Tillväxtområdet tillhör ett av de fem pilotområden
inom vilka Vinnova under år 2003 har genomfört en
s.k. innovationssystemstudie. Studien kommer bl.a.
att ligga till grund för utformningen av kommande
satsningar inom området. Enligt uppgift från Vinnova
kommer en utlysning av medel troligen kunna ske
under våren 2004.
Beträffande träskiveindustrins konkurrenssituation
kan nämnas att utskottet behandlade liknande
yrkanden våren 2002 (2001/02:NU12). Utskottet
refererade därvid att dåvarande näringsministern
Björn Rosengren i ett svar på en fråga (fr.
2001/02:405) bl.a. hänvisade till den översyn av
energibeskattningen som hade initierats. Kommittén
för utformning av nedsättningsregler på
energiskatteområdet (dir. 2001:29) presenterade i
april 2003 betänkandet Svåra skatter (SOU 2003:38).
I betänkandet behandlas bl.a. träskiveindustrins
konkurrenssituation. Kommittén slår fast att en
uttalad målsättning har varit att undvika
särslösningar för vissa specifika problemområden i
förslaget till ny energiskattemodell. Mot den
bakgrunden föreslås inte heller någon sådan
särlösning för träskiveindustrin. Kommittén nämner
emellertid hur en eventuella särlösning skulle kunna
utformas. Ett alternativ vore en särskild spånskatt.
Ett annat alternativ vore att införa energiskatt på
biobränslen. Kommittén avfärdar det förstnämnda
alternativet med motiveringen att erfarenheterna
från den s.k. råtalloljeskatten inte varit helt
bekymmersfri. När det gäller energibeskattningen av
biobränslen var kommitténs bedömning att en sådan
inte är politiskt möjlig. Vidare betonade kommittén
att frågan om träskiveindustrins råvaruinköp är
under fortsatt beredning inom Näringsdepartementet
och att den även behandlas i samband med ett
pågående uppdrag hos Energimyndigheten. Kommitténs
slutsats var emellertid att en eventuell lösning av
träskiveindustrins råvaruproblem bör sökas utanför
skattesystemet. Beredning av kommitténs förslag
pågår för närvarande inom Regeringskansliet.
I april 2003 redovisade Energimyndigheten ovan
nämnt uppdrag i form av rapporten Den svenska
spånmarknaden i ett internationellt perspektiv.
Slutsatsen när det gällde träskiveindustrin var att
denna för närvarande befinner sig i en hård
konkurrenssituation nationellt och internationellt.
Stigande spånpriser är endast en delförklaring till
nedläggningarna som skett i den pågående
strukturomvandlingen i branschen. Tekniskt sett
äldre produktionsanläggningar konkurrerar med
modernare, effektivare teknik varför en stor del av
spånskiveindustrin i dagsläget är känslig för
förändringar i spånpriser.
I juni 2003 gav regeringen Sveriges
lantbruksuniversitet (SLU) i uppdrag att analysera
de ekonomiska och miljömässiga förutsättningarna för
en fortsatt ökad användning av biobränslen i
Sverige. I uppdragets problembeskrivning nämns bl.a.
att den ökade efterfrågan på spån som skett i
värmesektorn har medfört stigande spånpriser och
att då träskiveindustrin är internationellt
konkurrensutsatt har den svårt att kompensera
stigande råvarukostnader med höjda priser.
Regeringen framhåller att det vid utformningen av
den framtida miljö- och energipolitiken är viktigt
att anlägga ett helhetsperspektiv för att kunna
hantera målkonflikter och undvika suboptimeringar.
De mål som sätts upp och de åtgärder och styrmedel
som väljs för att nå dessa mål måste vara väl
avvägda. En ökad efterfrågan på biobränslen i en
situation där utbudet inte ökar kan, enligt
regeringen, medföra negativa effekter för
internationellt konkurrensutsatt industri i Sverige.
I uppdraget ingår att undersöka förutsättningarna
för att upprätta en positiv utveckling för de
sektorer av näringslivet som är beroende av skogen
som råvara. Vidare skall risken för målkonflikter
mellan skogsnäringen och en ökad användning av
biobränslen för energiändamål kartläggas. En
samhällsekonomisk analys av skilda strategier för
vidareförädling av skogsbrukets produkter, inklusive
användning för energiändamål, skall också göras.
Uppdraget skall redovisas senast den 30 juni 2004.
När det gäller wellpappens potential betonas det
från Näringsdepartementets sida att regeringen inte
arbetar med specifika produktprogram eller stöd till
enskilda industrisektorer. Den sammanslagning av
industriforskningsinstituten Packforsk och STFI som
har genomförts fr.o.m. den 1 januari 2004, ligger
dock i linje med en generell strävan att kraftsamla
i färre forskningsinstitut och att få
synergieffekter mellan olika FoU-områden, i det här
fallet massa/papper och förpackningar.
Packforsk har drivit flera projekt med inriktning
mot wellpapp. Forskningen behandlar hela kedjan från
tillverkning till slutanvändare. Några av de
väsentliga frågeställningarna är kvalitet,
minimering av materialåtgång, materialegenskaper,
tryckning och samverkan med distributionssystem.
(Huvuddelen av forskningen bedrivs inom
näringslivsgruppen SUW - International Development
Group for Corrugated Board.)
Utskottets ställningstagande
När utskottet senast behandlade frågan om den svenska
träskiveindustrins framtid (bet. 2001/02:12)
förutsatte utskottet att regeringen skulle följa
utvecklingen på råvarumarknaden samt vid behov vidta
erforderliga åtgärder. Råvarusituationen har sedan
dess försvårats ytterligare. Den i sig lyckosamma
energipolitiken, där ambitionen är att minska
användningen av kol, olja och uran, har fått
negativa konsekvenser för en liten del av den
svenska skogsindustrin. Den behändiga råvaran
sågspån är eftertraktad i värmeverk och i
pelletsfabriker. Priset på denna biprodukt från
sågverken påverkas direkt när koldioxidskatten på
olja höjs. Varje skattehöjning på olja eller
åtgärder för att gynna bioenergiprodukter missgynnar
den svenska träskiveindustrin. Industrin är
internationellt konkurrensutsatt och konkurrerar
inte minst med moderna fabriker i forna Östtyskland
som har erhållit statliga investeringsstöd inom
ramen för EU:s regionalpolitiska riktlinjer.
Sverige behöver emellertid en egen
träskiveindustri, inte minst för att kunna bibehålla
och utveckla möbelindustrin. Det är därför
nödvändigt att statsmakterna - i avvaktan på att
politiken i andra europeiska länder får en liknande
inriktning som den svenska vad gäller åtgärder för
att minska koldioxidutsläppen - skapar ett
stödsystem som möjliggör konkurrensneutralitet för
svensk träskiveindustri. Det kan handla om ett
direkt stödsystem relaterat till den volym sågspån
som används vid tillverkning av träskivor. En annan
variant är ett investeringsbidrag, som möjliggör att
träskivefabrikerna kan minska sin relativa
spånanvändning eller övergå till att bli kombinat
som tillverkar både skivor och el/värme. För att ett
statligt stöd skall kunna utgå krävs en anmälan av
stödordningen till EG-kommissionen samt
kommissionens godkännande av stödet. En anmälan
föregås lämpligen av en underhandskontakt med
kommissionen för att sondera möjligheterna för ett
sådant godkännande.
När det gäller wellpappens potential, som tas upp
i motion 2003/04:N247 (s), förutsätter utskottet att
berörda myndigheter beaktar alla material med
tillväxtpotential när de tar ställning till hur
olika statliga stöd skall fördelas. Ett uttalande
från riksdagen om ett särskilt materials fördelar
kan inte anses vara erforderligt. Detsamma gäller
beträffande att förorda en satsning inom något
särskilt geografiskt område. Nyss nämnda motion
avstyrks följaktligen.
Vad som ovan anförs bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna. Därmed tillgodoses
väsentligen motion 2003/04:N268 (v). Övriga motioner
avstyrks i berörda delar.
Design
Utskottets förslag i korthet
Med hänvisning till vidtagna åtgärder och
pågående arbete bör riksdagen avslå
motionsyrkanden om designens betydelse för
näringslivet och om åtgärder för att främja
svensk design.
Motionen
Design är ett viktigt konkurrensmedel, och bra
design kan bli det strategiska verktyg som gör att
både stora och små företag lyckas på marknaden,
anförs det i motion 2003/04:Kr230 (m). Motionärerna
understryker att utgångspunkten för god form och
design är att förbättra sakers funktion och göra dem
lättare att handskas med. Det är en utmaning och ett
viktigt konkurrensmedel för enskilda företagare att
kunna utveckla och anpassa sina produkter till
slutanvändaren, framhålls det vidare. Även vikten av
att designen blir mer näringslivsorienterad
framhålls. Svensk formgivning och design
uppmärksammas alltmer utomlands, men det finns,
enligt motionärerna, ännu många kanaler som är
outnyttjade. För att utnyttja våra offentliga
resurser på ett bättre sätt är det angeläget att
koncentrera dem till färre aktörer. Offentliga medel
bör i första hand gå till utbildning, utveckling och
forskning, hävdas det.
Vissa kompletterande uppgifter
Våren 2003 behandlade utskottet senast frågor om
design (bet. 2002/03: NU7). Utskottet konstaterade
att det tidigare har framhållit att den
designfrämjande verksamheten har en viktig plats
inom näringspolitiken. Den motion som fanns på
området avstyrktes med motiveringen att den kunde
anses vara tillgodosedd mot bakgrund av att ett
handlingsprogram hade presenterats och att det
pågick ett arbete inför det designår som planeras
till år 2005.
Näringsdepartementet stöder design som ett verktyg
för näringslivsutveckling via Stiftelsen Svensk
Industridesign. Detta sker genom ett årligt
grundbidrag för olika designinsatser. Stiftelsen
samarbetar med olika näringslivsaktörer och genomför
både nationella och regionala satsningar för att
stödja utvecklingen inom industriell design.
I regeringsförklaringen år 2002 utlovades ökade
satsningar på industriell design och ett svenskt
designår utlystes till år 2005. Som ett led i
arbetet med att främja konkurrenskraft och hållbar
tillväxt i främst små och medelstora företag
beslutade Näringsdepartementet i februari 2003 att
stärka satsningarna på design samt att bidra till
förberedelse och genomförande av designåret 2005.
Svensk Industridesign fick utöver sitt grundbidrag
ett förstärkt bidrag om 20 miljoner kronor för detta
ändamål. Därmed kunde nio nationella designprojekt
starta. Föreningen Svensk Form ansvarar för
genomförandet av designåret 2005 medan Svensk
Industridesign ansvarar för de nationella
designprojekt som kommer att pågå t.o.m. år 2005. En
redovisning av designprojekten under det första
verksamhetsåret lämnades in till regeringen i
december 2003. Där redovisas bl.a. att 125 företag
har varit delaktiga i projekten under minst två
månader under det första året. Vidare framgår det
att näringslivets finansiering av de beviljade
projekten uppgår till 17 % av den totala
projektomslutningen. EU bidrar med 13 % och i övrigt
finansieras projekten från regioner (ca 36 %) och
nationellt (ca 34 %).
I februari 2004 beslutade regeringen att anslå
ytterligare 20 miljoner kronor till de ovan nämnda
nationella designprojekten. Regeringen beslutade
också att tillsätta en särskild Designårsgrupp för
tillväxt och innovation. Gruppen kommer att bestå av
representanter från bl.a. näringsliv, högskolor och
organisationer. Avsikten är att gruppen skall
fungera som ett stöd för regeringen, Svensk
Industridesign och Svensk Form. Gruppen skall ägna
sig åt projekt som genomförs i Sverige såväl som åt
exportfrämjande insatser. I februari 2004 tillsatte
regeringen också ett råd för arkitektur, form och
design (dir. 2004:25). Huvuduppgiften för rådet är
att på olika sätt driva på arbetet inom detta
område. En första delrapport om resultatet av rådets
arbete skall lämnas senast den 31 december 2004.
En interdepartemental arbetsgrupp för arkitektur,
formgivning och design, som leds av
Kulturdepartementet, avser att under mars 2004
formulera uppdrag till flera statliga myndigheter
inför deras medverkan under designåret 2005.
Föreningen Svensk Form har under perioden
2002-2004 ett nationellt uppdrag inom formområdet.
Genom uppdraget har föreningen i uppgift att öka
allmänhetens kunskap om form och design genom
utställningar, föreläsningar och seminarier. Sedan
år 2002 har Svensk Form dessutom i uppdrag att
ansvara för verksamheten vid en mötesplats för form
och design i Stockholm. Mötesplatsen skall fungera
som ett utställnings- och kunskapscentrum samt
stimulera till forskning och dokumentation inom
området. Vidare skall mötesplatsen samverka och
stimulera till regionala initiativ på området.
Statens insatser inom form- och designområdet sker
även inom ramen för anslagen till Nationalmuseum i
Stockholm och andra musei- och
utställningsinstitutioner inom området runt om i
landet. Arkitekturmuseet har till uppgift att vara
drivande i arbetet med att genomföra intentionerna i
det nationella handlingsprogrammet för arkitektur,
formgivning och design.
I maj 2003 överlämnade regeringen en skrivelse
(skr. 2002/03:129) till riksdagen om arkitektur,
form och design där den redogör för de mål som
regering och riksdag satt upp för arkitektur,
formgivning och design och vilka åtgärder regeringen
har vidtagit inom området sedan mitten av 1990-
talet. På näringslivsområdet redovisas de ökade
insatserna på designområdet som startat under 2003
och den framtida satsningen på ett designår 2005.
Den 15 oktober 2003 hölls ett nationellt rådslag
om design där företrädare för näringsliv, högskolor,
organisationer, myndigheter och enskilda formgivare
deltog. Rådslaget fokuserade på fem områden:
Forskning och utveckling, kultur, näringsliv,
offentlig förvaltning samt designåret 2005.
Dokumentation från rådslaget har skickats ut till
samtliga deltagare. Inkomna idéer och synpunkter
kommer, enligt uppgift från Näringsdepartementet,
att beaktas i det fortsatta arbetet.
Utskottets ställningstagande
Svensk form och design har ett gott rykte
internationellt. Näringslivet har också i hög grad
exploaterat detta faktum till gagn såväl för de
enskilda företagen och samhällsekonomin som för
bilden av Sverige som ett land med goda traditioner
på området.
Utskottet har tidigare konstaterat att det har
presenterats ett handlingsprogram för satsningar på
design samt att det pågår ett planeringsarbete inför
det designår som skall genomföras under år 2005.
Detta arbete inkluderar även flera satsningar på
särskilda designprojekt. Utskottet vill i
sammanhanget särskilt framhålla att de
näringslivsorienterade delarna av
handlingsprogrammet genomförs för närvarande och att
bl.a. representanter för näringslivet har beretts
tillfälle att framföra synpunkter på det arbetet.
Dessa kommer att beaktas i det fortsatta
implementeringsarbetet. Den begäran om förbättrad
näringslivsorientering av designinsatserna som
efterfrågas i motionen, kan, enligt utskottets
uppfattning, därmed anses vara tillgodosedd.
Utskottet kan inte hålla med motionärerna om att
det enbart är förbättrad funktion som skall vara
drivkraften bakom tillkomsten av god design. Även
formgivning som i första hand och kanske enbart är
att betrakta som ett uttryck för estetiska eller
konstnärliga ambitioner har, enligt utskottets
förmenande, i allra högsta grad ett berättigande.
Enligt utskottets uppfattning kan det, såsom anförs
i motionen, i många fall vara en utmaning och ett
viktigt konkurrensmedel för enskilda företagare att
kunna anpassa sina produkter till slutanvändaren.
Något uttalande från riksdagen som på ett ensidigt
sätt lyfter fram tillgänglighetsdimensionen inom
designområdet är dock inte erforderligt.
Med det anförda avstyrks här berörd motion i
aktuella delar.
Glasindustrin
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör med hänvisning bl.a. till en
strävan efter att undvika särlösningar för
vissa industrisektorer avslå en motion om
glasindustrin.
Motionen
Den svenska glasindustrin är väl känd och står för
hög kvalitet, framhålls det i motion 2003/04:N364
(s). Glasriket är, enligt vad som anförs i motionen,
ett etablerat namn med gott renommé och utgör ett
ovärderligt inslag för Kronobergs och Kalmar län -
som arbetsgivare och kulturinslag samt för turismen.
Branschen är dock personalintensiv och kräver stor
erfarenhet och kunskap. Enligt motionärerna behövs
det ekonomiskt stöd, men även satsningar på
forskningen och utbildningen för såväl glasblåsare
som formgivare. Även fortbildningen inom
glasindustrin behöver förstärkas, hävdas det.
Vissa kompletterande uppgifter
Den manuella glasnäringens situation har behandlats
vid ett par tillfällen av näringsutskottet.
Yrkandena har varit av liknande slag som de som är
föremål för utskottets ställningstagande denna gång
och har inte resulterat i några tillkännagivanden
från riksdagen. Våren 2003 (bet. 2002/03:NU7)
framhöll utskottet att Vinnova utifrån övergripande
riktlinjer skall ta ställning till vilka insatser
som behövs på olika områden och att det saknades
hållbara argument för att glasindustrin bör
särbehandlas i det avseendet. Utskottet menade att
ambitionen att skapa goda basvillkor för alla
branscher också talar emot särlösningar för
glasindustrin.
I maj 2003 besvarade näringsminister Leif
Pagrotsky en fråga (fr. 2002/03:892) av Tomas
Eneroth (s) om vilka initiativ regeringen är beredd
att vidta för att stödja svensk glasindustris
utveckling. Näringsministern framhöll att
regeringens arbete i första hand bygger på att skapa
goda basvillkor för alla branscher. Stöd lämnas i
allmänhet inte till en enskild bransch. Politiken
innebär också, enligt näringsministern, en
långtgående decentralisering av olika insatser till
främst den regionala nivån.
Vidare hänvisade näringsministern till att det
finns regionala organ som har till uppgift att bl.a.
med statliga medel främja nya företag och
utvecklingen av befintliga företag som vill växa.
Företag inom glasindustrin kan, som alla andra
företag, söka stöd från dessa finansieringsorgan.
Inom ramen för EG:s strukturfonder finns också
gemenskapsinitiativet Leader plus som kan ge stöd
till glas, trä, aluminium och design inom regionen.
Stiftelsen Svensk Industridesign driver med hjälp av
statliga medel regionala projekt, bl.a. i Kalmar och
Kronobergs län, som syftar till ökad lönsamhet med
hjälp av design i små företag.
Hösten 2003 beslutade Växjö universitet och
Glasforskningsinstitutet i Växjö att satsa 75
miljoner kronor för att bygga upp ett forsknings-
och utbildningscentrum för glasforskning. Vid
universitetet finns sedan tidigare utbildning och
forskning inom bl.a. glasteknik och design. Den
kopplas nu samman med mer tillämpad forskning och
uppdragsforskning åt glasindustrin. Finansieringen
sker dels genom statliga anslag från universitetet,
dels genom att privata och regionala aktörer skjuter
till pengar.
Utskottets ställningstagande
I likhet med motionärerna anser utskottet att
glasindustrin på många sätt är en värdefull näring
både för Kalmar och Kronobergs län men även ur ett
nationellt perspektiv. Det gäller som
turistattraktion, industrikulturbärare, arena för
utvecklingen av svensk design och glaskonst samt
inte minst som betydelsefull arbetsgivare. Utskottet
värdesätter mot den bakgrunden den satsning som görs
vid Växjö universitet för att bl.a. sammanlänka
utbildning och forskning inom glasområdet med
glasindustrins behov.
När det gäller andra satsningar inom
glasindustriområdet hänvisar utskottet till sina
tidigare ställningstaganden. Utskottet anser att det
är Vinnova som utifrån övergripande riktlinjer skall
ta ställning till vilka insatser som behövs på olika
områden. Vidare bör det erinras om att en bärande
tanke bakom statens insatser på det näringspolitiska
området är att skapa goda basvillkor för alla
branscher. Detta innebär att glasindustrin, i likhet
med andra sektorer, är hänvisad till de generella
statliga stödsystemen. Några särlösningar för
glasindustrin är, enligt utskottets uppfattning, i
det avseendet inte aktuella. Med det anförda
avstyrks motion 2003/04:N364 (s).
Rymdindustrin
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
rymdindustrin med hänvisning till pågående
arbete och till att det inte finns något i
regeringens styrning som hindrar
Rymdstyrelsen från att samarbeta med länder
utanför Europa.
Motionerna
Enligt vad som anförs i motion 2003/04:N253 (kd)
kommer rymdsystemens betydelse för infrastrukturen
att öka i allt snabbare takt. Rymdstyrelsen bör ges
i uppdrag att utforma en offensiv strategi för
Sveriges deltagande i det europeiska rymdsamarbetet
med ökat ekonomiskt utrymme.
Det europeiska rymdsamarbetet är, enligt vad som
anförs i motion 2003/04:N276 (kd), en förutsättning
för rymdindustrins fortlevnad. Dock gagnas inte
konkurrenskraften hos berörda industrier om
möjligheterna att samarbeta med industrier utanför
Europa begränsas, framhåller motionären. Han menar
att regeringen bör ge Rymdstyrelsen sådana direktiv
att det är möjligt att inrikta rymdverksamheten även
mot icke-europeiska länder, främst Förenta staterna,
inom områden där svensk industri är internationellt
konkurrenskraftig. Det är dock viktigt att denna
inriktning inte innebär en nackdel för det
europeiska programmet, anförs det.
Vissa kompletterande uppgifter
När utskottet behandlade rymdfrågor våren 2003 (bet.
2002/03:NU7) betonades att Sverige har en viktig
roll i det europeiska rymdsamarbetet och att svensk
industri har etablerat en stark position i det
sammanhanget. Utskottet konstaterade också att
Sverige som en förhållandevis liten bidragsgivare
kontinuerligt måste omvärdera sina insatser i
förhållande till det europeiska rymdsamarbetets
resultat och andra länders ekonomiska åtaganden.
Till detta kommer restriktioner i form av ett
begränsat budgetutrymme. Sammantaget har detta
resulterat i prioriteringar som bl.a. har inneburit
att anslaget till rymdverksamhet har reducerats.
Utskottet förutsatte dock att Sverige även framgent
kommer att kunna hävda sin position inom den
europeiska rymdverksamheten.
Huvuddelen av den svenska rymdverksamheten bedrivs
inom ramen för den europeiska rymdorganisationen
(ESA). Lejonparten av statens resurser för
rymdverksamhet går till Rymdstyrelsen som ansvarar
för det svenska deltagandet i ESA:s olika program.
Inom ESA är respektive medlemsstat skyldig att delta
i vissa obligatoriska program i relation till den
s.k. BNI-andelen (BNI=bruttonationalinkomsten). För
Sveriges del uppgår denna för närvarande till 2,6 %.
Medlemsstaterna har också möjlighet att delta i
frivilliga program. Insatsen i dessa program är
minst en fjärdedels BNI-andel.
Enligt uppgift från Näringsdepartementet finns det
ingenting i regeringens styrning av Rymdstyrelsen
som begränsar myndighetens möjligheter att samarbeta
med länder utanför Europa. Vilka samarbetsprojekt
som genomförs sammanhänger med hur myndigheten
väljer att använda de resurser som finns
tillgängliga för rymdverksamhet.
Svensk industri har sedan lång tid etablerat
framskjutna positioner inom olika delar av det
europeiska samarbetet. Företagen inom rymdsektorn
drabbades, liksom industrin globalt, av
lågkonjunkturen inom framför allt
telekommunikationssektorn. Under år 2002 erhöll
svenska företag ESA-kontrakt till ett värde
motsvarande ca 580 miljoner kronor. I sammanhanget
kan det noteras att statsminister Göran Persson i
regeringsförklaringen hösten 2003 tillkännagav att
det svenska deltagandet i det s.k. Arianeprogrammet
kommer att säkerställas genom fortsatt finansiering.
Enligt uppgift kommer denna finansieringsfråga att
behandlas i regeringens ekonomiska vårproposition år
2004.
I januari 2003 presenterade kommissionen en
grönbok om europeisk rymdpolitik (KOM/2003/17).
Grönboken togs fram i samarbete med ESA och
behandlar ett antal strategiska frågeställningar av
teknisk, ekonomisk och politisk natur som har
betydelse för rymdverksamhetens framtid i Europa.
Sverige ställde sig positivt till en vidgad
diskussion om rymdfrågor. I november 2003
presenterades en vitbok på samma tema
(KOM/2003/673). En av vitbokens viktigaste frågor
gäller ansvarsfördelningen mellan ESA,
medlemsstaterna och EU. Vitbokens diskussioner
bygger dels på att de ekonomiska resurserna för
rymdverksamhet i Europa ökar, dels på att
rymdområdet i EU:s nya fördrag kommer att omfattas
av s.k. delad kompetens. Sveriges ståndpunkt i
frågan var bl.a. att ESA:s framtida roll måste
övervägas mot bakgrund av det pågående samarbetet
med EU samt av den slutliga utformningen av EU:s nya
fördrag. Vidare motsatte sig Sverige satsningar på
rymdområdet om dessa skulle innebära en ökning av
EU:s totala budget. Sverige betonar också vikten av
att det förs ett resonemang om att ett större ansvar
för EU på rymdområdet inte får innebära att
medlemsstaterna minskar sina satsningar i ESA.
Vitboken kommer enligt planerna att behandlas på
konkurrenskraftsrådets möten under våren 2004.
I detta sammanhang kan också nämnas att utskottet
våren 2003 tillsatte en arbetsgrupp, bestående av
tre ledamöter, för att närmare följa arbetet med
nyssnämnda grön- och vitböcker. Som ett led i det
arbetet har gruppen bl.a. genomfört studiebesök hos
ett par berörda företag.
Av Rymdstyrelsens regleringsbrev för år 2004
framgår att myndigheten skall utarbeta ett
strategiskt beslutsunderlag inför ESA:s rådsmöte på
ministernivå som förutses till början av år 2005.
Redovisningen skall ske senast den 1 november 2004.
Det kan även noteras att rymdfrågor togs upp av
Europeiska konventet om EU:s framtid. Konventet
föreslog att rymdpolitik skulle bli ett område som
omfattas av s.k. delad kompetens. I regeringens
skrivelse om konventet (skr. 2003/04:13)
konstaterades att detta förslag väcker en rad frågor
som måste belysas närmare. Det gällde bl.a. frågor
om medlemsstaternas inflytande i rymdsamarbetet och
hur finansieringen av den industriella medverkan i
detta samarbete skall organiseras. Vid riksdagens
behandling av skrivelsen förutsatte det sammansatta
konstitutions- och utrikesutskottet att regeringen
skulle analysera förslaget noga (bet. 2003/04:KUU1).
I en fempartireservation (m, fp, c, v och mp)
motsatte sig reservanterna att rymden skulle bli ett
kompetensområde inom EU. Riksdagen beslutade vid
voteringen av denna fråga att följa utskottets
linje.
Utskottets ställningstagande
Rymdområdet kännetecknas bl.a. av att vara
högteknologiskt mycket avancerat. Enligt utskottets
uppfattning är det därför mycket positivt att
svenska företag är viktiga aktörer i det europeiska
rymdsamarbetet. Den av regeringen aviserade
fortsatta finansieringen av ett svenskt deltagande i
det för europeisk rymdverksamhet centrala
Arianeprogrammet kan anses ligga i linje med denna
utskottets ståndpunkt.
När det gäller frågan om en offensiv strategi för
Sveriges deltagande i det europeiska rymdsamarbetet,
som begärs i motion 2003/04:N253 (kd), förutsätter
utskottet att Rymdstyrelsens uppdrag att ta fram ett
strategiskt beslutsunderlag inför kommande rådsmöte
på ministernivå inom ESA kommer att ha denna
inriktning. Samtidigt vill utskottet understryka att
satsningar på rymdområdet noga måste vägas mot
angelägna åtgärder inom andra områden. Vid dessa
överväganden bör även hänsyn tas till resultatet av
det europeiska rymdsamarbetet och till andra länders
ekonomiska åtaganden på rymdområdet. Mot denna
bakgrund anser sig utskottet inte vara berett att
ställa sig bakom ett uttalande i linje med vad som
förordas i nyssnämnda motion.
Utskottet konstaterar vidare att det inte finns
något i regeringens styrning som hindrar
Rymdstyrelsen från att samarbeta med länder utanför
Europa. Likaledes är det självfallet fritt för
svenska företag med rymdindustriell inriktning att
samverka eller konkurrera med företag i exempelvis
Förenta staterna. Något tillkännagivande från
riksdagen med den innebörd som begärs i motion
2003/04:N276 (kd) kan därmed inte anses vara
nödvändigt.
Med det anförda avstyrks motionerna 2003/04:N253
(kd) och 2003/04: N276 (kd).
Läkemedels- och bioteknikindustrin
Utskottets förslag i korthet
Med hänvisning bl.a. till pågående arbete med
att ta fram en nationell innovations- och
forskningsstrategi för bioteknikområdet bör
riksdagen avslå en motion om läkemedels- och
bioteknikindustrin.
Motionen
I motion 2003/04:N309 (fp) konstateras att Sverige
har goda nationella förutsättningar när det gäller
FoU-arbete på det biomedicinska området. Det finns,
enligt motionären, starka skäl för riksdagen att
överväga vilka forsknings- och näringspolitiska
åtgärder som kan vidtas för att upprätthålla
kreativiteten i denna sektor. För att skapa goda
förutsättningar för industrin krävs en samordning
och ett helhetsgrepp. Regeringen bör ta initiativ
till en genomlysning av industrins förutsättningar i
Sverige som kan resultera i ett näringspolitiskt
program för området.
Vidare framhålls det att svensk läkemedels- och
bioteknikindustri är internationellt framgångsrik.
Läkemedelsindustrin är, enligt vad som anförs i
motionen, dock beroende av beslut som fattas inom
forskningspolitiken, hälso- och sjukvårdspolitiken
och förvaltningspolitiken. Därtill kommer beslut som
fattas på andra nivåer och som statsmakterna inte
råder över. Enligt motionären ställer detta krav på
att det skapas system som underlättar en helhetssyn
på läkemedelsindustrins utveckling.
I motionen påpekas det också att förutsättningarna
för läkemedelsindustrins forskning har försämrats
under de senaste åren. Samma sak gäller för den
kliniska forskningen. Skälen är, enligt vad som
anförs i motionen, bl.a. sjukvårdens allt hårdare
ekonomiska styrning och kraftiga besparingar samt en
försvagad forskningsmiljö på universitetssjukhusen.
Vissa kompletterande uppgifter
I regeringens proposition om forskning och
förnyelse (prop. 2000/01:3) behandlades biovetenskap
och bioteknik i ett särskilt avsnitt. Regeringen
framhöll att biovetenskap och bioteknik är ett
strategiskt område. Av de nya resurser som riksdagen
anvisade för forskning och forskarutbildning under
åren 2001-2003 fördelades totalt 120 miljoner kronor
till forskning inom det biovetenskapliga och
biotekniska området. Regeringen betonade det
angelägna i att de forskningsfinansierande
myndigheterna ägnar stor uppmärksamhet åt
biovetenskaplig forskning och bioteknik. Vidare
framhölls betydelsen av att dessa myndigheter
samverkar med varandra och med
forskningsstiftelserna. En förbättrad samverkan
förväntades bidra till att den samlade effekten
skulle bli så stor som möjligt både ur ett
inomvetenskapligt perspektiv och ur ett
sektorsperspektiv men också för det svenska
näringslivets utveckling.
I regeringens proposition om FoU och samverkan i
innovationssystemet (prop. 2001/02:2) slogs fast att
Vinnovas uppgift är att initiera och finansiera be-
hovsmotiverad FoU till stöd för innovationssystemet
och en hållbar utveckling och tillväxt. Ett av
myndighetens prioriterade områden är bioteknik.
Regeringen betonade att biotekniska tillämpningar
har en stor potential för förnyelse och tillväxt
inom bl.a. hälsovård och läkemedelsindustri.
Regeringen ansåg också att bioteknikområdet bör
prioriteras vid omstruktureringen av
industriforskningsinstituten. Det kan i sammanhanget
nämnas att den pågående omstruktureringen av dessa
institut drivs mot att bilda fyra sammanhållna
institutgrupper. En av dessa grupper betecknas Bio-,
miljö- och byggteknik och kommer bl.a. att inkludera
det nuvarande Institutet för livsmedel och bioteknik
AB (SIK).
I budgetpropositionen för år 2004 (utg.omr. 16)
framhöll regeringen att den medicinska forskningen
ger goda möjligheter för läkemedelsindustrin. Vidare
angavs att den medicinska forskningen förstärks från
år 2004 genom ett resurstillskott till
Vetenskapsrådet med 25 miljoner kronor. För att
kunna ta till vara de nya kunskaperna inom
biovetenskap och bioteknik krävs, enligt vad som
anförs i propositionen, klinisk forskning av hög
kvalitet.
Vidare kan det erinras om att sjukvårdshuvudmännen
har ett ansvar för forskning inom sitt område och
därför måste beakta forskningens behov när de ser
över sina verksamheter. I juni 2003 träffade staten
ett nytt avtal med sex landsting om samarbete kring
grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och
utveckling av hälso- och sjukvården. Avtalet gäller
fr.o.m. den 1 januari 2004 och innebär bl.a. att
ersättningen till vissa landsting för kliniskt
inriktad medicinsk forskning höjs med 25 miljoner
kronor fr.o.m. år 2005.
Enligt uppgift från Utbildningsdepartementet är
medicinsk forskning det vetenskapliga område som får
mest statliga resurser. Området förfogar över drygt
en fjärdedel av forskningsresurserna hos de svenska
universiteten och högskolorna. Vid ett symposium
anordnat av Kungliga Vetenskapsakademien i januari
2004 framhöll dessutom utbildningsminister Thomas
Östros att medicinsk forskning kommer att vara ett
prioriterat område när det finns nya resurser att
satsa på forskning. Enligt statsrådet skall då de
miljöer som frambringar de bästa resultaten
prioriteras. Förslag med denna inriktning kommer,
enligt statsrådet, att återfinnas i den kommande
forskningspolitiska propositionen.
Inom ämnesområdet bioteknik arbetar Vinnova bl.a.
med de svenska innovationssystem som rör
näringslivssegmenten bioteknik, biomedicin och
läkemedel. Vinnova har prioriterat fyra
tillväxtområden och en kunskapsplattform inom
området bioteknik. Bland tillväxtområdena märks
Läkemedel och diagnostika samt Bioteknikens verktyg.
Av beskrivningen av dessa områden framgår bl.a. att
de stora tillväxtpotentialerna ligger i tekniker för
tillämpningar inom biomedicinsk forskning, främst
inom läkemedel och diagnostika, samt inom akademisk
forskning. Vidare framhålls att den svenska
kompetensbasen innefattar en internationellt
konkurrenskraftig industri för bioteknikens verktyg
och starka akademiska forskargrupper vilket ger
mycket goda möjligheter för tillväxt i Sverige.
Utöver dessa tillväxtområden kan nämnas att Vinnova
i början av 2000-talet drev ett program kallat
Biomedicinsk teknologi som syftade till
forskningssamverkan mellan främst mindre och
medelstora biomedicinska företag och universitet,
högskolor, institut och vårdgivare. Ett annat
program - Bioprocesser i industrin - hade under
våren 2002 en utlysning, som var inriktad mot
bioprocesser inom livsmedelsindustrin. Av Vinnovas
regleringsbrev för år 2004 framgår att verket i
samverkan med berörda företag och finansiärer skall
utveckla en nationell innovations- och
forskningsstrategi för området bioteknik. Fokus
skall ligga på områden med förutsättningar för hög
tillväxt och internationell konkurrenskraft.
Sedan den 1 januari 2001 ansvarar Vinnova för det
s.k. kompetenscentrumprogrammet. I dag ingår 28
centrum vid 8 universitet och tekniska högskolor.
Vinnova stöder ett antal kompetenscentrum inom
området bioteknik.
Utskottets ställningstagande
Näringsutskottet anser, i likhet med vad som anförs
i motion 2003/04:N309 (fp), att Sverige har goda
nationella förutsättningar när det gäller FoU-arbete
på det biomedicinska området. Det är även utskottets
uppfattning att, såsom det anförs i motionen,
samordning och helhetstänkande kan bidra till en
gynnsam utveckling inom detta område. Mot den
bakgrunden ser utskottet med intresse fram mot
resultatet av Vinnovas pågående arbete med att ta
fram en nationell innovations- och
forskningsstrategi för bioteknikområdet. Utskottet
vill i det sammanhanget särskilt framhålla
betydelsen av att detta arbete sker i nära samverkan
mellan staten, privata finansiärer och
representanter för företag som verkar inom
bioteknikområdet. En strategi som förankras på detta
sätt kommer att få en samordnande funktion och bidra
till en helhetssyn på dessa frågor i likhet med vad
som efterfrågas i här aktuell motion. Den uttalade
ambitionen att fokusera strategin mot områden där
det finns förutsättningar för hög tillväxt och
internationell konkurrenskraft borgar, enligt
utskottets förmenande, också för att Sveriges
framskjutna position på bioteknik- och
läkemedelsområdena kan upprätthållas även framgent.
Mot bakgrund av det nyss sagda och de uttalanden
som regeringen vid flera tillfällen har gjort om
bioteknik- och läkemedelsområdets betydelse, är det
utskottets uppfattning att de frågor som väcks i här
aktuell motion kommer att bli föremål för
överväganden i det fortsatta arbetet med såväl ovan
nämnda innovations- och forskningsstrategi som i den
kommande forskningspolitiska propositionen. Ett
riksdagens uttalande med den innebörd som
efterfrågas i här aktuell motion kan därmed inte
anses vara erforderlig. Med det anförda avstyrks
motion 2003/04:N309 (fp).
Centrum för innovationer och
miljöexport
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå en motion om att ett
centrum för innovationer och miljöexport bör
lokaliseras till Västsverige.
Motionen
I motion 2003/04:N304 (c) begärs ett
tillkännagivande om etablering av ett centrum för
innovationer och miljöexport i Västsverige.
Motionärerna konstaterar att världsmarknaden
efterfrågar produkter och tjänster på
miljöteknikområdet och att svenska företag har
mycket av den kompetens som behövs i det avseendet.
Om svenska småföretag fick stöd till utveckling och
marknadsbearbetning skulle Sverige, enligt vad som
anförs i motionen, kunna bli nettoexportör av
miljöteknik. Motionärerna framhåller också att
Västra Götalandsregionen bedöms vara en ledande
region i Europa inom miljövänlig och resurssnål
teknik. Enligt deras uppfattning är det därför
angeläget att det etableras ett centrum för
innovationer och miljöexport i Västsverige.
Vissa kompletterande uppgifter
Regeringen och samarbetspartierna tog i det s.k.
121-punktsprogrammet initiativ till en satsning på
miljödriven näringslivsutveckling och
miljöteknikexport. Hösten 2002 aviserade
statsminister Göran Persson i regeringsförklaringen
att ett centrum för miljöteknikexport skulle
inrättas. Våren 2003 behandlade utskottet
motionsyrkanden om var detta centrum borde
lokaliseras (bet. 2002/03:NU7). Enligt en uppgift
från Miljödepartementet som refererades av utskottet
fanns då ännu inget ställningstagande för en viss
lokalisering av centrumet. Vidare framkom att Nutek
i regleringsbrevet för år 2003 hade fått i uppdrag
att lämna förslag till hur ett nationellt centrum
för miljödriven näringslivsutveckling och
miljöteknikexport kan inrättas.
Utskottet såg positivt på regeringens initiativ
att inrätta ett centrum för miljöteknikexport men
fann det inte påkallat att genom ett särskilt
tillkännagivande föregripa det då pågående
planeringsarbetet inom Regeringskansliet och Nutek
när det gäller formerna för centrumets verksamhet
och dess lokalisering.
I april 2003 besvarade näringsminister Leif
Pagrotsky en fråga (fr. 2002/03:539) från Annelie
Enochson (kd) om lokaliseringen av det nationella
centrumet för innovation, kommersialisering och
miljöexport. Frågan gällde, liksom här aktuell
motion, huruvida näringsministern var beredd att
verka för att centrumet lokaliserades till västra
Sverige. Näringsministern avsåg dock att invänta
underlaget från Nutek och från förberedelsearbete
inom Regeringskansliet innan han var beredd att ta
ställning till hur ett sådant centrum skall
organiseras och var det skall lokaliseras.
I april 2003 presenterade Nutek förslag på hur det
aktuella centrumet kan inrättas och i november samma
år redovisade myndigheten en strategi för
miljödriven näringslivsutveckling. Av rapporterna
framgår bl.a. att de insatser som görs på det
aktuella området är splittrade på ett stort antal
aktörer. En viktig uppgift för ett centrum för
miljödriven näringslivsutveckling och
miljöteknikexport är därför, enligt rapporterna, att
samordna insatserna mellan de olika myndigheterna på
området samt att stärka samverkan med näringslivet,
särskilt små och medelstora företag.
Riksdagen beslutade sedermera under hösten 2003
(prop. 2003/04:1, bet. 2003/04:NU1) att anslå 10
miljoner kronor för att finansiera inrättandet av
ett centrum för och särskilda satsningar inom
områdena miljödriven näringslivsutveckling och
miljöteknikexport.
Regeringen har nyligen beslutat att låta utreda en
lämplig organisation för här aktuellt centrum. Av
utredningsdirektiven (dir. 2004:25) framgår att
utredaren bl.a. skall analysera vilka uppgifter som
bör ingå i det föreslagna centrumets verksamhet med
utgångspunkt i att det skall fungera som ett
samordningsorgan för de aktörer som bl.a. på statens
uppdrag främjar utvecklingen av miljöteknik,
miljödriven näringslivsutveckling och
miljöteknikexport. Vidare skall utredaren lämna ett
förslag på lämplig organisationsform inklusive
förslag till organisationsstruktur, organisatorisk
anknytning till annan myndighet, ansvarsfördelning,
beslutsformer m.m. Av direktiven framgår också att
ett viktigt resultat som förväntas av det planerade
centrumet skall vara att nuvarande insatser för
svenska miljöteknikföretags produktutveckling,
kommersialisering, marknadsföring på hemmamarknaden
och export förstärks och effektiviseras.
I mitten av februari 2004 utsåg näringsminister
Leif Pagrotsky riksdagsledamoten Claes Roxbergh (mp)
till ansvarig för utredningsarbetet. Uppdraget skall
redovisas senast den 10 maj 2004 och avsikten är att
ett miljöteknikcentrum skall kunna etableras efter
sommaren 2004.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ser positivt på det arbete som pågår med
att etablera ett centrum för miljödriven
näringslivsutveckling och miljöteknikexport. Denna
ståndpunkt ligger också i linje med uppfattningen i
motion 2003/04:N304 (c) om att Sverige skulle kunna
bli nettoexportör av miljöteknik om svenska
småföretag får erforderligt stöd till utveckling och
marknadsbearbetning.
När det gäller centrumets lokalisering anser sig
utskottet inte ha tillräcklig grund för att, såsom
föreslås i nyssnämnda motion, förorda att centrumet
skall lokaliseras till Västsverige. Nödvändigt
underlag för ett sådant ställningstagande kan
förväntas efter erforderlig beredning i
Regeringskansliet. Med det anförda avstyrks motion
2003/04:N304 (c).
Neutronforskningsanläggningen ESS
Utskottets förslag i korthet
Med hänvisning till att frågan lämpligen bör
behandlas i anslutning till riksdagens
ställningstagande till den
forskningspolitiska propositionen bör
riksdagen avslå motionsyrkanden om en
lokalisering av en
neutronforskningsanläggning till Lund.
Motionerna
"European Spallation Source" (ESS) är en
neutronforskningsanläggning som skall tas i drift om
ett tiotal år. Anläggningen är ett gemensamt
europeiskt projekt med tänkt stöd från europeiska
regeringar och EU.
I motion 2003/04:N351 (s) begärs ett
tillkännagivande om att regeringen skall verka för
att den s.k. ESS-anläggningen lokaliseras till Lund.
För att Lund skall komma i fråga krävs det, enligt
motionärerna, att den svenska regeringen aktivt
stödjer, ekonomiskt backar upp och driver kravet på
en lokalisering till Lund.
Det ovan beskrivna ESS-projektet tas upp på ett
snarlikt sätt i motion 2003/04:N371 (m). Motionären
anser att regeringen bör driva frågan om en
lokalisering av ESS till Lund i internationella
sammanhang.
Vissa kompletterande uppgifter
ESS-anläggningen är en planerad sameuropeisk
forskningsanläggning där neutroner används för att
studera material och molekyler. ESS-Scandinavia är
en sammanslutning av skandinaviska offentliga och
privata intressenter som verkar för att ESS skall
byggas i Lunds kommun. ESS bedöms, enligt ESS-
Scandinavia, bli världsledande och ha betydelse för
en rad strategiska områden som exempelvis bio- och
nanoteknologi, läkemedelsforskning, lättare och
miljövänligare konstruktionsmaterial och
energiteknologi. Enligt uppgifter från ESS-
Scandinavia kommer anläggningen att besökas av ca 5
000 forskare per år och ha ca 400 anställda
forskare. Sveriges del av investerings- och
driftkostnader kommer, enligt ESS-Scandinavia, att
uppgå till i genomsnitt mellan 100 och 200 miljoner
kronor per år.
Såväl Närings- som Utbildningsdepartementen har
uppvaktats i frågan om lokaliseringen av den här
aktuella ESS-anläggningen. Svenskt Näringsliv och
Dansk Industri har i ett brev uppmanat den svenska
och den danska regeringen att snabbt agera för att
anläggningen skall placeras i Lund.
Näringsdepartementet har för egen del bl.a.
efterhört hur större svenska företag ser på
betydelsen av att den tilltänkta ESS-anläggningen
lokaliseras till Sverige. Den fortsatta hanteringen
av "ESS-frågan" övervägs för närvarande inom
Regeringskansliet.
I sammanhanget bör det även nämnas att ESS-
anläggningen inte är okontroversiell i
Lundaregionen. Flera organisationer har vänt sig
till Näringsdepartementet och begärt att regeringen
skall stoppa anläggningen. Huvudskälen är den tänkta
placeringen på högproduktiv jordbruksmark och i
närheten av ett naturskyddat område samt att
anläggningen förväntas producera miljöfarligt avfall
i form av bl.a. kvicksilver. Annan kritik som har
förekommit är att anläggningen kommer att förbruka
stora mängder energi. EES-Scandinavia uppskattar
energibehovet till mellan 100 och 130 megawatt per
år. Tankar finns dock på att använda överskottsvärme
i fjärrvärmenätet.
Utskottets ställningstagande
Den planerade ESS-anläggningen bedöms bli en viktig
del i Europas infrastruktur för forskning och
teknisk utveckling inom flera strategiskt viktiga
områden. Enligt utskottets uppfattning vore det mot
den bakgrunden attraktivt för Sverige att få stå som
värdland för denna anläggning.
Samtidigt är det, enligt utskottets uppfattning,
nödvändigt att det görs en noggrann och oberoende
helhetsbedömning av ESS-projektet innan
statsmakterna skall pröva frågan om Sverige skall
stå som värdland för anläggningen och i så fall om
denna skall lokaliseras till Lund. Vid en sådan
bedömning måste olika positiva nyttoeffekter vägas
mot exempelvis värdet av att bevara natur- och
kulturmiljön i Lunds omgivningar. Vidare måste olika
risker beaktas som exempelvis hanteringen av
miljöfarligt avfall samt att eleffektbalansen i
södra Sverige kan påverkas negativt. Även om
resultatet av en sådan analys skulle summera ihop
till en positiv syn på det enskilda projektet, är
det riksdagens skyldighet att väga ESS-anläggningen
mot andra angelägna insatser på FoU-området. Det
rätta sammanhanget för en sådan bedömning är, enligt
utskottets uppfattning, när riksdagen skall behandla
den kommande forskningspolitiska propositionen.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna
2003/04:N351 (s) och 2003/04:N371 (m).
Metallindustrin
Utskottets förslag i korthet
Med hänvisning till att det inte är
riksdagens sak att göra avvägningar mellan
olika företag eller företagsgrupperingar som
efterfrågar olika former av stöd bör
riksdagen avslå ett motionsyrkande om stöd
till Aluminiumriket.
Motionen
Det s.k. Aluminiumrikets situation behandlas i
motion 2003/04:N339 (c). Aluminiumriket är ett
industrikluster med Vetlanda och Åseda som bas.
Verksamheten bedrivs sedan ett par år av Växjö
universitet och Högskolan i Jönköping. Enligt
motionärerna har projektet stor betydelse för
Smålandslänen, Blekinge och för hela riket eftersom
aluminium är en råvara som ökar i betydelse för
industrin. Motionärerna understryker att ett
fortsatt bidrag till Aluminiumriket därför är av
stor betydelse för regionens fortsatta utveckling.
Vissa kompletterande uppgifter
Målsättningarna med Aluminiumriket är bl.a. att
tillhandahålla kvalificerad utbildning inom det
aktuella området, att verka för forskning och
utveckling på internationell nivå, att skapa och
marknadsföra en internationellt välkänd
aluminiumregion och att införa en regional
helhetssyn med samverkan mellan näringslivet och den
offentliga sektorn.
Enligt preliminära beräkningar kostade
Aluminiumrikets verksamhet ca 3,9 miljoner kronor år
2003. Finansieringen bestod av medlemsavgifter från
företag och kommuner (ca 15 %) samt av stöd från
Vinnova (ca 11 %), Nutek (ca 20 %),
länsstyrelser/regionförbund (ca 24 %), kommuner (ca
5 %) samt olika EU-medel (ca 24 %). Inför år 2004
beräknas intäkterna minska till ca 3,2 miljoner
kronor. Skälet till detta var bl.a. att utfallet av
Aluminiumrikets ansökningar om stöd från Vinnova och
Nutek blev sämre än vid tidigare tillfällen.
Inom ramen för den regionala utvecklingspolitiken
stöder staten bl.a. insatser som syftar till
utveckling av innovationssystem och kluster.
Regeringen satsar sammanlagt 70 miljoner kronor för
ett nationellt program för att utveckla regionala
innovationssystem och kluster. De tre statliga
myndigheterna ISA, Nutek och Vinnova ansvarar för
programmet.
Det bör även nämnas att ett av Vinnovas
prioriterade tillväxtområden är Lätta material och
lättviktskonstruktioner. Vinnova anser att det råder
gynnsamma förhållanden för utveckling och tillväxt
inom detta område tack vare höga miljöambitioner,
efterfrågan från teknikledande användarsektorer som
är verksamma på globala marknader samt närvaro av
kvalificerade tillverknings- och utvecklingsmiljöer.
Under våren 2004 kommer medel att utlysas för ett
antal långsiktiga projekt inom ramen för det
aktuella tillväxtområdet. Sammantaget kommer ca 65
miljoner kronor att fördelas fram till år 2007.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ser Aluminiumriket som ett intressant
exempel på ett regionalt kluster. Det är emellertid
inte riksdagens sak att göra avvägningar mellan
olika företag eller företagsgrupperingar som
efterfrågar olika former av stöd. Aluminiumriket är
hänvisat till att konkurrera med andra aktörer inom
ramen för befintliga stödsystem. Med det anförda
avstyrks motion 2003/04:N339 (c) i berörd del.
Livsmedelsbranschen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå en motion om
livsmedelsbranschen med hänvisning till
vidtagna åtgärder och pågående arbete.
Motionen
I motion 2003/04:N392 (s) begärs ett
tillkännagivande om det värde och den
utvecklingspotential som livsmedelsbranschen har för
ökad svensk tillväxt. I motionen framhålls bl.a. att
skånskt jordbruk och skånsk livsmedelsindustri har
goda förutsättningar att konkurrera på EU:s
livsmedelsmarknad. Motionärerna vill att staten och
regionala organ, i samverkan med branschen, tar
initiativ till att utarbeta ett framtidsprogram för
bionäringarna och livsmedelsindustrin. Centrala
moment i programmet skall, enligt motionärerna, vara
att öka FoU-insatserna kring bl.a. ekologisk odling
och att mer effektivt sprida ny kunskap och
livsmedelsteknik för att stimulera produktförnyelse,
nyföretagande och kompetenshöjning i branschen.
Vissa kompletterande uppgifter
I samband med behandlingen av en motion om
potatisindustrins konkurrenssituation anförde
näringsutskottet våren 2000 (bet. 1999/2000:NU13)
att likvärdiga konkurrensvillkor är en princip som
bör gälla alla delar av näringslivet och som också
bör gälla i förhållande till motsvarande
industrigrenar i aktuella konkurrentländer.
Utskottet framhöll att detta självfallet också
gäller livsmedelsindustrin.
I regeringsförklaringen hösten 2003 meddelade
statsminister Göran Persson att årliga
överläggningar kommer att inledas med
livsmedelsindustrin för att stimulera utveckling och
exportsatsningar. Den första av dessa överläggningar
genomfördes i november 2003. Deltog gjorde
näringsminister Leif Pagrotsky och jordbruks- och
konsumentminister Ann-Christin Nykvist,
representanter för livsmedelsindustrin samt
företrädare för bl.a. Jordbruksverket och Sveriges
exportråd. I en sammanfattande beskrivning av vad
som framkom vid dessa överläggningar framhöll de
båda statsråden att livsmedelsindustrin är viktig
inte minst ur ett tillväxtperspektiv, men att den
också utgör en förutsättning för en livskraftig
jordbrukssektor. En fortsatt positiv utveckling inom
livsmedelssektorn är, enligt de båda statsråden,
något som är önskvärt för både livsmedelsindustrin
och för staten.
De deltagande livsmedelsföretagens representanter
betonade ett antal faktorer som särskilt viktiga för
livsmedelsexporten, däribland behovet av satsningar
på FoU, på det exportfrämjande projektet "Food From
Sweden" (se nedan) samt på kommunikationen kring de
mervärden som den svenska modellen för
livsmedelsproduktion ger. De framhöll även problem
som kan uppstå på områden där regler inte är
harmoniserade. Lantbrukarnas riksförbund underströk
bl.a. betydelsen av att kostnadsnivån i Sverige
måste vara konkurrenskraftig.
Statsråden avslutade rådslaget med att konstatera
att det i huvudsak är livsmedelsindustrin själv som
ansvarar för livsmedelsexportens utveckling och att
staten har en marginell roll att spela. Inom
Regeringskansliet kommer dock arbetet med dessa
frågor att gå vidare och berörda myndigheter kommer
att användas i det fortsatta arbetet.
I januari 2004 gav regeringen Jordbruksverket och
Livsmedelsekonomiska institutet i uppdrag att
utvärdera utvecklingen inom och utarbeta underlag om
livsmedelssektorn. Jordbruksverket skall följa
utvecklingen av handel med livsmedel både inom EU
och med länder utanför EU. I uppdraget ingår också
att analysera jordbrukspolitikens betydelse för
exporten och att studera livsmedelsexportens
betydelse för primärproduktionen.
Livsmedelsekonomiska institutets uppdrag är att
utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv belysa
livsmedelsexporten. Institutet skall också undersöka
hur nationell lagstiftning och lagstiftning på EU-
nivå påverkar möjligheterna till export.
Sveriges exportråd har fått i uppdrag att ta fram
underlag till den fortsatta processen att stimulera
utveckling och exportsatsningar inom
livsmedelsindustrin. Exportrådet skall bl.a.
identifiera marknader och produktsegment med hög
tillväxt samt analysera möjliga problem med
tillträde till dessa marknader. Hur den svenska
konkurrenssituationen på livsmedelsområdet påverkas
av EU-utvidgningen skall också belysas. Den roll som
små och medelstora företag har i utvecklingen av
livsmedelssektorn bör särskilt analyseras. De tre
myndigheternas uppdrag skall redovisas till
regeringen senast den 1 juni 2004.
Vidare kan det nämnas att regeringen sedan 1992
har främjat livsmedelsexporten genom projektet "Food
From Sweden". Målsättning med projektet är att
medverka till ökad långsiktig och lönsam export av i
Sverige förädlade livsmedel, främst baserade på
svenska råvaror. Under år 2001 deltog ett drygt
hundratal små och stora företag i olika aktiviteter
inom projektet. Alla branscher inom
livsmedelsområdet fanns representerade. För åren
2002-2004 har regeringen anslagit 15 miljoner kronor
till projektet. Avsikten har varit att den statliga
finansieringen skall upphöra efter år 2004 och att
projektet skall bli en företagsfinansierad
verksamhet inom Exportrådet.
En arbetsgrupp inom Regeringskansliet har till
uppgift att lämna förslag om hur den beslutade
reformen av EU:s jordbrukspolitik skall genomföras i
Sverige. I riktlinjerna till arbetsgruppen fastslås
bl.a. att den skall utreda konsekvenserna för
produktionens inriktning och omfattning, främst
regionalt, men också nationellt. Påverkan på
jordbrukssektorns och livsmedelssektorns
konkurrenskraft skall också analyseras. Enligt
uppgift från Jordbruksdepartementet kommer gruppens
arbete att redovisas under våren 2004.
Vinnova har drivit programmet Innovativa Livsmedel
i syfte att stärka förmågan hos svensk
livsmedelsindustri att utveckla innovativa
livsmedelsprodukter med mervärde för konsumenten.
Sedan Vinnova omorganiserade sin verksamhet är
Innovativa livsmedel ett av myndighetens s.k.
prioriterade tillväxtområden. En första utlysning
inom tillväxtområdet öppnade hösten 2003. Ett antal
förstudiebidrag beviljades och Vinnova väntas snart
ta ställning till om ett antal fullständiga
projektansökningar skall beviljas finansiering.
I slutet av januari 2004 tillkännagav
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande (Formas), Vinnova, Stiftelsen
lantbruksforskning, Svensk dagligvaruhandel samt
Livsmedelsföretagen/Dagligvaruleveran-törers Förbund
att de har tagit initiativ till ett gemensamt
forskningsprogram med inriktning mot livsmedel med
rubriceringen Tillväxt, lönsamhet och
attraktionskraft i en mer konkurrensutsatt marknad.
Programmets övergripande syfte är kunskapsuppbyggnad
och kunskapsspridning för att stärka den nationella
kompetensen inom livsmedelsbranschen och till
relaterade forskningsområden. Programmet syftar till
att ta fram kunskap om faktorer som påverkar
konsumenternas uppfattning om livsmedel, köpbeteende
och val av livsmedel. Forskningsprogrammet genomförs
mellan åren 2004 och 2006 och omfattar 6 miljoner
kronor per år.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har ingen annan uppfattning än
motionärerna när det gäller livsmedelsbranschens
utvecklingspotential och dess värde för den svenska
tillväxten. Det arbete som pågår på flera håll inom
staten och i samverkan med näringslivet kan, enligt
utskottets förmenande, emellertid tas som intäkt för
att frågorna i dagsläget får erforderlig
uppmärksamhet. Dessutom anser utskottet att ett
framtidsprogram för livsmedelsbranschen, som
efterfrågas i motionen, rimligen bör bygga på den
kunskap som flera nyligen tillsatta utredningar kan
förväntas generera. Utskottet anser således att
resultatet av dessa utredningar bör avvaktas innan
riksdagen tar ställning till behovet av ett
eventuellt framtidsprogram för livsmedelsbranschen.
Ett riksdagsuttalande i enlighet med vad som begärs
i motion 2003/04:N392 (s) är därför inte påkallat.
Med det anförda avstyrker utskottet nyssnämnda
motion.
Film, bild och medier
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör med hänvisning till befintliga
generella stödsystem för företagande och
pågående arbete på upplevelseområdet avslå
motionsyrkanden om film, bild och medier.
Motionerna
I motion 2003/04:N372 (s) pläderas för ett
tillkännagivande om vikten av en näringspolitik för
bildkonsten. Motionärerna framhåller att en hållbar
utveckling inom konstområdet kräver en
näringspolitik som syftar till att utveckla
näringslivet och konstnärernas marknad med
konkurrenskraftiga villkor och FoU-stöd. En framsynt
konstnärspolitik kräver, enligt vad som anförs i
motionen, både näringspolitiska och kulturpolitiska
åtgärder som syftar till kulturell mångfald,
konstnärlig kvalitet, delaktighet, jämställdhet och
integration. Motionärerna konstaterar vidare att
konstens resurser ofta är mycket småskaliga och
svårtillgängliga. Genom att tydligare arbeta utifrån
näringspolitiska förutsättningar kan, menar
motionärerna, stora resurser frigöras. För att
kulturpolitiska åtgärder skall få önskade effekter
behövs en näringspolitik som inser konstens
mervärde, anförs det.
I de två nära nog likalydande motionerna
2003/04:N382 (s) och 2003/04: N406 (s) påpekas att
merparten av all produktion av rörliga bilder sker i
små företag. Motionärerna noterar att
filmproduktionen under de senaste åren har
decentraliserats kraftigt i Sverige. Detta har bl.a.
bidragit till ett kraftigt ökat nyföretagande,
anförs det. Med utgångspunkt i de kluster som har
skapats i Västra Götaland och Norrbotten föreslår
motionärerna en satsning på klusterutveckling och
skapande av innovationssystem relevanta för sektorn.
Vidare bör nyföretagande främjas liksom
företagsutveckling och kompetensutveckling som
bidrar till att stärka respektive kluster.
Satsningen skall, enligt vad som anförs i motionen,
komplettera och stärka befintliga satsningar på
upplevelseindustrin.
Vissa kompletterande uppgifter
I regeringens proposition om en politik för tillväxt
och livskraft i hela landet (2001/02:4) betonas att
kulturen är en viktig faktor för att skapa dynamiska
och stimulerande miljöer som drar till sig företag
och entreprenörer. Projekt med kulturanknytning som
får stöd genom strukturfonderna finns inom de flesta
åtgärdsområden. Det vanligaste är att projekten
inriktar sig exempelvis på livsmiljö eller natur-
och kulturmiljö. Även inom åtgärder som syftar till
att utveckla företag och företagande eller generella
insatser för näringslivet finns flera projekt med
kulturanknytning.
Av budgetpropositionen för år 2004 framgår att
statliga insatser för den offentliga konsten främst
görs genom Statens konstråd. Vidare omfattar
insatserna på bild- och formområdet direkt stöd till
konstnärerna. Staten lämnar även årligen stöd till
bl.a. konstfrämjande organisationer, Akademien för
de fria konsterna samt till konsthantverkskooperativ
och kollektivverkstäder.
Samordnade insatser inom ramen för kultur- och
arbetsmarknadspolitiken inleddes på försök år 1999
och permanentades fr.o.m. år 2001. Genom förstärkta
stöd till olika konstnärliga centrumbildningar har
arbetsförmedlingsverksamheten för konstnärer kunnat
utvecklas och intensifieras.
Av budgetpropositionen framgår också att
bildkonstområdet saknar en tydlig infrastruktur. Det
innebär även att den marknad som bildkonstnärer
arbetar i är komplex och svårdefinierad. I
regeringens målsättning att öka konstnärers
möjligheter att leva av sitt konstnärskap utgör en
djupare kunskap om hur bildkonstnärernas
arbetsmarknad är beskaffad en viktig förutsättning.
Statens kulturråd arbetar för närvarande med att
kartlägga och analysera de arenor där bild- och
formkonst visas och den betydelse de har för
områdets utveckling.
Statens insatser på filmområdet syftar till att
främja produktion, distribution och visning av
värdefull film samt att bevara och tillgängliggöra
filmarvet. Under år 2002 fördelade Svenska
Filminstitutet stöd om sammanlagt 18,7 miljoner
kronor till 17 regionala resurscentrum för film och
video, tre regionala filmproduktionscentrum samt
initiering av regional filmverksamhet i ytterligare
tre län.
Svensk musik, film, utbildning/edutainment
stöds även av Stiftelsen för kunskaps- och
kompetensutveckling (KK-stiftelsen). Tillsammans
med bl.a. det lokala näringslivet, kommunerna,
högskolorna och regionförbunden satsar KK-
stiftelsen 40 miljoner kronor på mötesplatser för
upplevelseindustrin i Hultsfred, Hällefors,
Karlshamn, Piteå och Trollhättan under åren
2003-2005. KK-stiftelsen bidrar med 13,5 miljoner
kronor. Satsningen syftar till att stärka
upplevelseindustrin genom utbildningsinsatser,
kompetensutveckling och tillskapandet av
mötesplatser. Mötesplats Trollhättan syftar till
att skapa den mest dynamiska mötesplatsen för
film- och medieindustrin i norra Europa, vilket
skall bidra till att stärka Sveriges film- och
medieindustris ställning nationellt och
internationellt. En betydelsefull del i projektet
är att skapa samverkan mellan regionens film- och
TV-industri, vilket bl.a. förväntas bidra till
ett ökat antal företag med tillväxtpotential.
Ambitionen är också att förstärka samarbetet
mellan bransch och högskola/universitet. Film i
Väst har under projektperioden en viktig roll i
arbetet med att utveckla området mellan
film/medier, design och produktion där syftet
bl.a. är att skapa ett dynamiskt
innovationssystem.
Ett av Vinnovas s.k. prioriterade tillväxtområden
är, som tidigare beskrivits, Upplevelser. Musik,
medier och film innefattas av begreppet
upplevelseindustrin. Vinnova arbetar för närvarande
med att i samverkan med flera olika offentliga och
privata aktörer sätta samman ett program på temat
upplevelser. Programmet kommer att innehålla
satsningar på FoU men även mer regionalt orienterade
projekt kan förväntas.
Vinnova stödjer även framväxten av sektoriella och
regionala innovationssystem genom programmen
Vinnväxt och Visanu. Inom Vinnväxt satsas exempelvis
600 miljoner kronor under perioden 2003-2015 på att
stödja effektiva innovationssystem och
behovsmotiverad forskning i funktionella regioner.
Utskottets ställningstagande
Bildkonstnärer verkar i vissa avseenden under
speciella villkor. Det bidrar bl.a. till att de kan
uppleva vissa problem i förhållande till de sociala
trygghetssystemen. Utskottet anser emellertid inte
att de förhållanden under vilka denna grupp verkar
är av det slaget att det motiverar några särskilda
näringspolitiska insatser. Bildkonstnärer hänvisas i
likhet med andra företagare till de generella
stödsystem som tillhandahålls via bl.a. Nutek och
Almi Företagspartner AB.
När det gäller satsningar på innovationssystem och
kluster inom film och medier konstaterar utskottet
att både Vinnova och KK-stiftelsen genomför eller
planerar satsningar på upplevelseindustrin inom
vilken film- och mediebranscherna ingår. I
anslutning till detta arbete har exempelvis
Trollhättan givits en roll som mötesplats för att
stärka Sveriges film- och medieindustri och för att,
tillsammans med Film i Väst, utveckla ett dynamiskt
innovationssystem inom området mellan film/medier,
design och produktion.
Med det anförda avstyrks här aktuella motioner i
berörda delar.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Innovationer och nyföretagande (punkt 1)
av Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Maria Larsson
(kd), Ulla Löfgren (m), Yvonne Ångström (fp), Åsa
Torstensson (c) och Anne-Marie Pålsson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:N275.
Ställningstagande
Det regeringen kallar innovationspolitik saknar flera
grundläggande förutsättningar för att kunna ge ett
positivt resultat. Detta beror huvudsakligen på de
ogynnsamma allmänna förhållandena under vilka
innovatörer och entreprenörer skall verka.
Regeringens ovilja och/eller oförmåga att driva på
regelförenklingsarbetet bromsar effektivt alla
vackra ambitioner om att skapa en god grogrund för
ett innovativt nyföretagande. Utan ett
företagsklimat som främjar entreprenörskap och
kreativitet kommer alla statliga satsningar på bl.a.
kommersialisering av forskningsresultat att innebära
ett ineffektivt utnyttjande av skattemedel.
Att det svenska innovationsklimatet är bistert
framkommer även tydligt i den senast publicerade
patentbarometern hos Patent- och registreringsverket
(PRV). Av redovisningen framgår bl.a. att antalet
patentansökningar har minskat kraftigt under senare
tid och att januari 2004 var den näst sämsta månaden
i det avseendet under 2000-talet.
Regeringens arbete med att ta fram en
innovationsstrategi kommer sent och går dessutom
långsamt. Innovationspolitiken har under lång tid
präglats av dålig fokusering och har därför länge
varit i behov av en mer genomtänkt strategi. Den
saktfärdighet som har präglat arbetet med en sådan
innovationsstrategi är, enligt vårt förmenande,
beklaglig. Denna uppfattning bidrar till att vi, i
likhet med vad som anförs i motion 2003/04:N275
(kd), förespråkar att det tillsätts en utredning med
uppgift att se över hur staten på bästa sätt kan
stödja kommersialiseringen av goda idéer och
landvinningar. Vi anser också att denna utredning
skall överväga hur industriforskningsinstitutens
verksamhet skall kunna bidra till uppkomsten av nya
företag och hur instituten skall samverka regionalt
med olika lärosäten i syfte att främja
tillvaratagandet av goda idéer och vetenskapliga
landvinningar.
Med det anförda tillstyrks motion 2003/04:N275
(kd).
2. Kapitalförsörjning (punkt 2)
av Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Maria Larsson
(kd), Ulla Löfgren (m), Yvonne Ångström (fp), Åsa
Torstensson (c) och Anne-Marie Pålsson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2003/04:N329 yrkandena
9 och 11 och 2003/04:N412 yrkande 11 och avslår
motionerna 2003/04: N258, 2003/04:N269, 2003/04:N397
och 2003/04:N403.
Ställningstagande
De statliga insatserna på kapitalförsörjningsområdet har i
mångt och mycket fallerat. När en sviktande
konjunktur i viss mån rättfärdigar att staten agerar
som komplement till den ordinarie kapitalmarknaden,
sker detta på ett ineffektivt och saktfärdigt sätt.
Det tidigare förhållandevis väl fungerande systemet
för offentlig såddfinansiering har omformats och
havererat. Ett krångligt och oöverskådligt regelverk
samt orimliga villkor som bl.a. Industrifonden har
för att agera på området har gjort att den statliga
såddfinansieringen mer eller mindre har upphört när
den som bäst skulle behövas. Regeringen har passivt
tittat på när Nutek och Industrifonden har haft
olika uppfattningar om vem som skall ta ansvar för
dessa insatser. Vi kan bara beklaga att regeringens
tafatta agerande på kapitalförsörjningsområdet
bidrog till att många goda idéer och spirande unga
företag inte klarade konjunkturens djupaste vågdal.
Det bör poängteras att det inte bara var ineffektiva
företag i slutet av sin livscykel som rensades bort
i de senaste årens stålbad utan det var även många
nya företag och idéer som aldrig fick pröva sina
vingar. Regeringen har ett betydande ansvar för att
detta fick ske. För att situationen inte skall
upprepas bör en parlamentarisk utredning, såsom
föreslås i motion 2003/04:N412 (kd), få i uppdrag
att se över hela den rådande
kreditmarknadssituationen.
Vi vill även understryka att företagens
kapitalförsörjning skulle underlättas betydligt om
det genomfördes radikala förändringar av de allmänna
regelsystem som styr företagandet. Flera
bestämmelser hämmar exempelvis kapitalbildning genom
egna insatser från företagaren. Förmögenhetsskatten
bör bl.a. av det skälet avskaffas. Förändringar av
flera andra skattevillkor skulle på ett effektivt
sätt stimulera kreditgivares och företagares vilja
att omsätta kapital i företag och i tidiga
utvecklingsskeden. Förenklingar på det
arbetsrättsliga området skulle också kunna bidra
till mer gynnsamma villkor för företagande och
därmed även en större vilja från den ordinarie
kreditmarknaden att tillhandahålla exempelvis
såddkapital. Regeringen bör även överväga de förslag
som förs fram i motion 2003/04:N329 (c). Det gäller
bl.a. möjligheterna att införa ett starta-eget-
sparande samt förbättrade regler för periodisering
av vinst och beskattning av ägarkapital.
Med det anförda tillstyrks motionerna 2003/04:N412
(kd) och 2003/04: N329 (c) i berörda delar. Övriga
här behandlade motioner avstyrks.
3. Industriella utvecklingscentrum (punkt 3)
av Maria Larsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 3. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:N412 yrkande 25.
Ställningstagande
Enligt min uppfattning är det mycket viktigt att
näringslivets regionalt förankrade och regionalt
ägda institutioner tillvaratas för förmedling av
bl.a. statliga resurser. Det s.k. IUC-nätverket är
en utvecklingsresurs för de regionala företag som
fokuserar på att skapa industriell tillväxt genom
utveckling av produkter, teknik och kompetens. IUC-
bolagen är självständiga aktörer som kanaliserar
hjälp över de trösklar som uppstår fram till en
företagsstart. IUC-verksamheten har utvärderats ett
flertal gånger och samtliga utvärderingar visar att
verksamheten är kostnadseffektiv och har hög
måluppfyllelse. Utskottet har dessutom vid flera
tillfällen uttalat sig positivt om verksamheten vid
IUC.
Mot bakgrund av detta får det anses som mycket
olyckligt att regeringen väljer att omforma stödet
till produktutveckling i små företag på ett sådant
sätt att verksamheten vid IUC hotas. Det kan inte
anses vara skäligt att plötsligt förändra
förutsättningarna för IUC-företagen så som
regeringen nu gör. Det är också beklagligt att den
mycket väl fungerande verksamhet som i dag bedrivs
vid IUC skall behöva drabbas i avvaktan på en mer
långsiktig strategi för de statliga insatserna.
Jag anser också, i likhet med vad som anförs i
motion 2003/04:N412 (kd), att medlen till IUC-
bolagen skall synliggöras i statsbudgeten. Därtill
måste anslagen vara långsiktiga och besked ges i god
tid. Med det anförda tillstyrks nyssnämnda motion i
berörd del.
4. Kvinnors företagande (punkt 4)
av Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Maria Larsson
(kd), Ulla Löfgren (m), Yvonne Ångström (fp) och
Anne-Marie Pålsson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 4. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2003/04:N412 yrkande
18, 2003/04:A307 yrkande 7 och 2003/04:A371 yrkande
24 och avslår motionerna 2003/04:N256, 2003/04:N257,
2003/04:N329 yrkande 3, 2003/04: A3 och 2003/04:A302
yrkande 14.
Ställningstagande
Kvinnors företagande är en mycket positiv kraft som,
liksom allt annat företagande, måste gynnas. Enligt
vår uppfattning är det emellertid i grunden en
feltanke att det är riktade insatser från statens
sida som erfordras för detta ändamål. Vi anser att
det i första hand är de grundläggande
förutsättningarna för företagande som måste
förändras för att både kvinnor och män skall finna
det mödan värt att ägna sig åt nyföretagande eller
att expandera befintlig verksamhet. Utan långtgående
regelförenklingar, en rimlig företags- och
kapitalbeskattning samt en mindre rigid arbetsrätt
faller de riktade statliga satsningarna på
exempelvis kvinnors företagande i ofruktsam jordmån.
Resultatet blir därför magert och innebär i mångt
och mycket en oansvarig förvaltning av skattemedel.
Vi anser också att det är viktigt att områden där
den statliga sektorn dominerar öppnas upp för
privata initiativ. Såsom anförs i motionerna
2003/04: A307 (fp) och 2003/04:N412 (kd) skulle
detta gynna både kvinnors företagande och
jämställdhetssträvanden. Vissa åtgärder på
skatteområdet skulle även möjliggöra ett ökat
företagande inom området hushållsnära tjänster,
vilket sannolikt skulle generera ett ökat
nyföretagande bland kvinnor.
Vi tror även att det kan vara en fördel att vidga
synen på kvinnligt företagande genom att även
inkludera ett internationellt perspektiv. Att
stimulera en utökad samverkan mellan kvinnliga
företagare i Sverige och de blivande EU-medlemmarna
runt Östersjön, som förordas i motion 2003/04:A371
(kd), tror vi exempelvis kan vara ett steg i rätt
riktning.
Riksdagen bör genom ett uttalande ställa sig
bakom vad vi här har anfört om kvinnors
företagande. Därmed blir motionerna
2003/04:A307 (fp), 2003/04:A371 (kd) och
2003/04:N412 (kd) tillgodosedda i berörda
delar och tillstyrks. Övriga här behandlade
motionsyrkanden avstyrks.
5. Kvinnors företagande (punkt 4)
av Åsa Torstensson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 5. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2003/04:N329 yrkande 3
och 2003/04:A302 yrkande 14 och avslår motionerna
2003/04:N256, 2003/04:N257, 2003/04:N412 yrkande 18,
2003/04:A3, 2003/04:A307 yrkande 7 och 2003/04:A371
yrkande 24.
Ställningstagande
Kvinnors företagande bör i första hand stimuleras genom att det
allmänna företagsklimatet förbättras. Enligt min
mening är det emellertid också nödvändigt med en
ökad tydlighet beträffande vilka förväntningar man
har på hur riktade statliga insatser skall verka och
vilka mål man förväntar sig kunna uppnå.
Mot den bakgrunden anser jag att det är motiverat
att närmare överväga tillkomsten av tydligt
uttryckta mål för hur många företag som skall
startas av kvinnor under en särskild period. Likaså
bör särskilda kriterier sättas upp för att en viss
andel av Almis s.k. företagslån skall gå till
kvinnor. Dylika mål och kriterier kan förväntas
bidra till att kvinnors företagande inte missgynnas.
Vidare underlättas utvärderingar av de statliga
insatserna och därmed även förutsättningarna för att
utkräva ansvar för eventuella tillkortakommanden.
Med det anförda tillgodoses motionerna
2003/04:N329 (c) och 2003/04: A302 (c) i berörda
delar och tillstyrks.
6. Invandrares företagande (punkt 5)
av Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Maria Larsson
(kd), Ulla Löfgren (m), Yvonne Ångström (fp), Åsa
Torstensson (c) och Anne-Marie Pålsson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 6. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Sf396 yrkande
18 och 2003/04:N329 yrkande 8 och avslår motionerna
2003/04:N274 och 2003/04:N280.
Ställningstagande
Vår allmänna inställning är att allt företagande skulle gynnas
av att det genomförs genomgripande förändringar av
de villkor under vilka företagare verkar. Det
handlar om att reformera skattesystemet, lätta på
arbetsrättens krav i syfte att göra det enklare för
företag att anställa personal och inte minst att det
rensas upp bland alla de regler som styr
företagande. Att regelverket är överskådligt och
begripligt är inte minst viktigt för företagare med
begränsade kunskaper i svenska. Såsom anförs i
motion 2003/04:Sf396 (c) kan dessutom bankers och
myndigheters service till företagare av utländsk
härkomst bli bättre. Sammantaget anser vi att
förutsättningarna för företagande bör förbättras i
allmänhet samt att invandrares företagande bör ges
större uppmärksamhet än hittills när
näringspolitiken utformas. Vidare måste insatserna,
i likhet med vad som görs gällande i motion
2003/04:N329 (c), kännetecknas av att invandrare som
driver företag skall ges samma förutsättningar som
infödda företagare att tjäna pengar på sin
verksamhet.
Riksdagen bör genom ett uttalande ställa sig bakom
vad vi här har anfört. Därmed blir de två nämnda
motionerna i sak tillgodosedda i berörda delar och
tillstyrks. Motionerna 2003/04:N274 (s) och
2003/04:N280 (v) avstyrks.
7. Forskning och utveckling (punkt 6)
av Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Maria Larsson
(kd), Ulla Löfgren (m), Yvonne Ångström (fp), Åsa
Torstensson (c) och Anne-Marie Pålsson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 6. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2003/04:N325 yrkande 7
och 2003/04:N412 yrkande 26 och avslår motionerna
2003/04:N252, 2003/04:N294, 2003/04:N323 yrkandena 1
och 2, 2003/04:N328 yrkande 18 och 2003/04:N414
yrkandena 13, 15 och 16.
Ställningstagande
Det är uppenbart att Sverige har halkat efter när det gäller
kapaciteten att omsätta forskningsresultat i
kommersiella produkter. Vi har vid flera tillfällen
betonat vikten av att regeringen tar detta faktum på
allvar. Inte förrän OECD nyligen konstaterade att
detta är ett nyckelområde för den svenska tillväxten
och att det finns mycket i övrigt att önska i form
av olika åtgärder på detta område agerar regeringen.
Detta sker emellertid i form av att det tillsätts
ytterligare en utredning. Bristen på konkreta
åtgärder blir därmed än tydligare. Tyvärr får vi nog
räkna med att många goda idéer som är ett resultat
av offentligt finansierad högre utbildning och
forskning kommer att kommersialiseras utomlands
innan regeringen omsätter vackra ord i praktisk
handling. Mycken kvalificerad FoU-kapacitet
försvinner också när företag väljer att flytta till
länder med ett mer gynnsamt företagsklimat.
Vi vill också framhålla att den av
utbildningsminister Thomas Östros aviserade
utredningen om kommersialisering av
forskningsresultat ger ett alltför snävt intryck.
Det vore på sin plats att även överväga åtgärder i
linje med vad som anförs i motion 2003/04:N412 (kd).
Det handlar bl.a. om att skatteregler och
lagstiftning utformas så att de mindre företagens
forsknings- och produktionsutveckling underlättas i
kombination med att de får möjligheter att söka
särskilda forskningsbidrag. Vidare bör bl.a.
möjligheterna för anställda att utveckla egna idéer
på arbetsplatsen med rätt till eget patent utredas.
Omstruktureringen av industriforskningsinstituten
måste, enligt vår uppfattning, påskyndas. Vi vill
även understryka vikten av att de institut som
tillskapas inom ramen för detta arbete lokaliseras i
anslutning till relevanta forskningsmiljöer.
Beträffande de medel från teknikbrostiftelserna
som enligt tidigare beslut skall återgå till staten
år 2007, anser vi att återbetalningen skall bygga på
en samhällsekonomisk värdering. På detta sätt tas
hänsyn till teknikbrostiftelsernas bidrag till
välfärden, och det ges tydliga signaler om att
statsmakterna värderar deras insatser på ett mer
kvalificerat sätt än om pengarna på ett stelbent och
kameralt sätt bara tillåts strömma tillbaka till
statskassan. I nuläget råder en besvärande stor
osäkerhet om de långsiktiga
planeringsförutsättningarna. Om regeringen väljer
att ta sin hand från teknikbrostiftelserna efter år
2007 finns åtminstone det i termer av positiv
samhällsnytta definierade kapitalet kvar i
verksamheten. Mot denna bakgrund anser vi att
regeringen snarast bör adressera två centrala frågor
som även lyfts fram i den nyligen presenterade
utvärderingen av teknikbrostiftelsernas verksamhet.
Det gäller dels att identifiera en finansieringsform
som kan ge stiftelserna ett långsiktigt stabilt
finansiellt kapitaltillskott, dels att klargöra
förutsättningarna för teknikbrostiftelsernas
fortsatta verksamhet efter år 2007.
Avslutningsvis vill vi även understryka att
teknikbrostiftelserna har skapat ett system som
årligen främjar tillkomsten av nya företag ur det
akademiska systemet. I förhållande till en mycket
ringa investering får tillväxten i såväl ekonomiska
termer som sysselsättningstermer anses vara
omfattande. Den regionala näringspolitiken behöver,
enligt vår uppfattning, en bättre koppling till
universitet, högskolor och forskning. Såsom anförs i
motion 2003/04: N325 (kd) bör de positiva
erfarenheterna från teknikbrostiftelsernas arbete
utvecklas till en nationell politik.
Med det anförda tillstyrks motionerna 2003/04:N325
(kd) och 2003/04: N412 (kd) i berörda delar. Övriga
här behandlade motioner avstyrks i motsvarande
delar.
8. Forskning och utveckling (punkt 6)
av Ingegerd Saarinen (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 8. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:N414 yrkandena 13,
15 och 16 och avslår motionerna 2003/04:N252,
2003/04:N294, 2003/04: N323 yrkandena 1 och 2,
2003/04:N325 yrkande 7, 2003/04:N328 yrkande 18 och
2003/04:N412 yrkande 26.
Ställningstagande
Den svenska forskningen spelar en central roll för utvecklingen
av det svenska innovationssystemet och för
näringslivets konkurrenskraft. Små och medelstora
företag är i mångt och mycket beroende av FoU-
verksamhet som sker utanför det egna bolaget. Inte
minst industriforskningsinstituten fyller en viktig
funktion som "FoU-avdelning" åt många små och
medelstora företag. Enligt min uppfattning krävs det
ytterligare åtgärder för att små och medelstora
företag skall få del av forskningsresultat och kunna
omsätta dessa resultat i kommersiella produkter.
Högskolornas forskning och utbildning måste göras
mer tillgänglig för de mindre företagen för att den
kunskap och initiativkraft som finns på lokal och
regional nivå skall kunna tas till vara på ett mer
effektivt sätt. Det är, enligt vad som anförs i
motion 2003/04:N414 (mp), dags att utöka samarbetet
mellan företagen och högskolorna/universiteten så
att en större del av FoU-satsningarna kommer
småföretagare till del.
En nära kontakt med små och medelstora företag i
alla landets regioner förutsätter också att
industriforskningsinstituten finns spridda över hela
landet även efter den omstruktureringsprocess som
för närvarande pågår. Det kan befaras att
omstruktureringens uttalade ambition att minska
antalet industriforskningsinstitut också leder till
att verksamheten koncentreras till de större
städerna. Detta riskerar i sin tur att drabba de
allra minsta företagens utvecklingsmöjligheter i
allmänhet och de små företag som verkar i mindre
samhällen och på landsbygden i synnerhet. Den
sistnämnda gruppen företag skulle dessutom sannolikt
gynnas om det tydligare uttrycks att
industriforskningsinstitutens verksamhet, i likhet
med vad som anförs i motion 2003/04:N414 (mp), skall
inriktas mot att utveckla ny teknik och nya
tillämpningar inom sektorer som bygger på förädling
av svenska råvaror.
Med det anförda tillstyrks motion 2003/04:N414
(mp) i berörda delar. Övriga här aktuella motioner
avstyrks.
9. Social ekonomi (punkt 7, motiveringen)
av Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren
(m), Yvonne Ångström (fp) och Anne-Marie Pålsson
(m).
Ställningstagande
Vi anser att de verksamheter som samlas under begreppet social
ekonomi på många sätt bidrar positivt till
samhällsutvecklingen. De krafter som driver dem som
är engagerade inom den sociala ekonomin stimulerar
ett fördjupat engagemang i frågor som rör
medborgarnas vardag. Det vore, enligt vår
uppfattning, olyckligt om ett samhällsengagemang som
i första hand stimuleras av ett allmänintresse inte
finner effektiva former för att kanalisera sin
nytta.
Vi kan dock inte se att det finns några motiv till
att den sociala ekonomins samverkansformer skall
gynnas framför de associationsformer som dominerar i
näringslivet. Vår grundläggande uppfattning om goda
och likvärdiga villkor för allt företagande gäller
även vår syn på verksamheterna inom den sociala
ekonomin. Särlösningar som riktas mot vissa aktörer
har en negativ inverkan på de jämlika
konkurrensförhållanden som, enligt vår uppfattning,
måste råda. Vägen dit är en generellt verkande
näringspolitik utan otillbörligt gynnande av vissa
verksamhetsformer. Med det anförda avstyrks samtliga
här aktuella motioner i berörda delar.
10. Social ekonomi (punkt 7)
av Maria Larsson (kd) och Åsa Torstensson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 10. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2003/04:N216,
2003/04:N352 och 2003/04:N412 yrkande 10, bifaller
delvis motion 2003/04: N361 och avslår motionerna
2003/04:So569 yrkande 12, 2003/04:N321,
2003/04:N360, 2003/04:N398, 2003/04:N408 och
2003/04:N414 yrkande 12.
Ställningstagande
Den sociala ekonomins bidrag till samhällsnyttan får inte
förringas. Ett brett underifrån baserat
samhällsengagemang genererar såväl mervärden för
samhället som för enskilda individer. I den sociala
ekonomin tillåts medborgarna själva att ta ansvar på
ett sådant sätt att den lokala demokratin förstärks,
vilket är positivt.
Mot den bakgrunden finner vi det bekymmersamt att
regeringen aviserar en neddragning av stödet till
lokala utvecklingscentrum (LKU) efter år 2005. Den
insats som LKU gör för att underlätta och stimulera
framväxten av kooperativa lösningar måste även ges
möjlighet att verka på längre sikt efter år 2005. En
långsiktig statlig finansieringslösning är, såsom
anförs i motionerna 2003/04:N352 (c, fp, kd, v, mp)
och 2003/04:N412 (kd), nödvändig.
Då LKU även gör insatser på områden som
traditionellt omfattas av arbetsmarknadspolitiken
och den regionala utvecklingspolitiken bör
regeringen även, i linje med vad som anförs i
ovannämnda motioner, utreda hur LKU framgent på ett
bättre sätt kan beaktas inom dessa politikområden.
När det gäller den regionala utvecklingspolitiken
anser vi, i likhet med vad som anförs i motion
2003/04:N216 (c), att regeringen i arbetet med de
regionala tillväxtprogrammen bör tillse att den
sociala ekonomins aktörer får möjligheter att delta
på rimliga villkor. Den sociala ekonomins koppling
till en hållbar tillväxt bör också beaktas. Detta
kan ske, såsom anförs i nyssnämnda motion, genom att
det utvecklas indikatorer på hur den sociala
ekonomin bidrar till sådan tillväxt.
Med det anförda tillstyrks motionerna 2003/04:N216
(c), 2003/04:N352 (c, fp, kd, v, mp) och
2003/04:N412 (kd). Motion 2003/04:N361 (s)
tillstyrks till viss del. Övriga här aktuella
motioner avstyrks i berörda delar.
11. Social ekonomi (punkt 7)
av Ingegerd Saarinen (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 11. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2003/04:N352 och
2003/04:N414 yrkande 12 och avslår motionerna
2003/04:So569 yrkande 12, 2003/04:N216,
2003/04:N321, 2003/04:N360, 2003/04:N361,
2003/04:N398, 2003/04:N408 och 2003/04:N412 yrkande
10.
Ställningstagande
Den sociala ekonomin innefattar verksamheter som primärt har
allmännytta eller samhällsnytta som främsta
drivkraft. När civilsamhällets engagemang tas till
vara och människor arbetar tillsammans mot
gemensamma mål utvecklas samhällen, byar, stadsdelar
och kvarter. Deras produktion genererar både
materiell och social tillväxt. Medlemmar som känner
att de gör något meningsfullt mår bättre, och deras
engagemang i icke-traditionella och ideella
verksamheter kan vara en inkörsport till eget
företagande. Betydelsen för samhällsekonomin är
också större än vad många föreställer sig.
Sammantaget främjar den sociala ekonomin flera
värderingar varpå ett väl fungerande demokratiskt
samhälle kan byggas. Satsningar på den sociala
ekonomin kan även ha stor betydelse för en hållbar
ekonomisk tillväxt, inte minst för landsbygdens
överlevnadsmöjligheter. Såsom anförs i motion
2003/04:N414 (mp) bör riksdagen ge regeringen detta
till känna. Nyssnämnda motion tillstyrks i berörda
delar.
Vidare anser jag, i likhet med vad som anförs i
motion 2003/04:N352 (c, fp, kd, v, mp), att
regeringen bör säkerställa en långsiktig
statlig finansieringslösning för de lokala
kooperativa utvecklingscentrum som finns
spridda över landet. En sådan lösning bör,
utöver insatser inom ramen för
näringspolitiken, inkludera
arbetsmarknadspolitiken och den regionala
utvecklingspolitiken. Motionen tillstyrks
således. Övriga här aktuella motioner
avstyrks i berörda delar.
12. Turism (punkt 8)
av Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Maria Larsson
(kd), Ulla Löfgren (m), Yvonne Ångström (fp), Åsa
Torstensson (c) och Anne-Marie Pålsson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 12. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Kr326 yrkande
5, 2003/04:MJ474 yrkande 23, 2003/04:N202,
2003/04:N328 yrkande 21, 2003/04:N337 yrkande 1,
2003/04:N347 yrkandena 1, 3-6 och 10 och avslår
motionerna 2003/04:K362 yrkande 4, 2003/04:N222,
2003/04:N366, 2003/04:N373 yrkandena 1 och 2 och
2003/04:N391.
Ställningstagande
De förutsättningar som ges av ett varierat naturlandskap och
ett rikt kulturutbud bidrar till att den svenska
turistnäringen i vissa avseenden borde ha goda
förutsättningar att utvecklas. Mot den bakgrunden är
det olyckligt att de allmänna villkoren för
företagande verkar i motsatt riktning. Såsom anförs
i motion 2003/04:N337 (fp) måste de riktade
strategiska statliga åtgärder som redovisas i det
s.k. Framtidsprogrammet ersättas med genomgripande
satsningar på en generellt verkande politik med
inriktning på att tillskapa ett mer företagarvänligt
klimat. Det handlar exempelvis om åtgärder för att
förenkla regelverket för företagande och
förändringar på skatteområdet. I det senare fallet
skulle exempelvis ett avskaffande av
fastighetsskatten kunna bidra till att folk ges
möjlighet att bo kvar och upprätthålla den
servicestruktur som i många fall är nödvändig för
utvecklingen av turismen i vissa områden.
Turistbranschen är också arbetskraftsintensiv,
varför sänkta arbetsgivaravgifter och mer flexibla
regler på det arbetsrättsliga området skulle få
positiva effekter. Det är endast genom dessa
åtgärder som den arbetskraftsintensiva
tjänsteproduktionen inom turismsektorn kommer att
kunna utvecklas på ett effektivt sätt och därmed
kunna bidra till samhällsutvecklingen i allmänhet
och i glesbygden i synnerhet.
Utöver förbättringar av dessa allmänna villkor för
företagande finner vi det angeläget att flera olika
områden inom turistsektorn ges större uppmärksamhet
i enlighet med vad som anförs i några av motionerna.
Det gäller exempelvis landsbygds-, skärgårds-,
fjäll-, kultur-, konferens- och evenemangsturismen.
Frågan om hur lokalt boende kan få sin utkomst av
skyddade naturområden bör också uppmärksammas. Vi
vill också betona vikten av att den forskning som
bedrivs på turistområdet på ett effektivt sätt
kommer näringsidkare inom detta område till del.
Infrastrukturens betydelse bl.a. för turism i
glesbygd tas upp i några motioner. Det är enligt vår
uppfattning angeläget att denna fråga
fortsättningsvis behandlas med ett större allvar av
regeringen.
Beträffande frågan om hotell-TV-pornografi ser vi
mycket positivt på att såväl riksdagen som
Regeringskansliet har vidtagit åtgärder för att de
båda myndigheterna genom sina interna regelverk
skall begränsa möjligheterna till upphandling av
hotell som tillhandahåller pornografi i sitt TV-
utbud. Detta sänder tydliga signaler till det övriga
samhället om att medborgarnas valda företrädare inte
anser det vara rätt att stödja porrindustrin. På
sikt torde detta komma att ha betydelse för de
attitydförändringar i samhället som vi anser vara
nödvändiga som ett led i att motverka en ökad
spridning av pornografi. Samtidigt vill vi erinra om
att frågan om hotell-TV-pornografi i första hand är
en angelägenhet för berörda företag och deras
branschorganisationer.
Riksdagen bör anmoda regeringen att vidta åtgärder
i enlighet med vad vi här har anfört. Därmed blir
motionerna 2003/04:Kr326 (c), 2003/04:MJ474 (c),
2003/04:N202 (m), 2003/04:N337 (fp), 2003/04:N347
(kd) och 2003/04: N328 (c) tillgodosedda i berörda
delar och tillstyrks. Övriga här behandlade motioner
avstyrks.
13. Turism (punkt 8)
av Lennart Beijer (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 13. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:K362 yrkande 4 och
avslår motionerna 2003/04:Kr326 yrkande 5,
2003/04:MJ474 yrkande 23, 2003/04:N202,
2003/04:N222, 2003/04:N328 yrkande 21, 2003/04:N337
yrkande 1, 2003/04:N347 yrkandena 1, 3-6 och 10,
2003/04:N366, 2003/04: N373 yrkandena 1 och 2 och
2003/04:N391.
Ställningstagande
Pornografi är ett uttryck för en exploatering av kvinnan
utifrån en strukturellt betingad manlig överordning.
Då Vänsterpartiet är ett feministiskt parti måste
förekomsten av en sådan företeelse motarbetas.
I det här sammanhanget behandlar utskottet
motioner om åtgärder för att begränsa förekomsten av
pornografi i hotells TV-utbud. Jag anser att det
inte räcker med att statsmakterna hänvisar till att
de berörda hotellföretagen skall ta sitt ansvar när
det gäller att begränsa utbudet av pornografi. Det
är inte heller tillräckligt att myndigheter använder
ekonomiska styrmedel i form av särskilda krav i
upphandlingssammanhang för att denna process skall
kunna drivas med erforderlig intensitet. Det är
enligt min uppfattning nödvändigt att även
regeringen, så som föreslås i motion 2003/04:K362
(v), inleder samtal med hotellbranschen med
målsättningen att alla hotell i Sverige skall vara
porrfria år 2008.
Med det anförda tillstyrks det aktuella yrkandet i
motion 2003/04:K362 (v). Övriga motioner avstyrks i
berörda delar.
14. Företagsnedläggningar (punkt 9,
motiveringen)
av Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Maria Larsson
(kd), Ulla Löfgren (m), Yvonne Ångström (fp), Åsa
Torstensson (c) och Anne-Marie Pålsson (m).
Ställningstagande
Grundläggande för vår syn på bl.a. företagande är att den
enskildes äganderätt skall värnas mot alla former av
socialistiskt inspirerade ingrepp. Det som föreslås
i här behandlade motioner utgör ett direkt angrepp
mot enskilda företagares rätt att råda över sin
egendom, varför motionerna, enligt vår uppfattning,
måste avvisas med kraft.
Utöver denna ideologiskt grundade huvudinvändning
vill vi framhålla att den typ av bestämmelser som
efterfrågas i motionerna sannolikt skulle ha en
avskräckande effekt på dem som eventuellt har tankar
på att etablera företag eller anlägga
produktionsenheter i Sverige. Det finns även en risk
för att redan etablerade företag, i hotet av att
dylika bestämmelser kommer att införas, väljer att
flytta sin verksamhet utomlands. Uttryckt i termer
av förlorade arbetstillfällen skulle således det som
motionärerna föreslår få rent kontraproduktiva
effekter.
Enligt vår uppfattning skall marknadens
förutsättningar vara den naturliga drivkraften bakom
det som i de allra flesta fall måste betraktas som
nödvändiga strukturomvandlingsåtgärder. Statlig
inblandning på detta område skulle innebära ett
otillbörligt gynnande av vissa aktörer och därmed
vara oförenligt med vår uppfattning om betydelsen av
konkurrensneutrala villkor för allt företagande.
Med det anförda avstyrks motionerna 2003/04:N292
(v) och 2003/04: N307 (mp).
15. Företagsnedläggningar (punkt 9)
av Ingegerd Saarinen (mp) och Lennart Beijer (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 15. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2003/04:N292 yrkandena
1-3 och 2003/04:N307.
Ställningstagande
Under senare år har vi sett flera exempel på hur företag eller
företagsenheter har lagts ned eller flyttats
utomlands. Ofta är det mindre samhällen som drabbas.
Gislaved, Bengtsfors och Degerfors är exempel på
orter som förknippas med sådana händelser. De
negativa konsekvenserna för såväl enskilda individer
som för de aktuella kommunerna är ofta betydande.
Vi anser dessutom att det är både förvånande och
beklagligt att dessa nedläggningsbeslut fattas utan
att de berörda arbetstagarna görs delaktiga i
processen på ett godtagbart sätt. Att besluten i
många fall har drabbat företagsenheter som uppvisar
god lönsamhet gör det hela än mer upprörande.
Vi är medvetna om den uppgörelse som finns mellan
regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet om att
det under innevarande mandatperiod skall tillsättas
en utredning som skall ta fram förslag på hur stora
företag skall ta ett större socialt ansvar i samband
med strukturomvandling och nedläggningsbeslut.
Utredningen skall även utarbeta förslag på hur man
skall underlätta för anställda att överta hotad
produktion.
Trots överenskommelsen om en utredning, anser vi
att riksdagen genom att ställa sig bakom det som
anförs i motionerna 2003/04:N292 (v) och 2003/04:
N307 (mp) tydligt skall markera vikten av att
utredningen kommer till stånd. Ett riksdagsuttalande
i linje vad som anförs i motionerna skulle också ge
tydlig vägledning om vilken typ av åtgärder som
utredningen bör överväga. Det handlar exempelvis om
statliga lånegarantier, indirekt eller direkt
statligt medägande och uppbyggnad av lokala och
regionala fonder. Vidare bör utredningen beakta
frågan om införandet av en lagstadgad skyldighet för
företag att bjuda ut nedläggningshotade enheter till
försäljning till - i tur och ordning - enhetens
arbetare, ortens befolkning och den allmänna
marknaden.
Med det sagda blir yrkandena i motionerna
2002/03:N292 (v) och 2002/03:N307 (mp) helt eller
delvis tillgodosedda och tillstyrks.
16. Vissa skogsindustriella frågor (punkt 11)
av Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren
(m), Yvonne Ångström (fp) och Anne-Marie Pålsson
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 16. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:N243 och avslår
motionerna 2003/04:N247, 2003/04:N268 och
2003/04:N376.
Ställningstagande
Svensk skogsnäring skapar ett ansenligt exportnetto
och bidrar med ett betydande antal arbetstillfällen,
inte minst i glesbygden. Utan en värdeskapande
vidareförädling krymper marginalerna i skogsbruket
och risken finns att verksamheter längre fram i
förädlingskedjan måste avvecklas. Ett skrämmande
exempel på just detta ser vi för närvarande inom
träskiveindustrin. Här har statsmakterna genom
energibeskattningen gjort att bl.a. värmeproducenter
efterfrågar spån i en sådan omfattning att priserna
på träskiveindustrins viktigaste råvara har skjutit
i höjden. Den svenska träskiveindustrins
internationella konkurrenskraft försvagas därmed på
ett påtagligt sätt. Det är enligt vår uppfattning
ett stort samhällsekonomiskt slöseri att låta
ekonomiska styrmedel göra det attraktivt att elda
upp en råvara som kan vidareförädlas inom inhemsk
industri.
Med det anförda tillgodoses motion 2003/04:N243
(m) som tillstyrks. Övriga motioner avstyrks i
berörda delar.
17. Vissa skogsindustriella frågor (punkt 11)
av Maria Larsson (kd) och Åsa Torstensson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:
11. Riksdagen avslår motionerna 2003/04:N243,
2003/04:N247, 2003/04: N268 och 2003/04:N376.
Ställningstagande
Energibeskattningens gynnande av bioenergiproduktion
har som förväntat ökat de svenska
energiproducenternas efterfrågan på spån under de
senaste åren. Detta har lett till ett tuffare
konkurrensläge för den svenska spånskiveindustrin,
vars konkurrenter i andra länder dessutom kan ha
gynnats genom olika former av statliga
investeringsstöd.
Vi anser att det är beklagligt om
energibeskattningen får negativa konsekvenser för en
industrigren som träskiveindustrin. Samtidigt är det
mycket viktigt att utformningen av
energibeskattningen genomsyras av ett
helhetsperspektiv. Det arbete som har utförts av
Kommittén för utformning av nedsättningsregler på
energiskatteområdet, och av Energimyndigheten
angående den svenska spånmarknaden, bidrar till att
frågorna får en allsidig genomlysning. Den fortsatta
beredningen av dessa utredningars resultat bör
avvaktas innan eventuella åtgärder vidtas, på
exempelvis energibeskattningsområdet, för att gynna
träskiveindustrin. Det är, enligt vår uppfattning,
även rimligt att avvakta utfallet av det uppdrag som
Sveriges Lantbruksuniversitet har fått av regeringen
och som bl.a. innefattar en analys av
förutsättningarna för att upprätta en positiv
utveckling för de sektorer av näringslivet som är
beroende av skogen som råvara.
Med det anförda avstyrks samtliga här berörda
motioner.
Särskilt yttrande
Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttrande. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
Företagsnedläggningar (punkt 9)
av Ingegerd Saarinen (mp) och Lennart Beijer (v).
I den händelse att vårt förslag till
ställningstagande i frågan om företagsnedläggningar
(reservation 15) avvisas i den förberedande
voteringen i kammaren vill vi deklarera vår avsikt
att i den sista röstningsomgången stödja det
alternativ som förordas av företrädarna för
Socialdemokraterna.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna
motionstiden
2003/04:K362 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):
4. Riksdagen begär att regeringen inleder samtal med
hotellbranschen med målsättning att alla hotell i
Sverige skall vara porrfria år 2008.
2003/04:Sf396 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att invandrares
företagande bör prioriteras och beaktas vid
näringspolitikens utformning i högre utsträckning
än vad som görs i dag.
2003/04:So569 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skapa
möjligheter för sociala kooperativ.
2003/04:Kr230 av Kent Olsson m.fl. (m):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om tillgänglig
design.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om designens
betydelse för näringslivet.
2003/04:Kr326 av Birgitta Sellén m.fl. (c):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att
Turistdelegationen bör få ett uppdrag att se hur
kulturen på ett mer aktivt sätt kan placeras i
turistsammanhang.
2003/04:MJ474 av Maud Olofsson m.fl. (c):
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utveckla en
ekologiskt hållbar turism där de lokalt boende får
utkomst av skyddade reservats- och
naturskyddsområden.
2003/04:N202 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om förutsättningar för en ökad
turism.
2003/04:N216 av Kenneth Johansson och Birgitta
Sellén (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om lokal utveckling och
social ekonomi som drivkraft för hållbar utveckling.
2003/04:N222 av Carina Hägg och Birgitta Ahlqvist
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av åtgärder mot
pornografi i TV-utbudet på hotell- och
konferensanläggningar.
2003/04:N229 av Johnny Gylling (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om att inrätta en
företagarombudsman.
2003/04:N243 av Magdalena Andersson och Anita Sidén
(m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om svensk träskiveindustris
framtid.
2003/04:N247 av Carina Hägg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om wellpappens
tillväxtpotential.
2003/04:N252 av Margareta Sandgren m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om satsning på forskning och
utveckling för mindre och medelstora
industriföretag.
2003/04:N253 av Annelie Enochson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att en offensiv strategisk
plan för Sveriges roll i det framtida rymdsamarbetet
i Europa utarbetas av Rymdstyrelsen och att
rymdbudgeten åtminstone återställs till Sveriges
nominella GNP-relaterade andel av Europas
rymdverksamhet.
2003/04:N256 av Gunilla Wahlén m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om insatser för att öka
kvinnors företagande.
2003/04:N257 av Gunilla Wahlén m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om kvinnor och innovationer.
2003/04:N258 av Lennart Axelsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av lokalt
riskkapital och förenklade regler.
2003/04:N268 av Lennart Beijer m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att lägga fram förslag till
EU om notifiering av ett restitutionssystem till
stöd för svensk träskiveindustri.
2003/04:N269 av Gunilla Wahlén m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om översyn av dagens statliga
kapitalförsörjning till småföretag.
2003/04:N274 av Nikos Papadopoulos och Paavo Vallius
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att se över reglerna för
småföretagare med invandrarbakgrund.
2003/04:N275 av Yvonne Andersson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att utreda vilka åtgärder
som krävs för att goda idéer och vetenskapliga
landvinningar skall komma medborgarna till del i
form av ökad företagsamhet och industriella
produkter i vårt land.
2003/04:N276 av Ingemar Vänerlöv (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om behovet av att
Rymdstyrelsen ges sådana direktiv som möjliggör
inriktning av rymdverksamheten även mot icke-
europeiska länder, främst USA, inom områden där
svensk industri är internationellt
konkurrenskraftig.
2003/04:N280 av Gunilla Wahlén m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om invandrades företagande.
2003/04:N292 av Peter Pedersen (v):
1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring i lagstiftningen i syfte att
stärka de anställdas rätt vid nedläggning av
företag eller företagsenhet.
2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring i lagstiftningen i syfte att
ge de anställda ökade möjligheter att förvärva ett
företag eller en företagsenhet som hotas av
nedläggning.
3. Riksdagen begär att regeringen i övrigt föreslår
åtgärder som gör sådana övertaganden möjliga,
t.ex. statliga lånegarantier, indirekt eller
direkt statligt medägande, uppbyggnad av lokala
och regionala fonder osv.
2003/04:N294 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v):
Riksdagen begär att regeringen i samband med
omstruktureringen av forskningsinstituten kommer med
förslag om hur universitet och högskolor kan gå in
som delägare i forskningsinstituten.
2003/04:N304 av Åsa Torstensson m.fl. (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om etablering av ett
center för innovationer och miljöexport i
Västsverige.
2003/04:N307 av Gustav Fridolin och Ulf Holm (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om en lagstiftad
skyldighet för företag att först bjuda ut
nedläggningshotade enheter till försäljning i tur
och ordning till enhetens arbetare, ortens
befolkning och den allmänna marknaden i enlighet med
motionens intentioner.
2003/04:N309 av Nyamko Sabuni (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om helhetssyn och
samordning i beslutsfattande som rör läkemedels-
och bioteknikindustrins förutsättningar i Sverige.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förbättrade
förutsättningar för läkemedelsforskning.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förbättrade
förutsättningar för klinisk forskning i Sverige.
2003/04:N321 av Marie Nordén och Rune Berglund (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om utveckling av kooperativt
företagande.
2003/04:N323 av Maria Larsson m.fl. (kd, m, v, c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skapa ett nytt
institut för verkstadsteknisk forskning.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att förlägga detta
institut till Jönköping.
2003/04:N325 av Sven Gunnar Persson (kd):
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att tillämpa en
samhällsekonomisk definiering av återbetalningen
av Teknikbropengarna till år 2006.
2003/04:N328 av Maud Olofsson m.fl. (c):
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förbättrade
möjligheter till kommersialisering av
forskningsresultat.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen i
samråd med bl.a. hushållningssällskapen,
turistbranschens aktörer, LRF och regionala
företrädare bör utveckla ett samlat program för
att utveckla landsbygdsturismen.
2003/04:N329 av Maud Olofsson m.fl. (c):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ett första
delmål bör vara att 40 % av landets nystartade
företag år 2006 drivs av kvinnor.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att invandrare som
driver företag skall ges samma förutsättningar som
infödda företagare att tjäna pengar på sin
verksamhet.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att bredda
tillgången på riskkapital.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att öka den
statliga såddfinansieringen.
2003/04:N337 av Yvonne Ångström m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet att
ersätta de strategiska riktlinjerna i den s.k.
Framtidsgruppens slutrapport med en generell
politik avseende arbetskraftsintensiv
tjänsteproduktion.
2003/04:N339 av Margareta Andersson m.fl. (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om fortsatta resurser
till projekt Aluminiumriket.
2003/04:N347 av Lars Lindén m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om turismen som en
nationell angelägenhet.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om infrastrukturens
betydelse för turismen.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om forskningens
betydelse för turistnäringen.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
tillväxtpotentialen inom evenemangsturismen och
konferensturismen.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om den småskaliga
landsbygdsturismens samt fjäll- och
skärgårdsturismens betydelse.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om turistnäringens
behov av tillgång till riskkapital.
2003/04:N351 av Bo Bernhardsson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om lokalisering av ESS-
anläggningen till Lund och Sverige.
2003/04:N352 av Margareta Andersson m.fl. (c, fp,
kd, v, mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att utreda ett långsiktigt
statligt stöd till utveckling av kooperativt
företagande.
2003/04:N360 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av att stärka nya
former för entreprenörskap.
2003/04:N361 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ett långsiktigt statligt
stöd till utveckling av kooperativt företagande.
2003/04:N364 av Tomas Eneroth m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att regeringen
uppmärksammar glasindustrins problem och
utvecklingsmöjligheter.
2003/04:N366 av Göran Persson i Simrishamn och
Christer Adelsbo (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en inriktning inom
turistpolitiken.
2003/04:N371 av Lars Lindblad (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om tillskapandet av
ESS-projektet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om regeringens
engagemang om ESS-anläggningen i Lund.
2003/04:N372 av Eva Arvidsson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vikten av en näringspolitik
för bildkonsten.
2003/04:N373 av Joe Frans och Ola Rask (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om turistnäringen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att som ett led i
tillväxtpolitiken utveckla förutsättningarna för
den tjänsteintensiva turistsektorn.
2003/04:N376 av Gunnar Sandberg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om utveckling av träindustrin.
2003/04:N382 av Peter Jonsson och Claes-Göran
Brandin (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i motionen om
klusterutveckling och innovationssystem för film-
och medieutveckling.
2003/04:N391 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vikten av fisketurism.
2003/04:N392 av Christin Nilsson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i
motionen anförs om det värde och den
utvecklingspotential som livsmedelsbranschen har för
ökad svensk tillväxt.
2003/04:N397 av Lennart Axelsson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av lokalt
riskkapital och förenklade regler.
2003/04:N398 av Marianne Carlström m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av att se över
möjligheterna för sociala innovationer.
2003/04:N403 av Kenth Högström (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av en fungerande
och förstärkt riskkapitalmarknad.
2003/04:N406 av Kristina Zakrisson och Anders
Sundström (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om att verka för att
utveckla klusterbildning och innovationssystem inom
film- och medieproduktion.
2003/04:N408 av Per Erik Granström m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av mer kunskap om
den sociala ekonomin.
2003/04:N412 av Alf Svensson m.fl. (kd):
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om lokala
kooperativa utvecklingscentrum.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en parlamentarisk
utredning om riskkapitalförsörjningen.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kvinnligt
företagande.
25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om industriella
utvecklingscentrum.
26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om forskning,
utveckling och innovationer.
2003/04:N414 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om social ekonomi.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att öka
småföretagens möjligheter att ta del av FoU-
satsningarna.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
industriforskningsinstitutens
forskningsinriktning.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
industriforskningsinstitutens lokalisering.
2003/04:A302 av Margareta Andersson m.fl. (c):
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att avsätta
hälften av Almis småföretagarlån till kvinnliga
företagare.
2003/04:A307 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kvinnligt
företagande.
2003/04:A371 av Alf Svensson m.fl. (kd):
24. Riksdagen tillkännager som sin mening vad i
motionen anförs om att den bör ta initiativ till
ett kvinnligt företagarnätverk i Östersjöområdet.
Motion med anledning av skrivelse
2002/03:140
2003/04:A3 av Anne Ludvigsson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om stöd till
kvinnors företagande och
innovationer.