Miljö- och jordbruksutskottets betänkande
2003/04:MJU7
Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet regeringens
proposition 2003/04:2 Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön jämte motioner
väckta med anledning av propositionen.
Utskottet föreslår att riksdagen
antar propositionens lagförslag och avstyrker samtliga motionsförslag.
Lagförslagen
avser ändringar i miljöbalken (MB) för genomförandet av Europaparlamentets
och rådets direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens
åtgärder på vattenpolitikens område, det s.k. ramdirektivet för vatten.
I
enlighet med direktivets krav föreslår regeringen att Sveriges landområden
och kustvattenområden delas in i vattendistrikt, vilka består av ett eller
flera avrinningsområden som följer vattnets naturliga flöden. Vidare
föreslås regeringen få meddela de föreskrifter om förvaltningen av kvaliteten
på vattenmiljön som behövs.
Beträffande åtgärdsprogram, som är ett viktigt
led i vattenarbetet enligt direktivet, föreslås en anpassning av reglerna
i 5 kap. MB. De föreslagna ändringarna innebär bl.a. att allmänheten ges
större möjligheter att påverka programmens innehåll samt att myndigheters
och kommuners ansvar för att programmen fullföljs blir tydligare. Regeringen
föreslås dessutom få möjlighet att föreskriva kompletterande bestämmelser
om åtgärdsprogram.
Ramdirektivet för vatten gör det nödvändigt att meddela
andra slags miljökvalitetsnormer än sådana som i dag specificeras i 5
kap. MB. Med hänvisning till detta föreslår regeringen kompletteringar i
beskrivningen av vad miljökvalitetsnormer kan avse. Detta uppges också
komma att underlätta genomförandet av andra direktiv på miljöområdet.
Lagändringarna
föreslås träda i kraft den 22 december 2003.
Till betänkandet har fogats
tjugo reservationer.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Frågan om avslag på
propositionen
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ4 yrkande 1 och 2003/04:MJ6
yrkande 1.
Reservation 1 (kd)
Reservation 2 (mp)
2. Förslaget till
ny lydelse av 5 kap. 2 § och 4-8 §§ samt 6 kap. 11 § miljöbalken
Riksdagen
antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken såvitt avser
5 kap. 2 § och 4-8 §§ samt 6 kap. 11 §. Därmed bifaller riksdagen proposition
2003/04:2 i denna del och avslår motion 2003/04:MJ5 yrkande 2.
Reservation
3 (m)
3. Innebörden av termen miljökvalitetsnorm m.m.
Riksdagen avslår
motionerna 2003/04:MJ4 yrkande 2 och 2003/04:MJ6 yrkandena 2 i denna del
och 4.
Reservation 4 (fp, kd, mp)
4. Vissa ersättningsfrågor med
anledning av lagförslaget
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ6 yrkande
11 och 2003/04:MJ9 yrkande 3.
Reservation 5 (m, kd, c)
5. Åtgärdsprograms
innehåll, m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ4 yrkandena 4 och
5, 2003/04:MJ5 yrkande 1, 2003/04:MJ6 yrkandena 2 i denna del och 5,
2003/04:MJ7 yrkande 2 i denna del och 2003/04:MJ9 yrkande 5.
Reservation
6 (m)
Reservation 7 (fp)
Reservation 8 (kd, c)
Reservation 9
(mp)
6. Överprövning av vissa beslut
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ6
yrkande 10, 2003/04:MJ7 yrkande 2 i denna del och 2003/04:MJ9 yrkande
4.
Reservation 10 (m, fp, kd, c)
7. Vattendistrikt och
vattenmiljöförvaltning
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
miljöbalken såvitt avser 5 kap. 10 och 11 §§. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2003/04:2 i denna del och avslår motionerna 2003/04:MJ4 yrkande
3, 2003/04:MJ6 yrkandena 2 i denna del och 6 och 2003/04:MJ8 yrkandena 1
och 2.
Reservation 11 (m, fp, kd, c, mp)
8. Myndighetsansvaret
Riksdagen
avslår motionerna 2003/04:MJ6 yrkande 7 och 2003/04:MJ7 yrkande
3.
Reservation 12 (fp)
Reservation 13 (kd)
9. Förvaltningsplaner
m.m.
Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ9 yrkande 1.
Reservation 14
(c)
10. Lagförslaget i övrigt
Riksdagen antar regeringens förslag till lag
om ändring i miljöbalken i den mån förslaget inte omfattas av vad utskottet
föreslagit ovan. Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:2 i denna
del.
11. Finansieringsprincipen
Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ6
yrkande 13.
Reservation 15 (m, kd, c)
12. Skydd av dricksvatten
Riksdagen
avslår motion 2003/04:MJ6 yrkande 12.
Reservation 16 (kd, mp)
13. Övriga
motionsförslag
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ6 yrkandena 3, 8
och 9, 2003/04:MJ7 yrkandena 1, 2 i denna del och 4 och 2003/04:MJ9 yrkande
2.
Reservation 17 (fp)
Reservation 18 (kd)
Reservation 19 (c)
Reservation
20 (mp)
Stockholm den 11 november 2003
På miljö- och jordbruksutskottets
vägnar
Catharina Elmsäter-Svärd
Följande ledamöter har deltagit i
beslutet: Catharina Elmsäter-Svärd (m), Sinikka Bohlin (s), Alf Eriksson
(s), Lennart Fremling (fp), Rune Berglund (s), Rolf Lindén (s), Sven Gunnar
Persson (kd), Kjell-Erik Karlsson (v), Christina Axelsson (s), Lars
Lindblad (m), Carina Ohlsson (s), Jan Andersson (c), Jan-Olof Larsson (s),
Bengt-Anders Johansson (m), Christin Nilsson (s), Anita Brodén (fp) och
Gunnar Goude (mp).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Det så kallade
ramdirektivet för vatten, direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för
gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000,
s. 1, Celex 32000L0060), har antagits av Europaparlamentet och rådet.
Direktivets syfte är att upprätta en ram för skyddet av såväl ytvatten
som grundvatten. Senast den 22 december 2003 skall de nationella författningar
som är nödvändiga för att genomföra direktivet träda i kraft. Behörig
myndighet för direktivets ändamål skall utses senast vid denna
tidpunkt.
Miljöbalkskommittén (M 1999:03) fick den 29 mars 2001 i uppdrag att
lämna förslag till hur ramdirektivets bestämmelser om bl.a. miljömål,
åtgärdsprogram och utsläpp till vatten skall genomföras i svensk lagstiftning
(dir. 2001:25). Den 11 oktober 2001 beslutade regeringen också att tillkalla
en särskild utredare för att utarbeta förslag till ett sådant administrativt
system för förvaltning av avrinningsdistrikt som behövs enligt ramdirektivet
för vatten (dir. 2001:78). I uppdraget ingick att utarbeta förslag till
bl.a. avgränsning av avrinningsdistrikten samt myndighetsorganisation och
former för beslutsfattande. Utredaren bestämde att utredningen skulle
benämnas Utredningen svensk vattenadministration (M 2001:01).
Miljöbalkskommittén
överlämnade den 4 december 2002 delbetänkandet Bestämmelser om miljökvalitet
(SOU 2002:107). Samma dag överlämnade Utredningen svensk vattenadministration
betänkandet Klart som vatten (SOU 2002:105).
Propositionen behandlar de
lagändringar som föreslås för att genomföra ramdirektivet. De administrativa
förändringar som direktivet föranleder i form av att utpeka myndigheter
och ge dem uppgifter avser regeringen göra inom ramen för sitt
förordningsarbete.
I propositionen finns också förslag om förtydligande av
straffbestämmelsen i 29 kap. 8 § första stycket 28 miljöbalken. Detta
förslag har föranletts av att Riksåklagaren och Världsnaturfonden har
uppmärksammat regeringen på en otydlighet i bestämmelsen.
Regeringen
beslutade den 22 maj 2003 att inhämta yttrande från Lagrådet. Med anledning
av yttrandet har lagrådsremissens lagförslag justerats. Därutöver har
gjorts några ändringar av redaktionell natur.
Bakgrund
Propositionens
huvudsakliga innehåll
Regeringen föreslår vissa ändringar i miljöbalken
(MB) för genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG
om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens
område, det s.k. ramdirektivet för vatten.
Förslaget innebär i enlighet
med direktivets krav att Sveriges landområden och kustvattenområden delas
in i vattendistrikt, vilka består av ett eller flera avrinningsområden
som följer vattnets naturliga flöden. Vidare föreslås regeringen få meddela
de föreskrifter om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön som behövs.
I
fråga om åtgärdsprogram föreslås en anpassning av reglerna i 5 kap. MB
som innebär bl.a. att allmänheten ges större möjligheter att påverka
programmens innehåll samt att myndigheters och kommuners ansvar för att
programmen fullföljs blir tydligare. Dessutom föreslås regeringen få
möjlighet att föreskriva kompletterande bestämmelser om åtgärdsprogram.
Med
hänvisning till att ramdirektivet för vatten gör det nödvändigt att meddela
andra slags miljökvalitetsnormer än sådana som i dag specificeras i 5
kap. MB föreslås kompletteringar i beskrivningen av vad miljökvalitetsnormer
kan avse. Detta kommer också att underlätta genomförandet av andra direktiv
på miljöområdet.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 22 december
2003.
Utskottets överväganden
Utskottet behandlar under detta avsnitt propositionens
förslag och bedömningar i huvudsak endast i de delar de mött invändningar
i motionerna. De motionsyrkanden som syftar till att riksdagen skall ge
regeringen till känna vad motionären anfört angående utformningen av
lagförslaget, liksom andra förslag om tillkännagivanden, behandlar utskottet
i huvudsak under särskilda rubriker. Skälet härtill är att dessa motioner
inte innehåller förslag om att riksdagen vid antagande av lagförslaget
skall låta utforma lagen på annat sätt än regeringen nu har föreslagit.
Motionsförslagen innebär i stället att regeringen skall återkomma med nya
förslag i dessa delar.
Frågan om avslag på propositionen
Utskottets
förslag i korthet
Riksdagen bör avslå förslagen om avslag på propositionen.
Jämför reservationerna 1 (kd) och 2 (mp).
Motionerna
Motionerna MJ6
(kd) yrkande 1 och MJ4 (mp) yrkande 1 innehåller förslag om avslag på
regeringens förslag till ny lydelse av 5 kap. 2 § och 4-8 §§ samt 6 kap.
11 § miljöbalken. Miljöpartiförslaget omfattar dock inte 5 kap. 6 § första
stycket.
Motionärerna har i och för sig inte några invändningar mot att
direktivet genomförs. Som skäl för sina avslagsyrkanden anför de i stället
framför allt att lagförslaget inte har en lämplig utformning. Särskilt
riktas anmärkningar mot bestämmelserna i 5 kap. 2 § angående
miljökvalitetsnormer.
Kd-motionen innehåller ett fullständigt förslag till utformning av den
bestämmelsen och även till ändring av 5 kap. 1 §.
Utskottets
ställningstagande
Som redan har framgått ställer direktivet krav på att de lagar
och andra föreskrifter som är nödvändiga för att följa direktivet skall
sättas i kraft senast den 22 december 2003. Ett bifall till kd-motionärernas
avslagsyrkanden på hela propositionen skulle enligt utskottets bedömning
tveklöst innebära att Sverige inte skulle kunna uppfylla direktivets krav
i denna del.
Enligt utskottets mening är de invändningar som förs fram
till stöd för avslagsyrkandena inte av sådan art att de skulle kunna utgöra
tillräckliga skäl för att motivera ett sådant agerande. Huruvida riksdagen
bör begära att regeringen, efter tillkännagivande därom, skall återkomma
med nya förslag till ändring av de aktuella paragraferna kommer utskottet
att ta ställning till nedan under olika rubriker.
Riksdagen bör därför
avslå kd-motionens yrkande om avslag på hela propositionen.
På skäl som
utskottet redovisat ovan bör riksdagen även avslå mp-motionens yrkande om
avslag på propositionen förutom 5 kap. 6 § första stycket.
Miljökvalitetsnormer
och åtgärdsprogram
Propositionens förslag avseende ny lydelse av 5 kap.
2 § och 4-8 §§ samt 6 kap. 11 § miljöbalken
Utskottets förslag i
korthet
Riksdagen bör anta regeringens förslag i denna del (5 kap. 2 § och
4-8 §§ samt 6 kap. 11 § MB) samt avslå det motstående motionsförslaget.
Jämför reservation 3 (m).
Propositionen
Miljökvalitetsnormer
Beskrivningen
av vad miljökvalitetsnormer skall ange kompletteras.
Regeringens förslag
innebär att miljökvalitetsnormerna skall kunna avse olika typer av regler
för hur miljön skall eller bör vara beskaffad eller normer i övrigt av
betydelse för bedömningen av tillståndet i miljön. Beskrivningen innebär
att såväl riktvärden som inte bör överskridas som gränsvärden som skall
vara uppfyllda kan anges i miljökvalitetsnorm.
Det blir även möjligt att
införa miljökvalitetsnormer som innebär etappvis skärpta krav.
Vidare
ges regeringen möjlighet att anpassa miljökvalitetsnormer efter andra
krav som följer av EU-medlemskapet, till exempel de miljömål för vattendistrikt
som följer av ramdirektivet för vatten.
Bestämmelserna om hur
miljökvalitetsnormer skall beaktas utgår.
Åtgärdsprogram
Innan ett åtgärdsprogram
fastställs skall enligt lagförslaget samtliga som berörs beredas tillfälle
att (under minst två månader) lämna synpunkter på ett förslag till program.
Synpunkterna skall sammanställas och redovisas av den som upprättar
åtgärdsprogrammet.
Förslaget innebär även att samrådskretsen förändras
något. De nuvarande reglerna ställer krav på samråd med myndigheter och
kommuner som berörs samt med verksamhetsutövare som berörs i betydande
omfattning. Förslaget innebär att de myndigheter, organisationer,
verksamhetsutövare, allmänheten och övriga som berörs av åtgärdsprogrammet
skall beredas tillfälle att lämna synpunkter.
Förslaget innebär vidare
bl.a. att reglerna för framtagande och beslutande av åtgärdsplaner blir
mer detaljerade.
Liksom nu är avsikten att regeringen eller den myndighet
eller den kommun (eller flera myndigheter eller kommuner) som regeringen
bestämmer skall besluta innehållet i åtgärdsprogram. Liksom vad som nu
gäller skall åtgärdsprogram tas fram om det behövs för att en miljökvalitetsnorm
skall kunna uppfyllas.
De ändringar som görs angående åtgärdsprograms
innehåll är i stora delar en följd av att beskrivningen av termen
miljökvalitetsnorm kompletteras.
Ett åtgärdsprogram skall enligt förslaget
även innehålla en analys av konsekvenserna från allmän och enskild synpunkt.
Omprövning av ett åtgärdsprogram skall ske minst vart sjätte år i stället
för som nu minst vart femte år.
Regeringen bemyndigas att meddela
ytterligare föreskrifter om hur åtgärdsprogram skall upprättas och vad de
skall innehålla.
Myndigheters och kommuners skyldighet att vidta åtgärder
som behövs enligt ett åtgärdsprogram tydliggörs.
I den mån det behövs
skall åtgärdsprogram och förvaltningsplaner vara en del av beslutsunderlaget
när myndigheter tillämpar MB.
Motionen
I motion MJ5 (m) yrkande 2
föreslås att samrådstiden i föreslagna 5 kap. 4 § tredje stycket skall vara
minst fyra månader.
Utskottets ställningstagande
Som utskottet har
utvecklat ovan ställer direktivet krav på att de lagar och andra föreskrifter
som är nödvändiga för att följa direktivet skall sättas i kraft senast
den 22 december 2003. Ett bifall till avslagsyrkanden på hela propositionen
skulle enligt utskottets bedömning tveklöst innebära att Sverige inte
skulle kunna uppfylla direktivets krav i denna del.
De invändningar som
förs fram till stöd för avslagsyrkandena har utskottet ansett inte vara
av sådan art att de skulle kunna utgöra tillräckliga skäl för att motivera
ett sådant agerande.
Enligt utskottets mening bör även de begränsade
möjligheterna att under riksdagsbehandlingen hantera en förändrad utformning
av bestämmelserna beaktas. Även här handlar det om att hinna sätta lagar
m.m. i kraft senast den 22 december 2003. Mot den bakgrunden bör därför
i detta skede en stor restriktivitet iakttagas när det gäller frågor om
förändrad utformning av föreslagna bestämmelser.
Huruvida riksdagen bör
begära att regeringen, efter tillkännagivande därom, skall återkomma med
nya förslag till ändring av de aktuella paragraferna kommer utskottet att
ta ställning till nedan under olika rubriker.
Det enda motionsförslag
som innebär att riksdagen vid ett antagande av regeringsförslaget skall
ge någon bestämmelse en annan utformning än vad regeringen har föreslagit
återfinns i m-motionen.
Utskottet vill peka på att regeringens förslag
i denna del innebär att det nu införs bestämmelser om att berörda under
en viss minsta tid (två månader) skall beredas tillfälle att lämna
synpunkter. Nuvarande lagstiftning ställer inte krav på någon minsta tid. I
så måtto innebär förslaget en förbättring för den som vill lämna synpunkter
på kommande åtgärdsprogram. Det är inte lämpligt att ha för långa minsta
tider. Utskottet gör samma bedömning som regeringen. Motionsförslaget bör
därför avstyrkas.
Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund regeringens
lagförslag i denna del.
Innebörden av termen miljökvalitetsnorm,
m.m.
Utskottets förslag
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om en annan
utformning av 5 kap. 2 § MB. Jämför reservation 4 (fp, kd,
mp).
Propositionen
Regeringens förslag har presenterats under det föregående
avsnittet där utskottet även har tillstyrkt att lagförslaget i denna del
antas.
Motionerna
Dessa motioner innehåller inte något förslag om att
riksdagen vid antagande av regeringens förslag om ändring i MB skall ge
någon bestämmelse en annan utformning än regeringen har föreslagit.
Motion
MJ6 (kd) yrkande 2 i denna del och yrkande 4 innehåller förslag om att 5
kap. 1-2 § MB bör ges en sådan utformning att definitionen av begreppet
miljökvalitetsnorm inte ändras (förslag om tillkännagivande).
I motion
MJ4 (mp) yrkande 2 föreslår motionärerna att regeringen skall återkomma
till riksdagen med förslag om hur man kan arbeta med olika typer av
miljömål i MB utan att definitionen av miljökvalitetsnorm ändras.
Motionärernas
förslag ansluter i stora delar till vad Miljöbalkskommittén föreslagit
(se nedan).
Utskottets ställningstagande
Regeringen har i 5 kap. 1 § MB
första stycket bemyndigats att meddela de föreskrifter som behövs i fråga
om kvaliteten på miljön. Dessa föreskrifter benämns miljökvalitetsnormer.
För närvarande finns det två förordningar om miljökvalitetsnormer. Den
ena avser utomhusluft och den andra fisk- och musselvatten. Regeringen
föreslår ingen ändring av denna bestämmelse.
Som bemyndigandet i 5 kap.
1 § MB är formulerat skulle det kunna användas för andra typer av
bestämmelser än de som i dag omfattas av beskrivningen av miljökvalitetsnormer
i 5 kap. 2 § MB.
Den exakta beskrivningen och innebörden av olika
miljökvalitetsnormer kommer liksom tidigare att finnas i de föreskrifter som
meddelas med stöd av 1 §.
I propositionen anför regeringen bl.a. följande
om innebörden av miljökvalitetsnorm.
Miljöbalkskommittén har föreslagit
att 5 kap. miljöbalken anpassas till behovet av flexibilitet genom att
ett nytt samlingsbegrepp, bestämmelser om miljökvalitet, införs för de
föreskrifter som bemyndigandet i 5 kap. 1 § miljöbalken avser. Kommittén
har också föreslagit att termen miljökvalitetsnorm även fortsättningsvis
reserveras för bindande gränsvärden, men att beskrivningen i 5 kap. 2 §
miljöbalken flyttas till de förordningar som tas fram för att införa
respektive norm. Kommittén har motiverat sitt förslag med att ordet
miljökvalitetsnorm fått en vedertagen betydelse i svensk rätt som motsvarar
beskrivningen i 5 kap. 2 § miljöbalken, nämligen ett bindande gränsvärde.
Enligt
regeringens mening finns det inget språkligt hinder mot att låta termen
miljökvalitetsnorm omfatta även andra slags normer än vad som är fallet
för närvarande, då "miljökvalitetsnorm" är synonymt med "bestämmelse om
miljökvalitet". Termen "miljökvalitetsnorm" är dessutom lämplig i en
samlande funktion eftersom den är lättanvänd och väl beskriver sin innebörd.
Att förbehålla termen "miljökvalitetsnorm" till enbart vissa slag av normer
om miljökvalitet skulle inte bidra till ökad tydlighet. Någon utbredd och
etablerad uppfattning om innebörden av termen miljökvalitetsnorm som
motsäger en förändring föreligger inte. Det förhållandet att det i olika
direktiv finns divergerande definitioner av termen, liksom att det i den
nuvarande lydelsen av 5 kap. 2 § tredje stycket miljöbalken finns en
alternativ beskrivning som inte kan betecknas som ett bindande gränsvärde,
talar tvärtom mot en uppfattning som innebär att den nuvarande beskrivningen
av "miljökvalitetsnorm" är alltför inarbetad för att kunna förändras.
Utskottet
ansluter sig till regeringens bedömning och avstyrker motionsförslagen.
Vissa
ersättningsfrågor med anledning av lagförslaget
Utskottets förslag i
korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsförslagen angående
vissa ersättningsfrågor. Jämför reservation 5 (m, kd, c).
Motionerna
Motion
MJ6 (kd) yrkande 11 innehåller förslag om att ersättning till markägare
skall utgå i sådana fall där en utebliven ersättning skulle framstå som
uppenbart stötande (förslag om tillkännagivande). Motionärerna anser att
MB bör kompletteras med en bestämmelse som ger rätt till ersättning för
inskränkningar i pågående markanvändning när angelägna enskilda intressen
står på spel. De anser att ersättning i första hand borde bli aktuell när
det gäller ersättningar till innehavare av vatteninstallationer i rinnande
vattendrag, men utesluter inte ersättning till jord- och skogsbrukare.
Även
motion MJ9 (c) yrkande 3 innehåller förslag rörande ersättningar.
Motionärerna föreslår att det skall införas en ersättningsregel i MB som syftar
till att ersätta markägare vars verksamhet inskränks på grund av miljöskäl
trots att verksamheten inte befaras föranleda någon väsentlig skada på
människors hälsa eller miljön (förslag om tillkännagivande). Motionärerna
anför att den vida innebörd som miljökvalitetsnorm nu ges kan förutses
komma att leda till stora inskränkningar i enskilda verksamhetsutövares
pågående verksamhet och i möjligheter att starta ny verksamhet varför man
kommer med förslaget till ersättningsregel.
Utskottets ställningstagande
Utskottet
vill inledningsvis peka på att regeringen enligt nuvarande bestämmelser
får meddela miljökvalitetsnormer om det behövs för att varaktigt skydda
människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador på eller
olägenheter för människors hälsa eller miljön. Detta följer av 5 kap. 1 §
första stycket MB. Propositionen innehåller inte något förslag till ändring
av denna grundläggande bestämmelse.
Däremot föreslås en ändring av 5
kap. 2 § MB som innebär att beskrivningen av vad en miljökvalitetsnorm
skall kunna ange förändras för att även kunna omfatta bl.a. riktvärden.
Redan idag kan normerna innehålla gränsvärden.
Eftersom riktvärden enligt
bestämmelsen skall eftersträvas eller inte bör överskridas eller underskridas,
samtidigt som gränsvärden inte får överskridas eller underskridas, så
ligger det i sakens natur att avvikelser från riktvärden normalt inte kan
ha lika allvarliga faktiska konsekvenser och inte heller samma rättsföljder
som avvikelser från gränsvärden.
Miljökvalitetsnormer har betydelse i
olika sammanhang. Här förtjänar att peka på några av dessa.
I 16 kap. 5
§ MB anges bl.a. att tillstånd m.m. inte får meddelas för en ny verksamhet
som medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds. Enligt 24 kap. 5
§ första stycket 2 MB är det förhållandet att en verksamhet med någon
betydelse medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds grund för
omprövning av tillstånd till miljöfarlig verksamhet eller vattenverksamhet.
I dessa fall talar man om alltså om att normerna överträds. Hur riktvärden
enligt den nu föreslagna lydelsen av 5 kap. 2 § skall hanteras i dessa
sammanhang framstår inte som helt klart. Utskottet förutsätter att regeringen
kommer att uppmärksamma denna frågeställning i det fortsatta arbetet utan
något särskilt tillkännagivande i frågan.
Enligt 26 kap. 9 § MB, som
även uppmärksammas i c-motionen, får en tillsynsmyndighet meddela
förelägganden och förbud som behövs i ett enskilt fall för att MB samt
föreskrifter m.m. som har meddelats med stöd av MB skall efterlevas. Här
blir frågeställningen något annorlunda jämfört med exemplen från 16 kap.
och 24 kap. Det handlar i stället om möjligheter att ingripa t.ex. för
att en miljökvalitetsnorm skall efterlevas. Efter ett genomförande av
regeringsförslaget torde tillsynsmyndigheterna komma att kunna meddela
förelägganden som har till syfte att ett visst riktvärde (som anges i en
miljökvalitetsnorm) skall eftersträvas eller inte bör överskridas eller
underskridas. För tillståndsgiven verksamhet finns dock redan i dag vissa
grundläggande begränsningar för tillsynsmyndigheten (se 24 kap. 1 §
MB).
Utskottet vill erinra om tidigare ställningstaganden i ersättningsfrågor.
I samband med 1991 års miljöpolitiska proposition uttalade sig utskottet
och riksdagen om principerna för ansvaret vid bevarandet av skyddsvärda
områden m.m. (1990/91:JoU30 s. 255). Regeringen kom därefter att hänvisa
till dessa principer i motiven till miljöbalken (prop. 1997/98:45, bet.
1997/98:JoU20). Uttalandet innebär i korthet att ansvaret för att säkerställa
den biologiska mångfalden inte får begränsas till att bli en fråga om
statens ekonomiska resurser för intrångs- och inlösenersättningar. En
princip, parallellt med Polluter Pays Principle, borde utformas där
förvaltande av naturen och den biologiska mångfalden blir ett normalt inslag
i verksamheten och som inte förutsätter statliga bidrag. Utskottet ansåg
att alla har ett ansvar för att bevara biologisk mångfald och att också
det ekonomiska ansvaret bör delas av alla. Med detta synsätt fordrades
enligt utskottet alltså regler, enligt vilka samhället till en viss grad
kompenserar markägare och andra rättighetsinnehavare, som grundas på bl.a.
naturvårdsskäl. Miljöbalken kom i enlighet med uttalandena att i korthet
innebära att rätt till ersättning föreligger vid beslut om nationalpark,
naturreservat, kulturreservat, biotopskyddsområde, vattenskyddsområde
samt föreläggande och förbud enligt den s.k. samrådsparagrafen (12 kap.
6 §). Innebär ett sådant beslut att mark tas i anspråk eller att pågående
markanvändning inom berörd del av en fastighet avsevärt försvåras, betalas
ersättning för intrånget. Ersättning betalas också vid vissa undersökningar
och vid föreläggande om stängselgenombrott m.m. En eventuell ersättning
skall emellertid alltid minskas med ett belopp som motsvarar vad
fastighetsägaren är skyldig att tåla utan ersättning.
Utskottet och riksdagen
har härigenom satt en gräns för ersättningsmöjligheterna enligt miljöbalken.
Det föreligger ej anledning att förslå riksdagen att ändra inställning i
dessa frågor. Motionsförslagen avstyrks.
Åtgärdsprograms innehåll,
m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
åtgärdsprograms innehåll, m.m. Jämför reservationerna 6 (m), 7 (fp), 8
(kd, c) och 9 (mp).
Propositionen
Regeringens förslag har presenterats
under det inledande avsnittet till denna del av betänkandet.
Motionerna
Två
motioner innehåller förslag om att den tid inom vilken synpunkter skall
lämnas på förslag till åtgärdsplan skall vara längre än vad regeringen
föreslagit (minst två månader). I motionerna MJ6 (kd) yrkande 2 i denna
del och yrkande 5 och MJ9 (c) yrkande 5 föreslås sålunda att tiden skall
vara sex månader (förslag om tillkännagivanden).
Motion MJ4 (mp) yrkande
5 innehåller förslag om att det skall införas befogenheter för den nya
vattenmyndigheten eller vattenmyndigheterna att utforma åtgärdsprogram
som möjliggör att vattendirektivets målsättningar om förbättrad vattenkvalitet
kan nås. I samma motion (yrkande 4) föreslås tillkännagivande om ändring
i MB för att tydligare beskriva vad ett åtgärdsprogram skall
innehålla.
Motionärerna bakom MJ7 (fp) yrkande 2, i denna del anser bl.a. att
varje vattenavrinningsområde måste ha ett lokalt anpassat åtgärdsprogram
och föreslår ett tillkännagivande härom.
Slutligen föreslår motionärerna
bakom MJ5 (m) yrkande 1 ett tillkännagivande om reglering av hur konsekvenser
skall bedömas och beaktas vid det slutliga beslutet (om åtgärdsprogram).
Utskottets
ställningstagande
Utskottet har ovan tagit ställning angående ett
motionsförslag med en minsta tid om fyra månader. De nu aktuella förslagen
går längre och utskottet avstyrker dem därför.
Beträffande fp-motionen
vill utskottet peka på att åtgärdsprogram skall upprättas om det behövs
för att uppfylla en miljökvalitetsnorm. Det är då inte lämpligt att som
motionärerna efterlyser ställa generella krav på att varje avrinningsområde
skall ha ett lokalt anpassat åtgärdsprogram.
Den fråga som tas upp i
yrkande 5 i mp-motionen framstår som en självklarhet. Beträffande samma
motion yrkande 4 vill utskottet erinra om att det av bilaga VI till
direktivet framgår vad ett åtgärdsprogram skall innehålla.
Den moderata
motionens förslag innebär enligt utskottets mening ett onödigt krav på
detaljreglering.
Utskottet finner inte tillräckliga skäl för att gå
motionärerna till mötes och avstyrker deras förslag.
Överprövning av vissa
beslut
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen
avslår motionsförslagen om rätt till överprövning av vissa beslut under
vattenplaneringsprocessen. Jämför reservation 10 (m, fp, kd, c).
Motionerna
I
flera motioner förespråkas utvidgade möjligheter att begära överprövning
av olika beslut, framför allt om åtgärdsprogram.
Enligt motion MJ6 (kd)
yrkande 10 bör det sålunda i MB finnas en möjlighet att överklaga beslut
om åtgärdsprogram och andra myndighetsbeslut i vattenplaneringsprocessen.
Motionärerna
bakom motion MJ7 (fp) yrkande 2, i denna del anser bl.a. att besluten om
åtgärdsprogram skall kunna överklagas.
I motion MJ9 (c) yrkande 4
förespråkar motionärerna möjligheter att överklaga de beslut som fattas under
vattenplaneringsprocessen.
Utskottets ställningstagande
Regeringen anför
i propositionen bl.a. följande.
Regeringen föreslår ingen ändring avseende
åtgärdsprogrammens funktion som strategiska planeringsdokument för
myndigheter och kommuner. I syfte att betona programmens betydelse för
uppfyllandet av miljökvalitetsnormer föreslår regeringen dock en ny bestämmelse
i 5 kap. 8 § miljöbalken som anger myndigheters och kommuners skyldighet
att vidta de åtgärder som ankommer på dem enligt ett fastställt
åtgärdsprogram.
Enligt regeringens bedömning innebär detta inte några nya
förpliktelser för myndigheter och kommuner, utan är ett tydliggörande av
vad som redan gäller (jfr prop. 1997/98:45 del 1 s. 260 f.). Regeringen
anser vidare att det liksom tidigare bör gälla att åtgärdsprogrammen inte
är direkt bindande för enskilda och inte kan anses vara sådan myndighetsutövning
mot enskild som kan överklagas (jfr prop. 1997/98:45 del 1 s. 271).
Utskottet
ansluter sig till regeringens bedömning och anser att det inte föreligger
tillräckliga skäl för att nu gå motionärerna till mötes, vare sig när det
gäller beslut om åtgärdsprogram eller i övrigt.
Vattendistrikt,
vattenmyndighet och vattenmiljöförvaltning
Vattendistrikt och
vattenmiljöförvaltning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen
bifaller regeringens förslag i denna del (5 kap. 10 och 11 §§ MB) och
avslår motionsförslagen som förespråkar avslag på regeringens förslag
samt vissa tillkännagivanden med anledning av förslaget. Jämför reservation
11 (m, fp, kd, c, mp).
Propositionen
Indelning i vattendistrikt
Sveriges
landområden och kustvattenområden delas in i vattendistrikt i enlighet
med ramdirektivet för vatten (ny paragraf 5 kap. 10 §). Grunderna för
indelningen meddelas i lag. Regeringen beslutar om den närmare indelningen
i vattendistrikt.
Vattenmiljöförvaltning
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får föreskriva om den förvaltning av kvaliteten
på vattenmiljön som skall utföras av ansvarig myndighet (vattenmyndighet)
enligt ramdirektivet för vatten (ny paragraf 5 kap. 11 §). Sådana
föreskrifter kan gälla karakterisering av vattenområden, förvaltningsplaner
för vattendistrikt och övervakning av vattenmiljön. Med uttrycket förvaltning
av kvaliteten på vattenmiljön avses framför allt alla de åtgärder som
vidtas för att de krav som ramdirektivet för vatten ställer skall uppfyllas,
men även andra åtgärder inriktade på vattenmiljökvalitet som behövs av de
skäl som anges i 5 kap. 1 § (miljökvalitetsnormer). Bestämmelsen i 5 kap.
8 § MB om att regeringen får upprätta åtgärdsplaner utgår. Dessa planer
motsvarar de förvaltningsplaner som nämns i 5 kap. 11 § MB. Vad
förvaltningsplaner skall bestå av framgår av bilaga VII till direktivet.
Motionerna
I
motion MJ8 (m, fp, kd, c, mp) yrkande 1 yrkar motionärerna avslag på
förslaget till två nya paragrafer 5 kap. 10 och 11 §.
Motionärerna anför
till stöd för sitt avslagsyrkande i huvudsak att de anser att riksdagen
skall fatta beslut i frågan om landets indelning i vattendistrikt.
Motion
MJ8 (m, fp, kd, c, mp) yrkande 2 innehåller även krav om att regeringen
skall återkomma med förslag på indelningen i vattendistrikt och på vilken
eller vilka myndigheter som skall förvalta kvaliteten på vattenmiljön.
Motionärerna
bakom motion MJ6 (kd) yrkande 2, i denna del, och yrkande 6 förespråkar
också att regeringen skall återkomma med förslag på indelningen i
vattendistrikt, myndighetsstruktur m.m.
Slutligen anser motionärerna bakom
MJ4 (mp) yrkande 3 att riksdagen bör få ta ställning till hur
myndighetsstrukturen för den nya vattenadministrationen skall utformas.
Utskottets
ställningstagande
De första tre styckena i 5 kap. 10 § anger grunderna
för indelningen i vattendistrikt. 5 kap. 11 § reglerar varken indelningen
i vattendistrikt eller myndighetsstrukturen. Däremot innehåller den ett
bemyndigande att utfärda föreskrifter om den förvaltning av kvaliteten på
vattenmiljön som skall utföras av vattenmyndighet. Avslagsyrkandet, såvitt
avser dessa bestämmelser, motiveras inte i motionerna.
Förslaget till ny
5 kap. 10 § fjärde stycket anger att regeringen kan meddela föreskrifter
om indelningen i vattendistrikt. I denna del har motionärerna anfört att
de anser att riksdagen skall fatta beslut i denna fråga. Bestämmelsen
tillkom på Lagrådets inrådan och är en informationsregel eftersom
föreskrifter om indelningen i vattendistrikt enligt Lagrådet torde falla inom
området för regeringens kompetens (8 kap. 13 § första stycket 2
regeringsformen). Bestämmelsen torde alltså i och för sig inte vara nödvändig
för att regeringen skall kunna fatta beslut om indelningen.
Som redan
har framgått ställer direktivet krav på att de lagar och andra föreskrifter
som är nödvändiga för att följa direktivet skall sättas i kraft senast
den 22 december 2003. Ett bifall till motionärernas avslagsyrkande skulle
enligt utskottets bedömning tveklöst innebära att Sverige inte skulle
kunna uppfylla direktivets krav i denna del heller.
Enligt utskottets
mening är de invändningar som förs fram till stöd för avslagsyrkandet
inte av sådan art att de skulle kunna utgöra tillräckliga skäl för att
motivera ett sådant agerande. I den enda fråga där motionärerna anför
några egentliga skäl ansluter sig utskottet till regeringens bedömning.
Utskottet
tillstyrker lagförslaget i denna del och avstyrker
motionsförslagen.
Myndighetsansvaret
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att
riksdagen avslår motionsförslagen om att myndighetsansvaret för
vattenmiljöförvaltningen skall knytas till länsstyrelser. Jämför reservationerna
12 (fp) och 13 (kd).
Motionerna
Motionärerna bakom motion MJ6 (kd)
yrkande 7 föreslår att myndighetsansvaret knyts till länsstyrelserna.
Även
motion MJ7 (fp) yrkande 3 innehåller förslag om att myndighetsansvaret
för vattenförvaltningen knyts till länsstyrelser.
Utskottets
ställningstagande
Utredningen svensk vattenadministration (SOU 2002:105) föreslår
att myndighetsansvaret inledningsvis knyts till länsstyrelser.
Utskottet
har i och för sig inte något att erinra mot att myndighetsansvaret
inledningsvis knyts till länsstyrelser men vill inte föregripa beredningen
inom Regeringskansliet. Motionerna avstyrks.
Förvaltningsplaner
m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsförslagen. Jämför reservation 14 (c).
Motionerna
Motion MJ9 (c)
yrkande 1 innehåller förslag om att ge kommunerna ansvar för att arbeta
fram förslag till förvaltningsplaner och miljömål som därefter fastställs
av vattenmyndigheten.
Utskottets ställningstagande
Regeringen anför i
propositionen att det är angeläget att kommuner, näringsliv, organisationer
och allmänhet deltar i utarbetandet av miljömål, åtgärdsprogram och
förvaltningsplaner.
Regeringen anför vidare följande.
Ramdirektivets
miljömål och de nationella miljökvalitetsmål som beskrivits (...) är av
olika karaktär och har olika tidsgränser. Många länsstyrelser har utvecklat
regionala miljömål med utgångspunkt i de nationella miljökvalitetsmålen
och delmålen. När miljömålen för ett avrinningsområde fastställs bör såväl
de mål som följer av ramdirektivet som de regionala miljömålen beaktas.
Ramdirektivet kan ses som ett verktyg och ett stöd i arbetet att nå
miljökvalitetsmålen. I den mån de olika målen inte är helt förenliga måste
dock de regionala miljömålen anpassas till de miljömål som följer av
ramdirektivet, eftersom de sistnämnda bygger på bindande gemenskapsrätt
och författningsregleras. Några större praktiska svårigheter torde det
dock inte innebära att samordna de olika målen. Det kan tilläggas att
även regionala och lokala prioriteringar kan beaktas när miljömålen för
vattendistriktet bestäms, om de inte strider mot vad som gäller enligt
ramdirektivet eller de nationella miljökvalitetsmålen.
Som regeringen
anför finns det olika typer av miljömål. Ramdirektivets miljömål är som
framgått av redovisningen styrande när det gäller möjligheterna att beakta
regionala och lokala miljömål eftersom de förstnämnda bygger på bindande
gemenskapsrätt. Kommunerna har i och för sig redan i dag ett ansvar för
att göra lokala prioriteringar. Avsikten med regeringens förslag är bl.a.
att de miljömål som följer av direktivet skall komma att utgöra
miljökvalitetsnormer vilka vattenmyndigheten meddelar med stöd av 5 kap. 1 §
MB. I det sammanhanget får myndigheten ta ställning till i vilken mån som
lokala prioriteringar kan beaktas.
Avsikten är också att myndigheten
skall besluta förvaltningsplaner. Vilket innehåll som förvaltningsplanerna
skall ha framgår av bilaga VII till direktivet. Även i detta arbete är
det givetvis av betydelse att kommuner och andra berörda får tillfälle
att lämna synpunkter. Formerna för framtagande av förvaltningsplaner och
frågor om samråd m.m. är utförligt reglerade i direktivets artiklar 13
och 14.
Enligt utskottets mening får motionärerna i allt väsentligt anses
vara tillgodosedda. Utskottet förutsätter således att kommuner kommer att
ges möjligheter att på ett påtagligt sätt ta del i arbetet med miljömålen
och förvaltningsplanerna. Utskottet finner mot den bakgrunden att det
inte föreligger tillräckliga skäl för att gå motionärerna till mötes och
avstyrker motionsförslagen.
Lagförslaget i övrigt
Ändringar i 29 kap.
8 § miljöbalken, m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår
att riksdagen antar regeringens lagförslag i den mån lagförslaget inte
omfattas av vad utskottet föreslagit ovan.
Propositionen
Regeringen
föreslår att straffbestämmelsen i 29 kap. 8 § första stycket 28 MB
förtydligas så att det inte kan råda någon tvekan om att den gäller för brott
mot bestämmelser i rådets förordning (EG) nr 338/97.
Regeringen föreslår
vidare bl.a. att lagändringarna skall träda i kraft den 22 december
2003.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker förslaget om
förtydligande av 29 kap. 8 § första stycket 28 MB samt föreslagen tidpunkt
för ikraftträdande och lagförslaget i övrigt.
Finansieringsprincipen
Utskottets
förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsförslaget
om finansieringsprincipen. Jämför reservation 15 (m, kd, c).
Motionen
Motionärerna
bakom motion MJ6 (kd) yrkande 13 anser att regeringen bör återkomma med
en konsekvensanalys av regeringsförslagets konsekvenser för kommunernas
ökade åtaganden och ansvar.
Utskottets ställningstagande
Beträffande
finansieringsprincipen vill utskottet hänvisa till vad regeringen i
propositionen anför i avsnitt 9 Konsekvenser och förutsätter att regeringen
utan särskilt tillkännagivande i den av motionärerna aktualiserade frågan
återkommer med den efterfrågade analysen i lämpligt sammanhang.
Utskottet
finner inte tillräckliga skäl för att gå motionärerna till mötes och
avstyrker förslaget.
Skydd av dricksvatten
Utskottets förslag i
korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsförslaget om skydd av
dricksvatten. Jämför reservation 16 (kd, mp).
Motionen
Motion MJ6 (kd)
yrkande 12 innehåller förslag om att regeringen, i den av Miljöbalkskommittén
(SOU 2002:107, bil. 6) föreslagna förordningen om förvaltning av
vattendistrikt, skall föreskriva om skydd för dricksvatten i enlighet med
ramdirektivets artikel 11.3.
Utskottets ställningstagande
Utskottet finner
inte tillräckliga skäl för att gå motionärerna till mötes och avstyrker
förslaget.
Övriga motionsförslag
Utskottets förslag i korthet
Utskottet
föreslår att riksdagen avslår motionsförslagen som bl.a. avser det fortsatta
arbetet med ramdirektivet för vatten. Jämför reservationerna 17 (fp), 18
(kd), 19 (c), 20 (mp).
Motionerna
I motion MJ7 (fp) yrkande 2, i denna
del, anser motionärerna att regeringen snarast bör lägga ut ett uppdrag
på länsstyrelserna angående bl.a. analyser av vattendistriktens karaktär
samt ange hur uppdraget skall finansieras. Samma motion (yrkande 4)
innehåller även förslag om att regeringen skall lämna en mer detaljerad
redovisning av hur arbetet med förvaltningen av vatten-(vårds)-direktivet
skall fortgå och utvecklas.
Motion MJ6 (kd) yrkande 3 innehåller förslag
om att regeringen, med underlag från de vattenmyndigheter som kommer att
inrättas, skall rapportera sina erfarenheter av genomförandets olika steg
till riksdagen med en första rapportering våren 2005, i enlighet med vad
som föreslås av Miljöbalkskommittén (SOU 2002:107).
I motion MJ6 (kd)
yrkande 9 anser motionärerna att en författningsreglering av vissa miljömål
inte skall få leda till att andra miljömål nedprioriteras. Motion MJ9 (c)
yrkande 2 innehåller ett förslag om att EG-direktiv skall kunna implementeras
i befintlig miljömålsstruktur för att undvika framtida målkonflikter.
I
motion MJ6 (kd) yrkande 8 lämnas förslag om att regeringen bör ge
ansvarsutredningen (dir. 2003:10) ett tilläggsuppdrag att med förtur utreda
konsekvenserna för det kommunala självstyret av tillämpandet av
vattendirektivet.
Slutligen innehåller motion MJ7 (fp) yrkande 1 förslag om
att Sverige så snabbt som möjligt måste låta "förvaltningen av kvaliteten
på vattenmiljön" följas av en första "akutversion" av en marin strategi,
varvid Sverige måste sluta låsa sig vid en åldrig Helcomprocess.
Utskottets
ställningstagande
Utskottet vill inledningsvis peka på att regeringen i
propositionen bl.a. under rubriken Vattenplanering, avsnitt 5.2, redovisar
hur denna planering närmare skall gå till. Vidare finns det skäl att peka
på att regeringen i avsnitt 9 Konsekvenser redovisar bl.a. följande.
Det
kan [dock] förutses att de nya miljökvalitetsnormerna och den därpå
följande utökade användningen av åtgärdsprogram kommer att leda till
ytterligare arbetsuppgifter för de myndigheter och kommuner som har att vidta
de aktuella åtgärderna. Den närmare omfattningen av dessa, liksom
konsekvenserna för de verksamhetsutövare som påverkar kvaliteten på
vattenmiljön,
kan inte förutses innan miljökvalitetsnormerna är fastlagda. Det är vidare
angeläget att kommuner, näringsliv, organisationer och allmänhet deltar
i utarbetandet av miljömål, åtgärdsprogram och förvaltningsplaner. Denna
möjlighet till inflytande kräver insatser av de berörda men omfattningen,
som de avgör själva, kan inte beräknas i detta sammanhang.
Utskottet
vill inte föregripa den inom Regeringskansliet pågående beredningen av de
frågor om förvaltning m.m. som motionärerna tar upp.
I frågan om miljömåls
inbördes status och implementering av EG-direktiv vill utskottet med
hänvisning till vad regeringen anför härom i propositionen framhålla att
i de fall som de olika målen inte är helt förenliga så måste de regionala
miljömålen anpassas till de miljömål som följer av ramdirektivet. Det
sagda gäller även andra mål, t.ex. lokala miljömål. Utskottet kan inte
ställa sig bakom en förändring av gällande ordning.
Angående de frågor
om marin strategi som tas upp i fp-motionen vill utskottet hänvisa till
Havsmiljökommissionens slutbetänkande (SOU 2003:72), som bl.a. innehåller
förslag om att en revidering av Helsingforskonventionen genomförs i syfte
att omsätta ekosystemsansatsen i konkreta rättsliga principer. Betänkandet
bereds inom Regeringskansliet och utskottet vill inte föregripa
beredningen.
Utskottet finner inte tillräckliga skäl för att i någon del gå
motionärerna till mötes. Motionsyrkandena avstyrks.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden
har föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i
avsnittet.
1. Frågan om avslag på propositionen, punkt 1 (kd)
av Sven Gunnar
Persson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till
riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår
regeringens proposition 2003/04:2 och förslag till lag om ändring i
miljöbalken utom såvitt avser 29 kap. 8 §. Därmed bifaller riksdagen delvis
motion 2003/04:MJ6 yrkande 1 och avslår motion 2003/04:MJ4 yrkande
1.
Ställningstagande
Regeringen föreslår i proposition 2003/04:2 vissa
ändringar i miljöbalken för genomförandet av EU:s ramdirektiv för vatten
(2000/60/EG). Kristdemokraterna står bakom de av riksdagen antagna miljömålen
och delmålen. Flera miljömål berörs av EU:s ramdirektiv för vatten, närmast
Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet
och Myllrande våtmarker. Jag anser att direktivet och propositionen har
rätt huvudinriktning. En ökad fokusering på vattenkvalitet och styrning
på basis av avrinningsområden och åtgärdsprogram är eftersträvansvärd.
Jag
anser dock att de lagändringar som föreslås är olyckligt utformade. De
ändringar som föranleds av vattendirektivet bör utformas så att de blir
mer ändamålsenliga utifrån ett miljöskyddsperspektiv och ett
medborgarperspektiv.
Därför förordar jag att propositionens förslag avslås och att regeringen
så snart som möjligt återkommer med ett nytt förslag till lagtext utifrån
de riktlinjer som jag närmare utvecklar i andra reservationer som fogats
till betänkandet.
Riksdagen bör sålunda avslå regeringens proposition
2003/04:2 och förslag till lag om ändring i miljöbalken utom såvitt avser
29 kap. 8 §. Därmed bifaller riksdagen delvis motion 2003/04:MJ6 yrkande
1 och avslår motion 2003/04:MJ4 yrkande 1.
2. Frågan om avslag på
propositionen, punkt 1 (mp)
av Gunnar Goude (mp).
Förslag till
riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens proposition 2003/04:2
och förslag till lag om ändring i miljöbalken utom såvitt avser 5 kap. 6
§ första stycket och 29 kap. 8 §. Därmed bifaller riksdagen delvis motion
2003/04:MJ4 yrkande 1 och avslår motion 2003/04:MJ6 yrkande
1.
Ställningstagande
Ramdirektivet för vatten syftar till att länderna skall arbeta
med vattenkvalitet utifrån avrinningsområdenas geografiska utsträckning
för att förbättra vattenkvaliteten. Miljöpartiet anser att det är mycket
positivt att EU vill arbeta med miljökvalitetsnormer och åtgärdsplaner.
Redan i slutet av 80-talet började Miljöpartiet driva att miljölagstiftningen
i stor utsträckning borde bygga på miljökvalitetsnormer och bindande
åtgärdsplaner. Därför anser jag att EU-direktivets inriktning är ett steg
i rätt riktning, liksom regeringens vilja att arbeta utifrån avrinningsområden.
Gamla administrativa gränser har inte dragits upp utifrån vad som är mest
effektivt för miljöarbetet.
Men för att regeringens goda intentioner
skall kunna uppfyllas behövs lagändringar som har en rimlig utformning.
De ändringar som föranleds av vattendirektivet bör utformas så att de
blir mer ändamålsenliga utifrån ett miljöskyddsperspektiv och ett
medborgarperspektiv. Därför förordar vi att propositionens förslag, med
undantag för förslaget till ändring av 5 kap. 6 § första stycket, avslås
och att regeringen så snart som möjligt återkommer med ett nytt förslag
till lagtext utifrån de riktlinjer som vi närmare utvecklar i andra
reservationer som fogats till betänkandet.
Riksdagen bör därför avslå
regeringens proposition 2003/04:2 och förslag till lag om ändring i
miljöbalken utom såvitt avser 5 kap. 6 § första stycket och 29 kap. 8 §.
Därmed bifaller riksdagen delvis motion 2003/04:MJ4 yrkande 1 och avslår
motion 2003/04:MJ6 yrkande 1.
3. Förslaget till ny lydelse av 5 kap. 2
§ och 4-8 §§ samt 6 kap. 11 § miljöbalken, punkt 2 (m)
av Catharina
Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m) och Bengt-Anders Johansson (m).
Förslag
till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under
punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen antar regeringens förslag
till lag om ändring i miljöbalken såvitt avser 5 kap. 2 § och 4-8 §§ samt
6 kap. 11 § med den ändringen att den tid som omnämns i 5 kap. 4 § tredje
stycket skall vara "minst fyra månader" i stället för "minst två månader".
Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ5 yrkande 2 och bifaller delvis
proposition 2003/04:2 i denna del.
Ställningstagande
För att uppfylla
miljökvalitetsnormer skall ett åtgärdsprogram kunna upprättas. Innan det
fastställs finns möjlighet för berörda att lämna synpunkter på förslaget
till program under minst två månaders tid. I vissa fall kan denna tid
vara alltför knappt tilltagen. Så är till exempel vissa branscher starkt
säsongsbetonade. Infaller en arbetstopp under tvåmånadersperioden krymps
den i praktiken. Berör åtgärdsprogrammet ett jordbruksföretag och
tvåmånadersperioden infaller under skördetid blir den i praktiken högst ett
par veckor. Skulle programmet beröra ett mindre tillverkningsföretag och
kungöras i mitten av juni kommer i praktiken perioden att åtminstone
halveras. Detta är inte tillfredsställande. Tiden för inlämnande av synpunkter
som anges i miljöbalken 5 kap. 4 § bör därför anges till minst fyra
månader.
Riksdagen bör således anta regeringens förslag till lag om ändring
i miljöbalken såvitt avser 5 kap. 2 § och 4-8 §§ samt 6 kap. 11 § med den
ändringen att den tid som omnämns i 5 kap. 4 § tredje stycket skall vara
"minst fyra månader" i stället för "minst två månader". Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:MJ5 yrkande 2 och bifaller delvis proposition
2003/04:2 i denna del.
4. Innebörden av termen miljökvalitetsnorm m.m.,
punkt 3 (fp, kd, mp)
av Lennart Fremling (fp), Sven Gunnar Persson (kd),
Anita Brodén (fp) och Gunnar Goude (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi
anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om innebörden av termen miljökvalitetsnorm. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ4 yrkande 2 och avslår motion 2003/04:MJ6
yrkandena 2 i denna del och 4.
Ställningstagande
Det är av stor betydelse
att lagstiftning är tydlig och klar och inte ändras alltför ofta. Termen
miljökvalitetsnorm, som syftar på juridiskt bindande gränsvärden, har
hunnit bli inarbetad. Nu föreslår regeringen att begreppet miljökvalitetsnorm
också skall kunna användas för andra typer av mål, t.ex. delmål och mål
"som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen".
De problem som
regeringen syftar till att lösa med den förändrade definitionen bör lösas
på andra sätt. I stället för att göra begreppet miljökvalitetsnorm vagt
kan man använda sig av andra begrepp som t.ex. riktvärden och delmål. Ett
exempel på lagteknisk lösning finns i en underlagsrapport till
Miljöbalkskommittén "Genomförande av miljökvalitetsnormer m.m." (Gipperth och
Michanek, 2001).
Enligt vår mening bör regeringen på nytt överväga
utformningen och återkomma med förslag som inte innebär att begreppet
miljökvalitetsnorm ändras.
Riksdagen bör tillkännage för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen om innebörden av termen
miljökvalitetsnorm. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ4 yrkande 2
och avslår motion 2003/04:MJ6 yrkandena 2 i denna del och 4.
5. Vissa
ersättningsfrågor med anledning av lagförslaget, punkt 4 (m, kd, c)
av
Catharina Elmsäter-Svärd (m), Sven Gunnar Persson (kd), Lars Lindblad
(m), Jan Andersson (c) och Bengt-Anders Johansson (m).
Förslag till
riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservationen om vissa ersättningsfrågor. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2003/04:MJ6 yrkande 11 och 2003/04:MJ9
yrkande 3.
Ställningstagande
Miljöbalkens regler om miljökvaliteten har
hittills inte fått särskilt stort genomslag i tillämpningen i Sverige. En
påtaglig förändring i detta avseende kan dock förväntas i och med den
föreslagna förändringen av miljöbalkens 5 kap.
Med miljökvalitetsnorm
avses i dag enligt miljöbalken krav som skall vara uppfyllt vid en viss
tidpunkt (gränsvärde). I propositionen föreslås att detta begrep utvidgas
till att omfatta även andra typer av krav om miljökvalitet, exempelvis
koncentration av ett visst förorenande ämne som inte bör överskridas
(riktvärde).
Den vida innebörd begreppet miljökvalitetsnorm nu ges kan
förutses komma att leda till stora inskränkningar i enskilda verksamhetsutövares
pågående verksamhet och i möjligheterna att starta nya verksamheter.
Miljöbalken medger inte någon intresseavvägning som medför att en
miljökvalitetsnorm åsidosätts. Någon rätt till ersättning för det intrång i en
företagares rådighet över sin egendom som tillämpningen av reglerna om
miljökvalitet kan föranleda föreligger inte heller enligt balken.
I
propositionen föreslås inte några förändringar i detta avseende. Detta är
en brist som kan leda till stötande resultat från enskild företagares
synvinkel. Exempelvis kan en ägare till en skogsfastighet, som är belägen
i närheten av ett vattenområde, av tillsynsmyndigheten förbjudas avverkning
om miljökvalitetsnormerna för vattnet redan är uppnådda med tillämpning
av 26 kap. 9 § miljöbalken. Att vattnets innehåll av kväve och fosfor
redan är oroväckande högt behöver inte alls bero på fastighetsägarens
tidigare verksamhet utan kan bero på utomstående faktorer såsom luftnedfall
av kväve eller läckage från en annan fastighet i avrinningsområdet.
Fastighetsägaren har inte några alternativa avverkningsmöjligheter och
förbudet kan orsaka henne stora ekonomiska problem.
Någon rätt till
ersättning för den ekonomiska skada som förbudet förorsakar henne föreligger
inte enligt miljöbalken. Vi anser att en sådan ersättningsregel bör
införas.
Riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om vissa ersättningsfrågor. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2003/04:MJ6 yrkande 11 och 2003/04:MJ9 yrkande 3.
6. Åtgärdsprograms
innehåll, m.m., punkt 5 (m)
av Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars
Lindblad (m) och Bengt-Anders Johansson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi
anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om konsekvensanalyser. Därmed bifaller riksdagen
motion 2003/04:MJ5 yrkande 1 och avslår motionerna 2003/04:MJ4 yrkandena
4 och 5, 2003/04:MJ6 yrkandena 2 i denna del och 5, 2003/04:MJ7 yrkande
2 i denna del och 2003/04:MJ9 yrkande 5.
Ställningstagande
Proposition
2003/04:2 har lämnats med anledning av att EU antagit direktiv 2000/60/EG,
det s.k. ramdirektivet för vatten. Nationella bestämmelser för att
implementera direktivet skall vara på plats senast den 22 december i
år.
Moderata samlingspartiet har under flera år kritiserat miljöbalken för
de uppenbara brister som den är behäftad med. Det gäller till exempel
avgifter, straffsatser för bagatellbrott, kommunernas godtyckliga
kontrollverksamhet och att avvägningen mellan miljönytta och annan nytta är
för svag.
Då detta inte berörs i propositionen avstår vi nu från att
föreslå ändringar som avsevärt skulle förbättra nu gällande
lagstiftning.
Emellertid har vi synpunkter på förslagen.
Förslaget innebär att
det skall göras konsekvensanalyser av programförslagen från såväl allmän
som enskild synpunkt. Detta är bra men vi saknar nästa led, nämligen hur
konsekvenserna skall bedömas och beaktas vid utformningen av det slutgiltiga
beslutet. Detta bör klargöras.
Riksdagen bör tillkännage för regeringen
som sin mening vad som anförs i reservationen om konsekvensanalyser. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ5 yrkande 1 och avslår motionerna
2003/04:MJ4 yrkandena 4 och 5, 2003/04:MJ6 yrkandena 2 i denna del och 5,
2003/04:MJ7 yrkande 2 i denna del och 2003/04:MJ9 yrkande 5.
7. Åtgärdsprograms
innehåll, m.m., punkt 5 (fp)
av Lennart Fremling (fp) och Anita Brodén
(fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut
under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om åtgärdsprograms
innehåll m.m. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ7 yrkande 2 i
denna del och avslår motionerna 2003/04:MJ4 yrkandena 4 och 5, 2003/04:MJ5
yrkande 1, 2003/04:MJ6 yrkandena 2 i denna del och 5 och 2003/04:MJ9
yrkande 5.
Ställningstagande
En av de viktigaste delarna i arbetet med
renare vatten är att utforma verkningsfulla åtgärdsprogram. I propositionen
påpekar regeringen vikten av samråd och konsekvensanalyser. Samtidigt
sägs väldigt lite i propositionen om synen på åtgärdsprogrammen och de
verktyg som behövs för att genomföra dem. Folkpartiet anser att varje
vattenavrinningsområde måste ha ett lokalt anpassat åtgärdsprogram. Detta
för att det skall vara möjligt att införa restriktioner mot användning av
natur- och handelsgödsel i vissa områden beroende på hur de lokala
förhållandena ser ut.
Riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen om åtgärdsprograms innehåll m.m. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ7 yrkande 2 i denna del och avslår
motionerna 2003/04:MJ4 yrkandena 4 och 5, 2003/04:MJ5 yrkande 1, 2003/04:MJ6
yrkandena 2 i denna del och 5 samt 2003/04:MJ9 yrkande 5.
8. Åtgärdsprograms
innehåll, m.m., punkt 5 (kd, c)
av Sven Gunnar Persson (kd) och Jan
Andersson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till
riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om
åtgärdsprograms innehåll m.m. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2003/04:MJ6 yrkandena 2 i denna del och 5 och 2003/04:MJ9 yrkande 5 och avslår
motionerna 2003/04:MJ4 yrkandena 4 och 5, 2003/04:MJ5 yrkande 1 och
2003/04:MJ7 yrkande 2 i denna del.
Ställningstagande
I propositionen
föreslås en ny lydelse av 5 kap. 4 § miljöbalken som innebär att
verksamhetsutövare och andra skall beredas tillfälle att lämna synpunkter på
förslag till åtgärdsprogram. Samrådet föreslås ske under minst två
månader.
Det är viktigt att de som berörs av ett åtgärdsprogram kan delta
fullt ut i samrådsprocessen. Eftersom de frågor som berörs av ett förslag
till åtgärdsprogram är omfattande och svåra att överblicka kan det ta tid
att formulera genomtänkta synpunkter på föreslagna åtgärdsprogram. För
exempelvis jord- och skogsbrukare finns det vissa tider på året som kräver
särskilt stora arbetsinsatser och då inget annat hinns med.
Om man som
t.ex. verksamhetsutövare skall kunna sätta sig in i det omfattande material
som kan finnas om vattendistriktet och hinna ta de kontakter som krävs
för ett meningsfullt samråd, kan två månader vara en alltför kort tid.
Vi
bedömer därför att två månader är en för kort samrådstid för förslag till
åtgärdsprogram. Samrådstiden bör vara sex månader, vilket även föreslås
i utredningen Klart som vatten (SOU 2002:105).
Riksdagen bör tillkännage
för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om åtgärdsprograms
innehåll m.m. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:MJ6 yrkandena
2 i denna del och 5 och 2003/04:MJ9 yrkande 5 och avslår motionerna
2003/04:MJ4 yrkandena 4 och 5, 2003/04:MJ5 yrkande 1 och 2003/04:MJ7 yrkande
2 i denna del.
9. Åtgärdsprograms innehåll, m.m., punkt 5 (mp)
av
Gunnar Goude (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget
till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen
om åtgärdsprograms innehåll m.m. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ4
yrkandena 4 och 5 och avslår motionerna 2003/04:MJ5 yrkande 1, 2003/04:MJ6
yrkandena 2 i denna del och 5, 2003/04:MJ7 yrkande 2 i denna del och
2003/04:MJ9 yrkande 5.
Ställningstagande
Miljöpartiet ser positivt på
att det byggs upp en administration för att arbeta med vattenkvalitet.
Men för att förbättra vattenkvaliteten genom arbete med åtgärdsprogram
och uppfylla vattendirektivets krav är det avgörande att
vattenmyndigheten/heterna
får tillräckliga befogenheter. I propositionen saknas förslag som gör att
åtgärdsprogrammen kan få tillräckligt styrande verkan. Visserligen föreslås
att åtgärdsprogrammen skall kunna omfatta kommuners och myndigheters
verksamhet, men om dessa inte vill genomföra åtgärderna saknas
sanktionsmöjligheter. Åtgärdsprogrammen får inte heller en direkt styrande
verksamhet
enligt PBL. Ändringar i PBL skulle krävas för att få tillräcklig påverkan
på den fysiska planeringen. Lagstiftningen behöver förbättras, inte minst
när det gäller miljö- och hälsoskyddsnämndernas möjligheter att genomföra
åtgärder mot diffusa föroreningskällor och att i högre grad kunna använda
sig av generella föreskrifter.
Om inte lagstiftningen räcker till för
att arbeta på ett effektivt sätt, finns stor risk för höga statliga
administrationskostnader utan att miljönyttan blir särskilt stor. Ett sätt
att undersöka hur långt dagens lagstiftning räcker skulle kunna vara att
upprätta ett åtgärdsprogram i det avrinningsområde som i dag bedöms ha
det bästa underlaget. I uppdraget skulle kunna ingå att analysera vilka
författningsändringar som krävs för att kunna arbeta effektivt med
åtgärdsprogram samt avgöra vilka som är de viktigaste åtgärderna.
Propositionens
förslag till vad ett åtgärdsprogram skall innehålla är mycket kortfattat.
I stor utsträckning lämnas det till förordningsarbetet att avgöra hur det
skall utformas. Man kan givetvis diskutera hur mycket riksdagen skall ta
ställning till. Men åtgärdsprogrammen är en så central del i vattendirektivet
och i regeringens förslag, att tydligare krav på utformningen av
åtgärdsprogrammen bör föras in i lagtexten. Ett förslag till hur det skulle
kunna se ut finns i ovan nämnda rapport (Gipperth och Michanek,
2001).
Riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening vad som anförs
i reservationen om åtgärdsprograms innehåll m.m. Därmed bifaller riksdagen
motion 2003/04:MJ4 yrkandena 4 och 5 och avslår motionerna 2003/04:MJ5
yrkande 1, 2003/04:MJ6 yrkandena 2 i denna del och 5, 2003/04:MJ7 yrkande
2 i denna del och 2003/04:MJ9 yrkande 5.
10. Överprövning av vissa
beslut, punkt 6 (m, fp, kd, c)
av Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lennart
Fremling (fp), Sven Gunnar Persson (kd), Lars Lindblad (m), Jan Andersson
(c), Bengt-Anders Johansson (m) och Anita Brodén (fp).
Förslag till
riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservationen om överprövning av vissa beslut.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:MJ6 yrkande 10, 2003/04:MJ7
yrkande 2 i denna del och 2003/04:MJ9 yrkande 4.
Ställningstagande
Under
vattenplaneringsprocessen fattas en mängd beslut som kan komma att bli
indirekt bindande för enskilda verksamhetsutövare. Det betyder att vid de
prövningar av enskilda verksamheter som äger rum efter vattenplaneringsprocessen
kommer enskilda verksamhetsutövare inte att kunna rubba på de beslut som
har fattats av myndigheterna efter samråd. Framtida beslut och
myndighetsprövning
blir sålunda helt och hållet styrda av en tidigare process som inte går
att överklaga i efterhand för den enskilde. Detta är otillfredsställande
från rättssäkerhetssynpunkt. Ramdirektivets materiella bestämmelser skall
därför inte få införas i den svenska lagstiftningen, utan att det samtidigt
införs regler som gör det möjligt att överklaga de nu förevarande besluten.
Vad som ovan anförts om att införandet av direktivets materiella bestämmelser
i svensk lagstiftning måste åtföljas av regler som gör det möjligt att
överklaga de därmed förevarande besluten bör ges regeringen tillkänna.
Regeringens
förslag ger inte någon rätt att överklaga vare sig beslut om åtgärdsprogram
eller andra myndighetsbeslut i vattenplaneringsprocessen. Besluten under
vattenplaneringsprocessen - om karakterisering, fastställande av miljömål,
definiering av konstgjorda och kraftigt modifierade sjöar och vattendrag,
undantag från miljömålen samt åtgärdsprogram m.m. - kommer att bli indirekt
bindande för enskilda. Det betyder att vid de prövningar av enskilda
verksamheter som äger rum efter vattenplaneringsprocessen kommer enskilda
verksamhetsutövare inte att kunna rubba på de beslut som har fattats av
myndigheterna. Detta är otillfredsställande från rättssäkerhetssynpunkt.
Vi anser därför att det i miljöbalken bör stadgas om möjlighet att överklaga
beslut om åtgärdsprogram eller andra myndighetsbeslut i
vattenplaneringsprocessen.
Riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening vad
som anförs i reservationen om överprövning av vissa beslut. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2003/04:MJ6 yrkande 10, 2003/04:MJ7 yrkande 2 i denna
del och 2003/04:MJ9 yrkande 4.
11. Vattendistrikt och vattenmiljöförvaltning,
punkt 7 (m, fp, kd, c, mp)
av Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lennart
Fremling (fp), Sven Gunnar Persson (kd), Lars Lindblad (m), Jan Andersson
(c), Bengt-Anders Johansson (m), Anita Brodén (fp) och Gunnar Goude
(mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut
under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens
förslag till lag om ändring i miljöbalken såvitt avser 5 kap. 10 och 11
§§ och rubriken närmast före samt tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservationen om vattendistrikt och
vattenmiljöförvaltning.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:MJ4 yrkande 3, 2003/04:MJ6
yrkandena 2 i denna del och 6 och 2003/04:MJ8 yrkandena 1 och 2 och avslår
proposition 2003/04:2 i denna del.
Ställningstagande
I propositionen
lämnar regeringen öppet hur förvaltningen av vattenmiljön skall organiseras.
Vilken myndighet eller vilka myndigheter som skall vara den eller de nya
vattenmyndigheterna vill regeringen få riksdagens fullmakt att själv
besluta om. På samma sätt vill regeringen själv besluta om indelningen i
vattendistrikt.
Vi ställer oss helt bakom principen att Sveriges landområden
och kustvattenområden delas in i vattendistrikt baserat på ett eller flera
naturliga avrinningsområden tillsammans med tillhörande grund- och
kustvatten. Det är viktigt för att kunna säkerställa kvaliteten på vattenmiljön.
Däremot motsätter vi oss den föreslagna lydelsen av 5 kap. 10 och 11 §§
miljöbalken, där det är regeringen som ges i uppdrag att fatta beslut om
hur vattendistrikten och myndighetsstrukturen skall utformas.
Det är
inte bra att förslagen saknas nu eftersom arbetet med vattenpolitiken
fördröjs. EU-direktivet beslutades redan den 23 oktober 2000, och Sverige
har förbundit sig att genomföra det senast den 22 december i år. Än
allvarligare är dock att riksdagen inte föreslås besluta i en så viktig
fråga som hur förvaltningsstrukturen i Sverige skall vara utformad. Från
demokratisk synpunkt borde det vara självklart att riksdagen fattar beslut
när viktiga förändringar inom befintliga myndigheter, eller vid tillskapandet
av nya myndigheter, sker.
Dessutom finns ett behov av en tydligare
samverkan med våra grannländer, där de naturliga avrinningsområdena är
gränsöverskridande och därmed bildar ett internationellt avrinningsdistrikt
enligt ramdirektivet. Riksdagen måste även ges möjlighet att fortsättningsvis
ha inflytande över sådana vattendistrikt.
Propositionen bör därför avslås
i den del som rör organisationen av vattenmyndigheten. Regeringen bör
skyndsamt återkomma till riksdagen med ett förslag till vilken eller vilka
myndigheter som skall utgöra den eller de nya vattenmyndigheterna samt
hur indelningen i vattendistrikt skall utformas.
Riksdagen bör således
avslå regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken såvitt avser
5 kap. 10 och 11 §§ miljöbalken och rubriken närmast före samt tillkännage
för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om vattendistrikt
och vattenmiljöförvaltning. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:MJ4
yrkande 3, 2003/04:MJ6 yrkandena 2 i denna del och 6 och 2003/04:MJ8
yrkandena 1 och 2 och avslår proposition 2003/04:2 i denna
del.
12. Myndighetsansvaret, punkt 8 (fp)
av Lennart Fremling (fp) och Anita Brodén
(fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut
under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om myndighetsansvaret.
Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ7 yrkande 3 och avslår motion
2003/04:MJ6 yrkande 7.
Ställningstagande
Regeringen utpekar inte i
propositionen vilken myndighet som skall ha ansvaret för vattendistrikten.
Uteblivna besked om vattendistrikt och myndighetsstruktur fördröjer arbetet
med den nya vattenpolitiken. Regeringen vill de facto ha fritt mandat
från riksdagen för hur dessa områdena skall organiseras. Ur demokratisk
synvinkel anser Folkpartiet att detta är helt felaktigt. För oss liberaler
är det självklart att riksdagen skall fatta beslut i denna fråga. I den
utredning som hänvisas till i propositionen föreslås det som ett första
steg att vissa länsstyrelser tillfälligt skall utses för att ta ansvar
för de olika distrikten. Detta för att det skall vara möjligt att komma
i gång med arbetet till årsskiftet. I ett senare skede anser dock utredningen
att nya myndigheter för vattenvårdsdistrikten bör inrättas. Vi delar dock
inte den uppfattningen. Vi är kritiska till att en ny myndighetsstruktur
föreslås byggas upp.
Vårt förslag är därför att länsstyrelserna skall få
det permanenta ansvaret för förvaltning av vattenavrinningsdistrikten.
Förutom att detta säkerställer en god förståelse mellan hur miljöproblematiken
förvaltas vad avser land kontra vatten så säkerställs att frågorna behandlas
av en organisation med en bred kompetensprofil inom miljöområdet. En
ytterligare fördel är att man kan börja bygga upp organisationen från start
utan att behöva befara en ny omorganisation. Detta ger en viktig stabilitet
till det fortsatta arbetet.
Riksdagen bör tillkännage för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen om myndighetsansvaret. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ7 yrkande 3 och avslår motion 2003/04:MJ6
yrkande 7.
13. Myndighetsansvaret, punkt 8 (kd)
av Sven Gunnar Persson
(kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till
riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om
myndighetsansvaret. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ6 yrkande 7 och
avslår motion 2003/04:MJ7 yrkande 3.
Ställningstagande
Kristdemokraterna
förordar en stegvis implementering av ramdirektivet för vatten och att
myndighetsansvaret knyts till en av länsstyrelserna i varje vattendistrikt.
Länsstyrelserna har en god erfarenhet av myndighetsarbete av det nu
aktuella slaget och har dessutom ansvar för miljö- och resursfrågor på
regional nivå. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ytterligare
förslag angående detta.
Riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservationen om myndighetsansvaret. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ6 yrkande 7 och avslår motion 2003/04:MJ7
yrkande 3.
14. Förvaltningsplaner m.m., punkt 9 (c)
av Jan Andersson
(c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut
under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om förvaltningsplaner
m.m. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ9 yrkande
1.
Ställningstagande
Centerpartiet förespråkar ett samhälle där makten utgår ifrån
den lägsta, effektiva nivån och att beslut som inte kan fattas och genomföras
av en politisk nivå bör delegeras uppåt.
I dag har kommunerna planeringsansvaret
för mark och vatten enligt plan- och bygglagen. I och med att vattendirektivet
införlivas i svensk lagstiftning, riskerar kommunernas planansvar att
urholkas om subsidiariteten inte säkerställs.
När det gäller förvaltning
av kvaliteten på vattenmiljön är det angeläget att den lokala nivån bör
ha huvudansvaret för vattenplaneringen. Miljömålen och förvaltningsplaner
skall tas fram på lokal nivå utifrån vattenområdets behov av skydd och
aktuella miljötillstånd, inte av en central myndighet som tvingas använda
ett mer schablonartat arbetssätt. För att säkerställa vattenkvaliteten är
den kommunala nivån att föredra som den lägsta effektiva nivån. Detta
förutsatt att kommunerna genomför vattenplaneringen i nära samarbete med
lokalbefolkning, verksamhetsutövare och andra.
Människors delaktighet på
ett tidigt stadium skapar också förståelse och engagemang för att senare
verka tillsammans för att målen uppfylls och miljön skyddas. Kommunerna
bör därför ges i uppdrag att, i samverkan med näringsliv och civilt
samhälle, ta fram förslag till miljömål och förvaltningsplaner på basis av
de lokala vattenförhållandena, som sedan fastställs av vattenmyndigheten.
Förvaltningsplaner och miljömål skall vara klokt avvägda med avseende på
optimal miljönytta och kostnad.
Erfarenheter från Frankrikes s.k.
vattenparlament och samarbeten kring Emån i Småland visar att när kommuner,
näringar och intresseorganisationer ges direkt påverkansmöjlighet på
vattenkvaliteten, skapas samarbetsformer som främjar vattenmiljön. Den
franska modellen står som en förebild för många länder i arbetet med
vattenmiljön och även Mälardalsrådet har förordat en sådan lösning. Om
myndighetsansvaret skulle komma att åvila de befintliga länsstyrelserna,
enskilt eller i samråd, skulle flera av fördelarna av ett vattenparlament
gå förlorade. De franska vattenparlamentens organisation bör därför utgöra
en förebild för organisationen av Sveriges vattenmyndigheter.
Riksdagen
bör tillkännage för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen
om förvaltningsplaner m.m. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ9
yrkande 1.
15. Finansieringsprincipen, punkt 11 (m, kd, c)
av Catharina
Elmsäter-Svärd (m), Sven Gunnar Persson (kd), Lars Lindblad (m), Jan
Andersson (c) och Bengt-Anders Johansson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi
anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om finansieringsprincipen. Därmed bifaller riksdagen
motion 2003/04:MJ6 yrkande 13.
Ställningstagande
Det råder ingen tvekan
om att ramdirektivet innebär nya åtaganden för Sveriges kommuner.
Finansieringsprincipen, som innebär att staten måste skjuta till pengar till
kommunerna i samband med att dessa ges utökade åtaganden, måste
upprätthållas.
Regeringen bör återkomma med en konsekvensanalys när det gäller
konsekvenserna för kommunernas ökade åtaganden och ansvar samt eventuella
inskränkningar i det kommunala självstyret.
Riksdagen bör tillkännage
för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om
finansieringsprincipen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ6 yrkande
13.
16. Skydd av dricksvatten, punkt 12 (kd, mp)
av Sven Gunnar Persson
(kd) och Gunnar Goude (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att
förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservationen om skydd av dricksvatten. Därmed bifaller riksdagen motion
2003/04:MJ6 yrkande 12.
Ställningstagande
I Miljöbalkskommitténs
delbetänkande (SOU 2002:107) föreslås att bestämmelserna i ramdirektivets
artikel 11.3 om skydd för dricksvatten skall tillgodoses genom ändringar
i förordningen om förvaltning av vattendistrikt. Det är angeläget att de
ändringar som är motiverade av direktivet genomförs i nämnda förordning.
Detta bör ges regeringen till känna. Därmed bifaller riksdagen motion
2003/04:MJ6 yrkande 12.
17. Övriga motionsförslag, punkt 13 (fp)
av
Lennart Fremling (fp) och Anita Brodén (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi
anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om marin strategi m.m. Därmed bifaller riksdagen
motion 2003/04:MJ7 yrkandena 1, 2 i denna del och 4 och avslår motionerna
2003/04:MJ6 yrkandena 3, 8 och 9 och 2003/04:MJ9 yrkande 2.
Ställningstagande
Våra
havsområden hotas av effekterna från mänskliga aktiviteter på land men
också av ett kraftigt överutnyttjande av havets resurser. EU måste fortsätta
att ta krafttag med reglerna för fiskerinäringen vad gäller gamla och nya
medlemsländer, men också i förhandlingar med t.ex. Ryssland. Folkpartiet
föreslår tydlig märkning av fisk som fångats med hållbara metoder, sänkning
av fiskekvoterna till forskarnas rekommendationer, ett kraftigt begränsat
foderfiske, förbud mot fångstmetoder som innebär stora bifångster och
skärpt kontroll av efterlevnad av fiskekvoter och fångstmetoder. En
genomgripande reformering av EU:s fiskepolitik är nödvändig. Det är inte
meningsfullt om Sverige agerar på egen hand.
Östersjöområdet brottas med
stora och allvarliga miljöproblem. Bottendöden i Östersjön orsakas inte
bara av svenska utsläpp utan till stor del av utsläpp från andra länder.
För att lösa Östersjöns problem krävs internationellt samarbete. Sverige
bör inom EU satsa mer på samarbete med övriga Östersjöländer. Stöd till
uppbyggnad av reningsverk, diskussioner kring ett miljömässigt hållbart
jordbruk, vikten av att minska inte bara kväve- och fosforläckage utan
också organiskt material är några exempel på viktiga frågeställningar.
Vid
sidan av utfiskning, övergödning och spridning av miljögifter utgör risken
för stora oljeutsläpp det största hotet mot miljön och den biologiska
mångfalden i Östersjön. Utsläppen i och kring Östersjön kräver gemensamma
lösningar framför allt på EU-nivå men även på nationell nivå. Därför kräver
Folkpartiet liberalerna sedan länge ett system med miljölotsar för
övervakning och kontroll av lastfartyg som trafikerar Östersjön, skärpta
straff och ansvarsregler oberoende av uppsåt, att Östersjön skall klassas
som ett särskilt känsligt område (PSSA), mottagningshamnar för förorenat
vatten i alla hamnar vid Östersjön och effektivare Östersjösamarbete med
ökat fokus på reglernas efterlevnad.
EU:s ramdirektiv för vatten utgör
tillsammans med den kommande marina strategin bra redskap att skydda våra
kuster och hav från ökad förstöring. De angrepps- och arbetssätt som
föreslås i propositionen stämmer väl med Folkpartiets förslag. Vi anser
dock att Sverige måste sluta låsa sig vid en åldrig Helcomprocess, som
hittills inte givit tillräckligt resultat, och med kraft driva havsmiljöfrågorna
i EU. Nationellt måste Sverige så snabbt som möjligt låta "förvaltningen
av kvaliteten på vattenmiljön" också följas av en första "akutversion" av
en marin strategi.
Enligt tidsplanen för vattenvårdsdistrikten skall en
fungerande myndighetsorganisation finnas på plats den 22 december 2003.
Ett år senare skall det finnas en färdig analys över distriktens karaktär,
konsekvenser av den mänskliga verksamheten för yt- och grundvatten samt
en ekonomisk analys av vattenanvändningen. Det brådskar alltså med att få
organisation och medlen till arbetet på plats. I Naturvårdsverkets utredning
Avrinningsmyndigheternas informationsbehov för att genomdriva vattendirektivet
påpekas att detta knappast kan genomföras om inte resurser och uppdrag
läggs ut redan 2003. Vi anser att regeringen snarast bör lägga ut detta
uppdrag på länsstyrelserna samt att det tydligt skall framgå hur uppdraget
skall finansieras.
Införandet av vattenavrinningsområden är en ny företeelse
inom svensk miljöförvaltning. Propositionen är mycket odetaljerad vad
avser hur denna organisation skall verka, organiseras och finansieras.
Regeringen måste därför snarast återkomma med en mer detaljerad redovisning
av hur detta arbete skall fortgå och utvecklas.
Riksdagen bör tillkännage
för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om marin
strategi m.m. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ7 yrkandena 1,
2 i denna del och 4 och avslår motionerna 2003/04:MJ6 yrkandena 3, 8 och
9 och 2003/04:MJ9 yrkande 2.
18. Övriga motionsförslag, punkt 13 (kd)
av
Sven Gunnar Persson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att
förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservationen om kommunalt självstyre m.m. Därmed bifaller riksdagen motion
2003/04:MJ6 yrkandena 3 och 8 och avslår motionerna 2003/04:MJ6 yrkande
9, 2003/04:MJ7 yrkandena 1, 2 i denna del och 4 och 2003/04:MJ9 yrkande
2.
Ställningstagande
Kristdemokraterna föreslår att regeringen, med
underlag från de vattenmyndigheter som kommer att inrättas, rapporterar
sina erfarenheter av genomförandets olika steg till riksdagen med en första
rapportering våren 2005, i enlighet med vad som föreslås i Miljöbalkskommitténs
betänkande (SOU 2002:107).
Det är högst oklart vilka konsekvenserna på
kommunal nivå blir av vattendirektivets tillämpning. Enligt Miljöbalkskommitténs
betänkande (SOU 2002:107) minskar det kommunala självstyret när olika
typer av bestämmelser för miljökvalitet införs.
Kristdemokraterna föreslår
att ansvarsutredningen med direktiv om en översyn av strukturen och
uppgiftsfördelningen inom samhällsorganisationen (dir. 2003:10) ges som ett
tilläggsuppdrag att med förtur utreda konsekvenserna för det kommunala
självstyret av tillämpandet av EU:s ramdirektiv för vatten. Det är särskilt
angeläget att det skapas en samsyn mellan plan- och bygglagen (PBL) och
implementeringen av EU:s vattendirektiv. Det svenska systemet för
miljöövervakning bygger i stor utsträckning på ett underifrånperspektiv med
lokal förvaltning. Stora ingrepp i den lokala naturresursförvaltningen
bör därför undvikas. Det är viktigt att den svenska samverkansmodellen
inte försvåras i och med direktivets implementering.
För närvarande pågår
en utredning av PBL (dir. 2002:97). I uppgiften ingår att lämna förslag
till en samordning mellan bestämmelserna i PBL och miljöbalken m.fl. lagar.
Kommittén skall också behandla frågor om regional samverkan, översiktlig
planering, m.m. Åtminstone vissa av de frågeställningar som aktualiseras
av vattendirektivet bör lyftas in i PBL-utredningen, då de bl.a. berör
det kommunala planmonopolet. Resultatet av utredningens arbete bör inväntas
innan genomgripande förändringar genomförs i den svenska lagtexten.
Riksdagen
bör tillkännage för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen
om kommunalt självstyre m.m. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ6
yrkandena 3 och 8 och avslår motionerna 2003/04:MJ6 yrkande 9, 2003/04:MJ7
yrkandena 1, 2 i denna del och 4 och 2003/04:MJ9 yrkande 2.
19. Övriga
motionsförslag, punkt 13 (c)
av Jan Andersson (c).
Förslag till
riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservationen om implementering av EG-direktiv.
Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ9 yrkande 2 och avslår motionerna
2003/04:MJ6 yrkandena 3, 8 och 9 och 2003/04:MJ7 yrkandena 1, 2 i denna
del och 4.
Ställningstagande
I Sveriges arbete mot ett långsiktig
hållbart samhälle finns de 15 miljökvalitetsmålen som ett riktmärke. Till
nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora
miljöproblemen är lösta. Arbetet med miljökvalitetsmålen sker på flera
nivåer samtidigt, lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Målen
finns dock inte inskrivna i miljöbalken, utan i lagstiftningen hänvisas
endast till dem.
Det är generellt så att bestämmelserna om miljökvalitet
i direktiven är så pass detaljerade att det är olämpligt att genomföra
dem i lagtext. I stället föreslås i det här fallet att regeringen skall
bemyndigas att meddela de föreskrifter som behövs i fråga om kvaliteten
på miljön. Vattendirektivets mål kommer att arbetas in i miljökvalitetsmål
för respektive vattendistrikt. I den mån dessa mål krockar med andra
regionala miljökvalitetsmål gäller de miljömål som följer av ramdirektivet.
Detta innebär att vi bygger upp dubbla målstrukturer, dels våra övergripande
15 miljömål, som hänvisas till i miljöbalken, dels mål som följer av olika
EG-direktiv.
Förhoppningsvis kommer EU alltmer att arbeta med en kraftfull
gemensam miljöpolitik under de kommande åren. Miljömålen som kommer att
följa av framtida EG-direktiv kan därmed förväntas bli flera, varför
problemet med dubbla målstrukturer bara har sett sin början. Regeringen
bör därför ges i uppdrag att agera för att EG-direktiv skall kunna
implementeras i befintlig miljömålsstruktur för att undvika framtida
målkonflikter.
Riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening vad
som anförs i reservationen om implementering av EG-direktiv. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ9 yrkande 2 och avslår motionerna
2003/04:MJ6 yrkandena 3, 8 och 9 och 2003/04:MJ7 yrkandena 1, 2 i denna del
och 4.
20. Övriga motionsförslag, punkt 13 (mp)
av Gunnar Goude
(mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut
under punkt 13 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om marin strategi.
Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ7 yrkande 1 och avslår motionerna
2003/04:MJ6 yrkandena 3, 8 och 9, 2003/04:MJ7 yrkandena 2 i denna del och
4 och 2003/04:MJ9 yrkande 2.
Ställningstagande
EU:s ramdirektiv för
vatten utgör tillsammans med den kommande marina strategin bra redskap
att skydda våra kuster och hav från ökad förstöring. De angrepps- och
arbetssätt som föreslås i propositionen stämmer väl med Folkpartiets
förslag. Jag anser dock att Sverige måste sluta låsa sig vid en åldrig
Helcomprocess, som hittills inte givit tillräckligt resultat, och med
kraft driva havsmiljöfrågorna i EU. Nationellt måste Sverige så snabbt
som möjligt låta "förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön" också följas
av en första "akutversion" av en marin strategi.
Riksdagen bör tillkännage
för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om marin
strategi. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ7 yrkande 1 och avslår
motionerna 2003/04:MJ6 yrkandena 3, 8 och 9, 2003/04:MJ7 yrkandena 2 i
denna del och 4 och 2003/04:MJ9 yrkande 2.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition
2003/04:2 Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön:
att riksdagen antar
regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken.
Följdmotioner
2003/04:MJ4
av Åsa Domeij och Mikaela Valtersson (båda mp):
1. Riksdagen avslår
regeringens förslag till ändringar i miljöbalken förutom ändringarna i 5
kap. 6 § första stycket.
2. Riksdagen begär att regeringen återkommer
med ett förslag till hur man kan arbeta med olika typer av miljömål i
miljöbalken utan att definitionen av miljökvalitetsnorm ändras.
3. Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening att riksdagen bör få ta ställning
till hur myndighetsstrukturen för den nya vattenadministrationen skall
utformas.
4. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till
ändring av miljöbalken som tydligare beskriver vad ett åtgärdsprogram
skall innehålla.
5. Riksdagen begär att regeringen återkommer med ett
förslag till lagändringar som ger den nya vattenmyndigheten/myndigheterna
befogenheter att utforma åtgärdsprogram som möjliggör att vattendirektivets
målsättningar om förbättrad vattenkvalitet kan uppnås.
2003/04:MJ5 av
Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om beaktande av
konsekvensanalyser
vid utformning av beslut.
2. Riksdagen beslutar att de som berörs av
åtgärdsprogram skall kunna lämna synpunkter på dessa under minst fyra
månader.
2003/04:MJ6 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):
1. Riksdagen
avslår regeringens proposition 2003/04:2.
2. Riksdagen begär att regeringen
återkommer med förslag om ändring av miljöbalken med anledning av Europeiska
unionens ramdirektiv för vatten.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om rapportering till riksdagen av
erfarenheterna av genomförandets olika steg, med början våren 2005.
4. Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att
5 kap. 1 och 2 §§ miljöbalken bör ges en sådan utformning att definitionen
av begreppet miljökvalitetsnorm inte ändras.
5. Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att samrådstiden
för upprättande av åtgärdsprogram skall anges till sex månader.
6. Riksdagen
begär att regeringen återkommer med förslag om indelning av vattendistrikt,
myndighetsstruktur samt myndigheters befogenheter och finansiering.
7. Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en
stegvis implementering av Europeiska unionens ramdirektiv för vatten, där
myndighetsansvaret för vattenförvaltningen bör knytas till
länsstyrelserna.
8. Riksdagen begär att regeringen ger Ansvarsutredningen (dir.
2003:10) som ett tilläggsuppdrag att med förtur utreda konsekvenserna för
det kommunala självstyret av tillämpandet av Europeiska unionens ramdirektiv
för vatten (2000/60/EG).
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att en författningsreglering av vissa
miljömål inte får leda till att andra miljömål nedprioriteras.
10. Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att
det i miljöbalken bör stadgas om möjlighet att överklaga beslut om
åtgärdsprogram eller andra myndighetsbeslut i vattenplaneringsprocessen.
11. Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
ersättning i sådana fall där en utebliven ersättning skulle framstå som
uppenbart stötande.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skydd av dricksvatten.
13. Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
finansieringsprincipen.
2003/04:MJ7 av Lennart Fremling m.fl.
(fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en marin strategi.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om miljökvalitetsnormer och
åtgärdsprogram.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om vattendistrikt, vattenmyndigheter och
vattenmiljöförvaltning.
4. Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer med en
mer detaljerad redovisning av hur arbetet med förvaltning av
vattenvårdsdirektivet
skall fortgå och utvecklas.
2003/04:MJ8 av Catharina Elmsäter-Svärd
m.fl. (m, fp, kd, c, mp):
1. Riksdagen avslår förslaget till införande
av två nya paragrafer i miljöbalken 5 kap. 10 och 11 §§.
2. Riksdagen
begär att regeringen återkommer med förslag till vilken eller vilka
myndigheter som skall förvalta kvaliteten på vattenmiljön samt på indelningen
i vattendistrikt.
2003/04:MJ9 av Jan Andersson m.fl. (c):
1. Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att
ge kommunerna ansvar för att arbeta fram förslag till förvaltningsplaner
och miljömål som därefter fastställs av vattenmyndigheten.
2. Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att
regeringen bör ges i uppdrag att agera för att EG-direktiv skall kunna
implementeras i befintlig miljömålsstruktur för att undvika framtida
målkonflikter.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att en ersättningsregel skall införas i miljöbalken
som syftar till att ersätta markägare vars verksamhet inskränks på grund
av miljöskäl trots att verksamheten inte befaras föranleda någon väsentlig
skada på människors hälsa eller miljön.
4. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införandet av
direktivets materiella bestämmelser i svensk lagstiftning måste åtföljas
av regler som gör det möjligt att överklaga de därmed förevarande
besluten.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att samrådstiden angående åtgärdsprogram för att uppfylla
miljökvalitetsnormer för ett vattendistrikt skall utgöras av sex månader.
Bilaga 2
Regeringens lagförslag