Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

2003/04:MJU2

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske medanslutande näringar m.m.

---

Sammanfattning

I betänkandet behandlas dels regeringens förslag i
budgetpropositionen för år 2004 om anslag inom
utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar, dels regeringens skrivelse
2002/03:111 Landsbygdspolitik - resultatredovisning.
I samband med budgetpropositionen behandlar
utskottet 51 motionsyrkanden och i samband med
skrivelsen behandlas sammanlagt 85 motionsyrkanden
med anledning av skrivelsen och från allmän
motionstid 2002 och 2003.

Utgiftsområdet omfattar 38 anslag fördelade på sju
politikområden. Det mest omfattande av dessa är
Livsmedelspolitikområdet som omfattar i första hand
verksamhet som avser jordbruks- och
trädgårdsnäringarna, fiskerinäringen samt livsmedel.
Övriga politikområden är Landsbygdspolitik,
Djurpolitik, Samepolitik, Skogspolitik,
Utbildningspolitik och Forskningspolitik. Riksdagen
har den 19 november 2003 fastställt utgiftsramen för
utgiftsområdet till 14 278 732 kr i enlighet med
finansutskottets förslag. Regeringens förslag om
medelsanvisning på anslag m.m. tillstyrks och
utskottet ställer sig bakom de bedömningar som
regeringen har redovisat. Samtliga motioner som
behandlas i samband med budgetpropositionen
avstyrks.
Regeringens skrivelse 2002/03:111
Landsbygdspolitik - resultatredovisning utgör ett
komplement till budgetpropositionen för år 2004 och
innehåller en fördjupad redovisning av uppnådda
resultat inom politikområdet Landsbygdspolitik samt
mer ingående information om resursfördelningen och
utfallet beträffande de i politikområdet ingående
verksamhetsområdena. Redovisningen visar också på
hur resultaten svarar mot uppställda mål och hur de
ingående åtgärderna bidrar till att nå en hållbar
utveckling på landsbygden. Utskottet har ingen
erinran mot regeringens redovisning. Även de
motioner som behandlas i anslutning till skrivelsen
avstyrks.
I betänkandet finns 36 reservationer och 6
särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Budgetpropositionen för år 2004

1. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord-
och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar

Riksdagen
1. bemyndigar regeringen att under år 2004, i
fråga om ramanslaget 42:3 Djurhälsovård, fatta
beslut som inklusive tidigare gjorda åtaganden
medför utgifter på högst 11 100 000 kr efter år
2004,
2. bemyndigar regeringen att under år 2004, i
fråga om ramanslaget 42:4 Bekämpande av
smittsamma husdjurssjukdomar, fatta beslut som
inklusive tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 3 500 000 kr under år 2005,
3. bemyndigar regeringen att för år 2004 låta
Kammarkollegiet ha tillgång till en kredit på
myndighetens särskilda räntekonto för
Viltvårdsfonden i Riksgäldskontoret på högst
5 000 000 kr,
4. bemyndigar regeringen att för år 2004, i fråga
om ramanslaget 42:6 Djurskyddsmyndigheten, fatta
beslut som inklusive tidigare åtaganden innebär
utgifter på högst 10 000 000 kr år 2005,
5. bemyndigar regeringen att för år 2004 låta
Statens jordbruksverk ha tillgång till en kredit
på myndighetens särskilda räntekonto för EU-
verksamhet i Riksgäldskontoret på högst
5 650 000 000 kr,
6. bemyndigar regeringen att under år 2004, i
fråga om ramanslaget 43:5 Arealersättning och
djurbidrag m.m., fatta beslut som inklusive
tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på
högst 5 029 000 000 kr under år 2005,
7. bemyndigar regeringen att under år 2004, i
fråga om ramanslaget 43:6 Intervention och
exportbidrag för jordbruksprodukter, fatta beslut
som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär
utgifter på högst 2 000 000 kr under år 2005,
8. bemyndigar regeringen att under år 2004, i
fråga om ramanslaget 44:1 Åtgärder för
landsbygdens miljö och struktur, besluta om
bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden
medför utgifter på högst 1 125 000 000 kr år
2005, högst 485 000 000 kr år 2006, högst
115 000 000 kr år 2007, högst 45 000 000 kr år
2008 och högst 30 000 000 kr därefter,
9. bemyndigar regeringen att under år 2004, i
fråga om ramanslaget 44:2 Från EG-budgeten
finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och
struktur, fatta beslut som inklusive tidigare
gjorda åtaganden innebär utgifter på högst
1 260 000 000 kr år 2005, högst 510 000 000 kr år
2006, högst 150 000 000 kr år 2007, högst
60 000 000 kr år 2008 och högst 20 000 000 kr
därefter,
10. bemyndigar regeringen att under år 2004, i
fråga om ramanslaget 44:3 Miljöförbättrande
åtgärder i jordbruket, fatta beslut om åtaganden
som medför utgifter på högst 7 600 000 kr år 2005
och högst 4 500 000 kr år 2006,
11. bemyndigar regeringen att under år 2004, i
fråga om ramanslaget 44:7 Ekologisk produktion,
fatta beslut om åtaganden som medför utgifter på
högst 9 900 000 kr år 2005 och högst 4 500 000 kr
år 2006,
12. bemyndigar regeringen att under år 2004, i
fråga om ramanslaget 45:1 Främjande av
rennäringen m.m., fatta beslut om stöd som
inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär
utgifter på högst 4 000 000 kr under år 2005,
13. bemyndigar regeringen att under år 2004, i
fråga om ramanslaget 26:1 Forskningsrådet för
miljö, areella näringar och samhällsbyggande:
Forskning och samfinansierad forskning, fatta
beslut om stöd som inklusive tidigare gjorda
åtaganden innebär utgifter på högst 200 000 000
kr under år 2005, högst 80 000 000 kr under år
2006 och högst 20 000 000 kr under år 2007,
14. anvisar anslag för budgetåret 2004 under
utgiftsområdet enligt utskottets förslag i bilaga
2.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:1
volym 11 utgiftsområde 23 punkterna 1-14 samt
avslår motionerna 2002/03:MJ28 yrkande 8,
2003/04:MJ231, 2003/04:MJ267, 2003/04:MJ285
yrkande 4, 2003/04:
MJ347, 2003/04:MJ399 yrkandena 8-10, 16, 17, 19,
22, 35, 41 och 46-48, 2003/04:MJ427,
2003/04:MJ431 yrkandena 1, 5 och 22, 2003/04:
MJ449, 2003/04:MJ470, 2003/04:MJ473 yrkandena 2,
4, 8-10, 13 och 14, 2003/04:Fi240 yrkande 26 samt
2003/04:Sk401 yrkande 7.

2. Förändring av ersättningen för
produktionsbortfall vid epizootiutbrott

Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ473 yrkandena
11 och 12.
Reservation 1 (c)

3. Principerna för utbetalning av
vissa stöd

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ319
yrkande 1, 2003/04:MJ406 yrkande 2 och
2003/04:MJ473 yrkande 5.
Reservation 2 (m, fp, kd, c)

4. Utbetalning av stöd i euro

Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ319 yrkande
2.
Reservation 3 (m, fp, kd)

5. Viss verksamhet vid Sveriges
lantbruksuniversitet

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ239
yrkande 2 och 2003/04:
MJ431 yrkande 18.
Reservation 4 (fp)

6. Ytterligare tjänster vid Sveriges
lantbruksuniversitet

Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ377.

7. Verksamheten vid den
veterinärmedicinska fakulteten vid Sveriges
lantbruksuniversitet

Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ238.

8. Landsbygdsforskning, forskning om
ekologiska livsmedels hälsoeffekter m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ239
yrkande 1, 2003/04:MJ410 yrkande 9, 2003/04:MJ445
och 2003/04:N328 yrkande 5.
Reservation 5 (v)
Reservation 6 (c)

9. Skogsforskning och forskning inom
livsmedelsområdet

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ409
yrkande 12 och 2003/04:MJ476 yrkande 7.
Reservation 7 (m)
Reservation 8 (kd)

Landsbygdspolitik - resultatredovisning

10. Öppna landskap

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ356
yrkande 3, 2002/03:T213 yrkande 1, 2003/04:MJ311
och 2003/04:MJ399 yrkandena 4 och 7.
Reservation 9 (m, fp, kd, c)

11. Ängs- och betesmarksprogrammen

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ428
yrkande 15 och 2002/03:MJ487 yrkande 4.
Reservation 10 (c)

12. Skötselplaner för naturreservat

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ29 yrkande 6.
Reservation 11 (m, fp)

13. Fäbodar

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ209
yrkandena 1 och 3, 2002/03:MJ301, 2002/03:MJ450
och 2003/04:MJ399 yrkande 13.
Reservation 12 (kd)

14. Kallblodig travare

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ430
yrkande 3, 2003/04:
MJ368, 2003/04:MJ467 och 2003/04:MJ475 yrkande 3.
Reservation 13 (kd)

15. Miljöstöd till vallodling

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ422
yrkande 9 delvis, 2002/03:
MJ428 yrkande 14 och 2003/04:MJ399 yrkande 28.
Reservation 14 (fp)

16. Fånggrödor

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ487
yrkande 29 och 2003/04:
MJ399 yrkande 29.
Reservation 15 (kd, c, mp)

17. Miljöåtgärder kring Östersjön

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ489 yrkande
4.
Reservation 16 (mp)

18. Skyddszoner

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ245
yrkande 4, 2003/04:MJ243 yrkande 4 och
2003/04:MJ264.

19. Våtmarker

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ489 yrkande
7.

20. Användning av natur- och
handelsgödsel

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ315 yrkande
10.
Reservation 17 (fp, mp)

21. Kompetensutveckling inom skogen

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ29 yrkande 4.
Reservation 18 (fp)

22. Bekämpningsmedel m.m.

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ28 yrkandena
3 och 7.
Reservation 19 (kd)

23. Skatt på kväveläckage

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ29 yrkande 5.
Reservation 20 (fp)

24. Ekologisk produktion

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ419
yrkande 9, 2002/03:MJ424 yrkande 14,
2002/03:MJ489 yrkande 6, 2002/03:N302 yrkande 9
och 2003/04:MJ399 yrkande 26.
Reservation 21 (v)

25. Ekologisk odling i växthus

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ28 yrkande 5.
Reservation 22 (kd)

26. Resurshushållande konventionellt
jordbruk, s.k. REKO-stöd

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ28 yrkande 4.

27. Jordbrukets och
livsmedelsindustrins konkurrenskraft på
Gotland

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ352.

28. Hållbar utveckling av landsbygden

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ29
yrkande 3, 2002/03:MJ30 yrkande 2 och
2002/03:MJ422 yrkande 16.
Reservation 23 (fp)

29. Startstöd till unga jordbrukare

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ30
yrkande 8 och 2003/04:
MJ473 yrkande 15.
Reservation 24 (c)

30. Småskalig livsmedelsproduktion
m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ224,
2002/03:MJ381 yrkande 2, 2002/03:MJ429 yrkande 4,
2002/03:MJ487 yrkande 13, 2002/03:N345 yrkande 8,
2003/04:MJ297 och 2003/04:MJ335 yrkande 3.
Reservation 25 (v, mp)

31. Företagarperspektivet i
landsbygdspolitiken m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ28
yrkande 1, 2002/03:MJ29 yrkande 1, 2002/03:MJ30
yrkande 1 och 2003/04:MJ431 yrkande 19.
Reservation 26 (fp)
Reservation 27 (kd)
Reservation 28 (c)

32. Kvinnligt företagande m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ29
yrkande 7 och 2002/03:
MJ30 yrkandena 4 och 5.
Reservation 29 (m, fp, kd, c)

33. Jordbruket i norra Sverige

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ28
yrkande 6, 2002/03:MJ30 yrkande 6, 2002/03:MJ303
yrkande 1, 2002/03:MJ326, 2002/03:MJ330,
2002/03:MJ393, 2002/03:MJ487 yrkande 6,
2002/03:N343 yrkandena 8 och 10, 2003/04:MJ222
och 2003/04:MJ399 yrkande 11.
Reservation 30 (kd)
Reservation 31 (c)

34. Skrivelsen

Riksdagen lägger skrivelse 2002/03:111 till
handlingarna.

35. Förenkling av programmen för
landsbygdsutveckling

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ30
yrkande 3, 2002/03:MJ333, 2002/03:MJ411 yrkande 2
och 2002/03:MJ424 yrkande 10.
Reservation 32 (m, kd, c)

36. Den gemensamma jordbrukspolitiken

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ29
yrkande 2, 2002/03:MJ422 yrkande 9 delvis och
2002/03:K288 yrkande 5.
Reservation 33 (fp)

37. Delning av stödområde 4

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ206 yrkande
2.

38. Resurseffektivt jordbruk, s.k.
REJO-stöd

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ263 yrkande
2.

39. Det fjällnära jordbruket

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ303
yrkande 2, 2002/03:
MJ381 yrkande 1, 2003/04:MJ358 yrkande 2 och
2003/04:MJ399 yrkande 31.
Reservation 34 (kd)
Reservation 35 (v)

40. Skärgårdsjordbruk

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ487 yrkande
7.

41. Jordbrukets konkurrensvillkor

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ28
yrkande 2 och 2002/03:
MJ30 yrkande 7.
Reservation 36 (m, kd, c)
Stockholm den 25 november 2003

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Catharina Elmsäter-Svärd

Följande ledamöter har deltagit i beslutet:
Catharina Elmsäter-Svärd (m)*, Sinikka Bohlin (s),
Rune Berglund (s), Rolf Lindén (s), Sven Gunnar
Persson (kd), Christina Axelsson (s), Lars Lindblad
(m)*, Carina Ohlsson (s), Jan Andersson (c), Jan-
Olof Larsson (s), Bengt-Anders Johansson (m)*,
Christin Nilsson (s), Ann-Kristine Johansson (s),
Anita Brodén (fp)*, Sven-Erik Sjöstrand (v), Marie
Wahlgren (fp)* och Gunnar Goude (mp).

*) Har ej deltagit i beslutet under förslagspunkt 1.

2003/04

MJU2

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I förevarande betänkande behandlar utskottet
inledningsvis regeringens och oppositionens förslag
till fördelning av utgifterna m.m. under
utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar. Regeringens förslag till
utgifter har utformats i samarbete med
Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna. Förslagen
återfinns i bilaga 3. Därutöver behandlar utskottet
några ytterligare motioner med anknytning till
budgeten. I betänkandet behandlas också regeringens
skrivelse 2002/03:111 Landsbygdspolitik -
resultatredovisning jämte motioner.

Utskottet har med anledning av budgetpropositionen
uppvaktats av representanter för Svenska samernas
riksförbund (SSR) och erhållit skrivelser från
länsstyrelsen i Jämtlands län, länsstyrelsen i
Västerbottens län och SSR.

Bakgrund

Budgetpropositionen för år 2004

Utgiftsområde 23 omfattar 38 anslag fördelade på sju
politikområden. Det mest omfattande politikområdet
är Livsmedelspolitik som omfattar i första hand
verksamhet som avser jordbruks- och
trädgårdsnäringarna, fiskerinäringen samt livsmedel.
Övriga politikområden är Landsbygdspolitik,
Djurpolitik, Samepolitik, Skogspolitik,
Utbildningspolitik och Forskningspolitik. Inom
utgiftsområdet ryms följande myndigheter: Statens
jordbruksverk, Statens utsädeskontroll, Statens
växtsortnämnd, Fiskeriverket, Statens
veterinärmedicinska anstalt, Djurskyddsmyndigheten,
Livsmedelsverket, Livsmedelsekonomiska institutet,
Sveriges lantbruksuniversitet samt Skogsstyrelsen
och skogsvårdsstyrelserna. Sametinget redovisas
under utgiftsområde 1. För budgetåret 2004 föreslås
att sammanlagt 14,3 miljarder kronor anslås för
utgiftsområdet. Ungefär 60 % av utgifterna
finansieras från EU-budgeten. Merparten av EU-stödet
avser obligatoriska åtgärder såsom arealersättning,
djurbidrag, intervention och exportbidrag. Därtill
kommer delfinansierade stöd och ersättningar som
förutsätter nationell medfinansiering. Till dessa
hör landsbygdsprogrammet och strukturplanen för
fiskerinäringen i Sverige.

Utgifterna inom utgiftsområdet styrs till stor del
av EU:s regelverk och kan påverkas endast genom
förändringar av regelverket som styr den gemensamma
jordbrukspolitiken och den gemensamma
fiskeripolitiken. Återflödet från EU bruttoredovisas
i den svenska statsbudgeten, dvs. inkomsterna från
EU redovisas på inkomsttitel och motsvaras, med viss
tidsförskjutning, av en utgift på statsbudgetens
utgiftssida.
Utgifterna inom utgiftsområdet har ökat
kontinuerligt sedan Sverige blev medlem i EU och är
nu mer än dubbelt så stora jämfört med åren före EU-
medlemskapet (löpande priser). Till stor del
förklaras detta av att ett antal nya EU-stöd införts
åren 1996-2002. Framför allt gäller detta
miljöersättningar och arealstöd. De större
variationerna i utgiftsutvecklingen har förorsakats
av olika val av tidpunkt för utbetalning av
arealstöden och motsvaras således inte av några
faktiska förändringar i verksamheten.

Landsbygdspolitik - resultatredovisning

Skrivelsen behandlar verksamheten inom
politikområdet Landsbygdspolitik. Detta
politikområde omfattar verksamheter för en hållbar
utveckling av landsbygden samt försöks- och
utvecklingsverksamhet inom ramen för de nationella
handlingsprogrammen för jordbrukets miljöpåverkan
och ekologisk produktion. Det övergripande målet för
politikområdet är en ekologiskt, ekonomiskt och
socialt hållbar utveckling på landsbygden.

Skrivelsen utgör ett komplement till
budgetpropositionen för år 2004 och innehåller en
fördjupad redovisning av uppnådda resultat samt mer
ingående information om resursfördelningen och
utfallet beträffande de i politikområdet ingående
verksamhetsområdena. Redovisningen visar också på
hur resultaten svarar mot uppställda mål och hur de
ingående åtgärderna bidrar till att nå en hållbar
utveckling på landsbygden.

Utskottets överväganden

Budgetpropositionen för år 2004

Skogspolitik

Utskottets förslag i korthet

Utskottet instämmer i regeringens analys av
resultatet av vidtagna åtgärder inom
politikområdet.
Propositionen

Omfattning

Området skogspolitik omfattar den skogspolitik som beslutades
av riksdagen år 1993 (prop. 1992/93:226, bet.
1992/93:JoU15, rskr. 1992/93:352). Skogspolitiken
följs upp i särskild ordning och en redovisning med
eventuella förslag till justeringar görs till
riksdagen varje mandatperiod.

Inom politikområdet ryms de flesta statliga
ekonomiska medel som har beslutats för att nå de
skogspolitiska målen. I budgetpropositionen
behandlas särskilt Skogsvårdsorganisationen som
består av Skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna.
Skogsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet med
ansvar för frågor som rör skogsbruket och
chefsmyndighet för de tio regionala
skogsvårdsstyrelserna. Försöksverksamheten med
vidgad samordnad länsförvaltning på Gotland
fortsätter t.o.m. år 2006. Försöksverksamheten
innebär att skogsvårdsstyrelsens arbetsuppgifter
sedan år 1998 ingår i den verksamhet som
länsstyrelsen ansvarar för. Länsstyrelsen har i
regleringsbrevet för år 2003 fått i uppdrag att med
anledning av försöksverksamheten med samordnad
länsförvaltning redovisa initiativ i verksamheten
som varit ett resultat av sådana sektorsövergripande
bedömningar som försöksverksamheten möjliggjort. En
utvärdering av försöket kommer därefter att beredas.
Skogspolitiken kännetecknas av att den har två
jämställda mål, ett produktionsmål och ett miljömål.
Produktionsmålet innebär att skogen och skogsmarken
skall utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att
den ger en uthålligt god avkastning.
Skogsproduktionens inriktning skall ge
handlingsfrihet i fråga om användningen av vad
skogen producerar. Miljömålet innebär att
skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga skall
bevaras. Biologisk mångfald och genetisk variation i
skogen skall säkras. Skogen skall brukas så att
växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen
ges förutsättningar att fortleva under naturliga
betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter
och naturtyper skall skyddas. Skogens
kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala
värden skall värnas.
Skogspolitiken utvärderas regelbundet och en
första utvärdering redovisades för riksdagen våren
1998 (prop. 1997/98:158, bet 1997/98:MJU3, rskr.
1997/98:32). Regeringen gjorde då bedömningen att
skogspolitikens mål skulle ligga fast och riksdagen
hade ingen erinran mot detta. Den andra
utvärderingen av skogspolitikens effekter
redovisades till regeringen av Skogsstyrelsen i
december 2001 och regeringen avser att under hösten
2003 redovisa utvärderingen för riksdagen.
Regeringen anser med stöd av utvärderingen att
skogspolitikens mål bör ligga fast. I linje med
utvärderingens förslag anser regeringen att skogens
sociala värden behöver lyftas fram tydligare.

Resultatbedömning, analys m.m.

Produktionen av svenska skogsindustriprodukter ökade under år
2002 jämfört med föregående år. Exportvärdena
uppgick till 14 miljarder kronor för massa, 58
miljarder kronor för papper och 21 miljarder kronor
för sågade barrträvaror. Det samlade värdet av
exporten av skogsindustriprodukter var 109 miljarder
kronor, vilket det även var under år 2001. Detta
utgör drygt 14 % av det totala exportvärdet för
landet. Sysselsättningen i skogsnäringen beräknas
till ca 95 000 personer år 2002. Den har minskat med
54 % sedan år 1980 och med 34 % sedan år 1990.

Avverkningen ökade under år 2002 och beräknas till
ca 83,5 miljoner kubikmeter. År 2001 var
avverkningen 78 miljoner kubikmeter. Avverkningens
bruttovärde år 2001 beräknas till 21 miljarder
kronor, varav avverkningskostnader 7 miljarder
kronor och rotnettovärde 14 miljarder kronor.
Importen av rundvirke och flis under år 2002 var
11,3 miljoner kubikmeter, vilket innebär en ökning
jämfört med 10,8 kubikmeter år 2001. Enligt
konsekvensanalyser som utförts i Skogsstyrelsens
regi bör det vara möjligt att med nuvarande
skogsvårds- och naturvårdsambitioner successivt
utöka den uthålliga årliga avverkningen under den
närmaste 100-årsperioden från nuvarande
ca 80 miljoner kubikmeter till ca 90-95 miljoner
kubikmeter. Även med dessa avverkningsnivåer kommer
virkesförrådet att fortsätta öka liksom andelarna
lövträd, äldre lövrik skog, gammal skog och antalet
gamla grova träd. Grundläggande förutsättning för
denna utveckling är en fortsatt strävan att nå de
skogspolitiska målen.
I såväl den senaste utvärderingen av
skogspolitiken år 2001 som i utvärderingen år 1998
konstaterades brister både när det gäller
produktionsmålet och miljömålet. Den senaste
uppföljningen av föryngringsresultaten visar att
25 % av de undersökta områdena inte uppfyller de
krav som ställs i skogsvårdslagen. När det gäller
generell naturvårdshänsyn uppfylls inte kraven i 19
% av områdena. Båda utvärderingarna visar på
ytterligare behov av insatser i form av rådgivning i
produktions- och miljöfrågor samt tillsyn särskilt
vad gäller återväxtåtgärder. Vidare behövs ökade
insatser för områdesskydd.
Uppdragsverksamheten utgör 26 % av verksamheten
och 39 % av omsättningen. Verksamheten minskade
något i förhållande till år 2001 då
uppdragsverksamheten utgjorde 21 % av verksamheten
och 40 % av omsättningen. Minskningen har varit en
trend under senare år.
Utvärderingen av skogspolitiken visar att arbetet
på miljösidan haft en positiv utveckling under hela
1990-talet, men att det fortfarande återstår mycket
innan målet om att bevara biologisk mångfald i
skogslandskapet kan anses vara uppnått. På
produktionssidan har det skett ett negativt
trendbrott när det gäller föryngringsresultaten
mellan utvärderingen år 1998 och utvärderingen år
2001. Föryngringsresultaten har signifikant
försämrats. Även röjningsaktiviteten ligger kvar på
en alltför låg nivå. Regeringen konstaterar att det
således fortfarande finns brister som måste rättas
till om skogspolitikens mål skall nås. Insatser
kommer att krävas både av skogsnäringen själv och av
Skogsvårdsorganisationen i syfte att nå de båda
skogspolitiska målen. Även de förslag som regeringen
har redovisat i propositionen Svenska miljömål -
delmål och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130),
som riksdagen antog i november 2001 (bet.
2001/02:MJU3, rskr. 2001/02:326), bl.a. när det
gäller miljökvalitetsmålet Levande skogar och dess
delmål ställer stora krav på engagemang från
Skogsvårdsorganisationens sida. Skog och skogsbruk
behandlas även i flera av de andra
miljökvalitetsmålen. Den senaste utvärderingen
visade att det behövs ytterligare
rådgivningsinsatser för att nå såväl produktions-
som miljömålet. Regeringen framhåller som angeläget
att myndighetens arbetsformer utvecklas vidare i
syfte att på ett effektivt sätt nå goda resultat.
Rådgivning, och även tillsyn, har enligt
regeringen visat sig vara effektiva redskap för att
nå skogspolitikens mål. Rådgivningen är också ett
mer effektivt medel för att nå skogspolitikens mål
än omfattande statliga subventioner som tillämpas i
många andra länder.
Riksrevisionsverket har inte haft några
invändningar i revisionsberättelsen för år 2002
avseende Skogsvårdsorganisationen.
Ekonomistyrningsverket har gett Skogsstyrelsen
högsta betyg, Fullt tillfredsställande, i sin EA-
värdering.

Utgiftsutveckling

Den beräknade utgiftsutvecklingen inom politikområdet
Skogspolitik är följande (i miljoner kronor).

-----------------------------------------------------
Utfall Anslag Utgifts- Förslag Beräknat Beräknat
prognos anslag anslag anslag
-----------------------------------------------------
2002 20031 2003 2004 2005 2006
-----------------------------------------------------
531 534 548 525 482 488
-----------------------------------------------------
1Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på
tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i
samband med budgetpropositionen för år 2004.

Utskottets ställningstagande

Med anledning av regeringens resultatredovisning
m.m. vill utskottet anföra följande. Som regeringen
anför har utvärderingen av skogspolitiken visat att
arbetet på miljösidan haft en positiv utveckling
under hela 1990-talet, men att det fortfarande
återstår mycket innan målet om att bevara biologisk
mångfald i skogslandskapet kan anses vara uppnått.
På produktionssidan har det skett ett negativt
trendbrott när det gäller föryngringsresultaten
mellan utvärderingen år 1998 och utvärderingen år
2001. Föryngringsresultaten har signifikant
försämrats. Även röjningsaktiviteten ligger kvar på
en alltför låg nivå. I likhet med regeringen kan
utskottet konstatera att det således fortfarande
finns brister som måste rättas till om
skogspolitikens mål skall nås. Utskottet delar
regeringens uppfattning att insatser kommer att
krävas både av skogsnäringen själv och av
Skogsvårdsorganisationen i syfte att nå de båda
skogspolitiska målen. Även de förslag som regeringen
har redovisat i propositionen Svenska miljömål -
delmål och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130),
som riksdagen antog i november 2001 (bet.
2001/02:MJU3, rskr. 2001/02:326), bl.a. när det
gäller miljökvalitetsmålet Levande skogar och dess
delmål, ställer stora krav på engagemang från
Skogsvårdsorganisationens sida. Skog och skogsbruk
behandlas även i flera av de andra
miljökvalitetsmålen. Den senaste utvärderingen
visade att det behövs ytterligare
rådgivningsinsatser för att nå såväl produktions-
som miljömålet. Som regeringen anför är det
angeläget att myndighetens arbetsformer utvecklas
vidare i syfte att på ett effektivt sätt nå goda
resultat.

I likhet med regeringen gör utskottet bedömningen
att arbetet med biotopskydd och naturvårdsavtal i
syfte att uppnå miljökvalitetsmålet Levande skogar
har utvecklats mycket positivt. Den ökade
medelstilldelningen år 2002 har givit högre
utdelning än förväntat i form av ökad areal
skogsmark som omfattas av någon av dessa båda
naturvårdsverktyg. Bland annat har naturvårdsavtal
kunnat träffas med större markägare utan andra
kostnader än ren administration för
Skogsvårdsorganisationen. Skogsvårdsstyrelsernas
lokala anknytning, goda lokalkännedom och
regelbundna kontakter med skogsägarna även i andra
sammanhang antas vara de viktigaste
framgångsfaktorerna, vilket även den skogspolitiska
utvärderingen antyder. Skogsägarna är särskilt
positiva till instrumentet naturvårdsavtal.
Naturvårdsavtalen innebär inte ett permanent skydd
för marken på samma sätt som biotopskydd eller
naturreservat, utan det handlar om avtal som normalt
tecknas på 50 år. Som regeringen anför finns behov
av en samhällsekonomisk analys av
kostnadseffektiviteten med avseende på
naturvårdsnyttan för de olika bevarandeinstrumenten.
Enligt Skogsvårdsorganisationens beräkningar står
det klart att ökade resurser krävs för att nå
Skogsvårdsorganisationens delar av
miljökvalitetsmålet Levande skogar. För att nå
delmål 1 till år 2010 krävs att anslagsnivån för
biotopskyddsområden och naturvårdsavtal ökar
väsentligt från 2003 års nivå. Därtill måste
rådgivnings- och tillsynsverksamheten stärkas för
att nå delmål 2, och resurser saknas i stort sett
helt för att nå delmål 3 om skydd av kulturmiljöer i
skogen. I dessa avseenden gör utskottet samma
bedömning som regeringen. Som regeringen framhåller
har rådgivning, och även tillsyn, visat sig vara
effektiva redskap för att nå skogspolitikens mål.
Rådgivningen är också ett mer effektivt medel för
att nå skogspolitikens mål än omfattande statliga
subventioner som tillämpas i många andra länder. I
likhet med regeringen anser utskottet därför att
rådgivning och tillsyn, jämte biotopskydd och
naturvårdsavtal, är de viktigaste statliga
styrmedlen för att nå de skogspolitiska målen.
Den senaste utvärderingen visade särskilt på
svårigheterna att särskilja effekterna på
skogsbruket från olika påverkansfaktorer. Utskottet
vill därför ansluta sig till regeringens uppfattning
om vikten av att inför nästa utvärdering av
skogspolitiken utveckla formerna för utvärderingen
och metoderna att särskilja olika faktorers
påverkan.
Det ovan anförda innebär att utskottet inte har
något att erinra mot regeringens redovisning och
resultatbedömning inom området skogspolitik.

41:1 Skogsvårdsorganisationen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
medelstilldelning under anslaget 41:1.

41:2 Insatser för skogsbruket

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
medelstilldelning under anslaget och
avstyrker en motion (c) om höjning av
anslaget.

Propositionen

Anslaget disponeras av Skogsstyrelsen och täcker
kostnaderna för statsbidrag enligt förordningen
(1993:555) om statligt stöd till skogsbruket och
förordningen (2000:577) om stöd för miljö- och
landsbygdsåtgärder. Anslaget finansierar bidrag till
sådant ädellövskogsbruk som regleras särskilt i
skogsvårdslagen (1979:429) och vissa natur- och
kulturmiljövårdsåtgärder. Vidare täcker det statens
kostnader för biotopskydd och naturvårdsavtal.

Anslaget finansierar sedan sin tillkomst år 1994
vissa administrationskostnader hos
Skogsvårdsorganisationen. Dessa kostnader får, när
det gäller de förordningsreglerade statsbidragen,
uppgå till högst 2 miljoner kronor för år 2004.
Därtill kommer Skogsvårdsorganisationens kostnader
för biotopskydd och naturvårdsavtal, som får uppgå
till högst 33 miljoner kronor under år 2004.
Anslagssparandet består av beslutade men ännu ej
utbetalade stöd.
Mot bakgrund av vad regeringen föreslagit i
propositionen Svenska miljömål - delmål och
åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130) bör fortsatta
insatser göras för biotopskydd och naturvårdsavtal
även under år 2004.
Regeringen föreslår att anslaget 41:2 Insatser för
skogsbruket för år 2004 uppgår till 205 700 000 kr.
Regeringen föreslår vidare att 25 miljoner kronor
överförs från anslaget 34:3 för
Skogsvårdsorganisationens kostnader för biotopskydd
och naturvårdsavtal samt nyckelbiotopsinventering,
vilken får uppgå till högst 10 miljoner kronor under
år 2004. Regeringen anser att anslaget, liksom
hittills, till viss del bör kunna disponeras för
Skogsvårdsorganisationens administrationskostnader,
även vad gäller sådana kostnader som är relaterade
till biotopskydd och naturvårdsavtal.

Motionen

I Centerns motion 2003/04:MJ470 (c) delvis begärs en
höjning av anslaget med 40 miljoner kronor. Medlen
bör användas för Skogsvårdsstyrelsens arbete med
rådgivning för att upprätthålla en god
virkesproduktion utan tvångsåtgärder, vilket enligt
motionärerna är en investering för framtidens
skogsnäring. Motionärerna anser vidare att arbetet
för att bevara den biologiska mångfalden måste
premieras med ökad satsning på naturvårdsavtal och
rådgivning.

Utskottets ställningstagande

När det gäller förslaget i motion 2003/04:MJ470 (c)
om resurser till rådgivning får det anses ankomma på
Skogsvårdsorganisationen att inom befintliga ramar
vidta de åtgärder som kan anses påkallade. När det
gäller arbetet med biotopskydd och naturvårdsavtal i
syfte att uppnå miljökvalitetsmålet Levande skogar
kan utskottet i likhet med regeringen konstatera att
detta har utvecklats mycket positivt. Av
propositionen framgår att den ökade
medelstilldelningen år 2002 har givit högre
utdelning än förväntat i form av ökad areal
skogsmark som omfattas av någon av dessa båda
naturvårdsverktyg. Bland annat har naturvårdsavtal
kunnat träffas med större markägare utan andra
kostnader än ren administration för
Skogsvårdsorganisationen. Vad avser medel för
bevarande av biologisk mångfald delar utskottet
regeringens uppfattning att fortsatta insatser bör
göras för biotopskydd och naturvårdsavtal även under
år 2004. I propositionen föreslås att 25 miljoner
kronor överförs från anslaget 34:3 för
Skogsvårdsorganisationens kostnader för biotopskydd
och naturvårdsavtal samt nyckelbiotopsinventering.
Som regeringen anför bör anslaget liksom hittills
till viss del kunna disponeras för
Skogsvårdsorganisationens administrationskostnader,
även vad gäller sådana kostnader som är relaterade
till biotopskydd och naturvårdsavtal. Regeringen
anför vidare att, enligt Skogsvårdsorganisationens
beräkningar, ökade resurser krävs för att nå
Skogsvårdsorganisationens delar av
miljökvalitetsmålet Levande skogar. För att nå
delmål 1 (skyddsvärd skogsmark undantas från
skogsproduktion) till år 2010 krävs att anslagsnivån
för biotopskyddsområden och naturvårsavtal ökar
väsentligt från 2003 års nivå. Därtill måste
rådgivnings- och tillsynsverksamheten stärkas för
att nå delmål 2 (bevarande och förstärkande av
mängden död ved, lövrik skog och gammal skog), och
resurser saknas i stort sett helt för att nå delmål
3 om skydd av kulturmiljöer i skogen. Det bör
framhållas att regeringen i budgetpropositionen
uttalar sin avsikt att återkomma i sin bedömning av
måluppfyllelse och resursbehov i samband med den
fördjupade utvärderingen av miljömålen år 2005.
Utskottet vill även erinra om den andra
utvärderingen av skogspolitikens effekter som
regeringen har för avsikt att redovisa för riksdagen
under hösten 2003. Det i motionen framförda yrkandet
om höjning av anslaget ryms inte inom den av
riksdagen fastställda ramen för utgiftsområdet.
Därmed tillstyrker utskottet propositionen i denna
del och avstyrker motion 2003/04:MJ470 (c) i berörd
del.

41:3 Internationellt skogssamarbete
och 41:4 Från EG-budgeten
finansierade medel för
skogsskadeövervakning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
medelstilldelning under anslagen 41:3 och
41:4.

Djurpolitik

Utskottets förslag i korthet

Utskottet instämmer i regeringens analys av
resultatet av vidtagna åtgärder inom
politikområdet. Med hänvisning till
inrättandet av Djurskyddsmyndigheten
avstyrker utskottet en motion (c) att
20 miljoner kronor bör tillföras ett nytt
anslag för Centrala försöksdjursnämnden.

Propositionen

Omfattning

Politikområdet omfattar verksamhet som avser djur människan
håller eller på annat sätt har tagit ansvar för samt
den del av faunavården som avser viltvård.

Djurområdet omfattar verksamhet vid Statens
jordbruksverk med distriktsveterinärorganisationen,
Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA),
Livsmedelsverket, den nya Djurskyddsmyndigheten,
Centrala försöksdjursnämnden (CFN), Veterinära
ansvarsnämnden, Naturvårdsverket och Sametinget samt
länsstyrelserna. CFN kommer att upphöra och
verksamheten överföras till den nya
Djurskyddsmyndigheten fr.o.m. den 1 januari 2004.
Djurskyddsmyndigheten kommer att utgöra den centrala
myndigheten avseende djurskydd enligt
djurskyddslagen. Detta innebär också att myndigheten
till den delen tar över Jordbruksverkets uppgifter.
Djurskyddet är enligt regeringen prioriterat, och
en väl fungerande tillsyn har därvid en särskilt hög
prioritet. Regeringen arbetar kontinuerligt med att
se över djurskyddslagen (1988:534) och
djurskyddsförordningen (1988:539) för att anpassa
reglerna efter djurens behov i så stor utsträckning
som möjligt och regeringen avser att återkomma i
frågan då det gäller t.ex. kommunal samverkan.

Resultatbedömning, analys m.m.

I propositionen konstaterar regeringen att Sverige sedan länge
har haft ett gott djurhälsoläge och att detta har
kunnat behållas under år 2002.
Djursjukdomssituationen var jämförelsevis lugn under
år 2002 samtidigt som allvarliga sjukdomsutbrott har
uppträtt i omvärlden.

Som en indikator för utvecklingen av sjukdomsläget
i landets djurbesättningar pekar regeringen på den
registrering av sjukdomsförekomst som sker. Andelen
slaktsvin med anmärkningar vid slakt har minskat
stadigt från 27,3 % år 1997 till 18,5 % år 2002.
Detta visar enligt regeringen att hälsovården har
haft en positiv effekt för djurhälsan och
djurskyddet. Genom rådgivning till uppfödare om
sektionerad och ålderssegregerad uppfödning, termisk
komfort, rengöring m.m. har hälsoläget förbättrats
kontinuerligt under senare år.
Kontroll- och bekämpningsprogram har inrättats
främst för sjukdomar som finns i landet, men även
för sjukdomar som inte finns eller ens har funnits i
landet. Resistensläget i Sverige bedömer regeringen
som jämförelsevis gott men ökat resande och handel
med djur och livsmedel över nationsgränser innebär
risk för att nya resistensgener sprids till
bakterier hos djur och människor i landet.
SVA redovisar också årligen zoonosläget i landet.
De extra budgetmedel som tilldelats SVA för åren
2001-2003 för smittskydd i kretslopp och ökad
fodersäkerhet i syfte att främja ekologisk
produktion har använts till att finansiera tjänster
inom berörda områden samt till nya
forskningsprojekt. SVA kommer att ytterligare arbeta
med kunskapsuppbyggnad inom områdena för att
utveckla grundkompetensen som ökar förutsättningarna
för deltagande i forsknings- och utvecklingsprojekt
på EU-nivå.
Veterinärinsatserna i Sverige utvecklas alltmer
mot sjukdomsförebyggande åtgärder. Detta är enligt
regeringen ett bra sätt att förbättra djuromsorg och
ekonomi samt att minska användningen av läkemedel.
När det gäller debiterade behandlingar som
Distriktsveterinärorganisationen (DVO) genomför
fortsätter dessa att minska när det gäller
animalieproducerande djur medan profylaxen ökar. Det
ekonomiska resultatet i DVO visar för år 2002 ett
överskott på 10,8 miljoner kronor, vilket är en
följd av framför allt ökade uppdragsintäkter och
låga kostnadsökningar.
Den totala förbrukningen av läkemedel som
distribueras via foder har minskat kraftigt jämfört
med år 1999.
Jordbruksverket rapporterar att andelen
hälsokontrollerade slaktsvin visar en ökning även
under år 2002 och omfattar 90 % av totala antalet
uppfödda slaktsvin. Under år 2001
hälsokontrollerades 80 %. Andelen hälsokontrollerade
kor ligger på 82 %. Antalet får har minskat i landet
med närmare 25 000 i jämförelse med år 2001, då
antalet låg på drygt 450 000. Under åren 1999 och
2000 låg antalet på 432 000.
Anslutningen till fårkontroll ligger på 13 %. I
det obligatoriska fiskhälsokontrollprogrammet ingår
de fiskodlingar som har en årsproduktion över 5 ton.
I Sverige fanns år 2002 totalt ca 5,2 miljoner
värphöns. Ekologiskt hållna höns beräknades till ca
200 000 under år 2002. Den omfattande omställningen
från gamla burar till godkända inhysningssystem går
snabbt framåt och nu befinner sig över hälften av de
svenska värphönsen i andra inhysningssystem än
traditionella burar. Dispens har beviljats av
Jordbruksverket under förutsättning att
producenterna har kunnat visa att vederbörande köpt
ett nytt inhysningssystem men inte kunnat få detta
levererat i tid. Dispenserna var tidsbegränsade och
sedan augusti 2002 är det inte längre möjligt för
Jordbruksverket att bevilja dispens. Den sista
dispensen löper ut i januari 2004. När det gäller
inredda burar (en hönsbur i vilken det finns
sittpinne, rede och sandbad) är fyra modeller
godkända från djurskydds- och djurhälsosynpunkt
enligt reglerna för ny teknikprovning.
Antalet använda försöksdjur enligt EU:s och
Europarådets definition av djurförsök uppgick år
2002 till 281 000, vilket är en ökning med 11 000
djur jämfört med föregående år. Trots ökningen är
siffran för år 2002 den tredje lägsta sedan den nya
statistikredovisningen infördes år 1990.
CFN:s finansiella stöd till forskning har under
budgetåret 2002 uppgått till 4 miljoner kronor till
32 forskningsprojekt. Stöden har i likhet med
tidigare år främst riktats mot forskningsområden som
bedömts vara särskilt viktiga för att nå
försöksdjursbesparande effekter. CFN har även under
år 2003 träffat överenskommelser med
läkemedelsföretag om finansiellt stöd för CFN:s
forskningsbeviljande verksamhet. Överenskommelserna
omfattade under år 2002 sammanlagt 1,6 miljoner
kronor. I budgetpropositionen för år 2002 avsattes
ytterligare medel i en stegvis nivåökning med början
år 2002 för CFN:s stöd till verksamhet som gynnar
minskad försöksdjursanvändning. För år 2003 har
avsatts 10 miljoner kronor och för år 2004 och
framåt beräknas 15 miljoner kronor för ändamålet.
CFN har för år 2004 bemyndigats att under år 2003
besluta om forskningsanslag motsvarande 10 miljoner
kronor. Därmed möjliggörs en kontinuitet då
verksamheten förs över till den nya
Djurskyddsmyndigheten. CFN gavs i uppdrag att
redovisa en utförlig strategi för hur det utökade
anslaget skall användas för att utveckla alternativa
metoder till djurförsök. Uppdraget redovisades den 1
maj 2002. Strategiplanen möjliggör att flera nya
angelägna områden kan utvecklas under de kommande
årens forskningssatsningar som bidrar till att
försöksdjursanvändningen förfinas, minskas eller
ersätts.
Regeringen och de svenska myndigheterna på
djurområdet, i synnerhet Jordbruksverket och SVA,
har under år 2002 arbetat vidare med principen att
det föreligger ett tydligt samband mellan det sätt
på vilket jordbruket och djurhållningen bedrivs och
kvaliteten hos de livsmedel som produceras. Det
svenska arbetet med djurhälsa och djurskydd har
därvid förstärkts. Satsningarna på förebyggande
djursjukvård och kontrollprogrammen inom
animalieproduktionen har enligt regeringen bidragit
till det framgångsrika arbetet och till en
bibehållen god smittsituation beträffande
livsmedelsburna zoonoser, t.ex. salmonella. I den
framtida jordbrukspolitiken är djurskydd och
djuretiska aspekter i djurhållningen en självklar
beståndsdel för att bidra till säkrare livsmedel och
för att skapa en god folkhälsa. Bildandet av den nya
Djurskyddsmyndigheten avser enligt regeringen att
ytterligare förstärka djurskyddstillsynen.
Arbetet med att förbättra ekonomin i DVO bedömer
regeringen som framgångsrikt.
Rekryteringssituationen inom veterinärsektorn inger
dock oro för framtiden. Jordbruksverket har getts i
uppdrag att se över behovet av veterinära tjänster
och att prognostisera behovet av veterinär
kompetens. En samarbetsgrupp har inrättats bestående
av företrädare från Jordbruksverket,
Konkurrensverket, Livsmedelsekonomiska institutet,
Veterinärförbundet, LRF och andra berörda
organisationer för att diskutera statens behov och
roll på det veterinära området, marknaden för
veterinära tjänster samt hur privatpraktiserande
veterinärer bättre skall kunna tas till vara i
veterinär verksamhet. Arbetet i gruppen har hög
prioritet. Rapport skall lämnas senast den 1 maj
2005.
EU:s nya livsmedelsmyndighet European Food Safety
Authority (EFSA) kommer att få en central roll för
gemenskapens arbete med riskvärderingar som underlag
för beslut som omfattar livsmedelssäkerhet. För att
delta i gemenskapens arbete anser regeringen det
angeläget att Sverige samordnar sina
myndighetsresurser. SVA:s initiativ till samverkan
mellan Jordbruksverket, Livsmedelsekonomiska
institutet och Livsmedelsverket för ett arbete med
riskvärdering och riskhantering bör utvecklas vidare
under år 2004 så att den samlade kompetensen bättre
skall kunna möta kommande utmaningar.
Regeringen framhåller också som viktigt att det
goda djurhälso- och smittskyddsläget upprätthålls.
Ett betydelsefullt led i detta arbete är kontroll-
och bekämpningsprogram för olika sjukdomar som har
betydelse för djur- och folkhälsa men även de
hälsoförebyggande program som utarbetas i samarbete
mellan Jordbruksverket och näringen. Erfarenheterna
av mul- och klövsjukeutbrotten i EU visar att det är
nödvändigt att ha en i förväg klart utarbetad
strategi för hantering av stora landsomfattande
utbrott av epizootiska sjukdomar. Jordbruksverket
har initierat en nationell strategi i detta avseende
och involverat andra myndigheter i detta arbete
såsom SVA, Livsmedelsverket, Rikspolisstyrelsen,
Försvarsmakten, Beredskapsmyndigheten och
Tullverket. I detta sammanhang är det viktigt att
epizootilagstiftningen tillhandahåller alla
nödvändiga hjälpmedel.
SVA har initierat en diskussion med andra berörda
myndigheter och experter om hur man bäst kan erbjuda
en analys också för den nationella kontrollen av GMO
i foder.
Djurförsöksverksamheten och den djurförsöksetiska
prövningen har enligt regeringens bedömning haft
stor betydelse för att uppnå en begränsning av
antalet försöksdjur. Även CFN:s forskningsstöd för
utveckling av alternativa metoder till djurförsök
bedöms vara en betydelsefull faktor. Denna
verksamhet överförs till den nya
Djurskyddsmyndigheten som kommer att ansvara för att
kontinuiteten i forskningsstöden för utveckling av
alternativa metoder för djurförsök tillvaratas och
bibehålls.
Riksrevisionsverket har lämnat
revisionsberättelser utan invändningar för SVA och
CFN avseende räkenskapsåret 2002. Jordbruksverket
behandlas under avsnittet om Livsmedelspolitik.

Utgiftsutveckling

Den beräknade utgiftsutvecklingen avseende politikområdet
Djurpolitik är följande (i miljoner kronor).

-----------------------------------------------------
Utfall Anslag Utgifts- Förslag Beräknat Beräknat
prognos anslag anslag anslag
-----------------------------------------------------
2002 20031 2003 2004 2005 2006
-----------------------------------------------------
401 448 444 462 468 473
-----------------------------------------------------
1Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på
tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i
samband med budgetpropositionen för år 2004.

Motionen

Enligt kommittémotion 2003/04:MJ470 (c) delvis bör
20 miljoner kronor tillföras ett nytt anslag för
Centrala försöksdjursnämnden eftersom motionärerna
anser att nämndens verksamhet inte bör föras över
till anslaget 42:6 Djurskyddsmyndigheten.

Utskottets ställningstagande

Med anledning av regeringens resultatredovisning
m.m. vill utskottet anföra följande. Regeringen och
de svenska myndigheterna på djurområdet, i synnerhet
Jordbruksverket och SVA, har under år 2002 arbetat
vidare med principen att det föreligger ett tydligt
samband mellan det sätt på vilket jordbruket och
djurhållningen bedrivs och kvaliteten hos de
livsmedel som produceras. I likhet med regeringen
kan utskottet konstatera att det svenska arbetet med
djurhälsa och djurskydd därvid har förstärkts. Som
regeringen anför har satsningarna på förebyggande
djursjukvård och kontrollprogrammen inom
animalieproduktionen bidragit till det framgångsrika
arbetet och till en bibehållen god smittsituation
beträffande livsmedelsburna zoonoser, t.ex.
salmonella.

I den framtida jordbrukspolitiken är djurskydd och
djuretiska aspekter i djurhållningen en självklar
beståndsdel för att bidra till säkrare livsmedel och
att skapa en god folkhälsa. Till ett etiskt
ansvarsfullt förhållande till djuren hör utveckling
av djurskyddet och bekämpandet av djursjukdomar.
Utskottet delar regeringens uppfattning att
bildandet av den nya Djurskyddsmyndigheten syftar
till att ytterligare förstärka djurskyddstillsynen.
Som regeringen anför har arbetet med att förbättra
ekonomin i DVO varit framgångsrikt.
Rekryteringssituationen inom veterinärsektorn inger
dock oro för framtiden. Av propositionen framgår att
Jordbruksverket har getts i uppdrag att se över
behovet av veterinära tjänster och att prognostisera
behovet av veterinär kompetens, vilket utskottet ser
som värdefullt.
Av propositionen framgår vidare att en
samarbetsgrupp, bestående av företrädare från
Jordbruksverket, Konkurrensverket,
Livsmedelsekonomiska institutet, Veterinärförbundet,
LRF och andra berörda organisationer, har inrättats
för att diskutera statens behov och roll på det
veterinära området, marknaden för veterinära
tjänster samt hur privatpraktiserande veterinärer
bättre skall kunna tas till vara i veterinär
verksamhet. Utskottet finner det positivt att
arbetet i gruppen har hög prioritet.
I sammanhanget vill utskottet erinra om riksdagens
beslut våren 2003 med anledning av Riksdagens
revisorers förslag angående villkoren för veterinär
verksamhet (2002/03:RR12, bet. 2002/03:MJU10, rskr.
2002/03:230 och 2002/03:231). Riksdagens beslut
innebar bl.a. tillsättande av en oberoende utredning
med uppdrag att lösa fördelningen av det statliga
bidraget till distriktsveterinärorganisationen,
statens ansvar för sällskapsdjuren och
Jordbruksverkets dubbla roller, dvs.
distriktsveterinärernas dubbla roller som
myndighetsutövare och praktiserande veterinärer. Med
anledning av beslutet har regeringen den 18
september 2003 tillkallat en särskild utredare för
att göra en översyn av behörighets- och
ansvarsfrågor inom djursjukvården. Uppdraget skall
redovisas senast den 1 juni 2005 (dir. 2003:90).
EU:s nya livsmedelsmyndighet European Food Safety
Authority (EFSA) kommer att få en central roll för
gemenskapens arbete med riskvärderingar som underlag
för beslut som omfattar livsmedelssäkerhet. För att
delta i gemenskapens arbete anser utskottet i likhet
med regeringen det angeläget att Sverige samordnar
sina myndighetsresurser. SVA:s initiativ till
samverkan mellan Jordbruksverket,
Livsmedelsekonomiska institutet och Livsmedelsverket
för ett arbete med riskvärdering och riskhantering
bör enligt utskottets mening utvecklas vidare under
år 2004 så att den samlade kompetensen bättre skall
kunna möta kommande utmaningar. Som anförs i
propositionen kan erfarenheter dras från BSE-krisen
och mul- och klövsjukeutbrotten i Europa som visade
på kunskapsbrister vad gäller riskidentifiering och
riskkaraktärisering.
Utskottet delar regeringens uppfattning om
betydelsen av att det goda djurhälso- och
smittskyddsläget upprätthålls. Ett viktigt led i
detta är enligt utskottets mening kontroll- och
bekämpningsprogram för olika sjukdomar som har
betydelse för djur- och folkhälsa men även de
hälsoförebyggande program som utarbetas i samarbete
mellan Jordbruksverket och näringen. Som regeringen
anför visar erfarenheterna av mul- och
klövsjukeutbrotten i EU att det är nödvändigt att ha
en i förväg klart utarbetad strategi för hantering
av stora landsomfattande utbrott av epizootiska
sjukdomar. Handeln med djur och kontakterna med
övriga medlemsstater ökar uppenbart risken för
utbrott av smittsamma djursjukdomar. Vid ett sådant
utbrott ställer EU krav på en effektiv bekämpning
och det är viktigt att kunna leva upp till dessa
krav. Av propositionen framgår att Jordbruksverket
har initierat en nationell strategi i detta avseende
och involverat andra myndigheter såsom SVA,
Livsmedelsverket, Rikspolisstyrelsen,
Försvarsmakten, Beredskapsmyndigheten och Tullverket
i detta arbete. I detta sammanhang är det, vilket
regeringen framhåller, viktigt att
epizootilagstiftningen tillhandahåller alla
nödvändiga hjälpmedel.
Inom kommissionen pågick under år 2002 arbete med
klassificering av alla medlemsstater och tredje
länder med avseende på BSE. Den hittills gällande
klassificeringen, som baserar sig på den
vetenskapliga kommitténs yttrande, vad gäller risken
för BSE i Sverige, har tack vare olika insatser som
gjorts under tidigare år vad gäller djurhälsa och
smittskydd inneburit lägre ställda krav på tester
och lett till besparingar på minst 100 miljoner
kronor på årsbasis. Även i detta sammanhang bör
enligt utskottet det veterinärmedicinska
folkhälsoarbetet betonas. Arbetet med kontroll av
att det inte tillverkas och/eller marknadsförs
djurfoder som är skadligt för djur, människor och
miljö bör, som regeringen anför, ha hög prioritet.
EG:s lagstiftning kring djurfoder med krav på en
s.k. öppen deklaration, dvs. att de ingående
komponenterna i ett foder mer preciserat skall
redovisas, har ökat behovet av nya kontrollåtgärder,
och metodkunskaper om hur man utför fullständig
botanisk analys av foder är under uppbyggnad.
Utskottet bedömer det därför som positivt att SVA
har initierat en diskussion med andra berörda
myndigheter och experter om hur man bäst kan erbjuda
en analys också för den nationella kontrollen av GMO
i foder.
Djurförsöksverksamheten och den djurförsöksetiska
prövningen har enligt regeringens bedömning, som
utskottet ansluter sig till, haft stor betydelse för
begränsningen av antalet försöksdjur. De bidrar
också till ökad etisk medvetenhet om frågor med
anknytning till försöksdjursanvändning. Även CFN:s
forskningsstöd för utveckling av alternativa metoder
till djurförsök bedöms av utskottet vara en i
sammanhanget betydelsefull faktor. I likhet med
regeringen kan utskottet konstatera att CFN:s
bestämmelser om obligatorisk utbildning för all
personal som använder försöksdjur eller som på annat
sätt är knutna till djurförsöksverksamheten har
inneburit att personalens kompetens höjts och
kvaliteten på djuromsorgen inom forskningen
förbättrats. Som framgår av propositionen överförs
denna verksamhet till den nya Djurskyddsmyndigheten
som kommer att ansvara för att kontinuiteten i
forskningsstöden för utveckling av alternativa
metoder för djurförsök tillvaratas och bibehålls.
Det ovan anförda innebär att utskottet inte har
något att erinra mot regeringens redovisning och
resultatbedömning inom området djurpolitik.
När det därefter gäller förslaget i motion
2003/04:MJ470 (c) delvis att 20 miljoner kronor bör
tillföras ett nytt anslag för Centrala
försöksdjursnämnden vill utskottet hänvisa till sitt
ställningstagande våren 2003 om inrättade av en
djurskyddsmyndighet (prop. 2001/02:189, bet.
2002/03:MJU5, rskr. 2002/03: 98). Utskottet, vars
uppfattning kvarstår, vill även hänvisa till sitt
uttalande under anslaget 42:6 Djurskyddsmyndigheten
längre fram i detta betänkande, där utskottet
tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning
under anslaget. Med hänvisning härtill avstyrker
utskottet motionen i denna del.

42:1 Statens veterinärmedicinska
anstalt

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
medelstilldelning under anslaget och
avstyrker en motion (kd) om resurser för
forskning om sjöfågeldöden.

Propositionen

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) är
veterinärmedicinskt expert- och serviceorgan för
myndigheter och enskilda och utreder bl.a.
smittsamma djursjukdomars uppkomst, orsak och
spridningssätt. SVA:s uppgift är att uppnå och
vidmakthålla en god djur- och folkhälsa. Arbetet
bedrivs genom förebyggande, diagnostiserande och
bekämpande av infektionssjukdomar hos djur. SVA
medverkar vid utbrott av epizootiska sjukdomar och
ansvarar för Zoonoscenter i Sverige. SVA är
veterinärmedicinskt centrallaboratorium och svenskt
referenslaboratorium enligt EG:s zoonosdirektiv.
Dessutom har anstaltens BSE-analysverksamhet blivit
ackrediterad av SWEDAC.

SVA:s verksamhet består av anslagsfinansierade
myndighetsuppgifter och avgiftsfinansierad
uppdragsverksamhet och forskning.
Uppdragsverksamheten har år 2002 gått med ett
underskott om 5, 2 miljoner kronor.
Uppdragsverksamhetens intäkter har jämfört med år
2001 ökat från 169,1 miljoner kronor till 187,6
miljoner kronor år 2002, eller med drygt 11 %.
Prognosen för år 2003 visar på ett beräknat
underskott på 5 miljoner kronor. Regeringen gör
bedömningen att intäkter och kostnader kommer att
vara i balans under budgetåret 2004.
I propositionen anför regeringen att de gångna
årens händelser i EU på ett tydligt sätt har visat
hur viktigt det är att enskilda länder har en god
beredskap mot epizootier och andra allvarliga
smittsamma djursjukdomar, inklusive zoonoser. Den
fria rörligheten av varor och tjänster inom EU,
vilket bl.a. innefattar handel med djur och
djurprodukter, kan innebära risk för spridning av
sjukdom. SVA har i detta sammanhang en viktig
uppgift i bevarandet av Sveriges goda djurhälsoläge
och därmed också i arbetet med att bidra till god
folkhälsa.
Regeringen föreslår att anslaget 42:1 Statens
veterinärmedicinska anstalt för år 2004 uppgår till
98 419 000 kr. Det är enligt regeringen angeläget
att SVA fortsätter sin kunskapsuppbyggnad vad gäller
fodersäkerhet och smittskyddslösningar i
kretsloppssamhället. SVA:s anslag bör därför ökas
med 2 miljoner kronor för att möjliggöra en
fortsättning av denna verksamhet.

Motionen

Enligt partimotion 2003/04:MJ399 (kd) bör ansvaret
för sjukdomar hos vilda djur göras tydligare.
Motionärerna anser det angeläget att SVA tilldelas
de medel som behövs för forskning kring
sjöfågeldöden. Ansvaret för sjukdomar hos vilda djur
behöver också tydliggöras genom utfärdande av en
lämplig förordning (yrkande 46).

Utskottets ställningstagande

När det gäller motion 2003/04:MJ399 (kd) har
utskottet inhämtat att den som i naturen hittar
t.ex. en död trut på SVA:s bekostnad kan skicka
fågeln till SVA för obduktion. SVA kan då i grova
termer såsom naturlig död, viss typ av sjukdom eller
inre skada fastställa dödsorsaken. Detta registreras
och utgör en passiv del i den miljöövervakning som
finansieras av anslag till SVA från Viltvårdsfonden,
som bl.a. finansierar viltforskning och lämnar
bidrag till jägarorganisationernas arbete med jakt-
och viltvård. Utskottet, som finner regeringens
förslag om medelstilldelning under anslaget väl
avvägt, tillstyrker propositionen i denna del och
avstyrker motionens yrkande 46.

42:2 Bidrag till
distriktsveterinärorganisationen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
medelstilldelning under anslaget och
avstyrker tre motioner (fp, kd) om sänkning
av anslaget.

Propositionen

Anslaget disponeras för statens bidrag till
distriktsveterinärorganisationen (DVO).
Jordbruksverket är chefsmyndighet för DVO.

DVO är avpassad främst för att tillgodose behovet
av sjuk- och hälsovård hos djur inom
animalieproduktionen och hos hästar som används i
jord- och skogsbruket. Om det finns djurskyddsskäl
eller där annan veterinärvård inte kan anvisas, är
en distriktsveterinär skyldig att även utöva
djursjukvård för övriga husdjur. DVO skall i
samarbete med bl.a. den av lantbruksnäringen
organiserade hälsokontrollverksamheten medverka vid
förebyggande åtgärder, delta i kontroll och
bekämpningsprogram samt utföra officiella
veterinäruppgifter.
DVO finansieras till största delen av
uppdragsgivarna, dvs. i första hand djurägarna och i
övrigt av anslag över statsbudgeten. Anslaget
belastas av kostnader för löner, varav kostnaderna
för jourverksamhet utgör en betydande del, samt för
utbildning och gemensam administration för
organisationen.
Under anslaget anvisas även medel för att minska
avlägset boende djurägares veterinärkostnader för
vård av jord- och skogsbrukets djur.
Regeringen föreslår att anslaget 42:2 Bidrag till
distriktsveterinärorganisationen uppgår till 93 257
000 kr för år 2004.

Motionerna

Enligt partimotion 2003/04:Fi240 (fp) yrkande 26
delvis och kommittémotionen 2003/04:MJ431 (fp)
yrkande 22 delvis bör anslaget sänkas med 20
miljoner kronor i förhållande till regeringens
förslag. Även i Kristdemokraternas partimotion
2003/04:MJ399 (kd) yrkande 48 delvis begärs en
sänkning med 20 miljoner kronor. Trots minskningen
av antalet veterinärer har anslaget inte reducerats
och tack vare ökade uppdragsintäkter har DVO visat
ekonomiskt överskott, senast 11 miljoner kronor för
år 2002. Enligt motionärerna får en besparing om
20 miljoner kronor mot denna bakgrund anses rimlig
utan att det ger skadliga effekter på verksamheten
(yrkande 41 delvis).

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som finner regeringens förslag om
medelstilldelning väl avvägt, tillstyrker
propositionen i denna del och avstyrker motionerna
2003/04:Fi240 (fp) yrkande 26, 2003/04:MJ399 (kd)
yrkandena 41 och 48 samt 2003/04:MJ431 (fp) yrkande
22, samtliga i berörda delar.

42:3 Djurhälsovård

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
medelstilldelning under anslaget och
avstyrker tre motioner (fp, c) om höjning av
anslaget. Utskottet tillstyrker vidare
regeringens förslag om bemyndigande.

Propositionen

Under anslaget anvisas medel för djurhälsovård i
form av förebyggande hälsokontroll och till
djursjukdatasystem. Insatserna skall begränsa
skadeverkningarna av djursjukdomar och förebygga
spridning av smittsamma djursjukdomar som kan
överföras till både djur och människor.

Det av EU till hälften medfinansierade stödet till
biodlingen som i Sverige i huvudsak utnyttjas för
bekämpande av bisjukdomar, totalt omfattande
4 miljoner kronor, beviljas för ett år i taget och
löper i enlighet med EU:s budgetår under perioden
den 16 oktober-den 15 oktober. Olika
forskningsprojekt för att främja ett gott djurskydd
och en god djurhälsa löper i regel under två till
tre år. Detta innebär att staten behöver åta sig
framtida förpliktelser som inte ryms inom ramen för
redan beviljade anslag. Av denna anledning föreslås
riksdagen att bemyndiga regeringen att under år
2004, i fråga om förevarande anslag, fatta beslut
som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på
högst 11 100 000 kr efter år 2004.
Då den nya djurskyddsmyndigheten påbörjar sitt
arbete den 1 januari 2004 bör de medel som
disponerats för djurskyddsfrämjande åtgärder under
detta anslag föras över till anslaget 42:6
Djurskyddsmyndigheten fr.o.m. år 2004. Förevarande
anslag bör därmed reduceras med 8 192 000 kr och
fortsättningsvis benämnas 42:3 Djurhälsovård.
Regeringen föreslår att anslaget 42:3 Djurhälsovård
för år 2004 uppgår till 14 411 000 kr.

Motionerna

I partimotion 2003/04:Fi240 (fp) yrkande 26 delvis
och kommittémotion 2003/04:MJ431 (fp) yrkande 22
delvis begärs en höjning med 5 miljoner kronor
utöver regeringens förslag. I motion 2003/04:MJ431
(fp) framhålls vidare att konsumentmakt och lagar
och förordningar är styrmedel för ett bättre
djurskydd. Det är därför viktigt att djurskyddslagen
och lagen om djurplågeri är utformade så att de kan
respekteras och följas, vilket kräver större
effektivitet vid överträdelser av djurskyddslagen
och en kontrollinstans. Därför bör anslaget höjas
(yrkande 5). Enligt kommittémotion 2003/04:MJ470 (c)
delvis bör anslaget tillföras ytterligare 13
miljoner kronor. Eftersom Centerpartiet anser att
den nya djurskyddsmyndigheten inte bör inrättas
kvarstår 8 miljoner kronor under detta anslag. Övrig
satsning på anslaget, 5 miljoner kronor, bör
användas bl.a. för att förbättra djurhållningen vid
pälsdjursfarmer, t.ex. genom vidareutveckling av
burarnas utformning.

Utskottets ställningstagande

Som utskottet anförde i samband med behandlingen av
förra årets budgetproposition (prop. 2002/03:1, bet.
2002/03:MJU2, rskr. 2002/03:83) har utskottet ingen
annan uppfattning än motionärerna i motion
2003/04:MJ431 (fp) om vikten av att djurskyddslagen
och andra författningar på djurskyddsområdet
efterlevs. Av årets budgetproposition framgår att
djurskyddet är en fortsatt prioriterad fråga även
för regeringen. I sammanhanget vill utskottet erinra
om det uppdrag regeringen i mars 2001 gav en
särskild utredare att kartlägga djurtransporterna
inom EU och vilka faktorer som styr var slakt äger
rum m.m. Betänkandet Kännande varelser eller
okänsliga varor? (SOU 2003:6) överlämandes i januari
2003 till regeringen och betänkandet bereds i
Regeringskansliet. Utskottet vill även framhålla att
regeringen kontinuerligt arbetar med att se över
djurskyddslagen (1988:534) och
djurskyddsförordningen (1988:539) för att anpassa
reglerna efter djurens behov i så stor utsträckning
som möjligt. I budgetpropositionen uttalar
regeringen sin avsikt att återkomma till riksdagen i
frågor om t.ex. kommunal samverkan på
djurskyddsområdet. Det bör tilläggas att en av
uppgifterna för den nya djurskyddsmyndigheten bör
vara att följa och utvärdera tillämpningen av
djurskyddslagen (prop. 2001/02:189, bet.
2002/03:MJU5, rskr. 2002/03:98). När det gäller
motion 2003/04:MJ470 (c) om en höjning av anslaget
för bl.a. förbättrad djurhållning vid
pälsdjursfarmer vill utskottet erinra om att
betänkandet Djurens välfärd och pälsdjursnäringen
(SOU 2993:86) nyligen har framlagts för regeringen
och bereds i Regeringskansliet.

Det i motion 2003/04:MJ470 (c) framförda yrkandet
om en höjning av anslaget ryms inte inom den av
riksdagen fastställda ramen för utgiftsområdet.
Utskottet, som finner regeringens förslag om
medelstilldelning under anslaget väl avvägt,
tillstyrker regeringens förslag i denna del. Mot
denna bakgrund och med hänvisning till vad utskottet
i tillämpliga delar anfört ovan avstyrks motionerna
2003/04:Fi240 (fp) yrkande 26 delvis, 2003/04:MJ431
(fp) yrkandena 5 och 22 delvis och 2003/04:MJ470
(c). Utskottet tillstyrker vidare det bemyndigande
som regeringen föreslår.

42:4 Bekämpande av smittsamma
husdjurssjukdomar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
medelstilldelning under anslaget och
avstyrker två motioner (kd, c) om höjning av
anslaget. En motion (c) om ändrade
ersättningsregler vid produktionsbortfall vid
epizootiutbrott avstyrks. Utskottet
tillstyrker även regeringens förslag om
bemyndigande.

Propositionen

Anslaget används för bekämpande av och beredskap mot
smittsamma husdjurssjukdomar, varvid ersättning
lämnas enligt epizootilagen (1999:657) och
zoonoslagen (1999:658) samt ersättningar till
djurägare för smittskyddsutredningar med avseende på
zoonosen EHEC. Vidare används anslaget för bidrag
till obduktionsverksamhet samt för utveckling och
genomförande av sjukdomskontroller.

Sverige beslutade att under år 2002 testa 20 000
självdöda, nödslaktade och avlivade nötkreatur för
BSE. Samtliga länder i EU skall genomgå en BSE-
klassificering under år 2004 som kan komma att
påverka omfattningen av tester.
Under innevarande år disponeras även 10 miljoner
kronor från anslaget 44:6 Återföring av skatt på
handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m. för kontroll
och bekämpningsprogram. Motsvarande gäller även
under år 2004. Regeringen anser det angeläget att de
olika kontrollprogrammen som pågår kan fortsätta.
Regeringen bör bemyndigas att under år 2004 ingå
ekonomiska förpliktelser i samband med kontroll- och
bekämpningsprogrammen, som inklusive tidigare gjorda
åtaganden innebär utgifter på högst 3 500 000 kr
under år 2005.
Regeringen föreslår att anslaget för år 2004
uppgår till 107 100 000 kr.

Motionerna

Enligt Kristdemokraternas motion 2003/04:MJ399 (kd)
bör anslaget höjas med 5 miljoner kronor utöver
regeringens förslag (yrkande 48 delvis). Riskerna
med att anslå för lite pengar till bekämpande av
smittsamma husdjurssjukdomar är enligt motionärerna
följande: Djurhälsoprogrammet hotas att läggas ned
helt eller delvis då kostnaderna för testning och
analys är höga, och minskad sjukdomsövervakning
leder till försämrad djurhälsa och försämrat
djurskydd. Försämrad djurhälsa leder i sin tur till
ökad antibiotikaanvändning och i förlängningen ökad
resistensutveckling för fä och folk. Smitta kan
förbli oupptäckt, sprida sig till andra besättningar
och även drabba andra djurslag. Vad gäller
exempelvis tuberkuloser kan dessa sprida sig till
den vilda faunan och zoonoser till människan.
Sammantaget innebär detta att arbetet under 1990-
talet med mycket kostsam bekämpning av flera
sjukdomar riskerar att spolieras. Vidare får Sverige
svårt att uppfylla sina åligganden gentemot EU vad
gäller sjukdomsövervakning, och i de fall Sveriges
åtaganden i samband med tilläggsgarantier inte kan
uppfyllas riskerar redan erhållna garantier att
förloras. Ännu inte avgjorda ansökningar förlorar
sitt värde. Mot denna bakgrund bör anslaget ökas med
5 miljoner kronor per år under åren 2004-2006
(yrkande 41 delvis). I sin kommittémotion
2003/04:MJ470 (c) delvis begär Centerpartiet en
höjning med ytterligare 20 miljoner kronor. De
omfattande BSE-kontrollerna är enligt motionärerna
nödvändiga för en fortsatt hög livsmedelssäkerhet.
Det finns även behov av ändrade ersättningsregler
för produktionsbortfall vid epizootiutbrott.

I Centerpartiets kommittémotion 2003/04:MJ473 (c)
begärs förändringar av ersättningarna för
produktionsbortfall vid epizootiutbrott. Ersättning
för produktionsbortfall bör utgå med 100 % för
besättningar anslutna till kontrollprogram och med
70 % för icke anslutna besättningar. Partiet anser
att detta på ett tydligt sätt skulle premiera
förebyggande arbete (yrkande 11). Ersättningen bör
utbetalas skyndsamt eftersom enskilda företagare
inte skall behöva få hela sin ekonomi kullkastad då
de inte orsakat eller förvärrat smittspridningen.
Vid framtida salmonellautbrott måste
Jordbruksverket/riksdagen agera snabbare när det
gäller ekonomisk ersättning enligt
zoonosförordningen (yrkande 12).

Utskottets ställningstagande

Inledningsvis vill utskottet erinra om den nya
epizootilag (1999:657) som riksdagen antog våren
1999 (prop. 1998/99:88, bet. 1998/99:MJU9, rskr.
1998/99:215). Enligt den nya lagen utgår, liksom
tidigare, full ersättning för avlivade djur,
saneringskostnader och inkomstförlust medan
ersättningen för produktionsbortfall har reducerats
till 50 %. Vid ett fåtal mycket allvarliga sjukdomar
lämnas ersättning även för produktionsbortfall. I
samband med riksdagsbeslutet avslog riksdagen en
motion (c) med samma krav som nu framförs i motion
2003/04:MJ473 (c) om ändring i ersättningsreglerna.
Även i samband med förra årets budgetbehandling
(prop. 2002/03:2, bet. 2002/03:MJU2, rskr.
2002/03:83) avslogs en liknande motion. Utskottet,
vars ställningstagande kvarstår, avstyrker den nu
aktuella motionen i berörda delar.

I likhet med regeringen anser utskottet det
angeläget att de olika kontrollprogram som pågår kan
fortsätta och finner regeringens förslag till
medelstilldelning under anslaget väl avvägt. De i
motionerna 2003/04:MJ399 (kd) yrkandena 41 delvis
och 48 delvis och 2003/04:MJ470 (c) delvis
framställda yrkandena om en höjning av anslaget ryms
inte inom den av riksdagen fastställda ramen för
utgiftsområdet. Därmed tillstyrker utskottet
propositionen i denna del och avstyrker motionerna i
berörda delar. Utskottet tillstyrker även det
bemyndigande som regeringen föreslår.

42:5 Ersättning för viltskador m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
medelstilldelning under anslaget och
avstyrker tre motioner (fp, kd) om höjning av
anslaget. Utskottet tillstyrker även det
bemyndigande som regeringen föreslår.

Propositionen

De utgifter som belastar anslaget avser bidrag till
åtgärder för att förebygga skada av vilt och
ersättning för sådan skada. Rätten till ersättning
regleras i viltskadeförordningen (2001:724).

Riksdagen har gett regeringen till känna att
riksdagen förutsätter att regeringen i arbetet med
förslaget till statsbudget för budgetåret 2004
uppmärksammar huruvida anslagsnivån står i
överensstämmelse med de faktiska förhållandena och
det eventuella behovet av en justering (bet.
2001/02:FiU21, rskr. 2001/02:326). Årets
inventeringar av järv, lo och varg visar att det i
renskötselområdet skett 37 järvföryngringar, att
järv förekommit regelbundet i 6 samebyar och
tillfälligt i 5 byar. Antalet lodjursföryngringar
var 103. Lodjur förekom dessutom regelbundet i 5
samebyar och tillfälligt i 2 byar. Varg förekom
regelbundet i 4 samebyar och tillfälligt i 11 byar.
Inventeringsresultatet innebär att antalet
lodjursföryngringar har minskat, medan
rovdjursantalet i övrigt är i huvudsak konstant
sedan den tidigare inventeringen. Från och med år
2004 anvisas 1 miljon kronor till länsstyrelserna
för övervakning av jaktbrott under länsstyrelsernas
anslag.
Naturvårdsverket ger årligen tillstånd till
skyddsjakt på bl.a. lodjur för att förhindra
allvarlig skada på egendom. För jaktsäsongen 2002/03
beviljade verket skyddsjakt på totalt 109 lodjur,
varav 64 djur i renskötselområdet och 45 djur
utanför området. Av det tillåtna antalet fälldes 22
i renskötselområdet och 44 djur utanför området. I
renskötselområdet fälldes således endast en
tredjedel av det tillåtna antalet lodjur. För att
rovdjursskadorna för rennäringen och ersättningen
för dessa skador skall kunna hållas på en rimlig
nivå är det enligt regeringen angeläget att
avskjutningen av lodjur bättre anpassas till det
tillåtna antalet. Regeringen anser att det bör
ankomma på Sametinget att genom information och
andra åtgärder verka för att avskjutningen ökar.
Regeringen förutsätter att en sådan anpassning sker.
Den som jagar är enligt 49 § jaktförordningen
(1987:905) skyldig att betala en viltvårdsavgift på
200 kr per jaktår till Viltvårdsfonden. Medlen i
Viltvårdsfonden används för att främja viltvården
och för andra liknande ändamål som är förenliga med
jaktlagens syfte, bl.a. finansieras viltforskning
och lämnas bidrag till jägarorganisationernas arbete
med jakt- och viltvård. Viltvårdsfonden förvaltas av
Kammarkollegiet. Jaktåret omfattar tiden den 1
juli-den 30 juni. Huvuddelen av viltvårdsavgifterna
betalas till fonden i början av jaktåret medan
utgifterna är fördelade över kalenderåret.
Kammarkollegiet bör mot denna bakgrund ha tillgång
till en särskild kredit för Viltvårdsfonden i
Riksgäldskontoret på högst 5 000 000 kr. Regeringen
anser att det är angeläget att verksamheten kan
upprätthållas på en oförändrad nivå.
Regeringen föreslår att anslaget 42:5 Ersättning
för viltskador m.m. uppgår till 87 500 000 kr för år
2004.

Motionerna

I partimotion 2003/04:Fi240 (fp) yrkande 26 delvis
och kommittémotion 2003/04:MJ431 (fp) yrkande 22
delvis begärs en höjning av anslaget med ytterligare
3 miljoner kronor. Enligt Kristdemokraternas motion
2003/04:MJ399 (kd) bör anslaget höjas med 4 miljoner
kronor utöver regeringens förslag. I motionen anförs
att, för att minska friktionerna mellan människa och
rovdjur, djurägare bör kompenseras fullt ut för
rovdjursskador som inträffar även för tamdjur som
inte är kopplade till näringsverksamhet. Mot denna
bakgrund bör anslaget höjas och en modell tas fram
för ersättning för tamdjur som inte är kopplade till
näringsverksamhet. Av det föreslagna beloppet om
ytterligare 4 miljoner kronor skall en miljon kronor
täcka det ökade behovet av informationsinsatser som
bör genomföras av Viltskadecenter (yrkande 48
delvis). För att samhället skall kunna acceptera en
livskraftig rovdjursstam måste åtgärder vidtas för
att möjliggöra tillräcklig ersättning för
viltskador. Därför bör enligt kommittémotion
2003/04:MJ470 (c) delvis anslaget tillföras
ytterligare 2 534 000 kr, och anslagsökningen bör
användas för bl.a. rovdjursstängsel.

Utskottets ställningstagande

Utskottet finner regeringens förslag om
medelstilldelning under anslaget väl avvägt och
tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning
under anslaget. Därmed avstyrker utskottet
motionerna 2003/04:Fi240 (fp) yrkande 26 delvis,
2003/04:MJ399 (kd) yrkande 48 delvis och
2003/04:MJ431 (fp) yrkande 22 delvis. Med hänvisning
härtill och till riksdagens beslut om utgiftsram för
utgiftsområde 23 (bet. 2003/04:FiU1, rskr.
2003/04:0), vilket har godkänts av riksdagen,
avstyrker utskottet även motion 2003/04:MJ470 (c)
delvis. Vidare tillstyrker utskottet regeringens
förslag om bemyndigande.

42:6 Djurskyddsmyndigheten

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
medelstilldelning under anslaget och
avstyrker tre motioner (m, c) om sänkning av
anslaget. Utskottet tillstyrker vidare
regeringens förslag om bemyndigande.

Propositionen

En särskild djurskyddsmyndighet skall inrättas för
att djurskyddet skall förstärkas och ytterligare
fokus skall kunna läggas på djurskyddsfrågor (prop.
2001/02:189, bet. 2002/03:MJU5, rskr. 2002/03:98).

Anslaget disponeras för Djurskyddsmyndighetens
förvaltningskostnader, djurskyddsfrämjande åtgärder,
forskning om djurskydd, djurs välfärd,
försöksdjursanvändning samt alternativa metoder till
djurförsök.
För att förbättra förutsättningarna att planera
forskningsprojekt bör regeringen bemyndigas att
under år 2004 i fråga om ramanslaget 42:6
Djurskyddsmyndigheten ingå ekonomiska förpliktelser
i samband med forskningsprojekten som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst
10 000 000 kr under år 2005.
Regeringen föreslår att anslaget 42:6
Djurskyddsmyndigheten för år 2004 uppgår till 61 534
000 kr.
Genom riksdagsbeslut har myndigheten getts ansvar
för djurskyddet enligt djurskyddslagen (1988:534).
Myndigheten tar därmed över Centrala
försöksdjursnämndens (CFN) hela verksamhetsområde
liksom Jordbruksverkets ansvar för djurskydd enligt
djurskyddslagen. En organisationskommitté har
tillsatts som kommer att lämna förslag till
regeringen vad gäller de praktiska frågorna vid
bildandet av den nya myndigheten.
CFN:s verksamhet skall enligt riksdagens beslut
inordnas i den nya Djurskyddsmyndigheten. Stöd till
forskning för utveckling av alternativa metoder
till djurförsök skall följa den av CFN fastlagda
strategiplanen. Anslaget till CFN kan därmed
avvecklas fr.o.m. år 2004. En särskild utredare har
tillkallats med uppgift att genomföra avvecklingen
av CFN. Regeringen anser det angeläget att den
kompetens och de erfarenheter som byggts upp vid CFN
tas till vara av den nya myndigheten.
Vid beräkning av anslaget för den nya myndigheten
har också hänsyn tagits till överföringar av medel
från anslagen 42:3 Djurhälsovård och 43:1 Statens
jordbruksverk.

Motionerna

I Moderata samlingspartiets kommittémotion
2003/04:MJ449 (m) begärs att anslaget minskas med
hela beloppet, dvs. 61 534 000 kr. Motionärerna
anser att Djurskyddsmyndigheten inte behövs, och
eftersom myndigheten inte har inlett sin verksamhet,
bör anslaget utgå. Den verksamhet som myndigheten
skall bedriva kan skötas av andra myndigheter inom
nuvarande ramar. Motsvarande belopp bör därför
överföras till anslaget 43:1 Statens jordbruksverk
(yrkande 3 delvis). Lika stor minskning av anslaget
begärs av Centern i kommittémotion 2003/04:MJ470 (c)
delvis. I stället för att inrätta en ny
djurskyddsmyndighet anser partiet att 10 miljoner
kronor bör överföras till anslaget 43:1 Statens
jordbruksverk och 20 miljoner kronor till ett anslag
för Centrala försöksdjursnämnden.
Djurskyddsmyndighetens arbetsuppgifter bör enligt
kommittémotion 2003/04:MJ473 (c) överföras till
Jordbruksverket. Det finns enligt motionärerna stora
fördelar och samordningsvinster med att behålla
djurskyddsarbetet hos Jordbruksverket, och partiet
har tidigare motsatt sig förslaget om inrättande av
en djurskyddsmyndighet. Därför bör
Djurskyddsmyndighetens verksamhet inte inledas, och
föreslagna resurser och arbetsuppgifter bör
överföras till Jordbruksverket (yrkande 9).

Utskottets ställningstagande

Den nya djurskyddsmyndigheten, som skall ta över
Jordbruksverkets ansvar för djurskyddet och
djurskyddstillsynen och CFN:s uppgifter, kommer att
påbörja sitt arbete den 1 januari 2004. I samband
med riksdagens behandling av propositionen om en ny
djurskyddsmyndighet framhöll utskottet bl.a.
betydelsen av ett gott djurskydd och en väl
fungerande organisation för djurskyddsarbetet. I
likhet med regeringen ansåg utskottet att det fanns
behov av att ytterligare förstärka djurskyddet och
gjorde samma bedömning som regeringen att en ny
djurskyddsmyndighet bör inrättas (prop. 2001/02:189,
bet. 2002/03:MJU5, rskr. 2002/03:98). Det anslag som
regeringen i förevarande proposition föreslår för
myndigheten för år 2004 anser utskottet väl avvägt
och tillstyrker därmed regeringens förslag om
medelstilldelning under anslaget. Därmed avstyrker
utskottet motionerna 2003/04:MJ449 (m) yrkande 3
delvis, 2003/04:MJ470 (c) delvis och 2003/04:MJ473
(c) yrkande 9. Utskottet tillstyrker vidare det
bemyndigande som regeringen föreslår.

Livsmedelspolitik

Utskottets förslag i korthet

Utskottet instämmer i regeringens analys av
resultatet av vidtagna åtgärder inom
politikområdet. Därutöver avstyrker utskottet
ett motionsförslag (kd) om att inrätta ett
nytt anslag: Ersättning vid skördeskador.

Propositionen

Omfattning

Till politikområdet hör verksamheter hänförliga till EU:s
gemensamma fiskeripolitik, verksamheter tillhörande
området säkra livsmedel samt EU:s gemensamma
jordbrukspolitik, med undantag för verksamhet
hänförlig till förordningen (EG) nr 1257/99 och
därmed sammanhängande verksamhet. Områdets utgifter
bestäms i stor utsträckning av beslut inom EU men är
också till vissa delar, främst vad gäller delar av
området säkra livsmedel, baserade på nationella
beslut.

Verksamhetsområdena omfattar vegetabilie- och
animalieproduktion, trädgårdsnäring, fiskerinäring,
livsmedel, konsumentfrämjande åtgärder på
livsmedelsområdet, statistikproduktion på jordbruks-
och livsmedelsområdet, jordbruksadministration,
fiskeriadministration m.m. Centrala
förvaltningsmyndigheter inom politikområdet är
Statens jordbruksverk, Fiskeriverket och
Livsmedelsverket. Andra myndigheter inom
politikområdet är Statens utsädeskontroll, Statens
växtsortnämnd samt Livsmedelsekonomiska institutet.
Offentligrättslig verksamhet bedrivs i första hand
vid Livsmedelsverket
(besiktningsveterinärorganisationen m.m.) och
Jordbruksverket (växtinspektion, foderkontroll,
distriktsveterinärorganisation m.m.).
Uppdragsverksamhet bedrivs vid flera myndigheter.
Vid Fiskeriverket är uppdragsverksamheten och
tjänsteexporten av betydande omfattning.
Jordbruksverket är central förvaltningsmyndighet på
det jordbruks- och livsmedelspolitiska området.
Det internationella arbetet inom jordbruks- och
fiskeområdena avser främst verksamheten inom WTO,
Förenta nationernas jordbruks- och
livsmedelsorganisation (FAO), Codex Alimentarius
(FAO:s och WHO:s gemensamma
livsmedelsstandardiseringsorgan), OECD samt
regionala organ och nordiskt samarbete. De centrala
förvaltningsmyndigheterna deltar aktivt i det
internationella arbetet och bidrar med analyser och
underlag på dessa områden samt för EU-arbetet.
Målet för politikområdet är en ekologiskt,
ekonomiskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion.

Resultatbedömning, analys, m.m.

Indikatorer som mäter en ekonomiskt hållbar
livsmedelsproduktion i primärledet är jordbrukets
produktionsvolym, utnyttjande av kvoter,
genomsnittlig åkerareal per företag, medelantal
mjölkkor per producent, markpriser, arrendepriser,
investeringar i maskiner och redskap,
jordbrukssektorns produktionsvärde, kostnader samt
företagsinkomst. Indikatorer som mäter förändringar
i förädlingsledet är utvecklingen av handeln med
livsmedel och jordbruksvaror. Indikatorer som mäter
effekter för konsumenterna är konsumentprisindex för
jordbruksreglerade produkter.

År 2002 beräknas den totala produktionsvolymen för
jordbruket i fasta priser med år 2001 som basår ha
ökat med närmare 2 %. Jordbrukets andel av BNP
motsvarar ca 0,6 % av BNP (mätt som jordbrukets
förädlingsvärde till baspris i relation till BNP:s
marknadspris). Andelen minskar, vilket beror på
såväl ökad total BNP som att jordbrukets
förädlingsvärde till baspris minskar. Jordbrukets
produktionsvärde, i vilket s.k.
produktionssubventioner enligt den gemensamma
jordbrukspolitiken ingår, har ökat under åren 2000
och 2001, men minskade år 2002. Jordbrukets totala
insatsförbrukning beräknas ha ökat med ca 1,5 %
mellan åren 2001 och 2002. Jordbrukets inköp av
traktorer och andra maskiner i fasta priser (2000
års priser) har varit relativt stabila de senaste
åren med undantag för en ökning år 1999.
Företagsinkomsten uppgick till 5,8 miljarder kronor
år 2001.
Antalet jordbruksföretag minskar och uppgick år
2002 till närmare 71 000. Samtidigt som antalet
företag minskar, ökar den genomsnittliga storleken
på företagen mätt i åkermark. Denna uppgick år 2002
till närmare 38 hektar, vilket är en ökning med 6
hektar sedan år 1997. Minskningen av antalet
jordbruksföretag sker bland de företag vars
åkerareal är mindre än 100 hektar åkermark, medan de
företag som har mer än 100 hektar åkermark ökar. Det
sker således en koncentration av
jordbruksproduktionen. Jämfört med Sverige har en
relativt större ökning av medelarealen mellan åren
1995 och 2001 skett i Danmark, Belgien och
Frankrike, medan Irland och Storbritannien har haft
en lägre ökningstakt. Åkerarealens användning
ändrades endast marginellt mellan åren 2001 och 2002
och uppgick till 2 679 900 hektar år 2002.
Även bland husdjursföretagen är trenden en ökad
koncentration med allt större besättningar och färre
företag. År 2002 minskade företagen med mjölkkor med
5 % jämfört med föregående år. Det fanns därmed ca
11 300 företag med mjölkkor, vilket kan jämföras med
ca 15 800 företag med mjölkkor år 1997. Även antalet
företag med svin, får och höns minskar.
Utnyttjandet av den nationella kvoten för
produktion har inte överskridits inom något område
förutom socker. Inför år 2002 reducerades kvoten för
handjur. Kvotutnyttjandet för handjur ökade
följaktligen med drygt 10 procentenheter och uppgick
därmed till 100 %. Mjölkkvoten har utnyttjats mindre
än tidigare år. Kvotutnyttjandet för
leveranskvoterna uppgick för kvotåret 2002/03 till
ca 97 %. Detta är den lägsta siffran sedan EU-
inträdet år 1995.
Arrendepriserna har ökat kraftigt det senaste
årtiondet. Sedan år 1994 har arrendepriserna ökat
med 34 %. Kraftigast var ökningen mellan åren 1996
och 1997 samt mellan åren 2000 och 2001. Priserna på
jordbruksmark skiljer sig kraftigt mellan olika
regioner. I Sydsverige är priserna ca 10 gånger
högre än i Norrland. Prisgapet fortsätter att öka då
priserna i Norrland i stort sett har legat stilla de
senaste åren, medan priserna i Sydsverige har ökat.
I genomsnitt har priserna ökat med 70 % sedan år
1994. Den totala sysselsättningen i jordbruket
omräknat till arbetskraftsenheter uppgår till ca 74
000 personer. Jordbrukarnas medianålder i Sverige
ligger i intervallet 50-54 år. 18 % är 65 år eller
äldre och 6 % är yngre än 35 år. Åldersstrukturen
bland jordbrukarna har uppvisat små förändringar de
senaste åren. Arbetskraftsproduktiviteten ökar,
vilket innebär att ett färre antal jordbrukare står
för en större produktion.
Ett viktigt mått på jordbrukssektorns
konkurrenskraft är livsmedelshandelns omfattning och
utveckling. Sverige har en negativ handelsbalans för
jordbruksvaror och livsmedel. Sverige importerade
jordbruksvaror och livsmedel för knappt 52 miljarder
kronor under år 2002, vilket innebär en ökning med 8
% i löpande priser. 60 % av de importerade
jordbruksvarorna och livsmedlen består av förädlade
livsmedel och det är dessa som står för den största
delen av den ökade importen. Jordbruksvaror och
livsmedel stod för 8 % av den totala importen.
Liksom importen av jordbruksvaror och livsmedel,
ökade exporten av dessa varor. I löpande priser
motsvarade ökningen 7 % och uppgick år 2002 till ca
26 miljarder kronor. Jordbruksvaror och livsmedel
representerar ca 3 % av den totala exporten.
Mellan åren 1995 och 2002 ökade priserna på
jordbruksreglerade produkter med 0,6 %. För övriga
livsmedel ökade priserna med 3,4 % och totalt ökade
konsumentpriserna med 7,1 % under perioden. Den
lägre ökningstakten för livsmedelspriserna beror
till stor del på att livsmedelsmomsen sänktes den 1
januari 1996.
Regeringen prioriterar de pågående reformerna inom
EU och WTO med syfte att uppfylla målsättningarna
gällande ökad frihandel, global livsmedelssäkerhet,
efterfrågestyrd produktion av jordbruksvaror och
livsmedel, lägre budgetkostnader för
jordbrukspolitiken och en ekologiskt, ekonomiskt och
socialt hållbar livsmedelsproduktion.
De viktigaste förändringarna av den gemensamma
fiskeripolitiken är att den uttryckligen skall
baseras på försiktighetsprincipen och
ekosystemansatsen. Ett av de viktigaste verktygen
för en sådan långsiktig fiskeriförvaltning är att
fleråriga förvaltningsplaner skall upprättas för så
många bestånd som möjligt. De bestånd som befinner
sig utanför biologiskt säkra gränser skall
prioriteras i arbetet. Vidare skall fiskeflottans
kapacitet begränsas genom att referensnivåer
fastställs fr.o.m. år 2003.
Det ekonomiska stödet för nybyggnation av
fiskefartyg och för export av fartyg till tredjeland
har begränsats och upphör helt efter år 2004.
Internationella Fiskerikommissionen för Östersjön
(IBSFC) antog år 1999 en långsiktig förvaltningsplan
för torsken. Denna plan innehåller gränsvärden och
tröskelvärden för Östersjöns båda torskbestånd. Det
finns i planen också angivet de begränsningar som
måste göras för att återupprätta lekbiomassan om den
sjunker under en viss nivå. Planen har utvecklats
under åren och även kompletterats med en mer akut
återhämtningsplan i syfte att så snart som möjligt
få bestånden att återhämta sig.
I januari 2001 träffades en överenskommelse mellan
Norge och EU om ett första steg i en
återhämtningsplan för torsken i Nordsjön då
bestånden bedömdes ligga på en alltför låg nivå.
Internationella havsforskningsrådet (International
Council for the Exploration of the Sea, ICES)
rekommenderade ett totalt stopp för torskfisket,
både för fisken där torsk är målart och där torsk
tas som bifångst. Ministerrådet beslutade i december
2002, rekommendationerna till trots, att tillåta
torskfiske under det kommande året. Kvoterna
minskades med 45 %. Under våren 2003 har en ny
återhämtningsplan för Nordsjötorsken föreslagits.
Erfarenheterna är goda när det gäller uppföljningen
av kvoterna. Dessa har följts noggrant och när
nyttjandegraden nått 90 % har Fiskeriverket prövat
behovet av försiktighetsstopp i syfte att undvika
överskridande av kvoten.
För strukturprogrammet utanför Mål 1 hade vid
utgången av år 2002 totalt 22 % av tillgängliga EU-
medel beviljats och 8 % betalats ut. Merparten av de
beviljade medlen avser stöd till skrotning och
förädling samt saluförande.
Om ett hållbart fiske skall uppnås är det
angeläget att utveckla resursförvaltningen i
riktning mot flerårigt perspektiv. Förvaltningen bör
vara ekosystembaserad och bygga på långsiktiga
förvaltningsplaner eller återhämtningsplaner.
Viktigt i sammanhanget är att utveckla modeller som
tar hänsyn till interaktionerna i ekosystemen. För
att minimera framtida negativa konsekvenser för
fiskerinäringen, fiskbestånden och ekosystemen skall
den vetenskapliga rådgivningen vara utgångspunkten i
förvaltningsåtgärder.
Det tillfälliga trålfiskestoppet efter torsk som
genomfördes i Östersjön under våren visar på ett
stort behov av ökad kommunikation mellan
myndigheten, näringen, miljörörelsen och andra
berörda organisationer för att förvaltningen och
dess regelverk skall ha en acceptans. Åtgärden visar
även på de positiva effekter som möjliggörs genom
att kommissionen i enlighet med den nya
grundförordningen 2371/2002 har rätt att införa
nödåtgärder med omedelbar verkan om det finns tecken
på ett allvarligt hot mot beståndsbevarandet.
Regeringen har för avsikt att tillsätta en utredning
för att utvärdera om sommarstoppet av torskfisket i
Östersjön är en effektiv metod för att säkra
torskfisket. I utredningen ingår också att granska
andra möjligheter för att skydda lektorsken och
bedöma dessa åtgärders betydelse för att öka
lekbiomassan av torsk. Utredningen skall också
belysa sommarstoppets effekter på olika segment av
fiskeflottan och då särskilt det småskaliga,
kustnära fisket samt belysa de ekonomiska effekterna
av ett slopat sommarstopp, bl.a. eventuella
minskningar av kostnader för a-kassan. Utredningen
skall redovisas senast den 31 maj 2004.
Det svenska miljömålsarbetet kommer också att ha
en stor betydelse för en ekologiskt hållbar
utveckling som skapar förutsättningar för den
svenska fiskerinäringen. Den gemensamma
fiskeripolitiken reglerar de huvudsakliga delarna i
fiskeriförvaltningen. Emellertid finns ett visst
utrymme att nationellt förstärka vissa regler,
vilket kan bidra till måluppfyllelsen. Den beslutade
utflyttningen av trålgränserna m.m. som syftar till
att minska trålfiskets inverkan på lekplatser för
sill och strömming, att minska uttaget av ungfisk
samt att minska fiskeridödligheten för all
bottenfisk i kustzonen är ett exempel på detta.
Vidare innebär EU:s kommande utvidgning att
flertalet Östersjöstater omfattas av den gemensamma
fiskeripolitiken, vilket kommer att ställa högre
krav på samordning och samverkan vad gäller bl.a.
fiskerikontrollen i Östersjön. Detta aktualiserar
behov av skilda åtgärder, som t.ex. utbildnings- och
stödinsatser, i syfte att utveckla
anslutningsländernas fiskerikontroll. Vidare kan det
finnas skäl att vidareutveckla samarbetsformerna för
att hantera den nya situationen i Östersjön.
Pågående förhandlingar inom ramen för
Världshandelsorganisationen (WTO) inkluderar
fiskesektorn. Från svensk sida eftersträvas en ökad
liberalisering av tullar och icke-tariffära
handelshinder, i synnerhet avseende u-ländernas
export. Dessutom verkar Sverige för en reducering
och på sikt en eliminering av subventioner som är
skadliga för handeln eller fiskbestånden.
Beståndssituationen, införande av gränsvärden för
dioxin och diskussionerna om torskfiskestopp har
påverkat verksamheten inom fiskerinäringen. Förutom
en låg investeringsvilja på grund av
osäkerhetsfaktorer har man kunnat se en minskad
efterfrågan på fisk i Sverige. Vissa
beredningsföretag uppger att deras torskförsäljning
minskat med upp till 50 %. Samtidigt finns en
tendens inom beredningsindustrin att svenska
fiskberedningsföretag blir uppköpta eller slås ihop
med norska eller isländska företag. Sverige
importerar närmare 60 % av sitt behov av
fiskeriprodukter. En sammanslagning är därför ofta
fördelaktigt för båda parter; de svenska företagen
får en säkrare tillförsel av råvara och de norska
och isländska företagen får tillgång till EU-
marknaden.
Livsmedelsverket är den myndighet under regeringen
som ansvarar för livsmedelsområdet. Regelverket på
området är i stark förändring och på
Livsmedelsverkets webbplats har man därför
förbättrat presentationen och utvecklat en ny
sökfunktion för nya författningar. Numera är en stor
del av den gemensamma lagstiftningen på området i
form av förordningar som gäller direkt i Sverige
utan att överföras till nationellt utformad rätt.
För att underlätta tillgängligheten av dessa regler
finns de också med i listan över gällande
författningar på webbplatsen.
Parallellt med arbetet med ny lagstiftning har
Livsmedelsverket ett flerårigt projekt där man ser
över äldre lagstiftning och antingen omarbetar och
moderniserar den eller om möjligt upphäver den. På
uppdrag av regeringen har verket också påbörjat en
översyn av regelverket med avsikten att förenkla
regelverket för småskalig livsmedelshantering. Under
år 2002 beslutade man att förenkla reglerna för
tillstånd för tillfällig hantering av livsmedel på
annat ställe än i livsmedelslokal. De nya reglerna
är baserade på riskbedömning och blir därmed mer
flexibla. Dessutom undantas ett större sortiment med
livsmedel från krav på tillstånd.
Livsmedelsverket har förbättrat stödet till den
lokala tillsynen. Det finns dock fortfarande utrymme
för att göra en del förbättringar både på central
och lokal nivå när det gäller livsmedelstillsynen.
Det är oroande att inspektionsfrekvensen sjunker
både i den kommunala tillsynen och i
Livsmedelsverkets egen tillsyn. Frekvensen har
sjunkit under en följd av år. Det återstår ännu
åtgärder för att garantera en effektiv och likvärdig
livsmedelstillsyn i hela landet. När det gäller den
lokala tillsynen är problemet bl.a. bristande
resurser. Frågan om hur livsmedelstillsynen skall
förbättras bereds för närvarande i
Regeringskansliet.

Utgiftsutveckling

Den beräknade utgiftsutvecklingen inom politikområdet
Livsmedelspolitik är följande (i miljoner kronor och
i löpande priser):

------------------------------------------------------
Utfall Anslag Utgifts- Förslag Beräknat Beräknat
prognos anslag anslag anslag
------------------------------------------------------
2002 20031 2003 2004 2005 2006
------------------------------------------------------
7 286 3 768 3 146 7 678 7 838 7 948
------------------------------------------------------
1Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på
tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i
samband med budgetpropositionen för år 2004.

Motionen

Enligt motion 2003/04:MJ399 (kd) finns det
anledning att närmare utreda
förutsättningarna för skördeskadeskydd. Vad
som bör utredas är huruvida det finns
förutsättningar för försäkringslösningar
eller andra modeller. Motionärerna påpekar
att i samband med behandlingen av
budgetpropositionen för år 2002 gav
riksdagen till känna att regeringen skulle
se över statens ansvar för skördeskador i
samband med naturkatastrofer. Med anledning
av detta har det inom Regeringskansliet
tagits fram en promemoria som nu
remissbehandlas. Utgångspunkten är dock
olycklig eftersom man tycks förbise det
faktum att jordbruket inte är vilken
industri som helst, utan fyller flera
centrala funktioner. En orsak till att inga
utbetalningar gjorts sedan 1994 är enligt
motionärerna sannolikt att det saknas ett
anslag för ersättning till skördeskador
(yrkande 9). Motionärerna föreslår därför
att ett nytt anslag inrättas, Ersättning vid
skördeskador, och föreslår att 15 000 000 kr
tilldelas anslaget (yrkande 48 delvis).

Utskottets ställningstagande

Med anledning av regeringens
resultatredovisning m.m. vill utskottet
anföra följande:

Som regeringen påpekar ger de olika
indikatorerna för att mäta en hållbar
livsmedelsproduktion en splittrad bild av
utvecklingen för det svenska jordbruket.
Utskottet konstaterar att utvecklingen
jämfört med år 2001 är relativt stabil.
Strukturomvandlingen har resulterat i färre
men större jordbruksföretag. De indikatorer
som visar på en positiv utveckling för det
svenska jordbruket är bl.a. den ökade
produktionsvolymen och högre arrende- och
markpriser. Som regeringen påpekar har
däremot produktionsvärdet sjunkit på grund
av lägre priser. Ökade markpriser gör att
konkurrenskraften kan försvagas på grund av
ökad kapitalisering samt gör det svårare att
starta nya jordbruk. Samtidigt visar ökade
markpriser att många jordbrukare utifrån
lönsamhetskalkyler och framtida
förväntningar anser att det är skäligt att
investera. Som regeringen anför kan
emellertid den låga räntenivån tillsammans
med gällande stödnivå vara en förklaring
till ökade markpriser eftersom
investeringskostnaden kan förbli densamma
trots högre markpriser. De ökade
markpriserna skulle därmed inte vara ett
tecken på ökad förväntad lönsamhet.
Regeringens redovisning uppvisar skilda
trender i utnyttjandet av olika kvotgrupper.
En hög utnyttjandegrad av
produktionskvoterna kan enligt regeringen
ses som en indikator på lönsamheten inom det
svenska jordbruket. Utskottet instämmer
häri. Kvotutnyttjandet har varit och är
relativt högt. Emellertid har utnyttjandet
av mjölkkvoten minskat. Detta indikerar en
lägre lönsamhet för företag med mjölkkor.
Följaktligen har företagen med mjölkkor
minskat, liksom antalet mjölkkor. Regeringen
pekar emellertid på att en ytterligare orsak
till det lägre utnyttjandet av mjölkkvoten
är minskad medelavkastning per ko eftersom
kvaliteten på vallfoder år 2002 var dålig.
Utskottet anser i likhet med regeringen
att beslutet i EU:s ministerråd för jordbruk
i juni 2003 om reformen av den gemensamma
jordbrukspolitiken innebär ett framsteg för
att uppnå en ekologiskt, ekonomiskt och
socialt hållbar livsmedelsproduktion. Som
regeringen påpekar innebär beslutet två
principiellt viktiga förändringar av den
gemensamma jordbrukspolitiken. Den ena
förändringen innebär att de nuvarande
direktstöden till jordbrukaren till
betydande del omvandlas till inkomststöd som
utgår till jordbrukaren oberoende av
produktionens inriktning eller omfattning.
Enda villkoret är att marken hävdas samt att
lagstadgade verksamhetskrav på folkhälso-,
djurhälso-, växt-, miljö- och
djurskyddsområdena uppfylls. Beslutet ligger
i linje med den svenska
förhandlingspositionen. Den andra
principiellt viktiga förändringen är att
medlemsländerna ges stort inflytande över
hur jordbrukspolitiken skall utformas i det
egna landet. Medlemsländerna kan således
välja om hela stödet skall utgå till
jordbrukaren frikopplat från produktionen
eller om, för en eller flera sektorer, en
del av stödet skall villkoras med att en
produktion upprätthålls. Utskottet instämmer
i regeringens uppfattning att det var en
framgång för Sverige att medlemsländerna kan
välja att avsätta upp till 10 % av de nya
inkomststöden för att skydda och förbättra
miljön.
Det är som regeringen framhåller viktigt
att den svenska fiskerikontrollen håller hög
nivå och kan utvecklas i takt med
gemenskapens ökade krav. Den skall
utvärderas senast år 2004. Fiskbeståndens
tillstånd ställer allt större krav på
kontrollmyndigheternas förmåga att
genomdriva såväl den nationella som den
gemensamma fiskeripolitiken.
Kontrollsystemet måste därför som regeringen
anför utvecklas ytterligare för att
förhindra överträdelser av
fiskeriföreskrifter. Mot den bakgrunden
anser regeringen att det är angeläget att
fortsatta ansträngningar görs för att uppnå
målen i alla delar. Utskottet instämmer häri
och konstaterar att under år 2002 särskilda
insatser också har gjorts för att utveckla
informationsutbytet mellan Kustbevakningen
och Fiskeriverket. Det är enligt utskottets
uppfattning viktigt att denna
myndighetssamverkan fördjupas ytterligare,
vilket regeringen också påpekar. Detta
förutsätter ett fortsatt kontinuerligt
utvecklingsarbete för informationsutbytet
mellan myndigheterna.
Regeringen framhåller att strukturstödet
haft en stor betydelse för att kunna
genomföra erforderliga strukturanpassningar
avseende fiskeansträngningen, dvs. skrotning
av fartyg. De riktade skrotningskampanjer
som genomförts visar att genom styrning
positiva effekter kan uppnås. Fiskeriverket
har på detta sätt kunnat styra vilka fartyg
som företrädesvis bör skrotas. Under år 2003
skall en halvtidsutvärdering göras av
programmen där de kvalitativa och
kvantitativa indikatorerna följs upp. Som
regeringen påpekar kan resultatet av
utvärderingen leda till att vissa
förändringar av programmen genomförs under
år 2004.
När det gäller livsmedelskontrollen
konstaterar utskottet att stora förändringar
gjorts och fortfarande håller på att göras
av den gemensamma EG-lagstiftningen. Detta
kommer att ställa stora krav framöver på
fort- och vidareutbildning av inspektörer.
Som regeringen påpekar träder år 2005 ett
antal nya bestämmelser i kraft i och med att
den allmänna livsmedelslagens delar, riktade
till enskilda, då börjar gälla.
När det därefter gäller förslaget i motion
2003/04:MJ399 (kd) vill utskottet hänvisa
till vad utskottet anförde i samband med
behandlingen av regeringens
budgetproposition för år 2002 i vilken
regeringen föreslog att samma regler skall
gälla för statens ansvar för skördeskador
vid odlingar av trädgårdsgrödor och
jordbruksgrödor. Utskottet ansåg i likhet
med regeringen att staten även
fortsättningsvis bör ha ett övergripande
ansvar för skördebortfall till följd av
naturkatastrofliknande händelser, och att
ansvaret bör vara detsamma vid
skördebortfall såväl i odlingar av
trädgårdsgrödor som jordbruksgrödor.
Emellertid ansåg utskottet att det förelåg
en viss osäkerhet om avgränsningen av det
statliga ansvaret för skördebortfall till
följd av naturkatastrofliknande händelser
och att det från flera synpunkter vore
värdefullt om närmare klarhet kunde vinnas
om omfattningen av det statliga ansvaret
härför. Utskottet föreslog därför att
regeringen närmare borde se över frågan om
omfattningen av statens ansvar för
skördebortfall till följd av
naturkatastrofer. Riksdagen beslutade att ge
regeringen till känna vad utskottet anfört
(prop. 2001/02:1, bet. 2001/02:MJU2 s. 30
f., rskr. 2001/02:106, 107). Utskottet anser
mot denna bakgrund att regeringens
redovisning av frågan bör avvaktas innan
riksdagen vidtar några åtgärder med
anledning av motionen. Det i motionen
framförda yrkandet om ytterligare utgifter
på nytt anslag ryms för övrigt inte inom den
av riksdagen fastställda ramen. Utskottet
avstyrker motionen i berörd del.

43:1 Statens jordbruksverk

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens
förslag om medelstilldelning under
anslaget och avstyrker motionsyrkanden
om annan medelstilldelning (m, fp, kd,
c). Utskottet tillstyrker även
regeringens förslag om bemyndigande.

Propositionen

Anslaget belastas med Statens jordbruksverks
förvaltningskostnader, länsstyrelsernas
kostnader för à jourföring av
blockdatabasen, Tullverkets särkostnader för
exportbidragskontroller m.m.
Jordbruksverkets mål inom politikområdet
Livsmedelspolitik är att verka för en
konkurrenskraftig miljö- och
djurskyddsanpassad livsmedelsproduktion till
nytta för konsumenterna. Jordbruksverket
skall medverka till en korrekt tillämpning
av EU:s regelverk så att finansiella
korrigeringar undviks. Jordbruksverket är
fondkoordinator för EU-stöden och det enda
ackrediterade utbetalningsstället för EU-
stöden som finansieras av EU:s
jordbruksfonds garantisektion.
Jordbruksverket bistår regeringen och
medverkar i EU-arbetet och internationellt
arbete inom jordbruksområdet.

Tack vare rationaliseringar har
Jordbruksverkets kostnader varit relativt
konstanta de senaste åren. Reformen av den
gemensamma jordbrukspolitiken innebär
emellertid förändringar för Jordbruksverket
på grund av utveckling av nya IT-system,
informationsinsatser, nya administrativa
rutiner m.m. EU:s medlemsstater har genom
reformen fått valmöjligheter som resulterar
i olika administrativa konsekvenser. De
olika alternativen kommer att utvärderas de
närmsta månaderna. Det är dock klart att
oavsett vilken variant som blir aktuell i
Sverige kommer Jordbruksverket och
länsstyrelserna att behöva vidta vissa
åtgärder redan år 2004. Enligt det underlag
som nu finns kan dessa åtgärder komma att
resultera i ökade kostnader under en
övergångsperiod. I samband med bildandet av
Djurskyddsmyndigheten den 1 januari 2004
kommer en viss del av verksamheten vid
Jordbruksverket att föras över till den nya
myndigheten. Verkets anslag bör därför
minskas med 8,4 miljoner kronor. Dessa medel
förs fr.o.m. år 2004 över till anslaget 42:6
Djurskyddsmyndigheten.
Eftersom utbetalningarna av EU-stöd
ersätts i efterskott från EU-budgeten
uppstår ett kreditbehov för Jordbruksverket.
Regeringen föreslår därför en kredit om
5 650 000 000 kr år 2004.
Regeringen föreslår en anslagstilldelning
för år 2004 om 299 991 000 kr.

Motionerna

Enligt 2003/04:MJ449 (m) yrkande 1 behövs
inte Djurskyddsmyndigheten. I konsekvens
härmed tillför motionärerna Jordbruksverket
ytterligare 18 400 000 kr för ändamål som
regeringen anslår till
Djurskyddsmyndigheten. Förslaget att stärka
djurskyddet genom att tilldela
Jordbruksverket mer resurser i stället för
en fortsatt organisation av den nya
Djurskyddsmyndigheten framställs också i
motion 2003/04:MJ473 (c). Motionärerna anför
att anslaget till den nya
Djurskyddsmyndigheten skulle betyda mycket
för Jordbruksverket och dess
utvecklingspotential inom djurskyddsområdet.
Genom ökade resurser ges en tydligare roll
åt de lokala djurskyddsinspektörerna
(yrkande 10). I enlighet härmed föreslår
Centerpartiet i motion 2003/04:MJ470 (c)
delvis ytterligare 10 000 000 kr på
anslaget. Däremot anser Folkpartiet i motion
2003/04:MJ431 (fp) att Jordbruksverket bör
omvandlas till en mindre enhet med fokus på
en bred landsbygdsutveckling (yrkande 1).
Motionärerna föreslår en medelstilldelning
60 000 000 kr lägre än regeringens (yrkande
22 delvis). Yrkandet upprepas i motion
2003/04:Fi240 (fp) yrkande 26 delvis. Enligt
motion 2003/04:MJ399 (kd) har
Jordbruksverket möjligheter att
rationalisera och minska sin byråkrati genom
olika effektiviseringar, exempelvis genom
enkla clearingsystem (yrkande 19). I
konsekvens härmed föreslår Kristdemokraterna
att anslaget sänks med 20 000 000 kr
(yrkande 48 delvis).

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill framhålla Jordbruksverkets
viktiga roll som central
förvaltningsmyndighet på det jordbruks- och
livsmedelspolitiska området. Jordbruksverket
har ett samlat sektorsansvar för jordbruks-
och trädgårdsnäring, rennäring samt är
chefsmyndighet för landets
distriktsveterinärer och ansvarig myndighet
för livsmedelsberedskapen inom
totalförsvarets civila del. Verksamheten är
i hög grad inriktad på tillämpning av EG:s
regleringar och stödsystem. Jordbruksverket
skall arbeta för ett rikt och varierat
odlingslandskap med biologisk mångfald och
verka för att miljöbelastningen från
jordbruket blir så liten som möjligt. Som
regeringen påpekar har verkets kostnader
varit relativt konstanta de senaste åren.
Utskottet instämmer i regeringens bedömning
att reformen av den gemensamma
jordbrukspolitiken kommer att innebära
förändringar för verket på grund av
utveckling av bl.a. nya IT-system,
informationsinsatser och nya administrativa
rutiner. Som regeringen redovisar kan detta
medföra ökade kostnader under en
övergångsperiod. När det gäller
Djurskyddsmyndigheten vill utskottet påpeka
att regeringen i proposition 2001/02:189 En
ny djurskyddsmyndighet redovisade
bedömningen att en ny djurskyddsmyndighet
bör inrättas för att stärka djurskyddet. Den
nya myndigheten ges ett övergripande ansvar
för djurskyddet. En organisationskommitté
har tillsatts som kommer att lämna förslag
om vilka praktiska åtgärder som behöver
vidtas vid bildandet av den nya myndigheten.
Utskottet har tidigare instämt i de
bedömningar regeringen gjort om riktigheten
av att inrätta en sådan myndighet (se bet.
2002/03:MJU5).

Det anförda innebär att utskottet vill
ansluta sig till regeringens bedömning av
medelsbehovet under anslaget och tillstyrker
därför detta och regeringens övriga förslag.
De motionsyrkanden som framförs om
besparingar på anslaget grundas inte på
någon mer ingående eller sakligt motiverad
analys av vilka verksamheter och uppgifter
som skall reduceras med verkan redan under
budgetåret 2004. Utskottet avstyrker med
hänvisning härtill motionerna 2003/04:MJ399
(kd) yrkandena 19 och 48 delvis,
2003/04:MJ431 (fp) yrkandena 1 och 22
delvis, 2003/04:MJ449 (m) yrkande 1,
2003/04:MJ470 (c) delvis, 2003/04:MJ473 (c)
yrkande 10 samt 2003/04:Fi240 (fp) yrkande
26 delvis.

43:2 Statens utsädeskontroll,
43:3 Statens växtsortnämnd och
43:4 Bekämpande av
växtsjukdomar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens
förslag om medelstilldelning under
anslagen 43:2-43:4.

43:5 Arealersättning och
djurbidrag m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens
förslag om medelstilldelning under
anslaget och avstyrker fyra
motionsyrkanden (m, c) om ändrade
utbetalningstillfällen för vissa EU-
stöd. Utskottet tillstyrker dessutom
regeringens föreslagna bemyndigande.

Propositionen

Från anslaget utbetalas direktbidrag i form
av arealersättning, djurbidrag och
kompletterande kompensationsstöd när
valutaförändringar leder till lägre
stödbelopp i nationell valuta samt bidrag
från EU för bekämpande av djursjukdomar.
Anslaget är obligatoriskt för alla
medlemsstater inom EU och finansieras helt
från EU-budgeten. Arealersättning lämnas för
odling av spannmål, oljeväxter, baljväxter,
oljelin, gräsensilage och areal uttagen ur
produktion. Vidare finns arealbaserade
ersättningssystem för bl.a. spånadslin,
vicker m.m. Ett villkor för ersättning är
att åkermark tas ur livsmedels- eller
foderproduktion. Sedan år 1999 gäller att 10
% skulle tas ur produktion. Det totala
bidraget är begränsat till en maximiareal,
kallad basareal. För svenskt vidkommande
uppgår basarealen till drygt 1,73 miljoner
hektar. År 2002 var det genomsnittliga
arealstödet 2 312 kr per hektar.

Utöver bidragen per djur betalas
extensifieringsbidrag ut till producenter av
handjur och am- och dikor om djurtätheten är
högst 1,4 djurenheter per hektar.
Extensifieringsbidraget uppgår till 100
euro/bidrag. År 2002 beviljades ca 327 000
extensifieringsbidrag, dvs. ca 308,6
miljoner kronor. Sverige har dessutom
tilldelats en summa pengar, ett s.k.
nationellt kuvert, som skall fördelas efter
medlemsstatens eget val. Det har beslutats
att detta belopp som uppgår till 9,2
miljoner euro (ca 8,7 miljoner kronor),
skall lämnas som ett tilläggsbelopp till
slaktbidraget.
Med hänsyn till beräknade ekonomiska
åtaganden föreslås riksdagen bemyndiga
regeringen att under år 2004 avseende
ramanslaget 43:5 Arealersättning och
djurbidrag m.m. godkänna stöd som innebär
utgifter på högst 5 029 000 000 kr under år
2005.
Regeringen föreslår en anslagstilldelning
för år 2004 om 5 407 000 000 kr.

Motionerna

I ett flertal motioner framförs krav på
ändrade rutiner för utbetalningar av
arealstöd m.m. Lantbrukarna bör enligt
motion 2003/04:MJ319 (m) yrkande 1 kunna
lita på att utbetalningen ligger fast mellan
olika år. Återflödet av EU-medel till
Sverige bör vara så snabbt som möjligt.
Utbetalningarna bör enligt motionärerna ske
i slutet av november månad som var fallet år
1999. I motion 2003/04:MJ285 (c) yrkande 4
anförs att utbetalningen av
arealersättningarna inte har ändrats utan
sker för år 2003 i januari 2004.
Motionärerna anser inte detta vara bra för
bondens årsresultat samtidigt som det inte
ger några bra tillväxtsignaler.
Utbetalningen av arealersättningen bör
därför ändras från januari 2004 till
december 2003. Enligt motionerna
2003/04:MJ406 (c) yrkande 2 och
2003/04:MJ473 (c) yrkande 5 bör arealstöd
m.m. utbetalas senast den 30 november för
stödåret. Motionärerna påpekar att
tidpunkten för utbetalningar har ändrats
nästan varje år. Detta innebär att
mottagaren av stöden får en näst intill
ohållbar situation för planeringen. I motion
2003/04:MJ319 (m) yrkande 2 föreslås i syfte
att motverka eventuella kursförändringar vid
utbetalningar av arealersättningar och för
att kunna underlätta lån i euro att
lantbruket ges valfrihet att få ut
stödbeloppen i euro eller kronor.

Utskottets ställningstagande

Arealersättning lämnas för odling av vissa
grödor och för jordbruksmark tagen ur
livsmedels- och foderproduktion, s.k.
uttagen areal. Arealersättning syftar till
att kompensera jordbrukare för sänkta priser
och finansieras helt av EU. Arealersättning
kan sökas av alla jordbrukare som odlar
vissa ersättningsberättigande grödor och
lämnas i hela landet med undantag för
oljeväxter och oljelin. För dessa grödor
lämnas ingen ersättning i norra Sverige.
Uttagen areal kan trädas eller odlas med
industri- eller energigrödor. Jordbrukare
som söker ersättning för areal som
överstiger ett visst antal hektar är
skyldiga att ta mark ur produktion, s.k.
uttagsplikt. Djurbidragen är kvoterade och
lämnas såsom regeringen anför i form av
tackbidrag, am- och dikobidrag,
handjursbidrag för tjurar och stutar samt
slaktbidrag för tjurar, stutar, kor, kvigor
och kalvar som slaktas. Producenter som får
am- och dikobidrag eller handjursbidrag kan
få ett extra bidrag, s.k.
extensifieringsbidrag, om djurtätheten på
företaget är låg.

I samband med betänkandet över regeringens
budgetproposition för år 2003 (bet.
2002/03:MJU2 s. 34) instämde utskottet i vad
som framfördes i olika motioner om vikten av
att de olika EU-stöden betalas ut så tidigt
som möjligt under året. Utskottet ansåg det
dessutom viktigt att de lantbrukare som
uppbär arealersättning eller djurbidrag m.m.
kan förutse utbetalningstillfällena för att
på så vis närmare kunna planera sin
verksamhet. Bestämmelserna inom EU som
reglerar utbetalningsperioden för
arealersättningar anger att i princip hela
utbetalningen skall ske under perioden 16
november-31 januari för att full täckning
skall medges av EU. Utbetalningen av
djurbidrag för am- och dikor, handjur av
nötkreatur, tackor samt slaktbidrag sker vid
två tillfällen. I december betalas ett
förskott av bidraget ut på grundval av
uppgifterna från de tre senaste kvartalen
under bidragsåret, vilket är detsamma som
kalenderåret. Slutbetalning av dessa bidrag
och extensifieringsbidraget utbetalas i
april året därpå. Enligt EU-reglerna skall i
princip alla dessa bidrag vara utbetalda
före juni månad för att Sverige skall
erhålla full täckning. Utskottet vill i
likhet med vad utskottet tidigare anfört
framhålla att med dessa bestämmelser och den
praxis för utbetalning av de olika stöden
som finns anser utskottet att lantbrukarnas
behov av fasta rutiner för utbetalningarna
bör kunna tillgodoses. Mot bakgrund härav
anser utskottet att motionerna 2003/04:MJ319
(m) yrkande 1, 2003/03:MJ406 (c) yrkande 2
och 2003/03:MJ473 (c) yrkande 5 inte bör
föranleda något riksdagsuttalande. När det
gäller motion 2003/04:MJ285 (c) yrkande 4
vill utskottet därutöver framhålla att den
av riksdagen beslutade ramen för
utgiftsområdet för år 2003 inte medger
utbetalning av stöden redan innevarande år.
Utskottet avstyrker även detta
motionsyrkande.
När det därefter gäller kravet i motion
2003/04:MJ319 (m) yrkande 2 om utbetalning
av stöd i euro vill utskottet anföra
följande. Alla EU-finansierade stöd sätts
numera i euro. Tidigare var stödmottagare
skyddade mot ofördelaktiga svängningar i
valutakurser eftersom stöden omräknades
enligt en administrativ valutakurs. Sedan år
1999 räknas stöden om med hjälp av
marknadskurser för de länder som inte
använder euron som valuta. Det agromonetära
systemet gav under en övergångsperiod
möjligheter till kompensation vid
valutaförluster, men avskaffades fr.o.m. den
1 januari 2002. Det finns således numera
inget skydd mot valutaosäkerhet. Samtidigt
som marknadskurserna infördes introducerades
möjligheten enligt Rådets förordning (EG) nr
2799/98, för de länder som inte använder
euron som valuta, att ändå betala ut stöden
i euro. Sverige kan alltså välja mellan att
betala ut stöden i svenska kronor eller att
erbjuda möjligheten att få stöden utbetalade
i euro. År 2001 tillsatte regeringen en
utredning som året därpå presenterade sitt
resultat i betänkandet Euro till jordbruket
- spekulation eller säkerhet? (SOU 2002:36).
Utredningen gör en samhällsekonomisk
bedömning av att erbjuda möjligheten att
erhålla stöden i euro. Med anledning av den
överenskommelse som EU:s jordbruksministrar
träffade år 2003 om en reform av
jordbrukspolitiken har jordbruksministern
tillsatt en parlamentarisk kontaktgrupp
bestående förutom av representanter från
Regeringskansliet också av ledamöter från
miljö- och jordbruskutskottet.
Kontaktgruppen har i uppdrag bl.a. att
analysera konsekvenserna av att införa
utbetalning av stöd i euro, varvid
utredningens betänkande skall utgöra en
utgångspunkt. Arbetet skall vara klart
senast den 15 januari 2004. Utskottet anser
att riksdagen bör avvakta resultatet av
detta arbete och avstyrker därför motionen.

43:6 Intervention och exportbidrag
för jordbruksprodukter och
43:7 Räntekostnader för
förskotterade
arealersättningar m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens
förslag om medelstilldelning under
anslagen 43:6 och 43:7. Vidare
tillstyrker utskottet det bemyndigande
under anslag 43:6 som regeringen
föreslår.

43:8 Fiskeriverket

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens
förslag om medelstilldelning under
anslaget och avstyrker därmed
motionsyrkanden (fp, kd) om annan
medelstilldelning.

Propositionen

Anslaget disponeras för Fiskeriverkets
förvaltningskostnader. Fiskeriverket skall
medverka i Sveriges strävan att inom den
gemensamma fiskeripolitiken uppnå ett
ekologiskt och ekonomiskt hållbart fiske och
medverka till att miljökvalitetsmålen
uppnås, skapa förutsättningar för ett
ekologiskt hållbart och miljöanpassat fiske
och vattenbruk samt följa, utvärdera och
hålla regeringen informerad om
fiskresursernas tillstånd och utvecklingen
inom fiskerinäringen. Vidare skall
Fiskeriverket bidra till en livskraftig och
miljöanpassad livsmedelsproduktion till
nytta för konsumenterna, medverka till att
öka allmänhetens fiskemöjligheter samt
främja och bedriva forskning och
utvecklingsverksamhet inom fiskets område.
Verket skall även medverka i genomförandet
av politiken för regional utveckling, bistå
regeringen och medverka i arbetet med
internationella fiskefrågor och
förhandlingar samt ha det övergripande
ansvaret för fiskerikontrollen.

Regeringen föreslår en anslagstilldelning
om 111 814 000 kr för år 2004.

Motionerna

I motionerna 2003/04:MJ431 (fp) yrkande 22
delvis och 2003/04:Fi240 (fp) yrkande 26
delvis föreslår Folkpartiet att anslaget
ökas med 5 000 000 kr jämfört med
regeringens förslag. Kristdemokraterna anför
i motion 2003/04:MJ399 (kd) yrkande 48
delvis att Fiskeriverket har erhållit ökade
anslag under senare år men att partiet
föreslår en besparing för år 2004 med
5 000 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Som regeringen redovisar har Fiskeriverket
som central myndighet för såväl förvaltning
av fiskeresurserna som för främjandet av en
livskraftig fiskenäring en stor betydelse
för en ansvarsfull hushållning med
fisktillgångarna. Fiskeriverket främjar
forskning och bedriver utvecklingsverksamhet
på fiskeområdet. En viktig del i
verksamheten utgörs av deltagande i EU-
arbetet och arbetet med andra
internationella fiskefrågor. Utskottet
ansluter sig till regeringens bedömning av
medelsbehovet och vill påpeka att de krav på
besparing som framställs i motionerna
2003/04:MJ399 (kd) yrkande 48 delvis,
2003/04:MJ431 (fp) yrkande 22 och
2003/04:Fi240 (fp) yrkande 26 delvis inte
grundar sig på några ingående analyser av
den närmare prioriteringen i verksamheten
redan från år 2004. Därmed avstyrker
utskottet motionerna.

43:9 Strukturstöd till fisket
m.m., 43:10 Från EG-budgeten
finansierade strukturstöd till
fisket m.m. och 43:11
Fiskevård

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens
förslag om medelstilldelning under
anslagen 43:9-43:11.

43:12 Livsmedelsverket

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens
förslag om storleken på anslaget och
avstyrker fyra motionsförslag (fp, kd,
c) om att tillföra Livsmedelsverket
ytterligare medel.

Propositionen

Anslaget disponeras för Livsmedelsverkets
förvaltningskostnader. Livsmedelsverket
skall som central förvaltningsmyndighet för
livsmedelsfrågor i konsumenternas intresse
arbeta aktivt för säkra livsmedel av hög
kvalitet, redlighet i livsmedelshanteringen
och bra matvanor. Dess främsta uppgifter är
att utarbeta regler inom livsmedelsområdet,
utöva tillsyn enligt livsmedelslagen
(1971:511) samt leda och samordna
livsmedelstillsynen, hålla regeringen
informerad om utvecklingen på
livsmedelsområdet, bistå regeringen i och
medverka i EU-arbetet och annat
internationellt arbete på livsmedelsområdet.
Vidare genomför verket utredningar och
praktiska vetenskapliga undersökningar om
livsmedel och matvanor samt utvecklar
metoder för livsmedelstillsynen, informerar
konsumenter och intressenter i
livsmedelskedjan om gällande regelverk och
om andra viktiga förhållanden på
livsmedelsområdet. I tillsynsverksamheten
ingår också
besiktningsveterinärorganisationen som utför
tillsyn i form av köttbesiktning vid
kontrollslakterier m.m.

Den treåriga satsningen med 2 miljoner
kronor per år perioden 2001-2003 på studier
om säkra ekologiska livsmedel och kost helt
eller delvis baserade på ekologiska
livsmedel bör fortsätta också efter år 2003.
Livsmedelsverket tilldelades engångsvis 10
miljoner kronor extra år 2003. Från och med
år 2004 bör verkets resurser ökas med 7
miljoner kronor. Anslagsökningen syftar
bl.a. till att initiera ett arbete för att
främja den småskaliga slakten och främja EU-
arbetet inom livsmedelsområdet,
livsmedelsdatabasen och den höga nivån på
verkets forsknings- och utvecklingsarbete.
Regeringen föreslår en anslagstilldelning
om 144 315 000 kr för år 2004.

Motionerna

Folkpartiet föreslår i motionerna
2003/04:MJ431 (fp) yrkande 22 delvis och
2003/04:Fi240 (fp) yrkande 26 delvis en
ytterligare medelstilldelning på anslaget
med 10 000 000 kr. Kristdemokraterna anför i
motion 2003/04:MJ399 (kd) yrkande 35 att det
är angeläget att Livsmedelsverket
tillförsäkras nödvändiga medel för att kunna
garantera en god konsumentsäkerhet.
Centerpartiet anser i motion 2003:04:MJ473
(c) yrkande 8 att den kommunala
livsmedelstillsynen på många håll behöver
tilldelas mer resurser. Motionärerna anser
att även Livsmedelsverket bör få mer
resurser för stickprovskontroller. I
enlighet härmed föreslår Centerpartiet i
motion 2003/03:
MJ470 (c) delvis en anslagstilldelning om
10 000 000 kr utöver regeringens förslag.

Utskottets ställningstagande

Livsmedelsverket är central
förvaltningsmyndighet för livsmedelsfrågor.
Verkets främsta uppgifter är att utarbeta
regler inom livsmedelsområdet, utöva tillsyn
enligt livsmedelslagen (1971:511) samt att
leda och samordna livsmedelstillsynen, hålla
regeringen informerad om utvecklingen på
livsmedelsområdet, bistå regeringen i och
medverka i EU-arbetet och annat
internationellt arbete på livsmedelsområdet.
Som regeringen påpekar tilldelades
Livsmedelsverket år 2003 ett extra anslag om
10 miljoner kronor genom beslut i riksdagen
med anledning av en motion (s, v, mp) med
förslag bl.a. härom. Utskottet som
tillstyrkte motionen underströk verkets
stora betydelse bl.a. i arbetet med säkra
livsmedel och den grundmurade trovärdighet
verket har inom detta område. Utskottet
välkomnar regeringens förslag att fr.o.m. år
2004 öka verkets resurser med 7 miljoner
kronor och konstaterar att anslagsökningen
syftar till att bl.a. främja den småskaliga
slakten, främja det fortsatta EU-arbetet
inom livsmedelsområdet samt förstärka det
viktiga forsknings- och utvecklingsarbetet.
Den medelstilldelning som regeringen
föreslår är enligt utskottets förmenande väl
avvägd. Den av riksdagen fastställda ramen
för utgiftsområdet medger för övrigt inte
någon ytterligare medelstilldelning.
Utskottet avstyrker därför de förslag i
motionerna 2003/04:MJ399 (kd) yrkande 35,
2003/04:MJ431 (fp) yrkande 22 delvis,
2003/04:MJ470 (c) delvis, 2003/04:MJ473 (c)
yrkande 8 och 2003/04:Fi240 (fp) yrkande 26
delvis.

43:13 Livsmedelsekonomiska
institutet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens
förslag om anslagstilldelning under
anslaget. Två motionsförslag (m, c) om
besparingar på anslaget avstyrks
därmed.

Propositionen

Anslaget disponeras av Livsmedelsekonomiska
institutet (SLI) för analyser och
utredningar inom det jordbruks- och
livsmedelspolitiska området. SLI:s arbete
syftar till att belysa frågor om bl.a. den
gemensamma jordbrukspolitikens effekter och
olika styrmedels effektivitet, landsbygdens
utveckling, strukturutvecklingen, miljön,
djurskyddet, konsumentintresset, den globala
livsmedelssituationen, handeln med livsmedel
och utvidgningen av EU. Analyserna skall
avse såväl nationella som internationella
aspekter.

De kommande åren kommer aktiviteten inom
SLI:s verksamhetsområde att vara mycket
omfattande. I juni 2003 beslutades om en
förhållandevis omfattande översyn av den
gemensamma jordbrukspolitiken. Beslutet
innebär att det på några områden lämnas till
medlemsstaterna att bestämma den nationella
tillämpningen, t.ex. med avseende på
användningen av de medel som förs över från
marknads- till miljö- och
landsbygdsåtgärder. Beslutet innefattade
också att lagförslag för olivolje-, tobaks-
och bomullssektorerna skall presenteras
under hösten 2004 samt för sockersektorn
under hösten 2003. Förhandlingarna om att
utvidga EU med nya medlemsländer kommer att
fortsätta under de kommande åren. Arbetet
med Agenda 2007-processen som omfattar en
översyn av flera politikområden samt
fastläggandet av EU-budgeten för åren
2007-2013 kommer att intensifieras och
förhandlingar påbörjas under de kommande
åren. WTO:s jordbruksförhandlingar kommer
att pågå och resultatet av dessa kan få stor
betydelse för den gemensamma
jordbrukspolitikens framtida utformning.
Under år 2004 kommer vidare arbetet med
livsmedelssäkerhetsrelaterade frågor att
fortsätta. Det fiskeripolitiska området
präglas av stora förändringar och röner stor
uppmärksamhet. Det är därför angeläget att
fiskeripolitikens effekter och olika
styrmedels effektivitet analyseras. SLI:s
analyser av dessa områden är viktiga
underlag för regeringens ställningstaganden.
Vidare är det också angeläget med analyser
av samhällsekonomiska konsekvenser inför
olika ställningstaganden gällande
livsmedelsområdet och det veterinära området
samt uppbyggnad av fiskeriekonomisk
kompetens. Det finns därför ett behov av att
dessa områden prioriteras. En kontinuitet
och permanent egen kompetens inom flera av
SLI:s centrala områden bör då bibehållas.
Under åren 2003 och 2004 får SLI 1 miljon
kronor per år från Fiskeriverket för
uppbyggnad av fiskeriekonomisk kompetens.
Regeringen föreslår en anslagstilldelning
för år 2004 om 8 851 000 kr.

Motionerna

Livsmedelsekonomiska institutet behövs inte
enligt motion 2003/04:MJ449 (m) yrkande 2
och i konsekvens härmed bör Jordbruksverket
tillföras de medel som nu avses anslås till
institutet. Motionärerna föreslår i enlighet
härmed att anslaget bör minskas med
4 426 000 kr jämfört med regeringens
förslag. Också i motion 2003/04:MJ470 (c)
delvis förespråkas att Livsmedelsekonomiska
institutet läggs ned. Motionärerna föreslår
att detta institut samordnas med anslag
43:14 Livsmedelsstatistik och föreslår en
medelstilldelning 6 000 000 kr under
regeringens förslag.

Utskottets ställningstagande

Livsmedelsekonomiska institutet skall
tillgodose det ökade behovet av
utredningsverksamhet och analyser med
ekonomisk inriktning inom jordbruks- och
livsmedelsområdet. Målet med
Livsmedelsekonomiska institutets verksamhet
är att förse regeringen med långsiktigt,
analytiskt underlag inför beslut och
internationella förhandlingar om jordbruks-
och livsmedelsfrågor samt öka kunskapen om
dessa frågor bland allmänheten. Som
regeringen förutspår kommer aktiviteten inom
Livsmedelsekonomiska institutets
verksamhetsområde att vara mycket omfattande
framöver. Detta särskilt mot bakgrunden av
den omfattande översynen av den gemensamma
jordbrukspolitiken som innebär att det på
några områden lämnas till medlemsstaterna
att bestämma den nationella tillämpningen,
t.ex. med avseende på användningen av de
medel som förs över från marknads- till
miljö- och landsbygdsåtgärder. Därutöver
vill utskottet också nämna att det
fiskeripolitiska området präglas av stora
förändringar och röner stor uppmärksamhet.
Institutets analyser av alla de områden
regeringen nämner i propositionen kommer att
utgöra viktiga underlag för regeringens
ställningstaganden. En kontinuitet och
permanent egen kompetens inom flera av
institutets centrala områden bör därför som
regeringen påpekar bibehållas. Utskottet
ansluter sig mot bakgrund härav till
regeringens bedömning av medelsbehovet under
anslaget och tillstyrker regeringens
förslag. Därmed avstyrker utskottet
motionerna 2003/04:MJ449 (m) yrkande 2 och
2003/04:MJ470 (c) delvis.

43:14 Livsmedelsstatistik samt
43:15 Jordbruks- och
livsmedelsstatistik
finansierad från EG-budgeten

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens
förslag om medelstilldelning under
anslagen 43:14 och 43:15.

43:16 Åtgärder inom
livsmedelsområdet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker vad regeringen
föreslår om anslagstilldelning och
avstyrker därmed tre motionsyrkanden
(kd, c) om annan anslagstilldelning

Propositionen

Anslaget disponeras för att främja exporten
av svenska livsmedel. Medlen disponeras
under år 2004 av Sveriges exportråd för
verksamhet inom ramen för Food From Sweden.
Regeringen föreslår en anslagstilldelning om
5 000 000 kr för år 2004.

Motionerna

I takt med att svenska livsmedelsprodukter
blir kända i Europa ökar förutsättningarna
för export anförs det i motion 2003/04:MJ399
(kd). Det är därför angeläget att på olika
sätt göra dessa produkter kända. Sverige
måste likt andra EU-länder satsa ordentligt
med nationella medel för att stötta svensk
livsmedelsexport (yrkande 17). I enlighet
härmed föreslår motionärerna ytterligare
5 000 000 kr i förhållande till regeringens
förslag (yrkande 48 delvis). I motion
2003/03:MJ473 (c) föreslås en satsning på
exportfrämjande åtgärder av småskaligt
framställda livsmedel i syfte att stärka
livsmedelsföretagen och
livsmedelsproduktionen i Sverige (yrkande
4). I enlighet härmed föreslås i motion
2003/04:MJ470 (c) delvis att anslaget ökas
med 15 000 000 kr jämfört med regeringens
förslag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet gör ingen annan bedömning än
regeringen av det beräknade medelsbehovet på
anslaget. De i motionerna 2003/04:MJ399 (kd)
yrkandena 17 och 48 delvis, 2003/04:MJ470
(c) delvis samt 2003/04:MJ473 (c) yrkande 4
framförda yrkandena om en höjning av
anslaget ryms inte inom den av riksdagen
fastställda ramen för utgiftsområdet.
Utskottet avstyrker motionerna i berörda
delar.

43:17 Bidrag till vissa
internationella organisationer
m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens
förslag om medelstilldelning under
anslag 43:17.

Landsbygdspolitik

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslag
(kd) om att inrätta nya anslag: Stöd
till avbytartjänst och Kompensation
för växthusnäringens skatt på bränsle.

Propositionen

Omfattning m.m.

Politikområdet omfattar verksamhet för en hållbar
utveckling av landsbygden. Åtgärderna är i
stor utsträckning riktade till
lantbruksföretag men också till andra
företag på landsbygden. Avgränsningen följer
i huvudsak rådets förordning (EG) nr
1257/1999 av den 17 maj 1999 om stöd från
Europeiska utvecklings- och garantifonden
för jordbruk (EUGFJ) till utveckling av
landsbygden samt åtgärder som syftar till
att underlätta genomförandet av denna.
Politikområdet omfattar också försöks- och
utvecklingsverksamhet inom ramen för de
skilda nationella handlingsprogrammen för
jordbrukets miljöpåverkan. Politikområdet
omfattar verksamhet vid Jordbruksverket och
länsstyrelserna. I regeringens skrivelse
Landsbygdspolitik - resultatredovisning
(skr. 2002/03:111) ges en fördjupad
redovisning av politikområdets omfattning,
mål, inriktning, insatser och uppnådda
resultat.

Målet är en ekologiskt, ekonomiskt och
socialt hållbar utveckling av landsbygden.
Målet omfattar en hållbar
livsmedelsproduktion, sysselsättning på
landsbygden, hänsyn till regionala
förutsättningar och uthållig tillväxt.
Vidare skall jordbrukets natur- och
kulturvärden värnas samt jordbrukets
negativa miljöpåverkan minimeras i syfte att
bidra till att de nationella
miljökvalitetsmålen uppnås inom en
generation.
Riksrevisionsverket har inte haft några
invändningar i revisionsberättelsen för år
2002 avseende Jordbruksverkets och
länsstyrelsernas verksamhet inom ramen för
politikområdet.

Utgiftsutveckling

Den beräknade utgiftsutvecklingen inom politikområdet
Landsbygdspolitik är följande (i miljoner
kronor och i löpande priser):

------------------------------------------------------
Utfall Anslag Utgifts- Förslag Beräknat Beräknat
prognos anslag anslag anslag
------------------------------------------------------
2002 20031 2003 2004 2005 2006
------------------------------------------------------
4 203 4 032 3 939 4 049 4 081 3 878
------------------------------------------------------
1Inklusive av riksdagen redan beslutade
anslag på tilläggsbudget och förslag på
tilläggsbudget i samband med
budgetpropositionen för år 2004.

Motionen

I motion 2003/04:MJ399 (kd)
uppmärksammas avbytarverksamheten. I
ett samhälle som strävar efter
välfärd för alla är det enligt
Kristdemokraterna rimligt att också
bönder skall kunna vara lediga från
sitt arbete utan att drabbas alltför
hårt ekonomiskt. Eftersom olika
system för avbytartjänst nu växer
fram i landet är det lämpligt att det
statliga stödet går direkt till den
som använder sig av avbytare och att
man får ersättning för uttagen ledig
tid med ett maximum som kan höjas i
takt med att avbytarstödet byggs ut
(yrkande 16). På nytt anslag,
Avbytartjänst, föreslår motionärerna
en medelstilldelning om 20 000 000 kr
(yrkande 48 delvis). Motionärerna
anför vidare att det i ett flertal
statliga utredningar har slagits fast
att växthusodlingen är en mycket
energiintensiv näringsgren som är
utsatt för stark internationell
konkurrens. Det nuvarande
energibeskattningssystemet dränerar
enligt motionärerna växthusföretagen
på viktigt kapital som bättre behövs
för att stärka lönsamheten och öka
förutsättningarna att vidta
energibesparande och
energieffektiviserande investeringar.
För att kompensera för
växthusnäringens skatt på bränsle
föreslås ett nytt anslag,
Kompensation för växthusnäringens
skatt på bränsle, och en
medelstilldelning om 20 000 000 kr
(yrkande 48 delvis).

Utskottets ställningstagande

Regeringens resultatredovisning över
Landsbygdspolitiken redovisas i
betänkandet i avsnittet
Landsbygdspolitik -
resultatredovisning. I anslutning
härtill redovisar också utskottet
sina bedömningar härav.

Den 19 november 2003 fastställde
riksdagen ramen för utgiftsområdet
för budgetåret 2004 till 14 278 732
kr. Ungefär 60 % av utgifterna
finansieras från EU-budgeten.
Merparten av EU-stödet avser
obligatoriska åtgärder. Det
förekommer dock delfinansierade stöd
och ersättningar som förutsätter
nationell medfinansiering. Till dessa
hör bl.a. det nya
landsbygdsprogrammet. Utgifterna inom
utgiftsområdet styrs till stor del av
EG:s regelverk och kan påverkas
endast genom förändringar av den
gemensamma jordbrukspolitiken och den
gemensamma fiskepolitiken. Mot
bakgrund härav och då de i motion
2003/04:MJ399 (kd) yrkandena 16 och
48 delvis framställda kraven på
ytterligare utgifter på det nya
anslaget inte ryms inom den av
riksdagen fastställda ramen avstyrks
motionen i berörda delar.

44:1 Åtgärder för
landsbygdens miljö och
struktur samt 44:2 Från
EG-budgeten finansierade
åtgärder för landsbygdens
miljö och struktur

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker
regeringens förslag om
medelstilldelning under
anslagen. Samtidigt avstyrker
utskottet förslag om annan
tilldelning m.m. (kd, c).
Utskottet tillstyrker dessutom
regeringens förslag till
bemyndigande.

Propositionen

Anslaget 44:1 Åtgärder för
landsbygdens miljö och struktur
används för att finansiera
strukturstöd och miljöersättningar
med anknytning till jordbruket.
Miljöersättningar riktade mot
jordbruket, stöd till mindre gynnade
områden, kompetensutveckling,
startstöd till yngre jordbrukare,
stöd till investeringar i
jordbruksföretag, stöd till
bearbetning och saluföring av
jordbruksprodukter samt åtgärder för
landsbygdens utveckling finansieras
under anslaget. Åtgärderna återfinns
inom ramen för Sveriges miljö- och
landsbygdsprogram och Sveriges två
Mål 1-program. Från anslaget
utbetalas även ersättningar för
löpande åtaganden från den tidigare
programperioden. Under anslaget
finansieras det nationella stödet
till jordbruket i norra Sverige.
Anslaget används även för att
finansiera ett nationellt
anläggningsstöd för plantering av
energiskog i enlighet med rådets
förordning (EEG) nr 1251/99 om
upprättande av ett stödsystem för
vissa jordbruksgrödor.

Huvuddelen av åtgärderna som
finansieras under anslaget är
ersättningsformer som bygger på
fleråriga förpliktelser om
utbetalningar. Detta innebär att
staten åtar sig framtida ekonomiska
förpliktelser som inte ryms inom
ramen för de av riksdagen årligen
anvisade anslagsmedlen. Regeringen
föreslår därför att regeringen
bemyndigas att under år 2004, i fråga
om ramanslaget 44:1 Åtgärder för
landsbygdens miljö och struktur,
besluta om bidrag som inklusive
tidigare åtaganden medför utgifter på
högst 1 125 000 000 kr år 2005, högst
485 000 000 kr år 2006, högst
115 000 000 kr år 2007, högst
45 000 000 kr år 2008 och högst
30 000 000 kr därefter.
Under anslaget har anvisats medel
för de av Sverige tillämpade miljö-
och strukturstöden med anknytning
till jordbruket samt för det
nationella stödet till jordbruket i
norra Sverige. Regeringens avsikt är
att följa de planer som finns för
programmen i syfte att nå de mål som
formulerats. Anslaget för år 2004
minskas med 14 miljoner kronor
jämfört med det i budgetpropositionen
för år 2003 beräknade anslaget för
att medverka till ett lägre
utgiftstryck på statsbudgeten under
år 2004. Minskningen av anslaget
kommer att innebära lägre utgifter
för åtgärder inom ramen för miljö-
och landsbygdsprogrammet under år
2004.
Regeringen föreslår en
anslagstilldelning om 2 209 000 000
kr för år 2004.
Huvuddelen av åtgärderna som
finansieras under anslaget 44:2 Från
EG-budgeten finansierade åtgärder för
landsbygdens miljö och struktur är
ersättningsformer som bygger på
fleråriga förpliktelser om
utbetalningar. Detsamma gäller
åtgärder inom ramen för
strukturfondsprogrammen i Mål 1 och
gemenskapsinitiativet Leader+. Detta
innebär att staten åtar sig framtida
ekonomiska förpliktelser som inte
ryms inom ramen för de av riksdagen
årligen anvisade anslagsmedlen.
Regeringen föreslår därför att
regeringen bemyndigas att under år
2004, i fråga om ramanslaget 44:2
Från EG-budgeten finansierade
åtgärder för landsbygdens miljö och
struktur, besluta om bidrag som
inklusive tidigare åtaganden medför
utgifter på högst 1 260 000 000 kr år
2005, högst 510 000 000 kr år 2006,
högst 150 000 000 kr år 2007, högst
60 000 000 kr år 2008 och högst
20 000 000 kr därefter.
Regeringen föreslår en
anslagstilldelning om 1 557 951 000
kr för år 2004.

Motionerna

Det konventionella jordbruket har
mycket god kvalitet både beträffande
produkter och produktionsmetoder
anförs det i motion 2003/04:MJ399
(kd). Om man vill höja
miljöambitionen inom hela
jordbruksnäringen är det enligt
Kristdemokraterna anmärkningsvärt att
Rekostödet avvecklats. I stället för
kortsiktiga stöd vill partiet
initiera en långsiktig satsning på
miljöanpassat jordbruk där både
konventionellt jordbruk med Rekostöd
och ekologiskt jordbruk kan samspela
(yrkande 8). I enlighet härmed
föreslår motionärerna en
medelstilldelning som överstiger
regeringens med 70 000 000 kr
(yrkande 48 delvis). Vidare anför
Kristdemokraterna att
Norrlandsjordbruket har extra
kostnader som man i övriga Sverige
inte har. Produktionen i norra
Sverige minskar, vilket tyder på att
lönsamheten är sämre än på andra
håll. En höjd transportersättning
skulle sannolikt leda till ökad
stabilitet och framtidstro.
Införandet av kadaverinsamlingen i
norra Sverige har medfört att
jordbruket i norr drabbats av högre
kostnader än vad man har i södra
Sverige (yrkande 10). Partiet
föreslår därför att anslaget tillförs
10 000 000 kr utöver vad regeringen
föreslår (yrkande 48 delvis).

I motion 2003/04:MJ473 (c) yrkande
2 föreslås att man bör tillföra
nationella budgetmedel för att mildra
utfallet av det klena
förhandlingsresultatet gällande
landsbygdsförordningen och
miljöstödsprogrammen. Anslaget bör
ökas och användas till att återskapa
våtmarker, stärka konkurrenskraften i
mindre gynnade områden, integrera
hästpolitiken i jordbrukspolitiken
och startstöd till
landsbygdsföretagare. I enlighet
härmed föreslås i motion
2003/04:MJ470 (c) delvis att anslaget
höjs med 230 000 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Anslaget 44:1 används i huvudsak till
att finansiera strukturstöd och
miljöersättningar med anknytning till
jordbruket inklusive det nationella
stödet till jordbruket i norra
Sverige. Till anslaget hänförs
startstöd till yngre jordbrukare,
stöd till investeringar i
jordbruksföretag, stöd till
bearbetning och saluföring av
jordbruksprodukter samt miljöåtgärder
och åtgärder för landsbygdens
utveckling. Dessa stödformer bygger
på fleråriga åtaganden om
utbetalningar. Till anslaget 44:2
anvisas medel motsvarande EU:s
finansiering av de olika åtgärderna
inom ramen för Sveriges miljö- och
landsbygdsprogram som redovisas under
anslaget 44:1.

Genomförandet av miljö- och
landsbygdsprogrammet regleras av
förordningen (EG) nr 1257/1999. I
förordningen anges att en utvärdering
skall genomföras dels efter halva
programperioden, dels efter avslutad
programperiod. Utvärderingen efter
halva perioden skall överlämnas till
kommissionen senast den 31 december
2003. I kommissionens förordning (EG)
nr 445/2002 av den 26 februari 2002
om tillämpningsföreskrifter för
rådets förordning (EG) nr 1257/1999
om stöd från Europeiska utvecklings-
och garantifonden för jordbruket
(EUGJ) till utveckling av
landsbygden, ges detaljerade
anvisningar om innehåll och krav för
övervakning och utvärdering. EG-
kommissionen har också utarbetat
gemensamma utvärderingsfrågor med
kriterier och indikatorer.
Halvtidsutvärderingen skall utföras i
enlighet med dessa anvisningar,
kriterier och indikatorer. I augusti
2002 tillsatte regeringen en särskild
utredare med uppgift att genomföra en
halvtidsutvärdering av miljö- och
landsbygdsprogrammet för Sverige år
2000-2006 i enlighet med vad som
föreskrivs av EG. Utredaren
presenterade nyligen sitt betänkande
Levande kulturlandskap - en
halvtidsutvärdering av miljö- och
landsbygdsprogrammet (SOU 2003:105).
I betänkandet redovisar utredaren sin
utvärdering av måluppfyllelsen
utifrån de i programmet angivna
målen. Vidare bedöms det
administrativa genomförandet, främst
gentemot stödmottagarna. Utredaren
lämnar dessutom förslag på
förbättringar av programmet och dess
genomförande inom de beslutade
ekonomiska ramarna för programmet.
Betänkandet bereds för närvarande
inom Regeringskansliet. Utskottet
anser att resultatet av det fortsatta
arbetet bör avvaktas innan riksdagen
vidtar några åtgärder i frågan. Med
det anförda tillstyrker utskottet
regeringens förslag till
medelstilldelning under anslagen 44:1
och 44:2 och avstyrker i enlighet
härmed motionerna 2003/04:MJ399 (kd)
yrkandena 8 och 48 delvis, 2003/04:
MJ470 (c) delvis samt 2003/04:MJ473
(c) yrkande 2.
De i motion 2003/04:MJ399 (kd)
yrkandena 10 och 48 delvis framförda
förslagen om ett extra Norrlandsstöd
återfanns också i utskottets
betänkande över budgetpropositionen
för år 2003 (se bet. 2002/03:MJU2 s.
49 f.). Utskottet redogjorde därvid
utförligt för de olika stöden inom
denna region. I betänkandet ansåg
utskottet att de åtgärder som
vidtagits var ägnade att stärka
konkurrensen för jordbruket i
regionen, men utskottet förutsatte
därutöver att regeringen följer
utvecklingen och effekterna av de
åtgärder som hittills vidtagits.
Utskottets uppfattning kvarstår, men
utskottet vill därutöver påpeka att
den tidigare nämnda parlamentariska
kontaktgruppen angående
implementeringen av beslutet om att
reformera den gemensamma
jordbrukspolitiken har i uppgift
bl.a. att analysera
jordbruksreformens konsekvenser för
jordbruket i norra Sverige. Med det
anförda anser utskottet att förslagen
i motion 2003/04:MJ399 (kd) yrkandena
10 och 48 delvis därmed inte bör
föranleda något riksdagens uttalande.
Förslaget om ytterligare medel till
anslaget 44:1 ryms för övrigt inte
inom den fastställda ramen.

44:3 Miljöförbättrande
åtgärder i jordbruket

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker
regeringens förslag om
medelstilldelning under
anslaget och avstyrker
motionsyrkanden (fp, kd, c) med
förslag till bl.a. ytterligare
tilldelning.

Propositionen

Anslaget disponeras av
Jordbruksverket för att inom skilda
nationella handlingsprogram,
huvudsakligen genom försöks- och
utvecklingsverksamhet, styra
utvecklingen inom jordbruket och
trädgårdsnäringen mot minskat
växtnäringsläckage, minskad
ammoniakavgång, säkrare och minskad
användning av bekämpningsmedel,
bevarande av biologisk mångfald och
tillvaratagande av kulturvärden samt
ökad ekologisk produktion. Anslaget
får likaså disponeras för
marknadsstödjande åtgärder för
ekologisk produktion, uppföljning och
utvärdering av den gemensamma
jordbrukspolitiken liksom effekterna
av de verksamheter som finansieras
under anslaget,
standardiseringsarbete och verksamhet
med funktionstest av
lantbrukssprutor.

Huvuddelen av den verksamhet som
finansieras under anslaget bygger på
fleråriga förpliktelser om
utbetalningar. Regeringen föreslår
därför att regeringen bemyndigas att
under år 2004, i fråga om ramanslaget
44:3 Miljöförbättrande åtgärder i
jordbruket, besluta om bidrag som
medför utgifter på högst 7 600 000 kr
år 2005 och högst 4 500 000 kr år
2006.
Genom försöks- och
utvecklingsverksamhet inom ramen för
de nationella handlingsprogrammen kan
aktuella, konkreta och angelägna
frågeställningar med bäring på
relevanta nationella miljömål
behandlas. Resultaten ligger till
grund för råd och rekommendationer om
direkt tillämpliga åtgärder inom
jordbruket i en nära framtid.
Anslaget 26:1 Forskningsrådet för
miljö, areella näringar och
samhällsbyggande: Forskning och
samfinansierad forskning, finansierar
bl.a. bidrag för informations- och
rådgivningsverksamhet inom
hemträdgårdsområdet. Regeringen
föreslår att 3,5 miljoner kronor för
Fritidsodlingens Riksorganisation för
informations- och
rådgivningsverksamhet inom
hemträdgårdsområdet och 750 000 kr
för Stiftelsen trädgårdsodlingens
elitplantstation överförs till detta
anslag från nämnda anslag. Under
anslaget disponeras för närvarande 14
miljoner kronor för olika åtgärder
rörande ekologisk produktion. Dessa
medel bör fr.o.m. år 2004 anvisas
under ett nytt anslag 44:7 Ekologisk
produktion.
Regeringen föreslår en
anslagstilldelning om 11 901 000 kr
för år 2004.

Motionerna

I motionerna 2003/04:MJ431 (fp)
yrkande 22 delvis och 2003/04:Fi240
(fp) 26 delvis föreslår Folkpartiet
att anslaget höjs med 15 000 000 kr i
förhållande till regeringens förslag.
Enligt motion 2003/04:MJ399 (kd)
yrkande 48 delvis används anslaget
till många viktiga områden såsom
forskning för att minska
växtnäringsläckage, ammoniakavgång,
säkrare och minskad användning av
bekämpningsmedel. Dessutom ingår
forskning och utveckling om bevarande
av biologisk mångfald och
tillvaratagande av kulturvärden.
Kristdemokraterna är starkt kritiska
till den sänkning av anslaget till
miljöförbättrande åtgärder som
gjordes i samband med riksdagens
behandling av vårpropositionen för år
2003. I enlighet härmed yrkas en ökad
medelstilldelning med 10 000 000 kr i
förhållande till regeringens förslag.
Forskningen om ekologiskt lantbruk
behöver breddas, enligt motion
2003/04:MJ470 (c) delvis, samtidigt
som arbetet med att minska
växtnäringsläckaget inom jordbruket
behöver intensifieras. Centerpartiet
föreslår därför ett anslagstillskott
om 25 000 000 kr utöver regeringens
förslag.

Utskottets ställningstagande

Som utskottet redogjort för ovan
tillsatte regeringen år 2002 en
utredning med uppgift att genomföra
en halvtidsutvärdering av Miljö- och
landsbygdsprogrammet för Sverige år
2000-2006 (dir. 2002:109), vilken
nyligen redovisade sitt uppdrag.
Utredaren har utvärderat Miljö- och
landsbygdsprogrammet gentemot de
olika mål som finns angivna.
Utredaren har dessutom redovisat svar
på de frågor och indikatorer som
följer av EG-kommissionens förordning
(EG) nr 445/2002. Därutöver har
utredaren utvärderat det
administrativa genomförandet av
programmet. Utredaren lämnar dessutom
förslag på förbättringar av
programmet inom den av riksdagen
beslutade ekonomiska ramen för
programmet (SOU 2003:105).
Betänkandet bereds nu inom
Regeringskansliet. Utskottet anser
det naturligt att resultatet av det
fortsatta arbetet med översynen av
Miljö- och landsbygdsprogrammet bör
redovisas innan riksdagen vidtar
några åtgärder med anledning av
sådana frågor som tas upp i
motionerna 2003/03:MJ399 (kd) yrkande
48 delvis, 2003/04:MJ431 (fp) yrkande
22 delvis, 2003/04:MJ470 (c) delvis
och 2003/04:Fi240 (fp) yrkande 26
delvis. Yrkandena om ytterligare
medelstilldelning på anslaget ryms
för övrigt inte inom den ram
riksdagen fastställt för
utgiftsområdet. Utskottet avstyrker
motionerna i berörda delar.

44:4 Stöd till jordbrukets
rationalisering m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker
regeringens förslag om
medelstilldelning under
anslaget. Utskottet avstyrker
flera yrkanden (s, fp, kd, c)
som bl.a. föreslår ytterligare
medel till
omarronderingsverksamheten i
Sverige.

Propositionen

Regeringen anför att från anslaget
betalas bidrag till jordbrukets yttre
och inre rationalisering enligt
förordningen (1978:250) om statligt
stöd till jordbrukets rationalisering
(omtryckt 1988:999). Från och med år
2004 disponeras anslaget helt för
vissa omarronderingsprojekt i
Dalarnas och Västra Götalands län.

Regeringen föreslår en
anslagstilldelning för år 2004 om
3 000 000 kr.

Motionerna

I motionerna 2003/04:MJ431 (fp)
yrkande 22 delvis och 2003/04:Fi240
(fp) 26 delvis föreslår Folkpartiet
att anslaget höjs med 2 000 000 kr i
förhållande till regeringens förslag.
Enligt motion 2003/04:MJ28 (kd)
yrkande 8 har riksdagen vid flera
tillfällen givit regeringen till
känna behovet av att påskynda
omarronderingarna. Detta gäller såväl
pågående arbete som nya projekt.
Tvärtemot detta föreslår regeringen
nedskärningar i anslagen till
omarronderingsverksamheten, vilket
bl.a. innebär att redan inledda
projekt i Dalarna måste avbrytas.
Neddragningen innebär en risk för att
kompetensen inte kan upprätthållas,
vilket medför svårigheter att
återuppta verksamheten utan stora
initiala problem. En rationalisering
av fastighetsindelningen är en
förutsättning för att
jordbruksnäringen skall utvecklas i
takt med tiden. Det är enligt
motionärerna därför angeläget att de
medel regeringen anslår svarar mot de
behov som föreligger. I enlighet med
denna motion anför Kristdemokraterna
i motion 2003/04:MJ399 (kd) att
anslaget bör ökas för att garantera
fortsatt omarronderingsverksamhet med
möjlighet till tillkommande objekt
samt fortsatt stöd till åtgärder
kring Emån (yrkande 22). I enlighet
härmed föreslås ytterligare 5 000 000
kr i förhållande till regeringens
förslag (yrkande 48 delvis). Enligt
motion 2003/04:MJ470 (c) delvis bör
extrasatsningar göras för att
fullfölja de omarronderingsprojekt
som pågår i bl.a. Dalarnas län med
2 000 000 kr ytterligare på anslaget.
I motion 2003/04:MJ347 (s) påpekas
att regeringen i budgetpropositionen
föreslår ett anslag på 3 000 000 kr
till jordbrukets rationalisering.
Motionärerna vill emellertid lyfta
fram vikten av att
omarronderingsverksamheten även
fortsättningsvis skall kunna bedrivas
i minst oförändrad omfattning.

Utskottets ställningstagande

När det gäller kraven i motionerna om
medel till omarronderingsverksamheten
i bl.a. Dalarna vill utskottet
framhålla att regeringen i
tilläggsbudget för år 2003 i
anslutning till denna
budgetproposition (prop. 2003/04:1
vol. 1 s. 250 f.) särskilt påpekar
att i samband med beredningen av
riksdagens beslut med anledning av
2003 års ekonomiska vårproposition,
miljö- och jordbruksutskottet
betonade vikten av att den
omarronderingsverksamhet som bekostas
från förevarande anslag kan bedrivas
i oförändrad omfattning. För att
möjliggöra detta föreslår regeringen
att detta anslag ökas med 1 000 000
kr. Riksdagen har antagit regeringens
förslag om tilläggsbudget för 2003
(bet. 2003/04:FiU11, rskr. 2003/04:43
m.fl. Den medelstilldelning som
regeringen föreslår för kommande
budgetår anser utskottet mot bakgrund
av att hela anslaget avser
omarronderingsverksamheten vara ägnad
att tillgodose behovet. Den av
riksdagen fastställda ramen för
utgiftsområdet medger för övrigt inte
några ytterligare medel till
anslaget. Mot bakgrund härav och då
det som i övrigt framförs i
motionerna inte föranleder någon
annan bedömning från utskottets sida
avstyrker utskottet motionerna
2002/03:MJ28 (kd) yrkande 8,
2003/04:MJ347 (s), 2003/04:MJ399 (kd)
yrkandena 22 och 48 delvis,
2003/04:MJ431 (fp) yrkande 22 delvis,
2003/04:MJ470 (c) delvis och
2003/04:Fi240 (fp) yrkande 26 delvis.

44:5 Stöd till innehavare
av fjällägenheter m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker
regeringens förslag om
medelstilldelning under anslag
44:5.

44:6 Återföring av skatt
på handelsgödsel och
bekämpningsmedel m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker
regeringens förslag om
medelstilldelning och avstyrker
fem yrkanden (m, fp, kd, c) om
annan anslagstilldelning.
Härutöver tillstyrker utskottet
regeringens förslag om
bemyndigande.

Propositionen

Anslaget används för att återföra
uppburen skatt på bekämpningsmedel
och kväve i handelsgödsel i
jordbruket till jordbruksnäringen.
Huvuddelen av den återförda skatten
används till åtgärder för att minska
växtnäringsförluster från jordbruket
och minska miljöriskerna inom
växtskyddsområdet. En mindre del, ca
25 %, av beloppet återförs kollektivt
till jordbruksnäringen för bl.a.
forskning, informations-,
utbildnings-, rådgivnings- och
utvecklingsinsatser med syfte att
främja hållbara produktionsmetoder
inom jordbruket och
trädgårdsnäringen.

De årliga utgifterna för de ca 30
000 växtodlingsplanerna som
finansieras under anslaget beräknas
till högst 195 miljoner kronor.
Regeringen har tidigare bemyndigats
att i fråga om ramanslaget 44:6
Återföring av skatt på handelsgödsel
och bekämpningsmedel m.m., besluta om
bidrag som inklusive tidigare
åtaganden medför utgifter på högst
195 000 000 kr under år 2005.
Regeringen föreslår en
anslagstilldelning om 251 000 000 kr
för år 2004.

Motionerna

Moderata samlingspartiet föreslår i
motion 2003/04:MJ449 (m) yrkande 3
delvis en sänkning av anslaget med
251 000 000 kr. Som skäl härför anför
motionärerna att eftersom Moderaterna
föreslår ett avskaffande av skatten
finns det inga medel att återföra.
Motionärerna anför att för att de
svenska jordbruksföretagen skall få
mer jämförbara konkurrensvillkor med
övriga EU-länders, måste
produktionskostnaderna minska, utan
politisk detaljstyrning i form av
t.ex. återföring. Folkpartiet
föreslår i motionerna 2003/04:MJ431
(fp) yrkande 22 delvis och
2003/04:Fi240 (fp) yrkande 26 delvis
att anslaget sänks med 251 000 000
kr. I motion 2003/04:MJ399 (kd)
yrkande 48 delvis anförs att i
skrivelse 2002/03:111
Landsbygdspolitik -
resultatredovisning konstaterar
regeringen att användningen av
kemiska bekämpningsmedel inom
jordbruket ökat något sedan år 1995.
Enligt Kristdemokraternas uppfattning
krävs ytterligare forskning,
utveckling, utbildning, information
och andra insatser för att
ytterligare minska användningen av
kemiska bekämpningsmedel.
Motionärerna föreslår därför att
anslaget tillförs 150 000 000 kr
utöver vad regeringen föreslår.
Enligt motion 2003/04:MJ470 (c)
delvis måste jordbruksnäringen ges
ekonomiskt likvärdiga
konkurrensvillkor med
jordbruksnäringen i t.ex. Finland och
Danmark. Centerpartiet föreslår
därför bl.a. att skatten på kväve i
handelsgödsel därmed skall slopas.
Motionärerna föreslår att anslaget
minskas med 151 000 000 kr.
Återstående medel utgör
bekämpningsmedelsavgifter som skall
återföras till näringen på lämpligt
sätt.

Utskottets ställningstagande

År 2001 tillsatte regeringen en
utredning, den s.k. HOBS-utredningen
(dir. 2001:55), med uppgift att göra
en översyn av skatterna på
bekämpningsmedel och handelsgödsel i
syfte att förbättra deras
effektivitet som miljöstyrmedel utan
att kraven på kostnadseffektivitet
eftersätts. Utredningen presenterade
under våren 2003 sitt betänkande
Skatt på handelsgödsel och
bekämpningsmedel? (SOU 2003:9).
Liksom utredaren anser regeringen att
skatten på bekämpningsmedel bör
höjas. Regeringen föreslår därför i
budgetpropositionen att skatten höjs
med 30 kr för varje helt kilogram
verksam beståndsdel i
bekämpningsmedlet från den 1 januari
2004 (prop. 2003/04:1 volym 1 sid.
222 f.). I övriga delar bereds
betänkandet vidare inom
Regeringskansliet. Utskottet vill för
egen del inte föregripa den fortsatta
behandlingen av frågan och gör därför
ingen annan bedömning än den
regeringen gör om medelstilldelningen
på anslaget. Utskottet avstyrker
därför motionerna 2003/04:MJ431 (fp)
yrkande 22 delvis, 2003/04:MJ449 (m)
yrkande 3 delvis, 2003/04:MJ470 (c)
delvis och 2003/04:Fi240 (fp) yrkande
26 delvis.

44:7 Ekologisk produktion

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker
regeringens förslag om att
inrätta ett nytt anslag samt
medelstilldelningen på detta
anslag. Därmed avstyrker
utskottet fyra motionsyrkanden
(m, fp, c) i vilka motionärerna
motsätter sig
anslagstilldelningen.

Propositionen

Regeringen föreslår att ett nytt
anslag benämnt 44:7 Ekologisk
produktion anvisas fr.o.m. år 2004.
Anslaget disponeras av
Jordbruksverket för
utvecklingsinsatser rörande ekologisk
produktion. Vidare föreslår
regeringen att regeringen bemyndigas
att under år 2004 i fråga om anslaget
44:7 Ekologisk produktion besluta om
bidrag som medför utgifter på högst
9 900 000 kr år 2005 och högst
4 500 000 kr år 2006. Under anslaget
44:3 Miljöförbättrande åtgärder i
jordbruket har för år 2003 avsatts 14
miljoner kronor för åtgärder rörande
ekologisk produktion. Medlen avser
Jordbruksverkets
utvecklingssatsningar rörande
ekologisk produktion. Inom anslaget
ryms försöks- och
utvecklingsverksamhet,
marknadsstödjande åtgärder samt
åtgärder för främjande av ekologisk
produktion, såsom stöd till
organisationer, stiftelser och
myndigheter som bedriver projekt för
att främja ekologiskt lantbruk. Dessa
medel överförs fr.o.m. år 2004 till
anslaget 44:7 Ekologisk produktion.
Anslaget förstärks även med 1 miljon
kronor för att finansiera en särskild
satsning avseende djurhälsa inom
ekologisk produktion.

Regeringen föreslår en
anslagstilldelning för år 2004 om
15 000 000 kr.

Motionerna

Moderata samlingspartiet motsätter
sig att medel anslås för att stödja
en produktionsmetod, vilket framförs
i motion 2003/04:M449 (m) yrkande 3
delvis. Enligt motionärerna är
ekologisk produktion på det hela
taget inte mer miljövänlig än
konventionell. Det finns således inte
något motiv att av miljöskäl stödja
ekologisk produktion. Motionärerna
föreslår i enlighet härmed att
anslaget sänks med 15 000 000 kr. I
motionerna 2003/04:MJ431 (fp) yrkande
22 delvis och 2003/04:Fi240 (fp) 26
delvis föreslår Folkpartiet att
anslaget sänks med 15 000 000 kr.
Även i motion 2003/04:MJ470 (c)
delvis föreslås att anslaget sänks
med 15 000 000 kr.

Enligt motion 2003/03:Sk401 (kd)
yrkande 7 bedrivs trädgårdsnäringens
produktion på förhållandevis små
brukningsarealer. Detta gör att ett
arealstöd för miljöförbättrande
åtgärder utgör en viktig stimulans
till förändring av
produktionsmetoder. För
växthusodlingens del bedrivs i dag en
alltför begränsad, av samhället
stödd, forsknings- och
utvecklingsverksamhet för att ge
vägledning för företag som önskar att
utvecklas efter ekologiska principer.
Ett stöd skulle enligt motionärerna
få en stor betydelse för att minska
riskerna i företagen och också utgöra
en berättigad ersättning för det
forsknings- och utvecklingsarbete som
borde varit ett generellt åtagande
från samhällets sida.

Utskottets ställningstagande

Ekologisk produktion innebär en
strävan att uppnå en helhetssyn
utifrån företagets förutsättningar.
Både vad gäller växtnäring och foder
utnyttjas så långt som möjligt
förnybara resurser och produkter som
producerats på gården. Utfodringen av
djuren baseras i hög grad på vall och
grönfoder. Tillförseln av växtnäring
från källor utanför gården är oftast
begränsad och ogräs och skadegörare
bekämpas med hjälp av andra metoder
än kemiska bekämpningsmedel. I
enlighet härmed bidrar ekologisk
produktion till att uppnå
miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.
Produktionsmetoden kan även direkt
och indirekt ha positiva effekter för
möjligheten att uppnå andra
miljökvalitetsmål och då främst Ingen
övergödning och Ett rikt
odlingslandskap. De medel som avsätts
för denna produktionsform avses täcka
utvecklingssatsningar,
försöksverksamhet och
marknadsstödjande åtgärder m.m.
Utskottet delar regeringens
uppfattning att ett särskilt anslag
för denna produktionsform bör
inrättas. Därutöver tillstyrker
utskottet den föreslagna
medelstilldelningen samt det
bemyndigande regeringen föreslår.
Härigenom avstyrker utskottet kraven
i motionerna 2003/04:MJ431 (fp)
yrkande 22 delvis, 2003/04:MJ449 (m)
yrkande 3 delvis, 2003/04:MJ470 (c)
delvis och 2003/04:Fi240 (fp) yrkande
26 delvis. När det gäller motion
2003/03:Sk401 (kd) yrkande 7 vill
utskottet därutöver hänvisa till vad
utskottet anför under anslag 44:3 om
det pågående arbetet med
utvärderingen av Miljö- och
landsbygdsprogrammet. Motionen i
berörd del avstyrks.

Samepolitik

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avvaktar
redovisningen av
informationssatsningen om
samerna och projektgruppens
slutredovisning liksom
resultatet av översynen av
Sametingets kansli. I övrigt
instämmer utskottet i
regeringens analys av
resultatet av vidtagna åtgärder
inom politikområdet.

Propositionen

Omfattning

Politikområdet omfattar verksamheten vid
Sametinget, rennäringen och
information om samer och samisk
kultur. Till politikområdet hör
också arbete med urbefolkningsfrågor
med både nationell och internationell
verksamhet.

Sametingets verksamhet regleras i
sametingslagen (1992:1433) och
förordningen (1993:327) med
instruktion för Sametinget.
Sametinget anvisas medel till sin
verksamhet över utgiftsområde 1
anslag 45:1 Sametinget. Rennäringen
regleras i huvudsak i rennäringslagen
(1971:437) och i
rennäringsförordningen (1993:384). De
skador som vilda djur orsakar
rennäringen ersätts enligt
viltskadeförordningen (2001:724).
Sametingets utgiftsutveckling har
inte uppvisat några stora
förändringar under åren och
Sametinget har även under år 2002 ett
visst anslagssparande. Beträffande
den framtida utgiftsutvecklingen
avvaktar regeringen behandlingen av
Rennäringspolitiska kommitténs
förslag och Sametingsutredningen.
Genom en kraftigt minskad renslakt
sedan mitten av 1990-talet uppkom ett
anslagssparande på anslaget 45:1
Främjande av rennäringen m.m. på
närmare 50 miljoner kronor.
Jordbruksverket har med regeringens
medgivande under de tre senaste åren
disponerat huvuddelen av
anslagssparandet för svensk
medfinansiering av Mål 1-stöd för
särskilda samiska program (tidigare
Mål 6) och för katastrofskadeskydd
vid synnerligen svåra förhållanden.
Anslagssparandet kommer att förbrukas
under år 2003.
Regeringens inriktning är att
successivt pröva ett utvidgat samiskt
självbestämmande inom områden där
detta är möjligt och med beaktande av
resultatet av pågående och nyligen
avslutade utredningar. Regeringen har
inlett samtal som syftar till en
närmare dialog mellan staten och
samerna. Dessa samtal baseras på
respekt, partnerskap och ökat samiskt
självbestämmande. Regeringen arbetar
långsiktigt för en ratificering av
ILO-konvention 169. Därför har
regeringen tillsatt en
gränsdragningskommission för att
fastställa gränserna för
renskötselområdet och en
jaktutredning för att närmare utreda
omfattningen av samebymedlemmars och
markägares rätt till jakt och fiske
inom lappmarkerna och
renbetesfjällen. Regeringen inriktar
numera sin informationssatsning om
samer och samisk kultur på det
nationella planet.

Resultatbedömning, analys m.m.

Verksamheten vid Sametinget är indelad i
följande delar:

1 det folkvalda organet,
2
3 samiska språk,
4
5 nordiskt och internationellt
arbete,
6
7 information om samiska
förhållanden,
8
9 samiska näringar och
samhällsplaneringen,
10
11 verksamhet med EU:s
strukturfonder,
12
13 kultur.
14
De viktigaste effekterna av den förda
politiken när det gäller samiska
näringar och samhällsplaneringen är
enligt regeringen att betydelsen av
den samiska kulturen och näringarna
har lyfts fram i bl.a.
miljömålsarbetet.

Prisstöd till rennäringen lämnades
för slaktåret 2002/03 med 18,7
miljoner kronor för knappt 1 700 ton
renkött. Det genomsnittliga
avräkningspriset var 37,10 kr per
kilo exklusive mervärdesskatt och
prisstöd, vilket innebär en sänkning
med 4,60 kr sedan föregående år.
Antalet slaktade renar uppgick till
drygt 60 000, vilket är en ökning med
närmare 1 500 djur. Antalet kalvar
som märkts under året bedöms vara
högt, varför slakten även framöver
kan beräknas ligga på en högre nivå
än tidigare år. Genom utfodring och
tidigareläggning av slakt är antalet
slaktkroppar som kasserats på grund
av hög cesiumhalt mindre än 50
stycken. Verksamheten med medling
m.m. i tvister mellan samebyar och
jordbrukare när det gäller konflikter
på grund av renbetning på åkermark
har nu kommit i gång. Det har även
under detta år varit mycket goda
väderförhållanden för rennäringen.
Några bidrag för utfodring på grund
av synnerligen svåra
betesförhållanden har inte betalats
ut.
Inom ramen för regeringens
informationssatsning om samerna som
Sveriges urbefolkning har hittills
beviljats projektmedel på ca drygt 8
miljoner kronor till ett trettiotal
projekt.
Regeringen har år 2002 beslutat att
ge Sametinget i uppdrag att utveckla
och etablera ett permanent nationellt
informationscentrum för samefrågor.
För detta anvisades Sametinget ett
engångsbelopp på 3 miljoner kronor.
Uppdraget skall redovisas senast den
31 december 2004. Som en del av
informationssatsningen beslöt
regeringen i april 2003 om ett
särskilt informationsprojekt,
Konkreta informationsvägar om samer
och samisk kultur. Projektet leds av
en interdepartemental styrgrupp och
skall senast i december 2003 avge en
slutredovisning med förslag till
fortsatta åtgärder och aktiviteter.
Regeringen konstaterar att
årsredovisningen för år 2002 är
betydligt bättre än föregående år.
Den är inte belastad med icke
efterfrågad information och är
överskådlig och tillgänglig. Det går
att utläsa såväl resultat som
effekter där så efterfrågas. Dock
behöver Sametinget förbättra sin
kvalitetsredovisning, som enligt
regeringen är behäftad med stora
brister. Regleringsbrevets mål är
inte konkretiserade i operativa
dokument för målstyrning, vilket
försvårar såväl
årsredovisningsarbetet som den
dagliga handläggningen. Sametinget
har påbörjat en översyn av
Sametingets kansli.
Riksrevisionsverket hade inga
invändningar med anledning av
Sametingets årsredovisning.

Utgiftsutveckling

Den beräknade utgiftsutvecklingen avseende
politikområdet Samepolitik är
följande (i miljoner kronor):

-----------------------------------------------------
|Utfall |Anslag |Utgifts-|Förslag |Beräknat|
Beräknat |
| | | | | | |
| | |prognos |anslag |anslag |anslag|
-----------------------------------------------------
|2002 |20031 |2003 |2004 |2005 |2006 |
-----------------------------------------------------
|76 |58 |65 |59 |55 |55 |
-----------------------------------------------------
1Inklusive av riksdagen redan
beslutade anslag på tilläggsbudget i
samband med budgetpropositionen för
år 2004.

Utskottets ställningstagande

Regeringens resultatredovisning ger
utskottet anledning till följande
synpunkter. Som regeringen framhåller
är de viktigaste effekterna av den
förda politiken när det gäller
samiska näringar och
samhällsplaneringen att betydelsen av
den samiska kulturen och näringarna
har lyfts fram i bl.a.
miljömålsarbetet, och det kan
konstateras att Sametingets arbete
med rennäringen främst hänför sig
till rovdjursersättningarna till
samebyarna, deltagande i olika
arbetsgrupper samt besvarande av
remisser.

Av propositionen framgår att
prisstöd till rennäringen lämnades
för slaktåret 2002/03 med 18,7
miljoner kronor för knappt 1 700 ton
renkött. Det genomsnittliga
avräkningspriset var 37,10 kr per
kilo exklusive mervärdesskatt och
prisstöd, vilket, som utskottet kan
konstatera, innebär en sänkning med
4,60 kr sedan föregående år. Antalet
slaktade renar uppgick till drygt
60 000, vilket är en ökning med
närmare 1 500 djur. Antalet kalvar
som märkts under året bedöms vara
högt, varför, som regeringen anför,
slakten även framöver kan beräknas
ligga på en högre nivå än tidigare
år. Genom utfodring och
tidigareläggning av slakt är antalet
slaktkroppar som kasserats på grund
av hög cesiumhalt mindre än 50
stycken. Tack vare mycket goda
väderförhållanden för rennäringen
har, vilket framgår av propositionen,
några bidrag för utfodring på grund
av synnerligen svåra
betesförhållanden inte betalats ut.
I propositionen anför regeringen
att, inom ramen för regeringens
informationssatsning om samerna som
Sveriges urbefolkning, projektmedel
på drygt 8 miljoner kronor hittills
har beviljats ett trettiotal projekt.
För utveckling och etablering av ett
nationellt informationscentrum för
samefrågor anvisades Sametinget ett
engångsbelopp på 3 miljoner kronor.
Uppdraget skall redovisas senast den
31 december 2004. Som en del av
informationssatsningen beslöt
regeringen i april 2003 om ett
särskilt informationsprojekt,
Konkreta informationsvägar om samer
och samisk kultur. Inom ramen för
detta informationsprojekt bereds
bl.a. frågor om läromedel,
läromedelsproduktion, fortbildning av
lärare och övrig skolpersonal,
museers och bibliotekens roll som
informationsspridare, fysiska
mötesplatser mellan samer och
allmänhet, produktion av
informationsskrift och
attitydundersökning om samer,
diskriminering och kulturella
motsättningar. Projektet skall senast
i december 2003 avge en
slutredovisning med förslag till
fortsatta åtgärder och aktiviteter.
I likhet med regeringen kan
utskottet konstatera att
årsredovisningen för år 2002 är
betydligt bättre än för föregående
år. Som regeringen anför behöver
Sametinget dock förbättra sin
kvalitetsredovisning som fortfarande
är behäftad med stora brister. Av
propositionen framgår att Sametinget
har påbörjat en översyn av sitt
kansli.
I avvaktan på redovisningen av
informationssatsningen om samerna och
på projektgruppens slutredovisning
liksom på resultatet av översynen av
Sametingets kansli avstår utskottet
från synpunkter i dessa delar av
politikområdet. I övrigt instämmer
utskottet i regeringens analys av
resultatet av vidtagna åtgärder inom
politikområdet Samepolitik.

45:1 Främjande av
rennäringen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker
regeringens förslag om
medelstilldelning under anslaget
och avstyrker en motion (kd) om
höjning av anslaget. Utskottet
avstyrker vidare en motion (kd)
om en översyn av reglerna för
pristillägget på renkött.

Propositionen

De utgifter som belastar anslaget är:

1.
underhåll
av vissa
riksgränsstängsel
och
underhåll
eller
rivning
av ren-
skötselanläggningar
för
vilka
staten
har
underhållsansvaret,
2.
3. statens
del av
kostnaderna
för
redovisning
av
markanvändningen,
riksintressen
och
marker
som är
värdefulla
eller
känsliga
för
renskötseln,
natur-
och
kulturmiljövården,
4.
5.
utveckling
av
företagsregistret
för
rennäringen,
6.
7. prisstöd
till
rennäringen
enligt
förordningen
(1986:255)
om
pristillägg
på
renkött,
8.
9.
ersättning
till
följd av
Tjernobylolyckan
som kan
lämnas
till
jordbruksföretag,
renskötselföretag
och till
den som
helt
eller
delvis
försörjer
sig på
att
fiska
till
husbehov
eller
för
försäljning
enligt
förordningen
(1994:246)
om
ersättning
för
vissa
merkostnader
och
förluster
med
anledning
av
Tjernobylolyckan,
10.
11.
kostnader
för
medling
m.m. i
tvister
mellan
samebyar
och
jordbrukare
när det
gäller
konflikter
på grund
av
renbetning
på
åkermark,
12.
13. övriga
åtgärder
för
främjande
av
rennäringen
som
beslutas
efter
överläggningar
mellan
staten
och
Sametinget
såsom
samfinansiering
av EU-
projekt
för
utveckling
av
rennäringen.
14.
Pristillägg på renkött infördes år 1973 och
lämnades då i form av ett fast belopp
per slaktad ren oavsett djurslag och
vikt. Från år 1993 lämnades
pristillägget per kilo slaktvikt
oavsett djurslag. År 1997
differentierades tillägget så att det
nu lämnas med 9 kr per kilo för vuxen
ren och med 14,50 kr per kilo för
kalv. Sedan det kilorelaterade
pristillägget infördes år 1993 har
medelavräkningspriset för renkött,
exklusive moms och pristillägg,
nästan fördubblats, från 21,28 kr per
kilo år 1993 till 37,10 kr per kilo
år 2002. Pristillägget har således
fått en allt mindre betydelse för den
enskilde renägarens ekonomi. Mot
bakgrund av detta och med hänsyn till
det statsfinansiella läget bedömer
regeringen att pristillägget bör
halveras för att andra angelägna
ändamål inom anslaget skall kunna
prioriteras.

Regeringen föreslår att anslaget
45:1 Främjande av rennäringen för
år 2004 uppgår till 37 000 000 kr.

Motionerna

Kristdemokraterna begär i motion
2003/04:MJ399 (kd) yrkande 48 delvis
att anslaget höjs med 5 miljoner
kronor utöver regeringens förslag.

I motion 2003/04:MJ267 (kd) begärs
en översyn av gällande regler för
pristillägg på renkött. Syftet med
översynen skall vara att levande
renar skall kunna transporteras till
Norge eller Finland och att renägaren
vid slakt skall ha rätt till prisstöd
på renkött.

Utskottets ställningstagande

Av propositionen framgår att, sedan
det kilorelaterade prislägget
infördes år 1993,
medelavräkningspriset för renkött,
exklusive moms och pristillägg nästan
har fördubblats. Pristillägget har
således fått allt mindre betydelse
för den enskilde renägarens ekonomi.
En utveckling har skett i riktning
mot riksdagens målsättning, vilket
innebär att stödet bl.a. skall bidra
till förbättrad lönsamhet hos
rennäringsföretagen och främjande av
avsättningsmöjligheterna för renkött.
Pristillägget skall också främja en
balans mellan renantal och
betestillgång, vara anpassat till
produktions- och
marknadsförutsättningarna samt kunna
fungera inom ramen för
internationella överenskommelser.

Renköttsmarknaden i Sverige, Norge
och Finland utgör i princip en
gemensam marknad, och
avräkningspriserna i de tre länderna
är i stort sett desamma. Även om det
är naturligt att priset på renkött
varierar med tillgång och
efterfrågan, uppfattas
avräkningspriserna på renkött i dag
som mycket osäkra och instabila. En
viktig förutsättning för en
fungerande renköttsmarknad med bra
avräkningspriser är marknadsåtgärder,
och av det statliga pristillägg som
utgår avsätts 50 öre per kilo för
sådana åtgärder.
Som regeringen anför kan en
neddragning av pristillägget anses
befogad bl.a. med hänsyn till det
statsfinansiella läget. Utskottet
finner således medelsbehovet under
anslaget väl avvägt och tillstyrker
regeringens förslag. Utskottet
förutsätter ändå att regeringen noga
följer effekterna för rennäringen
under den kommande slaktperioden,
framför allt vad avser
avräkningspriserna inklusive
pristillägget, och ersättningarna för
vissa merkostnader till följd av de
ökade cesiumhalterna, och vid behov
vidtar behövliga åtgärder.
Med hänvisning till det ovan
anförda och till riksdagens beslut om
utgiftsram för utgiftsområde 23 (bet.
2003/04:FiU1, rskr. 2003/04:42)
avstyrker utskottet motion
2003/04:MJ399 (kd) yrkande 48 delvis
om en höjning av anslaget. Med det
anförda avstyrks även motion
2003/04:MJ267 (kd).

45:2 Informationssatsning
om samerna

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker
regeringens förslag om
medelstilldelning under anslaget
45:2.

Utbildningspolitik och
forskningspolitik under
utgiftsområdena 16 och 20

Propositionen

Politikområde Utbildning inom
utgiftsområde 16

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ingår som
en del i politikområdet Utbildning
som redovisas under utgiftsområde 16.
Verksamheten vid
Lantbruksuniversitetet utgör också
ett viktigt medel för att förverkliga
målen inom livsmedelspolitiken,
landsbygdspolitiken, djurpolitiken,
samepolitiken samt skogspolitiken
under utgiftsområde 23.

Politikområde Forskning inom
utgiftsområde 23

Forskningen som bedrivs inom de areella
näringarna har ett särskilt ansvar
för att kunskaperna om
naturresurserna utvecklas för
kommande generationers behov. Viktiga
globala miljö- och
livsmedelsförsörjningsfrågor måste
lösas genom samverkan mellan många
länder och mellan forskare från olika
vetenskapliga discipliner.

Forskningsrådet för miljö, areella
näringar och samhällsbyggande
(Formas) har till uppgift att främja
och stödja grundforskning och
behovsstyrd forskning inom områdena
miljö, areella näringar och
samhällsbyggande. Rådet sorterar
under utgiftsområde 20 men anvisas
medel under ett anslag för forskning
under utgiftsområde 23. En
resultatredovisning för samtliga
forskningsfinansierande myndigheter
görs under politikområdet Forskning
under utgiftsområde 16.

25:1 Sveriges
lantbruksuniversitet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker
regeringens förslag om
medelstilldelning under anslaget
och avstyrker tre motioner (fp,
kd) om höjning av anslaget.
Utskottet avstyrker även tre
motioner (m, c) om annan
resursfördelning inom anslaget.
Även två motioner (s, m, fp, kd,
c) om inrättande av tjänster vid
SLU avstyrks, liksom fem
motioner (s, fp, v, c) om
prioritering av viss forskning.

Propositionen

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
skall utveckla kunskapen om de
biologiska naturresurserna och
människans hållbara nyttjande av
dessa. Detta sker genom utbildning,
forskning, fortlöpande miljöanalys
och information.

Anslaget finansierar grundläggande
högskoleutbildning,
forskarutbildning, forskning,
fortlöpande miljöanalys samt
information och fortbildning.
Verksamheten bedrivs utifrån en
sektorsroll som preciseras av fem
ansvarsområden:
15. kvalitet
i
livsmedelskedjan,
16.
17.
djurhållning,
djurhälsa
och
djurskydd,
18.
19. skog,
skogsbruk
och
förädling
av
skogsråvaran,
20.
21.
naturresurser
för
landbygdsutveckling,
rekreation
och
fritid,
22.
23.
landskapsplanering
och
markanvändning.
24.
SLU har, i samverkan med näringsliv
och andra intressenter, påbörjat en
översyn av sektorsrollens omfattning
och mål. Regeringen avvaktar
resultatet av denna översyn och avser
att återkomma i frågan.

Grundutbildningen bedrivs inom ett
antal utbildningsprogram som leder
till 11 olika yrkesexamina eller
kandidat/magisterexamen med fem olika
inriktningar.
Verksamheten vid SLU ingår som en
del i politikområdet Utbildning och
omfattas därför av den övergripande
resultatredovisning som görs för
högskoleväsendet under utgiftsområde
16.
SLU har fattat beslut om en
reformering av institutionsstrukturen
och fakultetsorganisationen för att
uppnå en effektiv intern organisation
och för att snabbare kunna möta
omvärldens krav på förändring och
förnyelse.
SLU redovisar en kapitalförändring
för helåret 2002 uppgående till minus
29 miljoner kronor. Detta skall
jämföras med resultatet för år 2001
som uppvisade ett underskott på 89
miljoner kronor och att
delårsrapporten för det första
halvåret 2003 prognostiserat årets
resultat till minus 8,5 miljoner
kronor. Underskottet hänför sig
huvudsakligen till att statsanslaget
minskat med 6 miljoner kronor i
enlighet med förslaget i 2003 års
ekonomiska vårproposition. SLU
fortsätter aktivt att arbeta för en
bättre ekonomistyrning. För att komma
till rätta med den ekonomiska
situationen har särskilda åtgärder
vidtagits. Till exempel har en
översyn av kursutbudet initierats för
att identifiera och eliminera
dubbleringar. Den veterinärmedicinska
fakulteten, som under lång tid
uppvisat ett ekonomiskt underskott i
verksamheten, har bl.a. ansett sig
vara tvungen att temporärt stänga den
s.k. hästakuten, vilket vållat stor
uppmärksamhet hos allmänheten. På
grund av det ansträngda ekonomiska
läget vid den veterinärmedicinska
fakulteten kommer
veterinärutbildningens innehåll,
organisation och utbildningsmål att
ses över och anpassas till
förändringar i omvärlden och till
samhällets behov.
SLU har inkommit till
Regeringskansliet med en rapport
angående bl.a. hur stor andel av
kostnaderna för djursjukvård som
täcks av avgifter. Rapporten
konstaterar att taxor och avgifter i
fråga om djursjukvården vid SLU i
allt väsentligt torde vara jämförbara
med dem som uttas vid liknande
kliniker. Graden av kostnadstäckning
för djursjukvården vid SLU är ca 75
%, vilket är lägre än motsvarande vid
kommersiell verksamhet. SLU
framhåller emellertid att den primära
målsättningen för den djursjukvård
som bedrivs vid universitetet är att
tillgodose grundutbildningens,
forskningens och forskarutbildningens
samt specialistutbildningens behov,
vilket har sin grund i de särskilda
krav på arbetsskydd och djurskydd som
ställs i en undervisningssituation.
För övrig avgiftsfinansierad
verksamhet kalkyleras med full
kostnadstäckning. Ett undantag utgör
försäljning av jordbruksprodukter av
vilken en mindre andel finansieras
via statsanslag (15 %).
I regleringsbrevet för budgetåret
2003 avseende SLU specificeras
utbildningsuppdraget genom ett mål
för antalet helårsprestationer.
Antalet helårsprestationer för
treårsperioden 2000-2002 har
fastslagits till 9 000, varav 1 100 i
fristående kurser. Utfallet för
perioden är 9 410 helårsprestationer
i utbildningsprogram varav 1 431 i
fristående kurser. Prestationsgraden
är 94 %, vilket innebär en ökning med
5 % i förhållande till föregående år.
Den genomsnittliga prestationsgraden
för hela riket ligger på 82 %.
SLU är ett universitet med
tyngdpunkt på naturvetenskap. Trots
de svårigheter som generellt råder
när det gäller att få kvinnliga
sökande till naturvetenskapliga
utbildningar är majoriteten (74 %) av
de sökande till SLU:s utbildningar
kvinnor. Andelen antagna kvinnor
utgör 62 %. Variationen är dock stor
mellan olika program. SLU arbetar
aktivt för att utjämna
könsfördelningen inom de program i
vilka snedfördelning råder. Av
propositionen framgår att särskilda
åtgärder vidtas för att rekrytera
underrepresenterat kön till sådan
utbildning.
Veterinärer med utbildning från
land utanför EU hade tidigare små
möjligheter att få en kompletterande
utbildning för att därigenom erhålla
legitimation och kunna utöva sitt
yrke i Sverige. I syfte att
tillvarata den resurs som dessa
personer utgör, anvisades SLU första
gången budgetåret 1999 särskilda
medel för att genomföra en
kompletterande utbildning för
utländska veterinärer. Under år 2002
antogs inga studenter till
utbildningen på grund av att för få
sökande uppfyllde uppställda
förkunskapskrav i svenska. Hittills
har totalt 44 utländska veterinärer
antagits. Utbildningsresultaten har
varit goda och flertalet av dem som
avslutat utbildningen och erhållit
legitimation har fått adekvat arbete.
Regeringen har som mål för perioden
2001-2004 angett att minst 34 % av de
professorer som nyanställs skall vara
kvinnor. Under år 2002 anställdes
totalt 15 nya professorer, av dessa
var endast 3 kvinnor, vilket
motsvarar 20 %. En anledning till att
SLU inte redovisar en större andel
kvinnor bland de nyrekryterade
professorerna är att merparten av de
lektorer som ansöker om befordring är
män. Totalt är andelen kvinnor bland
SLU:s professorer 18 %. Mer än
hälften av doktoranderna är kvinnor,
vilket tyder på att kvinnorna hävdar
sig bra i konkurrensen om dessa
anställningar. Regeringens bedömning
är att detta torde öka SLU:s
möjligheter att närma sig målet för
andelen nyrekryterade kvinnliga
professorer.
I regeringens ekonomiska
vårproposition för år 2001 föreslogs
en förstärkning av forskning om
biologisk mångfald och forskning till
stöd för en ekologiskt hållbar
utveckling. Som en del i satsningen
anvisades medel till Artdatabanken
med 10 miljoner kronor för åren 2002
och 2003 samt 20 miljoner kronor för
år 2004. Syftet var att ge
Artdatabanken möjlighet att ta fram
ett taxonomiskt referensverk över
samtliga i Sverige förekommande
flercelliga arter. Även
fortsättningsvis anvisas medel under
anslaget för denna särskilda satsning
med 20 miljoner kronor för vart och
ett av åren 2005 och 2006.
Regeringen föreslår att anslaget
25:1 Sveriges lantbruksuniversitet
för år 2004 uppgår till 1 289 479 000
kr.
Regeringen förutsätter att de
åtgärder som SLU vidtagit för att
komma till rätta med de uppkomna
underskotten i ekonomin skall
resultera i att SLU får en ekonomi i
balans. Regeringen är medveten om att
den rådande situationen till viss del
beror på minskade statsanslag men
anser ändå att en ekonomi i balans
måste vara ett överordnat mål och
noterar med tillfredsställelse den
positiva tendens som delårsrapporten
uppvisar.
De särskilda medel som SLU anvisats
för verksamheten vid Centrum för
uthålligt lantbruk (CUL) på 5
miljoner kronor och för
fältforskningsverksamhet rörande
ekologisk produktion på 7 miljoner
kronor bör tillföras anslaget också
fr.o.m. år 2004. Regeringen föreslår
att anslaget minskas engångsvis med 2
miljoner kronor för år 2004 för att
medverka till ett lägre utgiftstryck.

Motionerna

I Folkpartiet liberalernas motioner
2003/04:Fi240 (fp) yrkande 26 delvis
och 2003/04:MJ431 (fp) yrkande 22
delvis begärs en höjning av anslaget
med 12 miljoner kronor utöver
regeringens förslag. En höjning med 2
miljoner kronor begärs i partimotion
2003/04:MJ399 (kd) yrkande 48 delvis.
Vid SLU finns i dag stark kompetens
inom såväl livsmedels- som
lantbruksekonomi. Kristdemokraterna
anser att, rätt använd, kan denna
kompetens utvecklas vidare inom
värdefulla områden för svensk
livsmedelsproduktion. Regeringens
föreslagna sänkning av anslaget med 2
miljoner kronor framstår som
omotiverad och småaktig, och partiet
motsätter sig denna nedsättning. Vid
FN:s konferens för Miljö- och
utveckling år 1992 förband sig i-
länderna att gå före och utveckla
hållbara produktions- och
konsumtionsmönster. Forskning och
utveckling av ett resurs- och
energieffektivt jordbruk måste därför
ges hög prioritet (yrkande 47).

Ett flertal motioner tar upp frågor
om forskningen vid SLU. Vikten av
fortsatt forskningsverksamhet vid
Stenstugu på Gotland betonas i motion
2003/04:MJ239 (s). Denna forskning
utgör enligt motionärerna en
väsentlig faktor i arbetet med
utvecklingen av den för ön så
betydelsefulla livsmedels- och
energiproduktionen, och det nyligen
etablerade livsmedelsinstitutet på
Gotland är en länk mellan forskning
och utveckling som kommer hela
samhället till godo (yrkande 1). Inom
SLU finns flera försöksverksamheter i
olika driftsformer. För att garantera
lika behandling av olika
försöksverksamheter som bedrivs i
olika delar av landet krävs en
översyn av hela verksamhetsområdet
(yrkande 2). I motion 2003/04:MJ377
(m, fp, kd, c) begärs förstärkning av
basresurserna för sektorsrollen vid
SLU i Skara med två högre
forskartjänster. Motionärerna
framhåller att förstärkningen kommer
att öka utvecklingspotentialen inom
SLU:s sektorer och ytterligare
stimulera samarbetet inom det
västsvenska universitets- och
högskolesamarbetet (VUS), speciellt
Högskolan i Skövde. I Vänsterpartiets
partimotion 2003/04:MJ410 (v)
framförs krav på att regeringen tar
initiativ till att Sveriges
lantbruksuniversitet tillsammans med
berörda myndigheter och statliga verk
kartlägger den kunskap och de
kunskapsluckor som finns kring
ekologiska livsmedels hälsoeffekter
(yrkande 9). Om SLU:s verksamhet även
i fortsättningen skall ligga kvar
under Jordbruksdepartementet bör
enligt motion 2003/04:MJ431 (fp)
regeringen klarlägga i vilka frågor
universitetet har ett speciellt
nationellt ansvar gentemot sina
näringar. Detta bör också tydliggöras
genom i budgeten öronmärkta pengar
till sektorsansvaret, dvs. samverkan
med näringen och myndigheter. Det är
inte möjligt i årets budget men
regeringen bör få i uppdrag att se
över frågan till nästa år (yrkande
18). Motion 2003/04:MJ445 (s)
behandlar frågan om försöksverksamhet
med trädgårdsodling i Öjebyn och i
Röbäcksdalen. Motionärerna anser det
vara av största vikt att den genbank
som nu finns bevaras och att försöken
med ekologisk odling får fortsätta.
Enligt kommittémotion 2003/04:MJ473
(c) bör en fond inrättas för
småskalig livsmedelsförädling. Fonden
bör arbeta för en mångfald
forskningsinriktningar, t.ex.
ekologiskt jordbruk,
trädgårdsproduktion och nya grödor.
Vidare bör naturbruksskolornas roll
för de nya näringarna stödjas och
utvecklas, och EU:s insatser inom
jordbruks- och livsmedelsforskningen
samt resurserna till forskningen för
bioteknik bör utökas (yrkande 13). I
sin partimotion 2003/04:N328 (c)
efterlyser Centern en sammanhållen
forskning kring landsbygdsfrågor.
Kunskapen om landsbygdsutveckling är
enligt partiet relativt bristfällig
och spridd på en mängd institutioner.
En prioritering av forskningen om
landsbygdsutveckling,
regionalpolitik, kulturgeografi,
miljöforskning och träforskning är
betydelsefull för utvecklingen av
landsbygdsnäringarna (yrkande 5).
Vikten av att Sveriges
lantbruksuniversitet tilldelas
tillräckliga medel för att kunna
säkra en bra veterinärutbildning
betonas i motion 2003/04:MJ231 (c).
Behovet av utbildning av
hästtandläkare tas upp i motion
2003/04:MJ238 (s). Motionären
framhåller att det, trots det stora
antalet hästar i vårt land, saknas en
kvalificerad svensk utbildning för
hästtandläkare. Den s.k. hästakuten
vid Ultuna tas upp i motion
2003/04:MJ427 (m). Enligt motionären
är det en statsangelägenhet att
bevara kvaliteten på undervisning,
forskning och djursjukvård vid
landets enda veterinärmedicinska
fakultet (yrkande 1). En successiv
återuppbyggnad av
grundutbildningsanslagen vid
Lantbruksuniversitetets utbildningar
bör påbörjas (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Det i motion 2003/04:MJ399 (kd)
yrkande 48 framförda yrkandet om en
höjning av anslaget ryms inte inom
den av riksdagen fastställda ramen
för utgiftsområdet. Utskottet, som
finner regeringens förslag om
medelstilldelning under anslaget väl
avvägt, tillstyrker regeringens
förslag i denna del. Därmed avstyrks
motionerna 2003/04:Fi240 (fp) yrkande
26 delvis, 2003/04:MJ431 (fp) yrkande
22 delvis samt 2003/04:MJ399 (kd)
yrkandena 47 och 48 delvis.

Som framgår av propositionen har
SLU, i samverkan med näringsliv och
andra intressenter, påbörjat en
översyn av sektorsrollens omfattning
och mål. Regeringen avvaktar
resultatet av denna översyn och
uttalar i propositionen sin avsikt
att återkomma i frågan. Av
propositionen framgår vidare att
universitetet har fattat beslut om en
reformering av institutionsstrukturen
och fakultetsorganisationen för att
uppnå en effektiv intern organisation
och för att snabbare kunna möta
omvärldens krav på förändring och
förnyelse. I övrigt får det enligt
förordningen (1993:221) för Sveriges
lantbruksuniversitet anses vara en
uppgift för universitetets styrelse
att besluta i viktigare frågor om den
interna resursfördelningen. Med det
anförda avstyrker utskottet
motionerna 2003/04:MJ239 (s) yrkande
2, 2003/04:MJ427 (m) yrkande 2 och
2003/04:MJ431(fp) yrkande 18 i den
mån motionerna inte kan anses
tillgodosedda.
Enligt förordningen (1993:221) för
Sveriges lantbruksuniversitet är det
en uppgift för universitetets
styrelse att besluta i viktigare
frågor om den interna
resursfördelningen, dvs. även
inrättande av tjänster. Därmed
avstyrker utskottet motion
2003/04:MJ377 (m, fp, kd, c).
Som utskottet tidigare inhämtat har
den veterinärmedicinska fakulteten,
som under lång tid uppvisat ett
ekonomiskt underskott i verksamheten,
bl.a. ansett sig vara tvungen att
temporärt stänga den s.k. hästakuten,
vilket vållat stor uppmärksamhet hos
allmänheten. Enligt vad utskottet
erfarit har dock verksamheten vid
mottagningen upptagits igen. Av
propositionen framgår att det
ansträngda ekonomiska läget vid den
veterinärmedicinska fakulteten har
föranlett en översyn av
veterinärutbildningens innehåll,
organisation och utbildningsmål i
syfte att anpassa utbildningen till
förändringar i omvärlden och till
samhällets behov. I sammanhanget vill
utskottet erinra om regeringens
uppdrag till Jordbruksverket den 6
februari 2003 att analysera den
veterinära verksamheten. Med det
anförda avstyrker utskottet
motionerna 2003/04:MJ231 (c) och
2003/04:MJ427 (m) yrkande 1 i den mån
motionerna inte kan anses
tillgodosedda. Med hänvisning till
det anförda och till vad utskottet
anfört ovan om inrättande av tjänster
vid SLU avstyrks även motion
2003/04:MJ238 (s).
När det gäller den ekologiska
forskningen i stort vill utskottet
erinra om sin i flera sammanhang
framförda syn på jordbruket och
trädgårdsnäringen som centrala
näringar i ett hållbart samhälle.
Konsumenternas intresse för
miljöhänsyn, etiska värden,
livsmedelssäkerhet och global
livsmedelsförsörjning ökar och kommer
att alltmer förändra dagens
marknadssituation. Därmed växer också
behovet av kunskaper som har
betydelse för omställningen av
samhället till en ekologiskt hållbar
utveckling. När det gäller resurser
till viss forskning vill utskottet
emellertid erinra om att enligt
förordningen (1993:221) för Sveriges
lantbruksuniversitet ankommer den
interna fördelningen av bl.a.
resurser för forskning och utveckling
på universitetets styrelse. Det är
också en fråga för Forskningsrådet
för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande (Formas) att inom
ramen för forskningsprogrammet
fördela medel till olika
forskningsprojekt. Utskottet vill i
sammanhanget erinra om att i
regeringens ekonomiska vårproposition
för år 2001 föreslogs en förstärkning
av forskning om biologisk mångfald
och forskning till stöd för en
ekologiskt hållbar utveckling. Som en
del i satsningen anvisades medel till
Artdatabanken med 10 miljoner kronor
för år 2002, och syftet var att ge
Artdatabanken en möjlighet att ta
fram ett taxonomiskt referensverk
över samtliga i Sverige förekommande
flercelliga arter. Även
fortsättningsvis anvisas medel under
anslaget för denna särskilda satsning
med 20 miljoner kronor för vart och
ett av åren 2005 och 2006. Enligt
regeringens förslag i årets
budgetproposition bör de särskilda
medel som SLU anvisats för
verksamheten vid Centrum för
uthålligt lantbruk (CUL) på 5
miljoner kronor och för
fältforskningsverksamhet rörande
ekologisk produktion på 7 miljoner
kronor tillföras anslaget också
fr.o.m. år 2004. Med det anförda
avstyrker utskottet motionerna
2003/04:MJ410 (v) yrkande 9,
2003/04:MJ473 (c) yrkande 13 och
2003/04:N328 (c) yrkande 5.
Utskottet har inga andra synpunkter
än motionärerna i motion
2003/04:MJ239 (s) om den stora
betydelse som forskningsstationen vid
Stenstugu på Gotland har för arbetet
med att utveckla den för öns
näringsliv så viktiga livsmedels- och
energiproduktionen. Som utskottet
anfört ovan ankommer emellertid den
interna fördelningen av bl.a.
resurser för forskning och utveckling
på SLU:s styrelse. I sammanhanget
vill utskottet erinra om det beslut
om reformering av
institutionsstrukturen och
fakultetsorganisationen som har
beslutats och som utskottet redogör
för ovan. Med det anförda avstyrker
utskottet motionens yrkande 1 i den
mån motionsyrkandet inte kan anses
tillgodosett.
Som utskottet vid flera tidigare
tillfällen anfört delar utskottet i
allt väsentligt synpunkterna i motion
2003/04:MJ445 (s) om vikten av
forskning och utveckling när det
gäller ekologisk odling inom
trädgårdssektorn och om det
förtjänstfulla arbete som bedrivs vid
SLU:s institution för norrländsk
jordbruksvetenskap i Röbäcksdalen och
Öjebyn. Som utskottet anfört ovan är
det emellertid en fråga för
universitetets styrelse att fördela
medel till bl.a. dessa projekt. Det
anförda innebär att utskottet
avstyrker motionen i den mån den inte
kan anses tillgodosedd.

26:1 Forskningsrådet för
miljö, areella näringar
och samhällsbyggande:
Forskning och
samfinansierad forskning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker
regeringens förslag om
medelstilldelning under anslaget
och regeringens förslag om
bemyndigande samt avstyrker tre
motioner (fp, c) om höjning av
anslaget. Utskottet avstyrker
vidare en motion (kd) om
prioritering av skogsforskning
och en motion (m) om forskning
och utbildning inom
livsmedelssektorn. Även en
motion (c) om resurser till
Stiftelsen Biodynamiska
Forskningsinstitutet avstyrks.

Propositionen

Anslaget disponeras av
Forskningsrådet för miljö, areella
näringar och samhällsbyggande
(Formas) och finansierar stöd till
forskning om de areella näringarna
samt projektrelaterade kostnader i
anslutning till sådan forskning såsom
utvärderingar, beredningsarbete,
konferenser, vissa resor och
seminarier samt informationsinsatser.
Forskningsstödet finansierar även med
näringen samfinansierad forskning som
omfattar skogsforskning,
trädgårdsforskning samt
växtförädling. För forskning inom
områdena miljö och samhällsbyggande
finns anslaget 26:2 Forskningsrådet
för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande: Forskning och
samfinansierad forskning under
utgiftsområde 20.

För att underlätta planering,
upphandling och genomförande av
forskningsprojekt bör regeringen
bemyndigas att ingå ekonomiska
åtaganden som innebär utgifter på
högst 200 000 000 kr under år 2005,
högst 80 000 000 kr under år 2006 och
högst 20 000 000 kr under år 2007.
Regeringen föreslår att anslaget
26:1 Forskningsrådet för miljö,
areella näringar och
samhällsbyggande: Forskning och
samfinansierad forskning för år 2004
uppgår till 232 458 000 kr.
Anslaget finansierar bl.a. bidrag
för informations- och
rådgivningsverksamhet inom
hemträdgårdsområdet (bet.
1992/93:JoU20, 2001/02:MJU7). Enligt
regeringens mening ligger denna typ
av verksamhet inte inom ramen för den
verksamhet som enligt instruktionen
ankommer på Formas. Regeringen
föreslår därför att 3,5 miljoner
kronor överförs från Formas anslag
till anslaget 44:3 Miljöförbättrande
åtgärder i jordbruket för
Fritidsodlingens Riksorganisation för
informations- och
rådgivningsverksamhet inom
hemträdgårdsområdet och 750 000 kr
överförs för Stiftelsen
trädgårdsodlingens elitplantstation
till samma anslag, totalt 4,25
miljoner kronor.
Formas har under perioden 2001-2003
erhållit särskilda medel för
forskning om ekologisk produktion.
Regeringen anser att denna satsning
bör fortsätta också efter år 2003.
För detta ändamål bör anslaget
tillföras 23 miljoner kronor fr.o.m.
år 2004. Häri inryms ett basanslag
för Stiftelsen Biodynamiska
Forskningsinstitutet omfattande 0,5
miljoner kronor.

Motionerna

Enligt partimotion 2003/04:Fi240 (fp)
yrkande 26 delvis och kommittémotion
2003/04:MJ431 (fp) yrkande 22 delvis
bör anslaget höjas med 8 miljoner
kronor utöver regeringens förslag.
Hela området från jord till bord bör
ingå i den forskning som stöds av
Formas som alltså bör ta ansvar även
för den livsmedelstekniska och
teknologiska forskningen. I
kommittémotion 2003/04:MJ470 (c)
delvis begärs en höjning av anslaget
med ytterligare 56 miljoner kronor.
Det framhålls i motionen att behovet
av forskning och utveckling inom
skogssektorn är stort, och att
forskningen bör inriktas mot bl.a.
svampangrepp och trämaterialens
användningsområden och mot en
generellt minskad miljöpåverkan av
jord- och skogsbruk. Enligt
kommittémotion 2003/04:MJ473 (c)
talar starka skäl för att Stiftelsen
Biodynamiska Forskningsinstitutet i
Järna bör få ett basanslag för sin
forskning. För att möjliggöra detta
bör resurserna till forskning om
ekologiskt jordbruk ökas (yrkande
14).

Behovet av att prioritera
forskningen kring trä och
träanvändning betonas även i
kommittémotion 2003/04:MJ409 (kd).
Regeringen måste tillse att utrymmet
för den skogliga forskningen inte
krymper (yrkande 12). Betydelsen av
forskning och utbildning inom
livsmedelsproduktionen framhålls i
motion 2003/04:MJ476 (m). Enligt
motionärerna behövs fortsatta
resurser för att förbättra och
utveckla den utbildning och kompetens
som finns inom näringen. Vidare
behöver ny forskning och utveckling
inom området stimuleras för att
säkerställa att lantbruket och dess
livsmedelsproduktion är näringar som
kan fortsätta att utvecklas (yrkande
7).

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som finner regeringens
förslag om medelstilldelning under
anslaget väl avvägt, tillstyrker
regeringens förslag och avstyrker
motionerna 2003/04:Fi240 (fp) yrkande
26, 2003/04:MJ431 (fp) yrkande 22 och
2003/04:MJ470 (c), samtliga i berörda
delar. Utskottet tillstyrker vidare
det bemyndigande som regeringen
föreslår.

Formas har under perioden 2001-203
erhållit särskilda medel för
forskning om ekologisk produktion.
Som regeringen anför bör denna
satsning fortsätta också efter år
2003, och anslaget bör tillföras 23
miljoner kronor för detta ändamål
fr.o.m. år 2004. Av propositionen
framgår att i beloppet ryms ett
basanslag för Stiftelsen Biodynamiska
Forskningsinstitutet, omfattande 0,5
miljoner kronor. Därmed finner
utskottet motion 2003/04:MJ473 (c)
yrkande 14 tillgodosedd utan någon
vidare åtgärd från riksdagens sida.
Utskottet har ingen annan
uppfattning än motionärerna i motion
2003/04:MJ409 (kd) om den skogliga
forskningens betydelse. Likaså delar
utskottet synpunkterna i motion
2003/04:MJ476 (m) om vikten av
forskning och utbildning inom
lantbruket och
livsmedelsproduktionen. Det får
emellertid anses vara en uppgift för
i första hand forskningsrådet att
fördela medel till olika
forskningsprojekt. Med det anförda
avstyrks motionerna i berörda delar.

26:2 Bidrag till Skogs-
och lantbruksakademien

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker
regeringens förslag om
medelstilldelning under
anslaget 26:2.

Landsbygdspolitik -
resultatredovisning

Inledning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser att
resultatskrivelsen ger en
fördjupad information om
resursfördelningen och på ett
bra sätt redovisar hur
resultaten svarar mot uppställda
mål.

Utskottets ställningstagande

Talmanskonferensen beslutade den 2
december 1998 att tillkalla en
parlamentarisk kommitté för att se
över och utvärdera vissa frågor
rörande riksdagens arbetsformer. I
sitt huvudbetänkande Riksdagen inför
2000-talet (förslag till riksdagen
2000/01:RS1 s. 76) anförde kommittén
att budgetarbetet i riksdagen bör
utvecklas på så sätt att uppföljning
och utvärdering blir en integrerad
del av budgetprocessen. I syfte att
förbättra förutsättningarna för detta
inom ramen för den ekonomiska
styrningen föreslog kommittén att
regeringen varje vår till riksdagen
lämnar skrivelser med
resultatinformation för alla
utgiftsområden. Skrivelserna behöver
enligt förslaget inte avse all
verksamhet inom ett utgiftsområde,
utan kan med fördel koncentreras till
vissa delar. I ett initialskede kan
regeringen börja med vissa
verksamheter för att efter hand
utvidga ambitionerna till en mer
heltäckande redovisning. Enligt
kommittén kan man på varje
utgiftsområde börja med en
redovisning som sedan kan utgöra ett
gott exempel för det fortsatta
arbetet. Det är enligt kommittén inte
meningsfullt med rutinartade
redovisningar av låg kvalitet om de
inte åtföljs av analys och
regeringens bedömning. Det får
ankomma på regeringen att avgöra
vilka verksamheter som skall
redovisas i skrivelserna, men
kommittén förutser att utskotten
kommer att ta en aktiv roll som
beställare av fördjupad information.
Huvudsyftet med skrivelserna är att
få ett underlag för en diskussion i
riksdagen om uppnådda resultat, och
de skall alltså inte innehålla några
förslag från regeringen.

Riksdagen beslutade i enlighet med
kommitténs förslag att regeringen
senast den 14 maj varje år med början
år 2003 skall lämna
resultatskrivelser på alla
utgiftsområden (2000/01:KU23 s.
12-13, rskr. 2000/01:273-276). I
budgetpropositionen för år 2003
delade regeringen riksdagens
uppfattning att eftersom
resultatskrivelser är ett nytt inslag
i budgetprocessen är det väsentligt
att de utvecklas i en dialog mellan
riksdagsutskotten och
Regeringskansliet. Att ha som
ambition att redan nästa år lämna
resultatskrivelser för alla
utgiftsområden bedömde regeringen som
alltför optimistiskt och förordade i
stället ett successivt införande över
ett antal år (prop. 2002/03:1,
utg.omr. 2 s. 31, 2002/03:FiU2 s. 11,
2002/03:85-86). Riksdagen har under
år 2002 behandlat
resultatskrivelserna Kultur och
delaktighet (skr. 2001/02:176, bet.
2002/03:KrU1, rskr. 2002/03:57-61)
och Sveriges genomförande av EU:s
sysselsättningsstrategi (skr.
2001/02:187, bet. 2002/03:AU1, rskr.
2002/03:78).
Utskottet anser att den nu aktuella
skrivelsen utgör ett bra komplement
till budgetpropositionen för år 2004
i fråga om redovisningen av resurser
och uppnådda resultat för
politikområdet Landsbygdspolitik. Som
Riksdagskommittén har uttalat
(2000/01:RS1 s. 78) är
budgetpropositionen huvudsakligen
inriktad på förslag för kommande års
statsbudget, men innehåller också
resultatinformation från det
föregående året. Skrivelsen
innehåller en fördjupad
resultatredovisning för en längre
period och regeringens analys och
bedömning av utvecklingen. Utskottet
anser att skrivelsen därmed ger
riksdagen goda förutsättningar för
att fördjupa sitt arbete med
uppföljning och utvärdering.
Utskottet har i enlighet med
Riksdagskommitténs uttalanden valt
att integrera behandlingen av
skrivelsen med 2004 års budget och
med behandling av motioner från
allmänna motionstiden 2003 och 2004.
Utskottet anser att syftet att ge
en mer ingående redogörelse än vad
som vanligen kan innefattas i
resultatredovisningen i
budgetpropositionen är uppfyllt.
Enligt utskottets bedömning ger
skrivelsen riksdagen fördjupad
information om resursfördelningen och
utfallet beträffande de ingående
verksamhetsområdena. Utskottet anser
även att skrivelsen på ett bra sätt
redovisar hur resultaten svarar mot
uppställda mål, hur olika åtgärder
inom politikområdet samverkar samt
hur de ingående åtgärderna
tillsammans med andra åtgärder kan
bidra till att nå en hållbar
utveckling på landsbygden.
Utskottet anser sammanfattningsvis
att skrivelsen ger riksdagen ett bra
underlag för att bedöma om
utnyttjandet av resurserna och de
uppnådda resultaten överensstämmer
med de för politikområdet utställda
målen.

Beskrivning av
verksamhetsområden och
utgångspunkter för
redovisningen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet har ingen erinran mot
regeringens beskrivning av
verksamhetsområden och
utgångspunkter för
redovisningen.

Skrivelsen

Politikområdet Landsbygdspolitik
omfattar verksamheter för en hållbar
utveckling av landsbygden samt
försöks- och utvecklingsverksamhet
inom ramen för de nationella
handlingsprogrammen för jordbrukets
miljöpåverkan och ekologisk
produktion. Det övergripande målet är
en ekologiskt, ekonomiskt och socialt
hållbar utveckling av landsbygden.

De anslag som omfattas av
politikområdet är åtgärder för
landsbygdens miljö och struktur
finansierade från den nationella
budgeten respektive EU-budgeten, stöd
till jordbrukets rationalisering och
stöd till innehavare av
fjällägenheter med mera. Förutom
dessa ingår i politikområdet försöks-
och utvecklingsverksamhet, inbegripet
marknadsstödjande åtgärder för
ekologisk produktion. Vidare omfattar
politikområdet den nuvarande
återföringen av skatterna på
handelsgödsel och bekämpningsmedel.
Uppföljningar av resultaten för
politikområdet Landsbygdspolitik
redovisas årligen i berörda
myndigheters årsredovisningar,
särskilt Jordbruksverkets
årsredovisning men också i
länsstyrelsernas årsredovisningar.
Verket för näringslivsutvecklings
(Nutek) årsredovisning innefattar
redovisningar inom politikområdet
Regional utvecklingspolitik som också
är av betydelse för beskrivningen av
uppnådda resultat för politikområdet
Landsbygdspolitik.
Slutligen anges i regleringsbrevet
till myndigheterna ett antal
specificerade uppdrag varav några har
bäring på politikområdet
Landsbygdspolitik. I detta sammanhang
bör Jordbruksverkets årsrapport för
miljö- och landsbygdsprogrammet
uppmärksammas.
Jordbruksverket har i samverkan med
Riksantikvarieämbetet och
Naturvårdsverket i uppdrag att
fortlöpande följa och utvärdera
miljöeffekterna av den gemensamma
jordbrukspolitiken. Resultatet av
arbetet rapporteras fortlöpande med
Jordbruksverket som
samordningsansvarig myndighet.

Utskottets ställningstagande

För att så långt som möjligt ge en
sammanhållen redovisning av
utgiftsfördelningen för de olika
verksamheter och åtgärder som ryms
inom de i politikområdet ingående
anslagen redovisas i skrivelsen det
ekonomiska utfallet och uppnådda
resultat i separata avsnitt. Syftet
härmed är att åstadkomma en samlad
bild av det ekonomiska utfallet och
ekonomiska frågeställningar för hela
politikområdet. I följande avsnitt
finns uppgifter om utfallet inom
olika program och åtgärder under
perioden 2000-2002. Uppgifterna i
detta avsnitt baseras helt och hållet
på utbetalda medel inom perioden. I
de två därpå följande avsnitten anges
kostnader för de olika åtgärderna
kopplade till resultaten.

Regeringen anför att utgångspunkten
för redovisning av uppnådda resultat
är de av riksdagen fastställda målen.
För ekologiskt hållbart jordbruk har
en resultatredovisning gentemot
relevanta miljökvalitetsmål och
delmål valts.
Landsbygdspolitiken är utpekad som
ett av flera politikområden som skall
bidra till att nå målen för den
regionala utvecklingspolitiken. Målen
för den regionala
utvecklingspolitiken har dock inte
motsvarande konkretisering som
miljökvalitetsmålen. Den valda
utgångspunkten för redovisningen med
avseende på ekonomiskt och socialt
hållbar utveckling är därför de
övergripande mål som finns för miljö-
och landsbygdsprogrammet, mål 1-
programmen, Leader+-programmet och
det nationella stödet till jordbruket
i norra Sverige.
Utskottet har inget att erinra mot
utgångspunkterna för redovisningen.

Utfall och ekonomiska
frågeställningar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet har ingen erinran mot
regeringens redovisning av
utfall och ekonomiska
frågeställningar.

Skrivelsen

Politikområdet omfattar verksamhet
för en hållbar utveckling av
landsbygden. Åtgärderna är i stor
utsträckning riktade till
jordbruksföretag men också andra
företag på landsbygden. Avgränsningen
följer i huvudsak rådets förordning
(EG) nr 1257/1999 om stöd till
utveckling av landsbygden samt
åtgärder som syftar till att
underlätta genomförandet av denna.
Politikområdet innehåller också
försöks- och utvecklingsverksamhet
inom ramen för de skilda nationella
handlingsprogrammen för jordbrukets
miljöpåverkan. Politikområdet
inrymmer verksamhet vid
Jordbruksverket och länsstyrelserna.

Anslag 44:1 omfattar den nationella
finansieringen av åtgärder för
landsbygdens miljö och struktur medan
anslag 44:2 omfattar EU-
finansieringen av i huvudsak samma
åtgärder.
Åtgärderna inom ramen för miljö-
och landsbygdsprogrammet är uppdelade
på två insatsområden och
kostnadsramen för programmet är ca 23
miljarder kronor för åren 2000-2006.
Insatsområde I omfattar åtgärder för
en ekologiskt hållbar utveckling på
landsbygden och har en beräknad
kostnadsram på knappt 20,2 miljarder
kronor för hela programperioden,
inklusive kvarvarande utbetalningar
från förra programperioden. Av detta
belopp omfattar miljöersättningarna
ca 15 miljarder kronor för hela
perioden. Totalt har ca 10 miljarder
kronor utbetalats under åren
2000-2002 inom insatsområde I, varav
ca 8 miljarder kronor avser
miljöersättningar. Insatsområde II
omfattar åtgärder för en ekonomiskt
och socialt hållbar utveckling på
landsbygden och har en kostnadsram på
knappt 1,4 miljarder kronor för hela
programperioden. Inom insatsområde II
har totalt ca 317 miljoner kronor
utbetalats under åren 2000-2002. I
figur 4.3 visas den procentuella
fördelningen av utbetalda medel
mellan åtgärder inom miljö- och
landsbygdsprogrammets insatsområde
II.
Utgiftsutvecklingen inom
politikområdet Landsbygdpolitik har
under år 2000-2002 varit
4 214 956 000 kr, 3 713 681 000 kr
respektive 4 202 829 000 kr.

Utskottets ställningstagande

I skrivelsen anförs att
anslagssparandet på anslagen 44:1 och
44:2 uppgår till 751 181 000 kr
respektive 56 709 000 kr vid ingången
av år 2003. Vid några tillfällen har
regeringen fattat beslut om
indragning av delar av
anslagssparandet för anslagen 44:1
och 44:2. En stor del av det ingående
anslagssparandet år 2000 härstammar
från programperioden under åren
1995-1999. Anslagssparandet från
programperioden 1995-1999 har sin
bakgrund i att Sverige inte fullt ut
behövde utnyttja de anvisade
anslagen. För övrigt är storleken på
anslagssparandet ett resultat av
svårigheterna att för ett givet år
prognostisera utfallet av insatser
som bygger på fleråriga åtaganden.

Regeringen anför i skrivelsen att
eftersom budgeten för respektive
åtgärd i miljö- och
landsbygdsprogrammet kan skilja sig
åt mellan olika år speglar utfallet
åren 2000-2002 nödvändigtvis inte
förväntat utfall under resten av
programperioden. Det finns emellertid
vissa skillnader mellan utfallet åren
2000-2002 och den i programmet
ursprungligen planerade fördelningen
av medel mellan åtgärder under samma
period. Detta beror främst på att
vissa åtgärder har haft en högre
anslutning än förväntat under
perioden medan anslutningen till
andra åtgärder varit lägre än
förväntat. Utskottet konstaterar att
anslutningen till åtgärderna i
programmet överlag har varit hög.
Detta innebär också att de ekonomiska
ramarna för programmet förväntas
utnyttjas fullt ut.
I skrivelsen anförs att Sverige
under programperioden har tilldelats
ca 150 miljoner euro per år från EU-
budgeten till miljö- och
landsbygdsprogrammet. Sverige har
hittills haft ett högt utnyttjande av
tilldelade EU-medel. Detta har
möjliggjorts framför allt genom en
hög anslutning till programmet,
tidigareläggningar av utbetalningar
samt att flera andra medlemsländer
inte utnyttjat sina kuvert fullt ut.
Vissa lantbruksanknutna åtgärder
för landsbygdens struktur inom mål 1-
programmen, Norra Norrland och Södra
Skogslänsregionen, finansieras av
anslagen 44:1 Åtgärder för
landsbygdens miljö och struktur och
44:2 EG-finansierade åtgärder för
landsbygdens miljö och struktur. I
skrivelsen redovisas att fram t.o.m.
år 2002 har det betalats ut
motsvarande knappt 25 % av
åtgärdernas totala budget under
programperioden.
Inom gemenskapsinitiativet Leader+
har fram t.o.m. år 2002 motsvarande
ca 4 % av den totala EU-budgeten för
programmet betalats ut. Utskottet
konstaterar att den låga andelen
utbetalda medel framför allt beror på
att programmet beslutades och kom i
gång senare än ursprungligen
planerat.
Anslaget Återföring av skatt på
handelsgödsel och bekämpningsmedel
m.m., anslag 44:6, används för att
återföra uppburen skatt på
bekämpningsmedel och kväve i
handelsgödsel i jordbruket till
jordbruksnäringen. Huvuddelen av den
återförda skatten används till
åtgärder för att minska
växtnäringsförluster från jordbruket
och minska miljöriskerna inom
växtskyddsområdet. En mindre del av
beloppet återförs kollektivt till
jordbruksnäringen för bl.a.
informations-, utbildnings-,
rådgivnings- och utvecklingsinsatser
med syfte att främja hållbara
produktionsmetoder. Skatten på
bekämpningsmedel återförs kollektivt
för forsknings- och
utvecklingsinsatser med syfte att
främja en hållbar utveckling inom
jordbruket och trädgårdsnäringen.
Huvuddelen av det under år 2002
utbetalade beloppet, 54 %, användes
till informations-, utbildnings-,
utvecklings- och rådgivningsinsatser
samt till bekämpande av smittsamma
husdjurssjukdomar och forsknings- och
utvecklingsverksamhet inom
trädgårdsnäringen.
Utskottet har inget att erinra mot
vad regeringen har anfört.

Ekologiskt hållbart
jordbruk

Utskottets förslag i korthet

Utskottet har ingen erinran mot
vad regeringen anfört och
avstyrker motioner om bl.a.
öppna landskap (m, c), ängs- och
betsmarksprogrammen (c), fäbodar
(s, kd, c), kallblodig travare
(kd), vallstöd (fp, c),
fånggrödor (c), miljöåtgärder
kring Östersjön (mp),
skyddszoner (mp), våtmarker
(mp), användning av natur- och
handelsgödsel (fp), s.k.
Rekostöd (kd), bekämpningsmedel
(kd) och ekologisk produktion
(kd, v, mp).

Skrivelsen

Ett rikt odlingslandskap

Miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap
innebär att odlingslandskapets och
jordbruksmarkens värde för biologisk
produktion och livsmedelsproduktion
skall skyddas samtidigt som den
biologiska mångfalden och
kulturmiljövärdena bevaras och
stärks. Sex delmål har angetts för
miljökvalitetsmålet. Av dessa innebär
två att åtgärds- och bevarandeprogram
för hotade arter och lantbrukets
kulturhistoriskt värdefulla
ekonomibyggnader skall utvecklas.
Övriga delmål är följande: Senast
2010 skall samtliga ängs- och
betesmarker bevaras och skötas på ett
sätt som bevarar deras värden.
Arealen hävdad ängsmark skall utökas
med minst 5 000 hektar och arealen
hävdad betesmark av de mest hotade
typerna skall utökas med minst 13 000
hektar till år 2010. Mängden
småbiotoper i odlingslandskapet skall
bevaras i minst dagens omfattning i
hela landet. Senast till år 2005
skall en strategi finnas för hur
mängden småbiotoper i slättbygden
skall kunna ökas. Mängden
kulturbärande landskapselement som
vårdas skall ökas till år 2010 med ca
70 %. Senast år 2010 skall det
nationella programmet för
växtgenetiska resurser vara utbyggt,
och det skall finnas ett tillräckligt
antal individer för att långsiktigt
säkerställa bevarandet av inhemska
husdjursraser i Sverige.

I augusti 2002 tillsatte regeringen
en särskild utredare med uppgift att
genomföra en halvtidsutvärdering av
miljö- och landsbygdsprogrammet för
Sverige år 2000-2006 i enlighet med
vad som föreskrivs av EG. I uppdraget
ingår också att utvärdera
måluppfyllelsen utifrån de i
programmet angivna målen. Vidare
skall det administrativa
genomförandet, främst gentemot
stödmottagarna, bedömas. Utredaren
har också möjlighet att lämna förslag
på förbättringar av programmet och
dess genomförande inom de beslutade
ekonomiska ramarna för programmet.
Betänkandet skall lämnas senast den
15 november 2003.

Ingen övergödning

Miljökvalitetsmålet Ingen övergödning innebär
att halterna av gödande ämnen i mark
och vatten inte skall ha några
negativa effekter på människors
hälsa, förutsättningar för biologisk
mångfald eller möjligheterna till
allsidig användning av mark och
vatten. Fram till år 2010 skall de
vattenburna utsläppen av
fosforföreningar och utsläpp av kväve
från mänsklig verksamhet ha minskat
och utsläppen av ammoniak i Sverige
skall ha minskat med minst 15 % från
1995 års nivå.

I miljömålsrådets rapport de Facto
2002 anges en positiv riktning för
utvecklingen under perioden 1997-2001
för miljökvalitetsmålet Ingen
övergödning. Samtidigt framhålls att
det kan krävas fler åtgärder för att
nå målet. Vid miljömålsrådets
rapportering har dock inte uppnådda
resultat av åtgärderna enligt miljö-
och landsbygdsprogrammet varit
möjliga att beakta.

Ekologisk produktion m.m.

Riksdagen har angett målet för den ekologiska
produktionen (skr. 1999/2000:14, bet.
1999/2000:MJU2, rskr. 1999/2000:91)
så att den ekologiskt odlade arealen
bör fördubblas (20 %) till år 2005
och att den ekologiska
animalieproduktionen bör öka. Av
antalet mjölkkor och slaktdjur av nöt
och lamm bör 10 % finnas i ekologisk
produktion år 2005. Det framhålls
också att konsumenternas efterfrågan
på ekologiska livsmedel är avgörande
för om målen kan nås. Vidare betonas
att den ekologiska produktionen från
samhällelig utgångspunkt bl.a. är ett
medel i arbetet med att nå vissa av
de uppställda miljökvalitetsmålen och
ett steg mot en hållbar utveckling av
jordbrukssektorn.

Motionerna

Ett rikt odlingslandskap

I motion 2002/03:MJ29 (fp) anförs att i
Västra Götaland saknar 88 av 315
naturreservat skötselplaner. Detta
riskerar att undergräva förståelsen
och acceptansen för att inrätta nya
naturreservat. Skötselplaner bör
inrättas så snart ett naturreservat
har bildats (yrkande 6).

Enligt motionerna 2002/03:MJ209 (c)
yrkandena 1 och 3, 2002/03:MJ301 (kd)
och 2002/03:MJ450 (s) erfordras
åtgärder för att bevara och utveckla
ett levande fäbodbruk och en
säterkultur i Sverige. Fäbodbruken är
i dag en liten del av svenskt
jordbruk. Verksamheten är trots sin
relativt ringa omfattning mycket
viktig för bevarandet av den
biologiska mångfalden, värdefulla
natur- och kulturmiljövärden samt
utrotningshotade husdjursraser. En
nationell handlingsplan för bevarande
av levande sätrar och fäbodar bör
upprättas snarast. Besöksnäringen är
en viktig näringsgren och har stora
utvecklingsmöjligheter. Fäbodbruket
kan bli en del av upplevelseturismen.
Ett vidareutvecklat fäbodbruk kan
även vara en del i utvecklingen av
det fjällnära jordbruket. En ökad
satsning på vårdplaner, mark- och
byggnadsvård på fäbodar samt ett
bättre juridiskt skydd erfordras för
att bevara befintliga fäbodmiljöer,
som är eller kommer att vara levande.
Riksantikvarieämbetet,
Naturvårdsverket och Jordbruksverket
bör få ett fortsatt gemensamt uppdrag
tillsammans med näringens
representanter och föreningar att
föreslå konkreta åtgärder som främjar
och möjliggör ett levande fäbodbruk.
Enligt motionerna 2002/03:MJ356 (m)
yrkande 3 och 2002/03:T213 (c)
yrkande 1 är det viktigt att vi
vårdar våra bygder och håller
landskapet öppet. Hagar och
betesmarker håller på att växa igen,
antingen för att de lämnas åt sitt
öde eller för att de planteras med
skog. Anledningen är att det lönar
sig allt mindre att hålla djur i
betesmarkerna.
Enligt motion 2002/03:MJ422 (fp) om
arealersättning och miljöstöd till
vallodling bör arealersättning för
spannmål minska. På våra bättre
jordar i Syd- och Mellansverige, där
näringsläckage till havet kan befaras
vara störst, har vallen svag
ekonomisk konkurrenskraft gentemot
spannmål och sockerbetor. En
förnuftig jordbrukspolitik bör minska
arealersättning mot ett miljöstöd för
vallodling, fånggrödor och kantzoner
för att minimera kväveläckaget
(yrkande 9 delvis).
Vallstödet bör enligt motion
2002/03:MJ428 (c) vara tillgängligt i
hela landet. Vallstödet är ett
viktigt styrmedel för ett rikt och
öppet odlingslandskap och möjliggör
för producenter att fortsätta med
djurhållning och nyttjande av
naturbetesmarkerna (yrkande 14).
Vidare bör ersättningsnivåerna för
ängs- och betesmarksprogrammen utökas
och utformas så att de lättare kan
anpassas till lokala förhållanden.
Markägare bör också fortsättningsvis
få ersättning för att vårda det öppna
landskapet (yrkande 15).
Den kallblodiga travaren bör enligt
motion 2002/03:MJ430 (kd) yrkande 3
omfattas av bevarandeinsatserna.
Särskilda medel inom
miljöersättningsprogrammets
delprogram för utbildning,
information och demonstrationsobjekt
avsätts för bevarande av de
utrotningshotade raserna
gotlandsruss, ardenner och nordsvensk
brukshäst. Populationen och antal
betäckta ston i stort sett är
detsamma för den kallblodiga travaren
som för andra hotade raser.
I motion 2002/03:MJ487 (c) anförs
att beteskraven bör utformas utifrån
lokala förhållanden. Beteskraven för
djur i mjölkproduktion är en viktig
kvalitetsaspekt. De lantbrukare som
bor så att beteskraven kan vara svåra
att följa, exempelvis genom att
reglerna kan utformas efter de
förutsättningar som råder i olika
delar av landet. Detta bör kunna ske
inom ramen för kraven om betesdrift
(yrkande 4).

Ingen övergödning

Enligt motion 2002/03:MJ28 (kd) bör skatten
på bekämpningsmedel och handelsgödsel
återföras till jordbruksnäringen.
Regeringen har frångått
överenskommelsen med näringen
angående återföringen av
bekämpningsmedels- och
handelsgödselskatter (yrkande 3).

I motion 2002/03:MJ29 (fp)
framhålles att en större
kompetensutveckling bör ske inom
skogssektorn (yrkande 4). Vidare
anförs att man bör införa en ny metod
för avgifter på kväve från
jordbruket, nämligen att beskatta
läckaget från åkrarna och inte
kvävepåförseln. Motionärerna delar
inte regeringens uppfattning att man
bör koppla miljöskatter, t.ex. skatt
på kvävegödning, till direkta
återföringar av pengarna till
näringen. I stället bör en
utsläppsavgift införas, enligt den
modell som utformats i bl.a. Danmark
och Holland (yrkande 5).
Ett sätt att få ned jordbrukets
miljöbelastning är enligt motion
2002/03:MJ245 (kd) att ställa
generella krav på att lämna en
odlingsfri zon på 5-10 m längs alla
vattendrag. Enligt tillgänglig
sakkunskap skulle sådana gröna zoner
verksamt bidra till att ta upp kväve
och fosfor så att åarna inte blir
övergödda (yrkande 4).
I motion 2002/03:MJ315 (fp) anförs
att för att få bukt med övergödningen
bör åtgärder sättas in i
vattenavrinningsområden. Jordbruket
måste minimera sitt kväveläckage,
vilket kan ske genom exempelvis
vallodling, fånggrödor, kantzoner
eller genom växnäringsbalans. Det är
också nödvändigt med höga
miljöavgifter för kadmium i hela EU-
området och skärpt tillsyn av
enskilda avlopp m.m. (yrkande 10).
Enligt motion 2002/03:MJ487 (c)
yrkande 29 har den svenska regeringen
begränsat möjligheten att få
ersättning för odling av fånggrödor
till Blekinge, Gotlands, Hallands,
Kalmar, Skåne och Västra Götalands
län. Som ett led i att Sverige skall
uppfylla EU:s nitratdirektiv bör
stödet för odling av fånggrödor
utvidgas så att jordbruksområdena
runt Vänern, Vättern, Hjälmaren och
Mälaren omfattas helt och hållet.
Delar av EU:s jordbruksstöd bör
enligt motion 2002/03:MJ489 (mp)
användas till miljöåtgärder i
länderna kring Östersjön, där det gör
mest långsiktig miljönytta.
Satsningar på utbyggnad av effektiva
reningsverk och anläggning av
våtmarker bör vidtas där den bästa
långsiktiga nyttan kan uppnås av
satsade medel oavsett vilket land det
handlar om (yrkande 4). Vidare bör
fler våtmarker anläggas i
odlingslandskapet. Satsning på
anläggning av våtmarker är en åtgärd
som kan ha positiv påverkan på miljön
i Östersjön (yrkande 7).

Ekologisk produktion

I motion 2002/03:MJ28 (kd) anförs att stöd
till resurshushållande konventionellt
jordbruk samt möjligheten att ställa
om delar av ett jordbruk till
ekologisk produktion bör återinföras.
84 % av Sveriges brukade jord utgörs
av konventionellt (icke-ekologiskt)
jordbruk. För att skapa positiva
miljöeffekter är det därför av
största vikt att även det
konventionella jordbruket är
miljöanpassat i möjligaste mån
(yrkande 4).Vidare finns behov av
stöd till ekologisk odling i växthus
(yrkande 5). Enligt motionärernas
uppfattning krävs också ytterligare
forskning, utveckling, utbildning,
information och andra insatser för
att ytterligare minska användningen
av kemiska bekämpningsmedel. I
skrivelsen konstateras nämligen att
användningen av kemiska
bekämpningsmedel inom jordbruket och
trädgårdsnäringen ökat något sedan
1995 (yrkande 7).

I motion 2002/03:MJ352 (m) om
livsmedelsindustrins och jordbrukets
konkurrenskraft på Gotland anförs att
stöd för resurshushållande
konventionellt jordbruk, Rekostöd,
och vallodlingsstöd inte längre
finns. Det gotländska jordbruket är i
huvudsak inriktat på en omfattande
animalieproduktion, och ca 40 % av
den odlade arealen på Gotland är
vall. Vallodling och Rekostödet
bedöms ge goda miljöeffekter på
Gotland och andra områden med
likartade förhållanden när det gäller
bibehållande av öppna landskap samt
kvalitetsprofilen i modern jordbruks-
produktion.
Enligt motion 2002/03:MJ419 (v) bör
målet för arealen ekologiskt odlad
mark ökas till att senast 2010 uppgå
till 30 %. För att ytterligare
stimulera produktionen av ekologiska
livsmedel krävs ett höjt politiskt
mål för den areal som skall ställas
om till ekologisk produktion (yrkande
9).
Det krävs enligt motion
2002/03:MJ424 (kd) yrkande 14 ett
förenklat regelsystem och en ökad
satsning på forskning och utveckling
som skapar goda förutsättningar för
en ökad produktion av ekologiska
grödor.
Enligt motion 2002/03:MJ489 (mp)
bör ekologiskt lantbruk gynnas. En
långtgående förändring av
jordbruksstöden krävs (yrkande 6).
I motion 2002/03:N302 (mp) bör
behovet av statliga stimulanser för
att öka produktionen av eko-produkter
övervägas. Att ställa om till
ekologisk produktion är en del i
stärkandet även av vårt
exportjordbruks konkurrenskraft, vid
sidan om stärkandet av de lokala
marknaderna (yrkande 9).

Utskottets ställningstagande

Ett rikt odlingslandskap

Miljömålsrådet har i sin rapport de Facto
2002 för miljökvalitetsmålet Ett rikt
odlingslandskap gjort bedömningen att
utvecklingen mellan åren 1997 och
2001 går i en positiv riktning. Rådet
bedömer därför att förutsättningarna
för att nå miljökvalitetsmålet inom
en generation är goda. Som redovisas
i skrivelsen bör den positiva
utvecklingen ha förstärkts
ytterligare då uppfyllelsen av de
operativa målen för åtgärderna inom
miljö- och landsbygdsprogrammet har
förbättrats under år 2002. Detta har
uppnåtts bl.a. genom åtgärder som
skapar ekonomiska förutsättningar för
att bevara värdefulla marker,
landskapselement och småbiotoper.
Frågan om utformningen av åtgärder
inom miljö- och landsbygdsprogrammet
behöver ändras för att ytterligare
förstärka den positiva utvecklingen
bör bedömas utifrån den
halvtidsöversyn av programmet som nu
pågår. För att målet skall kunna nås
krävs en kontinuerlig skötsel av
markerna. Medan slåtterängar kan
skötas utan någon direkt koppling
till djurbesättningar kräver skötseln
av betesmarker att det finns
besättningar med betande djur i alla
delar av landet där betesmarkerna
återfinns.

I rapport de Facto 2003 anför
Miljömålsrådet att för den biologiska
mångfalden och kultur- och
miljövärdena i odlingslandskapet
finns åtgärder och styrmedel främst
inom miljö- och landsbygdsprogrammet.
Denna del av målet har goda
förutsättningar att nås. När det
gäller det långsiktiga bevarandet av
värdena och bevarandet av ängs- och
betesmarkerna liksom av byggnader och
bebyggelsemiljöer regionalt är det
mer osäkert om målet kan nås;
måluppfyllelsen är beroende av vad
som sker inom andra politikområden.
Främst är det problematiken med
nedlagda jordbruk i glesbygden som
inverkar. Åtgärder utanför
jordbrukspolitiken kan bli
nödvändiga, framför allt inom
regionalpolitiken.
Miljökvalitetsmålet är enligt
rapporten beroende av vad som sker
inom EU:s gemensamma
jordbrukspolitik. Framtida
förändringar inom denna kan därför
påverka möjligheterna att nå målet.
Utskottet föreslår med det anförda
att motionerna 2002/03:MJ356 (m)
yrkande 3 och 2002/03:T213 (c)
yrkande 1 om öppna landskap lämnas
utan vidare åtgärd.
I samband med övergången från
miljöprogrammet för perioden
1995-1999 till miljö- och
landsbygdsprogrammet 2000-2006
genomfördes flera förändringar av
bl.a. miljöersättningarna. En sådan
förändring var införandet av grund-
och tilläggsersättning för skötsel av
betesmarker och slåtterängar. Den
åtgärdsplan som kopplas till
tilläggsersättningen ger bättre
möjlighet än tidigare att anpassa
skötselvillkoren till lokala
förhållanden. Som regeringen
konstaterar i skrivelsen har
anslutningen till åtgärderna i miljö-
och landsbygdsprogrammet varit hög.
Detta innebär också att de ekonomiska
ramarna för programmet förväntas bli
utnyttjade fullt ut. Vidare pågår en
utvärdering av miljö- och
landsbygdsprogrammet. Med det anförda
avstyrks motionerna 2002/03:MJ428 (c)
yrkande 15 och 2002/03:MJ487 (c)
yrkande 4.
Som anförs i skrivelsen är de
viktigaste styrmedlen för att uppnå
flera av de fastställda delmålen för
miljökvalitetsmålet Ett rikt
odlingslandskap bestämmelserna i
miljöbalken om biotopskydd och
inrättandet av natur- och
kulturreservat samt miljö- och
landsbygdsprogrammet för åren
2000-2006. När den gäller den fråga
om skötselplaner för naturreservat
som tas upp i motion 2002/03:MJ29
(fp) yrkande 6 har utskottet inhämtat
från Naturvårdsverket att de 88
reservat i Västra Götalands län som i
dag saknar skötselplaner är bildade
före 1988. Naturvårdsverket kommer
under hösten 2003 att föra en
fördjupad diskussion med
länsstyrelserna om bristen på och
arbetet med skötselplaner och hur
detta arbete kan integreras med
arbetet med bevarandeplaner för alla
Natura 2000-områden. Sådana
bevarandeplaner skall föreligga
senast i augusti 2005 för vidare
avrapportering till EG-kommissionen.
Enligt Naturvårdsverket ingår mer än
hälften av naturreservaten helt eller
delvis i Natura 2000-områden.
Utskottet konstaterar att
skötselplaner för naturreservat är en
myndighetsuppgift för
länsstyrelserna, som under de senaste
åren har fått förstärkning till sitt
förvaltningsanslag för att bl.a.
hantera säkerställandearbetet, dvs.
bildande av naturreservat inklusive
upprättande och fastställande av
skötselplaner m.m., av naturreservat
(jfr prop. 2001/02:1 utg.omr. 20 s.
49, bet. 2001/02:
MJU1, rskr. 2001/02:105). Motion
2002/03:MJ29 (fp) yrkande 6 bör i
avvaktan på resultatet av det arbete
som pågår lämnas utan vidare åtgärd.
Som anförs i skrivelsen är
fäbodbeten en viktig del av
betesmarkerna i Norrland. Fäbodbeten
har ofta höga biologiska och
kulturhistoriska värden. Inom ramen
för miljö- och landsbygdsprogrammet
görs insatser för att bevara
fäbodbruket och de natur- och
kulturmiljövärden som hänger samman
med detta. Inom miljöersättningen för
skötsel av betesmarker och
slåtterängar finns en särskild
anpassning till fäbodskötsel och till
den extensiva djurhållning som
fäbodskötseln innebär.
Regeringen beslutade den 10 april
2003 att tillkalla en särskild
utredare med uppdrag att undersöka om
det är nödvändigt och lämpligt med
särskilda bestämmelser om betesrätt
och stängsel vid fäbodbruk och andra
småskaliga former av djurhållning.
Utredaren skall kartlägga inom vilka
brukningsformer djur tillåts beta på
annans mark eller på ostängslade
betesmarker, samt med vilken rätt
sådant bete utövas. Om utredaren
finner att rätten till bete på annans
mark och på ohägnade betesmarker i
samband med fäboddrift behöver
klargöras skall utredaren, om detta
är lämpligast, lämna förslag till de
bestämmelser som är nödvändiga.
Utredaren skall redovisa uppdraget
senast den 31 december 2003.
Utskottet föreslår att motionerna
2002/03:MJ209 (c) yrkandena 1 och 3,
2002/03:MJ301 (kd) och 2002/03:MJ450
(s) i avvaktan på resultatet av
utredningsarbetet lämnas utan vidare
åtgärd.
Utskottet instämmer i vad som
anförs i motion 2002/03:MJ430 (kd)
yrkande 3 om att det är angeläget att
den kallblodiga travaren kan bevaras.
Som anförs i skrivelsen kan gamla
lantraser bära på arvsanlag och
egenskaper som kan vara viktiga för
framtida avelsverksamhet. Härdighet,
ett mer aktivt fodersöksbeteende samt
förmåga att producera trots låg
intensitet är viktiga egenskaper som
kan medföra att lantraserna är
speciellt lämpade för landskapsvård.
Inom miljö- och landsbygdsprogrammet
ges möjlighet till ersättning för
utrotningshotade husdjursraser. De
djurslag som omfattas är nötkreatur,
får, getter och grisar. Målsättningen
med åtgärden är att uppnå ett
tillräckligt antal vuxna renrasiga
djur för att säkra rasernas
fortlevnad. Anslutningen var 77 % år
2002. Även för denna ersättning ökade
anslutningen jämfört med år 2001. På
individbasis omfattas flest får av
åtgärden följt av nötkreatur och
getter. Den totala kostnaden för
åtgärden var år 2002 ca 3,7 miljoner
kronor, varav ca 0,2 miljoner kronor
avser motsvarande åtgärd för tidigare
programperiod.
Hästpolitiska utredningen lämnade
år 2000 betänkandet En svensk
hästpolitik (SOU 2000:109).
Utredningen föreslår bl.a. att stöd
för bevarande av utrotningshotade
husdjursraser skall kunna ges till
ett antal svenska hästraser såsom
russ, nordsvensk brukshäst,
kallblodstravaren och den svenska
ardennern. Utskottet har inhämtat att
resultatet av utredningen övervägs i
Jordbruksdepartementet. Utskottet
föreslår att motion 2002/03:MJ430
(kd) yrkande 3 med det anförda och i
avvaktan på resultatet av det arbete
som pågår lämnas utan vidare åtgärd.
Som anförs i skrivelsen är det
viktigt med en helhetssyn på
odlingslandskapet för att delmålen
inom miljökvalitetsmålet Ett rikt
odlingslandskap skall kunna nås.
Genom att motverka en nedläggning av
jordbruket kan ett öppet
odlingslandskap, som är en
förutsättning för en rik biologisk
mångfald och för bevarandet av
värdefulla kulturmiljöer, bibehållas.
För att motverka nedläggningen av
jordbruksmark men också för att
bibehålla jordbruksproduktionen i
norra Sverige och därigenom
understödja mål för den regionala
utvecklingspolitiken, finns två
åtgärder inom miljö- och
landsbygdsprogrammet. Åtgärderna är
miljöersättning för Öppet och
varierat odlingslandskap och
Kompensationsbidrag i mindre gynnade
områden.
Den förstnämnda åtgärden kan sökas
av jordbrukare som odlar vall i
skogsbygderna i södra och mellersta
Sverige och i norra Sverige. Att odla
vall innebär att landskapet hålls
öppet. Vallodlingen bidrar också till
att minska växtnäringsläckaget och är
positiv för att förbättra jordens
struktur genom att öka dess innehåll
av organiskt material. Åtgärden
ersatte fr.o.m. år 2001 den tidigare
åtgärden Öppet odlingslandskap. Målet
med den nya åtgärden är att ca 600
000 hektar vall skall vara ansluten.
Den totala anslutningen ökade under
år 2002 och svarar nu mot ca 101 % av
det uppställda målet eller 609 000
hektar.
Kompensationsbidrag i mindre
gynnade områden utgår inom
stödområdena 1 till 5b. Totalt finns
inom dessa områden 1,9 miljoner
hektar åkermark. Målet med åtgärden
är att bibehålla sysselsättningen
inom jordbruket i dessa områden
samtidigt som miljövänliga
jordbruksmetoder bevaras och främjas.
Ersättningen lämnas per hektar vall
och betesmark i alla områden. Målet
för åtgärden var 590 000 hektar och
att 23 000 företag skulle ansluta
sig. För år 2002 har anslutningen
preliminärt beräknats till 550 000
hektar, vilket utgör 93 % av det
uppsatta arealmålet, dvs. en sänkning
sedan år 2001. Det är främst företag
med mjölk- och köttproduktion som är
anslutna till åtgärden. Det totala
antalet anslutna företag år 2002 är
21 000 stycken, vilket är lägre än
vad som förväntades och återspeglar
att strukturomvandlingen särskilt
inom mjölkproduktionen är snabbare än
som förutsetts.
Jordbruksministern anförde den 20
december 2002 i svar på fråga
2002/03:319 att vallodlingen kommer
att stödjas på flera sätt även i
fortsättningen, inte minst i skogs-
och mellanbygderna och i norra
Sverige. Anslutningen till åtgärderna
inom miljö- och landsbygdsprogrammet
är generellt sett mycket god, och en
halvtidsutvärdering av programmet
pågår och kommer att slutföras under
år 2003. Mot bakgrund av detta finns
i dagsläget inga planer på att införa
ytterligare ersättningsformer till
vallodling.
Utskottet föreslår att motionerna
2002/03:MJ422 (fp) yrkande 9 delvis
och 2002/03:MJ428 (c) yrkande 14
lämnas utan vidare åtgärd i den mån
de inte tillgodosetts av vad som
anförts.

Ingen övergödning

I Miljömålsrådets rapport de Facto 2002 anges
en positiv riktning för utvecklingen
under perioden 1997-2001 för
miljökvalitetsmålet Ingen
övergödning. Samtidigt framhålls att
det kan krävas fler åtgärder för att
nå målet. Som anförs i skrivelsen
hade vid Miljömålsrådets rapportering
för 2002 års rapport uppnådda
resultat av åtgärderna enligt miljö-
och landsbygdsprogrammet inte varit
möjliga att beakta.

I rapport de Facto 2003 anförs att
det miljötillstånd som anges i
miljökvalitetsmålet kommer att vara
svårt att nå till 2020. Detta beror
bl.a. på att återhämtningstiden i de
naturliga systemen är så lång. Det
blir särskilt svårt att nå målet i de
södra delarna av Sverige, där
belastningen har varit och är som
störst, och därmed även effekterna i
miljön. Dessutom påverkas de öppna
kustområdena i Östersjön mycket av
övergödningen i det öppna havet.
Preliminära beräkningar av vår
framtida klimatsituation visar att
nederbörden kommer att öka. Detta kan
enligt rapporten göra det ännu
svårare att nå miljökvalitetsmålet,
eftersom det skulle innebära
ytterligare diffusa utsläpp av
näringsämnen från marken.
Att odla en fånggröda som bryts
sent på hösten eller först
nästkommande vår minskar, som anförs
i skrivelsen, risken för
kväveutlakning. Att bryta fånggrödan
på våren ökar dess
utlakningsbegränsande effekt, men en
vårbrytning är inte alltid möjlig
eller lämplig. Likaså minskar risken
för utlakning om jorden inte
bearbetas under hösten, dvs. att
stubben efter skörd får vara kvar och
att vallen och trädan inte bryts
under hösten och vintern. I miljö-
och landsbygdsprogrammet för åren
2000-2006 ingår i åtgärden Minskat
kväveläckage både odling av fånggröda
och utebliven höstbearbetning.
Ersättningarna kan sökas var för sig
eller kombineras för samma areal. Att
ansluta sig till åtgärden Minskat
kväveläckage är möjligt endast om
åkerarealen är belägen i Kalmar,
Gotlands, Blekinge, Skåne, Hallands
och Västra Götalands län. I dessa län
är kväveutlakningen per hektar
åkermark oftast högre än i andra
delar av landet. Målsättningen för
åtgärden är en anslutning på 50 000
hektar och därigenom torde
kväveläckaget minska med ca 700 ton
N/år. Under år 2001 omfattade
åtgärden ca 214 600 hektar av vilka
62 000 hektar fick ersättning både
för fånggröda och utebliven
höstbearbetning. Enligt nyligen
genomförda utlakningsberäkningar för
år 2001 uppskattas kväveläckaget ha
minskat med 1 600-2 100 ton N.
Preliminära uppgifter för år 2002
visar på en ännu högre anslutning.
Avslutningen var 248 000 hektar och
för 70 000 hektar av dessa
genomfördes båda åtgärderna. Den
högre anslutningen för år 2002 torde
medföra en ytterligare minskning av
kväveläckaget jämfört med vad som
uppskattats för år 2001. För år 2002
återfanns de största arealerna både
när det gäller fånggrödor och
utebliven höstbearbetning i Skåne,
Hallands och Västra Götalands län.
Den totala kostnaden för åtgärder som
gäller fånggrödor och utebliven
höstbearbetning var år 2002 ca 176
miljoner kronor, varav ca 1 miljon
kronor avser arealer anslutna till
motsvarande åtgärd för tidigare
programperiod.
I EU regleras jordbrukets
kväveutsläpp till vatten av rådets
direktiv (EEG) nr 676/91 av den 12
december 1991 om skydd mot att vatten
förorenas av nitrater från
jordbruket, vanligen benämnt
nitratdirektivet. Syftet med
direktivet är enligt skrivelsen att
minska vattenförorening som orsakas
eller framkallas av nitrater från
jordbruket samt att förhindra
ytterligare sådan förorening. Sverige
förtecknade i samband med
anslutningen till EU Blekinge, Skåne,
Hallands och Gotlands län samt
kustområdena i Stockholms,
Södermanlands, Östergötlands, Kalmar
och Västra Götalands län som områden
från vilka en avrinning sker till
vattenområden som är förorenade eller
kan bli förorenade om inte åtgärder
vidtas. I augusti år 2002 fattade
regeringen beslut, som svar på ett
motiverat yttrande från kommissionen,
om att utvidga de förtecknade
känsliga områdena. Beslutet innebär
att sjöarna Mälaren och Hjälmaren
samt ytterligare områden med
avrinning till dessa sjöar och
ytterligare områden med avrinning som
påverkar Östersjön förtecknas enligt
direktivet. Som redovisas i
skrivelsen pågår för närvarande inom
Regeringskansliet arbete med att
närmare avgränsa områdena och
utarbeta det åtgärdsprogram som skall
genomföras inom dessa områden.
I den pågående utvärderingen av
Miljö- och landsbygdsprogrammet (dir.
2002:109) kan förändringar av
programmet föreslås inom de
fastställda ekonomiska ramarna. Det
anförda innebär enligt utskottets
mening att syftet med motion
2002/03:MJ487 (c) yrkande 29 är
tillgodosett utan något särskilt
riksdagens uttalande i frågan.
När det gäller den fråga som tas
upp i motion 2002/03:MJ489 (mp)
yrkande 4 om att delar av EU:s
jordbruksstöd bör användas till
miljöåtgärder i länderna kring
Östersjön konstaterar utskottet att
landsbygdsprogrammen genomförs
nationellt. Varje land runt Östersjön
kan prioritera åtgärder som främjar
miljön i havet. I Sverige är exempel
på sådana prioriteringar åtgärderna
odling av fångrödor samt vårplöjning.
Utskottet har inhämtat från
Jordbruksdepartementet att i
baltstaterna finns s.k.
Sapardprogram, ett gemenskapsstöd för
åtgärder inför anslutningen för
jordbruk och landsbygdsutveckling i
kandidatländerna i Central- och
Östeuropa. Vidare är ISPA ett
strukturpolitiskt instrument inom EU
med syfte att ge ekonomiskt stöd till
kandidatländerna i Central- och
Östeuropa för att bidra till deras
förberedelse inför anslutningen till
EU på området ekonomisk och social
sammanhållning. I Ryssland pågår
också GEF-projekt som satsar på både
biologisk mångfald och vattenfrågor.
Som anförs i skrivelsen genomförs
inom ramen för satsningarna på
kompetensutveckling ett särskilt
kunskaps- och rådgivningsprojekt för
lantbrukare, kallat Greppa Näringen.
Målet för projektet är att
kväveutlakningen skall minska med ca
800 ton N/år. Projektet inleddes
under år 2001 i Blekinge, Skåne och
Hallands län och genomförs i
samarbete med länsstyrelserna,
Lantbrukarnas Riksförbund och en
mängd företag i lantbruksnäringen.
Nordiska ministerrådet antog den 11
december 2000 en deklaration för ett
samarbete mellan de nordiska och
baltiska länderna inom området skog
och jordbruk. Samarbetet skall även
omfatta en hållbar utveckling på
landsbygden. Motionen avstyrks i den
mån den inte kan anses tillgodosedd
med vad som anförts.
Som framhålls i skrivelsen minskar
skyddszoner risken för erosion,
ytavrinning av främst fosfor och
växtnäringsläckage från
jordbruksmarken. Skyddszoner är också
gynnsamma för flora och fauna både på
land och i vattnet, dvs. har en
positiv effekt för
miljökvalitetsmålen Levande sjöar och
vattendrag och Ett rikt
odlingslandskap. Inom miljö- och
landsbygdsprogrammet lämnas
ersättning till skyddszoner längs med
vattendrag och sjöar i hela landet
utanför mål 1. Målsättningen för
åtgärden är att 5 500 hektar skall
vara anslutna år 2006. År 2001
motsvarade ansökningarna ca 1 750
hektar. Anslutningen har ökat något
till år 2002, och de preliminära
uppgifterna visar på en 45-procentig
anslutning, vilket svarar mot ca 2
400 hektar.
I skrivelsen anförs att de
förändringar av villkoren för
ersättningen som genomfördes under år
2002 troligen kommer att innebära att
det blir mer attraktivt att ansluta
areal till åtgärden. Utöver
anslutningen till denna åtgärd var ca
1 400 hektar anslutna till de
tidigare åtgärderna extensiv vall och
skyddszoner samt resurshushållande
konventionellt jordbruk (Reko). År
2002 omfattade de olika åtgärderna
totalt ca 5 900 hektar skyddszoner.
Den totala kostnaden för skyddszoner
var år 2002 ca 18 miljoner kronor,
varav ca 12 miljoner kronor avser
arealer skyddszoner anslutna till
åtgärderna skyddszoner och Reko för
tidigare programperiod. Med det
anförda bör motion 2002/03:MJ245 (kd)
yrkande 4 lämnas utan vidare åtgärd i
den mån den inte kan anses
tillgodosedd.
Utskottet instämmer i vad som
anförs i motion 2002/03:MJ489 (mp)
yrkande 7 om att fler våtmarker bör
anläggas i odlingslandskapet. Som
anförs i skrivelsen minskar
kväveutsläppen som belastar havet
genom att våtmarker anläggs på
åkermark. Enligt det fjärde delmålet
för miljökvalitetsmålet Myllrande
våtmarker skall minst 12 000 hektar
våtmarker och småvatten anläggas
eller återställas i odlingslandskapet
fram till år 2010. Skyddet av
våtmarker regleras på olika sätt i
miljöbalken. Finansiellt stöd för
anläggning, återställande och skötsel
ges inom ramen för miljö- och
landsbygdsprogrammet.
Projektstödet för våtmarker och
småvatten i miljö- och
landsbygdsprogrammet täcker enligt
skrivelsen en viss del av
anläggningskostnaderna. Under
perioden 2000-2002 har anläggning av
ca 1 160 hektar våtmarker genomförts
eller påbörjats. Därutöver har ca 310
hektar anlagts utan projektstöd.
Totalt har arealen våtmarker i
odlingslandskapet ökat med cirka
1 470 hektar. Kostnaden för
anläggningen av våtmarker motsvarar
t.o.m. år 2002 drygt 58 miljoner
kronor. För att möjliggöra
förbättringar av utformningen och
lokaliseringen av odlingslandskapets
våtmarker har Jordbruksverket fått i
uppdrag att utveckla
kvalitetskriterier för våtmarker i
odlingslandskapet. Utgångspunkten för
arbetet skall vara att nå en effektiv
reduktion av växtnäringsförluster
samtidigt som den biologiska
mångfalden kan gynnas och hänsyn tas
till platsens kulturhistoriska
värden. Uppdraget skall redovisas
senast den 31 december 2003 efter
samråd med Naturvårdsverket,
Riksantikvarieämbetet och andra
berörda myndigheter. Det är därutöver
möjligt att ansöka om ersättning för
skötsel av våtmarker och småvatten
inom ramen för miljö- och
landsbygdsprogrammet. Målsättningen
för åtgärden är att 6 000 hektar
skall skötas enligt de krav som
gäller för ersättningen. Att sköta
våtmarken eller småvattnet medför att
dess förmåga att minska
växtnäringsutsläppen till havet
bibehålls. Skötseln av våtmarken
leder också till gynnsamma effekter
för flora och fauna. Motion
2002/03:MJ489 (mp) yrkande 7 bör
lämnas utan vidare åtgärd i den mån
den inte tillgodosetts med det
anförda.
Som framgår av skrivelsen infördes
det nationella stödet för upprättande
av växtodlingsplaner år 2002. Syftet
med stödet är att det skall bidra
till att uppfylla miljökvalitetsmålet
Ingen övergödning. Den som ansökte om
stödet åtog sig att under perioden
2002-2004 upprätta en växtodlingsplan
för all åkermark på
jordbruksföretaget. I planen skall
bl.a. årets gröda redovisas samt
förväntat växtnäringsbehov av kväve,
fosfor och kalium. Totalt har ca
29 000 brukare ansökt om stödet,
vilket motsvarar ca 1,9 miljoner
hektar, eller drygt 70 % av den
totala åkerarealen. Någon
uppskattning av vilka positiva
effekter som uppnåtts med stödet har
ännu inte genomförts. En övergripande
bedömning är dock att stödet
generellt förbättrar planeringen på
gårdsnivå. En förbättrad planering
bör på längre sikt leda till minskad
risk för växtnäringsförluster.
Som regeringen redovisar i
skrivelsen innehåller nuvarande
handlingsprogram för att minska
jordbrukets växtnäringsförluster till
luft och vatten en rad olika
åtgärder. Några av åtgärderna är
lagstiftning om högsta tillåtna antal
djur per hektar, lagringskapacitet
för stallgödsel,
spridningsrestriktioner för handels-
och stallgödsel och andra organiska
gödselmedel, krav om nedbrytning av
stallgödsel, täckning av gödsel- och
urinbehållare och krav på höst- eller
vinterbevuxen mark. Andra åtgärder
ingår i miljö- och
landsbygdsprogrammet.
Åtgärdsprogrammet omfattar även
försöks- och utvecklingsverksamhet.
Slutligen är skatten på
handelsgödselkväve en del av
handlingsprogrammet. De flesta av de
ovannämnda åtgärderna har en
inriktning mot de södra och mellersta
delarna av Sverige. Inom dessa
områden är också problemen med
utsläpp till luft och vatten mest
framträdande och vikten av att minska
de totala utsläppen betydande. Motion
2002/03:MJ315 (fp) yrkande 10 bör
lämnas utan vidare åtgärd i den mån
den inte tillgodosetts med vad som
anförts.

Som anförs i skrivelsen är syftet med
kompetensutvecklingen inom miljö- och
landsbygdsprogrammet bl.a. att öka
jordbrukarnas kunskaper om vilka
åtgärder som lämpligen kan vidtas på
gårdsnivå för att bidra till att
uppnå de fyra miljökvalitetsmålen Ett
rikt odlingslandskap, Ingen
övergödning, Giftfri miljö och
Levande skogar. Inom skogsbruket har
medel för kompetensutveckling använts
för att motivera skogsbrukare och
andra aktörer att bedriva ett
skogsbruk som tillgodoser de
skogspolitiska målen. Det innebär att
biologisk mångfald bevaras eller
utvecklas, värdefulla kulturmiljöer
samt sociala och estetiska värden
värnas samtidigt som skogen nyttjas
effektivt och ger en uthålligt god
avkastning. Insatserna har genomförts
inom skogsvårdsorganisationens
rådgivnings- och utbildningskampanj
"Grönare skog". Kampanjen pågick
under perioden 1999 till 2001.
Antalet deltagare under denna period
uppgick till 120 960 stycken, varav
62 889 i utbildning och resterande i
kvalificerade informationsinsatser.
Under 2002 genomfördes
utbildningsinsatser i form av
fördjupningskurser; deltagarantalet
2002 var 29 870 skogsägare plus 3 743
från övriga skogsbruket. Kostnaderna
för år 2002 motsvarande 20 miljoner
kronor. Motion 2002/03:MJ29 (fp)
yrkande 4 bör med det anförda lämnas
utan vidare åtgärd.

Giftfri miljö

Som framgår av skrivelsen minskade
försäljningen av kemiska
bekämpningsmedel uttryckt i mängden
verksamt ämne t.o.m. år 1995,
undantaget år 1994. Efter år 1995 har
försäljningen av bekämpningsmedel
inom jordbruket och trädgårdsnäringen
som ett genomsnitt legat runt 1 720
ton verksamt ämne. Preliminära
uppgifter för år 2002 visar på en
oförändrad försäljningsnivå.
Samtidigt visar den preliminära
försäljningsstatistiken på en
fortsatt ökad försäljning av
bekämpningsmedlet glyfosat. Ökningen
av glyfosatförsäljningen beror
troligen bl.a. på att en behandling
med glyfosat är mer ekonomiskt
fördelaktig i förhållande till
mekanisk bearbetning. Andra faktorer
som torde ha ökat försäljningen är
miljöreglerna för EU-trädan och
reglerna för grön mark.

Regeringen bedömer att resultatet
av försöks- och
utvecklingsverksamheten i många fall
lett till förbättringar av
utformningen av olika åtgärder.
Förbättringarna utgör också angelägna
underlag vid det praktiska
genomförandet av åtgärderna och ökar
utsikten att nå de uppställda
miljökvalitetsmålen.
I regeringsförklaringen hösten 2000
aviserades att de s.k.
gödselskatterna i lämplig form skulle
återföras till jordbruket. Riksdagen
beslutade vid behandlingen av
budgetpropositionen för år 2003
(prop. 2002/03:1 volym 11,
2002/03:FiU1) att den återförda
skatten på kväve i handelsgödsel och
bekämpningsmedel skulle användas till
åtgärder för att minska
växtnäringsförlusterna från
jordbruket och för att minska
miljöriskerna inom växtskyddsområdet.
I skrivelsen anförs att den nuvarande
återföringen beräknas fortgå t.o.m.
år 2005. Sverige har hos EG-
kommissionen anmält och fått godkänt
för statligt stöd till
växtodlingsplaner samt statligt stöd
till Stiftelsen lantbruksforskning
för åtgärder inom trädgårdsnäringen.
En mindre del av medlen återförs
kollektivt till jordbruksnäringen för
bl.a. informations- och
rådgivningssatsningar med syfte att
främja hållbara produktionsmetoder.
Skatten på bekämpningsmedel återförs
kollektivt för forsknings- och
utvecklingsinsatser med syfte att
främja en hållbar utveckling inom
jordbruket och trädgårdsnäringen.
Regeringen tillkallade i juni 2001
en särskild utredare med uppgift att
utvärdera skatterna på handelsgödsel
och bekämpningsmedel. Utredarens
uppgift var dels att analysera och
bedöma skatternas påverkan på
användningen av handelsgödsel och
bekämpningsmedel, dels att bedöma
vilka effekter de har på miljön. Med
utgångspunkt häri skulle utredas om
skatterna bör förändras så att de kan
fungera som effektivare styrmedel på
miljöområdet utan att kraven på
kostnadseffektivitet eftersätts.
Utredaren överlämnade sitt betänkande
(SOU 2003:9) Skatt på handelsgödsel
och bekämpningsmedel i februari 2003.
Utskottet har inhämtat att
betänkandet har remissbehandlats och
för närvarande övervägs i
Finansdepartementet. Utskottet
föreslår att motionerna 2002/03:MJ28
(kd) yrkandena 3 och 7 samt
2002/03:MJ29 (fp) yrkande 5 avstyrks
i avvaktan på resultatet av det
arbete som pågår.

Ekologisk produktion m.m.

Som anförs i skrivelsen är det möjligt för
jordbrukare att ansöka om stöd för
ekologiska produktionsmetoder inom
ramen för miljö- och
landsbygdsprogrammet. Syftet med
ersättningen är främst att uppnå
positiva miljöeffekter. Stöd kan
lämnas både för företagets växtodling
och djurhållning. Sedan mitten av
1990-talet ökar arealen ekologisk
produktion stadigt. År 2002 var
preliminärt ca 414 000 hektar
anslutna till åtgärden Ekologiska
produktionsmetoder, vilket motsvarar
79 % av det uppställda arealmålet.
Den ekologiskt odlade arealen utgör
därmed ca 15,8 % av Sveriges totala
åkerareal. År 2002 var den totala
kostnaden för åtgärden ca 462
miljoner kronor, varav 61 miljoner
kronor avser anslutningar till
motsvarande åtgärd för tidigare
programperiod. Vall är den
dominerande grödan inom
miljöersättningen. Av den ekologiskt
odlade arealen är vallandelen ca 70
%.

I skrivelsen redovisas att för
perioden 2002-2004 är totalt 23
miljoner kronor avsatta för
marknadsstödjande åtgärder. Bidrag
beviljas bl.a. till åtgärder för att
främja användningen av ekologiska
livsmedel i storkök och till projekt
för att komma till rätta med
"flaskhalsar" på marknaden. Det är
ännu för tidigt att studera vilka
positiva effekter på marknaden som
åtgärderna kan ha haft.
Jordbruksministern har i svar på
fråga 2001/02:1346 om ekologiska
livsmedel redovisat att
Jordbruksverket i sin aktionsplan för
ekologiska jordbruksprodukter och
livsmedel föreslår att ett
utvecklingsforum skall inrättas under
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens
(KSLA) ledning. Syftet med forumet
skulle vara att berörda aktörer
träffas och diskuterar de problem som
uppstår på vägen så att de uppställda
målen kan nås år 2005. Regeringen
anser dock att distribution av och
handel med ekologiska livsmedel
huvudsakligen är marknadens ansvar.
Som framgår av skrivelsen bedömer
regeringen det som rimligt att målet
om en fördubbling av den ekologiskt
odlade arealen skall kunna nås till
år 2005. Om så blir fallet beror dock
på hur konsumenternas efterfrågan på
ekologiska produkter kommer att
utvecklas, vilka effekter de vidtagna
marknadsstödjande åtgärderna kommer
att få med avseende på förädling,
distribution och utveckling av
ekologiska produkter men också på om
en ökad ekologisk areal innebär en
ökad andel ekologiska produkter.
De preliminära uppgifterna för år
2002 visar på en god anslutning till
åtgärden i fråga om antalet mjölkkor
och slaktdjur av nöt och lamm och det
uppsatta målet har nåtts. Regeringen
redovisar att frågan om det uppnådda
målet också innebär ökad andel
ekologiska produkter inte har
analyserats närmare.
För närvarande pågår en utvärdering
av Miljö- och landsbygdsprogrammet
efter halva programperioden (dir.
2002:109).
Utskottet har ingen annan
uppfattning än den som framförs i
motionerna 2002/03:MJ419 (v) yrkande
9, 2002/03:MJ424 (kd) yrkande 14,
2002/03:
MJ489 (mp) yrkande 6 och 2002/03:N302
(mp) yrkande 9 om att det är
angeläget att målsättningen för den
ekologiska produktionen uppnås.
Motionerna bör med det anförda lämnas
utan vidare åtgärd.
Utskottet har tidigare behandlat
(bet. 2000/01:MJU2 s. 47) frågan om
stöd till ekologisk växthusodling.
Utskottet har inhämtat att inom ramen
för kompetensutvecklingsåtgärden i
miljö- och landsbygdsprogrammet
lämnas stöd för att anordna olika
kompetensutvecklingsinsatser
(rådgivning, kurser, m.m.). Ett
program för den ekologiska
produktionen inom
kompetensutvecklingsåtgärden omfattar
ca 40 miljoner kronor per år. I detta
program ingår trädgårdsnäringen, men
det finns inga uppgifter på hur stor
del av programmet som riktar sig mot
ekologisk växthusodling. För
närvarande finns inom
kompetensutvecklingsåtgärden ett
beviljat projekt, (420 000 kr)
"Energihushållning i växthus", som
omfattar rådgivningsverksamhet (målet
är att nå 70 företag per år i enskild
rådgivning och 40 företag i
kursverksamhet). Projektet riktar sig
både mot konventionella och
ekologiska odlare. Syftet med motion
2002/03:MJ28 (kd) yrkande 5 bör med
det anförda i allt väsentligt anses
tillgodosett. Yrkandet föranleder
ingen ytterligare riksdagens åtgärd.
När det gäller frågan om stöd till
resurshushållande konventionellt
jordbruk vill utskottet hänvisa till
att riksdagen vid behandlingen av
propositionen Hållbart fiske och
jordbruk (prop. 1997/98:2, bet.
1997/98:JoU9, rskr. 1997/98:116)
ställde sig bakom regeringens förslag
att miljöersättningen för
resurshushållande konventionellt
jordbruk (REKO) skulle vara ett
tidsbegränsat
kompetensutvecklingsprogram.
Utskottet har senare därutöver
hänvisat till att anslutningen till
miljöersättningen för
resurshushållande konventionellt
jordbruk varit dålig och att
måluppfyllelsen jämfört med det
uppsatta arealmålet enligt uppgift
endast varit ca 33 % (bet.
2001/02:MJU15 s. 43 bet.
1999/200:MJU2 s. 97). Utskottet
delade mot bakgrund av det anförda
regeringens bedömning att de miljömål
som ersättningen avsåg att uppnå,
dvs. minskad användning av
bekämpningsmedel och mindre förluster
av växtnäring och biologisk mångfald,
kan uppnås på ett mer
kostnadseffektivt sätt. Det kan ske
bl.a. genom riktade åtgärder för att
minska kväveläckaget och genom
kompetensutveckling av lantbrukare
men också genom näringens egna
åtgärder. Motion 2002/03:MJ28 (kd)
yrkande 4 avstyrks med det anförda.
Enligt skrivelsen finns på Gotland
möjlighet att få ersättning för
miljövänlig odling av sockerbetor.
Villkoren innebär begränsningar
främst av användningen av
bekämpningsmedel respektive
växtnäring. Syftet med åtgärderna är
att minska riskerna med kemisk
bekämpning samtidigt som förlusterna
av växtnäringsämnen begränsas. I
skrivelsen redovisas att
målsättningen för åtgärden
miljövänlig sockerbetsodling är ca 2
200 hektar och anslutningen är år
2002 ca 144 % eller 3 200 hektar. År
2002 var den totala kostnaden för
miljövänlig sockerbetsodling på
Gotland 4,3 miljoner kronor.
När det gäller riktade vall- och
Rekostöd till Gotland anförde
utskottet i april 2002 (bet.
2001/02:MJU15 s. 43) att det bör
påpekas att Gotland omfattas av
kompensationsbidraget för mindre
gynnade områden (stödområde 4 enligt
artikel 20 i förordning [EG]
1257/99). Det innebär att stöd
betalas ut för bete och slåttervall
på åker samt betesmark under vissa
villkor. Vidare utgår ersättning för
miljövänlig odling av sockerbetor på
Gotland. Syftet härmed är att minska
riskerna med kemisk bekämpning
samtidigt som förlusterna av
växtnäringsämnen begränsas.
Regeringens utgångspunkt är vidare
att sockerbetsodlingen skall vara
kvar på Gotland. Motion 2002/03:MJ352
(m) avstyrks.

Ekonomiskt och socialt
hållbar utveckling på
landsbygden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet har ingen erinran mot
regeringens redovisning och
avstyrker motioner om hållbar
utveckling av landsbygden (fp,
c), startstöd till unga
jordbrukare (c), småskalig
livsmedelsproduktion (s, m, v,
c), företagarperspektivet i
landsbygdspolitiken (fp, kd, c),
kvinnligt företagande (fp, c)
och jordbruket i norra Sverige
(kd, c) m.m.

Skrivelsen

Inriktning och syfte med de stöd som
på lång sikt skall främja en
ekonomiskt och socialt hållbar
utveckling inom jordbruket och på
landsbygden anges i propositionerna
Sveriges medlemskap i Europeiska
unionen (prop. 1994/95:19, bet.
1994/95:UU5, rskr. 1994/95:63) och
Vissa livsmedelspolitiska åtgärder
vid ett medlemskap i Europeiska
unionen (prop. 1994/95:75, bet.
1994/95:JoU7, rskr. 1994/95:126). I
regeringens proposition Riktlinjer
för Sveriges arbete med jordbruks-
och livsmedelspolitiken inom
Europeiska unionen (prop.
1997/98:142, bet. 1997/98:JoU23,
rskr. 1997/98:241) redovisas
regeringens bedömning av hur en
hållbar jordbruks- och
livsmedelsproduktion skall främjas.
Det skall ske genom bl.a.
konkurrenskraftiga företag, höga
etiska krav på djurhållningen,
landsbygdsutveckling och regionala
åtgärder. I skrivelsen redovisas
utskottets uttalande att åtgärder för
att utveckla landsbygden bör anpassas
till nationella och regionala
förhållanden inom ramen för ett
gemensamt regelverk. Vidare framhölls
att jordbrukets strukturförändringar
samt livsmedelsindustrins och andra
näringars utveckling av ekonomiska,
miljömässiga och sociala skäl även i
fortsättningen bör stödjas i de
ekonomiskt minst utvecklade
regionerna. Utskottet framhöll också
att finansieringen i första hand bör
delas mellan gemenskapen och berört
medlemsland men att skäl också kan
finnas för enbart nationell
finansiering.

De statliga åtgärder som tillämpas
för att uppfylla de övergripande
målen för en ekonomiskt och socialt
hållbar utveckling på landsbygden
återfinns inom ramen för de av EU
medfinansierade programmen för
perioden 2000-2006. Det är miljö- och
landsbygdsprogrammet, de två mål 1-
programmen i norra Sverige och
programmet Leader+. Dessutom ingår
det helt nationellt finansierade
stödet till jordbruket i norra
Sverige.

Motionerna

Övergripande mål

Enligt motion 2002/03:MJ29 (fp) bör större
satsningar göras inom miljö- och
landsbygdsområdet. Arbetet med
allmänna nyttigheter som bevarandet
av öppna landskap, biologisk mångfald
samt bevarande av kulturhistoriska
värden är viktigt (yrkande 3).

I motion 2002/03:MJ30 (c) anförs
att en redovisning av
landsbygdspolitikens långsiktiga
miljöhänsyn saknas. Den långsiktigt
hållbara utvecklingen på landsbygden
fås när människor ges möjlighet att
bo och verka där. Utan människor som
sköter djur eller på annat sätt
hävdar markerna kan vi aldrig
bibehålla ett öppet kulturlandskap
(yrkande 2).
Enligt motion 2002/03:MJ422 (fp) om
statens ansvar för kärnverksamheten
för en levande och livskraftig
landsbygd är ett livskraftigt jord-
och skogsbruk som är
konkurrenskraftigt en viktig
förutsättning för en levande
landsbygd (yrkande 16).

Miljö- och landsbygdsprogrammet och
mål 1

I motion 2002/03:MJ28 (kd) framhålls behovet
av att skapa konkurrensmässigt
likvärdiga villkor för svenska bönder
inom EU. Jord- och skogsbruk är
hörnstenen för en levande landsbygd.
Motionärerna vill betona tryggandet
av dessa näringars ställning som en
förutsättning för fortsatt bosättning
samt ekonomisk, social och kulturell
utveckling på den svenska landsbygden
(yrkande 1).

Enligt motion 2002/03:MJ29 (fp)
yrkande 1 om företagarperspektivet i
landsbygdspolitiken gynnar ett
förenklat regelverk och en minskad
byråkrati småföretagsamheten.
Motionärerna är negativa till de
olika stöd och bidrag som indirekt
kan styra en verksamhet och
produktion efter stödmöjligheter. Ett
jämställdhetsperspektiv bör enligt
motionärerna införas i
jordbrukspolitiken. I genomsnitt
tjänar kvinnor drygt 80 % av vad män
gör. En av förklaringarna till detta
är att många kvinnor arbetar inom den
offentliga sektorn, dvs. vården,
omsorgen och skolan (yrkande 7).
I motion 2002/03:MJ30 (c) om
uthållig tillväxt på landsbygden
anförs att landsbygdspolitik inte
bara handlar om jord- och skogsbruk.
Landsbygdspolitik handlar om lika
villkor för dem som väljer att bo och
verka på landsbygden. Det
övergripande målet för politikområdet
landsbygdspolitik är en ekologiskt,
ekonomiskt och socialt hållbar
utveckling på landsbygden (yrkande
1). Vidare anförs att det är viktigt
att stödja kvinnligt företagande.
Centerpartiet vill se ett jämställt
företagande och föreslår beprövade
och framgångsrika insatser som t.ex.
affärsrådgivare för kvinnor,
resurscentrum för kvinnor (yrkande
4). I fråga om betydelsen av kultur,
nöjen och fritidsaktiviteter på
landsbygden anförs att kulturens och
fritidsaktiviteters betydelse för en
socialt hållbar utveckling på
landsbygden inte nog kan betonas.
Ändå berör regeringens skrivelse inte
alls kulturens och idrottens roll och
möjligheter för landsbygdsutveckling
(yrkande 5). I fråga om startstöd
till nystartande av lantbruksföretag
anförs vidare att företagande i den
gröna sektorn präglas av ett stort
kapitalbehov, särskilt vid
nystartande av lantbruksföretag.
Startstödsnivån bör höjas till den
nivå som finns i konkurrentländerna
(yrkande 8).
Enligt motionerna 2002/03:MJ224
(s), 2002/03:MJ381 (v) yrkande 2,
2002/03:MJ429 (m) yrkande 4 och
2002/03:N345 (c) yrkande 8 krävs
särskilda insatser för småskalig
verksamhet såsom gårdsföretag o.d.
Regelverken inom jordbrukssektorn bör
ses över och förenklas i syfte att
underlätta lokal och regional
livsmedelsproduktion. För
primärproducenter med småskaligt
slakteri är det i dag för stora
kostnader förenade med bl.a.
levandedjursbesiktningen då nuvarande
regelverk gör att det är billigare
att sända i väg djur för slakt till
ett storskaligt slakteri än att
slakta på den egna gårdens godkända
slakteri. Reglerna bör anpassas för
småskalig livsmedelsproduktion.
Utöver framgångsrika lantbruksföretag
krävs en framgångsrik
livsmedelsindustri. Den samverkan som
finns mellan företagen och t.ex.
Skånes Livsmedelsakademi, Sveriges
lantbruksuniversitet samt
universiteten i Öresundsregionen är
starka drivkrafter för skånsk
livsmedelsproduktion. Forskningen
inom livsmedelsindustrin bör få
möjligheter att utvecklas ytterligare
och den samverkan som numera finns i
Öresundsregionen stimuleras för att
ge kraft åt denna tillväxtnäring.
Regeringen bör ta initiativ till ett
samlat program för en ökad småskalig
livsmedelsproduktion i samråd med
företrädare från
hushållningssällskap, lantbrukarnas
organisationer och regionala
företrädare.

Det nationella stödet till jordbruket
i norra Sverige

I motion 2002/03:MJ28 (kd) anförs i fråga om
ett ökat nationellt stöd till norra
Sverige att det nationella
merkostnadsstödet till det
norrländska jordbruket har goda
effekter när det gäller att behålla
jordbruket och gynna
landsbygdsutvecklingen (yrkande 6).

Enligt motion 2002/03:MJ30 (c) bör
regeringen vara pådrivande för att
EG-kommissionen skall godkänna de
beslutade höjningarna av stödet till
mjölkproduktion i region 1 (yrkande
6).
Enligt motionerna 2002/03:MJ303
(kd) yrkande 1, 2002/03:MJ330 (m) och
2002/03:MJ393 (c) finns behov av ett
produktionsmål för jordbruket i norra
Sverige. Jordbruksproduktionen i
norra Sverige börjar nå en så låg
nivå inom många områden att den är
svår att över huvud taget
upprätthålla.
I motion 2002/03:MJ326 (kd) anförs
att jord- och skogsbruket i norra
Sverige kan vara en motor i
utvecklingen av näringslivet och
skapa bättre förutsättningar att leva
och bo.
Systemet med den nationella
ersättningen till jordbruk i utsatta
områden bör enligt motion
2002/03:MJ487 (c) ses över i syfte
att låta hela ersättningsnivån komma
de areella näringarna till del. De
nationella ersättningarna har under
åren 1995-2000 understigit
referensnivån. Även för år 1999 och
2000 understegs denna nivå. Detta
tyder på att lönsamheten är fortsatt
svag (yrkande 6). Vidare anförs att
man bör satsa på lokala varumärken,
där lokala mattraditioner samordnas
med turismen. Motionärerna vill
främja svensk livsmedelsproduktion
(yrkande 13).
Enligt motion 2002/03:N343 (c) bör
jord- och skogsbruket i Norrland
förstärkas. Jord- och skogsbruket är
viktiga näringar för Norrlands
utveckling. För att öka
förädlingsgraden krävs investeringar
men också ett ökat samarbete mellan
forskning, design och utveckling
(yrkande 8). Vidare anförs i fråga om
ekologisk förädling av Norrlands
naturresurser att utvecklingen i
landet måste vara ekologiskt
uthållig. Norrland har stora
möjligheter att med miljövänlig
energi- och livsmedelsproduktion
bidra till en uthållig tillväxt och
nya jobb (yrkande 10).

Utskottets ställningstagande

Övergripande mål

Utskottet har ingen annan uppfattning än den
som framförs i motionerna
2002/03:MJ29 (fp) yrkande 3,
2002/03:MJ30 (c) yrkande 2 och
2002/03:
MJ422 (fp) yrkande 16 om betydelsen
av en levande och livskraftig
landsbygd, att landsbygdspolitiken
bör styras av långsiktiga miljöhänsyn
och att arbetet med allmänna
nyttigheter som bevarandet av öppna
landskap är viktigt.

Som anförs i skrivelsen har
inriktning och syfte med de stöd som
på lång sikt skall främja en
ekonomiskt och socialt hållbar
utveckling inom jordbruket och på
landsbygden beslutats av riksdagen
vid behandling av bl.a. proposition
1997/98:142 Riktlinjer för Sveriges
arbete med jordbruks- och
livsmedelspolitiken inom Europeiska
unionen (bet. 1997/98:JoU23, rskr.
1997/98:241). En hållbar jordbruks-
och livsmedelsproduktion skall
främjas genom bl.a.
konkurrenskraftiga företag, höga
etiska krav på djurhållningen,
landsbygdsutveckling och regionala
åtgärder. Utskottet uttalade att
åtgärder för att utveckla landsbygden
bör anpassas till nationella och
regionala förhållanden inom ramen för
ett gemensamt regelverk. Vidare
framhölls att jordbrukets
strukturförändringar samt
livsmedelsindustrins och andra
näringars utveckling av ekonomiska,
miljömässiga och sociala skäl även i
fortsättningen bör stödjas i de
ekonomiskt minst utvecklade
regionerna. Utskottet framhöll också
att finansieringen i första hand bör
delas mellan gemenskapen och berört
medlemsland men att skäl också kan
finnas för enbart nationell
finansiering.
Politikområdet Landsbygdspolitik
omfattar verksamhet för en hållbar
utveckling av landsbygden (jfr bet.
2002/03:MJU2 s. 42). Målet är en
ekologiskt, ekonomiskt och socialt
hållbar utveckling av landsbygden.
Målet omfattar en hållbar
livsmedelsproduktion, sysselsättning
på landsbygden, hänsyn till regionala
förutsättningar och uthållig
tillväxt. Vidare skall jordbrukets
natur- och kulturvärden värnas samt
jordbrukets negativa miljöpåverkan
minimeras i syfte att bidra till att
de nationella miljökvalitetsmålen
uppnås inom en generation. I
samverkan med mål 1- och mål 2-
programmen, Leader plus och det
nationella stödet till jordbruket i
norra Sverige medverkar miljö- och
landsbygdsprogrammet till utveckling
av en livskraftig landsbygd liksom
till en ekologiskt, ekonomiskt och
socialt hållbar utveckling av
jordbruket i landets alla delar.
Den nationella jordbrukspolitikens
inriktning redovisas utförligt i
budgetpropositionen för år 2002
(prop. 2002/03:1 utg.omr. 23).
Riksdagen instämde därvid i den
framtida politikens huvuddrag såsom
de redovisades (bet. 2002/03:MJU2,
rskr. 2001/02:83). Målet är en
ekologiskt, ekonomiskt och socialt
hållbar utveckling av landsbygden.
Målet omfattar en hållbar
livsmedelsproduktion, sysselsättning
på landsbygden, hänsyn till regionala
förutsättningar och uthållig
tillväxt. Jordbrukssektorn är viktig
i omställningen till ett ekologiskt
hållbart samhälle, och i framtiden
bör ersättning i högre utsträckning
än i dag utgå för produktion av
kollektiva nyttigheter som samhället
efterfrågar, såsom exempelvis
miljötjänster (jfr bet.
2001/02:MJU15).
Som anförs i skrivelsen är
regeringens utgångspunkt för miljö-
och landsbygdsprogrammet, förutom att
stärka jordbrukets miljöarbete inom
insatsområde I, att inom insatsområde
II gynna landsbygdens utveckling. De
svenska mål 1-programmen innehåller
motsvarande åtgärder för en
ekonomiskt och socialt hållbar
utveckling på landsbygden som för
södra och mellersta Sverige ingår i
miljö- och landsbygdsprogrammet.
Enligt utskottets mening innebär de
redovisade uttalandena av riksdag och
regering att så gott som samtliga
synpunkter i de redovisade motionerna
i huvudsak är tillgodosedda. Med
hänvisning till det anförda föreslår
utskottet att motionerna 2002/03:MJ29
(fp) yrkande 3, 2002/03:MJ30 (c)
yrkande 2 och 2002/03:MJ422 (fp)
yrkande 16 lämnas utan vidare åtgärd.

Miljö- och landsbygdsprogrammet och
mål 1

I skrivelsen redovisas att startstöd till
unga jordbrukare har lämnats i form
av en startpremie som från år 2003
uppgår till högst 200 000 kr per
företagare yngre än 40 år som för
första gången för sin huvudsakliga
sysselsättning etablerar sig som
ansvarig för ett jordbruks-,
trädgårds- eller rennäringsföretag.
Det angivna målet för åtgärden är att
stimulera en tillväxtbefrämjande och
konkurrenskraftig anpassning av
jordbruket till nya yttre
förhållanden inklusive miljömässiga
krav. Stödet skall underlätta och
påskynda generationsväxling i
jordbruket samt underlätta för yngre
jordbruksutbildade kompetenta
personer med litet eget kapital att
etablera sig som jordbrukare. För mål
1-områdena anges även
sysselsättningsmål för åtgärden.
Målet i miljö- och
landsbygdsprogrammet är att årligen
underlätta för ca 200 unga
jordbrukare att starta som
jordbruksföretagare.

Vidare redovisas att ansökningarna
om startstöd har blivit fler än vad
som förutsågs i miljö- och
landsbygdsprogrammet. Därför har en
reducering av räntesubventionen skett
för manliga företagare till högst 50
000 kr per företag. Av beviljade
startstöd har 46 % avsett stöd till
etablering av mjölkföretag. Cirka 21
% av företagen dominerades av
köttproduktion och cirka 14 % var
växtodlingsföretag. Andelen
trädgårdsföretag har varit cirka 5 %.
Genom att de genomförande
myndigheterna valt att hålla nere
stödbeloppet per företag kommer
målsättningen att 200 unga
lantbrukare per år får del av stödet
att kunna överträffas. Utskottet
ställer sig bakom regeringens
bedömning att startstödet medverkar
till att underlätta finansieringen av
och påskynda en önskvärd föryngring
bland företagarna i jordbruket.
Motion 2002/03:MJ30 (c) yrkande 8 bör
härmed lämnas utan vidare åtgärd.
Utskottet instämmer med
motionärerna i motionerna
2002/03:MJ224 (s), 2002/03:MJ381 (v)
yrkande 2, 2002/03:MJ429 (m) yrkande
4 och 2002/03:N345 (c) yrkande 8 om
betydelsen av en småskalig
livsmedelsproduktion och att det
utöver framgångsrika lantbruksföretag
krävs en framgångsrik
livsmedelsindustri.
I skrivelsen anförs att enligt
Miljö- och landsbygdsprogrammet får
stöd för förbättrad bearbetning och
saluföring ges i form av bidrag till
investeringar som avser förädling
eller saluföring av nöt-, gris-, får-
och lammkött, kött från hägnat vilt,
mjölk- och mjölkprodukter, ägg och
fågelkött, spannmål, oljeväxter,
grönsaker, frukt och bär m.m. Den
högsta andel stöd som får lämnas
varierar mellan regioner och
investeringens omfattning. Det
angivna målet för åtgärden är att
främja en konkurrenskraftig
förädlingsindustri. Det specifika
målet som det uttrycks i miljö- och
landsbygdsprogrammet är att främja
varaktigt nya avsättningsmöjligheter
för högförädlade produkter. Stöd
skall riktas till innovativa
satsningar på nya marknader och
produkter samt till småskalig
livsmedelsförädling. Det operativa
målet är att stödet under
programperioden skall ha medverkat
till att minst en miljard kronor har
investerats i ny konkurrenskraftig
förädling av råvaror från jordbruket
och trädgårdsnäringen med tonvikt på
småskalig verksamhet. Stödet skall
medverka till minst 1 500 nya eller
bibehållna arbetstillfällen under
programperioden.
Vidare redovisas att åtgärdens
inriktning och omfattning följer de
uppställda målen för miljö- och
landsbygdsprogrammet. Samtliga
beviljade stöd lämnas till småskaliga
företag och/eller till innovativa
investeringar. De totala
investeringskostnaderna för
investeringar med stöd uppgår
hittills till 850 miljoner kronor.
Utskottet konstater att enligt
regeringens sammanfattande bedömning
har den avsedda förändringen av
stödets inriktning till att i första
hand främja småskalig
livsmedelsförädling och innovationer
genomförts och uppfattas som positiv.
Preliminära bedömningar från
Jordbruksverket tyder på att de
avsedda sysselsättningseffekterna av
stödet troligen kommer att uppfyllas.
Utskottet har inhämtat att
Jordbruksdepartementet deltar i ett
delprojekt till Öresund Science
Region, som för närvarande
finansieras med EU-medel som ett s.k.
interreg-projekt. Projektet
administreras genom
Öresundsuniversitetet, ett frivilligt
samarbete mellan elva universitet och
högskolor på båda sidor av Öresund i
Skåne och på Själland. Arbetet i
delprojektet, Öresund Food Network,
omfattar även t.ex. Sveriges
lantbruksuniversitet. Målet för
verksamheten är att skapa
synergieffekter genom att dra nytta
av universitetens, branschernas och
de enskilda företagens samlade
kunskap, forskning och utbildning i
ett starkt kompetenscentrum inom
livsmedelsområdet och att skapa
nätverk mellan offentlig och privat
forskning inom strategiska områden.
Syftet är också att stödja samarbete
i regionen gällande högre utbildning,
att utveckla kontakten mellan
universiteten och näringslivet i
syfte att stärka konkurrenskraften
för det livsmedelsindustriella
komplexet i regionen samt att
marknadsföra Öresundsregionen som ett
ledande kompetenscentrum inom
livsmedelsområdet. I styrelsen för
Öresund Food Network finns svenska
och danska företrädare för bl.a.
universitet och näringsliv.
Utskottet har tidigare uttalat
(bet. 2001/02:MJU15 s. 29) att det
finns ett ökat intresse för småskalig
lokal och regional
livsmedelsproduktion både bland
konsumenterna och inom
livsmedelsbranschen. Stödet till
förbättrad bearbetning och saluföring
är under denna programperiod mer
fokuserat på innovativa satsningar.
Utskottet har vid flera tidigare
tillfällen behandlat motioner med
liknande förslag (se bl.a. bet.
2001/02:MJU5 s. 15) och har därvid
påpekat att riksdagen med anledning
av motionsförslag år 2001 gav
regeringen i uppdrag att återkomma
med förslag som kan förbättra
förutsättningarna för den småskaliga
livsmedelsproduktionen. Förslagen
skall bl.a. syfta till en förenkling
av regelverket och skapa bättre
förutsättningar för lokal och
småskalig livsmedelsproduktion och
främja etablering av nya företag inom
området (bet. 2000/01:MJU12 s. 14,
rskr. 2000/01:159). Utskottet
erinrade i februari 2002 (bet.
2001/02:MJU15 s. 15) om uppdraget och
förutsatte att frågorna tas upp i
samband med översynen av
landsbygdspolitiken.
Mot bakgrund av det ovan anförda
förutsätter utskottet att regeringen
avser att återkomma med förslag som
ytterligare förbättrar situationen
för den småskaliga
livsmedelsproduktionen. Motionerna
2002/03:MJ224 (s), 2002/03:MJ381 (v)
yrkande 2, 2002/03:MJ429 (m) yrkande
4, 2002/03:
MJ487 (c) yrkande 13 och 2002/03:N345
(c) yrkande 8 bör med det anförda och
i avvaktan på resultatet av det
arbete som pågår lämnas utan vidare
åtgärd.
Utskottet delar den uppfattning som
framförs i motionerna 2002/03:MJ28
(kd) yrkande 1, 2002/03:MJ29 (fp)
yrkande 1 och 2002/03:MJ30 (c)
yrkande 1 om behovet av uthållig
tillväxt på landsbygden och ett
företagarperspektiv i
landsbygdspolitiken.
Åtgärden främjande av anpassning
och utveckling av landsbygden i
miljö- och landsbygdsprogrammet
består enligt skrivelsen av ett antal
olika åtgärder med syftet att främja
marknadsföring av kvalitetsprodukter,
diversifiering av verksamhet inom och
med anknytning till lantbruket,
främjande av landsbygdsturism och
småföretagande, utveckling och
förbättring av infrastruktur,
byautveckling och bevarandet av
kulturellt värdefulla miljöer med
anknytning till lantbruket. Stödet
skall vara förenligt med regionala
genomförandeplaner, som upprättas av
länsstyrelserna, eller vara av
nationellt intresse.
Målet för åtgärden i miljö- och
landsbygdsprogrammets insatsområde II
är att främja sysselsättning,
tillväxt och bosättning på
landsbygden. Åtgärderna bör tillämpas
på ett sådant sätt att lika
möjligheter för kvinnor och män
främjas. Ett kvantifierat mål för
åtgärden är att den tillsammans med
andra åtgärder, i första hand
investeringsstöd och
kompetensutveckling, medverkar till
att andelen lantbruksföretag med
diversifierad och kompletterande
verksamhet fördubblas under
programperioden (ökning med ca 6 000
företag).
Inom ramen för mål 1-programmen får
även stöd lämnas till åtgärder för
att förbättra arronderingen och
brukningsstruktur i jord- och
skogsbruket. I mål 1-programmet för
Södra Skoglänsregionen betonas att
åtgärderna skall medverka till att
den samlade effekten av olika
åtgärder på landsbygden blir stor.
Utvecklingspotentialen för lantbruket
i regionen ligger i ökad
vidareförädling på gårds- och
byanivå, ökad diversifiering av
företagandet bl.a. inom turismsektorn
samt samordnad marknadsföring. Även
erfarenheterna från Leader II skall
vidareutvecklas. För mål 1 Norra
Norrland är det övergripande målet
hållbar utveckling på landsbygden och
ett ökat antal livskraftiga företag.
Inom ramen för miljö- och
landsbygdsprogrammet har ca 40 % av
de hittills beslutade stöden avsett
diversifieringsåtgärder och ca 30 %
marknadsföring av kvalitetsprodukter.
Cirka 25 % av den totala budgeten för
programperioden är intecknad efter de
första tre åren.
Exempel på centrala projekt är
certifiering av ekoturism, främjande
av fisketurism och utveckling av
hjortnäringen. Jordbruksverket har
tillsammans med Statistiska
centralbyrån genomfört en studie för
att förtydliga bilden av hur det
diversifierade näringslivet på
landsbygden ser ut. Resultaten kommer
att redovisas senare under år 2003.
I de båda mål 1-områdena har
åtgärden kommit i gång snabbare än i
södra Sverige. Under år 2002 har en
ökad andel av stöden gått till
projekt med bredare
landsbygdsutvecklingsperspektiv. För
att upprätthålla möjligheterna till
en levande landsbygd krävs också en
bredare ansats än endast jordbruket.
En bredare ansats är också viktigt
för att behålla och utveckla det
aktiva lantbruket.
Utskottet instämmer i att det är
angeläget att de olika offentliga
åtgärderna med syfte att främja en
utveckling på landsbygden blir väl
samordnade lokalt, regionalt och
nationellt. De länsvisa
genomförandeplanerna är ett viktigt
steg i den riktningen.
Jordbruksverket och länsstyrelserna
skall i sitt samarbete med andra
berörda myndigheter och
organisationer medverka till att de
samlade statliga insatser som används
för att främja utvecklingen på
landsbygden blir effektivt utnyttjade
och medverkar till konkurrenskraftigt
företagande, tillväxt och
arbetstillfällen på landsbygden.
Utskottet har vid flera tillfällen
framhållit att en gemensam politik
med likartade konkurrensvillkor är en
förutsättning för att den inre
marknaden också skall fungera när det
gäller jordbruksproduktion (se bl.a.
bet. 1998/99:MJU7 och bet.
2001/02:MJU15 s. 32). Utskottet har
även uttalat (bet. 2001/02:MJU5 s.
15) att det finns ett antal av EU
medfinansierade åtgärder som skall
medverka till att stärka den
ekonomiskt och socialt hållbara
utvecklingen av landsbygden. Syftet
är att åtgärderna skall underlätta
och främja en diversifiering av
näringslivet på landsbygden genom en
ny och konkurrenskraftig användning
av de resurser och den kompetens som
livsmedelsproduktionen och
skogsbruket och därtill knutna
verksamheter inte längre behöver
utnyttja. Det övergripande målet är
att främja fortsatt sysselsättning,
tillväxt och bosättning på
landsbygden.
Motionerna 2002/03:MJ28 (kd)
yrkande 1, 2002/03:MJ29 (fp) yrkande
1 och 2002/03:MJ30 (c) yrkande 1 bör
lämnas utan åtgärd i den mån de inte
tillgodosetts med vad som anförts.
Som tidigare har redovisats är det
övergripande målet med åtgärderna
inom insatsområde II i miljö- och
landsbygdsprogrammet att främja
fortsatt sysselsättning, tillväxt och
bosättning på landsbygden och därmed
medverka till en ekonomiskt och
socialt hållbar utveckling.
Åtgärderna skall underlätta
landsbygdens anpassning till nya
förutsättningar, förstärka
konkurrenskraften och skapa
sysselsättning för både kvinnor och
män i landsbygdens näringsliv.
Vidare framhålls i den nu aktuella
skrivelsen (jfr skr. 1999/2000:14,
bet. 1999/2000:MJU2, rskr.
1999/2000:91) särskilt betydelsen av
en näring som ger arbetsmöjligheter
åt både kvinnor och män, något som är
viktigt att uppmärksamma vid
utformningen och tillämpningen av
åtgärderna inom miljö- och
landsbygdsprogrammet. Det finns goda
exempel på hur kvinnor omsatt sina
kunskaper och erfarenheter i
framgångsrik företagsamhet inom
jordbruk och småskalig
livsmedelsproduktion, inte minst i
glesbygder. De kvinnliga nätverk och
arbetsgrupper som vuxit fram under de
senaste åren, inte minst inom ramen
för gemenskapsinitiativet Leader+,
arbetar med annorlunda och
intressanta metoder i
landsbygdsutvecklingen. Åtgärderna
inom miljö- och landsbygdsprogrammet
skall bidra till att ytterligare
stödja en sådan utveckling.
Åtgärderna måste även samverka med
åtgärder som ingår i program som
medfinansieras från strukturfonderna.
Som framhålls i skrivelsen befäster
erfarenheterna från de första tre
årens genomförande av miljö- och
landsbygdsprogrammet och mål 1-
programmen bilden av att kvinnorna
har en nyckelroll för de förändringar
och den utveckling som sker på
landsbygden. Utskottet delar
regeringens bedömning att det är
viktigt att den rollen ytterligare
förstärks under de fyra år som
återstår av genomförandeperioden.
Ungdomars och lokala gruppers
betydelse för landsbygdens utveckling
bör avspeglas tydligare i
genomförandet av kompetensutveckling
och utvecklingsprojekt. Med det
anförda kan syftet med motionerna
2002/03:MJ29 (fp) yrkande 7 och
2002/03:MJ30 (c) yrkande 4 i allt
väsentligt anses tillgodosett.
Yrkandena påkallar således ingen
ytterligare riksdagens åtgärd.
Utskottet har ingen annan
uppfattning än den som framförs i
motion 2002/03:MJ30 (c) yrkande 5 om
att kultur, nöjen och
fritidsaktiviteter har stor betydelse
på landsbygden. Även om kulturens och
idrottens roll och möjligheter för
landsbygdens utveckling inte har
berörts i skrivelsen, vilket
framhålls i motionen, anförs t.ex.
att syftet med Leader+ är att genom
stöd till lokala grupper ge dem
tillfälle att arbeta med integrerade
och hållbara insatser, vilka bidrar
till att utveckla och förstärka
såväl gemenskapens som Sveriges
regionala utvecklings- och
landsbygdspolitik. Horisontella mål
har formulerats för sysselsättning på
landsbygden, jämställdhet,
integration, ungdomars medverkan i
utvecklingsprocesser på landsbygden
och för miljön. Aktionsgrupper skall
arbeta för att bl.a. förbättra
livskvaliteten på landsbygden.
Motionen bör lämnas utan vidare
åtgärd.

Det nationella stödet till jordbruket
i norra Sverige m.m.

De samlade programdokumenten för mål 1 är
ägnade att stärka konkurrenskraften
för jordbruket i Norrlands inland.
Åtgärder möjliggörs som både
underlättar en nödvändig fortsatt
strukturutveckling inom jordbruket
och främjar ökad sysselsättning på
landsbygden, bl.a. genom en snabbare
diversifiering av de jordbruksföretag
som saknar förutsättningar att
utveckla sin jordbruksproduktion (jfr
bet. 2002/03:MJU2 s. 49). Utskottet
har tidigare redovisat att
jordbruket i norra Sverige har en
särskild regionalpolitisk betydelse
genom den mångfald av värden som
jordbruksnäringen och dess
verksamheter förknippas med. Sverige
får enligt anslutningsfördraget lämna
ett nationellt stöd för att
upprätthålla produktionen i norra
Sverige (stödområdena 1-3). Stödet
är beräknat utifrån förutsättningen
att den totala stödnivån före EU-
medlemskapet skall kunna
upprätthållas.

Det nationella stödet till
jordbruket i norra Sverige ingår inte
i miljö- och landsbygdsprogrammet
eller mål 1-programmen. Stödet kan
lämnas för att skapa bättre
förutsättningar för jordbruket inom
områden i norra Sverige, där det med
hänsyn till klimat och andra
produktionsförutsättningar är
särskilt svårt att bedriva jordbruk.
Stödet kan lämnas till jordbrukare
med produktion av mjölk, smågrisar,
slaktsvin, getter, ägg, potatis, bär
eller grönsaksodling och till företag
som transporterar mjölk till mejeri.
Stödet motsvarar de målsättningar som
anges i artikel 142.3 tredje stycket
i Sveriges anslutningsfördrag med EU.
I skrivelsen redovisas att
mjölkstödet inklusive transportstödet
för mjölk svarar för ca 93 % av hela
det nationella stödet till norra
Sverige. Under år 2002 uppgick den
mjölkproduktion som fick stöd till ca
94 % av den högsta tillåtna
produktionen. Utvecklingen varierar
mellan stödområdena. I det västra
fjällnära området har produktionen
minskat med drygt 15 % jämfört med
referensperioden och i det sydligaste
stödområdet, "avfasningsområdet" med
nästan 20 %. I stödområde 2, där
huvuddelen av mjölkproduktionen i
norra Sverige bedrivs, är
produktionen i stort sett oförändrad.
Den i stödområdet dominerande
mjölkproduktionen är den produktion
som hållits uppe bäst jämfört med
referensperioden. Den
slaktsvinsproduktion som kan stödjas
har däremot minskat med 20 %,
smågrisproduktionen och bär- och
grönsaksproduktionen med hälften,
äggproduktionen med en fjärdedel. För
slaktsvin och smågrisproduktion finns
en övre volymgräns för stöd till
varje företag, varför den totala
produktionen är större än den
produktion som får stöd.
Som redovisas i skrivelsen
beslutade riksdagen under hösten 2001
(prop. 2001/02:1, bet. 2001/02:MJU2,
rskr. 2001/02:106) om några mindre
förändringar av stödet till
mjölkproduktion i stödområde 1 och av
stödet till smågrisproduktionen.
Dessa förändringar har ännu inte
godkänts av EG-kommissionen.
I skrivelsen anförs att
Jordbruksverket i sin årsredovisning
för verksamhetsåret 2002 har
redovisat en analys av
strukturutvecklingen i olika delar av
landet. Analysen visar att de årliga
förändringarna mätt som minskning av
antalet jordbruksföretag, åkerarealen
och antalet mjölkkor är snabbare i
norra Sverige och i skogsbygderna i
andra delar av landet än genomsnittet
för hela landet. Förändringstakten
var avsevärt högre under perioden
1999-2001 än under perioden
1995-1998. Under de två senaste åren
minskade antalet företag med
mjölkproduktion i norra Sverige med
10 % per år jämfört med drygt 6 % för
hela landet. Strukturomvandlingen går
således snabbare i norra Sverige än i
andra delar av landet.
Utskottet delar regeringens
bedömning att det nationella stödet,
miljöersättningar och
kompensationsbidraget i mindre
gynnade områden har bidragit till att
upprätthålla ett öppet
odlingslandskap och ett livskraftigt
jordbruk i norra Sverige. De utökade
möjligheterna till stöd för
utveckling av jordbruket,
livsmedelsindustrin och andra delar
av landsbygdens näringsliv som finns
genom mål 1-programmen har också
medverkat till att upprätthålla
jordbruket och livsmedelsproduktionen
i regionen. Trots de olika stöden
sker en viss minskning och
omfördelning av jordbruksproduktionen
i norra Sverige. Som framgår av
skrivelsen följer regeringen noga
utvecklingen och bedömer att den
kombination av stödmöjligheter som
finns medverkar till att jordbruket
har rimliga konkurrensförutsättningar
för att kunna bibehållas och
utvecklas i norra Sverige. Utskottet
instämmer i att de utökade
möjligheter som
strukturfondsprogrammen erbjuder för
att stödja investeringsverksamhet,
nyetablering samt kunskapsutveckling
och utprovning av nya
produktionsmetoder och verksamheter
genom utbildning och
utvecklingsprojekt kan och bör
utnyttjas för att utveckla jordbruket
i regionen. En viss ytterligare
koncentration av dessa åtgärder till
de områden i Norrlands inland som har
de största naturgivna svårigheterna
för landsbygdens näringsliv bör kunna
ske inom ramen för de program som nu
genomförs. Dessa program är föremål
för en halvtidsutvärdering som
redovisas hösten 2003. Därefter
kommer behov av eventuella
förändringar i programmen att
övervägas. Motionerna 2002/03:MJ28
(kd) yrkande 6, 2002/03:MJ30 (c)
yrkande 6, 2002/03:MJ326 (kd),
2002/03:
MJ487 (c) yrkande 6 och 2002/03:N343
(c) yrkandena 8 och 10, bör med det
anförda lämnas utan vidare åtgärd.
Produktionsmål för jordbruket är
något som tillämpats i Sverige från
1940-talet och fram t.o.m. slutet av
1980-talet. Produktionsmålet rörde
storleken på den svenska jordbruks-
produktionen och motiverades främst
av beredskapsskäl. Produktionsmålen
var under långa perioder
överuppfyllda, främst avseende
spannmål där överskotten var
betydande. I och med 1990 års
jordbrukspolitiska beslut ändrades
inriktningen för jordbrukspolitiken
avsevärt, bl.a. med syfte att få
avsättning för den inhemska
produktionen utan kostsamma
exportsubventioner. Utskottet delar
inte uppfattningen att ett
produktionsmål bör införas för
jordbruket i norra Sverige.
Motionerna 2002/03:MJ303 (kd) yrkande
1, 2002/03:MJ330 (m) och
2002/03:MJ393 (c) avstyrks.
Utskottet föreslår att riksdagen
lägger regeringens skrivelse (skr.
2002/03:111) Landsbygdspolitik -
resultatredovisning till
handlingarna.

Övriga frågor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motioner om
förenkling av programmen för
landsbygdsutveckling (m, kd, c),
den gemensamma
jordbrukspolitiken (fp, v),
delning av stödområde 4 (c),
resurseffektivt jordbruk, s.k.
REJO-stöd (v), det fjällnära
jordbruket (kd, v),
skärgårdsjordbruk (c) och
jordbrukets konkurrensvillkor
(kd, c).

Motionerna

I motion 2002/03:MJ28 (kd) anförs att
en av de mest angelägna åtgärderna är
en sänkning av skatten på diesel för
jordbrukets maskiner, i ett första
steg ned till genomsnittet inom EU
(yrkande 2).

Motionärerna i motion 2002/03:MJ29
(fp) om en långtgående avreglering av
jordbruksproduktionen vill avveckla
den traditionella jordbrukspolitiken
och ersätta den med en politik som
ger effektivt stöd åt jordbruk för
att hålla landskapet öppet, för
kulturmiljön och den biologiska
mångfalden (yrkande 2).
Enklare regler bör enligt motion
2002/03:MJ30 (c) införas för dem som
deltar i de olika programmen för
landsbygdsutveckling. Sverige behöver
fler entreprenörer och fler
småföretag. Förenklade regler kan
förbättra möjligheterna för företagen
att nå lönsamhet och på så sätt bidra
med högre skatteinkomster för staten
(yrkande 3). Vidare bör svenskt
lantbruk få lika konkurrensvillkor
som övriga EU-länder genom att
"ryggsäcken" lyfts av. Dagens system
med kväveskatt på handelsgödsel med
återföring i olika former är inte
effektiv. Det enklaste är att helt
slopa skatten. Även dieselskatten
försämrar svenskt lantbruks
förutsättningar att konkurrera på
lika villkor med våra grannländer
(yrkande 7).
Enligt motion 2002/03:MJ206 (c) om
delning av stödområde 4 hamnade i
samband med EU-inträdet olika delar
av Dalarna i olika stödområden. För
de delar av Dalarna som hamnade i
stödområde 4 har indelningen varit
olycklig. Den analys av det regionala
stödet till jordbruket som gjorts av
Jordbruksverket visar att antalet
mjölkkor i de områden i södra Dalarna
som inte är slättbygd har minskat
betydligt snabbare än
riksgenomsnittet. Det är inte
acceptabelt (yrkande 2).
Utredningen Utvärdering av miljö-
och landsbygdsprogrammet efter halva
programperioden bör enligt motion
2002/03:MJ263 (v) även se över
möjligheterna för att införa REJO-
systemet. Förslaget till s.k.
Resurseffektivt jordbruk, REJO-stöd,
har enligt motionärerna sin
utgångspunkt i kraven på systematisk
dokumentation och analys av gårdens
miljöeffekter. Tyngdpunkten skall
ligga på de centrala egenskaperna hos
produktionssystemet, nämligen
växtnäringsbalans, växtföljd och
beroende av insatsmedel. Stödet byggs
upp som ett modulsystem. En
grundmodul med miljöanalys av gården,
med dokumentations- och hänsynskrav,
är en förutsättning för deltagande i
övriga moduler (yrkande 2).
Enligt motion 2002/03:MJ303 (kd)
yrkande 2 bör ett särskilt stöd till
det fjällnära området utformas.
Jordbrukarna i dessa områden får allt
svårare att klara sin försörjning.
Även i motion 2002/03:MJ381 (v)
framhålls behovet av en översyn och
förändring av det rådande
stödsystemet inom den gemensamma
jordbrukspolitiken i syfte att bevara
och utveckla det fjällnära
jordbruket. Riksdagen har beslutat
att ett särskilt stöd bör utgå till
fjälljordbruket. Beslutet har dock
ännu inte genomförts (yrkande 1).
Genomförandet av Miljö- och
landsbygdsprogrammet är enligt motion
2002/03:MJ333 (m, c) det viktigaste
instrumentet för att nå fastställda
regionala miljömål. Det är angeläget
att programmet är anpassat och
dimensionerat för förhållanden i
norra Sverige. Regeringen bör ge som
tilläggsdirektiv att bättre anpassa
LBU efter norrländska förhållanden.
I motion 2002/03:MJ411 (c)
framhålls behovet av en utredning med
uppdrag att förenkla det regelverk
som kan underlätta för djurhållare
med betesdjur att bevara
naturbetesmark (yrkande 2). Även
enligt motion 2002/03:
MJ424 (kd) bör en utredning
tillsättas med syfte att förenkla
förfarandet vid ansökan om miljöstöd
med en förlängd stödperiod. Ett
förenklat förfarande vid ansökan om
stöd från EU och för en längre period
än ett år i taget, t.ex. för tre år,
ger en större långsiktig trygghet.
Regeringen bör tillsätta en utredning
med syfte att visa hur
ansökningsförfarandet kan förenklas
(yrkande 10).
Enligt motion 2002/03:MJ422 (fp) om
arealersättning och miljöstöd till
vallodling bör arealersättning för
spannmål minska. På våra bättre
jordar i Syd- och Mellansverige, där
näringsläckage till havet kan befaras
vara störst, har vallen svag
ekonomisk konkurrenskraft gentemot
spannmål och sockerbetor. En
förnuftig jordbrukspolitik bör minska
arealersättning mot ett miljöstöd för
vallodling, fånggrödor och kantzoner
för att minimera kväveläckaget
(yrkande 9 delvis).
Enligt motion 2002/03:MJ487 (c) bör
en utredning tillsättas som syftar
till att ta fram förslag på hur
konkurrenskraften för
skärgårdsjordbruk kan förbättras.
Bristande lönsamhet försämrar
möjligheterna till att bibehålla ett
öppet landskap, biologisk mångfald
och sysselsättning i skärgården
(yrkande 7).
Regeringen bör enligt motion
2002/03:K288 (v) verka i EU för att
presentera hållbara förslag till
lösningar för jordbruks- och
strukturfonderna. Jordbrukspolitiken
bör i huvudsak återföras till
nationell nivå. EU:s jordbrukspolitik
är ett stort problem, dels för
jordbruket, miljön och
landsbygdsutvecklingen inom EU, dels
för att den utgör ett stort hot mot
jordbruket i kandidatländerna. Den
tar också onödigt stora ekonomiska
resurser i anspråk (yrkande 5).

Utskottets ställningstagande

Genomförandet av miljö- och
landsbygdsprogrammet regleras av
förordningen (EG) nr 1257/1999. I
förordningen anges att en utvärdering
skall genomföras dels efter halva
programperioden, dels efter avslutad
programperiod. Utvärderingen efter
halva perioden skall överlämnas till
kommissionen senast den 31 december
2003. I augusti 2002 tillsatte
regeringen en särskild utredare med
uppgift att genomföra en
halvtidsutvärdering av miljö- och
landsbygdsprogrammet för Sverige åren
2000-2006 i enlighet med vad som
föreskrivs av EG. I uppdraget ingår
också att utvärdera måluppfyllelsen
utifrån de i programmet angivna
målen. Vidare skall det
administrativa genomförandet, främst
gentemot stödmottagarna, bedömas.
Enligt direktiven (dir. 2002:109)
till Utvärdering av miljö- och
landsbygdsprogrammet efter halva
programperioden får utredaren vidare
lämna förslag på förbättringar av
programmet och dess genomförande inom
den av riksdagen beslutade ekonomiska
ramen för programmet. Utredaren skall
redovisa utvärderingen senast den 15
november 2003. För
strukturfondsprogrammen och Leader+
görs motsvarande
halvtidsutvärderingar. Motionerna
2002/03:MJ30 (c) yrkande 3,
2002/03:MJ333 (m, c), 2002/03:MJ411
(c) yrkande 2 och 2002/03:MJ424 (kd)
yrkande 10 bör i avvaktan på
resultatet av utredningen lämnas utan
vidare åtgärd.

När det gäller frågan om
avreglering av den gemensamma
jordbrukspolitiken uttalade utskottet
i april 2002 (bet. 2001/02:MJU15 s.
22) att riksdagen har godkänt de
riktlinjer regeringen presenterat i
propositionen Riktlinjer för Sveriges
arbete med jordbruks- och
livsmedelspolitiken inom EU (prop.
1997/98:142, bet. 1997/98:JoU23,
rskr. 1997/98:241). Riktlinjerna
innebär att jordbruks- och
livsmedelsproduktionen skall främjas
genom en reform av jordbruks- och
livsmedelspolitiken inom EU med
särskilt avseende på successivt
borttagande av EG:s mark-
nadsordningar och på en avveckling av
gränsskyddet med hänsyn till
internationella åtaganden. Enligt vad
utskottet erfarit kommer regeringen
under de närmaste åren att ägna kraft
åt reformeringen av EU:s gemensamma
jordbrukspolitik utifrån de
övergripande målsättningar som slogs
fast av riksdagen 1998. Den stora
andel av EG:s budget som går till den
gemensamma jordbrukspolitiken
motiverar i sig att dessa frågor
bereds i särskild ordning. Utskottet
föreslog därför i ett
tillkännagivande att regeringen
tillsätter en parlamentarisk kommitté
med uppgift att utarbeta en svensk
strategi för reformeringen av den
gemensamma jordbrukspolitiken.
Vid Jordbruksrådets möte den 26
juni 2003 träffades en
överenskommelse om den s.k.
halvtidsöversynen (mid-term review)
av den gemensamma jordbrukspolitiken.
Beslutet innebär enligt
Jordbruksdepartementets
pressmeddelande att nuvarande
direktstöd med vissa undantag ersätts
av ett frikopplat gårdsstöd.
Arealstödet för jordbruksgrödor kan
frikopplas med mellan 75 % och 100 %.
Jordbruksreformen innebär att
direktstöden dras ned successivt och
att pengarna genom s.k. modulering
används för stöd till miljön och
landsbygdsutvecklingen. Genom att
stärka miljöns och
landsbygdsutvecklingens roll ges
medlemsländerna möjlighet att i ökad
utsträckning, genom riktade åtgärder,
tillgodose behov på landsbygden.
Regeringens ståndpunkt i det arbete
som föregick halvtidsöversynen har
varit att kostnaden för t.ex.
arealstöd bör minska och att medel
bör föras över till åtgärder för
landsbygdsutveckling, t.ex.
miljöersättningar. Denna ståndpunkt
har fortlöpande redovisats och
diskuterats i en samrådsgrupp inom
miljö- och jordbruksutskottet som
följt förhandlingarna.
Jordbruksministern har i svar på
fråga 2002/03:663 om det svenska
jordbruket anfört att regeringen
verkar kraftfullt för att
jordbrukspolitiken skall reformeras.
Jordbruksministern arbetar för att
den översyn och reformprocess som för
närvarande pågår skall leda till en
mer effektiv och dynamisk
jordbrukspolitik inom EU.
Utskottet kan konstatera att en
stor del av vad som framförs i
motionerna 2002/03:MJ29 (fp) yrkande
2, 2002/03:MJ422 (fp) yrkande 9
delvis och 2002/03:K288 (v) yrkande 5
utgör allmänna krav på inriktningen
av den gemensamma jordbrukspolitiken,
vilka överensstämmer med de av
riksdagen fastställda riktlinjerna.
Motionerna bör lämnas utan vidare
åtgärd.
Utskottet har vid ett flertal
tillfällen behandlat motioner om
stödområdesindelning m.m. (se bl.a.
bet. 1999/2000:MJU2) och har därvid
hänvisat till att regeringen i
december 1996 gav Jordbruksverket i
uppdrag att genomföra en samlad
utvärdering och översyn av de
regionala stöden till jordbruket. I
uppdraget ingick bl.a. att göra en
genomgång av stödområdesgränserna och
att förslag till eventuella
förändringar skulle rymmas inom
befintliga budgetramar.
Jordbruksverket redovisade resultatet
av utvärderingen våren 1998 (Rapport
1998:2). Verket anförde att det med
undantag för vissa förändringar i
stödområde 4 inte var motiverat att
genomföra några förändringar i
stödområdesindelningen.
Utskottet anförde i april 2002
(bet. 2001/02:MJU15 s. 43) att när
det gäller Jämtlands län finner
utskottet att det kan finnas skäl att
se över den nuvarande
stödområdesindelningen.
Jordbruksministern anförde i juni
2003 (svar på fråga 2002/03:1012) att
vad gäller stödområdesindelningen i
Jämtland arbetar regeringen med
frågan i enlighet med miljö- och
jordbruksutskottets betänkande
2001/02:MJU15. Motion 2002/03:MJ206
(c) yrkande 2 avstyrks med vad som
anförts.
När det gäller frågan om stöd för
resurseffektivt jordbruk, s.k. REJO-
stöd, har utskottet inhämtat att
Ekologiska Lantbrukarna och
Naturskyddsföreningen år 1998 lade
fram förslaget till REJO-stöd som ett
alternativ till eko-stödet och de
olika separata miljöstöden inom
konventionell produktion. Man tänkte
sig förslaget som en trappa för
lantbrukaren, där denne börjar med
relativt enkla miljöåtgärder för att
sedan öka ambitionerna och slutligen
bedriva helt ekologisk produktion.
Idén bygger på Rekostödets uppbyggnad
med växtnäringsbalans och andra
dokumentations- och utbildningskrav.
Härutöver skulle lantbrukaren kunna
välja tilläggsmoduler för att
förändra produktionen, t.ex. avstå
från kemiska insatsmedel eller bättre
växtnäringsutnyttjande etc. I REJO-
stödets grundmodul ingår
växtodlingsplan miljöhusesyn,
utbildning, hänsynskrav vid kemisk
bekämpning och ersättning till
ekologisk produktion och biologisk
mångfald.
Utskottet konstaterar att för flera
av de åtgärder som ingår i det
föreslagna REJO-stödet utgår stöd
enligt gällande regler. I direktivet
till utvärdering av Miljö- och
landsbygdsprogrammet efter halva
programperioden anges vidare att
utredaren får lämna förslag på
förbättringar av programmet och dess
genomförande inom den av riksdagen
beslutade ekonomiska ramen för
programmet. Motion 2002/03:MJ263 (v)
yrkande 2 bör med det anförda lämnas
utan vidare åtgärd.
I samband med behandlingen av
budgetpropositionen för år 1998
gjorde riksdagen ett tillkännagivande
som innebär att regeringen i samband
med förändringsarbetet av
miljöprogrammet skall beakta behovet
av ett särskilt stöd till det
fjällnära jordbruket (se vidare bet.
1997/98:JoU1).
Utskottet redovisade år 2002 (bet.
2001/02:MJU15 s. 45) att den
jordbruksmark som förekommer i
fjälltrakterna omfattas, liksom all
annan jordbruksmark, av möjligheten
att erhålla ersättning för särskilda
miljötjänster, t.ex. för miljövänlig
vallodling eller betesdrift under
förutsättning att uppsatta villkor
uppfylls. Det faktum att jordbruket
är fjällnära är inte en tillräcklig
grund för att jordbruket skall kunna
ersättas som någon miljövänlig
produktionsform om kriterierna för
att berättiga till miljöersättning
inte är uppfyllda. Jordbruksministern
anförde i ett frågesvar (fråga
2000/01:463) att ett viktigt mål för
regeringen är att hela Sverige skall
leva och utvecklas. Jordbruket har en
viktig roll i norra Sverige och
bidrar, förutom med grundläggande
livsmedelsproduktion, till att
upprätthålla sysselsättning,
befolkning och samhällsstrukturer i
dessa delar av landet.
Jordbruksministern redogjorde för de
olika stöden för norra Sverige och
konstaterade att åtgärderna i mål 1-
programmen, det nationella stödet,
miljöersättningarna och
kompensationsbidraget i mindre
gynnade områden bidragit till att
upprätthålla ett öppet
odlingslandskap och ett livskraftigt
jordbruk i Norrlands inland.
Utskottet konstaterade i likhet med
jordbruksministern att de redovisade
åtgärderna innebär att riksdagens
tillkännagivande får anses
tillgodosett.
Jordbruksverket beskriver i
rapporten (2003:16) Jordbrukets
utveckling i det fjällnära området
1995-2002 den utveckling som ägt rum
för jordbruket i det fjällnära
området sedan Sveriges inträde i EU.
I rapporten konstateras att
jordbrukets utveckling i Sverige
kännetecknas av en omfattande
strukturförändring, vilken är mer
omfattande i norra Sverige. Antalet
jordbruksföretag och åkerarealens
omfattning har genomgått en kraftig
minskning som knappast är avslutad.
Den viktigaste driftsinriktningen är
mjölkreduktionen. I stödområde 1 och
i de nordliga fjällkommunerna har en
produktionsminskning av mjölk ägt
rum. De kvarvarande företagen förmår
inte täcka det produktionsbortfall
som de upphörande företagen ger
upphov till. I övriga stödområden,
möjligtvis med undantag för
stödområde 3, har trots den
omfattande strukturförändringen
produktionen kunnat bibehållas. Det
södra fjällområdet, Dalarnas och
eventuellt Jämtlands län, har i viss
mån lyckats bromsa den ogynnsamma
utvecklingen på grund av lyckade
satsningar inom turistnäringen som
smittat av sig till bl.a. jordbruket.
Enligt rapporten är dock utvecklingen
av jordbruket i det fjällnära området
ogynnsam om strävan är att näringen
skall vara livskraftig. Rapporten
övervägs för närvarande i
Jordbruksdepartementet.
Som tidigare har redovisats i detta
betänkande pågår för närvarande en
utvärdering av Miljö- och
landsbygdsprogrammet efter halva
programperioden (dir. 2002:109).
Utskottet föreslår att motionerna
2002/03:MJ303 (kd) yrkande 2 och
2002/03:MJ381 (v) yrkande 1 med det
anförda och i avvaktan på resultatet
av det arbete som pågår lämnas utan
vidare åtgärd.
Miljökvalitetsmålet Hav i balans
samt levande kust och skärgård
innebär (jfr prop. 2001/02:130, bet.
2001/02:MJU3 s. 71 f.) att
Västerhavet och Östersjön skall ha en
långsiktigt hållbar
produktionsförmåga och att den
biologiska mångfalden skall bevaras.
Det innebär bl.a. att näringar,
rekreation och annat nyttjande av
hav, kust och skärgård skall bedrivas
så att en hållbar utveckling främjas.
Inriktningen är att
miljökvalitetsmålet skall nås inom en
generation. Utskottet konstaterar att
skärgårdsjordbruken ingår i miljö-
och landsbygdsprogrammet i likhet med
andra landsbygdsområden. Skärgården
är också ett målområde för
strukturfonderna - mål 2 Öarna. Mål 2
skall stimulera
näringslivsutvecklingen i utsatta
industri- och landsbygdsregioner. Ett
handlingsprogram för hållbar
utveckling och stärkt konkurrenskraft
har formulerats. Åtgärderna inom
miljö- och landsbygdsprogrammet
kompletterar åtgärderna inom mål 2-
programmet. För närvarande pågår en
halvtidsutvärdering av miljö- och
landsbygdsprogrammet och
strukturfondsprogrammen.
Utredningarna skall presenteras under
hösten. Motion 2002/03:MJ487 (c)
yrkande 7 bör i avvaktan på
utredningsresultatet lämnas utan
vidare åtgärd.
När det gäller frågor om
dieselskatt och konkurrensvillkor för
svenskt lantbruk anförde
skatteutskottet följande i mars 2003
(bet. 2002/03:SkU11 s. 19, 21-22).
Sedan den 1 juli 2000 omfattas
jordbrukssektorn av samma
skattelättnader som
tillverkningsindustrin vid
förbrukning av el och bränslen. På
bränslen som används för
uppvärmning och drift av stationära
motorer vid yrkesmässig jordbruks-,
skogsbruks- och vattenbruksverksamhet
(inklusive växthusnäringen) utgår
således ingen energiskatt, och en
reducerad koldioxidskatt motsvarande
25 % av den generella nivån tas
ut. De reducerade skattesatserna
gäller dock inte för alla typer av
bränslen och inte för bränslen som
förbrukas för drift av motordrivna
fordon. Ingen energiskatt betalas
heller på el som förbrukas i dessa
sektorer. Företag med stor
energiförbrukning kan få viss
ytterligare nedsättning av
koldioxidskatten.
Skatteutskottet anförde vidare att
skatterna på bekämpningsmedel och
gödselmedel infördes 1984. Basen för
uttag av gödselmedelsavgift var från
början innehållet av kväve och fosfor
i handelsgödsel. År 1994 slopades
avgiften på fosfor. I stället
infördes avgift på kadmiuminnehållet
i fosforgödselmedel.
Gödselmedelsskatten är 1:80 kr för
varje helt kilo kväve, förutsatt att
andelen kväve i medlet är minst 2 %,
och 30 kr för varje helt gram kadmium
i gödselmedel, till den del
kadmiuminnehållet överstiger 5 gram
per ton fosfor.
Bekämpningsmedelsskatten är 20 kr för
varje helt kilo verksam beståndsdel i
bekämpningsmedlet.
Riksdagen höjde fr.o.m. den 1
januari 2003 koldioxidskatten på
bränslen med 19 %. För bensin och
dieselolja sänktes
energiskattesatserna lika mycket som
koldioxidskattesatserna höjdes.
Härutöver skedde enligt
skatteutskottet en uppräkning med
förändringen i konsumentprisindex
(prop. 2002/03:1, bet. 2002/03:FiU1).
Jordbruks-, skogsbruks- och
vattenbruksnäringarna (inklusive
trädgårdsnäringen) kompenserades
genom att koldioxidskattelättnaden
för bl.a. dessa näringar höjdes från
70 till 75 %. Riksdagen avslog i det
sammanhanget oppositionens krav på
bl.a. sänkt skatt på bensin och
diesel.
Beskattningen av dieselolja för
jordbrukets arbetsmaskiner ses med
förtur över av
Vägtrafikskatteutredningen (Fi
2001:08). Utredningen har i en
promemoria i februari 2002 i ett
preliminärt ställningstagande ansett
att om dieseloljebeskattningen för
arbetsmaskiner skall sänkas bör det
ske till den s.k. uppvärmningsnivån,
vilket skulle motsvara sänkt skatt
med 62 öre per liter. Det slutliga
ställningstagandet i frågan görs när
utredningen utrett de grundläggande
principerna för trafikbeskattningen.
Utredningen skall lämna sitt
slutbetänkande senast den 31 december
2003.
Skatteutskottet anförde vidare i
det ovan angivna betänkandet att för
skatten på el gäller som huvudregel
att återbetalningen sker på årsbasis,
med möjlighet för företag med
förbrukning i större omfattning att
få återbetalning kvartalsvis. Vad
gäller återbetalning av elskatt finns
en administrativ gräns som innebär
att endast den del av skattebeloppet
som överstiger 1 000 kr per år
betalas tillbaka. Enligt
skatteutskottets mening har de
regler som nu gäller för nedsättning
av skatterna på eldningsolja och el
utformats med industrin som
förebild, och återbetalningsreglerna
har med de anpassningar som krävs på
grund av de annorlunda
förutsättningarna en liknande
utformning. Skatteutskottet är inte
berett att tillstyrka att dessa
regler nu ändras.
Skattenedsättningskommittén (Fi
2001:09) har i betänkandet (SOU
2003:38 redovisat sitt uppdrag att se
över utformningen av
nedsättningssystemet för bl.a.
jordbruks-, skogsbruks- och
vattenbruksnäringarna (inklusive
trädgårdsnäringen). Översynen
omfattar beskattningen av såväl
fossila bränslen som el. Kommittén
hade i uppgift att utreda
förutsättningarna för en annan
avgränsning av området för
energiskattenedsättning för de
konkurrensutsatta sektorerna än vad
som gäller i dag och särskilt beakta
gränsytorna mot andra sektorer samt
el- och värmeproduktionen. I
uppdraget ingick även att analysera
konsekvenserna för de berörda
verksamheterna när det gäller bl.a.
deras konkurrenskraft. Betänkandet
har remissbehandlats och
utredningsförslagen övervägs för
närvarande i Finansdepartementet.
Riksdagen har efter förslag i
budgetpropositionen för år 2002
beslutat om en återföring av skatten
på bekämpningsmedel och handelsgödsel
till jordbruksnäringen (vilken
inbegriper växthusnäringen). Uppburen
skatt på bekämpningsmedel och kväve i
handelsgödsel återförs till
jordbruket via ett särskilt anslag.
Som tidigare har redovisats i detta
betänkande används huvuddelen av den
återförda skatten till åtgärder för
att minska växtnäringsförluster från
jordbruket och minska miljöriskerna
inom växtskyddsområdet. En mindre del
av beloppet återförs kollektivt till
jordbruksnäringen för bl.a.
informations-, utbildnings-,
rådgivnings- och utvecklingsinsatser
med syfte att främja hållbara
produktionsmetoder. Skatten på
bekämpningsmedel återförs kollektivt
för forsknings- och
utvecklingsinsatser med syfte att
främja en hållbar utveckling inom
jordbruket och trädgårdsnäringen.
I detta betänkande har tidigare
redovisats att en utredning med
uppgift att utvärdera skatterna på
bekämpningsmedel och handelsgödsel i
februari 2003 har avgett
slutbetänkandet (SOU 2003:9) Skatt på
handelsgödsel och bekämpningsmedel.
Betänkandet bereds för närvarande i
Regeringskansliet.
Jordbruksministern har i svar på
fråga 2002/03:76 om situationen för
landets bönder redovisat att
regeringen under några års tid har
arbetat för att lätta på
lantbrukarnas s.k. ryggsäck och
stärka det svenska jordbrukets
konkurrenskraft. Tidigare har
kartavgiften tagits bort och energi-
och elskatten sänkts med ca 300
miljoner kronor. Nu återförs även
gödselmedelsskatterna till
jordbruket.
Motionerna 2002/03:MJ28 (kd)
yrkande 2 och 2002/03:MJ30 (c)
yrkande 7 avstyrks i avvaktan på det
omfattande arbete som pågår med
frågorna.

Motioner från allmänna
motionstiden 2003

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker tjugo
motionsyrkanden från allmänna
motionstiden 2003 vilka
utskottet funnit utgöra i
huvudsak upprepningar av
tidigare behandlade motioner i
detta betänkande.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har funnit att tjugo
motionsyrkanden från allmänna
motionstiden 2003 i huvudsak utgör
upprepningar av de motioner från
allmänna motionstiden 2002 eller de
följdmotioner till skrivelsen som
behandlas i detta betänkande under
avsnittet Landsbygdspolitik -
resultatredovisning. De nya
motionerna föranleder ingen ändring
av utskottets bedömningar och
ställningstaganden under de olika
ämnesrubrikerna i avsnittet
Landsbygdspolitik -
resultatredovisning. Motionerna
redovisas i bilaga 1 till detta
betänkande och inarbetas i utskottets
förslag till riksdagsbeslut där
motsvarande motioner från allmänna
motionstiden år 2002 och
följdmotioner till skrivelsen
behandlas.

Reservationer

Utskottets förslag till
riksdagsbeslut och ställningstaganden
har föranlett följande reservationer.
I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i
avsnittet.

1. Förändring av ersättningen för
produktionsbortfall vid
epizootiutbrott (punkt 2)

av Jan Andersson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag
under punkt 2 borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som framförs i
reservation 1. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:MJ473
yrkandena 11 och 12.

Ställningstagande

När riksdagen år 1999 fattade beslut
om en ny epizootilag (1999:657)
tillstyrkte Centerpartiet regeringens
lagförslag men var samtidigt kritiskt
till att ersättningen för
produktionsbortfall vid
epizootiutbrott reducerades till
50 %. Enligt min mening innebär den
minskade ersättningen risk för att
icke seriösa lantbrukare försöker
dölja sjuklighet hos sina djur. Det
vore mer korrekt att utforma
ersättningsreglerna så att
förebyggande arbete stimuleras.
Ersättningsnivåerna bör vara beroende
av om djurägaren är ansluten till ett
kontrollprogram. I det fall en
besättning ingår i ett frivilligt
kontrollprogram bör ersättningen för
produktionsbortfall utgå med 100 %
och med 70 % för besättningar som
inte är anslutna. Härigenom premieras
på ett tydligt sätt förebyggande
djurhälsovård.

Genom den uppmärksammade
spridningen av salmonella försommaren
2003 påvisades en brist i
ersättningssystemet enligt
zoonoslagen (1999:658). I avvaktan på
resultatet av utredning av
ansvarsfrågan har utbetalningarna av
ersättningarna dragit ut på tiden.
Enligt min mening skall enskilda
företagare, som varken har orsakat
eller förvärrat smittspridningen,
inte behöva få hela sin ekonomi
kullkastad av fördröjning av
utbetalningar av ersättningarna. Vid
framtida salmonellautbrott måste
Jordbruksverket/riksdagen agera
snabbare när det gäller ekonomisk
ersättning enligt zoonoslagen.
Regeringen bör återkomma till
riksdagen med förslag om lagändringar
i enlighet med motionen i denna del.
Detta bör ges regeringen till känna.

2. Principerna för
utbetalning av vissa stöd
(punkt 3)

av Catharina Elmsäter-Svärd (m),
Sven Gunnar Persson (kd), Lars
Lindblad (m), Jan Andersson (c),
Bengt-Anders Johansson (m), Anita
Brodén (fp) och Marie Wahlgren
(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under
punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som framförs i
reservation 2. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2003/04:MJ319
yrkande 1, 2003/04:MJ406 yrkande 2
och 2003/04:MJ473 yrkande 5.

Ställningstagande

Under senare år har tidpunkten för
utbetalningarna av EU-stöd ändrats
nästan varje år. Detta innebär att
mottagaren av stöden får svårt att
planera. Vi anser därför att
lantbrukarna bör kunna lita på att
utbetalningen av stöden ligger fast
mellan olika år. Utbetalningarna bör
ske i slutet av november som var
fallet år 1999. Detta bör ges
regeringen till känna.

3. Utbetalning av stöd i euro
(punkt 4)

av Catharina Elmsäter-Svärd (m),
Sven Gunnar Persson (kd), Lars
Lindblad (m), Bengt-Anders
Johansson (m), Anita Brodén (fp)
och Marie Wahlgren (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under
punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som framförs i
reservation 3. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:MJ319
yrkande 2.

Ställningstagande

EU-stöden sätts numera i euro. För
att motverka negativa konsekvenser av
eventuella kursförändringar vid
utbetalningarna av arealersättningar
och för att underlätta lån i euro
borde lantbruket ges valfrihet att
erhålla beloppen i euro eller kronor.
Detta bör ges regeringen till känna.

4. Viss verksamhet vid Sveriges
lantbruksuniversitet (punkt 5)

av Anita Brodén (fp) och Marie
Wahlgren (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under
punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som framförs i
reservation 4. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:MJ431
yrkande 18 och avslår motion
2003/04:MJ239 yrkande 2.

Ställningstagande

Sveriges lantbruksuniversitet är det
enda universitet vars verksamhet inte
sorterar under
Utbildningsdepartementet utan under
Jordbruksdepartementet. Univer-
sitetets specialstatus har
diskuterats, men om verksamheten
också i fortsättningen skall ligga
kvar under Jordbruksdepartementet
anser vi att regeringen bör klargöra
i vilka frågor universitetet har ett
speciellt nationellt ansvar gentemot
sina näringar. Detta borde också
tydliggöras genom i budgeten
öronmärka pengar till
sektorsansvaret, dvs. samverkan med
näringen och myndigheter. Det senare
är enligt vår mening ett sätt att
göra tydligt i vilken omfattning
staten anser att universitet skall
ägna sig åt den s.k. tredjeuppgiften
eller åt sektorsansvaret och är också
en signal till universitet att ta
hänsyn till detta i sin interna
verksamhet. Ett sådant förfarande är
inte möjligt i samband med årets
budgetbehandling men regeringen bör
få i uppdrag att se över frågan till
nästa år. Detta bör ges regeringen
till känna.

5. Landsbygdsforskning, forskning
om ekologiska livsmedels
hälsoeffekter m.m. (punkt 8)

av Sven-Erik Sjöstrand (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag
under punkt 8 borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som framförs i
reservation 5. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:MJ410
yrkande 9 och avslår motionerna
2003/04:MJ239 yrkande 1,
2003/04:MJ445 och 2003/04:N328
yrkande 5.

Ställningstagande

Nyligen har även Sveriges
lantbruksuniversitet (SLU)
presenterat en undersökning där det
visar sig att ju närmare grisars
naturliga foderval foderstater
utformas, desto bättre blir köttets
näringsmässiga sammansättning. Vid
produktion av kött, ägg eller
mejeriprodukter kan det även vara
troligt att ett djurs välbefinnande
påverkar näringssammansättning och
kvalitet på den slutliga produkten.
Kunskaperna om dessa frågor är
emellertid otillräckliga, och behovet
av ökad kunskap inom området är
stort. Vänsterpartiet anser att
regeringen bör ta initiativ till att
SLU tillsammans med berörda
myndigheter och statliga verk
kartlägger den kunskap och de
kunskapsluckor som finns när det
gäller hälsoeffekterna av ekologiska
livsmedel. Detta bör ges regeringen
till känna.

6. Landsbygdsforskning,
forskning om ekologiska
livsmedels hälsoeffekter m.m.
(punkt 8)

av Jan Andersson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag
under punkt 8 borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som framförs i
reservation 6. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:N328 yrkande
5 och avslår motionerna 2003/04:MJ239
yrkande 1, 2003/04:MJ410 yrkande 9
och 2003/04:MJ445.

Ställningstagande

Kunskapen om landsbygdsutveckling är
enligt Centerpartiet relativt
bristfällig och spridd på en mängd
institutioner. En prioritering av
forskningen om landsbygdsutveckling,
regionalpolitik, kulturgeografi,
miljöforskning och träforskning är
önskvärd, och det finns enligt min
mening dessutom behov av en
sammanhållen forskning kring
landsbygdsfrågor. Detta bör ges
regeringen till känna.

7. Skogsforskning och forskning
inom livsmedelsområdet
(punkt 9)

av Catharina Elmsäter-Svärd (m),
Lars Lindblad (m) och Bengt-Anders
Johansson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under
punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som framförs i
reservation 7. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:MJ476
yrkande 7 och avslår motion
2003/04:MJ409 yrkande 12.

Ställningstagande

För att lantbruket skall kunna vara
konkurrenskraftigt krävs bl.a. att
kompetent och kunnig personal kan
rekryteras till jordbruksnäringen.
Enligt vår mening behövs fortsatta
resurser för att förbättra och
utveckla den utbildning och kompetens
som finns inom näringen. Vidare
behöver forskning och utveckling inom
området stimuleras för att lantbruket
och dess livsmedelsproduktion kan
säkerställas som näringar med
möjlighet till utveckling. Detta bör
ges regeringen till känna.

8. Skogsforskning och
forskning inom
livsmedelsområdet (punkt 9)

av Sven Gunnar Persson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag
under punkt 9 borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som framförs i
reservation 8. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:MJ409
yrkande 12 och avslår motion
2003/04:MJ476 yrkande 7.

Ställningstagande

Enligt min mening har Formas stor
betydelse för svensk forskning. Det
är därför av vikt att Formas
harmoniserar den grundläggande
forskningen med tillämpade
innovationer.
Industriforskningsinstitutets
statliga grundfinansiering är en
förutsättning för en långsiktig
forskningsverksamhet, där näringen
bidrar med huvuddelen av medlen.
Regeringen måste tillse att utrymmet
för den skogliga forskningen inte
krymper. Detta bör ges regeringen
till känna.

9. Öppna landskap (punkt 10)

av Catharina Elmsäter-Svärd (m),
Sven Gunnar Persson (kd), Lars
Lindblad (m), Jan Andersson (c),
Bengt-Anders Johansson (m), Anita
Brodén (fp) och Marie Wahlgren
(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under
punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som framförs i
reservation 9. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2002/03:MJ356
yrkande 3, 2002/03:T213 yrkande 1,
2003/04:MJ311 och 2003/04:MJ399
yrkandena 4 och 7.

Ställningstagande

Vi anser att det öppna svenska
landskapet är i fara, vilket är
mycket allvarligt med tanke på de
natur- och miljövärden som står på
spel. Hagar och betesmarker håller på
att växa igen, antingen för att de
lämnas åt sitt öde eller för att de
aktivt planteras med skog. Hotet är
inte enbart inriktat mot
landskapsbilden utan även mot en
mängd djur- och växtarter som har sin
huvudsakliga biotop i det betade
landskapet. Anledningen är att det
lönar sig allt mindre att hålla djur
i betesmarkerna.

Det är viktigt att vi vårdar våra
bygder och håller landskapet öppet.
Inom alltför många områden i landet,
såväl i stad och tätort som på
landsbygd, tar en ohämmad växtlighet
över. Detta bör ges regeringen till
känna.

10.Ängs- och betesmarksprogrammen
(punkt 11)

av Jan Andersson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag
under punkt 11 borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som framförs i
reservation 10. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:MJ428
yrkande 15 samt avslår motion
2002/03:MJ487 yrkande 4.

Ställningstagande

EU:s miljöprogram har på många sätt
gynnat ett öppet landskap och till
viss del den biologiska mångfalden,
men det har varit svårt att rikta
miljöprogrammen till de värdefullaste
markerna som ofta är intilliggande
gårdar som brukar jorden. Ersättning
för skötsel av betesmarker har varit
betydelsefull. Jag förespråkar en
fortsatt tillämpning av ersättning
till markägare för att vårda det
öppna landskapet som är ett gemensamt
samhällsintresse. Jord- och
skogsbrukarna utgör bra resurser som
naturvårdare i detta sammanhang.
Denna kompetens bör användas i större
omfattning. Naturligtvis förutsätter
det att markägarna får ersättning för
allt det arbete som krävs för att
upprätthålla öppna landskap.
Ersättningsnivåerna för ängs- och
betesmarksprogrammen måste öka.
Programmen måste dessutom utformas så
att de lättare kan anpassas till
lokala förhållanden. Detta bör ges
regeringen till känna.

11.Skötselplaner för naturreservat
(punkt 12)

av Catharina Elmsäter-Svärd (m),
Lars Lindblad (m), Bengt-Anders
Johansson (m), Anita Brodén (fp)
och Marie Wahlgren (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under
punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som framförs i
reservation 11. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:MJ29 yrkande
6.

Ställningstagande

Vi är positiva till att naturreservat
inrättas, men vi anser att
skötselplaner bör inrättas snabbare.
I Västra Götalands län saknar
exempelvis 88 av 315 naturreservat
skötselplaner. Detta riskerar att
undergräva förståelsen och
acceptansen för nyinrättningar av
naturreservat. Det är därför av stor
vikt att skötselplaner inrättas så
fort ett naturreservat bildas. Detta
bör ges regeringen till känna.

12. Fäbodar (punkt 13)

av Sven Gunnar Persson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag
under punkt 13 borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som framförs i
reservation 12. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2002/03:MJ301
och 2003/04:MJ399 yrkande 13 samt
avslår motionerna 2002/03:MJ209
yrkandena 1 och 3 samt 2002/03:MJ450.

Ställningstagande

Säterbruket var en livsnödvändig
förutsättning för jordbruket i äldre
tid och förekom redan under
medeltiden. I en tid där vi alltmer
söker våra rötter har intresset för
bl.a. säterkulturen ökat. I dag finns
på ett antal platser, bl.a. i norra
Värmland, sätrar i drift på somrarna.
Enskilda, men också bygdeföreningar,
driver det kulturarv som en säter
innebär. Värdefulla kultur- och
naturmiljövärden hotar försvinna om
inte säterkulturen stimuleras. Det är
viktigt att på olika sätt bevara den
levande säterkulturen. En nationell
handlingsplan för bevarande av
levande sätrar och fäbodar bör
upprättas snarast. Detta bör ges
regeringen till känna.

13.Kallblodig travare (punkt 14)

av Sven Gunnar Persson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag
under punkt 14 borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som framförs i
reservation 13. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2002/03:MJ430
yrkande 3 och 2003/04:MJ475 yrkande 3
samt avslår motionerna 2003/04:MJ368
och 2003/04:MJ467.

Ställningstagande

Riksdagen har tidigare beslutat om
insatser för bevarande av de
utrotningshotade raserna
gotlandsruss, ardenner och nordsvensk
brukshäst och avsätter särskilda
medel inom
miljöersättningsprogrammets
delprogram för utbildning,
information och demonstrationsobjekt
för att främja bevarandet av dessa
raser. Dessvärre innefattades inte
den utrotningshotade kallblodiga
travaren i denna bevarandeinsats. Den
kallblodiga travaren bör självfallet
också ingå i de hästraser som
omfattas av regeringens insats,
eftersom populationen och antalet
betäckta ston i stort sett är
detsamma för denna ras som för andra
hotade raser. Detta bör ges
regeringen till känna.

14.Miljöstöd till vallodling
(punkt 15)

av Anita Brodén (fp) och Marie
Wahlgren (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under
punkt 15 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som framförs i
reservation 14. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:MJ422
yrkande 9 delvis samt avslår
motionerna 2002/03:MJ428 yrkande 14
och 2003/04:
MJ399 yrkande 28.

Ställningstagande

Ett exempel på en riktad
miljösatsning är en satsning på
vallodling. På våra bättre jordar i
Syd- och Mellansverige, där
näringsläckage till havet kan befaras
vara störst, har vallen svag
ekonomisk konkurrenskraft gentemot
spannmål och sockerbetor. Detta bör
ges regeringen till känna.

15.Fånggrödor (punkt 16)

av Sven Gunnar Persson (kd), Jan
Andersson (c) och Gunnar Goude
(mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under
punkt 16 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som framförs i
reservation 15. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2002/03:MJ487
yrkande 29 och 2003/04:MJ399 yrkande
29.

Ställningstagande

Att odla fånggrödor är enligt vår
uppfattning en enkel och
kostnadseffektiv åtgärd för att
minska näringsläckaget från
jordbruket utan att för den skull
tappa i avkastning. Därför är det
olyckligt att den svenska regeringen
begränsat möjligheten att få
ersättning för odling av fånggrödor
till Blekinge, Gotlands, Hallands,
Kalmar, Skåne och Västra Götalands
län. I ett s.k. motiverat yttrande
påpekar kommissionen att Sverige inte
definierat jordbruksområden runt
Vänern, Vättern, Hjälmaren och
Mälaren, där jordbruket kan bidra
till övergödning. Som ett led i att
Sverige verkligen skall uppfylla EU:s
nitratdirektiv bör stödet för odling
av fånggrödor utvidgas så att
jordbruksområdena runt Vänern,
Vättern, Hjälmaren och Mälaren
omfattas helt och hållet. Detta bör
ges regeringen till känna.

16. Miljöåtgärder kring
Östersjön (punkt 17)

av Gunnar Goude (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag
under punkt 17 borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som framförs i
reservation 16. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:MJ489
yrkande 4.

Ställningstagande

Utvidgningen innebär enligt min
mening möjligheter för miljöarbetet i
Östersjön. När i princip alla länder
kring havet är medlemmar i EU finns
en naturlig plattform för samarbete
och en möjlighet till krafttag som
måste utnyttjas. Det kräver dock en
långtgående förändring av
jordbruksstöden, så att uppbyggnad av
ett modernt ekologiskt lantbruk
premieras. Det vore dessutom rimligt
att använda en större del av
jordbruksstöden till åtgärder för att
minska de negativa miljöeffekterna av
jordbruket, inte minst åtgärder mot
övergödning. Satsningar på utbyggnad
av effektiva reningsverk och
anläggning av våtmarker är åtgärder
som kan ha positiv påverkan på
Östersjömiljön. Dessa åtgärder bör då
vidtas där bästa långsiktiga nytta
kan uppnås av satsade medel, oavsett
vilket land det handlar om. Eftersom
Östersjön är ett särskilt utsatt
område bör det vara en prioriterad
fråga inom EU att komma till rätta
med problemen där. Detta bör ges
regeringen till känna.

17.Användning av natur- och
handelsgödsel (punkt 20)

av Anita Brodén (fp), Marie
Wahlgren (fp) och Gunnar Goude
(mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under
punkt 20 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som framförs i
reservation 17. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:MJ315
yrkande 10.

Ställningstagande

Vi föreslår restriktioner mot
användning av natur- och
handelsgödsel med hänsyn till lokala
förhållanden. För att få bukt med
övergödningen bör åtgärder sättas in
i vattenavrinningsområden. Jordbruket
måste minimera sitt kväveläckage,
vilket kan ske genom exempelvis
vallodling, fånggrödor, kantzoner
eller genom växtnäringsbalans. Det är
också nödvändigt med höga
miljöavgifter för kadmium i hela EU-
området, skärpt tillsyn av enskilda
avlopp, striktare tillämpning av
produktvals- och
försiktighetsprincipen och en
genomgripande reform av EU:s
gemensamma jordbrukspolitik, med en
övergång från jordbruksstöd till
miljöstöd. Detta bör ges regeringen
till känna.

18.Kompetensutveckling inom skogen
(punkt 21)

av Anita Brodén (fp) och Marie
Wahlgren (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under
punkt 21 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som framförs i
reservation 18. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:MJ29 yrkande
4.

Ställningstagande

Vi anser att en större
kompetensutveckling inom skogssektorn
bör ske. Folkpartiet är frågande till
att så liten del satsats på
kompetensutveckling inom
skogssektorn. De projekt som
genomförts är långt ifrån
tillräckliga. Detta bör ges
regeringen till känna.

19.Bekämpningsmedel m.m.
(punkt 22)

av Sven Gunnar Persson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag
under punkt 22 borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som framförs i
reservation 19. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:MJ28
yrkandena 3 och 7.

Ställningstagande

För att jordbrukets ställning i
Sverige inte skall försvagas till
följd av skatter och pålagor är det
angeläget att den skatt som tas upp
på bekämpningsmedel och handelsgödsel
återförs till jordbruksnäringen.
Regeringen har frångått
överenskommelsen med näringen
angående återföringen av
bekämpningsmedels- och
handelsgödselskatter genom att
pengarna inte kommer att återföras
till lantbruksforskningen i den
omfattning som tidigare utlovats. För
Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF)
innebär det ett bortfall på ca 90
miljoner under 2003 och 2004. Nu går
näringen miste om viktig kunskap som
hade kunnat genereras genom
lantbruksforskningen. Forskning är en
långsiktig verksamhet, och det är
svårt för myndigheter och forskare
att planera sitt arbete när politiska
beslut kullkastar budgeten för
innevarande år på det sätt som skett.

I regeringens skrivelse 2002/03:111
Landsbygdspolitik -
resultatredovisning konstateras att
användningen av kemiska
bekämpningsmedel inom jordbruket och
trädgårdsnäringen ökat något sedan
1995. Enligt Kristdemokraternas
uppfattning krävs ytterliggare
forskning, utveckling, utbildning,
information och andra insatser för
att ytterligare minska användningen
av kemiska bekämpningsmedel. Detta
bör ges regeringen till känna.

20.Skatt på kväveläckage
(punkt 23)

av Anita Brodén (fp) och Marie
Wahlgren (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under
punkt 23 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som framförs i
reservation 20. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:MJ29 yrkande
5.

Ställningstagande

Vi anser att man borde pröva en ny
metod för avgifter på kväve från
jordbruket, nämligen att beskatta
läckaget från åkrarna och inte
kvävepåförseln. Detta överensstämmer
med vår grundsyn om att förorenaren
skall betala. Vi anser att en skatt
skall utgå från vad jorden släpper
ifrån sig och vill därför införa en
utsläppsavgift enligt den modell som
utformats i bl.a. Danmark och
Holland. Regeringen bör tillsätta en
utredning med uppdrag att utreda hur
en sådan utsläppsavgift skulle kunna
utformas. Detta bör ges regeringen
till känna.

21.Ekologisk produktion (punkt 24)

av Sven-Erik Sjöstrand (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag
under punkt 24 borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som framförs i
reservation 21. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:MJ419
yrkande 9 samt avslår motionerna
2002/03:MJ424 yrkande 14,
2002/03:MJ489 yrkande 6, 2002/03:N302
yrkande 9 och 2003/04:MJ399 yrkande
26.

Ställningstagande

För att ytterligare stimulera
produktionen av ekologiska livsmedel
krävs enligt min uppfattning ett höjt
politiskt mål för den mängd areal som
skall ställas om till ekologisk
produktion. I dag finns ett mål på
att 20 % av Sveriges totala
odlingsareal skall vara omställd till
ekologisk produktion till år 2005.
Målet för år 2010 bör höjas till 30
%. Detta bör ges riksdagen till
känna.

22.Ekologisk odling i växthus
(punkt 25)

av Sven Gunnar Persson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag
under punkt 25 borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som framförs i
reservation 22. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:MJ28 yrkande
5.

Ställningstagande

Jag anser att det finns ett behov av
att även ge stöd för ekologisk odling
i växthus. Detta bör ges regeringen
till känna.

23.Hållbar utveckling av
landsbygden (punkt 28)

av Anita Brodén (fp) och Marie
Wahlgren (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under
punkt 28 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som framförs i
reservation 23. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:MJ29 yrkande
3 samt avslår motionerna 2002/03:MJ30
yrkande 2 och 2002/03:MJ422 yrkande
16.

Ställningstagande

Folkpartiet anser att arbetet med
allmänna nyttigheter som bevarandet
av öppna landskap, biologisk mångfald
samt bevarande av kulturhistoriska
värden är viktigt. Vi anser att det
är viktigt att man tillvaratar de
naturliga förutsättningarna som finns
vad gäller odlingsbetingelser i
Sverige. Att med stödformer styra
spannmålsodling till norra Sverige
kan vara tveksamt med tanke på att
vall och betesdrift kan åstadkomma
öppna landskap. Annan odling behöver
dock emellanåt bryta vallodlingen.
Detta bör ges regeringen till känna.

Folkpartiet är öppet för en större
satsning på miljö- och
landsbygdsåtgärder. Sverige som
nation är helt beroende av att vi har
såväl livskraftiga "kluster" av
forskning, kreativitet,
entreprenörskap och allt sådant som
behövs för att konkurrera i en
alltmer kunskapsbaserad och
internationaliserad värld som att det
lever människor på landsbygden.

24.Startstöd till unga jordbrukare
(punkt 29)

av Jan Andersson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag
under punkt 29 borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som framförs i
reservation 24. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2002/03:MJ30
yrkande 8 och 2003/04:MJ473 yrkande
15.

Ställningstagande

Företagande i den gröna sektorn
präglas av ett stort kapitalbehov.
Särskilt tydligt blir detta vid
nystartande av lantbruksföretag. Den
svenska lantbrukarkåren är i dag ett
åldrande släkte. Storleken på
startstödet får enligt min
uppfattning inte urholkas.
Startstödsnivån bör höjas till den
nivå som finns i konkurrentländerna.
Detta bör ges regeringen till känna.

25.Småskalig livsmedelsproduktion
m.m. (punkt 30)

av Sven-Erik Sjöstrand (v) och
Gunnar Goude (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under
punkt 30 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som framförs i
reservation 25. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2002/03:MJ381
yrkande 2 och 2003/04:MJ335 yrkande 3
samt avslår motionerna 2002/03:MJ224,
2002/03:MJ429 yrkande 4,
2002/03:MJ487 yrkande 13,
2002/03:N345 yrkande 8 och
2003/04:MJ297.

Ställningstagande

Många av besluten som rör jordbruket
fattas på EU-nivå. Vi anser att en
svensk hållning bör vara att driva
frågan om möjligheten att genom
nationella beslut möjliggöra en
utveckling mot större lokal och
regional livsmedelsproduktion. De
möjligheter till nationella beslut
för att skapa regelverk som kan
anpassas utifrån lokala och regionala
förutsättningar skall naturligtvis
nyttjas. Detta bör ges regeringen
till känna.

26.Företagarperspektivet i
landsbygdspolitiken m.m.
(punkt 31)

av Anita Brodén (fp) och Marie
Wahlgren (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under
punkt 31 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som framförs i
reservation 26. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2002/03:MJ29
yrkande 1 och 2003/04:MJ431 yrkande
19 samt avslår motionerna
2002/03:MJ28 yrkande 1 och
2002/03:MJ30 yrkande 1.

Ställningstagande

En levande landsbygd är lika viktig
för storstadens människor som för dem
som väljer att leva på landsbygden.
Det är fel att ställa stad mot land
och land mot stad. Den öppna, brukade
landsbygden är vårt gemensamma
kulturarv. Navet i en väl fungerande
landsbygd är företagsamma människor.
Ett förenklat regelverk och en
minskad byråkrati gynnar
småföretagsamheten och har oerhörd
betydelse inte minst för att ge
förutsättning för nystartade företag
samt för utvecklingen av
småföretagsamheten på landsbygden.
Folkpartiet är negativt till den
uppsjö av olika stöd och bidrag som
indirekt kan styra verksamhet och
produktion efter stödmöjligheter. En
renodling borde ske för att minska
byråkratin. Vi tycker att det är
viktigt att en marknadsanpassning
sker, som innebär att produktionen
styrs av varor och tjänster som
konsumenterna efterfrågar. Detta bör
ges regeringen till känna.

27.Företagarperspektivet i
landsbygdspolitiken m.m.
(punkt 31)

av Sven Gunnar Persson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag
under punkt 31 borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som framförs i
reservation 27. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:MJ28 yrkande
1 samt avslår motionerna 2002/03:MJ29
yrkande 1, 2002/03:MJ30 yrkande 1 och
2003/04:MJ431 yrkande 19.

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser att jord- och
skogsbruket är hörnstenen för en
levande landsbygd. Jag vill betona
tryggandet av dessa näringars
ställning som en förutsättning för
fortsatt bosättning samt ekonomisk,
social och kulturell utveckling på
den svenska landsbygden.

Det är angeläget att framhålla
sambandet mellan företagsklimatet och
landbygdens utveckling. En levande
landsbygd kräver inte bara en
fungerande jordbrukspolitik, utan
även goda villkor för småföretagande.
Det måste vara mödan värt att starta
och driva företag. Det måste löna sig
att skaffa en utbildning och att
arbeta mer. Även boende på
landsbygden måste kunna leva på sin
lön och slippa bidragsberoende. Detta
bör ges regeringen till känna.

28.Företagarperspektivet i
landsbygdspolitiken m.m.
(punkt 31)

av Jan Andersson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag
under punkt 31 borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som framförs i
reservation 28. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:MJ30 yrkande
1 samt avslår motionerna
2002/03:MJ28 yrkande 1, 2002/03:MJ29
yrkande 1 och 2003/04:MJ431 yrkande
19.

Ställningstagande

Det övergripande målet för
politikområdet landsbygdspolitik är
en ekologiskt, ekonomiskt och socialt
hållbar utveckling på landsbygden.
Regeringens resultatredovisning
handlar mest om olika stödinsatser
till den gröna näringen och den gröna
näringens åtgärder för att Sverige
skall nå upp till miljömålen.
Visserligen hänvisar man till berörda
myndigheters årsredovisningar, men
skrivelsen är ändå alltför tunn när
det gäller politikens påverkan på
framtidstron och tillväxten på den
svenska landsbygden.
Landsbygdspolitiken bör enligt min
uppfattning bygga på en helhet för
att uppnå en uthållig tillväxt på
landsbygden. Regeringens
resultatredovisning berör inte direkt
den uthålliga tillväxten på
landsbygden. Landsbygden är inte
någon stereotyp museiverksamhet utan
är, liksom städerna, källan till
framtidens uthålliga tillväxt och
människors välmående. Detta bör ges
regeringen till känna.

29.Kvinnligt företagande m.m.
(punkt 32)

av Catharina Elmsäter-Svärd (m),
Sven Gunnar Persson (kd), Lars
Lindblad (m), Jan Andersson (c),
Bengt-Anders Johansson (m), Anita
Brodén (fp) och Marie Wahlgren
(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under
punkt 32 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som framförs i
reservation 29. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2002/03:MJ29
yrkande 7 och 2002/03:MJ30 yrkande 4
samt avslår motion 2002/03:MJ30
yrkande 5.

Ställningstagande

En intressant iakttagelse man gjort
vad gäller erfarenheten av tre års
genomförande av miljö- och
landsbygdsprogrammet och mål 1-
programmet är att kvinnorna många
gånger har en nyckelroll i de
förändringar och den utveckling som
sker på landsbygden. Vi delar
regeringens bedömning att man
ytterligare vill förstärka den rollen
under de kommande fyra åren. För att
kunna förstärka företagande, såväl
kvinnligt som manligt, kan en
förenkling vad exempelvis gäller F-
skattsedel underlätta mycket. I
genomsnitt tjänar kvinnor drygt 80 %
av vad män gör. En av förklaringarna
till detta är att många kvinnor
arbetar inom den offentliga sektorn,
vården, omsorgen och skolan. Vi vill
att kvinnor skall ha fler
arbetsgivare att välja mellan. Detta
skulle vara ett bra sätt för kvinnor
att få upp sina löner. Att även på
landsbygden kunna välja mellan olika
arbetsgivare inom exempelvis vård,
skola och omsorg kan inte minst
lönemässigt betyda mycket.

Andelen företag i Sverige som
startas av kvinnor är låg, ca 29 %
enligt Nutek. Andelen kvinnliga
företagare är låg i Sverige även i
ett internationellt perspektiv. Vi
vill se ett jämställt företagande och
föreslår beprövade och framgångsrika
insatser som affärsrådgivare för
kvinnor, resurscentrum för kvinnor
och att allt företagsstöd och
tillväxtskapande arbete, t.ex.
regelförenklingsarbetet, skall ha ett
tydligt genusperspektiv. Det är
diskriminerande att de största
hindren för eget företagande finns
inom de områden där kvinnor har de
flesta jobben - inom offentlig
sektor. Möjligheten för många att
pröva på företagande genom t.ex.
egenanställning förhindras av
ålderdomliga regler för F-skattsedel,
som gör att ansökan för t.ex.
sjuksköterskor ofta avslås. Detta bör
ges regeringen till känna.

30. Jordbruket i norra
Sverige (punkt 33)

av Sven Gunnar Persson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag
under punkt 33 borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som framförs i
reservation 30. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2002/03:MJ28
yrkande 6 och 2003/04:MJ399 yrkande
11 samt avslår motionerna
2002/03:MJ30 yrkande 6,
2002/03:MJ303 yrkande 1,
2002/03:MJ326, 2002/03:MJ330,
2002/03:MJ393, 2002/03:MJ487 yrkande
6, 2002/03:N343 yrkandena 8 och 10
samt 2003/04:MJ222.

Ställningstagande

Jordbruket i de norra delarna av vårt
land har på grund av klimatet och de
stora avstånden en speciell
problematik. Därför finns ett
nationellt merkostnadsstöd till det
norrländska jordbruket. Stödet har
goda effekter när det gäller att
behålla jordbruket och gynna
landsbygdsutvecklingen. Det är
anmärkningsvärt att de av riksdagen
beställda höjningarna av de
nationella merkostnadsstöden har
anmälts så sent till Europeiska
kommissionen. Detta är särskilt
oroande mot bakgrund av att
jordbruksproduktionen i dag minskar i
norra Sverige. Detta bör ges
regeringen till känna.

31.Jordbruket i norra Sverige
(punkt 33)

av Jan Andersson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag
under punkt 33 borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som framförs i
reservation 31. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:MJ30 yrkande
6 samt avslår motionerna 2002/03:MJ28
yrkande 6, 2002/03:MJ303 yrkande 1,
2002/03:MJ326, 2002/03:MJ330,
2002/03:MJ393, 2002/03:MJ487 yrkande
6, 2002/03:N343 yrkandena 8 och 10,
2003/04:MJ222 och 2003/04:MJ399
yrkande 11.

Ställningstagande

De av riksdagen beslutade höjningarna
av stödet till mjölkproduktion i
region 1 har ännu inte godkänts av
Europeiska kommissionen. Anledningen
till detta är enligt vår mening en
senfärdig hantering från den svenska
regeringens sida. Det är av stor vikt
att för svenskt lantbruk
konkurrensstärkande åtgärder inte
förhalas. Detta bör ges regeringen
till känna.

32.Förenkling av programmen för
landsbygdsutveckling (punkt 35)

av Catharina Elmsäter-Svärd (m),
Sven Gunnar Persson (kd), Lars
Lindblad (m), Jan Andersson (c)
och Bengt-Anders Johansson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under
punkt 35 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som framförs i
reservation 32. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2002/03:MJ30
yrkande 3, 2002/03:MJ411 yrkande 2
och 2002/03:MJ424 yrkande 10 samt
avslår motion 2002/03:MJ333.

Ställningstagande

De olika programmen som berörs av
regeringens redovisning har en sak
gemensamt - det är krångliga regler
för dem som deltar i programmen. Det
får inte vara så att människor väljer
bort att delta i program för att
stärka landsbygden enbart därför att
myndigheternas regelverk tar för
mycket kraft och tid att ta sig an.

Den speciella företagsstrukturen i
jordbruket gör det till en intressant
bransch att börja genomföra
förändringar som syftar till att
gynna tillkomsten av mycket små
företag eftersom man sannolikt väljer
att antingen ha betesdjur eller att
inte ha det alls. Det är inte som i
vanlig näringspolitik att företagen
behöver stimulans för att växa utan
de behöver stimulans för att bli till
eller låta bli att lägga ned.
Jordbruksdepartementet bör få i
uppdrag att undersöka på vilket vis
man med förenklat regelverk kan
underlätta för nya djurhållare att
etablera sig. Genom en översyn av
regelverket skulle man dessutom kunna
visa att framgångsrik miljöpolitik
inte behöver kosta pengar utan i
stället kan leda till generellt
enklare regler.
Byråkratin inom
jordbruksadministrationen bör enligt
vår uppfattning begränsas bl.a. genom
förenklingar av miljöstöden och
administrationen av EU-ersättningarna
i övrigt. Ett förslag är att bönderna
skall få ett förenklat förfarande när
de söker stöd från EU, t.ex. att man
kan söka för mer än ett år i taget,
t.ex. för tre år, vilket ger en
större långsiktig trygghet. Vi vill
att regeringen tillsätter en
utredning med syfte att visa hur
ansökningsförfarandet kan förenklas.
Detta bör ges regeringen till känna.

33.Den gemensamma
jordbrukspolitiken (punkt 36)

av Anita Brodén (fp) och Marie
Wahlgren (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under
punkt 36 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som framförs i
reservation 33. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2002/03:MJ29
yrkande 2 och 2002/03:MJ422 yrkande 9
delvis samt avslår 2002/03:K288
yrkande 5.

Ställningstagande

Vi vill avveckla den traditionella
jordbrukspolitiken och ersätta den
med en politik som ger effektivt stöd
åt jordbruk som är viktiga för att
hålla landskapet öppet, kulturmiljön
och den biologiska mångfalden. Den
kraftigt specialiserade
jordbruksproduktionen i Europa har
medfört stora negativa konsekvenser
på miljön och i vissa fall även
äventyrat människors hälsa. Metoderna
har också rest allvarliga etiska
frågor om förhållandet mellan
människa och djur. Den gemensamma
jordbrukspolitiken har hittills varit
osolidarisk och bör reformeras.

En förnuftig jordbrukspolitik bör
minska arealersättningen och ersätta
den med ett miljöstöd för vallodling,
fånggrödor och kantzoner m.m. för att
minimera kväveläckaget. Detta bör ges
regeringen till känna.

34.Det fjällnära jordbruket
(punkt 39)

av Sven Gunnar Persson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag
under punkt 39 borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som framförs i
reservation 34. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2002/03:MJ303
yrkande 2, 2003/04:MJ358 yrkande 2
och 2003/04:MJ399 yrkande 31 samt
avslår motion 2002/03:MJ381 yrkande
1.

Ställningstagande

Riksdagen gav i december 1998
regeringen i uppdrag att utforma ett
särskilt stöd till jordbruket i
fjällnära område för att kompensera
det sämre utfallet efter EU-inträdet
i stödområde 1. Trots detta så har
det ännu inte införts någon särskild
ersättning riktad till jordbruket i
detta område. Jordbrukarna i dessa
områden får det allt svårare att
klara sin försörjning. Under tiden
tvingas de få som är kvar överväga om
de kan fortsätta sin verksamhet.
Många har också lagt ned sina gårdar.
Regeringen bör skyndsamt vidta de
åtgärder som krävs för att leva upp
till riksdagens beslut.

Kristdemokraterna vill särskilt
värna om småskaliga jordbruk i
glesbygden och fjälljordbruket. Jag
föreslår därför att stöd till
småskalighet särskilt bör beaktas
inom ramen för miljö- och
landsbygdsprogrammet liksom i
anslutning till det särskilda stödet
för Norrlandsjordbruket. Detta bör
ges regeringen till känna.

35.Det fjällnära jordbruket
(punkt 39)

av Sven-Erik Sjöstrand (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag
under punkt 39 borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som framförs i
reservation 35. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:MJ381
yrkande 1 samt avslår motionerna
2002/03:MJ303 yrkande 2,
2003/04:MJ358 yrkande 2 och
2003/04:MJ399 yrkande 31.

Ställningstagande

De mycket speciella förhållanden som
råder i de fjällnära kommunerna har
inte sin motsvarighet någon
annanstans inom EU. Allt detta
motiverar enligt min uppfattning att
en särskild fjällmiljöersättning
införs, dvs. ett stödprogram som kan
skapa förutsättningar att överleva
för det fåtal jordbruk som finns i
det fjällnära området. En kombination
av miljöstöd, öppet landskaps- och
kulturmiljöstöd kompenserar för stora
avstånd och små enheter. År 1997
beslutade riksdagen att ett särskilt
stöd bör utgå till fjälljordbruket.
Beslutet har dock ännu inte
genomförts. I samband med den översyn
av jordbrukspolitiken som för
tillfället pågår (Mid term review)
bör det även göras en uppföljning och
utvärdering av vilka effekter det nu
rådande stödsystemet har haft för det
fjällnära jordbruket. Om
utvärderingen visar att
fjälljordbruket i lägre grad kunnat
ta del av de nya stöden än jordbruket
inom övriga områden som kräver
särskilt riktade stöd, och därför
missgynnats av övergången till EU:s
jordbrukspolitik, bör regeringen
återkomma med förslag om åtgärder.
Detta bör ges regeringen till känna.

36.Jordbrukets konkurrensvillkor
(punkt 41)

av Catharina Elmsäter-Svärd (m),
Sven Gunnar Persson (kd), Lars
Lindblad (m), Jan Andersson (c)
och Bengt-Anders Johansson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under
punkt 41 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som framförs i
reservation 36. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2002/03:MJ28
yrkande 2 och 2002/03:MJ30 yrkande 7.

Ställningstagande

För att de svenska bönderna skall
kunna stå sig i konkurrensen med sina
europeiska kolleger bör villkoren för
de svenska bönderna vara någorlunda
jämlika villkoren för andra bönder
inom EU. Vi anser att skatter och
avgifter på eldningsolja, diesel och
handelsgödsel bör harmonieras med
övriga EU-länders.

En av de mest angelägna åtgärderna
är en sänkning av skatten på diesel
för jordbrukets maskiner, i ett
första steg ned till genomsnittet
inom EU. Det är vidare angeläget att
den skatt som tas upp på
bekämpningsmedel och handelsgödsel
återförs till jordbruksnäringen.
Regeringen har frångått
överenskommelsen med näringen om
återföring av bekämpningsmedels- och
handelsgödselskatter. Pengarna kommer
nu inte att återföras till
lantbruksforskningen i den omfattning
som tidigare utlovats. För Stiftelsen
Lantbruksforskning (SLF) innebär det
ett bortfall på ca 90 miljoner under
2003 och 2004. Forskning är en
långsiktig verksamhet, och det är
svårt för myndigheter och forskare
att planera sitt arbete när politiska
beslut kullkastar budgeten för
innevarande år på det sätt som skett.
Lantbruket har stor betydelse för
service och kringverksamheter.
Lantbruksnäringen är stora kunder
t.ex. till lokala hantverkare och
transportsektorn. För att fortsatt
kunna vara en viktig motor på
landsbygden krävs att lantbruket ges
rättvisa konkurrensvillkor jämfört
med övrigt europeiskt lantbruk. Vi
anser att dagens system med
kväveskatt på handelsgödsel med
återföring i olika former inte är
effektivt. Det absolut enklaste är
att helt slopa skatten, vilket medför
att den administration av det slag
som regeringens modell ger upphov
till inte behövs. Även dieselskatten
försämrar svenskt lantbruks
förutsättningar att konkurrera på
lika villkor med våra grannländer.
Att jord- och skogsbruksmaskiner i
dag påförs en "vägtrafikavgift" är
inte rimligt. Vi återupprepar därför
kravet på att dieselskatten skall
sänkas för dessa maskiner. Detta bör
ges regeringen till känna.
Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har
föranlett följande särskilda
yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

1. Anslag inom utgiftsområde 23
Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar (punkt 1)

av Catharina Elmsäter-Svärd (m),
Lars Lindblad (m) och Bengt-Anders
Johansson (m).

Moderata samlingspartiet har i parti-
och kommittémotioner förordat en
annan inriktning av den ekonomiska
politiken och budgetpolitiken. Ett
övergripande mål för den ekonomiska
politiken skall vara att möjliggöra
ökad tillväxt, att kunna leva på sin
lön och stärkt trygghet. Antalet
sjukskrivna och förtidspensionerade
måste minskas genom att sjukvård och
rehabilitering förbättras. Detta
kräver bl.a. en målmedveten politik
för ett ökat arbetsutbud, rejäla
satsningar på kunskap och forskning
samt påtagliga förbättringar av
klimatet för företagande. För att
möjliggöra allt detta krävs en
politik som innehåller lägre skatter
för både löntagare och företagare, en
skärpning av bidragssystemen,
avregleringar och ökad konkurrens, en
ökad trygghet för och stärkt
självkänsla hos medborgarna.

Våra förslag skall var trygga, väl
sammanhållna och syfta till att skapa
de bästa förutsättningarna för ett
ekonomiskt, kulturellt och socialt
växande Sverige. Vi vill satsa på en
utbildning som ger alla större
möjligheter till ett rikare liv.
Genom en större enskild sektor och
ett starkare civilt samhälle kan både
företag och människor växa. Vi vill
att fler, inte färre, kan komma in på
den ordinarie arbetsmarknaden. Den
sociala tryggheten och självkänslan
ökar också genom att hushållen får en
större ekonomisk självständighet.
Friheten och rättigheten att välja
bidrar både till mångfald, en bättre
kvalitet och en större trygghet. De
enskilda människorna får ett större
inflytande över sina liv.
Vi har föreslagit en växling från
subventioner och bidrag till
omfattande skattesänkningar för alla,
främst låg- och medelinkomsttagare.
Samtidigt värnar vi de människor som
är i störst behov av gemensamma
insatser och som har små eller inga
möjligheter att påverka sin egen
situation. Vi slår också fast att det
allmänna skall tillföras resurser för
att på ett tryggt sätt kunna
genomföra de uppgifter som skall vara
gemensamma. Exempelvis tillförs
betydande resurser för att bryta den
ökade sjukfrånvaron och de ökande
förtidspensioneringarna.
Vårt budgetalternativ - med våra
förslag till utgiftstak,
anslagsfördelning, skatteförändringar
samt finanspolitiska ramverk -
präglas av ordning och reda och skall
ses som en helhet där inte någon
eller några delar kan brytas ut och
behandlas isolerat från de andra.
Eftersom riksdagens majoritet den 19
november 2003 har beslutat om ramar
för de olika utgiftsområdena i
enlighet med finansutskottets förslag
och därmed valt en annan inriktning
av politiken, deltar vi inte i det nu
aktuella beslutet om
anslagsfördelning inom utgiftsområde
23.
I det följande redovisar vi i
korthet det moderata alternativet
till politik inom utgiftsområde 23.
Vår politik finns närmare utvecklad i
motion 2003/04:MJ449 (m).
En stor del av utgiftsområdet styrs
av EU:s gemensamma jordbruks- och
landsbygdspolitik (CAP). Området
omfattar såväl direktbidrag från
unionen som svensk medfinansiering,
vilket i många fall är ett villkor
för att stöd skall kunna erhållas. Då
dessa utgifter inte styrs från
Sverige har vi heller ingen möjlighet
att föreslå andra nivåer. Rent
principiellt borde europeisk
lantbruksnäring klara sig med
avsevärt lägre stödnivåer. Det gäller
såväl direkt eller indirekt stöd till
produktion som det stöd som betalas
till landsbygden. Det sistnämnda
stödet borde inte heller betraktas
som en del av jordbrukspolitiken utan
som en del av regionalpolitiken.
Minskningen av stödet kan inte göras
ensidigt utan måste ske parallellt i
alla länder.
Anslagen 42:6 och 43:13 är
myndighetsanslag för den nya
Djurskyddsmyndigheten och för
Livsmedelsekonomiska institutet. Vi
anser att ingen av dessa myndigheter
behövs. Den verksamhet som bedrivs
eller skall bedrivas där kan skötas
av andra myndigheter inom deras
nuvarande ramar. Anslaget 42:6
Djurskyddsmyndigheten kan därför utgå
eftersom myndigheten inte kommit i
gång med sin verksamhet, och anslaget
till Livsmedelsekonomiska institutet
bör fasas ut. I konsekvens med detta
tillför vi anslaget 43:1
Jordbruksverket medel för ändamål som
nu avses anslås till
Djurskyddsmyndigheten.
Regeringen föreslår införande av
ett nytt anslag 44:7 Ekologisk
produktion. Vi motsätter oss att
medel anslås för att stödja en
produktionsmetod. En stor del av
medlen avses användas till
marknadsföringsstöd. Det är
anmärkningsvärt att staten ger
marknadsföringsbidrag till en
förhållandevis lönsam nisch av
livsmedelsmarknaden. Ekologisk
produktion är på det hela taget inte
mer miljövänlig än konventionell. Det
finns således inte något motiv att av
miljöskäl stödja ekologisk
produktion. Anslag 44:7 bör därför
utgå.
Inom utgiftsområdet finns också en
viss återstående rundgång av skatt på
jordbrukets produktionsmedel.
Eftersom vi har motsatt oss att skatt
först tas ut på vissa
produktionsmedel för att sedan
återföras till för jordbruket
gemensamma ändamål vill vi
naturligtvis inte heller ha någon
återföring av dessa medel. Det är
bättre att skatterna aldrig tas ut.
Systemet påminner inte så lite om den
jordbruksprisreglering som övergavs
för drygt tio år sedan. Eftersom vi
föreslår att skatten avskaffas och
det därför inte finns några medel att
återföra i vårt budgetalternativ bör
anslaget 44:6 Återföring av skatt på
handelsgödsel och bekämpningsmedel
m.m. utgå.

2. Anslag inom utgiftsområde 23
Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar (punkt 1)

av Anita Brodén (fp) och Marie
Wahlgren (fp).

Folkpartiets förslag till utgiftsram
för utgiftsområde 23 har avslagits i
budgetprocessens första steg. Då vårt
budgetförslag är en helhet är det
inte meningsfullt att delta i
fördelningen på anslag inom
utgiftsområdet. I det följande
redovisas i sammanfattning vårt
budgetförslag för utgiftsområde 23.

Djurhälsa och livsmedelssäkerhet är
två av de viktigaste områdena inom
budgetområdet. Vi satsar därför 5
miljoner kronor mer än regeringen på
den nya Djurskyddsmyndigheten och 10
miljoner kronor mer än regeringen på
Livsmedelsverket för utökad
livsmedelskotroll.
Folkpartiet anser dessutom att det
är viktigt för förståelsen för
livskraftiga rovdjursstammar att de
som får sina djur rivna får full
ersättning. Vi anser därför att
anslag 42:5 Ersättning för viltskador
m.m. bör tillföras 3 miljoner kronor
mer än vad regeringen föreslår.
De senaste årens larm om risken för
att t.ex. torsken skall fiskas ut
innebär att insatserna på det här
området måste öka. Anslaget 43:8
Fiskeriverket bör därför tilldelas 5
miljoner kronor utöver regeringens
förslag.
Enligt vår mening bör arbetet med
omarrondering bl.a. i Dalarna
påskyndas. Därför bör anslaget 44:4
Stöd till jordbrukets rationalisering
m.m. tillföras 2 miljoner kronor
utöver vad regeringen föreslår.
Folkpartiet anser det viktigt att
resurser satsas för att åstadkomma
ett så miljömässigt bra jordbruk som
möjligt. Dessa resurser skall gå till
de projekt som har den största
positiva effekten på miljön oberoende
av om det är fråga om ekologiskt
jordbruk eller konventionellt
jordbruk. I dag satsas stora resurser
på projekt som rör det ekologiska
jordbruket. Detta är bra om det ger
önskad miljöeffekt men man får inte
bortse från landets övriga
jordbrukare som utgör 80 % av det
totala antalet. Därför bör det inte
göras en särskild satsning på det
ekologiska jordbruket. Mot den
bakgrunden bör anslaget 44:7
Ekologisk produktion utgå och för
ändamålet avsatta medel, 15 miljoner
kronor, återföras till anslaget 44: 1
Åtgärder för landsbygdens miljö och
struktur.
För att de ovan föreslagna
åtgärderna och viktiga åtgärder på
andra områden, framför allt
skattesänkningar, skall kunna
genomföras föreslår Folkpartiet också
ett antal besparingar. De
förändringar som har genomförts inom
distriktsveterinärsorganisationen
borde leda till lägre kostnader. Vi
anslår därför 20 miljoner kronor
mindre än regeringen på anslaget
42:2 Bidrag till
distriktsveterinärorganisationen.
Vidare sparar vi 60 miljoner kronor
på Statens jordbruksverk, som enligt
vår mening skall omvandlas till ett
mindre verk med ansvar för
landsbygdsutveckling. Vidare gör vi
en besparing med 251 miljoner kronor
på anslaget 44:6 Återföring av skatt
på handelsgödsel och bekämpningsmedel
eftersom vi anser att miljöskatter
framför allt skall vara en del av en
skatteväxling.

3. Anslag inom utgiftsområde 23
Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar (punkt 1)

av Sven Gunnar Persson (kd).

Kristdemokraterna har i parti- och
kommittémotioner förordat en annan
inriktning av den ekonomiska
politiken och budgetpolitiken än den
som regeringen och dess stödpartier
föreslår.

Riksdagsmajoriteten - bestående av
socialdemokrater, vänsterpartister
och miljöpartister - har genom
förslag till ramar för de olika
utgiftsområdena samt beräkningen av
statens inkomster ställt sig bakom en
annan inriktning av politiken i det
första rambeslutet om statsbudgeten.
Därför redovisar vi i detta särskilda
yttrande (i stället för i en
reservation) den del av vår politik
som rör utgiftsområde 23 och som vi
skulle ha yrkat bifall till om vårt
förslag till ramar hade vunnit
riksdagens bifall i den första
beslutsomgången.
Kristdemokraternas jordbrukspolitik
syftar till uthållig användning av
åkermarken för livsmedelsproduktion
med hög kvalitet, eller annan
användning som enkelt kan ställas om
till livsmedelsproduktion, exempelvis
energigrödor. En förutsättning för
att jordbruket skall finnas kvar som
basnäring i hela landet är att
konkurrensvillkoren är desamma som
omvärldens. Att behålla de öppna
landskapen och ge möjlighet till
fortsatt brukande också i skogs- och
mellanbygd är en annan viktig
grundbult i jordbrukspolitiken.
Det är nu hög tid att förbättra
Sveriges bönders ekonomiska
situation. Regeringen har länge lovat
att uppfylla löftet till lantbrukarna
om reducering av dieselskatten.
Detta löfte har svikits ännu en gång
då inget sådant förslag finns i
budgetförslaget. Kristdemokraterna
kräver att denna skattesänkning
genomförs snarast.
Landets jordbruksföretagare tillhör
Sveriges miljövårdare och
miljövärnare. Jordbrukspolitiken
måste handla om att ta till vara den
miljö som långvarig
jordbruksproduktion skapat. Förutom
livsmedelsproduktion är det viktigt
att skapa fortsatta förutsättningar
för lantbrukare att bedriva kultur-
och miljöarbete i hela vårt land, i
skogsbygd och mellanbygd såväl som i
slättbygd. Detta är en förutsättning
för en levande landsbygd.
För att trygga
livsmedelsproduktionen för framtiden
i Sverige och övriga EU-länder måste
det slås fast att den odlade jorden
är en oersättlig och livsviktig
resurs för människors välbefinnande
och överlevnad. Ur ett globalt
perspektiv är det också långsiktigt
nödvändigt att åkermarken i Sverige
och Europa finns tillgänglig för
livsmedelsproduktion.
Jordbruket är centralt för
sysselsättningen på landsbygden och
inom livsmedelssektorn. Sverige har
särskilt goda förutsättningar att
klara ett miljövänligt och uthålligt
jordbruk där djurhållningen präglas
av omsorg och goda djurmiljöer.
Strävan efter att ha ett jordbruk med
biologiskt fullvärdiga livsmedel med
hög kvalitet ger Sverige många
konkurrensfördelar om lika
konkurrensvillkor med omvärlden får
gälla. Jordbrukarna måste få
förutsättningar att långsiktigt
bedriva sin livsmedelsproduktion med
därtill hörande kultur- och
miljöarbete.
I den fortsatta tillämpningen av
den gemensamma jordbrukspolitiken
(CAP) skall Sverige inta en mer
jordbruksfrämjande inställning
syftande till bevarande av åkermark,
fortsatta förutsättningar för
livsmedelsproduktion i hela Sverige
och förstärkandet av en god
miljömässig livsmedelsproduktion.
Kristdemokraterna menar också att det
är hög tid att förbättra situationen
för trädgårdsnäringen, där vi t.ex.
vill avskaffa de konkurrenshämmande
skatter som trädgårdsnäringen har
gemensamt med den övriga
jordbruksnäringen.
Kristdemokraterna vill också skapa
långsiktiga förutsättningar för
fiskenäringen att utvecklas i balans
med miljön. Det är viktigt att svensk
fiskerinäring har villkor som
motsvarar de i konkurrerande länder
och vi vill därför bl.a. införa ett
yrkesfiskaravdrag.
För att svenskt skogsbruk och
svensk skogsindustri skall kunna
utvecklas krävs långsiktiga och
hållbara spelregler som befrämjar
såväl produktionsmål som miljömål.
Kristdemokraterna lämnar separata
motioner inom områdena hav och fiske,
djurskydd, jakt och viltvård,
trädgårdsnäring, skogsbruk,
hästpolitik samt landsbygdspolitik.

Nya anslag

Det allmänna skördeskadeskyddet för
vissa jordbruksgrödor upphörde genom
riksdagens beslut år 1994. Sedan dess
har staten officiellt haft ett
övergripande ansvar för skördeskador
i samband med naturkatastrofer.
Enligt Jordbruksverket har hittills
ingen ersättning betalats ut för
skördeskador i sådana sammanhang. I
dagsläget föreligger en betydande
osäkerhet om avgränsningen av det
statliga ansvaret för skördebortfall
till följd av naturkatastrofliknande
händelser. I samband med behandlingen
av budgetpropositionen för år 2002
gav riksdagen till känna att
regeringen skulle se över statens
ansvar för skördeskador i samband med
naturkatastrofer. Med anledning härav
har det tagits fram en promemoria
inom Regeringskansliet som för
närvarande remissbehandlas.
Promemorians utgångspunkt är dock
olycklig då den tycks förbise det
faktum att jordbruket inte är vilken
industri som helst, utan fyller flera
centrala funktioner för samhälle och
natur. Därtill är jordbrukets
avkastning till sin karaktär
synnerligen beroende av
väderleksfaktorer. En orsak till att
inga utbetalningar gjorts sedan år
1994 är sannolikt att det saknas ett
anslag i statsbudgeten för ersättning
till skördeskador. Kristdemokraterna
föreslår därför att ett nytt anslag
för ersättning till skördeskador
inrättas. Till detta anslag anvisar
vi 15 miljoner kronor för år 2004.

I ett samhälle som strävar efter
välfärd för alla är det rimligt att
också bönder skall kunna vara lediga
från sitt arbete, t.ex. när de vill
ha semester eller är sjuka, utan att
drabbas hårt ekonomiskt. Eftersom
olika system för avbytartjänst nu
växer fram i landet är det lämpligt
att det statliga stödet går direkt
till den som använder sig av avbytare
och att ersättning utgår för uttagen
ledig tid med ett maximum som kan
höjas i takt med att avbytarstödet
byggs ut. Kristdemokraterna anvisar
20 miljoner kronor till ett nytt
anslag för stöd till avbytartjänster.
I ett flertal statliga utredningar
har slagits fast att växthusodlingen
är en mycket energiintensiv
näringsgren och utsatt för stark
konkurrens. Det nuvarande
energibeskattningssystemet dränerar
växthusföretagen på viktigt kapital
som bättre behövs för att stärka
lönsamheten och öka förutsättningarna
för energibesparande investeringar.
För att kompensera för
växthusnäringens skatt på bränsle
föreslår vi ett nytt anslag för detta
ändamål och tilldelar anslaget 20
miljoner kronor.

Övriga anslag

I dag har distriktsveterinärorganisationen ca
280 anställda veterinärer.
Organisationen har också under flera
år med undantag av år 1999 redovisat
ett ekonomiskt överskott för
verksamheten. Regeringen konstaterar
att det ekonomiska resultatet i
organisationen visar ett överskott på
11 miljoner kronor för 2002 tack vare
ökade uppdragsintäkter.
Kristdemokraterna anser att det är
rimligt med en besparing på 20
miljoner kronor på anslaget 42:2
Bidrag till
distriktsveterinärorganisationen utan
att det ger skadliga effekter på
verksamheten.

Sommarens utbrott av salmonella är
en påminnelse om att vi i Sverige
alltid måste ha en hög beredskap mot
djursjukdomar. Utgiftsprognosen för
2003 tyder på att kostnaderna kommer
att överskrida anslaget med ca
8,5 miljoner kronor. Riskerna med att
anslå för lite pengar till bekämpande
av smittsamma husdjurssjukdomar är
följande. Djurhälsoprogrammen hotas
att läggas ned helt eller delvis
eftersom kostnaderna är höga för
testning och analys. Minskad analys,
och minskad sjukdomsövervakning leder
till försämrad djurhälsa och
försämrat djurskydd. Försämrad
djurhälsa leder i sin tur till ökad
antibiotikaanvändning och i
förlängningen ökad
resistensutveckling hos fä och folk.
Smitta kan förbli oupptäckt, sprida
sig till andra besättningar och även
drabba andra djurslag. Vad gäller
exempelvis tuberkuloser kan dessa
sprida sig till den vilda faunan och
zoonoser till människan. Sammantaget
innebär detta att arbetet under 1990-
talet med mycket kostsam bekämpning
av flera sjukdomar riskerar att
spolieras. Vidare får Sverige svårt
att uppfylla sina åligganden gentemot
EU vad gäller sjukdomsövervakning,
och klassningen av Sverige som fritt
från vissa sjukdomar riskerar att
förloras. Åligganden i samband med
tilläggsgarantier kan inte uppfyllas
och redan erhållna garantier kan
förloras. Liggande ansökningar
förlorar sitt värde, och ny smitta
kan föras in i landet när
tilläggsgarantierna upphör.
Slutsatsen måste bli att resurser för
djurhälsoprogrammen måste
säkerställas. Därför föreslår
Kristdemokraterna att anslag 42:4
Bekämpande av smittsamma
husdjurssjukdomar ökas med 5 miljoner
kronor per år under åren 2004-2006.
Kristdemokraterna utvecklar närmare
sin djurskyddspolitik i motionen
Djurskydd.
För att minska friktionen mellan
människa och rovdjur bör djurägare
kompenseras fullt ut för
rovdjursskador som inträffar även för
tamdjur som inte är kopplade till
näringsverksamhet. Kristdemokraterna
föreslår därför att anslaget 42:5
Ersättningar för viltskador m.m. ökas
och att en modell tas fram för
ersättning för tamdjur som inte är
kopplade till näringsverksamhet.
Regeringen har genom beslut den 7
juni 2001 uppdragit åt
Naturvårdsverket att redovisa ett
förslag till förstärkta
informationsinsatser om stora
rovdjur. I maj 2002 avlämnade
Naturvårdsverket en redovisning med
förslag till sådana insatser.
Däribland föreslås att 1 miljon
kronor skall tillföras
viltskadeanslaget för att täcka det
ökade behovet av informationsinsatser
som bör genomföras av
Viltskadecenter. Några pengar har
ännu inte betalats ut av regeringen.
Kristdemokraterna anslår 4 miljoner
kronor utöver regeringens anslagsnivå
till anslaget 42:5, varav 1 miljon
kronor skall täcka det ökade behovet
av informationsinsatser som bör
genomföras av Viltskadecenter.
Jordbruksverket har möjlighet att
rationalisera och minska sin
byråkrati genom effektiviseringar,
exempelvis genom enkla
clearingsystem. Därför bör en
minskning av kostnaderna för
Jordbruksverkets administration vara
möjlig att genomföra. Vi förutsätter
att arbetet med det nya
miljöprogrammet som påbörjades år
2002 leder till ett enkelt och robust
system som är lätt att administrera
och därmed medför avsevärt reducerade
kostnad. Detta innebär en besparing
på anslaget 43:1 Statens
jordbruksverk med 20 miljoner kronor.
Fiskeriverket har erhållit ökade
anslag under senare år.
Kristdemokraterna föreslår en
besparing om 5 miljoner kronor på
anslaget 43:8 Fiskeriverket för år
2004. I övrigt utvecklar
Kristdemokraterna sin fiskepolitik i
motionen Hav i balans och hållbart
fiske.
Livsmedelsverket skall i
konsumenternas intresse verka för god
kvalitet, redlighet i
livsmedelshanteringen och goda
matvanor. Ökade informationsinsatser
behövs för att vidga kunskaperna om
kostens betydelse för hälsan.
Ständigt kommer nya larm om
kontamination i, eller olika
skadeverkningar av, livsmedel. Det är
viktigt att Sverige har egen
nationell kompetens och kan producera
eget vetenskapligt material så att vi
inte blir beroende av andras
bedömningar. För att kunna garantera
en god konsumentsäkerhet krävs att
Livsmedelsverket har tillräcklig
kompetens att hantera frågor inom
bl.a. områdena kemi, toxikologi,
mikrobiologi och nutrition. Detta för
att kunna hävda sig internationellt
och kunna föra våra nationella
intressen i EU. Det är därför av
yttersta vikt att Livsmedelsverket
har erforderliga resurser för att
göra egna vetenskapliga bedömningar
och för att kunna garantera en god
konsumentsäkerhet.
I takt med att svenska
livsmedelsprodukter blir kända ute i
Europa ökar förutsättningarna för
export. Det är därför angeläget att
på olika sätt göra dessa produkter,
och då inte minst de ekologiskt
producerade livsmedlen, kända.
Sverige måste i likhet med andra EU-
länder nu göra en kraftfull satsning
av nationella medel för att stötta
marknadsföringen av svenska
livsmedel. Viktigt är också att
stödja mindre livsmedelsföretag för
att de skall kunna nå ut på marknaden
med förädlade produkter. Under anslag
43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet
föreslår vi därför en förstärkning
med 5 miljoner kronor för stärkta
marknadsföringsinsatser.
Det konventionella jordbruket har
mycket god kvalitet både på produkter
och produktionsmetoder. Om man, som
regeringen påstår, vill höja
miljöambitionen inom hela
jordbruksnäringen är det
anmärkningsvärt att det s.k.
Rekostödet avvecklades och att det
har gjorts neddragningar av anslagen
till miljöförbättrande åtgärder. Vi
vill därför att regeringen, i stället
för att införa kortsiktiga stöd,
initierar en långsiktig satsning på
miljöanpassat jordbruk där både
konventionellt jordbruk med Rekostöd
och ekologiskt jordbruk kan samspela.
Vi föreslår därför att anslaget 44:1
Åtgärder för landsbygdens miljö och
struktur tillförs 70 miljoner kronor
mer än regeringen föreslår.
Produktionen i norra Sverige
minskar, vilket tyder på att
lönsamheten är sämre än på andra håll
i landet. Norra Sveriges stora
avståndshandikapp gör att kostnaderna
för exempelvis mjölk, kött och ägg är
högre än på andra håll i landet,
samtidigt som kostnaderna för
uttransport av livsmedel genom
befolkningsglesheten och många små
butiker är höga. En höjd
intransportersättning skulle
sannolikt leda till ökad stabilitet
och större framtidstro. Införandet av
kadaverinsamlingen i norra Sverige
har medfört att jordbruket i norr
drabbats av högre kostnader än i
södra Sverige. Kostnaderna för
insamlingen var inte medräknade när
referensersättningsnivån fastställdes
och nivån är inte heller
indexreglerad. Kristdemokraterna
anser att referensersättningsnivån
för det nationella stödet till norra
Sverige bör omförhandlas så att
stödet blir indexuppräknat och tar
hänsyn till kostnaderna för
kadaverinsamlingen. Kristdemokraterna
anser vidare att det utbetalade
stödet bör ligga så nära
referensnivån som möjligt och anslår
mot denna bakgrund ytterligare 10
miljoner kronor som ett extra
Norrlandsstöd (anslaget 44:1 Åtgärder
för landsbygdens miljö och struktur).
Anslaget 44:3 Miljöförbättrande
åtgärder i jordbruket används till
många viktiga områden såsom forskning
för att minska växtnäringsläckage,
ammoniakavgång och säkrare och
minskad användning av
bekämpningsmedel. Dessutom omfattar
anslaget forskning om och utveckling
av bevarande av biologisk mångfald
och tillvaratagande av kulturvärden.
Kristdemokraterna är starkt kritiska
till den sänkning av anslaget till
miljöförbättrande åtgärder som
gjordes i samband med riksdagens
behandling av vårpropositionen för år
2003. I enlighet härmed föreslår vi
en ökad medelstilldelning med 10
miljoner kronor i förhållande till
regeringens förslag.
Trädgårdsnäringens produktion sker på
förhållandevis små brukningsarealer,
vilket innebär att ett arealstöd för
miljöförbättrande åtgärder utgör en
viktig stimulans för förändrade
produktionsmetoder. För
växthusodlingens del bedrivs i dag en
alltför begränsad, av samhället
stödd, forsknings- och
utvecklingsverksamhet för att ge
vägledning för företag som önskar
utvecklas efter ekologiska principer.
Ett stöd skulle få stor betydelse när
det gäller att minska riskerna i
företagen och skulle också utgöra en
berättigad ersättning för det
forsknings- och utvecklingsarbete som
borde varit ett generellt åtagande
från samhällets sida.
För att garantera fortsatt
omarronderingsverksamhet med
möjlighet till tillkommande objekt
samt fortsatt stöd för åtgärder kring
Emån föreslår Kristdemokraterna att
anslaget 44:4 Stöd till jordbrukets
rationalisering m.m. ökas med 5
miljoner kronor för år 2004.
Kristdemokraterna anser att
principen för återbetalning av
miljöavgifter till näringen bör
kvarstå till stöd för utveckling av
en mer miljöanpassad
jordbruksverksamhet. I regeringens
skrivelse 2002/03:111
Landsbygdspolitik -
resultatredovisning konstateras att
användningen av kemiska
bekämpningsmedel inom jordbruket har
ökat något sedan 1995. Enligt
Kristdemokraternas uppfattning krävs
större insatser när det gäller
forskning, utveckling, utbildning,
information m.m. för att ytterligare
minska användningen av kemiska
bekämpningsmedel. Därför anslår vi
150 miljoner kronor mer än regeringen
till anslaget 44:6 Återföring av
skatt på handelsgödsel och
bekämpningsmedel.
Kristdemokraterna anser att
regeringen bör göra en översyn av
gällande regler för pristillägg på
renkött. Syftet härmed är att
möjliggöra att levande renar kan
transporteras till Norge eller
Finland och vid slakt ha rätt till
prisstöd på köttet. Dessutom föreslår
vi att anslaget 45:1 Främjande av
rennäringen tillförs 5 miljoner
kronor. Den neddragning om 10
miljoner kronor som föreslås i
regeringens budgetförslag är inte
acceptabel.
Vid Sveriges lantbruksuniversitet
(SLU) finns i dag hög kompetens inom
såväl livsmedels- som
lantbruksekonomi. Denna kompetens kan
rätt använd utvecklas vidare inom för
svensk livsmedelsproduktion
värdefulla områden. Den av regeringen
föreslagna nedskärningen på 2
miljoner kronor till SLU framstår mot
denna bakgrund som omotiverad och
småaktig. Kristdemokraterna motsätter
sig denna nedskärning och anvisar
därför 2 miljoner kronor mer än
regeringen till anslaget 25:1
Sveriges lantbruksuniversitet.

4. Anslag inom utgiftsområde 23
Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar (punkt 1)

av Jan Andersson (c).

Den 19 november 2003 beslutade
riksdagen om ramar för de olika
utgiftsområdena. Jag kan av formella
skäl inte vidhålla våra
anslagsyrkanden i en reservation och
väljer därför att i ett särskilt
yttrande redovisa Centerpartiets
politik som berör utgiftsområde 23.

Nytt anslag

Eftersom vi anser att Centrala
försöksdjursnämndens uppgifter inte
bör föras över till
Djurskyddsmyndigheten föreslår vi att
20 miljoner kronor anvisas på ett
nytt anslag: Centrala
försöksdjursnämnden. Härigenom ser vi
även en möjlighet till
anslagsbesparing genom att de som
ansöker om att få utföra djurförsök
bidrar med en viss självfinansiering.

Övriga anslag

Skogsvårdsstyrelsens arbete med rådgivning
för att upprätthålla en god
virkesproduktion utan tvångsåtgärder
är en investering för framtidens
skogsnäring. Det arbete som sker i
skogen för att bevara den biologiska
mångfalden måste också premieras med
en ökad satsning på naturvårdsavtal
och rådgivning. Anslaget 41:2
Insatser för skogsbruket bör därför
räknas upp med 40 miljoner kronor.

För att ytterligare förstärka
djurhälsovård och djurskyddsfrämjande
åtgärder bör anslaget 42:3
Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande
åtgärder höjas med 13 miljoner kronor
utöver regeringens förslag. Eftersom
vi anser att Djurskyddsmyndigheten
inte skall inleda sitt arbete ligger
8 miljoner kronor kvar under detta
anslag. Övrig satsning på anslaget, 5
miljoner kronor, bör användas bl.a.
för förbättrad djurhållning vid
pälsfarmer, exempelvis genom
vidareutveckling av burarnas
utformning.
Bidraget till bekämpande av
djursjukdomar under anslaget 42:4
Bekämpande av smittsamma
husdjurssjukdomar bör öka med 20
miljoner kronor. De omfattande BSE-
kontrollerna är nödvändiga för en
fortsatt hög livsmedelssäkerhet. Det
finns även behov av ändrade
ersättningsregler för
produktionsbortfall vid
epizootiutbrott, och anslaget kan
användas till de ökade kostnader som
vårt förslag innebär.
För god acceptans i samhället för
en livskraftig rovdjursstam måste
åtgärder vidtas så att tillräcklig
ersättning för viltskador kan betalas
ut. I syfte att förebygga dessa
viltskador bör anslaget 42:5
Ersättningar för viltskador m.m.
höjas med drygt 2,5 miljoner kronor
som kan användas för rovdjursstängsel
m.m.
Det finns enligt vår mening all
anledning att förstärka
myndighetsarbetet på
djurskyddsområdet. Resurserna bör
dock läggas på Jordbruksverkets
djurskyddsarbete och inte på
inrättandet av Djurskyddsmyndigheten.
Hela anslaget 42:6
Djurskyddsmyndigheten bör därför
minskas med de avsatta drygt
61 miljoner kronorna och, för
förstärkning av Jordbruksverkets
arbete med djurskyddsfrågor, anslaget
43:1 Statens jordbruksverk bör öka
med 10 miljoner kronor. Denna lösning
är mer effektiv med tanke på de stora
samordningsvinster som kan göras,
samtidigt som inrättandet av en helt
ny myndighet innebär att ett
helhetsgrepp över verksamheten
saknas.
Livsmedelskontrollen är mycket
viktig vad gäller dels
kvalitetssäkring, dels konsumenternas
förtroende för producenter och för
efterföljande led som hanterar de
olika produkterna. I tider då
livsmedelsmarknaden blir alltmer
internationell är det viktigt att
Sverige driver på för att andra
länder skall hantera sin
livsmedelskontroll lika framgångsrikt
som vårt land. Samtidigt har det på
senare år blivit svårt för många
kommuner att hinna med en
tillfredsställande tillsyn, något som
kan vara följden av att vi årligen
importerar stora mängder livsmedel.
Ansvaret för att t.ex.
salmonellasmittade produkter inte når
fram till konsumenterna ligger i
sista hand på kommunernas
livsmedelsinspektörer. Den kommunala
livsmedelstillsynen behöver på många
håll tilldelas mer resurser. Även
Livsmedelsverket bör få ytterligare
resurser för fler
stickprovskontroller. Anslaget 43:12
Livsmedelsverket bör därför räknas
upp med 10 miljoner kronor för
förbättrad livsmedelskontroll,
särskilt salmonellakontroll av
importerat kött och köttberedningar.
Ett särskilt tillsynsprojekt för
nötköttskontroll bör även genomföras.
Vi förespråkar att
Livsmedelsekonomiska institutet läggs
ned och således bör anslaget 43:13
Livsmedelsekonomiska institutet
minskas med 6 miljoner kronor. I
stället kan detta institut samordnas
med anslaget 43:14
Livsmedelsstatistik.
Svenskt lantbruk producerar varor
av hög kvalitet. Då
livsmedelsmarknaden blir alltmer
internationaliserad är det viktigt
att svenska lantbrukare och
förädlingsföretag får möjlighet att
konkurrera och få avsättning för sina
produkter på andra marknader än den
svenska. Olika exportfrämjande
åtgärder med hjälp av statliga
insatser är särskilt viktiga för de
mindre producenterna som saknar de
större företagens kapital,
försäljningsorganisationer och
möjligheter till
marknadsföringsmöjligheter. Ett
exempel på en framgångsrik satsning
som regeringen nu urholkar alltmer är
verksamheten Food From Sweden (FFS).
Verksamheten i dess nuvarande form
inleddes år 1992 och har sedan dess
erhållit ett statligt anslag på i
genomsnitt ca 20 miljoner kronor per
år. Anmärkningsvärt är att regeringen
nu bedömer anslagsbehovet till 5
miljoner kronor för år 2003
respektive år 2004. Som en jämförelse
kan nämnas att vårt grannland Norge i
år har ett statligt exportfrämjande
stöd på 270 miljoner norska kronor
enbart för sin fiskexport. Vid den
jämförelsen är Sveriges
exportsatsningar minst sagt
blygsamma. I syfte att stärka
livsmedelsföretagen och
livsmedelsproduktionen i Sverige
måste kraftfulla exportfrämjande
åtgärder vidtas. Anslaget 43:16
Åtgärder inom livsmedelsområdet bör
därför utökas med ytterligare 15
miljoner kronor.
Centerpartiet pekade tidigt på de
negativa effekterna av det klena
svenska förhandlingsresultatet i
samband med Sveriges inträde i EU. Då
behovet fortfarande finns avser vi
att verka konstruktivt för att mildra
effekterna av det dåliga utfallet för
svensk del. För att mildra
konsekvenserna av det svaga
förhandlingsresultatet när det gäller
landsbygdsförordningen och
miljöstödsprogrammen bör nationella
budgetmedel tillföras. Centerpartiet
har därför för år 2004 avsatt 230
miljoner kronor utöver regeringens
förslag på anslaget 44:1 Åtgärder för
landsbygdens miljö och struktur.
Detta anslag bör användas till
följande:
1. Återskapande av våtmarker, 20
miljoner kronor.
2.
3. Utsatta LFA-områden (Less Favoured
Areas) som Norrland, skärgården
och sydsvenska höglandet bör
tilldelas 30 miljoner per
delområde, totalt 90 miljoner
kronor, för att stärka dessa
områdens konkurrenskraft.
4.
5. Integrering av hästpolitiken i
jordbrukspolitiken. 60 miljoner
kronor bör tilldelas anslagsområde
för att näringen och sporten skall
få det stöd som behövs för bättre
utveckling och samordning.
6.
7. Startstöd till
landsbygdsföretagare. Ökat anslag
om 60 miljoner kronor, dvs. ca 3
miljoner kronor per län, skulle
utgöra en god insats för ökat
företagande på landsbygden.
8.
Forskningen om ekologiskt lantbruk
och den generella miljöanpassningen
av det konventionella jordbruket
behöver breddas. Samtidigt bör
arbetet med att minska
växtnäringsläckaget inom jordbruket
intensifieras. För dessa ändamål bör
anslaget 44:3 Miljöförbättrande
åtgärder i jordbruket räknas upp med
25 miljoner kronor. Under anslaget
disponeras för närvarande 14 miljoner
kronor för olika åtgärder för
ekologisk produktion. Regeringen vill
överföra dessa medel till ett nytt
anslag, 44:7 Ekologisk produktion,
medan vi anser att det finns
kunskapsvinster att göra genom en
helhetssyn på miljöförbättringar inom
jordbruket. Därför bör medlen vara
kvar på anslaget.

Extra satsningar bör göras under
anslaget 44:4 Stöd till jordbrukets
rationalisering m.m. Det är fråga om
att fullfölja de
omarronderingsprojekt som pågår i
bl.a. Dalarnas län, åtgärder som på
sikt är samhällsekonomiskt lönsamma.
Svensk jordbruksnäring måste ges
ekonomiskt likvärdiga
konkurrensvillkor med
jordbruksnäringen i t.ex. Finland och
Danmark. Centerpartiet föreslår
därför i andra motioner att
jordbrukets s.k. ryggsäck skall
lyftas av och att skatten på kväve i
handelsgödsel därmed skall slopas.
Mot bakgrund av detta kan anslaget
44:6 Återföring av skatt på
bekämpningsmedel och kväve i
handelsgödsel räknas ned med 151
miljoner kronor. På anslaget återstår
därmed 100 miljoner kronor. Detta
belopp utgörs av
bekämpningsmedelsavgifter och skall
återföras till näringen på lämpligt
sätt.
Vi anser att en fond bör inrättas
för småskalig livsmedelsförädling.
Fonden bör arbeta för en mångfald
forskningsinriktningar, t.ex.
ekologiskt jordbruk,
trädgårdsproduktion och nya grödor.
Vidare bör naturbruksskolornas roll
för de nya näringarna stödjas och
utvecklas, och EU:s insatser inom
jordbruks- och livsmedelsforskningen
samt resurserna till forskningen för
bioteknik bör utökas.
Det finns ett stort behov av
forskning och utveckling inom
skogssektorn, som är Sveriges största
nettoexportör. Forskningen bör
inriktas på bl.a. svampangrepp och
trämaterialens användningsområden
samt på en generell minskad
miljöpåverkan av jord- och skogsbruk.
Ytterligare 56 miljoner kronor bör
tillföras anslaget 26:1
Forskningsrådet för miljö, areella
näringar och samhällsbyggande:
Forskning och samfinansierad
forskning.

5. Den gemensamma
jordbrukspolitiken (punkt 36)

av Sven-Erik Sjöstrand (v).

EU:s jordbrukspolitik är ett stort
problem för jordbruket, miljön och
landsbygdsutvecklingen inom EU.
Regeringen bör därför inom EU verka
för att EU skall presentera hållbara
förslag till lösningar för jordbruks-
och strukturfonderna.

6. Resurseffektivt jordbruk, s.k.
REJO-stöd (punkt 38)

av Sven-Erik Sjöstrand (v).
Glappet mellan ekologisk produktion
och konventionell produktion är
stort. I syfte att styra utvecklingen
av det konventionella jordbruket mot
mer hållbara produktionsformer är
förändringar av dagens
jordbrukspolitik nödvändiga. Det s.k.
REJO-stödet ger utrymme för det
konventionella jordbruket att anpassa
produktionen till mer hållbara
metoder utan att av det skälet behöva
ställa om totalt till ekologisk
produktion. Genom ett modulsystem kan
det konventionella jordbruket stegvis
miljöanpassa produktionen på så sätt
att exempelvis krav ställs på den
enskilda gårdens växtnäringsbalanser,
självförsörjningsgrad av växtnäring
eller minskat beroende av
insatsmedel. Regeringen bör se över
möjligheten att införa REJO-systemet
i samband med utvärderingen av miljö-
och landsbygdsprogrammet.
Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2003/04:1
utgiftsområde 23 Jord- och
skogsbruk, fiske med anslutande
näringar

Regeringen (Jordbruksdepartementet)
har föreslagit

1. att riksdagen bemyndigar
regeringen att under år 2004, i
fråga om ramanslaget 42:3
Djurhälsovård, fatta beslut som
inklusive tidigare gjorda åtaganden
medför utgifter på högst 11 100 000
kronor efter åt 2004 (avsnitt
4.8.3),

2. att riksdagen bemyndigar
regeringen att under år 2004, i
fråga om ramanslaget 42:4
Bekämpande av smittsamma
husdjurssjukdomar, fatta beslut som
inklusive tidigare gjorda åtaganden
medför utgifter på högst 3 500 000
kronor under år 2005 (avsnitt
4.8.4),

3. att riksdagen bemyndigar
regeringen att för år 2004 låta
Kammarkollegiet ha tillgång till en
kredit på myndighetens särskilda
räntekonto för Viltvårdsfonden i
Riksgäldskontoret på högst
5 000 000 kronor (avsnitt 4.8.5),

4. att riksdagen bemyndigar
regeringen att för år 2004, i fråga
om ramanslaget 42:6
Djurskyddsmyndigheten, fatta beslut
som inklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter på högst
10 000 000 kronor år 2005 (avsnitt
4.8.6),

5. att riksdagen bemyndigar
regeringen att för år 2004 låta
Statens jordbruksverk ha tillgång
till en kredit på myndighetens
särskilda räntekonto för EU-
verksamhet i Riksgäldskontoret på
högst 5 650 000 000 kronor (avsnitt
5.8.1),

6. att riksdagen bemyndigar
regeringen att under år 2004, i
fråga om ramanslaget 43:5
Arealersättning och djurbidrag
m.m., fatta beslut som inklusive
tidigare gjorda åtaganden innebär
utgifter på högst 5 029 000 000
kronor under år 2005 (avsnitt
5.8.5),

7. att riksdagen bemyndigar
regeringen att under år 2004, i
fråga om ramanslaget 43:6
Intervention och exportbidrag för
jordbruksprodukter, fatta beslut
som inklusive tidigare gjorda
åtaganden innebär utgifter på högst
2 000 000 kronor under år 2005
(avsnitt 5.8.6),

8. att riksdagen bemyndigar
regeringen att under år 2004, i
fråga om ramanslaget 44:1 Åtgärder
för landsbygdens miljö och
struktur, besluta om bidrag som
inklusive tidigare gjorda åtaganden
medför utgifter på högst
1 125 000 000 kronor år 2005, högst
485 000 000 kronor år 2006, högst
115 000 000 kronor år 2007, högst
45 000 000 kronor år 2008 och högst
30 000 000 kronor därefter (avsnitt
6.8.1),

9. att riksdagen bemyndigar
regeringen att under år 2004, i
fråga om ramanslaget 44:2 Från EG-
budgeten finansierade åtgärder för
landsbygdens miljö och struktur,
fatta beslut som inklusive tidigare
gjorda åtaganden innebär utgifter
på högst 1 260 000 000 kronor år
2005, högst 510 000 000 kronor år
2006, högst 150 000 000 kronor år
2007, högst 60 000 000 kronor år
2008 och högst 20 000 000 kronor
därefter (avsnitt 6.8.2),

10. att riksdagen bemyndigar
regeringen att under år 2004, i
fråga om ramanslaget 44:3
Miljöförbättrande åtgärder i
jordbruket, fatta beslut om
åtaganden som medför utgifter på
högst 7 600 000 kronor år 2005 och
högst 4 500 000 kronor år 2006
(avsnitt 6.8.3),

11. att riksdagen bemyndigar
regeringen att under år 2004, i
fråga om ramanslaget 44:7 Ekologisk
produktion fatta beslut om
åtaganden som medför utgifter på
högst 9 900 000 kronor år 2005 och
högst 4 500 000 kronor år 2006
(avsnitt 6.8.7),

12. att riksdagen bemyndigar
regeringen att under år 2004, i
fråga om ramanslaget 45:1 Främjande
av rennäringen m.m., fatta beslut
om stöd som inklusive tidigare
gjorda åtaganden innebär utgifter
på högst 4 000 000 kronor under år
2005 (avsnitt 7.8.2),

13. att riksdagen bemyndigar
regeringen att under år 2004, i
fråga om ramanslaget 26.1
Forskningsrådet för miljö, areella
näringar och samhällsbyggande:
Forskning och samfinansierad
forskning, fatta beslut om stöd som
inklusive tidigare gjorda åtaganden
innebär utgifter på högst
200 000 000 kronor under år 2005,
högst 80 000 000 kronor under år
2006 och högst 20 000 000 kronor
under år 2007 (avsnitt 8.1.2),

14. att riksdagen för budgetåret 2004
anvisar anslagen under
utgiftsområde 23 Jord- och
skogsbruk, fiske med anslutande
näringar i enlighet med
uppställningen under avsnitt 14.

Skrivelse 2002/03:111

I skrivelse 2002/03:111
Landsbygdspolitik -
resultatredovisning lämnar regeringen
(Jordbruksdepartementet) en
redogörelse som utgör ett komplement
till budgetpropositionen för år 2004
i fråga om redovisningen av resurser
och uppnådda resultat för
politikområdet Landsbygdspolitik.
Syftet är att ge en mer ingående
redogörelse än vad som vanligen kan
innefattas i resultatredovisningen i
budgetpropositionen.

Motioner från allmänna
motionstiden 2002

2002/03:MJ206 av Kenneth Johansson
(c):

2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om delning av
stödområde 4.

2002/03:MJ209 av Kenneth Johansson
m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om åtgärder för att
möjliggöra bevarandet av ett
levande fäbodbruk i Sverige.

3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ökad satsning på
vårdplaner, mark- och byggnadsvård
på fäbodar samt ett bättre
juridiskt skydd för att bevara
befintliga fäbodmiljöer, som är
eller kommer att vara levande.

2002/03:MJ224 av Per-Olof Svensson
m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som anförs i
motionen om särskilda insatser för
småskalig verksamhet såsom
gårdsföretag o.d.

2002/03:MJ245 av Tuve Skånberg (kd):

4. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om riktlinjer för
länsstyrelserna för att skapa
förutsättningar för odlingsfria
zoner längs vattendrag.

2002/03:MJ263 av Sven-Erik Sjöstrand
m.fl. (v):

2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening att
utredningen Utvärdering av miljö-
och landsbygdsprogrammet efter
halva programperioden även skall se
över möjligheterna för att införa
REJO-systemet i enlighet med vad i
motionen anförs.

2002/03:MJ301 av Dan Kihlström (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs
om åtgärder för att möjliggöra
bevarandet av levande säterkultur.

2002/03:MJ303 av Gunilla Tjernberg
och Erling Wälivaara (kd):

1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av
produktionsmål för jordbruket i
norra Sverige.

2. Riksdagen begär att regeringen
fullföljer det uppdrag riksdagen i
december 1998 gav regeringen om att
utforma ett särskilt stöd till
fjällnära område.

2002/03:MJ315 av Lars Leijonborg
m.fl. (fp):

10. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om restriktioner
mot användning av natur- och
handelsgödsel med hänsyn till
lokala förhållanden.

2002/03:MJ326 av Erling Wälivaara
(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs
om jordbruk i norra Sverige.

2002/03:MJ330 av Ulla Löfgren (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs
om att lägga fast ett produktionsmål
för jordbruket i norra Sverige.

2002/03:MJ333 av Patrik Norinder och
Sven Bergström (m, c):

Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs
om en anpassning av LBU till
norrländska förhållanden.

2002/03:MJ352 av Marietta de
Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs
om livsmedelsindustrins och
jordbrukets konkurrenskraft på
Gotland.

2002/03:MJ356 av Cecilia Widegren
(m):

3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om öppna landskap.

2002/03:MJ381 av Lennart Gustavsson
(v):

1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av en
översyn och förändring av det
rådande stödsystemet inom den
gemensamma jordbrukspolitiken i
syfte att bevara och utveckla det
fjällnära jordbruket.

2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av en
översyn och förenkling av
regelverken inom jordbrukssektorn i
syfte att underlätta lokal och
regional livsmedelsproduktion.

2002/03:MJ393 av Birgitta Sellén och
Håkan Larsson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs
om att nuvarande regelverk för
jordbruket i norra Sverige behöver
kompletteras med ett produktionsmål.

2002/03:MJ411 av Roger Karlsson (c):

2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av en
utredning med uppdrag att förenkla
det regelverk som kan underlätta
för djurhållare med betesdjur att
bevara naturbetesmark.

2002/03:MJ419 av Gudrun Schyman m.fl.
(v):

9. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att målet för
areal ekologisk odlad mark bör ökas
till att senast 2010 uppgå till 30
%.

2002/03:MJ422 av Lennart Fremling
m.fl. (fp):

9. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om arealersättning
och miljöstöd till vallodling.

16. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om statens ansvar
för kärnverksamheten för en levande
och livskraftig landsbygd.

2002/03:MJ424 av Alf Svensson m.fl.
(kd):

10. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att tillsätta en
utredning med syfte att förenkla
förfarandet vid ansökan om
miljöstöd med en förlängd
stödperiod.

14. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om förenklat
regelsystem som gynnar ekologisk
odling.

2002/03:MJ428 av Maud Olofsson m.fl.
(c):

14. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att vallstödet
måste vara tillgängligt i hela
landet.

15. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att öka
ersättningsnivåerna för ängs- och
betesmarksprogrammen samt utforma
dessa så att de lättare kan
anpassas till lokala förhållanden.

2002/03:MJ429 av Cristina Husmark
Pehrsson m.fl. (m):

4. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att anpassa
reglerna för småskalig
livsmedelsproduktion.

2002/03:MJ430 av Sven Gunnar Persson
m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att den
kallblodiga travaren omfattas av
bevarandeinsatserna.

2002/03:MJ450 av Marie Nordén och
Gunnar Sandberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs
om utveckling av fäbodbruket.

2002/03:MJ487 av Jan Andersson m.fl.
(c):

4. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om möjligheterna
till att utforma beteskraven
utifrån lokala förhållanden.

6. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att se över
systemet med den nationella
ersättningen till jordbruk i
utsatta områden i syfte att låta
hela ersättningsnivån komma de
areella näringarna till del.

7. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att tillsätta en
utredning som syftar till att ta
fram förslag på hur
konkurrenskraften för
skärgårdsjordbruk kan förbättras.

13. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att satsa på
lokala varumärken, där lokala
mattraditioner samordnas med
turismen.

29. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att stödet för
odling av fånggrödor utvidgas till
att helt och hållet omfatta
jordbruksområden runt Vänern,
Vättern, Hjälmaren och Mälaren.

2002/03:MJ489 av Maria Wetterstrand
m.fl. (mp):

4. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att delar av
EU:s jordbruksstöd bör användas
till miljöåtgärder i länderna kring
Östersjön, där det gör mest
långsiktig miljönytta.

6. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att gynna
ekologiskt lantbruk.

7. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att anlägga fler
våtmarker i odlingslandskapet.

2002/03:K288 av Gudrun Schyman m.fl.
(v):

5. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att regeringen i
EU bör verka för att presentera
hållbara förslag till lösningar för
jordbruks- och strukturfonderna.

2002/03:N302 av Ingegerd Saarinen och
Lotta N Hedström (mp):

9. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av att
överväga statliga stimulanser för
att öka produktionen av
ekoprodukter.

2002/03:N343 av Birgitta Sellén m.fl.
(c):

8. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att förstärka
jord- och skogsbruk i Norrland.

10. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ekologisk
förädling av Norrlands
naturresurser.

2002/03:N345 av Maud Olofsson m.fl.
(c):

8. Riksdagen begär att regeringen tar
initiativ till ett samlat program
för en ökad småskalig
livsmedelsproduktion i samråd med
företrädare från
hushållningssällskap, lantbrukarnas
organisationer och regionala
företrädare.

2002/03:T213 av Rigmor Stenmark (c):

1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att hålla
landskapet öppet.

Motioner från allmänna
motionstiden 2003

2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg
m.fl. (fp):

26. (2) Riksdagen anvisar för 2004
anslagen under utgiftsområde 20
Allmän miljö- och naturvård samt
utgiftsområde 23 Jord- och
skogsbruk, fiske med anslutande
näringar enligt uppställningen i
tabell 12.

2003/04:Sk401 av Sven Gunnar Persson
m.fl. (kd):

7. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att inom ramen
för landsbygdsprogrammen inkludera
dels ett konventionellt stöd för
resurshållande trädgårdsodling,
dels ett nationellt stöd för
ekologisk växthusodling.

2003/04:MJ222 av Erling Wälivaara
(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs
om jordbruk i norra Sverige.

2003/04:MJ231 av Rigmor Stenmark (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs
om att Sveriges lantbruksuniversitet
tilldelas tillräckliga medel för att
kunna säkra en bra
veterinärutbildning.

2003/04:MJ238 av Fredrik Olovsson
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs
om behovet av utbildning av
hästtandläkare.

2003/04:MJ239 av Lilian Virgin och
Christer Engelhardt (s):

1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om vikten av
fortsatt forskningsverksamhet vid
Stenstugu på Gotland.

2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om översynen av
samtliga forskningsstationer och
försöksverksamheter inom SLU.

2003/04:MJ243 av Tuve Skånberg (kd):

4. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om riktlinjer för
länsstyrelserna för att skapa
förutsättningar för odlingsfria
zoner längs vattendrag.

2003/04:MJ264 av Tuve Skånberg (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs
om att införa krav på odlingsfria
zoner på 5-10 meter längs vattendrag.

2003/04:MJ267 av Gunilla Tjernberg
och Erling Wälivaara (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs
om en översyn av gällande regler
rörande pristillägg på renkött i
syfte att uppnå de intentioner som
anges i motionen.

2003/04:MJ285 av Birgitta Sellén och
Håkan Larsson (c):

4. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att ändra
utbetalningen av arealersättningen
från januari 2004 till december
2003.

2003/04:MJ297 av Per-Olof Svensson
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som anförs i
motionen om särskilda insatser för
småskalig verksamhet såsom
gårdsföretag o.d.

2003/04:MJ311 av Ingemar Vänerlöv
(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs
om behovet av insatser för att
upprätthålla värdefulla ängar och
hagar till nytta för artrikedomen
inom såväl växt- som djurvärlden.

2003/04:MJ319 av Patrik Norinder (m):

1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om tidigareläggning
av utbetalningar av
arealersättningar.

2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om utbetalningar i
euro.

2003/04:MJ335 av Lennart Gustavsson
m.fl. (v):

3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att regeringen
bör ta ett samlat grepp kring
förändringar i regelverk samt
förändringar i anslutning till
regelverket för att gynna lokal och
regional livsmedelsproduktion.

2003/04:MJ347 av Per Erik Granström
m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs
om förväntade framtida
omarronderingar i Dalarna.

2003/04:MJ358 av Gunilla Tjernberg
och Erling Wälivaara (kd):

2. Riksdagen begär att regeringen
fullföljer riksdagens begäran från
december 1998 om att låta utforma
ett särskilt stöd till fjällnära
område.

2003/04:MJ368 av Ingegerd Saarinen
och Mikaela Valtersson (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs
om kallblodstravarens överlevnad som
ras.

2003/04:MJ377 av Birgitta Carlsson
m.fl. (c, m, fp, kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs
om att förstärka basresurserna för
sektorsrollen vid SLU i Skara med två
högre forskartjänster.

2003/04:MJ399 av Alf Svensson m.fl.
(kd):

4. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om nödvändiga
förutsättningar för att bevara det
öppna landskapet.

7. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att en
ansvarsfull svensk jordbrukspolitik
måste innebära att de öppna hagarna
och betesmarkerna värnas.

8. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om
resurshushållande konventionellt
jordbruk.

9. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om
skördeskadeskydd.

10. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ett extra
Norrlandsstöd.

11. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att
referensersättningsnivån för
nationellt stöd till jordbruket i
norra Sverige bör omförhandlas.

13. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att en nationell
handlingsplan för bevarande av
levande sätrar och fäbodar bör
upprättas.

16. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om stöd till
avbytartjänst.

17. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om exportfrämjande
åtgärder.

19. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att minska
jordbruksbyråkratin.

22. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om stöd till
omarronderingar.

26. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om förenklat
regelsystem som gynnar ekologisk
odling.

28. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om stöd till
vallodling.

29. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att stöd till
odling av fånggrödor även skall
beviljas för åtgärder syftande till
att minska näringsläckaget till
Vänern, Vättern, Mälaren och
Hjälmaren.

31. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att särskilt
värna det småskaliga jordbruket och
fjälljordbruket.

35. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om
Livsmedelsverket.

41. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om säkerställande
av ekonomiska resurser till
djurhälsovården.

46. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att ansvaret för
sjukdomar hos vilda djur bör
tydliggöras.

47. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om utbildning och
forskning inom jordbruks- och
livsmedelsområdet.

48. Riksdagen anvisar med följande
förändringar i förhållande till
regeringens förslag för budgetåret
2004 anslagen under utgiftsområde
23 Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar enligt i
motionen redovisad uppställning.

2003/04:MJ406 av Birgitta Carlsson
(c):

2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om utbetalningar av
EU-stöd.

2003/04:MJ409 av Björn von der Esch
m.fl. (kd):

12. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av att
prioritera forskningen kring trä
och träanvändning.

2003/04:MJ410 av Ulla Hoffmann m.fl.
(v):

9. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att regeringen
bör ta initiativ till att Sveriges
lantbruksuniversitet tillsammans
med berörda myndigheter och
statliga verk kartlägger den
kunskap och de kunskapsluckor som
finns kring ekologiska livsmedels
hälsoeffekter.

2003/04:MJ427 av Per Bill (m):

1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om Hästakuten vid
Ultuna.

2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att påbörja en
successiv återuppbyggnad av
grundutbildningsanslagen vid
Lantbruksuniversitetets
utbildningar.

2003/04:MJ431 av Anita Brodén m.fl.
(fp):

1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om
omstruktureringen av
Jordbruksverket.

5. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om bättre
djurhållning.

18. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om sektorsansvaret
för SLU.

19. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ett
företagarperspektiv i
landsbygdspolitiken.

22. Riksdagen anvisar med följande
ändringar i förhållande till
regeringens förslag under
utgiftsområde 23 Jord- och
skogsbruk, fiske med anslutande
näringar med följande ändringar i
förhållande till regeringens
förslag enligt i motionen redovisad
uppställning.

2003/04:MJ445 av Lennart Klockare och
Anders Sundström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs
om försöksverksamhet med
trädgårdsodling i Öjebyn och i
Röbäcksdalen.

2003/04:MJ449 av Catharina Elmsäter-
Svärd m.fl. (m):

1. Riksdagen anslår 318 391 000 kr
till anslag 43:1 Jordbruksverket
för 2004.

2. Riksdagen anslår 4 425 000 kr till
anslag 43:13 Livsmedelsekonomiska
institutet för 2004.

3. Riksdagen anslår inte några medel
till anslagen 42:6
Djurskyddsmyndigheten, 44:6
Återföring av skatt på
handelsgödsel och bekämpningsmedel
m.m. och 44:7 Ekologisk produktion.

2003/04:MJ467 av Kenth Högström och
Åsa Lindestam (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som i motionen
anförs om att vidta åtgärder för att
säkerställa den s.k. kallblodsrasens
överlevnad och att kallblodshästen
får minoritetsstatus.

2003/04:MJ470 av Jan Andersson m.fl.
(c):

Riksdagen anvisar med följande
ändringar i förhållande till
regeringens förslag anslagen under
utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande näringar enligt
i motionen redovisad uppställning.

2003/04:MJ473 av Jan Andersson m.fl.
(c):

2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att tillföra
nationella budgetmedel för att
mildra utfallet av det klena
förhandlingsresultatet gällande
landsbygdsförordningen och
miljöstödsprogrammen.

4. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en satsning på
exportfrämjande åtgärder av
småskaligt framställda livsmedel.

5. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att arealstöd
och samtliga djurbidrag skall
utbetalas senast den 30 november
för stödåret.

8. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att utöka
resurserna till
livsmedelstillsynen.

9. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att återföra den
nya Djurskyddsmyndighetens
arbetsuppgifter till
Jordbruksverket.

10. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att stärka
djurskyddet genom att tilldela
Jordbruksverket mer resurser i
stället för en fortsatt
organisation av den nya
Djurskyddsmyndigheten.

11. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om förändringar av
ersättningarna för
produktionsbortfall vid
epizootiutbrott.

12. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om skyndsam
utbetalning av ersättningar enligt
zoonosförordningen.

13. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en översyn och
ökning av forskning och utveckling
inom jordbruksnäringen och
livsmedelsindustrin.

14. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att bredda och
öka forskningen om ekologiskt
lantbruk.

15. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att höja det
maximala beloppet för startstöd
till samma nivå som EU-förordningen
anger.

2003/04:MJ475 av Sven Gunnar Persson
m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att den
kallblodiga travaren omfattas av
bevarandeinsatserna.

2003/04:MJ476 av Cristina Husmark
Pehrsson m.fl. (m):

7. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om betydelsen av
forskning och utbildning.

2003/04:N328 av Maud Olofsson m.fl.
(c):

5. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en sammanhållen
forskning kring landsbygdsfrågor.

Motioner med anledning av
skrivelse 2002/03:111

2002/03:MJ28 av Sven Gunnar Persson
m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av att
skapa konkurrensmässigt likvärdiga
villkor för svenska bönder inom EU.

2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om sänkt
dieselskatt.

3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om återföring av
skatten på bekämpningsmedel och
handelsgödsel till
jordbruksnäringen.

4. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om återinförandet
av stöd till resurshushållande
konventionellt jordbruk samt
möjligheten att ställa om delar av
ett jordbruk till ekologisk
produktion.

5. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av stöd
till ekologisk odling i växthus.

6. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ökat nationellt
stöd till norra Sverige.

7. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om forskning och
andra åtgärder inom jordbruket,
syftande till minskad användning av
kemiska bekämpningsmedel.

8. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av ökade
anslag till
omarronderingsverksamheten.

2002/03:MJ29 av Anita Brodén m.fl.
(fp):

1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om
företagarperspektivet i
landsbygdspolitiken.

2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en långtgående
avreglering av
jordbruksproduktionen.

3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att större
satsningar bör göras inom
miljö/landsbygdsområdet.

4. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att en större
kompetensutveckling inom
skogssektorn bör ske.

5. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en utredning
avseende skatt på kväveläckage från
jorden.

6. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om skötselplaner
för naturreservat.

7. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att införa ett
jämställdhetsperspektiv i
jordbrukspolitiken.

2002/03:MJ30 av Jan Andersson m.fl.
(c):

1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om uthållig
tillväxt på landsbygden.

2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att
landsbygdspolitiken måste styras av
långsiktig miljömässighet.

3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att införa
enklare regler för dem som deltar i
de olika programmen för
landsbygdsutveckling.

4. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om vikten av att
stödja kvinnligt företagande.

5. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om betydelsen av
kultur, nöjen och
fritidsaktiviteter på landsbygden.

6. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att regeringen
skall vara pådrivande för att EG-
kommissionen skall godkänna de
beslutade höjningarna av stödet
till mjölkproduktion i region 1.

7. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att ge svenskt
lantbruk lika konkurrensvillkor som
övriga EU-länder genom att
"ryggsäcken" lyfts av.

8. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om startstöd till
nystartande av lantbruksföretag.

Bilaga 2

Förslag till beslut om anslag
inom utgiftsområde 23
Jord- och skogsbruk, fiske
med anslutande näringar

1 000-tal kronor

Utskottets förslag överensstämmer med
regeringens förslag till
anslagsfördelning.
-----------------------------------------------------------
Politikområde Utskottets
-----------------------------------------------------------
Anslag
förslag
-----------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------
25 Utbildningspolitik
-----------------------------------------------------------
1 Sveriges lantbruksuniversitet (ram) 1 289 479
-----------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------
26 Forskningspolitik
-----------------------------------------------------------
1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar 232 458
och samhällsbyggande: Forskning och
samfinansierad forskning (ram)
-----------------------------------------------------------
2 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien 1 184
(obet.)
-----------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------
41 Skogspolitik
-----------------------------------------------------------
1 Skogsvårdsorganisationen (ram) 311 975
-----------------------------------------------------------
2 Insatser för skogsbruket (ram) 205 700
-----------------------------------------------------------
3 Internationellt skogssamarbete (ram) 1 405
-----------------------------------------------------------
4 Från EG-budgeten finansierade medel för 6 000
skogsskadeövervakning (ram)
-----------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------
42 Djurpolitik
-----------------------------------------------------------
1 Statens veterinärmedicinska anstalt (ram) 98 419
-----------------------------------------------------------
2 Bidrag till distriktsveterinärorganisationen 93 257
(obet.)
-----------------------------------------------------------
3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande 14 411
åtgärder (ram)
-----------------------------------------------------------
4 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar 107 100
(ram)
-----------------------------------------------------------
5 Ersättningar för viltskador m.m. (ram) 87 500
-----------------------------------------------------------
6 Djurskyddsmyndigheten (ram) 61 534
-----------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------
43 Livsmedelspolitik
-----------------------------------------------------------
1 Statens jordbruksverk (ram) 299 991
-----------------------------------------------------------
2 Statens utsädeskontroll (ram) 831
-----------------------------------------------------------
3 Statens växtsortnämnd (ram) 2 188
-----------------------------------------------------------
4 Bekämpande av växtsjukdomar (ram) 2 578
-----------------------------------------------------------
5 Arealersättning och djurbidrag m.m. (ram) 5 407 400
-----------------------------------------------------------
6 Intervention och exportbidrag för 1 416 000
jordbruksprodukter (ram)
-----------------------------------------------------------
7 Räntekostnader för förskotterade 79 415
arealersättningar m.m. (ram)
-----------------------------------------------------------
8 Fiskeriverket (ram) 111 814
-----------------------------------------------------------
9 Strukturstöd till fisket m.m. (ram) 28 390
-----------------------------------------------------------
10 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd 80 000
till fisket m.m. (ram)
-----------------------------------------------------------
11 Fiskevård (ram) 23 000
-----------------------------------------------------------
12 Livsmedelsverket (ram) 144 315
-----------------------------------------------------------
13 Livsmedelsekonomiska institutet (ram) 8 851
-----------------------------------------------------------
14 Livsmedelsstatistik (ram) 23 658
-----------------------------------------------------------
15 Jordbruks- och livsmedelsstatistik 7 400
finansierad från EG-budgeten (ram)
-----------------------------------------------------------
16 Åtgärder inom livsmedelsområdet (ram) 5 000
-----------------------------------------------------------
17 Bidrag till vissa internationella 37 089
organisationer m.m. (ram)
-----------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------
44 Landsbygdspolitik
-----------------------------------------------------------
1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 2 209 000
(ram)
-----------------------------------------------------------
2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för 1 557 951
landsbygdens miljö och struktur (ram)
-----------------------------------------------------------
3 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket (ram) 11 901
-----------------------------------------------------------
4 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. 3 000
(ram)
-----------------------------------------------------------
5 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. 1 538
(ram)
-----------------------------------------------------------
6 Återföring av skatt på handelsgödsel och 251 000
bekämpningsmedel m.m. (ram)
-----------------------------------------------------------
7 Ekologisk produktion (ram) 15 000
-----------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------
45 Samepolitik
-----------------------------------------------------------
1 Främjande av rennäringen m.m. (ram) 37 000
-----------------------------------------------------------
2 Informationssatsning om samerna (ram) 4 000
-----------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet 14 278
732
-----------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------

Bilaga 3

Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag
för år 2004 inom
utgiftsområde 23 Jord- och
skogsbruk, fiske med anslutande näringar

Belopp i 1000-tal
kronor
----------------
-------------------------------------------------------------
--------------------------
Anslag AnslagstypRegeringens
förslag

(m) (fp) (kd) (c)
------------------------------------------------------------
-------------------------------------------
------------------------------------------------------------
-------------------------------------------
25:1 Sveriges lantbruksuniversitet (ram) 1 289 479
+12 000 +2 000
------------------------------------------------------------
-------------------------------------------
26:1 Forskningsrådet för miljö, (ram) 232 458
+8 000 +56 000
areella näringar och
samhällsbyggande: Forskning och
samfinansierad forskning
------------------------------------------------------------
-------------------------------------------
26:2 Bidrag till Skogs- och (obet.) 1 184
lantbruksakademien
------------------------------------------------------------
-------------------------------------------
------------------------------------------------------------
-------------------------------------------
41:1 Skogsvårdsorganisationen (ram) 311 975
------------------------------------------------------------
-------------------------------------------
41:2 Insatser för skogsbruket (ram) 205 700
+40 000
------------------------------------------------------------
-------------------------------------------
41:3 Internationellt skogssamarbete (ram) 1 405
------------------------------------------------------------
-------------------------------------------
41:4 Från EG-budgeten finansierade (ram) 6 000
medel för
skogsskadeövervakning
------------------------------------------------------------
-------------------------------------------
------------------------------------------------------------
-------------------------------------------
42:1 Statens veterinärmedicinska (ram) 98 419
anstalt
------------------------------------------------------------
-------------------------------------------
42:2 Bidrag till (obet.) 93 257
-20 000 -20 000
distriktsveterinärorganisationen
------------------------------------------------------------
-------------------------------------------
42:3 Djurhälsovård och (ram) 14 411
+5 000 +13 000
djurskyddsfrämjande
åtgärder
------------------------------------------------------------
-------------------------------------------
42:4 Bekämpande av smittsamma (ram) 107 100
+5 000 +20 000
husdjurssjukdomar
------------------------------------------------------------
-------------------------------------------
-------------------------------------------------------
------------------------------------------------
Anslag
AnslagstypRegeringens
förslag
(m) (fp) (kd)
(c)
-----------
-------------------------------------------------------------
-------------------------------
42:5 Ersättningar för viltskador m.m. (ram) 87
500 +3 000 +4 000 +2 534
-------------------------------------------------------
------------------------------------------------
42:6 Djurskyddsmyndigheten (ram) 61
534 -61 534 -61 534
-------------------------------------------------------
------------------------------------------------
42:7 Nytt anslag: Centrala (ram) +20
000
försöksdjursnämnden
-------------------------------------------------------
------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
------------------------------------------------
43:1 Statens jordbruksverk (ram) 299
991 +18 400 -60 000 -20 000 +10 000
-------------------------------------------------------
------------------------------------------------
43:2 Statens utsädeskontroll (ram)
831
-------------------------------------------------------
------------------------------------------------
43:3 Statens växtsortnämnd (ram) 2
188
-------------------------------------------------------
------------------------------------------------
43:4 Bekämpande av växtsjukdomar (ram) 2
578
-------------------------------------------------------
------------------------------------------------
43:5 Arealersättning och djurbidrag (ram) 5 407
400
m.m.
-------------------------------------------------------
------------------------------------------------
43:6 Intervention och exportbidrag (ram) 1 416
000
för
jordbruksprodukter
-------------------------------------------------------
------------------------------------------------
43:7 Räntekostnader för förskotterade (ram) 79
415
arealersättningar m.m.
-------------------------------------------------------
------------------------------------------------
43:8 Fiskeriverket (ram) 111
814 +5 000 -5 000
-------------------------------------------------------
------------------------------------------------
43:9 Strukturstöd till fisket m.m. (ram) 28
390
-------------------------------------------------------
------------------------------------------------
43:10 Från EG-budgeten finansierade (ram) 80
000
strukturstöd till
fisket m.m.
-------------------------------------------------------
------------------------------------------------
43:11 Fiskevård (ram) 23
000
-------------------------------------------------------
------------------------------------------------
43:12 Livsmedelsverket (ram) 144
315 +10 000 +10 000
-------------------------------------------------------
------------------------------------------------
43:13 Livsmedelsekonomiska institutet (ram) 8
851 -4 426 -6 000
-------------------------------------------------------
------------------------------------------------
43:14 Livsmedelsstatistik (ram) 23
658
-------------------------------------------------------
------------------------------------------------
43:15 Jordbruks- och (ram) 7
400
livsmedelsstatistik finansierad
från EG-budgeten
-------------------------------------------------------
------------------------------------------------
43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet (ram) 5
000 +5 000 +15 000
-------------------------------------------------------
------------------------------------------------

-------------------------------------------------
------------------------------------------------------
Anslag
AnslagstypRegeringens
förslag
(m) (fp) (kd)
(c)
-------------------------------------------------
------------------------------------------------------
43:17 Bidrag till vissa (ram)
37 089
internationella organisationer
m.m.
-------------------------------------------------
------------------------------------------------------
43:18 Nytt anslag: Ersättning vid (ram)
+15 000
skördeskador
-------------------------------------------------
------------------------------------------------------
-------------------------------------------------
------------------------------------------------------
44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö (ram)
2 209 000 +80 000 +230 000
och struktur
-------------------------------------------------
------------------------------------------------------
44:2 Från EG-budgeten finansierade (ram)
1 557 951
åtgärder för
landsbygdens miljö och struktur
-------------------------------------------------
------------------------------------------------------
44:3 Miljöförbättrande åtgärder i (ram)
11 901 +15 000 +10 000 +25 000
jordbruket
-------------------------------------------------
------------------------------------------------------
44:4 Stöd till jordbrukets (ram)
3 000 +2 000 +5 000 +2 000
rationalisering m.m.
-------------------------------------------------
------------------------------------------------------
44:5 Stöd till innehavare av (ram)
1 538
fjällägenheter m.m.
-------------------------------------------------
------------------------------------------------------
44:6 Återföring av skatt på (ram)
251 000 -251 000 -251 000 +150 000 -151 000
handelsgödsel och
bekämpningsmedel m.m.
-------------------------------------------------
------------------------------------------------------
44:7 Ekologisk produktion (ram)
15 000 -15 000 -15 000 -15 000
-------------------------------------------------
------------------------------------------------------
44:8 Nytt anslag: Kompensation för (ram)
+20 000
växthusnäringens skatt på bränsle
-------------------------------------------------
------------------------------------------------------
44:9 Nytt anslag: Avbytartjänst (ram)
+20 000
-------------------------------------------------
------------------------------------------------------
-------------------------------------------------
------------------------------------------------------
45:1 Främjande av rennäringen m.m. (ram)
37 000 +5 000
-------------------------------------------------
------------------------------------------------------
45:2 Informationssatsning om samerna (ram)
4 000
-------------------------------------------------
------------------------------------------------------
-------------------------------------------------
------------------------------------------------------
Summa
14 278 732 -313 560 -286 000 +276 000 +210 000
-------------------------------------------------
------------------------------------------------------

*