Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn

<div class="sidhuvud_publikation">Miljö- och jordbruksutskottets betänkande</div><div class="sidhuvud_beteckning">2003/04:MJU15</div><h1>Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn</h1>
<hr class="sidhuvud_linje"><pre>
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens skrivelse 2003/04:54 Handlingsplan
för åtgärder inom hästsektorn samt åtta följdmotioner med totalt 38
yrkanden. I betänkandet behandlas också 14 yrkanden från allmänna motionstiden
2002 och 2003.
I skrivelsen presenteras en handlingsplan för den alltmer betydelsefulla
hästsektorn. Särskild tonvikt läggs på att identifiera områden där
förutsättningar finns eller bör skapas för fortsatt utveckling av sektorn.
Den hästpolitiska utredningens betänkande En svensk hästpolitik (SOU
2000:109) behandlas översiktligt och redan genomförda åtgärder presenteras.
Regeringen ger i samband med skrivelsen två uppdrag till Statens
jordbruksverk. I det första uppdraget skall verket göra en omfattande översyn
av den nuvarande situationen avseende identifiering och registrering av
hästar. I det andra uppdraget skall verket kartlägga omfattning, karaktär
och spridning av hästföretagandet samt analysera relevanta faktorer som
bidrar till utvecklingspotentialen inom sektorn. Regeringen ger även i
uppdrag till Konsumentverket att arbeta vidare med tjänstesäkerhet i tre
steg med utgångspunkt i bl.a. hästrelaterade aktiviteter. Samtliga uppdrag
skall redovisas under år 2004. Vidare avser regeringen att inrätta en
samarbetsgrupp för hästsektorns framtidsfrågor. Det första mötet är
planerat till våren 2004.
Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden, framför allt med hänvisning
till regeringens skrivelse och de uppdrag regeringen ger i samband med
den. I betänkandet finns 28 reservationer och ett särskilt yttrande.</pre><pre>
Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.      Den svenska hästsektorns betydelse
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ430 yrkande 1, 2002/03:MJ441 i
denna del, 2003/04:MJ38 i denna del, 2003/04:MJ40 yrkande 1, 2003/04:MJ42
i denna del, 2003/04:MJ45 yrkande 1, 2003/04:MJ439 i denna del och
2003/04:MJ475 yrkande 1.
Reservation 1 (m, fp, kd, c, mp)

2.      Hästar och säkerhet
Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ40 yrkande 6.

3.      Hästar och rehabilitering
Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ44 yrkande 6.
Reservation 2 (fp, kd)

4.      Hästsektorn och jämställdhet
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ487 yrkande 34 i denna del,
2003/04:MJ38 i denna del, 2003/04:MJ40 yrkande 3, 2003/04:MJ42 i denna del
och 2003/04:MJ44 yrkande 5.
Reservation 3 (fp)
Reservation 4 (c)

5.      Ridsport och vissa skatteregler
Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ40 yrkandena 4 och 5.
Reservation 5 (kd)

6.      Forskning
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ40 yrkande 11 och 2003/04:MJ44
yrkande 4.
Reservation 6 (fp)
Reservation 7 (kd)

7.      Utbildning
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ441 i denna del, 2003/04:MJ40
yrkandena 2, 12 och 15 och 2003/04:MJ44 yrkande 3.
Reservation 8 (fp)
Reservation 9 (kd)

8.      Finansiering av högskoleutbildning
Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ40 yrkande 13.
Reservation 10 (fp, kd)

9.      Hovslagarutbildning
Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ40 yrkande 14.
Reservation 11 (kd)

10.     Djurskydd
Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ39 yrkande 1.
Reservation 12 (v)

11.     Kunskapskrav för hästägare
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ39 yrkande 2 och 2003/04:MJ44
yrkande 7 i denna del.
Reservation 13 (fp)
Reservation 14 (v)

12.     Tävlingsveterinärer
Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ40 yrkande 7.
Reservation 15 (m, fp, kd, c, mp)

13.     Handel med hästar
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ307, 2002/03:MJ490 yrkande 5,
2003/04:MJ39 yrkandena 3-5 och 2003/04:MJ44 yrkande 7 i denna del.
Reservation 16 (fp, kd)
Reservation 17 (v)
Reservation 18 (mp)

14.     Identifiering och registrering av hästar
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ38 i denna del och 2003/04:MJ439
i denna del.

15.     Bevarande av hotade raser
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ430 yrkande 5, 2002/03:MJ441 i
denna del, 2003/04:MJ40 yrkandena 8 och 9, 2003/04:MJ41, 2003/04:MJ45
yrkande 3 och 2003/04:MJ475 yrkande 4.
Reservation 19 (kd, c)

16.     Hästnäringens villkor
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ487 yrkande 34 i denna del,
2003/04:MJ43 yrkande 1 och 2003/04:MJ44 yrkande 1.
Reservation 20 (m)
Reservation 21 (fp)
Reservation 22 (c)

17.     Hästen och jordbrukspolitiken
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ267 yrkande 1, 2002/03:MJ430 yrkande
6, 2002/03:MJ441 i denna del, 2002/03:MJ442, 2002/03:MJ487 yrkande 34 i
denna del, 2003/04:MJ40 yrkande 10, 2003/04:MJ42 i denna del, 2003/04:MJ44
yrkande 2, 2003/04:MJ45 yrkande 2, 2003/04:MJ266 yrkande 1 och 2003/04:MJ475
yrkande 6.
Reservation 23 (fp)
Reservation 24 (kd, c)

18.     Regler för bygglov
Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ45 yrkande 4.
Reservation 25 (c)

19.     Spelets betydelse för hästsektorns utveckling
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ42 i denna del, 2003/04:MJ43 yrkande
2 och 2003/04:MJ45 yrkande 5.
Reservation 26 (m)
Reservation 27 (c)

20.     Samarbetsgrupp för hästsektorns framtidsfrågor
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ44 yrkande 8 och 2003/04:MJ439 i
denna del.
Reservation 28 (fp)

21.     Skrivelsen
Riksdagen lägger skrivelse 2003/04:54 till handlingarna.
Stockholm den 25 mars 2004
På miljö- och jordbruksutskottets vägnar
Catharina Elmsäter-Svärd
Följande ledamöter har deltagit i beslutet:      Catharina Elmsäter-Svärd
(m), Åsa Domeij (mp), Sinikka Bohlin (s), Alf Eriksson (s), Rune Berglund
(s), Rolf Lindén (s), Sven Gunnar Persson (kd), Christina Axelsson (s),
Sverker Thorén (fp), Jan Andersson (c), Jan-Olof Larsson (s), Bengt-Anders
Johansson (m), Christin Nilsson (s), Ann-Kristine Johansson (s), Cecilia
Widegren (m), Sven-Erik Sjöstrand (v) och Marie Wahlgren (fp).</pre><pre>
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Mot bakgrund av hästsektorns växande betydelse inom en rad viktiga områden
i samhället beslutade regeringen den 17 februari 2000 om direktiv till en
särskild utredare med uppgift att utarbeta förslag till en sammanhållen
hästpolitik. Syftet med utredningen var att skapa förutsättningar för att
bevara och utveckla hästsektorn i Sverige. Utredningen överlämnade
betänkandet En svensk hästpolitik (SOU 2000:109). Betänkandet remissbehandlades
under våren 2001. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig
i Jordbruksdepartementet (dnr Jo2000/2761). Den hästpolitiska utredningen
lade fram en rad förslag till åtgärder inom hästsektorn, och flera åtgärder
har redan vidtagits.
I december 2003 presenterade regeringen för riksdagen skrivelse 2003/04:54
Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn. Med anledning av skrivelsen
har åtta motioner väckts (s, m, fp, kd, v, c) med totalt 38 yrkanden.
Utskottet har valt att därutöver behandla 14 yrkanden från allmänna
motionstiden 2002 respektive 2003, vilka berör frågor som tas upp i skrivelsen.
Samtliga motioner återfinns i bilaga 1.
Kulturutskottet har yttrat sig dels över skrivelsen (i de delar som berör
kulturutskottets verksamhetsområden), dels över de motioner som ankyter
till dessa områden. Yttrandet (2003/04:KrU2y) återfinns i bilaga 2.
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen presenteras en handlingsplan för den alltmer betydelsefulla
hästsektorn. Inledningsvis beskrivs hästsektorns utveckling och den svenska
hästsektorn i dag. Den hästpolitiska utredningens betänkande En svensk
hästpolitik (SOU 2000:109) behandlas översiktligt och redan genomförda
åtgärder presenteras. Särskild tonvikt läggs på att identifiera områden
där förutsättningar finns eller bör skapas för fortsatt utveckling av
sektorn. De områden som tas upp är särskilda hästsatsningar (t.ex. hästar
och säkerhet), forskning och utbildning, djurskydd samt identifiering och
registrering av hästar. Ett särskilt avsnitt ägnas åt hästhållningens och
hästföretagandets betydelse. Skrivelsen tar också upp spelets betydelse
för hästsektorns utveckling samt den samarbetsgrupp för hästsektorns
framtidsfrågor som regeringen inrättar.
Regeringen ger i samband med skrivelsen två uppdrag till Statens jordbruksverk.
I det första uppdraget skall verket göra en omfattande översyn av den
nuvarande situationen avseende identifiering och registrering av hästar.
I uppdraget ingår även att se över rapportering och registrering av
sjukdata beträffande hästar, administration av hästpass samt tekniska
hjälpmedel i syfte att få säkra och hållbara system. Uppdraget skall
redovisas senast den 1 november 2004. I det andra uppdraget skall
Jordbruksverket
i samarbete med berörda myndigheter och organisationer kartlägga omfattning,
karaktär och spridning av hästföretagandet samt analysera relevanta
faktorer som bidrar till utvecklingspotentialen inom sektorn. I uppdraget
ingår även att utreda hur den gemensamma jordbrukspolitikens nya inriktning
påverkar hästsektorn och om och i så fall hur hästens roll i jordbrukspolitiken
bör stärkas. Uppdraget skall redovisas senast den 1 november 2004. Regeringen
ger även i uppdrag till Konsumentverket att arbeta vidare med tjänstesäkerhet
i tre steg med utgångspunkt i bl.a. hästrelaterade aktiviteter. Uppdraget
skall redovisas år 2004. Vidare avser regeringen att inrätta en samarbetsgrupp
för hästsektorns framtidsfrågor. Det första mötet är planerat till våren
2004.</pre><pre>
Utskottets överväganden
Den svenska hästsektorns betydelse
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker sex motionsyrkanden (s, kd, c) om hästpolitiken mot
bakgrund av vad som anförs i skrivelsen om åtgärder inom hästsektorn samt
de tre uppdrag som regeringen lägger ut på Jordbruksverket och Konsumentverket
där det finns behov av informationsinsamling och analyser inför eventuella
framtida åtgärder och beslut. Vidare avstyrks ett motionsyrkande (s) om
vikten av att regeringens uppdrag till Jordbruksverket leder till konkreta
åtgärder. Slutligen avstyrks ett motionsyrkande (s) om att en översyn av
konsument- och djurskyddet bör göras, mot bakgrund av vad som anförs i
skrivelsen.
Jämför reservation 1 (m, fp, kd, c, mp).
Motionerna
Kristdemokraterna framhåller i motionerna 2003/04:MJ40 (kd) yrkande 1,
2002/03:MJ430 (kd) yrkande 1 samt 2003/04:MJ475 (kd) yrkande 1 att regeringen
bör lägga fram förslag till en sammanhållen hästpolitik så som tidigare
aviserats. Regeringen har i denna fråga visat senfärdighet och låg
ambitionsnivå. Enligt motionärerna är det anmärkningsvärt att regeringen
endast samlat sig till en skrivelse med till intet förpliktigande uppdrag
om kartläggning, analys och ytterligare överväganden. Eftersom det finns
gott om konkreta förslag både i den hästpolitiska utredningens betänkande
(SOU 2000:109) och i kristdemokratiska riksdagsmotioner bör regeringen
skyndsamt återkomma till riksdagen med en proposition om en sammanhållen
hästpolitik. Centerpartiet framför motsvarande krav i motion 2003/04:MJ45
(c). I motionen framhålls att enbart trav-, galopp- och ridhästarna i dag
är svenskt jordbruks fjärde största inkomstkälla och att hästsporten är
en växande folkrörelse. Sverige behöver en sammanhållen hästpolitik, inte
minst då hästnäringen i hög grad också bidrar till att minska de regionala
klyftorna i landet. Enligt motionärerna är det beklagligt att regeringen
inte överlämnat någon kraftfull proposition eller skrivelse till riksdagen.
Regeringen bör återkomma med konkreta förslag med anledning av den
hästpolitiska utredningens betänkande samt i enlighet med vad som i motionen
anförs om en livskraftig hästpolitik (yrkande 1). I motionerna 2003/04:MJ42
(s) delvis och 2002/03:MJ441 (s) delvis begärs att hästpolitiken får det
utrymme den förtjänar och de ekonomiska medel som krävs. Enligt motionärerna
är det positivt att regeringen ger Jordbruksverket i uppdrag att bl.a. se
över om och eventuellt hur hästen bör göras till en del av jordbrukspolitiken.
Alltför länge har hästsektorn hållits vid sidan av den traditionella
jordbrukspolitiken. I motion 2003/04:MJ42 (s) delvis framhålls därutöver
det unika i att det som i andra länder endast är förunnat ett fåtal i
Sverige är att likna vid en folksport, där människor med olika bakgrund
och ålder träffas och umgås varje dag.
I motion 2003/04:MJ38 (s) delvis framhålls vikten av att regeringens
uppdrag till Jordbruksverket leder till konkreta åtgärder. Vidare anförs
att i arbetet med att utveckla de olika disciplinerna inom hästsektorn -
ridsport, trav och galopp - måste inriktningen vara att fortsätta utveckla
på bredden. Regeringen konstaterar att hästsporten i Sverige i stor
utsträckning är tillgänglig för alla, men enligt motionären kan det göras
betydligt mer för att ytterligare öka bredden.
Motionären bakom motion 2003/04:MJ439 (s) delvis anser att en översyn av
konsument- och djurskyddet inom främst hästhållningen bör göras. Översynen
bör granska lagstiftning och statliga regelverk som stärker skyddet men
ändå står i samklang med EG- rätten.
Utskottets ställningstagande
I skrivelsen presenterar regeringen åtgärder som redan genomförts till
följd av den hästpolitiska utredningens betänkande En svensk hästpolitik
(SOU 2000:109). Som redovisas i skrivelsen läggs tre uppdrag ut inom
områden där det finns behov av informationsinsamling och analyser inför
eventuella framtida åtgärder och beslut. I det första uppdraget skall
Jordbruksverket göra en omfattande översyn av den nuvarande situationen
avseende identifiering och registrering av hästar. I uppdraget ingår även
att se över inrapportering och registrering av sjukdata beträffande hästar,
administration av hästpass samt tekniska hjälpmedel i syfte att få säkra,
hållbara system. I det andra uppdraget skall Jordbruksverket i samarbete
med berörda myndigheter och organisationer kartlägga omfattning, karaktär
och spridning av hästföretagande samt analysera relevanta faktorer som
bidrar till utvecklingspotentialen i sektorn. I uppdraget ingår även att
utreda hur den gemensamma jordbrukspolitikens nya inriktning påverkar
hästsektorn och om och i så fall hur hästens roll i jordbrukspolitiken
bör förstärkas. Vidare får Konsumentverket i uppdrag att se över
tjänstesäkerhet i tre steg med utgångspunkt i bl.a. hästrelaterade aktiviteter.
Alla uppdrag skall redovisas år 2004. Som framhålls i skrivelsen är
hästsektorn integrerad i många av riksdagens fastställda politikområden,
bl.a. landsbygdspolitiken, miljöpolitiken och djurpolitiken. Inom ramen
för dessa områden pågår ett arbete för en hästsektor som karaktäriseras
av en god utveckling med särskild fokus på hästens betydelse på landsbygden,
hästens betydelse för barn, ungdomar och handikappade, övrig fritidsverksamhet
samt goda kunskaper i hästhållning. Hästen har en stor social, kulturell
och ekonomisk betydelse i det svenska samhället. Uppskattningsvis en
tredjedel av den svenska befolkningen har kontakt med hästar och verksamhet
relaterad till hästhållning. Hästsektorn omsätter minst 18 miljarder kronor
om året, enligt den hästpolitiska utredningens bedömning. Det är betydelsefullt
ur många perspektiv att förutsättningarna för sektorn utvecklas och tas
till vara. En stor del av den hästrelaterade verksamheten bedrivs i
landsbygden, och många gårdar bedriver hästverksamhet som komplement till
den huvudsakliga sysselsättningen. Det direkta nyttjandet av hästen såväl
som sekundära effekter, t.ex. foderproduktion, ger hästen en avsevärd
betydelse i samhället. Hästsport är en av Sveriges mest populära
fritidssysselsättningar och har en bred tillgänglighet i jämförelse med
hästsporten i flera andra länder. Verksamheten inom sektorn kan i hög grad
beskrivas som en folkrörelsebaserad näring. Det är den sportsliga bredden
som skapar förutsättningar för en konkurrenskraftig elit samtidigt som
internationella framgångar skapar förebilder, vilka spelar en stor roll
för det individuella intresset för hästsport. Som regeringen konstaterar
har den svenska hästsektorn betydelse inom en rad viktiga områden. Utskottet
instämmer i regeringens bedömning att det finns goda skäl att sträva efter
en fortsatt utveckling av sektorn. Med det anförda avstyrker utskottet
motionerna 2003/04:MJ38 (s) i denna del, 2003/04:MJ40 (kd) yrkande 1,
2003/04:MJ42 (s) i denna del, 2003/04:MJ45 (c) yrkande 1, 2002/03:MJ430
(kd) yrkande 1, 2003/04:MJ439 (s) i denna del, 2002/03:MJ441 (s) i denna
del samt 2003/04:MJ475 (kd) yrkande 1 i den mån de inte kan anses
tillgodosedda.
Hästar och säkerhet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsyrkande (kd) om informationsinsatser och
säkerhet i samband med ridning mot bakgrund av vad som anförs i skrivelsen
om regeringens strategi för tjänstesäkerhet samt uppdraget till Konsumentverket.

Skrivelsen
Regeringen anser att säkerhet vid utövning av hästsport och vid annan
hantering av hästar, i synnerhet när det gäller barn och ungdomar, är ett
betydelsefullt område som behöver belysas i högre grad. Inom ramen för
regeringens strategi för tjänstesäkerhet ges därför Konsumentverket i
uppdrag att arbeta vidare med tjänstesäkerhet i tre steg med utgångspunkt
i bl.a. hästrelaterade aktiviteter.
Motionen
Motion 2003/04:MJ40 (kd) tar upp informationsinsatser för att öka säkerheten
i samband med ridning. Motionärerna framhåller att ridning är den mest
skadedrabbade hästsportaktiviteten. Eftersom de flesta olyckor sker i den
oorganiserade verksamheten och inte på ridskolorna bör säkerhetsarbetet
i första hand inriktas på informationsinsatser gentemot hästägare (yrkande
6).
Utskottets ställningstagande
Som anförs i skrivelsen är ridning den i särklass mest skadedrabbade
hästsportaktiviteten och därefter kommer hantering av hästar. Under åren
1998-2001 uppskattas, enligt en rapport från Konsumentverket (PM 2003:12),
det totala antalet hästrelaterade skador i hela landet till ungefär 13
000, och nio av tio skadade är kvinnor och flickor. Av skadorna vid ridhus
och ridskola har 85 % skett under ridning. Utbudet av hästrelaterade
tjänster i form av upplevelser, t.ex. turridning eller andra typer av
hästturism, ökar och alltfler ovana personer hanterar hästar. I Sverige
rider en halv miljon människor regelbundet, varav många är barn. Som
regeringen framhåller är det i synnerhet med tanke på barns säkerhet
betydelsefullt att se över säkerheten inom hästverksamheten för att i
möjligaste mån undanröja risker och motverka skador. Inom ramen för regeringens
strategi för tjänstesäkerhet kommer Konsumentverket att ges i uppdrag att
arbeta vidare med tjänstesäkerhet i tre steg. Uppdraget skall redovisas
under år 2004. Utskottet delar regeringens uppfattning att det är angeläget
att hästrelaterade aktiviteter får en central plats i det inledande arbetet
med regeringens strategi för tjänstesäkerhet. De som utövar hästsport är
konsumenter av olika typer av hästrelaterade varor och tjänster, och i
takt med att marknaden växer ökar konsumentperspektivet i betydelse. Detta
är en särskilt viktig aspekt mot bakgrund av att alltfler utövare saknar
grundkunskaper om djur och tidigare erfarenhet av umgänge med djur.
Utskottet anser att syftet med motion 2003/04:MJ40 (kd) yrkande 6 i allt
väsentligt kan anses tillgodosett. Motionen avstyrks därmed i berörd del.

Hästens betydelse för människan
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsyrkande (fp) om hästar och rehabilitering
samt fyra motionsyrkanden (s, fp, c) om hästsektorn och jämställdhet, bl.
a. mot bakgrund av vad som anförs i skrivelsen. Vidare avstyrks ett
motionsyrkande (kd) om fördelning av medel till pojk- respektive flickidrotter,
bl.a. med hänvisning till Riksidrottsförbundets pågående projekt
Idrottsresurser på lika villkor. Slutligen avstyrks två motionsyrkanden (kd)
om ridsport och vissa skatteregler, bl.a. mot bakgrund av det pågående
arbetet inom skattenedsättningsutredningen.
Jämför reservationerna 2 (fp, kd), 3 (fp), 4 (c) och 5 (kd).
Skrivelsen
I skrivelsen framhålls att lokala initiativ där barn, ungdomar och personer
med funktionshinder utövar hästsport har en positiv inverkan på deltagarnas
fysiska och psykiska hälsa. I synnerhet är flickors möjlighet till utveckling
inom hästsporten värdefullt att tillvarata. Regeringen har därför tidigare
beslutat om en särskild satsning, det s.k. Handslaget, där barn- och
ungdomsverksamhet inom idrotten, bl.a. hästsporten, lyfts fram.
Motionerna
I motion 2003/04:MJ44 (fp) framhålls att ridning och annan hästsport är
viktigt i rehabiliteringshänseende. Ridning är en av de största
handikappidrotterna med över 4 000 aktiva ryttare. Detta är mycket positivt och
bör tas till vara. Enligt motionärerna bör regeringen utreda vad som kan
göras för att ytterligare stärka denna form av rehabiliteringsinsatser
och ta till vara hästens betydelse för sjuka och handikappade (yrkande 6).

Enligt motion 2003/04:MJ38 (s) delvis är det viktigt att flickors intresse
och engagemang tas till vara inom alla områden av hästsektorn. Det är
inte acceptabelt att flickor är mer eller mindre utestängda från delar av
sektorn. Motionären anser att också det motsatta förhållandet bör
uppmärksammas, nämligen att så få pojkar deltar i vissa hästaktiviteter.
Motionären bakom motion 2003/04:MJ42 (s) delvis anser att det finns starka
jämställdhetsskäl till att uppvärdera hästsektorn. Motionären hänvisar
till vad regeringen anför om att en satsning inom hästsektorn också skall
innebära en satsning på flickors intresse och flickors idrott. Denna
slutsats är viktig, inte minst med tanke på att ridning är den näst största
ungdomsidrotten. Jämställdhetsinsatser inom hästsporten tas även upp i
motion 2003/04:MJ44 (fp). Ridning är en sport som i mycket stor utsträckning
utövas av kvinnor. Ur ett genusperspektiv är det därför väsentligt att
sporten får lika bra villkor som annan sport- och fritidsverksamhet. Enligt
motionärerna bör fler pojkar rekryteras till ridsporten och fler kvinnor
till den mansdominerade travsporten (yrkande 5). I motion 2002/03:MJ487
(c) yrkande 34 delvis anförs att förbättringar för ridsporten också måste
ha ett tydligt jämställdhetsperspektiv. Av alla aktiva ungdomar inom
ridsporten är unga flickor klart dominerande. Mindre resurser satsas på
sporter som framför allt utövas av flickor, jämfört med fotboll eller
andra typiska pojksporter.
Motion 2003/04:MJ40 (kd) yrkande 3 tar upp behovet av att utreda fördelningen
av medel till pojk- respektive flickidrotter. Enligt motionärerna är det
uppenbart att ridskolorna och ridklubbarna har svårare att hävda sina
intressen gentemot de "manliga" idrotterna såsom fotboll och ishockey.
Trots klara direktiv från Riksidrottsförbundet till specialidrottsförbunden
är risken stor att de kvinnodominerade idrotterna missgynnas vid förbundens
fördelning av medel. I den kommunala prioriteringen är misstankarna om
denna diskriminering ännu mer befogad. Motionärerna anser att en oberoende
utredning bör göras om hur verkligheten ser ut för de idrotter som domineras
av flickor i förhållande till de idrotter som domineras av pojkar. Vidare
reses krav på att ridsporten skall vara skattefri när den bedrivs i
motionssyfte och är en friskvårdsförmån som bekostas av arbetsgivaren. Enligt
motionärerna är det anmärkningsvärt att ridsporten som är en av de största
folksporterna inte skall kunna utövas och värderas på lika villkor som
andra motionsformer (yrkande 4). Enligt yrkande 5 bör regeringen tillsätta
en utredning om möjligheterna att införa momsbefrielse för föreningsdrivna
ridskolor. Motionärerna påpekar att utbildning är momsbefriad i Sverige
och att det inte finns någon anledning till att ridutbildning i föreningsdrivna
ridskolor skall behandlas annorlunda än annan utbildning.
Utskottets ställningstagande
Som regeringen anför i skrivelsen är den svenska hästsektorn med sin
folkrörelsekaraktär unik. Medan hästsport i många länder endast är förunnat
ett fåtal har den svenska hästsporten blivit en folksport som engagerar
människor av alla kategorier. Hästsektorns betydelse i samhället har ökat
stadigt under de tre senaste decennierna. Det gäller antalet utövare såväl
på tävlingsnivå som på motionsnivå. På stallbackar och i hästhagar samlas
människor i alla åldrar, från olika yrkeskategorier och olika kulturer,
runt ett gemensamt intresse. Under senare år har hästens betydelse för
mänskligt välbefinnande uppmärksammats, och hästar används t.ex. i
verksamheter för personer med sociala problem. Inom hästsporten domineras
framför allt ridsporten av flickor och kvinnor vilket är en viktig aspekt
i sportsammanhang generellt där kvinnor och flickor är underrepresenterade.
En god utveckling av hästverksamheten bidrar därmed också till att
jämställdheten mellan könen i sportutövning ökar. De olika grenarna inom
hästsporten har gemensamt att de är mycket jämlika. Män och kvinnor, pojkar
och flickor tävlar på lika villkor. Bland utövarna inom respektive gren
är dock könsfördelningen ojämn. Travsporten är mansdominerad medan ridsporten
är kvinnodominerad. Ridsporten utövas enligt Svenska Ridsportförbundet
aktivt av över 500 000 svenskar varav ca 85 % är kvinnor och flickor.
Ridsporten är en av de största flickidrotterna i Sverige, trots att den
på det lokala planet ofta har fått stå tillbaka för satsningar på
traditionella pojksporter, t.ex. fotboll eller ishockey. Hästsporten tillvaratar
många kvinnors allmängiltiga intressen såsom motion, friluftsliv, gemenskap,
ansvar och sociala kontakter med människor och djur. Hästsportens effekter
sträcker sig alltså vida utanför den faktiska sportutövningen, vilket
innebär att kvinnors ställning i samhället kan stärkas genom att hästsporten
lyfts fram. Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att en satsning
inom hästsektorn också skall innebära en satsning på flickors intresse
och flickors idrott. Umgänget med hästar övar flickor i att leda och i
att sätta gränser, stärker deras självförtroende och erbjuder en meningsfull
fritid. För många flickor är också förtroendeuppdrag i ridklubben en ingång
till framtida uppdrag i andra demokratiska organisationer. I ridklubben
finner många flickor de positiva förebilder av starka och självständiga
kvinnor som de sedan bär med sig genom livet.
Riksdagen beslutade i december 2002 om ett bidrag om 100 miljoner kronor
till Sveriges Riksidrottsförbund från AB Svenska Spel. Bidraget är
inledningen till den ökade satsningen på idrottsrörelsens barn- och
ungdomsverksamhet, även kallad Handslaget, mellan staten, kommunerna och
idrottsrörelsen. Bidraget har som ändamål att stötta och uppmuntra
idrottsföreningar och specialidrottsförbund att öppna dörrarna för fler, hålla
nere avgifterna, satsa mer på flickors idrottande, delta i kampen mot
droger och intensifiera samarbetet med skolorna. Regeringen har i
budgetpropositionen för år 2004 föreslagit att ett bidrag på 200 miljoner
kronor fördelas till idrottsrörelsen enligt de närmare anvisningar som
kan komma att beslutas av regeringen. Satsningen innebär att möjligheter
skapas för Svenska Ridsportförbundet och de lokala föreningarna inom
ridsporten att utveckla sin verksamhet. Satsningen kan även nå ut till
funktionshindrade barn och ungdomar, som genom hästsporten kan bli delaktiga
i den sociala samvaro som finns inom idrotten. I sammanhanget bör också
Allmänna arvsfonden nämnas. Fonden har till ändamål att främja verksamhet
av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med
funktionshinder. Exempel på projekt som i dag pågår är demokratiprojektet
"Våga vara", som syftar till att stärka flickors självförtroende, och
projektet "Med hjälp av fyra ben", där handikappade barn ges möjlighet
att komma ut i naturen samtidigt som deras balans tränas.
Vid tidigare riksdagsbehandling (2002/03:KrU4) har bl.a. framhållits att
idrottsrörelsen under senare år gjort framsteg när det gäller jämställdhet
och att Riksidrottsförbundets inställning är att såväl makt som resurser
i idrottsliga sammanhang skall fördelas på ett rättvist sätt mellan könen.
Samtidigt har konstaterats att förbundets uppfattning inte fått genomslag
på alla nivåer inom idrotten. Inte minst visas detta genom återkommande
rapporter i medierna om hur flickidrott ges sämre villkor, t.ex. vad gäller
träningstider, än den idrott som till övervägande del har pojkar som
deltagare. Utskottet vill därför särskilt framhålla vikten av att
Riksidrottsförbundet intensifierar sitt arbete med att sprida kunskap och väcka
debatt i dessa frågor så att förbundets uppfattning får genomslag nedåt
i organisationen. Därigenom skulle attityder och verksamhetsinriktning
kunna påverkas även utanför idrottsrörelsen, t.ex. hos ansvariga inom
kommunerna.
När det gäller fördelningen av medel mellan olika idrottsgrenar vill
utskottet hänvisa till den redogörelse för hur specialidrottsföreningarna
får medel som framgår av kulturutskottets yttrande (2003/04:KrU2y). I
yttrandet framhålls bl.a. förljande. När det gäller det statliga lokala
investeringsstödet (LOK-stödet) måste de föreningar som erhållit stöd
till Riksidrottsförbundet (RF) redovisa hur flickor respektive pojkar
fått del av detta. När det gäller bidrag från RF till specialförbunden
bygger principerna för bidragsfördelning bl.a. på förbundens utveckling
över tiden grundat på ett antal kriterier i form av statistiska uppgifter.
Ett av dessa är jämställdhetsplanens delmål om representation i styrelser
och valberedningar. RF för en löpande dialog med varje förbund om bl.a.
innehållet i verksamheten och hur förbundet uppfyller både de mål som
RF-stämman beslutat och jämställdhetsplanens delmål. Kulturutskottet
framhåller också det projekt som för närvarande pågår hos RF, nämligen
Idrottsresurser på lika villkor. Projektet skall kartlägga, analysera och
sprida kunskap om hur samhällets resurser till idrotten fördelas och
utnyttjas. Bland annat skall fördelningen mellan kvinnor och män studeras.
Projektet skall också samla in goda exempel på metoder och modeller som
leder till en rättvis resursfördelning. Projektet beräknas vara slutfört
under april 2004. Miljö- och jordbruksutskottet, som ansluter sig till
kulturutskottets bedömning, förutsätter att regeringen vid behov återkommer
till riksdagen med erforderliga förslag beträffande fördelningen av
samhällets resurser till idrotten. Mot bakgrund av det anförda föreslår
utskottet att motionerna 2003/04:MJ38 (s) i denna del, 2003/04:MJ40 (kd)
yrkande 3, 2003/04:MJ42 (s) i denna del, 2003/04:MJ44 (fp) yrkandena 5
och 6 samt 2002/03:MJ487 (c) yrkande 34 i denna del lämnas utan riksdagens
vidare åtgärd.
Beträffande motion 2003/04:MJ40 (kd) yrkande 4, med krav på att ridsporten
skall vara skattefri när den bedrivs i motionssyfte och är en friskvårdsförmån
som bekostas av arbetsgivaren, vill utskottet anföra följande. Som skattefria
personalvårdsförmåner räknas förmåner som riktar sig till hela personalen
och som består av enklare åtgärder för att skapa trivsel i arbetet eller
liknande eller lämnas på grund av sedvänja inom det yrke eller den verksamhet
som det är fråga om. Möjlighet till enklare slag av motion och annan
friskvård räknas hit. Genom en lagändring hösten 2003 (prop. 2002/03:123,
bet. 2003/04:SkU3) förenklades reglerna genom ett slopande av villkoren
att motionen eller friskvården skall utövas inom särskilda anläggningar
eller enligt abonnemang som tecknats av arbetsgivaren och betalas direkt
av denne till anläggningens innehavare. Av förenklingsskäl slopades även
kraven på att förmånen skall vara av kollektiv natur eller i ringa omfattning
utövas av den anställde. Efter lagändringen blir det avgörande för
skattefriheten i huvudsak att motionen eller friskvården riktar sig till
hela personalen, är av mindre värde och av enklare slag samt att förmånen
inte får bytas ut mot kontant ersättning. Utskottet avstyrker därmed motion
2003/04:MJ40 (kd) yrkande 4.
När det gäller begäran i motion 2003/04:MJ40 (kd) yrkande 5 om att regeringen
bör tillsätta en utredning om möjligheterna att införa momsbefrielse för
föreningsdrivna ridskolor vill utskottet redovisa följande. Icke skattepliktig
utbildning är enligt momslagen sådan grundskole-, gymnasieskole- och
högskoleutbildning som sker i det allmännas regi eller av erkänd
utbildningssamordnare samt övrig utbildning som berättigar till studiemedel
enligt studiestödslagen. Med det allmänna avses stat, kommun eller landsting.
Med uttrycket av erkänd utbildningssamordnare avses t.ex. fristående
skolor och kompletterande skolor som tillhandahåller utbildning som ett
led i det allmännas utbildningsinsatser. Skatteplikt gäller däremot för
i princip all kommersiellt bedriven utbildning som sker utom ramen för
den ordinarie skolutbildningen och som inte heller berättigar till studiestöd.
Vidare vill utskottet hänvisa till att regeringen, mot bakgrund av
riksdagens tillkännagivande till regeringen (bet. 2001/02:SkU18, rskr. 199),
tillkallade en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av
tillämpningsområdet för de reducerade skattesatserna och undantagen från
beskattning inom mervärdesskatteområdet (dir. 2002:141). I uppdraget ingår
bl.a. att analysera skattesatsernas struktur utifrån rättsliga, administrativa,
ekonomiska, konkurrensmässiga, fördelningspolitiska och statsfinansiella
aspekter. I sin analys av skattesatsernas struktur skall även internationella
konkurrensfrågor beaktas. Uppdraget skall redovisas i två etapper under
åren 2004 och 2005. Utskottet avstyrker mot bakgrund av ovanstående motion
2003/04:MJ40 (kd) i berörd del.
Forskning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker mot bakgrund av vad som anförs i skrivelsen ett
motionsyrkande (kd) om en forskningsfond för hästnäringen samt ett
motionsyrkande
(fp) om behovet av en långsiktig forskningspolitik.
Jämför reservationerna 6 (fp) och 7 (kd).
Skrivelsen
I skrivelsen framhålls att forskning och kunskapsspridning inom hästområdet
är av avgörande betydelse för sektorns utveckling och att regeringen ser
positivt på de initiativ som redan tagits. Frågan om hästforskningens
utveckling kommer därför att tas upp i samband med den forskningspolitiska
proposition som planeras till mitten av mandatperioden.
Motionerna
I motion 2003/04:MJ40 (kd) yrkande 11 begärs att en forskningsfond inrättas
för hästnäringen. Motionärerna hävisar till den hästpolitiska utredningens
förslag om att staten bör anvisa fem miljoner kronor under en fyraårsperiod
för forskning på hästområdet och att regeringen bör lägga fram ett sådant
förslag i samband med kommande budgetproposition. En förutsättning för
att staten skall anvisa medel till sådan forskning bör vara att Nationella
Stiftelsen för Hästhållningens Främjande (NS) inrättar en hästnäringens
forskningsfond och ett hästnäringens forskningsforum samt att Forskningsrådet
för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (FORMAS) inrättar en
särskild hästforskningskommitté. En annan förutsättning bör vara att ett
långsiktigt bindande avtal ingås mellan FORMAS och NS angående uppgifter,
ansvarsfördelning, styrelseformer och finansiering.
Motion 2003/04:MJ44 (fp) yrkande 4 tar upp behovet av en långsiktig
forskningspolitik. Regeringen aviserar att hästforskningen skall tas upp
senare i den forskningspolitiska propositionen. Motionärerna anser att
det är angeläget att ta fram långsiktiga strategier för detta forskningsområde
såsom för alla andra viktiga områden. Det bör undersökas hur forskningen
kan utvecklas både inom befintliga och nya discipliner. Ett viktigt område
kan vara hästens betydelse inom landsbygdsutvecklingen.
Utskottets ställningstagande
Som regeringen anför har forskningsbehovet inom hästsektorn till viss del
uppmärksammats på senare tid. Hippocampus, som är en centrumbildning mellan
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Statens veterinärmedicinska anstalt
(SVA), har skapat ett nytt ramprogram för hästforskning som kallas Hästen
- för arbete, sport och fritid. Programmet berör flera olika områden och
planeras att pågå under åren 2002-2010. Finansiering sker främst genom
att medel avsätts av parternas basresurser. Även ATG, försäkringsbolaget
Agria, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande
(FORMAS), Lantbrukarnas Riksförbund samt olika foder- och läkemedelsföretag
finansierar viss forskning. Programmet är mycket omfattande och anlägger
ett tvärvetenskapligt och användartillvänt perspektiv, vilket måste anses
positivt och väl i linje med behoven på området. Fortfarande finns dock
behov av ytterligare forskning på hästområdet, vilket traditionellt är
ett eftersatt forskningsområde. Exempel på områden där forskningen kan
behöva utökas är hästens sociala betydelse, dess betydelse i samhället
och olika faktorer med betydelse för i synnerhet barns och ungdomars
säkerhet i samband med hästsport. Forskning kring veterinära frågor,
utfodring, hästhållning och byggnader är också viktiga områden. Utskottet
delar regeringens bedömning att en långsiktig finansiering är en betydelsefull
faktor för forskningens omfattning på olika områden. Utskottet anser det
värdefullt att regeringen avser att återkomma till frågan om hästforskningens
utveckling i samband med den forskningspolitiska propositionen. Mot
bakgrund av det anförda föreslår utskottet att motionerna 2003/04:MJ40 (kd)
yrkande 11 och 2003/04:MJ44 (fp) yrkande 4 lämnas utan vidare åtgärd.
Utbildning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett antal motionsyrkanden (s, fp, kd) om utbildning
mot bakgrund av vad som anförs i skrivelsen.
Jämför reservationerna 8 (fp), 9 (kd), 10 (fp, kd) och 11 (kd).
Motionerna
I motion 2002/03:MJ441 (s) delvis framhålls att det krävs en mer seriös
ansats när det gäller utbildning och forskning inom hästens område. Enligt
motionären är det alarmerande för hela hästsektorn att tillgängliga
yrkesutbildningar i de flesta fall inte täcker arbetsmarknadens behov.
Enligt motion 2003/04:MJ40 (kd) har Sveriges lantbruksuniversitet,
företrädare för hästsektorn och studentrepresentanter uttalat ett starkt
intresse för att införa ett tredje år på hippologprogrammet, vilket skulle
leda till kandidatexamen. Den hästpolitiska utredningen föreslår att ett
tredje utbildningsår införs först när det säkerställts att nuvarande
tvååriga utbildning visar på stabilitet, långsiktighet och säkerställd
finansiering. Motionärerna bedömer att dessa villkor i dag är uppfyllda
och föreslår därför att ett tredje år införs (yrkande 12). Enligt yrkande
13 bör regeringen tillsätta en utredning med uppdrag att utreda konsekvenserna
av att finansiera den hippologiska högskoleutbildningen enligt samma
principer som normalt gäller för högskoleutbildning. I yrkande 15 framhålls
att Sverige i dag har för få unghästutbildare. Den hästpolitiska utredningen
föreslog att ett bolag skulle inrättas för att utbilda omkring 50 hästar
per år. Enligt motionärerna bör regeringen i 2005 års budgetproposition
anslå extra medel till unghästutbildning med inriktning på utbildning av
ridinstruktörer. Därigenom skulle största möjliga antal utbildade hästar
per investerad krona erhållas.
Motion 2003/04:MJ44 (fp) yrkande 3 tar upp behovet av lärlingsutbildningar
inom hästsektorn. Enligt motionärerna kan hästsektorns utbildningsbehov
inte enbart täckas av högskoleutbildningar utan det är också viktigt att
se över utbildningsbehovet på andra nivåer. Folkpartiet har i flera
sammanhang påpekat behovet av en bättre lärlingsutbildning i Sverige och
anser att flera yrken och verksamheter inom hästnäringen skulle kunna
vara utmärkta för denna utbildningsform. Regeringen borde uppmuntra
hästsektorn och kommunerna att se över var inom hästnäringen sådana
utbildningar skulle kunna vara lämpliga.
Motion 2003/04:MJ40 (kd) yrkande 2 behandlar tillgången på ridinstruktörer.
Många lokala klubbar dras med betydande ekonomiska svårigheter att få
verksamheten att gå runt. Hästhållning samt fastighets- och materialunderhåll
drar stora kostnader liksom hästskötare, instruktörer och tränare.
Hovslagarutbildningen tas upp i yrkande 14. Motionärerna påpekar att det
länge har rått brist på välutbildade hovslagare i Sverige. Det är därför
positivt att Sveriges lantbruksuniversitet har fått i uppdrag att bekosta
minst 35 utbildningsplatser per år. För att öka antalet hovslagare bör
också nuvarande utbildning utvidgas med en lärlingsutbildning.
Utskottets ställningstagande
Som anförs i skrivelsen är tillgången på välutbildad och kvalificerad
personal en viktig faktor för hästsektorns framtida utveckling, inte minst
med tanke på sektorns möjligheter att konkurrera internationellt på olika
områden. Det är av stor betydelse att en sammanhållen utbildningskedja
skapas så att tillgänglig kompetens kan utnyttjas på bästa sätt. För att
uppnå detta krävs att utbildningssystemet är väl samordnat, flexibelt,
har ett jämställdhetsperspektiv och är anpassat till efterfrågan inom
sektorn. Sveriges lantbruksuniversitet är huvudman för hippologutbildningen
som är en tvåårig högskoleutbildning. Under utbildningen integreras teori
och praktik för att ge ett helhetsperspektiv på hästen som biologisk
varelse. Under det första året studeras hästens anatomi och fysiologi,
hälso- och sjukvård, hästens beteende (etologi), utfodring och miljö,
avel, reproduktion, stuteriverksamhet, hästen och människan, ridlära och
ridning, tränings- och tävlingslära, körlära och körning, hantering och
utbildning av unghäst, hovvård och hovbeslag, stalltjänst samt häst- och
anläggningsvård. Under det andra året väljer studenterna inriktning:
ridlärare, stallchef eller trav- och galoppinriktning. Utbildningen
finansieras delvis av staten via Sveriges lantbruksuniversitet och delvis av
de medel som avsätts i avtalet mellan staten och ATG:s ägare via Nationella
Stiftelsen för Hästhållningens Främjande. Den hästpolitiska utredningen
lade fram förslag på förändringar av hippologutbildningen angående bl.a.
ansvarsfördelning, styrformer och finansiering. Utskottet delar regeringens
och den hästpolitiska utredningens bedömning att staten och hästnäringen
även fortsättningsvis bör stå för ungefär hälften vardera av kostnaderna
och att medlen bör utbetalas som årliga driftsanslag. Vidare välkomnar
utskottet att regeringen, i enlighet med den hästpolitiska utredningens
förslag, har utökat de medel som står till Sveriges lantbruksuniversitets
förfogande för hippologutbildningen. Från och med år 2001 disponerar
universitet högst 15,9 miljoner kronor per år för hippologprogrammets
räkning. Med det anförda föreslår utskottet att motionerna 2003/04:MJ40
(kd) yrkandena 2, 12, 13 och 15, 2003/04:MJ44 (fp) yrkande 3 och 2002/03:MJ441
(s) i denna del lämnas utan vidare åtgärd.
Som regeringen framhåller är en fungerande hovslageriverksamhet dels en
förutsättning för att varje hästägare skall kunna ta sitt ansvar för att
hästen ges tillfredsställande hovvård, dels för att den svenska hästhållningen
på ett nationellt plan skall anses uppfylla höga djurskyddskrav. Enligt
en bedömning som gjorts av Nationella Stiftelsen för Hästhållningens
Främjande fanns det år 2000 ca 1 000 personer som bedrev hovslageriverksamhet
i Sverige, varav endast hälften hade formell kompetens. Det har länge
rått en brist på välutbildade hovslagare, vilket har medfört en risk för
djurskyddsproblem. För att avhjälpa denna brist krävs en ökning av antalet
utbildningsplatser. Utskottet välkomnar därför att regeringen i enlighet
med den hästpolitiska utredningens förslag och remissinstansernas synpunkter
ålagt Sveriges lantbruksuniversitet att inom ramen för sitt anslag bekosta
minst 35 utbildningsplatser per år. Med det anförda föreslås att motion
2003/04:MJ40 (kd) yrkande 14 lämnas utan vidare åtgärd.
Djurskydd
Utskottets förslag i korthet
Mot bakgrund bl.a. av vad som anförs i skrivelsen avstyrker utskottet tre
motionsyrkanden om djurskydd (fp, v). Vidare avstyrks ett motionsyrkande
(kd) om tävlingsveterinärer med hänvisning till att frågan för närvarande
bereds inom Regeringskansliet.
Jämför reservationerna 12 (v), 13 (fp), 14 (v) och 15 (m, fp, kd, c, mp).

Motionerna
I motion 2003/04:MJ39 (v) yrkande 1 framhålls vikten av att hästar ges
möjlighet till daglig utevistelse och att hästar skall hållas i grupp.
Enligt djurskyddslagen skall djur få möjlighet att utöva sina naturliga
beteenden. När det gäller hästar finns det inga förordningar som ställer
krav på hästars möjlighet till bete samt möjlighet till vistelse tillsammans
med andra hästar. Enligt yrkande 2 bör kunskapskrav införas för hästägare
och Statens jordbruksverk få i uppdrag att utreda möjligheterna för att
sådana införs. Motionärerna påpekar att samtidigt som alltfler människor
skaffar häst blir det allt vanligare att djurskyddsinspektörer upptäcker
fall av vanvård. Även motion 2003/04:MJ44 (fp) yrkande 7 delvis tar upp
behovet av ett stärkt djurskydd samt utbildnings- och informationsinsatser
inom området. En av de viktigaste delarna i djurskyddet är att efterlevnaden
kontrolleras. Motionärerna anser att kontrollen bör skärpas såväl i Sverige
som i övriga nationer inom EU. Inom hästnäringen har det på senare tid
tillkommit många nya företagare med mindre erfarenhet av att driva verksamhet
med många djur, vilket ställer höga krav på utbildnings- och
informationssatsningar.
Den nya djurskyddsmyndigheten bör i samverkan med näringen och kommunerna
få i uppdrag att intensifiera informationen kring djurskyddet med särskild
inriktning mot hästar.
Kristdemokraterna anför i motion 2003/04:MJ40 (kd) att det gällande
regelverket innebär att det vid offentlig tävling med djur skall finnas en
veterinär som förordnats av Jordbruksverket. Motionärerna anser att
regeringen bör se över dessa bestämmelser och deras tillämpning med syfte
att förenkla systemet med förordnande av tävlingsveterinärer vid hästtävlingar
och minska de kostnader för arrangörerna som är förknippade med dagens
system. Riksmötet 2000/01 beslöt, efter motioner från Kristdemokraterna
och Miljöpartiet, att som sin mening tillkännage detta för regeringen.
Ännu har regeringen inte gjort något för att verkställa riksdagens beslut.
Motionärerna föreslår därför att riksdagen upprepar detta tillkännagivande
för regeringen (yrkande 7).
Utskottets ställningstagande
Som anförs i skrivelsen är utvidgningen av 4 § djurskyddslagen (prop.
2001/02:93, bet. 2001/02:MJU20, rskr. 2001/02:257), med ikraftträdande
den 1 januari 2003, en viktig förändring som bl.a. innebär att naturligt
beteende nu omfattar alla djur. Tidigare omfattade bestämmelsen endast
djur som användes i produktion, försöksverksamhet eller tävling eftersom
krav på effektivitet och lönsamhet ansågs medföra särskilda risker för
djurskyddet. För hästhållningen, liksom för andra typer av djurhållning,
är djurskyddet och hänsynstagande till djurens behov och förutsättningar
en fråga som intresserar alltfler. Bland hästägarna är de som inte har
någon tidigare erfarenhet av hästhållning eller annan djurhållning en
växande grupp. Detta ställer höga krav på sektorns organisationer att
aktivt prioritera djurskyddsarbetet, bl.a. genom antagande av djurskyddspolicy
samt förmedlande av kunskap och information om gällande bestämmelser.
Från samhällets sida görs återkommande utvärderingar och förbättringar av
djurskyddsbestämmelserna. Utskottet delar regeringens uppfattning att det
är av stor vikt att tillräckliga krav på ett gott djurskydd ställs i lagar,
förordningar och föreskrifter. Av lika stor vikt är dock att de regler
som finns verkligen följs. Under år 1997 genomförde Statens jordbruksverk
ett landsomfattande projekt som gällde djurskyddstillsyn av hästhållning
(Rapport 1998:23). Över 4 600 häststall besöktes över hela landet och
verket gjorde bedömningen att de svenska hästarna överlag sköts väl och
att uppenbar vanvård hör till ovanligheterna. Den nya Djurskyddsmyndigheten
har övertagit ansvaret för djurskyddsfrågor från Jordbruksverket. Den nya
myndigheten ges ökade möjligheter att meddela bindande föreskrifter om
hur tillsynen skall bedrivas enligt djurskyddslagen (SFS 2003:52, prop.
2001/02:189, bet. 2002/03:MJU5, rskr. 2002/03:98), en möjlighet som
Jordbruksverket inte har haft. Djurskyddsmyndigheten får också i uppdrag
att upprätta ett djurskyddstillsynsregister som kan användas för kommunernas
praktiska tillsynsarbete. Sannolikt kommer dessa åtgärder på sikt att i
ännu högre grad bidra till ett gott djurskydd bland hästar. Som utskottet
tidigare anfört (bet. 2002/03:MJU4) syftar det krav på tillstånd för
verksamhet med sällskapsdjur och hästar som regeringen föreslår till
garantier för att den som omhänderhar sådana djur också har mycket goda
kunskaper om djuren. Utskottet hade ingen annan uppfattning än motionärerna
om vikten av att den som har hästar i sin vård också har erforderlig
kunskap om och förmåga att tillgodose hästens behov. Utskottet var emellertid
inte berett att tillmötesgå yrkandet om mer formaliserade krav på utbildning
i ämnet. Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att motionerna
2003/04:MJ39 (v) yrkandena 1 och 2 samt 2003/04:MJ44 (fp) yrkande 7 i denna
del bör lämnas utan vidare åtgärd.
När det gäller de i motion 2003/04:MJ40 (kd) yrkande 7 framförda kraven
med anledning av riksdagens tidigare uttalanden om regelverket kring
tävlingsveterinärer vill utskottet redovisa följande. Till följd av riksdagens
tillkännagivande gav regeringen den 20 juni 2001 i uppdrag åt Jordbruksverket
att se över regelverket, med syfte att kartlägga eventuella problem med
dess tillämpning och vid behov föreslå förändringar utan att detta innebär
försämringar för djurskyddet. Jordbruksverket redovisade uppdraget den 23
oktober 2001. Av rapporten framgår bl.a. att verket gjort en kartläggning
av vilka eventuella problem systemet med förordnande av tävlingsveterinärer
på hästtävlingar innebär. Ett problem med systemet är relativt höga
kostnader på tävlingar med få deltagare samt svårigheter att få tag på
veterinärer som är villiga att ställa upp. Jordbruksverket föreslår därför
en förenkling av systemet. Förslaget innebär att tävlingsveterinärer
förordnas av länsstyrelserna men att de inte är anställda av vare sig
Jordbruksverket eller länsstyrelserna. Jordbruksverket överlämnar alltså
förvaltningsuppgiften till de enskilda tävlingsveterinärerna, vilket
innebär att de själva får debitera arrangörerna. Uppdraget som tävlingsveterinär
förblir dock myndighetsutövning med skadeståndsansvaret kvar hos
Jordbruksverket. För att motverka att kostnaden för samma myndighetsutövning
skall variera alltför mycket fastställer Jordbruksverket taxan. Förslaget
syftar till att underlätta för arrangörerna att få tag på tävlingsveterinärer
samtidigt som Jordbruksverkets arbetsbelastning med dessa ärenden minskar.
För att förslaget skall kunna genomföras krävs ändringar i djurskyddslagen
och djurskyddsförordningen. Enligt Jordbruksverket innebär förslaget inte
någon försämring för djurskyddet. Utskottet har inhämtat att frågan för
närvarande bereds inom Regeringskansliet. I avvaktan på resultatet av
pågående beredning är utskottet inte berett att föreslå någon åtgärd med
anledning av motion 2003/04:MJ40 (kd) yrkande 7. Motionen avstyrks därmed
i berörd del.
Identifiering och registrering av hästar m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker två motionsyrkanden om avel mot bakgrund av vad som
anförs i skrivelsen samt föreslagna lagändringar. Vidare avstyrks ett
antal motionsyrkanden (m, fp, v, mp) om handel med hästar, mot bakgrund
av vad regeringen redovisar om Sveriges agerande i frågan både nationellt
och inom EU.
Jämför reservationerna 16 (fp, kd), 17 (v) och 18 (mp).
Skrivelsen
Regeringen framhåller att effektiva och moderna registersystem samt rutiner
för informationshantering på hästområdet har stor betydelse både ur
djurskydds- och djurhälsoperspektiv samt för hästsektorns utveckling. Statens
jordbruksverk ges därför i uppdrag att göra en omfattande översyn av den
nuvarande situationen när det gäller identifiering och registrering av
hästar samt datastödet i samband med detta. Uppdraget skall redovisas
senast den 1 november 2004.
Motionerna
Enligt motion 2003/04:MJ38 (s) delvis är det viktigt ur djurskyddssynpunkt
att den aktualiserade översynen av den nuvarande situationen beträffande
identifiering och registrering av hästar beaktar behovet av information
om avelsverksamhet med inriktning på sport och prestation.
I motion 2003/04:MJ439 (s) delvis framhålls vikten av att undersöka
förutsättningarna för en kontrollverksamhet för hästhälsa som ger möjlighet
att använda avkommeundersökningar i avelsarbetet. Vidare bör undersökas
om regler kan införas som ger möjlighet att utkräva skadestånd av tillverkare
eller försäljare av produkter avsedda för djur, om dessa ger upphov till
skada på djuret.
I motion 2003/04:MJ39 (v) yrkande 3 reses krav på att Sverige inom EU bör
verka för att förhindra att handel på hästmarknader med plågade och
vanskötta djur får fortgå. Varje år försvinner drygt 5 000 svenska hästar
spårlöst. Högre slaktpriser utomlands, öppna tullgränser och hög efterfrågan
på hästkött utanför Sveriges gränser lockar svenskar att göra illegala
hästaffärer. Djuren körs i förseglade fordon, i så kallad transit, till
destinationslandet. Innan hästarna till sist når slakterierna byter de
ägare på hästmarknader runtom i Europa. I yrkande 4 framhålls att
transporterna av levande slaktdjur kraftigt skall begränsas. Eftersom det
svenska folket i regel inte äter hästkött, bör djuren i stället helst
slaktas på plats innan transport sker. I yrkande 5 framförs krav på att
Sverige inom EU bör verka för att levande djur undantas från EU:s regler
om varors fria rörlighet. Enligt motionärerna bör samma regler inte gälla
för gränsöverskridande handel med levande djur som för vanliga varor,
motiverat både ur djuromsorgs- och smittskyddssynpunkt. Risken för att
sjukdomar sprids är alltid betydligt större när levande djur transporteras
jämfört med slaktkroppar. I motion 2003/04:MJ44 (fp) anförs att det är av
yttersta vikt att djurskyddet stärks såväl inom hästsektorn som på andra
områden. Detta gäller inte minst djurskyddet inom EU och problemen med
transporter av levande djur. Regeringen bör fortsätta att inom EU driva
frågan om stopp för långa och ur djurskyddshänseende otillfredsställande
transporter av hästar (yrkande 7 delvis). I motion 2002/03:MJ307 (m)
framhålls vikten av att arbetet intensifieras med att hitta lösningar som
gör att hästar inte längre exporteras till slakt i annat EU-land. Vidare
bör Sverige arbeta intensivt för att förbättra hästarnas förhållanden
inom ramen för EU-arbetet. I motion 2002/03:MJ490 (mp) anförs att i och
med EU-medlemskapet har gränskontrollerna försvunnit och såväl import som
export av hästar sker i stor omfattning. Ofta importeras hästar utan papper
och veterinärintyg. Billiga hästar sänds ut till Italien och Belgien,
ofta efter att ha sålts eller bytts via mellanhänder i Danmark. Därifrån
finns dokumenterade transporter av slakthäst till södra Italien, en
transport på flera dygn utan mat eller vatten. Dessa transporter måste
stoppas (yrkande 5).
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning att det finns behov av att se över
det befintliga systemet för registrering och stamboksföring av hästar,
utförandet av hästpass och användningen av datateknik i dessa sammanhang.
Vidare bör möjligheterna studeras att utveckla det befintliga
djursjukdatasystemet för att skapa förutsättningar för bättre häststatistik och
en användning i avelssammanhang. Mot den bakgrunden välkomnar utskottet
att Jordbruksverket ges i uppdrag att utföra nödvändig kartläggning,
analysera situationen och föreslå lämpliga åtgärder. Utskottet anser därmed
att motion 2003/04:MJ38 (s) i denna del kan lämnas utan åtgärd.
Regeringen har i en promemoria (Jo2003/1615) föreslagit ändringar i lagen
(1985:342) om kontroll av husdjur m.m. och förordningen (1985:343) om
kontroll av husdjur m.m., som innebär att den obligatoriska avelsvärderingen
av hingstar ersätts med obligatorisk hälsobedömning. Förslaget, som har
remissbehandlats, är mycket viktigt ur både konsument- och djurskyddsperspektiv.
Utskottet anser därmed att motion 2003/04:MJ439 (s) i denna del bör lämnas
utan vidare åtgärd i den mån den inte tillgodosetts med det anförda.
Utskottet instämmer i vad som anförs i motionerna 2003/04:MJ39 (v) yrkandena
3-5, 2003/04:MJ44 (fp) yrkande 7 delvis, 2002/03:MJ307 (m) och 2002/03:MJ490
(mp) yrkande 5 om handel med hästar. Som regeringen påpekar i skrivelsen
har den inom EU grundläggande principen om fri rörlighet för varor och
tjänster lett till att djurtransportområdet i det närmaste är totalt
harmoniserat. Detta innebär i stor utsträckning att i princip samma regler
gäller i alla medlemsländer och att det inte är möjligt för Sverige att
ha nationella bestämmelser om skydd av djur under transport som avviker
från EG-reglerna. Bestämmelserna gäller inom hela unionen och Sverige kan
inte förhindra utförsel av djur till andra medlemsstater. Under många år
har det med jämna mellanrum uppdagats stora problem med djurtransporter
på EU-nivå. Utskottet konstaterar att Sverige har agerat starkt pådrivande
för att förändringar skall komma till stånd. Reglerna måste skärpas och
medlemsstaterna förbättra sin tillsyn så att de regler som finns verkligen
efterlevs. Efter starka påtryckningar från medlemsländerna och allmänheten
presenterade EG-kommissionen under sommaren 2003 det förslag till nya
regler om djurtransporter som utlovats sedan flera år. Förslaget innebär
förbättringar på vissa områden men är inte tillräckligt långtgående ur
ett djurskyddsperspektiv. Förslaget bearbetas för närvarande i en
rådsarbetsgrupp. Utskottet vill även framhålla de initiativ som tagits
nationellt
för att nå förbättringar på djurtransportområdet. Regeringen beslutade i
början av år 2001 om direktiv till en utredning om onödiga respektive
långa djurtransporter och om slakt nära uppfödningsplatsen. Utredningens
uppdrag var bl.a. att kartlägga transportsituationen och se över det
befintliga regelverket. I januari 2003 presenterade Djurtransportutredningen
betänkandet Kännande varelser eller okänsliga varor? (SOU 2003:6). En
omfattande dokumentation visar på stora problem vid framför allt transport
av slakthästar, företrädesvis från Östeuropa till södra Europa. Utredningen
bedömer att hästar är ett av de djurslag som far mest illa vid transporter,
i synnerhet i samband med slakttransporter. I betänkandet förs en rad
olika förslag fram, bl.a. krav på förändringar i EG-bestämmelserna för
skydd av djur under transport. Regeringen har beaktat utredningens förslag
vid framtagandet av en svensk position inför förhandlingsarbetet om de
nya EG-bestämmelserna. Utskottet delar regeringens uppfattning att
djurskyddstillsynen inom EU måste förbättras, men att det också är av stor
vikt att den som säljer en häst försäkrar sig om att hästen slipper
utsättas för långa plågsamma transporter till slakt. Hästsektorns organisationer
spelar härvid en viktig roll för att skapa debatt och sprida information
i dessa frågor. Utskottet utgår från att den svenska regeringen även
fortsättningsvis kommer att prioritera djurtransportfrågan och fortsätta
verka för ett bättre djurskydd under transport. Det anförda innebär enligt
utskottets mening att motionerna 2003/04:MJ39 (v) yrkandena 3-5, 2003/04:MJ44
(fp) yrkande 7 i denna del, 2002/03:MJ307 (m) och 2002/03:MJ490 (mp)
yrkande 5 i allt väsentligt kan anses tillgodosedda. Utskottet föreslår
därför att riksdagen lämnar berörda motionsyrkanden utan åtgärd.
Bevarande av hotade raser
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker sju motionsyrkanden (s, kd, c) om bevarande av hotade
raser mot bakgrund av vad som anförs i skrivelsen bl.a. om ett nationellt
målprogram för förvaltning av husdjursgenetiska resurser.
Jämför reservation 19 (kd, c).
Motionerna
Enligt motion 2003/04:MJ45 (c) yrkande 3 behöver mer resurser tilldelas
bevarandet av utrotningshotade hästraser. Bevarandet av den biologiska
mångfalden innefattar även bevarandet av genetiskt material hos husdjur.
Samhället och framtida generationer riskerar att förlora mycket om inte
nödvändiga resurser avsätts. Den hästpolitiska utredningen påtalade behovet
av resurser för bevarandet av hästraser, en uppfattning som motionärerna
beklagar att regeringen inte delar. I motion 2002/03:MJ441 (s) delvis
framhålls att de s.k. inhemska raserna gotlandsrusset, den svenska ardennern,
den nordsvenska brukshästen och de kallblodiga och varmblodiga travarna
behöver stöd för att överleva och utvecklas. Motionärerna ser därför
positivt på den hästpolitiska utredningens förslag om stöd till dessa. I
motion 2003/04:MJ40 (kd) framförs krav på att den kallblodiga travaren
skall omfattas av bevarandeinsatserna. Riksdagen har tidigare beslutat om
insatser för bevarande av de utrotningshotade raserna gotlandsruss,
ardenner och nordsvensk brukshäst. Motionärerna påpekar att särskilda medel
avsätts inom miljöersättningsprogrammets delprogram för utbildning,
information och demonstrationsobjekt för att främja bevarandet av dessa
raser. Den kallblodiga travaren bör också ingå i de hästraser som omfattas
av regeringens insats, eftersom populationen och antal betäckta ston i
stort sett är desamma för denna ras som för andra hotade raser. Enligt
motionärerna bör den kallblodiga travaren ingå i de för gotlandsrusset,
ardenner och nordsvenska brukshästen tidigare beslutade bevarandeinsatserna
(yrkande 8). Även i motion 2003/04:MJ41 (s) reses krav på att staten vidtar
åtgärder för att säkerställa den s.k. kallblodsrasens överlevnad.
Motionärerna begär också att kallblodshästen får minoritetsstatus.
Kallblodshästen,
som även kallas den nordsvenska hästen, är en av tre raser med ursprung
i Sverige. Motionärerna påpekar att med knappt 500 födda föl per år under
de senaste åren är den rent statistiska populationsbasen för rasens
långsiktiga överlevnad hotad. Fortsätter den långsiktigt utläsbara nedgången
av födslar kommer rasen inte att existera om 25 till 30 år. I syfte att
vända trenden och säkerställa rasens långsiktiga överlevnad måste staten
vidta nödvändiga åtgärder genom bl.a. sitt delägda bolag ATG (AB Trav och
Galopp) och genom avtal med STC (Svenska Travsportens Centralförbund).
I motionerna 2003/04:MJ40 (kd) yrkande 9, 2002/03:MJ430 (kd) yrkande 5
och 2003/04:MJ475 (kd) yrkande 4 anförs att svensk halvblodsavel är en
del av det svenska kulturarvet. Därtill bidrar aveln till intäkter för
lantbruksnäringen och till det svenska öppna landskapet. Alltfler av de
äldre uppfödarna slutar. Orsakerna är bl.a. dålig lönsamhet, snabb utveckling
och internationalisering av aveln, som innebär stora ekonomiska åtaganden.
Enligt motionärerna vore stöd i form av uppfödarpremier ett sätt att slå
vakt om den svenska uppfödaren och att värna den svenska halvblodsaveln.
En möjlig väg att finansiera sådana premier är de svenska EU-medlen eller
via de medel som svenskt hästspel genererar.
Utskottets ställningstagande
Som framgår av skrivelsen har frågan om bevarande av hästraser bäring på
det övergripande arbetet med förvaltning av husdjursgenetiska resurser.
Sverige undertecknade år 1993 FN:s konvention om biologisk mångfald.
Anslutningen innebär bl.a. ett åtagande att förvalta husdjursgenetiska
resurser på ett ansvarsfullt sätt. Huvudansvaret för detta arbete vilar
på Statens jordbruksverk. Inom ramen för miljö- och landsbygdsprogrammet
har föreningar för rasbevarande inom en rad olika djurslag möjlighet att
ansöka om medel för utbildnings-, rådgivnings- och informationsinsatser.
Bland de hästraser för vilka medel sökts och beviljats finns gotlandsruss,
nordsvensk brukshäst och ardenner. Den hästpolitiska utredningen föreslår
att stöd för bevarande av utrotningshotade husdjursraser inom ramen för
den gemensamma jordbrukspolitiken skall omfatta även hästar. Utskottet
anser att det är av stor vikt att åtgärder för att bevara de utrotningshotade
arterna genomförs. På det husdjursgenetiska området pågår för närvarande
arbete med att ta fram ett nationellt målprogram för förvaltning av
husdjursgenetiska resurser. Jordbruksverket har på uppdrag av regeringen
utarbetat ett förslag till program. Verket framhåller att ett ökat
hänsynstagande till utrotningshotade raser är betydelsefullt och betonar att
användbarheten och ett hållbart nyttjande av raserna är viktigt för deras
fortlevnad. Utskottet delar regeringens uppfattning att det i samband med
utarbetandet av programmet är lämpligt att även ta ställning till eventuella
åtgärder för bevarande av hotade hästraser. Utskottet förutsätter att bl.
a. kallblodstravaren tas med i programmet. Regeringens avsikt är att
presentera det nationella programmet i en skrivelse till riksdagen under
år 2004. Med det anförda föreslås att motionerna 2003/04:MJ40 (kd) yrkandena
8 och 9, 2003/04:MJ41 (s), 2003/04:MJ45 (c) yrkande 3, 2002/03:MJ430 (kd)
yrkande 5, 2002/03:MJ441 (s) i denna del och 2003/04:MJ475 (kd) yrkande
4 lämnas utan riksdagens åtgärd.
Hästnäringens villkor
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker tre motionsyrkanden (m, fp, c) om hästnäringens villkor
samt ett antal motionsyrkanden (s, fp, kd, c) om hästen och jordbrukspolitiken
mot bakgrund av vad som anförs i skrivelsen samt regeringens uppdrag till
Jordbruksverket om att kartlägga hästsektorn och analysera relevanta
faktorer för hästsektorns utveckling. Vidare avstyrks ett motionsyrkande
(c) om regler för bygglov bl.a. mot bakgrund av att regeringen har för
avsikt att låta utreda frågan i ett brett perspektiv.
Jämför reservationerna 20 (m), 21 (fp), 22 (c), 23 (fp), 24 (kd, c) och
25 (c).
Skrivelsen
I skrivelsen framhålls att den hästrelaterade näringsverksamheten har en
stor betydelse inte minst på landsbygden. Verksamheten behöver emellertid
kartläggas och analyseras ytterligare. Vidare bör hästhållningens betydelse
för miljö- och jordbrukspolitiken från olika utgångspunkter bli föremål
för ytterligare överväganden. Regeringen ger därför Statens jordbruksverk
i uppdrag att i samarbete med berörda myndigheter och organisationer
kartlägga omfattning, geografisk spridning och karaktären av hästföretag
samt analysera relevanta faktorer som bidrar till utvecklingspotentialen
inom hästsektorn. I uppdraget ingår även att analysera sektorns betydelse
för miljö- och jordbrukspolitiken, hur den gemensamma jordbrukspolitiken
påverkar förutsättningar för hästverksamhet samt om och eventuellt hur
hästen på ett tydligare sätt bör göras till en del av jordbrukspolitiken.
Uppdraget skall redovisas senast den 1 november 2004.
Motionerna
Moderaterna framhåller i motion 2003/04:MJ43 (m) yrkande 1 att bättre
villkor för företag gynnar hästhållningen. De flesta företag i hästbranschen
är små familjeföretag. Fåmansbolagsregler medför högre skatter för dessa
företagare än för andra. Vidare är miljötillsynen liksom djurskyddstillsynen
ofta ojämn mellan kommunerna och miljöbalkens tillämpning ofta alltför
rigid. För samtliga hästägare och hästhållare vore det fördelaktigt med
klara spelregler, lika behandling och en rimlig tillämpning inom dessa
områden. Motionärerna påpekar att hästar är stora konsumenter av vallfoder
och att den produktionen liksom övrig växtodling drabbas av extra höga
kostnader i Sverige p.g.a. särskatterna på växtnäring och drivmedel. En
sänkt kostnadsnivå i jordbruket vore därför värdefullt också för alla
hästägare. Enligt motionärerna skulle totalt sett bättre villkor för
hästanknuten verksamhet medföra att fler människor kunde få sin utkomst på
landsbygden. Liknande synpunkter framförs i motion 2003/04:MJ44 (fp).
Enligt motionärerna är det viktigt att hästnäringen får utvecklas inom
sunda marknadsekonomiska ramar och att statlig inblandning undviks i så
stor utsträckning som möjligt, eftersom det kan riskera konkurrenssnedvridning.
Statens viktigaste uppgift är att ge näringen rimliga förutsättningar
för att utvecklas, både genom att driva en god småföretagarpolitik och
genom att se till att bl.a. lämpliga utbildningar finns inom området.
Hästnäringen består i huvudsak av småföretagare, vilket gör att behovet
av enkla regler för småföretagare betyder mycket för utvecklingen av
näringen. Reglerna för fåmansbolag är mycket krångliga och innebär att
småföretag i praktiken beskattas betydligt hårdare än större företag,
något som i hög grad missgynnat hästnäringen. Motionärerna anser att en
lägre arbetsgivaravgift inom tjänstesektorn skulle beröra huvuddelen av
verksamheten inom hästsektorn, vilket borde kunna leda till högre lönsamhet
samt stimulera framväxten av företag, såsom fler privata ridskolor. I
Jordbruksverkets uppdrag bör ingå att ge förslag på vilka åtgärder t.ex.
inom det småföretagspolitiska området som kan behövas för en stark och
självständig hästnäring som står på egna ben utan stödåtgärder (yrkande
1). I motion 2002/03:MJ487 (c) yrkande 34 delvis framhålls att Sverige
behöver en sammanhållen hästpolitik, inte minst då hästnäringen i hög
grad också bidrar till att minska de regionala klyftorna i landet. För
att näringen och sporten skall kunna utvecklas krävs att de ekonomiska
villkoren för näringsidkarna och arrangörerna förbättras genom lika villkor
för småföretagarna, enklare regler, lika villkor i skattelagstiftningen
samt i de sociala trygghetssystemen.
Kristdemokraterna anser i motionerna 2003/04:MJ40 (kd) yrkande 10,
2002/03:MJ430 (kd) yrkande 6 och 2003/04:MJ475 (kd) yrkande 6 att de olika
EU-stöden också skall nyttjas för den svenska hästaveln och hästnäringen.
Flera EU-länder ger den nationella hästnäringen betydande stöd både i
form av direktstöd och stöd till offensiva, konkurrenshöjande åtgärder.
Stödåtgärderna är i många fall inriktade på att utveckla och förbättra
den inhemska aveln och uppfödningen. Enligt motionärerna bör även Sverige
på liknande sätt inräkna hästen som en naturlig del av jordbrukspolitiken.
Det är angeläget att Sverige, som är en stor nettobidragsgivare till
EU:s jordbrukspolitik, vinnlägger sig om att ta till vara de möjligheter
som finns att få del av EU:s jordbruksstöd. Hästnäringen kan därmed bidra
till att hålla nere kostnaderna för den förda jordbrukspolitiken. I
motionerna 2003/04:MJ42 (s) delvis och 2002/03:MJ441 (s) delvis framhålls
att alltfler jord- och skogsbrukare åter tar hästens tjänster till hjälp
i sitt arbete. Hästnäringen har därmed återigen blivit en betydande del
av det svenska jordbrukets inkomstmöjligheter. Hästhållningen bör därför
till fullo införlivas i den svenska jordbrukspolitiken som en primär
produktionssektor. Förslag i den riktningen är en nödvändighet för att
hästens roll i samhället skall kunna utvecklas ytterligare. I motion
2003/04:MJ42 (s) delvis anförs vidare att då hästsporten av naturliga skäl
till största delen är en glesbygdsverksamhet skapar den också reella
möjligheter att hålla det svenska jordbrukslandskapet öppet. Enligt
motionärerna får hästens betydelse för det öppna landskapet inte underskattas.
Även motion 2003/04:MJ44 (fp) yrkande 2 lyfter fram hästens betydelse
för det öppna landskapet. För att kunna upprätthålla ett öppet landskap
och bibehålla en biologisk mångfald krävs betande djur och i det sammanhanget
har hästarna stor betydelse. Det är positivt att hästens betydelse för
miljöpolitiken och för samspelet mellan de agrara näringarna och miljön
utreds vidare. Motionerna 2003/04:MJ45 (c) yrkande 2 och 2003/04:MJ266
(c) yrkande 1 uppmärksammar också hästens betydelse för det öppna landskapet,
både i egenskap av betande djur, men också för att foder skall bärgas.
Med ett kraftigt minskat antal nötkreatur har hästen fått en alltmer
avgörande betydelse för att upprätthålla ett öppet landskap. Enligt
motionärerna bör hästen därför klassas lika som andra djurenheter (kor, får,
getter) när det gäller rätten till ersättning för att hålla landskapet
öppet. Enligt motion 2002/03:MJ267 (c) yrkande 1 bör hästar likställas
med andra djurenheter inom svenskt jordbruk. Lönsamheten inom hästuppfödningen
är mycket låg. Priserna på hästar har pressats och det är väldigt svårt
att få täckning för kostnaderna vid försäljning. Enligt motionären kan
hästuppfödningens lönsamhet förbättras om hästen likställs med andra
bidragsberättigade djur inom svenskt jordbruk. Motionären bakom motion
2002/03:MJ442 (s) begär att hästen förs in i Sveriges miljö- och
landsbygdsprogram. I Sverige - till skillnad från andra EU-länder - är
hästnäringen inte en del av jordbrukspolitiken. En anledning är att Sverige
vill verka för en avreglering av hela jordbrukspolitiken. Enligt motionären
är det ett orimligt ställningstagande så länge det nuvarande systemet
gäller och andra länder använder sig av detta. I Sveriges miljö- och
landsbygdsprogram, som omfattar de EU-stöd till jordbruket som har nationell
medfinansiering, finns ett miljöstöd för betesmarker och slåtterängar.
Stödet är i dag begränsat till företag som har ett visst antal djurenheter
av tackor, getter av honkön och nötkreatur. Stödet bör vidgas till att
även gälla hästar, som i lika stor utsträckning som de andra djurslagen
bidrar till att hålla landskapet öppet och brukat, samtidigt som hästnäringen
får ökade möjligheter att utvecklas på ett positivt sätt. Även motion
2002/03:MJ487 (c) yrkande 34 delvis tar upp vikten av att integrera hästen
i jordbrukspolitiken samt skapa en mer sammanhållen hästpolitik. Hästen
blir ett allt viktigare inslag i jordbruket och på den svenska landsbygden.
Den är en drivkraft för ekonomisk utveckling på landsbygden, vilket måste
tydliggöras och erkännas. Vidare är det ökande antalet hästar positivt
för det öppna landskapet och därmed för den biologiska mångfalden, vilket
bör avspeglas i jordbrukspolitiken.
I motion 2003/04:MJ45 (c) yrkande 4 reses krav på att näringsidkare inom
hästsektorn skall följa samma regler vid byggnationer som gäller för
ekonomibyggnader för övriga av lantbrukets djur. Enligt motionärerna är
hanteringen av bygglov ett av många exempel på de orimliga konsekvenser
som uppstår då hästnäringen inte är integrerad i övrig jordbrukverksamhet.
Hästnäringen bör få följa samma bestämmelser för att bygga stallar och
andra hästrelaterade byggnader som gäller för ladugårdsbyggnation, nämligen
att bygglov inte behövs.
Utskottets ställningstagande
Som framgår av skrivelsen skapar sektorn, enligt den hästpolitiska
utredningen, sysselsättning som motsvarar ca 10 000 heltidsarbeten och ca
30 000 deltidsarbeten. Omsättningen bedöms vara minst 18 miljarder kronor
per år, varav drygt 10 miljarder kronor utgörs av totalisatorspel vid
trav- och galopptävlingar. Under år 2002 bidrog spel på hästar med drygt
1,1 miljarder kronor till staten i form av skatt. Hästsektorn är också en
viktig inkomstkälla för jordbruket. Enligt Lantbrukarnas Riksförbund
genererar hästar och hästhållning intäkter till jordbruket med i
storleksordningen två miljarder kronor om året. Vidare bedöms hästar och
hästhållning ha betydelse för utveckling av landsbygden. Småföretagande på
landsbygden innebär möjligheter att kunna bo kvar och verka aktivt på
landsbygden. Hästintresset kan utgöra en drivkraft att flytta från stad
till landsbygd och bidra till en minskad avfolkning och upprätthållande
av servicestrukturer. Hästar och hästhållning utgör också en meningsfull
fritid för många på landsbygden. Nutek (verket för näringslivsutveckling)
noterar i sitt remissvar till den hästpolitiska utredningen att svensk
hästsport intar en internationellt sett framträdande plats inom olika
discipliner och har en stor näringspolitisk betydelse. Till skillnad från
i många andra länder bedrivs hästverksamhet i Sverige till stor del genom
ideella föreningar eller på hobbynivå. På senare år har utvecklingen pekat
på en ökad etablering av hästrelaterad näringsverksamhet. Det saknas dock
detaljerad kunskap om den här typen av näringsverksamhet, både på
företagsnivå och på en mer övergripande nivå. Hästrelaterad näringsverksamhet
kan vara många olika typer av företag som helt eller delvis får sin inkomst
från hästsektorn. Det kan exempelvis vara företag som inackorderar hästar,
hästturismföretag, ridskolor, travtränare, företag som föder upp, utbildar
eller förmedlar hästar, företag som tillhandahålla tjänster på
utbildningsområdet,
foderföretag, företag som specialiserat sig på att bygga häststall eller
anlägga ridbanor och företag som tillverkar eller säljer hästutrustning
och hästtillbehör. Det kan också vara företag som säljer tjänster eller
produkter till stora aktörer inom hästsektorn, t.ex. ATG. Vidare framgår
av skrivelsen att hästen enligt många bedömare har en växande betydelse
för uppfyllandet av vissa av de miljökvalitetsmål som riksdagen har
fastställt. Statens jordbruksverk har till den hästpolitiska utredningen
uppgett att detta framför allt handlar om målen avseende ett rikt
odlingslandskap. Hästar bidrar till att hålla landskapet öppet och till att
upprätthålla hävden och de betesgynnade växtarterna. Hästhållningen kan
även ha en negativ inverkan på miljön, framför allt vid för hög beläggning.
Växttäcket kan då skadas vilket kan medföra näringsläckage och risk för
vattenförorening. Mer detaljerade kunskaper om hästhållningens betydelse
för miljön saknas dock och tillförlitliga bedömningar av hästsektorns
betydelse på miljöområdet är därför svåra att göra. Hästsektorn står inför
nya möjligheter till utveckling genom det ökande hästintresset i samhället.
Uppfödning och export av hästar och export av hästrelaterade varor eller
tjänster är branscher, som med tanke på det svenska hästmaterialet och
svenska hästkunnandet, har förutsättningar att utvecklas till betydande
verksamheter. Samordnade insatser med kompetensutveckling, nätverksskapande
och samverkan i marknadsföring bör kunna bidra till att bättre ekonomiska
förutsättningar kan skapas. Den starka folkliga förankring som hästföretagandet
har i Sverige bör kunna tas till vara bättre. För att hästföretagandet
skall kunna bidra till en långsiktig stabilitet och utveckling av näringen
är det viktigt att utvecklingsinitiativ inte enbart förbehålls stora
aktörer med tillgång till kapital. Hästen spelar även en roll som nyttodjur,
t.ex. inom skogsbruket. Detta gäller speciellt det småskaliga skogsbruket,
tätortsnära skogsbruk och känsliga naturområden där man vill nyttja hästen
för att göra så liten åverkan i naturen som möjligt.
Den hästpolitiska utredningen föreslog att hästar och hästverksamhet vid
jordbruksföretag på ett mer genomgripande sätt skall inkluderas i den
svenska tillämpningen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Som regeringen
framhåller bör dock uppmärksammas att en utökad integrering av hästen i
den svenska tillämpningen av den gemensamma jordbrukspolitiken kan innebära
risk för icke önskvärda effekter för hästsektorn. Sektorns utveckling kan
bl.a. i alltför hög grad påverkas av stödutformning i stället för att som
i dag präglas av intressenternas egen viljeinriktning och engagemang. Det
finns dock behov av en fördjupad analys av konsekvenserna av en utökad
integrering av hästen i den svenska tillämpningen av den gemensamma
jordbrukspolitiken. I detta sammanhang bör även uppmärksammas att det i dag
utgår stöd även till hästföretag inom miljö- och landsbygdsprogrammet.
Exempel på detta är t.ex. betesmarkstödet där det utgår stöd om betesmarken
sköts enligt de villkor som finns. Förutsatt att hästbete inte skadar
marken eller t.ex. fornlämningar (och länsstyrelsen därför föreskriver
att hästbete inte får förekomma) så spelar det inte någon roll om det är
hästar eller nötkreatur som betar markerna. Det finns även andra åtgärder
inom miljö- och landsbygdsprogrammet som kan stödja hästföretag t.ex.
stöd för företag som vill satsa på hästturism. Genom reformen av den
gemensamma jordbrukspolitiken och införandet av det nya frikopplade
gårdsstödet i Sverige år 2005 kommer stöd att utgå till all jordbruksmark
(åker- såväl som naturbetesmark) som är lika oavsett om det går till en
hästgård, ett spannmålsföretag eller en fårgård. Vissa mjölk- och
nötköttsföretag kommer dock att erhålla ett något högre stöd per hektar
förutsatt att de historiskt har haft olika former av djurstöd.
Som redovisas i skrivelsen ger regeringen Statens jordbruksverk i uppdrag
att, i samarbete med berörda myndigheter och organisationer, kartlägga
könsfördelning, omfattning, geografisk spridning och karaktär av
hästföretagande. Jordbruksverket skall vidare analysera relevanta faktorer
vilka bidrar till hästsektorns utvecklingspotential och som beskriver
hästsektorns roll och förutsättningar för näringsverksamhet i landet. En
viktig del i detta uppdrag utgörs av att kartlägga betydelsefulla faktorer
för att kunna göra en kvalificerad analys av hästhållningens betydelse
för miljö- och jordbrukspolitiken från olika utgångspunkter. Beslut har
fattats om en ny inriktning av den gemensamma jordbrukspolitiken. Statens
jordbruksverk skall utifrån sin kartläggning analysera hur detta påverkar
förutsättningarna för hästverksamhet samt om och eventuellt hur hästen på
ett tydligare sätt bör göras till en del av jordbrukspolitiken. För
eventuella förslag skall Statens jordbruksverk bl.a. göra en konsekvensanalys
med avseende på hästsektorns utveckling och målen för jordbrukspolitiken.

Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att motionerna 2003/04:MJ40
(kd) yrkande 10, 2003/04:MJ42 (s) i denna del, 2003/04:MJ43 (m) yrkande
1, 2003/04:MJ44 (fp) yrkandena 1 och 2, 2003/04:MJ45 (c) yrkande 2,
2002/03:MJ267 (c) yrkande 1, 2002/03:MJ430 (kd) yrkande 6, 2002/03:MJ441
(s) i denna del, 2002/03:MJ442 (s), 2003/04:MJ475 (kd) yrkande 6, och
2003/04:MJ266 (c) yrkande 1 och 2002/03:MJ487 (c) yrkande 34 lämnas utan
vidare åtgärd.
Beträffande i vilken utsträckning hästverksamhet skall betraktas som
jordbruksverksamhet vid tillämpningen av bl.a. plan- och bygglagen ger
lagstiftningen i detta hänseende utrymme för olika tolkningar. För att
kunna uppnå en tydligare reglering krävs att en noggrann avvägning görs
mellan å ena sidan intresset av ett enkelt förfarande för bl.a. hästsektorns
aktörer vid ny- och ombyggnad och å andra sidan de problem från miljö-
och plansynpunkt som bygglovsbefrielse el.dyl. kan innebära. Utskottet
konstaterar att regeringen har för avsikt att låta utreda denna fråga
vidare i ett brett perspektiv. Syftet med motion 2003/04:MJ45 (c) yrkande
4 är därmed i huvudsak tillgodosedd. Motionen avstyrks därmed i berörd
del.
Spelets betydelse för hästsektorns utveckling
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker två motionsyrkanden (s, m) om konkurrensvillkoren på
spelmarknaden bl.a. mot bakgrund av att regeringen avser att se över
regelverket på lotteriområdet. Vidare avstyrks ett motionsyrkande (c) om
en sänkt totalisatorskatt då det får ankomma på regeringen att bedöma om
förhållandena motiverar en justering av skattesatsen och i så fall återkomma
till riksdagen i frågan.
Jämför reservationerna 26 (m) och 27 (c).
Motionerna
I motion 2003/04:MJ42 (s) delvis framhålls vikten av att svensk trav- och
galoppsport får samma konkurrensvillkor för svenskt spel på hästar som
andra, utlandsbaserade bolag. Det svenska spelet på trav- och galopp ger
tillbaka stora resurser till hästnäringen. Dessutom genererar spelet på
hästar skatteintäkter. Motionärerna anser att det är nödvändigt med en
översyn av konkurrensvillkoren och att ett visst överskott från spelet
även i fortsättningen kanaliseras för hästsportens främjande. Likvärdiga
konkurrensvillkor för samtliga aktörer på spelmarknaden tas även upp i
motion 2003/04:MJ43 (m) yrkande 2. Motionärerna påpekar att svensk
spelmarknad är stadd i omvandling. Dels öppnar gemensamhetslagstiftningen
för spelbolag från andra EU-länder, dels medför Internetbaserat spel att
aktörer från hela världen lätt når den svenska spelaren. De nationella
monopolen kan inte längre upprätthållas, vilket betyder att ATG:s
särställning i längden inte heller kan göra det. Detta får konsekvenser för
hästhållningen i Sverige eftersom ATG under åren avsatt stora summor för
hästens och ridsportens främjande. Enligt motionärerna vore det, för att
svensk hästhållning inte skall drabbas, värdefullt om även konkurrenter
till ATG avsatte motsvarande medel för att jämställa konkurrensvillkoren.
Licensiering av spelaktörer, där licensavgiften fördelas i enlighet med
ATG:s nuvarande avtal med staten, kan prövas. Den internationella
konkurrensen kan också komma att tvinga fram en likformad beskattning av
spelvinster för att spel inte skall förläggas till länder där skatterna är
lägst. Är de svenska skatterna för höga riskerar svenskt spel att tappa
i attraktionskraft, varpå medlen till hästintressenterna kommer att minska.
Motionärerna förutsätter att regeringen följer utvecklingen.
I motion 2003/04:MJ45 (c) yrkande 5 anförs att de ekonomiska effekterna
av en sänkt totalisatorskatt bör utredas för att klarlägga sambandet mellan
en lägre skattesats och ett ökat spelande på hästar. Motionärerna påpekar
att statens inkomst är välbehövlig men att sambandet mellan en skattesänkning
och inkomsten inte är helt linjärt. Den ökade konkurrensen från utländska
aktörer via spel på Internet har också medfört nya aspekter på
totalisatorskatten.
ATG uppskattar att minst 2 miljarder kronor förs ut från Sverige till
dessa aktörer, vilka inte betalar någon moms till staten eller bidrar
till hästsporten i Sverige. Genom att de utländska aktörerna inte betalar
skatt eller bidrar till hästsporten kan de upprätthålla en vinstutbetalning
till kunderna på över 90 %, vilket förklarar konkurrenssituationen. Enligt
motionärerna skulle en förändring av skatten ge travsporten och dess
närliggande näringar möjlighet att utvecklas i stället för att avvecklas
samtidigt som den snedvridna konkurrensen skulle förbättras.
Utskottets ställningstagande
Regeringen anför i skrivelsen att hästsektorns omsättning bedöms vara
minst 18 miljarder kronor per år, varav drygt 10 miljarder kronor utgörs
av totalisatorspel vid trav- och galopptävlingar. Under år 2002 bidrog
spel på hästar med drygt 1,1 miljarder kronor till staten i form av skatt.
Spel- och lotterimarknaden är en reglerad marknad, och i Sverige råder
i princip förbud mot att anordna spel. Undantag kan dock beviljas och
lotterilagen (1994:1000) reglerar statens utfärdande och kontroll av
speltillstånd. I lagen befästs också principen att inkomsterna från spelet
skall gå till allmänna eller allmännyttiga ändamål i form av föreningslivet,
hästsporten och staten. De två största aktörerna på den svenska spelmarknaden
är statligt ägda Svenska Spel AB och statligt styrda AB Trav och Galopp
(ATG). I samband med att staten beviljade ATG undantag från spelförbudet
ställdes krav på ATG att i sin verksamhet bl.a. ta hänsyn till de små
travbanorna och till galoppsporten. Vid bolagets bildande tecknades ett
avtal mellan staten och ATG:s ägare. Som regeringen anför har möjligheten
att anordna spel under de senaste decennierna haft en avgörande betydelse
för utvecklingen av den svenska hästsektorn då delar av överskottet från
spelverksamheten går tillbaka till trav- och galoppsporten, främst i form
av vinstsummor, uppfödarpremier och stöd till organisationerna. Övriga
delar av hästsektorn får del av överskottet främst genom att ATG varje år
genom sitt avtal med staten avsätter 31 miljoner kronor, sedermera 38
miljoner kronor, till gemensamma satsningar av riksintresse för hästsektorn.
Dessa medel administreras till största delen av Nationella stiftelsen
för hästhållningens främjande och används framför allt till finansiering
av hippologutbildningen vid Sveriges lantbruksuniversitet, utveckling av
riksanläggningarnas verksamhet och barn- och ungdomssatsningar. ATG
inrättade år 1978 en forskningskommitté och har dessutom sedan dess årligen
delat ut anslag för forskning och därmed bidragit till kunskapsutvecklingen
på området.
Som framgår av kulturutskottets yttrande (2003/04:KrU2y) bekräftade
riksdagen senast våren 2003 att målen för spelpolitiken alltjämt bör vara
en sund och säker spelmarknad där sociala skyddsintressen och efterfrågan
på spel tillgodoses under kontrollerade former. Överskott från spel bör
värnas och alltjämt vara förbehållet det allmänna eller allmännyttiga
ändamål, dvs. föreningslivet, hästsporten och staten. Inriktningen är att
prioritera sociala skyddshänsyn samtidigt som intresset av ett varierat
spelutbud och risken för bedrägerier och olagligt spel beaktas. Kulturutskottet
är väl medvetet om att det sedan ett antal år tillbaka pågår en utveckling
där internationella aktörer tar marknadsandelar i Sverige. I syfte att
stärka de svenska spelanordnarnas konkurrenskraft beslutade riksdagen
våren 2003 (bet. 2002/03:KrU8, rskr. 2002/03:212) om flera åtgärder, bl.
a. att undantag skall få göras från det främjandeförbud som finns när det
gäller deltagande i ett utom landet anordnat lotteri. Detta innebär att
svenska spelanordnare skall få möjlighet att samarbeta med systerorganisationer
i utlandet, utöver det samarbete som redan funnits ett antal år inom de
nordiska länderna när det gäller vadhållning på hästar. Samtidigt ändrades
skattelagstiftningen avseende vadhållning på hästar för att jämställa s.
k. internationella poolspel med rent inhemskt spel. Riksdagen avslog vid
samma tillfälle, med hänvisning till nämnda förändringar, en motion om
översyn av trav- och galoppsportens möjligheter att konkurrera på den
internationella marknaden.
Miljö- och jordbruksutskottet ansluter sig till kulturutskottets bedömning
att det självfallet är av största vikt att staten noga följer utvecklingen
när det gäller konkurrensen från de utländska spelbolagen. Den viktigaste
insatsen är att förbättra de svenska aktörernas möjligheter gentemot de
utländska när det gäller konkurrensen samt att stärka deras möjligheter
att erbjuda spel under sådana former att risken för spelberoende och andra
negativa sociala konsekvenser begränsas. Det kan tilläggas att finansministern
nyligen i en interpellationsdebatt ansåg att det inte finns anledning att
införa licenser för utländska spelbolag på den svenska spelmarknaden.
Utskotten har inte någon annan uppfattning i denna fråga. Av budgetpropositionen
för år 2004 framgår att regeringen avser att se över delar av regelverket
på lotteriområdet. Utskottet har inhämtat att regeringen inom kort kommer
att tillsätta denna utredning, som enligt uppgift också kommer att behandla
internationella frågor. Utskottet avstyrker mot bakgrund av det anförda
motionerna 2003/04:MJ42 (s) i denna del och 2003/04:MJ43 (m) yrkande
2.
När det gäller de i motion 2003/04:MJ45 (c) yrkande 5 framförda synpunkterna
beträffande de ekonomiska effekterna av en sänkt totalisatorskatt vill
utskottet hänvisa till vad skatteutskottet tidigare anfört i frågan (bet.
2002/03:SKU11). Skatteutskottet framhåller att totalisatorskatten är
avskaffad och att ATG numera betalar lotteriskatt med 36 %. Det är angeläget
för alla inblandade parter, dvs. trav- och galoppsporten, spelarna och
staten, att ATG har en god ekonomisk utveckling och att bolaget kan erbjuda
attraktiva och konkurrenskraftiga spel på trav- och galopptävlingar.
Skatteutskottet hyser goda förhoppningar om att ATG även fortsättningsvis,
också med konkurrens från utlandet, skall kunna vara den dominerande
aktören i Sverige när det gäller sådant spel. Viktiga förändringar har
vidtagits eller har aviserats i syfte att förbättra ATG:s möjligheter att
möta den internationella konkurrensen på spelmarknaden. Av särskild
betydelse i det sammanhanget är att ATG sedan några år tillbaka kan erbjuda
spel via Internet och att bolaget nyligen erhållit ett permanent tillstånd
för detta. I en nyligen framlagd proposition föreslår regeringen att ATG
som ombud för utländska spelbolag även skall kunna erbjuda spel på utländska
tävlingar (prop. 2002/03:93). Utgångspunkten vid bestämmandet av
lotteriskattesatsen har varit att ge staten en lämplig andel av ATG:s resultat.
Riksdagens beslut om att höja lotteriskatten med 1 % den 1 juli 1997
föregicks av ett avtal mellan regeringen och ATG:s ägare där parterna var
eniga om ett åtgärdspaket som, bl.a. mot bakgrund av ATG:s goda ekonomiska
utveckling, innebar ökade inkomster för staten. Utskottet ansluter sig
därmed till skatteutskottets bedömning att det inte finns någon anledning
att föreslå riksdagen en sänkning av lotteriskatten eller en översyn av
beskattningen. Det får ankomma på regeringen, som på nära håll följer
utvecklingen av ATG:s spelverksamhet, att på lämpligt underlag bedöma om
förhållandena motiverar en justering av skattesatsen och i så fall återkomma
till riksdagen i frågan. Med det anförda föreslår utskottet att motion
2003/04:MJ45 (c) yrkande 5 lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.
Samarbetsgrupp för hästsektorns framtidsfrågor
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker två motionsyrkanden (s, fp) mot bakgrund av att
regeringen avser att inrätta en särskild samarbetsgrupp för hästsektorns
framtidsfrågor.
Jämför reservation 28 (fp).
Skrivelsen
Regeringen anser att vissa frågor inom hästsektorn behöver samordnas och
att en samarbetsgrupp för hästsektorns framtidsfrågor därför bör inrättas.
Enligt regeringen bör gruppen bestå av företrädare från myndigheter och
organisationer på området och fungera som ett forum för kunskaps- och
informationsutbyte mellan statliga organ och sektorns olika organisationer.
En samarbetsgrupp för hästsektorns framtidsfrågor kommer mot bakgrund
härav att inrättas på Jordbruksdepartementet.
Motionerna
Folkpartiet ställer sig i motion 2003/04:MJ44 (fp) yrkande 8 positivt
till att en samarbetsgrupp för hästsektorns framtidsfrågor bildas. Enligt
partiet är det viktigt att företrädare för kommunsektorn är delaktiga i
denna grupp eftersom hästsektorns villkor till stor del styrs via kommunala
beslut. Enligt motion 2003/04:MJ439 (s) delvis bör vid en översyn av
konsument- och djurskyddet inom främst hästhållningen undersökas möjligheten
att bilda en struktur där frågor av gemensamt intresse för hästsektorn
kan beredas och hanteras. Denna struktur skall bevaka hästens och
hästägandets intressen och därmed komplettera dem som inrättats för att främja
sport eller ras.
Utskottets ställningstagande
Som anförs i skrivelsen befinner sig den svenska hästsektorn i förändring
och står inför en utveckling där många av de traditionella förutsättningarna
och sammanhangen kontinuerligt kommer att förändras. Detta beror dels på
den internationella utvecklingen inom t.ex. hästavelns och hästsportens
olika områden, dels i synnerhet på att nya verksamhetsgrenar håller på
att utvecklas och att hästföretagandet sannolikt kommer att öka både i
omfattning och betydelse. Kraven på öppna diskussioner om behov,
förutsättningar och möjligheter kommer att stiga i takt med utvecklingen.
Utskottet välkomnar därför regeringens initiativ att inrätta en samarbetsgrupp
rörande allmänna hästfrågor för att genom samverkan bättre kunna ta till
vara hästsektorns utvecklingspotential. Det första mötet är planerat till
våren 2004. Många frågor av strategisk karaktär för olika delar av
hästsektorn kan med fördel diskuteras inom ramen för en sådan allsidigt
sammansatt grupp. Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att riksdagen
inte bör vidta någon ytterligare åtgärd med anledning av motionerna
2003/04:MJ44 (fp) yrkande 8 och 2003/04:MJ439 (s) i denna del.</pre><pre>
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett
följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag
till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.      Den svenska hästsektorns betydelse, punkt 1 (m, fp, kd, c, mp)
av Catharina Elmsäter-Svärd (m), Åsa Domeij (mp), Sven Gunnar Persson
(kd), Sverker Thorén (fp), Jan Andersson (c), Bengt-Anders Johansson (m),
Cecilia Widegren (m) och Marie Wahlgren (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om en sammanhållen hästpolitik. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2002/03:MJ430 yrkande 1, 2003/04:MJ40 yrkande 1,
2003/04:MJ45 yrkande 1 och 2003/04:MJ475 yrkande 1 och avslår motionerna
2002/03:MJ441 i denna del, 2003/04:MJ38 i denna del, 2003/04:MJ42 i denna
del och 2003/04:MJ439 i denna del.
Ställningstagande
Det är beklagligt att regeringen endast samlat sig till en skrivelse med
till intet förpliktigande uppdrag om kartläggning, analys och ytterligare
överväganden. Regeringen bör återkomma till riksdagen med konkreta förslag
med anledning av den hästpolitiska utredningens betänkande (SOU 2000:109)
och vad som i motionerna anförs för en livskraftig hästpolitik. Detta bör
ges regeringen till känna.

2.      Hästar och rehabilitering, punkt 3 (fp, kd)
av Sven Gunnar Persson (kd), Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp).

Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om hästens betydelse för sjuka och handikappade.
Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ44 yrkande 6.
Ställningstagande
Ridning och annan hästsport är viktigt ur rehabiliteringshänseende. Ridning
är en av de största handikappidrotterna med över 4 000 aktiva ryttare.
Detta är mycket positivt och bör tas till vara. Regeringen bör utreda vad
som kan göras för att ytterligare stärka denna form av rehabiliteringsinsatser
och ta till vara hästens betydelse för sjuka och handikappade. Detta bör
ges regeringen till känna.

3.      Hästsektorn och jämställdhet, punkt 4 (fp)
av Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om jämställdhetsinsatser inom hästsporten. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ44 yrkande 5 och avslår motionerna
2002/03:MJ487 yrkande 34 i denna del, 2003/04:MJ38 i denna del, 2003/04:MJ40
yrkande 3 och 2003/04:MJ42 i denna del.
Ställningstagande
Ridning är en sport som i mycket stor utsträckning utövas av kvinnor. Ur
ett genusperspektiv är det därför väsentligt att sporten får lika bra
villkor som annan sport- och fritidsverksamhet. Fler pojkar bör rekryteras
till ridsporten och fler kvinnor till den mansdominerade travsporten.
Detta bör ges regeringen till känna.

4.      Hästsektorn och jämställdhet, punkt 4 (c)
av Jan Andersson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om ridsport och jämställdhet. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:MJ487 yrkande 34 i denna del och avslår motionerna
2003/04:MJ38 i denna del, 2003/04:MJ40 yrkande 3, 2003/04:MJ42 i denna
del och 2003/04:MJ44 yrkande 5.
Ställningstagande
Av alla aktiva ungdomar inom ridsporten är unga flickor klart dominerande.
Mindre resurser satsas på sporter som framför allt utövas av flickor,
jämfört med fotboll eller andra typiska pojksporter. Förbättringar för
ridsporten måste ha ett tydligt jämställdhetsperspektiv. Detta bör ges
regeringen till känna.

5.      Ridsport och vissa skatteregler, punkt 5 (kd)
av Sven Gunnar Persson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om ridsport och vissa skatteregler. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:MJ40 yrkandena 4 och 5.
Ställningstagande
Ridsporten bör vara skattefri när den bedrivs i motionssyfte och är en
friskvårdsförmån som bekostas av arbetsgivaren. Det är anmärkningsvärt
att ridsporten som är en av de största folksporterna inte skall kunna
utövas och värderas på lika villkor som andra motionsformer. Vidare bör
regeringen tillsätta en utredning om möjligheterna att införa momsbefrielse
för föreningsdrivna ridskolor. Utbildning är momsbefriad i Sverige. Det
finns ingen anledning till att ridutbildning i föreningsdrivna ridskolor
skall behandlas annorlunda än annan utbildning. Vad som ovan anförs om
ridsport och vissa skatteregler bör ges regeringen till känna.

6.      Forskning, punkt 6 (fp)
av Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om behovet av en långsiktig forskningspolitik.
Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ44 yrkande 4 och avslår motion
2003/04:MJ40 yrkande 11.
Ställningstagande
Regeringen aviserar att hästforskningen skall tas upp senare i den
forskningspolitiska propositionen. Folkpartiet anser att det är angeläget
att ta fram långsiktiga strategier för detta forskningsområde såsom för
alla andra viktiga områden. Det bör undersökas hur forskningen kan utvecklas
både inom befintliga och nya discipliner. Ett viktigt område kan vara
hästens betydelse inom landsbygdsutvecklingen. Detta bör ges regeringen
till känna.

7.      Forskning, punkt 6 (kd)
av Sven Gunnar Persson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om en forskningsfond för hästnäringen. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ40 yrkande 11 och avslår motion
2003/04:MJ44 yrkande 4.
Ställningstagande
En forskningsfond bör inrättas för hästnäringen. Den hästpolitiska
utredningen föreslår att staten anvisar 5 miljoner kronor under en fyraårsperiod
för forskning på hästområdet. Regeringen bör lägga fram ett sådant förslag
i samband med nästa budgetproposition. En förutsättning för att staten
skall anvisa medel till sådan forskning bör vara att Nationella stiftelsen
för hästhållningens främjande (NS) inrättar en hästnäringens forskningsfond
och ett hästnäringens forskningsforum samt att Forskningsrådet för miljö,
areella näringar och samhällsbyggande (Formas) inrättar en särskild
hästforskningskommitté. En annan förutsättning bör vara att ett långsiktigt
bindande avtal ingås mellan Formas och NS angående uppgifter, ansvarsfördelning,
styrelseformer och finansiering. Detta bör ges regeringen till känna.

8.      Utbildning, punkt 7 (fp)
av Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om behovet av lärlingsutbildningar inom hästsektorn.
Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ44 yrkande 3 och avslår
motionerna 2002/03:MJ441 i denna del och 2003/04:MJ40 yrkandena 2, 12 och
15.
Ställningstagande
Hästsektorns utbildningsbehov kan inte enbart täckas av högskoleutbildningar.
Det är också viktigt att se över utbildningsbehovet på andra nivåer.
Folkpartiet har i flera sammanhang påpekat behovet av en bättre
lärlingsutbildning i Sverige och anser att flera yrken och verksamheter inom
hästnäringen skulle kunna vara utmärkta för denna utbildningsform. Regeringen
borde uppmuntra hästsektorn och kommunerna att se över var inom hästnäringen
sådana utbildningar skulle kunna vara lämpliga. Detta bör ges regeringen
till känna.

9.      Utbildning, punkt 7 (kd)
av Sven Gunnar Persson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om utbildning inom hästsektorn. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:MJ40 yrkandena 12 och 15 och avslår motionerna
2002/03:MJ441 i denna del, 2003/04:MJ40 yrkande 2 och 2003/04:MJ44 yrkande
3.
Ställningstagande
Sveriges lantbruksuniversitet, företrädare för hästsektorn och
studentrepresentanter har uttalat ett starkt intresse för att införa ett tredje
år på hippologprogrammet, vilket skulle leda till kandidatexamen. Den
hästpolitiska utredningen föreslår att ett tredje utbildningsår på
hippologprogrammet införs först när det säkerställts att nuvarande tvååriga
utbildning visar på stabilitet, långsiktighet och säkerställd finansiering.
Kristdemokraterna bedömer att dessa villkor i dag är uppfyllda och
föreslår därför att ett tredje år införs. En annan viktig fråga är att
Sverige i dag har för få unghästutbildare. Den hästpolitiska utredningen
föreslog att ett bolag skulle inrättas för att utbilda omkring 50 hästar
per år. Kristdemokraterna anser att regeringen i 2005 års budgetproposition
bör anslå extra medel till unghästutbildning med inriktning på utbildning
av ridinstruktörer i unghästutbildning. Därigenom skulle största möjliga
antal utbildade hästar per investerad krona erhållas. Detta bör ges
regeringen till känna.

10.     Finansiering av högskoleutbildning, punkt 8 (fp, kd)
av Sven Gunnar Persson (kd), Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp).

Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om finansiering av den hippologiska högskoleutbildningen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ40 yrkande 13.
Ställningstagande
Regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att utreda konsekvenserna
av att finansiera den hippologiska högskoleutbildningen enligt samma
principer som normalt gäller för högskoleutbildning. Detta bör ges regeringen
till känna.

11.     Hovslagarutbildning, punkt 9 (kd)
av Sven Gunnar Persson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om hovslagarutbildningen. Därmed bifaller riksdagen
motion 2003/04:MJ40 yrkande 14.
Ställningstagande
Det har länge rått brist på välutbildade hovslagare i Sverige. Det är
därför positivt att Sveriges lantbruksuniversitet har fått i uppdrag att
bekosta minst 35 utbildningsplatser per år. För att öka antalet hovslagare
bör också nuvarande utbildning utvidgas med en lärlingsutbildning, för
vilken handledningen är knuten till läroanstalten (distanskurs). Många
bestämmer sig först i vuxen ålder för att bli hovslagare och har då svårt
att bosätta sig på annan ort. Vad som ovan anförs om hovslagarutbildningen
bör ges regeringen till känna.

12.     Djurskydd, punkt 10 (v)
av Sven-Erik Sjöstrand (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om hästens naturliga beteende. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:MJ39 yrkande 1.
Ställningstagande
Enligt djurskyddslagen skall djur få möjlighet att utöva sina naturliga
beteenden. När det gäller hästar finns det inga förordningar som ställer
krav på hästars möjlighet till bete samt möjlighet till vistelse tillsammans
med andra hästar. Får hästar inte möjlighet till detta så viktiga sociala
beteende, kommer ständig oro att bryta ut när hästar under korta oregelbundna
tider konfronteras med varandra. Vad som ovan anförs om att hästar skall
ges möjlighet till daglig utevistelse och hållas i grupp bör ges regeringen
till känna.

13.     Kunskapskrav för hästägare, punkt 11 (fp)
av Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om djurskydd och informationsinsatser. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ44 yrkande 7 i denna del och avslår
motion 2003/04:MJ39 yrkande 2.
Ställningstagande
En av de viktigaste delarna i djurskyddet är att efterlevnaden kontrolleras.
Kontrollen bör skärpas såväl i Sverige som i övriga nationer inom EU.
Godkända stallar är viktigt liksom att den kommunala skyddstillsynen
fungerar tillfredsställande. Inom hästnäringen har på senare tid tillkommit
många nya företagare med mindre erfarenhet av att driva verksamhet med
många djur, vilket ställer höga krav på utbildnings- och informationssatsningar.
Den nya djurskyddsmyndigheten bör i samverkan med näringen och kommuner
få i uppdrag att intensifiera informationen kring djurskyddet med särskild
inriktning mot hästar. Detta bör ges regeringen till känna.

14.     Kunskapskrav för hästägare, punkt 11 (v)
av Sven-Erik Sjöstrand (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om kunskapskrav för hästägare. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:MJ39 yrkande 2 och avslår motion 2003/04:MJ44
yrkande 7 i denna del.
Ställningstagande
Kunskapskrav bör införas för hästägare och Statens jordbruksverk få i
uppdrag att utreda möjligheterna för att sådana införs. Samtidigt som
alltfler människor skaffar häst blir det allt vanligare att
djurskyddsinspektörer
upptäcker fall av vanvård av hästar. Hästägare bör genomgå en grundläggande
utbildning om hästhållning eller på annat sätt visa att de har nödvändiga
kunskaper om hästens behov. I kraven bör bl.a. ingå kunskaper om foder,
hästars kroppsspråk och sociala beteende, hovvård, vanliga sjukdomar samt
vad som bör ingå i ett husapotek för hästar. Viktigt är också grundläggande
kunskap om utrustning och hur dess användning påverkar hästen. Utbildningen
bör också visa på vilket ansvar det innebär att äga och ta hand om en
häst. Detta bör ges regeringen till känna.

15.     Tävlingsveterinärer, punkt 12 (m, fp, kd, c, mp)
av Catharina Elmsäter-Svärd (m), Åsa Domeij (mp), Sven Gunnar Persson
(kd), Sverker Thorén (fp), Jan Andersson (c), Bengt-Anders Johansson (m),
Cecilia Widegren (m) och Marie Wahlgren (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om tävlingsveterinärer. Därmed bifaller riksdagen
motion 2003/04:MJ40 yrkande 7.
Ställningstagande
Gällande regelverk innebär att det vid offentlig tävling med djur skall
finnas en veterinär som förordnats av Jordbruksverket. Riksmötet 2000/01
beslöt, efter motioner från Kristdemokraterna och Miljöpartiet, att
tillkännage för regeringen som sin mening att regeringen bör se över dessa
bestämmelser och deras tillämpning med syfte att förenkla systemet med
förordnande av tävlingsveterinärer vid hästtävlingar och minska de kostnader
för arrangörerna som är förknippade med dagens system. Ännu har någon
förändring av systemet inte skett. Regeringen bör skyndsamt återkomma med
förslag i enlighet med tidigare riksdagsbeslut. Detta bör ges regeringen
till känna.

16.     Handel med hästar, punkt 13 (fp, kd)
av Sven Gunnar Persson (kd), Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp).

Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om transporter av hästar. Därmed bifaller riksdagen
motion 2003/04:MJ44 yrkande 7 i denna del och avslår motionerna 2002/03:MJ307,
2002/03:MJ490 yrkande 5 och 2003/04:MJ39 yrkandena 3-5.
Ställningstagande
Det är av yttersta vikt att djurskyddet stärks såväl inom hästsektorn som
på andra områden. Detta gäller inte minst djurskyddet inom EU och problemen
med transporter av levande djur. Regeringen bör fortsätta att inom EU
driva frågan om stopp för långa och ur djurskyddshänseende otillfredsställande
transporter av hästar. Detta bör ges regeringen till känna.

17.     Handel med hästar, punkt 13 (v)
av Sven-Erik Sjöstrand (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om handel med hästar. Därmed bifaller riksdagen
motion 2003/04:MJ39 yrkandena 3-5 och avslår motionerna 2002/03:MJ307,
2002/03:MJ490 yrkande 5 och 2003/04:MJ44 yrkande 7 i denna del.

Ställningstagande
Sverige bör inom EU verka för att förhindra att handel på hästmarknader
med plågade och vanskötta djur får fortgå. Varje år försvinner drygt 5
000 svenska hästar spårlöst. Högre slaktpriser utomlands, öppna tullgränser
och hög efterfrågan på hästkött utanför Sveriges gränser lockar svenskar
att göra illegala hästaffärer. Djuren körs i förseglade fordon, i s.k.
transit, till destinationslandet. Innan hästarna till sist når slakterierna
byter de ägare på hästmarknader runtom i Europa. Sverige bör inom EU verka
för att levande djur undantas från EU:s regler om varors fria rörlighet.
Samma regler bör inte gälla för gränsöverskridande handel med levande
djur som för vanliga varor, motiverat både ur djuromsorgs- och
smittskyddssynpunkt. Risken för att sjukdomar sprids är alltid betydligt större
när levande djur transporteras jämfört med slaktkroppar. Eftersom svenska
folket i regel inte äter hästkött, bör djuren i stället helst slaktas på
plats innan transport sker. Vad som ovan anförs om handel med hästar bör
ges regeringen till känna.

18.     Handel med hästar, punkt 13 (mp)
av Åsa Domeij (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om import och export av hästar. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:MJ490 yrkande 5 och avslår motionerna 2002/03:MJ307,
2003/04:MJ39 yrkandena 3-5 och 2003/04:MJ44 yrkande 7 i denna del.

Ställningstagande
I och med EU-medlemskapet har gränskontrollerna försvunnit och såväl import
som export av hästar sker i stor omfattning. Ofta importeras hästar utan
papper och veterinärintyg. Billiga hästar sänds ut till Italien och Belgien,
ofta efter att ha sålts/bytts via mellanhänder i Danmark. Därifrån finns
dokumenterade transporter av slakthäst till södra Italien, en transport
på flera dygn utan mat eller vatten. Dessa transporter måste stoppas.
Detta bör ges regeringen till känna.

19.     Bevarande av hotade raser, punkt 15 (kd, c)
av Sven Gunnar Persson (kd) och Jan Andersson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om bevarande av utrotningshotade hästraser. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ45 yrkande 3, bifaller delvis motionerna
2002/03:MJ430 yrkande 5, 2003/04:MJ40 yrkandena 8 och 9 och 2003/04:MJ475
yrkande 4 och avslår motionerna 2002/03:MJ441 i denna del och 2003/04:MJ41.

Ställningstagande
Bevarandet av den biologiska mångfalden innefattar även bevarandet av
genetiskt material hos husdjur. Samhället och framtida generationer
riskerar att förlora mycket om inte nödvändiga resurser avsätts. Den
hästpolitiska utredningen påtalade behovet av resurser för bevarandet av
hästraser, en uppfattning som regeringen dessvärre inte delar. Mer resurser
behöver tilldelas bevarandet av utrotningshotade hästraser. Detta bör ges
regeringen till känna.

20.     Hästnäringens villkor, punkt 16 (m)
av Catharina Elmsäter-Svärd (m), Bengt-Anders Johansson (m) och Cecilia
Widegren (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om hästnäringens villkor. Därmed bifaller riksdagen
motion 2003/04:MJ43 yrkande 1 och avslår motionerna 2002/03:MJ487 yrkande
34 i denna del och 2003/04:MJ44 yrkande 1.
Ställningstagande
Ett bättre företagsklimat behövs. Som för alla företagare är skattebelastningen
stor. De flesta företag i hästbranschen är små familjeföretag.
Fåmansbolagsregler
medför högre skatter för dessa företagare än för andra. Vidare är
miljötillsynen liksom djurskyddstillsynen ofta ojämn mellan kommunerna och
miljöbalkens tillämpning ofta alltför rigid. För samtliga hästägare och
hästhållare vore det fördelaktigt med klara spelregler, lika behandling
och en rimlig tillämpning inom dessa områden. Hästar är stora konsumenter
av vallfoder. Denna produktion drabbas liksom övrig växtodling av extra
höga kostnader i Sverige p.g.a. särskatterna på växtnäring och drivmedel.
En sänkt kostnadsnivå i jordbruket vore därför värdefullt också för alla
hästägare. Totalt sett bättre villkor för hästanknuten verksamhet skulle
medföra att fler människor kunde få sin utkomst på landsbygden. Vad som
ovan anförs om att bättre villkor för företag gynnar hästhållningen bör
ges regeringen till känna.

21.     Hästnäringens villkor, punkt 16 (fp)
av Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om hästnäringens villkor. Därmed bifaller riksdagen
motion 2003/04:MJ44 yrkande 1 och avslår motionerna 2002/03:MJ487 yrkande
34 i denna del och 2003/04:MJ43 yrkande 1.
Ställningstagande
Det är viktigt att hästnäringen får utvecklas inom sunda marknadsekonomiska
ramar. Statlig inblandning bör undvikas i så stor utsträckning som möjligt,
eftersom det kan riskera konkurrenssnedvridning. Statens viktigaste
uppgift är att ge näringen rimliga förutsättningar för att utvecklas, både
genom att driva en god småföretagarpolitik och genom att se till att bl.
a. lämpliga utbildningar finns inom området. Hästnäringen består i huvudsak
av småföretagare, vilket gör att behovet av enkla regler för småföretagare
betyder mycket för utvecklingen av näringen. Reglerna för fåmansbolag är
mycket krångliga och innebär att småföretag i praktiken beskattas betydligt
hårdare än större företag, något som i hög grad missgynnat hästnäringen.
En lägre arbetsgivaravgift inom tjänstesektorn skulle beröra huvuddelen
av verksamheten inom hästsektorn, vilket borde kunna leda till högre
lönsamhet samt stimulera framväxten av företag, såsom fler privata ridskolor.
I Jordbruksverkets uppdrag bör ingå att ge förslag på vilka åtgärder t.
ex. inom det småföretagspolitiska området som kan behövas för en stark
och självständig hästnäring som står på egna ben utan stödåtgärder. Detta
bör ges regeringen till känna.

22.     Hästnäringens villkor, punkt 16 (c)
av Jan Andersson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om hästnäringens villkor. Därmed bifaller riksdagen
motion 2002/03:MJ487 yrkande 34 i denna del och avslår motionerna
2003/04:MJ43 yrkande 1 och 2003/04:MJ44 yrkande 1.
Ställningstagande
Sverige behöver en sammanhållen hästpolitik, inte minst då hästnäringen
i hög grad också bidrar till att minska de regionala klyftorna i landet.
För att hästnäringen och sporten skall kunna utvecklas krävs att de
ekonomiska villkoren för näringsidkarna och arrangörerna förbättras genom
lika villkor för småföretagarna, enklare regler, lika villkor i
skattelagstiftningen samt i de sociala trygghetssystemen. Detta bör ges
regeringen
till känna.

23.     Hästen och jordbrukspolitiken, punkt 17 (fp)
av Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om hästens betydelse för det öppna landskapet.
Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ44 yrkande 2 och avslår motionerna
2002/03:MJ267 yrkande 1, 2002/03:MJ430 yrkande 6, 2002/03:MJ441 i denna
del, 2002/03:MJ442, 2002/03:MJ487 yrkande 34 i denna del, 2003/04:MJ40
yrkande 10, 2003/04:MJ42 i denna del, 2003/04:MJ45 yrkande 2, 2003/04:MJ266
yrkande 1 och 2003/04:MJ475 yrkande 6.
Ställningstagande
För att kunna upprätthålla ett öppet landskap och bibehålla en biologisk
mångfald krävs betande djur och i det sammanhanget har hästarna stor
betydelse. Det är positivt att hästens betydelse för miljöpolitiken och
för samspelet mellan de agrara näringarna och miljön utreds vidare. Detta
bör ges regeringen till känna.

24.     Hästen och jordbrukspolitiken, punkt 17 (kd, c)
av Sven Gunnar Persson (kd) och Jan Andersson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om hästen och jordbrukspolitiken. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2002/03:MJ487 yrkande 34 i denna del, 2003/04:MJ45
yrkande 2 och 2003/04:MJ266 yrkande 1, bifaller delvis motionerna
2002/03:MJ430 yrkande 6, 2003/04:MJ40 yrkande 10 och 2003/04:MJ475 yrkande 6
och avslår motionerna 2002/03:MJ267 yrkande 1, 2002/03:MJ441 i denna del,
2002/03:MJ442, 2003/04:MJ42 i denna del och 2003/04:MJ44 yrkande 2.

Ställningstagande
Hästen blir ett allt viktigare inslag i jordbruket och på den svenska
landsbygden. Den är en drivkraft för ekonomisk utveckling på landsbygden,
vilket måste tydliggöras och erkännas. Vidare är det ökande antalet hästar
positivt för det öppna landskapet och därmed för den biologiska mångfalden,
vilket bör avspeglas i jordbrukspolitiken. Hästen har betydelse för det
öppna landskapet, både i egenskap av betande djur, och för att foder skall
bärgas. Med ett kraftigt minskat antal nötkreatur har hästen fått en
alltmer avgörande betydelse för att upprätthålla ett öppet landskap. Enligt
motionärerna bör hästen därför klassas lika som andra djurenheter (kor,
får, getter) när det gäller rätten till ersättning för att hålla landskapet
öppet. Detta bör ges regeringen till känna.

25.     Regler för bygglov, punkt 18 (c)
av Jan Andersson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om regler för bygglov. Därmed bifaller riksdagen
motion 2003/04:MJ45 yrkande 4.
Ställningstagande
Hanteringen av bygglov är ett av många exempel på de orimliga konsekvenser
som uppstår då hästnäringen inte är integrerad i övrig jordbruksverksamhet.
Hästnäringen bör få följa samma bestämmelser för att bygga stallar och
andra hästrelaterade byggnader som gäller för ladugårdsbyggnation, nämligen
att bygglov inte behövs. Detta bör ges regeringen till känna.

26.     Spelets betydelse för hästsektorns utveckling, punkt 19 (m)
av Catharina Elmsäter-Svärd (m), Bengt-Anders Johansson (m) och Cecilia
Widegren (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om konkurrensvillkoren på spelmarknaden. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ43 yrkande 2 och avslår motionerna
2003/04:MJ42 i denna del och 2003/04:MJ45 yrkande 5.
Ställningstagande
Svensk spelmarknad är stadd i omvandling. Dels öppnar gemensamhetslagstiftningen
för spelbolag från andra EU-länder, dels medför Internetbaserat spel att
aktörer från hela världen lätt når den svenska spelaren. De nationella
monopolen kan inte längre upprätthållas, vilket betyder att ATG:s
särställning i längden inte heller kan göra det. Detta får konsekvenser för
hästhållningen i Sverige eftersom ATG under åren avsatt stora summor för
hästens och ridsportens främjande. För att svensk hästhållning inte skall
drabbas vore det värdefullt om även konkurrenter till ATG avsatte motsvarande
medel för att jämställa konkurrensvillkoren. Licensiering av spelaktörer,
där licensavgiften fördelas i enlighet med ATG:s nuvarande avtal med
staten, kan prövas. Den internationella konkurrensen kan också komma att
tvinga fram en likformad beskattning av spelvinster för att spel inte
skall förläggas till länder där skatterna är lägst. Är de svenska skatterna
för höga riskerar svenskt spel att förlora attraktionskraft. Medlen till
hästintressenterna kommer då att minska. Vi förutsätter att regeringen
följer utvecklingen. Vad som ovan anförs om konkurrensvillkoren på
spelmarknaden bör ges regeringen till känna.

27.     Spelets betydelse för hästsektorns utveckling, punkt 19 (c)
av Jan Andersson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om en sänkt totalisatorskatt. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:MJ45 yrkande 5 och avslår motionerna 2003/04:MJ42
i denna del och 2003/04:MJ43 yrkande 2.
Ställningstagande
De ekonomiska effekterna av en sänkt totalisatorskatt bör utredas för att
klarlägga sambandet mellan en lägre skattesats och ett ökat spelande på
hästar. Statens inkomst är välbehövlig, men sambandet mellan en skattesänkning
och inkomsten är inte helt linjärt. Den ökade konkurrensen från utländska
aktörer via spel på Internet har också medfört nya aspekter på
totalisatorskatten.
ATG uppskattar att minst 2 miljarder kronor förs ut från Sverige till
dessa aktörer, vilka inte betalar någon moms till staten eller bidrar
till hästsporten i Sverige. Genom att de utländska aktörerna inte betalar
skatt eller bidrar till hästsporten kan de upprätthålla en vinstutbetalning
till kunderna på över 90 %, vilket förklarar konkurrenssituationen. En
förändring av skatten skulle ge travsporten och dess närliggande näringar
möjlighet att utvecklas i stället för att avvecklas samtidigt som den
snedvridna konkurrensen skulle förbättras. Vad som ovan anförs om en sänkt
totalisatorskatt bör ges regeringen till känna.

28.     Samarbetsgrupp för hästsektorns framtidsfrågor, punkt 20 (fp)
av Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om samarbetsgruppen för hästsektorns framtidsfrågor.
Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ44 yrkande 8 och avslår motion
2003/04:MJ439 i denna del.
Ställningstagande
Folkpartiet ställer sig positivt till att en samarbetsgrupp för hästsektorns
framtidsfrågor bildas. Enligt partiet är det viktigt att företrädare för
kommunsektorn är delaktiga i denna grupp eftersom hästsektorns villkor
till stor del styrs via kommunala beslut. Detta bör ges regeringen till
känna.
Särskilt yttrande

Hästsektorn och jämställdhet (kd)
Sven Gunnar Persson (kd) anför:

I Kristdemokraternas motion med anledning av regeringens skrivelse 2003/04:54
Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn föreslår vi bl.a. att regeringen
skall låta utreda hur fördelningen av stödet till pojk- respektive
flickidrotten fördelas. Utskottet avstyrker motionsförslaget med motiveringen
att det inom Riksidrottsförbundet pågår projekt som skall kartlägga,
analysera och sprida kunskap om hur samhällets resurser till idrotten
fördelas och utnyttjas. Bland annat skall fördelningen mellan kvinnor och
män studeras. Projektet skall också samla in goda exempel på metoder och
modeller som leder till en rättvis resursfördelning. Projektet beräknas
vara slutfört under april 2004. Utskottet förutsätter vidare att regeringen
vid behov återkommer till riksdagen med erfoderliga förslag beträffande
fördelningen av samhällets resurser till idrotten. Med tanke på att det
i betänkandet refererade projektet skall redovisas under april 2004 och
att slutsatser och förslag från detta projekt ännu inte är kända avstår
jag från att reservera mig till förmån för Kristdemokraternas förslag.
Jag kommer dock att noggrant ta del av projektets resultat och återkomma
till riksdagen med förslag om det finns skäl för detta.
Det finns anledning att dra slutsatsen att ridskolorna och ridsporten har
svårt att hävda sina intressen gentemot de "manliga" idrotterna såsom
fotboll och ishockey. Trots klara direktiv från Riksidrottsförbundet till
specialidrottsförbunden är risken stor att de kvinnodominerade idrotterna
missgynnas vid förbundets fördelning av medel. I den kommunala prioriteringen
är misstankarna om denna diskriminering ännu mer befogad. Det skulle därför
vara angeläget att en oberoende utredning gjordes om hur verkligheten ser
ut för de idrotter som domineras av flickor i förhållande till de idrotter
som domineras av pojkar.</pre><pre></pre><pre>
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Skrivelsen
Regeringens skrivelse 2003/04:54 Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn.
Följdmotioner
2003/04:MJ38 av Agneta Ringman (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om åtgärder inom hästsektorn.
2003/04:MJ39 av Sven-Erik Sjöstrand och Kjell-Erik Karlsson (båda v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att hästar skall ges möjlighet till daglig utevistelse
och att hästar skall hållas i grupp.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om kunskapskrav för hästägare och att Statens jordbruksverk
skall få i uppdrag att utreda möjligheterna för att sådana införs.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att Sverige inom EU bör verka för att förhindra att
handel på hästmarknader med plågade och vanskötta djur får fortgå.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att transporterna av levande slaktdjur kraftigt skall
begränsas.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att Sverige inom EU bör verka för att levande djur
undantas från EU:s regler om varors fria rörlighet.
2003/04:MJ40 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till en
sammanhållen hästpolitik som tidigare aviserats.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om tillgången på ridinstruktörer.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att utreda fördelningen av medel till pojk- respektive
flickidrotter.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ridsporten skall vara skattefri när den bedrivs i motionssyfte
och är en friskvårdsförmån som bekostas av arbetsgivaren.
5. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning om
möjligheterna att införa momsbefrielse för föreningsdrivna ridskolor.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om informationsinsatser riktade mot hästägare i syfte att öka
säkerheten i samband med ridning.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en översyn av 33 § djurskyddsförordningen.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att den kallblodiga travaren skall omfattas av bevarandeinsatserna.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om uppfödarpremier för den svenska halvblodsaveln.
10.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att de olika EU-stöden också skall nyttjas för den svenska
hästaveln och hästnäringen.
11.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en forskningsfond för hästnäringen.
12.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ett tredje år på den hippologiska högskoleutbildningen.
13.        Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppdrag
att utreda konsekvenserna av att finansiera den hippologiska
högskoleutbildningen
enligt samma principer som normalt gäller för högskoleutbildning.
14.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om hovslagarutbildningen.
15.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om unghästutbildning.
2003/04:MJ41 av Kenth Högström och Åsa Lindestam (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om att vidta åtgärder för att säkerställa den s.k. kallblodsrasens
överlevnad och att kallblodshästen får minoritetsstatus.
2003/04:MJ42 av Michael Hagberg och Fredrik Olovsson (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om en uppvärdering av hästpolitiken.
2003/04:MJ43 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att bättre villkor för företag gynnar hästhållningen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om likvärdiga konkurrensvillkor för samtliga aktörer på spelmarknaden.

2003/04:MJ44 av Marie Wahlgren m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att vikten av en fungerande småföretagarpolitik speglas i den
kartläggning av hästnäringen som regeringen föreslår.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om hästens betydelse för det öppna landskapet.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av lärlingsutbildningar inom hästsektorn.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av en långsiktig forskningspolitik.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om jämställdhetsinsatser inom hästsporten.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att förstärka rehabiliteringsinsatser och ta tillvara hästens
betydelse för sjuka och handikappade.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett stärkt djurskydd samt behovet av utbildnings- och
informationsinsatser inom området.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att kommunsektorn skall vara företrädd i samarbetsgruppen för
hästsektorns framtidsfrågor.
2003/04:MJ45 av Jan Andersson m.fl. (c):

1. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med
konkreta förslag med anledning av den hästpolitiska utredningens betänkande
(SOU 2000:109) samt i enlighet med vad som i motionen anförs för en
livskraftig hästpolitik. Under förutsättning av avslag på yrkande 1:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att hästar bör klassas lika som andra djurenheter inom svenskt
jordbruk.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att mer resurser behöver tilldelas bevarandet av utrotningshotade
hästraser.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att näringsidkare inom hästsektorn skall följa samma regler vid
byggnationer som gäller för ekonomibyggnader för övriga av lantbrukets
djur.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utreda de ekonomiska effekterna av en sänkt totalisatorskatt.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2002
2002/03:MJ267 av Birgitta Sellén och Viviann Gerdin (båda c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att hästar bör likställas med andra djurenheter inom svenskt
jordbruk.
2002/03:MJ307 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om export av hästar till slakt och till hästmarknader.
2002/03:MJ430 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till hästpolitik
som tidigare aviserats.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om uppfödarpremier för den svenska halvblodsaveln.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att de olika EU-stöden också skall nyttjas för den svenska
hästaveln och hästnäringen.
2002/03:MJ441 av Fredrik Olovsson och Michael Hagberg (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om en uppvärdering av hästpolitiken.
2002/03:MJ442 av Michael Hagberg och Fredrik Olovsson (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att föra in hästen i Sveriges miljö- och landsbygdsprogram.
2002/03:MJ487 av Jan Andersson m.fl. (c):

34.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om vikten av att integrera hästen i jordbrukspolitiken samt
skapa en mer sammanhållen hästpolitik.
2002/03:MJ490 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om export av hästar.
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003
2003/04:MJ266 av Birgitta Sellén och Viviann Gerdin (båda c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att hästar bör klassas lika som andra djurenheter inom svenskt
jordbruk.
2003/04:MJ439 av Jan Emanuel Johansson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om en översyn av konsument- och djurskyddet inom främst
hästhållningen.
2003/04:MJ475 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till hästpolitik
som tidigare aviserats.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om uppfödarpremier för den svenska halvblodsaveln.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att de olika EU-stöden också skall nyttjas för den svenska
hästaveln och hästnäringen.</pre><pre>
Bilaga 2
Yttrande från annat utskott
Kulturutskottets yttrande 2003/04:KrU2y
Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn
Till miljö- och jordbruksutskottet
Miljö- och jordbruksutskottet har beslutat bereda kulturutskottet tillfälle
att yttra sig över regeringens skrivelse 2003/04:54 Handlingsplan för
åtgärder inom hästsektorn jämte motioner.
Kulturutskottet yttrar sig i det följande
dels över skrivelsen, i den del som berör kulturutskottets verksamhetsområden,
nämligen avsnitt 3 Den svenska hästsektorn i dag, särskilt 3.3 Spelets
betydelse för hästsektorns utveckling, och avsnitt 4.1 Hästsatsningar,
särskilt avsnitt 4.1.3 Projekt för barn, ungdomar och personer med
funktionshinder,
dels över motionerna 2003/04:MJ38, 2003/04:MJ40 yrkande 3, 2003/04:MJ42,
2003/04:MJ43 yrkande 2 och 2003/04:MJ44 yrkande 5.
Utskottets överväganden
Regeringens skrivelse
I skrivelsen gör regeringen - såvitt avser kulturutskottets områden -
bedömningen att lokala initiativ där barn, ungdomar och personer med
funktionshinder utövar hästsport har en positiv inverkan på deltagarnas
fysiska och psykiska hälsa. I synnerhet är det, enligt skrivelsen, värdefullt
att ta till vara flickors möjlighet till utveckling inom hästsporten.
Regeringen hänvisar till den tidigare beslutade satsningen, det s.k.
Handslaget, på barn- och ungdomsverksamhet inom idrotten, bl.a. hästsporten,
samt vidare till hästsportens ungdomssatsning och till den verksamhet
som pågår med medel från Allmänna arvsfonden.
Regeringen lämnar vidare en beskrivning över spelets betydelse för
hästsektorns utveckling. Bland annat redogörs för avtalet mellan staten och
ägarna till AB Trav och Galopp (ATG). Enligt avtalet avsätter ATG årligen
- numera - 38 miljoner kronor till gemensamma satsningar av riksintresse
för hästsektorn. Av dessa medel går 5 miljoner kronor till särskilda
satsningar på barn- och ungdomsverksamhet inom hästsporten.
Motionerna
I fyra motioner behandlas frågor om jämställdhet inom hästsporten.
I motion 2003/04:MJ38 (s) betonas vikten av att hästsporten breddas
ytterligare. Motionären framhåller att en fortsatt satsning på flickor bör
ske inom alla områden av hästsporten, samtidigt som det bör uppmärksammas
att så få pojkar deltar i vissa aktiviteter.
Motionärerna bakom motion 2003/04:MJ42 (s) i denna del instämmer i
regeringens bedömning i skrivelsen, nämligen att en satsning inom hästsektorn
också skall innebära en satsning på flickors intresse och flickors idrott.

Liknande synpunkter förs fram i motion 2003/04:MJ44 (fp) yrkande 5, där
motionärerna betonar betydelsen av att fler pojkar rekryteras till ridsporten
samtidigt som det bör underlättas för flickor att aktivera sig inom
travsporten. Vidare framhålls att det är viktigt ur ett genusperspektiv att
ridsporten får lika bra villkor som andra idrotter och fritidsverksamheter.

Frågan om specialidrottsförbundens fördelning av medel mellan idrott som
domineras av flickor respektive pojkar behandlas i motion 2003/04:MJ40
(kd) yrkande 3. Motionärerna anser det uppenbart att t.ex. ridsporten har
svårt att hävda sina intressen gentemot idrotter som fotboll och ishockey.
De ifrågasätter om Riksidrottsförbundets (RF) intentioner att
jämställdhetsaspekten skall beaktas vid fördelning av medel verkligen trängt ned
till specialidrottsförbunden. Det är enligt motionärerna angeläget att en
oberoende utredning görs när det gäller fördelningen. Vidare bör även
kommunerna granskas ur denna aspekt, t.ex. när det gäller medel till olika
anläggningar.
Frågor om spel på hästar  tas upp i två motioner.
Motionärerna bakom motion 2003/04:MJ42 (s) i denna del framhåller att
svensk trav- och galoppsport bör ha samma konkurrensvillkor för svenskt
spel på hästar som utlandsbaserade bolag har. Enligt motionen måste ett
visst överskott från spelet även i framtiden kanaliseras till hästsporten,
samtidigt som det är nödvändigt med en översyn av
konkurrensvillkoren.
Konkurrensvillkoren tas också upp i motion 2003/04:MJ43 (m) yrkande 2. I
motionen konstateras att tillskotten från ATG är viktiga för de svenska
hästintressenterna. ATG:s konkurrenter utomlands borde enligt motionärerna
avsätta motsvarande medel, t.ex. genom licensiering och fördelning i
enlighet med ATG:s nuvarande avtal med staten.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid många tillfällen behandlat frågor om jämställdhetsaspekten
när det gäller idrott och påpekat att det för att förverkliga målet om en
jämställd idrott  krävs ett medvetet jämställdhetsarbete på alla nivåer
inom idrotten. Det är också enligt utskottets uppfattning viktigt att
jämställdhetsperspektivet verkligen genomsyrar all verksamhet. Utskottet
förutsätter att arbetet med Idrottens jämställdhetsplan, som antogs 1989,
fortsätter och att ansträngningarna att öka jämställdheten intensifieras.
Utskottet har inhämtat att arbetet inom kort påbörjas med en reviderad
jämställdhetsplan som kommer att behandlas på RF-stämman år 2005.
Regeringen pekar i skrivelsen på den särskilda satsningen, det s.k.
Handslaget, som bl.a. skall skapa bättre förutsättningar för flickor att
utöva idrott på det sätt de själva önskar. Utskottet utgår från att så
också blir fallet och ser med intresse fram mot de resultat som så småningom
kommer att redovisas av RF. Den första delrapporten kommer att lämnas
till regeringen i mars 2004.
Utskottet ser ingen motsättning mellan det som anförs i skrivelsen om
hästsportens betydelse för barn och ungdom samt vikten av att flickors
intresse tas till vara och vad som sägs i motionerna 2003/04:MJ38 (s),
2003/04:MJ42 (s) i denna del och 2003/04:MJ44 (fp) yrkande 5. Något
uttalande till regeringen från riksdagens sida är därför inte nödvändigt.
Utskottet föreslår att miljö- och jordbruksutskottet avstyrker dessa
motioner.
När det gäller begäran i motion 2003/04:MJ40 (kd) yrkande 3 om en utredning
rörande fördelningen av medel mellan olika slags idrottsgrenar vill
utskottet i korthet redogöra för hur specialidrottsföreningarna får medel.

Det statliga lokala aktivitetsstödet (LOK-stödet), ca 620 miljoner kronor
för år 2003, fördelas bland föreningar som är anslutna till RF. Fördelningen
beräknas per sammankomst och deltagartillfälle oavsett kön. Reglerna är
godkända av regeringen. Föreningarna måste redovisa flickors och pojkars
deltagande i aktiviteterna, vilket ger RF möjlighet att kontinuerligt
följa utvecklingen av hur flickor och pojkar får del av LOK-stödet. När
det gäller bidragen från RF till specialförbundens centrala verksamhet,
ca 260 miljoner kronor för år 2003, bygger principerna för bidragsfördelning
på treåriga budgetar och planeringsperioder samt på förbundens utveckling
över tiden utifrån ett antal kriterier i form av statistiska uppgifter.
Ett av dessa kriterier är Jämställdhetsplanens delmål om representation
i styrelser och valberedningar. Eftersom principerna bygger på subjektiva
antaganden för RF en systematisk dialog med varje förbund om bl.a. innehållet
i verksamheten och hur förbundet uppfyller de mål som RF-stämman beslutat.

I denna dialog, som förs regelbundet med varje specialidrottsförbund,
diskuteras också förbundets engagemang i de övergripande projekt som drivs
av RF och hur specialidrottsförbundet i fråga uppfyller Jämställdhetsplanens
delmål. Flera av projekten har på olika sätt fokuserat jämställdhetsfrågor.
Nämnas kan t.ex. Projekt lokal idrottsutveckling (PLI) som fått 15
miljoner kronor och Unga Ledare, med samma bidragsbelopp.
Utskottet vill också peka på det projekt som för närvarande pågår hos RF,
Idrottsresurser på lika villkor. Projektet skall kartlägga, analysera
och sprida kunskap om hur samhällets resurser till idrotten fördelas och
utnyttjas. Bland annat skall studeras hur resurserna fördelas mellan
kvinnor och män. Projektet skall också samla in goda exempel på metoder
och modeller som leder till en rättvis resursfördelning. Avsikten är att
resultaten skall spridas till två målgrupper, dels förtroendevalda och
anställda inom idrottsrörelsen, dels kommunpolitiker och tjänstemän som
arbetar med idrotts- och fritidsfrågor. Utskottet har inhämtat att projektet
beräknas vara slutfört under april 2004. Om bättre jämställdhet skall
uppnås mellan pojk- och flickidrotter ankommer det även på kommunerna att
ta sitt ansvar när det gäller fördelningen av bidrag till anläggningar
etc.
Mot bakgrund bl.a. av det pågående projektet föreslår utskottet att miljö-
och jordbruksutskottet avstyrker motion 2003/04:MJ40 (kd) yrkande 3.
När det gäller motionerna som rör spel på hästar  och konkurrensvillkoren
mellan svenska och utländska spelbolag vill utskottet framhålla följande.

Riksdagen bekräftade senast våren 2003 att målen för spelpolitiken alltjämt
bör vara en sund och säker spelmarknad där sociala skyddsintressen och
efterfrågan på spel tillgodoses under kontrollerade former. Överskott
från spel bör värnas och alltjämt vara förbehållet det allmänna eller
allmännyttiga ändamål, dvs. föreningslivet, hästsporten och staten.
Inriktningen är att prioritera sociala skyddshänsyn samtidigt som intresset
av ett varierat spelutbud och risken för bedrägerier och olagligt spel
beaktas.
Utskottet är väl medvetet om att det sedan ett antal år tillbaka pågår en
utveckling där internationella aktörer tar marknadsandelar i Sverige. I
syfte att stärka de svenska spelanordnarnas konkurrenskraft beslutade
riksdagen våren 2003 (bet. 2002/03:KrU8, rskr. 2002/03:212) om flera
åtgärder, bl.a. att undantag skall få göras från det främjandeförbud som
finns när det gäller deltagande i ett utom landet anordnat lotteri. Detta
innebär att svenska spelanordnare skall få möjlighet att samarbeta med
systerorganisationer i utlandet, utöver det samarbete som redan funnits
ett antal år inom de nordiska länderna när det gäller vadhållning på hästar.
Samtidigt ändrades skattelagstiftningen avseende vadhållning på hästar
för att jämställa s.k. internationella poolspel med rent inhemskt spel.
Riksdagen avslog vid samma tillfälle, med hänvisning till nämnda förändringar,
en motion om översyn av trav- och galoppsportens möjligheter att konkurrera
på den internationella marknaden.
Det är självfallet av största vikt att staten noga följer utvecklingen
när det gäller konkurrensen från de utländska spelbolagen. Den viktigaste
insatsen är emellertid enligt utskottets mening att förbättra de svenska
aktörernas möjligheter gentemot de utländska när det gäller konkurrensen
samt att stärka deras möjligheter att erbjuda spel under sådana former
att risken för spelberoende och andra negativa sociala konsekvenser
begränsas. Det kan tilläggas att finansministern nyligen i en
interpellationsdebatt
ansåg att det inte finns anledning att införa licenser för utländska
spelbolag på den svenska spelmarknaden. Utskottet har inte någon annan
uppfattning i denna fråga.
Av budgetpropositionen för år 2004 framgår att regeringen avser att se
över delar av regelverket på lotteriområdet. Utskottet har inhämtat att
rege-ringen inom kort kommer att tillsätta denna utredning, som enligt
uppgift också kommer att behandla internationella frågor.
Utskottet vidhåller den bedömning av målen för spelpolitiken som gjordes
för ett år sedan. Det finns inte heller skäl att föregripa översynen av
reglerna på lotteriområdet. Utskottet föreslår att miljö- och jordbruksutskottet
avstyrker motionerna 2003/04:MJ42 (s) i denna del och 2003/04:MJ43 (m)
yrkande 2.
Utskottet har avslutningsvis inget att erinra mot det som anförs i skrivelsen
och som rör utskottets verksamhetsområden.
Stockholm den 2 mars 2004
På kulturutskottets vägnar
Lennart Kollmats
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart Kollmats (fp), Annika
Nilsson (s), Lars Wegendal (s), Kent Olsson (m), Eva Arvidsson (s), Paavo
Vallius (s), Gunilla Tjernberg (kd), Peter Pedersen (v), Lena Adelsohn
Liljeroth (m), Tommy Ternemar (s), Cecilia Wikström (fp), Birgitta Sellén
(c), Göran Persson i Simrishamn (s), Anna Lindgren (m), Gunilla Carlsson
i Hisings Backa (s), Rossana Dinamarca (v) och Matilda Ernkrans (s).
Avvikande meningar
1. Jämställd idrott
Lennart Kollmats och Cecilia Wikström (båda fp) anser:
Ridning är en sport som i mycket stor utsträckning utövas av kvinnor.
Fler pojkar borde rekryteras till ridsporten, medan det borde underlättas
för kvinnor att söka sig till den betydligt mer mansdominerade travsporten.
Ur ett genusperspektiv är det också viktigt att ridsporten får lika bra
villkor som andra sport- och fritidsverksamheter. Miljö- och jordbruksutskottet
bör därför tillstyrka motionerna 2003/04:MJ38 (s) och 2003/04:MJ44 (fp)
yrkande 5.
2. Jämställd idrott
Gunilla Tjernberg (kd) anser:
Kristdemokraterna motionerade redan år 1998 om att kommunerna tillsammans
med de statliga bidragsgivande organen borde beakta de sociala konsekvenserna
för den flickdominerade ridsporten vid bidragsfördelning och bidragsminskning.
Kommunerna borde också i det sammanhanget underlätta för barn och ungdomar
utan ekonomiska möjligheter att ägna sig åt ridsport. Det är uppenbart
att ridsporten har svårare att hävda sina intressen gentemot "manligare"
idrotter som t.ex. fotboll och ishockey. Trots klara direktiv från
Riksidrottsförbundet till specialidrottsförbunden är risken stor att de
kvinnodominerade idrotterna missgynnas vid förbundens fördelning av medel.
Misstanken om missgynnande är ännu starkare när det gäller kommunernas
prioriteringar av bidrag till olika idrotter. Det är angeläget att en
oberoende utredning undersöker hur verkligheten ser ut för idrotter som
domineras av flickor i förhållande till dem som domineras av pojkar. En
sådan utredning skulle besvara frågor om hur fördelningen sker inom
specialförbunden och om prioriteringen inom kommunerna är diskriminerande
när det gäller bl.a. bidrag och medel till anläggningar. Jag föreslår
därför att miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker motion 2003/04:MJ40
(kd) yrkande 3.
3. Spel på hästar
Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna Lindgren (alla m) anser:
Svensk spelmarknad är stadd i omvandling. Gemensamhetslagstiftningen öppnar
för spelbolag från andra EU-länder på den svenska spelmarknaden och vidare
kan aktörer från hela världen lätt nå den svenska spelaren genom det
Internetbaserade spelet. De nationella monopolen kan inte längre upprätthållas,
vilket också innebär att ATG:s särställning inte kan bibehållas. ATG har
under åren avsatt stora belopp för främjandet av hästhållningen och
ridsporten. Vi anser att ATG:s konkurrenter borde avsätta motsvarande medel
för att konkurrensvillkoren skulle bli mer jämställda. Detta kunde ske
exempelvis genom licensiering av utländska spelaktörer och fördelning av
licensavgifterna enligt riktlinjerna i ATG:s avtal med staten. Villkoren
för svensk hästsport skulle på detta sätt förbli ungefär desamma som i
dag. Vi föreslår att miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker motion
2003/04:MJ43 (m) yrkande 2.
Särskilt yttrande
Spel på hästar
Birgitta Sellén (c) anför:
Jag vill påminna om att Centerpartiet motionerat om näraliggande frågor,
bl.a. totalisatorskatten, i motion 2003/04:MJ266 (c), som behandlas av
skatteutskottet.</pre>