Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

<div class="sidhuvud_publikation">Miljö- och jordbruksutskottets betänkande</div><div class="sidhuvud_beteckning">2003/04:MJU1</div><h1>Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård</h1>
<hr class="sidhuvud_linje"><pre></pre><pre>
Utskottets förslag till riksdagsbeslut


1. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän
miljö- och naturvård
Riksdagen
1. bemyndigar  regeringen  att under år 2004, för
ramanslaget  34:2  Miljöövervakning   m.m.,  ingå
ekonomiska förpliktelser i samband med planering,
upphandling  och genomförande av miljöövervakning
som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter
på högst 30 000  000  kr  under år 2005, högst 20
000 000 kr under år 2006 och  högst 10 000 000 kr
under år 2007,
2. bemyndigar regeringen att under  år  2004, för
ramanslaget   34:2  Miljöövervakning  m.m.,  ingå
ekonomiska   förpliktelser    i    samband    med
bilavgasverksamhet    som    inklusive   tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst
16 000 000 kr under år 2005,
3. bemyndigar regeringen att under  år  2004, för
ramanslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald,
ingå   ekonomiska  förpliktelser  i  samband  med
förvärv   av   eller  intrångsersättning  i  från
naturvårdssynpunkt  värdefulla  naturområden  som
inklusive  tidigare åtaganden innebär utgifter på
högst 120 000 000 kr,
4. bemyndigar  regeringen  att under år 2004, för
ramanslaget  34:4 Sanering och  återställning  av
förorenade områden, ingå ekonomiska förpliktelser
i samband med  genomförande av saneringsinsatser,
som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter
på högst 250 000  000 kr under år 2005, högst 250
000 000 kr under år 2006 och högst 100 000 000 kr
under år 2007,
5. bemyndigar regeringen  att  under år 2004, för
ramanslaget 34:5 Miljöforskning,  ingå ekonomiska
förpliktelser    i    samband    med   planering,
upphandling och genomförande av forskningsprojekt
som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter
på  högst  30  000  000  kr under år 2005,  högst
20 000 000 kr under år 2006  och högst 15 000 000
kr under år 2007,
6. bemyndigar regeringen att under  år  2004, för
ramanslaget   34:9  Statens  strålskyddsinstitut,
ingå  ekonomiska   förpliktelser  i  samband  med
strålskyddsforskning   som   inklusive   tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 10 500 000 kr
under  år  2005 och högst 10 500 000 kr under  år
2006,
7. bemyndigar  regeringen  att under år 2004, för
ramanslaget  34:11  Statens  kärnkraftinspektion:
Kärnsäkerhetsforskning,      ingå      ekonomiska
förpliktelser         i        samband        med
kärnsäkerhetsforskning   som  inklusive  tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 17 200 000 kr
under år 2005, högst 7 400  000  kr under år 2006
och högst 6 400 000 kr under år 2007,
8. bemyndigar regeringen att under  år  2004, för
ramanslaget  34:14 Stöd till klimatinvesteringar,
ingå  ekonomiska   förpliktelser  i  samband  med
beslut  om  stöd  till   klimatinvesteringar  som
inklusive tidigare åtaganden  innebär utgifter på
högst 350 000 000 kr under perioden 2004-2009,
9. bemyndigar regeringen att under  år  2004, för
ramanslaget   26:2   Forskningsrådet  för  miljö,
areella näringar och samhällsbyggande: Forskning,
ingå  ekonomiska  förpliktelser   i  samband  med
planering,   upphandling,  och  genomförande   av
forskningsprojekt    som    inklusive    tidigare
åtaganden  innebär utgifter på högst 180 000  000
kr under år  2005,  högst  60 000 000 kr under år
2006 och högst 40 000 000 kr under år 2007,
10.  anvisar  anslag  för budgetåret  2004  under
utgiftsområdet enligt utskottets förslag i bilaga
2.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:1
volym 11 utgiftsområde 20 punkterna 1-10
samt avslår motionerna 2003/04:MJ307,
2003/04: MJ334 yrkandena 6 och 17,
2003/04:MJ370 yrkande 6, 2003/04:MJ379
yrkande 2, 2003/04:MJ400 yrkandena 4 och 27,
2003/04:MJ401 yrkande 18, 2003/04:MJ431
yrkande 16, 2003/04:MJ450 yrkandena 1, 3-5,
2003/04:MJ469, 2003/04:MJ472 yrkandena 7, 20
och 32, 2003/04:
MJ474 yrkande 22, 2003/04:Fi240 yrkande 26
delvis samt 2003/04: Bo260 yrkande 4.

2. Naturvårdsavtal

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ215
yrkande 4, 2003/04:MJ404 yrkande 3 och
2003/04:MJ450 yrkande 2.

3. Finansiering av långsiktig forskning

Riksdagen avslår motion  2003/04:MJ400  yrkande
22.
Reservation (kd)

Stockholm den 25 november 2003

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar


Catharina Elmsäter-Svärd

Följande   ledamöter   har  deltagit  i  beslutet:
Catharina Elmsäter-Svärd (m)*,  Sinikka  Bohlin (s),
Rune  Berglund  (s),  Rolf  Lindén  (s), Sven Gunnar
Persson  (kd),  Kjell-Erik  Karlsson (v),  Christina
Axelsson  (s),  Lars Lindblad (m)*,  Carina  Ohlsson
(s), Sverker Thorén  (fp)*,  Jan Andersson (c), Jan-
Olof  Larsson  (s),  Bengt-Anders   Johansson  (m)*,
Christin  Nilsson  (s), Ann-Kristine Johansson  (s),
Marie Wahlgren (fp)* och Gunnar Goude (mp).
*) Har ej deltagit  i beslutet under förslagspunkt
1.</pre><pre>
2003/04

MJU1

Sammanfattning

I    detta    betänkande   behandlas   förslagen   i
budgetpropositionen  för  år  2004  om anslagen inom
utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård samt 24
motionsyrkanden. Riksdagen har den 19  november 2003
fastställt utgiftsramen   för utgiftsområdet  till 3
770  566  000  kr  i  enlighet  med finansutskottets
förslag.   Den   totala  resursförstärkningen   inom
utgiftsområde 20 uppgår  till ca 400 miljoner kronor
år 2004, ca 320 miljoner kronor  år  2005 och ca 350
miljoner  kronor år 2006 i jämförelse med  2003  års
utgiftsnivå.

Det övergripande  målet  för miljöpolitiken är att
till nästa generation kunna  lämna över ett samhälle
där de  stora  miljöproblemen i Sverige är lösta. De
av  riksdagen  antagna 15 miljökvalitetsmålen  anger
vilket  tillstånd   som   skall     uppnås    i  ett
generationsperspektiv.    Ett   antal   delmål   för
miljökvalitetsmålen anger att  en viss miljökvalitet
skall vara uppnådd eller att förändringar skall vara
genomförda   vid   en   viss   tidpunkt    för   att
miljökvalitetsmålen  skall  kunna   uppnås  inom  en
generation.
Regeringens  förslag om medelsanvisning på  anslag
tillstyrks   och  utskottet  ställer  sig  bakom  de
bedömningar som regeringen har redovisat. Motionerna
avstyrks.
I  betänkandet finns 1 reservation och 5 särskilda
yttranden.


Redogörelse för ärendet


Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlar  utskottet  regeringens
och   motionärernas   förslag  till  fördelning   av
utgifterna under utgiftsområde  20 Allmän miljö- och
naturvård.  Regeringens  förslag till  utgifter  har
utformats   i  samarbete  med   Vänsterpartiet   och
Miljöpartiet. Detta förslag återfinns i bilaga 3.


Bakgrund


Politikområde Miljöpolitik


I utgiftsområdet  ingår  politikområde  Miljöpolitik
och    del   av   politikområde   Forskningspolitik.
Regeringens   samordning   av   miljöpolitiken   och
ekologiskt hållbar utveckling har sin utgångspunkt i
detta  utgiftsområde  samtidigt  som åtgärder för en
god miljö i stor utsträckning också finansieras inom
ramen  för andra utgiftsområden. Forskningspolitiken
presenteras närmare under utgiftsområde 16.

Politikområdet  omfattar  frågor rörande naturvård
och  biologisk  mångfald,  vatten-   och   luftvård,
sanering  och efterbehandling av förorenade områden,
avfallsfrågor,      bilavgasfrågor,      miljöskydd,
miljöövervakning, miljöforskning, kemikaliekontroll,
strålskydd   och   säkerhetsfrågor   kopplade   till
kärnkraften,  meteorologi, hydrologi och oceanografi
samt internationellt miljösamarbete.
Verksamheten         vid         Naturvårdsverket,
Kemikalieinspektionen,  Statens strålskyddsinstitut,
Statens kärnkraftinspektion, Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut  och  Statens institut för
ekologisk hållbarhet ingår i politikområdet.  Vidare
hör   Stiftelsen  för  institutet  för  vatten-  och
luftvårdsforskning,    Stockholms    internationella
miljöinstitut,   Kärnavfallsfondens   styrelse,   AB
Svenska  Miljöstyrningsrådet och Sydkraft  SAKAB  AB
till   politikområdet.    Andra    myndigheter   med
verksamhet  inom  politikområdet  är  Boverket   och
Kustbevakningen.

Mål


Det  övergripande  målet  för  miljöpolitiken är att
till nästa generation kunna lämna  över ett samhälle
där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta.

Riksdagen   beslutade  (prop.  1997/98:145,   bet.
1998/99:MJU6, rskr.  1998/99:183)  våren  1999 om 15
miljökvalitetsmål,  som  anger vilket tillstånd  som
skall  uppnås  i  ett  generationsperspektiv.  Målen
omfattar följande områden: Begränsad klimatpåverkan,
Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö,
Skyddande   ozonskikt,   Säker   strålmiljö,   Ingen
övergödning,    Levande    sjöar   och   vattendrag,
Grundvatten  av  god kvalitet,  Hav  i  balans  samt
levande  kust  och  skärgård,  Myllrande  våtmarker,
Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen
fjällmiljö och God bebyggd miljö.

Riksdagen har senare  beslutat  (prop.  2000/01:130,
bet.  2001/02:MJU3,  rskr. 2001/02:36) om ett  antal
delmål för miljökvalitetsmålen som anger att en viss
miljökvalitet   skall   vara   uppnådd   eller   att
förändringar  skall  vara  genomförda  vid  en  viss
tidpunkt  för  att miljökvalitetsmålen  skall  kunna
uppnås   inom  en  generation.   Miljökvalitetsmålet
Giftfri miljö  kompletterades  med  beslut om delmål
(prop. 2000/01:65, 2000/01:MJU15, rskr. 2000/01:269)
under  våren  2001.  Delmål  för miljökvalitetsmålet
Begränsad    klimatpåverkan    beslutades     (prop.
2001/02:55,  bet.  2001/02:MJU10, rskr. 2001/02:163)
under hösten 2001. Våren  2002  beslutade  riksdagen
(prop. 2001/02:128, bet. 2001/02:
BoU14, rskr. 2001/02:291) om ytterligare ett  delmål
under   miljökvalitetsmålet   God   bebyggd   miljö.
Riksdagen  har  nyligen beslutat (prop. 2002/03:117,
bet. 2003/04:MJU4, rskr. 2003/04:13) ytterligare två
delmål under miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö.
</pre><pre>
Utskottets överväganden


Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och
naturvård, politikområde
Miljöpolitik


Politikens inriktning samt resultatbedömning


Utskottets förslag i korthet

Utskottet har ingen  erinran mot inriktningen
av regeringens politik  och  avstyrker därmed
motionsyrkanden  om  att anslå medel  på  nya
anslag (fp, kd, c). Utskottet  har  inget att
erinra   mot   regeringens   redovisning   av
insatserna inom och utom politikområdet eller
mot  resultatbedömningen av verksamheten inom
politikområdet.

Propositionen


Inriktning


Sverige  är  ett  föregångsland i omställningen till
ett ekologiskt hållbart  samhälle. Genom en ambitiös
och  pådrivande miljöpolitik  skall  Sverige  aktivt
bidra  till  en ekonomiskt, socialt och miljömässigt
hållbar utveckling,  såväl  nationellt  som globalt.
Miljöpolitiken   är  en  viktig  del  i  regeringens
politik för hållbar  utveckling.  Arbetet  med de av
riksdagen   antagna   15  miljökvalitetsmålen  utgör
grunden    för   den   nationella    miljöpolitiken.
Miljömålsarbetet   med   dess   systematik,  delmål,
vägledande    åtgärdsstrategier   och    regelbunden
utvärdering  skapar  stabilitet  samtidigt  som  det
stimulerar   till   en   pådrivande   förnyelse   av
miljöpolitiken.  Målet  är  ett  ekologiskt hållbart
Sverige.

Omsorgen  om  naturen  och  miljön  -   och  deras
betydelse  för folkhälsan - är en förutsättning  för
vår välfärd, vårt långsiktiga välstånd och en viktig
drivkraft för en tillväxt som sker inom ramen för en
hållbar samhällsutveckling.
En rik natur  är en viktig del av vår välfärd. Ett
aktivt friluftsliv,  rekreation och naturupplevelser
kan motverka stress och  utbrändhet  och  bidra till
ökad folkhälsa och livskvalitet. Det är ett  viktigt
skäl  till  att skyddet av den biologiska mångfalden
är en av hörnstenarna  i  regeringens  miljöpolitik.
Den   förnyade   naturvårds-  och  friluftspolitiken
sätter  fokus  på  människan  och  naturens  sociala
värden.  En programsatsning  på  kommunal  naturvård
inleds.
Havsmiljöfrågorna  ges  en fortsatt central roll i
miljöpolitiken.
Frågor om miljöns påverkan  på  barns hälsa står i
centrum för arbetet med en handlingsplan inom EU och
globalt.  En internationell aktionsplan  kommer  att
antas vid en  ministerkonferens  i  Budapest  i juni
2004.
För att utveckla och förstärka kretsloppspolitiken
i syfte att skapa en hållbar avfallshantering följer
regeringen      upp     genomförandet     av     den
kretsloppsproposition  som presenterades våren 2003.
Regeringen har tillsatt  en utredare med uppgift att
lämna  förslag  till  hur en  skatt  på  avfall  som
förbränns  lagtekniskt  kan   utformas   och  bedöma
lämpligheten av att införa en sådan skatt  eller  om
andra ekonomiska styrmedel i stället bör förordas.
Klimatfrågan kommer fortsättningsvis att vara högt
prioriterad  och  av central betydelse i arbetet för
en hållbar utveckling.  Nationellt  är beskattningen
av koldioxid och energi viktiga ingredienser  i  den
framtida  klimat- och miljöpolitiken tillsammans med
det handelssystem  för utsläppsrätter och andra s.k.
flexibla  mekanismer  som  nu  byggs  upp  inom  EU.
Klimatinvesteringsprogrammen  (Klimp) är tillsammans
med satsningarna på investeringar i pilotprojekt för
vindkraft till havs och i fjällen viktiga instrument
för att främja investeringar i  ny  klimatvänlig och
förnybar energi.
En   ökad   satsning   på  teknikutveckling,   nya
tekniklandvinningar    och    teknologiskiften    är
avgörande  för att nå hållbar utveckling  och  skapa
hållbara konsumtions- och produktionsmönster.
Sverige skall  också agera aktivt för att EU skall
ta vara på de möjligheter  som  finns  i  ny  teknik
genom   ambitiösa   mål  och  program  för  att  öka
energieffektiviteten och användningen av alternativa
bränslen    för    att   bekämpa    växthuseffekten.
Luftföroreningsfrågor  ges  fortsatt hög prioritet i
miljöpolitiken.
Miljöprövningen    av    större   industri-    och
infrastrukturprojekt bör effektiviseras.
För    att   uppnå   flera   av   de    nationella
miljökvalitetsmålen krävs internationella insatser.

Resultatbedömning


Miljömålsrådet   lämnade  i  juni  2003  sin  årliga
rapport    om    uppföljning    av    Sveriges    15
miljökvalitetsmål.  I årets rapport Miljömålen - når
vi  delmålen? har Miljömålsrådet  följt  upp  de  69
delmålen. De flesta delmålen skall ha nåtts år 2010.
De anger  därmed  inriktningen  för  miljöarbetet de
närmaste  åren och utgör också en konkretisering  av
miljökvalitetsmålen.

Miljömålsrådet   har   delat  upp  bedömningen  av
möjligheten att nå delmålen i tre kategorier, delmål
som  kommer  att  kunna  nås  utan  att  ytterligare
åtgärder vidtas, delmål som kan  nås  om ytterligare
åtgärder  vidtas  och slutligen delmål som  kan  bli
svåra att nå även om ytterligare åtgärder vidtas. Av
rapporten  framgår att  alla  miljökvalitetsmål  och
vissa  delmål  bedöms  bli  svåra  att  nå  även  om
ytterligare åtgärder vidtas. För flertalet delmål är
dock bedömningen  att  delmålen går att nå förutsatt
att   beslut  om  nya  åtgärder   eller   förändrade
styrmedel  tas. Rapporten visar också på ett flertal
områden där miljöarbetet varit framgångsrikt och där
delmålen  kommer   att   nås  inom  utsatt  tidsram.
Miljömålsrådet    bedömer    att     de     svåraste
miljökvalitetsmålen   att   nå   inom  tidsramen  är
Begränsad  klimatpåverkan,  Giftfri   miljö,   Ingen
övergödning och Levande skogar.

Begränsad klimatpåverkan


Enligt   delmålet  skall  de  svenska  utsläppen  av
växthusgaser   minskas   med   4  %   till  perioden
2008-2012 jämfört med 1990. Det är förbränningen  av
fossila  bränslen  och  utsläppen  av  koldioxid som
svarar   för  det  största  svenska  bidraget   till
växthuseffekten.

Enligt Miljömålsrådets  rapport  var  utsläppen av
växthusgaser  i  Sverige  3 %  lägre  2001 än  1990.
Utsläppen  från energisektorn har minskat  med  7  %
sedan år 1990  medan utsläppen från transportsektorn
har ökat med 8 %.  De  tunga  godstransporterna står
för en stor del av ökningen.
Den senaste prognosen över de  framtida  utsläppen
av   växthusgaser  som  gjordes  i  Sveriges  tredje
nationalrapport  till  klimatkonventionen 2001 pekar
mot att utsläppen kommer  att  stabiliseras  till år
2010  och  därefter  öka. Enligt prognosen är det  i
huvudsak ekonomiska styrmedel, som energiskatter och
elcertifikat, som bedöms  kunna  leda  till minskade
utsläpp.  Även  styrmedel  inom  avfallsområdet  och
bilindustrins  åtagande  om lägre bränsleförbrukning
hos   personbilar   påverkar   resultaten,    liksom
utvecklingen  av  EU:s  gemensamma jordbrukspolitik.
Ökade   utsläpp  från  transportsektorn   och   från
industrin  medför  dock att de totala utsläppen ändå
inte minskar i prognosen.
Enligt Miljömålsrådets  rapport  kommer de svenska
utsläppen  av  växthusgaser  till  ca  80   %   från
förbränning  av  fossila bränslen inom industrin och
transportsektorn och  för  el-  och värmeproduktion.
Utsläppen  från  sektorn bostäder och  service  samt
från    energiproduktionssektorn    minskar    medan
transportsektorns utsläpp ökar.
Utsläppsminskningar       har      skett      inom
jordbrukssektorn     och    från    avfallsdeponier.
Ytterligare  åtgärder behövs  för  att  delmålet  om
utsläpp av svenska  utsläpp av växthusgaser för åren
2008-2012 skall kunna nås.

Frisk luft


Enligt  Miljömålsrådets  rapport  har  utsläppen  av
svavel halverats  under  1990-talet, och halterna av
svaveldioxid är i dag låga.  Den  nivå som anges för
svaveldioxidhalt i delmålet överskrids endast på ett
fåtal platser i landet. Utsläppen av kväveoxider har
minskat med ca 25 % under samma period.

Åtgärdsprogram  för  hur miljökvalitetsnormen  för
kvävedioxid skall kunna  uppfyllas har inkommit till
regeringen från Länsstyrelsen  i  Stockholms län och
från Länsstyrelsen i Västra Götalands län. De bereds
för närvarande i Regeringskansliet.

Bara naturlig försurning


Enligt  Miljömålsrådets  rapport visar  den  senaste
riksinventeringen  från  år   2000   av   sjöar  och
vattendrag att 10 % av sjöarna större än fyra hektar
är    försurade.   Försurade   vattendrag  kan  inte
beräknas på tillförlitligt sätt i dag.

Andelen   hög   och   mycket  hög  surhetsgrad   i
skogsmarken har minskat från ca 24 % under 1983-1987
till  ca  16  %  tio  år senare,  1993-1998.  Enligt
Miljömålsrådets  rapport   är   delmålet   sannolikt
uppnått.
I   Sverige   har  7  500  sjöar  kalkats,  vilket
motsvarar ca 90 %  av  de  försurade sjöarnas areal.
Den  nationella  plan  som finns  för  kalkning  för
perioden  2000-2009  ligger   nu   som   grund   för
kalkningsverksamheten.
Utsläppen   av   svaveldioxid  har  minskat  under
perioden 1990-2001.  Detta  har skett genom åtgärder
inom flera sektorer. Inom energiproduktionen har det
genomförts genom att lågsvavliga  oljor har använts,
och  vid större anläggningar rökgasavsvavling,  inom
processindustrin  genom  integrerade processåtgärder
och  inom sjöfarten med farleds-  och  hamnavgifter.
Svavelskatten  infördes  år  1991.  Anläggningar för
produktion   av   el   och  värme  tillsammans   med
förbränning  i  industrin   stod  för  ca  60  %  av
svaveldioxidutsläppen 2001. Enligt  rådet  kan  ökad
användning   av  förnybara  energislag,  effektivare
energianvändning,     grön     skatteväxling     och
klimatpolitiska  åtgärder  bidra  till att utsläppen
minskar.
Även  utsläppen  av  kväveoxider  till   luft  har
minskat  från  334  000  ton  till 251 000 ton under
perioden   1990-2001.  Åtgärder  som   har   minskat
utsläppen av  kväveoxider  är  skärpta  avgaskrav på
personbilar  och  tunga fordon, miljödifferentierade
farledsavgifter   för    sjöfarten,   avgaskrav   på
arbetsmaskiner och kväveoxidavgifter.
För att Sveriges natur skall  kunna  återhämta sig
måste   också   utsläppen  i  övriga  Europa  minska
ytterligare, utöver  Göteborgsprotokollets  mål  och
EG:s      takdirektiv.      Det      internationella
luftvårdsarbetet    är    därför    fortsatt    högt
prioriterat.

Giftfri miljö


Kemikalielagstiftningen är harmoniserad inom EU, och
möjligheterna  att  införa  nationella  särregler är
begränsade.  Därför  bedrivs  arbetet  med  att   nå
miljökvalitetsmålet till stor del inom EU.

Bristen på kunskap om miljö- och hälsoegenskaperna
hos  kemiska  ämnen  är stor. Enligt Miljömålsrådets
rapport fanns det år 1994-1995  minimidata om miljö-
och  hälsoegenskaper  endast  för  14   %   av  alla
högvolymämnen  inom  EU:s  program  för  existerande
ämnen. EG:s kommande kemikalielagstiftning  föreslås
dock  innehålla  ett  system för att ta fram kunskap
för kemiska ämnen.
En   global   kemikaliestrategi    skall    enligt
världstoppmötet i Johannesburg utarbetas till 2005.
I  arbetet  med  riskbegränsning av enskilda ämnen
inom EU har bl.a. regler  beslutats  för  att  utöka
förbudet mot tennorganiska båtbottenfärger till  att
gälla     alla    fartyg    oavsett    längd,    för
arsenikimpregnering  av  virke,  för vissa bromerade
flamskyddsmedel, för kortkedjiga klorparaffiner  och
för  azofärgämnen.  Inom  EU  har  man  också kommit
överens  om  strängare kriterier för godkännande  av
biocider.
Under    år   2002    ökade    verksamheten    med
efterbehandling      av      förorenade     områden.
Arbetsinsatsen i personår har nästan fördubblats vid
länsstyrelserna jämfört med 2001.  Med  bidrag  från
anslaget   är   193   objekt   i   olika  skeden  av
undersökning,  medan 21 objekt är i åtgärdsfas.  Fem
åtgärdsprojekt har avslutats men ännu inte genomgått
efterföljande  miljökontroll   och  14  projekt  har
slutförts.

Skyddande ozonskikt


Halterna av ozonnedbrytande ämnen  i  atmosfären har
börjat avta som en följd av åtgärder i  Sverige  och
andra  länder.  Enligt Miljömålsrådets rapport måste
ändå flera åtgärder  vidtas  för att säkerställa att
den internationella avvecklingen  av ozonnedbrytande
ämnen   fortgår   i   tillräcklig   takt   och   att
användningen i Sverige upphör.

Utsläppen av ozonnedbrytande ämnen i Sverige  sker
i  dag  främst  som läckage från varor och produkter
där   de   används   som    köldmedier    eller    i
isoleringsmaterial.  Enligt  Miljömålsrådets rapport
bedöms användningen av gamla kylskåp,  kylmöbler och
kylanläggningar  till största delen ha upphört  till
2010. De stora mängderna CFC (klorfluorkarboner) och
HCFC är emellertid  lagrade  i  isoleringsmaterial i
byggnader,  mark och rör med lång  livslängd.  Dessa
material kommer att bytas ut först vid ombyggnad och
rivning.
Naturvårdsverket    har   bl.a.   föreslagit   att
användning  av kylanläggningar  med  HCFC-köldmedier
skall förbjudas  senast  till  år  2010.  Verket har
också föreslagit ett förbud mot överlåtelse av gamla
kylskåp     med     CFC.    Förslagen    bereds    i
Regeringskansliet.

Säker strålmiljö


De  myndigheter  som  främst   arbetar  med  att  nå
miljökvalitetsmålet  är  Statens strålskyddsinstitut
(SSI)   och   Statens   kärnkraftinspektion   (SKI).
Myndigheterna    bedömer    att    säkerhets-    och
strålskyddsläget    är   gott   vid    de    svenska
kärnkraftverken.  Även  i  övriga  verksamheter  med
strålning  inom sjukvård,  forskningsverksamhet  och
industri fungerar  strålskyddet  tillfredsställande.
Ingen arbetstagare har fått en stråldos överstigande
gränsvärden under året.

Myndigheternas insatser har alltmer fokuserats mot
de  lokaliseringsstudier  för slutförvaret  som  SKB
bedriver i Östhammars och Oskarshamns  kommuner, där
nu  platsundersökningar har inletts. Som  stöd  till
SKI:s  arbete har en rådgivande grupp etablerats med
både svenska och utländska experter.
Utvecklingen  inom  t.ex.  telekommunikation,  IT,
transport  och  säkerhetssystem medför fortsatt ökad
utbredning   av   elektromagnetiska   fält   i   vår
omgivning. Forskningen  har  enligt  Miljömålsrådets
rapport hittills inte givit några säkra  belägg  för
att  elektromagnetiska  fält  orsakar  ohälsa. Rådet
betonar      dock     behovet     av     ytterligare
forskningsinsatser  och  föreslår att ett nationellt
forskningsprogram   om   biologiska    effekter   av
elektromagnetiska fält inrättas.
Regeringen har för avsikt att under mandatperioden
lämna   en   forskningspolitisk   proposition   till
riksdagen.  Inför denna proposition  har  regeringen
givit flera aktörer inom forskningsområdet i uppdrag
att   utarbeta    forskningsstrategier    för   sina
verksamhetsområden.

Ingen övergödning


Närsaltsutsläppen   till   vatten  minskar  inte   i
tillräcklig omfattning. Särskilt  svårt att nå målet
blir  det  i  de  södra delarna av Sverige  eftersom
belastningen har varit  och  är störst där. Dessutom
försvåras måluppfyllelsen av de  naturliga systemens
långsamma  återhämtningsförmåga.  Utvecklingen   ser
dock   enligt  Miljömålsrådets  rapport  positiv  ut
beträffande  de svenska utsläppen av kväveoxider och
ammoniak till luften.

Enligt rapporten  bedöms  en  minskning om 15 % av
fosforutsläppen ha skett men en stor osäkerhet råder
i  beräkningarna.  Bristerna  i  utsläppsstatistiken
behöver åtgärdas om möjligheterna att nå målet skall
kunna bedömas. Ytterligare åtgärder  behövs  när det
gäller  enskilda  avlopp  som  är en betydande källa
till utsläpp av såväl fosfor som kväve.
Kväveutsläppen till vatten har minskat, och nästan
tre fjärdedelar av allt kommunalt  avloppsvatten vid
Sveriges kuster har genomgått särskild  kväverening.
Miljömålsrådet pekar på att skogsindustrin  står för
merparten   av   industrins   kväveutsläpp  men  att
skogsindustrin  genom lämpliga åtgärder  kan  minska
sina utsläpp till hälften 2010.
Inom ramen för åtgärdsprogrammet "Greppa näringen"
genomförs    för    närvarande     ett    omfattande
rådgivningsprogram   som  syftar  till  att   stötta
lantbrukarna med kunskap  och  verktyg  för åtgärder
för  att  minska  förlusterna  av kväve, fosfor  och
ammoniak.
Naturvårdsverket  har  utvärderat   hur  nyanlagda
våtmarkers placering påverkar reningen  av kväve och
studerat hur effektiva fånggrödor är för  att  fånga
upp  kväve. Våtmarkens läge i förhållande till havet
har stor  betydelse  för hur effektiv reningen blir.
De nyanlagda våtmarkerna har hittills betytt mer för
den  biologiska  mångfalden   än   för   att  minska
kväveläckaget - vilket till viss del kan bero på att
de inte placerats för att nå detta syfte.  Våtmarker
i  kustnära  slättbygder  gör  störst nytta för  att
minska  kväveläckaget  till  havet.  Jordbruksverket
arbetar  på  regeringens uppdrag  med  att  ta  fram
riktlinjer för  hur  och  var våtmarker bör anläggas
för att nå bästa effektivitet som närsaltsfälla.

Levande sjöar och vattendrag


Enligt rapporten bör delmålet  om  utsättning  kunna
nås  under förutsättning att Fiskeriverkets strategi
efterlevs  och illegala utsättningar motverkas genom
information och tillsyn.

Naturvårdsverket   har   i   år  startat  det  nya
programmet  Aqualiens (Aquatic Alien  Species),  som
studerar introduktion  av främmande arter i akvatisk
miljö. Programmet är inriktat  på  att öka kunskapen
om  hur  man  bedömer  de ekologiska och  ekonomiska
riskerna med att det kommer  in nya arter. Aqualiens
studerar effekterna av både avsiktlig och oavsiktlig
spridning.
Arbete    med    identifiering   av    behov    av
åtgärdsprogram för hotade  arter  och  bestånd  samt
utveckling  av  arbetssätt för åtgärdsprogram pågår.
Regeringen följer  arbetet. Arbetet med hotade arter
och  stammar av fisk  i  sjöar  och  vattendrag  bör
intensifieras  och  skyddet  av  dessa nyckelmiljöer
utökas. Skyddet av värdefulla akvatiska  miljöer bör
generellt    sett    utökas   och   förstärkas   och
fiskesamhällen skyddade från fiske skapas.

Grundvatten av god kvalitet


Arbetet   med   att   inventera   vilka   geologiska
formationer  som  kan  anses   vara   av   vikt  för
vattenförsörjningen i ett nationellt eller regionalt
perspektiv    pågår    vid    Sveriges    geologiska
undersökning. Verket kommer också att föreslå  vilka
formationer som behöver ett långsiktigt skydd.

Stora  förändringar  i grundvattennivåerna orsakar
skred   och  ras,  sättningsproblem   och   påverkar
dricksvattenkvaliteten. Sju kustlän anger att de har
problem med saltvatteninträngning i grundvattnet.
De mest  påtagliga  problemen  med  föroreningar i
brunnsvatten    gäller    nitrat    i   de   sydliga
jordbruksintensiva länen, bekämpningsmedel  i Skåne,
Uppsala,  Västmanlands  och Gotlands län samt ökande
kloridhalter i anslutning till saltade vägar i södra
och mellersta Sverige samt  utmed Norrlandskusten. I
landets  södra  delar är grundvattnet  också  starkt
påverkat av försurning.
Saltning av vägar innebär fortfarande ett problem,
särskilt för enskilda brunnar i närheten av vägar.

Hav i balans samt levande kust och  skärgård


Arbetet  med  att  bevara  skyddsvärda  miljöer  går
framåt, och möjligheterna  att  få  till  stånd  nya
marina  naturreservat har blivit gynnsammare i flera
kustlän.  Inga  nya  reservat i marin miljö har dock
inrättats under året,  men diskussioner pågår mellan
flera länsstyrelser och  lokala intressenter. Vidare
pågår  diskussioner  mellan   Naturvårdsverket   och
Fiskeriverket  om möjligheten att avsätta ett större
marint område där  fiskeförbud  skall gälla. Arbetet
med  att  bilda marina reservat har  gått  långsamt.
Regeringen  bedömer att det är angeläget att skyddet
för dessa miljöer  ökas,  inte minst mot bakgrund av
ökande internationella krav  på  nätverk av skyddade
områden,   bl.a.  Natura  2000.  Delmålet   om   att
ytterligare  fem  marina områden skall vara skyddade
som reservat skall vara uppnått senast 2005.

Fiskeriverket har  verkat för att intensifiera det
internationella arbetet  med återhämtningsplaner för
torsk i alla våra vatten och  för övriga torskfiskar
i Västerhavet. Arbetet med bevarande av laxbestånden
fortsätter, och märkning av odlad  lax kommer nu att
ske så att vild lax kan skiljas från odlad.
De senaste åren har oljetransporterna  i Östersjön
ökat  betydligt  och  ökningen kommer att fortsätta,
vilket  medför  en  ökad  risk   för   olyckor   med
oljeutsläpp  som  följd.  Denna  utveckling  ställer
ökade krav på det förebyggande arbetet, arbetet  med
att förhindra och begränsa olyckor samt förmågan att
bekämpa  ett större oljeutsläpp. Utsläpp från fartyg
är i hög grad  ett  problem  som  Sverige  delar med
länderna   i   närområdet,   varför   internationell
samverkan   är   en  förutsättning  för  såväl   det
förebyggande arbetet som för förmågan att kunna möta
ett eventuellt större  oljeutsläpp. Kustbevakningens
deltagande i det internationella  samarbetet,  bl.a.
inom ramen för Helcom, EU, Bonn-överenskommelsen och
Köpenhamnsavtalet, är därför betydelsefullt.
I   enlighet   med  vad  regeringen  redovisade  i
budgetpropositionen  för  år  2002 (prop. 2001/02:1,
utg.omr.  6  och 20) kommer Kustbevakningens  anslag
att utökas med  ca  50  miljoner  kronor från 2004 i
syfte att uppnå delmålet om att utsläpp  av olja och
kemikalier  från  fartyg  skall  minimeras och  vara
försumbara senast år 2010.

Myllrande våtmarker


Av    den    areal    som   skall   skyddas   enligt
Myrskyddsplanen har hittills 69 % säkerställts genom
avtal   och   markförvärv,    vilket   innebär   att
ytterligare  4  %  av  myrskyddsplanens   areal  har
skyddats  under  2002. Under perioden 1995-2002  har
skyddstakten  varit   ca   7   500  hektar  per  år.
Regeringen  konstaterar  att  takten  i  skyddet  av
våtmarker  varit på ungefär samma  nivå  de  senaste
åren och finner  i  likhet  med  Miljömålsrådet  att
takten  i  skyddsarbetet  behöver  höjas om delmålet
skall  nås.  Regeringen  finner  det  angeläget  att
Miljömålsrådet i sin fördjupade prövning anger vilka
åtgärder  som behöver vidtas för att delmålet  skall
uppnås.

För att nå  delmålet  att anlägga eller återställa
12   000   hektar   våtmarker   och    småvatten   i
odlingslandskapet   bör   årligen  ca  1 200  hektar
anläggas eller återställas.  Nya  eller restaurerade
våtmarker uppgår till högst 800 hektar  per år under
perioden 2000-2002. Regeringen konstaterar  i likhet
med  Miljömålsrådet att takten i restaureringsarbete
m.m. behöver  öka  för  att  delmålet  skall uppnås.
Regeringen finner det angeläget att Miljömålsrådet i
sin  fördjupade  prövning  anger vilka åtgärder  som
behöver  vidtas  för  att  delmålet   skall  uppnås.
Riksantikvarieämbetet har i fält granskat 55 anlagda
våtmarker i två län. Enligt ämbetet hade våtmarkerna
endast i undantagsfall lett till god kulturmiljö. De
flesta utgjordes av grävda dammar med relativt  sett
stor   vattenspegel   men  liten  areal  angränsande
våtmark.   Regeringen   delar   ämbetets   syn   att
kvaliteten på anlagda våtmarker bör höjas med hänsyn
till kulturmiljövärdena.
I    landet    som   helhet   är    ungefär    270
våtmarksberoende arter  hotade.  Av dessa ingår 24 i
EG:s    art-    och    habitatdirektiv.    Särskilda
vägledningsdokument  kommer  att  tas  fram för  att
dessa arter skall bevaras på gynnsam nivå.

Levande skogar


Den ökande arealen skyddad mark ökar på sikt behovet
av  insatser  för vård och förvaltning av  de  redan
skyddade markerna.

Enligt regeringens  bedömning  bör de på senare år
ökade    resurserna    för   skydd   av   värdefulla
naturmiljöer    och    biologisk     mångfald     ge
förutsättningar  för  att  öka takten i bildandet av
naturreservat. Måluppfyllelsen  är i denna del också
beroende av resultaten för Myllrande  våtmarker. Det
är  också  av  betydelse att de olika styrmedel  som
samhället förfogar över för att verkställa politiken
inte   motverkar  varandra.   Naturvårdsverket   och
Skogsstyrelsen  har  i  uppdrag  att gemensamt och i
samråd med länsstyrelserna och Riksantikvarieämbetet
analysera i vad mån regelverket eller den praxis som
utvecklats    vid   tillämpningen   av   de    olika
skyddsinstrumenten  naturreservat,  biotopskydd  och
naturvårdsavtal   utgör  hinder  för  ett  effektivt
genomförande av ett  långsiktigt  skydd av värdefull
skogsmark.  Uppdraget  och  förslag till  eventuella
förändringar  som kan behöva beslutas  av  riksdagen
eller regeringen skall avrapporteras under 2003.
Uppfyllelsen av miljökvalitetsmålet Levande skogar
är   starkt   länkad   till   uppfyllelsen   av   de
skogspolitiska  målen. Regeringen avser att redovisa
uppföljningen av skogspolitiken till riksdagen under
2003.
I stora delar av  landet  pågår  inventeringar  av
fornlämningar   och   kulturlämningar  i  skogsmark,
huvudsakligen inom projektet  Skog och historia, som
sker     i    samverkan    mellan    Skogsstyrelsen,
Riksantikvarieämbetet    och   Arbetsmarknadsverkets
regionala och lokala organisationer.  Det  är enligt
Miljömålsrådet  angeläget  att inventeringarna  blir
heltäckande  över  landet.  Införandet   av  digital
kartteknik  och  förbättrad, riktad rådgivning  från
skogsvårdsstyrelserna om förekomsten av kulturvärden
i skogen kan hjälpa  till  att  minska  skadorna  på
fornlämningar  och  kulturlämningar. Att nå delmålet
är  enligt  rådet  möjligt   genom  ett  långsiktigt
arbete.
Skogens  och  skogsmarkens  värde   för  biologisk
produktion  och biologisk mångfald är i  dag  utsatt
för  såväl  hot   från  luftföroreningar  som  lokal
påverkan på ekosystemet.  En  förutsättning  för att
miljökvalitetsmålet  skall  nås  är  att  målet Bara
naturlig försurning nås.

Ett rikt odlingslandskap


Minskningen  av  antalet  arter  i odlingslandskapet
fortgår.   Ytterligare   åtgärder   behövs    enligt
Miljömålsrådet  för  att  vända denna negativa trend
och för att genomföra de åtgärdsprogram  för  hotade
arter  i  odlingslandskapet som inletts. Olika typer
av   styrmedel   och   åtgärder   för   att   bevara
ekonomibyggnader krävs.

Naturvårdsverket     arbetar    tillsammans    med
Jordbruksverket  och Riksantikvarieämbetet  med  att
utvärdera    den   gemensamma    jordbrukspolitikens
effekter på den biologiska mångfalden. Utvärderingen
omfattar även  miljöersättningarna  inom  miljö- och
landsbygdsprogrammet.  Syftet  är  bl.a.  att stärka
möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet.

Storslagen fjällmiljö


Enligt Miljömålsrådets rapport uppfyller endast  ett
fåtal   terrängskotrar   i   fjällen   högt  ställda
bullerkrav.   För  att  delmålet  för  buller   från
terrängskotrar  skall  nås  måste  därför  de flesta
befintliga skotrar bytas ut. Det kommer enligt rådet
att  behövas  bl.a.  ekonomiska  styrmedel  för  att
stimulera  bytet  till  tystare  fordon. Arbetet med
miljökrav för fordon måste även drivas  inom  EU och
på frivillig väg inom branschen.

Naturvårdsverket   har  i  samarbete  med  en  rad
myndigheter tagit fram  förslag  till riktvärden för
bullerfria områden.

God bebyggd miljö


Enligt Miljömålsrådets rapport är  God bebyggd miljö
ett   komplext  miljökvalitetsmål  där  även   andra
aspekter  än  de  som  behandlas  i delmålen behöver
tillgodoses.     Trygghet,    tillgänglighet     och
delaktighet  är  exempelvis   viktiga   frågor   för
människors upplevelse av en god bebyggd miljö.

Omhändertagande  av  avfall är en av de nödvändiga
infrastrukturerna i samhället.  Regeringen anser att
avfallsplaneringen på lokal, regional  och nationell
nivå behöver stärkas för att man skall uppnå ett väl
fungerande omhändertagande. Vidare finns  ett  behov
av ett utvecklat samarbete mellan olika aktörer inom
avfallsområdet.  Regeringen avser därför att inrätta
ett råd för avfallsfrågor  vid  Naturvårdsverket för
att     bistå    verket    i    genomförandet     av
avfallspolitiken.   Ytterligare   åtgärder  för  att
förbättra  omhändertagandet  av avfall  redovisas  i
propositionen  (2002/03:117)  om  ett  samhälle  med
giftfria   och  resurssnåla  kretslopp.   Regeringen
föreslår  i  propositionen   två   nya   delmål   om
biologiskt  omhändertagande  av matavfall och därmed
jämförligt  avfall  från  livsmedelsindustrier  m.m.
under miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö.
För att minska deponeringen  har  flera  styrmedel
införts, exempelvis höjd skatt på deponerat  avfall,
förbud mot att deponera brännbart avfall samt  olika
avfallstaxor  för hushåll och företag beroende på  i
vilken  grad  man  källsorterar.  Deponiförordningen
bedöms enligt rådet  vara ett tillräckligt styrmedel
för att delmålet om avfallsdeponier skall nås.

Revisionens iakttagelser


Riksrevisionsverket  (RRV)   har   inte  haft  några
invändningar i revisionsberättelsen  för  2002  från
Naturvårdsverket,   Kemikalieinspektionen,   Statens
strålskyddsinstitut   SSI,   Statens  kärnkraftverk,
Sveriges  meteorologiska  och hydrologiska  institut
(SMHI)  samt  Forskningsrådet   för  miljö,  areella
näringar och samhällsbyggande.

Motionerna

Centerpartiet  föreslår  i  motionerna   MJ334   (c)
yrkande  6  och  MJ469  (c)  delvis att 200 miljoner
kronor avsätts till miljöbistånd.  Biståndsmålet  på
en  procent  av bruttonationalinkomsten bör nås inom
budgetperioden.  Vidare yrkas i motionerna MJ334 (c)
yrkande 17 och MJ469  (c)  delvis  att  50  miljoner
kronor     avsätts     för    en    miljöfond    för
kostnadseffektiva  investeringar   kring  Östersjön.
Krav  på  rening,  exempelvis  kväverening  från  en
svensk industri, kan då antingen  genomföras  som en
investering   inom   verksamheten  eller  genom  att
motsvarande investeringsbelopp läggs i en miljöfond,
som  kan  användas  mer kostnadseffektivt  på  andra
sidan Östersjön.

En långsiktig strategi  för  sjöar  och vattendrag
bör  enligt  Kristdemokraternas  motion  MJ400  (kd)
omfatta  mer  än  bara  åtgärder  direkt  i  sjöarna
eftersom  försurningen  bl.a.  är  en  följd  av att
omgivande marker försurats. Enbart kalkning av sjöar
och våtmarker ger ingen varaktig effekt (yrkande 4).
Vidare anförs att det har varit svårt att utläsa  ur
regeringens budgetförslag hur mycket som anslås till
kalkning.  Kalkning  bör  därför  redovisas separat.
Motionärerna föreslår att 30 miljoner  kronor anslås
för  skogsmarkskalkning.  Medlen  bör  inledningsvis
redovisas  på ett nytt anslag, men så småningom  bör
hela den samlade  kalkningsinsatsen sammanföras till
ett  gemensamt  anslag,  eftersom  en  strategi  med
sammanslagen sjö-  och  skogskalkning  kan komma att
minska   resursbehovet   totalt  sett  (yrkande   27
delvis).
Folkpartiet  föreslår  i  motion   MJ472  att  ett
särskilt  Östersjökonto  inrättas  för  att   ställa
resurser  till  förfogande  för  Östersjösatsningar,
t.ex.      reservatsbildningar      och      riktade
övervakningssatsningar  (yrkande  7).  I  motionerna
MJ431  (fp)  yrkande  16  och MJ472 (fp) yrkande  20
föreslås  ett  åtgärdsprogram   mot  markförsurning.
Kalkinsatser  i  sjöar  är  inte  tillräckligt  utan
behöver  kompletteras  med exempelvis  skogskalkning
och askåterföring från värmeverk.  Medel  bör  också
anslås  för  utökad  kalkning, bl.a. i skogsområden.
Vidare föreslås i partimotionerna  MJ472  yrkande 32
delvis  och  Fi240 yrkande 26 delvis att 10 miljoner
kronor avsätts  till  en  hållbarhetskommission  med
uppgift att finna de systemfel som motverkar hållbar
utveckling.   En   hållbarhetskommission  bör  få  i
uppgift  att  se över  vilka  effektiviseringar  och
moderniseringar  av  samhällets regelverk, styrmedel
och upplysningsverksamhet som behöver göras.

Utskottets ställningstagande


Resultatbedömning


Utskottet  delar  regeringens   bedömning   att  den
pågående  utvecklingen  av  de tre åtgärdsstrategier
som  riksdagen har antagit (strategin  för  effektiv
energianvändning   och  transporter,  strategin  för
giftfria och resurssnåla  kretslopp  samt  strategin
för  hushållning  av  mark  och  vatten  och bebyggd
miljö) är en viktig åtgärd för att öka möjligheterna
att nå miljökvalitetsmålen.

Utskottet   instämmer   i  att  genomförandet   av
klimatinvesteringsprogram  och   ökade  markköp  för
biologisk mångfald år 2005 och 2006  kräver  en  god
framförhållning.   Regeringen  har  därför  uppmanat
Naturvårdsverket och  länsstyrelserna  att  redan nu
påbörja  planeringen  och  förberedelsearbetet inför
detta.

Begränsad klimatpåverkan


Utskottet instämmer i vad regeringen  anfört  om att
satsningen   på   de  lokala  investeringsprogrammen
bedöms bidra till att  nå  bl.a. miljökvalitetsmålet
Begränsad   klimatpåverkan.  Klimatfrågans   växande
betydelse  har   gett  skäl  till  att  fokusera  de
statliga bidragen  på åtgärder som minskar utsläppen
av    växthusgaser.   Stödet    till    de    lokala
investeringsprogrammen  har  därför  ersatts med ett
stöd till klimatinvesteringsprogram.

Utskottet   konstaterar   att   för  att  nå   det
långsiktiga svenska klimatmålet till 2050 behövs ett
omfattande  och  långsiktigt omställningsarbete  med
ytterligare insatser och internationell samverkan.

Frisk luft


Utsläppen  av  kväveoxider   har  enligt  regeringen
minskat med ca 25 % under 90-talet.  Som  regeringen
anfört  exponeras dock fortfarande ett mycket  stort
antal   personer    för   halter   som   överskrider
miljökvalitetsnormen  för  kvävedioxid,  även om det
endast   gäller   i  ett  fåtal  av  landets  större
kommuner.

Enligt Miljömålsrådets rapport bedöms utsläppen av
kväveoxider kunna minska  med  30-35  % från år 2001
till  2010  med genomförande av planerade  åtgärder.
Utskottet  instämmer   i   att   avgörande  för  hur
utsläppen av kväveoxider kan minska  är  ytterligare
åtgärder    som    rör    transport,    energi   och
arbetsmaskiner.  Lokala  åtgärder inom trafikområdet
som  skulle bidra till att  nå  delmålet  är  enligt
rådet    trafikplanering,    trängselavgifter    och
miljözoner.

Bara naturlig försurning


Som   regeringen  redovisat  beräknas  den  kritiska
belastningen   i   skogsmark  och  sjöar  komma  att
överskridas   på   13  %   av   arealen   år   2010.
Undersökningar tyder  på  att många sjöar och mindre
vattendrag fortfarande kommer  att vara försurade år
2010.  Enligt  rådet är utvecklingen  till  år  2020
svårbedömd,    och     även     om    de    kritiska
belastningsgränserna         underskrids         kan
återhämtningstiden   i   naturen   vara   åtskilliga
decennier.

Som   Miljömålsrådet  och  regeringen   framhåller
behöver åtgärder  vidtas för att minska skogsbrukets
försurande verkan.
Enligt  rådet beräknas  utsläppen  av  kväveoxider
minska till  ca  160  000 ton år 2010 med nu fattade
beslut, och ytterligare  åtgärder bör vidtas för att
minska utsläppen av kväveoxider. Utskottet instämmer
i att med genomförande av  strategin för effektivare
energianvändning  och  transporter  bedöms  delmålet
kunna   nås.   Regeringen   avser    att    behandla
åtgärdsstrategierna  i  samband  med  den fördjupade
utvärderingen av miljömålen under 2005.

Giftfri miljö


Som    regeringen    anfört    väntas    inte   EG:s
kemikalielagstiftning       lösa      frågan      om
informationssystem  för  andra   varor   än  kemiska
produkter.  Frivilliga  system  utvecklas  därför  i
avvaktan på gemensamma EU-regler. Sverige har  varit
pådrivande för att det skall beslutas om ett globalt
harmoniseringssystem   för   märkning   av   kemiska
produkter.

Frivilliga  åtaganden  finns  enligt propositionen
inom   olika  branscher,  t.ex.  byggbranschen   där
byggvarudeklarationer     har     utvecklats,    och
däckproducenter som har börjat tillverka  däck  utan
cancerframkallande högaromatiska oljor.
Utskottet  konstaterar  att för att delmålen skall
kunna nås fordras enligt Miljömålsrådets rapport ett
kraftfullt svenskt agerande  i det fortsatta arbetet
med  nya  kemikalieregler  inom EU  och  inom  olika
internationella    konventioner.    Vidare    behövs
nationella insatser, bl.a. för att påverka företagen
att   arbeta  målmedvetet   för   att   uppnå   bred
riskhantering.
Utformningen      av      EG-lagstiftningen     på
kemikalieområdet   är   av   stor   betydelse    för
möjligheterna  att  nå  miljökvalitetsmålet.  Vid en
första  bedömning  av  kommissionens  förslag  anser
regeringen  att  det  inte  är  tillräckligt för att
miljökvalitetsmålet skall nås. Utskottet instämmer i
att  regeringen bör verka för att  förslaget  skärps
och för  att substitutionsprincipen skall ingå i den
nya kemikalielagstiftningen.  Utskottet  konstaterar
även regeringens avsikt att delta i utarbetandet  av
en global kemikaliestrategi till år 2005.
Utskottet  instämmer  i att om miljökvalitetsmålet
skall kunna nås måste antalet åtgärder som genomförs
öka  i  såväl  statlig  som  privat   regi.  Antalet
efterbehandlingsåtgärder som genomförs i privat regi
bör  öka  genom  krav  med  stöd av miljöbalken  mot
föroreningsansvariga tidigare verksamhetsutövare.

Skyddande ozonskikt


Utskottet konstaterar att den  negativa  inverkan på
ozonskiktet  av  ozonnedbrytande ämnen minskat.  Den
senaste bedömningen  av  internationella forskare är
att en återhämtning av ozonskiktet  över  Europa kan
märkas  tidigast  år  2020 och att det är återställt
tidigast   år   2050   under    förutsättning    att
Montrealprotokollet följs av alla parter.

Regeringen arbetar för att Montrealprotokollet och
dess  tillägg  skall  följas av alla parter. Sverige
verkar  också  för  en snabbare  utfasning  av  HCFC
(klorfluorkolväten) i utvecklingsländer.

Säker strålmiljö


Utskottet   noterar   att    det    för    att    nå
miljökvalitetsmålet  behövs en bättre helhetsbild av
strålkällor  och deras  påverkan  på  människor  och
miljö.  En  sådan  helhetsbild  kan  erhållas  genom
miljöövervakning,    forskning    om    strålningens
hälsoeffekter  och  undersökningar av hur människors
beteende och attityder påverkar hur mycket strålning
de utsätts för.


Ingen övergödning


Enligt  Miljömålsrådets   rapport   krävs   omgående
ytterligare    åtgärder,    såväl   nationella   som
internationella,  för att miljökvalitetsmålet  skall
nås inom en generation.

Naturvårdsverket   har  under  året  granskat  hur
direktivet   om   rening   av   avloppsvatten   från
tätbebyggelse  genomförts i   Sverige.  Granskningen
visar enligt regeringen  att det svenska regelverket
bör  ses  över  på  ett  antal   punkter.  Utskottet
instämmer i att arbetet bör påbörjas under 2003.
Som regeringen anför har effekten  av ersättningar
inom  jordbruket,  t.ex.  för odling av  fånggrödor,
senare jordbearbetning,  regler  för gödselhantering
och  anläggning av våtmarker och småvatten  för  att
minska   närsaltläckaget,   varit  mycket  påtaglig.
Utskottet    instämmer    i    att    Miljö-     och
landsbygdsprogrammet är av central betydelse för att
nå   miljömålet  Ingen  övergödning  samt  Ett  rikt
odlingslandskap.
Minskningen  av  utsläppen  av ammoniak beror till
stor  del  på  insatser  inom jordbruket.  Utskottet
konstaterar att en ammoniakkälla av ökande betydelse
är vägtrafiken, eftersom ämnet  i  viss utsträckning
bildas  i  bilarnas  katalysatorer. Åtgärder  behövs
inom transport- och industrisektorn,  som  ökat sina
utsläpp  av  ammoniak  med  10  %.  Transporter står
dessutom för merparten av utsläppen av kväveoxider.

Levande sjöar och vattendrag


Enligt  Miljömålsrådets rapport är en  förutsättning
för att uppnå  miljökvalitetsmålet  att  de  areella
näringarnas   uttalade  ambitioner  om  hänsyn  till
sötvattensanknutna    natur-    och    kulturmiljöer
efterlevs. Vidare måste arbetet för att  långsiktigt
skydda    områden    med   höga   sötvattensanknutna
naturvärden  intensifieras.   För   att   skydd   av
vattenförekomster skall få effekt bör vattenfrågorna
beaktas      i      den     fysiska     planeringen.
Vattenförsörjningsintressen    bör   prioriteras   i
känsliga områden.

Utskottet  instämmer  i  likhet med  regeringen  i
Miljömålsrådets slutsatser och  understryker  vikten
av  att  Fiskeriverkets  strategi  för  utsättningar
efterlevs  och att inga främmande arter sätts  ut  i
naturliga sjöar och vattendrag.

Grundvatten av god kvalitet


Miljökvalitetsmålet    syftar   till   att   i   ett
långsiktigt perspektiv säkra tillgången på vatten av
god kvalitet och i tillräcklig  mängd för samhällets
totala  behov.  Utskottet  instämmer   i   att   den
viktigaste  åtgärden för att nå målet är att inrätta
skyddsområden  för  grundvattenförekomster där uttag
av  dricksvatten  görs  eller  planeras.  Regeringen
anför  att  arbete pågår  med  kunskapsinsamling  om
grundvattnets  produktion,  kvantitet och kvalitet i
förhållande  till  behovet samt  med  utveckling  av
metoder och styrmedel för att säkerställa en hållbar
grundvattenhantering.

Som   regeringen  redovisar   bör   vattenfrågorna
beaktas i  den  fysiska planeringen för att skydd av
vattenförekomster       skall       få       effekt.
Vattenförsörjningsintressen    bör   prioriteras   i
känsliga    områden.    Enligt   rådet   får    ofta
vattenintresset ge vika för  andra samhällsintressen
vid  konflikter  t.ex.  med  infrastrukturutbyggnad,
naturgrus-           och           mineralutvinning,
livsmedelsproduktion  och  i  vissa fall  naturvård.
Genomförandet  av EG:s ramdirektiv  för  vatten  ger
grundvattnet  en   starkare   ställning,   men   som
regeringen   anför   bör  möjlighet  skapas  att  ge
geologiska formationer  skydd  som  riksintresse för
dricksvattenförsörjning.  Kommunerna  behöver  också
ett  bättre anpassat hydrogeologiskt och  geologiskt
underlag  för  att  i  sin  planering  kunna anpassa
exploateringen  till  möjligheterna  att långsiktigt
ordna vattenförsörjnings- och avloppsfrågorna.

Hav i balans samt levande kust och  skärgård


Som    regeringen   anfört   är   kunskapsunderlaget
begränsat  inte  bara när det gäller områden i marin
miljö, utan även,  med vissa regionala undantag, för
kulturmiljön. Kunskapsunderlaget  behöver uppdateras
för  att  behovet av långsiktigt skydd  skall  kunna
preciseras.

Många  kustsamhällen   domineras  i  dag  helt  av
fritidsboende. Om antalet  licensierade yrkesfiskare
fortsätter att minska riskerar  detta  att leda till
att   tidigare   fiskehamnar  töms  på  fartyg   och
verksamheter;     fiskets      anläggningar      och
ekonomibyggnader  försvinner  eller  omvandlas  till
bostäder.  Utskottet  instämmer  i  att det kustnära
fisket   är  nödvändigt  för  att  hålla  skärgården
levande.
Som regeringen  har  aviserat  bör arbetet med att
upprätta åtgärdsprogram för hotade arter påskyndas.
Fiskeriministrarna  i  EU-länderna   beslutade   i
december   2002  om  en  reform  av  den  gemensamma
fiskeripolitiken, som påverkar förutsättningarna att
nå     de    fiskeriinriktade     delmålen     under
miljökvalitetsmålet.  Även  om  Sverige  önskat  mer
långtgående  förändringar  i vissa fall får beslutet
anses som ett steg i rätt riktning för att uppnå ett
hållbart  fiske.  Utskottet instämmer  i  att  detta
arbete behöver befästas och fördjupas.
Utskottet instämmer  även  i  att Sverige fortsatt
bör agera kraftfullt internationellt för att inom EU
skapa gehör för ett uthålligt nyttjande  baserat  på
försiktighetsprincipen och ekosystemansatsen och för
att  alla  beslut skall baseras på den vetenskapliga
rådgivningen.
En kraftfull  övervakning  av  de  värst  drabbade
farledsstråken   och   det   omfattande  arbete  som
Kustbevakningen   har   bedrivit   nationellt    och
internationellt  under  de  senaste  åren  bedöms ha
bidragit  till  att  antalet  konstaterade  illegala
oljeutsläpp  till  sjöss fortsätter att minska  inom
svenskt ansvarsområde.  Som regeringen anfört är det
angeläget att Kustbevakningen  även fortsättningsvis
lägger  stora  resurser  på detta område.  Utskottet
delar regeringens uppfattning  att  arbetet  med att
bilda marina reservat har gått långsamt samt att det
är angeläget att skyddet för dessa miljöer ökas.

Myllrande våtmarker


Som   regeringen  anför  har  takten  i  skyddet  av
våtmarker  varit  på  ungefär  samma nivå de senaste
åren.   Utskottet   instämmer   i   att   takten   i
skyddsarbetet behöver höjas om delmålet skall nås.


Levande skogar


Endast  ca  15  %  av  arealmålet om 320 000  hektar
skogsmark  skyddad  som naturreservat  har  uppnåtts
under   den  första  tredjedelen   av   målperioden.
Utskottet  konstaterar  att  redan  år  2000 var den
frivilligt   avsatta   arealen   ca  800 000  hektar
skogsmark, vilket innebär att arealmålet  om 730 000
hektar  frivilligt  skyddad  skogsmark  i  praktiken
redan är uppnått.

Utskottet  instämmer  i  att  för att delmålet  om
långsiktigt  skydd  av  skyddsvärd  skogsmark  skall
kunna uppnås till år 2010 krävs att tempot  när  det
gäller  skydd  av  skogsmark  ökas.  Som  regeringen
anfört   krävs  framför  allt  att  länsstyrelsernas
insatser  ökar.  Ytterligare  insatser  för  att  nå
arealmålen   för   områden   med   biotopskydd   och
naturvårdsavtal   behövs   också.   Utskottet  delar
uppfattningen att långsiktigheten och  kvaliteten  i
många  frivilliga  avsättningar  är  osäker,  vilket
innebär  att  bedömningen  av  om  delmålet nås blir
osäker och att ytterligare uppföljning är nödvändig.
Utskottet delar regeringens uppfattning  att i det
fortsatta  arbetet  med  att  skydda  skogsmark  bör
friluftslivets  behov  ges  ökad  tyngd,  såväl  vid
säkerställande som vid förvaltning, skötsel och vård
samt  information.  Det  gäller särskilt tätortsnära
områden och storstadsregionerna.
Utskottet konstaterar att  för  att nå delmålet om
ökad förekomst av faktorer som är av  betydelse  för
biologisk   mångfald   behövs  framför  allt  riktad
rådgivning  till skogsägarna  för  att  öka  arealen
äldre lövrik  skog.  Arealen  föryngrad  med lövskog
bedöms enligt Miljömålsrådet komma att öka.  Mängden
hård död ved och arealen gammal skog ökar. Om  målen
nås  beror  i  huvudsak  på hur skogsskötseln på den
ordinära skogsmarken bedrivs,  t.ex.  vilka  bestånd
som  väljs för avverkning och i vilken mån träd  som
dör tillåts  vara kvar i skogen. Rådgivning till och
kunskapsuppbyggnad  hos  skogsägarna  är ett viktigt
medel för att påverka måluppfyllelsen.
Som regeringen anfört blir påtagliga förbättringar
av  den biologiska mångfalden troligen inte  synliga
förrän     efter     2020,     även     om     flera
grundförutsättningar  för  biologisk  mångfald såsom
ökad andel död ved, flera grova träd, mer  lövinslag
och  bevarande  av  gammelskog kommer att förbättras
avsevärt. Den avgörande  faktorn  är att många av de
biologiska  processerna  på  våra  breddgrader  helt
enkelt tar lång tid.

Ett rikt odlingslandskap


Som  anförs i propositionen bevaras omfattningen  av
ängs-   och  betesmarkerna  i  stort  med  nuvarande
åtgärder.  För  hela  landet ökar arealerna av ängs-
och   betesmarker.   Det   finns    dock   regionala
skillnader.

Vidare    anförs   att   möjligheterna   att    nå
miljökvalitetsmålet är beroende av vad som sker inom
EU:s   gemensamma    jordbrukspolitik    (CAP)   och
utvecklingen    inom   andra   politikområden.   Som
regeringen   har  redovisat   har   den   gemensamma
jordbrukspolitiken  sedan  år 2000 gynnat mångfalden
genom  bl.a.  djurbidrag och miljöersättningar  inom
miljö- och landsbygdsprogrammet.  Antalet  betesdjur
har  ökat,  och  brukarna  har  fått  ersättning för
restaurering  och skötsel. Delmål som har  betydelse
för   detta  miljökvalitetsmål   finns   även   inom
Myllrande  våtmarker  och  Hav i balans samt levande
kust  och  skärgård. För att uppnå  ett  långsiktigt
bevarande   av    värdena   kan   åtgärder   utanför
jordbrukspolitiken bli nödvändiga, framför allt inom
regionalpolitiken.
Utskottet instämmer  i  att det finns behov av att
utvärdera om ersättningarna  på  ett  lämpligt  sätt
säkerställer  ett långsiktigt bevarande av värdefull
ängs- och hagmark.  Regionala skillnader finns trots
att utvecklingen går  åt  rätt  håll  avseende  ökad
areal hävdad mark.

Storslagen fjällmiljö


Regeringen   redovisar   att  det  ännu  inte  finns
tillräckliga uppgifter om tillståndet i fjällmiljön.
Riskerna  för  skador  på mark  och  vegetation  kan
endast  bedömas indirekt  i  relation  till  antalet
terrängfordon    och    antalet    renar.    Antalet
terrängfordon  har  ökat obetydligt de senaste åren.
Renantalet  har  ökat  med   5 %,  och  nästan  hela
ökningen gäller Norrbotten.

Utskottet  instämmer  med  regeringen  i  att  ett
flertal åtgärder har påbörjats,  men att ytterligare
åtgärder   måste   beslutas   och  påbörjas.   Olika
verksamheter   påverkar  utvecklingen   i   fjällen.
Utskottet   delar    regeringens   uppfattning   att
storslagen fjällmiljö förutsätter renskötsel för att
ett  betespräglat  landskap   skall   upprätthållas.
Renskötseln bör fortsätta att bedrivas och utvecklas
på ett sätt som är hållbart för miljön. Utbyggnad av
vindkraften  i  fjällen såväl som i havsområden  kan
påverka  både  natur-   och  kulturmiljövärdena  och
möjligheterna  att  utöka  arealen  ostörda  områden
negativt, om inte utbyggnaden föregås av omsorgsfull
fysisk planering.
Regeringen  redovisar  att  Naturvårdsverket   har
utvärderat  det lokala och regionala arbetet med att
reglera färdsel med fordon i fjällen. Verkets analys
av färdselfrågan  visade  att  endast fyra av femton
berörda kommuner utnyttjat möjligheten  att  reglera
terrängkörningen  i  fjällen.  Det  visade sig också
vara   svårt   för  länsstyrelserna  att  tillgodose
nationella mål när  de fattade beslut om skoterleder
och undantag för terrängkörning.
Enligt   Miljömålsrådets   rapport   finns   stora
skyddade områden  i fjällen som innehåller både höga
kulturvärden   och   naturvärden.    Dock    behöver
representativiteten  i skyddet ses över, och behovet
av ytterligare medel till  skötsel  och restaurering
utredas. Dessutom behöver kunskapen om fjällvärldens
kulturmiljöer,    fornlämningar    och    bebyggelse
kompletteras.   Utskottet   delar   regeringens  och
Miljömålsrådets bedömning.

God bebyggd miljö


Utskottet instämmer i att kommuner och länsstyrelser
är  viktiga  aktörer  i  arbetet  att  nå målet  God
bebyggd miljö. För att målet skall kunna  nås behövs
enligt rådet mer resurser eller omprioriteringar  på
lokal och regional nivå.

Enligt  regeringens  redovisning  är bl.a. resurs-
och  kompetensbrist  allvarliga hinder  för  att  nå
delmålet   om   planeringsunderlag.    Mindre    och
resurssvaga  kommuner  kan  enligt  rådet  komma att
behöva extra stöd från staten för att delmålet skall
kunna  nås.  Delmålet  för planeringsunderlag gäller
också andra planerings-  och  beslutsunderlag  än de
kommunala,          exempelvis         trafikverkens
infrastrukturplanering. Det behövs utvecklingsarbete
för   att   följa   upp   den    privata    sektorns
beslutsunderlag.  Regeringen  anför att det ankommer
på berörda myndigheter att lämna det stöd som behövs
till den lokala nivån i arbetet med att nå delmålet.
Åtgärder längs det statliga vägnätet under år 2002
medförde  att  antalet  bullerutsatta  personer  vid
ljudnivåer   överstigande  65   dBA   ekvivalentnivå
utomhus minskade  med 3 300. Trots det ökade antalet
bullerutsatta personer  från  ca  18  500 till ca 20
200.  Ökningen  beror  bl.a.  på ökad trafik,  högre
hastigheter   och   typ  av  beläggning.   Utskottet
konstaterar  att  med nuvarande  åtgärdstakt  bedöms
målet för buller från vägtrafik inte uppnås 2005.
Omhändertagande av  avfall  är en av de nödvändiga
infrastrukturerna  i  samhället.   Utskottet   delar
regeringens  uppfattning  att  avfallsplaneringen på
lokal, regional och nationell nivå  behöver  stärkas
för   att   man   skall  uppnå  ett  väl  fungerande
omhändertagande. Vidare finns behov av ett utvecklat
samarbete mellan olika  aktörer inom avfallsområdet.
Regeringen  avser därför att  inrätta  ett  råd  för
avfallsfrågor  vid  Naturvårdsverket  för  att bistå
verket i genomförandet av avfallspolitiken.
Som regeringen anfört medför fortsatt utbyggnad av
fjärrvärmenätet  samt höjda skatter och energipriser
troligen  att  ännu   fler   fastighetsägare   byter
energikälla      för      uppvärmning     så     att
energianvändningens miljöbelastning minskar.
Flera  studier  visar  på  samband   mellan  dålig
ventilation  och ohälsa. Utskottet instämmer  i  att
åtgärder för att öka efterlevnaden av redan gällande
lagstiftning på  området  kan  komma att behövas för
att bidra till att delmålet om inomhusmiljö nås.

Utgiftsramen m.m.


Riksdagen   har   den   19  november  2003   bestämt
utgiftsramen för utgiftsområdet  till  3 770 566 000
kr  i  enlighet  med  finansutskottets förslag.  Den
totala resursförstärkningen  inom  utgiftsområde  20
uppgår  till  ca 400 miljoner kronor år 2004, ca 320
miljoner kronor  år  2005 och ca 350 miljoner kronor
år 2006 i jämförelse med 2003 års utgiftsnivå.

När   det  gäller  skogsmarkskalkning   redovisade
utskottet    vid    behandlingen    av    2003   års
budgetproposition  (bet.  2002/03:MJU1  s.  28)  att
Skogsstyrelsen   har  utarbetat  ett åtgärdsprogram,
Åtgärder mot markförsurning och för  ett   uthålligt
brukande   av   skogsmarken   (meddelande   4-2001).
Utskottet har inhämtat att den försöksverksamhet som
pågått nu är avslutad.
Den 11 november 2003 anförde miljöministern i svar
på   interpellation   2003/04:31   om  den  avbrutna
skogsmarkskalkningen att markförsurningen  beror  på
såväl  atmosfärisk  deposition  av  sura  ämnen  som
skogsbrukets  uttag  av  basiska  ämnen med skörden.
Vidare   anfördes   följande.   Skogsstyrelsen   har
bedrivit   ett   utmärkt   projekt  i  Lygnern   och
Nissandalen.   Projektet   har   givit    värdefulla
resultat, och Skogsstyrelsen har utifrån bl.a. detta
projekt  föreslagit  en  mer  övergripande  strategi
inkluderande   bl.a.   viss  skogsmarkskalkning  och
utökade fältförsök. Frågan  om  utformningen  av  en
fortsatt  skogskalkning och dess finansiering kommer
att  aktualiseras   i  samband  med  den  fördjupade
utvärdering  av  miljömålsarbetet   som  kommer  att
presenteras    för    riksdagen    2005.    Eftersom
miljömålsarbetet   bedrivs   integrerat,   och  både
åtgärder  och  effekter  är  ömsesidigt beroende  av
varandra  också  mellan  olika  miljömål,  är  detta
nödvändigt.   Även  om  jag  vet  att  effekter   av
skogsmarkskalkning tar långt tid att uppnå så har vi
ännu tid att analysera  detta  problem  och skapa de
åtgärder  som  på det mest kostnadseffektiva  sättet
uppnår uppsatta miljömål. Jag tror att vi i hög grad
är  eniga om försurningsproblemens  stora  betydelse
och att  vi  vill  bedriva  kalkning  i  en  så stor
omfattning som möjligt. Jag försäkrar er att jag ska
göra  vad jag kan som miljöminister tillsammans  med
Ulrica  Messing,  som  har hand om skogsfrågorna och
Skogsstyrelsen för att vi  ska  kunna  gå  vidare  i
enlighet  med de förslag som skogsvårdsstyrelsen har
lagt fram.  Min  bedömning  i  dag  är  att  det  är
naturligt    att    göra    det    i   samband   med
miljömålsarbetet.
Som regeringen anfört i budgetpropositionen för år
2004  har  Miljömålsrådet  pekat  på  att   åtgärder
behöver   vidtas   för   att   minska   skogsbrukets
försurande   verkan.  Utskottet  anser,  bl.a.   mot
bakgrund av vad  som anförts i motionerna MJ400 (kd)
yrkande 4, MJ431 (fp)  yrkande  16  och  MJ472  (fp)
yrkande  20,  att  frågan  om skogsmarkskalkning som
medel mot markförsurning kan  vara  en sådan åtgärd.
Utskottet  har  ingen  erinran mot redovisningen  av
politikens inriktning och avstyrker därmed förslagen
till nya anslag i motionerna  MJ334  (c) yrkandena 6
och 17, MJ400 (kd) yrkandena 4 och 27  delvis, MJ431
(fp)  yrkande  16,  MJ469  (c)  delvis,  MJ472  (fp)
yrkandena  7,  20  och  32  delvis  samt  Fi240 (fp)
yrkande 26 delvis. Motionerna MJ334 (c) yrkandena  6
och  17  och  MJ469  (c) delvis avstyrks även på den
grunden  att  yrkandena   inte   ryms  inom  den  av
riksdagen fastställda ramen.

34:1  Naturvårdsverket


Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Propositionen

Anslaget     disponeras     för    Naturvårdsverkets
förvaltningskostnader, inkl.  verkets  kostnader för
att administrera den verksamhet som finansieras  via
sakanslagen.

Från  och  med  2004  till och med 2006 överförs 3
miljoner   kronor   per   år   till    anslag   34:2
Miljöövervakning   m.m.   för  Aktiebolaget  Svenska
Miljöstyrningsrådets  arbete   med   miljökrav   vid
offentlig upphandling.
Regeringen     föreslår    att    anslaget    34:1
Naturvårdsverket för år 2004 uppgår till 323 434 000
kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet gör samma bedömning som regeringen när det
gäller medelsbehovet under anslaget.


34:2 Miljöövervakning


Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och
avstyrker motioner  om ytterligare medel till
ideella    organisationer    (c)    och    om
prioritering     av     miljöforskning    och
miljöövervakning  (m). Utskottet  tillstyrker
även regeringens förslag om bemyndigande.

Propositionen

För  att  ge  goda  förutsättningar  för  planering,
upphandling och genomförande  av  miljöövervakningen
föreslås att regeringen bemyndigas  att  under  2004
ingå   ekonomiska   förpliktelser,   som   inklusive
tidigare  åtaganden  innebär  utgifter  på högst  30
miljoner kronor under 2005 högst 20 miljoner  kronor
under 2006 och högst 10 miljoner kronor under 2007.

För att skapa goda förutsättningar för upphandling
av     bilavgasverksamhet    (hållbarhetskontroller)
föreslås  regeringen  bemyndigas att under 2004 ingå
ekonomiska  förpliktelser  som,  inklusive  tidigare
åtaganden, innebär  utgifter  på  högst  16 miljoner
kronor under 2005.
Regeringen     föreslår    att    anslaget    34:2
Miljöövervakning m.m.  för  2004 uppgår till 238 994
000 kr.

Motionerna

Enligt   motion   MJ370   (m)  bör  miljöövervakning
prioriteras.   Med   en  bra  miljöövervakning   kan
miljöförstöring    särskiljas     från     naturliga
variationer (yrkande 6 delvis).

Centerpartiet  framhåller i partimotion MJ469  (c)
delvis  att  anslagen  till  ideella  organisationer
verksamma inom  natur-  och  kulturmiljöområdet  bör
räknas upp med 5 miljoner kronor. I motion MJ474 (c)
framhålls   vidare   att  om  Sverige  bör  vara  en
pådrivande   kraft   och   ett   föregångsland   för
ekologiskt hållbar utveckling  är det nödvändigt att
ta  till  vara  det  engagemang som  redan  finns  i
verksamma organisationer (yrkande 22).

Utskottets ställningstagande

Som  regeringen  anfört   disponeras   anslaget  för
uppföljning och rapportering av miljökvalitetsmålen,
för  miljöövervakning,  för bilavgasverksamhet,  för
bidrag till vissa ideella  organisationer  samt  för
bidrag   till  projektet  Swedish  Water  House  vid
Stockholm International Water Institute. Medlen till
uppföljning  och rapportering av miljökvalitetsmålen
och till miljöövervakning fördelas av Miljömålsrådet
vid Naturvårdsverket.  Rådet  fattar  beslut  om den
nationella   miljöövervakningens   inriktning   samt
fördelar    även    medel    till    viss   regional
miljöövervakning.  En del av anslaget används  också
för  internationellt   miljöövervakningsarbete   och
arbete  med internationell rapportering som en följd
av EG-direktiv och andra internationella åtaganden.

Utskottet   har   beträffande  stöd  till  ideella
organisationer flera  gånger  framhållit  (jfr  bet.
2002/03:MJU1  s.  24)  att  regeringen  för kommande
budgetår    avser    att    behandla    frågor    om
fördelning  av  medel  till  ideella organisationers
miljöarbete i  regleringsbrevet.  Även  för  år 2003
reglerades  fördelningen  av  dessa  medel  i regle-
ringsbrevet  under  anslaget  34:2  Miljöövervakning
m.m.  Regeringen  fördelade 2 miljoner  kronor  till
Internationella försurningssekretariatet, 2 miljoner
kronor  till  Naturskyddsföreningen  och  600 000 kr
till   Sveriges   hembygdsförening.   För    ideella
organisationers  internationella arbete anslogs  2,5
miljoner  kronor.
Utskottet  tillstyrker   regeringens   förslag  om
medelstilldelning   under   anslaget  och  avstyrker
motionerna MJ370 (m) yrkande  6  delvis,  MJ469  (c)
delvis   och   MJ474   (c)   yrkande  22.  Utskottet
tillstyrker   de   bemyndiganden   som    regeringen
föreslår.

34:3 Åtgärder för biologisk mångfald


Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och
avstyrker   motioner   om   förstärkning   av
anslaget      (fp)     och     om     minskad
medelstilldelning     (m,    kd,    c),    om
naturvårdsavtal (m, c)  och  om  kalkning  av
skogsmark    (kd).    Utskottet   tillstyrker
regeringens förslag om bemyndigande.

Propositionen

Anslaget disponeras för  insatser  för bevarande och
restaurering   av   värdefulla   naturmiljöer    och
biologisk mångfald med särskild inriktning på frågor
om   områdesskydd,   artbevarande,  naturvårds-  och
fastighetsförvaltning, viltförvaltning samt kalkning
av sjöar och vattendrag enligt bidragsbestämmelserna
som   regleras   i   förordningen    (1982:840)   om
statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag.

Anslaget används för ersättningar enligt  31  kap.
miljöbalken       (1998:808)       såvitt      avser
Naturvårdsverkets   ansvarsområde,   kostnader   för
förvärv    för   statens   räkning   av   värdefulla
naturområden för biologisk mångfald och friluftsliv,
statsbidrag  till  kommuner och kommunala stiftelser
för    skydd   och   förvaltning    av    värdefulla
naturområden, kostnader för artbevarandeåtgärder och
förvaltning  av  skyddade områden samt kostnader för
utredning, förhandling  och  värdering i samband med
säkerställande  av ur naturvårdssynpunkt  värdefulla
naturområden.
Under år 2004 beräknas  750  000  kr  för  berörda
länsstyrelsers  arbete med ett regionalt miljö-  och
hushållningsprogram för fjällområdet.
Regeringen föreslår att 4 560 000 kr överförs till
utgiftsområde 23 anslaget 43:1 Statens jordbruksverk
för insatser till  följd  av  miljömålspropositionen
(prop.  2000/01:130) inom det nationella  programmet
för växtgenetiska resurser.
I enlighet  med  beräkningar i budgetpropositionen
för år 2002 och som  följer av riksdagens beslut med
anledning  av regeringens  förslag  i  propositionen
Svenska  miljömål  -  delmål  och  åtgärdsstrategier
(prop.   2000/01:130,   bet.   2001/02:MJU3,   rskr.
2001/02:36)   och   propositionen   om  Sammanhållen
rovdjurspolitik      (prop.     2000/01:57,     bet.
2000/01:MJU9,  rskr.  2000/01:174)   ökar   anslaget
fr.o.m. 2004.
Regeringen föreslås bemyndigas att under 2004 ingå
ekonomiska  förpliktelser  i samband med förvärv  av
eller  intrångsersättning  i  ur  naturvårdssynpunkt
värdefulla   naturområden  som  inklusive   tidigare
åtaganden innebär  utgifter  om  högst  120 miljoner
kronor under 2005.
Regeringen föreslår att anslaget 34:3 Åtgärder för
biologisk  mångfald för 2004 uppgår till 1  441  197
000 kr.

Motionerna

Enligt motionerna   MJ215  (m)  yrkande 4, MJ404 (m)
yrkande 3  och MJ450 (m) yrkande  2  bör  regeringen
verka   för   fler  frivilliga  skötselavtal  mellan
markägare och staten.  Skötselavtal  innebär att man
inte  kommer  i  konflikt  med  äganderätten,   utan
markägaren får betalt för att producera naturvärden.
Markinlösen  är  enligt  motionärerna  fel  väg  att
bevara vissa naturtyper och biotoper, utan i stället
bör   långsiktiga   skötselkontrakt   upprättas  med
nuvarande markägare. Markägaren bör också  få rimlig
ersättning för sitt arbete. En större andel anslagna
medel  bör  enligt  motion  MJ307 (c) andvändas  för
tecknande av naturvårdsavtal.

I motion MJ400 (kd) föreslås  att anslaget minskas
med 450 miljoner kronor. En långsammare  ökningstakt
och  ett  ökat  inslag av frivilliga skogsvårdsavtal
föreslås i arbetet  med  att bevara nyckelbiotoper i
skogsmark (yrkande 27 delvis).
Moderaterna anför i motion  MJ450 (m) att anslaget
bör  minska  med  495 200 000  kr.  Motionärerna  är
kritiska till omfattningen av de  statliga markköpen
och  till  omfattningen av de stora markavsättningar
där    ägandet    inte    övergår    till    staten.
Avsättningarnas        påverkan       på       t.ex.
virkesförsörjningen  bör   analyseras   bättre.   De
anslagna  medlen  bör  omfördelas så att skötseln av
objekt blir bättre än i dag (yrkande 1).
Centerpartiet förordar  i  motion MJ469 (c) delvis
en   annan  modell  för  bevarande   av   skyddsvärd
skogsmark  genom upprättande av naturvårdsavtal m.m.
och föreslår  att  anslaget minskas med 150 miljoner
kronor.
Folkpartiet  vill  anslå  medel  dels  för  utökad
kalkning  i  bl.a.  skogsområden,   dels  för  ökade
resurser  inom  området biologisk mångfald,  framför
allt för att ge fler  områden kvalificerat skydd som
naturreservat. I motionerna  MJ472  (fp)  yrkande 32
delvis och Fi240 (fp) yrkande 26 delvis föreslås att
anslaget förstärks med 20 miljoner kronor.

Utskottets ställningstagande

Som regeringen anfört är de statliga insatserna  för
att  säkerställa ett långsiktigt skydd av värdefulla
naturområden  och  bevara  biologisk mångfald ett av
den    statliga   naturvårdspolitikens    viktigaste
instrument.  Statens  ansvar  för skydd av värdefull
skogsmark har uppskattats till 400 000 hektar, varav
omkring   320   000   hektar   bör   avsättas    som
naturreservat  till år 2010 (prop. 2000/01:130, bet.
2001/02:MJU03,  rskr.  2001/02:36).  Regeringen  har
även  bedömt  att  skyddet  av  marina  miljöer  och
våtmarker  bör  öka, liksom  skyddet  av  värdefulla
områden i fjällen,  vid kusterna och kring sjöar och
vattendrag.  Kostnaderna   för   investeringar   för
naturvård och skötsel av skyddade områden uppgick år
2002   till   totalt   707  miljoner  kronor,  varav
skötselkostnader uppgick till 118,2 miljoner kronor.

En  särskild  satsning  på  kommunala  och  lokala
naturvårdsprojekt genomförs som ett program under en
treårsperiod  med  start  år 2004.  Utskottet  delar
regeringens bedömning att satsningen  bör omfatta 85
miljoner  kronor för 2004, varav högst 4,2  miljoner
kronor får  användas  för länsstyrelsernas hantering
av  ansökningar  till naturvårdsprogrammen.  För  år
2005 skall satsningen  omfatta  100  miljoner kronor
och år 2006 115 miljoner kronor.
Utskottet tillstyrker att ytterligare  25 miljoner
kronor  förs  över  till anslaget 41:2 Insatser  för
skogsbruket  för  ersättning   till   markägare  vid
inrättande  av  biotopskydd  eller  naturvårdsavtal.
Därmed  överförs  totalt  100  miljoner  kronor  för
ändamålet fr.o.m. år 2004  (jfr även prop.  utg.omr.
23 s. 27).
Utskottet  delar  uppfattningen  att  kalkning  av
sjöar och vattendrag även fortsättningsvis  bör vara
en  viktig  åtgärd  för  att motverka det försurande
nedfallets  effekter  på  biologisk   mångfald   och
möjligheten   att   långsiktigt   nyttja  sjöar  och
vattendrag. Utskottet instämmer i att den nationella
kalkningsverksamheten bör fortlöpa  i  enlighet  med
uttalanden  i budgetpropositionen för år 2001 (prop.
2000/01:1,  bet.  2000/02:MJU1,  rskr.  2000/01:85).
Utskottet   instämmer    även   i   att   nivån   på
kalkningsverksamheten   för   år   2004   bör   vara
oförändrad i förhållande till år 2003.
Utskottet   finner   regeringens    bedömning   av
medelsbehovet väl avvägd och tillstyrker regeringens
förslag   till   medelstilldelning  under  anslaget.
Motionerna MJ307 (c),  MJ400 (kd) yrkande 27 delvis,
MJ450 (m) yrkande 1, MJ469  (c)  delvis,  MJ472 (fp)
yrkande  32  delvis,  Fi240  (fp)  yrkande 26 delvis
avstyrks. Utskottet tillstyrker regeringens  förslag
till bemyndigande.
Utskottet   har   tidigare   i   detta  betänkande
redovisat att regeringen har aviserat  att  för  att
delmålet   om   långsiktigt   skydd   av  skyddsvärd
skogsmark skall kunna uppnås till år 2010  krävs att
tempot  när  det  gäller  skydd  av  skogsmark ökas.
Utskottet   delar   regeringens   uppfattning    att
långsiktigheten  och  kvaliteten  i många frivilliga
avsättningar   är   osäker,   vilket   innebär   att
bedömningen av om delmålet nås blir osäker  och  att
ytterligare uppföljning är nödvändig.
Regeringen  anför  (utg.omr. 23 s. 24) att arbetet
med  biotopskydd  och naturvårdsavtal  i  syfte  att
uppnå   miljökvalitetsmålet   Levande   skogar   har
utvecklats     mycket     positivt.     Den    ökade
medelstilldelningen  år  2002  har  givit  högre  än
förväntad  utdelning  i form av ökad areal skogsmark
som    omfattas    av    någon   av    dessa    båda
naturvårdsverktyg. Bland annat  har  naturvårdsavtal
kunnat  träffas  med  större  markägare  utan  andra
kostnader      än     ren     administration     för
skogsvårdsorganisationen.    Vidare    anförs    att
skogsvårdsstyrelsernas   lokala   anknytning,   goda
lokalkännedom    och   regelbundna   kontakter   med
skogsägarna även i  andra  sammanhang  antas vara de
viktigaste  framgångsfaktorerna,  vilket  även   den
skogspolitiska utvärderingen antyder. Skogsägarna är
särskilt positiva till instrumentet naturvårdsavtal.
Naturvårdsavtalen  innebär  inte ett permanent skydd
för  marken  på  samma  sätt som  biotopskydd  eller
naturreservat, utan det handlar om avtal som normalt
tecknas på 50 år.
Utskottet instämmer i att  de  på  senare år ökade
resurserna för skydd av värdefulla naturmiljöer  och
biologisk  mångfald  bör  ge förutsättningar för att
öka    takten    i   bildandet   av   naturreservat.
Måluppfyllelsen är  i  denna  del  också beroende av
resultaten för Myllrande våtmarker. Utskottet vill i
likhet med regeringen framhålla att  det också är av
betydelse  att  de  olika  styrmedel  som  samhället
förfogar  över  för  att  verkställa  politiken inte
motverkar     varandra.     Naturvårdsverket     och
Skogsstyrelsen  har  i  uppdrag  att gemensamt och i
samråd med länsstyrelserna och Riksantikvarieämbetet
analysera i vad mån regelverket eller den praxis som
utvecklats    vid   tillämpningen   av   de    olika
skyddsinstrumenten  naturreservat,  biotopskydd  och
naturvårdsavtal   utgör  hinder  för  ett  effektivt
genomförande av ett  långsiktigt  skydd av värdefull
skogsmark.  Uppdraget  och  förslag till  eventuella
förändringar  som kan behöva beslutas  av  riksdagen
eller  regeringen  skall  avrapporteras  senast  den
1 december 2003.
Utskottet delar regeringens uppfattning av att det
behövs    en     samhällsekonomisk     analys     av
kostnadseffektiviteten      med      avseende     på
naturvårdsnyttan för de olika bevarandeinstrumenten.
Utskottet föreslår att motionerna MJ215  (m) yrkande
4,  MJ404  (m) yrkande 3 och MJ450 (m) yrkande  2  i
avvaktan på det arbete och de överväganden som pågår
lämnas utan vidare åtgärd.

34:4 Sanering och återställning av förorenade
områden


Utskottets förslag i korthet

Utskottet  tillstyrker   regeringens  förslag
till medelstilldelning och avstyrker motioner
om  förstärkning  av  anslaget  (kd,  c)  och
minskad  medelstilldelning   (m).   Utskottet
tillstyrker    regeringens    förslag    till
bemyndigande.

Propositionen

Anslaget      disponeras      för     inventeringar,
undersökningar  och  åtgärder  för  att  sanera  och
efterbehandla    förorenade   områden    samt    för
framtagande  av  underlag   för   prioriteringar  av
framtida  sanerings-  och  återställningsinsatser  i
landet. Anslaget får användas  till  att  åtgärda ur
risksynpunkt särskilt angelägna saneringsobjekt samt
till eventuella akuta saneringsinsatser.

Under anslaget beräknas 3 miljoner kronor 2004 för
berörda  myndigheters  arbete  med  att utveckla  en
handbok för vatten.
Prognosen  för  år 2003 är låg i förhållande  till
anslagna  medel  på grund  av  under  året  vidtagna
utgiftsbegränsande åtgärder.
För att skapa goda  förutsättningar för planering,
upphandling        och        genomförande        av
efterbehandlingsprojekt     föreslås      regeringen
bemyndigas    att   under   2004   ingå   ekonomiska
förpliktelser  i   samband   med   genomförande   av
saneringsinsatser,  som inklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter på högst  250 miljoner kronor under
år 2005, högst 250 miljoner kronor under år 2006 och
högst 100 miljoner kronor under år 2007.
Regeringen föreslår att anslaget 34:4 Sanering och
återställning  av förorenade  områden  för  år  2004
uppgår till 329 850 000 kr.

Motionerna

Kristdemokraterna  föreslår  i motionerna MJ400 (kd) yrkande 27
delvis  och  Bo260  (kd)  yrkande   4  att  anslaget
förstärks   med  150 miljoner  kronor.  Motionärerna
motsätter  sig  de  neddragningar  som  föreslås.  I
kommuner med  stort  exploateringstryck  finansieras
marksanering av exploatören, men i små kommuner  där
bebyggelsetryck  saknas  finns inte samma möjlighet.
Kommunerna  kan  då  genom länsstyrelsen  ansöka  om
medel för marksanering som Naturvårdsverket ansvarar
för. Det finns emellertid  inga klara regler för hur
medel för sanering skall fördelas  annat  än för att
"åtgärda från rikssynpunkt angelägna objekt".

Enligt  motion MJ450 (m) bör anslaget minskas  med
186  miljoner  kronor.  Behovet  av  att  återställa
förorenad  mark är stort, men inte akut. Sanering är
en  långsiktig   åtgärd  som  bör  vägas  mot  andra
angelägna uppgifter,  och prioriteringar bör grundas
på       vetenskapliga      riskbedömningar       av
saneringsobjekten (yrkande 3).
Centerpartiet  föreslår i partimotion MJ469 delvis
att anslaget förstärks  med  120  150 000 kr. Det är
angeläget att sanera markområden så  att de framtida
kostnaderna inte ökar.

Utskottets ställningstagande

Anslaget   har   ökat  väsentligt  sedan  år   1999.
Verksamheten  har hittills  koncentrerats  till  ett
systematiskt  uppbyggnadsarbete.   Bland  annat  har
länsstyrelsernas  kompetens på området  byggts  upp.
Det har lett till att  samtliga  län nu har kommit i
gång  med  att  inventera  och undersöka  förorenade
områden.  Med  bidrag  (helt  eller   delvis)   från
anslaget   är   193   objekt   i   olika  skeden  av
undersökning  medan  21 objekt är i åtgärdsfas.  Fem
stycken   har   avslutats    men    inte   genomgått
efterföljande  miljökontroll,  och  14  stycken  har
slutförts.  Naturvårdsverket  har fått i uppdrag  av
regeringen att tillsammans med länsstyrelserna verka
för att arbetet med att sanera och återställa sådana
områden ökar i såväl offentlig som privat regi.

Prognosen för år 2003 är låg  i  förhållande  till
anslagna  medel  på  grund  av  under  året vidtagna
utgiftsbegränsande   åtgärder.   I   enlighet    med
beräkningar  i  budgetpropositionen  för år 2002 och
den   ekonomiska  vårpropositionen  för  2003   ökar
anslaget fr.o.m. år 2004.
Utskottet  har  inhämtat  att  EG-kommissionen har
underrättats  om  ett  förslag  till  förordning  om
statsbidrag   till   efterbehandling  av  förorenade
områden.   Enligt   förslaget    får   bidrag   till
undersökning  och  efterbehandling  lämnas  bara  om
ansvar  att  utföra  eller bekosta sådan  verksamhet
enligt miljöbalken eller äldre lagstiftning inte kan
utkrävas eller endast  kan utkrävas delvis eller den
eller  de som är ansvariga  för  att  bekosta  sådan
verksamhet  inte  kan  betala  och  ersättning  inte
heller  kan betalas från saneringsförsäkringen eller
om det finns  synnerliga skäl (jfr bet. 2002/03:MJU1
s. 31).
Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna
medelstilldelningen  under  anslaget  och  avstyrker
motionerna  MJ400 (kd) yrkande 27 delvis, MJ450  (m)
yrkande 3, MJ469  (c)  delvis och Bo260 (kd) yrkande
4.  Utskottet  tillstyrker   det   bemyndigande  som
regeringen föreslår.

34:5 Miljöforskning


Utskottets förslag i korthet

Utskottet   tillstyrker  regeringens  förslag
till medelstilldelning och avstyrker motioner
om ökad medelstilldelning  (c, fp). Utskottet
tillstyrker    regeringens    förslag    till
bemyndigande.

Propositionen

För  att skapa goda förutsättningar  för  planering,
upphandling  och  genomförande  av forskningsprojekt
föreslås regeringen bemyndigas att  under  2004 ingå
ekonomiska  förpliktelser  i  samband med planering,
upphandling  och genomförande av  forskningsprojekt,
som inklusive  tidigare åtagande innebär utgifter på
högst 30 miljoner  kronor  under  år  2005, högst 20
miljoner kronor under år 2006 och högst  15 miljoner
kronor under år 2007.

Regeringen     föreslår    att    anslaget    34:5
Miljöforskning för  år  2004  uppgår till 84 050 000
kr.

Motionerna

I motion MJ370 (m) påtalas vikten  av att prioritera
miljöforskning.  Stora  problem  och  kunskapsluckor
återstår enligt motionärerna vad gäller olika ämnens
miljöeffekter.    Det    är   viktigt   att   trygga
försörjningen  av  ny  forskarkompetens   genom  att
universiteten    ges   tillräckliga   resurser   för
utbildning  av studenter  som  kan  gå  vidare  till
miljöforskning (yrkande 6 delvis).

Miljöforskningen   bör  enligt  motion  MJ379  (c)
förstärkas. Det krävs  inte minst ökade resurser för
undersökningar  och kontrollprogram  för  att  kunna
säkerställa att miljöskulden  inte  växer till följd
av  bristfälliga miljösignaler till producenter  och
samhällsplanerare (yrkande 2).
Kristdemokraterna  framhåller  i motion MJ400 (kd)
att  universiteten  får för små basanslag.  Anslagen
bör   vara  stora  nog  för   att   finansiera   den
långsiktiga forskningen. Uppföljningen av miljömålen
bör anses  tillhöra den långsiktiga forskningen. Det
är fel att betrakta  miljömålen  som  projekt.  Även
långsiktig  forskning  bör få en stabil finansiering
(yrkande 22).
Centerpartiet anför i  motion MJ469 (c) delvis att
anslaget bör förstärkas med  10  miljoner kronor för
att   ta   fram   en  heltäckande  forsknings-   och
aktionsplan för Östersjöns miljö samt för att främja
utvecklingen  av fordon  som  körs  med  alternativa
bränslen m.m.
Enligt Folkpartiets motioner MJ472 (fp) yrkande 32
delvis och Fi240 (fp) yrkande 26 delvis bör anslaget
för  miljöforskning   förstärkas   med   20 miljoner
kronor.

Utskottets ställningstagande

Anslaget skall främst finansiera forskning till stöd
för Naturvårdsverkets arbete, t.ex. forsknings-  och
utvecklingsverksamhet   som   underlag  för  att  nå
miljökvalitetsmålen, forskning  med  anknytning till
miljöbalken   samt   underlag   för  internationellt
förhandlingsarbete.

Anslaget skall också finansiera  statens  andel av
den med näringslivet samfinansierade forskningen vid
IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
Utskottet   har   ingen   annan   uppfattning   än
motionärerna  i  motion  MJ400  (kd)  yrkande  22 om
betydelsen   av   miljöforskning   och  att  det  är
angeläget att även  långsiktig  forskning  kan få en
stabil  finansiering. I  likhet  med  föregående  år
skall anslaget 34:5 Miljöforskning främst finansiera
forskning  till  stöd för Naturvårdsverkets  arbete,
t.ex.   forsknings-  och  utvecklingsverksamhet  som
underlag  för att nå miljökvalitetsmålen,  forskning
med anknytning till miljöbalken  samt  underlag  för
internationellt   förhandlingsarbete.   Det  anförda
innebär att syftet med motionen i allt väsenligt  är
tillgodosett    utan   något   särskilt   riksdagens
uttalande i frågan.  Motionen bör lämnas utan vidare
åtgärd.
Utskottet  tillstyrker  regeringens  förslag  till
medelstilldelning   under   anslaget  och  avstyrker
motionerna MJ370 (m) yrkande  6  delvis,  MJ379  (c)
yrkande  2,  MJ469 (c) delvis, MJ472 (fp) yrkande 32
delvis och Fi240  (fp)  yrkande 26 delvis. Utskottet
tillstyrker    även   regeringens    förslag    till
bemyndigande.

34:6 Kemikalieinspektionen


Utskottets förslag i korthet

Utskottet  tillstyrker   regeringens  förslag
till medelstilldelning under anslaget.

Propositionen

Kemikalieinspektionen           är           central
förvaltningsmyndighet  för  ärenden  om hälso- eller
miljörisker  med  kemiska produkter och  biotekniska
organismer.       Anslaget       disponeras       av
Kemikalieinspektionen    för   verksamhet   avseende
tillsyn/vägledning,  riskbedömning,  riskbegränsning
för   allmänkemikalier  samt   riskbegränsning   för
bekämpningsmedel.

Kemikalieinspektionens    verksamhet   finansieras
huvudsakligen med avgifter som  anges i förordningen
(1998:940)  om  avgifter  för prövning  och  tillsyn
enligt   miljöbalken,   förordning   (1999:942)   om
kemikalieavgifter  m.m. samt  Kemikalieinspektionens
föreskrifter om kemiska  produkter  och  biotekniska
organismer (KIFS 1998:8).
Kemikalieinspektionen   arbetar   för  att  minska
riskerna  för  skador  på  människa  och miljö  från
kemiska  ämnen i kemiska produkter och  andra  varor
samt biotekniska  organismer.  Arbetet bedrivs i hög
grad  internationellt  och  framför  allt  inom  EU.
Regelverket  för  kemikalier inom  EU  förändras  nu
genomgripande.  Kemikalieinspektionen  har  deltagit
intensivt i arbetet och kommer att fortsätta arbetet
för  att  den svenska  kemikaliepolitiken  skall  få
genomslag inom EU.
Mot bakgrund av det som händer på kemikalieområdet
inom EU tillsatte  regeringen en utredning med syfte
att    göra    en    övergripande     översyn     av
Kemikalieinspektionens  verksamhet och bl.a. föreslå
framtida finansiering. Uppdraget skall redovisas den
15   januari   2004.   Ekonomistyrningsverket    har
avrapporterat  regeringsuppdraget  om  en översyn av
avgiftssystemet   för   prövning   och  tillsyn   av
bekämpningsmedel.  Rapporten  är  för närvarande  på
remiss.
Regeringen    föreslår    att    anslaget     34:6
Kemikalieinspektionen  för  2004 uppgår till 106 450
000 kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  tillstyrker  regeringens   förslag   till
medelstilldelning under anslaget.


34:7 Internationellt miljösamarbete


Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och
avstyrker  motioner om ökad medelstilldelning
(fp).

Propositionen

Anslaget disponeras  för  medlemsavgifter  och  stöd
till   internationella   organisationer   samt   för
internationellt  samarbete.  Detta  samarbete  avser
såväl  internationella  miljökonventioner  och avtal
som miljöfrågor i FN-systemet och EU-samarbetet samt
i  organisationer som OECD, Baltic 21, Barentsrådet,
Nordiska  ministerrådet  och  Arktiska rådet. Vidare
disponeras  anslaget  för bilateralt  miljösamarbete
och  Sveriges  årliga bidrag  till  FN:s  miljöfond,
vilken utgör kärnan  i UNEP:s finansiering. Dessutom
disponeras anslaget för  kostnader  för deltagande i
internationellt samarbete på kärnenergiområdet, dvs.
Sveriges  reguljära  medlemsavgift i Internationella
Atomenenergiorganet  (IAEA),  bidraget  till  IAEA:s
Technical  Assistance  and   Cooperation  Fund  samt
kostnader  i  samband  med  övrigt   internationellt
kärnsäkerhetssamarbete.

Regeringen     föreslår    att    anslaget    34:7
Internationellt miljösamarbete  för 2004 uppgår till
66 434 000 kr.

Motionerna

Folkpartiet föreslår i sina motioner  MJ472  yrkande
32  delvis  och Fi240 yrkande 26 delvis att anslaget
förstärks med  10  miljoner kronor. Sverige bör vara
pådrivande i det internationella miljösamarbetet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens  uppfattning  att  genom
ett   aktivt   deltagande   i   det  internationella
samarbetet  ökar  möjligheterna  för   Sverige   att
påverka   eller   få   till  stånd  miljöbeslut  och
överenskommelser så att  gränsöverskridande  utsläpp
och   miljöförstöring   minskar   och   de   svenska
miljömålen  kan uppnås. Den av regeringen föreslagna
medelstilldelningen   under   anslaget   tillstyrks.
Utskottet  avstyrker  därmed  motionerna MJ472  (fp)
yrkande 32 delvis och Fi240 (fp) yrkande 26 delvis.


34:8 Stockholms internationella miljöinstitut


Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Propositionen

Anslaget disponeras för statens stöd till Stockholms
internationella  miljöinstitut  (SEI).  SEI  är  ett
internationellt forskningsinstitut med inriktning på
policyfrågor  inom  området  miljö  och  utveckling.
SEI:s   huvudsakliga   uppgifter   är   att   stödja
beslutsfattande   genom   att   initiera,  genomföra
analyser av och informera om resultat av studier och
forskning vad gäller utvärdering  och  utveckling av
miljöteknik,   miljö-  och  utvecklingspolicy   samt
relaterad  miljöstyrning   och   strategier  för  en
hållbar  utveckling.  Institutet bedriver  tillämpad
forskning inom områdena  klimat,  energi,  atmosfär,
mark- och vattenresurser, urbana miljöer samt  risk-
och sårbarhetsanalyser.

SEI  bedriver  projektverksamhet  i Afrika, Asien,
Europa  och  Latinamerika.  Institutet har,  förutom
sitt  huvudkontor  i  Stockholm,  kontor  i  Boston,
Tallinn, York, Oxford och Bangkok.
Regeringen föreslår att  anslaget  34:8 Stockholms
internationella miljöinstitut för 2004  uppgår  till
12 miljoner kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.


Strålskydd och kärnsäkerhet m.m.


Utskottets förslag i korthet

Utskottet  tillstyrker regeringens förslag om
medelstilldelning  under  anslagen. Utskottet
tillstyrker även föreslagna bemyndiganden.

Propositionen

34:9 Statens strålskyddsinstitut

Statens  strålskyddsinstitut  (SSI)  är  en  central
myndighet  med ansvar för tillsyn av joniserande och
icke-joniserande   strålning   samt   beredskap  mot
kärntekniska  olyckor  och radioaktivt nedfall.  För
ett  av  de  miljökvalitetsmål   som  riksdagen  har
fastställt  -  Säker  strålmiljö  -  har  regeringen
utsett   SSI   till   ansvarig  myndighet.  Anslaget
disponeras  för SSI:s verksamhet  avseende  tillsyn,
beredskap, miljöövervakning och forskning.

Som  stöd  för   sin   tillsynsutövning  samt  för
beredskapsarbetet     mot    radioaktivt     nedfall
finansierar SSI grundläggande  och tillsynsrelaterad
strålskyddsforskning.    För    att    skapa    goda
förutsättningar  för  planering och genomförande  av
strålskyddsforskning är  det  nödvändigt  att  kunna
fatta beslut som medför utfästelser om utgifter  för
kommande  år.  Regeringen föreslås därför bemyndigas
att under år 2004  ingå  ekonomiska  förpliktelser i
samband   med   strålskyddsforskning  som  inklusive
tidigare åtaganden  innebär  utgifter  på högst 10,5
miljoner  kronor  under  år  2005  och  högst   10,5
miljoner kronor under år 2006.
SSI  har  ansvar för att de skadliga effekterna av
strålning på  människor  och  miljö  i Sverige skall
vara så små som möjligt. Strålskyddslagen (1988:220)
och  sedan  år 1999 även miljöbalken reglerar  SSI:s
verksamhet.  I   verksamheten   ingår  ansvaret  för
miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö.
Regeringen  föreslår  att  anslaget  34:9  Statens
strålskyddsinstitut för år 2004  uppgår till 105 027
000 kr.

34:10 Statens kärnkraftinspektion:
Förvaltningskostnader


Statens  kärnkraftinspektion  (SKI)  är  en  central
myndighet med ansvar för tillsyn  av  säkerheten och
det  fysiska  skyddet vid kärntekniska anläggningar,
säkerheten    för     kärnavfallet     samt    icke-
spridningsfrågor.  Anslaget  disponeras  för   SKI:s
verksamhet avseende tillsyn och förvaltning.

SKI:s  verksamhet  finansieras via avgifter enligt
förordningen  (1991:739)   om  vissa  avgifter  till
Statens kärnkraftinspektion.
Regeringen  föreslår  att anslaget  34:10  Statens
kärnkraftinspektion:  Förvaltningskostnader  för  år
2004 uppgår till 95 485 000 kr.

34:11 Statens kärnkraftinspektion:
Kärnsäkerhetsforskning


SKI     har     i     uppdrag     att     finansiera
forskningsverksamhet inom sitt verksamhetsområde för
att stödja tillsynsverksamheten. Anslaget disponeras
för SKI:s kostnader för kärnsäkerhetsforskning.

För att ha goda förutsättningar för planering  och
genomförande   av   kärnsäkerhetsforskning   är  det
nödvändigt   att   kunna  fatta  beslut  som  medför
utfästelser om utgifter  för kommande år. Regeringen
föreslås därför bemyndigas  att  under  år 2004 ingå
ekonomiska     förpliktelser     i    samband    med
kärnsäkerhetsforskning   som   inklusive    tidigare
åtaganden  innebär  utgifter  på högst 17,2 miljoner
kronor  under  år  2005, högst 7,4  miljoner  kronor
under år 2006 och högst 6,4 miljoner kronor under år
2007.
Regeringen föreslår  att  anslaget  34:11  Statens
kärnkraftinspektion:  Kärnsäkerhetsforskning för  år
2004 uppgår till 72 015 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens  uppfattning att Statens
strålskyddsinstitut uppfyller de mål som ställts och
att  myndigheten  kan verka för  ett  fortsatt  gott
strålskydd   i   samhället   samt   har   ett   högt
internationellt anseende  och  stort  förtroende hos
allmänheten.

Utskottet instämmer med regeringen i  att  Statens
kärnkraftinspektion  (SKI) genom sitt tillsynsarbete
verkar för en hög säkerhet  och  skydd  av hälsa och
miljö samt har ett högt internationellt anseende och
stort  förtroende  hos  allmänheten.  Som regeringen
anför  har  SKI:s  forskning en mycket stor  roll  i
utvecklingen av tillsynsarbetet  på  myndigheten och
säkerheten  vid de kärntekniska anläggningarna.  Den
är  dessutom  ett   viktigt  led  i  den  nationella
kompetensförsörjningen på området.
Utskottet  tillstyrker  regeringens  förslag  till
medelstilldelning och bemyndiganden.

34:12 Bidrag till Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut m.m.


Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker  regeringens förslag om
medelstilldelning    under    anslaget    och
avstyrker      motioner      om       minskad
medelstilldelning (m, fp).

Propositionen

Anslaget  disponeras av Sveriges meteorologiska  och
hydrologiska  institut  (SMHI)  för uppgifter som är
nödvändiga  för att tillgodose samhällets  behov  av
prognoser, varningar  och  beredskap  samt  för  att
utveckla  den  kompetens  SMHI  bygger  upp  i denna
verksamhet.

Anslaget  används  också  för  att betala Sveriges
medlemsavgifter       i      de      internationella
organisationerna    EUMETSAT     (det     europeiska
satellitsamarbetet),  ECMWF (det europeiska  centret
för      medellånga     prognoser)      och      WMO
(världsmeteorologiska organisationen).
Den totala  kostnaden  för  Sveriges  medverkan  i
EUMETSAT  för  perioden  2003  t.o.m.  2012 beräknas
uppgå till omkring 422 miljoner kronor.  Kostnaderna
är högre i början av programmet och beräknas  minska
efter  hand.  I  denna  kostnad  ligger de beslutade
obligatoriska    programmen   och   det   frivilliga
programmet Jason-2.  Jason-2  är ett tilläggsprogram
med syfte att samla globala uppgifter som är av stor
betydelse för förståelsen av jordens  klimat och för
att kunna utarbeta långa väderprognoser.
Inom  EUMETSAT kommer en ny generation  satelliter
att skjutas upp. I avvaktan på detta har dock beslut
om att skjuta upp en fjärde satellit i den s.k. MSG-
serien nyligen fattats.
Avgifterna       till      de      internationella
organisationerna EUMETSAT, ECMWF och WMO var år 2002
68,7 miljoner kronor.  År  2003  beräknas avgifterna
uppgå till 69,6 miljoner kronor. Avgiften  för  2004
beräknas  uppgå till 84 miljoner kronor och för 2005
till 75 miljoner  kronor. Avgifterna kan avvika från
de   prognostiserade    till    följd    av   främst
omdispositioner   och   fördröjningar   i  EUMETSAT-
programmet.
Regeringen föreslår att anslaget 34:12 Bidrag till
Sveriges  meteorologiska  och hydrologiska  institut
m.m. för 2004 uppgår till 217 556 000 kr.

Motionerna

Moderaterna föreslår i motion MJ450 att anslaget bör
minska  med  20 miljoner kronor.  SMHI  har  förutom
vissa  myndighetsuppgifter   också   en   omfattande
affärsverksamhet.       Vissa      uppgifter      är
uppdragsfinansierade. Det  bör  prövas  om inte fler
uppgifter kan avgiftsbeläggas (yrkande 4).

Folkpartiet framhåller i motionerna MJ472  yrkande
32  delvis  och Fi240 yrkande 26 delvis att anslaget
bör minskas med 25 000 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Som  framgår  av  propositionen  finansieras  SMHI:s
uppdragsverksamhet    och    affärsverksamhet    med
avgifter.  Uppdragsverksamheten  sker inom ramen för
SMHI:s  myndighetsansvar  men  bekostas   med   full
kostnadstäckning  av  andra  myndigheter. Institutet
utför    bl.a.    kontroll   av   vattenhushållning,
översvämningskarteringar  åt  Statens  räddningsverk
och  miljöövervakningsuppdrag  för Naturvårdsverket.
Affärsverksamheten  bedrivs på kommersiella  villkor
på en helt eller delvis konkurrensutsatt marknad.

Utskottet  finner  inte   skäl   för  någon  annan
bedömning av medelstilldelningen än  den  regeringen
har redovisat och avstyrker därmed motionerna  MJ450
(m)  yrkande 4, MJ472 (fp) yrkande 32 delvis och  Fi
240 (fp) yrkande 26 delvis.

34:14 Stöd till klimatinvesteringar


Utskottets förslag i korthet

Utskottet   tillstyrker  regeringens  förslag
till  medelstilldelning  under  anslagen  och
avstyrker   motioner   om   förstärkning   av
anslaget    (kd,    mp)    och   om   minskad
medelstilldelning    (m,    fp).    Utskottet
tillstyrker föreslagna bemyndiganden.

Propositionen

Anslaget      disponeras      för      stöd     till
klimatinvesteringar.  Av  anslaget  får  högst  25,9
miljoner   kronor   användas   till  administration,
information och utvärdering.

Regeringen   föreslår  att  riksdagen   bemyndigar
regeringen att under  år  2004  besluta om stöd till
klimatinvesteringar som inklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter om högst 350 miljoner  kronor under
åren 2004-2009.
För  att  medverka till ett lägre utgiftstryck  på
statsbudgeten  minskas  anslaget  engångsvis  med 60
miljoner kronor för 2004.
Regeringen  föreslår  att anslaget 34:14 Stöd till
klimatinvesteringar  för  2004   uppgår   till   340
miljoner kronor.

Motionerna

Kristdemokraterna   föreslår   i  motion  MJ400  att
anslaget  förstärks  med  60  miljoner  kronor.  Det
svåraste    miljöproblem    vi    står   inför    är
klimatförändringarna. Motionärerna  vill  ha  en mer
kraftfull klimatpolitik (yrkande 27 delvis).

Miljöpartiet  framhåller  i  motion  MJ401 att det
behövs ett klimatsekretariat i Regeringskansliet med
ett  övergripande  ansvar för att komma med  förslag
till åtgärder för att bromsa, motverka och förebygga
konsekvenserna  av  klimatförändringarna.   Det  kan
gälla uppdrag till Räddningsverket och försvaret att
hålla  en  ökad  beredskap  för  hjälp i samband med
översvämningar eller rekommendationer  och  stöd för
kommunernas  planering  av bebyggelse, så att större
hänsyn  tas  till  risken  för   översvämningar  och
erosion. Klimatsekretariatet bör även  få ansvar för
en "klimatakut" där kommuner som drabbats av extrema
väderfenomen  kan få ersättning för skador  (yrkande
18).
Moderaterna anser  i  motion  MJ450 att inga medel
bör avsättas för detta ändamål och  att anslaget bör
minska  med 269 miljoner kronor. Målet  är  otydligt
och effekten  av eventuella åtgärder är omöjliga att
verifiera. Investeringar  bör ske på marknadsmässiga
grunder (yrkande 5).
Enligt motionerna MJ472 (fp)  32  delvis och Fi240
(fp) yrkande 26 delvis bör anslaget minskas  med 340
miljoner  kronor.  Inom  miljöområdet,  liksom  inom
andra  områden, bör man undvika riktade stödåtgärder
som ofta  leder  till  ökad  byråkrati och krångliga
regler. Utgångspunkten bör i stället  vara  att  den
som  förorenar  betalar.  Motionärerna motsätter sig
ett riktat stöd till klimatinvesteringar.

Utskottets ställningstagande

Som redovisas i propositionen  har under år 2002 och
2003 den förordning som skall reglera  vilka projekt
som    kan    komma    i   fråga   för   stöd   till
klimatinvesteringar  varit  föremål  för  Europeiska
kommissionens         statsstödsprövning.         Då
statsstödsprövningen tagit  längre tid än väntat och
inte  kunde avslutas under 2002  kunde  förordningen
inte heller antas enligt den tidsplan som beräknats.
Klimatprogrammen  kunde  således inte påbörjas under
år 2002. Ett betydande anslagssparande  har  som  en
följd  av  detta  uppstått.  Den  1 juli 2003 trädde
förordningen  (2003:262)  om  statliga  bidrag  till
klimatinvesteringsprogram  i  kraft.  Satsningen  på
stöd till klimatinvesteringar har  därmed  försenats
ett   år   men   beräknas   i  fortsättningen  kunna
genomföras enligt plan. Prognosen för år 2003 är låg
i förhållande till anslagna medel  på grund av under
året vidtagna utgiftsbegränsande åtgärder.

När  det gäller frågan om ett klimatsekretariat  i
Regeringskansliet   vill  utskottet  erinra  om  att
riksdagen inte bör göra  uttalanden  om  regeringens
interna arbetsfördelning (7 kap. 1 § RF).  Utskottet
tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning
under anslaget och avstyrker därmed motionerna MJ400
(kd) yrkande 27 delvis, MJ401 (mp) yrkande 18, MJ450
(m) yrkande 5, MJ472 (fp) yrkande 32 delvis  och  Fi
240 (fp) yrkande 26 delvis. Regeringens förslag till
bemyndigande tillstyrks.

Politikområde Forskningspolitik
under


utgiftsområde 20

26:1 Forskningsrådet för miljö, areella
näringar och samhällsbyggande:
Förvaltningskostnader och 26:2 Forskningsrådet
för miljö, areella näringar och samhälls-
byggande: Forskning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet  tillstyrker regeringens förslag om
medelstilldelning    under    anslagen    och
avstyrker motioner om annan medelstilldelning
(fp).  Utskottet  tillstyrker även föreslagna
bemyndiganden.

Propositionen

Anslaget  26:1  disponeras  av  Forskningsrådet  för
areella näringar  och  samhällsbyggande (Formas) för
myndighetens förvaltningskostnader.

Regeringen anser att Formas klarat övergången till
det  nya finansieringssystemet  och  vunnit  respekt
såväl nationellt som internationellt.
Regeringen     föreslår    att    anslaget    26:1
Forskningsrådet  för  miljö,  areella  näringar  och
samhällsbyggande:   Förvaltningskostnader  för  2004
uppgår till 41 648 000 kr.

Rådets viktigaste ansvarsområden  är miljöforskning,
forskning  om  de areella näringarna,  forskning  om
samhällsbyggande  och  forskning  för  en ekologiskt
hållbar utveckling.

Anslaget  26:2 disponeras för stöd till  forskning
och forskningsinformation  inom  områdena  miljö och
samhällsbyggande.   För   forskning  om  de  areella
näringarna finns inom utgiftsområde 23 anslaget 26:1
Forskningsrådet  för  miljö,  areella  näringar  och
samhällsbyggande:   Forskning   och   samfinansierad
forskning.
För  att  underlätta  planering,  upphandling  och
genomförande     av    forskningsprojekt    föreslås
regeringen   bemyndigas    att    ingå    ekonomiska
förpliktelser   som   inklusive  tidigare  åtaganden
innebär utgifter på högst  180 miljoner kronor under
år 2005, högst 60 miljoner kronor  under år 2006 och
högst 40 miljoner kronor under år 2007.
Regeringen     föreslår    att    anslaget    26:2
Forskningsrådet  för  miljö,  areella  näringar  och
samhällsbyggande:  Forskning för år 2004 uppgår till
296 426 000 kr.

Motionerna

Folkpartiet föreslår  i  motionerna MJ472 yrkande 32
delvis och Fi 240 yrkande  26  delvis  att  anslaget
förstärks  med  10 miljoner kronor. Miljöbeslut  bör
enligt motionärerna  vara  baserade  på en rationell
grund,  och  den enskilda forskarens fria  ställning
bör stärkas. Förstärkningen  av  anslaget  bör  avse
framtagandet  av  alternativa bränslen, framför allt
vad avser stöd till  samverkan  mellan  företag  och
akademi.

Utskottets ställningstagande

I  regeringens  ekonomiska  vårproposition  för 2001
föreslogs   att   forskningen   vid   Formas  skulle
förstärkas med 80 miljoner kronor för 2002  och 2003
och  90  miljoner  kronor  för  2004. Förstärkningen
skall användas till forskning om  biologisk mångfald
och  klimat  samt  till  forskning  till   stöd  för
ekologiskt  hållbar  utveckling. Regeringen beräknar
en fortsatt förstärkning  med 90 miljoner kronor per
år fr.o.m. 2005.

Stiftelsen Byggdok har under  åren  2001-2003 fått
statligt stöd för sin verksamhet från anslaget  26:2
Forskningsrådet    för    areella    näringar    och
samhällsbyggande:  Forskning.  Stiftelsen Byggdok är
för närvarande under omstrukturering.  Av detta skäl
föreslår regeringen att engångsvis för 2004 överföra
3   miljoner  kronor  till  anslaget  31:1  Boverket
utgiftsområde          18         Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande.
Därutöver   föreslår   regeringen   att   anslaget
förstärks   med  10  miljoner   kronor   för   marin
miljöforskning fr.o.m. år 2004.
Utskottet  tillstyrker  regeringens  förslag  till
medelstilldelning   under   anslaget  och  avstyrker
därmed motionerna MJ472 (fp)  yrkande  32 delvis och
Fi240  (fp)  26  delvis.  Regeringens  förslag  till
bemyndigande tillstyrks.
Reservation



Utskottets    förslag    till   riksdagsbeslut   och
ställningstaganden     har    föranlett     följande
reservation. I rubriken  anges  inom parentes vilken
punkt  i utskottets förslag till riksdagsbeslut  som
behandlas i avsnittet.


Finansiering av långsiktig forskning (punkt 3)

av Sven Gunnar Persson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:MJ400 yrkande 22.

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser  att  universiteten  får för
små  basanslag.  Anslagen  bör  vara  stora  nog för
universiteten   att   finansiera   den   långsiktiga
forskningen. Uppföljningen av miljömålen måste anses
tillhöra den långsiktiga forskningen. Jag  anser att
det   är  ett  problem  att  en  så  stor  andel  av
universitetens    miljöforskning    i    dag   måste
finansieras  av  externa  medel  som söks projektvis
från   exempelvis   Naturvårdsverket,   Formas   och
Vetenskapsrådet. Kristdemokraterna  menar att det är
fel att betrakta miljömålen som projekt.  De borde i
stället omfattas av fortgående forskning.

Det är angeläget att forskningsanslagen disponeras
och fördelas så att även långsiktig forskning kan få
en   stabil   finansiering.   Upprätthållandet   och
finansieringen av de befintliga forskningsinstituten
är   avgörande  för  att  kompetens  inte  skall  gå
förlorad.  Det  är  också nödvändigt att statusen på
olika   forskningsinstanser    klargörs    så    att
målmedveten    och   långsiktig   finansiering   för
forskningen kan  komma  till  stånd.  Detta  bör ges
regeringen till känna.
Särskilda yttranden



Utskottets   beredning   av  ärendet  har  föranlett
följande särskilda yttranden.  I rubriken anges inom
parentes  vilken  punkt  i utskottets  förslag  till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.


1. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö-
och naturvård (punkt 1)

av Catharina Elmsäter-Svärd  (m),  Lars  Lindblad
(m) och Bengt-Anders Johansson (m).

Moderata    samlingspartiet   har   i   parti-   och
kommittémotioner förordat en annan inriktning av den
ekonomiska  politiken   och   budgetpolitiken.   Ett
övergripande  mål för den ekonomiska politiken skall
vara att möjliggöra ökad tillväxt, att kunna leva på
sin lön och stärkt trygghet. Antalet sjukskrivna och
förtidspensionerade måste minskas genom att sjukvård
och rehabilitering förbättras. Detta kräver bl.a. en
målmedveten politik för ett ökat arbetsutbud, rejäla
satsningar på kunskap  och  forskning samt påtagliga
förbättringar av klimatet för  företagande.  För att
möjliggöra   allt   detta   krävs   en  politik  som
innehåller  lägre  skatter  för  både löntagare  och
företagare,   en   skärpning   av   bidragssystemen,
avregleringar och ökad konkurrens, en  ökad trygghet
för och stärkt självkänsla hos medborgarna.

Våra  förslag  skall  var trygga, väl sammanhållna
och syfta till att skapa  de bästa förutsättningarna
för ett ekonomiskt, kulturellt  och  socialt växande
Sverige. Vi vill satsa på en utbildning som ger alla
större  möjligheter  till ett rikare liv.  Genom  en
större  enskild  sektor   och  ett  starkare  civilt
samhälle  kan både företag och  människor  växa.  Vi
vill att fler,  inte  färre,  kan  komma  in  på den
ordinarie  arbetsmarknaden.  Den  sociala tryggheten
och självkänslan ökar också genom att  hushållen får
en  större  ekonomisk självständighet. Friheten  och
rättigheten att  välja bidrar både till mångfald, en
bättre kvalitet och  en större trygghet. De enskilda
människorna får ett större inflytande över sina liv.
Vi har föreslagit en växling från subventioner och
bidrag till omfattande  skattesänkningar  för  alla,
främst låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt värnar
vi  de människor som är i störst behov av gemensamma
insatser  och som har små eller inga möjligheter att
påverka sin  egen  situation. Vi slår också fast att
det allmänna skall tillföras resurser för att på ett
tryggt sätt kunna genomföra  de  uppgifter som skall
vara   gemensamma.  Exempelvis  tillförs   betydande
resurser  för  att bryta den ökade sjukfrånvaron och
de ökande förtidspensioneringarna.
Vårt budgetalternativ  -  med  våra  förslag  till
utgiftstak,   anslagsfördelning,  skatteförändringar
samt finanspolitiska  ramverk  -  präglas av ordning
och reda och skall ses som en helhet  där inte någon
eller  några  delar  kan  brytas  ut  och  behandlas
isolerat från de andra. Om riksdagens majoritet  den
19  november  2003  beslutar  om  ramar för de olika
utgiftsområdena   i  enlighet  med  finansutskottets
förslag och därmed  väljer  en  annan  inriktning av
politiken, deltar vi inte i det nu aktuella beslutet
om anslagsfördelning inom utgiftsområde 20.
I det följande redovisar vi i korthet det moderata
alternativet till politik inom utgiftsområde 20. Vår
politik finns närmare utvecklad i motion MJ450.
De  medel  som  anslagits  inom  det  nu  aktuella
utgiftsområdet uppgick till 1 548 899 kr i 1999  års
budget  för  att  i  budgeten för 2004 föreslås till
drygt 3 440 000 kr. Anslagen är inte helt jämförbara
eftersom   medel   till   forskningsråd    tillförts
utgiftsområdet   liksom   anslaget  för  SMHI.  Även
bortsett från dessa nytillskott  har  anslaget  till
utgiftsområdet  i stort sett fördubblats sedan förra
valet. Ökningen är  störst  på anslagen Åtgärder för
att  bevara den biologiska mångfalden  och  Sanering
och återställande av förorenade områden.
Anslaget   34:3   Bevarande   av   den  biologiska
mångfalden används huvudsakligen till  markinköp för
naturvårdsändamål, medan medel för skötsel av marken
är väsentligt mindre. Därmed upprepas misstaget från
1980-talet  då  tillräckliga  medel  för  att  sköta
naturvårdsmark  inte  anslogs.  Vi är kritiska  till
omfattningen av de statliga markköpen  som  med  ett
annat  begrepp  kan  kallas marksocialisering. Vi är
också  kritiska  till  omfattningen   av   de  stora
markavsättningar   som  nu  görs  där  ägandet  inte
övergår  till staten.  Avsättningarnas  påverkan  på
t.ex. virkesförsörjningen bör analyseras bättre.
Vi föreslår  också  att  en  miljöfond  inrättas i
slutet  av perioden. Denna skall tillföras 1 miljard
kronor och  vara  öppen  för donationer. Medlen från
fonden skall bl.a. användas för att bekosta skötseln
av naturvården. Anslaget 34:3 kan därför minskas med
495 200 000 kr.
Behovet av att återställa  förorenad mark är stort
men  i  huvudsak  inte  akut.  Detta   insåg   också
regeringen  i  våras  då  den  stora ökning av detta
anslag som gjordes i förra årets  budget  till  stor
del återtogs. Saneringen är en långsiktig åtgärd som
måste   vägas   mot   andra   angelägna   uppgifter.
Nödvändiga   prioriteringar   behöver   grundas   på
vetenskapliga  riskbedömningar av saneringsobjekten.
Anslaget 34:4 kan därför minskas med 186 000 000 kr.
Medel  till  SMHI   anslås   numera   under  detta
utgiftsområde.     SMHI     har     förutom    vissa
myndighetsuppgifter      också     en     omfattande
affärsverksamhet.  Därtill   är   en  del  uppgifter
uppdragsfinansierade.  Enligt  vår  mening  bör  det
prövas  om  inte fler uppgifter kan avgiftsbeläggas.
Anslaget bör därför minskas med 20 000 000 kr.
Under anslaget 34:14 Stöd till klimatinvesteringar
finns  inga  medel   anslagna   fr.o.m.   år   2005.
Regeringen  avser  att återkomma med förslag i nästa
budget. Enligt vår mening  bör  inga  medel avsättas
för detta ändamål. Målet är otydligt och effekten av
eventuella    åtgärder    omöjlig   att   verifiera.
Investeringar  bör  alltid  ske  på  marknadsmässiga
grunder. I Sverige finns det  lång  erfarenhet  från
statligt  stödda investeringar som visat sig ha kort
livslängd utan  tillskott  av ytterligare offentliga
medel.   Statliga   bidrag   har   ingivit    falska
förhoppningar  och  varit  slöseri  med skattemedel.
Utlovade  åtaganden  måste  dock  kunna  fullföljas.
Detta anslag borde aldrig ha kommit till. Det är bra
att  inga medel anslås för framtiden, och regeringen
bör inte  återkomma  i  frågan. Anslaget bör minskas
med 269 000 000 kr för år 2004.
Vi     anser     att     miljöforskningen      och
miljöövervakningen     bör     prioriteras.     Båda
verksamheterna är viktiga för att våra kunskaper  på
miljöområdet  skall öka. Med en bra miljöövervakning
kan det som är  miljöförstöring  särskiljas från det
som   t.ex.   är   naturliga   variationer.    Genom
forskningen   kan  också  kunskap  vinnas  om  vilka
effekter olika  slags  utsläpp  har  på  organismer.
Dessa kunskaper är i grunden avgörande för  att  det
skall   vara   möjligt   att   bedriva  en  effektiv
miljöpolitik,    med    riktiga   avvägningar    och
prioriteringar.  Stora  problem  och  kunskapsluckor
återstår  vad  gäller  olika  ämnens  miljöeffekter.
Sverige var tidigare en framstående forskarnation på
miljöområdet men har under senare år förlorat viktig
kompetens.   Det   är  viktigt   att   den   svenska
miljöforskningen bibehåller  sin  kompetens  och kan
återupprätta Sveriges internationella position.  Det
är  också  viktigt  att  trygga  försörjningen av ny
forskarkompetens   genom   att   universiteten   ges
tillräckliga  resurser för utbildning  av  studenter
som kan gå vidare till miljöforskning.

2. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö-
och naturvård (punkt 1)

av Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp).

Folkpartiets    förslag    till    utgiftsram    för
utgiftsområde 20  har  avslagits i budgetsprocessens
första steg. Då vårt budgetförslag  är  en helhet är
det  inte  meningsfullt att delta i fördelningen  på
anslag inom utgiftsområdet. I det följande redovisas
i   sammanfattning    i   vårt   budgetförslag   för
utgiftsområde 20.

Vi vill att en expertkommission tillkallas för att
analysera de grundläggande  frågorna  om hur hindren
för  hållbar  samhällsutveckling kan undanröjas  och
hur konflikter mellan miljömål och andra samhällsmål
kan lösas på ett bättre sätt än i dag.
Genom att kalka  skogsmarken  i  områden  med högt
nedfall  av  försurande  föroreningar motverkar  man
onaturlig     markförsurning     och      förbättrar
vattenkvaliteten  i bäckar och sjöar. Markförsurning
är  ett  allvarligt problem  i  Västsverige.  Enligt
Statens lantbruksuniversitet  kommer  man  inte  att
komma  till  rätta  med  problemen under överskådlig
framtid   om   inte   ytterligare   insatser   görs.
Miljömålet Bara naturlig  försurning kommer inte att
uppnås utan åtgärder. Kalkinsatser  i  sjöar är inte
tillräckligt    utan    behöver   kompletteras   med
exempelvis  skogskalkning   och  askåterföring  från
värmeverk.  Ett  åtgärdsprogram  mot  markförsurning
behöver snarast upprättas.  Folkpartiet  vill  också
anslå   medel   för   utökad   kalkning,   bl.a.   i
skogsområden.   Fördelningen   mellan   skogs-   och
sjökalkning bör göras av experter.
Östersjöområdet  brottas  med stora och allvarliga
miljöproblem. Innanhavet Östersjön  med  dess  unika
ekosystem  fortsätter  att smutsas ned genom utsläpp
och läckage från samtliga  länder och räknas som ett
av  de  mest  förorenade  havsområdena   i  världen.
Problemen  i  Östersjön  är så stora att Folkpartiet
föreslår  att  20  miljoner  kronor  anslås  på  ett
särskilt  östersjökonto  för  riktade   insatser   i
Sverige  och  för  gemensamma  satsningar med övriga
Östersjöländer. Detta kan t.ex.  gälla  att  påbörja
reservatsbildningar,     övervakningsinsatser    och
insatser  för  minskade utsläpp.  Folkpartiet  anser
också  att  det  internationella  samarbetet  är  av
största  vikt  för att  lösa  de  gränsöverskridande
miljöproblemen och  avsätter  därför 10 miljoner mer
än regeringen för internationellt miljösamarbete.
Folkpartiets    grundsyn   är   att    man    inom
miljöområdet, liksom inom andra områden, bör undvika
riktade  stödåtgärder,  som  ofta  leder  till  ökad
byråkrati och krångliga regler. Utgångspunkten skall
i stället vara att den som förorenar betalar. Därför
motsätter    vi    oss    ett   riktat   stöd   till
klimatinvesteringar.  Denna  typ  av  bidrag  gynnar
oftast dem som har avvaktat  med  åtgärder  och inte
dem  -  exempelvis kommuner - som själva driver  ett
aktivt miljöarbete.  Därför  sparar  Folkpartiet 340
miljoner  kronor  på  anslag 34:14. Folkpartiet  gör
också en besparing på 25 miljoner kronor på anslaget
34:12, då vi anser att SMHI i större utsträckning än
i  dag  bör kunna finansiera  sin  verksamhet  genom
försäljning av uppdrag m.m.
Folkpartiet  vill också satsa mer på forskning och
ökar sammanlagt  på  anslagen  26:2  och 34:5 med 30
miljoner   kronor   till  forskningssatsningar.   En
liberal miljöpolitik  innebär att de miljöbeslut som
fattas skall vara baserade  på  en  rationell grund.
Detta innebär att miljöforskning för oss är av allra
största  vikt. Vi tror att det är av stor  vikt  att
stärka den  enskilda  forskarens fria ställning. Det
är  endast  i en fri ställning  som  forskare  vågar
komma med obehagliga  sanningar.  Detta  är  ett  av
skälen  till  att vi vill öka fakultetsanslagen till
våra universitet.  Detta  hindrar  dock inte att det
behövs  tillfälliga  punktinsatser och  utredningar.
Folkpartiet vill förstärka  anslaget 26:1 Formas. Vi
anser att dessa medel framför allt bör användas till
forskning kring förnyelsebara drivmedel.

3. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö-
och naturvård (punkt 1)

av Sven Gunnar Persson (kd).

Kristdemokraterna har i parti-  och kommittémotioner
förordat  en  annan  inriktning  av  den  ekonomiska
politiken och budgetpolitiken än den regeringen  och
dess stödpartier föreslår.

Riksdagsmajoriteten       -      bestående      av
socialdemokrater,        vänsterpartister        och
miljöpartister - har nu genom förslag till ramar för
de olika utgiftsområdena samt beräkningen av statens
inkomster ställt sig bakom  en  annan  inriktning av
politiken i det första rambeslutet om statsbudgeten.
Därför  redovisar  vi i detta särskilda yttrande  (i
stället för i en reservation) den del av vår politik
som rör utgiftsområde  20 och som vi skulle ha yrkat
bifall till om Kristdemokraternas förslag till ramar
hade   vunnit  riksdagens  bifall   i   den   första
beslutsomgången.
Kristdemokraternas  miljöpolitik  grundar  sig  på
"förvaltarskapsprincipen".  Med  denna princip menar
vi att människan har ett ansvar att förvalta jordens
resurser på ett ekologiskt riktigt  sätt. Det gäller
både miljö- och naturvärden och förutsätter  att  vi
förvaltar, inte förbrukar, de ändliga resurserna och
naturvärdena.  Detta förutsätter också att agerandet
grundas  på försiktighetsprincipen,  vilket  innebär
att om misstanke  om  hot  mot  miljön  finns, måste
extra försiktighet tillämpas.
Alla  människor är beroende av miljön för  att  få
tillgång   till   frisk   luft,   rent   vatten  och
näringsriktig  kost.  Kristdemokraterna  anser   att
miljöpolitiken  måste  präglas av en helhetssyn, där
människan ingår i ett nära  samspel med naturen utan
att   förbruka   dess   livsuppehållande   resurser.
Miljöhänsyn och miljöpolitik kan inte avgränsas till
någon specifik sektor utan  innefattar  alla  frågor
som  berör  människor.  Därför måste miljöhänsyn,  i
princip,  inkluderas i beslutsunderlaget  inom  alla
politikområden.     Många    frågor    inom    olika
utgiftsområden har en direkt inverkan på miljön, som
t.ex. de som berör bostäder,  energi  och  jordbruk,
medan  andra  utgiftsområden  har  en  mer  indirekt
påverkan.
Kristdemokraterna  motsätter  sig de neddragningar
som  regeringen  föreslår  vad  avser   sanering  av
förorenade områden. Kristdemokraterna anvisar därför
150  miljoner  kronor  mer än regeringen till  detta
anslag.  I  kommuner  med  stort  exploateringstryck
finansieras  marksanering  av   exploatören.  I  små
kommuner där bebyggelsetryck saknas finns inte samma
möjlighet.  Kommunerna  kan  då genom  länsstyrelsen
ansöka    om    medel    för    marksanering     som
Naturvårdsverket  ansvarar  för. Det finns dock inga
klara  regler  för  hur  dessa statliga  pengar  för
sanering skall fördelas annat  än  för  att "åtgärda
från rikssynpunkt angelägna objekt".
För  att  minska försurningen av sjöar, vattendrag
och mark krävs  utsläppsminskningar från trafik- och
energisektorerna  m.fl.  De  vatten  och  marker som
redan  är  drabbade  av försurning måste återställas
genom   omfattande  kalkningsinsatser.   För   detta
ändamål  avsätter   Kristdemokraterna   30  miljoner
kronor    utöver    regeringens    budget.   Förutom
utsläppsminskningar inom industrin och energisektorn
m.m.  krävs omfattande kalkning för att  minska  den
befintliga  försurningen.  För  närvarande kalkas de
svenska insjöarna av länsstyrelserna med anslag från
Naturvårdsverket. De mindre sjöarna och vattendragen
samt skogsmarken är dock förbisedda.
En  långsiktig strategi för sjöar  och  vattendrag
bör omfatta  mer  än  bara åtgärder direkt i sjöarna
eftersom  försurningen bl.a.  är  en  följd  av  att
omgivande marker försurats. Enbart kalkning av sjöar
och våtmarker  ger  ingen varaktig effekt. Genom att
kalka eller återföra  aska  till skogsmarken kan man
få långsiktiga positiva effekter.  Vi  har  tidigare
kritiserat   att  det  varit  svårt  att  utläsa  ur
regeringens  budgetförslag  hur  mycket  pengar  som
anslås till kalkning.  Vi  har  därför  yrkat på att
kalkning skall redovisas separat. Skogskalkning  bör
inledningsvis  tas  med  som  ett  nytt  anslag.  Så
småningom  bör  hela  den  samlade kalkningsinsatsen
sammanföras till ett gemensamt  anslag,  eftersom en
strategi med sammanslagen sjö- och skogskalkning kan
komma  att  minska  resursbehovet  totalt  sett.   I
projekt   Nissadalen   och  Lygnernprojektet  håller
skogsvårdsstyrelsen, länsstyrelsen  och  kommuner på
att  utveckla denna nya åtgärdsstrategi i två  unika
försöksprojekt.  Hittills  uppvisar försöken lovande
resultat,  och  efter fyra år  reproducerar  sig  nu
öringen  utan problem  i  tillrinnande  vatten  till
Nissan.
Skogsstyrelsen  har  utarbetat  ett åtgärdsprogram
för    bl.a.   skogsmarkskalkning,   Åtgärder    mot
markförsurning  och  för  ett  uthålligt brukande av
skogsmarken. Programmet låg färdigt  redan i augusti
2001,  men  medel  för att genomföra programmet  har
inte  beviljats.  Kristdemokraterna   föreslår   att
Skogsstyrelsens  åtgärdsprogram skall genomföras och
att behövliga anslag  skall beviljas i årets budget.
Kristdemokraterna föreslår  därför  att  30 miljoner
kronor  per år under en treårsperiod skall  gå  till
ett nytt anslag för skogsmarkskalkning.
Vi föreslår  en  långsammare  takt  och  ett  ökat
inslag  av  frivilliga skogsvårdsavtal i arbetet med
att  bevara nyckelbiotoper  i  skogsmark.  Därigenom
minskar Kristdemokraterna anslaget till åtgärder för
biologisk  mångfald  med 450 miljoner kronor jämfört
med regeringens förslag.
Det  svåraste  miljöproblem   vi   står  inför  är
klimatförändringarna.     För     en    kraftfullare
klimatpolitik anslår vi 60 miljoner  kronor  mer  än
regeringen.

4. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö-
och naturvård (punkt 1)

av Jan Andersson (c).

Den  19 november 2003 beslutade riksdagens majoritet
bestående  av socialdemokrater, vänsterpartister och
miljöpartister  att  fastställa ekonomiska ramar för
de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och
en beräkning av statens  inkomster avseende år 2003.
Centerpartiets   förslag   till    utgiftsram    för
utgiftsområde  20  har  avslagits. Jag väljer därför
att i ett särskilt yttrande  redovisa Centerpartiets
politik som berör utgiftsområde  20  i  den statliga
budgeten.

Centerpartiet  föreslår att anslagen till  ideella
organisationer    verksamma    inom    natur-    och
kulturmiljöområdet   räknas   upp.   Anslaget   34:2
Miljöövervakning  m.m. bör räknas upp med 5 miljoner
kronor för detta ändamål.
Anslaget  34:3  Åtgärder   för   att   bevara  den
biologiska  mångfalden  bör  enligt  min uppfattning
reduceras med 150 miljoner kronor genom  att  minska
anslagna medel för inköp av skogsmark. Centerpartiet
förordar  nämligen en annan modell för bevarande  av
skyddsvärd     skogsmark,     genom    att    träffa
naturvårdsavtal    m.m.   Inom   utgiftsområde    23
förstärker   vi  insatserna   för   rådgivning   och
biotopskydd inom skogsbruket.
Centerpartiet   anser   att  en  större  andel  av
anslagna   medel  bör  användas   för   att   skriva
långsiktiga     skötselavtal,     enligt    modellen
naturvårdsavtal,    med   markägarna.   Skötselavtal
innebär  att  man  inte   kommer   i   konflikt  med
äganderätten,  utan  markägaren får betalt  för  att
producera naturvärden  i  stället  för att producera
virkesvärde.
Naturvårdsverket  har  nyligen presenterat  delmål
för  efterbehandling  och  sanering   av  förorenade
områden.   Enligt  beräkningar  krävs  600  miljoner
kronor per år  fram  till  2010  om  saneringstakten
skall  kunna hållas under en genomförandetid  om  45
år. Centerpartiet  anser  att  det har hög prioritet
att   sanera   områden  så  att  inte  de   framtida
kostnaderna skenar i väg. Anslaget 34:4 Sanering och
återställning  av   förorenade  områden  bör  därför
räknas upp med drygt  120  miljoner  kronor  för att
uppgå  till  450  miljoner kronor år 2004, och under
kommande år under budgetperioden  har  vi ambitionen
att  anslaget skall ligga på behövliga 600  miljoner
kronor.
Anslaget  34:5  Miljöforskning  bör  enligt  min
uppfattning  räknas  upp med ytterligare 10 miljoner
kronor. Anslaget bör bl.a.  användas för att ta fram
en  heltäckande  forsknings-  och   aktionsplan  för
Östersjöns miljö. Centerpartiet vill  även  via stöd
till  forskningen främja utvecklingen av fordon  som
körs  med   alternativa  bränslen.  För  att  stärka
arbetet för en  hållbar  utveckling  krävs en tydlig
satsning på miljöforskningen. Det krävs  inte  minst
ökade     resurser     för     undersökningar    och
kontrollprogram   för  att  kunna  säkerställa   att
miljöskulden inte växer  till  följd av bristfälliga
miljösignaler       till       producenter       och
samhällsplanerare.
Centerpartiet  avsätter 50 miljoner kronor för att
inrätta   en   miljöfond    för    kostnadseffektiva
investeringar  kring Östersjön. Krav  på  rening  av
exempelvis kväve  från  en  svensk  industri  kan då
antingen   genomföras   som   en   investering  inom
verksamheten    eller    genom    att    motsvarande
investeringsbelopp  läggs  i  en  miljöfond som  kan
användas   mer  kostnadseffektivt  på  andra   sidan
Östersjön.    Runt     Östersjön    och    i    dess
avvattningsområde finns  länder  vilkas  miljöarbete
inte  är  lika  långt  framskridet  som det svenska.
Flera av dessa ekonomier är inte lika starka som den
svenska, och det är av stor vikt för  Östersjön  att
miljöförbättringar verkligen kan bli av.
Centerpartiet anser slutligen att biståndsmålet på
1   %   av  bruttonationalintäkten  skall  nås  inom
budgetperioden.  I vårt budgetförslag aviseras stora
satsningar på bistånd,  varav  200  miljoner  kronor
öronmärks  för  miljöbistånd år 2004 och ytterligare
1,7 miljarder kronor  satsas  på  miljöbistånd  åren
2005-2006.   Vår   erfarenhet   av  och  kunskap  om
miljöarbete  måste  användas till att  hjälpa  andra
länder  i  deras  arbete   för   en   bättre  miljö.
Centerpartiet  anser  att  vi  skall bidra  till  en
hållbar utveckling även i övriga  delar  av  världen
och samtidigt vara med och göra rätt för oss, varför
en  allt  större  del av biståndet borde utgöras  av
miljöbistånd.

5. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö-
och naturvård (punkt 1)

av Gunnar Goude (mp).

Miljöpartiet    anser    att    det    behövs    ett
klimatsekretariat   i   Regeringskansliet   med  ett
övergripande  ansvar för att komma med förslag  till
åtgärder  för att  bromsa,  motverka  och  förebygga
konsekvenserna    av    klimatförändringarna.    Det
sistnämnda    kan    gälla    t.ex.   uppdrag   till
Räddningsverket  och  försvaret att  hålla  en  ökad
beredskap  för  hjälp i samband  med  översvämningar
eller till Vägverket  och  Banverket  att  kartlägga
eventuella  åtgärder som med anledning av ökad  risk
för översvämningar  kan  behövas för att säkerställa
transporter. Det kan också  handla  om att komma med
rekommendationer och stöd till kommunernas planering
av bebyggelse, så att större hänsyn tas  till risken
för  översvämningar och erosion. Klimatsekretariatet
bör även  få ansvar för en "klimatakut" där kommuner
som  drabbats   av   extrema   väderfenomen  kan  få
ersättning för skador. Akuten skall  inte  enbart  i
efterhand  reglera skador utan fungera så snabbt och
fritt från byråkrati  att den också kan bli en reell
hjälp att hålla skola, sjukvård och annan essentiell
medborgerlig  service  i   gång   under   tider   av
översvämningar.  Det bör utredas hur den s.k. akuten
kan utformas närmare och finansieras.



Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag


Proposition 2003/04:1 utgiftsområde
20 Allmän miljö- och naturvård

Regeringen (Miljödepartementet) har föreslagit

1.  att riksdagen bemyndigar  regeringen  att  under
2004,  för ramanslaget 34:2 Miljöövervakning m.m.,
ingå  ekonomiska   förpliktelser   i  samband  med
planering,   upphandling   och   genomförande   av
miljöövervakning som inklusive tidigare  åtaganden
innebär utgifter på högst 30 000 000 kronor  under
2005, högst 20 000 000 kronor under 2006 och högst
10 000 000 kronor under 2007 (avsnitt 3.9.2),

2.  att  riksdagen  bemyndigar  regeringen att under
2004, för ramanslaget 34:2 Miljöövervakning  m.m.,
ingå   ekonomiska   förpliktelser  i  samband  med
bilavgasverksamhet    som    inklusive    tidigare
åtaganden innebär utgifter  på  högst  16  000 000
kronor under 2005 (avsnitt 3.9.2),

3.  att  riksdagen  bemyndigar  regeringen att under
2004, för ramanslaget 34:3 Åtgärder  för biologisk
mångfald, ingå ekonomiska förpliktelser  i samband
med  förvärv  av  eller  intrångsersättning  i  ur
naturvårdssynpunkt   värdefulla  naturområden  som
inklusive tidigare åtaganden  innebär  utgifter på
högst 120 000 000 kronor (avsnitt 3.9.3),

4.  att  riksdagen  bemyndigar regeringen att  under
2004,   för   ramanslaget    34:4   Sanering   och
återställning   av   förorenade   områden,    ingå
ekonomiska    förpliktelser    i    samband    med
genomförande  av  saneringsinsatser, som inklusive
tidigare åtaganden  innebär  utgifter på högst 250
000  000  kronor  under 2005, högst  250  000  000
kronor under 2006 och  högst  100  000  000 kronor
under 2007 (avsnitt 3.9.4),

5.  att  riksdagen  bemyndigar regeringen att  under
2004, för ramanslaget  34:5  Miljöforskning,  ingå
ekonomiska  förpliktelser i samband med planering,
upphandling och  genomförande av forskningsprojekt
som inklusive tidigare  åtaganden innebär utgifter
på högst 30 000 000 kronor  under  2005,  högst 20
000  000  kronor  under 2006 och högst 15 000  000
kronor under 2007 (avsnitt 3.9.5),

6.  att riksdagen bemyndigar  regeringen  att  under
2004,     för     ramanslaget     34:9     Statens
strålskyddsinstitut, ingå ekonomiska förpliktelser
i  samband  med strålskyddsforskning som inklusive
tidigare åtaganden  innebär  utgifter  på högst 10
500  000  kronor  under 2005 och högst 10 500  000
kronor under 2006 (avsnitt 3.9.9),

7.  att riksdagen bemyndigar  regeringen  att  under
2004,     för     ramanslaget     34:11    Statens
kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning,  ingå
ekonomiska    förpliktelser    i    samband    med
kärnsäkerhetsforskning   som   inklusive  tidigare
åtaganden  innebär utgifter på högst  17  200  000
kronor under  2005,  högst  7 400 000 kronor under
2006  och  högst  6  400  000  kronor  under  2007
(avsnitt 3.9.11),

8.  att  riksdagen bemyndigar regeringen  att  under
2004,   för    ramanslaget    34:14    Stöd   till
klimatinvesteringar, ingå ekonomiska förpliktelser
i    samband    med    beslut    om    stöd   till
klimatinvesteringar    som    inklusive   tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst  350  000  000
kronor under perioden 2004-2009 (avsnitt 3.9.13),

9.  att  riksdagen  bemyndigar  regeringen att under
2004,  för  ramanslaget  26:2 Forskningsrådet  för
miljö,  areella  näringar  och   samhällsbyggande:
Forskning, ingå ekonomiska förpliktelser i samband
med  planering,  upphandling  och genomförande  av
forskningsprojekt som inklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter på högst 180 000 000 kronor under
2005, högst 60 000 000 kronor under 2006 och högst
40 000 000 kronor under 2007 (avsnitt 4.1.2),

10.  att  riksdagen  för  budgetåret   2004  anvisar
anslagen under utgiftsområde 20 Allmän  miljö- och
naturvård  i  enlighet  med  uppställningen  under
avsnitt 10.

</pre><pre></pre><pre></pre><pre>
Motionerna


2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

26.1.  Riksdagen  anvisar  för  2004  anslagen under
utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård  samt
utgiftsområde  23  Jord-  och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar enligt  i  motionen  redovisad
uppställning.

2003/04:MJ215 av Cecilia Widegren (m):

4.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs om att verka för fler
frivilliga  skötselavtal  mellan   markägare   och
staten.

2003/04:MJ307 av Jan Andersson och Lena Ek (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att använda större andel av
anslagna  medel  för åtgärder för biologisk mångfald
till tecknande av naturvårdsavtal.

2003/04:MJ334 av Maud Olofsson m.fl. (c):

6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att samordning och
fördelning   av   miljöbistånd   inom   Östersjöns
avvattningsområde  kan  komma  att  bli  en viktig
uppgift för den föreslagna Östersjöregeringen.

17.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  att  inrätta en
miljöfond   för  kostnadseffektiva  investeringar,
gällande utsläpp av närsalter till vatten.

2003/04:MJ370 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):

6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om vikten av att
prioritera miljöforskning och miljöövervakning.

2003/04:MJ379 av Kerstin Lundgren (c):

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad i motionen  anförs  om  att  förstärka
miljöforskningen.

2003/04:MJ400 av Alf Svensson m.fl. (kd):

4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  kalkning  av
skogsmark.

22.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om miljöforskning.

27.  Riksdagen  anvisar  med  följande  ändringar  i
förhållande   till   regeringens    förslag    för
budgetåret  2004  anslagen  under utgiftsområde 20
Allmän  miljö-  och  naturvård enligt  i  motionen
redovisad uppställning.

2003/04:MJ401 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):

18. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening    vad    i    motionen   anförs   om   ett
klimatsekretariat och en klimatakut.

2003/04:MJ404 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  tecknande av
skötselavtal.

2003/04:MJ431 av Anita Brodén m.fl. (fp):

16.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om åtgärdsprogram mot
markförsurning.

2003/04:MJ450 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):

1. Riksdagen  anslår  945  997  000 kr till anslaget
34:3 Åtgärder för biologisk mångfald för 2004.

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad i motionen  anförs  om  inrättande  av
skötselkontrakt för naturvårdsmark.

3. Riksdagen  anslår  143  850  000 kr till anslaget
34:4  Sanering  och  återställande  av  förorenade
områden för 2004.

4. Riksdagen anslår 197  556  000  kr  till anslaget
34:12  Bidrag till Statens meterologiska  institut
m.m. för 2004.

5. Riksdagen anslår inte 71 000 000 kr till anslaget
34:13 Stöd till klimatinvesteringar för 2004.

2003/04:MJ469 av Jan Andersson m.fl. (c):

Riksdagen   anvisar   med   följande   ändringar   i
förhållande  till regeringens förslag anslagen under
utgiftsområde  20 Allmän miljö- och naturvård enligt
i motionen redovisad uppställning.

2003/04:MJ472 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att ett särskilt
Östersjökonto inrättas i syfte att ställa resurser
till förfogande för Östersjösatsningar.

20. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om ett åtgärdsprogram
mot markförsurning.

32.  Riksdagen  anvisar  med  följande  ändringar  i
förhållande   till   regeringens   förslag   under
utgiftsområde   20  Allmän  miljö-  och  naturvård
enligt i motionen redovisad uppställning.

2003/04:MJ474 av Maud Olofsson m.fl. (c):

22. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om uppräkning av
anslag till ideella organisationer  verksamma inom
natur- och kulturmiljöområdet.

2003/04:Bo260 av Dan Kihlström m.fl. (kd):

4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  en  ökad  statlig
satsning på marksanering.

</pre><pre>
Bilaga 2

Förslag  till  beslut  om anslag inom utgiftsområde  20  Allmän
miljö- och naturvård

Utskottets  förslag överensstämmer  med  regeringens
förslag till anslags-
fördelning.

1 000-tal kronor
------------------------------------------------------
Politikområde                           Utskottets
------------------------------------------------------
Anslag
förslag
------------------------------------------------------
------------------------------------------------------
26 Forskningspolitik
------------------------------------------------------
1  Forskningsrådet för miljö, areella          41 648
näringar och samhällsbyggande:
Förvaltningskostnader (ram)
------------------------------------------------------
2  Forskningsrådet för miljö, areella         296 426
näringar och samhällsbyggande: Forskning
(ram)
------------------------------------------------------
------------------------------------------------------
34 Miljöpolitik
------------------------------------------------------
1  Naturvårdsverket (ram)                     323 434
------------------------------------------------------
2  Miljöövervakning m.m. (ram)                238 994
------------------------------------------------------
3  Åtgärder för biologisk mångfald (ram)    1 441 197
------------------------------------------------------
4  Sanering och återställning av förorenade   329 850
områden (ram)
------------------------------------------------------
5  Miljöforskning (ram)                        84 050
------------------------------------------------------
6  Kemikalieinspektionen (ram)                106 450
------------------------------------------------------
7  Internationellt miljösamarbete (ram)        66 434
------------------------------------------------------
8  Stockholms internationella miljöinstitut    12 000
(obet.)
------------------------------------------------------
9  Statens strålskyddsinstitut (ram)          105 027
------------------------------------------------------
10 Statens kärnkraftinspektion:                95 485
Förvaltningskostnader (ram)
------------------------------------------------------
11 Statens kärnkraftinspektion:                72 015
Kärnsäkerhetsforskning (ram)
------------------------------------------------------
12 Bidrag till Sveriges meteorologiska och    217 556
hydrologiska institut m.m. (ram)
------------------------------------------------------
13 Stöd till klimatinvesteringar (ram)        340 000
------------------------------------------------------
------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet                 3 770 566
------------------------------------------------------
------------------------------------------------------

Bilaga 3
Bilaga 3

Regeringens och oppositionspartiernas förslag till
anslag för år 2004 inom utgiftsområde 20
Allmän miljö- och naturvård

Belopp i 1 000-tal kronor
------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
--
Anslag
Anslagstyp Regeringens
förslag
(m)       (fp)
(kd)       (c)
------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
--
------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
--
26:1  Forskningsrådet för miljö,       (ram)
41 648                                          +
areella näringar och
samhällsbyggande:
Förvaltningskostnader
------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
--
26:2  Forskningsrådet för miljö,       (ram)
296 426               +10 000
areella näringar och
samhällsbyggande: Forskning
------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
--
------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
--
34:1  Naturvårdsverket                 (ram)
323 434
------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
--
34:2  Miljöövervakning m.m.            (ram)
238 994                                     +5 000
------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
--
34:3  Åtgärder för biologisk mångfald  (ram)
1 441 197   -495 200    +20 000   -450 000  -150 000
------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
--
34:4  Sanering och återställning av    (ram)
329 850   -186 000              +150 000  +120 150
förorenade områ
den
------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
--
34:5  Miljöforskning                   (ram)
84 050               +20 000              +10 000
------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
--
34:6  Kemikalieinspektionen            (ram)
106 450
------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
--
34:7  Internationellt miljösamarbete   (ram)
66 434               +10 000
------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
--
34:8  Stockholms internationella       (obet.)
12 000
miljöinstitut
------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
--
34:9  Statens strålskyddsinstitut      (ram)
105 027
------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
--
34:10 Statens kärnkraftinspektion:     (ram)
95 485
Förvaltningskostnader
------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
--
34:11 Statens kärnkraftinspektion:     (ram)
72 015
Kärnsäkerhetsforskning
------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
--
34:12 Bidrag till Sveriges             (ram)
217 556    -20 000    -25 000
meteorologiska och
hydrologiska institut m.m.
------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
--
34:13 Stöd till klimatinvesteringar    (ram)
340 000   -269 000   -340 000    +60 000
------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
--
34:14 Nytt anslag: Skogsmarkskalkning  (ram)
+30 000
------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
--
34:15Nytt anslag: Miljöfond för        (ram)
+50 000
kostnadseffektiva
investeringar
------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
--



-------------------------------------------
-------------------------------------------------------
-------
Anslag
Anslagstyp Regeringens
förslag
(m)
(fp)       (kd)       (c)
-------------------------------------------
-------------------------------------------------------
-------
34:16 Nytt anslag: Miljöbistånd
(ram)
+200 000
-------------------------------------------
-------------------------------------------------------
-------
34:17 Nytt anslag: Östersjökonto
(ram)                                +20 000
-------------------------------------------
-------------------------------------------------------
-------
34:18 Nytt anslag:
(ram)                                +10 000
Hållbarhetskommission
-------------------------------------------
-------------------------------------------------------
-------
-------------------------------------------
-------------------------------------------------------
-------
Summa
3 770 566   -970 200   -275 000   -210 000  +235 150
-------------------------------------------
-------------------------------------------------------
-------



</pre>