Lagutskottets betänkande

2003/04:LU12

Associationsrättsliga frågor, m.m.

---

Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet sex motionsyrkanden från den allmänna
motionstiden år 2003 på det associationsrättsliga området. Motionsyrkandena
gäller nya associationsformer, aktiekapitalets storlek och olika
redovisningsfrågor. Därutöver behandlas ett motionsyrkande om näringsförbud.
Utskottet
föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden, i huvudsak med
hänvisning till tidigare ställningstaganden från riksdagens sida samt
pågående utrednings- och beredningsarbete.
I betänkandet finns tre reservationer och ett särskilt yttrande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Ny associationsform för mindre
företag
Riksdagen avslår motion 2003/04:N329 yrkande 2.
Reservation 1 (c)

2. Aktiebolag utan vinstintresse
Riksdagen avslår motion 2003/04:L336.
Reservation 2 (m, fp, kd, c) - motiv

3. Regler för socialt företagande
Riksdagen avslår motion 2003/04:L315.

4. Aktiekapitalets storlek
Riksdagen avslår motion 2003/04:N414 yrkande 9.

5. Redovisning av koldioxidutsläpp,
m.m.
Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ401 yrkande 12.
Reservation 3 (v)

6. Redovisning av styrelsearvoden
Riksdagen avslår motion 2003/04:L310.

7. Näringsförbud
Riksdagen avslår motion 2003/04:L332.
Stockholm den 22 januari 2004
På lagutskottets vägnar
Inger René
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger
René (m) ,
Marianne Carlström (s) , Raimo Pärssinen (s) , Jan Ertsborn (fp) , Christina
Nenes (s) , Hillevi Larsson (s) , Yvonne Andersson (kd) , Tasso Stafilidis
(v) , Maria Hassan (s) , Bertil Kjellberg (m) , Rezene Tesfazion (s) ,
Martin Andreasson (fp) , Viviann Gerdin (c) , Anneli Särnblad Stoors (s)
, Henrik von Sydow (m) , Niclas Lindberg (s) och Johan Löfstrand (s)
.

Utskottets överväganden
Ny associationsform för mindre företag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om en ny associationsform för mindre
företag. Utskottet hänvisar till riksdagens tidigare ställningstaganden
och pågående arbete inom Regeringskansliet. Jämför reservation 1 (c).
Motionen
I motion N329 anför Maud Olofsson m.fl. (c) att aktiebolagsformen har
betydande fördelar i enkelhet vad gäller regelsystem och uppbörd av skatter
kopplat till löpande konsumtion och uttag. Den möjligheten faller dock
bort för många småföretagare på grund av höga krav på kapitalinsatser och
administration i form av reglerad offentlig rapportering och lagstadgad
revision. En förenklad företagsmodell baserad på aktiebolagens principer
kan i förlängningen, enligt motionärernas mening, ersätta de i många fall
komplicerade och svårhanterliga företagsformerna enskild näringsverksamhet
och handelsbolag. Vad som sålunda anförts om att pröva nya förenklade
företagsformer i enlighet med aktiebolagens redovisningsprinciper bör ges
regeringen till känna (yrkande 2).
Tidigare behandling
Utskottet har vid åtskilliga tidigare tillfällen avstyrkt motionsyrkanden
med krav på nya associationsformer för mindre företag (se bl.a. bet.
2000/01:LU9, 2001/02:LU11 och 2002/03:LU8). Utskottet har då konstaterat
att frågan om införande av en särskild bolagsform för mindre företag kommit
i ett delvis nytt läge under 1990-talet - detta till följd av de ändringar
som genomförts i aktiebolagslagen (1975:1385) med anledning av att EG:s
bolagsrättsliga direktiv har införlivats i svensk rätt, främst uppdelningen
i publika respektive privata aktiebolag (prop. 1993/94:196, bet.
LU32).
Pågående arbete
Regeringen har den 25 september 2003 överlämnat skrivelse 2003/04:8
Regeringens redogörelse för regelförenklingsarbetet med särskild inriktning
på små företag. Där lämnas bl.a. en redogörelse för regeringens handlingsplan
för att minska den administrativa bördan för företag. Enligt regeringsbeslut
den 2 oktober 2003 skall samtliga departement och 45 myndigheter gå igenom
regler som berör företagande och utifrån detta presentera en plan på
åtgärder för att minska den administrativa bördan för företag. Enligt
regeringens skrivelse kommer åtgärdsplanerna att sammanställas och redovisas
till riksdagen under hösten 2004.
Därutöver kan nämnas att Aktiebolagskommittén i början av år 2001 överlämnade
sitt slutbetänkande (SOU 2001:1) med förslag till en helt ny aktiebolagslag.
En viktig del av kommitténs arbete har gått ut på att göra lagen begriplig
och så långt det är möjligt lättläst. Kommittén har använt sig av en
konsekvent genomförd systematik, strävat efter att begränsa paragrafernas
omfång och arbetat mycket med mellanrubriker och paragrafrubriker för att
göra det lätt att hitta bland bestämmelserna. Kommittén har också försökt
att använda ett så enkelt språk som ämnet tillåter. Aktiebolagskommitténs
slutbetänkande har remissbehandlats, och förslaget bereds nu inom
Justitiedepartementet.
Utskottets ställningstagande
Som tidigare redovisats har riksdagen under senare år vid flera tillfällen
tagit ställning till utformningen av lagstiftningen på aktiebolagsrättens
område. Det arbetet kommer att fortsätta med anledning av beredningen av
Aktiebolagsutredningens förslag. Vidare har arbetet med regelförenkling
för mindre företag intensifierats och regeringen har för avsikt att lämna
en förnyad redovisning till riksdagen under hösten 2004.
Mot bakgrund av detta anser utskottet att motion N329 yrkande 2 inte bör
föranleda någon vidare åtgärd från riksdagen. Motionen bör därför avslås.

Aktiebolag utan vinstintresse
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om en ny företagsform, aktiebolag
utan vinstintresse. Utskottet hänvisar till pågående arbete inom
Regeringskansliet. Jämför reservation 2 (m, fp, kd, c).
Motionen
Leif Jakobsson (s) anför i motion L336 att det är nödvändigt att lagstiftningen
i Sverige öppnar och underlättar för den sociala ekonomins tillväxt, dvs.
för verksamheter som inte i första hand handlar om ekonomisk avkastning
utan samhällsnytta. I motionen anges att möjligheten att bedriva
näringsverksamhet i Sverige i dag är begränsad till associationsformer som
alla har det gemensamt att regelverken syftar till maximal nytta eller
ekonomisk avkastning för ägarna. Motionären anser att det behövs en
företagsform som passar för aktörer som vill förnya och utveckla till det
allmännas bästa och där själva verksamheten är målet för engagemanget,
inte den eventuella vinsten. I motionen begärs ett tillkännagivande om
behovet av en ny företagsform, aktiebolag utan vinstintresse.
Pågående arbete
I juli 2001 fick en särskild utredare i uppdrag att biträda
Justitiedepartementet
med att undersöka vad som kan vara en lämplig organisationsform för icke
vinstdrivande näringsliknande verksamhet av inte obetydlig omfattning,
exempelvis inom sjukvårds- eller utbildningssektorn. Uppdraget redovisades
i september 2001 i promemorian Frågor kring icke vinstutdelande företag.
Utredaren gjorde bedömningen att en icke vinstsyftande verksamhetsform
av medlemskaraktär kan etableras enkelt och effektivt genom att
aktiebolagsinstitutet kompletteras med vissa bestämmelser för icke vinstsyftande
verksamhet. Det saknas således, enligt utredaren, anledning att införa en
helt ny företagsform. I stället är det tillräckligt att införa en ny
aktiebolagsform - aktiebolag utan vinstsyfte.
Regeringen tillkallade därefter en särskild utredare med uppdrag att utreda
frågor om ett nytt slag av aktiebolag för icke vinstutdelande verksamhet
(dir. 2002:30). Uppdraget redovisades i november 2003 i betänkandet (SOU
2003:98) Aktiebolag med begränsad vinstutdelning. Utredningen har i
enlighet med vad som angetts i direktiven utarbetat förslag till två modeller
av aktiebolag med vinstutdelningsbegränsning. Utredningen föreslår att
det i aktiebolagslagen införs ett nytt kapitel med bestämmelser om den
nya aktiebolagsformen. De två modellerna av den nya aktiebolagsformen
benämns icke-vinstutdelande aktiebolag respektive aktiebolag med begränsad
vinstutdelning. I icke-vinstutdelande aktiebolag skall inte någon del av
bolagets överskott kunna delas ut som vinst till aktieägarna. För aktiebolag
med begränsad vinstutdelning skall viss del av bolagets överskott kunna
delas ut till aktieägarna. Det utdelningsbara beloppet skall beräknas
utifrån det av aktieägarna tillskjutna aktiekapitalet. Utredningen har,
mot bakgrund av gällande EG-rättslig lagstiftning, kommit fram till att
den nya formen av aktiebolag skall vara ett privat aktiebolag. Betänkandet
är nu föremål för remissbehandling. Remisstiden utgår den 1 april
2004.
Utskottets ställningstagande
Mot bakgrund av vad som ovan redovisats konstaterar utskottet att det nu
föreligger ett lagförslag helt i linje med motionsönskemålet. Enligt
utskottets mening finns det inte skäl för riksdagen att föregripa den
förestående beredningen av förslaget, och utskottet föreslår att riksdagen
avslår motion L336.
Regler för socialt företagande
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå en motion om regler för socialt företagande. Utskottet
hänvisar till riksdagens tidigare ställningstaganden.
Motionen
I motion L315 anför Eva Arvidsson m.fl. (s) att det inom många för samhället
viktiga områden växer fram ett företagande där vinsten inte är det primära
målet. Det är i stället medlemsnyttan och/eller samhällsnyttan som är den
bakomliggande drivkraften. Sådana företag finns inom områden som vård,
skola, omsorg och kultur. Det kan också gälla sociala arbetskooperativ
eller verksamheter som på annat sätt inriktar sig på att skapa arbeten
för vissa grupper. Företagande av det här slaget, som ibland benämns
socialt företagande eller gemenskapsföretagande, kommer enligt motionärerna
att få en allt viktigare roll i framtiden och denna potential bör utnyttjas.
Att stödja utvecklingen av det sociala företagandet handlar bl.a. om att
öka medborgarinflytandet i ekonomin. Inom områden där samhällsintresset
väger tungt kan, enligt motionärerna, inte vinstintresset styra eftersom
det finns uppenbara risker att den allmänna välfärdspolitiken blir
underminerad. I motionen begärs ett tillkännagivande om behovet av ett
regelverk för socialt företagande och gemenskapsföretagande.
Pågående arbete
År 2002 presenterades en rapport från en studie angående sociala
arbetskooperativ. Studien var finansierad av Rådet för arbetslivsforskning,
Socialstyrelsen, NUTEK och Arbetslivsinstitutet. Rapportens syfte var att
beskriva och avgränsa de sociala arbetskooperativen i Sverige i förhållande
till liknande verksamheter inom den sociala ekonomin. I rapporten lämnas
ett antal förslag för en utveckling av socialt entreprenörskap i sociala
arbetskooperativ. Enligt uppgift pågår nu med stöd från NUTEK ett fortsatt
projektarbete kring socialt företagande för särskilda grupper, särskilt
för dem som har svårigheter på arbetsmarknaden.
En närmare redovisning av Regeringskansliets arbete på området finns i
skriften Social ekonomi som publicerades våren 2002. I budgetpropositionen
för 2004 redovisar regeringen folkrörelsepolitikens inriktning (prop.
2003/04:1, utg.omr. 17). Regeringen anför att folkrörelsepolitiken bl.a.
syftar till att stödja och stärka den sociala ekonomin i samhället och
att sådan verksamhet bedrivs i första hand i föreningar, stiftelser och
kooperativ. Verksamheterna har allmännytta eller medlemsnytta, inte
vinstintresse, som främsta drivkraft. I propositionen anför regeringen vidare
att det grundläggande för större delen av verksamheterna inom den sociala
ekonomin är människors vilja till ideella insatser. Regeringen menar att
folkrörelsepolitiken därmed har en stor betydelse för hur förutsättningarna
för aktörerna inom den sociala ekonomin formas. I syfte att samordna
regeringens folkrörelsepolitik tillsattes i september 2001 en arbetsgrupp
inom Regeringskansliet med representanter från samtliga departement.
Gruppens uppgifter har två huvudsakliga inriktningar; dels att utgöra forum
för samråd i frågor som rör föreningslivet och den sociala ekonomin och
på så sätt förbättra den gemensamma kunskapsbasen om dessa frågor i
statsförvaltningen, dels att följa upp vissa gemensamma insatser på området.
Arbetsgruppen har, enligt vad som anges i budgetpropositionen, kunnat
konstatera att det föreligger behov av att se över folkrörelsepolitiken
och de olika insatser som görs riktade mot föreningslivet och den sociala
ekonomin. Regeringen har därför för avsikt att under år 2004 låta se över
den statliga folkrörelsepolitiken.
Tidigare ställningstaganden
Våren 1998 avstyrkte utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande
1997/98:LU19 en motion i vilken det begärdes att det skulle införas
särskild lagstiftning om en kooperativ företagsform anpassad för sociala
kooperativ. Utskottet kunde inte finna att den associationsrättsliga
lagstiftningen utgjorde hinder mot en sådan verksamhet och pekade särskilt
på att den kooperativa företagsformen stärkts och fått likvärdiga
arbetsvillkor jämfört med andra företag genom vissa ändringar i bl.a. lagen
(1987:667) om ekonomiska föreningar som riksdagen beslutat om hösten 1997.
Det slags effekter som efterlystes av motionärerna kunde, menade utskottet,
knappast uppnås genom ytterligare lagstiftningsåtgärder på det civilrättsliga
området. Detta innebar emellertid inte att utskottet därmed avvisade de
tankegångar som fördes fram i den då aktuella motionen. I stället fanns
det skäl för att frågorna fick en närmare genomlysning i lämpligt sammanhang.
Något särskilt initiativ från riksdagens sida var dock, enligt utskottets
mening, inte nödvändigt.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser alltjämt att det saknas skäl för riksdagen att nu ta
initiativ till några ytterligare lagstiftningsåtgärder på området. Med det
anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion L315.
Aktiekapitalets storlek
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om sänkning av den lägsta gränsen
för aktiekapitalet. Utskottet hänvisar till riksdagens tidigare
ställningstaganden.
Bakgrund
Enligt 1 kap. 3 § aktiebolagslagen (1975:1385) gäller att aktiekapitalet
i ett publikt aktiebolag skall uppgå till minst 500 000 kr och i ett privat
aktiebolag till minst 100 000 kr. Nu gällande beloppsgränser infördes,
med ikraftträdande den 1 januari 1995, i samband med att aktiebolagen
delades upp i två olika typer av bolag, publika respektive privata aktiebolag.
Dessförinnan gällde sedan år 1973 en lägsta gräns för aktiekapitalet på
50 000 kr (prop. 1993/94:196, bet. LU32).
Motionen
Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) anför i motion N414 att det har blivit svårare
att bilda aktiebolag sedan gränsen för det lägsta aktiekapitalet höjts.
För många företag är inte pengar det viktigaste kapitalet utan t.ex.
kunskap. Gränsen för det lägsta aktiekapitalet bör enligt motionärerna
sänkas till 60 000 kr. Det begärs ett tillkännagivande om att det skall
utredas vad sänkt aktiekapital kan få för konsekvenser (yrkande 9).
Tidigare ställningstaganden
Frågan om lägsta gräns för aktiekapitalet var, med anledning av flera
motionsyrkanden, föremål för ingående överväganden i samband med att nu
gällande beloppsgränser beslutades av riksdagen våren 1994. Utskottet
erinrade därvid, i sitt av riksdagen godkända betänkande 1993/94:LU32, om
att aktiekapitalets syfte är att skydda borgenärerna och att utgöra ett
slags garanti för bolagets fordringsägare. En avsevärd höjning av gränsen
för lägsta tillåtna aktiekapital skulle därför, ansåg utskottet, innebära
en förstärkning av borgenärernas ställning, vilket i sin tur skulle komma
bolagen själva till del på så sätt att det skulle bli lättare att erhålla
kredit. En väsentlig höjning skulle även motverka förekommande missbruk
av aktiebolagsformen. Å andra sidan konstaterade utskottet att aktiekapitalets
storlek inte var helt avgörande för borgenärernas skydd. En kraftig höjning
av aktiekapitalet torde inte heller innebära någon garanti för att
aktiebolagsformen inte skulle missbrukas. En alltför kraftig höjning skulle
vidare, anförde utskottet, kunna innebära svårigheter för ägare av mindre
aktiebolag att införskaffa ytterligare kapital och driva verksamheten
vidare i bolagsform och även försvåra nyetablering. Vid en samlad bedömning
kom utskottet fram till att den i den då aktuella propositionen föreslagna
lägsta beloppsgränsen, 100 000 kr, var väl avvägd och borde godtas.
Utskottet tillstyrkte därför propositionen i denna del.
Även härefter har utskottet avstyrkt motionsyrkanden med krav på en
sänkning av den lägsta gränsen för aktiekapitalet, senast våren 2003 i
betänkande 2002/03:LU8, och riksdagen har följt utskottet.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets bedömning har det inte framkommit någon omständighet
som utgör skäl att nu ompröva riksdagens tidigare ställningstaganden i
fråga om lägsta beloppsgräns för aktiekapitalet i privata aktiebolag.
Motion N414 yrkande 9 bör därför avslås.
Redovisning av koldioxidutsläpp, m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande med krav på redovisning av
koldioxidutsläpp och annan information i klimatfrågor. Utskottet hänvisar i
huvudsak till pågående beredningsarbete inom Regeringskansliet. Jämför
reservation 3 (v).
Bakgrund
Enligt 6 kap. 1 § tredje stycket årsredovisningslagen (1995:1554) skall
ett företag som bedriver verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktigt
enligt miljöbalken lämna särskilda upplysningar om verksamhetens påverkan
på den yttre miljön. Bestämmelsen, som infördes den 1 januari 1999, utgör
ett tillägg till den allmänna upplysningsskyldighet i fråga om förhållanden
som är av betydelse för bedömningen av ett företags verksamhet, ställning,
resultat och utvecklingsmöjligheter - förhållanden som ibland kan vara
relaterade till miljön - som följer av nämnda paragrafs första och andra
stycke. Kopplingen till miljöbalkens tillståndsregler innebär att
uppgiftsskyldigheten bara omfattar anläggningar som är belägna i Sverige.
Bokföringsnämnden har i uttalandet (BFN U 98:2) Miljöinformation i
förvaltningsberättelsen uttalat sig om den närmare innebörden av
informationsskyldigheten enligt årsredovisningslagen. Enligt Bokföringsnämnden
krävs i första hand att bolaget skall ange att det bedriver tillstånds-
eller anmälningspliktig verksamhet och vad denna avser. För tillståndspliktig
verksamhet skall också anges om miljöpåverkan i huvudsak sker genom utsläpp
till luft, vatten eller mark eller genom avfall eller buller. Vidare skall
anges bl.a. om väsentliga tillstånd behöver förnyas och om förelägganden
enligt miljöbalken föreligger. Enligt Bokföringsnämndens uttalande är det
många gånger lämpligt att information också lämnas om verksamhet som
bedrivs utomlands.
Det förekommer även olika former av frivillig miljöredovisning. Ett exempel
är EMAS (Eco-Management and Audit Scheme), dvs. EU:s miljölednings- och
revisionssystem. Verksamheten regleras i en förordning som innehåller
bestämmelser om bl.a. formerna för frivillig miljörevision, krav på
miljörevisorer och innehåll i miljöredovisning.
Motionen
Maria Wetterstrand m.fl. (mp) anser i motion MJ401 att det behövs bättre
information om företag i andra avseenden än rent finansiella och att det
inte räcker med frivilliga åtgärder. Företag verksamma i Sverige bör därför
bli skyldiga att i sin årsredovisning ange koldioxidutsläppen från sina
anläggningar, både i och utanför Sverige, i absoluta tal och i relation
till företagets omsättning. Sverige bör enligt motionärerna ta upp
motsvarande krav i lämpliga internationella sammanhang. Motionärerna pekar
också på andra åtgärder som bör vidtas för att förbättra den klimatrelaterade
informationen. I motionen begärs ett tillkännagivande om bättre information
(yrkande 12).
Tidigare ställningstaganden
Utskottet behandlade ett liknande motionsyrkande i januari 2002 i betänkande
2001/02:LU11. Utskottet hänvisade då till vad regeringen i november 2001
anförde i proposition 2001/02:55 Sveriges klimatstrategi. I propositionen
anges såvitt gäller miljöredovisning att området utvecklas fortlöpande
och att miljöindikatorer tas fram, bl.a. inom EMAS, vilket enligt regeringens
bedömning innebär att möjligheterna att på ett övergripande sätt jämföra
miljöinformation ökar. Redovisning av utsläpp har, anförs det vidare,
fått en ökad betydelse vid bedömningen av företag generellt men också i
förhållande till en eventuell handel med utsläppsrättigheter. Regeringen
avser, enligt vad som redovisas i propositionen, att göra en uppföljning
av vilka effekter som bestämmelsen om miljöredovisning i årsredovisningslagen
och Bokföringsnämndens riktlinjer har fått. Därefter kommer regeringen
att överväga när det är lämpligt att se över de nuvarande bestämmelserna.
Enligt utskottets mening borde resultatet av den aviserade uppföljningen
och översynen av gällande lagstiftning på området avvaktas innan riksdagen
överväger mer långtgående krav på miljörelaterad information i den
associationsrättsliga lagstiftningen. Riksdagen följde utskottets förslag
och avslog motionsyrkandet.
Utskottets ställningstagande
Såvitt utskottet har erfarit bereds frågan om en uppföljning av bestämmelserna
i årsredovisningslagen alltjämt inom Regeringskansliet. Som utskottet
tidigare har uttalat bör resultatet av den aviserade uppföljningen och
översynen av gällande lagstiftning på området avvaktas innan riksdagen
överväger mer långtgående krav på miljörelaterad information i den
associationsrättsliga lagstiftningen. Vad som i övrigt tas upp i motionen om
bättre information bör, enligt utskottets mening, inte heller föranleda
någon åtgärd från riksdagens sida. Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motion MJ401 yrkande 12.
Redovisning av styrelsearvoden
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå en motion med krav på ändringar i årsredovisningslagen
såvitt gäller redovisning av styrelsearvoden och andra ersättningar till
styrelseledamöter. Utskottet hänvisar till pågående arbete på såväl
nationell som internationell nivå. Jämför särskilt yttrande (c).
Bakgrund
I 5 kap. 19-25 §§ årsredovisningslagen (1995:1554) finns bestämmelser om
redovisning av löner och andra ersättningar och förmåner för bl.a.
styrelseledamöter, verkställande direktör och andra befattningshavare i ett
företags ledning. Enligt 5 kap. 20 § skall det av årsredovisningen framgå
hur stor del av räkenskapsårets löner och andra ersättningar som avser
gruppen styrelseledamöter, verkställande direktör och motsvarande
befattningshavare och hur stor del som avser övriga anställda. Det sammanlagda
beloppet för respektive grupp skall anges. Tantiem och därmed jämställd
ersättning till styrelseledamöter, verkställande direktören och motsvarande
befattningshavare skall anges särskilt. I 5 kap. 22 § föreskrivs att
uppgifter skall lämnas om det sammanlagda beloppet av kostnader och
förpliktelser som avser pensioner eller liknande förmåner till
styrelseledamöter,
verkställande direktör eller motsvarande befattningshavare.
Vad som gäller för styrelseledamöter och verkställande direktör gäller
enligt 5 kap. 23 § även tidigare styrelseledamöter och tidigare verkställande
direktör. Enligt 5 kap. 25 § skall vidare, om företaget har träffat avtal
om avgångsvederlag eller liknande förmåner till styrelseledamöter,
verkställande direktören eller andra personer i bolagets ledning, uppgift
lämnas om avtalen och de väsentligaste villkoren i avtalen. Denna reglering
är bl.a. avsedd att tillmötesgå de krav som ställts i olika sammanhang på
att företagen skall lämna en mer detaljerad information om ledande
befattningshavares anställningsförmåner och förekommande avtal om
avgångsvederlag
och motsvarande.
När utskottet i november 1995 behandlade förslaget till årsredovisningslag
uttalade utskottet, i det av riksdagen godkända betänkandet 1995/96:LU4,
bl.a. att regeringens förslag tillfredsställde de krav som bör ställas
på en öppen redovisning av förmåner mot bakgrund av de integritets-,
sekretess- och konkurrenshänsyn som gör sig gällande i sammanhanget,.
Näringslivets Börskommitté antog i augusti 2002 ett nytt regelverk angående
information om ledande befattningshavares förmåner. Det är regler som
skall tillämpas av börsnoterade bolag och som, när det gäller redovisning
av förmåner till personer i bolagets högsta ledning, bl.a. ställer vissa
krav på information beträffande var och en av styrelsens ledamöter.
Motionen
Lars Lilja och Sören Wibe (båda s) pekar i motion L310 på att det under
senare tid har riktats stor uppmärksamhet mot oskäliga ersättningar till
ledamöter i bolagsstyrelser. Motionärerna anser att årsredovisningslagen
bör ändras så att det av ett bolags årsredovisning framgår hur stort
styrelsearvodet är och hur det är fördelat på var och en av ordföranden,
vice ordföranden och övriga styrelseledamöter. Detsamma skall gälla andra
förmåner som har betalats ut till styrelseledamöterna. Ett tillkännagivande
begärs i enlighet med detta.
Pågående arbete
Den 5 september 2002 tillkallade regeringen en kommission för analys av
behovet av åtgärder som säkerställer förtroendet för det svenska näringslivet
(dir. 2002:115). Kommissionen, som antagit namnet Förtroendekommissionen,
har till uppgift att bl.a. granska om det förekommer förtroendeskadliga
företeelser inom det svenska näringslivet och, i så fall, kartlägga dessa.
Vidare skall kommissionen belysa näringslivets egna insatser i
förtroendeskapande syfte och analysera behovet av åtgärder som kan stärka och
säkerställa förtroendet för det svenska näringslivet. Kommissionen skall
bedöma om lagstiftning, offentlig reglering och näringslivets eget regelverk
behöver förändras och föreslå de åtgärder som bedöms nödvändiga. Bakgrunden
till uppdraget är bl.a. den debatt som förts kring företags redovisning
och förmåner för ledande näringslivsföreträdare. Kommissionen skall
redovisa sitt uppdrag senast den 31 mars 2004 (dir. 2003:115).
Även inom EU pågår arbete på ifrågavarande område. I maj 2003 presenterade
kommissionen en handlingsplan för företagsstyrning. I handlingsplanen
föreslår kommissionen bl.a. krav på redovisning av förmåner till
företagsledningar, och då också till enskilda ledamöter, samt krav på
redovisning
av företagets principer för arvodering.
Utskottets ställningstagande
Mot bakgrund av vad som ovan redovisats kan utskottet konstatera att det
på såväl nationell som internationell nivå pågår ett, enligt utskottets
mening, angeläget arbete som ligger helt i linje med motionsönskemålen.
Enligt utskottets mening bör nu resultatet av detta arbete avvaktas innan
riksdagen tar något ytterligare initiativ i frågan. Motion L310 bör därför
för närvarande inte föranleda någon riksdagens vidare åtgärd.
Näringsförbud
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå en motion med krav på skärpning av reglerna om
näringsförbud i samband med konkurs. Utskottet hänvisar till pågående arbete.

Bakgrund
Lagen (1986:436) om näringsförbud har till syfte att förhindra att personer
som orsakar stora skador genom sin näringsverksamhet skall kunna fortsätta
med det. Lagen innebär en möjlighet att ingripa med förbud i ett fall då
det skulle framstå som stötande om en person som har begått allvarliga
oegentligheter i näringsverksamhet trots detta skulle få fortsätta att
ägna sig åt sådan verksamhet. Frågor om näringsförbud prövas av allmän
domstol. Ett näringsförbud skall vara tidsbegränsat och gälla under lägst
tre och högst tio år.
Frågan om näringsförbudsinstitutet fungerar effektivt har aktualiserats
i olika sammanhang. Förslag om en översyn i skilda avseenden av reglerna
om näringsförbud har vid flera tillfällen förts fram i motioner till
riksdagen. Under 1990-talet har också flera ändringar vidtagits i lagen om
näringsförbud. Näringsförbudslagsutredningen föreslog i betänkandet (SOU
1997:123) Ett effektivare näringsförbud en ny lag om näringsförbud, som
bl.a. innebar att möjligheterna att meddela näringsförbud skulle utvidgas.
Enligt förslaget skulle det införas ett antal presumtionsregler för
näringsförbud, där presumtionen skulle kunna brytas om särskilda skäl talade
mot förbud. En sådan presumtion skulle enligt förslaget gälla bl.a. vid
konkurs om näringsidkaren två eller flera gånger tidigare under de senaste
tio åren i den egenskapen varit inblandad i konkurser.
Näringsförbudslagsutredningens
förslag i nu redovisade delar har inte lett till lagstiftning.
Motionen
Lennart Klockare och Birgitta Ahlqvist (båda s) framför i motion L332
krav på en skärpning av reglerna om näringsförbud. Enligt motionärerna
måste oseriösa personer med många konkurser bakom sig förhindras att driva
näringsverksamhet. Den som visar sig olämplig att driva näringsverksamhet
och inte följer gällande regler måste på ett effektivare sätt än i dag
kunna åläggas näringsförbud. I motionen begärs ett tillkännagivande med
detta innehåll.
Pågående arbete
Ekobrottsmyndigheten, Patent- och registreringsverket samt Riksskatteverket
beslutade i juni 2002 att i samverkan ta fram en rapport som belyser hur
näringsförbudens efterlevnad kan förbättras. I rapporten kommer förslag
till lagändringar och andra åtgärder som kan bidra till att
näringsförbudsinstitutet blir mera verkningsfullt att lämnas. Bakgrunden till
projektet är att regeringen i myndighetsgemensamma mål och riktlinjer för
åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten årligen har uttalat att
myndigheterna skall effektivisera handläggningen av frågor om näringsförbud
så att lagstiftarens intentioner om näringsförbud som ett aktivt vapen i
kampen mot den ekonomiska brottsligheten kan förverkligas. Såvitt utskottet
erfarit kommer en slutrapport att lämnas under februari månad 2004.
Utskottets ställningstagande
I avvaktan på resultatet av den ovan redovisade myndighetsrapporten anser
utskottet att motion L332 inte bör föranleda någon vidare åtgärd från
riksdagen, och utskottet föreslår att riksdagen avslår motionen.

Reservationer

1. Ny associationsform för mindre företag, punkt 1
(c)
av Viviann Gerdin (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservation nr 1. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:N329
yrkande 2.
Ställningstagande
Jag anser, i likhet med motionärerna, att aktiebolagsformen har många
fördelar. Många småföretagare har dock inte möjlighet att bedriva
näringsverksamhet i aktiebolagsform. Dels ställs höga krav på kapitalinsats,
dels medför regelsystemet mycket administration genom krav på offentlig
rapportering och lagstadgad revision. Regelsystemet behöver därför bli
enklare för mindre företag. Det finns anledning att pröva förenklade
företagsmodeller som är baserade på de principer som gäller för aktiebolag.
På sikt skulle en sådan förenklad företagsform kunna ersätta företagsformerna
enskild näringsverksamhet och handelsbolag. Liksom motionärerna anser jag
att nya företagsformer i enlighet med aktiebolagens redovisningsprinciper
bör prövas. Det får ankomma på regeringen att framlägga erforderliga
lagförslag i enlighet med det anförda.
Vad som anförts ovan bör riksdagen, med bifall till motion N329 yrkande
2, som sin mening ge regeringen till känna.

2. Aktiebolag utan vinstintresse, punkt 2 -
motiveringen (m, fp, kd,
c)
av Inger René (m), Jan Ertsborn (fp), Yvonne Andersson (kd), Bertil
Kjellberg (m), Martin Andreasson (fp), Viviann Gerdin (c) och Henrik von
Sydow (m).
Vi anser att utskottets yttrande under rubriken "Utskottets ställningstagande"
på s. 6 borde ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att dagens associationsformer inte lägger några
hinder i vägen för den s.k. sociala ekonomins fortsatta utveckling.
Verksamhet som hör till den sociala ekonomin kan organiseras på många olika
sätt, t.ex. genom ekonomiska eller ideella föreningar, stiftelser,
handelsbolag, kommanditbolag och aktiebolag, och aktörerna kan inom ramen
för den valda associationsformen själva välja att närmare organisera
verksamheten utifrån de givna förutsättningarna.
Det finns inget som tvingar ett aktiebolag att driva sin verksamhet i
strikt vinstmaximerande syfte. Bolagets ägare drar själva upp riktlinjerna
för verksamheten, och det finns många fall där aktiebolag har bildats
utan att ägarnas avsikt varit att över huvud taget göra vinstutdelningar.
Mot denna bakgrund bör, enligt utskottets mening, förslagen i betänkandet
(SOU 2003:98) Aktiebolag med begränsad vinstutdelning inte läggas till
grund för lagstiftning.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion L336.

3. Redovisning av koldioxidutsläpp, m.m., punkt 5
(v)
av Tasso Stafilidis (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservation nr 2. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ401
yrkande 12.
Ställningstagande
Jag delar de synpunkter som förs fram i motionen om vikten av bättre
information i klimatfrågor. Som anges i motionen bör alla företag redovisa
sina utsläpp av koldioxid, från anläggningar såväl i Sverige som utomlands.
Eftersom företagen inte frivilligt lämnar sådana redovisningar krävs det
tvingande lagstiftning på området. Det är också viktigt att Sverige tar
upp motsvarande krav i lämpliga internationella sammanhang, både inom och
utanför EU.
Regeringen har i proposition 2001/02:55 Sveriges klimatstrategi aviserat
en uppföljning av bestämmelserna om miljöredovisning i årsredovisningslagen
och Bokföringsnämndens riktlinjer. Någon sådan uppföljning har dock inte
kommit till stånd. Det är nu hög tid för regeringen att vidta åtgärder på
det här området. Jag anser att regeringen bör återkomma till riksdagen
med erforderliga lagförslag och även i övrigt, i enlighet med vad som
anges i motionen, vidta åtgärder som kan förbättra den klimatrelaterade
informationen.
Vad som anförts ovan bör riksdagen, med bifall till motion MJ401 yrkande
12, som sin mening ge regeringen till känna.
Särskilt yttrande

Redovisning av styrelsearvoden, punkt 6 (c)
Viviann Gerdin (c) anför:

Jag anser i likhet med motionärerna att det av ett bolags årsredovisning
bör framgå hur styrelsearvoden och andra förmåner är fördelade på var och
en av ordföranden, vice ordföranden och övriga styrelseledamöter. Sådan
information skall enligt min mening redovisas på individnivå och inte som
ett sammanlagt belopp för hela gruppen. Att öppet redovisa löner och andra
förmåner är ett led i arbetet med att återskapa förtroendet för ledande
personer inom näringslivet. Särskilt i börsnoterade företag och
försäkringsbolag som förvaltar många människors insatta medel är det av vikt
att den högsta ledningens löner och förmåner redovisas. Det vilar ett
stort ansvar på alla ledare inom näringslivet att föregå med gott exempel
för att i det här avseendet vända dagens negativa trend.
Med hänvisning till att dessa frågor för närvarande är föremål för behandling
såväl nationellt som inom EU väljer jag att inte reservera mig utan
avvaktar resultatet av det arbetet.

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003
2003/04:L310 av Lars Lilja och Sören Wibe (båda s):
Riksdagen beslutar om ändring i årsredovisningslagen enligt vad i motionen
anförs.
2003/04:L315 av Eva Arvidsson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om behovet av ett regelverk för socialt företagande och gemenskapsföretagande.

2003/04:L332 av Lennart Klockare och Birgitta Ahlqvist (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om skärpta regler mot brottslig näringsverksamhet.
2003/04:L336 av Leif Jakobsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om behovet av en ny företagsform, aktiebolag utan vinstintresse.
2003/04:MJ401 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad
i motionen anförs om bättre information.
2003/04:N329 av Maud Olofsson m.fl. (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i
motionen anförs om att pröva nya förenklade företagsformer i enlighet med
aktiebolagens redovisningsprinciper.
2003/04:N414 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i
motionen anförs om att utreda vad sänkt kapitalinsats för dem som vill
starta aktiebolag kan få för konsekvenser.