Konstitutionsutskottets betänkande
2003/04:KU7

Justitieombudsmännens ämbetsberättelse


Sammanfattning
I detta betänkande behandlas redogörelse 2003/04:JO1 Justitieombudsmännens
ämbetsberättelse för tiden den 1 juli 2002-den 30 juni 2003. Utskottet
föreslår att riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna.
I betänkandet behandlas även en motion från allmänna motionstiden 2003.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionen.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.      Justitieombudsmännens ämbetsberättelse
Riksdagen lägger redogörelse 2003/04:JO1 till handlingarna.

2.      Förlängd preskriptionstid hos justitieombudsmännen
Riksdagen avslår motion 2003/04:K245.
Stockholm den 20 november 2003
På konstitutionsutskottets vägnar
Gunnar Hökmark
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunnar Hökmark (m), Göran
Magnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Helena Bargholtz (fp), Kenth
Högström (s), Ingvar Svensson (kd), Mats Einarsson (v), Mats Berglind (s),
Henrik S Järrel (m), Anders Bengtsson (s), Tobias Krantz (fp), Kerstin
Lundgren (c), Helene Petersson (s), Nils Fredrik Aurelius (m), Billy
Gustafsson (s), Gustav Fridolin (mp) och Inger Jarl Beck (s).
Redogörelse för ärendet
Riksdagens ombudsmän har enligt 11 § lagen (1986:765) med instruktion för
Riksdagens ombudsmän överlämnat sin ämbetsberättelse (redogörelse
2003/04:JO1) för tiden den 1 juli 2002-den 30 juni 2003. Ärenden som rör
Riksdagens ombudsmän bereds av konstitutionsutskottet.
Inga motioner har väckts med anledning av redogörelsen.
Justitieombudsmännen har inför utskottet muntligen lämnat uppgifter om
sin verksamhet. I samband med utskottets granskning har utskottskansliet
besökt ombudsmannaexpeditionen och gjort en genomgång av ämbetets äldsta
ännu inte avgjorda ärenden.
I betänkandet behandlas även en motion från allmänna motionstiden 2003,
se bilaga 1.
Utskottets överväganden
Ämbetsberättelsen
Ämbetsberättelsen inleds med en skrivelse till riksdagen som innehåller
uppgifter om organisationen och verksamheten, bl.a. vissa statistiska
uppgifter. Under perioden nyregistrerades 5 226 ärenden, en ökning med
652 (14,3 %) i förhållande till verksamhetsåret 2001/02. Antalet avgjorda
ärenden uppgick till 4 980, vilket innebär en ökning med 392 (8,5 %)
jämfört med föregående verksamhetsår. De oavgjorda ärendena i balans var
vid verksamhetsårets slut 986. Detta betyder att balansen under året ökat
med 246 ärenden (33,2 %). Det anges att denna betydande ökning, som följer
efter ett antal år med sjunkande balanser, huvudsakligen torde bero på
dels att JO av budgetskäl under verksamhetsåret måst avstå från att
anställa vikarier för långtidstjänstlediga föredragande, dels att
personalomsättningen varit ovanligt hög.
I ämbetsberättelsen redovisas vidare bl.a. vilka remissyttranden m.m. som
ombudsmännen avgett och vilka inspektioner som de företagit. I nio fall
har beslut överlämnats till riksdagsutskott, departement inom Regeringskansliet
eller myndigheter. Ämbetsberättelsen innehåller även uppgifter om deltagande
i konferenser, seminarier och utbildningsverksamhet samt om internationellt
samarbete. Huvuddelen av ämbetsberättelsen innehåller redogörelser för
ärenden av större allmänt intresse.
Riksdagen valde den 5 december 2002 förre justitieombudsmannen Jan Pennlöv
att vara ställföreträdande ombudsman under en tid av två år fr.o.m. den
1 januari 2003.
Motionen
I motion 2003/04:K245 av Torsten Lindström (kd) föreslås att riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att
se över och förlänga preskriptionstiden hos JO från två till fem år.
Motionären anför bl.a. att i lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens
ombudsmän finns en tvåårig begränsningstid för anmälan till JO. I motionen
framhålls att en del tveksamheter runt myndighetsutövning inte uppdagas
förrän efter längre tid.
Gällande bestämmelser
Enligt 20 § lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän bör
ombudsman ej till utredning uppta förhållanden, som ligger mer än två år
tillbaka i tiden, om ej särskilda skäl föreligger.
Tidsbegränsningen hade sin motsvarighet i 20 § lagen (1975:1057) med
instruktion för justitieombudsmännen. I förarbetena motiverades
tidsbegränsningen
bl.a. med att de nya reglerna om ansvar i offentlig tjänst innebar att
disciplinpåföljd inte skulle kunna åläggas arbetstagare efter en tvåårsperiod.
Vidare anfördes att det ofta inte torde vara möjligt att förebringa en
tillförlitlig utredning och att det inte heller föreligger ett lika
påtagligt behov av en kontroll från JO:s sida som då det gäller mer aktuella
fel. I motiven angavs emellertid även att JO borde kunna ta upp ett ärende
till undersökning vid misstanke om brott med längre preskriptionstid än
två år eller om det eljest kunde anses påkallat från allmän synpunkt (SOU
1975:23 s. 103 och bet. KU 1975/76:22 s. 52 f.).
Utskottets ställningstagande
Den av utskottet företagna granskningen av redogörelse 2003/04:JO1 har
inte gett anledning till något särskilt uttalande.
I motion 2003/04:K245 förespråkas en förlängning av tidsfristen i den
lagbestämmelse där det föreskrivs att justitieombudsmännen ej till utredning
bör uppta förhållanden, som ligger mer än två år tillbaka i tiden, om ej
särskilda skäl föreligger. Utskottet anser att det inte finns skäl att
ändra den i bestämmelsen angivna fristen. De skäl som anfördes när
tidsfristen lagfästes är alltjämt giltiga. Motionen avstyrks.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Redogörelsen
Redogörelse 2003/04:JO1 Justitieombudsmännens ämbetsberättelse.
Motion från allmänna motionstiden hösten 2003
2003/04:K245 av Torsten Lindström (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att se över och förlänga preskriptionstiden hos Justitieombudsmannen
från två till fem år.