Konstitutionsutskottets betänkande

2003/04:KU6

Frågor om trossamfund

---

Sammanfattning
I detta betänkande behandlas 15 motionsyrkanden från den allmänna
motionstiden 2003, vilka gäller begravningsverksamheten, uppbörden av avgifterna
till trossamfund och statens förhållande till trossamfunden. Flera motioner
har samma innebörd som de motioner som utskottet behandlade i februari
2003 i betänkandet Frågor beträffande trossamfund (bet. 2002/03:KU20).
Dessa motioner får i detta betänkande en förenklad behandling. Utskottet
har avstyrkt samtliga motioner. Fem reservationer finns.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Huvudmannaskapet för begravningsplatser för icke-kristna
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K241 i denna del, 2003/04:K341 i
denna del, 2003/04:K356 yrkandena 1 och 2, båda i denna del, och 2003/04:K363
yrkandena 4 och 6.
Reservation 1 (fp, v, mp)

2. Huvudmannaskapet för begravningsverksamheten i övrigt
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K241 i denna del, 2003/04:K341 i
denna del och 2003/04:K356 yrkandena 1 och 2, båda i denna del.
Reservation 2 (v, mp)

3. Kostnaderna för gravskötsel
Riksdagen avslår motion 2003/04:K354.

4. Statlig hjälp med avgifter till registrerade trossamfund
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K341 i denna del, 2003/04:K346 yrkande
2, 2003/04:K359 yrkande 2 och 2003/04:K363 yrkande 3.
Reservation 3 (v, mp)

5. Skatteverkets roll i samband med statens hjälp med avgiften till
trossamfund
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K359 yrkande 1 och 2003/04:K372.
Reservation 4 (fp, v, mp)

6. Staten och trossamfunden m.fl.
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K341 i denna del, 2003/04:K346 yrkande
1 och 2003/04:K363 yrkandena 1 och 2.
Reservation 5 (fp, v, mp)
Stockholm den 29 januari 2004
På konstitutionsutskottets vägnar
Gunnar Hökmark
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunnar Hökmark (m), Barbro
Hietala Nordlund (s), Pär Axel Sahlberg (s), Ingvar Svensson (kd), Mats
Berglind (s), Henrik S Järrel (m), Anders Bengtsson (s), Tobias Krantz
(fp), Kerstin Lundgren (c), Helene Petersson (s), Nils Fredrik Aurelius
(m), Billy Gustafsson (s), Gustav Fridolin (mp), Inger Jarl Beck (s),
Liselott Hagberg (fp), Elisebeht Markström (s) och Rossana Dinamarca (v).

Redogörelse för ärendet
I detta betänkande behandlas 15 motionsyrkanden från den allmänna
motionstiden 2003 i frågor som gäller trossamfunden. Ett par motioner gäller
statens hjälp med att ta in avgifter till trossamfunden mot bakgrund av
de problem som förekommit när det gäller tillförlitligheten av vissa
medlemsförteckningar. Med anledning av dessa motionsyrkanden har utskottet
den 20 januari 2004 hållit en utfrågning med företrädare för Skatteverket
respektive Katolska kyrkan.

Utskottets överväganden
Huvudmannaskapet för begravningsverksamheten
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker med hänvisning till tidigare ställningstaganden en
rad motioner om ändrat huvudmannaskap för dels icke-kristna begravningsplatser,
dels begravningsväsendet i dess helhet. En motion om gravrätt och
skötselavtal avstyrks också. Jämför reservationerna 1 (fp, v, mp) och 2 (v,
mp).
Motionerna
I motionerna K241 av Torsten Lindström (kd), K341 av Ulla Hoffmann m.fl.
(v), K356 av Leif Björnlod (mp) yrkandena 1 och 2 och K363 av Tobias
Krantz m.fl. (fp) yrkandena 4 och 6 begärs förändringar i fråga om
huvudmannaskapet för begravningsverksamheten.
I motion K363 (fp) begärs att huvudmannaskapet för begravningsverksamheten
för icke-kristna skall ligga utanför Svenska kyrkan, t.ex. hos länsstyrelserna.
Regeringen bör låta utvärdera hur begravningsverksamheten fungerat sedan
den nya begravningslagen trätt i kraft samt hur begravningsombudens roll
fungerat.
I motion K341 (v) begärs att Svenska kyrkans särställning som huvudman
för begravningsplatser, även för icke-kristna, upphävs som ett led i ett
slutligt skiljande av kyrkan från staten. I motion K241 (kd) begärs att
begravningsväsendet överförs till annan huvudman där samtliga invånare
har lika stor möjlighet till inflytande över avgifter och verksamhet,
oavsett den enskildes trossyn. En översyn av huvudmannaskapet för
begravningsverksamheten begärs också i motion K356 (mp). Ett system för att
möjliggöra viljeyttringar i livet bör tas fram. Enligt motionen skall
begravningsregelverket vara tros- och åskådningsneutralt, både vad gäller
verksamheten som sådan och vad gäller dess finansiering.
I motion K354 av Birgitta Sellén och Margareta Andersson (c) begärs en
utredning om kostnadsansvaret för gravar från det att gravskötselavtal
går ut tills gravrätten upphör. Grundskötseln är i dag 25 år. När nya
skötselavtal träffas görs det inte alltid för hela gravrättstiden utan
anhöriga kan välja att skriva avtal som innebär att man betalar
skötselkostnader för t.ex. de fem första åren. Det förekommer att det därefter
inte går att få kontakt med den som skall betala skötseln fortsättningsvis
eller att det inte finns någon betalningsansvarig. Det finns enligt
motionärerna en påtaglig risk för att kostnaderna måste tas från
begravningsavgiften.
Tidigare behandling
I februari 2003 behandlade utskottet två motioner av Torsten Lindström
(kd) respektive Leif Björnlod (mp) som i stora delar motsvarar de nu
aktuella yrkandena i motionerna K241 och K356 (bet. 2002/03:KU20). Utskottet
avstyrkte motionsyrkandena med hänvisning till tidigare ställningstagande
i samband med riksdagsbehandlingen av förslaget till de nuvarande
bestämmelserna i begravningslagen om huvudmannaskapet och finansieringen av
begravningsverksamheten (prop. 1998/99:38, bet. 1998/99:KU18). Två
reservationer (v) respektive (mp) förelåg.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen fattade under år 1995 ett principbeslut om ändrade relationer
mellan staten och Svenska kyrkan (prop. 1995/96:80, bet. 1995/96:KU12).
Beslutet fattades efter flera decenniers utredningsarbete och efter det
att det framkommit att det fanns en bred parlamentarisk uppslutning kring
en förändring av stat-kyrka-relationerna. En del av principbeslutet gällde
begravningsverksamheten, och Svenska kyrkans huvudmannaskap för den helt
övervägande delen av begravningsverksamheten skulle bestå. Med undantag
för Vänsterpartiet var riksdagspartierna eniga i denna del. Den nya
ordningen gäller sedan den 1 januari 2000. Utskottet är inte berett att nu
ompröva denna del av det överenskomna beslutet om ändrade relationer mellan
staten och Svenska kyrkan. Utskottet avstyrker således motionsyrkandena
i den mån de avser ändrat huvudmannaskap i fråga om icke-kristna
begravningsplatser, nämligen motion K241 (kd) i denna del, motion K341 (v) i
denna del, motion K356 (mp) yrkandena 1 och 2 i denna del samt motion
K363 (fp) yrkande 4. Utskottet är inte heller berett att redan nu förorda
en utvärdering av begravningsombudens verksamhet och avstyrker därför
även Motion K363 (fp) yrkande 6.
Utskottet avstyrker även i övrigt motionsyrkandena om ändrat huvudmannaskap
för begravningsverksamheten, nämligen motion K241 (kd) i denna del, motion
K341 (v) i denna del samt motion K356 (mp) yrkandena 1 och 2 i denna del.

När det gäller frågan om kostnaden för skötsel av gravar kan nämnas att
huvudmannen enligt begravningslagen (1990:1144) utan kostnad för dödsboet
skall tillhandahålla gravplats under 25 år. Någon skyldighet för huvudmannen
att stå för kostnaderna för gravskötsel föreskrivs inte. Utskottet är
inte berett att nu ställa sig bakom en ny ordning när det gäller
kostnadsansvaret. Motion K354 (c) avstyrks.
Statlig hjälp med avgifter till trossamfund
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker flera motioner som gäller dels frågan om staten bör
hjälpa till med uppbörd av avgifter till trossamfund, dels Skatteverkets
handläggning av hjälpen. Utskottet betonar vikten av rättssäkerhet för
den enskilde och understryker vikten av att tillämpningen av systemet
följs. Jämför reservationerna 3 (v, mp) och 4 (fp, v, mp).
Motionerna
Motionerna K341 av Ulla Hoffmann m.fl. (v), K346 av Birgitta Ohlsson (fp)
yrkande 2, K359 av Tasso Stafilidis m.fl. (v) yrkandena 1 och 2, K363 av
Tobias Krantz m.fl. (fp) yrkande 3 och K372 av Allan Widman och Ulf Nilsson
(fp) vänder sig mot systemet med statlig uppbördshjälp för avgifter till
trossamfunden. Motionerna K372 och K359 yrkande 1 gäller i huvudsak det
förhållandet att skattemyndigheten inte agerar direkt i enlighet med
uppgift från en enskild och tar bort uppgift om medlemskap i trossamfund
ur registret. I stället hänvisas den enskilde till trossamfundet. I den
sistnämnda motionen hänvisas till tidigare utskottsbehandling av frågan
och hävdas att utskottet undvikit de egentliga problemen, nämligen att
personer som inte är medlemmar i registrerade trossamfund ändå rapporterats
som betalningsskyldiga utan att den enskildes samtycke inhämtats samt att
registrerade trossamfund felaktigt informerar personer om att de är
betalningsskyldiga. Enligt motionärerna föreslog utskottet inga åtgärder
som skulle säkerställa att registrerade trossamfund gör rätt för sig eller
som skulle skydda medborgarna mot obefogade betalningsanspråk.
I motion K363 av Tobias Krantz m.fl. (fp) yrkande 3 begärs att statens
medverkan med uppbörd av medlemsavgifter skall upphöra mot bakgrund av
att skiljandet av kyrkan från staten bör fullföljas. Motsvarande synpunkt
förs fram i motion K341 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) i denna del. Såväl
religionsfrihetens principer som allmänna rättviseskäl talar enligt
motionen starkt för att nå en strikt statlig neutralitet i trosfrågor med
garantier för likabehandling av ideella organisationer och en minimering
av statens kontroll av civila, ideella organisationer. I motionerna K359
av Tasso Stafilidis m.fl. (v) yrkande 2 och K346 av Birgitta Ohlsson (fp)
yrkande 2 begärs att privata föreningar respektive sekulära
livssynsorganisationer
jämställs med religiösa trossamfund när det gäller bl.a. uppbörden av
medlemsavgifter.
Tidigare behandling
Utskottet har vid flera tillfällen tagit ställning för att staten skall
biträda Svenska kyrkan och andra trossamfund med att ta in avgifter. Redan
riksdagens principbeslut 1995 om ändrade relationer mellan staten och
Svenska kyrkan (bet. 1995/96:KU12) innebar ett ställningstagande för en
sådan ordning. Därefter har utskottet behandlat frågan under åren 1998
och 1999 och därvid hänvisat till principbeslutet. I februari 2001
behandlades en motion (v) med samma innebörd som motion K341 och således
även gällde uppbördsfrågan (bet 2000/01:KU11). Utskottet anförde att de
ändrade relationerna mellan staten och Svenska kyrkan beslutades efter
ett omfattande utrednings- och förhandlingsarbete, att ändringarna varit
i kraft under drygt ett år och att utskottet inte fann skäl att förorda
en ändring eller en omprövning av relationerna.
Våren 2003 avstyrkte utskottet ett motionsyrkande (v) om behovet av att
jämställa religiösa föreningar med andra privata föreningar också vad
gäller sättet att finansiera verksamheten.
Våren 2003 fick två motioner av i huvudsak samma innebörd som de nu
aktuella motionerna K372 och K359 och av samma motionärer en ingående
behandling av utskottet (bet. 2002/03:KU20). Utskottet lämnade en utförlig
bakgrundsbeskrivning, bl.a. redovisades ett yttrande som utskottet inhämtat
från Riksskatteverket. Antalet rättelser från Romersk-katolska kyrkan
redovisades, nämligen 3 874 för inkomståret 2001 och 5 310 för inkomståret
2002.
Inledningsvis betonade utskottet vikten av att de medlemsförteckningar
och övriga uppgifter som ligger till grund för den statliga hjälpen vid
betalning av avgift till trossamfund håller en genomgående hög kvalitet.
För att detta skall kunna uppnås krävs enligt utskottets mening att
medlemmarna informeras av det registrerade trossamfundet på ett sådant
sätt att de är helt införstådda med avgiftsskyldigheten och grunderna för
denna samt vad det innebär att avgift tas in via skattebetalningssystemet.

De problem som hittills förekommit i detta avseende måste, i enlighet med
principbeslutet år 1995 om ändrade relationer mellan staten och Svenska
kyrkan, i första hand avhjälpas av trossamfunden själva. Utskottet utgick
från att så nu skulle ske och att samfundsmedlemmar skulle få tydlig
information om avgiftsskyldigheten och grunderna för denna samt om vad det
innebär att avgiften tas in via skattebetalningssystemet. Vidare förutsatte
utskottet att regeringen, som bestämmer om staten skall biträda trossamfund
med uppbörd av avgifter, följer upp och bedömer om tillräckliga åtgärder
har vidtagits i nu aktuellt avseende. Vid angivna förhållanden fann
utskottet att tillräckliga skäl inte framkommit för att riksdagen nu skulle
vidta ytterligare åtgärder. Två reservationer (v och mp resp. fp) avgavs.

Frågan om stöd till sekulära livssynsorganisationer har behandlats av
kulturutskottet hösten 2001 (bet. 2001/02:KrU2). Kulturutskottet avstyrkte
en motion (s) i detta avseende med hänvisning till att statsbidraget till
trossamfund är avsett att bidra till att skapa förutsättningar för
trossamfunden att bedriva en aktiv och långsiktig religiös verksamhet i form
av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg. Grundförutsättningarna,
bestämmelserna och motiven för detta statsbidrag är därför inte tillämpliga
när det gäller frågan om ett statligt bidrag till sekulära
livssynsorganisationer.
Det är för den skull inte sagt att sekulära livssynsorganisationer inte
skulle bedriva en verksamhet som är värdefull för samhället, när det gäller
att bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar
som samhället vilar på. Utskottet fann att riksdagen inte borde ta ställning
för ett jämställande av religiösa trossamfund och sekulära
livssynsorganisationer
i statsbidragshänseende.
Utfrågning med företrädare för Skatteverket respektive Romersk-katolska
kyrkan
Utskottet har den 20 januari 2004 hållit en utfrågning med Åsa Ternblad
och Gunilla Berg från Skatteverket samt Charlotte Byström och Michel Louis
från Katolska biskopsämbetet.
Från Katolska kyrkans sida betonades att det finns en plikt för Katolska
kyrkans medlemmar att stödja kyrkan och att det nordiska biskopsmötet för
20 år sedan angett en procentsats på 1 % av bruttolönen. Kyrkan tillämpar
den möjlighet till samtycke via stadgarna som är lagreglerad. Ett system
med individuellt samtycke skulle inte vara förenligt med kyrkans
självförståelse. Det finns en möjlighet att medge dispens från avgiften och
vidare kan utträde begäras. Våren 2000 informerade Katolska kyrkan 80 000
registrerade medlemmar i uppbördsfrågan. Informationen gick ut på svenska
språket och 16 andra språk. Man översände till Rikskatteverket en förteckning
med ca 60 000 personer. Över 90 % av dessa betalade avgiften omedelbart.
För den återstående tiondelen gäller delvis att det funnits vissa misstag
från Katolska kyrkans sida. Bland annat var under åren 2001-2004 1 384,
2 464, 475 respektive 18 personer registrerade som katoliker trots att de
är icke-katoliker. Rättelser på grund av utträde har gällt 2 701 personer
år 2001, 3 103 personer år 2002, 677 personer år 2003 samt 113 personer
hittills år 2004. Rättelser på grund av dispenser gjordes under samma tid
i 207, 767, 176 och 87 fall. Från kyrkans sida har vidtagits en rad
åtgärder för att komma till rätta med problemen. Man har samkört registren
för 2001-2003 och skrivit personliga brev till alla som skall betala för
första gången, och kompletterad med en folder i färg. I Stiftsbladet som
når mer än 47 000 medlemshushåll, i församlingsblad och på kyrkans webbplats
har informerats om avgiften. Information om avgiften har gått ut till
alla 16-åringar. Ett centralt register har upprättats och kyrkan har gjort
nyanställningar för att öka registrets tillförlitlighet. Under tiden fram
till den 9 januari uppgår antalet personer som erhållit rättelser till 7
256 och antalet återbetalningar till 12 761. Antalet debiterade som år
2001 var 60 873 har år 2004 sjunkit till 55 803.För inkomståren 2001-2003
uppgår antalet personer som fått rättelser till 4 516, 6 552 respektive
1 424. Hittills för år 2004 har rättelserna rört 269 personer.
Fån Skatteverkets sida framhölls att många personer hört av sig till verket
med klagomål, och uttrycktes oro när det gäller trossamfundens möjlighet
använda sig av samtycke via stadgarna. För närvarande är det - bortsett
från Svenska kyrkan - bara Katolska kyrkan som använder denna form för
samtycke men det finns en risk för att ytterligare trossamfund som begär
statens hjälp med avgift kan vilja använda denna samtyckesform. Flera
samfund har tagit kontakt med Skatteverket och uttryckt sitt intresse för
statlig avgiftshjälp. Enligt Skatteverket är samtycke via stadgarna inte
en bra form för samtycke utan skriftligt samtycke från den enskilde
medlemmen behövs för att undanröja risken för osäkerhet kring registren.
Det är svårt att bedöma utvecklingen när det gäller tillförlitligheten av
Katolska kyrkans register, men det kan finnas bättre möjligheter att bedöma
saken i mars 2004 när deklarationsblanketterna, som innehåller uppgift om
avgiften, sänts ut.
Utskottets ställningstagande
Utskottet är inte berett att gå ifrån principbeslutet om ändrade relationer
mellan staten och Svenska kyrkan, som bl.a. innebär uppbördshjälp till
trossamfunden. Utskottet är följaktligen inte berett att förorda att den
statliga uppbördshjälpen tas bort eller utvidgas till att gälla sekulära
livssynsorganisationer. Motion K341 (v) i denna del, motion K346 (fp)
yrkande 2, motion K359 (v) yrkande 2 och motion K363 (fp) yrkande 3
avstyrks.
Utskottet är nu inte heller berett att föreslå en ny ordning för Skatteverkets
hantering av den enskildes begäran att ta bort en uppgift om henne eller
honom ur registret och inte heller en ordning som innebär ett krav på
skriftligt samtycke från de berörda enskilda personerna. Utskottets
utfrågning har gett vid handen att Katolska kyrkan vidtagit en rad åtgärder
och informationsinsatser i syfte att uppnå en hög grad av tillförlitlighet
i fråga om de förteckningar som tillställs Skatteverket. Utskottet, som
ser detta med tillfredsställelse, vill liksom vid föregående behandling
av frågan understryka vikten av att medlemsförteckningarna håller en hög
kvalitet och att informationen till medlemmarna är fullgod. Utskottet
förutsätter också nu att regeringen följer upp och bedömer om det har
vidtagits tillräckliga åtgärder. Motion K359 (v) yrkande 1 och motion
K372 (fp) avstyrks.
Staten och trossamfunden m.fl.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker tre motioner (v resp. fp) angående skiljandet av kyrkan
från staten och om likställighet för sekulära livssynsorganisationer med
trossamfund. Jämför reservation 5 (fp, v, mp).
Motionerna
I motionerna K341 av Ulla Hoffmann m.fl. (v), K346 av Birgitta Ohlsson
(fp) yrkande 1 och K363 av Tobias Krantz m.fl. (fp) yrkandena 1 och 2
ifrågasätts regleringen i fråga om trossamfund. I den förstnämna motionen
begärs regeringsförslag till lagändringar i syfte att åstadkomma ett
slutligt skiljande av Svenska kyrkan från staten, bl.a. gäller det lagen
om Svenska kyrkan. Motion K363 (fp) tar också sikte på att skiljandet av
kyrkan från staten fullföljs och vänder sig mot att det finns en särskild
lag för ett av trossamfunden, vilket innebär en speciell särställning för
det trossamfundet. Att staten i denna lag bl.a. fastställer samfundets
teologiska innehåll och styrelseskick är enligt motionen anmärkningsvärt.

I motion K346 (fp) yrkande 1 begärs att de livssynsorganisationer som på
sekulära grunder kan svara mot samma behov som trossamfunden, som utför
samma samhällsnyttiga arbete och som är samma tillgång i värdegrundsdebatt
också skall ges samma juridiska rättigheter.
Tidigare behandling
Utskottet behandlade våren 2003 en motion (v) med samma innebörd som
motionerna K341 och K363 om ytterligare åtgärder i skiljandet av Svenska
kyrkan från staten (bet. 2002/03:KU20). Utskottet hänvisade till ett
tidigare uttalande om att de ändrade relationerna mellan staten och Svenska
kyrkan beslutats efter ett omfattande utrednings- och förhandlingsarbete,
att ändringarna då varit i kraft under drygt ett år och att utskottet
inte fann skäl att förorda en ändring eller en omprövning av relationerna.

Utskottets ställningstagande
Riksdagens beslut om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan
fattades efter flera decenniers utredningsarbete och efter det att det
framkommit att det fanns en bred parlamentarisk uppslutning kring en
förändring av stat-kyrka-relationerna. Principbeslutet hade som en
utgångspunkt att Svenska kyrkan skulle kunna bevara sin identitet som en öppen,
demokratisk och rikstäckande folkkyrka och att detta skulle framgå av
lag. Den nya ordningen gäller sedan den 1 januari 2000. Utskottet är inte
berett att nu till en del gå från det överenskomna beslutet genom att
upphäva lagen om Svenska kyrkan eller att låta Svenska kyrkan regleras i
en lag som är gemensam med övriga trossamfund och utan särregler för
Svenska kyrkan. Motion K341 i denna del (v) och motion K363 yrkandena 1
och 2 (fp) avstyrks.
Den nu gällande regleringen kring trossamfund är en del av principbeslutet
om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan. Utskottet anser
inte att lagstiftningen bör sträckas ut till att utöver trossamfund omfatta
även sekulära livssynsorganisationer. Motion K346 yrkande 1 avstyrks.

Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett
följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i
utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Huvudmannaskapet för begravningsplatser för icke-kristna, punkt 1 (fp,
v, mp)
av Tobias Krantz (fp), Gustav Fridolin (mp), Liselott Hagberg (fp) och
Rossana Dinamarca (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om huvudmannaskapet för begravningsplatser för
icke-kristna. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:K241 i denna
del, 2003/04:K341 i denna del, 2003/04:K356 yrkandena 1 och 2, båda i
denna del, och 2003/04:K363 yrkandena 4 och 6.
Ställningstagande
Från religionsfrihetssynpunkt är det viktigt att Svenska kyrkan inte skall
vara föremål för en sådan särbehandling att den kan betraktas som bärare
av statsreligion och i viss mån utgöra ett offentligrättsligt subjekt.
Begravningslagen ger Svenska kyrkan en särställning som huvudman för
begravningsväsendet, även för begravningsplatser för andra trosriktningar
och för icke-troende. Svenska kyrkan fortsätter att ansvara för att ordna
avskilda begravningsplatser för människor som valt att stå utanför Svenska
kyrkan. Av respekt för dessa människor bör regeringen arbeta för en annan
lösning, i syfte att finna en lämplig huvudman utanför Svenska kyrkan.
Regeringen bör nu ta initiativ till en utvärdering av hur
begravningsverksamheten
fungerat sedan begravningslagen trätt i kraft och hur begravningsombudens
roll fungerat. Detta bör med bifall till motion K363 yrkandena 4 och 6
(fp) ges regeringen till känna.

2. Huvudmannaskapet för begravningsverksamheten i övrigt, punkt 2 (v,
mp)
av Gustav Fridolin (mp) och Rossana Dinamarca (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om huvudmannaskapet för begravningsväsendet i övrigt.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:K241 i denna del och
2003/04:K341 i denna del och bifaller delvis motion 2003/04:K356 yrkandena
1 och 2, båda i denna del.
Ställningstagande
Beslutet om skiljandet mellan staten och Svenska kyrkan var oerhört viktigt
men innebar emellertid inte att skiljandet blev fullständigt. Ännu har
Svenska kyrkan en särställning och de formella banden till staten är inte
helt avskurna. Bland annat ger begravningslagen Svenska kyrkan en
särställning som huvudman för begravningsväsendet, även för andra trosriktningar
och icke troende. Religionsfrihetens principer talar för att bl.a. denna
lag ändras så att det uppnås strikt neutralitet i trosfrågor. Det finns
inte några hållbara argument för att ett religiöst samfund bland många
skall ges en särställning när det gäller begravningsverksamheten. Regeringen
bör lägga fram förslag till ändring av begravningslagen som en del i syftet
att åstadkomma ett slutligt skiljande av Svenska kyrkan från staten. Detta
bör med bifall till motion K341 (v) i denna del ges regeringen till känna.

3. Statlig hjälp med avgifter till registrerade trossamfund, punkt 4 (v,
mp)
av Gustav Fridolin (mp) och Rossana Dinamarca (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om statlig hjälp med avgifter till registrerade
trossamfund. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:K341 i denna
del och 2003/04:K363 yrkande 3 och avslår motionerna 2003/04:K346 yrkande
2 och 2003/04:K359 yrkande 2.
Ställningstagande
Det finns inte någon anledning att en bestämd organisation, Svenska kyrkan,
skall få statlig hjälp med indrivningen av medlemsavgifterna. Att även
andra trossamfund, efter ansökan, kan beviljas denna service ändrar inte
saken. De allra flesta ideella organisationer nekas ju denna statliga
hjälp. Visserligen kan praktiska skäl tala för att Svenska kyrkan bör
erbjudas denna hjälp som en övergångslösning, men ett permanent arrangemang
kan inte försvaras. Regeringen bör lägga fram förslag till lagändringar
i syfte att upphäva rätten till uppbördshjälp.
Vad ovan anförts bör med bifall till motionerna K341 i denna del (v) och
K363 yrkande 3 (fp) samt med avslag på motionerna K346 yrkande 2 (fp) och
K359 yrkande 2 (v) ges regeringen till känna.

4. Skatteverkets roll i samband med statens hjälp med avgiften till
trossamfund, punkt 5 (fp, v, mp)
av Tobias Krantz (fp), Gustav Fridolin (mp), Liselott Hagberg (fp) och
Rossana Dinamarca (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om Skatteverkets roll i samband med avgift till
trossamfund. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:K359 yrkande 1
och 2003/04:K372.
Ställningstagande
Lagen (1992:291) om avgift till registrerat trossamfund föreskriver att
om det registrerade trossamfundets stadgar innehåller regler om skyldighet
för medlemmarna att betala avgift till trossamfundet i den ordning som
gäller för skatter och avgifter enligt skattebetalningslagen (1997:483)
skall medlemmarna anses ha lämnat samtycke till detta. Endast ett registrerat
trossamfund använder sig för närvarande av ett sådant samtycke via stadgarna.

För medlemskap i registrerade trossamfund krävs att medlemmen inträtt i
samfundet enligt svensk associationsrätt. Dopet kan ge upphov till medlemskap
enligt svensk rätt bara om det är ett uttryck för en vilja att bli medlem
antingen av dopkandidaten själv eller av dennes förmyndare. Blotta faktum
att t.ex. en person som döpts enligt ett viss samfunds ritual i ett annat
land flyttar till Sverige medför inte att den personen därigenom blir
medlem i ett visst registrerat trossamfund och därmed omfattas av dess
stadgar, med åtföljande skyldighet att betala avgift genom statlig uppbörd.

Regleringen innebär inte att ett registrerat trossamfund kan kringgå kravet
på att samtycke skall lämnas genom att använda stadgar till vilka medlemmarna
inte lämnat sitt samtycke. I stället krävs det ett verkligt samtycke och
det registrerade trossamfundet har enligt allmänna principer bevisbördan
för att ett sådant samtycke finns.
I betänkandet Statlig medverkan vid avgiftsbetalning (SOU 1997:46)
diskuterade det dåvarande Riksskatteverket möjliga modeller för hanteringen
av klagomål från enskilda.
Riksskatteverkets alternativa modell 1 för hanteringen av klagomål från
enskilda innebär att myndigheten accepterar den enskildes påstående och
tar bort uppgiften ur registret. Denna lösning som är rättssäker för den
enskilde innebär att det registrerade trossamfundet inte får uppbördshjälp
i dessa fall utan hänvisas till samma indrivningsmekanismer vid tvist som
gäller för andra.
Riksskatteverkets alternativ 2, som nu tillämpas, innebär att berörd
myndighet - sedan den 1 januari 2004 Skatteverket - över huvud taget inte
befattar sig med frågor som rör avgifter till registrerade trossamfund.
Den enskilde hänvisas till samfundet och allmän domstol. Endast samfundets
rättelse eller domstols dom godtas som grund för ändring i skatteregistret.
Ytterligare två alternativ presenterades men det kan enligt vår mening
inte råda något tvivel om att endast alternativ 1 kan vara godtagbart.
Det finns inte något skäl för att det skulle underlättas för registrerade
trossamfund att med statlig hjälp ta in avgifter från personer som inte
är medlemmar eller som inte har samtyckt till det. Detta skulle bli
resultatet om bördan för att visa att det inte föreligger något medlemskap
eller att samtycke inte givits vältrades över på den enskilde. Detta bör
med bifall till motionerna K359 yrkande 1 (v) och K372 (fp) ges regeringen
till känna.

5. Staten och trossamfunden m.fl., punkt 6 (fp, v, mp)
av Tobias Krantz (fp), Gustav Fridolin (mp), Liselott Hagberg (fp) och
Rossana Dinamarca (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om staten och trossamfunden. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2003/04:K341 i denna del och 2003/04:K363 yrkandena 1
och 2 och avslår motion 2003/04:K346 yrkande 1.
Ställningstagande
Religionsfrihetens principer talar starkt för lagändringar i syfte att
uppnå statlig neutralitet i trosfrågor. En särskild lag för ett av
trossamfunden innebär att detta intar en speciell ställning i landet. Detta
är inte rimligt att försvara med att hänvisa till historiska skäl eller
till den stora andelen av befolkningen som är medlemmar. Det finns inte
några hållbara skäl för att staten genom lagstiftning skall föreskriva
vilken ideologisk/religiös inriktning och vilken organisatorisk uppbyggnad
ett visst samfund - i detta fall Svenska kyrkan - skall ha.
Det är ett oacceptabelt ingrepp i Svenska kyrkans medlemmars demokratiska
rätt att suveränt besluta sin organisations angelägenheter. Att staten i
denna lag bl.a. fastställer samfundets teologiska innehåll är också
anmärkningsvärt. Trossamfunden bör regleras i endast en lag och det bör
inte i lag regleras något samfunds teologiska innehåll, styrelseskick,
utbredning och struktur. Detta bör med bifall till motionerna K341 i denna
del (v) och K363 yrkandena 1-2 (fp) ges regeringen till känna.

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003
2003/04:K241 av Torsten Lindström (kd):
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag så att begravningsväsendet
övergår till annat huvudmannaskap.
2003/04:K341 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av berörda
lagar i syfte att åstadkomma ett slutligt skiljande av Svenska kyrkan
från staten i enlighet med vad som anförs i motionen.
2003/04:K346 av Birgitta Ohlsson (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att sekulära livssynsorganisationer och religiösa trossamfund
skall behandlas lika av staten när det gäller juridisk ställning och
rättigheter.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att sekulära livssynsorganisationer och religiösa trossamfund
skall behandlas lika av staten när det gäller möjligheterna att erhålla
ekonomiskt stöd eller hjälp med uppbörden av medlemsavgifter.
2003/04:K354 av Birgitta Sellén och Margareta Andersson (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att göra en utredning om kostnadsansvaret för gravar från det att
gravskötselavtal går ut och tills gravrätten upphör.
2003/04:K356 av Leif Björnlod (mp):

1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning, vari skall
ingå företrädare för olika trossamfund och livsåskådningar, för att se
över - och föreslå ändringar i - begravningslagen i enlighet med vad i
motionen anförs.
2. Riksdagen begär att regeringen utreder och föreslår ett införande
av viljeyttringar i livet samt regler för beräknande av begravningsavgift
därefter.
2003/04:K359 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om det akuta behovet av att förbättra rättsskyddet för den enskilde
mot registrerade trossamfund som får hjälp av staten bl.a. med att ta in
avgifterna.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om det långsiktiga behovet av att utvärdera avgiftslagen och att
i framtiden jämställa religiösa föreningar med andra privata föreningar
också vad gäller sättet att finansiera verksamheten.
2003/04:K363 av Tobias Krantz m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att trossamfunden bör regleras i en lag.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att inte i lag reglera något samfunds teologiska innehåll,
styrelseskick, utbredning och struktur.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att statens medverkan med uppbörd av medlemsavgifter bör upphöra.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att länsstyrelsen bör vara huvudman för begravningsplatser för
icke-kristna.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utvärdering av begravningsombudens verksamhet.
2003/04:K372 av Allan Widman och Ulf Nilsson (båda fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund.