Konstitutionsutskottets betänkande

2003/04:KU5

Riksdagens arbetsformer

---

Sammanfattning
I detta betänkande behandlas 69 motionsyrkanden från den allmänna
motionstiden 2003 i fråga om riksdagens arbetsformer och riksdagsledamöternas
villkor. En stor del av motionerna behandlas förhållandevis översiktligt
mot bakgrund av att utskottet våren 2003 utförligt behandlat de aktuella
frågeställningarna. Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.
Utskottet föreslår också på eget initiativ mindre ändringar i riksdagsordningen
och lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Hanteringen av EU-frågor
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K215 yrkandena 1-3, 2003/04:K218,
2003/04:K271 yrkande 6, 2003/04:K286 yrkande 2, 2003/04:K289 yrkandena
2-4, 2003/04:K290 yrkande 17, 2003/04:K309, 2003/04:K378 yrkande 2,
2003/04:K389 yrkande 1, 2003/04:K393, 2003/04:K409, 2003/04:K416 yrkande 20,
2003/04:K419 yrkandena 4-6 och 2003/04:K426.

2. Ärendenas väckande och ärendeberedningen i övrigt
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K312, 2003/04:K343, 2003/04:K357,
2003/04:K367, 2003/04:K410 yrkandena 1 och 4 och 2003/04:So499 yrkande 3.

Reservation 1 (mp)

3. Budgetprocessen
Riksdagen avslår motion 2003/04:K392.
Reservation 2 (kd)

4. Forskningsbudget
Riksdagen avslår motion 2003/04:K350.
Reservation 3 (m, fp, kd, c)

5. Riksdagens kontrollfunktion
Riksdagen avslår motion 2003/04:K289 yrkande 11.
Reservation 4 (fp)

6. Ärendenas avgörande
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K283 och 2003/04:K427.

7. Debatter/interpellationer och val av utskottsordförande
Riksdagen avslår motion 2003/04:K267 yrkandena 1 och 2.

8. Val av riksrevisor
Riksdagen avslår motion 2003/04:K289 yrkande 7.
Reservation 5 (fp)

9. Genusperspektiv
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K428, 2003/04:K429 och 2003/04:K430.

10. Arvoden och inkomstgaranti
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K204, 2003/04:K237, 2003/04:K308
yrkandena 1-4, 2003/04:K328 yrkandena 1-3 och 2003/04:K407 yrkandena 1
och 2.
Reservation 6 (mp)

11. Det ledamotsnära stödet
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K410 yrkandena 2 och 3 och 2003/04:K411.

12. Dubbelarbetande riksdagsledamöter
Riksdagen avslår motion 2003/04:K291.

13. Riksdagens IT-policy
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K261 yrkandena 1 och 2 och 2003/04:K262
yrkandena 1 och 2.

14. Riksdagslokalernas tillgänglighet
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K238, 2003/04:K325, 2003/04:K371 och
2003/04:K406 yrkandena 1-3.

15. Flaggor i plenisalen
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K255, 2003/04:K260 och 2003/04:K301.

16. Ungdomars besök i Riksdagshuset
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K268, 2003/04:K279 och 2003/04:Ub293.

17. Lagförslag
Riksdagen antar bifogat förslag till1. lag om ändring i riksdagordningen2.
lag om ändring i lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen.

Stockholm den 20 november 2003
På konstitutionsutskottets vägnar
Gunnar Hökmark
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunnar Hökmark (m), Göran
Magnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Helena Bargholtz (fp), Kenth
Högström (s), Ingvar Svensson (kd), Mats Einarsson (v), Mats Berglind (s),
Henrik S Järrel (m), Anders Bengtsson (s), Tobias Krantz (fp), Kerstin
Lundgren (c), Helene Petersson (s), Nils Fredrik Aurelius (m), Billy
Gustafsson (s), Gustav Fridolin (mp) och Inger Jarl Beck (s).

Ärendet och dess beredning
I detta betänkande behandlas 69 motionsyrkanden från den allmänna
motionstiden 2003 i frågor som gäller riksdagens arbetsformer och
riksdagsledamöternas villkor.
En rad av motionsyrkandena har samma innebörd som motioner som våren 2003
fick en utförlig behandling i utskottets betänkande 2002/03:KU19 Riksdagens
arbetsformer. Dessa motioner har denna gång fått en förenklad behandling.

Utskottet lägger vidare i detta betänkande på eget initiativ fram förslag
till lag om ändring i riksdagsordningen och lag om ändring i lagen (2000:419)
med instruktion för riksdagsförvaltningen. De föreslagna ändringarna är
av rättelsekaraktär.

Utskottets överväganden
Hanteringen av EU-frågor
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker en rad motionsyrkanden som gäller riksdagens hantering
av EU-frågor i skilda avseenden, med hänvisning till Riksdagskommitténs
uppdrag att göra en bred översyn av riksdagens hantering av EU-frågor.
Motionerna
I en rad motioner begärs förändringar i riksdagens arbete med EU-frågor.
I motion K215 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkandena 1-3 begärs att regeringen
skall lämna en beskrivning till riksdagen om sina avsikter när det gäller
att fördjupa samarbetet med riksdagen i EU-frågor, att EU-nämnden skall
läggas ned och att samrådet med regeringen skall ske direkt i fackutskotten.
Bo Lundgren m.fl. (m) begär i motion K271 yrkande 6 att riksdagsarbetet
reformeras med utgångspunkt i att EU-frågor skall behandlas inom ramen
för riksdagens normala arbetsformer där sakutskotten bereder ärendena.
Riksdagens makt att kontrollera regeringen och lägga fast svensk politik
skall värnas. Peter Eriksson m.fl. (mp) begär i motion K389 yrkande 1 att
riksdagsstyrelsen ges i uppdrag att utreda riksdagsordningen i syfte att
avskaffa EU-nämnden, integrera EU-frågorna i den sedvanliga utskottsbehandlingen
och främja riksdagens möjligheter att utöva inflytande och kontroll över
regeringens EU-arbete. EU-nämnden bör enligt motionen avskaffas och
sakutskotten ansvara för EU-frågorna och deras behandling i riksdagen. En
analys av andra medlemsstaters ordning i detta avseende bör genomföras.
Också i motion K309 av Christer Winbäck (fp) och motion K218 av Marietta
de Pourbaix-Lundin (m) begärs att EU-nämnden skall läggas ned. I motion
K409 av Tomas Högström och Gunnar Axén (m) begärs förutom att EU-nämnden
avskaffas, att EU-frågorna ges en mer central placering i riksdagens arbete
genom att respektive fackutskott i fortsättningen skall hantera dem. Berit
Högman m.fl. (s) begär i motion K426 att riksdagsstyrelsen skall göra en
översyn av EU-frågornas hantering i riksdagen. Det är enligt motionen hög
tid att se över det system och de arbetsformer som i dag finns för
EU-frågornas hantering så att dessa frågor på ett bättre sätt integreras i
det övriga riksdagsarbetet.
I motion K419 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 5 begärs att fackutskotten
djupare engagerar sig i EU-aspekterna inom det egna politikområdet. Vidare
begärs i denna motion ( yrkande 4) liksom i motion K289 av Tobias Krantz
m.fl. (fp) yrkande 4 en grundregel om att EU-nämndens sammanträden skall
vara öppna för allmänheten och medierna.
I motion K289 yrkande 2 begärs att formerna för regeringens samråd med
riksdagen i Europapolitiken utvecklas bl.a. genom att fackutskotten ges
en utvidgad roll i kontrollen av regeringens Europapolitik. I motionen
anges att Folkpartiet liberalerna i dag inte är berett föreslå att EU-nämnden
avskaffas men inte utesluter en sådan lösning i framtiden. Vidare begärs
( yrkande 3) en utredning och analys i fråga om hur riksdagens synpunkter
till regeringen i EU-frågor skall efterkommas. Tobias Krantz m.fl. begär
i motion K378 yrkande 2 att tillkännagivande till regeringen om hanteringen
av sådana EU-ärenden av principiellt stor räckvidd, där behandling enbart
i EU-nämnden kan vara otillräcklig.
I motion K393 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) begärs att det i riksdagsordningen
i enlighet med praxis skall föreskrivas en skyldighet för regeringen att
samråda med EU-nämnden inför möten med Europeiska rådet eller under
regeringskonferenser. Genom förslaget till konstitutionellt fördrag från
EU:s framtidskonvent får Europeiska rådet en mer framträdande roll och
kommer att i vissa fall bli beslutande. Därmed är det enligt motionen
rimligt att även statsministerns samråd med EU-nämnden regleras i
riksdagsordningen. Alf Svensson m.fl. (kd) begär i motion K416 yrkande 20 att
riksdagens utskott i ökad utsträckning involveras och informeras redan i
den beredningsprocess som föregår presentationen av vitböcker och grönböcker.
I motion K286 av Inger Lundberg m.fl. (s) yrkande 2 begärs ett
tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om att EU-frågorna i likhet med t.ex.
jämställdhetsfrågorna skall beaktas i utskottsbetänkandena. Det bör framgå
av betänkandena inom ett sakområde hur området behandlas inom EU samt
vilka positioner den svenska regeringen intar eller intagit i frågan.
I motion K290 yrkande 17 och motion K419 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)
yrkande 6 begärs att svenska EU-parlamentariker ges yttranderätt i riksdagen
och en möjlighet att delta i vissa debatter i Sveriges riksdag.
Uppdrag till Riksdagskommittén
Riksdagskommittén har haft till uppgift att se över bl.a. riksdagens arbete
med EU-frågor. Kommittén fick i november 2002 i uppdrag av riksdagsstyrelsen
att fortsätta sitt arbete med beredning av frågor som rör utvecklingen av
riksdagens arbetsformer. Kommittén har haft och har ett mycket brett
uppdrag och kan förutsättningslöst pröva andra frågor av vikt för
riksdagsarbetets utveckling på sikt och andra frågor som uppstår under
utredningsarbetets gång. Bland annat nämndes att det fanns anledning att de
närmaste åren följa upp och utvärdera riksdagens beslut med anledning av
kommitténs huvudbetänkande, såsom riksdagens arbete med EU-frågor.
Riksdagsstyrelsen beslöt den 1 oktober 2003 att ge ett nytt uppdrag till
Riksdagskommittén. I beslutet framhölls att det finns skäl som talar för
att redan nu inleda kommitténs arbete med utvärdering av riksdagsbeslutet
om riksdagens hantering av EU-frågor. Ett nytt konstitutionellt fördrag
för EU håller på att arbetas fram, nya medlemsstater kommer inom kort att
inträda i unionen och formerna för samarbetet mellan EU-parlamenten
utvecklas. Vidare pågår ansträngningar inom riksdagen med att finna fastare
former för hantering av EU-samarbetets olika dimensioner.
Det pågående förändringsarbetet inom EU kräver enligt vad riksdagsstyrelsen
anför en översyn av riksdagens hantering av EU-frågor i olika dimensioner
både vad gäller ansvars- och befogenhetsfrågor och organisation av arbetet,
samtidigt som den senaste utvärderingen och förändringen av riksdagens
EU-arbete gjordes för ett antal år sedan, varför det också av detta skäl
finns anledning att göra en samlad översyn.
Kommittén gavs i uppdrag att
kartlägga och analysera konsekvenserna för riksdagen av det nya fördraget
både vad gäller formella regler och sakligt innehåll samt utvärdera
riksdagens beslut från 2001 om EU-frågornas hantering
därefter förutsättningslöst pröva formerna för riksdagens arbete med
EU-frågor och föreslå de organisatoriska och författningsmässiga förändringar
kommittén finner nödvändiga för att riksdagen skall kunna delta i
EU-samarbetet på ett effektivt och ansvarsfullt sätt
finna former för riksdagens hantering av och beslut om EU-samarbetets
olika dimensioner och som ett led i detta arbete också pröva formerna för
kontakterna med regeringen.
Det skall stå kommittén fritt att i övrigt, i enlighet med kommitténs
uppdrag, pröva andra EU-frågor av vikt för riksdagsarbetets utveckling på
sikt. En utgångspunkt för kommitténs arbete är att EU-frågorna så långt
möjligt skall integreras i det sedvanliga riksdagsarbetet och att alla
ledamöter skall ha möjlighet att sätta sig in i och följa EU-frågorna. En
annan utgångspunkt är att tydliggöra riksdagens roll och stärka riksdagens
inflytande i EU-samarbetet. EU-arbetet i riksdagen skall slutligen präglas
av öppenhet med goda möjligheter till insyn för medborgarna.
Kommittén skall utse en parlamentarisk referensgrupp med uppgift att
fortlöpande delta i utredningsarbetet i denna del. Referensgruppen biträds
av en expertgrupp under riksdagsdirektörens ledning. En avrapportering
till kommittén skall göras senast i maj 2004.
Utskottets ställningstagande
Riksdagskommittén har genom riksdagsstyrelsens beslut den 1 oktober 2003
fått ett brett uppdrag att se över riksdagens hantering av EU-frågor i
olika dimensioner. Mot bakgrund av den uttalade utgångspunkten att
EU-frågorna så långt möjligt skall integreras i det sedvanliga riksdagsarbetet
och med hänsyn till vikten av att fackutskottens arbete med EU-frågor
utvecklas och fördjupas kan det enligt utskottets mening förutsättas att
denna fråga blir central för kommitténs arbete. Också frågor om regleringen
i riksdagsordningen, om tidig delaktighet i EU:s beredningsprocess, om
öppenhet och insyn, om utskottens beredningsarbete och om yttranderätt i
kammaren för svenska EU-parlamentariker kan förutsättas beröras av kommitténs
arbete. Enligt utskottets mening bör Riksdagskommitténs arbete avvaktas.
Motionerna K215 (c) yrkandena 1-3, K218 (m), K271 (m) yrkande 6, K286
(s) yrkande 2, K289 (fp) yrkandena 2-4, K290 (fp) yrkande 17, K309 (fp),
K378 (fp) yrkande 2, K389 (mp) yrkande 1, K393 (kd), K409 (m), K416 (kd)
yrkande 20 och K419 (fp) yrkandena 4-6 samt motion K426 (s) avstyrks.
Ärendenas väckande och ärendeberedningen i övrigt
Utskottets förslag i korthet
Utskottet vidhåller tidigare ställningstaganden och avstyrker motioner om
motionstidens längd och om utskottsindelningen. Jämför reservation 1 (mp).

Motionerna
I flera motioner begärs ändring av motionstiderna. I motion K410 av
Anne-Marie Pålsson (m) yrkande 1begärs att den motionstid som gäller för
väckande av följdmotioner med anledning av propositioner förlängs till
förslagsvis en månad samt ( yrkande 4) att motionsrätten i samband med
avlämnandet av budgetpropositionen tas bort för enskilda ledamöter.
Resurserna bör användas för att skriva färre men bredare motioner, dvs.
partimotioner och kommittémotioner som speglar partiets allmänna uppfattning
på viktiga områden snarare än enskilda motioner om marginella frågor. I
motion K312 av Peter Danielsson och Lars Lindblad (m) begärs att motionstiden
för följdmotioner förlängs till 30 dagar.
I motion K343 av Ingegerd Saarinen (mp) och Sven Bergström (c), motion
K357 av Gustav Fridolin m.fl. (mp) och motion K367 av Eva Flyborg och
Lennart Kollmats (fp) begärs en ständig allmän motionsrätt. I motion K367
anges att ett alternativ kan vara att lägga in en vecka i kvartalet.
Arbetsfördelningen över året skulle bli jämnare och antalet motioner mindre
men med högre kvalitet.
I motion So499 av Mikael Oscarsson och Dan Kihlström (kd) yrkande 3 begärs
att det inrättas ett familjeutskott.
Tidigare behandling
Utskottet behandlade i mars 2003 motionsyrkanden med samma innebörd som
flera av de nu aktuella (bet. 2002/03:KU19). En motion (fp) snarlik motion
K367 om ständig motionstid alternativt motionstid 3-4 gånger om året
avstyrktes med hänvisning till Riksdagskommitténs fortsatta arbete med
frågor som gäller riksdagens arbetsformer.
Ett motionsyrkande (kd) med samma innebörd som So499 yrkande 3 om ett
familjeutskott liksom en motion om överföring av jordbruksfrågor till
näringsutskottet avstyrktes med hänvisning till tidigare uttalande om att
utskottet inte var berett förorda en sådan allmän översyn av ärendefördelningen
mellan utskotten som bl.a. dessa motioner kunde anses förutsätta.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller tidigare ställningstaganden. Motionerna K312 (m),
K343 (mp), K357 (mp), K367 (fp), K410 (m) yrkandena 1 och 4 samt So499
yrkande 3 avstyrks.
Budgetprocessen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker med hänvisning till tidigare ställningstagande en
motion (kd) om det andra steget i riksdagens budgetbehandling och en (fp)
om en sammanhållen forskningsbudget. Jämför reservation 2 (kd) och 3 (fp).

Motionerna
I motion K392 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) begärs att riksdagsstyrelsen
skall utvärdera budgetprocessen i riksdagen och återkomma med förslag på
lösningar för att åstadkomma en mer relevant process för riksdagens andra
steg i budgetbehandlingen.
I motion K350 av Tobias Krantz (fp) begärs att regeringen i sina budgetförslag
skall lämna en samlad redovisning - en sammanhållen "forskningsbudget"-
av anslagen till forskning över alla utgiftsområden i statsbudgeten.
Tidigare behandling
En motion med samma innebörd som K392 om utvärdering av budgetprocessen
behandlades våren 2003 i betänkandet 2002/03:KU19. Utskottet avstyrkte
motionen med hänvisning till tidigare ställningstagande. En reservation
(kd) förelåg.
Två motionsyrkanden (fp resp. c) om en samlad forskningsbudget behandlades
hösten 2001 av utbildningsutskottet (bet. 2001/02:UbU1). Utbildningsutskottet
framhöll att de forskningspropositioner som regeringen regelbundet lägger
fram ger en samlad bild av svensk forskning i internationellt perspektiv
och ligger inte bara till grund för riksdagens beslut utan kan också ge
aktuell information till en bredare krets. Statistiska centralbyrån gör
sammanställningar av såväl statliga som andra forskningsinsatser, vilket
gör att aktuell information finns tillgänglig också för år när
forskningspropositioner inte läggs fram. Forskningsforum och analysenheten inom
Vetenskapsrådet kommer på olika sätt att kunna bidra till den samlade
bilden av svensk forskning. Enligt utbildningsutskottets mening krävdes
för den samlade överblicken inte att alla anslag till forskning,
forskarutbildning och utvecklingsarbete förs samman till en "forskningsbudget".
I en reservation (m, kd, c och fp) begärdes att en ordning prövas där
all offentlig forskningsfinansiering redovisas samlat.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller sina tidigare ställningstaganden när det gäller det
andra steget i budgetprocessen. Motion K392 (kd) avstyrks.
I budgetpropositionen (utgiftsområde 16) redovisas en sammanställning av
anslag inom politikområdet Forskningspolitik fördelade på utgiftsområdena
9, 16, 17, 20, 23 och 24. När det gäller frågan om en mer fullständigt
samlad redovisning av forskningsanslag vill utskottet hänvisa till
utbildningsutskottets tidigare bedömning. Motion K350 (fp) avstyrks
följaktligen.

Riksdagens kontrollfunktion
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker med hänvisning till pågående arbete en motion (fp) om
riksdagens granskande funktion. Jämför reservation 4 (fp).
Motionen
I motion K289 av Tobias Krantz m.fl. (fp) yrkande 11begärs en översyn av
regler och bestämmelser i syfte att stärka riksdagens granskande roll.
Det är enligt motionärerna synnerligen angeläget att riksdagen avsätter
tid, kraft och engagemang till att granska förvaltningen av de resurser
som den ställer till regeringens och den övriga förvaltningens förfogande.
Behandlingen av statsbudgeten bör förenklas och ge fackutskotten större
utrymme att granska och följa upp tidigare fattade beslut. Fler debatter
skulle också kunna hållas i kammaren om t.ex. hur statens medel i praktiken
används, vilken effektivitet och genomslagskraft de fattade besluten har
och om det verkliga utfallet stämmer överens med de intentioner som låg
bakom besluten.
Bakgrund
Enligt 4 kap. 18 § riksdagsordningen skall i utskottens beredning av
ärendena ingå uppgiften att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut inom
utskottens ämnesområden. Enligt förarbetena (riksdagsstyrelsens förslag
2000/01:RS1) skulle riksdagen i ökad utsträckning följa upp och utvärdera
fattade beslut för att åstadkomma ett bättre berednings- och beslutsunderlag
i den politiska styr- och beslutsprocessen. Riksdagsstyrelsen framhöll
att från konstitutionella utgångspunkter har riksdagen ett övergripande
ansvar, och får med uppföljning och utvärdering av tidigare fattade beslut
möjlighet att pröva innehållet i och ta ställning till de - i första hand
- övergripande mål som är fastlagda på olika politikområden. Bland annat
föreslogs att en förbättrad verksamhetsplanering skulle åstadkommas i
utskottsarbetet, att utskotten skulle bli mer aktiva och ta ett större
ansvar för att ta initiativ till uppföljnings- och utvärderingsaktiviteter,
att en särskild stödfunktion skulle inrättas för utskottens arbete med
uppföljning och utvärdering samt ökade utbildningsinsatser och resurser
för uppföljnings- och utvärderingsarbetet.
Att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut var enligt riksdagsstyrelsen
att betrakta som en del i utövandet av riksdagens konstitutionella
befogenheter. Uppföljnings- och utvärderingsarbetet utgör en integrerad del
i beredningsarbetet genom att man inför nya beslut följer upp mål och
resultat eller andra förhållanden i tidigare beslut.
Konstitutionsutskottet och riksdagen ställde sig i allt väsentligt bakom
riksdagsstyrelsens förslag (bet. 2000/01:KU23).
För budgetåret 2003 har avsatts 1 miljon kronor till utvärdering samt 7
miljoner kronor för Riksdagskommittén som avsetts bl.a. för kostnader för
två nyanställda utredare vid utredningstjänsten som arbetar med att bistå
utskotten med uppföljnings- och utvärderingsinsatser. Hittills har ungefär
hälften av utskotten fått hjälp med uppföljning och utvärdering av de
båda utredarna.
Utskottets ställningstagande
Riksdagskommittén utredde under år 1999 frågan om formerna och resurserna
för riksdagens uppföljning, utvärdering och kontroll och lämnade en rad
förslag, bl.a. om reglering i riksdagsordningen och om en handlingsplan,
vilka riksdagen ställde sig bakom. Inom riksdagen pågår sedan flera år
ett aktivt arbete med att följa handlingsplanen i syfte att stärka och
vitalisera riksdagens utvärderings- och uppföljningsverksamhet. Utskottet,
som anser att det är mycket angeläget att riksdagsledamöterna ges tid
och förutsättningar att ägna sig åt utvärderings- och uppföljningsinsatser,
vill hänvisa till att frågan om hur nya arbetsuppgifter kan förenas med
andra uppgifter och vilka prioriteringar som behöver göras kan antas komma
upp inom ramen för Riksdagskommitténs uppgifter. Enligt utskottets mening
behövs mot denna bakgrund inte något tillkännagivande i detta avseende.
Motion K289 (fp) yrkande 11 avstyrks.
Ärendenas avgörande
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker en motion (mp) om att tillgodosedda yrkanden skall
anses bifallna och en motion (m) om ändring i turordningen mellan utskotten
för ärendenas behandling i kammaren.
Motionerna
I motion K427 av Helena Hillar Rosenqvist (mp) begärs ett tillkännagivande
till riksdagsstyrelsen om att tillgodosedda yrkanden skall betraktas som
bifallna i stället för avslagna. En sådan ordning skulle höja andelen
bifall som vanligtvis ligger kring 2-3%.
I motion K283 av Margareta Pålsson (m) begärs att det uppdras åt
riksdagsstyrelsen att ändra turordningen mellan utskotten i kammaren så att
debattordningen blir mer flexibel och inte samma ordning ständigt gäller
på föredragningslistan.
Gällande regler
Enligt riksdagsordningens tilläggsbestämmelse 2.7.1 punkt 5 skall, om
inte talmannen bestämmer annat, utskottsbetänkanden tas upp på
föredragningslistan i den ordning utskotten anges i tilläggsbestämmelsen 4.2.1.
Enligt denna bestämmelse skall riksdagen tillsätta sexton utskott:
1. ett konstitutionsutskott (KU),
2. ett finansutskott (FiU),
3. ett skatteutskott (SkU),
4. ett justitieutskott (JuU),
5. ett lagutskott (LU),
6. ett utrikesutskott (UU),
7. ett försvarsutskott (FöU),
8. ett socialförsäkringsutskott (SfU),
9. ett socialutskott (SoU),
10. ett kulturutskott (KrU),
11. ett utbildningsutskott (UbU),
12. ett trafikutskott (TU),
13. ett miljö- och jordbruksutskott (MJU)
14. ett näringsutskott, (NU),
15. ett arbetsmarknadsutskott (AU) och
16. ett bostadsutskott (BoU).
Det är praxis i kammaren att på föredragningslistan ta upp särskilt
prioriterade ärenden före andra ärenden som annars skulle ha tagits upp
enligt denna utskottsordning. Särskilt prioriterade är ärenden med lagar
som av tidsskäl behöver promulgeras av regeringen under de närmaste dagarna
samt ärenden av särskilt intresse.
Utskottets ställningstagande
Utskottet är inte berett tillstyrka att tillgodosedda yrkanden skall
hanteras som bifallna. Utskottet vill peka på att det är fråga om motioner
som inte avses föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida. Motion
K427 (mp) avstyrks följaktligen.
När det gäller turordningen mellan utskotten i kammararbetet vill utskottet
understryka värdet av att det finns en huvudregel för en given turordning
att utgå ifrån vid olika former av arbetsplanering. Som motionären framhåller
ligger det också ett värde i att det finns en viss flexibilitet i
kammarhanteringen. Utskottet vill emellertid understryka att ett frångående
av den reglerade ordningen endast bör ske i undantagsfall. Motion K283
(m) avstyrks.
Debatter/interpellationer och val av utskottsordförande
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker med hänvisning till Riksdagskommitténs arbete ett
motionsyrkande (m) om interpellationer till utskottsordförande och avstyrker
ett motionsyrkande i samma motion om principerna för val av utskottsordförande.

Motionerna
I motion K267 av Tobias Billström (m) yrkande 1 begärs att
interpellationsinstitutet
ändras så att interpellationer även får framställas till ordförande i
respektive utskott i riksdagen. Eftersom dessa är ytterst ansvariga för
beredningen av ett ärende behövs en sådan ny kontrollfunktion. En ordförande
i ett utskott skall enligt motionären kunna interpelleras i kammaren i
ett ärende och redogöra för den politik som utskottet önskar att riksdagen
lägger fast.
I motionen ( yrkande 2) begärs också att principerna för val av ordförande
ändras, så att dessa poster alltid besätts med företrädare för
majoritetspartierna i riksdagen. Det saknas enligt motionären rationella skäl
för att representanter för oppositionspartierna i riksdagen skall ha ett
huvudansvar för att förbereda ärenden till kammaren.
Gällande regler
Enligt 12 kap. 5 § regeringsformen får riksdagsledamot framställa
interpellation eller fråga till statsråd i angelägenhet som angår dennes
tjänsteutövning. Enligt 6 kap. 1 § riksdagsordningen skall en interpellation
ha ett bestämt innehåll och vara försedd med motivering. En interpellation
skall besvaras av statsråd inom två veckor. Enligt tilläggsbestämmelsen
6.1.3 får svaret lämnas i ett anförande som räcker längst sex minuter.
Statsrådet kan därutöver få ordet för ytterligare tre anföranden varav de
två första får räcka längst fyra minuter vardera och den tredje längst
två minuter. Interpellanten kan få ordet för högst tre anföranden, varav
de första två får räcka längst fyra minuter vardera och den tredje längst
två minuter. Detta kan jämföras med debattreglerna vid vanlig överläggning
i kammaren. Varje talare kan få två repliker, och tiden för en replik får
inte överstiga två minuter om inte talmannen av särskilda skäl medger
förlängning till fyra minuter.
Enligt 7 kap. 13 § riksdagsordningen väljer organ som helt eller delvis
utses av kammaren inom sig ordförande och en eller flera vice ordförande.
I praktiken överenskommer partigrupperna om fördelningen av ordförandeuppdragen.

Utskottets ställningstagande
Interpellationsinstitutet är en del av riksdagens kontrollmakt och riktar
sig mot regeringen. Utskottet vill dock hänvisa till att frågan om
utmanardebatter diskuteras inom Riksdagskommittén. Enligt utskottets mening
finns det skäl att avvakta dessa diskussioner om debattformerna. Motion
K267 (m) yrkande 1 avstyrks.
Utskottet är inte berett förorda en förändrad ordning när det gäller
utseende av utskottsordförande och avstyrker motion K267 (m) yrkande 2.
Val av riksrevisor
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker en motion (fp) om förfarandet inför val av riksrevisor.
Jämför reservation 5 (fp).
Motionen
I motion K289 av Tobias Krantz m.fl. (fp) yrkande 7 begärs ett öppnare
förfarande inför val av riksrevisor. När de tre första riksrevisorerna
utsågs valde konstitutionsutskottet att sköta processen helt bakom stängda
dörrar. Den offentliga insynen var i det närmaste obefintlig. En ökad
öppenhet skulle förstärka legitimiteten i utnämningsprocessen. Även om de
exakta formerna måste diskuteras är det enligt motionen t.ex. inte orimligt
att tjänsten som riksrevisor annonseras ut brett och att hugade kandidater
därför kan ansöka om jobbet.
Gällande regler
Enligt 8 kap. 12 § riksdagsordningen väljer riksdagen tre riksrevisorer
var för sig. Enligt tilläggsbestämmelsen 8.12.1 bereds valen av
konstitutionsutskottet.
Utskottets ställningstagande
Frågan om ett öppnare förfarande vid val av riksrevisor diskuterades av
utskottet inför valet av de nuvarande riksrevisorerna och promemorior bl.
a. om tillsättningsförfarandena av motsvarande tjänster i en rad andra
länder upprättades. Utskottet stannade för att inte i detta särskilda
fall frångå den sedvanliga ordningen i Sverige att högre tjänster av denna
karaktär inte utannonseras. Utskottet är inte berett att nu förorda att
utskottet binds upp för en annan ordning inför kommande val av riksrevisor.
Frågan om formerna för förfarandet inför utseendet av riksrevisorer är
en fråga som utskottet förfogar över. Det är därför naturligt att utskottet
avgör frågan om en större öppenhet vid tillsättningsförfarandet när detta
bli aktuellt. Motion K289 (fp) yrkande 7 avstyrks.
Genusperspektiv
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker med hänvisning till pågående arbete tre motioner (s)
om genusperspektivet i riksdagsarbetet. Utskottet förutsätter att
riksdagsstyrelsen kommer att verka för bl.a. utbildningsinsatser.
Motionerna
I tre motioner (s) tas genusperspektivet i riksdagsarbetet upp. I motion
K428 av Louise Malmström m.fl. (s) anförs att patriarkala strukturer,
outtalade regler och invanda mönster gör att riksdagen inte av alla
kvinnliga ledamöter upplevs som en mönsterarbetsplats. Även i riksdagen
finns jämställdhetshämmande och till stor del omedvetna strukturer;
tendenserna finns även i våra formella forum och det enda sättet att kunna
angripa dem är att lyfta upp dem till ytan. Genom att låta en genusforskare
filma och analysera utskottssammanträden och kammardebatter uppnås att
egna brister granskas och visas att jämställdhet är en mycket viktig och
prioriterad fråga för riksdagen.
I motion K429 av Matilda Ernkrans m.fl. (s) begärs jämställdhets-utbildning
med genuskunskap för samtliga gruppledare och utskotts-ordförande. I motion
K430 av Marie Nordén m.fl. (s) begärs statistik över antalet av respektive
kön som yttrar sig och över vad som sägs samt en analys av uppgifterna
utförd med hjälp av en genusforskare.
Bakgrund
Talmannens kvinnliga nätverk har sedan en tid arbetat på en "handlingslinje"
för en ökad jämställdhet inom riksdagen. Enligt nätverket ger en gemensam
plattform för en god arbetsmiljö och gott ledarskap på köpet en bättre
jämställdhet. Rotade attityder när det gäller motsättningar kring
manligt/kvinnligt, äldre/yngre och svenskar/invandrare måste förändras i det
vardagliga arbetet och med hjälp av ett gott ledarskap.
För att få en god arbetsmiljö bör enligt nätverket handlingslinjen inriktas
på
- att arbetet kan ske under förhållanden där man slipper bli ofredad eller
utsatt för obehag i arbetet,
- att man behandlar varandra med stor respekt och tar hänsyn till varje
persons integritet,
- goda relationer mellan alla i arbetsgruppen,
- delaktighet för alla i arbetsprocessen,
- tydliga mål och resultatkrav för varje verksamhet,
- en väl fungerande arbetsorganisation,
- motiverade människor och motiverad ledning på alla nivåer samt
- samverkan mellan ledning, ledamöter och personal.
Vidare anges att för att få ett gott ledarskap bör handlingslinjen inriktas
på åtgärder som stöder ett fortlöpande arbete för att förändra attityder
kring manligt/kvinnligt, äldre/yngre och svensk/invandrare med inriktning
på ledarskap, ett utvecklat mentor/faddersystem för nya ledamöter under
mandatperioden - varje parti för sig samt ett gemensamt riksdagsinitierat
per utskott, att varje parti och utskott utformar sin egen handlingslinje
kring attitydförändringar, att riksdagens förvaltning erbjuder och driver
ledarskapsutbildning för ledamöter och tjänstemän knuten till kompetenshöjande
åtgärder för att förbättra arbetsmiljön och att utbildningen genomförs
med praktiska moment och med inriktning på relationerna mellan uppgiften,
gruppen och ledaren för att skapa möjligheter att påverka attityder och
värderingar.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar motionärernas synpunkter på värdet av åtgärder i syfte
att bryta sådana omedvetna invanda mönster och attityder som är negativa
från jämställdhetssynpunkt. Utskottet ser därför med tillfredsställelse
på det arbete som har uträttats inom ramen för talmannens kvinnliga nätverk.
Utskottet förutsätter att riksdagsstyrelsen och andra kommer att verka
för att detta arbete får genomslag bl.a. när det gäller utbildningsinsatser.
Ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen när det gäller genusperspektivet
kan mot den bakgrunden inte anses påkallat. Motionerna K428 (s), K429 (s)
och K430 (s) avstyrks därför.
Arvoden och inkomstgaranti
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker med hänvisning till tidigare ställningstaganden
motioner om ändrat riksdagsarvode (v resp. mp) och om att kostnadsersättningen
skall inräknas i ledamotsarvodet (kd). Också yrkanden om att arvodena för
särskilda uppdrag skall tas bort (m resp. v) avstyrks med hänvisning till
tidigare ställningstaganden, liksom motionsyrkanden (fp) om en översyn av
tidsgränsen för inkomstgarantin och av beräkningen efter treårsperioder.
Jämför reservation 6 (mp).
Motionerna
I motion K308 av Kalle Larsson m.fl. (v) yrkandena 1 och 2 begärs att
riksdagsarvodet skall knytas till en fastställd procentsats (100 %) i
förhållande till prisbasbeloppet som för närvarande är 38 600 kr.
I motion K328 av Gustav Fridolin (mp) yrkandena 1 och 2 begärs i första
hand att beslut om arvode till riksdagsledamöter skall fattas av riksdagen,
som bör besluta att sänka månadsarvodet med 10 000 kr. I andra hand begärs
ett system som innebär att ledamöterna får ett månadsarvode i samma
storleksordning som de hade i månadsinkomst före riksdagsinträdet ( yrkande
3).
I motion K237 av Torsten Lindström (kd) begärs att riksdagsledamöternas
särskilda kostnadsersättning om 3 667 kr per månad tas bort. I motion
K308 av Kalle Larsson m.fl. (v) yrkande 3 begärs att kostnadsersättningen
inräknas i riksdagsarvodet.
I motion K204 av Rolf Gunnarsson (m) begärs att förtroendeuppdraget att
sitta i riksdagsstyrelsen inte skall ge ett extra arvode utöver arvodet
som utgår för ledamöterna i riksdagen. I motion K308 av Kalle Larsson m.
fl. (v) yrkande 4 begärs att extra ersättningar för uppdrag direkt knutna
till riksdagsarbetet avskaffas, bl.a. gäller det ledamot i riksdagsstyrelsen,
vice talmän, utskottsordförande och riksbanksfullmäktige.
I motion K407 av Anita Brodén och Anne-Marie Ekström (fp) yrkandena 1 och
2 begärs att reglerna för inkomstgaranti efter avslutat riksdagsuppdrag
ses över. Det är enligt motionen orimligt att en fullt arbetsför 50-åring
får inkomstgaranti fram till 65-årsdagen. Vidare bör rätten till inkomstgaranti
med hänsyn till att mandatperioden förlängts till fyra år baseras
fyraårsperioder och inte treårsperioder.
Tidigare behandling
Med anledning av motioner med delvis samma innebörd som de nu aktuella
redovisade utskottet våren 2003 i betänkandet 2002/03:KU19 (s. 31 f.)
utförligt utvecklingen av riksdagsarvodet. Utskottet framhöll att frågan
om hur arvodet till riksdagsledamöterna skall bestämmas och om arvodets
storlek har varit föremål för ingående bedömningar, och olika system för
bestämningen av arvodet har prövats. Enligt utskottets mening hade den
nuvarande ordningen med en självständig nämnd som fastställer arvodet
fungerat väl och borde kunna ses som den långsiktiga lösning som arvodesfrågan
behöver.
Enligt utskottets mening saknades det anledning att anta att ett nytt
system som bygger på vissa principer för bestämmandet av arvodet skulle
ha bättre förutsättningar att vara en långsiktig lösning än den nuvarande
arvodesnämnden. Motionsyrkandena avstyrktes. Två reservationer (mp) förelåg.

Frågan om att ersätta kostnadsersättningen med ett högre arvode behandlades
av utskottet hösten 1998 i samband med behandlingen av ett förslag från
riksdagsstyrelsen om höjning av arvodet, delvis på bekostnad av en lägre
kostnadsersättning (bet. 1998/99:KU1). Utskottet avstyrkte ett motionsyrkande
(v) i frågan. En reservation (v) förelåg.
När det gäller frågan om uppdragsarvoden hänvisade utskottet våren 2003
(bet. 2002/03:KU19) till att motsvarande motionsyrkanden avstyrkts vid
två tidigare tillfällen.
Också frågan om inkomstgaranti fick en utförlig behandling i samma betänkande.
Enligt utskottets mening gjorde sig de skäl som låg till grund för
införandet av bl.a. inkomstgarantin fortfarande gällande. Mot bakgrund av
att uppdraget som riksdagsledamot är behäftat med osäkerhet var det enligt
utskottet rimligt att de som tog på sig ett sådant viktigt samhällsuppdrag
fick en trygghet i händelse av att de av någon anledning lämnade uppdraget.
Av bl.a. rekryteringsskäl och med hänsyn till behovet för ett parti att
förändra personuppsättningen i riksdagen var det viktigt med ett system
som ger ett rimligt mått av trygghet. Utskottet ansåg inte att inkomstgarantin
och visstidsförmånerna borde försämras eller slopas. Utskottet var inte
heller berett förorda att förmånerna skall beräknas efter fyra år i stället
för tre år även om valperioderna numera är fyra år.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller sina tidigare ställningstaganden och avstyrker motionerna
K204 (m), K237 (kd), K308 (v) yrkandena 1-4, K328 yrkandena 1-3 och K407
(fp) yrkandena 1 och 2.
Det ledamotsnära stödet
Utskottets förslag i kortet
Utskottet avstyrker två motioner (båda m) om ett ekonomiskt stöd som
betalas direkt till den enskilde ledamoten t.ex. efter ett avropsförfarande.
Utskottet hänvisar till kommande riksdagsbehandling med anledning av
riksdagsstyrelsens beslut om en ökning av stödet till politiska sekreterare
så att det motsvarar kostnaderna för 349 politiska sekreterare.
Motionerna
Två motioner tar upp ledamotsstödets utformning. I motion K410 av Anne-Marie
Pålsson (m) yrkandena 2 och 3 begärs att ledamotsstödet utökas väsentligt
och omvandlas till en ledamotspeng som skall betalas direkt till den
enskilde riksdagsledamoten och inte som nu till partierna.
I motion K411 av Tomas Högström (m) begärs att stödet utformas så att den
enskilde ledamotens ställning stärks. Detta kan enligt motionen ske genom
att ledamoten redovisar till riksdagen hur stödet skall vara utformat för
att bäst passa honom eller henne och att kostnaderna avropas, efter tydlig
och noggrann redovisning, mot ett särskilt konto som riksdagen administrerar.

Gällande regler
Enligt lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas
arbete i riksdagen får partigrupperna basstöd, stöd till kostnader för
politiska sekreterare åt riksdagens ledamöter samt stöd till kostnader
för riksdagsledamöternas utrikes resor.
Basstödet består av grundbelopp på 1,7 miljoner kronor per år och ett
tilläggsbelopp på 57 000 kr per år. Partigrupp som företräder ett
regeringsparti är berättigad till ett grundbelopp och övriga partigrupper
till två grundbelopp var. Tilläggsbelopp utgår för varje riksdagsmandat
som tillfallit partigruppen.
Stödet till kostnader för politiska sekreterare åt riksdagens ledamöter
är enligt 10 § avsett att bekosta handläggarhjälp åt riksdagens ledamöter.
Stödet beräknas efter normen att det skall täcka kostnaden för en politisk
sekreterare per två ledamöter. För en politisk sekreterare betalas fr.o.
m. den 1 januari 2004 36 700 kr per månad.
Bakgrund
Konstitutionsutskottet föreslog i sitt betänkande 1997/98:KU1 att riksdagen
skulle uppdra åt Riksdagens förvaltningskontor att undersöka ledamöternas
åsikter om dispositionen av assistent/utredarstödet och därefter återkomma
med förslag till utformning av stödet. Riksdagen biföll utskottets förslag
(rskr. 1997/98:90).
Förvaltningsstyrelsen tillsatte en beredningsgrupp för behandlingen av bl.
a. denna fråga. Beredningsgruppen överlämnade i mars 1999 till
förvaltningsstyrelsen ett betänkande (Dnr 10-707-99) med förslag till en ny lag
om stöd till ledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen. Syftet
med förslaget var att förbättra ledamöternas arbetssituation. Beredningsgruppens
förslag innebar att stödet inriktas på att bekosta handläggarhjälp i form
av politiska sekreterare åt ledamöterna i stället för den dittillsvarande
administrativa hjälpen. Beredningsgruppen föreslog att stödet skulle
kanaliseras via partigrupperna som även gavs arbetsgivaransvaret. Det
slutliga målet borde enligt beredningsgruppen vara att varje ledamot skall
kunna påräkna en politisk sekreterarresurs och gruppen föreslog därför
också en successiv utbyggnad av dåvarande stöd. Stödet skulle i en första
etapp lämnas enligt en genomsnittlig beräkning av en halv politisk
sekreterarresurs per ledamot fr.o.m. år 2000. Full effekt av reformens första
steg skulle uppnås under 2001.
Beredningsgruppen föreslog också att basstödet till partigrupperna
förstärktes i syfte att stärka partiernas möjlighet att pröva och göra egna
bedömningar av förslag som lämnas till riksdagen.
Enligt förslaget borde förvaltningsstyrelsen efter år 2002 lägga in en s.
k. kontrollstation där reformens första del skulle följas upp och utvärderas.
Förvaltningsstyrelsen och konstitutionsutskottet ställde sig i sak bakom
förslaget (bet. 1999/2000:KU1). Hösten 2002 gav riksdagsstyrelsen Riksdagens
utredningstjänst i uppdrag att följa upp och utvärdera reformen. Uppföljningen
skulle utgöra en kontrollstation och var ämnad att tjäna som underlag för
styrelsens ställningstagande avseende en fortsatt utbyggnad av stödet.
Utvärderingen redovisades i mars 2003 (2002/03:URF3).
Reformen ansågs ha lett till det stöd som eftersträvats. De politiska
sekreterarna ger handläggarhjälp främst genom att samla information,
medverka till att utforma politiska texter, sköta kontakter med medierna
samt fungera som idéutvecklare och bollplank. Flertalet ledamöter använder
sig av politiska sekreterare varje vecka och upplever att det är lätt att
få hjälp. En klar majoritet av ledamöterna anser att de politiska
sekreterarna har stor betydelse för arbetet som ledamot. En del ledamöter var
dock missnöjda med möjligheterna till inflytande i frågor om organisationen
av sekreterarna. Alla partigruppskanslier organiserar de politiska
sekreterarna som en gemensam resurs för partigruppens ledamöter. De flesta
politiska sekreterarna arbetar i tematiskt indelade grupper med frågor
inom utskottens ämnesområden. I vissa fall arbetar de med att stödja
ledamöternas valkretsarbete. Det hade inte varit möjligt att exakt bestämma
de politiska sekreterarnas antal, bl.a. på grund av att det inte gått att
skilja mellan vilka tjänster som bekostas av ledamotsstödet respektive
basstödet. En uppskattning visade dock att antalet motsvarade ungefär en
halv politisk sekreterare per ledamot. Den direkta kostnaden för stödet
till riksdagens partigrupper och ledamöter var år 2002 ca 120 miljoner
kronor. En övervägande majoritet av ledamöterna sade sig ha behov av mer
stöd och ansåg att det var viktigt att det utökas till i genomsnitt en
politisk sekreterarresurs per ledamot.
Riksdagsstyrelsen har den 29 oktober 2003 beslutat att stödet till antalet
politiska sekreterare bör ökas successivt och mot slutet av år 2006
motsvara kostnaderna för 349 politiska sekreterare.
Utskottets ställningstagande
Riksdagsstyrelsens beslut om utökning av antalet politiska sekreterare
innebär att det kan förväntas förslag till riksdagen om lagändringar och
ökade anslagsmedel i frågan om stödets utformning. Utskottet är inte berett
att föregripa behandlingen av ett sådant förslag. Motionerna K410 (m)
yrkandena 2 och 3 och K411 (m) avstyrks därför.
Dubbelarbetande riksdagsledamöter
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker en motion som syftar till en begränsning för riksdagens
ledamöter i möjligheterna att utföra annat lönearbete vid sidan av sitt
riksdagsuppdrag.
Motionen
I motion K291 av Nyamko Sabuni (fp) begärs en begränsning i möjligheterna
för riksdagsledamöter att utföra annat lönearbete vid sidan av sitt
riksdagsarbete. Dispens bör lämnas endast till den som har godtagbara skäl
till det. Som förtroendevald och lagstiftare är det av stor vikt att inte
misstänkliggöras för att gå någon annans ärende och framför allt inte ta
sig rättigheter som vanliga lönearbetare inte har. Troligen skulle ingen
annan arbets- eller uppdragsgivare acceptera att den anställde fullgjorde
annat lönearbete under betald tid.
Bakgrund
Fram till 1983 betalades arvodet till riksdagsledamöter endast för 10
månader. Riksdagsledamoten förutsattes ha en möjlighet att under riksdagsfri
tid kunna sköta ett arbete han eller hon haft före inträdet i riksdagen.

Utskottet ställde sig hösten 1983 bakom ett förslag från förvaltningsstyrelsen
som innebar att arvodet i stället skulle utgå för årets alla månader (bet.
KU1983/84:15). Utskottet pekade på att under den tid som förflutit sedan
den senaste översynen år 1974 hade kraven på riksdagsledamöternas
arbetsinsats fortsatt att öka. Utskottet ville starkt understryka att arbetet
som riksdagsledamot inte bara utfördes i samband med riksdagens verksamhet
i formell mening utan också utanför riksdagen - i den egna valkretsen, i
partiorganisationen m.m. Denna riksdagsledamotens dubbla roll som
beslutsfattare och representant ledde enligt utskottet till en omfattande
arbetsbörda. Arbetsbelastningen under pågående riksmöte var av den
omfattningen att många viktiga arbetsuppgifter måste fullgöras när riksdagen
inte sammanträdde. Utskottet ville därför framhålla att riksdagsarbetet
i dag måste betraktas som en helårsuppgift.
Enligt 1 kap. 6 § riksdagsordningen kan en riksdagsledamot efter prövning
få ledighet från sitt uppdrag. Ansökan om ledighet prövas av talmannen om
den gäller ledighet under kortare tid än en månad och av riksdagen om den
gäller för längre tid. Det finns i kammaren i praxis ett utvecklat
kvittningsförfarande, som ger utrymme för viss frånvaro från riksdagsarbetet
utan att ledighet formellt beviljas av talmannen enligt reglerna i
riksdagsordningen.
När det gäller ledigheter längre än en månad har sådana beviljats för
vård av barn och för sjukdom samt för internationella uppdrag.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening finns det ett värde i att riksdagsledamöter kan
vara aktiva i samhället vid sidan av det politiska arbetet. För många
ledamöter kan det dessutom vara ett fundamentalt intresse att genom att
fullgöra visst arbete inom ramen för sin yrkesverksamhet vidmakthålla den
kompetens och den verksamhet som behövs för att kunna åtgå i full verksamhet
i yrket efter riksdagsuppdraget.
Det måste enligt utskottet i första hand vara en uppgift för den enskilde
ledamoten att själv avgöra om hans eller hennes arbetssituation medger
ett utrymme att fullgöra andra uppgifter - även lönearbete - än de som
hänger samman med riksdagsuppdraget. Ytterst är det självfallet väljarna
som i val avgör saken. Det kan inte heller bortses från att en reglering
i syfte att förhindra visst arbete utanför riksdagen skulle kunna utesluta
vissa grupper från möjligheten att åta sig ett uppdrag som riksdagsledamot.
Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion K291 (fp).
Riksdagens IT-policy och användningen av datorer i riksdagsarbetet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker med hänvisning till tidigare ställningstaganden två
motioner (m) om riksdagens IT-policy respektive användningen av datorer
under sammanträden med kammare och utskott. Utskottet pekar dock på vikten
av följa med utvecklingen i samhället.
Motionerna
I motion K261 av Per Bill (m) yrkandena 1 och 2 begärs att riksdagsstyrelsen
skall utforma nya riktlinjer för användningen av Internet och e-post,
vilka skall utgå från en modern och offensiv IT-policy. I motion K262
yrkandena 1 och 2 begär samme motionär att det skall bli tillåtet att
använda bärbara datorer under pågående sammanträde i utskott och i kammaren.

Tidigare behandling
Utskottet har åren 2000 och 2001 och våren 2003 behandlat likalydande
motionsyrkanden (bet. 2000/01:KU4, 2001/02:KU12 och 2002/03:KU19). Vid
det senaste behandlingstillfället gavs bakgrundsbeskrivningar. Motionsyrkandena
avstyrktes med hänvisning till tidigare ställningstaganden om att frågorna
borde avgöras av bl.a. riksdagsstyrelsen respektive talmannen efter samråd
med de särskilda företrädarna för partigrupperna. Vid det senaste tillfället
framhöll utskottet i fråga om användningen av bärbara datorer i kammare
och utskott även att det är naturligt och rimligt att formerna för det
praktiska arbetet i riksdagen utvecklas på samma sätt som användningen av
ny teknik utvecklas i samhället i övrigt.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller sina tidigare ställningstaganden. Motionerna K261 (m)
yrkandena 1 och 2 och K262 (m) yrkandena 1 och 2 avstyrks. Liksom tidigare
vill utskottet understryka vikten av att i riksdagsarbetet följa med
utvecklingen i samhället i övrigt.
Riksdagslokalernas tillgänglighet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker med hänvisning till pågående insatser två motioner (s,
m, fp, kd, v, c och mp resp. s) om tillgängligheten i riksdagen. Dessutom
avstyrks en motion om elektroniska lås (m) och en motion (fp) om avgiftsfria
skåp.
Motionerna
I motion K406 av Sonja Fransson m.fl. yrkandena 1-3 (s, m, fp, kd, v, c
och mp) begärs att tillgängligheten i riksdagen prioriteras och att det
upprättas en plan för tillgänglighetsarbetet, att riksdagsstyrelsen ser
till att ledamöter och anställda informeras aktivt om betydelsen av en
tillgänglig riksdag och att medel för tillgänglighetsarbetet avsätts i
riksdagens budget.
Motionärerna hänvisar till att riksdagen år 2000 antog en nationell
handlingsplan som prioriterade att handikappsperspektivet skall genomsyra
alla samhällssektorer liksom att det skapas ett tillgängligt samhälle och
att bemötandet förbättras. Det är viktigt att alla utskott blir medvetna
om att betänkandena måste skrivas så att människor begriper vad som står
i dem. Åtminstone sammanfattningen bör göras läsbar också för dem som
bara kan läsa lättläst. TV-sända debatter bör vara teckentolkade, liksom
kammardebatter med större publik. Ledamöterna bör informeras om möjligheterna
att skaffa visitkort med punktskrift och foto. Den fysiska tillgängligheten
bör enligt motionen förbättras och anpassas för personer med fysiska
funktionshinder, det gäller t.ex. podier i vissa lokaler och huvudentréns
trappa.
I motion K325 av Hillevi Larsson (s) anförs också synpunkter på
tillgänglighetsfrågor. Motionären begär att riksdagens lokaler skall tillgodose
funktionshindrades behov och utgöra en rimlig arbetsmiljö för de folkvalda.
Ett akut problem är enligt motionen den bristande anpassningen till
allergiker. Heltäckningsmattor och andra material som samlar damm och smuts
bör i möjligaste mån tas bort från riksdagens lokaler. Ventilationssystemet
bör ses över och åtgärdas där det finns behov. Diabetikernas situation
måste också beaktas. Långa sammanträden i kombination med förtäringsförbud
i utskottsrummen medför att diabetiker utsätts för risker och lidande.
Kaffe och/eller förtäring bör tillåtas under långvariga sammanträden med
undantag för kammarsammanträdena.
I motion K238 av Tobias Billström (m) begärs att det av säkerhetsskäl
införs elektroniska lås till samtliga ledamots- och tjänstemannarum i
riksdagens byggnader.
Heli Berg (fp) begär i motion K371 avgiftsfria klädskåp och boxar vid
allmänhetens entré mot bakgrund av att det finns ett förbud mot att ta
med kassar och väskor till åhörarläktaren.
Bakgrund
Arbetet med att göra riksdagen mer tillgänglig för handikappade sker inom
förvaltningens olika verksamhetsgrenar och budgeten för detta arbete är
integrerad i budgeten för respektive verksamhet.
I enlighet med riktlinjer från Handikappombudsmannen har det påbörjats
ett arbete med att upprätta en övergripande plan för tillgängligheten i
riksdagen. Redan i dag finns planer för tillgängligheten till riksdagens
lokaler och för tillgängligheten när det gäller information och kommunikation
om riksdagsarbetet. Som ett naturligt led i tillgänglighetsarbetet ingår
information till ledamöter och anställda. Bland annat hölls under våren
2003 tre seminarier i samverkan med riksdagens forum för handikappfrågor.
Riksdagens webb-plats och det interna intranätet används för att lämna
information om tillgänglighetsarbetet i riksdagen. Under år 2001 gjordes
en besiktning av riksdagens lokaler från tillgänglighetssynpunkt.
En avsikt med sammanfattningar som finns i utskottsbetänkandena är att
göra betänkandenas innehåll mer lättillgängligt. Som komplement till
sammanfattningarna framställs information som är särskilt riktad till
människor med funktionshinder. På riksdagens webbplats finns korta
sammanfattningar av riksdagsbesluten, det finns en avdelning för lättläst
information, en avdelning där man kan lyssna på debatter och en annan där
information om riksdagen och demokratin och om hur riksdagen arbetar samt
sammanfattningar av vissa riksdagsbeslut presenteras på teckenspråk. Vidare
finns det en möjlighet att beställa talkassetter med riksdagsdebatter.
Sveriges television har teckentolkat vissa TV-sända debatter. Våren 2003
erbjöds alla ledamöter via Helgonät visitkort med punktskrift. De fem
ledamöter som antog erbjudandet fick visitkorten kostnadsfritt. Inom
IT-avdelningen pågår ett arbete med en mall för visitkort med foto.
Av hänsyn till allergiker har det inletts ett arbete med att ersätta
heltäckningsmattorna med andra material där så är lämpligt eller möjligt.
Bland annat har under sommaren 2003 heltäckningsmattorna i alla arbetsrum
i östra huset ersatts av parkettgolv. Om det är känt att det finns allergiker
bland ledamöterna tvättas mattorna i sessionssalarna extra ofta. I
sammanträdeslokalerna finns ett förtäringsförbud som hänger samman med bl.a.
att städresurserna är begränsade.
Även i fråga om ventilationssystemen i de olika byggnaderna genomförs
förbättringar successivt. Under 2004 skall det göras en s.k. programutredning
i Västra riksdagshuset, dvs. en totalöversyn av huset ur olika aspekter.
I detta sammanhang kommer även plenisalens och entréernas tillgänglighet
att studeras.
Inom bevakningsenheten pågår en utredning av förutsättningarna och
kostnaderna för att byta ut befintliga lås till arbetsrum och andra lokaler.
Utredningen är ännu inte avslutad men preliminärt tyder resultatet på
att det skulle medföra avsevärda kostnader att ersätta befintliga lås med
elektroniska. Det är fråga om ca 2 270 lås och kostnader på 6-22 miljoner
kronor.
Tidigare fanns nyckelskåp i allmänhetens entré. Det förekom vid ett flertal
tillfällen att nycklarna inte återlämnades, vilket innebar kostnader för
utbyte av lås. Numera gäller att var och en som använder ett skåp deponerar
en fem- eller tiokrona som återfås efter besöket. När bokning sker via
informationsenheten ges information om detta. För den som inte har mynt
erbjuds växling via bevakningsenhetens personal i entrén.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar motionärernas synpunkter på betydelsen av ett aktivt
tillgänglighetsarbete i riksdagen och ser med tillfredsställelse på det
arbete som görs. Inom riksdagen pågår ett brett upplagt arbete med att i
skilda avseenden öka tillängligheten. Utskottet förutsätter att detta
arbete fortsätter och intensifieras för att få fullt genomslag. Enligt
utskottets mening behövs därför inte ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen
om tillgänglighetsarbetet. Motionerna K325 (s) och K406 (s) yrkandena 1-3
avstyrks.
När det gäller frågorna om elektroniska lås till samtliga ledamots- och
tjänstemannarum och om avgiftsfria skåp i allmänhetens entré vill utskottet
hänvisa till att detta är frågor för riksdagsförvaltningen som har att
också göra avvägningar i fråga om kostnadsbilden. Utskottet är inte berett
förorda ett tillkännagivande från riksdagen till riksdagsstyrelsen i dessa
frågor. Motionerna K238 (m) och K371 (fp) avstyrks.
Flaggor i plenisalen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker med hänvisning till tidigare ställningstaganden tre
motioner (s resp. fp) om bl.a. EU-flagga i riksdagens plenisal.
Motionerna
I tre motioner, motion K255 av Helena Bargholtz (fp), motion K260 av
Cecilia Wikström (fp) och motion K301 av Kjell Nordström (s) begärs att
Europeiska unionens flagga placeras i riksdagens plenisal. I motion K260
gäller yrkandet dessutom FN-flaggan.
Tidigare behandling
Utskottet behandlade i betänkandet 1999/2000:KU18 en rad motioner om
flaggning, bl.a. en motion (fp) om placering av en EU-flagga i plenisalen
Utskottet ansåg att det fick ankomma på talmannen att besluta om utsmyckningen
av plenisalen och om flaggningen i och i anslutning till Riksdagshuset (s.
12). Också i betänkandet 2000/01:KU15 ansåg utskottet när det gäller
flaggning i och i anslutning till riksdagens byggnader att sådana frågor
lämpligast behandlas av talmannen t.ex. i samråd med riksdagsstyrelsen (s.
13).
Frågan om viss flaggning i plenisalen behandlades också hösten 2001 i
betänkande 2001/02:KU9 och våren 2003 i betänkande 2002/03:KU19. Utskottet
vidhöll sin tidigare bedömning och avstyrkte därför motionsyrkandena (s.
16).
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller sina tidigare ställningstaganden och motionerna K255
(fp), K260 (fp) och K301 (s) avstyrks.
Ungdomars besök i Riksdagshuset, m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker tre motioner (s resp. c) om stöd till ungdomars
Stockholmsbesök delvis med hänvisning till tidigare ställningstagande.
Motionerna
I motion K268 av Hans Hoff (s) begärs att riksdagsstyrelsen låter utreda
förutsättningarna för hur skolelever från hela Sverige kan få jämlikare
möjligheter att besöka riksdagen. I motion K279 av Lars Wegendal (s) begärs
att regeringen låter utreda förutsättningarna för ett ekonomiskt stöd så
att alla medborgare, oavsett var man bor, någon gång före rösträttsålder
kan genomföra ett organiserat besök i landets huvudstad, Sveriges riksdag
och i Stockholm placerade riksinstitutioner. Ett liknande yrkande finns
i motion Ub293 av Birgitta Carlsson och Håkan Larsson (c), vari yrkas att
regeringen ges i uppdrag att utarbeta en strategi för att ekonomiskt
underlätta för alla högstadie- eller gymnasieklasser i Sverige att någon
gång under sin skoltid få besöka riksdagen och Stockholm.
Bakgrund
Höstarna 2000 och 2001 avstyrkte utskottet motionsyrkanden liknande K268
(bet. 2000/01:KU4 och bet. 2001/02:KU12). Utskottet hänvisade till det
arbete inom ramen för riksdagens informationsverksamhet som särskilt riktas
till skolelever, bl.a. en tävling för gymnasieklasser mer än 50 mil från
Stockholm, vars tre vinster var resa till riksdagen för bl.a. samtal med
talmannen och riksdagsledamöter.
Riksdagen har fortsatt med att i viss utsträckning bekosta resor för
skolelevers besök i riksdagen. Inom ramen för projektet Vardagsdemokrati
har skolklasser vartannat år inbjudits att tävla om en resa till riksdagen.
De tre vinnande klasserna inklusive medföljande lärare (70-100 personer),
besöker riksdagen en hel dag med olika programaktiviteter. Riksdagen
bekostar resan till Stockholm och uppehället under dagen.
Dessutom finns elevprojektet Ungdomens riksdag som innebär att 349
ungdomsdelegater från hela landet bjuds till riksdagen, som bekostar resan
till Stockholm och uppehället under en dag för dessa elever. Detta riksmöte
har 127 klasser över hela landet anmält sig till projektet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller sina tidigare ställningstaganden i fråga om ungdomars
möjlighet att besöka riksdagen och avstyrker motion K268 (s).
Utskottet är inte berett att nu förorda ett ekonomiskt stöd till alla
ungdomar för ett Stockholmsbesök. Motionerna K279 (s) och Ub293 (c)
avstyrks följaktligen.
Ändring i riksdagsordningen, m.m.
Bakgrund
Våren 2003 beslutade riksdagen om en moderniserad riksdagsordning (bet.
2002/03:KU15) som innebar att nästan alla bestämmelser fick en ändrad
lydelse. I samband härmed fick tilläggsbestämmelsen 5.4.1 en något
missvisande lydelse.
Våren 2003 gjordes vidare en ändring i 2 § lagen (2000:419) med instruktion
för riksdagsförvaltning (bet. 2002/03:KU34), varigenom bl.a. numreringen
av paragrafens punkter ändrades. Den hänvisning till en punkt i 2 § som
finns i 2 a § har därigenom blivit missvisande.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår mindre ändringar av riksdagsordningens tilläggsbestämmelse
5.4.1 respektive 2 a § lagen (2000:419) med instruktion för
riksdagsförvaltningen
(bilaga 2).

Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett
följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i
utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Ärendenas väckande och ärendeberedningen i övrigt, punkt 2 (mp)
av Gustav Fridolin (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad som anförs
i reservationen om ärendenas väckande och ärendeberedningen i övrigt.
Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:K357, bifaller delvis motionerna
2003/04:K343 och 2003/04:K367 och avslår motionerna 2003/04:K312,
2003/04:K410 yrkandena 1 och 4 och 2003/04:So499 yrkande 3.
Ställningstagande
Den nuvarande ordningen med en mycket tidsbegränsad period för allmänna
motioner gagnar inte riksdagsarbetet, samhällsutvecklingen, det demokratiska
engagemanget och dialogen mellan folkvalda och "folket". Onödiga "deadlines"
gagnar ingen och orsakar bara onödig stress på bekostnad av
kvaliteten.
Omvärldsförändringarna är många och snabba. Inte minst det intensifierade
EU-arbetet har stor påverkan på riksdagens arbete. En allmän motionsrätt
bör föreligga under hela riksmötet. En kontinuerlig motionsrätt medför
att motioner kan väckas när det uppstå ett behov, vilket i sig kan föranleda
åtgärder i rättan tid och att en fråga får den belysning och mediala
uppmärksamhet som den förtjänar. Allmänhetens och intressegruppers möjlighet
att aktivt söka föra en dialog med partier och ledamöter skulle också öka.

Ytterligare fördel med en allmän motionsrätt under hela mandatperioden är
att samtliga riksdagskanslier, såväl riksdagens egna som partikanslierna,
ges möjlighet att planera sin verksamhet över tid på ett annat sätt.
Motionsfloden som sådan gynnar inte den tredje statsmaktens granskande
funktion och inte heller det demokratiska engagemanget.

2. Budgetprocessen, punkt 3 (kd)
av Ingvar Svensson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservationen om budgetprocessen. Därmed bifaller riksdagen motion
2003/04:K392.
Ställningstagande
Jag har i reservation 3 i betänkandet 2002/03:KU19 utförligt redovisat
skälen för att det behövs en översyn i frågan om budgetprocessens andra
steg. Jag hänvisar till dessa skäl och anser att riksdagsstyrelsen bör
ges i uppdrag att efter en utvärdering återkomma till riksdagen med förslag
på lösningar för att åstadkomma en mer relevant process för riksdagens
andra steg i budgetbehandlingen.

3. Forskningsbudget, punkt 4 (m, fp, kd, c)
av Gunnar Hökmark (m), Helena Bargholtz (fp), Ingvar Svensson (kd), Henrik
S Järrel (m), Tobias Krantz (fp), Kerstin Lundgren (c) och Nils Fredrik
Aurelius (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservationen om forskningsbudget. Därmed bifaller riksdagen motion
2003/04:K350.
Ställningstagande
Det lätt att få intrycket att den svenska forskningspolitikens utformning
behandlas under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. I
själva verket förhåller det sig emellertid så att det finns åtskilliga
anslag som avser forskning som redovisas under helt andra utgiftsområden.
Expertgruppen för EU-frågor, som har tagit sig namnet Sieps - Svenska
institutet för Europapolitiska studier, erhåller resurser under utgiftsområde
1 Rikets styrelse, energiforskning tilldelas resurser under utgiftsområde
21 Energi och under utgiftsområde 24 Näringsliv får konkurrensforskning
anslag - för att ta några exempel. Att anslagen till forskning fördelas
på en rad olika utgiftsområden gör det vanskligt att få en samlad överblick
av den svenska forskningspolitiken. Det blir svårt att diskutera viktiga
prioriteringar och avvägningar. Regeringen bör framöver i sina budgetförslag
skall lämna en samlad redovisning - en sammanhållen "forskningsbudget" -
av anslagen till forskning över alla utgiftsområden i statsbudgeten. Detta
bör ges regeringen till känna.

4. Riksdagens kontrollfunktion, punkt 5 (fp)
av Helena Bargholtz (fp) och Tobias Krantz (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad som anförs
i reservationen om riksdagens kontrollfunktion. Därmed bifaller riksdagen
motion 2003/04:K289 yrkande 11.
Ställningstagande
Statens utgifter uppgår till omkring 750 miljarder kronor. Det är synnerligen
angeläget att riksdagen också avsätter tid, kraft och engagemang till att
granska förvaltningen av de resurser som den själv ställer till regeringens
och den övriga förvaltningens förfogande. En alltför liten del inte bara
av fackutskottens arbete utan också tid i riksdagens kammare ägnas i dag
åt uppföljning, granskning och kontroll. Exempelvis ägnas i dag en stor
del av höstens arbete åt att i detalj debattera statsbudgeten trots att
ramarna och innehållet i budgeten, i enlighet med principerna i riksdagens
nya budgetordning, slås fast förhållandevis tidigt under "höstterminen".
Med en ny budgetordning ökar kraven på riksdagen att förändra sina
arbetsformer och förskjuta fokus i sitt arbete. Behandlingen av statsbudgeten
bör kunna förenklas. Det ger fackutskotten större utrymme att granska och
följa upp tidigare fattade beslut. Fler debatter skulle också kunna hållas
i kammaren om hur statens medel i praktiken används, vilken effektivitet
och genomslagskraft de fattade besluten har och om det verkliga utfallet
stämmer överens med de intentioner som låg bakom besluten, för att ta
några exempel. En stärkt roll för riksdagen inom granskningen kan komma
att kräva förändringar i regler och bestämmelser av olika karaktär. En
översyn av det befintliga regelverket bör därför ske med den utgångspunkten.
Detta bör ges riksdagsstyrelsen till känna.

5. Val av riksrevisor, punkt 8 (fp)
av Helena Bargholtz (fp) och Tobias Krantz (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen godkänner vad som anförs i reservationen om val av riksrevisor.
Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:K289 yrkande 7.
.Ställningstagande
Den 1 juli 2003 infördes den nya riksrevisionen. Riksrevisorernas oberoende,
som var en av grundtankarna i reformen och är garanterat i grundlagen,
måste värnas också i praktiken. Ett sätt att ytterligare värna Riksrevisionens
status och integritet har med förfarandet vid utnämning av riksrevisorer
att göra. Ordningen för att utse riksrevisorer behöver ses över. Eftersom
legitimiteten i utnämningsprocessen skulle förstärkas med ökad öppenhet
bör öppenheten i valförfarandet öka. Även om de exakta formerna måste
diskuteras är det till exempel inte orimligt att tjänsten som riksrevisor
annonseras ut brett och att hugade kandidater därför kan ansöka om jobbet.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom.

6. Arvoden och inkomstgaranti, punkt 10 (mp)
av Gustav Fridolin (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad som anförs
i reservationen om arvoden och inkomstgaranti. Därmed bifaller riksdagen
motion 2003/04:K328 yrkandena 1-3 och avslår motionerna 2003/04:K204,
2003/04:K237, 2003/04:K308 yrkandena 1-4 och 2003/04:K407 yrkandena 1 och
2.
.
Ställningstagande
I reservationerna 7 och 8 i betänkandet 2002/03:KU19 redovisade jag skälen
för att riksdagen bör tillsätta en utredning med uppgift att föreslå
principer för bestämmandet av arvodet, vilket bör ske av riksdagen själv,
och för att arvodet omedelbart borde sänkas med 10 000 kr per månad. Jag
hänvisar till dessa skäl och vill tillägga att utredningen i andra hand
bör se över möjligheten att införa ett system som innebär att varje ledamot
uppbär samma summa som han eller hon taxeringsåret före inträdet i riksdagen
hade i månadsinkomst. Ett nytt system av den nyss beskrivna sorten kan
inte beskyllas för att försvåra arbetet med att rekrytera kompetenta
personer till riksdagslistor och det politiska arbetet och skulle eliminera
varje misstanke om att de ekonomiska villkoren är drivkraften bakom
människors politiska engagemang. Detta bör ges riksdagsstyrelsen till känna.

Särskilt yttrande

Arvoden och inkomstgaranti, punkt 10 (v)
Mats Einarsson (v) anför:

Jag anser i likhet med vad som framförs i motion K308 (v) att
kostnadsersättningen skall inräknas i riksdagsarvodet. Då bl.a. denna ersättning
är föremål för utredning avstår jag dock från reservation.

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003
2003/04:K204 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen beslutar att förtroendeuppdraget att sitta i riksdagsstyrelsen
inte skall ge extra arvode utöver det arvode som utgår för ledamöterna i
riksdagen.
2003/04:K215 av Maud Olofsson m.fl. (c):

1. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med en
beskrivning av hur man avser fördjupa samarbetet med riksdagen i fråga om
EU-ärenden.
2. Riksdagen beslutar att upphäva 10 kap. 4-9 §§ riksdagsordningen.
3. Riksdagen beslutar om sådan ändring av 10 kap. 3 § riksdagsordningen
att regeringen skall samråda med respektive utskott i frågor som gäller
Europeiska unionen.
2003/04:K218 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
Riksdagen begär att riksdagsstyrelsen lägger fram förslag om avskaffande
av EU-nämnden.
2003/04:K237 av Torsten Lindström (kd):
Riksdagen beslutar att ta bort riksdagsledamöternas särskilda
kostnadsersättning.

2003/04:K238 av Tobias Billström (m):
Riksdagen uppdrar åt riksdagsstyrelsen att låta införa elektroniska lås
till samtliga kontorsutrymmen i riksdagens byggnader.
2003/04:K255 av Helena Bargholtz (fp):
Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen
anförs om att placera en EU-flagga i riksdagens plenisal.
2003/04:K260 av Cecilia Wikström (fp):
Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen
anförs om att EU-flaggan och FN-flaggan skall hänga i riksdagens plenisal.

2003/04:K261 av Per Bill (m):

1. Riksdagen beslutar att uppdra åt riksdagsstyrelsen att ta fram nya
riktlinjer för användning av Internet och elektronisk post (e-post) vid
datorer anslutna till riksdagsförvaltningens nätverk i enlighet med vad
som anförs i motionen.
2. Riksdagen beslutar att uppdra åt riksdagsstyrelsen att nya riktlinjer
för användning av Internet och elektronisk post (e-post) skall utgå från
en modern, offensiv IT-policy i enlighet med vad som anförs i
motionen.
2003/04:K262 av Per Bill (m):

1. Riksdagen ger riksdagsstyrelsen till känna vad i motionen anförs om
att det i samtliga utskott blir tillåtet att använda sig av bärbara datorer
under pågående sammanträde.
2. Riksdagen ger riksdagsstyrelsen till känna vad i motionen anförs om
att det blir tillåtet att använda sig av bärbara datorer i kammaren under
pågående förhandlingar.
2003/04:K267 av Tobias Billström (m):

1. Riksdagen beslutar att förändra interpellationsinstitutet på sådant
sätt att interpellationer även får framställas till ordföranden i respektive
utskott i riksdagen.
2. Riksdagen beslutar att ändra principerna för tillsättandet av ordförande
i riksdagens utskott i enlighet med motionens intentioner.
2003/04:K268 av Hans Hoff (s):
Riksdagen uppdrar åt riksdagsstyrelsen att utreda förutsättningarna för
hur skolelever från hela Sverige kan få bättre möjligheter att besöka
riksdagen.
2003/04:K271 av Bo Lundgren m.fl. (m):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om riksdagens arbete med EU-frågor.
2003/04:K279 av Lars Wegendal (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om ungdomars möjlighet att besöka Stockholm.
2003/04:K283 av Margareta Pålsson (m):
Riksdagen beslutar uppdra åt riksdagsstyrelsen att ändra turordningen
mellan utskotten i kammaren i enlighet med vad i motionen anförs.
2003/04:K286 av Inger Lundberg m.fl. (s):

2. Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i
motionen anförs om att rekommendera utskotten att i sina betänkanden inom
olika ämnesområden aktualisera hur dessa också berör frågor som behandlas
inom EU.
2003/04:K289 av Tobias Krantz m.fl. (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om skärpt kontroll av regeringens EU-politik, bl.a. genom ett
aktivare granskningsarbete av fackutskotten.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utredning och analys av en skärpning av praxis eller eventuell
tydligare kodifiering av hur riksdagens synpunkter till regeringen i
EU-frågor skall efterföljas.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om öppenhet och insyn i riksdagens EU-arbete, i form av exempelvis
öppna sammanträden med EU-nämnden.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett mer öppet tillsättningsförfarande vid val av riksrevisorer.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en översyn av regler och bestämmelser i syfte att stärka riksdagens
granskande roll.
2003/04:K290 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Europaparlamentarikernas yttranderätt i riksdagen.
2003/04:K291 av Nyamko Sabuni (fp):
Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen
anförs om att begränsa möjligheter för riksdagsledamöter att utföra annat
lönarbete vid sidan av sitt riksdagsarbete.
2003/04:K301 av Kjell Nordström (s):
Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen
anförs om att Europeiska unionens flagga får en plats i riksdagens plenisal.

2003/04:K308 av Kalle Larsson m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i
motionen anförs om att ändra det gällande systemet för fastställande av
riksdagsarvodet till förmån för ett system där nivån på arvodet fastställs
genom att det knyts som en fastställd procentsats i förhållande till
prisbasbeloppet.
2. Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i
motionen anförs om att nivån på arvodet bör knytas till 100 % av ett
prisbasbelopp.
3. Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i
motionen anförs om att kostnadsersättningen bör räknas in i riksdagsarvodet.
4. Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i
motionen anförs om att avskaffa extra ersättningar för uppdrag direkt knutna
till riksdagsarbetet.
2003/04:K309 av Christer Winbäck (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om EU-nämnden.
2003/04:K312 av Peter Danielsson och Lars Lindblad (båda m):
Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen
anförts om att förlänga motionstiden från 15 dagar till 30 dagar.
2003/04:K325 av Hillevi Larsson (s):
Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen
anförs om att riksdagens lokaler tillgodoser funktionshindrades behov
samt utgör en rimlig arbetsmiljö för de folkvalda.
2003/04:K328 av Gustav Fridolin (mp):

1. Riksdagen beslutar ändra lagen (1993:1426) med instruktion för
Riksdagens
arvodesnämnd och lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens
ledamöter på ett sådant sätt att riksdagen fattar beslut om riksdagsledamöternas
arvoden efter förslag från arvodesnämnden.
2. Riksdagen beslutar, vid bifall till yrkande 1, att ledamöternas arvoden
skall sänkas med 10 000 kr per månad.
3. Riksdagen beslutar, vid avslag till yrkandena 1 och 2, om relevanta
lagändringar för att införa ett system där riksdagsledamöterna får ett
månadsarvode i samma storleksordning som de hade i månadsinkomst innan
riksdagsinträdet.
2003/04:K343 av Ingegerd Saarinen och Sven Bergström (mp, c):
Riksdagen beslutar att uppdra åt riksdagsstyrelsen att utreda och lägga
fram förslag till en ändring av riksdagsordningen i enlighet med vad som
anförs i motionen om riksdagsledamöters motionsrätt.
2003/04:K350 av Tobias Krantz (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att regeringen framöver i sina budgetförslag skall lämna en samlad
redovisning - en sammanhållen "forskningsbudget" - av anslagen till
forskning över alla utgiftsområden i statsbudgeten.
2003/04:K357 av Gustav Fridolin m.fl. (mp):
Riksdagen begär att riksdagsstyrelsen återkommer till riksdagen med förslag
till en reformerad motionstid i enlighet med vad som anförs i
motionen.
2003/04:K367 av Eva Flyborg och Lennart Kollmats (båda fp):
Riksdagen begär att riksdagsstyrelsen lägger fram förslag till en reformerad
motionstid i enlighet med vad som anförs i motionen.
2003/04:K371 av Heli Berg (fp):
Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen
anförs om avgiftsfria klädskåp och boxar vid allmänhetens entré till
riksdagen.
2003/04:K378 av Tobias Krantz m.fl. (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om riksdagsbehandling och remissförfarande.
2003/04:K389 av Peter Eriksson m.fl. (mp):

1. Riksdagen beslutar att ge riksdagsstyrelsen i uppdrag att utreda
riksdagsordningen i syfte att avskaffa EU-nämnden, integrera EU-frågorna i
den sedvanliga utskottsbehandlingen och att främja riksdagens möjligheter
att utöva inflytande och kontroll över regeringens EU-arbete.
2003/04:K392 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):
Riksdagen begär att riksdagsstyrelsen efter en utvärdering återkommer
till riksdagen med förslag på lösningar för att åstadkomma en mer relevant
process för riksdagens andra steg i budgetbehandlingen.
2003/04:K393 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):
Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen
anförs om överväganden för att i riksdagsordningen reglera statsministerns
samråd med EU-nämnden.
2003/04:K406 av Sonja Fransson m.fl. (s, m, fp, kd, v, c, mp):

1. Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad som i
motionen anförs om att prioritera och göra upp en plan för
tillgänglighetsarbetet
i riksdagen.
2. Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad som i
motionen anförs om att aktivt informera ledamöter och anställda om betydelsen
av en tillgänglig riksdag.
3. Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad som i
motionen anförs om att avsätta medel för tillgänglighetsarbetet inom ramen
för riksdagens budget.
2003/04:K407 av Anita Brodén och Anne-Marie Ekström (båda fp):

1. Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i
motionen anförs om inkomstgaranti.
2. Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad gäller
tre- respektive fyraårsperioder.
2003/04:K409 av Tomas Högström och Gunnar Axén (båda m):
Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen
anförs om ändrad organisation när det gäller hanteringen av EU-frågor.
2003/04:K410 av Anne-Marie Pålsson (m):

1. Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i
motionen anförs om att motionstiden för regeringens propositioner förlängs
till åtminstone en månad.
2. Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i
motionen anförs om att det ledamotsnära stödet utökas väsentligt.
3. Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i
motionen anförs om att en utredning tillsätts med syfte att utforma regler
för hur det ledamotsnära stödet kan omvandlas till en ledamotspeng, som
skall betalas direkt till den enskilde riksdagsledamoten och inte som nu
till partierna.
4. Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i
motionen anförs om rätten att väcka enskilda motioner i samband med
avlämnandet av budgetpropositionen.
2003/04:K411 av Tomas Högström (m):
Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen
anförs om ändrade regler för ledamotsstödet.
2003/04:K416 av Alf Svensson m.fl. (kd):

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att riksdagens utskott i ökad utsträckning bör involveras och
informeras redan i beredningsprocessen som föregår presentationen av
vitböcker och grönböcker.
2003/04:K419 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

4. Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i
motionen anförs om att grundregeln bör vara att riksdagens EU-nämnds
sammanträden skall vara öppna för allmänhet och medier.
5. Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i
motionen anförs om att fackutskotten bör djupare engagera sig i EU-aspekterna
inom det egna politikområdet.
6. Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i
motionen anförs om att svenska EU-parlamentariker bör ges möjlighet att
delta i vissa debatter i Sveriges riksdag.
2003/04:K426 av Berit Högman m.fl. (s):
Riksdagen uppdrar åt riksdagsstyrelsen att göra en översyn av EU-frågornas
hantering i riksdagens arbete.
2003/04:K427 av Helena Hillar Rosenqvist (mp):
Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen
anförs om att tillgodosedda yrkanden skall betraktas som bifallna i stället
för avslagna.
2003/04:K428 av Louise Malmström m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av genusperspektiv i riksdagsarbetet.
2003/04:K429 av Matilda Ernkrans m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen
anförs om att föreslå jämställdhetsutbildning med genuskunskap för riksdagens
samtliga gruppledare och utskottsordförande.
2003/04:K430 av Marie Nordén m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen
anförs om statistik och analys av yttranden i genusperspektiv.
2003/04:So499 av Mikael Oscarsson och Dan Kihlström (båda kd):

3. Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen vad i motionen anförs om
att tillsätta ett familjeutskott.
2003/04:Ub293 av Birgitta Carlsson och Håkan Larsson (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om vikten av att alla landets elever i högstadiet eller gymnasieskolan
vid något tillfälle får besöka riksdagen och Stockholm.

Bilaga 2
Utskottets lagförslag
1. Förslag till lag om ändring i riksdagsordningenHärigenom föreskrivs
att tilläggsbestämmelsen 5.4.1 till riksdagsordningen1Riksdagsordningen
omtryckt 2003:594. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5.4.1
Om det finns ett yrkande enligt 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen
att ett lagförslag skall vila i minst tolv månader och om yrkandet vid
omröstningen inte uppnår den majoritet av fem sjättedelar av de röstande
som krävs enligt denna bestämmelse i regeringsformen för omedelbart
antagande av förslaget, skall förslaget hänvisas till konstitutionsutskottet
för prövning enligt femte stycket i nämnda paragraf i regeringsformen om
vilandeförfarandet är tillämpligt i fråga om lagförslaget. Om
konstitutionsutskottet har förklarat att förfarandet är tillämpligt, skall
riksdagen
på nytt pröva om förslaget kan avslås eller omedelbart antas. I annat
fall återförvisas det till det utskott som har berett ärendet. Om det
finns ett yrkande enligt 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen att
ett lagförslag skall vila i minst tolv månader och om lagförslaget vid
omröstningen inte uppnår den majoritet av fem sjättedelar av de röstande
som krävs enligt denna bestämmelse i regeringsformen för omedelbart
antagande av förslaget, skall förslaget hänvisas till konstitutionsutskottet
för prövning enligt femte stycket i nämnda paragraf i regeringsformen om
vilandeförfarandet är tillämpligt i fråga om lagförslaget. Om
konstitutionsutskottet har förklarat att förfarandet är tillämpligt, skall
riksdagen
på nytt pröva om förslaget kan avslås eller omedelbart antas. I annat
fall återförvisas det till det utskott som har berett ärendet.
-----------
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

2. Förslag till lag om ändring i lagen (2000:419) med instruktion för
riksdagsförvaltningenHärigenom föreskrivs att 2 a § lagen (2000:419) med
instruktion för riksdagsförvaltningen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 a §
Riksdagsförvaltningen får överlämna en uppgift att handlägga frågor som
anges i 2 § första stycket 3 till en annan myndighet. Vad som sägs om
riksdagsförvaltningen skall i sådant fall gälla den myndigheten såvitt
angår vad som föreskrivs i Riksdagsförvaltningen får överlämna en uppgift
att handlägga frågor som anges i 2 § första stycket 4 till en annan
myndighet. Vad som sägs om riksdagsförvaltningen skall i sådant fall gälla
den myndigheten såvitt angår vad som föreskrivs i
1. 13 kap. 18-22 §§ lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens
ledamöter samt
2. 9 kap. 18-22 §§ lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges företrädare
i Europaparlamentet.
--------------
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.