Konstitutionsutskottets betänkande

2003/04:KU17

Några frågor om sekretess, m.m.

---

Sammanfattning

I betänkandet behandlar konstitutionsutskottet
regeringens proposition 2003/04:93 Några frågor om
sekretess, m.m. samt motioner som väckts med
anledning av propositionen och under allmänna
motionstiden 2003.
I propositionen föreslås bl.a. att sekretessen för
fotografier av enskilda personer i offentliga
register skall skärpas. Den personaladministrativa
sekretess som gäller hos myndigheter där personalen
särskilt kan riskera att utsättas för våld eller
annat allvarligt men skall utvidgas till att omfatta
ytterligare uppgifter, bl.a. i form av fotografisk
bild, och uppgifter om närstående till personalen.
Ordningsvakter och väktare skall få ett
sekretesskydd som motsvarar det personaladmini-
strativa sekretesskyddet för poliser och andra
utsatta yrkesgrupper.
Sekretessen hos domstol till skydd för uppgifter
om enskildas personliga eller ekonomiska
förhållanden skall enligt propositionen omfatta även
uppgifter i mål om brott mot tystnadsplikt och mål
om dataintrång. Såvitt gäller domstolarna skall
sekretessen i förundersökning för uppgifter om
enskildas personliga och ekonomiska förhållanden,
som sedan år 1999 gällt med omvänt skaderekvisit,
åter gälla med rakt skaderekvisit, dvs. med
presumtion för offentlighet. Vid förhandling om
användning av tvångsmedel skall sekretessen till
skydd för enskild omfatta uppgift om vem som är
misstänkt bara om det kan antas att fara uppkommer
för att den misstänkte, eller någon närstående till
den misstänkte, utsätts för våld eller annat
allvarligt men om uppgiften röjs.
Sekretessen till skydd för uppgifter om enskildas
personliga förhållanden, som gäller i bl.a.
Justitiekanslerns skadereglerande verksamhet, skall
gälla även i andra myndigheters skadereglerande
verksamhet.
Sekretessen för säkerhets- och bevakningsåtgärder
skall utvidgas till att avse system för
automatiserad behandling av information.
I övrigt föreslås några ändringar av lagteknisk
karaktär.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli
2004.
Utskottet tillstyrker förslagen i propositionen
och avstyrker de behandlade motionerna. Sex
reservationer och ett särskilt yttrande har
avgivits.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Sekretess för fotografier i offentliga
register

Riksdagen antar regeringens förslag till dels
lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
såvitt avser 7 kap. 15 §, dels lag om ändring i
lagen (2004:175) om ändring i sekretesslagen
(1980:100). Därmed avslår riksdagen motionerna
2003/04:K18 och 2003/04:K282.
Reservation 1 (mp)

2. Sekretess för uppgifter om
ordningsvakter och väktare

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i sekretesslagen (1980:100), såvitt avser
7 kap. 46 §. Därmed avslår riksdagen motion
2003/04:K19 yrkande 1.
Reservation 2 (fp, c)

3. Sekretess under förundersökning

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i sekretesslagen (1980:100), såvitt avser
9 kap. 17 §, 12 kap. 2 § och 14 kap. 10 § med den
ändringen att i 12 kap. 2 § tredje stycket ordet
”stycket” skall bytas ut mot ”styckena”.
Därmed
avslår riksdagen motionerna 2003/04:K20 yrkandena
1 och 2 samt 2003/04:Ju392 yrkande 2.
Reservation 3 (m)

4. Översyn av offentlighetsprincipen

Riksdagen avslår motion 2003/04:K348 yrkande 4.
Reservation 4 (m)

5. Sekretess för hotade och våldsdrabbade
personer

Riksdagen avslår motion 2003/04:K322.

6. Symmetri i sekretessförhållanden

Riksdagen avslår motion 2003/04:K383.

7. Sekretesslagen i övriga delar

Riksdagen antar regeringens förslag till dels
lag om ändring i sekretesslagen (1980:100), i de
delar som inte omfattas av punkterna 1–3 ovan,
dels lag om ändring i lagen (2004:000) om ändring
i sekretesslagen (1980:100).

8. Handlingsoffentlighet hos KRAV

Riksdagen avslår motion 2003/04:K19 yrkande 2.
Reservation 5 (fp)

9. Sanktionsform för att värna
handlingsoffentligheten

Riksdagen avslår motion 2003/04:K319 yrkande 2.
Reservation 6 (v, mp)

10. Sekretess i IVPA-verksamhet

Riksdagen avslår motion 2003/04:K203.

11. Försäkringsbolags tillgång till
journaler

Riksdagen avslår motion 2003/04:K368.

12. Forskningssekretess

Riksdagen avslår motion 2003/04:K379 yrkandena 1
och 2.

Stockholm den 6 maj 2004

På konstitutionsutskottets vägnar

Gunnar Hökmark

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunnar
Hökmark (m), Göran Magnusson (s), Barbro Hietala
Nordlund (s), Helena Bargholtz (fp), Pär Axel
Sahlberg (s), Kenth Högström (s), Ingvar Svensson
(kd), Mats Einarsson (v), Mats Berglind (s), Henrik
S Järrel (m), Anders Bengtsson (s), Tobias Krantz
(fp), Kerstin Lundgren (c), Helene Petersson (s),
Nils Fredrik Aurelius (m), Billy Gustafsson (s) och
Gustav Fridolin (mp).

2003/04

KU17

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Ärendets beredning fram till dess regeringen
avlämnade sin proposition till riksdagen redovisas i
propositionen. Där framgår bl.a. att granskning
skett i Lagrådet. Vidare erinras om den ändring i en
av de berörda paragraferna som riksdagen gjort på
framställning av Riksdagens ombudsmän och som träder
i kraft den 1 april 2004. De i propositionen
föreslagna ändringarna utgör ett led i den översyn
av sekretessregleringen som sker fortlöpande.

Utöver propositionen och de motioner som väckts
med anledning av den behandlas i betänkandet även
ett antal motioner från allmänna motionstiden 2003.

Bakgrund

Yttrande- och informationsfrihet

Enligt 2 kap. 1 § regeringsformen är varje
medborgare gentemot det allmänna tillförsäkrad bl.a.
yttrandefrihet och informationsfrihet. Med
yttrandefrihet avses frihet att i tal, skrift eller
bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt
uttrycka tankar, åsikter och känslor. Denna
grundlagsskyddade yttrandefrihet är mycket vid och
är därför underkastad särskilda regler och
begränsningar i en rad olika hänseenden. Sådana
regler finns bl.a. i tryckfrihetsförordningen
(1949:105), yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469),
brottsbalken samt i olika bestämmelser om
tystnadsplikt, främst i sekretesslagen (1980:100).

Med informationsfrihet avses frihet att inhämta
och mottaga upplysningar samt att i övrigt ta del av
andras yttranden. Information kan inhämtas på många
sätt, t.ex. genom tidningar, böcker, radio, TV och
från andra människor. Härvid får självfallet inte
användas metoder som i andra sammanhang är
förbjudna, t.ex. inbrott. Bestämmelsen om
informationsfrihet medför inte i något fall
skyldighet för det allmänna att lämna information. I
tryckfrihetsförordningen har dock rätten att ta del
av allmänna handlingar grundlagsfästs, se avsnitt
6.2.
Yttrandefriheten och informationsfriheten får
begränsas genom lag (2 kap. 12 § regeringsformen).
Begränsning får göras endast för att tillgodose
ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt
samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som
är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har
föranlett den och inte heller sträcka sig så långt
att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen
såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Begränsning
får inte göras enbart på grund av politisk,
religiös, kulturell eller annan sådan åskådning. Det
poängteras i förarbetena till bestämmelsen (prop.
1975/76:209) att regleringen är ägnad att
understryka kravet på att lagstiftaren, när en fri-
och rättighetsinskränkande lag beslutas, noga
redovisar sina syften.
Yttrandefriheten och informationsfriheten får
begränsas med hänsyn till rikets säkerhet,
folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet,
enskilds anseende, privatlivets helgd eller
förebyggandet och beivrandet av brott. I övrigt får
begränsningar av yttrande- och informationsfriheten
ske endast om särskilt viktiga skäl föranleder det.
Vid bedömning av vilka begränsningar som får ske
skall särskilt beaktas vikten av vidaste möjliga
yttrande- och informationsfrihet i politiska,
religiösa, fackliga, vetenskapliga och kulturella
angelägenheter (2 kap. 13 § regeringsformen).

Offentlighet och sekretess

Den svenska offentlighetsprincipen innebär att
verksamheten hos staten och kommunerna i stor
utsträckning är öppen för insyn och kontroll från
allmänheten, bl.a. genom att den som begär det har
rätt att ta del av allmänna handlingar hos statliga
och kommunala myndigheter. Offentlighetsprincipen
anses utgöra en garanti för rättssäkerheten,
effektiviteten i folkstyret och förvaltningen.
Därigenom är den också ägnad att främja allmänhetens
förtroende för myndigheterna. Offentlighetsprincipen
kan också anses utgöra en grundläggande
förutsättning för en fungerande demokrati. Genom
tillgången till allmänna handlingar underlättas och
stimuleras den fria debatten i skilda
samhällsfrågor. I 2 kap. 1 §
tryckfrihetsförordningen slås således fast att varje
svensk medborgare till främjande av ett fritt
meningsutbyte och en allsidig upplysning skall ha
rätt att ta del av allmänna handlingar. I samband
med 1976 års reform av tryckfrihetsförordningen
uttalades bl.a. att rätten att ta del av allmänna
handlingar är en del av den medborgerliga rätten att
inhämta och ta emot information och därmed en av
betingelserna för den fria demokratiska
åsiktsbildningen (prop. 1975/76:160).

Ibland kan allmänna eller enskilda
sekretessintressen väga tyngre än intresset av
offentlighet. Rätten att ta del av allmänna
handlingar får dock begränsas endast om det är
påkallat med hänsyn till vissa i 2 kap. 2 §
tryckfrihetsförordningen uppräknade intressen, bl.a.
det allmännas ekonomiska intresse och skyddet för
enskildas personliga och ekonomiska förhållanden
(punkterna 5 och 6). Uppräkningen är uttömmande och
allmänna handlingar får inte hållas hemliga för att
skydda några andra intressen.
De begränsningar som får göras skall anges noga i
en särskild lag, sekretesslagen (1980:100), eller i
en annan lag som den hänvisar till. Av
sekretesslagen skall alltså framgå alla de fall då
allmänna handlingar är hemliga. En myndighet kan
sålunda inte i avtal eller på annat sätt förbinda
sig att iaktta en sekretess som saknar stöd i
sekretesslagstiftningen. Detta innebär att det för
frågan om utlämnande av handling helt saknar
betydelse om den som tillhandahållit handlingen
uppställt krav på konfidentiell behandling av
handlingen eller om myndigheten utfäst sig att inte
utlämna den utan hans samtycke.

Offentlighets- och sekretesskommittén (OSEK)

Offentlighets- och sekretesskommittén har haft i
uppdrag att bl.a. göra en allmän översyn av
sekretesslagen. Kommittén avlämnade i oktober 2003
sitt huvudbetänkande Ny sekretesslag (SOU 2003:99).
Förslagen i betänkandet remissbehandlas för
närvarande. Remisstiden går ut den 1 september 2004.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar i sekretesslagen
(1980:100). Ändringarna utgör ett led i den översyn
av sekretessregleringen som sker fortlöpande.

Det föreslås att sekretessen för fotografier av
enskilda personer i offentliga register, t.ex. pass-
fotografier, skall skärpas. Sådan uppgift skall
omfattas av sekretess med s.k. omvänt skaderekvisit,
dvs. sekretess skall gälla om det inte står klart
att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller
någon närstående till den enskilde lider men.
Presumtionen skall alltså vara för sekretess.
Den personaladministrativa sekretess som gäller
hos myndigheter där personalen särskilt kan riskera
att utsättas för våld eller annat allvarligt men för
uppgift om personnummer, bostadsadress och hemtele-
fonnummer, föreslås bli utvidgad till att omfatta
även andra jämförbara uppgifter avseende personalen,
uppgift i form av fotografisk bild som utgör
underlag för tjänstekort samt uppgift om närstående
till personalen.
Inom ramen för Rikspolisstyrelsens och
polismyndigheters verksamhet utförs administrativt
arbete avseende ordningsvakter. På motsvarande sätt
utförs administrativt arbete avseende väktare hos
länsstyrelserna. Ordningsvakter och väktare föreslås
få ett sekretesskydd som motsvarar det
personaladministrativa sekretesskydd som poliser och
andra utsatta yrkesgrupper har.
Vidare föreslås att den begränsade sekretess som
gäller hos domstol i vissa typer av mål till skydd
för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska
förhållanden skall utsträckas till att omfatta
sådana uppgifter i mål om brott mot tystnadsplikt
och mål om dataintrång. Uppgifterna skall omfattas
av sekretess med s.k. rakt skaderekvisit, dvs.
sekretess skall gälla om det kan antas att den
enskilde eller någon närstående till den enskilde
lider skada eller men om uppgiften röjs.
Presumtionen skall alltså vara att uppgifterna är
offentliga.
För den sekretess i förundersökning för uppgifter
om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden
som sedan år 1999 gäller med omvänt skaderekvisit
föreslås en återgång till rakt skaderekvisit såvitt
gäller domstolarna, dvs. när sådana uppgifter före-
kommer hos domstolarna skall presumtionen vara att
uppgifterna är offentliga. Vid förhandling om
användning av tvångsmedel skall sekretessen till
skydd för enskild omfatta uppgift om vem som är
misstänkt endast om det kan antas att fara uppkommer
för att den misstänkte eller någon honom eller henne
närstående utsätts för våld eller annat allvarligt
men om uppgiften röjs.
Det gäller viss sekretess i bl.a. Justitie-
kanslerns skadereglerande verksamhet till skydd för
uppgifter om enskildas personliga förhållanden. Mot-
svarande sekretess föreslås gälla även i andra myn-
digheters skadereglerande verksamhet.
Den 1 januari 2003 inrättades en rikscentral för
IT-incidentrapportering hos Post- och telestyrelsen
(PTS). En förutsättning för att myndigheter och
enskilda skall vara villiga att lämna rapporter till
PTS är att PTS har möjlighet att hemlighålla sådan
uppgifter i rapporterna som är känsliga från
säkerhetssynpunkt. Det föreslås att sekretess skall
gälla för uppgift som lämnar eller kan bidra till
upplysning om säkerhets- eller bevakningsåtgärd
avseende system för automatiserad behandling av
information, om det kan antas att syftet med
åtgärden motverkas om uppgiften röjs. Den
tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelsen
skall ha företräde framför meddelarfriheten.
I övrigt föreslås några ändringar av lagteknisk
karaktär, såsom förtydliganden av lagtexten samt
utmönstranden ur lagtexten av sådana verksamheter
som har upphört.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2004.

Utskottets överväganden

Sekretess för fotografier i
offentliga register

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att
sekretessen för fotografier av enskilda
personer i offentliga register skall skärpas.
Utskottet avstyrker därmed en motion om
avslag på propositionen i denna del.
Jfr reservation 1 (mp).

Gällande bestämmelser

Enligt 7 kap. 15 § sekretesslagen gäller sekretess i
verksamhet som avser folkbokföringen eller annan
liknande registrering av befolkningen och, i den
utsträckning regeringen föreskriver det, i annan
verksamhet som avser registrering av betydande del
av befolkningen, för uppgift om enskilds personliga
förhållanden, om det av särskild anledning kan antas
att den enskilde eller någon honom närstående lider
men om uppgiften röjs.

I 1 b § sekretessförordningen (1980:657) anges att
ovan nämnda sekretess gäller i verksamhet som avser
bl.a. Rikspolisstyrelsens centrala passregister
(punkt 3), Vägverkets vägtrafikregister (punkt 6)
och Totalförsvarets pliktverks register över
totalförsvarets personal (punkt 7).
De uppgifter som kan hållas hemliga med stöd av
dessa bestämmelser är bl.a. uppgifter om namn,
adress, personnummer och civilstånd liksom
fotografier av den enskilde. I förarbetena framhålls
att det som huvudregel skall råda offentlighet för
dessa uppgifter. De är normalt att anse som
harmlösa. En förutsättning för sekretess är således
att det av särskild anledning kan antas att den
enskilde eller någon honom närstående lider men om
uppgiften röjs.
I 14 kap. sekretesslagen finns särskilda
bestämmelser om sekretessgenombrott. Enligt 14 kap.
1 § hindrar inte sekretess att uppgift lämnas till
annan myndighet om uppgiftsskyldighet följer av lag
eller förordning. Enligt 14 kap. 2 § tredje stycket
hindrar sekretess bl.a. inte att uppgift om enskilds
adress, telefonnummer och arbetsplats lämnas till en
myndighet, om uppgiften behövs där för delgivning
enligt delgivningslagen (1970:428). Enligt 14 kap. 3
§ får, utöver vad som följer av 1 och 2 §§,
sekretessbelagd uppgift lämnas till myndighet om det
är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas
har företräde framför det intresse som sekretessen
skall skydda. Sistnämnda bestämmelse bygger på att
rutinmässigt uppgiftsutbyte i regel skall vara
författningsreglerat.

Propositionen

Regeringen föreslår att sekretess skall gälla för
uppgift i form av fotografisk bild av enskild i
offentliga register, såsom vägtrafikregistret,
passregistret och registret över totalförsvarets
personal, om det inte står klart att uppgiften kan
lämnas ut utan att den enskilde eller någon
närstående till den enskilde lider men.

Förstärkningen av sekretesskyddet för fotografier
motiveras av att enskilda skall slippa oroa sig över
att bilder av dem själva publiceras eller annars
används i sammanhang som upplevs som hotfulla av den
enskilde. De myndigheter som har behov av att
använda sig av fotografier från offentliga register
i sin verksamhet bör enligt regeringen även
fortsättningsvis kunna göra det. Regeringen föreslår
därför att den sekretessbrytande bestämmelsen i 14
kap. 2 § tredje stycket sekretesslagen till förmån
för myndigheter som behöver uppgifter om enskilda
vid delgivning enligt delgivningslagen (1970:428)
ändras så att den även omfattar uppgift i form av
fotografisk bild av den enskilde. Sekretessbrytande
bestämmelser för övriga berörda myndigheter avser
regeringen genomföra genom förordning.
Ändringarna föreslås intagna i 7 kap. 15 §
respektive 14 kap. 2 § sekretesslagen.

Motion

I motion 2003/04:K18 av Gustav Fridolin (mp)
föreslås att riksdagen avslår propositionen i denna
del. Motionären betonar mediernas behov av tillgång
till fotografier i registren och anser att en öppen
politisk dialog och offentlighet kan antas vara det
mest verkningsfulla instrumentet för att värna
demokratin och motverka antidemokratiska krafters
brottsliga verksamhet.

Ulla Wester (s) har i motion 2003/04:K282 begärt
ett tillkännagivande för regeringen om behovet av
att pröva värdet av ett för alla tillgängligt
passarkiv. Hon anser att utvecklingen har visat att
det ökade intresset för passarkivet fått till följd
att människor skadats både fysiskt och i sin tilltro
till samhället.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning av den
intresseavvägning som behöver göras i fråga om
sekretess för fotografier av enskilda i offentliga
register. Utskottet tillstyrker därmed propositionen
i denna del, som innebär ändringar i 7 kap. 15 § och
14 kap. 2 § sekretesslagen, och avstyrker motion
2003/04:K18 (mp). Motion 2003/04:K282 (s) är
härigenom tillgodosedd.

Personaladministrativ sekretess

Verksamhet avseende personal hos vissa
myndigheter

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att
den personaladministrativa sekretess som
gäller hos myndigheter där personalen
särskilt kan riskera att utsättas för våld
eller annat allvarligt men skall utvidgas
till att omfatta ytterligare uppgifter, bl.a.
i form av fotografisk bild, och uppgifter om
närstående till personalen.

Gällande bestämmelser

Sedan sekretesslagens tillkomst gäller sekretess för
uppgift i en myndighets personaladministrativa
verksamhet enligt 7 kap. 11 § sekretesslagen. I
syfte att ge offentliganställda inte bara
sekretesskydd för vissa särskilt känsliga uppgifter
utan också ett skydd mot hot och trakasserier har
bestämmelsen kompletterats vid två tillfällen. År
1987 infördes en bestämmelse av innebörd att
sekretess gäller för uppgift om en enskilds
personliga förhållanden om det kan antas att den
enskilde eller någon honom närstående utsätts för
våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.
Bestämmelsen är försedd med ett s.k. kvalificerat
rakt skaderekvisit, vilket innebär att det råder en
extra stark presumtion att uppgifterna är offentliga
(7 kap. 11 § fjärde stycket första meningen).
Rekvisitet uttrycks så att sekretessen gäller om det
kan antas att den enskilde eller någon honom
närstående utsätts för våld eller annat allvarligt
men om uppgiften röjs.

Bestämmelsen ansågs inte ge ett tillräckligt skydd
för sådana yrkesgrupper som generellt sett är mer
utsatta för hot och trakasserier än andra och sedan
år 1994 gäller sekretess, i den utsträckning
regeringen föreskriver det, hos en myndighet där
personal särskilt kan riskera att utsättas för
allvarligt men, för uppgift om enskilds bostads-
adress, hemtelefonnummer och personnummer, om det
inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den
enskilde eller någon honom närstående lider men (7
kap. 11 § fjärde stycket andra meningen). Enligt
1 a § sekretessförordningen (1980:657) gäller det
förstärkta sekretesskyddet i bl.a. Rikspolis-
styrelsens och polismyndighets personaladministra-
tiva verksamhet. Från och med den 1 april 2004
omfattas även Riksdagens ombudsmän av motsvarande
sekretess (framst. 2003/04:JO2, bet. 2003/04:KU8,
rskr. 2003/04:137).

Propositionen

Regeringen föreslår att den extra stränga
personaladministrativa sekretess som nu gäller hos
myndigheter där personalen särskilt kan riskera att
utsättas för våld eller annat allvarligt men inte
längre skall gälla enbart för uppgift om
personnummer, bostadsadress och hemtelefonnummer.
Sekretessen skall utsträckas till att även omfatta
andra jämförbara uppgifter avseende personalen,
uppgift i form av fotografisk bild som utgör under-
lag för tjänstekort samt uppgift om närstående till
personalen. Regeringen föreslår vidare att
bestämmelsen om personaladministrativ sekretess
skall förtydligas så att det framgår att sekretessen
gäller, förutom hos den myndighet där personalen
utför sina arbetsuppgifter, även hos en annan
myndighet om den personaladministrativa verksamheten
utförs där.

Regeringen bedömer att den befintliga sekretessen
för uppgift om polismans namn inte bör skärpas.
Förslagen innebär ändringar i 7 kap. 11 § och 16
kap. 1 § sekretesslagen.

Utskottets ställningstagande

Propositionen i denna del har inte föranlett några
motioner. Utskottet delar regeringens bedömning och
tillstyrker förslaget till ändringar i 7 kap. 11 §
och 16 kap. 1 § sekretesslagen.

Sekretess för uppgifter om ordningsvakter och
väktare

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att
ordningsvakter och väktare skall få ett
sekretesskydd som motsvarar det
personaladministrativa sekretesskyddet för
poliser och andra utsatta yrkesgrupper.
Utskottet anser att den längsta föreskrivna
sekretesstiden för skyddet inte bör avvika
från den längsta tid som föreskrivs i övriga
paragrafer i samma kapitel och avstyrker en
motion (fp) om kortare längsta sekretesstid.
Jfr reservation 2 (fp, c).

Gällande bestämmelser

Som framgår ovan skyddas uppgifter om enskilda som
behöver ett extra starkt sekretesskydd genom
sekretess med ett omvänt skaderekvisit. Så är fallet
när det gäller uppgifter om hemadresser m.m.
avseende t.ex. polispersonal. Ordningsvakter och
väktare omfattas inte av motsvarande sekretesskydd.

Propositionen

Regeringen föreslår att sekretess skall gälla i
ärenden om förordnande av ordningsvakt och i
förteckning över tjänstetecken som tilldelats
ordningsvakter för uppgift om enskilds namn, om det
kan antas att den enskilde eller någon närstående
till den enskilde utsätts för våld eller annat
allvarligt men om uppgiften röjs. Sekretess skall
enligt propositionen vidare gälla i sådant ärende
eller i sådan förteckning för uppgift om enskilds
bostadsadress, hemtelefonnummer, personnummer och
andra jämförbara uppgifter om det inte står klart
att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller
någon närstående till den enskilde lider men.
Motsvarande sekretessregler skall gälla för uppgift
om väktare i ärende om godkännande av väktare eller
i register över väktare som förs hos länsstyrelse.

Sekretessen föreslås gälla i högst femtio år,
vilket är samma längsta tid som gäller för den
personaladministrativa sekretessen enligt 7 kap. 11
§ sekretesslagen.
Förslagen innebär att en ny paragraf, 7 kap. 46 §,
införs i sekretesslagen.

Motion

I motion 2003/04:K19 av Helena Bargholtz m.fl. (fp)
yrkande 1 föreslås att riksdagen antar förslaget
till ny bestämmelse i 7 kap. 46 § sekretesslagen med
den ändringen att sekretessen skall gälla i högst
tjugo år. Motionärerna anser en sådan längsta tid
vara tillräcklig i detta fall.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning av behovet av
sekretessregler till skydd för vissa uppgifter om
ordningsvakter och väktare.

I frågan om den längsta tid som sekretessen skall
kunna gälla vill utskottet understryka att det är
fråga om just en längsta tid. All sekretess upphör
att gälla utan vidare prövning sedan den tiden
förflutit. Intill dess gäller att sekretessprövning
skall göras innan en uppgift lämnas ut. De längsta
tider som föreskrivs till skydd för enskildas
personliga förhållanden i 7 kap. sekretesslagen är
femtio eller sjuttio år. För sekretessen enligt 7
kap. 11 §, som har berörts ovan, gäller gäller en
längsta tid av femtio år. Det finns enligt
utskottets uppfattning inte anledning att för de
uppgifter som nu avses avvika från de längsta
sekretesstider som i övrigt föreskrivs i detta
kapitel i sekretesslagen.
Utskottet tillstyrker med det anförda regeringens
förslag till ny paragraf, 46 §, i 7 kap.
sekretesslagen och avstyrker motion 2003/04:K19 (fp)
yrkande 1.

Sekretess hos domstol

Sekretess i mål om brott mot tystnadsplikt och
dataintrång

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att
sekretessen hos domstol till skydd för
uppgifter om enskildas personliga eller
ekonomiska förhållanden skall omfatta även
uppgifter i mål om brott mot tystnadsplikt
och mål om dataintrång.

Gällande bestämmelser

Huvudregeln när det gäller sekretess hos domstolar
är att uppgifter som lämnas till domstolen från en
annan myndighet och som är sekretessbelagda där
fortsätter att vara sekretessbelagda när de kommer
in till domstolen (12 kap. 1 § sekretesslagen).
Sekretess för uppgiften upphör emellertid så gott
som alltid att gälla om uppgiften läggs fram vid en
förhandling som är offentlig (12 kap. 3 §).

En förhandling vid domstol skall vara offentlig.
Detta föreskrivs redan i 2 kap. 11 § andra stycket
regeringsformen. Begränsningar i denna regel får
dock göras genom lag. Begränsningar får göras endast
för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett
demokratiskt samhälle. En begränsning får aldrig gå
utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det
ändamål som har föranlett den och inte heller
sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den
fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens
grundvalar. Den får inte göras enbart på grund av
politisk, religiös, kulturell eller annan sådan
åskådning.
Bestämmelsen om att förhandling vid domstol skall
vara offentlig finns också i rättegångsbalken (5
kap. 1 §), där också regler om inskränkning i
offentligheten vid förhandlingar i allmän domstol
finns.
För att en förhandling skall få hållas inom
stängda dörrar är det inte tillräckligt att en
sekretessbestämmelse är tillämplig på en uppgift som
kan antas läggas fram vid en förhandling. Det krävs
därutöver att det är av synnerlig vikt att uppgiften
hålls hemlig. Vissa sekretessbestämmelser har
utformats särskilt med tanke på förhållandena vid
domstolarna, och i dessa fall får förhandlingen
också hållas inom stängda dörrar.
En förhandling kan sålunda hållas inom stängda
dörrar om sekretess gäller enligt 7 kap. 22 § (viss
sekretess för personalia i bl.a. brottmål), 8 kap.
17 § (viss sekretess för uppgifter om myndigheters
eller enskildas affärs- eller driftsförhållanden), 9
kap. 15 § (viss sekretess för uppgifter om enskildas
personliga eller ekonomiska förhållanden i
familjemål) eller 9 kap. 16 § sekretesslagen (viss
sekretess för uppgifter om enskildas personliga och
ekonomiska förhållanden i vissa uppräknade typer av
brottmål) samt i vissa angivna fall vid förhandling
under förundersökning i brottmål.
Enligt 9 kap. 16 § första stycket sekretesslagen
gäller sekretess hos domstol i mål om ansvar för
sexualbrott, utpressning, brytande av post- eller
telehemlighet, intrång i förvar, olovlig avlyssning
eller brott genom vilket infektion av hiv har eller
kan ha överförts, i mål om ersättning för skada med
anledning av sådana brott samt i ärenden som rör
sådana brott, t.ex. ansökan om resning i brottmål.
Sekretessen gäller för uppgift om enskilds
personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan
antas att den enskilde eller någon honom närstående
lider skada eller men om uppgiften röjs. Sekretessen
gäller dock inte för uppgift om vem som är tilltalad
eller svarande.
Under en förundersökning kan sekretess gälla för
uppgifter om en enskilds personliga eller ekonomiska
förhållanden (9 kap. 17 § första stycket
sekretesslagen). Sekretessen enligt denna
bestämmelse upphör att gälla hos
förundersökningsmyndigheten om uppgiften lämnas till
domstol med anledning av att åtal väcks, utom i tre
undantagsfall (9 kap. 18 § andra stycket).
Det första undantaget gäller uppgifter som hos
domstol skyddas av sekretess enligt 8 kap. 17 §
eller 9 kap. 16 § sekretesslagen. Detta undantag har
införts därför att skyddet hos domstolen skulle
förlora sin verkan om uppgifterna var offentliga hos
förundersökningsmyndigheten. Det andra undantaget
avser uppgifter som uppenbarligen saknar betydelse i
målet, t.ex. uppgifter om personer som varit
misstänkta under förundersökningen men där åklagaren
inte väckt åtal. Det tredje undantaget avser
uppgifter i handlingar som förundersökningsmyndig-
heten fått från en annan myndighet, där uppgifterna
är hemliga, t.ex. uppgifter i en självdeklaration
från Skatteverket. Den sekretess som enligt 9 kap.
17 § gäller för sådana uppgifter upphör alltså inte
att gälla hos förundersökningsmyndigheten trots att
åtal väckts. Genom reglerna i 12 kap. 1 § överförs
denna sekretess från förundersökningsmyndigheten
till domstolen när handlingen överlämnas dit.

Propositionen

Regeringen föreslår att det skall gälla sekretess
hos domstol i mål om ansvar för brott mot
tystnadsplikt eller dataintrång för uppgift om
enskilds personliga och ekonomiska förhållanden om
det kan antas att den enskilde eller någon
närstående till den enskilde lider skada eller men
om uppgiften röjs.

Förslagen innebär ändring i 9 kap. 16 §
sekretesslagen.

Utskottets ställningstagande

Propositionen har i denna del inte föranlett någon
motion. Utskottet tillstyrker förslaget till ändring
i 9 kap. 16 § sekretesslagen.

Sekretess under förundersökning m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att
sekretessen i förundersökning för uppgifter
om enskildas personliga och ekonomiska
förhållanden, såvitt gäller domstolarna, åter
skall gälla med rakt skaderekvisit, dvs. med
presumtion för offentlighet. Vid förhandling
om användning av tvångsmedel skall
sekretessen till skydd för enskild omfatta
uppgift om vem som är misstänkt bara om det
kan antas att fara uppkommer för att den
misstänkte, eller någon närstående till den
misstänkte, utsätts för våld eller annat
allvarligt men om uppgiften röjs. Utskottet
avstyrker en motion om avslag på
propositionen i denna del, liksom motioner om
översyn av bestämmelser om sekretess under
förundersökning och av
offentlighetsprincipen.
Jfr reservationerna 3 och 4 (m).

Gällande bestämmelser

Enligt 9 kap. 17 § första stycket sekretesslagen
gäller – om inte annat följer av 18 § – sekretess
för uppgift om enskildas personliga och ekonomiska
förhållanden i ett antal myndigheters olika
verksamheter som har anknytning till
brottsutredningar. Sålunda gäller sekretess bl.a. i
utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i
brottmål (punkt 1) och i angelägenhet som avser
tvångsmedel i sådant mål eller i annan verksamhet
för att förebygga brott (punkt 2). Sekretessen
gäller med ett s.k. omvänt skaderekvisit, vilket
innebär att uppgifterna får röjas endast om det står
klart att den enskilde eller någon honom närstående
inte lider skada eller men, dvs. presumtionen är att
uppgifterna omfattas av sekretess.

Bestämmelsen i 9 kap. 17 § första stycket 2 om
sekretess i angelägenhet som avser användning av
tvångsmedel i brottmål är direkt tillämplig hos
domstolarna. Genom bestämmelsen i 12 kap. 1 § första
stycket sekretesslagen om överföring av sekretess
till domstolar omfattas även alla uppgifter i en
förundersökning som överlämnas till en domstol innan
åtal väcks, exempelvis uppgifter i ärenden om
förordnande av offentlig försvarare och måls-
ägandebiträde, av sekretess enligt 9 kap. 17 §
första stycket 1 hos domstolen.
Enligt 9 kap. 17 § fjärde stycket får en
skadelidande, eller den som den skadelidande har
överlåtit sin rätt till, trots sekretessen ta del av
en uppgift i bl.a. en nedlagd förundersökning eller
i en förundersökning som avslutats med ett beslut om
att åtal inte skall väckas, om den skadelidande
behöver uppgiften för att kunna få ett anspråk på
skadestånd eller på bättre rätt till viss egendom
tillgodosett och det inte bedöms vara av synnerlig
vikt för den som uppgiften rör eller någon
närstående till honom eller henne att den inte
lämnas ut. Enligt sjätte stycket får polisen trots
sekretessen på begäran av en enskild som lidit
person- eller sakskada vid en trafikolycka lämna
uppgift om identiteten hos en trafikant som haft del
i olyckan.

Propositionen

Regeringen föreslår att sekretessbestämmelsen
avseende uppgifter om enskildas personliga och
ekonomiska förhållanden i utredning enligt
bestämmelserna om förundersökning i brottmål och i
angelägenhet som avser användning av tvångsmedel i
sådant mål eller i annan verksamhet för att
förebygga brott skall ändras från en presumtion för
sekretess till en presumtion för offentlighet när
uppgifterna förekommer i domstolarnas rättskipande
eller rättsvårdande verksamhet. Detta skall dock
inte gälla om domstolen har fått uppgiften från en
annan myndighet enbart för att pröva om uppgiften
kan lämnas ut.

Vid förhandling om användning av tvångsmedel skall
sekretessen till skydd för enskild enligt
propositionen omfatta uppgift om vem som är
misstänkt endast om det av särskild anledning kan
antas att fara uppkommer för att den misstänkte
eller någon närstående till denne utsätts för våld
eller annat allvarligt men om uppgiften röjs (s.k.
rakt kvalificerat skaderekvisit).
Förslagen innebär ändringar i 9 kap. 17 § och 12
kap. 2 § sekretesslagen samt – redaktionellt – i 14
kap. 10 § sekretesslagen.
Regeringen påminner i skälen till förslaget om att
det omvända skaderekvisitet i 9 kap. 17 §
sekretesslagen infördes år 1999 i samband med att
polisregisterlagstiftningen anpassades till
personuppgiftslagen (1998:204) och polisen fick
möjlighet att behandla uppgifter automatiserat vid
handläggningen av förundersökningar och andra
utredningar i större utsträckning än som var fallet
tidigare (prop. 1997/98:97, bet. 1997/98:JuU20,
rskr. 1997/98:276). Dessförinnan gällde ett s.k.
rakt skaderekvisit, dvs. presumtionen var att upp-
gifterna var offentliga. För att uppgifterna skulle
omfattas av sekretess krävdes således tidigare att
det kunde antas att den enskilde eller någon honom
närstående skulle lida skada eller men om
uppgifterna röjdes. Med hänsyn till att uppgifter
som behandlas automatiserat kan bli mer känsliga
från integritetssynpunkt än motsvarande uppgifter
som behandlas manuellt ansågs det lämpligt att ändra
skaderekvisitet i 9 kap. 17 § från rakt till omvänt
till förmån för den enskilde i det allmännas
brottsförebyggande och brottsbeivrande verksamhet.
Samtidigt avskaffades den absoluta sekretessen för
alla polisregister utom belastningsregistret och
infördes ett omvänt skaderekvisit för dessa.
Ändringarna syftade till att ge samma skydd för
känsliga uppgifter oberoende av om de förekom i ett
polisregister eller i t.ex. en förundersökning.
Regeringen anför att införandet av det omvända
skaderekvisitet medfört bl.a. att domstolarna i
större utsträckning än vad som var fallet tidigare
håller häktningsförhandlingar och andra
förhandlingar under förundersökningen – t.ex.
förhandlingar om beslag och kvarstad – inom stängda
dörrar, när uppgifter om den misstänktes personliga
och ekonomiska förhållanden förebringas. Det har
också visat sig att domstolarna tillämpar
bestämmelsen på olika sätt, exempelvis i frågan om
den misstänktes namn kan skrivas på en uppropslista
eller offentliggöras i samband med att parterna
kallas till förhandlingen.
Regeringen pekar på att principen att
förhandlingar i domstol i största möjliga
utsträckning skall vara offentliga är av stor
betydelse för rättssäkerheten och för allmänhetens
förtroende för domstolsväsendet.
I frågan om det bör göras undantag från det
föreslagna raka skaderekvisitet i 9 kap. 17 § för
uppgift om vem som är misstänkt vid en förhandling
om användning av tvångsmedel anförs i propositionen
bl.a. att det kan finnas – utom integritetsskäl –
anledning att hemlighålla den misstänktes namn av
det skälet att det finns en hotbild mot den
misstänkte eller dennes anhöriga. Om man tillåter
att förhandlingar om tvångsmedel hålls inom stängda
dörrar av enbart integritetsskäl finns det enligt
regeringen risk för att detta i stor utsträckning
kommer att bli fallet. En sådan ordning kan inte
anses tillfredsställande mot bakgrund av att
förhandlingsoffentligheten är grundlagsfäst. Det kan
också hävdas att det skydd som den enskildes
rättssäkerhet bereds genom offentligheten bör
tillmätas avsevärt större vikt än hänsynen till hans
personliga integritet.
Vid en avvägning mellan dessa motstående intressen
finner regeringen att de senare skälen väger så
tungt att insynsintresset vid förhandlingar avseende
tvångsmedel bör ges företräde framför intresset av
skydd för den enskildes integritet. I de fall det
finns en hotbild mot den enskilde eller hans eller
hennes närstående bör det emellertid enligt
regeringen finnas en möjlighet att hemlighålla
namnet på den enskilde även vid en förhandling om
användning av tvångsmedel.

Regeringen föreslår också att bestämmelsen om
undantag från förundersökningssekretessen till skydd
för enskild avseende uppgift om identiteten hos en
trafikant som haft del i en trafikolycka skall
ändras så att sådan uppgift kan lämnas även till
andra skadelidande än enskilda. – Förslaget innebär
en ändring i nuvarande sjätte stycket i 9 kap. 17 §
sekretesslagen.

Regeringen påpekar i skälen till förslaget i denna
del att även andra än enskilda, t.ex. myndigheter,
kan ha skadeståndsanspråk med anledning av
trafikolyckor. Med den nu gällande regleringen kan
myndigheter få tillgång till uppgifter om personer
som varit inblandade i bilolyckor i de fall
informationen omfattas av undantagsregeln i
paragrafens fjärde stycke, men inte om informationen
omfattas av undantagsregeln i paragrafens sjätte
stycke, och denna ordning är oförenlig med polisens
upplysningsskyldighet enligt trafikförordningen
(1998:1276).

Motioner

I motion 2003/04:K20 av Gunnar Hökmark m.fl. (m)
föreslås att riksdagen avslår propositionen såvitt
avser förslagen till ändring i 9 kap. 17 §
sekretesslagen (yrkande 1) och i 12 kap. 2 §
sekretesslagen (yrkande 2). Motionärerna anser att
regeringens strävan att öka öppenheten vid
domstolarna är bra men att enskildas behov av skydd
för sin personliga integritet samt bevispersoners
och målsägandes behov av skydd för sina
personuppgifter väger tyngre än behovet av ökad
öppenhet och insyn i rättsprocessen.

I motion 2003/04:K348 av Gunnar Hökmark m.fl. (m)
yrkande 4 har begärts att regeringen skall lägga
fram förslag om offentlighetsprincipen. Motionärerna
anser i denna motion att offentlighetsprincipens
syfte bör ses över och preciseras, och de betonar
att principen bör inriktas på kontroll av den
offentliga makten och att sekretesskyddet för den
enskilde bör stärkas.
I motion 2003/04:K322 har Bo Bernhardsson och
Marie Granlund (båda s) begärt ett tillkännagivande
för regeringen om att lagstiftningen bör ses över
med sikte på att erbjuda tryggare förhållanden under
rättsprocessen för den som hotas eller drabbas av
våldsbrott. Motionärerna anför ett exempel där en
person blivit hotad i valrörelsen och polisanmält
händelsen. I den bekräftelse på anmälningen som den
hotade/anmälaren fick fanns personuppgifter för
anmälaren angivna, medan uppgifterna för den som
hotat var överstrukna. Polisen lämnade med
hänvisning till lagstadgad sekretess inte heller ut
dennes personuppgifter till den hotade, medan den
hotades personuppgifter fanns på den kopia som
tillställdes den som hotat. Exemplet visar enligt
motionärerna på en absurd sekretessituation.
I motion 2003/04:K383 av Ingvar Svensson m.fl.
(kd) har begärts ett tillkännagivande för regeringen
om behovet av en översyn av sekretesslagens
bestämmelser vid förundersökningar och i samband med
rättegångar. Motionärerna refererar till den debatt
som, i samband med mordet på utrikesminister Anna
Lindh, uppstått om sekretessbestämmelser och
rättegångsbalkens regler om yppandeförbud och anser
att en översyn bör belysa symmetrin i
sekretessförhållandena i samband med
förundersökningar och rättegångar.
I motion 2003/04:Ju392 av Ulla Hoffmann m.fl. (v)
yrkande 2 har begärts ett tillkännagivande för
regeringen om att skaderekvisitet gällande
sekretessprövning av förundersökning skall ändras
till rakt skaderekvisit. Regeln om omvänt
skaderekvisit innebär enligt motionärernas mening
stora faror.

Övrigt

Utredningsbetänkanden

Offentlighets- och sekretesskommittén (OSEK)
avlämnade, som nämnts ovan, i slutet av år 2003 sitt
huvudbetänkande Ny sekretesslag (SOU 2003:99).
Kommittén föreslår (se s. 180 f.) bl.a. att
sekretess skall gälla inom hela den offentliga
förvaltningen för uppgift om enskilds adress eller
hemtelefonnummer eller annan liknande uppgift, om
det av särskild anledning kan antas att den enskilde
eller någon närstående till den enskilde kan komma
att utsättas för hot, våld eller annat allvarligt
men om uppgiften röjs. Kommittén påpekar också att
ny lagstiftning inte ger något skydd i sig utan att
det dessutom krävs att bestämmelserna verkligen
tillämpas av myndigheterna. Respektive myndighet har
ett ansvar att föra ut information om bestämmelserna
till myndighetens personal samt att följa upp att
bestämmelserna tillämpas på ett korrekt sätt.

Betänkandet remissbehandlas för närvarande.
Remisstiden går ut den 1 september 2004.

Personsäkerhetsutredningen överlämnade i augusti
2002 delbetänkandet Nationell handlingsplan mot våld
i nära relationer (SOU 2002:71). Utredningen
föreslog att personer som utsätts för hot och
förföljelse skall kunna medges att bli folkbokförda
i särskild ordning med ett högre sekretesskydd än
vanlig folkbokföring, s.k. skyddad folkbokföring.
Utredningen avlämnade i början av detta år sitt
betänkande Ett nationellt program om personsäkerhet
(SOU 2004:1). Utredningen hade i uppdrag att utforma
ett nationellt program till skydd för bevispersoner
m.fl. och att lämna förslag i frågor som har samband
med ett sådant program. Det föreslagna programmet är
inriktat på att omfatta en snäv personkrets, i
första hand bevispersoner som medverkar i en
förundersökning eller rättegång rörande grov eller
organiserad brottslighet och deras närstående.
Därutöver föreslås det kunna tillämpas beträffande
anställda inom rättsväsendet och deras närstående
samt andra personer, om det finns särskilda skäl.
Betänkandet remissbehandlas för närvarande.

Frågesvar i riksdagen

Justitieminister Thomas Bodström besvarade den 7
april 2003 en fråga (2003/04:1034) om hot och våld
mot vittnen.

Justitieministern framhöll inledningsvis att det
är grundläggande för en rättsstat att människor som
varit utsatta för brott eller bevittnat brott vågar
träda fram och vittna i domstol. Stöd till vittnen
och brottsoffer som riskerar att utsättas för hot,
våld och påtryckningar från gärningsmän och andra
är, enligt svaret, för regeringen en högt
prioriterad fråga. Ett mål är att det skall finnas
vittnesstöd, som följer med målsägande och vittnen i
samtliga tings- och hovrätter i slutet av 2004.
Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket har getts
i uppdrag att genomföra olika åtgärder för att målet
skall uppnås.
Justitieministern hänvisade i sammanhanget vidare
till förslagen i Personsäkerhetsutredningens ovan
nämnda betänkande Ett nationellt program om
personsäkerhet som syftar till ett utökat skydd för
personer och deras närstående som medverkar i en
förundersökning eller rättegång rörande grov eller
organiserad brottslighet samt till förslagen i
OSEK:s ovan nämnda huvudbetänkande. Betänkandena
skulle enligt ministern, tillsammans med den
redovisning som Brottsoffermyndigheten och
Domstolsverket skall överlämna senare i år, komma
att ge ett brett underlag för det fortsatta arbetet
med att stärka skyddet för vittnen och brottsoffer.

Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket
slutredovisade sitt uppdrag den 27 april 2004.

Tidigare riksdagsbehandling av vissa frågor

Konstitutionsutskottet har behandlat motioner om
åtgärder mot s.k. läckor i förundersökningar under
innevarande riksmöte i betänkande 2003/04:KU14.
Utskottet hänvisade dels till den bedömning som
gjorts då de nuvarande bestämmelserna på området
antogs och att utskottet i tidigare
ställningstagande hänvisat till den bedömningen,
dels till beredningen av Offentlighets- och
sekretesskommitténs huvudbetänkande Ny sekretesslag
(SOU 2003:99). Utskottet avstyrkte föreliggande
motioner i denna fråga.

Justitieutskottet har behandlat motioner om s.k.
yppandeförbud under innevarande riksmöte i
betänkande 2003/04:JuU14. Justitieutskottet
inhämtade från Domstolsverket att det inte förs
någon statistik över hur många förhandlingar som
hålls inom stängda dörrar eller över hur många
beslut om yppandeförbud som meddelas och att
Domstolsverket inte heller fått några indikationer
på att antalet sådana förhandlingar eller antalet
beslut om yppandeförbud skulle ha ökat.
Justitieutskottet hänvisade till att utskottets
uppföljningsgrupp under år 2003 studerat bl.a.
omfattningen av yppandeförbud som meddelats av
tingsrätter under åren 2001 och 2002 och skulle
sammanställa resultaten av projektet i en
promemoria. Justitieutskottet kunde konstatera att
det finns stora regionala skillnader i fråga om
tillämpningen, och utskottet skulle få tillfälle att
återkomma till denna fråga när uppföljningsgruppens
slutliga rapport avseende projektet är färdigställd.
Justitieutskottet föreslog att riksdagen skulle
avslå de föreliggande motionerna.

Utskottets ställningstagande

Som regeringen anför är den grundlagsfästa principen
att förhandlingar i domstol i största möjliga
utsträckning skall vara offentliga av stor betydelse
för rättssäkerheten och allmänhetens förtroende för
domstolsväsendet. Det är också viktigt att
bestämmelserna om offentlighet eller sekretess
tillämpas så enhetligt och förutsebart som möjligt i
olika domstolar. Det rättssäkerhetsskydd som den
enskilde bereds genom offentligheten väger enligt
utskottets uppfattning normalt än tyngre än hänsynen
till den enskildes integritet.

Utskottet delar således den bedömning som
regeringen har gjort i intresseavvägningen mellan
behovet av insyn och den enskildes behov av skydd
för sin integritet. Utskottet delar också
regeringens bedömning om undantag från sekretessen i
förhållande till skadelidande vid trafikolycka.
Utskottet tillstyrker med det anförda regeringens
förslag i denna del och avstyrker motion 2003/04:K20
(m) yrkandena 1 och 2. Motion 2003/04:Ju392 (v)
yrkande 2 anses tillgodosedd härigenom.
Offentlighetsprincipens syfte är att ge insyn i de
offentliga organens verksamhet. Den offentliga
makten skall kunna kontrolleras. För att kontrollen
skall kunna utövas krävs ofta, bland annat i fråga
om myndighetsutövning mot enskilda, att tillgång ges
också till uppgifter om de enskilda. För att
bestämma hur stark sekretess som skall råda i olika
fall måste en intresseavvägning göras. Ett exempel
på en sådan intresseavvägning ges ovan.
Som framgår ovan har OSEK föreslagit en skärpning
av sekretessen för uppgifter om enskildas adress,
hemtelefonnummer och andra liknande uppgifter genom
en sekretessbestämmelse som skall gälla inom hela
den offentliga förvaltningen. Även andra åtgärder
vidtas och förbereds för att stärka stödet till
vittnen och brottsoffer. En översyn av
sekretesslagen sker enligt vad som anges i
propositionen fortlöpande. OSEK har nyligen
genomfört en allmän översyn av sekretesslagen.
Resultatet av OSEK:s arbete remissbehandlas för
närvarande. Utskottet anser inte att någon sådan
översyn om offentlighetsprincipen som begärs i
motion 2003/04:K348 yrkande 4 nu är påkallad.
Motionen avstyrks i berörd del.
I fråga om åtgärder som begärs i motion
2003/04:K322 (s) vill utskottet hänvisa till den
pågående beredningen av OSEK:s förslag till stärkt
sekretess för personuppgifter. Utskottet anser att
beredningen bör avvaktas, och motionen avstyrks.
Beträffande de i motion 2003/04:K383 (kd) upptagna
spörsmålen vill utskottet hänvisa till
justitieutskottets bedömning av motioner rörande
yppandeförbudet i betänkande 2003/04:JuU14. Motionen
avstyrks.

Handlingsoffentlighet hos vissa
organ med förvaltningsuppgifter

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
att vissa organ inte längre skall omfattas av
bestämmelserna om handlingsoffentlighet.
Utskottet delar också bedömningen att bl.a.
KRAV inte skall föras in under bestämmelserna
och avstyrker en motion om att så skall ske.
Jfr reservation 5 (fp) och särskilt yttrande
(mp).

Gällande bestämmelser

Enligt 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen (TF) har
varje svensk medborgare rätt att ta del av allmänna
handlingar. En handling är allmän om den förvaras
hos en myndighet och enligt särskilda regler anses
inkommen dit eller upprättad där. Enligt 1 kap. 8 §
sekretesslagen skall det som föreskrivs i TF om rätt
att ta del av allmänna handlingar hos en myndighet i
tillämpliga delar gälla också hos vissa andra organ.
Vilka dessa organ är anges i bilagan till
sekretesslagen där det också anges vilken verksamhet
hos det enskilda organet som omfattas av hand-
lingsoffentligheten. Om ett organ förs in i
sekretesslagens bilaga måste organet tillämpa
reglerna om handlingsoffentlighet, eventuella
sekretessbestämmelser samt bestämmelserna i 15 kap.
sekretesslagen om registrering och diarieföring.

Bland de organ som räknas upp i bilagan till
sekretesslagen finns Kungliga Skogs- och Lantbruks-
akademien, Regleringsföreningen Svensk fisk,
ekonomisk förening och Stiftelsen Lantbrukarnas
skördeskadeskydd. De verksamheter som för dessa
organs räkning omfattas av bestämmelserna i bilagan
till sekretesslagen har upphört.
Svenska Kennelklubben finns upptagen i bilagan
till sekretesslagen avseende drift av det register
som avses i 2 § lagen (2000:537) om märkning och
registrering av hundar. Från och med den 1 januari
2004 har dock Statens jordbruksverk på uppdrag av
Djurskyddsmyndigheten övertagit driften av
registret.

Propositionen

Regeringen föreslår att Kungliga Skogs- och
Lantbruksakademien, Regleringsföreningen Svensk
fisk, ekonomisk förening, Stiftelsen Lantbrukarnas
skördeskadeskydd och Svenska Kennelklubben inte
längre skall omfattas av bestämmelserna om
handlingsoffentlighet.

Regeringen bedömer att KRAV och Svenska
Demeterförbundet inte bör omfattas av bestämmelserna
om handlingsoffentlighet.
Förslaget och bedömningen avser lydelsen av
bilagan till sekretesslagen.
Regeringen anger som bakgrund till sin bedömning
att KRAV inte bör omfattas av bestämmelserna om
handlingsoffentlighet att KRAV utgör kontrollorgan
för tillsyn av efterlevnaden av en EG-förordning och
att KRAV vid denna tillsyn utövar myndighetsutövning
mot enskild, vilket talar för att låta denna
verksamhet omfattas av handlingsoffentlighet, men
att ett privat kontrollorgan enligt EG-förordningen
inte får röja upplysningar och uppgifter som det
erhåller i sin egenskap av kontrollant för andra än
för den som är ansvarig för den verksamhet som
kontrolleras och för de behöriga offentliga myndig-
heterna. Om kontrollorganet inte iakttar
sekretesskravet skall den behöriga myndigheten
enligt artikel 9.6 d i samma förordning återkalla
sitt godkännande av organet.
Regeringen påpekar att en förpliktelse för ett
organ att tillämpa sekretesslagens regler
förutsätter särskilda administrativa rutiner och för
med sig ökade kostnader. I propositionen hänvisas
till att det enligt förarbetena inte bör övervägas
att införa en ordning som innebär sådana
konsekvenser för ett enskilt rättssubjekt utan att
man får en offentlighet som har någon praktisk
betydelse. Ett skäl till att avstå från att utvidga
handlingsoffentligheten till ett visst organ är
således att insynen i praktiken kraftigt skulle
begränsas eller helt upphävas genom sekretessregler
(prop. 1986/87:151 s. 149 f.).
Sekretessbestämmelsen i den ovan nämnda EG-
förordningen innebär enligt propositionen att ett
införande av KRAV i bilagan till sekretesslagen i
praktiken inte skulle utöka handlingsoffentligheten
hos detta organ. Regeringen anser därför att KRAV
inte bör införas i bilagan.

Motioner

I motion 2003/04:K19 av Helena Bargholtz m.fl. (fp)
yrkande 2 begär motionärerna att regeringen skall
återkomma med förslag som innebär att KRAVs
kontrollverksamhet omfattas av handlingsoffentlighet
enligt sekretesslagen. Motionärerna anser inte att
de skäl som regeringen anför för att inte föreslå
att KRAVs verksamhet skall omfattas av
handlingsoffentlighet till den del den avser
myndighetsutövning är hållbara.

Utskottets ställningstagande

Regeringens förslag att vissa organ inte längre
skall omfattas av reglerna om handlingsoffentlighet
har inte föranlett någon motion. Utskottet
tillstyrker förslaget till ändring i bilagan till
sekretesslagen.

Som regeringen anför skulle ett införande av KRAV
i bilagan föra med sig ökade kostnader men i
praktiken inte utöka handlingsoffentligheten för
organet. Utskottet delar inte uppfattningen i motion
2003/04:K19 (fp) yrkande 2 och föreslår därför att
motionsyrkandet avslås.

Övriga förslag i propositionen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i
de delar som inte berörts ovan i betänkandet.
Förslagen avser bl.a. sekretess till skydd
för uppgifter om enskildas personliga
förhållanden i myndigheters skadereglerande
verksamhet samt sekretessen för säkerhets-
och bevakningsåtgärder.

Sekretess i verksamhet hos myndighet som avser
skadereglering

Gällande bestämmelser

Enligt förordningen (1995:1301) om handläggning av
skadeståndsanspråk mot staten skall sådana anspråk
handläggas av Justitiekanslern (JK) (3 §),
Kammarkollegiet (4 §) eller den centrala
förvaltningsmyndighet inom vars verksamhet skadan
inträffat (5 §). I vissa ärenden om reglering av
personskada skall den handläggande myndigheten
begära yttrande från Statens skaderegleringsnämnd
(11 §). Enligt 10 § kan JK uppdra åt en annan
myndighet att fullgöra de uppgifter JK har enligt
förordningen. JK kan även överta handläggningen av
sådana ärenden.

En myndighet får vidare träffa överenskommelser
med Kammarkollegiet att kollegiet skall överta
myndigheternas risker i ekonomiskt avseende och dess
ansvar för skadereglering (4 § förordningen
[1995:1300] om statliga myndigheters riskhantering
och 4 § förordningen [1993:674] om försäkringsskydd
vid statliga tjänsteresor).
I JK:s verksamhet för att bevaka statens rätt
gäller viss sekretess enligt 11 kap. 4 §
sekretesslagen (1980:100). Om JK får en uppgift från
en annan myndighet och uppgiften är sekretessbelagd
där gäller sekretessen även hos JK. Om uppgiften
förekommer i en handling som har upprättats med
anledning av verksamheten gäller sekretessen hos JK
bara om det kan antas att ett allmänt eller enskilt
intresse lider avsevärd skada eller betydande men om
uppgiften röjs. Om JK får in en uppgift från en en-
skild gäller sekretess till skydd för den enskildes
personliga förhållanden om uppgiften skulle ha varit
sekretessbelagd hos den myndighet som ärendet får
anses avse och det kan antas att den som uppgiften
rör eller någon närstående till honom lider
betydande men om uppgiften röjs.

Propositionen

Regeringen föreslår att sekretess skall gälla i
verksamhet som avser skadereglering för uppgift om
enskilds personliga förhållanden om det kan antas
att den enskilde eller någon närstående till den
enskilde lider betydande men om uppgiften röjs. Om
myndigheten inhämtar en uppgift från en annan myn-
dighet och uppgiften är sekretessbelagd där till
skydd för enskilds intresse, skall samma sekretess
gälla hos den mottagande myndigheten. Om uppgiften
förekommer i en handling som har upprättats med
anledning av verksamheten skall sekretess gälla för
uppgiften hos den mottagande myndigheten bara om det
kan antas att den enskilde lider betydande men om
uppgiften röjs. Sekretessen skall inte gälla beslut
i ärenden.

Den sekretessbestämmelse till skydd för enskild
som gäller hos Brottsoffermyndigheten i ärende om
brottsskadeersättning skall enligt propositionen
kompletteras med en bestämmelse om överföring av
sekretess från andra myndigheter.
Förslagen innebär ändringar i 7 kap. 30 § och en
ny paragraf, 7 kap. 45 §, i sekretesslagen.

IT-säkerhet och sekretess

Gällande bestämmelser

Enligt 5 kap. 2 § 3 sekretesslagen gäller sekretess
för uppgift som lämnar eller kan bidra till
upplysning om säkerhets- eller bevakningsåtgärd med
avseende på bl.a. telekommunikation, om det kan
antas att åtgärden motverkas om uppgiften röjs. Med
telekommunikation avses överföring av telemeddelan-
den med tråd, radio eller liknande metod.
Bestämmelsen kan enligt förarbetena åberopas för att
hålla uppgifter om säkerheten vid datorkommunikation
hemliga, t.ex. i ett allmänt datornät. Syftet med
att skydda telekommunikationer är att förhindra
exempelvis brott mot rikets säkerhet, sabotage eller
brytande av telehemlighet (prop. 1979/80:2 Del A s.
142).

Enligt 5 kap. 2 § 4 sekretesslagen gäller
sekretess för uppgift som lämnar eller kan bidra
till upplysning om säkerhets- eller bevakningsåtgärd
med avseende på behörighet att få tillgång till
upptagning för automatisk databehandling, om det kan
antas att syftet med åtgärden motverkas om uppgiften
röjs. Enligt förarbetena kan denna bestämmelse bara
åberopas för att hemlighålla behörighetskoder,
behörighetsnycklar samt arrangemang och fördelning
av dessa, däremot inte generellt program för hemliga
upptagningar (prop. 1979/80:2 Del A s. 142 f.).
Program kan emellertid ibland hemlighållas med stöd
av 6 kap. 1 § (sekretess för uppgift i myndighets
affärsverksamhet) och 8 kap. 10 § (sekretess till
skydd för enskild som trätt i affärsförbindelse med
myndighet).
Enligt 5 kap. 3 § sekretesslagen gäller sekretess
för uppgift som lämnar eller kan bidra till
upplysning om chiffer, kod eller liknande metod som
har till syfte att underlätta befordran eller
användning i allmän verksamhet av uppgifter utan att
föreskriven sekretess åsidosätts (första punkten)
eller göra det möjligt att kontrollera om data i
elektronisk form har förvanskats (andra punkten), i
båda fallen om det kan antas att metoden motverkas
om uppgiften röjs. Sekretessen enligt första punkten
gör det möjligt att i allmän verksamhet skydda
uppgifter som lämnar eller kan bidra till
upplysningar om t.ex. kryptering. Andra punkten har
anknytning till lagen (2000:832) om kvalificerade
elektroniska signaturer.
Enligt 2 kap. 2 § sekretesslagen gäller sekretess
för uppgift som angår verksamheten för att försvara
landet eller planläggning eller annan förberedelse
av sådan verksamhet eller som i övrigt rör
totalförsvaret, om det kan antas att det skadar
landets försvar eller på annat sätt vållar fara för
rikets säkerhet om uppgiften röjs.

Propositionen

Regeringen föreslår att uppgift som lämnar eller kan
bidra till upplysning om säkerhets- eller
bevakningsåtgärd med avseende på system för
automatiserad behandling av information skall
omfattas av sekretess om det kan antas att syftet
med åtgärden motverkas om uppgiften röjs. Den tyst-
nadsplikt som följer av den nya sekretessregleringen
skall ha företräde framför meddelarfriheten.

Förslaget innebär ändring i 5 kap. 2 §
sekretesslagen.

Sekretess hos utlandsmyndigheterna

Gällande bestämmelser

Ärenden som gäller utlänningars rätt att resa in och
vistas i Sverige brukar sammanfattas under begreppet
utlänningsärenden. En ansökan om uppehållstillstånd
eller om svenskt medborgarskap prövas i första hand
av Migrationsverket som är central
utlänningsmyndighet. Om en ansökan avslås kan
beslutet överklagas till Utlänningsnämnden. De
bestämmelser som Migrationsverket och
Utlänningsnämnden har att tillämpa finns bl.a. i
utlänningslagen (1989:529) och i
utlänningsförordningen (1989:547) samt i lagen
(2001:82) om svenskt medborgarskap.

Bestämmelser om sekretess till skydd för
utlänningar finns i 7 kap. 14 § sekretesslagen.
Enligt andra stycket gäller sekretess i verksamhet
för kontroll över utlänningar bl.a. för uppgift om
enskilds personliga förhållanden, om det inte står
klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde
eller någon honom närstående lider men.

Propositionen

Regeringen föreslår att bestämmelsen om sekretess
till skydd för uppgift om enskilds personliga
förhållanden i verksamhet för kontroll över
utlänningar och i ärende om svenskt medborgarskap
kompletteras med en uttrycklig bestämmelse av
innebörd att denna sekretess även gäller hos
myndighet som lämnar biträde i sådant ärende eller i
sådan verksamhet.

Ändringen föreslås intagen i 7 kap. 14 §
sekretesslagen.

Utskottets ställningstagande

Regeringens förslag i nu berörda delar har inte
föranlett några motioner. Utskottet har inte någon
erinran mot propositionen i dessa delar. Utskottet
noterar att förslaget såvitt avser IT-sekretessen
innebär att tystnadsplikten ges företräde framför
meddelarfriheten. Utskottet delar regeringens
bedömning även i denna del.

Förslagen till ändringar i 5 kap. 2 § och 7 kap.
14 och 30 §§ samt till en ny paragraf, 7 kap. 45 §,
i sekretesslagen tillstyrks.

Utformningen av lagförslagen

Regeringen har föreslagit att ändringarna genomförs
genom dels en lag om ändring i sekretesslagen, dels
två lagar om ändring i lag om ändring i
sekretesslagen. De två sistnämnda lagarna avser
lagrum som omfattas av andra ändringsförslag som
lagts fram för riksdagen innan den nu aktuella
propositionen lades fram. Det ena av dessa avser 14
kap. 2 §, som omfattades av proposition 2003/04:30
Ny smittskyddslag m.m., det andra avser 16 kap. 1 §,
som omfattades av proposition 2002/03:139
Reformerade regler för bank- och
finansieringsrörelse. Ikraftträdandetidpunkten är
densamma för samtliga nu avsedda ändringar.
Lagförslagen i den nu behandlade propositionen har
utformats med hänsyn tagen till förslagen i de två
andra nämnda propositionerna och under
förutsättningen att de antas av riksdagen.

Den ändring i 14 kap. 2 § som föreslogs i
propositionen om ny smittskyddslag har nu antagits
av riksdagen (bet. 2003/04:SoU6, rskr. 2003/04:178)
och utfärdats genom SFS 2004:175. Den ändring i 16
kap. 1 § som föreslogs i propositionen om
reformerade regler för bank- och
finansieringsrörelse har beretts inom
finansutskottet, som i sitt betänkande 2003/04:FiU15
den 4 maj i år tillstyrkt regeringens förslag till
ändring av paragrafen. Riksdagen väntas fatta beslut
i frågan den 12 maj i år.
Konstitutionsutskottet har ovan tillstyrkt
regeringens lagförslag i fråga om både innehåll och
utformning. Utskottets tillstyrkande skall – såvitt
avser utformningen av ändringen i 16 kap. 1 § – ses
mot bakgrund av den angivna förutsättningen att
riksdagen antar det av finansutskottet tillstyrkta
förslaget till ändring i paragrafen.
Utskottet har observerat att återgivningen av
lagtextens nuvarande lydelse i propositionen i några
detaljer inte är helt korrekt. Det gäller delar av
paragrafer där någon ändring inte föreslås.
Utskottet har i bilaga 2 återgivit texten sådan den
framgår av SFS. Utskottet föreslår därutöver en
mindre språklig rättelse i förslaget till ny lydelse
av 12 kap. 2 § sekretesslagen.

Andra sekretessfrågor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker en motion om en ny
sanktionsform för myndigheter för att värna
principen om handlingsoffentlighet.
Jfr reservation 6 (v).
Utskottet avstyrker också motioner om stärkt
sekretess i s.k. IVPA-verksamhet samt för
patientjournaler och inom forskningen.

Sanktionsform för att värna
handlingsoffentligheten

Motion

I motion 2003/04:K319 av Alice Åström m.fl. (v)
yrkande 2 begärs att regeringen skall tillsätta en
utredning om en ny sanktionsform för att värna
principen om handlingsoffentlighet. Motionärerna
anser att det behövs en ny, kännbarare sanktionsform
för myndigheter som handlägger ärenden om att få ut
allmänna handlingar felaktigt, exempelvis en
administrativ förseningsavgift.

Bakgrund

Utskottet behandlade i sitt betänkande 2003/04:KU11
två andra yrkanden i samma motion. Dessa yrkanden
avsåg anvisningar till myndigheterna att utbilda
personalen om den praktiska innebörden av principen
om allmänna handlingars offentlighet och om
obligatorisk utbildning för personal inom offentlig
verksamhet om meddelarfriheten.

Utskottet påminde i betänkandet om att
offentlighetsprincipen är en hörnsten i den svenska
demokratin samt att den regleras i bl.a.
regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och
sekretesslagen. Utskottet hänvisade vidare bl.a.
till den år 2000 genomförda offentlighetskampanjen
Öppna Sverige och till att regeringen i
regleringsbrevet för Statens kvalitets- och
kompetensråd angett att öppenhetsfrågorna skall ingå
i de utbildningar i förvaltningskunskap som
myndigheten tillhandahåller till statstjänstemän.
Utskottet vidhöll i betänkandet sin tidigare
uppfattning att öppenhetsfrågorna bör ägnas stor
uppmärksamhet och att det kan finnas behov av att
överväga ytterligare åtgärder utöver de som redan
vidtagits. Utskottet utgick från att regeringen
delade utskottets bedömning i denna fråga varför det
inte var nödvändigt med ett tillkännagivande.
I samma betänkande behandlade utskottet också
frågan om handläggningstider och dröjsmål hos
myndigheterna. De behandlade motionsyrkandena avsåg
bl.a. en möjlighet att utdöma sanktionsavgift vid
trots mot förvaltningsprocessen, ett system med
straffavgifter för myndigheter om de inte korrigerar
egna misstag inom en angiven tidrymd och införandet
av möjlighet till dröjsmålstalan.
Utskottet hänvisade till att det i april 2003
behandlat motioner om handläggningstider och
dröjsmål hos myndigheter och därvid noterat bl.a.
att olika myndigheter inom ramen för det
förvaltningspolitiska handlingsprogrammet, En
förvaltning i demokratins tjänst
(Justitiedepartementet 2000), ställt ut löften i
form av serviceåtaganden till medborgarna och
företagen om vad de kan förvänta sig eller kräva när
det gäller t.ex. handläggningstider. Utskottet hade
ansett att en generell reglering skulle riskera att
försvåra anpassningen till enskilda myndigheters
förutsättningar. Mot den bakgrunden hade utskottet
vidhållit sin tidigare uppfattning att det inte hade
visat sig föreligga ett generellt behov av att
införa rätt till dröjsmålstalan eller ett system med
tidsgränser för myndighetssvar.
I det nämnda betänkandet ansåg utskottet att en
generell reglering skulle riskera att försvåra
anpassningen till enskilda myndigheters
förutsättningar och hänvisade till att utskottet
tidigare noterat att det inom ramen för det
förvaltningspolitiska programmet pågick arbete med
att utveckla myndigheters service gentemot
medborgarna. Det hade enligt utskottets mening
hittills inte framkommit något som föranledde
utskottet att ändra sin tidigare uppfattning
avseende handläggningstider och dröjsmålstalan.
Utskottet avstyrkte de föreliggande motionerna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill hänvisa till de bedömningar som
gjorts i de ovan nämnda betänkandena och anser att
motion 2003/04:K319 (v) yrkande 2 inte bör leda till
någon åtgärd av riksdagen.

Sekretess i IVPA-verksamhet

Motion

I motion 2003/04:K203 av Rolf Gunnarsson (m) begär
motionären ett tillkännagivande för regeringen om
sekretessregler för IVPA-verksamheten (I Väntan På
Ambulans). Motionären anför att räddningspersonalen
i IVPA-verksamheten inte omfattas av sekretesslagens
bestämmelser.

Bakgrund

Samhällets ansvar för hälso- och sjukvård regleras i
hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL. Med
hälso- och sjukvård avses i lagen åtgärder för att
medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar
och skador. Även sjuktransporter hör till hälso- och
sjukvården. Det är enligt 6 § HSL landstinget som
svarar för att det inom landstinget finns en
ändamålsenlig organisation för att till och från
sjukhus eller läkare transportera personer vilkas
tillstånd kräver att transporten utförs med
transportmedel som är särskilt inrättade för
ändamålet. Landstingen har således det samlade
ansvaret för sjuktransportverksamheten. Ett
landsting har dock möjlighet att sluta avtal med
någon annan om att utföra landstingets uppgifter
enligt HSL med vissa undantag för uppgifter som
innefattar myndighetsutövning.

I förarbetena till lagen (2003:778) om skydd mot
olyckor, som trädde i kraft den 1 januari 2004,
underströks att landstingens ansvar inte innebär att
samtliga landsting måste skaffa alla de personella
och materiella resurser som krävs för att driva
verksamheten i egen regi, utan att det i stället
närmast fick betraktas som en förutsättning att
landstingen har möjlighet att utnyttja resurser som
finns hos andra organ. Sådant utnyttjande kan komma
till stånd efter det att nödvändiga överenskommelser
träffats mellan inblandade parter. Efter
överenskommelse kan t.ex. kommunen medverka med
personal eller särskild utrustning som kommunen har
för räddningstjänst eller annan teknisk verksamhet,
anförs i propositionen (prop. 2002/03:119 s. 84).
Med räddningstjänst avses i lagen om skydd mot
olyckor de räddningsinsatser som staten eller
kommunerna skall ansvara för vid olyckor och
överhängande fara för olyckor för att hindra och
begränsa skador på människor, egendom eller miljön.
Till räddningstjänst hänförs också vissa av de
räddningsinsatser som görs av de statliga
räddningstjänstmyndigheterna enligt särskilda
bestämmelser i lagen utan att det har inträffat
någon olycka eller föreligger överhängande fara för
en olycka. I lagen sägs uttryckligen att den inte
gäller hälso- och sjukvård som avses i HSL.
Samtidigt med lagen om skydd mot olyckor infördes
en ny bestämmelse i sekretesslagen (9 kap. 30 §) som
innebär ett sekretess skall gälla hos kommuner och
statliga myndigheter i verksamhet enligt lagen om
skydd mot olyckor som avser utförande av bl.a.
räddningsinsatser för uppgifter om enskildas
personliga eller ekonomiska förhållanden.
Sekretessen gäller, till skillnad mot vad som gäller
för sekretessen inom hälso- och sjukvården, med rakt
skaderekvisit. Sekretessbestämmelsen omfattar,
enligt vad som också framhölls i propositionen (s.
94), inte uppgifter som räddningstjänstpersonal kan
komma i kontakt med då den ”larmas ut” för att
medverka vid olycksfall eller akuta sjukdomsfall
inom ramen för samarbete om sådan verksamhet som
inletts mellan vissa kommuner och landsting. Ett par
remissinstanser hade framhållit att regler om
sekretess även borde införas för den personal inom
kommunen som enligt avtal med landstingen och utan
att det är räddningstjänst genomför ett första
omhändertagande på en olycksplats. I propositionen
anförde dock regeringen att denna fråga är av
komplex natur och att många aspekter måste beaktas.
Ytterligare överväganden i andra sammanhang var
därför nödvändiga att göra innan en eventuell
reglering i sekretesslagen eller annan därtill
knuten lagstiftning skedde.
Försvarsutskottet behandlade i samband med
propositionen ett par motioner som väckts med
anledning av propositionen och avsåg samma fråga
som den nu aktuella i betänkande 2003/04:FöU2.
Utskottet delade uppfattningen att
sekretessfrågorna i sammanhanget är komplicerade
samt uttalade följande:
De uppdrag som utförs av räddningstjänstpersonal
på uppdrag av landstingen är inte att betrakta
som räddningstjänst och inte heller som hälso-
och sjukvård. Det synes även oklart vilka
uppgifter som räddningstjänstpersonalen får del
av vid dessa uppdrag. Det finns emellertid inte
nu något tillräckligt berett underlag för
utskottets ställningstagande. Utskottet är därför
inte nu berett att ha en uppfattning om hur
sekretessfrågorna bör lösas i sammanhanget.
Utskottet vill därför inte nu tillstyrka
motionerna men förutsätter att regeringen
återkommer till riksdagen i denna fråga om det
visar sig att problem uppstår.

Riksdagen fattade den 12 november 2003 beslut i
enlighet med försvarsutskottets förslag (rskr.
2003/04:24).

Regeringsrätten meddelade den 19 december 2003 dom
(RÅ 2003 ref. 98) i ett mål, där laglighetsprövning
begärts av ett kommunalt beslut att låta lämna anbud
för ambulansverksamhet. Regeringsrätten uttalade att
det, för att en kommun skall kunna avtalsvägen åta
sig att praktiskt utföra en uppgift inom
landstingets ansvarsområde, som grundläggande
villkor gäller att reglerna i 2 kap. 1 §
kommunallagen (1991:900) om gränserna för den
kommunala kompetensen respekteras. En förutsättning
för att en kommun skall kunna engagera sig i
anbudsgivning avseende utförande av
ambulanstransporter är, framhöll Regeringsrätten,
att kommunen disponerar eller avser att införskaffa
erforderliga materiella och personella resurser för
ändamålet. Att bibehålla eller tillskapa en sådan
organisation för att kunna delta i en upphandling av
en tjänst för vilken landstinget svarar utgör enligt
Regeringsrättens mening inte en sådan angelägenhet
av allmänt intresse som kommunen har rätt att
engagera sig i.

Med anledning av domen tillskrev Svenska
Kommunförbundet och Landstingsförbundet i januari
2004 regeringen med begäran om en utredning av
frågan med sikte på att ändra lagstiftningen så att
landstingen och kommunerna kan samverka kring
ambulansverksamhet och andra sjuktransporter.
Utredningen borde enligt förbunden bedrivas så
skyndsamt att riksdagen kan besluta om ändrad
lagstiftning från den 1 januari 2005.
Nyligen har publicerats en departementspromemoria
om kommunal medverkan i landstingets sjuktransporter
(Ds 2004:18). Promemorian remissbehandlas för
närvarande, och remisstiden går ut den 30 juni 2004.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har i november 2003 avslagit motioner med
liknande innehåll som den nu aktuella på förslag av
försvarsutskottet, som ansåg att ett tillräckligt
berett underlag saknades för ställningstagande till
frågan men förutsatte att regeringen återkommer till
riksdagen i frågan om det visar sig att problem
uppstår.

Konstitutionsutskottet anser inte att riksdagen nu
bör frångå denna bedömning utan anser att
erfarenheter av den nya lagstiftningen om
räddningstjänst bör avvaktas och förutsätter att
regeringen följer frågan och återkommer till
riksdagen om detta visar sig påkallat. Utskottet
avstyrker därmed motion 2003/04:K203 (m).

Försäkringsbolags tillgång till journaler

Motion

I motion 2003/04:K368 av Carina Moberg (s) begärs
ett tillkännagivande om behovet av en översyn av
möjligheterna att inskränka rätten för icke
offentliga aktörer att få tillgång till
barnavårdscentralernas journaler. Motionären
kritiserar att föräldrar kan förledas att, ofta
omedvetet, skriva under avtal där de godkänner att
försäkringsbolag kan få tillgång till ett barns
journal hos barnavårdscentralen.

Bakgrund

Lagutskottet har behandlat motioner av samma
innebörd i sitt betänkande 2003/04:LU9.

Lagutskottet erinrade om att Statens medicinsk-
etiska råd (Smer) i december 2002 i ett yttrande
till regeringen behandlat frågan om
försäkringsbolagens hantering av journaluppgifter.
Av yttrandet framgår att Smer anser att
försäkringsbolagens tillgång till och hantering av
journaluppgifter rymmer problem för den personliga
integriteten, för förtroendet för hälso- och
sjukvården samt, i den mån försäkringsbeslut kan
baseras på felaktig användning av journaluppgifter,
även för rättssäkerheten. Försäkringsbolagens
möjlighet att ta del av oredigerade journaler kan,
enligt Smer, även påverka journalföringen på ett för
patientsäkerheten menligt sätt. Smer föreslår att
regeringen utreder förutsättningarna för att
begränsa försäkringsbolagens möjligheter att använda
generella fullmakter att inhämta upplysningar från
läkare och sjukhus. Vidare föreslår Smer att
regeringen utreder förutsättningarna för att helt
avskära möjligheten till fullmakter avseende
tillgång till journaler förda i hälsoövervakande
syfte inom barnhälsovården och skolhälsovården. –
Enligt vad lagutskottet erfarit hade
Regeringskansliet i december 2003 gett en sakkunnig
person i uppdrag att biträda Regeringskansliet med
att belysa de frågeställningar som tagits upp i
Smers yttrande.
Lagutskottet kunde mot bakgrund av det redovisade
konstatera att det för närvarande pågår ett arbete
inom Regeringskansliet i enlighet med
motionsönskemålen och att någon anledning för
riksdagen att föregripa resultatet av detta arbete
inte förelåg. Utskottet föreslog riksdagen att med
det anförda avslå de föreliggande motionerna.
Riksdagen följde utskottets förslag.
Det nämnda uppdraget (Ju 2004:C) skall, enligt vad
konstitutionsutskottet inhämtat, redovisas senast
den 15 mars 2005.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår med hänvisning till lagutskottets
redovisade bedömning att riksdagen avslår motion
2003/04:K368 (s).

Forskningssekretess

Motion

I motion 2003/04:K379 av Mia Franzén (fp) begärs
tillkännagivanden om dels vikten av en noggrann
översyn av gällande lagstiftning och dess
tillämpning kring sekretess och handlingars
offentlighet, särskilt vad gäller medicinsk
forskning (yrkande 1), dels vikten av att översynen
utmynnar i förslag till åtgärder som tydliggör
undersökningspersoners rätt till sekretess,
omfattande talerätten i dessa mål, i förhållande
till vikten av handlingars offentlighet (yrkande 2).
Motionären kritiserar ett avgörande av Kammarrätten
i Göteborg om rätten att ta del av
forskningsmaterial i en psykologisk undersökning.

Bakgrund

I 7 kap. sekretesslagen finns bestämmelser om
sekretess med hänsyn till skyddet för enskilds
personliga förhållanden. Flera av bestämmelserna
innehåller ett s.k. omvänt skaderekvisit, vilket
innebär en presumtion för sekretess. Av 7 kap. 1 §
framgår att sekretess gäller inom hälso- och
sjukvården för uppgift om enskilds hälsotillstånd
eller andra personliga förhållanden, om det inte
står klart att uppgiften kan röjas utan att den
enskilde eller någon honom närstående lider men.

Enligt 7 kap. 13 § sekretesslagen gäller sekretess
för uppgift som hänför sig till psykologisk
undersökning vilken utförs för forskningsändamål, om
det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att
den som uppgiften rör eller någon honom närstående
lider men. Enligt 13 kap. 3 § sekretesslagen gäller,
då en myndighet i sin forskningsverksamhet från en
annan myndighet erhåller en uppgift som är
sekretessbelagd där, sekretessen också hos den
mottagande myndigheten.
I 7 kap. 16 § sekretesslagen framgår att sekretess
gäller för personuppgift, om det kan antas att ett
utlämnande skulle medföra att uppgiften behandlas i
strid med personuppgiftslagen (1998:204).
Enligt 14 kap. 10 § sekretesslagen kan en
myndighet vid utlämnande av en uppgift till en
enskild mottagare i vissa fall ställa upp förbehåll
som inskränker mottagarens rätt att lämna uppgiften
vidare eller utnyttja den.
Enligt 2 kap. 15 § tryckfrihetsförordningen och 15
kap. 7 § sekretesslagen kan den som begärt att få ta
del av en handling föra talan mot beslut, varigenom
denna begäran avslagits eller bifallits med
förbehåll som inskränker sökandens rätt att yppa
handlingens innehåll eller annars förfoga över den.
I fråga om överklagande av beslut varigenom en
myndighet har avslagit en enskilds begäran att få ta
del av en handling eller har lämnat ut en handling
med förbehåll för den enskilde gäller att
överklagande – utom i vissa undantagsfall – får
göras av sökanden (2 kap. 15 §
tryckfrihetsförordningen, 15 kap. 7 §
sekretesslagen).
Sedan den 1 januari 2004 gäller lagen (2003:460)
om etikprövning av forskning som avser människor
(prop. 2002/03:50, bet. 2002/03:UbU18, rskr.
2002/03:213). Etikprövningslagen gäller bl.a.
forskning som innefattar behandling av känsliga
personuppgifter enligt 13 § personuppgiftslagen
(1998:204), om forskningspersonen inte har lämnat
sitt uttryckliga samtycke till behandlingen.
Forskning som omfattas av etikprövningslagens
tillämpningsområde får utföras bara om den har
godkänts vid en etikprövning som utförs av en
självständig etikprövningsnämnd. De möjligheter
forskaren tidigare har haft enligt 19 § första
stycket personuppgiftslagen att själv tillämpa
avvägningsnormen (efter förhandsanmälan till
Datainspektionen) för om behandling av känsliga
personuppgifter är godtagbar, har tagits bort. Det
är i stället nämnderna som har att ta ställning till
behandlingen av känsliga personuppgifter. Grunderna
för den avvägningsnorm som tidigare fanns i 19 §
första stycket personuppgiftslagen har förts in i 9
och 10 §§ etikprövningslagen utan att någon saklig
ändring avsetts.
Bestämmelserna om behandling av känsliga
personuppgifter för statistikändamål har behållits
oförändrade.

I det ärende som motionen avser hade två personer
var för sig begärt att få ta del av vissa handlingar
i ett forskningsmaterial som innehåller uppgifter om
enskilda personers hälsotillstånd och som utgjordes
av bl.a. testresultat och intervjusvar. Göteborgs
universitet avslog begäran med hänvisning till 7
kap. 1 och 13 §§ samt 13 kap. 3 § sekretesslagen.

Kammarrätten i Göteborg beslutade i två domar den
6 februari 2003 att sökandena skulle få ta del av de
handlingar som de begärt att få del av och att
Göteborgs universitet skulle fastställa de förbehåll
som därvid skulle gälla till skydd för enskildas
intressen. Resning i målen begärdes hos
Regeringsrätten av Göteborgs universitet, av den
person som var ansvarig för det vid Göteborgs
universitet förvarade forskningsmaterialet och av
fadern till ett av de barn som omfattades av
forskningsprojektet.
Regeringsrätten avvisade i avgöranden den 4 april
2003 samtliga de tre resningsansökningarna (RÅ
2003 ref. 18). Regeringsrätten hänvisade till att
annan än sökanden inte är behörig att överklaga
ett beslut rörande utlämnande av allmän handling
och att den grundläggande frågan var om annan
kunde få sin talan prövad inom ramen för
tillämpning av det extraordinära rättsmedlet
resning. Regeringsrätten uttalade i denna fråga
bl.a. följande:
Den fragmentariska regleringen av detta institut
i 11 kap. 11 § regeringsformen och 37 b §
förvaltningsprocesslagen (1971:291) saknar helt
bestämmelser om vem som har rätt att ansöka om
resning. Enligt doktrin och praxis gäller som
huvudregel, att förutsättningarna för sådan
talerätt överensstämmer med dem som uppställts
för rätt att överklaga i ordinär väg, dvs. att
det angripna beslutet angår klaganden/sökanden
och gått honom emot (jfr 33 §
förvaltningsprocesslagen). Talerätt tillkommer
således i första hand den som varit part i det
genom det lagakraftvunna beslutet avgjorda
ärendet eller som, utan att inta formlig
partsställning, på ett inte alltför obetydligt
sätt berörs av beslutets verkningar; beträffande
sistnämnda kategori av s.k. intressenter krävs
ytterligare att dessa personers intresse i saken
på något sätt erkänts av rättsordningen, t.ex.
genom bestämmelser om att de skall beredas
tillfälle att yttra sig, innan beslut fattas,
eller att vid besluts meddelande på annat sätt
hänsyn skall tas till av dem företrädda
intressen. Det sagda gäller inte endast då
beslutet vunnit laga kraft, eftersom
överklagandetiden utgått, utan också då sökanden
i resningsärendet genom ett uttryckligt
författningsstadgande frånkänts överklaganderätt
men i och för sig berörs av beslutets verkningar
på ett sådant sätt att han – om
författningsstadgandet inte funnits – haft
klagorätt.
– – –
Vad särskilt gäller ärenden om utlämnande av
allmän handling bör framhållas att lagstiftaren
på ett otvetydigt sätt prioriterat intresset av
att handlingar tillhandahålls – eller, om man så
vill, av offentlighetsprincipens effektivitet –
framför andra, skyddsvärda enskilda och allmänna
intressen. I lagstiftningssammanhang framförda
önskemål om att klagorätten borde utvidgas, så
att t.ex. intresset av att motverka intrång i
personlig integritet eller intresset av en
allsidig prejudikatbildning genom ett
överklagande kunde bevakas av den som blir
lidande av att en handling utlämnas eller av ett
allmänt ombud, har bestämt avvisats (prop.
1975/76:160 s. 203 f. och prop. 1979/80:2 Del A
s. 363). Mot denna bakgrund kan det normalt inte
bli fråga om att ge företrädare för intressen,
som kolliderar med sökandens möjlighet att
resningsvägen få till stånd den överprövning som
överklagandereglerna på området förvägrar dem.
För att sådan talerätt skall medges måste
erfordras mycket speciella skäl, knutna till ett
alldeles exceptionellt enskilt fall. (Ett sådant
fall skulle kunna vara, att det organ som av
domstol förelagts att utlämna en handling hävdar,
att det över huvud inte utgör någon myndighet och
därför inte omfattas av lagregleringen om
allmänna handlingar; jfr RÅ 1984 2:101 och
Ragnemalm i FT 1985 s. 116 ff. ang.
löntagarfondernas talerätt.)

Regeringsrätten fann att Göteborgs universitet, även
om det hade att bevaka intressen som berördes av
kammarrättens dom, saknade rätt att ansöka om
resning i målet.

Regeringsrätten ansåg vidare att den person som
var ansvarig för forskningsmaterialet, även om han
indirekt, bl.a. genom åtaganden i förhållande till
de personer som omfattades av undersökningen,
berördes av domen, inte hade något sådant av
rättsordningen erkänt intresse i saken som gav honom
rätt att ansöka om resning i målet.
Även i fråga om fadern till ett av de barn som
omfattades av forskningsprojektet fann
Regeringsrätten att han, även om hans intresse i
saken skulle anknyta till någon av sekretesslagens
skyddsregler, saknade rätt att ansöka om resning i
målet.
I sina överväganden i denna del ansåg
Regeringsrätten att det fick anses klart att
fadern, som uppgivit att forskningsmaterialet
innefattade integritetskänsliga medicinska och
psykologiska uppgifter rörande barnet och
familjen i övrigt, på ett inte obetydligt sätt
berördes av kammarrättens beslut att – med
förbehåll – lämna ut materialet till utomstående.
Regeringsrätten hänvisade till att detta inte var
tillräckligt för att en person, som inte varit
part i det genom lagakraftvunna avgörandet
avgjorda ärendet, skulle få en resningsansökan
prövad samt anförde vidare:
För talerätt krävs enligt de i doktrin och praxis
utbildade riktlinjerna också att en sådan persons
intresse i saken på något sätt erkänts av
rättsordningen. Hur ett sådant erkännande skall
komma till uttryck är inte närmare fixerat och
inte heller kan kriteriet förutsättas ha exakt
samma innebörd i alla måltyper. Vid bestämmandet
av omfattningen av en i författning helt
oreglerad rätt att anlita ett extraordinärt
rättsmedel måste hänsyn tas till det rättsliga
sammanhang i vilket talerättsfrågan aktualiseras.
Sekretesslagens primära syfte är att skydda
olika allmänna och enskilda intressen, som skulle
kunna skadas om den i tryckfrihetsförordningen
stadgade rätten att ta del av allmänna handlingar
undantagslöst skulle gälla. Var och en som berörs
av t.ex. de i 7 kap. sekretesslagen intagna
bestämmelserna om sekretess med hänsyn till
skyddet för enskilds personliga förhållanden
skulle därför kunna sägas ha ett av
rättsordningen erkänt intresse i ärenden rörande
tillämpning av dessa regler.
Som ovan framhållits baseras emellertid den
grundlagsförankrade offentlighetsprincipen på
motstående övergripande intressen, som motiverar
att talerätten i resningsärenden rörande
utlämnande av allmänna handlingar blir mera
begränsad än vad som annars gäller (t.ex. i
namnärenden enligt Regeringsrättens nämnda
avgörande den 4 april 2003). Principen bör vara
att den som i tryckfrihetsförordningen är
utesluten från rätten att överklaga beslut i
utlämnandeärenden inte heller ges möjlighet att
få till stånd en överprövning resningsvägen. Om
ett på nyssnämnt sätt från sekretesslagen härlett
skyddsintresse vore tillräckligt för att grunda
talerätt i resningsärende, skulle
offentlighetsprincipen förlora i genomslagskraft.
Kretsen av presumtiva taleberättigade skulle med
ett sådant synsätt bli synnerligen vid och
obestämd. Den av lagstiftaren konsekvent värnade
effektivitet som följer av inskränkningen i
klagorätten skulle – särskilt om ett utlämnande
hindrades genom inhibitionsbeslut – äventyras.

Av det sagda följde enligt Regeringsrätten att den
sökande i resningsärendet, även om hans intresse i
saken skulle anknyta till någon av sekretesslagens
skyddsregler, saknade rätt att ansöka om resning i
målen.

Utskottets ställningstagande

Offentlighetsprincipen, som innefattar bl.a. rätten
att ta del av allmänna handlingar, har som
understrukits ovan en mycket stark ställning inom
det svenska samhället och utgör en av betingelserna
för den fria demokratiska åsiktsbildningen.
Lagstiftaren har som Regeringsrätten anfört i det
refererade avgörandet på ett otvetydigt sätt
prioriterat intresset av att handlingar
tillhandahålls – eller, om man så vill, av
offentlighetsprincipens effektivitet – framför
andra, skyddsvärda enskilda och allmänna intressen.

Reglerna om rätten att ta del av allmänna
handlingar balanseras av regler om
sekretessprövning, som innefattar även möjligheten
att ställa upp förbehåll då handlingar lämnas ut.
Utskottet finner inte skäl att med anledning av
motion 2003/04:K379 yrkandena 1 och 2 aktualisera en
översyn av de gällande reglerna. Motionen avstyrks.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

1. Sekretess för fotografier i offentliga
register (punkt 1)

av Gustav Fridolin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till dels lag
om ändring i sekretesslagen (1980:100), såvitt avser
7 kap. 15 §, dels lag om ändring i lagen (2004:175)
om ändring i sekretesslagen (1980:100). Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:K18 och avslår
motion 2003/04:K282.

Ställningstagande

Regeringen nämner i propositionen att det enligt
utredningspromemorian inte i mer än möjligtvis några
enstaka fall kan beläggas att publicering eller
privat registrering av fotografier ur offentliga
register har medverkat till att enskilda utsatts för
brottsligt angrepp. Det faktiska behovet av den
förstärkta sekretessen är sålunda inte uttömmande
utrett eller också är behovet ringa. Att vissa
former av publiceringar och registreringar kan
upplevas som obehagliga och hotfulla för den
enskilde är ett obehag som jag anser skall tas på
stort allvar. Att förstärka sekretessen anser jag
emellertid vara en varken ändamålsenlig eller
proportionell åtgärd.

Regeringen har enligt min uppfattning inte
presenterat hållbara skäl för att stärka sekretessen
och därmed inskränka handlingsoffentligheten till
men för massmediers och andra intressenters
möjlighet att belysa och granska samhället, dess
aktörer och makthavare. Åtgärden kan tvärtom gynna
antidemokratiska krafter som ägnar sig åt
verksamheter som inte tål granskning och
offentlighet.
Det omvända skaderekvisitet kan antas leda till
tidsutdräkt till men för nyhetsbevakningen, och det
är föga lämpligt att pröva skälen bakom en för
journalistiskt ändamål inkommen förfrågan om att få
ut ett foto. Enligt min mening måste det rimligtvis
vara en angelägenhet för medierna själva att ta
ställning till nyhetsvärdet, allmänintresset och
behovet av bildpublicering, och övertramp får
påtalas på gängse vis.
Med hänsyn till det anförda bör propositionen i
berörd del, som begärs i motion 2003/04:K18, avslås.

2. Sekretess för uppgifter om ordningsvakter
och väktare (punkt 2)

av Helena Bargholtz (fp), Tobias Krantz (fp) och
Kerstin Lundgren (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i sekretesslagen (1980:100), såvitt avser 7
kap. 46 §, med den ändringen att ordet ”femtio” i
paragrafens sista stycke skall bytas ut mot ”tjugo”.
Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:K19 yrkande
1.

Ställningstagande

Enligt vår uppfattning kan skyddsintresset i detta
fall, som anförs i motion 2003/04:K19, inte rimligen
motivera att sekretesstiden för uppgifter om
ordningsvakter och väktare skall kunna överstiga
tjugo år. Riksdagen bör därför besluta om en sådan
längsta tid.

3. Sekretess under förundersökning (punkt 3)

av Gunnar Hökmark (m), Henrik S Järrel (m) och
Nils Fredrik Aurelius (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i sekretesslagen (1980:100), såvitt avser 9
kap. 17 §, med den ändringen att paragrafen erhåller
den i bilaga 3 som reservanternas förslag betecknade
lydelsen samt avslår förslaget såvitt avser 12 kap.
2 § och 14 kap. 10 §. Därmed bifaller riksdagen
delvis motion 200304:K20 yrkandena 1 och 2 samt
avslår motion 2003/04:Ju392 yrkande 2.

Ställningstagande

Som anförs i motion 2003/04:K20 (m) måste hänsyn tas
till enskildas behov av skydd för uppgifter om deras
personliga och ekonomiska förhållanden. Regeringens
strävan att öka öppenheten vid domstolarna är
lovvärd, men inte minst de problem som mediernas
agerande i samband med olika rättsprocesser kan
utgöra för enskilda måste beaktas. Enligt vår
uppfattning bör hänsynen till enskildas integritet
vid den intresseavvägning det här är fråga om
tillmätas störst vikt och regeringens förslag i
denna del bör därför avslås.

Undantaget från sekretessen i förhållande till
skadelidande vid trafikolycka bör vidgas så
som regeringen föreslagit.

4. Översyn av offentlighetsprincipen (punkt 4)

av Gunnar Hökmark (m), Henrik S Järrel (m) och
Nils Fredrik Aurelius (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen ger som sin mening regeringen till känna
vad som anförs i reservation 4. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:K348 yrkande 4.

Ställningstagande

Uppgifter om enskilda människor som behövs som
underlag för offentliga beslut och därför tas in i
allmänna handlingar är underkastade
offentlighetsprincipen. Det är mot den bakgrunden
viktigt att slå fast att offentlighetsprincipen inte
är till för att öka insynen – vare sig den
offentliga maktens eller andra medborgares – i
enskilda medborgares levnadsvillkor och personliga
förhållanden. Den är till för att medborgarna skall
kunna kontrollera makten, inte tvärtom.

Det är delvis den tekniska utvecklingen som har
inneburit att offentlighetsprincipen har kunnat
utnyttjas för andra ändamål än de för vilka den är
avsedd. För att undvika detta menar vi att
offentlighetsprincipens syfte måste ses över och
preciseras. Offentlighetsprincipen bör inriktas på
förvaltningskontroll.
Ett alltför svagt skydd av sekretessen under t.ex.
en förundersökning har enligt vår uppfattning inte
någon fördel ur perspektivet att den offentliga
makten skall kontrolleras. Det drabbar bara den
enskilde och rättssäkerheten. Det finns därför skäl
att pröva hur och under vilka former skyddet av den
enskildes sekretess skall kunna stå starkare.
Regeringen bör, som begärs i motion 2003/04:K348,
lägga fram förslag i enlighet med det anförda.

5. Handlingsoffentlighet hos KRAV (punkt 8)

av Helena Bargholtz (fp) och Tobias Krantz (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen ger som sin mening regeringen till känna
vad som anförs i reservation 5. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:K19 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi anser att regeringens skäl för att KRAV inte
skall omfattas av bestämmelserna i sekretesslagens
bilaga inte är hållbara. Regeringen bör därför, som
anförs i motion 2003/04:K19, återkomma till
riksdagen med förslag som innebär att organets
kontrollverksamhet förs in under bestämmelserna.

6. Sanktionsform för att värna
handlingsoffentligheten (punkt 9)

av Mats Einarsson (v) och Gustav Fridolin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen ger som sin mening regeringen till känna
vad som anförs i reservation 6. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:K319 yrkande 2.

Ställningstagande

Som anförs i motion 2003/04:K319 (v) behövs en ny
sanktionsform för att värna principen om
handlingsoffentlighet. Med tanke på principens
betydelse i vårt samhälle bör myndigheter som
handlägger ärenden om att få ut allmänna handlingar
kunna drabbas av någon form av kännbar sanktion. Ett
exempel på en sådan sanktion är en administrativ
förseningsavgift.

Regeringen bör, som begärs i motionen, tillsätta
en utredning om lämplig sanktionsform. Riksdagen bör
ge regeringen det anförda till känna som sin mening.

Särskilt yttrande

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttrande. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Handlingssekretess hos KRAV (punkt 8)

av Gustav Fridolin (mp).
Jag anser att KRAV bör föras in i bilagan till
sekretesslagen och att organets verksamhet till den
del den avser myndighetsutövning således omfattas av
bestämmelserna om bl.a. handlingsoffentlighet. En
sådan åtgärd skulle emellertid kräva tillskott av
resurser, och jag avstår mot denna bakgrund från att
reservera mig.
Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

2003/04:93 Några frågor om sekretess m.m.:

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

2. lag om ändring i lagen (2004:000) om ändring i
sekretesslagen (1980:100),

3. lag om ändring i lagen (2004:000) om ändring i
sekretesslagen (1980:100).

Följdmotioner

2003/04:K18 av Gustav Fridolin (mp):

Riksdagen avslår regeringens förslag att stärka
sekretessen för fotografier av enskilda personer i
offentliga register.

2003/04:K19 av Helena Bargholtz m.fl. (fp):

1. Riksdagen godkänner propositionens förslag om 7
kap. 46 § sekretesslagen med den ändringen att
sekretessen enligt denna paragraf, i fråga om
uppgift i allmän handling, skall gälla i högst
tjugo år.

2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med
förslag rörande handlingsoffentlighet i
kontrollverksamhet hos organisationen KRAV.

2003/04:K20 av Gunnar Hökmark m.fl. (m):

1. Riksdagen avslår förslaget om ändring i 9 kap. 17
§ sekretesslagen (1980:100) i enlighet med vad som
anförs i motionen.

2. Riksdagen avslår förslaget om ändring i 12 kap. 2
§ sekretesslagen (1980:100) i enlighet med vad som
anförs i motionen.

Motioner från allmänna motionstiden
2003

2003/04:K203 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om sekretessregler för IVPA-
verksamheten.

2003/04:K282 av Ulla Wester (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av att pröva värdet
av ett för alla tillgängligt passarkiv.

2003/04:K319 av Alice Åström m.fl. (v):

2. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en
utredning om en ny sanktionsform för att värna
principen om handlingsoffentlighet.

2003/04:K322 av Bo Bernhardsson och Marie Granlund
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om att lagstiftningen ses
över med sikte på att erbjuda tryggare förhållanden
under rättsprocessen för den som hotas eller drabbas
av våldsbrott.

2003/04:K348 av Gunnar Hökmark m.fl. (m):

4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om offentlighetsprincipen i enlighet med
vad som anförs i motionen.

2003/04:K368 av Carina Moberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en översyn av möjligheterna
att inskränka rätten för icke offentliga aktörer att
få tillgång till barnavårdscentralernas journaler.

2003/04:K379 av Mia Franzén (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av en
noggrann översyn av gällande lagstiftning och dess
tillämpning kring sekretess och handlingars
offentlighet, särskilt vad gäller medicinsk
forskning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att
översynen utmynnar i förslag till åtgärder som
tydliggör undersökningspersoners rätt till
sekretess, omfattande talerätten i dessa mål, i
förhållande till vikten av handlingars
offentlighet.

2003/04:K383 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en översyn av
sekretesslagens bestämmelser vid förundersökningar
och i samband med rättegångar.

2003/04:Ju392 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skaderekvisitet
gällande sekretessprövning av förundersökning skall
ändras till rakt skaderekvisit.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

1. Förslag till lag om ändring i
sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen
(1980:100)[1]
dels att 5 kap. 2 §, 7 kap. 11, 14, 15 och 30 §§,
9 kap. 16 och 17 §§, 12 kap. 2 §, 14 kap. 10 § samt
bilagan till lagen skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya
paragrafer, 7 kap. 45 och 46 §§, av följande
lydelse.

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
5 kap.
2 §[2]
-----------------------------------------------------
Sekretess gäller för Sekretess gäller för
uppgift som lämnar eller uppgift som lämnar eller
kan bidra till upplysning kan bidra till upplysning
om säkerhets- eller om säkerhets- eller
bevakningsåtgärd med bevakningsåtgärd med
avseende på avseende på
1. byggnader eller andra 1. byggnader eller andra
anläggningar, lokaler anläggningar, lokaler
eller inventarier, eller inventarier,
2. tillverkning, 2. tillverkning,
förvaring, utlämning förvaring, utlämning
eller transport av pengar eller transport av pengar
eller andra värdeföremål eller andra värdeföremål
samt transport eller samt transport eller
förvaring av vapen, förvaring av vapen,
ammunition, sprängämnen, ammunition, sprängämnen,
klyvbart material eller klyvbart material eller
radioaktivt avfall, radioaktivt avfall,
3. telekommunikation, 3. telekommunikation
eller system för automa-
tiserad behandling av
information,
4. behörighet att få
tillgång till upptagning 4. behörighet att få
för automatisk data- tillgång till upptagning
behandling eller annan för automatiserad
handling, behandling eller annan
handling,
5. den civila luftfarten
eller den civila 5. den civila luftfarten
sjöfarten, eller den civila
sjöfarten,
om det kan antas att
syftet med åtgärden om det kan antas att
motverkas om uppgiften syftet med åtgärden
röjs. motverkas om uppgiften
röjs.
-----------------------------------------------------
**FOOTNOTES**
[1]: Lagen omtryckt 1992:1474.
[2]: Senaste lydelse 2004:80.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
7 kap.
11§[3]
-----------------------------------------------------
Sekretess gäller i Sekretess gäller i
myndighets myndighets
personalsociala personalsociala
verksamhet för uppgift verksamhet för uppgift
som hänför sig till som hänför sig till
psykologisk undersökning psykologisk undersökning
eller behandling och för eller behandling och för
uppgift om enskilds uppgift om enskilds
personliga förhållanden personliga förhållanden
hos psykolog, hos psykolog,
personalkonsulent eller personalkonsulent eller
annan sådan annan sådan
befattningshavare som befattningshavare som
särskilt har till uppgift särskilt har till uppgift
att bistå med råd och att bistå med råd och
hjälp i personliga ange- hjälp i personliga ange-
lägenheter, om det inte lägenheter, om det inte
står klart att uppgiften står klart att uppgiften
kan röjas utan att den kan röjas utan att den
som uppgiften rör eller som uppgiften rör eller
någon närstående till någon närstående till
den enskilde lider men. honom eller henne lider
men.
Sekretess gäller i
verksamhet som avses i Sekretess gäller i
första stycket för annan verksamhet som avses i
uppgift om enskilds första stycket för annan
personliga förhållanden uppgift om enskilds
än som där nämns, om det personliga förhållanden
kan antas att den än som där nämns, om det
enskilde eller någon kan antas att den
närstående till honom enskilde eller någon
eller henne lider men om närstående till den
uppgiften röjs. enskilde lider men om
uppgiften röjs.
-----------------------------------------------------
Sekretess gäller i myndighets personaladministrativa
verksamhet i övrigt för uppgift om enskilds
hälsotillstånd och för sådan uppgift om enskilds
personliga förhållanden som hänför sig till ärende
om omplacering eller pensionering av anställd, om
det kan antas att den enskilde eller någon
närstående till den enskilde lider men om uppgiften
röjs. Sekretessen gäller dock inte i ärende om
anställning eller disciplinansvar och inte heller
för beslut i annat ärende som avses i detta stycke.
-----------------------------------------------------
**FOOTNOTES**
[3]: Senaste lydelse 2004:101.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
Sekretess gäller i annat Sekretess gäller i annat
fall än som avses i fall än som avses i
första–tredje styckena i första–tredje styckena i
myndighets myndighets
personaladministrativa personaladministrativa
verksamhet för uppgift om verksamhet för uppgift om
enskilds personliga enskilds personliga
förhållanden, om det kan förhållanden, om det kan
antas att den enskilde antas att den enskilde
eller någon närstående eller någon närstående
till den enskilde utsätts till den enskilde utsätts
för våld eller annat för våld eller annat
allvarligt men om allvarligt men om
uppgiften röjs. Vidare uppgiften röjs. Vidare
gäller hos Riksdagens gäller hos Riksdagens
ombudsmän sekretess i ombudsmän sekretess i
myndighetens personal- myndighetens personal-
administrativa verksamhet administrativa verksamhet
för uppgift om enskilds för uppgift om enskilds
bostadsadress, hemtele- bostadsadress, hemtele-
fonnummer och personnum- fonnummer, personnummer
mer, om det inte står och andra jämförbara
klart att uppgiften kan uppgifter avseende perso-
röjas utan att den nalen, uppgift i form av
enskilde eller någon fotografisk bild som
närstående till den utgör underlag för
enskilde lider men. tjänstekort samt uppgift
Motsvarande sekretess om närstående till
gäller, i den utsträck- personalen, om det inte
ning regeringen föreskri- står klart att uppgiften
ver, hos myndighet där kan röjas utan att den
personalen särskilt kan som uppgiften rör eller
riskera att utsättas för någon närstående till ho-
våld eller annat nom eller henne lider
allvarligt men. men. Motsvarande
sekretess gäller, i den
utsträckning regeringen
föreskriver det, hos myn-
dighet där personalen
särskilt kan riskera att
utsättas för våld eller
annat allvarligt men.
Om en myndighets
personaladministrativa
verksamhet till viss del
utförs av en annan myn-
dighet, gäller sekre-
tessen enligt
första–fjärde styckena i
tillämpliga delar även
hos den myndigheten.
-----------------------------------------------------
Sekretess gäller för uppgift i tjänstgöringsomdöme
som upprättats inom utrikesförvaltningen.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller
sekretessen i högst femtio år.
7 kap.
14 §[4]
Sekretess gäller för uppgift som rör utlänning, om
det kan antas att röjande av uppgiften skulle
medföra fara för att någon utsätts för övergrepp
eller annat allvarligt men som föranleds av
förhållandet mellan utlänningen och utländsk stat
eller myndighet eller organisation av utlänningar.

**FOOTNOTES**
[4]: Senaste lydelse 2002:1124.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
Utöver vad som följer av första stycket gäller sekretess i
verksamhet för kontroll över utlänningar och i
ärende om svenskt medborgarskap för uppgift om
enskilds personliga förhållanden, om det inte står
klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde
eller någon närstående till den enskilde lider men.
I verksamhet för kontroll över utlänningar gäller
sekretess också för anmälan eller annan utsaga av
enskild, om det kan antas att fara uppkommer för att
den som har gjort anmälan eller avgivit utsagan
eller någon närstående till honom eller henne
utsätts för våld eller annat allvarligt men om
uppgiften röjs. Beträffande beslut i ärende som
avses i detta stycke gäller sekretessen dock endast
för uppgifter i skälen.
-----------------------------------------------------
Sekretessen enligt andra
stycket gäller även hos
myndighet som lämnar
biträde i ett ärende
eller verksamhet som
avses där.
-----------------------------------------------------
Utöver vad som följer av första stycket gäller
sekretess hos Integrationsverket
1. i ärende om statlig ersättning för kostnader för
mottagande av flyktingar och andra skyddsbehövande
som beviljats uppehållstillstånd och av personer som
beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning
till sådana utlänningar och
2. i verksamhet som avser medverkan till bosättning
för personer som omfattas av 1,
för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om
det kan antas att den enskilde eller någon
närstående till den enskilde lider men om uppgiften
röjs.
Utöver vad som följer av första stycket gäller
sekretess hos Totalförsvarets pliktverk och Migra-
tionsverket i verksamhet som avser mottagande och
vidarebefordran av upplysningar m.m. om krigsfångar
och andra skyddade personer som avses i Genèvekon-
ventionerna den 12 augusti 1949 rörande skydd för
offren i internationella väpnade konflikter och
tilläggsprotokollen till konventionerna, för uppgift
om enskilds vistelseort, hälsotillstånd eller andra
personliga förhållanden, om det inte står klart att
uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller
någon närstående till den enskilde lider men.
Sekretess gäller, i den mån riksdagen har godkänt
avtal om detta med främmande stat eller
mellanfolklig organisation, för uppgifter som avses
i första och andra styckena och som en myndighet
fått enligt avtalet. Föreskrifterna i 14 kap. 1–3 §§
får i fråga om denna sekretess inte tillämpas i
strid med avtalet.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller
sekretessen i högst femtio år.

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
Utan hinder av sekretess Utan hinder av sekretess
enligt första eller enligt första eller femte
fjärde stycket eller en- stycket eller enligt
ligt 2 kap. 1 eller 2 § 2 kap. 1 eller 2 § får
får uppgifter som avses i uppgifter som avses i
fjärde stycket lämnas femte stycket lämnas till
till den nationella den nationella
upplysningsbyrån enligt upplysningsbyrån enligt
vad som föreskrivs i vad som föreskrivs i
8 kap. 13 § lagen 8 kap. 13 § lagen
(1994:1720) om civilt (1994:1720) om civilt
försvar och förordningen försvar och förordningen
(1996:1475) om skyldighet (1996:1475) om skyldighet
att lämna upplysningar att lämna upplysningar
m.m. om krigsfångar och m.m. om krigsfångar och
andra skyddade personer. andra skyddade personer.
-----------------------------------------------------

15§[5]
-----------------------------------------------------
Sekretess gäller Sekretess gäller
1. i verksamhet som 1. i verksamhet som
avser folkbokföringen avser folkbokföringen
eller annan liknande eller annan liknande
registrering av befolk- registrering av befolk-
ningen och, i den ningen och, i den
utsträckning regeringen utsträckning regeringen
föreskriver det, i annan föreskriver det, i annan
verksamhet som avser verksamhet som avser
registrering av betydande registrering av betydande
del av befolkningen, del av befolkningen,
2. i verksamhet som 2. i verksamhet som
avser förande av eller avser förande av eller
uttag ur sjömansregist- uttag ur sjömansregist-
ret, ret,
för uppgift om enskilds för uppgift om enskilds
personliga förhållanden, personliga förhållanden,
om det av särskild om det av särskild an-
anledning kan antas att ledning kan antas att den
den enskilde eller någon enskilde eller någon
honom närstående lider närstående till den
men om uppgiften röjs. enskilde lider men om
uppgiften röjs.
-----------------------------------------------------
Sekretess gäller i
verksamhet som avses i
första stycket 1 för upp-
gift i form av
fotografisk bild av den
enskilde, om det inte
står klart att uppgiften
kan röjas utan att den
Sekretess gäller i enskilde eller någon
ärende om fingerade närstående till den
personuppgifter för upp- enskilde lider men.
gift om enskilds
personliga förhållanden, Sekretess gäller i
om det inte står klart ärende om fingerade
att uppgiften kan röjas personuppgifter för upp-
utan att den enskilde gift om enskilds
eller någon honom när- personliga förhållanden,
stående lider men. Om en om det inte står klart
uppgift för vilken sådan att uppgiften kan röjas
sekretess gäller har utan att den enskilde
lämnats till en annan eller någon närstående
myndighet, gäller till den enskilde lider
sekretessen också där. men. Om en uppgift för
vilken sådan sekretess
gäller har lämnats till
en annan myndighet,
gäller sekretessen också
där.
-----------------------------------------------------
I fråga om uppgift i allmän handling gäller
sekretessen i högst sjuttio år.

**FOOTNOTES**
[5]: Senaste lydelse 1999:328.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
30 §[6]
-----------------------------------------------------
Sekretess gäller hos Sekretess gäller hos
Brottsoffermyndigheten i Brottsoffermyndigheten i
ärende om brottsskade- ärende om brottsskade-
ersättning för uppgift om ersättning för uppgift om
någons hälsotillstånd någons hälsotillstånd
eller andra personliga eller andra personliga
förhållanden, om det kan förhållanden, om det kan
antas att den som antas att den som
uppgiften rör eller någon uppgiften rör eller någon
honom närstående lider närstående till honom
betydande men om eller henne lider
uppgiften röjs. betydande men om
Sekretessen gäller dock uppgiften röjs.
inte beslut i ärendet.
-----------------------------------------------------
Om
Brottsoffermyndigheten i
ärende som avses i första
stycket får en uppgift
från en annan myndighet
och uppgiften är sekre-
tessbelagd där till skydd
för enskilds intresse,
gäller sekretessen också
hos Brottsoffer-
myndigheten. Förekommer
uppgiften i en sådan
handling som har
upprättats med anledning
av ärendet gäller sekre-
tessen hos Brotts-
offermyndigheten endast
om det kan antas att den
enskilde eller någon när-
stående till den enskilde
lider betydande men om
uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte
beslut i ärende.
-----------------------------------------------------
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst
sjuttio år.

-----------------------------------------------------
45 §
-----------------------------------------------------
Sekretess gäller i verk-
samhet som avser skade-
reglering för uppgift om
enskilds personliga för-
hållanden, om det kan
antas att den enskilde
eller någon närstående
till den enskilde lider
betydande men om
uppgiften röjs.
-----------------------------------------------------
**FOOTNOTES**
[6]: Senaste lydelse 1994:425.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
Om en myndighet i
verksamhet som avses i
första stycket får en
uppgift från en annan
myndighet och uppgiften
är sekretessbelagd där
till skydd för enskilds
intresse, gäller
sekretessen också hos den
mottagande myndigheten.
Förekommer uppgiften i en
sådan handling som har
upprättats med anledning
av verksamheten gäller
sekretessen hos den
mottagande myndigheten
endast om det kan antas
att den enskilde eller
någon närstående till den
enskilde lider betydande
men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte
beslut i ärende.
I fråga om uppgift i
allmän handling gäller
sekretessen i högst
sjuttio år.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
46 §
-----------------------------------------------------
Sekretess gäller
1. i ärende om
förordnande av
ordningsvakt och i
förteckning som förs
över tjänstetecken som
tilldelats ordningsvakt
samt
2. i ärende om
godkännande av väktare
och i register som förs
över väktare,
för uppgift om enskilds
personliga förhållanden,
om det kan antas att den
enskilde eller någon när-
stående till den enskilde
utsätts för våld eller
annat allvarligt men om
uppgiften röjs.
Utöver vad som följer av
första stycket gäller
sekretess i ärende, för-
teckning eller register
som avses där för uppgift
om enskilds personnummer,
bostadsadress, hemtele-
fonnummer och för andra
jämförbara uppgifter, om
det inte står klart att
uppgiften kan röjas utan
att den enskilde eller
någon närstående till den
enskilde lider men.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
I fråga om uppgift i
allmän handling gäller
sekretessen i högst
femtio år.
-----------------------------------------------------

9 kap.
16 §[7]
-----------------------------------------------------
Sekretess gäller hos Sekretess gäller hos
domstol i mål om ansvar domstol i mål om ansvar
för sexualbrott, för sexualbrott,
utpressning, brytande av utpressning, brytande av
post- eller post- eller
telehemlighet, intrång i telehemlighet, intrång i
förvar, olovlig förvar, olovlig
avlyssning eller brott avlyssning, dataintrång,
genom vilket infektion av brott mot tystnadsplikt
HIV har eller kan ha eller brott genom vilket
överförts samt i mål om infektion av HIV har
ersättning för skada med eller kan ha överförts
anledning av sådant samt i mål om ersättning
brott, för uppgift om för skada med anledning
enskilds personliga eller av sådant brott, för
ekonomiska förhållanden, uppgift om enskilds
om det kan antas att den personliga eller
enskilde eller någon ekonomiska förhållanden,
honom närstående lider om det kan antas att den
skada eller men om enskilde eller någon
uppgiften röjs. Sekretess närstående till den
gäller hos domstol även i enskilde lider skada
mål om eller men om uppgiften
röjs. Sekretess gäller
hos domstol även i mål om
-----------------------------------------------------
1. ansvar för 1. ansvar för
barnpornografibrott, barnpornografibrott,
2. ersättning för skada 2. ersättning för skada
med anledning av sådant med anledning av sådant
brott, och brott, och
3. förverkande av 3. förverkande av
skildring med sådant skildring med sådant
innehåll innehåll
för uppgift om en ung för uppgift om en ung
person som skildras i person som skildras i
pornografisk bild, om det pornografisk bild, om det
kan antas att denne eller kan antas att denne eller
någon denne närstående någon denne närstående
lider skada eller men om lider skada eller men om
uppgiften röjs. uppgiften röjs. Se-
Sekretessen gäller även i kretessen gäller även i
ärende som rör i denna ärende som rör i denna
paragraf angivet brott. paragraf angivet brott.
Sekretessen enligt denna Sekretessen enligt denna
paragraf gäller inte för paragraf gäller inte för
uppgift om vem som är uppgift om vem som är
tilltalad eller svarande. tilltalad eller svarande.
-----------------------------------------------------
I fråga om uppgift i allmän handling gäller
sekretessen i högst sjuttio år.
17 §[8]
Sekretess gäller för uppgift om enskilds personliga
och ekonomiska förhållanden, om inte annat följer av
18 §
1. i utredning enligt bestämmelserna om
förundersökning i brottmål,
2. i angelägenhet som avser användning av
tvångsmedel i sådant mål eller i annan verksamhet
för att förebygga brott,

**FOOTNOTES**
[7]: Senaste lydelse 1998:1440.
[8]: Senaste lydelse 2003:651.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
3. i angelägenhet som avser registerkontroll och särskild
personutredning enligt säkerhetsskyddslagen
(1996:627),
4. i åklagarmyndighets, polismyndighets,
Skatteverkets, Statens kriminaltekniska
laboratoriums, Tullverkets eller Kustbevakningens
verksamhet i övrigt för att förebygga, uppdaga,
utreda eller beivra brott,
5. i Statens biografbyrås verksamhet att biträda
Justitiekanslern, allmän åklagare eller
polismyndighet i brottmål,
6. i register som förs av Rikspolisstyrelsen enligt
polisdatalagen (1998:622) eller som annars behandlas
där med stöd av samma lag,
7. i register som förs enligt lagen (1998:621) om
misstankeregister,
8. i register som förs av Skatteverket enligt lagen
(1999:90) om behandling av personuppgifter vid
Skatteverkets medverkan i brottsutredningar eller
som annars behandlas där med stöd av samma lag,
9. i särskilt ärenderegister över brottmål som förs
av åklagarmyndighet, om uppgiften inte hänför sig
till registrering som avses i 15 kap. 1 §,
10. i register som förs av Tullverket enligt lagen
(2001:85) om behandling av personuppgifter i
Tullverkets brottsbekämpande verksamhet eller som
annars behandlas där med stöd av samma lag,
om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan
att den enskilde eller någon närstående till den
enskilde lider skada eller men.
-----------------------------------------------------
Sekretess enligt första
stycket 2 gäller hos
domstol i dess rättski-
pande eller rättsvårdande
verksamhet endast om det
kan antas att den
enskilde eller någon när-
stående till den enskilde
lider skada eller men om
uppgiften röjs. Vid
förhandling om användning
av tvångsmedel gäller
sekretess för uppgift om
vem som är misstänkt
endast om det kan antas
att fara uppkommer för
att den misstänkte eller
någon närstående till
honom eller henne utsätts
för våld eller annat
allvarligt men om
uppgiften röjs. Av 12
kap. 2 § andra stycket
framgår att även sekre-
tessen enligt första
stycket 1 är begränsad
hos domstol.
-----------------------------------------------------
Sekretess enligt första stycket gäller hos tillsynsmyndighet i
konkurs för uppgift som angår misstanke om brott.
Sekretess gäller i verksamhet, som avses i första
stycket, för anmälan eller utsaga från enskild, om
det kan antas att fara uppkommer för att någon
utsätts för våld eller annat allvarligt men om
uppgiften röjs.
Utan hinder av sekretessen får en skadelidande,
eller den som den skadelidande överlåtit sin rätt
till, ta del av en uppgift
1. i en nedlagd förundersökning eller i en
förundersökning som avslutats med ett beslut om att
åtal inte skall väckas,

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
2. i en annan brottsutredning som utförts enligt bestämmelserna
i 23 kap. rättegångsbalken och som avslutats på
annat sätt än med beslut att väcka åtal, med
strafföreläggande eller med föreläggande av
ordningsbot, eller
3. i en avslutad utredning enligt 31 § lagen
(1964:167) med särskilda bestämmelser om unga
lagöverträdare,
om den skadelidande, eller den som den skadelidande
överlåtit sin rätt till, behöver uppgiften för att
kunna få ett anspråk på skadestånd eller på bättre
rätt till viss egendom tillgodosett och det inte
bedöms vara av synnerlig vikt för den som uppgiften
rör eller någon närstående till honom eller henne
att den inte lämnas ut.
Utan hinder av sekretessen får en uppgift också
lämnas ut
1. till enskild enligt vad som föreskrivs i den
särskilda lagstiftningen om unga lagöverträdare,
2. till enskild enligt vad som föreskrivs i
säkerhetsskyddslagen (1996:627) samt i förordning
som har stöd i den lagen,
3. enligt vad som föreskrivs i lagen (1998:621) om
misstankeregister, polisdatalagen (1998:622), lagen
(1999:90) om behandling av personuppgifter vid
Skatteverkets medverkan i brottsutredningar och i
lagen (2001:85) om behandling av personuppgifter i
Tullverkets brottsbekämpande verksamhet samt i
förordningar som har stöd i dessa lagar,
4. till enskild enligt vad som föreskrivs i 27 kap.
8 § rättegångsbalken.
-----------------------------------------------------
Utan hinder av Utan hinder av
sekretessen får polisen sekretessen får polisen
på begäran av en enskild på begäran av den som
som lidit person- eller lidit person- eller
sakskada vid en sakskada vid en
trafikolycka lämna trafikolycka lämna
uppgift om identiteten uppgift om identiteten
hos en trafikant som haft hos en trafikant som haft
del i olyckan. del i olyckan.
-----------------------------------------------------
Utan hinder av sekretessen enligt första stycket 1
får uppgift lämnas till konkursförvaltare, om
uppgiften kan antas ha betydelse för konkurs-
utredningen.
Sekretess gäller inte för uppgift som hänför sig
till sådan verksamhet hos Säkerhetspolisen som avses
i första stycket 1–4 eller 6 eller motsvarande
verksamhet enligt äldre bestämmelser, om uppgiften
har införts i en allmän handling före år 1949. I
fråga om annan uppgift i allmän handling gäller
sekretessen i högst sjuttio år.

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
12 kap.
2 §
-----------------------------------------------------
Sekretess enligt 6 kap., Sekretess enligt 6 kap.,
7 kap. 17 och 18 §§, 8 7 kap. 17 och 18 §§, 8
kap. 1 och 3–11 §§ samt 9 kap. 1 och 3–11 §§ samt 9
kap. 8–11 och 14 §§ kap. 8–11 och 14 §§
gäller inte hos domstol i gäller inte hos domstol i
dess rättskipande eller dess rättskipande eller
rättsvårdande verksamhet, rättsvårdande verksamhet.
såvida inte domstolen har
erhållit uppgiften för Sekretess enligt 9 kap.
att pröva fråga huruvida 17 § första stycket 1
den kan lämnas ut. gäller hos domstol i
dess rättskipande eller
rättsvårdande verksamhet
endast om det kan antas
att den enskilde eller
någon närstående till den
enskilde lider skada
eller men om uppgiften
röjs.
Första och andra stycket
gäller inte om domstolen
har fått uppgiften för
att pröva om den kan läm-
nas ut.
-----------------------------------------------------

14 kap.
10 §[9]
-----------------------------------------------------
Myndighet får uppställa Myndighet får uppställa
förbehåll, som inskränker förbehåll, som inskränker
enskild mottagares rätt enskild mottagares rätt
att lämna uppgift vidare att lämna uppgift vidare
eller utnyttja uppgift, eller utnyttja uppgift,
också när också när
1. myndigheten enligt 5 1. myndigheten enligt 5
§ lämnar sekretessbelagd § lämnar sekretessbelagd
uppgift till part, ställ- uppgift till part, ställ-
företrädare, ombud eller företrädare, ombud eller
biträde, biträde,
2. myndigheten med stöd 2. myndigheten med stöd
av 7 § första stycket av 7 § första stycket
lämnar uppgift till någon lämnar uppgift till någon
som inte är knuten till som inte är knuten till
myndigheten på det sätt myndigheten på det sätt
som anges i 1 kap. 6 §, som anges i 1 kap. 6 §,
3. myndigheten med stöd 3. myndigheten med stöd
av 9 kap. 1 § fjärde av 9 kap. 1 § fjärde
stycket tredje meningen, stycket tredje meningen,
9 kap. 2 § fjärde 9 kap. 2 § fjärde
stycket, 9 kap. 17 § stycket, 9 kap. 17 §
sjunde stycket eller åttonde stycket eller
9 kap. 19 § fjärde 9 kap. 19 § fjärde
stycket lämnar uppgift stycket lämnar uppgift
till konkursförvaltare. till konkursförvaltare.
-----------------------------------------------------
Förbehåll enligt första stycket 1 får inte innebära
förbud mot att utnyttja uppgiften i målet eller
ärendet eller mot att lämna muntlig upplysning till
part, ställföreträdare, ombud eller biträde.
Har förbehåll uppställts enligt första stycket 2,
skall i fråga om förbehållet gälla vad som
föreskrivs i 7 § tredje och fjärde styckena angående
förbud att lämna ut eller utnyttja uppgift.

**FOOTNOTES**
[9]: Senaste lydelse 2002:1124
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
Ett förbehåll enligt första stycket 3 får inte innebära ett
förbud att utnyttja uppgiften om den behövs för att
förvaltaren skall kunna fullgöra de skyldigheter som
åvilar honom eller henne i anledning av konkursen.
Förordnande av regeringen eller riksdagen för
särskilt fall om undantag från sekretess för uppgift
får förenas med villkor att förbehåll som anges i
första stycket skall uppställas vid utlämnande av
uppgiften.

Bilaga[10]

Nuvarande lydelse

I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad
som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt
att ta del av handlingar hos myndighet i tillämpliga
delar gälla också handlingar hos något av de organ
som nämns nedan i den mån handlingarna hör till där
angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i
förekommande fall med hänvisning till numret i
Svensk författningssamling (SFS) på den författning
med stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt
organet.

Organ
Verksamhet

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
– – – – – – – – – – – – –
-----------------------------------------------------
Radiotjänst i Kiruna ärenden om TV-avgifter
Aktiebolag (SFS 1989:41)
-----------------------------------------------------
Kungliga Skogs- och prövning av anställnings-
Lantbruks-akademien och arbetsvillkor och
andra frågor som rör
statligt reglerad
anställning hos akademien
-----------------------------------------------------
Kungliga Svenska besiktning och tillsyn av
Aeroklubben luftfartyg samt
utfärdande och förnyande
av luftvärdighetsbevis
(SFS 1957:297)
-----------------------------------------------------
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
– – – – – – – – – – – – –

-----------------------------------------------------
Posten Aktiebolag medverkan vid val (SFS
1993:1689 och 1993:1690),
folkomröstning (SFS
1993:1696), särskild
postdelgivning (SFS
1993:1688), tullkontroll
(SFS 1993:1698),
utlämnande av körkort
(SFS 1993:1695) samt
handläggning av
flyttningsanmälningar
(SFS 1993:1699)
-----------------------------------------------------
Regleringsföreningen statligt stöd i
Svensk fisk, ekonomisk marknadsreglerande syfte
förening (SFS 1974:226)
-----------------------------------------------------
Statens förvaltningen av de lån
Bostadsfinansierings- som anges i bilagan till
aktiebolag, SBAB och lagen (1996:1179) om
SBAB, Statens ändrade förutsättningar
Bostadslåneaktiebolag för vissa statligt
samt det av staten ägda reglerade bostadslån m.m.
bolag som övertar samt lån enligt
ansvaret för de statligt förordningen (1989:858)
finansierade bostadslånen om ersättningslån för
bostadsändamål, i den mån
handlingarna inkommit
eller upprättats före den
1 januari 1997, och för
tiden därefter sådana
handlingar i låneärenden
enligt förordningen
(1983:1021) om
tilläggslån för ombyggnad
av bostadshus, m.m. som
överlämnas av Boverket
samt handlingar i ärenden
om icke utbetalda
bostadslån till ny- eller
ombyggnad enligt
nybyggnadslåne-
förordningen (1986:692)
för bostäder eller
ombyggnadslåneförord-
ningen (1986:693) för
bostäder
-----------------------------------------------------
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
– – – – – – – – – – – – –

-----------------------------------------------------
Stiftelsen svensk-norska statligt stöd i form av
samarbetsfonden stipendier (SFS 1992:318)
-----------------------------------------------------
Stiftelsen Lantbrukarnas prövning av ärenden om
skördeskadeskydd skördeskadeskydd (SFS
1988:89)
-----------------------------------------------------
Stiftelserna Nordiska prövning av anställnings-
museet, och arbetsvillkor och
Riksutställningar, andra frågor som rör
Stockholms inter- statligt reglerad
nationella anställning hos
fredsforskningsinstitut stiftelsen (SFS 1992:318)
(SIPRI), Tekniska museet
och WHO Collaborating
Center on International
Drug Monitoring
-----------------------------------------------------
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
– – – – – – – – – – – – –

-----------------------------------------------------
Svenska Institutet i Rom statligt stöd i form av
stipendier
-----------------------------------------------------
Svenska Kennelklubben drift av det register som
avses i 2 § lagen
(2000:537) om märkning
och registrering av
hundar
-----------------------------------------------------
**FOOTNOTES**
[10]: Senaste lydelse 2002:1123.
-----------------------------------------------------
Svenska kyrkan och dess verksamhet som bedrivs
organisatoriska delar enligt begravningslagen
(1990:1144) samt
fördelning och användning
av den statliga
ersättning som Svenska
kyrkan erhåller enligt 4
kap. 16 § lagen
(1988:950) om
kulturminnen m.m.
-----------------------------------------------------
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
– – – – – – – – – – – – –

Föreslagen lydelse

I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad
som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt
att ta del av handlingar hos myndighet i tillämpliga
delar gälla också handlingar hos något av de organ
som nämns nedan i den mån handlingarna hör till där
angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i
förekommande fall med hänvisning till numret i
Svensk författningssamling (SFS) på den författning
med stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt
organet.

Organ
Verksamhet

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
– – – – – – – – – – – – –
-----------------------------------------------------
Radiotjänst i Kiruna ärenden om TV-avgifter
Aktiebolag (SFS 1989:41)
-----------------------------------------------------
Kungliga Svenska besiktning och tillsyn av
Aeroklubben luftfartyg samt
utfärdande och förnyande
av luftvärdighetsbevis
(SFS 1957:297)
-----------------------------------------------------
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
– – – – – – – – – – – – –
-----------------------------------------------------
Posten Aktiebolag medverkan vid val (SFS
1993:1689 och 1993:1690),
folkomröstning (SFS
1993:1696), särskild
postdelgivning (SFS
1993:1688), tullkontroll
(SFS 1993:1698),
utlämnande av körkort
(SFS 1993:1695) samt
handläggning av
flyttningsanmälningar
(SFS 1993:1699)
-----------------------------------------------------
Statens förvaltningen av de lån
Bostadsfinansierings- som anges i bilagan till
aktiebolag, SBAB och lagen (1996:1179) om
SBAB, Statens ändrade förutsättningar
Bostadslåneaktiebolag för vissa statligt
samt det av staten ägda reglerade bostadslån m.m.
bolag som övertar samt lån enligt
ansvaret för de statligt förordningen (1989:858)
finansierade bostadslånen om ersättningslån för
bostadsändamål, i den mån
handlingarna inkommit
eller upprättats före den
1 januari 1997, och för
tiden därefter sådana
handlingar i låneärenden
enligt förordningen
(1983:1021) om
tilläggslån för ombyggnad
av bostadshus, m.m. som
överlämnas av Boverket
samt handlingar i ärenden
om icke utbetalda
bostadslån till ny- eller
ombyggnad enligt
nybyggnadslåne-
förordningen (1986:692)
för bostäder eller
ombyggnadslåneförord-
ningen (1986:693) för
bostäder
-----------------------------------------------------
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
– – – – – – – – – – – – –
-----------------------------------------------------
Stiftelsen svensk–norska statligt stöd i form av
samarbetsfonden stipendier (SFS 1992:318)
-----------------------------------------------------
Stiftelserna Nordiska prövning av anställnings-
museet, och arbetsvillkor och
Riksutställningar, andra frågor som rör
Stockholms interna- statligt reglerad
tionella fredsforsknings- anställning hos
institut (SIPRI), stiftelsen (SFS 1992:318)
Tekniska museet och WHO
Collaborating Center on
International Drug
Monitoring
-----------------------------------------------------
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
– – – – – – – – – – – – –
-----------------------------------------------------
Svenska Institutet i Rom statligt stöd i form av
stipendier
-----------------------------------------------------
Svenska kyrkan och dess verksamhet som bedrivs
organisatoriska delar enligt begravningslagen
(1990:1144) samt
fördelning och användning
av den statliga
ersättning som Svenska
kyrkan erhåller enligt 4
kap. 16 § lagen
(1988:950) om
kulturminnen m.m.
-----------------------------------------------------
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
– – – – – – – – – – – – – _____________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004. Äldre
bestämmelser gäller fortfarande i fråga om uppgifter
om prövning av anställnings- och arbetsvillkor och
andra frågor som rör statligt reglerad anställning
hos Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, i fråga
om uppgifter om statligt stöd i marknadsreglerande
syfte hos Regleringsföreningen Svensk fisk,
ekonomisk förening samt i fråga om uppgifter om
prövning av ärenden om skördeskadeskydd hos
Stiftelsen Lantbrukarnas skördeskadeskydd.

2. Förslag till lag om ändring i
lagen (2004:175) om ändring i
sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att 14 kap. 2 §
sekretesslagen (1980:100) i stället för dess lydelse
enligt lagen (2004:175) om ändring i nämnda lag
skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
14 kap.
2 §
Sekretess hindrar inte att uppgift i annat fall än
som avses i 1 § lämnas till myndighet, om uppgiften
behövs där för
1. förundersökning, rättegång, ärende om
disciplinansvar eller skiljande från anställning
eller annat jämförbart rättsligt förfarande vid
myndigheten mot någon rörande hans deltagande i
verksamheten vid den myndighet där uppgiften
förekommer,
2. omprövning av beslut eller åtgärd av den
myndighet där uppgiften förekommer, eller
3. tillsyn över eller revision hos den myndighet
där uppgiften förekommer.
Sekretess hindrar inte att uppgift lämnas i
muntligt eller skriftligt yttrande av sakkunnig till
domstol eller myndighet som bedriver förundersökning
i brottmål.
-----------------------------------------------------
Sekretess hindrar inte Sekretess hindrar inte
att uppgift om enskilds att uppgift om enskilds
adress, telefonnummer och adress, telefonnummer och
arbetsplats lämnas till arbetsplats eller uppgift
en myndighet, om i form av fotografisk
uppgiften behövs där för bild av enskild lämnas
delgivning enligt till en myndighet, om
delgivningslagen uppgiften behövs där för
(1970:428). Uppgift hos delgivning enligt delgiv-
myndighet som driver ningslagen (1970:428).
televerksamhet om en- Uppgift hos myndighet som
skilds telefonnummer får driver televerksamhet om
dock, om den enskilde hos enskilds telefonnummer
myndigheten begärt att får dock, om den enskilde
abonnemanget skall hållas hos myndigheten begärt
hemligt och uppgiften att abonnemanget skall
omfattas av sekretess hållas hemligt och
enligt 9 kap. 8 § tredje uppgiften omfattas av
stycket, lämnas ut endast sekretess enligt 9 kap. 8
om den myndighet som § tredje stycket, lämnas
begär uppgiften finner ut endast om den myndig-
att det kan antas att den het som begär uppgiften
som söks för delgivning finner att det kan antas
håller sig undan eller att den som söks för
att det annars finns delgivning håller sig un-
synnerliga skäl. dan eller att det annars
finns synnerliga skäl.
-----------------------------------------------------
Sekretess hindrar inte att uppgift som angår misstanke om brott
lämnas till åklagarmyndighet, polismyndighet eller
annan myndighet som har att ingripa mot brottet, om
fängelse är föreskrivet för brottet och detta kan
antas föranleda annan påföljd än böter.

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
För uppgift som omfattas av sekretess enligt 7 kap. 1–6 och
34 §§, 8 kap. 8 § första stycket, 9 eller 15 § eller
9 kap. 4 eller 7 §, 8 § första eller andra stycket
eller 9 § gäller vad som föreskrivs i fjärde stycket
endast såvitt angår misstanke om brott för vilket
inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i
två år. Dock hindrar sekretess enligt 7 kap. 1, 4
eller 34 § inte att uppgift som angår misstanke om
brott enligt 3, 4 eller 6 kap. brottsbalken mot
någon som inte har fyllt arton år lämnas till
åklagarmyndighet eller polismyndighet. Inte heller
hindrar sekretess enligt 7 kap. 1 eller 4 § att
uppgift som gäller misstanke om brott för vilket
inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i
ett år och som avser överföring eller försök till
överföring av sådan allmänfarlig sjukdom som avses i
1 kap. 3 § smittskyddslagen (2004:168) lämnas till
åklagarmyndighet eller polismyndighet.
Sekretess enligt 7 kap. 1 § och 4 § första och
tredje styckena hindrar inte att uppgift om enskild,
som inte fyllt arton år eller som fortgående miss-
brukar alkohol, narkotika eller flyktiga
lösningsmedel, eller närstående till denne lämnas
från myndighet inom hälso- och sjukvården och
socialtjänsten till annan sådan myndighet, om det
behövs för att den enskilde skall få nödvändig vård,
behandling eller annat stöd. Detsamma gäller i fråga
om lämnande av uppgift om gravid kvinna eller
närstående till henne, om det behövs för en
nödvändig insats till skydd för det väntade barnet.

3. Förslag till lag om ändring i lagen (2004:000) om
ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att 16 kap. 1 § sekretesslagen
(1980:100) i stället för dess lydelse enligt lagen
(2004:000) om ändring i nämnda lag skall ha följande
lydelse.

Lydelse enligt prop. 2002/03:139, bet. 2003/04:FiU15

16 kap.
1 §[11]1
Att friheten enligt 1 kap. 1 §
tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §
yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och
offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad
framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 §
1–8 samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av
5 kap. 1 § första stycket samt 3 § första stycket 1
och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av upp-
såtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka
nämnda frihet enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och
5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 §
första stycket och 3 § första stycket 3
yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är begränsad, är
de där tystnadsplikten följer av
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
– – – – – – – – – – – – –
3. denna lag enligt
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
– – – – – – – – – – – – –
-----------------------------------------------------
7 kap. 11 § första eller
andra stycket, 12 § andra
stycket eller 14 § första
stycket
-----------------------------------------------------
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
– – – – – – – – – – – – –
-----------------------------------------------------
8 kap. 8 § andra eller såvitt avser uppgift som
tredje stycket hänför
sig till affärsmässig
utlåningsverksamhet
-----------------------------------------------------
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
– – – – – – – – – – – – –

Föreslagen lydelse

16 kap.
1 §
Att friheten enligt 1 kap. 1 §
tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §
yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och
offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad
framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 §
1–8 samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av
5 kap. 1 § första stycket samt 3 § första stycket 1
och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av upp-
såtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka
nämnda frihet enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och
5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 §
första stycket och 3 § första stycket 3
yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är begränsad, är
de där tystnadsplikten följer av
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
– – – – – – – – – – – – –
3. denna lag enligt
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
– – – – – – – – – – – – –
-----------------------------------------------------
7 kap. 11 § första eller
andra stycket samt femte
stycket, såvitt avser
tillämpning av första
eller andra stycket, 12 §
andra stycket eller 14 §
första stycket
-----------------------------------------------------
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
– – – – – – – – – – – – –
-----------------------------------------------------
8 kap. 8 § andra eller såvitt avser uppgift som
tredje stycket hänför
sig till affärsmässig
utlåningsverksamhet
-----------------------------------------------------
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
– – – – – – – – – – – – –

**FOOTNOTES**
[11]:1 Senaste lydelse 2003:392.
Bilaga 3

Reservanternas lagförslag
-----------------------------------------------------
Regeringens och Reservanternas förslag
utskottets förslag
-----------------------------------------------------
9 kap.
17 §
-----------------------------------------------------
Sekretess gäller för uppgift om enskilds personliga
och ekonomiska förhållanden, om inte annat följer av
18 §
1. i utredning enligt bestämmelserna om
förundersökning i brottmål,
2. i angelägenhet som avser användning av
tvångsmedel i sådant mål eller i annan verksamhet
för att förebygga brott,
3. i angelägenhet som avser registerkontroll och
särskild personutredning enligt säkerhetsskyddslagen
(1996:627),
4. i åklagarmyndighets, polismyndighets,
Skatteverkets, Statens kriminaltekniska
laboratoriums, Tullverkets eller Kustbevakningens
verksamhet i övrigt för att förebygga, uppdaga,
utreda eller beivra brott,
5. i Statens biografbyrås verksamhet att biträda
Justitiekanslern, allmän åklagare eller
polismyndighet i brottmål,
6. i register som förs av Rikspolisstyrelsen enligt
polisdatalagen (1998:622) eller som annars behandlas
där med stöd av samma lag,
7. i register som förs enligt lagen (1998:621) om
misstankeregister,
8. i register som förs av Skatteverket enligt lagen
(1999:90) om behandling av personuppgifter vid
Skatteverkets medverkan i brottsutredningar eller
som annars behandlas där med stöd av samma lag,
9. i särskilt ärenderegister över brottmål som förs
av åklagarmyndighet, om uppgiften inte hänför sig
till registrering som avses i 15 kap. 1 §,
10. i register som förs av Tullverket enligt lagen
(2001:85) om behandling av personuppgifter i
Tullverkets brottsbekämpande verksamhet eller som
annars behandlas där med stöd av samma lag,
om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan
att den enskilde eller någon närstående till den
enskilde lider skada eller men.
-----------------------------------------------------
Sekretess enligt första
stycket 2 gäller hos
domstol i dess rättski-
pande eller rättsvårdande
verksamhet endast om det
kan antas att den
enskilde eller någon när-
stående till den enskilde
lider skada eller men om
uppgiften röjs. Vid
förhandling om användning
av tvångsmedel gäller
sekretess för uppgift om
vem som är misstänkt
endast om det kan antas
att fara uppkommer för
att den misstänkte eller
någon närstående till
honom eller henne utsätts
för våld eller annat
allvarligt men om
uppgiften röjs. Av 12
kap. 2 § andra stycket
framgår att även sekre-
tessen enligt första
stycket 1 är begränsad
hos domstol.
-----------------------------------------------------
Sekretess enligt första stycket gäller hos
tillsynsmyndighet i konkurs för uppgift som angår
misstanke om brott.
-----------------------------------------------------
Sekretess gäller i verksamhet, som avses i första
stycket, för anmälan eller utsaga från enskild, om
det kan antas att fara uppkommer för att någon
utsätts för våld eller annat allvarligt men om
uppgiften röjs.
-----------------------------------------------------
Utan hinder av sekretessen får en uppgift också
lämnas ut
1. till enskild enligt vad som föreskrivs i den
särskilda lagstiftningen om unga lagöverträdare,
2. till enskild enligt vad som föreskrivs i
säkerhetsskyddslagen (1996:627) samt i förordning
som har stöd i den lagen,
3. enligt vad som föreskrivs i lagen (1998:621) om
misstankeregister, polisdatalagen (1998:622), lagen
(1999:90) om behandling av personuppgifter vid
Skatteverkets medverkan i brottsutredningar och i
lagen (2001:85) om behandling av personuppgifter i
Tullverkets brottsbekämpande verksamhet samt i
förordningar som har stöd i dessa lagar,
4. till enskild enligt vad som föreskrivs i 27
kap. 8 § rättegångsbalken.
-----------------------------------------------------
Utan hinder av sekretessen får polisen på begäran av
den som lidit person- eller sakskada vid en
trafikolycka lämna uppgift om identiteten hos en
trafikant som haft del i olyckan.
-----------------------------------------------------
Utan hinder av sekretessen enligt första stycket 1
får uppgift lämnas till konkursförvaltare, om
uppgiften kan antas ha betydelse för konkurs-
utredningen.
-----------------------------------------------------
Sekretess gäller inte för uppgift som hänför sig
till sådan verksamhet hos Säkerhetspolisen som avses
i första stycket 1–4 eller 6 eller motsvarande
verksamhet enligt äldre bestämmelser, om uppgiften
har införts i en allmän handling före år 1949. I
fråga om annan uppgift i allmän handling gäller
sekretessen i högst sjuttio år.
-----------------------------------------------------