Konstitutionsutskottets betänkande
2003/04:KU1
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Sammanfattning
I betänkandet behandlas budgetpropositionen (prop.
2003/04:1) såvitt avser utgiftsområde 1 Rikets
styrelse och 47 motionsyrkanden med anknytning till
utgiftsområdet. Vidare behandlas redogörelsen
Riksdagsförvaltningens årsredovisning för
verksamhetsåret 2002 (redog. 2002/03:RS2) samt
förslag till ändring i lagen (1999:1209) om stöd
till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete
i riksdagen.
Utrikesutskottet har yttrat sig angående
propositionen och motionerna i de delar som rör
utrikesförvaltningen.
Anslagen inom utgiftsområdet föreslås uppgå till de
av regeringen respektive riksdagsstyrelsen
föreslagna beloppen.
Representanterna för Moderata samlingspartiet,
Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och
Centerpartiet förklarar i var sitt särskilt yttrande
att, eftersom dessa partiers förslag inte
tillstyrkts av finansutskottet i budgetprocessens
första steg, de inte deltar i det nu aktuella
beslutet om anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1
Rikets styrelse.
Utskottet tillstyrker lagförslaget.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga
motionsyrkanden. Till betänkandet har fogats åtta
reservationer: dels en reservation (kd) om fördjupad
målbeskrivning för politikområdet Demokrati, dels
fyra reservationer (m), (fp), (kd) och (v) om det
framtida presstödet, dels en reservation (fp) om
kompetens vid utlandsmyndigheter, dels en
reservation (kd) om utrikesförvaltningen och EU samt
en reservation (m) om partistödet. Till betänkandet
har även fogats ett särskilt yttrande (fp) om
ministeransvaret i fråga om hedersrelaterade brott
mot kvinnor.
Utskottet föreslår vidare att riksdagen lägger
riksdagsförvaltningens årsredovisning för
verksamhetsåret 2002 till handlingarna.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Bemyndigande för regeringen
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2004
för ramanslaget 90:7 Expertgruppen för EU-frågor
besluta om åtaganden för forskningsverksamhet som
innebär utgifter på högst 2 500 000 kr under
2005-2007. Därmed bifaller riksdagen proposition
2003/04:1 utgiftsområde 1 yrkande 1.
2. Anslag under utgiftsområde 1 Rikets
styrelse
a) Anslag under utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 anslag inom
utgiftsområde
1 på det sätt som framgår av efterföljande
specifikation. Därmed bifaller riksdagen
regeringens förslag i proposition 2003/04:1
utgiftsområde 1 yrkande 2 och riksdagsstyrelsens
förslag i samma proposition utgiftsområde 1
yrkande 57.
b) Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K212,
2003/04:K277, 2003/04:
K297, 2003/04:K302, 2003/04:K404 yrkandena 2 och
3, 2003/04:K412, 2003/04:K420, 2003/04:K421,
2003/04:K422, 2003/04:K424 yrkandena 1, 4 och 5,
2003/04:Fi240 yrkande 13, 2003/04:Ju479 yrkande
6, , 2003/04:So405 yrkande 2, 2002/03:U268
yrkandena 2, 4, 5 och 6, 2003/04:U257 yrkande 5,
2003/04:U301 yrkande 6 samt 2003/04:U341
yrkandena 2, 4, 5 och 6.
c) Riksdagen antar riksdagsstyrelsens förslag
till lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd
till riksdagsledamöternas och partigruppernas
arbete i riksdagen. Därmed bifaller riksdagen
riksdagsstyrelsens förslag i proposition
2003/04:1 utgiftsområde 1 yrkande 1 3.
3. Investeringsplan för
riksdagsförvaltningenInvesteringsplan för
riksdagsförvaltningen
Riksdagen godkänner förslaget till
investeringsplan för riksdagsförvaltningen för
perioden 2004-2006. Därmed bifaller riksdagen
riksdagsstyrelsens förslag i proposition
2003/04:1 utgiftsområde 1 yrkande 2 4.
4. Bemyndiganden för
riksdagsförvaltningen
iksdagen bemyndigar riksdagsförvaltningen att
a) dels för 2004 besluta om lån i
Riksgäldskontoret för investeringar som används i
riksdagens verksamhet intill ett belopp av 150
000 000 kr,
b) dels för 2004 besluta om lån i
Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter
och tekniska anläggningar intill ett belopp av
300 000 000 kr.
Därmed bifaller riksdagen riksdagsstyrelsens
förslag i proposition 2003/04:1 utgiftsområde 1
yrkandena 53 och 46.
5. Fördjupad målbeskrivning för
politikområdet Demokrati
Riksdagen avslår motion 2003/04:K404 yrkande 1.
Reservation 1 (kd)
6. Framtida presstödetFramtida
presstödet
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K251,
2003/04:K332, 2003/04:
K382 yrkandena 4 och 5, 20023/034:K424 yrkandena
2 och 3, 2003/04:
K425, 20032/034:K444 yrkande 19, 2002/03:Kr327
yrkande 20, 2002/03:K382 yrkande 4 2002/03:K251 ,
2002/03:K332 ochsamt 2003/04:Kr327 yrkande 20
2002/03:K425.
Reservation 2 (m)
Reservation 3 (fp)
Reservation 4 (kd)
Reservation 5 (v)
7. Kompetens vid
utlandsmyndigheterna
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K374,
2003/04:K418 yrkande 22, 2003/04:U203 yrkande 2,
2002/03:U287 yrkande 4, 2003/04:U337 yrkande 5,
2003/04:L350 yrkande 18 samt 2003/04:So568
yrkande 26.
Reservation 6 (fp)
8. Manifestation för homo- och bisexuellas
livssituation
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U312
yrkande 2 och 2003/04:
U347 yrkande 2.
9. Utrikesförvaltningen och
EU
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:
22003/04:K311 samt 2003/04:U341 yrkandena 7 och 8
samt 2003/04:K311.
Reservation 7 (kd)
10. Partistödet
Riksdagen avslår motion 2003/04:K423.
Reservation 8 (m)
11. Riksdagsförvaltningens årsredovisning
för år 2002
Riksdagen lägger
Rriksdagsförvaltningeniksdagsförvaltningens
redogörelse 2002/03:RS2
RiksdagsförvaltningenRiksdagsförvaltningens
årsredovisning för verksamhetsåret 2002 till
handlingarna.
Stockholm den 18 november 2003
På konstitutionsutskottets vägnar
Gunnar Hökmark
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunnar
Hökmark (m), Göran Magnusson (s), Helena Bargholtz
(fp), Pär Axel Sahlberg (s), Kenth Högström (s),
Ingvar Svensson (kd), Mats Einarsson (v), Mats
Berglind (s), Henrik S Järrel (m), Anders Bengtsson
(s), Tobias Krantz (fp), Kerstin Lundgren (c),
Helene Petersson (s), Nils Fredrik Aurelius (m),
Billy Gustafsson (s), Gustav Fridolin (mp) och Inger
Jarl Beck (s).
Förslag till beslut om anslag inom
utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Utskottets förslag stämmer överens med regeringens
respektive riksdagsstyrelsens förslag till
anslagsfördelning.
Företrädarna för Moderata samlingspartiet,
Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och
Centerpartiet redovisar sina ställningstaganden i
särskilda yttranden.
Belopp i 1 000-tal kronor
-----------------------------------------------------------
Anslag Utskottets förslag
-----------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------
27:1 Presstödsnämnden och 6 234
Taltidningsnämnden
-----------------------------------------------------------
27:2 Presstöd 509 029
-----------------------------------------------------------
27:3 Stöd till radio- och 127 300
kassettidningar
-----------------------------------------------------------
27:4 Radio- och TV-verket 12 585
-----------------------------------------------------------
27:5 Granskningsnämnden för 9 568
radio och TV
-----------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------
45:1 Sametinget 17 665
-----------------------------------------------------------
46:1 Allmänna val och 235 000
demokrati
-----------------------------------------------------------
46:2 Justitiekanslern 18 174
-----------------------------------------------------------
46:3 Datainspektionen 31 076
-----------------------------------------------------------
46:4 Svensk 850
författningssamling
-----------------------------------------------------------
46:5 Valmyndigheten 13 570
-----------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------
90:1 Kungliga hov- och 94 574
slottsstaten
-----------------------------------------------------------
90:2 Riksdagens ledamöter 618 265
och partier m.m.
-----------------------------------------------------------
90:3 Riksdagens 540 642
förvaltningskostnader
-----------------------------------------------------------
90:4 Riksdagens ombudsmän, 59 742
justitieombudsmännen
-----------------------------------------------------------
90:5 Regeringskansliet m.m. 5 460 532
-----------------------------------------------------------
90:6 Stöd till politiska 131 200
partier
-----------------------------------------------------------
90:7 Expertgruppen för EU- 10 293
frågor
-----------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------
Summa 7 896 299
-----------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------
Förslag till investeringsplan för
riksdagsförvaltningen
Miljoner kronor
---------------------------------------------------------------
| |Anskaffat|Prognos|Budget|Beräknat|
Beräknat |
| | | | | | |
| |t.o.m. |2003 |2004 |2005 |2006 |
| | 2002 | | | | |
---------------------------------------------------------------
|Anläggningstillgångar,|154,9 |25,0 |47,0 |45,0 |45,0 |
|övrigt, AP1 | | | | | |
---------------------------------------------------------------
|Anläggningstillgångar,|1 014,4|50,0 |75,0 |70,0 |70,0 |
|fastigheter, AP2 | | | | | |
---------------------------------------------------------------
|Summa investeringar |1 169,3 |75,0 |122,0 |115,0 |115,0 |
---------------------------------------------------------------
|Lån i | 85,1 |75,0 |122,0 |115,0 |115,0 |
|Riksgäldskontoret | | | | | |
---------------------------------------------------------------
|Anslag |1 084,2 | - |- | - | - |
---------------------------------------------------------------
|Summa finansiering |1 169,3 |75,0 |122,0 |115,0 |115,0 |
---------------------------------------------------------------
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I budgetpropositionen för 2004 lämnas bl.a. förslag om anslag under
utgiftsområde 1 för budgetåret 2004. Riksdagsstyrelsen föreslår att
riksdagen antar riksdagsstyrelsens förslag till ändringar i lagen
(1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas
arbete i riksdagen. Vidare föreslår riksdagsstyrelsen att riksdagen
godkänner den föreslagna investeringsplanen samt bemyndigar
riksdagsförvaltningen att besluta om lån i Riksgäldskontoret för
investeringar i riksdagens verksamhet samt för investeringar i
fastigheter och tekniska anläggningar.
I detta sammanhang behandlar utskottet också 29 47 motionsyrkanden
rörande utgiftsområdet som väckts under den allmänna motionstiden.
Utskottet har berett utrikesutskottet tillfälle att yttra sig
angående förslagen i propositionen och motionerna i de delar som
berör utrikesförvaltningen.
I betänkandet behandlas vidare riksdagsförvaltningens
årsredovisning för verksamhetsåret 2002.
Utskottet har i samband med beredningen av ärendet hållit en
utfrågning den 13 november 2003 där riksdagsdirektören Anders
Forsberg, ekonomichefen Lena Uhlin och informationsrådet Marianne
Carlbom lämnat information om riksdagsförvaltningens årsredovisning
för år 2002 och om budgetförslaget för år 2004.
Riksdagen kommer den 19 november 2003 att behandla finansutskottets
betänkande 2003/04:FiU1 vari behandlas propositionens förslag till
utgiftsram för bl.a. utgiftsområde 1. Summan av de till
utgiftsområdet hörande utgifterna får högst uppgå till det belopp som
riksdagen sålunda kommer att besluta. I sitt betänkande tillstyrker
finansutskottet propositionens förslag, enligt vilket utgifterna för
utgiftsområde 1 skall uppgå till sammanlagt 7 896 299 000
kr. Anslagen inom varje utgiftsområde skall därtill fastställas genom
ett särskilt riksdagsbeslut. Konstitutionsutskottet lägger i detta
betänkande fram förslag beträffande anslagsfördelningen inom
utgiftsområde 1 under förutsättning att riksdagen bifaller
finansutskottets förslag till utgiftsram för utgiftsområdet.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Regeringen respektive riksdagsstyrelsen föreslår i
budgetpropositionen att riksdagen för budgetåret 2004 anvisar
anslagen - som samtliga är ramanslag - inom utgiftsområde 1 Rikets
styrelse i enlighet med den uppställning som redovisas i
propositionen. Av uppställningen framgår att anslagsbeloppen för
utgiftsområdet år 2004 sammanlagt uppgår till 7 896 299 000 kr.
Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna
och Centerpartiet föreslår i motioner ändringar av vissa av anslagen
inom utgiftsområdet. Budgetpropositionens respektive motionernas
förslag till anslag inom utgiftsområdet budgetåret 2004 framgår av
följande tabell.
Belopp i 1 000-tal kronor
---------------------------------------------------------
Anslag Regeringens
förslag
(m) (fp) (kd) (c)
---------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------
27:1 6 234 -3 000
Presstödsnämnden
och
Taltidningsnämnden
---------------------------------------------------------
27:2 Presstöd 509 029 -300 -425 -20 +1
000 000 000 000
---------------------------------------------------------
27:3 Stöd till 127 300
radio- och
kassettidningar
---------------------------------------------------------
27:4 Radio- och 12 585 -2 000 -9 000
TV-verket
---------------------------------------------------------
27:5 9 568 -2 000
Granskningsnämnden
för radio och TV
---------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------
45:1 Sametinget 17 665
---------------------------------------------------------
46:1 Allmänna val 235 000 -10
och demokrati 000
---------------------------------------------------------
46:2 18 174
Justitiekanslern
---------------------------------------------------------
46:3 31 076 -6 000
Datainspektionen
---------------------------------------------------------
46:4 Svensk 850
författningssamling
---------------------------------------------------------
46:5 13 570
Valmyndigheten
---------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------
90:1 Kungliga 94 574
hov- och
slottsstaten
---------------------------------------------------------
90:2 Riksdagens 618 265
ledamöter och
partier m.m.
---------------------------------------------------------
90:3 Riksdagens 540 642 -10
förvaltningskostnader 000
---------------------------------------------------------
90:4 Riksdagens 59 742
ombudsmän,
justitieombudsmännen
---------------------------------------------------------
90:5 5 460 532 -540 -800 -605 -901
Regeringskansliet 000 000 000 000
m.m.
---------------------------------------------------------
90:6 Stöd till 131 200 -30 000
politiska partier
---------------------------------------------------------
90:7 10 293 -10 000
Expertgruppen för
EU-frågor
---------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------
Summa 7 896 299 -864 -1 277 -631 -900
000 000 000 000
---------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------
Utgiftsområde 1 omfattar politikområdet
Demokrati samt delar av politikområdena
Mediepolitik och Samepolitik. I utgiftsområdet
ingår även vissa anslag som inte tillhör ett politikområde.
2003/04
KU1
Föredragandens kommentar
Utskottets överväganden
Demokrati
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår en motion (kd) där det
föreslås ett tillkännagivande till regeringen om en fördjupad
målformulering för politikområdet Demokrati. Jämför reservation 1
(kd).
Propositionen
Inom politikområdet ingår Valmyndighetens, Justitiekanslerns och Data-
inspektionens verksamheter. Vidare ingår betalning av statens kostnader för
valsedlar, valkuvert och annat valmaterial samt ersättningar till vissa
myndigheter, Posten Sverige AB och kommunerna för biträde i samband med
allmänna val. Ingår gör även tilldelningen av Svensk författningssamling
(SFS) till kommuner, landsting och kommunbibliotek. För år 2003 ingår i
politikområdet även kostnader för administrationen av folkomröstningen om
införande av euron samt regeringens utvecklingsarbete Tid för demokrati. För
år 2004 ingår i politikområdet en ny demokratisatsning som bl.a. kommer att
innehålla insatser för att öka valdeltagandet i Europaparlamentsvalet 2004. I
politikområdet ingår år 2004 även särskilda medel till riksdagspartierna för
att informera om Europaparlamentsvalet. De stora skillnaderna i
utgiftsutvecklingen mellan åren 2002 och 2006 beror på att det år 2004 och
2006 genomförs val till Europaparlamentet respektive allmänna val.
Vidare har riksdagen beslutat om långsiktiga mål för demokratipolitiken
(prop. 2001/02:80, bet. 2001/02:KU14, rskr. 2001/02:190):
(a)Valdeltagandet skall öka väsentligt i de nationella och kommunala valen
liksom i valet till Europaparlamentet. Ett första delmål är att
valdeltagandet skall öka i de allmänna valen 2002.
(b)
(c)En ökad andel av medborgarna skall inneha någon form av politiskt
förtroendeuppdrag. Ett första delmål är att antalet förtroendevalda i
kommuner och landsting skall öka med 10 000 till år 2010. Antalet personer
som någon gång i livet har innehaft ett politiskt förtroendeuppdrag skall
också öka.
(d)
(e)Medborgarna skall ha bättre möjligheter än i dag att delta i och påverka
den politiska processen. Andelen medborgare som deltar skall också öka.
(f)
(g)Medborgarnas möjligheter att påverka den politiska processen skall bli mer
jämlika än de är i dag. Andelen ungdomar, arbetslösa och personer med
utländsk bakgrund som deltar i den politiska processen skall öka.
(h)
Politikområdet delas in i verksamhetsområdena Demokrati och deltagande samt
Integritet, yttrandefrihet och en rättssäker förvaltning. För det förstnämnda
verksamhetsområdet är målet att medborgarnas deltagande i de allmänna valen
och i övriga politiska processer skall öka. Vidare skall de allmänna valen
och folkomröstningar genomföras med maximal tillförlitlighet och
effektivitet. För det sistnämnda verksamhetsområdet är målet att värna
integriteten, yttrandefriheten samt rättssäkerheten i den offentliga
verksamheten.
Regeringen anför att de insatser som gjorts inom politikområdet har
bidragit till att värna och fördjupa folkstyrelsen. Enligt regeringen är
emellertid många insatser inom politikområdet av sådan art att man knappast
kan förväntas se effekter i det korta perspektivet. Regeringen menar dock att
bl.a. utvärderingen av utvecklingsarbetet Tid för demokrati visar att stödet
till olika demokratiprojekt varit mycket framgångsrikt. Utvärderingen visar
bl.a. på att projektdeltagarna har blivit mer aktiva i olika
demokratiaktiviteter efter att ha deltagit i projekten. En dryg tredjedel av
de tillfrågade projektledarna svarade att de uppskattar att projektdeltagarna
i större utsträckning röstar i valen. Särskilt bra resultat i detta avseende
visar, enligt utvärderingen, projekt som riktat sig till personer med
utländsk bakgrund. Regeringen föreslår att anslagen inom politikområdet
Demokrati skall uppgå till sammanlagt 298 700 000 kr budgetåret 2004.
Motionen
I motion 2003/04:K404 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) anförs att regeringens
mål för politikområdet Demokrati visserligen täcker en del av det önskvärda i
ett demokratimål. Motionärerna anser dock att formuleringen är otillräcklig
för att t.ex. peka på värdegrundens enorma betydelse för
demokratiutvecklingen. Regeringen bör fördjupa denna målformulering och
återkomma till riksdagen i frågan. Detta bör ges regeringen till känna
(yrkande 1). I motionen pekas bl.a. på att kristdemokratin bygger på idén om
alla människors lika värde och att deras värdighet inte får kränkas. Den
moderna demokratin är den bästa styrelseformen, eftersom den utgår från denna
värdegrund. Även beteendet medborgare emellan bör präglas av denna
värdegrund. Med majoritetsbeslut kan också en minoritet förtryckas och fri-
och rättigheter förtrampas. Enligt motionärerna behöver därför alla samhällen
en gemensam värdegrund. De anser vidare att de värden, rättigheter och
skyldigheter som inspirerats och förts vidare av den kristna traditionen är
oundgängliga som grund.
Utskottets ställningstagande
I motion 2003/04:K404 yrkande 1 (kd) begärs ett tillkännagivande till
regeringen om en fördjupad målformulering för politikområdet som täcker bl.a.
den i motionen beskrivna värdegrunden, vilken vilar på kristen tradition.
Utskottet vill inledningsvis framhålla att det självfallet inte har någon
annan uppfattning än motionärerna vad gäller det angelägna i att det i så
många sammanhang som möjligt förs samtal, diskussioner och debatter i sådana
frågor som tagits upp i motionen. Utskottet tar dock avstånd från tankar på
att i målbeskrivningen för politikområdet lägga fast en för alla människor
gemensam syn på de frågeställningar som förts fram av motionärerna. Frågor av
det aktuella slaget skall i stället, enligt utskottets mening, avhandlas i
ett öppet meningsutbyte och under demokratiska former. Mot den anförda
bakgrunden avstyrks motion 2003/04:K404 yrkande 1.
Riksdagen har tidigare uttalat att mål bör formuleras på ett sådant sätt att
de är möjliga att följa upp. Vidare har riksdagen uttalat dels att
resultatinformationen skall vara relevant i förhållande till de uppsatta
målen, dels att resultat och utveckling bör redovisas i kvantitativa termer
med hjälp av indikatorer eller nyckeltal och i första hand avse effekter av
verksamheter (se bl.a. bet. 1999/2000:FiU20, rskr. 1999/2000:261).
Regeringen har tidigare redovisat att arbetet med att för varje
politikområde ta fram uppföljnings- och utvärderingsstrategier skall
fortsätta. Enligt budgetpropositionen för år 2001 omfattar detta arbete bl.a.
att ta fram relevanta resultatmått (prop. 2000/01:1 s. 245). Vid behandlingen
av budgetpropositionen för 2003 konstaterade konstitutionsutskottet (bet.
2002/03:KU1) att detta arbete är betydelsefullt, inte minst för möjligheten
att mäta uppfyllelsen av de mål som har satts upp inom det aktuella
politikområdet. Utskottet anförde vidare att det utgick från att regeringen
fortsätter det arbete som har inletts, exempelvis genom att utveckla
relevanta resultatindikatorer eller nyckeltal för uppfyllelsen av dessa mål
och resultatens utveckling över tid (a. bet. s. 12).
Av föregående års budgetproposition (prop. 2002/03:1 utg.omr. 1) framgår
att valdeltagandet i 2002 års riksdagsval blev ca 80,1 %, vilket är en
minskning med ca 1,3 procentenheter. Även i valen till kommunfullmäktige och
landstingsfullmäktige minskade valdeltagandet med 0,7 respektive 0,6
procentenheter till 77,9 respektive 77,4 %. Vid riksdagsbehandlingen av
budgetpropositionen konstaterade utskottet att målen för demokratipolitiken -
som i vissa delar kan ses som en konkretisering av målet för politikområdet
Demokrati - i stor utsträckning är uppföljningsbara. Utskottet konstaterade
vidare att detta gäller inte minst målet att valdeltagandet skall öka
väsentligt i de nationella och kommunala valen liksom i valet till
Europaparlamentet samt delmålet att valdeltagandet skall öka i de allmänna
valen 2002. Mot den anförda bakgrunden uttalade utskottet (bet. 2002/03:KU1
s. 12) att det vore önskvärt att regeringen gör en fördjupad analys av
resultatet av statens insatser för att främja ökat valdeltagande under senare
tid samt analyserar orsakerna till varför målet om ökat valdeltagande inte
kunde uppnås vid de senaste allmänna valen. Redovisning kan, enligt vad
utskottet uttalade, ske till riksdagen i form av en s.k. resultatskrivelse
som även innehåller en analys baserad på en längre tidsserie.
Av den nu föreliggande budgetpropositionen (prop. 2003/04:1 utg.omr. 1 s.
15) framgår att Göteborgs universitet fått i uppdrag att lämna förslag om
vilken statistik som bör produceras för att möjliggöra en återkommande
uppföljning av målen och vissa av åtgärderna i proposition 2001/02:80
Demokrati för det nya seklet. En rapport skall enligt budgetpropositionen
lämnas senast den 30 september 2003. Av budgetpropositionen framgår också att
regeringen avser att under våren 2004 lägga fram en skrivelse om
demokratifrågorna till riksdagen.
Utskottet noterar med tillfredsställelse det i propositionen redovisade
arbetet som syftar till att möjliggöra en återkommande uppföljning av målen
inom vissa delar av det nu aktuella politikområdet. Samtidigt erinrar
utskottet om vad utskottet tidigare har anfört om vikten av att detta arbete
fortsätter även inom övriga delar av politikområdet. I likhet med vad
utskottet också tidigare har uttalat utgår utskottet från att arbetet inom
Regeringskansliet även syftar till att för riksdagen redovisa en fördjupad
analys av resultatet av statens insatser för att främja ökat valdeltagande
under senare tid.
Allmänna val och demokrati
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag
för budgetåret 2004 anvisar ett anslag 46:1 Allmänna val och
demokrati på 235 000 000 kr. Vidare föreslås att riksdagen avslår en
motion (m) där det föreslås att anslaget skall uppgå till lägre
belopp samt en motion (kd, m, c) där det föreslås att riksdagen
beslutar att 10 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller
således 30 000 000 kr av anslaget skall användas för
riksdagspartiernas information inför Europaparlamentsvalet.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 46:1 Allmänna val och demokrati skall uppgå
till 235 000 000 kr budgetåret 2004.
Anslaget belastas med statens kostnader för valsedlar, valkuvert och andra
valtillbehör samt ersättningar till vissa myndigheter m.m. för biträde i
samband med allmänna val. Vidare ingår Vetenskapsrådets satsning på
mångvetenskaplig demokratiforskning. Anslagsbelastningen beror till största
delen på vilka val som hålls under året. År 2004 genomförs val till
Europaparlamentet.
För år 2004 tillförs anslaget 108 000 000 kr för genomförandet av val till
Europaparlamentet. Därav avsätts 10 000 000 kr för en ny demokratisatsning, i
vilken ingår bl.a. insatser för att öka valdeltagandet i
Europaparlamentsvalet för år 2004. För år 2004 ingår även 20 000 000 kr för
riksdagspartiernas information inför Europaparlamentsvalet. Därav tillförs 14
000 000 kr anslaget genom en motsvarande minskning av anslaget 90:6 Stöd till
politiska partier. Från och med år 2004 görs en permanent överföring om 4 000
000 kr från detta anslag till anslaget 46:5 Valmyndigheten.
För budgetåret 2005 beräknas anslaget uppgå till 18 000 000 kr.
Motionerna
I motion 2003/04:K420 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) motsätter sig motionärerna
förslaget i budgetpropositionen att inför Europaparlamentsvalet anslå 10
000 000 kr för en ny demokratisatsning, bl.a. i syfte att öka deltagandet i
det nyss nämnda valet. Motionärerna föreslår därför att riksdagen anvisar
225 000 000 kr till anslaget 46:1 Allmänna val och demokrati för budgetåret
2004.
I motion 2003/04:K302 av Mats Odell m.fl. (kd, m, c) föreslår motionärerna
att riksdagen beslutar att 10 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit
eller således 30 000 000 kr av anslaget 46:1 Allmänna val och demokrati skall
användas för riksdagspartiernas information inför Europaparlamentsvalet.
Motionärerna påpekar att deltagandet i Europaparlamentsvalen varit mycket
lågt jämfört med deltagandet i riksdagsval och kommunala val. Ett sätt att
underlätta för väljarna att sätta sig in i de olika frågor som är aktuella
inför val till Europaparlamentet är, enligt motionärerna, att ge partierna
bättre möjligheter att nå ut med information och sina budskap.
Utskottets ställningstagande
Utskottet, som delar regeringens bedömning, tillstyrker regeringens förslag
att anslaget 46:1 Allmänna val och demokrati skall uppgå till 235 000 000 kr
budgetåret 2004 och avstyrker motion 2003/04:K420 (m), enligt vilken anslaget
föreslås uppgå till lägre belopp.
I motion 2003/04:K302 (kd, m, c) föreslås att riksdagen beslutar att
10 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 30 000 000 kr av
anslaget skall användas för riksdagspartiernas information inför
Europaparlamentsvalet. Utskottet, som inte delar motionärernas uppfattning i
frågan, avstyrker motionen.
Justitiekanslern
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag
för budgetåret 2004 anvisar ett anslag 46:2 Justitiekanslern på
18 174 000 kr.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 46:2 Justitiekanslern skall uppgå till
18 174 000 kr budgetåret 2004.
Målet med Justitiekanslerns (JK) verksamhet - som i huvudsak är
författningsreglerad - är att värna om integriteten, yttrandefriheten och
rättssäkerheten i den offentliga verksamheten, att se till att den enskilde
kommer till sin rätt utan att det allmänna intresset sätts åt sidan på
skaderegleringens område samt att bidra till en effektiv och rättssäker
rättstillämpning och lagföring på tryckfrihetens och yttrandefrihetens
områden.
I budgetpropositionen anförs att det för närvarande inom
Justitiedepartementet förbereds förslag som kan innebära att JK tillförs fler
uppgifter. Kommittén om tillsynen över polis och åklagare har i betänkandet
SOU 2003:41 Förstärkt granskning av polis och åklagare föreslagit att JK
skall ta över Riksåklagarens ansvar när det gäller brott av åklagare i
samband med arbetet. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.
Tyngdpunkten i verksamheten ligger inom verksamhetsgrenarna Tillsyn, Tryck-
och yttrandefrihet inklusive rättegångar samt Skadestånd inklusive
rättegångar.
De mål för verksamheten som regeringen satte upp för år 2001 följer i
huvudsak de sakområden inom vilka Justitiekanslern verkar. Av uppsatta mål är
det enligt regeringen endast de generella målen avseende omloppstider och
balanser - balanserna skall minska och ärenden som inte går till rättegång
bör vara avgjorda inom två år - som är mätbara i egentlig mening.
Under år 2002 ökade antalet balanserade ärenden med nästan 30 %. Den
största anledningen till ökningen är, enligt propositionen, att en
ambitionshöjning har gjorts beträffande främst tillsynen över myndigheterna
och advokatväsendet.
Målet att ärenden som avser klagomål eller anspråk från enskilda och som
inte förs till rättegång bör vara avslutade inom två år har uppfyllts så när
som på ett ärende. Resultatet bedöms vara en stor förbättring jämfört med
föregående årsskifte då tio ärenden som var äldre än två år fanns i balans.
Sammantaget gör regeringen bedömningen att Justitiekanslern har visat ett
bra resultat.
För uppdraget att representera Sverige i den internationella
oljeskadefonden får JK ersättning efter rekvisition med 150 000 kr per år
fr.o.m. år 2004. Utöver det ökas anslaget med 300 000 kr fr.o.m. år 2004 med
anledning av att JK får hyreshöjningar. Anslaget 4:3 Åklagarorganisationen
minskas med motsvarande belopp. För arkivkostnader överförs 7 000 kr från
anslaget 28:21 Riksarkivet och landsarkiven fr.o.m. år 2004. Som kompensation
för beräknade utgiftsökningar för löner, lokaler och övriga
förvaltningskostnader räknas anslaget upp med 1 231 000 kr.
För budgetåret 2005 beräknas anslaget uppgå till 18 605 000 kr.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Datainspektionen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag
för budgetåret 2004 anvisar ett anslag 46:3 Datainspektionen på 31
076 000 kr. Vidare föreslår utskottet att riksdagen avslår en motion
(kd) där det föreslås att anslaget skall uppgå till ett lägre
belopp.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 46:3 Datainspektionen skall uppgå till
31 076 000 kr budgetåret 2004.
Datainspektionen är en central förvaltningsmyndighet med uppgift att verka
för att människor skyddas mot att deras personliga integritet kränks genom
behandling av personuppgifter och för att god sed iakttas i
kreditupplysnings- och inkassoverksamhet.
I propositionen konstateras att Datainspektionen har redovisat resultaten i
enlighet med de återrapporteringskrav som har angetts. Redovisningen ger
enligt propositionen främst en bild av omfattning och inriktning av
verksamheten. Det uttalas vidare i propositionen att någon grund inte
föreligger för att konstatera att angivna mål inte skulle ha uppnåtts. Vidare
konstaterar regeringen att mål och återrapporteringskrav utvecklas successivt
så att ökad tonvikt läggs vid analyser och bedömningar av de samlade
effekterna av verksamheten. De nuvarande allmänna målen behöver emellertid
också, enligt regeringen, kompletteras med uppföljningsbara produktionsmål
som tydligare anger vilka insatser som bör prioriteras under det aktuella
budgetåret.
För budgetåret 2005 beräknas anslaget uppgå till 31 819 000 kr.
Motionen
I motion 2003/04:K404 (delvis) av Ingvar Svensson m.fl. (kd) påpekas att
målen för Datainspektionen bör tydliggöras. Det är enligt motionärerna
osäkert om myndigheten bedriver en ändamålsenlig verksamhet. I avvaktan på
ett tydliggörande av målen föreslås att anslaget minskas med 6 000 000 kr i
förhållande till regeringens förslag (yrkande 3).
Utskottets ställningstagande
Utskottet, som delar regeringens bedömning, tillstyrker regeringens förslag
att anslaget 46:3 Datainspektionen skall uppgå till 31 076 000 kr budgetåret
2004 och avstyrker motion 2003/04:K404 yrkande 1 (kd), enligt vilken anslaget
föreslås uppgå till ett lägre belopp.
Svensk författningssamling
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag
för budgetåret 2004 anvisar ett anslag 46:4 Svensk
författningssamling på 850 000 kr.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 46:4 Svensk författningssamling skall uppgå
till 850 000 kr budgetåret 2004.
Från anslaget betalas bl.a. den kostnadsfria tilldelningen av Svensk
författningssamling (SFS) till kommuner, landsting och kommunbibliotek (fri-
listan). Avtalet för tryckning, försäljning och distribution av SFS löpte ut
vid utgången av år 2001. En ny upphandling har gjorts för åren 2002(2004.
Regeringen bedömer att kostnaderna kommer att ligga på ungefär samma nivå som
tidigare.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Valmyndigheten
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag
för budgetåret 2004 anvisar ett anslag 46:5 Valmyndigheten på 13
570 000 kr.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 46:5 Valmyndigheten skall uppgå till
13 570 000 kr budgetåret 2004.
Valmyndighetens arbetsuppgifter som central förvaltningsmyndighet för
frågor om val och folkomröstning finansieras under detta anslag.
Regeringens förslag innebär att anslaget fr.o.m. år 2004 tillförs 4 000 000
kr från anslaget 46:1 Allmänna val och demokrati. Därigenom kommer vissa
personalkostnader att belasta förvaltningsanslaget i stället för sakanslaget.
För budgetåret 2005 beräknas anslaget uppgå till 13 893 000 kr.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Mediepolitik
Politikområdet Mediepolitik omfattar dagspress, radio och television samt
skydd av barn och ungdom från skadligt innehåll i massmedierna. De statliga
uppgifterna på medieområdet omfattar bl.a. fastställande av regler,
tillståndsgivning och registrering. Till området hör Presstödsnämnden,
Taltidningsnämnden, Radio- och TV-verket, Granskningsnämnden för radio och
TV, och Statens biografbyrå samt Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB
och Sveriges Utbildningsradio AB. Politikområdet består av anslag under både
utgiftsområde 1 och utgiftsområde 17, som bereds av kulturutskottet. Under
utgiftsområde 1 finns budgetförslaget för anslagen till Presstödsnämnden och
Taltidningsnämnden, Presstöd, Stöd till radio- och kassettidningar, Radio-
och TV-verket samt Granskningsnämnden för radio och TV.
Målet för mediepolitiken är att stödja yttrandefrihet, mångfald, massme-
diernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadliga inslag i
massmedierna (prop. 2000/01:1, utg.omr. 17, bet. 2000/01:KrU1, rskr.
2000/01:59).
När det gäller resultaten av statens insatser i förhållande till de
mediepolitiska målen inom dagspressområdet redovisar regeringen bl.a. att 71
tidningar beviljades driftsstöd år 20021. De höjningar av drifts- respektive
distributionsstödet som genomfördes den 1 januari 2001 är de kraftigaste
sedan stöden fick sin nuvarande utformning. I propositionen anges att
höjningen av driftsstödet bedöms ha bidragit till att ett antal stödtidningar
kunnat leva vidare. Vad gäller höjningen av distributionsstödet redovisas att
Presstödsnämnden i en uppföljningsrapport konstaterat att höjningen var
viktig som stimulansåtgärd för att hålla samman den gemensamma
distributionen.
Regeringen gör bedömningen att presstödet har stor betydelse för att bevara
mångfalden på dagstidningsmarknaden och en god spridning av dagstidningar.
När det gäller det mediepolitiska målets tillgänglighetsaspekter redovisar
regeringen resultatet av stödet till radio- och kassettidningar. Sammanlagt
89 dagstidningar gavs ut som taltidningar vid utgången av år 2002. Mer än
hälften av landets dagstidningar ges ut som taltidningar. Utgivningen av
taltidningar täcker i dag hela landet.
Vidare redovisas en uppföljning av den nya ersättningsmodellen för
taltidningsutgivning som innebär att ersättningen för taltidningar baseras på
en schablonmodell i stället för, som tidigare, en nettokostnadsprincip.
Uppföljningen visar, enligt regeringen, att det för närvarande inte
föreligger någon risk för nedläggning av taltidningar till följd av den nya
ersättningsmodellen eller att taltidningarnas kvalitet har försämrats. I sin
senaste uppföljningsrapport drar Taltidningsnämnden slutsatsen att
schablonerna inte behöver höjas. Regeringen gör bedömningen att stödet till
radio- och kassettidningar är viktigt för att fortsatt garantera utgivningen
av taltidningar.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen har tidigare kommenterat indelningen av statsbudgeten i
politikområden (bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34). Därvid uttalades bl.a.
att politikområden inte bör skära tvärs över indelningen i utgiftsområden.
Utskottet erinrar om att utskottet redan tidigare har påpekat att
Mediepolitik är ett av de politikområden som inte följer riksdagens indelning
av statsbudgeten i utgiftsområden samt att detta förhållande gör det svårt
att få en överblick av mål, insatser och resultat för respektive utskotts
beredningsområde. Vidare hänvisar utskottet till sina tidigare uttalanden om
att det därför vore önskvärt att regeringen vidtog lämpliga åtgärder för att
underlätta riksdagens fortsatta bedömning av resultaten på politikområdet
(bet. 2002/03:KU1 s. 18).
Regeringen har tidigare redovisat att arbetet med att för varje
politikområde ta fram uppföljnings- och utvärderingsstrategier skall
fortsätta. Enligt budgetpropositionen för år 2001 omfattar detta arbete bl.a.
att ta fram relevanta resultatmått (prop. 2000/01:1 s. 245). Vid behandlingen
av budgetpropositionen för 2003 konstaterade konstitutionsutskottet (bet.
2002/03:KU1) att detta arbete är betydelsefullt, inte minst för möjligheten
att mäta uppfyllelsen av de mål som har satts upp inom det aktuella
politikområdet. Utskottet anförde vidare att det utgick från att regeringen
fortsätter det arbete som har inletts, exempelvis genom att utveckla
relevanta resultatindikatorer eller nyckeltal för uppfyllelsen av dessa mål
och resultatens utveckling över tid (a. bet. s. 18).
Utskottet erinrar om vad utskottet tidigare har anfört om vikten av att
detta arbete fortsätter även inom det nu aktuella politikområdet.
Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag
för budgetåret 2004 anvisar ett anslag 27:1 Presstödsnämnden och
Taltidningsnämnden på 6 234 000 kr.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 27:1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden
skall uppgå till 6 234 000 kr budgetåret 2004.
Presstödsnämndens huvudsakliga uppgift är att fördela det statliga stödet
till dagspressen. Taltidningsnämndens huvudsakliga uppgift är att fördela det
statliga stödet till radio- och kassettidningar.
För budgetåret 2005 beräknas anslaget uppgå till 6 376 000 kr.
Motionen
I motion 2003/04:Fi240 (delvis) av Lars Leijonborg m.fl. (fp) föreslås en
minskning av anslaget med 3 000 000 kr för år 2004 (yrkande 13).
Utskottets ställningstagande
Utskottet, som delar regeringens bedömning, tillstyrker regeringens förslag
att anslaget 27:1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden skall uppgå till
6 234 000 kr budgetåret 2004 och avstyrker motion 2003/04:Fi240 yrkande 13
(delvis) (fp), enligt vilken anslaget föreslås uppgå till ett lägre belopp.
Presstöd
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag
för budgetåret 2004 anvisar ett anslag 27:2 Presstöd på
509 029 000 kr. Vidare föreslår utskottet att riksdagen avslår tre
motioner (m), (fp) och (kd) där det föreslås att anslaget skall
uppgå till lägre belopp samt en motion (c) där det föreslås att
anslaget skall uppgår till ett högre belopp. Slutligen föreslår
utskottet att riksdagen avslår en motion (kd) om införande av ett
exemplarstöd för postdistribuerade tidningar med två kr per
distribuerat exemplar.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 27:2 Presstöd skall uppgå till
509 029 000 kr budgetåret 2004.
Från anslaget ges bidrag till dagspressen i enlighet med bestämmelserna i
presstödsförordningen (1990:524), förordningen (2001:898) om särskilt
distributionsstöd och förordningen (2002:739) om tillfälligt utvecklingsstöd.
Presstöd enligt presstödsförordningen lämnas i form av driftsstöd och
distributionsstöd. Utgifterna för presstödet styrs bl.a. av antalet
stödberättigade tidningar och storleken på dessa tidningars upplagor.
I propositionen redovisas att från 2003 har anslaget tillfälligtvis
minskats med 1 000 000 kr för omprioriteringar inom medieområdet. Dessa medel
beräknas återföras till anslaget år 2005.
För budgetåret 2005 beräknas anslaget uppgå till 510 029 000 kr.
Motionerna
I motion 2003/04:K424 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) föreslås en avveckling av
presstödet i två etapper med en inledande minskning om 300 000 000 kr år 2004
(yrkande 1). Enligt motionärerna visar hittillsvarande erfarenhet av
presstödet att det till stor del använts för att täcka tidningarnas löpande
utgifter i stället för att främja nödvändiga rationaliseringar samt att
tidningarna anpassat sig och blivit permanent beroende av presstödet.
Motionärerna menar vidare att konkurrensvillkoren gentemot tidningar utan
presstöd snedvrids.
I motion 2003/04:Fi240 (delvis) av Lars Leijonborg m.fl. (fp) föreslås en
minskning av anslaget till presstödet med 425 000 000 kr för år 2004
(yrkande13). Enligt motionen snedvrider presstödet konkurrensen samtidigt som
mediesituationen är annorlunda nu jämfört med när presstödet infördes.
I motion 2003/04:KU404 (delvis) av Ingvar Svensson m.fl. (kd) föreslås att
anlaget till presstödet minskas med 20 000 000 kr för år 2004. Enligt
motionen har presstödet haft stor betydelse för den publicistiska mångfalden.
Genom strukturförändringar kommer dock presstödet så småningom att fasas ut
(yrkande 3). Vidare förespråkas tillkännagivande för regeringen om att det
införs ett exemplarstöd för postdistribuerade tidningar med två kr per
distribuerat exemplar (yrkande 2). Totalkostnaden för en sådan insats bör
enligt motionärernas uppskattning uppgå till ca 10 000 000 kr. Motionärerna
påpekar att det finns en outnyttjad del på ca 36 000 000 kr i den totalram
som i propositionen anvisas på presstödet. Enligt motionärerna ryms därför
det föreslagna exemplarstödet inom anslagsramen, även om det anvisas
20 000 000 kr mindre på anslaget i förhållande till regeringens förslag.
I motion 2003/04:K412 (delvis) av Kerstin Lundgren m.fl. (c) anges att
Centerpartiet vill öka anslaget med 1 000 000 kr i förhållande till
regeringens förslag. Motionärerna pekar på att mångfalden inom
tidningsvärlden och många andratidningars existens till stor del tryggas
genom presstödet. I motionen påtalas även att dagens situation för
tidningarna bör leda till att presstödet förenas med insatser för att
underlätta utveckling av teknik och arbetsformer för att kunna möta
framtidens krav.
Utskottets ställningstagande
Utskottet, som delar regeringens bedömning, tillstyrker regeringens förslag
att anslaget 27:2 Presstöd skall uppgå till 509 029 000 kr budgetåret 2004
och avstyrker därför motionerna 2003/04:K424 yrkande 1 (m), 2003/04:Fi240
yrkande 13 (delvis) (fp) och 2003/04:K404 yrkande 3 (kd), enligt vilka
anslaget föreslås uppgå till ett lägre belopp. Vidare avstyrker utskottet mot
samma bakgrund motion 2003/04:K412 (delvis) (c), enligt vilken anslaget
föreslås uppgå till ett högre belopp.
I motion 2003/04:K404 yrkande 2 (kd) föreslås tillkännagivande för
regeringen om att det införs ett exemplarstöd för postdistribuerade tidningar
med två kr per distribuerat exemplar. Utskottet, som inte delar motionärernas
uppfattning, avstyrker motionen i denna del.
Presstödet i framtiden
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker nio motionsyrkanden om minskat eller ändrat
presstöd i framtiden med motiveringen att regeringen avser att
tillsätta en presstödsutredning. Jämför reservationerna 2-5 (m),
(fp), (kd) och (v).
Propositionen
Regeringen aviserar i budgetpropositionen (utg.omr. 17 s. 92) att den avser
att tillsätta en pressutredning. Bakgrunden anges vara de
strukturförändringar som dagspressen genomgått de senaste åren, vilket bl.a.
tar sig uttryck i samarbete mellan första- och andratidningar på
konkurrensorter. Förutsättningarna att starta nya tidningar bör, enligt
regeringen, utredas, liksom villkoren för elektroniskt distribuerade
tidningar.
Motionerna
Moderata samlingspartiet föreslår i två kommittémotioner (2003/04:K424
yrkandena 2-3 och 2003/04:K444 yrkande 19) att presstödet avvecklas
successivt. Skälen är att presstödet enligt motionärernas mening grundas på
en överdriven tilltro till stödets positiva effekter för mångfalden, det fria
ordet och den fria opinionsbildningen. Presstödets syfte har historiskt sett
angivits vara att bidra till mångfalden på dagstidningsmarknaden för att
främja en allsidig nyhetsförmedling och opinionsbildning. Erfarenheterna har
snarast varit att presstödet har använts som ett förtäckt partistöd i en
mycket stor omfattning. Vidare har det stora antalet tidningsnedläggningar
och hittills gjorda erfarenheter visat att presstödet till stor del använts
för att täcka tidningarnas löpande utgifter i stället för att främja
nödvändiga rationaliseringsåtgärder. Dessutom innebär presstödet att
konkurrensvillkoren gentemot icke-presstödstidningar snedvrids. Vidare har
det under senare år uppstått en utveckling där förstatidningen på orten köpt
andratidningen och tillgodogjort sig det presstöd som betalas ut till dessa
tidningar. När presstödet avvecklats kommer Presstödsnämnden inte längre att
ha någon uppgift att fylla och kan därmed avvecklas. De resterande
uppgifterna, såsom bevakning av lån från Presstödsnämnden, kan till dess
denna verksamhet helt har avvecklats handläggas av Kammarkollegiet. De
uppgifter som rör fördelning av statligt stöd till radio- och kassettidningar
överförs till Kammarkollegiet då detta stöd inte påverkas av förslaget att
avskaffa presstödet. För att ur tidningarnas synvinkel underlätta
avvecklingen anser Moderaterna att reklamskatten bör avskaffas och att en
neutral tidningsmoms bör införas.
Folkpartiet liberalerna föreslår i kommittémotion 2003/04:Kr327 att
presstödet bör minskas (yrkande 20). Dagstidningar är en omistlig del i en
fungerande demokrati. Men pressen är också en marknad. Denna bör fungera utan
statliga bidrag. De särskilda skäl som fanns för att införa presstödet är
inte längre aktuella. Människor på en ort kan välja bland ett rikt utbud av
tidningar allteftersom människors intressesfärer blir större, liksom de
möjligheter till inhämtande av olika nyheter som sker genom Internet.
Kristdemokraterna anser i kommittémotion 2003/04:K382 att regeringen bör
vidta åtgärder för att stimulera strukturförändringar inom dagspressen
(yrkande 4). Presstödet har betytt mycket både för mångfald i
opinionsbildning och för övrig publicistisk mångfald. Genom
strukturförändringar, dels på annonssidan, dels på förändrade krav hos
läsarna, kommer dock presstödet så småningom att fasas ut genom t.ex.
samverkan och fusioner av olika slag. Statsmakterna bör stödja sådana
strukturförändringar i syfte att ge en livskraftig dagspress. Regeringen bör
ta fram underlag för att stimulera en sådan utveckling. Vidare föreslår
Kristdemokraterna att regeringen bör lägga fram förslag om regler beträffande
tröskeleffekter för lågfrekventa tidningar med riksspridning (yrkande 5). Det
gäller tidningar med en upplaga som tillfälligt understiger 7 000 exemplar -
dock ej lägre än 6 500 exemplar - som bör få bibehållet presstöd under två
år.
Vänsterpartiet lämnar i kommittémotion 2003/04:K251 förslag beträffande
direktiven till den i budgetpropositionen omnämnda pressutredningen och
föreslår dessutom att den bör vara parlamentariskt sammansatt. Till de
problem som motionärerna nämner bör ingå i utredningsdirektiven hör:
- Det bör prövas om presstödet kan
inriktas på att stödja en kvalitativ utveckling av journalistiken.
-
1) Innebär presstödsreglerna att tidningar tvingas till ett innehåll som inte
helt svarar mot läsarnas önskemål och behov?
2)
- Tidningar "på lätt svenska" som
särskilt vänder sig till invandrargrupperna har svårt att klara sig med
dagens presstödsregler.
-
· Hur bör presstödet utformas när det blir allt vanligare att
förstatidningar köper upp andratidningar?
·
Därutöver har det framtida presstödet tagits upp i två enskilda motioner.
Kurt Kvarnström m.fl. (s) anför i motion 2003/04:K332 att det är viktigt att
distributionsstödet till tidningar ges långsiktigt för att servicen ska kunna
upprätthållas. Det är särskilt viktigt för att kunna fortsätta med
lördagsutdelning på landsorten. Marie Granlund och Bo Bernhardsson (s) anför
i motion 2003/04:K425 att det är av största vikt att presstödsreglerna ses
över, så att de också framöver garanterar en mångfald. Det kan handla om ökat
presstöd, men också om att göra presstödet mer flexibelt för att underlätta
utgivningen av nya typer av tidningar. Motionärerna nämner särskilt vikten av
att invandrar- och minoritetstidningar kan komma ut.
Utskottets ställningstagande
Mot bakgrund av de strukturförändringar som dagspressen genomgått under
senare år finns det goda skäl att utreda det framtida presstödet med en sådan
inriktning som regeringen aviserar i propositionen. I avvaktan på en sådan
utredning anser utskottet att Rriksdagen bör avslå motionerna 2003/04:K424
(m) yrkandena 2 och 3, 2003/04:K444 (m) yrkande 19, 2003/04:Kr327 (fp)
yrkande 20, 2003/04:K382 (kd) yrkande 4, 2003/04:K251 (v), 2003/04:K332 (s)
samt 2003/04:K425 (s).
Stöd till radio- och kassettidningar
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag
för budgetåret 2004 anvisar ett anslag 27:3 Stöd till radio- och
kassettidningar på 127 300 000 kr.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 27:3 Stöd till radio- och kassettidningar
skall uppgå till 127 300 000 kr budgetåret 2004.
Från anslaget ges bidrag i enlighet med bestämmelserna i förordningen
(1988:582) om statligt stöd till radio- och kassettidningar.
För budgetåret 2005 beräknas anslaget uppgå till 127 300 000 kr.
Motionen
I motion 2003/04:K277 av Göran Norlander och Agneta Lundberg (båda s)
föreslås ett tillkännagivande till regeringen om behovet av en översyn av det
schablonsystem för radiotidningar som finns i dag. Motionärerna pekar på att
sexdagarstidningar får lägst schablonersättning. Därutöver påpekas bl.a. att
löneläget för journalisterna och antalet abonnenter inte beaktas i
schablonbeloppet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet, som inte delar motionärernas uppfattning om behovet av en översyn
av stödet till radiotidningar, tillstyrker regeringens förslag och avstyrker
motion 2003/04:K277..
Radio- och TV-verket
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag
för budgetåret 2004 anvisar ett anslag 27:4 Radio- och TV-verket på
12 585 000 kr. Vidare föreslår utskottet att riksdagen avslår två
motioner (m) och (fp) där det föreslås att anslaget skall uppgå till
lägre belopp.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 27:4 Radio- och TV-verket skall uppgå till
12 585 000 kr budgetåret 2004.
Radio- och TV-verket beslutar i frågor om tillstånd, avgifter och
registrering som rör ljudradio- och TV-sändningar riktade till allmänheten i
de fall uppgifterna inte ligger på regeringen eller någon annan särskilt
angiven myndighet.
I propositionen konstateras att Radio- och TV-verket fr.o.m. den 25 juli
2003 ensamt skall utöva tillsyn över efterlevnaden av lagen (1998:31) om
standarder för sändning av radio- och TV-signaler (prop. 2002/03:110, bet.
2002/03:TU6, rskr. 2002/03:228). Konsumentverket har inte längre kvar något
ansvar i detta avseende. Radio- och TV-verket skall vidare följa utvecklingen
av elektroniska programguider och tillämpningsprogram samt uppmuntra
övergången till en gemensam standard för tillämpningsprogram i samband med
digitala TV-sändningar. Myndigheten behöver dessutom se över sina
föreskrifter med anledning av ändringar i regelverket. För dessa nya
uppgifter föreslår regeringen att anslaget höjs med 450 000 kr fr.o.m. 2004.
Finansiering föreslås ske genom att anslaget 37:5 Informationsteknik:
Telekommunikation m.m. minskas med 250 000 kr och att anslaget 40:2
Konsumentverket minskas med 200 000 kr.
På tilläggsbudget i den nu föreliggande propositionen föreslås att Radio-
och TV-verket tillförs ytterligare 600 000 kr för de nya arbetsuppgifterna.
Regeringen anger att Radio- och TV-verket under år 2003 tilldelades
1 000 000 kr inom området icke-kommersiell lokal-TV. Medlen skall användas
för ett tvåårigt regeringsuppdrag till Riksförbundet Öppna Kanaler i Sverige.
För att uppdraget skall kunna slutföras föreslår regeringen att anslaget
anvisas 1 000 000 kr under år 2004 för denna verksamhet. Förslaget
finansieras genom omprioriteringar på medieområdet. Åren 2005(2006, då
uppdraget är slutfört, beräknas anslaget minskas med motsvarande belopp.
För budgetåret 2005 beräknas anslaget uppgå till 11 837 000 kr.
Motionerna
I motion 2003/04:K424 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) föreslås en minskning för
anslaget 27:4 Radio- och TV-verket på 2 000 000 kr. Motionärerna motsätter
sig att Radio- och TV-verket under åren 2003 och 2004 tillförs 1
000 000 kr per år för insatser inom området icke-kommersiell lokal-TV
(yrkande 4).
I motion 2003/04:Fi240 yrkande 13 (delvis) av Lars Leijonborg m.fl. (fp)
föreslås en minskning för anslaget 27:4 Radio- och TV-verket på 9 000 000 kr.
Utskottets ställningstagande
Utskottet, som delar regeringens bedömning, tillstyrker regeringens förslag
att anslaget 27:4 Radio- och TV-verket skall uppgå till 12 585 000 kr
budgetåret 2004 och avstyrker motion 2003/04:K424 yrkande 4 (m) och
2003/04:Fi240 yrkande 13 (delvis) (fp), enligt vilka anslaget föreslås uppgå
till ett lägre belopp.
Granskningsnämnden för radio och TV
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag
för budgetåret 2004 anvisar ett anslag 27:5 Granskningsnämnden för
radio och TV på 9 568 000 kr. Vidare föreslår utskottet att
riksdagen avslår en motion (m) där det föreslås att anslaget skall
uppgå till ett lägre belopp.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 27:5 Granskningsnämnden för radio och TV
skall uppgå till 9 568 000 kr budgetåret 2004.
Granskningsnämnden skall genom efterhandsgranskning utöva tillsyn över att
programföretagen följer reglerna som rör innehållet i ljudradio- och TV-
sändningar till allmänheten. Vidare skall nämnden följa innehållet i
utländska ljudradio- och TV-sändningar som riktas till den svenska
allmänheten. Nämnden granskar program efter anmälan eller på eget initiativ.
Nämndens verksamhet finansieras delvis genom att medel anvisas från
rundradiokontot till statsbudgetens inkomstsida, vilket behandlas under
utgiftsområde 17. För år 2004 föreslås att 6 397 000 kr delfinansierar
nämndens verksamhet.
För budgetåret 2004 beräknas anslaget uppgå till 9 791 000 kr.
Motionerna
I motion 2003/04:K424 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) föreslås en minskning för
anslaget 27:5 Granskningsnämnden för radio och TV på 2 000 000 kr.
Motionärerna hänvisar till att regeringen i föregående års budgetproposition
föreslog ökade anslag till Granskningsnämnden om drygt 1 000 000 kr under
perioden 2002-2004 för utbudsstudier, arbete med utvecklingen av mångfalden i
nyhetsutbudet samt för arbete i samband med lokalradioreformen. Enligt
motionärernas uppfattning är denna reform inte acceptabel i ett samhälle som
värnar om yttrandefriheten. Vidare anser motionärerna att utbudsstudier inte
skall finansieras av staten (yrkande 5).
Utskottets ställningstagande
Utskottet, som delar regeringens bedömning, tillstyrker regeringens förslag
och avstyrker motion 2003/04:K424 yrkande 5 (m), i vilken det föreslås att
anslaget skall uppgå till ett lägre belopp.
Samepolitik
Sametinget redovisas inom utgiftsområde 1, men verksamheten ingår som en del
i politikområdet Samepolitik som i övrigt redovisas inom utgiftsområde 23
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar.
Målet för samepolitiken är att verka för en levande samisk kultur byggd på
en ekologiskt hållbar rennäring och andra samiska näringar.
För Sametingets del regleras de övergripande målen för verksamheten i
sametingslagen (1992:1433). Sametinget skall verka för en levande samisk
kultur och därvid ta initiativ till verksamheter och föreslå åtgärder som
främjar denna kultur. Sametinget skall bl.a. medverka i samhällsplaneringen
och bevaka att samiska behov beaktas. Vidare beslutar Sametinget om
fördelning av statens bidrag till samisk kultur och samiska organisationer
samt andra medel som ställs till samernas förfogande. Sametinget leder även
det samiska språkarbetet och arbetet med EU-stöd inom Mål 1 och Interreg III
A (och de tidigare stöden Mål 6 respektive Interreg II A).
Utskottets ställningstagande
Riksdagen har tidigare kommenterat indelningen av statsbudgeten i
politikområden (bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34). Därvid uttalades bl.a.
att politikområden inte bör skära tvärs över indelningen i utgiftsområden.
Utskottet erinrar om att utskottet redan tidigare har påpekat att
Samepolitik är ett av de politikområden som inte följer riksdagens indelning
av statsbudgeten i utgiftsområden samt att detta förhållande gör det svårt
att få en överblick av mål, insatser och resultat för respektive utskotts
beredningsområde. Vidare hänvisar utskottet till sina tidigare uttalanden om
att det därför vore önskvärt att regeringen vidtog lämpliga åtgärder för att
underlätta riksdagens fortsatta bedömning av resultaten på politikområdet
(bet. 2002/03:KU1 s. 25).
Regeringen har tidigare redovisat att arbetet med att för varje
politikområde ta fram uppföljnings- och utvärderingsstrategier skall
fortsätta. Enligt budgetpropositionen för år 2001 omfattar detta arbete bl.a.
att ta fram relevanta resultatmått (prop. 2000/01:1 s. 245). Vid behandlingen
av budgetpropositionen för 2003 konstaterade konstitutionsutskottet (bet.
2002/03:KU1) att detta arbete är betydelsefullt, inte minst för möjligheten
att mäta uppfyllelsen av de mål som har satts upp inom det aktuella
politikområdet. Utskottet anförde vidare att det utgick från att regeringen
fortsätter det arbete som har inletts, exempelvis genom att utveckla
relevanta resultatindikatorer eller nyckeltal för uppfyllelsen av dessa mål
och resultatens utveckling över tid (a. bet. s. 25).
Utskottet erinrar om vad utskottet tidigare har anfört om vikten av att
detta arbete fortsätter även inom det nu aktuella politikområdet.
Sametinget
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag
för budgetåret 2004 anvisar ett anslag 45:1 Sametinget på
17 665 000 kr.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 45:1 Sametinget skall uppgå till
17 665 000 kr budgetåret 2004.
I propositionen anförs att regeringens inriktning är att successivt pröva
ett utvidgat samiskt självbestämmande inom områden där detta är möjligt och
med beaktande av resultatet av pågående och nyligen avslutade utredningar.
I enlighet med intentionerna i propositionen 2001/02:4 En politik för
tillväxt och hållbar utveckling i hela landet har regeringen gett Sametinget
i uppdrag att utveckla och etablera ett samiskt informationscentrum.
Uppbyggnaden av detta centrum stöds av medel från regeringens
informationssatsning om samer och samisk kultur inom utgiftsområde 23
anslaget 45:2 Informationssatsning om samer. Målsättningen är att det skall
bli ett långsiktigt verkande centrum, vilket setts naturligt att förlägga
inom Sametingets ram eftersom en av huvuduppgifterna för tinget är att
informera om samiska förhållanden.
För budgetåret 2005 beräknas anslaget uppgå till 18 065 000 kr.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Anslag som inte ingår i något politikområde
Utgiftsområde 1 omfattar anslag för vilka regeringen inte fastställer mål.
Dessa ingår inte i politikområdesindelningen. För flera av dessa verksamheter
råder särskilda förutsättningar där mål- och resultatstyrning enligt
regeringens mening inte går att applicera. Det gäller anslagen Kungliga hov-
och slottsstaten, Riksdagens ledamöter och partier m.m., Riksdagens
förvaltningskostnader, Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen,
Regeringskansliet m.m., Stöd till politiska partier samt Expertgruppen för
EU-frågor.
Riksdagens ledamöter och partier m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med riksdagsstyrelsens
förslag för budgetåret 2004 anvisar ett anslag 90:2 Riksdagens
ledamöter och partier m.m. på 618 265 000 kr. Vidare tillstyrker
utskottet riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i lagen
(1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas
arbete i riksdagen.
Propositionen
Riksdagsstyrelsen föreslår att anslaget 90:2 Riksdagens ledamöter och partier
m.m. skall uppgå till 618 265 000 kr budgetåret 2004.
Från anslaget finansieras arvoden, kostnadsersättningar och traktamenten
till riksdagens ledamöter, arvoden till Sveriges EU-parlamentariker,
arbetsgivaravgifter samt pensioner och inkomstgarantier åt f.d.
riksdagsledamöter m.fl. Vidare finansieras reseersättningar vid resor inom
Sverige, sjukvårdskostnader och utbildning för riksdagens ledamöter. Även
kostnader för ledamöters deltagande i internationellt parlamentariskt
samarbete, såsom Europarådet och Interparlamentariska unionen (IPU), liksom
bidragen till ledamöternas enskilda studieresor finansieras från anslaget. I
anslaget ingår även stödet till partigrupperna i riksdagen. Därutöver ingår
kostnader för riksdagens ledamöters data- och telekommunikation.
Riksdagsstyrelsen föreslår lagändring avseende lagen (1999:1209) om stöd
till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen. Bakgrunden
är att beräkningsunderlaget för stödet till partigrupperna i riksdagen har
räknats upp avseende lönekostnaderna för politiska sekreterare.
För budgetåret 2005 beräknas anslaget uppgå till 632 024 000 kr.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker riksdagsstyrelsens förslag om att anslaget 90:2
Riksdagens ledamöter och partier m.m. skall uppgå till 618 265 000 kr
budgetåret 2004. Vidare tillstyrker utskottet riksdagsstyrelsens förslag till
lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och
partigruppernas arbete i riksdagen.
Riksdagens förvaltningskostnader
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen för budgetåret 2004 anvisar ett anslag 90:3
Riksdagens förvaltningskostnader på 540 642 000 kr. Vidare föreslår utskottet
att riksdagen godkänner riksdagsstyrelsens förslag till investeringsplan för
riksdagsförvaltningen för perioden 2004-2006. Utskottet föreslår även att
riksdagen bemyndigar riskdagsförvaltningen att under 2004 för ramanslaget
90:3 Riksdagens förvaltningskostnader besluta om dels lån som används i
riksdagens verksamhet intill ett belopp av 150 000 000 kr, dels lån för
investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar intill ett belopp av
300 000 000 kr. Slutligen föreslår utskottet att riksdagen avslår en motion
(m) där det föreslås att anslaget skall uppgå till ett lägre belopp.
Riksdagsstyrelsen föreslår att anslaget 90:3 Riksdagens
förvaltningskostnader skall uppgå till
540 642 000 kr budgetåret 2004.
Utgifterna inom anslaget avser bl.a. löner, administration, hyreskostnader,
fastighetsförvaltning, intern service, säkerhet, datateknik,
förlagsverksamhet, bibliotek och informationsverksamhet.
I propositionen anförs att för kammare, utskott och utredningstjänst (RUT)
beräknas medel för ytterligare resurser inom RUT för stöd till utskotten med
uppföljning och utvärdering, allt enligt riksdagens beslut med anledning av
rRiksdagskommitténs betänkande. Belastningen på utskottskanslierna har ökat
bl.a. till följd av de nya inslag i arbetet som kommit under senare år, t.ex.
uppföljning och utvärdering samt EU-dimensionen i arbetet. Avsikten är att
också utskottskanslierna skall kunna påräkna ökat stöd från RUT för
föredragandeuppgifter, bl.a. vid arbetstoppar.
Riksdagsstyrelsen föreslår att det aktuella anslaget ökas med 1 000 000 kr
fr.o.m. 2004 för användning vid revisionsliknande utredningar. Medlen skall
disponeras av riksdagsstyrelsen, som skall göra den i sammanhanget nödvändiga
samordningen och prioriteringen.
Beträffande IT-området anförs att
Riksdagsförvaltningenriksdagsförvaltningen behöver göra en satsning på IT-
infrastrukturen under budgetåret 2004. Det handlar framför allt om
investeringar i bl.a. datorer, skrivare, skärmar och nätverkskomponenter.
Beträffande riksdagens fastigheter föreligger, enligt propositionen, ett
ökat behov av underhåll i de gamla fastigheterna, krav på bättre ventilation
och miljö, omflyttningar samt anpassningar av lokaler till dagens behov m.m.
Bland större påbörjade projekt nämns jet-pelarprojektet (höjning av
vattennivån under östra Riksdagshuset), bankkajen, plenisalen och utrymnings-
och handikappinsatser. För dessa ändamål föreslår riksdagsstyrelsen att det
aktuella anslaget utökas med 5 000 000 kr.
För erforderlig förnyelse av riksdagens säkerhetsanläggning beräknas
investeringar på ca 12 000 000 kr. Driftkostnader hänförbara till förnyelsen
beräknas uppgå till ca 5 000 000 kr.
I betänkandet Allmänhetens tillgång till EU-relaterad information (SOU
2002:96) föreslås att en EU-upplysning under riksdagen ges ökade resurser.
Det handlar främst om 3,5 nya tjänster för extern service samt medel för
utveckling av EU-anpassad webbinformation, marknadsföring m.m. I avvaktan på
regeringens förslag och riksdagens beslut föreslår riksdagsstyrelsen för
budgetåret 2004 att det aktuella anslaget för detta ändamål utökas med
7 700 000 kr.
Riksdagsstyrelsen föreslår i propositionen att riksdagen godkänner
förslaget till investeringsplan för riksdagsförvaltningen för perioden
2004-2006. Investeringar budgetåret 2004 beräknas uppgå till sammanlagt 122
000 000 kr.
Vidare föreslår riksdagsstyrelsen att riksdagen bemyndigar
rriksdagsförvaltningeniksdagsförvaltningen att under år 2004 i fråga om
ramanslaget 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader besluta om dels lån som
används i riksdagens verksamhet intill ett belopp av 150 000 000 kr, dels lån
för investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar intill ett belopp
av 300 000 000 kr.
För budgetåret 2005 beräknas anslaget uppgå till 547 741 000 kr.
Motionen
I motion 2003/04:K421 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) föreslås en minskning av
anslaget med 10 000 000 kr. Motionärerna anser att anslaget till riksdagens
informationsverksamhet bör reduceras. Vidare menar de att aAnslaget till
tidningen Från riksdag och departement skulle kunna minskas, t.ex. genom att
kostnaderna för driften av tidningen i högre grad finansieras genom intäkter
från prenumerationer. De anser också att anslaget till informationsenheten
skulle kunna minskas något.
Utskottets ställningstagande
Utskottet, som delar riksdagsstyrelsens bedömning, tillstyrker
riksdagsstyrelsens förslag att anslaget 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader
skall uppgå till 540 642 000 kr budgetåret 2004 och avstyrker motion
2003/04:K421 (m), i vilken det föreslås att anslaget skall uppgå till ett
lägre belopp. Vidare tillstyrker utskottet att riksdagen godkänner förslaget
till investeringsplan för riksdagsförvaltningenriksdagsförvaltningen för
perioden 2004-2006. Utskottet tillstyrker även att riksdagen bemyndigar
riksdagsförvaltningenriksdagsförvaltningen att under år 2004 i fråga om
ramanslaget 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader besluta om dels lån som
används i riksdagens verksamhet intill ett belopp av 150 000 000 kr, dels lån
för investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar intill ett belopp
av 300 000 000 kr.
Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med riksdagsstyrelsens
förslag för budgetåret 2004 anvisar ett anslag 90:4 Riksdagens
ombudsmän, justitieombudsmännen på 59 742 000 kr.
Propositionen
Riksdagsstyrelsen föreslår att anslaget 90:4 Riksdagens ombudsmän,
justitieombudsmännen skall uppgå till 59 742 000 kr budgetåret 2004.
Justitieombudsmännen övervakar att de som utövar offentlig verksamhet
efterlever lagar och andra författningar samt i övrigt fullgör sina
åligganden. Ombudsmännen skall också verka för att brister i lagstiftningen
avhjälps. Verksamheten regleras av föreskrifter i 12 kap. regeringsformen och
8 kap. riksdagsordningen samt av lagen (1986:765) med instruktion för
Riksdagens ombudsmän.
Ombudsmännens tillsyn bedrivs genom prövning av klagomål från allmänheten
samt genom inspektioner och andra undersökningar som ombudsmännen finner
påkallade. Klagomålsprövningen, inspektionsverksamheten och den övriga
initiativverksamheten samt den internationella verksamheten kan, enligt
propositionen, ses som olika verksamhetsgrenar hos Riksdagens ombudsmän.
Verksamhetsmålet för år 2004 är att, med ytterligare höjd eller i vart fall
bibehållen kvalitet i ärendehanteringen, fullgöra uppgifterna enligt
instruktionen. Härvid skall särskild vikt läggas vid att minska
ärendebalanserna och förkorta den genomsnittliga handläggningstiden eller
åtminstone hålla den på oförändrad nivå. Vidare skall ombudsmännen bedriva
inspektionsverksamhet, som har en betydelsefull rättssäkerhetsfrämjande
effekt samt i omvärlden främja kunskapen om och förståelsen för
konstitutionell kontroll genom parlamentariska ombudsmän.
Under perioden den 1 januari-den 31 december 2002 nyregistrerades 4
746 ärenden, innebärande en ökning med 60 ärenden (1,3 %) jämfört med
kalenderåret 2001. Antalet avgjorda ärenden uppgick till 4 691, innebärande
en minskning med 16 (0,3 %) jämfört med föregående år. De oavgjorda ärendena
i balans var vid 2002 års utgång 901, innebärande en ökning från samma
tidpunkt föregående år med 55 ärenden (6,5 %). Under år 2002 har tre åtal
väckts. Sex initiativärenden och 42 klagomålsärenden har överlämnats till
annan myndighet för prövning och avgörande.
Antalet administrativa ärenden har ökat från 278 ärenden år 2001 till 336
ärenden år 2002. En fortsatt ökning sker vidare av JO:s internationella
engagemang och kontakter.
Antalet inkomna klagomåls- och remissärenden under de första fyra månaderna
år 2003 var 1 654, vilket innebär en ökning med 137 i förhållande till samma
period år 2002.
Vid medelsberäkningen har Riksdagens ombudsmän utgått ifrån att några stora
avvikelser från nuvarande förhållanden - bl.a. avseende ärendemängden - inte
kommer att inträffa. Vad gäller lönekostnaderna bygger beräkningen på att
anslagets nivå varaktigt skall anpassas till den kostnadsnivå som nåtts genom
de senaste årens lönerevisioner, vilka, anförs i propositionen, speglar den
allmänna lönekostnadsutvecklingen inom rättsväsendet.
Riksdagsstyrelsen har inget att erinra mot budgetförslaget.
För budgetåret 2005 beräknas anslaget uppgå till 61 165 000 kr.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker riksdagsstyrelsens förslag.
Kungliga hov- och slottsstaten
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag
för budgetåret 2004 anvisar ett anslag 90:1 Kungliga hov- och
slottsstaten på 95 574 000 kr.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten skall
uppgå till 95 574 000 kr budgetåret 2004.
Genom anslaget finansieras kostnaderna för statschefens officiella
funktioner inklusive kostnaderna för den kungliga familjens resor. Från
anslaget betalas också driftkostnader för de kungliga slotten, utom rent
fastighetsunderhåll som finansieras av Statens fastighetsverk. Vidare betalas
Husgerådskammarens underhåll och vård av de konstsamlingar och andra
inventarier i de kungliga slotten som tillhör staten, men som disponeras av
konungen, från anslaget.
Omfattande investeringar har gjorts för att förbättra säkerheten på
Stockholms slott. De säkerhetshöjande åtgärderna medför ökade kostnader för
drift, övervakning och underhåll. I tilläggsbudgeten i samband med den
ekonomiska vårpropositionen beslutades att anslagsramen skulle höjas med 4
000 000 kr.
För budgetåret 2005 beräknas anslaget uppgå till 96 853 000 kr.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Utskottet har under behandlingen av budgetpropositionen uppmärksammat att
vid beräkningen av detta anslag har inte beaktats att avgifter skall erläggas
till Riksrevisionen. Utskottet förutsätter att erforderliga åtgärder vidtas
för att rätta till detta förhållande.
Regeringskansliet m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag
för budgetåret 2004 anvisar ett anslag 90:5 Regeringskansliet m.m.
på 5 460 532 000 kr. Vidare föreslår utskottet att riksdagen avslår
fyra motioner (m), (fp), (kd) och (c) där det föreslås att anslaget
skall uppgå till lägre belopp. Utskottet föreslår också att
utskottet riksdagen skall avslår en motion om hyreskostnaderna för
svenska ambassader. Vidare föreslår utskottet att riksdagen avslår
motioner om förändrat departementsansvar för Sveriges
Lantbruksuniversitet (SLU), åtgärder mot hedersrelaterade brott mot
kvinnor samt om ett samordningskansli inom Statsrådsberedningen för
arbetet med att förebygga våld och övergrepp mot äldre personer och
garantera brottsoffens rätt till hjälp och stöd. Utskottet föreslår
även att riksdagen avslår motioner om kompetens vid
utlandsmyndigheter, utrikesrepresentationens organisation samt
utrikesförvaltningen och EU. Jämför reservationerna 6 (fp) och 7
(kd).
Bakgrund
Regeringen föreslog i 2001 års ekonomiska vårproposition (prop. 2000/01:100)
att ärenden om Sveriges representation i utlandet skulle föras över från
utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan till
utgiftsområde 1 Rikets styrelse för att fullfölja ombildandet av
Regeringskansliet till en myndighet. Ytterst syftade förslaget till att på
ett mer ändamålsenligt sätt möjliggöra för Regeringskansliet att
tillhandahålla ett effektivt och kompetent stöd för regeringen i dess uppgift
att styra riket och förverkliga sin politik.
Utrikesutskottet ansåg förslaget motiverat. Även konstitutionsutskottet fann
förslaget välgrundat och pekade särskilt på att det låg i linje med principen
en myndighet - ett anslag. Konstitutionsutskottet framhöll det samtidigt som
angeläget att utrikesfrågorna i största möjliga utsträckning ges en
sammanhållen behandling och anförde att utskottet därför, i den mån det
behövs, kommer att bereda utrikesutskottet tillfälle till yttrande vid
beredning av budgetfrågor som berör utrikesförvaltningen (bet. 2000/01:KU23).
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 90:5 Regeringskansliet
m.m. skall uppgå till 5 460 532 000 kr
budgetåret 2004.
Anslaget finansierar Regeringskansliets förvaltningskostnader,
utrikesrepresentationen, kommittéväsendet, andra utredningar m.m. Anslaget
fördelas mellan Statsrådsberedningen (statsministerns kansli), de tio
departementen, Regeringskansliets förvaltningsavdelning och gemensamma
ändamål (hyror m.m.). Regeringskansliet, utlandsmyndigheterna och
kommittéerna, hade vid utgången av år 2002 drygt 4 400 tjänstgörande. Av
Regeringskansliets tjänstgörande var 135 personer (ca 3 %) politiskt
anställda.
Som en följd av regeringsombildningen efter valet 2002 skedde vissa
förändringar i departementens ansvarsområden och organisation. Till
Justitiedepartementet från Näringsdepartementet fördes frågor om integration
och mångfald, idrott, storstadspolitik samt social ekonomi. Från
Justitiedepartementet flyttade konsumentenheten över till
Jordbruksdepartementet, ungdomspolitiska enheten till
Utbildningsdepartementet samt enheterna för kommunfrågor, statlig
förvaltningspolitik och statlig personalpolitik som samtliga fördes till
Finansdepartementet. En del frågor om vissa bolag flyttades till
Näringsdepartementet från Kulturdepartementet och Finansdepartementet. Till
Försvarsdepartementet flyttades frågor om Statens haverikommission från
Näringsdepartementet. Vidare har ansvaret för kulturattachéer överförts från
Utrikesdepartementet till Kulturdepartementet.
Under år 2002 har regeringen avgjort 9 548 regeringsärenden, vilket är en
minskning jämfört med föregående år. Antalet diarieförda ärenden har dock
ökat något 2002 jämfört med föregående år. Antalet interpellationssvar och
frågesvar till riksdagen har, efter en tillfällig minskning under år 2001,
återigen ökat under år 2002.
Riksdagen beviljade för åren 2000 och 2001 Regeringskansliet
835 000 000 kr extra i förvaltningsanslag för att förbereda och genomföra
Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd. De extra tillförda medlen
finansierade kostnaderna för mötesverksamheten i Sverige samt kostnaderna för
de extra press-, informations- och kultursatsningarna. För åren 2000 och 2001
ingick dessa extra medel i fördelningen av Regeringskansliets anslag.
Regeringskansliets anslag 90:5 Regeringskansliet m.m. och anslaget 5:1
Utrikesförvaltningen uppgick därmed för år 2000 till 4 467 000 000 kr och för
år 2001 till 5 140 000 000 kr.
För budgetåret 20054 beräknas anslaget uppgå till 5 403584 502306 000 kr.
Motionerna
Anslaget m.m.
I motion 2003/04:K212 av Rolf Gunnarsson (m) anförs att hyreskostnaderna för
svenska ambassader bör ses över.
I motion 2003/04:K297 av Åsa Domeij och Mikaela Valtersson (mp) föreslås
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
Utbildningsdepartementet i framtiden bör få ansvar för Sveriges
Lantbruksuniversitet (SLU), som i dag organisatoriskt är placerat under
Jordbruksdepartementet. Motionärerna anser inte att tillräckliga skäl
föreligger att splittra högskoleväsendet på olika departement på sätt som nu
sker.
I motion 2003/04:K404 (delvis) av Ingvar Svensson m.fl. (kd) föreslås en
minskning av anslaget med 605 000 000 kr. I motionen framförs att regeringen
haft problem att tydligt visa vilken den optimala dimensioneringen av
Regeringskansliet är. Anslagen till området har ökat mycket kraftigt, bl.a.
beroende på ordförandeskapet i EU under första halvåret 2001, men enbart
ordförandeskapet kan inte förklara den totala resursökningen. Motionärerna
pekar på att regeringen inte har avlämnat den aviserade analysen av
Regeringskansliets dimensionering. Motionärerna menar vidare att det är
viktigt att regeringen kan redovisa produktivitet och resultat för
Regeringskansliet i förhållande till de stora anslagsposterna. Motionärerna
anser att detta inte har skett på ett tillfredsställande sätt (yrkande 3).
I motion 2003/04:K412 (delvis) av Kerstin Lundgren m.fl. (c) föreslås en
minskning av anslaget på 901 000 000 kr. Det pekas på att ordförandeskapsåret
och de extrakostnader som detta medförde är förbi. Vidare menar motionärerna
att tidigare sammanslagningar av departement borde ge minskade kostnader
genom effektiviseringar.
I motion 2003/04:K422 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) föreslås en minskning av
anslaget med 540 000 000 kr. I motionen framförs att Regeringskansliet har
expanderat de senaste åren, i synnerhet när det gäller de politiskt
relaterade befattningarna. Att Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna har
egna kanslier inom Regeringskansliet förstärker ytterligare denna tendens.
Det finns enligt motionärerna skäl att hålla tillbaka expansionen av
Regeringskansliet. Samtidigt förordar motionärerna vissa omfördelningar inom
anslaget. De menar bl.a. att Utrikesdepartementet (UD) bör tillföras
65 000 000 kr. Enligt motionärerna fordrar ett kraftfullt och framgångsrikt
agerande inom ramen för EU en gedigen kompetens inom utrikesförvaltningen
samt svensk diplomatisk närvaro i princip i hela Europa och Medelhavsområdet.
Den snabba globaliseringen fordrar också ökad svensk diplomatisk närvaro i de
utomeuropeiska industriländerna. Vidare bör en upplysningskampanj om
kommunismens brott mot mänskligheten genomföras.
I motion 2003/04:Fi240 yrkande 13 (delvis) av Lars Leijonborg m.fl. (fp)
föreslås en minskning med 800 000 000 kr. Det pekas på att Regeringskansliet
har vuxit kraftigt, inte minst vad gäller politiska tjänstemän. Motionärerna
pekar på att en minskning av Regeringskansliet bör kunna genomföras eftersom
ordförandeskapet i EU har avslutats och att samordningsvinster av
sammanslagningen med utrikesförvaltningen bör kunna realiseras.
I motion 2003/04:Ju479 av Johan Pehrson m.fl. (fp) föreslås att riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om det
övergripande myndighetsansvaret gällande hedersrelaterade brott mot kvinnor.
I motionen anförs bl.a. att ansvaret för erforderliga åtgärder skall ligga
hos justitieministern. Frågan skall också, enligt motionärernas uppfattning,
behandlas av jämställdhetsministern inom ramen för arbetet med jämställdhet
inom hela samhället (yrkande 6).
I motion 2003/04:So405 av Cecilia Wikström (fp) föreslås att riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att
inrätta ett samordningskansli inom Statsrådsberedningen för arbetet med att
förebygga våld och övergrepp mot äldre personer och att garantera
brottsoffrens rätt till hjälp och stöd (yrkande 2).
Kompetens vid utlandsmyndigheterna
I motion 2003/04:K374 av Anders Bengtsson och Hillevi Larsson (båda s) anförs
att UD bör ta fram en modell för riktlinjer till svenska ambassader i
utlandet om hur man skall arbeta i förebyggande syfte mot trafficking.
I motion 2003/04:U203 (c) menar motionärerna att en samverkansgrupp i
konflikthantering bör inrättas och stationeras på UD. Det finns, enligt
motionärerna, ett generellt behov av ökad samordning, samverkan och samarbete
mellan såväl olika aktörer som mellan olika typer av verksamheter, både
nationellt och internationellt, inom området för konflikthantering. Ofta är
detta samarbete inte formellt fastställt utan beroende av personliga
kontakter. För att undvika detta borde en samverkansgrupp med ansvar för
bl.a. samordning av resurser, projekt och kompetensfördelning finnas i
Sverige (yrkande 2).
I motion 2003/04:L350 (c) menar motionärerna att UD:s ambassadrapporter,
som bl.a. ligger till grund för Migrationsverkets prövning av
asylansökningar, har kvalitetsbrister med avseende på beskrivningen av HBT-
personers ställning i vissa länder. Konsekvensen kan, enligt motionärerna,
bl.a. bli att asylsökande avvisas till länder där deras liv är i fara, liksom
att de utrikespolitiska övervägandena blir felaktiga. Åtgärder bör således
vidtas för att höja utrikesförvaltningens HBT-kompetens (yrkande 18).
Också motionärerna bakom motion 2002/03:U287 (mp, s, fp, v, c) (yrkande 4),
motion 2003/04:So568 (mp) (yrkande 26) samt motion 2003/04:U337 (s), (yrkande
5), menar att UD:s personal bör utbildas i HBT-frågor.
Motionärerna bakom partimotion 2003/04:K418 (fp) menar att regeringen
skyndsamt bör vidta åtgärder för att möjliggöra ingåendet av partnerskap på
fler än de tre ambassader som förrättar partnerskap (yrkande 22).
Utrikesrepresentationens organisation
I motion 2003/04:U301 (v) menar motionärerna att Sverige, som ett första steg
i knytandet av förbindelser med ett icke-ockuperat Irak, med en statsapparat
och regering som är politiskt självständig och har egen kontroll över sitt
territorium, upprättar ett representationskontor som också har vissa
konsulära uppgifter (yrkande 6).
I motion 2003/04:U257 (s) hävdas att det kurdiska området i Irak alltsedan
år 1991 har utvecklats till en någorlunda självständig kurdisk stat med eget
parlament och administration. Motionärerna menar att Sverige, i enlighet
härmed, bör stationera ett svenskt konsulat i irakiska Kurdistan (yrkande 5).
Motionärerna bakom motion 2003/04:U341 (kd) menar att en övergripande
ministerfunktion för mänskliga rättigheter bör inrättas. Detta skulle, enligt
motionärerna, möjliggöra en sammanhållen utrikespolitik som gynnar respekten
för mänskliga rättigheter i alla olika politikområden som har en
internationell dimension (yrkande 2). Samma yrkande förs fram i motion
2002/03:U268 (kd) yrkande 2.
Motionärerna bakom samma motion menar i yrkande 4 att Sverige bör utse MR-
attachéer som utplaceras på viktiga och strategiskt valda ambassader, dvs.
där det anses viktigt att följa utvecklingen kring de mänskliga
rättigheterna. Detta skulle, enligt motionärerna, främja bevakningen i
specifika regioner samt underlätta samarbetet med svenska internationella
företag och svenska frivilligorganisationer på plats, liksom samarbetet och
koordineringen med internationella organ och organisationer.
I yrkande 5 i samma motion anför motionärerna att också miljöattachéer bör
inrättas vid lämpliga ambassader, i regioner där miljöförstöringen är extremt
påtaglig eller där stora internationella insatser görs för miljösäkerhet.
I yrkande 6 i samma motion anför motionärerna att det ibland, i arbetet med
att främja svenska handels- och exportintressen, sker ett dubbelarbete mellan
Sveriges ambassader och olika handelskammare och exportråd. I syfte att
ytterligare främja en samordnad utrikespolitik bör regeringen, framhåller
motionärerna, se över möjligheten att integrera den handels- och
exportfrämjande verksamheten med utrikesförvaltningen.
Motionärerna bakom motion 2003/04:U347 (s) anser att homo- och bisexuellas
livssituation bör uppmärksammas genom en gemensam manifestation vid samtliga
svenska beskickningar i världen en viss dag varje år (yrkande 2). Samma
yrkande förs fram i motion 2002/03:U312 (s) yrkande 2.
Utrikesförvaltningen och EU
Motionärerna bakom motion 2003/04:U341 (kd) yrkande 7 och 8 anför att
regeringen bör utreda om det kan upprättas fler samlokaliserade ambassader
med gemensamma servicefunktioner mellan Sverige och övriga medlemsländer inom
EU samt hur Sverige i ökad utsträckning kan dra nytta av den växande EU-
diplomatin med underlag för politiska beslut. Det handlar dock inte, enligt
motionärerna, om att EU-kommissionen skall ersätta det nationella behovet av
bilaterala diplomatiska relationer. Sverige kan emellertid, hävdar
motionärerna, i högre grad än vad som är fallet dra nytta av rapporter som
skrivs inom EU och utnyttja EU-kontor i de länder Sverige i dag saknar
representation i. Regeringen bör också utreda möjligheterna för dels en
fysisk integrering av flera EU-medlemsländers ambassader, dels hur Sverige i
ökad utsträckning kan dra nytta av EU-diplomatin.
I motion 2003/04:K311 (m) menar motionären att Sverige bör ta initiativ
inom ramen för det europeiska samarbetet och verka för att samtliga EU-länder
avskaffar systemet med att ha ambassader i varandras länder.
Utrikesutskottets yttrande
När det gäller anslagsrelaterade frågor anför utskottet bl.a. följande.
Utskottet vill inledningsvis erinra om att riksdagen på grundval av förslag i
den ekonomiska vårpropositionen år 2001 godkände att anslaget för
utrikesförvaltningen flyttades från utgiftsområde 5 till utgiftsområde 1. Den
nya ordningen innebär att det ej längre redovisas ett särskilt anslag för
utrikesförvaltningen, utan de medel som är avsedda härför ingår i det anslag
som numera heter 90:5 Regeringskansliet m.m.
Utrikesutskottet framhöll i föregående års yttrande till
konstitutionsutskottet (2002/03:UU1y) att den nya ordningen försvårar för
utrikesutskottet att göra en adekvat bedömning av resurstilldelningen till
utrikesförvaltningen. Utskottet påpekade vidare att det bl.a. var oklart hur
stor del av anslaget till Regeringskansliets verksamhet som avsåg
utrikesförvaltningen. Med anledning av detta uttalade utskottet bl.a.
följande:
En förutsättning för riksdagens budgetarbete i här aktuell del är att det
framgent tydligt framgår vilka resurser inom anslaget [Regeringskansliet
m.m.] som avsätts för utrikesförvaltningen och vilket utfallet blir.
Utskottet förutsätter att så blir fallet.
Utskottet kan emellertid konstatera att så inte har skett i årets
budgetproposition. Det är följaktligen inte möjligt att göra en adekvat
bedömning av de resurser som utrikesförvaltningen kommer att förfoga över
under budgetåret 2004. Utskottet finner detta oacceptabelt och förutsätter
att regeringen hörsammar utskottets upprepade ståndpunkt.
Oavsett hur resurserna inom anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. är tänkta
att disponeras under budgetåret 2004 skulle ett bifall av motion 2003/04:K422
(m) få så omfattande konsekvenser jämfört med dagsläget att något sådant inte
kan ifrågakomma. Utskottet menar därför att motionen bör avstyrkas.
Vad gäller förslaget om en översyn av hyreskostnaderna för svenska
ambassader har utskottet tidigare behandlat liknande yrkanden. Utskottet
anförde därvid bl.a. att utlandsmyndigheterna årligen tilldelas en budgetram
med vilken de finansierar sina driftkostnader, bl.a. representation och
lokalt förhyrda fastigheter. I vissa fall ägs fastigheterna av svenska staten
via Statens fastighetsverk, och hyra betalas i Sverige av UD till det nämnda
verket. Budgetramen fastställs genom den politiskt styrda
verksamhetsplaneringen. Det åligger myndighetschefen att se till att den
tilldelade budgetramen används på ett så rationellt och effektivt sätt som
möjligt i syfte att nå de mål som fastställs för myndighetens verksamhet.
Utskottet konstaterade vidare att det för residens och bostäder finns ett
antal förordningar och riktlinjer som reglerar utlandsmyndigheternas
lokalförsörjning. Få områden inom utrikesförvaltningen har som
fastighetsförvaltningen undergått en så kraftig kostnadsminskning till följd
av de sparbeting som förekommit under 90-talet. Genom en rad olika åtgärder
såsom uppsägning av dyra objekt och ombyggnation av residens för att inrymma
bostäder även för annan personal har kostnadsminskningar åstadkommits.
Vid de löpande föredragningar om utrikesförvaltningen som utrikesutskottet
erhållit har framgått att både departementets och utlandsmyndigheternas
strävan är att lokalförsörjningen skall vara kostnadseffektiv. Det synes mot
denna bakgrund obehövligt att gå motionären till mötes.
Mot den anförda bakgrunden menar utskottet att motion 2003/04:K212 (m) kan
avstyrkas.
Utrikesutskottet konstaterar beträffande frågor om kompetens vid
utlandsmyndigheterna att de aktuella motionerna tar upp frågor som rör
Regeringskansliets organisation, instruktionsgivning till
utlandsmyndigheterna, utbildning av utrikesförvaltningens personal m.m.
Utskottet menar att det i samtliga fall rör sig om frågor där
beslutskompetens finns hos regeringen eller hos regeringen underlydande
myndigheter. Enligt utskottets mening är det mot denna bakgrund vare sig
behövligt eller lämpligt att riksdagen gör tillkännagivanden enligt
motionärernas förslag. Enligt utskottets uppfattning bör motionerna
2003/04:K374 (s), 2003/04:K418 (fp) yrkande 22, 2003/04:L350 (c) yrkande 18,
2003/04:U203 (c) yrkande 2, 2003/04:U337 (s) yrkande 5, 2002/03:U287 (mp, s,
fp, v, c) yrkande 4 och 2003/04:So568 (mp) yrkande 26 således avstyrkas.
I fråga om utrikesrepresentationens organisation konstaterar
utrikesutskottet inledningsvis att UD, det instabila politiska läget i Irak
till trots, har vidtagit konkreta förberedelser för att åter kunna öppna den
svenska ambassaden i Bagdad. Det av motionärerna efterlysta arbetet med att
återupprätta svensk representation i Irak har således redan inletts. Med vad
som sålunda anförts menar utskottet att motion 2003/04:U301 (v) yrkande 6 bör
avstyrkas.
Vad gäller yrkandet om att stationera ett svenskt konsulat i irakiska
Kurdistan konstaterar utskottet att det under rådande osäkra omständigheter i
landet förefaller alltför tidigt att bestämma hur närvaron i landet i övrigt
skall se ut. Utskottet menar således att motion 2003/04:U257 (s) yrkande 5
bör avstyrkas.
Vad beträffar yrkande 2 i motion 2002/03:U268 (kd) och yrkandena 2, 4 och 5
i motion 2003/04:U341 (kd) om inrättande av en övergripande ministerfunktion
för mänskliga rättigheter samt MR-attachéer och miljöattachéer vid svenska
ambassader, konstaterar utskottet att samtliga svenska utlandsmyndigheter
redan i dag bevakar såväl MR- som miljöfrågor och att rapporteringen härom är
omfattande och mångfasetterad. Utskottet har i övrigt inga synpunkter på
Regeringskansliets organisation av vare sig MR- eller miljöfrågornas
hantering. Utskottet menar att riksdagen bör avhålla sig från att uttala sig
om Regeringskansliets inre organisation.
Angående yrkande 6 i samma motion, rörande möjligheterna att integrera den
handels- och exportfrämjande verksamheten med utrikesförvaltningen,
konstaterar utskottet att regeringen i oktober 1999 lät tillkalla en utredare
för att göra en översyn av den del av det statliga exportfrämjandet som sker
genom Sveriges Exportråd m.m. I utredningens betänkande (SOU 2000:102), som
presenterades i november 2000, föreslogs bl.a. att Exportrådets och UD:s
verksamhetsplanering skulle samordnas bättre. Utskottet har inhämtat att
utredningens förslag beaktas i utrikesförvaltningens löpande förnyelsearbete.
I övrigt kan utskottet konstatera att utrikesrepresentationen samarbetar
med handelssekreterare eller annan organisation som stöds av Exportrådet för
att gemensamt ge bästa service och förbättra förutsättningarna för svenskt
näringsliv. I de länder där det inte finns handelskontor eller liknande
organisation har beskickningarna huvudansvaret för den exportfrämjande
verksamheten. I en del fall finansierar Exportrådet viss personal, vilken
kompletterar beskickningens personalresurser. Dessa ingår i beskickningens
totala personalresurser under ledning av ambassadören. Den handels- och
exportfrämjande verksamheten är således redan nära integrerad med
utrikesförvaltningen. Med vad som sålunda anförts menar utskottet att motion
2003/04:U341 (kd) yrkande 2, 4, 5 samt 6 bör avstyrkas.
Vad gäller yrkandet om att homo- och bisexuellas livssituation bör
uppmärksammas genom en gemensam manifestation vid samtliga svenska
beskickningar i världen en viss dag varje år, konstaterar utskottet att
beslutskompetensen här finns hos regeringen eller hos regeringen underlydande
myndigheter. Utskottet noterar också att manifestationer av detta slag -
oavsett syftet - är främmande företeelser i utlandsmyndigheternas verksamhet.
Enligt utskottets mening är det mot denna bakgrund inte vare sig behövligt
eller lämpligt att riksdagen gör ett tillkännagivande enligt motionärernas
förslag. Enligt utskottets uppfattning bör motionerna 2002/03:U312 (s)
yrkande 2 samt 2003/04:U347 (s) yrkande 2 avstyrkas.
Konstitutionsutskottets ställningstagande
Utskottet, som delar regeringens bedömning, tillstyrker regeringens förslag
att anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. skall uppgå till 5 460 532 000 kr
budgetåret 2004. I enlighet härmed avstyrker utskottet motionerna
2003/04:K404 yrkande 3 (delvis) (kd), 2003/04:K412 (delvis) (c), 2003/04:K422
(m) och 2003/04:Fi240 yrkande 13 (delvis) (fp), i vilka det föreslås att
anslaget skall uppgå till lägre belopp.
När det gäller frågan om hyreskostnaderna för svenska ambassader ställer
sig utskottet bakom vad utrikesutskottet har anfört. Motion 2003/04:K212 (m)
avstyrks.
I motion 2003/04:K297 (mp) föreslås att Utbildningsdepartementet bör få
ansvar för Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Vidare förespråkas i motion
2003/04:Ju479 yrkande 6 (fp) att ansvaret för erforderliga åtgärder mot
hedersrelaterade brott mot kvinnor skall ligga hos justitieministern. Frågan
skall också, enligt motionärernas uppfattning, behandlas av
jämställdhetsministern inom ramen för arbetet med jämställdhet inom hela
samhället. I motion 2003/04:So405 yrkande 2 (fp) föreslås att det inrättas
ett samordningskansli inom Statsrådsberedningen för arbetet med att förebygga
våld och övergrepp mot äldre personer och att garantera brottsoffrens rätt
till hjälp och stöd. Detta är emellertid frågor som det inte ankommer på
riksdagen att besluta om. Motionerna avstyrks.
När det gäller frågorna om kompetens vid utlandsmyndigheter ställer sig
utskottet bakom vad utrikesutskottet har anfört. Motionerna 2003/04:K374 (s),
2003/04:U203 yrkande 2 (c), 2003/04:L350 yrkande 18 (c), 2002/03:
U287 yrkande 4 (mp, s, fp, v, c), motion 2003/04:So568 yrkande 26 (mp) samt
motion 2003/04:U337 yrkande 5 (s) och 2003/04:K418 yrkande 22 (fp) avstyrks.
Även beträffande frågorna om utrikesrepresentationens organisation
instämmer utskottet i vad utrikesutskottet har anfört. Motionerna
2003/04:U301 yrkande 6 (v), 2003/04:U257 yrkande 5 (s), 2003/04:U341 yrkande
2 (kd) 2002/03:U268 yrkandena 2 och 4-6 (kd), 2003/04:U347 yrkande 2 (s) och
2002/03:U312 yrkande 2 (s) avstyrks.
Slutligen instämmer utskottet i vad utrikesutskottet har anfört även när
det gäller frågorna om utrikesförvaltningen och EU. Motionerna 2003/04:U341
yrkande 7 och 8 (kd) samt 2003/04:K311 (m) avstyrks.
Stöd till politiska partier
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag
för budgetåret 2004 anvisar ett anslag 90:6 Stöd till politiska
partier på 131 200 000 kr. Vidare föreslår utskottet att riksdagen
avslår två motioner (m) och (fp) där det föreslås att anslaget skall
uppgå till lägre belopp. Jämför reservation 8 (m).
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 90:6 Stöd till politiska partier skall uppgå
till 131 200 000 kr budgetåret 2004.
Enligt lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier lämnas stöd
dels som partistöd, dels som kanslistöd för ett år i taget räknat fr.o.m. den
15 oktober. Partistödet lämnas som mandatbidrag. Kanslistödet, som är avsett
för partier som är företrädda i riksdagen, lämnas som grundstöd och
tilläggsstöd. Nu gällande belopp fastställdes till sin nuvarande nivå år
1996.
För budgetåret 2005 beräknas anslaget uppgå till 145 200 000 kr.
Motionerna
I motion 2003/04:KU423 av Gunnar Hökmark m.fl.(m) föreslås att partistödet
minskas successivt. Motionärerna anser att stödet fr.o.m. år 2005 bör minskas
med en fjärdedel av det nuvarande anslaget, vilket innebär en besparing med
36 300 000 kr år 2005 och därefter en årlig besparing på 72 600 000 kr för år
2006 och framåt. Detta bör ges regeringen till känna.
I motion 2003/04:Fi240 yrkande 13 (delvis) av Lars Leijonborg m.fl. (fp)
föreslås en minskning av anslaget med 30 000 000 kr. Motionärerna menar att
partiernas beroende av staten bör minska och att en viss minskning av
statsstödet till partierna därför bör kunna ske.
Utskottets ställningstagande
Utskottet, som delar regeringens bedömning, tillstyrker regeringens förslag
och avstyrker motionerna 2003/04:K423 (m) och 2003/04:Fi240 yrkande 13
(delvis), i vilka det föreslås att anslaget skall uppgå till lägre belopp.
Expertgruppen för EU-frågor
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag
för budgetåret 2004 anvisar ett anslag 90:7 Expertgruppen för EU-
frågor på 10 293 000 kr. Utskottet föreslår även att riksdagen
bemyndigar regeringen att under 2004 i fråga om ramanslaget 90:7
Expertgruppen för EU-frågor besluta om åtaganden för
forskningsverksamhet som innebär utgifter på högst 2 500 000 kr
under 2005-2007. Vidare föreslår utskottet att riksdagen avslår en
motion (fp) där det föreslås att anslaget skall uppgå till ett lägre
belopp.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 90:7 Expertgruppen för EU-frågor skall uppgå
till 10 293 000 kr budgetåret 2004.
Verksamheten regleras i förordningen (2001:204) med instruktion för
Expertgruppen för EU-frågor. Myndigheten har valt att arbeta under
beteckningen Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps). Kansliet
består av åtta personer, varav tre forskare och två utredare.
Expertgruppen skall bedriva och främja forskning, utvärdering, analys och
studier i europapolitiska frågor inom områdena ekonomi och handel,
statsvetenskap och juridik. Forskning har bedrivits både av den egna
personalen och av externa forskare. Myndigheten har antagit en strategi 2004
som syftar till att behandla frågor som bedöms bli aktuella under EU:s
kommande regeringskonferens och i förhandlingarna om EU:s nästa
långtidsbudget. Denna verksamhet har främst inriktats på EU:s framtidsdebatt
och den ekonomiska effektiviteten inom EU. Ett flertal rapporter har
presenterats vid seminarier under våren 2003. Myndigheten har även inlett en
kartläggning av pågående europapolitisk forskning inom områdena ekonomi och
handel, statsvetenskap och juridik.
Regeringen föreslår i propositionen att riksdagen bemyndigar regeringen att
under år 2004 i fråga om ramanslaget 90:7 Expertgruppen för EU-frågor besluta
om åtaganden för forskningsverksamhet som innebär utgifter på högst 2 500 000
kr under 2005(2007. Regeringen motiverar förslaget med att det kan finnas
behov av projekt som kan pågå under längre tid än ett år.
För budgetåret 2005 beräknas anslaget uppgå till 10 521 000 kr.
Motionen
I motion 2003/04:Fi240 yrkande 13 (delvis) av Lars Leijonborg m.fl. (fp)
föreslås en omedelbar nedläggning av myndigheten.
Utskottets ställningstagande
Utskottet, som delar regeringens bedömning,
tillstyrker regeringens förslag att anslaget 90:7
Expertgruppen för EU-frågor skall uppgå till 10 293
000 kr för budgetåret 2004 och avstyrker motion
2003/04:Fi240 yrkande 13 (delvis), i vilken det
föreslås att anslaget skall uppgå till ett lägre
belopp. Utskottet tillstyrker även att riksdagen
bemyndigar regeringen att under år 2004 i fråga om
ramanslaget 90:7 Expertgruppen för EU-frågor besluta
om åtaganden för forskningsverksamhet som innebär
utgifter på högst 2 500 000 kr under 2005-2007.
Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2002
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagsstyrelsens skrivelse över riksdags-
förvaltningens årsredovisning för 2002 läggs till handlingarna.
Redogörelsen
Av riksdagsförvaltningenriksdagsförvaltningens årsredovisning för
verksamhetsåret 2002 (2002/03:RS2) framgår att riksmötet 2001/02 präglades av
en betydande ärendehantering, vilket delvis kan förklaras av att det var ett
valår. Det finns dock tecken som tyder på att det också sker en
underliggande, långsiktig volymökning. Samtidigt tar sig ökningen nya former,
vilket är ett resultat av arbetet med att genomföra Riksdagskommitténs
förslag.
Kostnaden för riksdagsförvaltningenriksdagsförvaltningens verksamhet, dvs.
exklusive transfereringar, uppgick till 1 072 miljoner 000 000 kronor, vilket
var en ökning med 10 % jämfört med år 2001. Verksamhetens intäkter ökade
samtidigt med sex procent till 1 007 000 000 kr. Verksamhetsutfallet för 2002
stannade därmed på ett underskott med 64 miljoner 000 000 kronor. Hur
kostnader och intäkter fördelar sig på olika verksamhetsgrenar framgår av
följande tabell.
Tabell. Riksdagsförvaltningens kostnader och intäkter (mnkr)
-----------------------------------------------------------
|Verksamhetsgren|Kostnader||Intäkter||Nettokostnad||Procent
| |
-----------------------------------------------------------
| |2002 |2001 |2002 |2001 |2002 |2001 |2002 |
2001 |
-----------------------------------------------------------
|Beslutsprocessen|791,9|726,2|-|- |791,9|726,2|78,3 |
79,4 |
| | | | | | | |% |% |
-----------------------------------------------------------
|Service |193,1|148,8|39,4 |38,2 |153,7|110,6|15,2 |
12,1 |
|och | | | | | | |% |% |
|förvaltning | | | | | | | | |
-----------------------------------------------------------
|Information |57,5 |52,7 |20,3 |22,6 |37,2 |30,1 |3,7 |3,3
|
|till | | | | | | |% |% |
|allmänheten | | | | | | | | |
-----------------------------------------------------------
|Internationell|29,0|47,7|0,8 |0,6 |28,2 |47,1 |2,8 |5,2
|
|verksamhet | | | | | | |% |% |
-----------------------------------------------------------
|Transfereringar|274,2|270,2|- |- |274,2|270,2|- |- |
-----------------------------------------------------------
| | | | | | | | | |
|Totalt |1 |1 |60,5 |61,4 |1 |1 |100 |100
|
| |345,7|245,6| | |285,2|184,2|% |% |
-----------------------------------------------------------
Av årsredovisningen framgår att arbetet med att utveckla
mål- och resultatstyrningen
fortsatte under året. Likaså fortsatte arbetet med att kartlägga
enheternas och kansliernas
prestationer. I årsredovisningen redovisas hur ledamöterna i
en enkät har betygsatt
riksdagsförvaltningenriksdagsförvaltningens prestationer på flera
olika områden.
Utskottets ställningstagande
Riksdagsförvaltningens redogörelse 2002/03:RS2 Riksdagsförvaltningens
årsredovisning för
verksamhetsåret 2002 bör av riksdagen läggas till handlingarna.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett
följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
11.Fördjupad målbeskrivning för politikområdet Demokrati
Fördjupad målbeskrivning
för politikområdet Demokrati (punkt 54)
av Ingvar Svensson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 54 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som anförs i reservation 1 om att
regeringen bör fördjupa målformuleringen för politikområdet
Demokrati och återkomma till
riksdagen i frågan. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:K404 yrkande 1.
Ställningstagande
Kristdemokratin bygger på idén om alla människors
lika värde och att deras värdighet inte
får kränkas. Den moderna demokratin är den bästa
styrelseformen eftersom den utgår från
denna värdegrund. Denna värdegrund bör även prägla
beteendet medborgare emellan. Den innebär
att medborgarna måste visa tolerans gentemot varandra
och respekt för de människor man inte
är överens med. Värderingen ger skäl för empati
och solidaritet, för ett engagemang och
ansvar som sträcker sig utöver egenintresse, familjeband,
kön, etnicitet, religion osv. På
denna värdegrund byggs den mellanmänskliga tillit, som
i sin tur är en förutsättning för att
konflikter skaskall kunna lösas på fredlig väg.
Om inte denna värdegrund ständigt
poängteras, prövas och vårdas riskerar den att undergrävas
och förtvina. Frånvaron av denna
värdegrund bereder plats för maktmissbruk, elitism
och i förlängningen någon form av
diktatur.
Demokrati som beslutsmetod garanterar i sig inte att människovärdet och
mänskliga fri- och
rättigheter respekteras. Med demokrati som statsform och
politisk metod följer
yttrandefrihet och alla medborgares lika inflytande, men med
majoritetsbeslut kan också en
minoritet förtryckas och fri- och rättigheter förtrampas. Därför behöver
alla samhällen en
gemensam värdegrund. Jag anser att de värden, rättigheter och
skyldigheter, som inspirerats
och förts vidare av den kristna traditionen, är oundgängliga som grund.
Den moraliska grunden för demokratin formas i de sociala sammanhang
som utgör ett
samhälle. Givetvis är hemmet och familjen, skolan, kyrkor, föreningar,
organisationer och
folkrörelser av största betydelse. En demokratisk stat är beroende av
att det finns ett
värdevitalt samhälle med levande och medvetandegjorda moraluppfattningar
hos enskilda och
grupper samt att de moraluppfattningar som där finns ger grund och stöd
för demokratin.
Det ideal som Kristdemokraterna framhäver är en demokrati där varje
medborgare ges
möjligheter till deltagande, inflytande och delaktighet, inte bara vid
valtillfället utan
kontinuerligt. För det krävs att arbetsformerna inom det representativa
politiska systemet,
den offentliga förvaltningen och partierna utvecklas så att det
aktiva deltagandet
uppmuntras och att verkligt inflytande kan uppnås. En fungerande
demokrati förutsätter
jämställdhet mellan kvinnor och män.
Det är också av största vikt att uppmuntra och förstärka medborgarnas
eget demokratiska
ansvarstagande. Denna känsla för det gemensamma samhället bör bygga på
vissa medborgerliga
karaktärsegenskaper. De dygder som jag vill lyfta fram som betydelsefulla
för medborgarandan
går tillbaka till den klassiska och den kristna kulturen i västerlandet.
Det handlar om de
klassiska fyra kardinaldygderna rättvisa, måttfullhet, mod och praktisk
klokskap. Rättvisa
rör relationer människor emellan. Var och en försvarar sina men
respekterar också andras
rättigheter. Måttfullhet innebär att förnuftet bör råda över alltför
vidlyftiga önskningar.
Mod betyder en moralisk styrka att våga möta faror och stå upp mot
oförrätter. Det handlar
om civilkurage och integritet, vilket innebär att uppriktigt både söka
och stå för sanning
och rätt, inte minst när det är inopportunt. Den kristna traditionen
har förstärkt och
kompletterat innehållet i de klassiska dygderna med dygden
kärlek som berikar
samhällsgemenskapen, inte minst med solidaritet och barmhärtighet.
Ett vitalt civilt samhälle är av största vikt för en levande demokrati
och ett mänskligt
samhälle. Därför måste stat och kommun främja det engagemang som
finns i olika
medborgarsammanslutningar: i föreningar och folkrörelser, i kyrkor och
samfund, i lokala
utvecklingsgrupper och i nya rörelser. Den tilltagande pluralismen i det
svenska samhället
bör medföra att stat och kommun ger olika grupper möjlighet till
autonomi, genom
självförvaltning, av verksamheter som är centrala för dem. Det
offentliga måste bejaka den
pluralism av fria och från staten oberoende medborgarsammanslutningar som
finns i samhället.
Det är också viktigt att politiken inser sina begränsningar och
koncentrerar sitt arbete
på områden där dess värden och styrsystem är överlägsna marknadens,
civilsamhällets och
familjens. Det innebär bl.a. att säkerställa de långsiktiga spelreglerna
för andra aktörer.
Skolan har ett stort ansvar för att förbereda de uppväxande medborgarna
för ett deltagande
i demokratin. För det krävs att elevernas kunskaper om demokratin
utvecklas. Skolan måste
vara en demokratisk miljö som tillåter olika åsikter och visar hur
oenighet kan hanteras på
ett konstruktivt sätt.
Ett starkt skydd för yttrande- och meddelarfriheten samt
anonymitetsskyddet, liksom för
mötes- och föreningsfriheten, är av stor vikt för en levande demokrati.
Grundlagsskyddet av
yttrandefriheten och den därmed sammanhängande tryckfriheten innebär att
det allmänna inte
får ingripa mot yttrandefriheten, annat än i de fall och den
ordning som föreskrivs i
grundlagen.
Offentlighetsprincipen, det vill säga tillgången till allmänna handlingar
, är central för
en öppen och vital demokrati. Sekretessmöjligheten skaskall nyttjas
restriktivt.
Maktdelningen innebär krav bl.a. på en effektiv lagprövningsrätt
och effektiva
rättsinstanser inom området, t.ex. författningsdomstol.
I regeringens mål för politikområdet Demokrati heter det att
"folkstyrelsen skall värnas
och fördjupas".
Min bedömning är att målformuleringen visserligen täcker en del av det
önskvärda i ett
demokratimål, men är otillräckligt - med hänsyn till det ovan anförda -
för att t.ex. peka
på värdegrundens enorma betydelse just för demokratiutvecklingen.
Regeringen bör få i
uppdrag att fördjupa denna målformulering och återkomma till riksdagen i
frågan.
22.Framtida presstödetFramtida presstödet (punkt 65)
av Gunnar Hökmark (m), Henrik S Järrel (m) och Nils Fredrik Aurelius (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 65 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 12 om det
framtida presstödet. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:K424
yrkandena 2 och 3 och
2003/04:K444 yrkande 19 samt avslår motionerna 2003/04:K382 yrkande 4
och 5, 2003/04:Kr327
yrkande 20, 2003/04:K251, 2003/04:K332 och 2003/04:K425.
Ställningstagande
Vi stöder det moderata motionsförslaget om avveckling av presstödet.
33.Framtida presstödetFramtida presstödet (punkt 65)
av Helena Bargholtz (fp) och Tobias Krantz (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 65 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 13 om det
framtida presstödet. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Kr327
yrkande 20 samt avslår
motionerna 2002/03:K424 yrkandena 2 och 3, 2003/04:K444 yrkande 19, 2003/
04:K382 yrkande 4
och 5, 2003/04:
K251, 2003/04:K332 och 2003/04:K425.
Ställningstagande
Vi stöder det folkpartistiska motionsförslaget om att avveckla presstödet.
44.Framtida presstödetFramtida presstödet (punkt 65)
av Ingvar Svensson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 65 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 14 om det
framtida presstödet. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:K382
yrkande 4 och 5 samt
avslår motionerna 2002/03:K424 yrkandena 2 och 3, 2003/04:K444 yrkande
19, 2003/04:Kr327
yrkande 20, 2003/04:K251, 2003/04:K332 och 2003/04:K425.
Ställningstagande
Jag stöder de kristdemokratiska motionsförslagen om åtgärder för
att stimulera
strukturförändringar inom dagspressen och om nya regler beträffande
tröskeleffekter för
lågfrekventa tidningar.
55.Framtida presstödetFramtida presstödet (punkt 65)
av Mats Einarsson (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 65 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 15 om det
framtida presstödet. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:K251 samt
avslår motionerna
2002/03:K424 yrkandena 2 och 3, 2003/04:K444 yrkande 19, 2003/04:
Kr327 yrkande 20,
2003/04:K382 yrkande 4 och 5, 2003/04:K332 och 2003/04:K425.
Ställningstagande
Jag stöder förslaget i Vänsterpartiets motion om att
pressutredningen bör vara
parlamentariskt tillsatt och att direktiven bör ta upp de problem som
nämns i motionen.
66.Kompetens vid utlandsmyndigheternaKompetens vid utlandsmyndigheterna (
punkt 76)
av Helena Bargholtz (fp) och Tobias Krantz (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 76 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation
65 om att möjliggöra ingåendet av partnerskap på flera ambassader. Därmed
bifaller
riksdagen motion 2003/04:K418 yrkande 22 samt avslår motionerna 2003/04:
K374,
2003/04:U203 yrkande 2, 2002/03:U287 yrkande 4, 2003/04:U337 yrkande 5,
2003/04:L350 yrkande 18 och 2003/04:So568 yrkande 26.
Ställningstagande
Regeringen har under 2003 börjat vidta åtgärder för att det skaskall
bli möjligt att ingå
partnerskap på ambassader. Än så länge är det dock bara tre av det
tjugotal ambassader som
har vigselrätt som också förrättar partnerskap. Om ambassadens
värdland lämnar sitt
godkännande måste svenska ambassader erbjuda samma service vad gäller
både partnerskap och
borgerliga vigslar. Vi anser därför att regeringen skyndsamt bör vidta
åtgärder för att
möjliggöra ingåendet av partnerskap på fler ambassader.
77.Utrikesförvaltningen och EUUtrikesförvaltningen och EU (punkt 98)
av Ingvar Svensson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 98 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 7
om utredning av möjligheterna för dels fysisk integrering av flera EU-
medlemsländers ambassader, dels hur Sverige i ökad utsträckning kan dra
nytta av
EU-diplomatin. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:U341 yrkandena 7
och 8 samt
avslår motion 2003/04:K311.
Ställningstagande
Inom EU växer ett ökat samarbete kring diplomatin fram. Framför allt är
det kommissionens
kapacitet och resurser som en diplomatisk aktör utanför
Europa som diskuteras. Då EU-kommissionen förbättrar sin förmåga att
göra viktiga analyser
och landrapporter, samt ökar sin representativa roll, bör det finnas
möjligheter för Sverige
som EU-medlem att dra nytta av detta. Det handlar inte om att EU-
kommissionen på något sätt
skall ersätta det nationella behovet av bilaterala diplomatiska
relationer, men däremot kan
Sverige ännu mera dra nytta av rapporter som skrivs inom EU och utnyttja
EU-kontor i de
länder där Sverige i dag saknar representation. I framtiden kan det
således bli tal om att
"slå ihop" ambassader mellan EU-medlemmar i stil med den fysiska
integreringen av de
nordiska ambassaderna i Berlin. Kristdemokraterna anser att
regeringen redan i dag bör
utreda möjligheterna för dels en fysisk integrering av flera EU-
medlemsländers ambassader,
dels hur Sverige i ökad utsträckning kan dra nytta av EU-diplomatin.
Mot bakgrund av detta anser jag att regeringen bör ges till känna vad som
ovan
anförts. Jag anser att motion 2003/04:U341 (kd) yrkande 7 och 8 bör
tillstyrkas.
88.
PartistödetPartistödet
(punkt 109)
av Gunnar Hökmark (m), Henrik S Järrel (m) och Nils Fredrik Aurelius (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 109 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 8 om en
minskning av partistödet. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:K423.
Ställningstagande
De politiska partierna har en stor och viktig uppgift att fylla i en
demokrati. Avgörande
för väljarnas förtroende för politiska partier är att partierna kan leva
upp till väljarnas
förväntningar och att de har hela sin lojalitet hos valmanskåren.
Partierna bör vara
oberoende av stöd från den offentliga sektorn. Partistödet står i strid
med en sådan syn på
partierna. I partistödet ligger även en inte oväsentlig konserverande
effekt då det utgår
endast till partier som har nått en viss andel av rösterna i riksdagsvalet
.
Moderata samlingspartiet har under en följd av år krävt att partistödet
skall minska, ett
krav som vi håller fast vid. Mot bakgrund av det ovan anförda föreslår vi
att partistödet
minskas successivt. Från och med år 2005 minskas stödet med en
fjärdedel av det nuvarande
anslaget, vilket innebär en besparing med 36 300 000 kr år 2005.
Därefter föreslår vi en
ytterligare besparing på 36 300 000 kr för år 2006. Därefter
förändras formerna
för partistödet så att det ger bättre förutsättningar för folkligt
engagemang och enskilda
människors ansvarstagande.
Ett större folkligt deltagande i partiernas finansiering motverkar
beroendet av staten och
att staten genom sina bidrag bidrar till att upprätthålla etablerade
partiers storlek och
dominans. Det kan också leda till en vitalisering av de politiska
partierna baserat på det
stöd de har av medborgarna i samhället.
I dag är partistödet så utformat att socialdemokratin som parti får ett
mer än dubbelt så
stort stöd som varje annat politiskt parti. Tillsammans med övrig
finansiering från
ekonomiskt starka intresseorganisationer förstärker detta
Socialdemokraternas ekonomiska och
politiska dominans på ett sätt som ur demokratisk synvinkel är stötande.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda yttranden
. I rubriken anges
inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut
som behandlas i
avsnittet.
· Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 (punkt 2)
·
av Gunnar Hökmark (m), Henrik S Järrel (m) och Nils Fredrik Aurelius (m).
Konstitutionsutskottet har under beredningen av detta
betänkande arbetat under
förutsättningen att en riksdagsmajoritet bestående av socialdemokrater,
vänsterpartister och
miljöpartister den 19 november 2003 kommer att fastställa ekonomiska
ramar för de olika
utgiftsområdena i den statliga budgeten och en beräkning av statens
inkomster avseende 2004
samt besluta om utgiftstak för åren 2005 och 2006.
Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en
annan inriktning av
den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Ett övergripande mål
för den ekonomiska
politiken bör vara att möjliggöra ökad tillväxt. Då måste utgiftskvoten
sänkas. För detta
krävs bl.a. en moderniserad arbetsmarknad, avregleringar, sänkta
skatter och lägre
offentliga utgifter. Antalet sjukskrivna och förtidspensionerade måste
minskas genom att
sjukvård och rehabilitering förbättras.
Våra förslag syftar också till att skapa förutsättningar för ett
ekonomiskt, kulturellt
och socialt växande Sverige. Vi vill satsa på en utbildning som ger alla
större möjligheter
till ett rikare liv. Genom en större enskild sektor och ett starkare
civilt samhälle kan
både företag och människor växa. Ännu fler kan komma in på den
ordinarie arbetsmarknaden.
Den sociala tryggheten ökar också i andra bemärkelser genom att
hushållen får en större
ekonomisk självständighet. Friheten att välja bidrar både till mångfald,
en bättre kvalitet
och en större trygghet. De enskilda människorna får ett större inflytande
över sina liv.
Vi har föreslagit en långtgående växling från subventioner och bidrag
till omfattande
skattesänkningar för alla, främst låg- och medelinkomsttagare.
Samtidigt värnar vi de
människor som är i störst behov av gemensamma insatser och som
har små eller inga
möjligheter att påverka sin egen situation. Vi slår också fast att
det allmänna skall
tillföras resurser för att på ett tillfredsställande sätt kunna
genomföra de uppgifter som
måste vara gemensamma. Avsevärda resurser tillförs till exempel för att
bryta den ökade
sjukfrånvaron och de ökande förtidspensioneringarna.
Vårt budgetalternativ - med våra förslag till utgiftstak,
anslagsfördelning och
skatteförändringar - bör ses som en helhet där inte någon eller några
delar kan brytas ut
och behandlas isolerat från de andra. Om riksdagens majoritet den 19
november beslutar om
ramar för de olika utgiftsområdena i enlighet med finansutskottets förslag
och därmed väljer
en annan inriktning av politiken, deltar vi inte i det nu
aktuella beslutet om
anslagsfördelning inom utgiftsområde 1. Vi står emellertid fortsatt
bakom de i motioner
lagda förslagen.
· Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 (punkt 2)
·
av Helena Bargholtz (fp) och Tobias Krantz (fp).
Folkpartiet liberalernas budgetförslag för år 2004 syftar till att
förändra de ekonomiska
förutsättningarna så att en högre tillväxt uppnås. Det är nödvändigt
att fler arbetar och
att statsskulden minskar. Ett viktigt verktyg för att uppnå detta är
sänkta skatter på
arbete och företagande. Våra utgiftsökningar avser främst
bistånd, rättssäkerhet,
utbildning, vård och omsorg samt förbättringar för handikappade. Vi uppnår
utrymme för detta
bl.a. genom åtgärder mot ohälsan och en reformerad arbetsmarknadspolitik.
Vårt förslag till utgiftsram för utgiftsområde 1 har
emellertid avstyrkts av
finansutskottet i budgetprocessens första steg. Då Folkpartiets
budgetförslag är en helhet
är det inte meningsfullt att delta i fördelningen på anslag inom
utgiftsområde 1. Vi står
emellertid fortsatt bakom de i motioner lagda förslagen.
· Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 (punkt 2)
·
av Ingvar Svensson (kd).
Kristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner förordat en annan
inriktning av den
ekonomiska politiken och budgetpolitiken än den Socialdemokraterna och
dess stödpartier
föreslår.
Kristdemokraternas budgetalternativ tar sikte på att långsiktigt
förbättra Sveriges
tillväxtförutsättningar genom strukturella reformer för minskad
ohälsa, förbättrad
lönebildning och strategiska skattesänkningar på arbete och
sparande. Därtill bör
infrastrukturen och de långsiktiga förutsättningarna för ett ökat
bostadsbyggande kraftigt
förbättras. Därigenom skapas förutsättningar för att sysselsättningen
skall kunna öka i en
sådan utsträckning att välfärden tryggas för alla.
Det handlar bland annat om arbetsmarknaden, som måste göras mer
flexibel och där de
rekordhöga sjuktalen måste mötas med en kraftigt förbättrad
rehabilitering, förebyggande
åtgärder och en förbättrad arbetsmiljö. Det handlar om skatterna på
arbete och företagande
som måste sänkas och på sikt anpassas till omvärldens lägre skattetryck.
Det handlar om det
svenska konkurrenstrycket som måste förbättras. Vidare måste den
offentliga sektorn förnyas
för att bättre möta konsumenternas/brukarnas behov och bättre
tillvarata personalens
kompetens och idéer. Dessutom måste valfriheten inom familjepolitiken
öka, rättsväsendet
återupprättas, pensionärernas ekonomiska situation stärkas, och
infrastrukturen förbättras.
Kristdemokraternas ekonomiska politik sammanfattas i motion 2003/04:Fi241.
Målet med våra reformer på dessa områden är att skapa förutsättningar
för en uthållig
tillväxt på åtminstone tre procent per år över en konjunkturcykel, där
sysselsättningen kan
öka utan att inflationen tar fart, där den enskildes valfrihet,
personliga ansvar och
välfärd kan öka utan politisk detaljstyrning, där den offentliga sektorn
kan vitaliseras och
möta ökande behov utan att jagas av krympande skattebaser, och där
statens finanser blir
mindre konjunkturkänsliga. Den "utveckling" som pågår under
socialdemokratiskt styre är den
omvända: sysselsättningen minskar, tillväxten väntas bli lägre än i
omvärlden, statsskulden
ökar, detaljstyrningen ökar och i stora delar av kommunsektorn erbjuds
sämre vård och omsorg
till högre skatt.
Finansutskottets majoritet - bestående av socialdemokrater,
vänsterpartister och
miljöpartister - har nu genom förslag till ramar för de olika
utgiftsområdena samt
beräkningen av statens inkomster ställt sig bakom en annan inriktning
av politiken i det
första rambeslutet om statsbudgeten. Därför redovisar vi i detta
särskilda yttrande (i
stället för i en reservation) den del av vår politik som rör
utgiftsområde 1 och som vi
skulle ha yrkat bifall till om Kristdemokraternas förslag till ramar hade
vunnit riksdagens
bifall i den första beslutsomgången. När det gäller anslagsfördelningen
inom utgiftsområde 1
står vi emellertid fortsatt bakom de i motioner lagda förslagen.
· Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 (punkt 2)
·
av Kerstin Lundgren (c).
Konstitutionsutskottet har under beredningen av detta betänkande
arbetat under
förutsättningen att en riksdagsmajoritet bestående av socialdemokrater,
vänsterpartister och
miljöpartister den 19 november 2003 kommer att fastställa ekonomiska
ramar för de olika
utgiftsområdena i den statliga budgeten och en beräkning av statens
inkomster avseende 2004
samt besluta om utgiftstak för åren 2005 och 2006.
Centerpartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en annan
inriktning av den
ekonomiska politiken och budgetpolitiken.
Vårt budgetalternativ - med våra förslag till utgiftstak,
anslagsfördelning och
skatteförändringar - bör ses som en helhet där inte någon eller några
delar kan brytas ut
och behandlas isolerat från de andra. Om riksdagens majoritet den 19
november beslutar om
ramar för de olika utgiftsområdena i enlighet med finansutskottets förslag
och därmed väljer
en annan inriktning av politiken, deltar vi inte i det nu
aktuella beslutet om
anslagsfördelning inom utgiftsområde 1. Vi står emellertid fortsatt
bakom de i motioner
lagda förslagen.
· Ministeransvaret i fråga om hedersrelaterade brott mot kvinnor (punkt 2
)
·
av Helena Bargholtz (fp) och Tobias Krantz (fp).
Den rådande synen på hedersrelaterade brott mot kvinnor som ett
integrationsproblem, där
integrationsministern har ansvaret för att åtgärder vidtas, är ett mycket
märkligt sätt att
behandla problemet. Brottsbalken och rättspraxis är tydliga - ingen
skillnad skall göras
gällande denna typ av våld. I kommittémotion 2003/04:Ju479 föreslår
Folkpartiet liberalerna
därför att även myndighetsansvaret skall vara tydligt, dvs. ansvaret
för erforderliga
åtgärder skall ligga hos justitieministern. Denna fråga skall
också behandlas av
jämställdhetsministern inom ramen för arbetet med jämställdhet inom hela
samhället. Vi är
dock medvetna om att detta är en fråga som riksdagen inte råder över.
Men med den tydliga
ansvarsfördelning som vi förespråkar skulle frågan om hedersrelaterade
brott mot kvinnor få
den tyngd den förtjänar i regeringen och regeringsarbetet.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
2003/04:1 Budgetpropositionen
Utgiftsområde 1 - yrk. 1. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar
regeringen att under
2004, för ramanslaget 90:7 Expertgruppen för EU-frågor, besluta om
åtaganden för
forskningsverksamhet som innebär utgifter på högst 2 500 000 kr under
2005-2007 (avsnitt
7.4.4).
Utgiftsområde 1 - yrk. 2. Regeringen föreslår att riksdagen för
budgetåret 2004 anvisar
anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse, såvitt avser
anslag som står till
regeringens disposition enligt följande uppställning (se propositionen).
Utgiftsområde 1 - yrk. 3. Riksdagsstyrelsen föreslår att riksdagen antar
riksdagsstyrelsens
förslag till lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till
riksdagsledamöternas och
partigruppernas arbete i riksdagen (avsnitt 7.3.5).
Utgiftsområde 1 - yrk. 4. Riksdagsstyrelsen föreslår att riksdagen
godkänner förslaget till
investeringsplan för riksdagsförvaltningen för perioden 2004-2006 (avsnitt
7.3.6).
Utgiftsområde 1 - yrk. 5. Riksdagsstyrelsen föreslår att
riksdagen bemyndigar
riksdagsförvaltningen att för 2004 besluta om lån i Riksgäldskontoret
för investeringar
som används i riksdagens verksamhet intill ett belopp av
150 000 000 kronor.
Utgiftsområde 1 - yrk. 6. Riksdagsstyrelsen föreslår att
riksdagen bemyndigar
riksdagsförvaltningen att för 2004 besluta om lån i Riksgäldskontoret för
investeringar i
fastigheter och tekniska anläggningar intill ett belopp av 300 000 000
kronor.
Utgiftsområde 1 - yrk. 7. Riksdagsstyrelsen föreslår att riksdagen
för budgetåret 2004
anvisar anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse, såvitt avser
anslag som är avsedda
för riksdagen eller dess myndigheter, enligt följande uppställning (se
propositionen).
Redogörelse
2002/03:RS2 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2002
.
Motioner från allmänna motionstiden 2002
2002/03:U268 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av
en ministerfunktion för mänskliga rättigheter i utrikespolitiken.
2002/03:U287 av Ulf Holm m.fl. (mp, s, fp, v, c):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om
ambassadrapporteringen och vikten av att ge anställda inom
utrikesförvaltningen utbildning
i HBT-kompetens.
2002/03:U312 av Börje Vestlund (s):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs angående en
solidarisk manifestation för homo- och bisexuella i världen på svenska
beskickningar runt
om i världen.
Motioner från allmänna motionstiden 2003
2003/04:K212 av Rolf Gunnarsson
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om hyrorna vid
våra svenska ambassader.
2003/04:K251 av Mats Einarsson m.fl. (v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om direktiven
till den pressutredning som omnämns i budgetpropositionen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att den
pressutredning som regeringen ämnar tillsätta bör vara parlamentariskt
sammansatt.
2003/04:K277 av Göran Norlander och Agneta Lundberg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om
radiotidningar.
2003/04:K297 av Åsa Domeij och Mikaela Valtersson (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om SLU:s
departementstillhörighet.
2003/04:K302 av Mats Odell m.fl. (kd, m, c):
Riksdagen beslutar att 10 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit
eller således 30 000
000 kr av anslag 46:1 Allmänna val och demokrati under utgiftsområde 1
skall användas för
riksdagspartiernas information inför Europaparlamentsvalet.
2003/04:K311 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att regeringen
i det europeiska samarbetet skall arbeta för att EU-ländernas ambassader
i andra EU-länder
avskaffas.
2003/04:K332 av Kurt Kvarnström m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om
lördagsutdelning av tidningar.
2003/04:K374 av Anders Bengtsson och Hillevi Larsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att UD bör ta
fram en modell för riktlinjer till svenska ambassader i utlandet om hur
man skall arbeta i
förebyggande syfte mot trafficking.
2003/04:K382 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om åtgärder
för att stimulera strukturförändringar inom dagspressen.
5. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om regler
beträffande tröskeleffekt
för lågfrekventa tidningar med riksspridning enligt vad i motionen anförs.
2003/04:K404 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en
fördjupad målbeskrivning för politikområdet demokrati.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ett
exemplarstöd på 2 kr för postdistribuerade tidningar.
3. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till
regeringens förslag för
budgetåret 2004 anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt
uppställning (se
motionen):
2003/04:K412 av Kerstin Lundgren m.fl. (c):
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag anslagen
under utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt uppställning (se motionen):
2003/04:K418 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om
regeringens arbete för att möjliggöra partnerskapsregistrering på flera
ambassader.
2003/04:K420 av Gunnar Hökmark m.fl. (m):
Riksdagen anvisar till utgiftsområde 1, anslag 46:1 Allmänna val för
budgetåret 2004 225 000
000 kr i enlighet med vad som anförs i motionen.
2003/04:K421 av Gunnar Hökmark m.fl. (m):
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 1, Rikets
styrelse, anslag 90:3 Riksdagens förvaltning för budgetåret 2004 530 642
000 kr.
2003/04:K422 av Gunnar Hökmark m.fl. (m):
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 1, anslag 90:6
Regeringskansliet för budgetåret 2004 4 920 532 000 kr.
2003/04:K423 av Gunnar Hökmark m.fl. (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en minskning
av partistödet.
2003/04:K424 av Gunnar Hökmark m.fl. (m):
1. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 1, anslag
27:2 Presstöd för budgetåret 2004 209 029 000 kr.
2. Riksdagen beslutar att presstödet avvecklas helt fr.o.m. budgetåret
2005 i enlighet med
vad som anförs i motionen.
3. Riksdagen beslutar att Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden
avvecklas fr.o.m.
budgetåret 2005 och att bevakningsuppgifter avseende ännu återstående lån
m.m. övertas av
Kammarkollegiet i enlighet med vad som anförs i motionen.
4. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 1, anslag
27:4 Radio- och TV-verket för budgetåret 2004 10 585 000 kr.
5. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 1, anslag
27:5 Granskningsnämnden för radio och TV för budgetåret 2004 7 568 000 kr.
2003/04:K425 av Marie Granlund och Bo Bernhardsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att se över
presstödsreglerna.
2003/04:K444 av Gunnar Hökmark m.fl. (m):
19. Riksdagen beslutar att avskaffa presstödet i enlighet med vad som
anförs i motionen.
2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
13. Riksdagen anvisar för 2004 anslagen under utgiftsområde 1 Rikets
styrelse enligt
uppställningen i tabell 12.
2003/04:Ju479 av Johan Pehrson m.fl. (fp):
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om det
övergripande myndighetsansvaret gällande hedersrelaterade brott mot
kvinnor.
2003/04:L350 av Kenneth Johansson m.fl. (c):
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om
åtgärder för att höja utrikesförvaltningens HBT-kompetens.
2003/04:U203 av Maud Olofsson m.fl. (c):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om inrättandet
av en samverkansgrupp i konflikthantering stationerad vid UD.
2003/04:U257 av Joe Frans och Maria Hassan (s):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett svenskt
konsulat i irakiska Kurdistan.
2003/04:U301 av Lars Ohly m.fl. (v):
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Sverige
som ett första steg i knytandet av förbindelser med ett icke-ockuperat
Irak, med en
statsapparat och regering som är politiskt självständig och har egen
kontroll över sitt
territorium, upprättar ett representationskontor som också har vissa
konsulära uppgifter.
2003/04:U337 av Anders Bengtsson m.fl. (s):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om
utbildning i HBT-kompetens för utrikesförvaltningen.
2003/04:U341 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av
en svensk ministerfunktion vars ansvar skall vara att internationellt
främja mänskliga
rättigheter.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att
förutsättningarna för att utse MR-attachéer vid de svenska
utrikesrepresentationer där
bevakning av MR-frågor är av speciell betydelse för människors säkerhet
bör utredas.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att
förutsättningarna för att utse miljöattachéer vid de
utrikesrepresentationer där
miljöfrågorna speciellt måste fokuseras bör utredas.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utreda
hur svenska handelsfrämjande organisationer bättre kan integreras med
svenska ambassader i
utlandet.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utreda
om det kan upprättas fler samlokaliserade ambassader med gemensamma
servicefunktioner
mellan Sverige och övriga medlemsländer inom EU.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en
utredning av hur Sverige i ökad utsträckning kan dra nytta av den
växande EU-diplomatin
med underlag för politiska beslut.
2003/04:U347 av Börje Vestlund m.fl. (s):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att svenska
beskickningar skall lyfta frågan om homosexuella-bisexuellas
livssituation genom en
solidarisk manifestation.
2003/04:So405 av Cecilia Wikström (fp):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att inrätta
ett samordningskansli inom Statsrådsberedningen.
2003/04:So568 av Peter Eriksson m.fl. (mp):
26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att alla
tjänstemän på Utrikesdepartementet bör få utbildning i HBT-kunskap
för att få större
kompetens och därmed kunna driva HBT-frågor internationellt.
2003/04:Kr327 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om minskat
presstöd.
Bilaga 2
Riksdagsstyrelsens lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till
riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen
Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1999:1209) om stöd till
riksdagsledamöternas och
partigruppernas arbete i riksdagen skall ha följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
Stödet är avsett att Stödet är avsett att
bekosta handläggarhjälp bekosta handläggarhjälp
åt riksdagens ledamöter. åt riksdagens ledamöter.
Stödet beräknas efter Stödet beräknas efter
normen att det skall normen att det skall
täcka kostnaden för en täcka kostnaden för en
politisk sekreterare per politisk sekreterare per
två ledamöter. För en två ledamöter. För en
politisk sekreterare politisk sekreterare
utbetalas 35 600 kronor utbetalas 36 700 kronor
per månad. per månad.
-----------------------------------------------------
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
Bilaga 3
Utrikesutskottets yttrande 2003/04:UU1y
Till konstitutionsutskottet
Konstitutionsutskottet har vid sammanträde den 16 oktober 2003
beslutat att bereda
utrikesutskottet tillfälle att senast den 28 oktober kl. 18.00
yttra sig över
budgetpropositionen 2002/03:1 utgiftsområde 1 Rikets styrelse jämte
eventuella motioner.
Utrikesutskottet väljer att i det följande lämna synpunkter på
anslaget 90:5
Regeringskansliet m.m. inom utgiftsområde 1 samt på motionerna
2003/04:K311 (m),
2003/04:K374 (s), 2003/04:K212 (m) samt 2003/04:K422 (m) allt i
de delar som rör
utrikesförvaltningen. Därutöver överlämnar utrikesutskottet, under
förutsättning av
konstitutionsutskottets medgivande, med detta yttrande motionerna 2003/04:
K418 (fp) yrkande
22, 2003/04:L350 (c) yrkande 18, 2002/03 U268 (kd) yrkande 2, 2002/03:U287
(mp, s, fp, v, c)
yrkande 4, 2002/03:U312 (s) yrkande 2, 2003/04:U203 (c) yrkande 2, 2003/04
:U257 (s) yrkande
5, 2003/04:U301 (v) yrkande 6, 2003/04:U337 (s) yrkande 5, 2003/04:U341 (
kd) yrkandena 2, 4,
5, 6-8, 2003/04:U347 (s) yrkande 2 samt 2003/04:So568 (mp) yrkande 26.
Propositionen
Regeringen konstaterar att antalet utlandsmyndigheter (som uppgår
till 102) har ökat med två konsulat
(generalkonsulat i Kanton, Kina, och Kaliningrad, Ryssland), en
ambassad i Bratislava,
Slovakien, samt en utsänd tjänsteman i Minsk, Vitryssland. Konkreta
förberedelser görs
också, det rådande osäkra läget till trots, att åter öppna ambassaden i
Bagdad, Irak.
Arbetet med införandet av en ny IT-plattform för
utlandsmyndigheterna fortgår.
Utlandsmyndigheternas webbplatser byggs vidare ut och kvalitetssäkras.
Uppbyggnaden av de
webbaserade informationskällorna inom utrikesförvaltningen bidrar till
att befästa Sveriges
ställning som en nation med hög kompetens på IT-området.
Regeringen föreslår i propositionen att anslaget 90:5 för budgetåret 2004
skall uppgå till
5 460 532 000 kr.
Utskottet
Anslagsrelaterade frågor
Motionerna
Moderata samlingspartiet yrkar i kommittémotion 2003/04:K422 (m) att
utgiftsområde 1,
anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. för budgetåret 2004 skall uppgå
till 4 920 532 000kr.
Det skulle medföra en minskning med 540 000 000 kr i förhållande till
regeringens förslag.
Samtidigt förordar motionärerna vissa omfördelningar inom anslaget. De
menar bl.a. att
Utrikesdepartementet bör tillföras 65 000 000 kr. I detta skulle ingå en
ökning av de medel
som ställs till ambassadernas förfogande för främjande av svenskt
näringsliv utomlands samt
för att beakta situationen för utlandsmyndigheternas
visumhantering. Vidare menar
motionärerna att ett kraftfullt och framgångsrikt agerande inom ramen
för EU fordrar en
gedigen kompetens inom utrikesförvaltningen samt svensk diplomatisk
närvaro i hela Europa
och Medelhavsområdet. Den snabba globaliseringen fordrar också svensk
diplomatisk närvaro i
de utomeuropeiska industriländerna, menar motionärerna. I motionen
framhålls även att
framväxten av dynamiska ekonomier i Asien, Latinamerika och
förhoppningsvis i södra Afrika
ställer större krav på kontaktytor och kompetens.
Motionären bakom den enskilda motionen 2003/04:K212 (m) menar att
hyreskostnaderna för
svenska ambassader bör ses över.
Överväganden
Utskottet vill inledningsvis erinra om att riksdagen på grundval av
förslag i den ekonomiska
vårpropositionen år 2001 godkände att anslaget för
utrikesförvaltningen flyttades från
utgiftsområde 5 till utgiftsområde 1. Den nya ordningen innebär att
det inte längre
redovisas ett särskilt anslag för utrikesförvaltningen, utan de medel som
är avsedda härför
ingår i det anslag som numera heter 90:5 Regeringskansliet m.m.
Utrikesutskottet framhöll i föregående års yttrande till
konstitutionsutskottet
(2002/03:UU1y) att den nya ordningen försvårar för utrikesutskottet att
göra en adekvat
bedömning av resurstilldelningen till utrikesförvaltningen. Utskottet
påpekade vidare att
det bl.a. var oklart hur stor del av anslaget till Regeringskansliets
verksamhet som avsåg
utrikesförvaltningen. Med anledning av detta uttalade utskottet bl.a.
följande:
En förutsättning för riksdagens budgetarbete i här aktuell del är att det
framgent tydligt
framgår vilka resurser inom anslaget [Regeringskansliet m.m.]
som avsätts för
utrikesförvaltningen och vilket utfallet blir. Utskottet förutsätter att
så blir fallet.
Utskottet kan emellertid konstatera att så inte har skett i årets
budgetproposition. Det är
följaktligen inte möjligt att göra en adekvat bedömning av
de resurser som
utrikesförvaltningen kommer att förfoga över under budgetåret 2004.
Utskottet finner detta
oacceptabelt och förutsätter att regeringen hörsammar utskottets upprepade
ståndpunkt.
Oavsett hur resurserna inom anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. är tänkta
att disponeras
under budgetåret 2004 skulle ett bifall till motion 2003/04:K422 (m
) få så omfattande
konsekvenser jämfört med dagsläget att något sådant inte kan ifrågakomma
. Utskottet menar
därför att motionen bör avstyrkas.
Vad gäller förslaget om en översyn av hyreskostnaderna för svenska
ambassader har
utskottet tidigare behandlat liknande yrkanden. Utskottet anförde
därvid bl.a. att
utlandsmyndigheterna årligen tilldelas en budgetram med vilken de
finansierar sina
driftskostnader, bl.a. representation och lokalt förhyrda fastigheter
. I vissa fall ägs
fastigheterna av svenska staten via Statens fastighetsverk, och hyra
betalas i Sverige av
Utrikesdepartementet till det nämnda verket. Budgetramen fastställs
genom den politiskt
styrda verksamhetsplaneringen. Det åligger myndighetschefen att se till
att den tilldelade
budgetramen används på ett så rationellt och effektivt sätt som möjligt
i syfte att nå de
mål som fastställs för myndighetens verksamhet.
Utskottet konstaterade vidare att det för residens och bostäder
finns ett antal
förordningar och riktlinjer som reglerar utlandsmyndigheternas
lokalförsörjning. Få områden
inom utrikesförvaltningen har som fastighetsförvaltningen
undergått en så kraftig
kostnadsminskning till följd av de sparbeting som förekommit under 90-
talet. Genom en rad
olika åtgärder såsom uppsägning av dyra objekt och ombyggnation av
residens för att inrymma
bostäder även för annan personal har kostnadsminskningar åstadkommits.
Vid de löpande föredragningar om utrikesförvaltningen som
utrikesutskottet erhållit har
framgått att både departementets och utlandsmyndigheternas strävan är att
lokalförsörjningen
skall vara kostnadseffektiv. Det synes mot denna bakgrund obehövligt att
gå motionären till
mötes.
Med vad som ovan anförts menar utskottet att motion 2003/04:K212 (m) kan
avstyrkas.
Kompetens vid Utrikesdepartementet
Motionerna
Motionärerna bakom kommittémotion 2003/04:U203 (c) menar i yrkande 2 att
en samverkansgrupp
i konflikthantering bör inrättas och stationeras på UD. Det finns, enligt
motionärerna, ett
generellt behov av ökad samordning, samverkan och samarbete mellan såväl
olika aktörer som
mellan olika typer av verksamheter, både nationellt och internationellt
, inom området för
konflikthantering. Ofta är detta samarbete inte formellt fastställt
utan beroende av
personliga kontakter. För att undvika detta borde en samverkansgrupp
med ansvar för bl.a.
samordning av resurser, projekt och kompetensfördelning finnas i Sverige.
Motionärerna bakom den enskilda motionen 2003/04:K374 (s) anför att UD
bör ta fram en
modell för riktlinjer till svenska ambassader i utlandet om hur
man skall arbeta i
förebyggande syfte mot trafficking.
Motionärerna bakom kommittémotion 2003/04:L350 (c) menar i
yrkande 18 att UD:s
ambassadrapporter, som bl.a. ligger till grund för
Migrationsverkets prövning av
asylansökningar, har kvalitetsbrister med avseende på beskrivningen
av HBT-personers
ställning i vissa länder. Konsekvensen kan, enligt motionärerna, bl.a.
bli att asylsökande
avvisas till länder där deras liv är i fara, liksom att de
utrikespolitiska övervägandena
blir felaktiga. Åtgärder bör således vidtas för att höja
utrikesförvaltningens HBT-
kompetens.
Också motionärerna bakom flerpartimotionen 2002/03:U287 (mp, s, fp, v,
c) (yrkande 4),
partimotionen 2003/04:So568 (mp) (yrkande 26) samt den enskilda motionen
2003/04:U337 (s),
(yrkande 5), menar att Utrikesdepartementets personal bör utbildas i HBT-
frågor.
Motionärerna bakom partimotion 2003/04:K418 (fp) menar i yrkande 22 att
regeringen skyndsamt
bör vidta åtgärder för att göra det möjligt att ingå partnerskap på
fler än de tre
ambassader som förrättar partnerskap.
Överväganden
Motionärerna bakom här aktuella motioner tar upp frågor som rör
Regeringskansliets
organisation, instruktionsgivning till utlandsmyndigheterna,
utbildning av
utrikesförvaltningens personal m.m. Det rör sig i samtliga
fall om frågor där
beslutskompetens finns hos regeringen eller hos regeringen underlydande
myndigheter. Enligt
utskottets mening är det mot denna bakgrund inte vare sig behövligt
eller lämpligt att
riksdagen gör tillkännagivanden enligt motionärernas förslag. Enligt
utskottets uppfattning
bör motionerna 2003/04:K374 (s), 2003/04:K418 (fp) yrkande 22, 2003/04:
L350 (c) yrkande 18,
2002/03:U287 (mp, s, fp, v, c) yrkande 4, 2003/04:U203 (c) yrkande 2,
2003/04:U337 (s)
yrkande 5 och 2003/04:So568 (mp) yrkande 26 således avstyrkas.
Utrikesförvaltningens organisation
Motionerna
Motionärerna bakom kommittémotion 2003/04:U301 (v) menar i yrkande
6 att Sverige, som ett första steg i
knytandet av förbindelser med ett icke-ockuperat Irak, med en statsapparat
och regering som
är politiskt självständig och har egen kontroll över sitt territorium
, bör upprätta ett
representationskontor som också har vissa konsulära uppgifter.
Motionärerna bakom den enskilda motionen 2003/04:U257 (s) hävdar att det
kurdiska området
i Irak alltsedan 1991 har utvecklats till en någorlunda självständig
kurdisk stat med eget
parlament och administration. I motionens yrkande 5 menar motionärerna, i
enlighet härmed,
att Sverige bör stationera ett svenskt konsulat i irakiska Kurdistan.
Motionärerna bakom kommittémotion 2002/03 U268 (kd) yrkande 2 och
2003/04:U341 (kd)
yrkande 2 menar att en övergripande ministerfunktion för mänskliga
rättigheter bör inrättas.
Detta skulle, enligt motionärerna, möjliggöra en sammanhållen
utrikespolitik som gynnar
respekten för mänskliga rättigheter i alla olika politikområden som har
en internationell
dimension.
Motionärerna bakom kommittémotion 2003/04:U341 (kd) menar i yrkande 4 att
Sverige bör utse
MR-attachéer som utplaceras på viktiga och strategiskt valda ambassader,
dvs. där det anses
viktigt att följa utvecklingen kring de mänskliga rättigheterna.
Detta skulle, enligt
motionärerna, främja bevakningen i specifika regioner, samt
underlätta samarbetet med
svenska internationella företag och svenska frivilligorganisationer
på plats, liksom
samarbetet och koordineringen med internationella organ och organisationer
.
I yrkande 5 i samma motion anför motionärerna att också miljöattachéer
bör inrättas vid
lämpliga ambassader, i regioner där miljöförstöringen är extremt
påtaglig eller där stora
internationella insatser görs för miljösäkerhet.
I yrkande 6 i samma motion anför motionärerna att det ibland, i
arbetet med att främja
svenska handels- och exportintressen, sker ett dubbelarbete mellan
Sveriges ambassader och
olika handelskammare och exportråd. I syfte att ytterligare
främja en samordnad
utrikespolitik bör regeringen, framhåller motionärerna, se över
möjligheten att integrera
den handels- och exportfrämjande verksamheten med utrikesförvaltningen.
Motionärerna bakom den enskilda motionen 2002/03:U312 (s) yrkande 2
samt den enskilda
motionen 2003/04:U347 (s) yrkande 2 anser att homo- och bisexuellas
livssituation bör
uppmärksammas genom en gemensam manifestation vid samtliga svenska
beskickningar i världen
en viss dag varje år.
Överväganden
Utskottet konstaterar att Utrikesdepartementet, det instabila politiska
läget i Irak till
trots, har vidtagit konkreta förberedelser för att åter kunna öppna den
svenska ambassaden i
Bagdad. Det av motionärerna efterlysta arbetet med att återupprätta
svensk representation i
Irak har således redan inletts.
Med vad som ovan anförts menar utskottet att motion 2003/04:U301 (v)
yrkande 6 bör
avstyrkas.
Vad gäller yrkandet om att stationera ett svenskt konsulat i
irakiska Kurdistan
konstaterar utskottet att det under rådande osäkra omständigheter i
landet förefaller
alltför tidigt att bestämma hur närvaron i landet i övrigt skall se ut.
Utskottet menar således att motion 2003/04:U257 (s) yrkande 5 bör
avstyrkas.
Vad beträffar yrkande 2 i motion 2002/03:U268 (kd) samt yrkandena 2, 4
och 5 i motion
2003/04:U341 (kd) om inrättande av en övergripande
ministerfunktion för mänskliga
rättigheter samt MR-attachéer och miljöattachéer vid svenska
ambassader, kan utskottet
konstatera att samtliga svenska utlandsmyndigheter redan i dag
bevakar såväl MR- som
miljöfrågor och att rapporteringen härom är omfattande och mångfasetterad.
Utskottet har i
övrigt inga synpunkter på Regeringskansliets organisation av
vare sig MR- eller
miljöfrågornas hantering. Utskottet menar att riksdagen bör avhålla sig
från att uttala sig
om Regeringskansliets inre organisation.
Angående yrkande 6 i samma motion, rörande möjligheterna att integrera
den handels- och
exportfrämjande verksamheten med utrikesförvaltningen, kan utskottet
konstatera att
regeringen i oktober 1999 lät tillkalla en utredare att göra en översyn
av den del av det
statliga exportfrämjandet som sker genom Sveriges exportråd m.m. I
utredningens betänkande
(SOU 2000:102), som presenterades i november 2000, föreslogs bl.a. att
Exportrådets och UD:s
verksamhetsplanering skulle samordnas bättre. Utskottet har inhämtat
att utredningens
förslag beaktas i utrikesförvaltningens löpande förnyelsearbete.
I övrigt kan utskottet konstatera att utrikesrepresentationen
samarbetar med
handelssekreterare eller annan organisation som stöds av Exportrådet
för att gemensamt ge
bästa service och förbättra förutsättningarna för svenskt näringsliv. I
de länder där det
inte finns handelskontor eller liknande organisation har beskickningarna
huvudansvaret för
den exportfrämjande verksamheten. I en del fall finansierar
Exportrådet viss personal,
vilken kompletterar beskickningens personalresurser. Dessa ingår i
beskickningens totala
personalresurser under ledning av ambassadören. Den handels-
och exportfrämjande
verksamheten är således redan nära integrerad med utrikesförvaltningen.
Med vad som ovan anförts menar utskottet att motion 2003/04:U341 (kd)
yrkandena 2 och 4-6
bör avstyrkas.
Vad gäller yrkandena om att homo- och bisexuellas livssituation bör
uppmärksammas genom en
gemensam manifestation vid samtliga svenska beskickningar i världen en
viss dag varje år,
kan utskottet konstatera att beslutskompetensen här finns hos
regeringen eller hos
regeringen underlydande myndigheter. Utskottet noterar också att
manifestationer av detta
slag - oavsett vilket syftet är - är främmande företeelser i
utlandsmyndigheternas
verksamhet. Enligt utskottets mening är det mot denna bakgrund inte vare
sig behövligt eller
lämpligt att riksdagen gör ett tillkännagivande enligt
motionärernas förslag. Enligt
utskottets uppfattning bör motionerna 2002/03:U312 (s) yrkande 2 samt
2003/04:U347 (s)
yrkande 2 avstyrkas.
Utrikesförvaltningen och EU
Motionärerna bakom motion 2003/04:U341 (kd) yrkandena 7 och 8 anför
att regeringen bör utreda om det kan
upprättas fler samlokaliserade ambassader med gemensamma
servicefunktioner mellan Sverige
och övriga medlemsländer inom EU, samt hur Sverige i ökad utsträckning
kan dra nytta av den
växande EU-diplomatin med underlag för politiska beslut. Det handlar
dock inte, enligt
motionärerna, om att EU-kommissionen skall ersätta det nationella
behovet av bilaterala
diplomatiska relationer. Sverige kan emellertid, hävdar motionärerna, i
högre grad än vad
som är fallet dra nytta av rapporter som skrivs inom EU och utnyttja EU-
kontor i de länder
Sverige i dag saknar representation. Regeringen bör också utreda
möjligheterna för dels en
fysisk integrering av flera EU-medlemsländers ambassader, dels hur
Sverige i ökad
utsträckning kan dra nytta av EU-diplomatin.
I den enskilda motionen 2003/04:K311 (m) menar motionären att Sverige bör
ta initiativ inom
ramen för det europeiska samarbetet och verka för att samtliga EU-länder
avskaffar systemet
med att ha ambassader i varandras länder.
Överväganden
Utskottet kan inledningsvis konstatera att EU-medlemskapet har inneburit
ett ökat samarbete
mellan medlemsländernas ambassader i stationeringsländerna. Det innebär
regelbundna möten
och utbyte av information, i vissa fall även konkret samarbete vad
gäller rapportering.
Detta är ett samarbete som den svenska utrikesförvaltningen har stor nytta
av, i synnerhet i
stater där den svenska utlandsmyndigheten har få utsända. Ökat
samarbete kan också
underlättas genom samlokalisering och, enligt vad utskottet har erfarit
är det en fråga som
återkommande diskuteras inom ramen för EU-samarbetet. Motsvarande
diskussioner förs även
mellan de nordiska länderna. Eftersom dessa frågor är föremål för
fortlöpande samråd ser
utskottet inget behov att tillsätta en utredning i frågan.
Vad gäller yrkandet att Sverige bör ta initiativ till, och verka för
att samtliga EU-
länder avskaffar systemet med att ha ambassader i varandras länder, vill
utskottet framhålla
att största delen av en ambassads verksamhet, vid sidan av frågor som
rör EU, är av
bilateral natur. Det gäller exempelvis främjande av svensk
export och kultur,
turistinformation, service och programläggning åt större svenska
delegationer från såväl
offentlig som privat sektor. Det finns enligt utskottets mening behov
att även dessa
funktioner upprätthålls vid Sveriges ambassader i andra EU-
medlemsstater. Utskottet menar
således att förslaget i motionen bör avvisas.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att motionerna 2003/04:K311 (m
) och 2003/04:U341
(kd) yrkandena 7 och 8 bör avstyrkas.
Stockholm den 28 oktober 2003
På utrikesutskottets vägnar
Urban Ahlin
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Urban Ahlin
(s), Göran Lennmarker (m), Berndt Ekholm (s), Carina
Hägg (s), Holger Gustafsson (kd), Lars Ohly (v), Göran
Lindblad (m), Anders Sundström (s), Cecilia Wigström
(fp), Kenneth G Forslund (s), Ewa Björling (m),
Veronica Palm (s), Lotta N Hedström (mp), Staffan
Danielsson (c) och Ingrid Olsson (s).
Avvikande meningar
Anslagsrelaterade frågor
Göran Lennmarker, Göran Lindblad och Ewa Björling, (alla m) anför:
Ett kraftfullt och framgångsrikt agerande inom ramen för EU fordrar en
gedigen kompetens
inom utrikesförvaltningen samt svensk diplomatisk närvaro i princip i
hela Europa och
Medelhavsområdet. Den snabba globaliseringen fordrar också ökad svensk
diplomatisk närvaro i
de utomeuropeiska industriländerna. Framväxten av dynamiska ekonomier i
Asien, Latinamerika
och förhoppningsvis i södra Afrika ställer även större krav på
kontaktytor och kompetens.
Utskottet anser därför att utrikesförvaltningen bör tillföras en
resursförstärkning
uppgående till 65 000 000 kr. I detta ingår även en ökning av de medel
som ställs till
ambassadernas förfogande för främjande av svenskt näringsliv utomlands
samt för att beakta
situationen för utlandsmyndigheternas visumhantering.
Mot bakgrund av detta anser vi att regeringen bör ges till känna vad som
ovan
anförts. Vi anser att konstitutionsutskottet bör tillstyrka motion 2003/04
:K422
(m).
Kompetens vid Utrikesdepartementet
Cecilia Wigström (fp) anför:
Regeringen har under 2003 börjat vidta åtgärder för att det skall
bli möjligt att ingå
partnerskap på ambassader. Än så länge är det dock bara tre av det
tjugotal ambassader som
har vigselrätt som också förrättar partnerskap. Om ambassadens
värdland lämnar sitt
godkännande måste svenska ambassader erbjuda samma service vad gäller både
partnerskap och
borgerliga vigslar. Utskottet anser därför att regeringen skyndsamt bör
vidta åtgärder för
att möjliggöra ingåendet av partnerskap på fler ambassader.
Mot bakgrund av detta anser vi att regeringen bör ges till känna vad som
ovan anförts. Vi
anser att konstitutionsutskottet bör tillstyrka motion 2003/04:K418 (fp).
Utrikesförvaltningens organisation
Holger Gustafsson (kd) anför:
Sverige bör föra en tydligare utrikespolitik för mänskliga rättigheter.
Inom FN har såväl
FN:s generalsekreterare som UNDP fastslagit målet "alla mänskliga
rättigheter för alla
människor". Det innebär t.ex. att sociala och ekonomiska rättigheter
är lika viktiga som
civila och politiska rättigheter. Sverige bör aktivt arbeta för detta
långsiktiga mål.
Metoderna och verkningsmedlen kan dock variera utifrån praktisk
lämplighet och möjlighet.
Positiva verkningsmedel och samförstånd bör prioriteras före negativa
sanktioner.
För att främja en sammanhållen utrikespolitik som gynnar respekten
för mänskliga
rättigheter i alla olika politikområden som har en internationell
dimension bör det finnas
en övergripande ministerfunktion för mänskliga rättigheter. Den skall ta
fram strategier och
handlingsplaner samt följa upp hur främjandet av mänskliga rättigheter
sker inom de olika
politikområdena.
Mot bakgrund av detta anser vi att regeringen bör ges till känna vad som
ovan anförts. Vi
anser att konstitutionsutskottet bör tillstyrka motion 2002/03:U268 (kd
) yrkande 2 samt
2003/04:U341 (kd) yrkande 2.
Det är av yttersta vikt att främjandet av mänskliga rättigheter
genomsyrar hela den
utrikespolitiska verksamheten. Därför räcker det inte med att
skriva vackra ord i
handlingsprogram, utan det måste även praktiseras inom
utlandsmyndigheterna. Inom det
militära och säkerhetspolitiska området har man på vissa strategiskt
valda ambassader
placerat militärattachéer. Detta för att främja viktiga
säkerhetspolitiska relationer med
andra stater, samt att följa utvecklingen på plats i viktiga regioner. På
ett liknande sätt
bör Sverige även ha MR-attachéer utplacerade på viktiga och strategiskt
valda ambassader,
dvs. där det anses som särskilt nödvändigt för att följa utvecklingen
kring de mänskliga
rättigheterna. Detta skulle främja bevakningen i specifika regioner,
samt underlätta
samarbetet med svenska internationella företag och svenska
frivilligorganisationer på plats,
liksom samarbetet och koordineringen med internationella organ och
organisationer.
Mot bakgrund av detta anser vi att motionen 2003/04:U341 (kd) yrkande 4
bör tillstyrkas.
Lika viktigt som att förbättra svenska utrikesförvaltningens bevakning,
kompetens och
externa samarbetsmöjligheter för mänskliga rättigheter, är
bevakningen av globala
miljöfrågor. På ett liknande sätt som MR-attachéer kan inrättas vid
lämpliga ambassader, så
kan även miljöattachéer inrättas. Detta är särskilt viktigt
i ofta utsatta
naturkatastrofområden, i regioner där miljöförstöringen är extremt
påtaglig, eller där stora
internationella insatser görs för miljösäkerhet. Kristdemokraterna
föreslår riksdagen
besluta att ge regeringen till känna att förutsättningarna för att utse
miljöattachéer bör
utredas.
Med anledning av ovan anförda anser vi att motion 2003/04:U341 (kd)
yrkande 5 bör
tillstyrkas.
Under åren 1991-1994 genomfördes en sammanslagning av
utrikesmyndigheterna och
biståndsverksamheten. Så kallade biståndsambassader upprättades. På ett
liknande sätt anser
vi att regeringen bör se över möjligheterna att integrera den handels-
och exportfrämjande
verksamheten med utrikesförvaltningen. Med många länder och regioner
är den dominerande
verksamheten i utrikesrelationerna främst det ekonomiska
samarbetet, och
utrikesrepresentationen handlar i mångt och mycket om att främja
svenska handels- och
exportintressen. Det sker ibland ett dubbelarbete mellan Sveriges
ambassader utomlands och
t.ex. olika handelskammare och exportråd. Vi anser att möjligheterna
att mer integrera
svenska handelsfrämjande organ med ambassaderna, för att ytterligare
främja en samordnad
utrikespolitik, bör ses över. Framför allt i ekonomiskt starka nationer
samt i länder där
bistånds- och handelspolitiken i ökad utsträckning bör samordnas.
Mot bakgrund av detta anser vi att motion 2003/04:U341 (kd) yrkande 6 bör
tillstyrkas.
Utrikesförvaltningen och EU
Holger Gustafsson (kd) anför:
Inom EU växer ett ökat samarbete kring diplomatin fram. Framför allt är
det kommissionens
kapacitet och resurser som en diplomatisk aktör utanför Europa som
diskuteras. Då EU-
kommissionen förbättrar sin förmåga att göra viktiga analyser och
landrapporter, samt ökar
sin representativa roll, bör det finnas möjligheter för Sverige som EU-
medlem att dra nytta
av detta. Det handlar inte om att EU-kommissionen på något sätt skall
ersätta det nationella
behovet av bilaterala diplomatiska relationer, men däremot kan Sverige
ännu mera dra nytta
av rapporter som skrivs inom EU och utnyttja EU-kontor i de länder där
Sverige i dag saknar
representation. I framtiden kan det således bli tal om att "slå ihop"
ambassader mellan EU-
medlemmar i stil med den fysiska integreringen av de nordiska
ambassaderna i Berlin.
Kristdemokraterna anser att regeringen redan i dag bör utreda
möjligheterna för dels en
fysisk integrering av flera EU-medlemsländers ambassader, dels hur
Sverige i ökad
utsträckning kan dra nytta av EU-diplomatin.
Mot bakgrund av detta anser vi att regeringen bör ges till känna vad som
ovan anförts. Vi
anser att motion 2003/04:U341 (kd) yrkandena 7 och 8 bör tillstyrkas.