Kulturutskottets betänkande

2003/04:KRU7

Teater, dans och musik

---

Sammanfattning

I betänkandet har utskottet behandlat motioner om
teater-, dans- och musikfrågor som har väckts under
allmänna motionstiden vid 2002/03 och 2003/04 års
riksmöten.
Några förslag har övergripande karaktär och
handlar om en översyn av relationen mellan
verksamhets- och projektbidrag, treåriga bidrag för
fria grupper, ett särskilt turnéstöd och
internationellt kulturutbyte.
Vidare behandlas på teaterområdet förslag om
övergripande teaterfrågor, nationalscenernas mål,
Riksteaterns uppdrag, satsning på kvinnliga
dramatiker och regissörer samt en nationell scen för
barnteater.
Förslagen på dansområdet handlar om ett
handlingsprogram för den professionella dansen,
samverkan m.m. på dansområdet och utvärdering av
dansens kostnadsutveckling.
På musikområdet handlar yrkandena om musikens
betydelse, stöd till samverkansprojekt inom olika
musikgenrer, inrättande av fler musikgenrecenter,
översyn av folk- och världsmusiken som genre,
nationellt centrum för visan i Västervik, en
visskatt gemensam för hela befolkningen, folkmusiken
som musikarv, statlig samverkan rörande Eric
Sahlström-institutet och verksamhetsstödet till Eric
Sahlström-institutet.
Samtliga yrkanden har avstyrkts av utskottet.
I betänkandet finns 12 reservationer och 7
särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Övergripande teaterfrågor

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr236
yrkande 7 och 2003/04:
Kr209 yrkande 8.
Reservation 1 (m)

2. Nationalscenernas mål

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr373 yrkande
22.

3. Riksteaterns uppdrag

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr370
yrkande 2 och 2003/04:
Kr390 yrkande 2.

4. Satsning på kvinnliga dramatiker och
regissörer

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr373 yrkande
25.

5. Nationell scen för barnteater

Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr284 yrkande
10.
Reservation 2 (c)

6. Översyn av relationen mellan
verksamhets- och projektbidrag

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr370
yrkande 4, 2002/03:Kr373 yrkande 18 och
2003/04:Kr390 yrkande 4.
Reservation 3 (m, fp, kd, c)
Reservation 4 (v)

7. Treåriga bidrag för fria grupper

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr373 yrkandena
17 och 23.

8. Ett särskilt turnéstöd

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr373 yrkande
24.
Reservation 5 (v)

9. Internationellt kulturutbyte

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr373 yrkande
11.

10. Handlingsprogram för den professionella
dansen

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr373
yrkandena 12-14 och 20 och 2003/04:Kr292 yrkande
4.

11. Samverkan m.m. på dansområdet

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr236
yrkande 8, 2002/03:Kr373 yrkande 15 och
2003/04:Kr209 yrkande 9.
Reservation 6 (m)

12. Utvärdering av dansens
kostnadsutveckling

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr373 yrkande
16.

13. Musikens betydelse

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr236
yrkande 9 och 2003/04:
Kr209 yrkande 10.
Reservation 7 (m)

14. Stöd till samverkansprojekt inom olika
musikgenrer

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr236
yrkande 10 och 2003/04:
Kr209 yrkande 11.
Reservation 8 (m, fp, kd)

15. Inrättande av fler musikgenrecenter

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr240.

16. Översyn av folk- och världsmusiken som
genre

Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr292 yrkande
3.
Reservation 9 (v)

17. Nationellt centrum för visan i
Västervik

Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr347 yrkande
7.
Reservation 10 (m, fp, c)

18. En visskatt gemensam för hela
befolkningen

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr292.

19. Folkmusiken som musikarv

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr236
yrkande 11 och 2003/04:
Kr209 yrkande 12.

20. Statlig samverkan rörande Eric
Sahlström-institutet

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr302.
Reservation 11 (c)

21. Verksamhetsstödet till Eric Sahlström-
institutet

Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr356.

22. Utredning om spelmansstämmornas och
festivalernas roll i kulturlivet

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr370
yrkande 6 och 2003/04:
Kr390 yrkande 6.
Reservation 12 (kd)

23. Nyckelharpan som svenskt
nationalinstrument

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr214 och
2003/04:Kr243.

Stockholm den 2 mars 2004

På kulturutskottets vägnar

Lennart Kollmats

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart
Kollmats (fp), Annika Nilsson (s), Lars Wegendal
(s), Kent Olsson (m), Eva Arvidsson (s), Paavo
Vallius (s), Gunilla Tjernberg (kd), Peter Pedersen
(v), Lena Adelsohn Liljeroth (m), Tommy Ternemar
(s), Cecilia Wikström (fp), Göran Persson i
Simrishamn (s), Anna Lindgren (m), Gunilla Carlsson
i Hisings Backa (s), Rossana Dinamarca (v), Matilda
Ernkrans (s) och Lars-Ivar Ericson (c).

Bakgrund

Med anledning av regeringens kulturpolitiska
proposition beslutade riksdagen hösten 1996 om mål
för den nationella kulturpolitiken (prop. 1996/97:3,
bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). I
propositionen angav regeringen inriktningen på de
statliga insatserna för teater-, dans- och
musikområdena. I budgetpropositionen för år 1997
föreslog regeringen mål för Operan, Dramaten,
Dansens Hus och Svenska Rikskonserter samt mål för
bidraget till Riksteatern. Riksdagen godkände de
föreslagna målen (prop. 1996/97:1 utgiftsområde 17,
bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129).

Regeringen redovisar årligen i budgetpropositionen
de insatser som gjorts då det gäller teater, dans
och musik. I budgetpropositionen för år 2004 nämns
att en viktig del av de kulturpolitiska insatserna
utgörs av den infrastruktur av konstnärliga
institutioner som med statligt stöd byggts upp på
nationell, regional och lokal nivå. Staten lämnar
också stöd till det fria teater-, dans- och
musiklivet genom bidrag till fria grupper,
arrangörsföreningar m.m. (prop. 2003/04:1
utgiftsområde 17 s. 29 f.).
Teater-, dans- och musikområdet är det största
insatsområdet inom den statliga kulturpolitiken
(drygt 1,7 miljarder kronor för år 2003). Därtill
kommer satsningar på det konstnärspolitiska området.
I detta betänkande behandlas motioner väckta under
allmänna motionstiden hösten 2002 och hösten 2003 om
teater, dans och musik. Frågor om ersättningar och
bidrag till konstnärer kommer att behandlas i
kulturutskottets betänkande 2003/04:KrU8.

2003/04

KrU7

Utskottets överväganden

Vissa teaterfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- övergripande teaterfrågor, jämför
reservation 1 (m),
- nationalscenernas mål,
- Riksteaterns uppdrag,
- satsning på kvinnliga dramatiker och
regissörer,
- nationell scen för barnteater, jämför
reservation 2 (c),
- översyn av relationen mellan verksamhets-
och projektbidrag, jämför reservationerna 3
(m, fp, kd, c) och 4 (v),
- treåriga bidrag för fria grupper,
- ett särskilt turnéstöd, jämför reservation
5 (v) och
- internationellt kulturutbyte.
Motionerna

I två motioner, 2002/03:Kr236 (m) yrkande 7 och
2003/04:Kr209 (m) yrkande 8, behandlas övergripande
teaterfrågor av allmän karaktär. Bland annat syftar
yrkandena till att anslaget till de fria
teatergrupperna skall ökas betydligt. Mycket av
förnyelsen på teaterområdet sker genom oberoende
fria grupper, vilka bl.a. svarar för en stor del av
det utbud som riktas till skolor och ungdomar. Det
bör enligt motionärerna vara en självklarhet att
dessa gruppers innovativa verksamheter underlättas.
Vidare anser motionärerna att arrangörer och
regionbaserade teatrar bör samverka om distribution,
teknik m.m. och därigenom bygga nätverk, som både
skapar valfrihet och ger ett bredare utbud.
Motionärerna anser också att det bör ligga i en
kulturnations intresse att garantera existensen för
ett par musikteatrar som ges en god möjlighet att
täcka landet med sin verksamhet.

I motion 2002/03:Kr373 (v) sägs att det är viktigt
att nationalscenerna lever upp till målet att vara
motor i det svenska kulturlivet. Motionärerna menar
att Operans och Dramatens utbud bör breddas med små
uppsättningar som kan turnera ute i landet. Vidare
framhålls i motionen att staten inte bör ställa
sådana krav på full beläggning att teatrarna måste
anpassa sin repertoar efter kommersiella behov
(yrkande 22).

I två motioner, 2002/03:Kr370 (kd) yrkande 2 och
2003/04:Kr390 (kd) yrkande 2, behandlas Riksteaterns
uppdrag. Motionärerna, som befarar att teatern är på
väg att bli alltför Stockholmscentrerad, anser att
Riksteatern bör bedriva en större andel av sin
verksamhet ute i landet. I båda motionerna
understryks också vikten av att Riksteatern strävar
efter ett nära samarbete med de regionala teatrarna
så att de inte konkurrerar med varandra utan i
stället kompletterar varandra.

I motion 2002/03:Kr373 (v) hävdas att det är ont om
spännande roller för kvinnliga skådespelare och att
kvinnliga regissörer har svårare att ta sig fram än
sina manliga kolleger. Därför föreslår motionärerna
en särskild satsning på kvinnliga dramatiker och
regissörer (yrkande 25).

Förslag om att inrätta en nationell scen för
barnteater framförs i motion 2003/04:Kr284 (c).
Syftet med förslaget är att barn skall få utlopp för
sin kreativitet och producera egna
teaterföreställningar (yrkande 10).

En rad motionsyrkanden rör bidragsfrågor inom
scenkonstområdet.

I motionerna 2002/03:Kr370 (kd) yrkande 4 och
2003/04:Kr390 (kd) yrkande 4 begärs en översyn av
relationen mellan verksamhets- och projektbidrag
till fria teater-, dans- och musikgrupper. Det är -
menar motionärerna - inte rimligt att ordinarie
verksamhet tvingas genomföras som projekt på grund
av att verksamhetsbidragen är otillräckliga.
Liknande argument framför motionärerna bakom motion
2002/03:Kr373 (v), som dock enbart rör dansområdet.
Även i denna motion sägs att alltfler ordinarie
verksamheter tvingas genomföras i form av projekt.
En utredning bör därför tillsättas så att en
långsiktig och hållbar lösning kan åstadkommas då
det gäller bidragsstrukturen på dansområdet (yrkande
18).

Förslag om att riksdagen skall göra ett uttalande om
att treåriga avtal om bidrag bör träffas med de fria
teater- och dansgrupperna samt med koreograferna
framförs i motion 2002/03:Kr373 (v). En sådan
förlängning av tiden för bidragsgivningen skulle
stärka och utveckla kvaliteten i de fria
teatergruppernas arbete (yrkande 23). Vidare skulle
dansarna och koreograferna få möjlighet att ägna sig
åt den skapande processen och inte åt tidsödande
arbete med att fylla i ansökningshandlingar för att
erhålla anslag (yrkande 17).

I samma motion, 2002/03:Kr373 (v), föreslås att ett särskilt
turnéstöd skall inrättas för fria grupper. I dag
används verksamhetsmedel för turnékostnader, vilket
enligt motionärerna inte är rimligt (yrkande 24).

I motion 2002/03:Kr373 (v) anförs att
internationellt kulturutbyte och gästspel av teater-
och dansgrupper ger möjlighet till konstnärlig
befruktning och inspiration. Motionärerna anser att
det kulturella utbytet är en viktig del i det
internationella kultursammanhanget och att
kulturutbytet har en stor outnyttjad potential då
det gäller att utveckla förståelsen mellan människor
över gränserna. I motionen föreslås därför att
Sverige skall stödja det kulturella utbytet av
scenkonst genom att i EU och FN arbeta för ökat
internationellt kulturutbyte (yrkande 11).

Utskottets ställningstagande

Med anledning av de förslag som förs fram i
motionerna 2002/03:Kr236 (m) yrkande 7 och
2003/04:Kr209 (m) yrkande 8 om övergripande
teaterfrågor vill utskottet i likhet med
motionärerna framhålla att de fria grupperna har
stor betydelse för förnyelsearbete inom
teaterområdet och verksamhet riktad mot barn och
ungdom. Utskottet, som är väl medvetet om att
musikteaterverksamhet är särskilt kostnadskrävande,
vill också instämma med motionärerna om att det är
önskvärt att musikteatrar ges möjlighet att täcka
landet med sin verksamhet. I sammanhanget erinrar
utskottet om att riksdagen vid budgetbehandlingen
inför år 2002 beslutade att anslaget till de fria
grupperna skulle ökas med 20 miljoner kronor. Vid
samma tillfälle beslutade riksdagen också om en
motsvarande förstärkning av anslaget till regional
musikverksamhet samt regionala och lokala teater-,
dans- och musikinstitutioner. Beslutet innebar också
ett tillkännagivande för regeringen om att en viss
andel av medelsökningen under anslaget skulle
tillfalla Göteborgsoperan (prop. 2001/02:1
utgiftsområde 17, bet. 2001/02:KrU1 s. 49-51, rskr.
2001/02:72).

Det ankommer på Kulturrådet att vid
bidragsgivningen göra en samlad bedömning av de
behov som kan finnas i landet, både då det gäller
fria grupper och musikteatrar, liksom då det gäller
övriga regionala och lokala institutionsteatrar.
Slutligen anser utskottet att det är av stort
värde om en ökad regional samverkan kan komma till
stånd på det sätt som föreslås i här aktuella
motioner. Om resurser samordnas kan många gånger
kostnadseffektiviteten öka och verksamheten liksom
tillgängligheten breddas. Något uttalande från
riksdagens sida i denna och övriga frågor som
aktualiserats i motionerna är inte motiverat med
hänvisning till det anförda och till att yrkandena i
viss mån får anses vara tillgodosedda. Därmed
avstyrker utskottet motionerna 2002/03:
Kr236 (m) yrkande 7 och 2003/04:Kr209 (m) yrkande 8.

Förslaget i motion 2002/03:Kr373 (v) yrkande 22 om
nationalscenernas mål handlar ytterst om det
publikarbete som Operan och Dramaten enligt
bestämmelserna i regleringsbreven skall utföra.
Målet för Operan och Dramaten är att öka publiktalen
respektive vidmakthålla ett högt publiktal vid sina
föreställningar och övriga arrangemang. De båda
nationalscenerna skall även - om möjligt - ge fler
människor utanför Stockholmsområdet tillfälle att se
föreställningarna i Stockholm eller, genom gästspel,
på annan ort. Detta bör således kunna ske både genom
att publiken kommer till Stockholmsscenerna och
genom att institutionerna turnerar.

Enligt utskottets synsätt finns det inte någon
målkonflikt i det förhållandet att Operan och
Dramaten inom sina ekonomiska ramar skall leva upp
till högt ställda konstnärliga krav och samtidigt
sträva efter att nå en stor publik. För utskottets
del är det naturligt att de båda institutionerna
skall kunna erbjuda kvalitetsföreställningar
samtidigt som vissa affärsmässiga krav på
verksamheten skall tillgodoses. I klartext måste
därmed den offentliga finansieringen kompletteras
med andra intäkter, främst från biljettförsäljning.
Enligt utskottets uppfattning har de
publikrelaterade målen formulerats på ett
ändamålsenligt och realistiskt sätt och torde vara
fullt möjliga att uppnå. Det finns därför inte någon
anledning att ändra dem t.ex. genom att ställa lägre
krav på teatrarnas publiktal.
Med det anförda avstyrker utskottet motion
2002/03:Kr373 (v) yrkande 22.

Frågor som rör Riksteaterns uppdrag behandlas i
motionerna 2002/03:Kr370 (kd) yrkande 2 och
2003/04:Kr390 (kd) yrkande 2.

Riksteatern är organiserad som en obunden och
ideell förening med lokala och regionala
arrangörsföreningar som medlemmar. Enligt sina egna
stadgar skall Riksteatern öka och stimulera
intresset för scenkonst i alla delar av landet genom
egen produktion och samarbeten samt genom studie-
och upplysningsverksamhet. På Riksteaterns kongress
år 1998 antogs olika mål bl.a. rörande repertoaren
av scenkonst, som skall kännetecknas av kvalitet,
bredd och mångfald. Vidare beslutades att utbudet
skall bestå av egen produktion och av samarbeten med
andra institutioner.
Södra Teatern, som år 1972 blev en del av
Riksteatern, har de senaste åren utvecklats till en
internationellt uppmärksammad mötesplats. Det
statliga stödet till Södra Teatern uppgår för år
2004 till 8 miljoner kronor. Av regleringsbrevet
framgår att Södra Teatern till väsentlig del skall
vara en arena för mångkulturell scenkonst.
De mål som riksdagen fastställt för statens stöd
till Riksteatern är att teatern skall
bedriva teater- och dansfrämjande verksamhet,
berika teater- och dansverksamheten i hela landet
med egen produktion och samarbeten med andra
producenter,
presentera ett allsidigt utbud som håller hög
kvalitet och är en förebild för övriga regionala
och lokala teatrar,
internationellt värna om och främja svenska
språket och svensk teater.

I budgetpropositionerna för åren 2003 och 2004 finns
presentationer av det regionala utfallet för
Riksteaterns verksamhet under åren 2001 och 2002.
Dessa visar att Riksteaterns publik i hela landet
ökade med ungefär 77 000 besökare år 2002, vilket
utskottet anser vara glädjande. Av redovisningen
framgår vidare att en stor del av ökningen, ca 30
000 besökare, avsåg Stockholms län. Förklaringen
till detta är främst att Södra Teatern i Stockholm
kunnat etablera sig som en välbesökt arena för
mångkulturell scenkonst med många internationella
gästspel. Samtidigt märks positiva publiktrender
även utanför Stockholmsområdet, nämligen i Örebro
län, Skåne län, Jönköpings län och Gävleborgs län
(prop. 2002/03:1 utgiftsområde 17, s. 61 och prop.
2003/04:1 utgiftsområde 17, s. 56-57). Preliminär
statistik för år 2003 visar att besökarantalet i
hela landet fortsätter att öka, medan det minskar
något i Stockholms kommun.

Utskottet vill något kommentera motionärernas oro
för att Riksteatern skall bli alltför
Stockholmskoncentrerad. Det finns skäl att påminna
om att även invånarna i Stockholms kommun och
Stockholms län i övrigt bör ha tillgång till det
utbud som länets regionala teaterföreningar
erbjuder. Detta kan även sägas ligga i linje med den
av riksdagen antagna nationella storstadspolitiken
(prop. 1997/98:165, bet. 1998/99:AU2, rskr.
1998/99:34.)
Utskottet kan konstatera att Riksteatern såsom en
obunden organisation själv bestämmer vilka teatrar
man vill samarbeta med utifrån olika kriterier såsom
kvalitet m.m. På samma sätt beslutar de regionala
och lokala teaterföreningarna självständigt vilka
föreställningar som de vill köpa in och erbjuda i
sina orter ute landet. Det ankommer således inte på
riksdagen att uttala sig om vilka teatrar etc. som
Riksteatern skall samarbeta med. Från ett
kulturpolitiskt perspektiv är det emellertid
välkommet om utbudet av teaterföreställningar
regionalt och lokalt blir så rikhaltigt som möjligt.
Ett stort utbud kan i bästa fall öka efterfrågan
från publiken på mer teater. Utifrån ett sådant
synsätt bör Riksteaterns föreställningar inte
betraktas som konkurrenter till den regionala
teaterns föreställningar utan i stället som sådant
komplement som motionärerna önskar.
Utskottet finner vidare att det är mycket positivt
att Södra Teatern i Stockholm såsom mångkulturell
spelplats fått ett stort genomslag hos publiken. År
2002 kunde teatern presentera drygt 400 offentliga
evenemang för drygt 115 000 besökare. Under samma år
började teatern sin turnéverksamhet av
internationella gästspel i Sverige. Planer finns att
utöka detta turnerande. Det är emellertid en
budgetfråga, eftersom turnerandet av internationella
gästspel är förenat med höga kostnader.
Utskottet utgår från att Riksteatern strävar efter
att uppfylla målen för den statliga bidragsgivningen
och därigenom berikar teater- och dansverksamheten i
hela landet.
Sammantaget anser utskottet att det inte finns
skäl för riksdagen att göra något uttalande med
anledning av förslagen i motionerna 2002/03:Kr370
(kd) yrkande 2 och 2003/04:Kr390 (kd) yrkande 2.
Yrkandena avstyrks.

Då det gäller förslaget om en särskild statlig
satsning på kvinnliga dramatiker och regissörer, som
framförs i motion 2002/03:Kr373 (v), vill utskottet
erinra om att regeringen på olika sätt verkar för
att genusperspektivet skall få ett brett genomslag
inom kultursektorns verksamheter. Av
budgetpropositionen för år 2004 framgår att en
särskild arbetsgrupp skall tillsättas med uppdrag
att följa utvecklingen och ta till vara erfarenheter
från hela scenkonstområdet samt föreslå lämpliga
åtgärder (prop. 2003/04:1, utgiftsområde 17 s. 24).
Någon riksdagens åtgärd i denna fråga är inte
påkallad, varför motion 2002/03:Kr373 (v) yrkande 25
avstyrks.

Även förslaget i motion 2003/04:Kr284 (c) yrkande 10
om att en nationell scen för barnteater skall
inrättas avstyrks av utskottet. Enligt utskottets
uppfattning är det i första hand en uppgift för
kommunernas kulturskolor och för det fria
föreningslivet att organisera teaterverksamhet för
barn i deras närmiljö, där barn får skapa och själva
medverka.

Då det gäller förslagen om en översyn av relationen
mellan verksamhets- och projektbidrag till de fria
grupperna erinrar utskottet om att det är
Kulturrådets uppgift att göra en avvägning mellan
olika former av bidrag inom den ekonomiska ram som
riksdagen beslutat. Kulturrådet skall också bedöma
effekterna av bidragsgivningen och rapportera om
dessa till regeringen. Enligt utskottets uppfattning
finns det inte något behov av en särskild översyn
som föreslås i motionerna 2002/03:Kr370 (kd) yrkande
4, 2002/03:Kr373 (v) yrkande 18 och 2003/04:Kr390
(kd) yrkande 4, som därför avstyrks.

Utskottet anser - i linje med vad som framhålls i
motion 2002/03:Kr373 (v) - att treåriga bidrag till
de fria grupperna och koreograferna bör kunna ge dem
stabilitet och möjlighet till en långsiktig
planering. Kulturrådet delar ut ett antal treåriga
bidrag och har också inlett en uppföljning av
effekterna av dessa på teaterområdet. Rådet har i
sin omvärldsanalys för år 2003 konstaterat att den
konstnärliga utvecklingen gynnats för de grupper som
fått treårsbidrag, samtidigt som bidragen binder upp
stora delar av anslaget och eventuellt stänger ute
nya grupper och projekt (Om världen 2003 s. 50).
Utskottet anser att ytterligare erfarenheter av de
fleråriga stöden bör avvaktas. Riksdagen bör inte
göra något uttalande av det slag som begärs i motion
2002/03:Kr373 (v) yrkandena 17 och 23, som således
avstyrks.

Utskottet avstyrker också förslaget i samma motion,
2002/03:Kr373 (v), att ett särskilt turnéstöd skall
inrättas för fria grupper (yrkande 24). Utskottet
påminner om att riksdagen under senare år beslutat
om ökningar av stöden till de fria grupperna. För år
2002 räknades stödet upp med 20 miljoner kronor. Det
ankommer på grupperna att själva avgöra hur medlen
skall användas. Här bör också nämnas att Kulturrådet
enligt sitt regleringsbrev har i uppdrag att
särskilt uppmärksamma de grupper som bedriver
turnéverksamhet.

Med anledning av förslaget i motion 2002/03:Kr373
(v) rörande internationellt kulturutbyte hänvisar
utskottet till att en särskild utredare i slutet av
år 2003 överlämnade betänkandet Internationella
kulturutredningen 2003 (SOU 2003:121) till
kulturministern. Betänkandet innehåller olika
aspekter på och förslag om hur de svenska statliga
insatserna för internationell kulturverksamhet skall
utformas. Utredaren konstaterar att stödet till
internationell kulturverksamhet ges med utgångspunkt
i olika politikområden. Stödet kan vara
kulturpolitiskt motiverat men det kan också ha ett
utrikespolitiskt, näringspolitiskt och
biståndspolitiskt syfte (bet. s. 181). Regeringens
beredning av förslagen i betänkandet bör inte
föregripas, varför motion 2002/03:Kr373 (v) yrkande
11 avstyrks.

Dans

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslag om
- handlingsprogram för den professionella
dansen,
- samverkan m.m. på dansområdet, jämför
reservation 6 (m) och
- utvärdering av dansens kostnadsutveckling.

Bakgrund

I 1996 års kulturpolitiska proposition angav
regeringen inriktningen på statens framtida insatser
för danskonsten (prop. 1996/97:3 s. 74). Insatserna
borde enligt regeringens bedömning syfta till att

- ge danskonsten en regional förankring,
- utveckla intresset för dansen som konstform,
- stödja ett brett dansutbud av hög kvalitet samt
- främja dansens förnyelse och utveckling.

I budgetpropositionerna för åren 2003 och 2004
föreslog regeringen en rad satsningar på dansområdet
(prop. 2002/03:1 utgiftsområde 17 s. 25 och prop.
2003/04:1 utgiftsområde 17 s. 25). Satsningarna som
riksdagen därefter har beslutat om innebär följande
(bet. 2002/03:KrU1, rskr. 2002/03:57, bet.
2003/04:KrU1, rskr. 2003/04:87).

- För att stärka framför allt det fria danslivets
möjligheter att turnera i hela landet inrättades
ett nytt nationellt uppdrag inom området samtida
dans fr.o.m. år 2003. Den första mottagaren av
det nationella uppdraget blev det nyinrättade
Dansnät Sverige, en sammanslutning av regionala
huvudmän och Dansens Hus i Stockholm. Med det
nationella uppdraget följde 1 miljon kronor per
år i tre år, medel som anvisas under anslaget
28:3 Nationella uppdrag. För år 2002 tillfördes
Dansens Hus ett tillfälligt stöd om 500 000
kronor för uppbyggnaden av Dansnät Sverige.
- Inom ramen för anslaget 28:20 Ersättningar och
bidrag till konstnärer riktades 3 miljoner kronor
till koreografer och dansare fr.o.m. år 2003.
- Arrangörs- och turnéstödet på dansområdet
tillfördes 2 miljoner kronor för år 2003 och
ytterligare 2 miljoner kronor, dvs. sammanlagt 4
miljoner kronor, för år 2004.
- Dansens Hus tillfördes en viss ekonomisk
förstärkning, nämligen 500 000 kronor för år
2003 och 1 miljon kronor fr.o.m. år 2004 för att
säkerställa en fortsatt hög nivå på verksamheten.

Under hösten 2003 gav regeringen Kulturrådet i
uppdrag att ta fram ett förslag till ett
handlingsprogram för den professionella dansen i
Sverige. En utgångspunkt för handlingsprogrammet
skall vara den inriktning på statens insatser som
angavs i 1996 års kulturpolitiska proposition.

Motionerna

Frågor som har beröring med ovan nämnda
handlingsprogram för den professionella dansen har
framförts i flera nu aktuella yrkanden.

I motion 2002/03:Kr373 (v) sägs att det behövs en
samlad bild av danskonstens förutsättningar och
problematik. Motionärerna föreslår därför att en
utredning skall tillsättas, så att en tydlig
organisatorisk struktur för dansen kan skapas. En
sådan struktur skulle enligt motionärerna göra
dansen till ett tillväxtområde med möjligheter till
utveckling och expansion (yrkande 12).
Yrkande 4 i motion 2003/04:Kr292 (v) syftar till
att det arbete som har påbörjats för att utveckla
det professionella danslivet i landet även skall
inkludera folk- och världsdans.
I motion 2002/03:Kr373 (v) begärs att en
handlingsplan skall upprättas för hur danskonsten
skall utvecklas och bli en oberoende konstnärlig
kraft i samhället (yrkande 13). I motionen begärs
också en översyn av tillgången på funktionella
scener för dans (yrkande 14). Motionärerna tar också
upp situationen för unga koreografer.
Motionsförslaget syftar till att staten skall göra
det möjligt för denna yrkesgrupp att etablera sig
(yrkande 20).

Tre motionsyrkanden syftar till samverkan m.m. på
dansområdet.

I motion 2002/03:Kr373 (v) föreslås att Dansens
Hus skall få i uppdrag att bilda ett dansnätverk i
landet. Inom nätverket skulle den producerade dansen
i landet och internationella gästspel kunna göras
tillgängliga för en bredare publik. Nätverket skulle
kunna knyta till sig dansproducenter och
internationella kontakter för exempelvis
samproduktioner mellan olika länder. Ett gemensamt
publik- och informationsarbete inom nätverket skulle
kunna marknadsföra dansen och nå ovana dansbesökare
(yrkande 15).
I motionerna 2002/03:Kr236 (m) yrkande 8 och
2003/04:Kr209 (m) yrkande 9 föreslås att ett antal
regionalt placerade danskompanier skall inrättas,
vilka kan täcka en stor del av landet med sin
verksamhet utan alltför långa resor för vare sig de
agerande eller publiken. Dessa professionella
danstrupper skulle kunna tjäna som förebilder för
andra dansare och samverka så att hela landet skulle
kunna ges ett större utbud än det som hittills
kunnat erbjudas genom Riksteaterns försorg.

I motion 2002/03:Kr373 (v) begärs att en utvärdering
skall göras av dansens faktiska kostnadsutveckling.
Motionärerna vill veta om de statliga anslagens
storlek svarar mot den verksamhet som bedrivs vid
dansinstitutioner och i fria dansgrupper. En sådan
utvärdering bör - menar motionärerna - ge underlag
till en diskussion om vad anslagen skall användas
till (yrkande 16).

Utskottets ställningstagande

Som redovisats i det föregående har regeringen
nyligen gett Kulturrådet i uppdrag att utarbeta ett
handlingsprogram för den professionella dansen.
Uppdragets formulering visar att handlingsprogrammet
skall omfatta hela dansområdet, vilket kan spänna
över flera samhällssektorer, exempelvis kultur,
utbildning och arbetsmarknad, och att det skall
utarbetas i samråd med dansområdets centrala
aktörer. I uppdraget ingår också att Kulturrådet
skall föreslå mål för de danspolitiska insatserna på
kortare och längre sikt. Kulturrådet kan också lämna
förslag till konkreta åtgärder inom olika
politikområden. Roll- och ansvarsfördelningen på
dansområdet mellan staten, landstingen och
kommunerna skall uppmärksammas särskilt. Uppdraget
skall redovisas för regeringen senast den 1 december
2004.

Utskottet konstaterar att avsikten med uppdraget
är att skapa större tydlighet och bredare förankring
för kommande insatser på dansområdet. Utskottet
utgår från att de frågor som tagits upp motionsvägen
t.ex. då det gäller danskonstens förutsättningar och
utveckling, tillgången till scener, koreografers
arbetssituation samt den professionella folk- och
världsdansens situation kommer att uppmärksammas
inom ramen för uppdraget. Med hänvisning till att
resultatet av uppdraget och regeringens beredning
därav inte bör föregripas avstyrker utskottet
motionerna 2002/03:Kr373 (v) yrkandena 12, 13, 14
och 20 och 2003/04:Kr292 (v) yrkande 4.

Genom inrättandet av nätverket Dansnät Sverige
tillgodoses i allt väsentligt de motionsyrkanden som
syftar till samverkan m.m. på dansområdet. Dansnät
Sverige har fått ett nationellt uppdrag på området
samtida dans. Målet för Dansnät Sverige är att
sprida danskonst av hög kvalitet i landet. Alla,
inte bara de som bor i stora städer, skall ha
möjlighet att se och arrangera all slags dans, både
svenska och internationella gästspel. Med Dansens
Hus i Stockholm som nav kan såväl nationella som
internationella dansföreställningar av hög
konstnärlig kvalitet ges i landet. Arrangörerna
väljer ut de föreställningar som de vill erbjuda sin
publik med utgångspunkt i skiftande lokala
förutsättningar och resurser. Dansnät Sverige
arbetar även med att sprida fördjupad kunskap om
danskonsten genom föreläsningar, workshops,
publiksamtal m.m.

Här bör också nämnas de möjligheter för spridning
av dansen som öppnats genom det utökade turné- och
arrangörsstödet på dansområdet. Kulturrådet har
kunnat lämna bidrag till det regionala dansnätverket
Dansspridning i Mellansverige som är en
sammanslutning av danskonsulenter och
teaterkonsulenter med Danscentrum Stockholm som nav.
Därigenom kan detta nätverk föra ut
dansföreställningar för olika åldrar i
Mellansverige. Vidare utgör Turnéslingan ett nätverk
bestående av fria dansscener i Malmö, Göteborg och
Stockholm, som genom Kulturrådets stöd fått
möjlighet att byta nya svenska dansverk med
varandra. (Dessa uppgifter härrör från
pressmeddelanden från Kulturrådet.)
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att riksdagen skall avslå motionerna 2002/03:Kr236
(m) yrkande 8, 2002/03:Kr373 (v) yrkande 15 och
2003/04:Kr209 (m) yrkande 9.

Utskottet anser att riksdagen även skall avslå
yrkande 16 i motion 2002/03:Kr373 (v) om en
utvärdering av dansens faktiska kostnadsutveckling.
Det ankommer på Kulturrådet att kontinuerligt följa
institutionernas och konstområdenas verksamhet och
resursbehov samt att i budgetunderlaget till
regeringen föreslå förstärkningar i den mån
grundfinansieringen inte kan möta
kostnadsutvecklingen.

Musik

Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslag om
- musikens betydelse, jämför reservation 7
(m),
- stöd till samverkansprojekt inom olika
musikgenrer, jämför
reservation 8 (m, fp, kd),
- inrättande av fler musikgenrecenter,
- översyn av folk- och världsmusiken som
genre, jämför reservation 9 (v),
- nationellt centrum för visan i Västervik,
jämför reservation 10 (m, fp, c),
- en visskatt gemensam för hela befolkningen,
- folkmusiken som musikarv,
- statlig samverkan rörande Eric Sahlström-
institutet, jämför reservation 11 (c),
- verksamhetsstödet till Eric Sahlström-
institutet,
- utredning om spelmansstämmornas och
festivalernas roll i kulturlivet, jämför
reservation 12 (kd) och
- nyckelharpan som svenskt
nationalinstrument.

Motionerna

I två motioner, 2002/03:Kr236 (m) yrkande 9 och
2003/04:Kr209 (m) yrkande 10, föreslås att riksdagen
skall göra ett uttalande om musikens betydelse.
Motionärerna exemplifierar med den betydelse som
musiken har vid sjukdomsbehandling och
rehabilitering, inom förskolans och skolans
verksamhet etc. Vidare framhålls att ekonomiska skäl
gör att vissa koncentrationer måste göras.
Samordningar i nätverk och därmed följande kontakter
och utbytesmöjligheter leder enligt motionärerna
också till musikaliska och konstnärliga fördelar.

Förslag rörande musikgenrer har väckts i fyra
motioner.

I motionerna 2002/03:Kr236 (m) yrkande 10 och
2003/04:Kr209 (m) yrkande 11 sägs att olika
musikgenrer kan vinna många fördelar genom en
formaliserad samordning. Yrkandena syftar till att
samverkansprojekt inom olika musikgenrer skall
stödjas i likhet med det i Tobo startade
genrecentret för folkmusik. Motionärerna
understryker att det bör ankomma på genren eller
musikslaget att välja den bästa samverkansformen.

I motion 2002/03:Kr240 (v) konstateras att
musikgenrecenter inte har utvecklats om man bortser
från det genrecenter för folkmusik som finns i Tobo.
Motionärerna föreslår att regeringen skall överväga
att inrätta fler musikgenrecenter så att den
musikaliska mångfalden säkerställs och olika
musikgenrer kan utvecklas.

I motion 2003/04:Kr292 (v) hävdas att vissa
musikgenrer gynnas, medan andra missgynnas.
Motionärerna föreslår att Kulturrådets översyn av
jazz och nutida konstmusik skall kompletteras under
år 2004 med en motsvarande översyn av folk- och
världsmusiken som genre (yrkande 3).

I motion 2003/04:Kr347 (fp) sägs att det är dags att
utveckla visan i Sverige. Motionärerna anser att det
finns förutsättningar att bygga upp ett nationellt
kunskapscentrum kring visan i Västervik och föreslår
därför att regeringen skall utreda möjligheterna att
inrätta ett nationellt centrum för visan i Västervik
(yrkande 7).

Förslag som syftar till en utredning av
möjligheterna att skapa en visskatt som skall vara
gemensam för hela befolkningen framförs i motion
2002/03:Kr292 (s).

En rad nu aktuella motionsyrkanden har anknytning
till frågor om folkmusik.

I två motioner, 2002/03:Kr236 (m) yrkande 11 och
2003/04:Kr209 (m) yrkande 12, begärs ett riksdagens
uttalande om folkmusiken som musikarv. Folkmusiken
bör - menar motionärerna - särskilt uppmärksammas,
eftersom den är en del av Sveriges kulturella
identitet och historia.

Motionärerna bakom motion 2002/03:Kr302 (c) anser
att Eric Sahlström-institutet har en mycket bra
verksamhet som binder samman kultur och utbildning
inom dans och musik. Det är - menar de - viktigt att
staten tar ett ansvar för samverkan när det gäller
statsbidrag och regelanvisningar mellan kultur- och
utbildningsområdena för att slå vakt om institutet.

I motion 2003/04:Kr356 (c, fp) yrkas att det årliga
verksamhetsstödet som ges till Eric Sahlström-
institutet skall följa den allmänna
kostnadsutvecklingen och att anslaget av den
anledningen årligen bör räknas upp.

I två motioner, 2002/03:Kr370 (kd) yrkande 6 och
2003/04:Kr390 (kd) yrkande 6, föreslås att en
utredning skall göras om spelmansstämmornas och
festivalernas roll i kulturlivet. Enligt
motionärerna tvingas festivaler och spelmansstämmor
att motivera sin existens, medan de i stället borde
lyftas fram i kulturpolitiska sammanhang.

I två motioner föreslås att nyckelharpan skall utses
till Sveriges nationalinstrument.

I motion 2002/03:Kr214 (s) sägs bl.a. att
nyckelharpan bör värnas så att den kommer att förbli
ett levande svenskt kulturarv. Vidare framhålls att
det är angeläget att på skilda sätt uppmärksamma,
bevara och dokumentera nyckelharpan samt uppmuntra
till utbildning och forskning kring instrumentet.
Även i motion 2003/04:Kr243 (c, fp) framhålls att
nyckelharpan är en viktig del av vårt kulturarv.
Vidare påpekar motionärerna att den har fått unga
människor att engagera sig inom folkmusiken och
fördjupat kunskaperna om folkmusiken. Nyckelharpan
bör utses som Sveriges nationalinstrument.

Utskottets ställningstagande

Den statliga musikpolitiken syftar till att alla
skall få del av ett varierat musikutbud av hög
kvalitet och möjligheter till eget musikutövande.
Statens insatser syftar även till att ökad samverkan
skall komma till stånd mellan musikinstitutioner och
musiklivet i övrigt (jfr prop. 1996/97:3 s. 79).
Kulturrådet har som mål att bl.a. utveckla samspelet
mellan de statliga, regionala och kommunala
instanserna i syfte att slå vakt om den nationella
kulturpolitiken. Utskottet kan inte finna att det är
motiverat att föreslå att riksdagen skall göra ett
allmänt hållet uttalande till regeringen om musikens
betydelse, vilket föreslås i motionerna
2002/03:Kr236 (m) yrkande 9 och 2003/04:Kr209 (m)
yrkande 10. Yrkandena, som i huvudsak får anses vara
tillgodosedda, avstyrks således.

Med anledning av här aktuella motioner - med
sinsemellan olika inriktning - om musikgenrer vill
utskottet nämna att det redan i dag finns goda
möjligheter att med befintlig statlig bidragsgivning
tillgodose olika genrers behov. Inom ramen för det
samlade stödet till regional musikverksamhet bör
t.ex. ett län eller flera län i samverkan kunna
utveckla en genreprofil utifrån lokala
musiktraditioner och andra särskilda
förutsättningar. En viktig del i Rikskonserters
uppdrag är att göra kompletterande insatser för
genrer som inte ges tillräckligt utrymme i
länsmusikens utbud. (Jfr bet. 2001/02:KrU16 s.
25-26.)

Vidare bör nämnas att Kulturrådet nyligen på
uppdrag av regeringen har lagt fram förslag till hur
situationen för vissa musikgenrer skall kunna
förbättras (skrivelse från Kulturrådet 2003-10-14).
Särskild vikt har i enlighet med regeringens
föreskrifter lagts vid konstmusik och jazz.
Kulturrådet föreslår
- att arrangörsstödet skall förstärkas och att ett
turnéstöd skall inrättas som kan sökas av
arrangören,
-
- att bidraget till fria musikgrupper skall ökas i
syfte att skapa bättre möjligheter för
resurskrävande ensembler,
-
- att rådets utvecklingsmedel skall förstärkas för
försöksverksamhet med kompositionsbeställningar
och uppförandestöd,
- att projektet Svenskt Jazzforum inom Svenska
Jazzriksförbundet skall ges möjlighet till en
treårig försöksverksamhet med boknings- och
administrationsstöd till musiker, främjande av
jazz på andra arenor m. m.,
- att ett nationellt uppdrag skall inrättas på den
nutida konstmusikens område med liknande
utformning som Dansnät Sverige och
- att Konstnärsnämndens medel för stipendier och
bidrag inom områdena jazz och nutida konstmusik
skall förstärkas.

Enligt utskottets uppfattning bör regeringens
beredning av Kulturrådets förslag inte föregripas
genom något ställningstagande från riksdagens sida.
Vidare kan utskottet inte finna att det är motiverat
att riksdagen gör något uttalande om en
kompletterande översyn av andra musikgenrer.

Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motionerna 2002/03:Kr236 (m) yrkande 10
och 2003/04:Kr209 (m) yrkande 11 om stöd till
samverkansprojekt inom olika musikgenrer, motion
2002/03:Kr240 (v) om inrättande av fler
musikgenrecenter och 2003/04:Kr292 (v) yrkande 3 om
översyn av folk- och världsmusiken som genre.

Ett förslag i motion 2003/04:Kr347 (fp) syftar till
att möjligheterna att inrätta ett nationellt centrum
för visan i Västervik skall utredas. Utskottet har
inhämtat att ett kunskapscentrum med visbibliotek,
visarkiv, pedagogutveckling kring visan etc. är
under uppbyggnad i Västervik, delvis med hjälp av
EU-bidrag och bidrag från Stiftelsen Framtidens
kultur. Enligt utskottets uppfattning är det
glädjande att den svenska visan som en del av vårt
gemensamma kulturarv uppmärksammas på detta sätt i
Västervik. Det är naturligt att kommunen i samarbete
med Regionförbundet i Kalmar län, Visfestivalen i
Västervik m.fl. nu vill fullfölja den tradition som
utgörs av den årligen återkommande visfestivalen.
Emellertid ankommer det - enligt utskottets mening -
på de lokala och regionala initiativtagarna och
intressenterna att ansvara för den fortsatta
verksamheten vid och utvecklingen av det nyinrättade
kunskapscentrumet för visan i Västervik. Motion
2003/04:Kr347 (fp) yrkande 7 avstyrks därmed.

Utskottet avstyrker även förslaget i motion
2002/03:Kr292 (s) att Kulturrådet skall utreda
förutsättningarna för att skapa en visskatt gemensam
för hela befolkningen. Enligt utskottets uppfattning
är det inte en fråga för riksdagen att ta ställning
till. Givetvis finns det inte något som hindrar att
Kulturrådet - om rådet finner det angeläget - tar
ett initiativ av det slag som avses i motionen. Det
kan tilläggas att bokförlag som önskar ge ut en
vissamling har möjlighet att ansöka om
utgivningsstöd från Kulturrådet.

Beträffande förslag om ett riksdagsuttalande om att
folkmusiken skall uppmärksammas som musikarv erinrar
utskottet om att regeringen redan i 1996 års
kulturpolitiska proposition angav att de statliga
insatserna för musiken bl.a. skulle syfta till att
mångfalden i musikutbudet skulle vidmakthållas.
Särskilda insatser kunde behöva göras - menade
regeringen - t.ex. för att främja bruket av
folkmusik (prop. 1996/97:3 s. 79-80). Vidare erinrar
utskottet om att Statens musiksamlingar har i
uppdrag att vårda, bevara, beskriva och hålla
levande musikens kulturarv. Inom myndigheten är det
Svenskt visarkiv som utför de uppgifter som rör
vokal och instrumental folkmusik. Yrkande 11 i
motion 2002/03:Kr236 (m) och yrkande 12 i motion
2003/04:
Kr209 (m) är i allt väsentligt tillgodosedda, varför
något särskilt riksdagens uttalande inte är
motiverat. Motionsyrkandena avstyrks.

Utskottet konstaterade vid 2001/02 års riksmöte att
Eric Sahlström-institutet i Tobo bedriver en
intressant och viktig verksamhet inom
folkmusikområdet med statligt stöd från såväl
utbildnings- som kulturbudgetarna (bet.
2001/02:KrU16 s. 23-24). Utskottet fann inte något
skäl att föreslå speciella samordningsregler för
dessa statsbidrag utan förutsatte att berörda
departement och statliga myndigheter har kontakter
med varandra för att de statliga bidragen på bästa
sätt skall främja verksamheten. Utskottet har
alltjämt samma inställning i frågan och avstyrker
därför förslaget i motion 2002/03:Kr302 (c) om
statlig samverkan mellan kultur- och
utbildningsområdena för Eric Sahlström-institutet.

Förslag om att det statliga verksamhetsstödet till
Eric Sahlström-institutet skall följa den allmänna
kostnadsutvecklingen framförs i motion 2003/04:
Kr356 (c, fp). Utskottet erinrar om att Kulturrådet
har i uppdrag att årligen göra en analys av hur
institutet har utvecklats i fråga om verksamhet och
finansiering. Det ankommer på rådet att rapportera
sina iakttagelser till regeringen, som därefter på
sedvanligt sätt i sin budgetberedning har att väga
olika behov och angelägna stödändamål mot varandra.
Utskottet är inte berett att föreslå riksdagen att
göra ett tillkännagivande om en uppräkningsprincip
för bidraget till Eric Sahlström-institutet. Motion
2003/04:Kr356 (c, fp) bör avslås av riksdagen.

Utskottet har vid ett tidigare riksmöte avstyrkt
motioner om att en utredning skall göras om
spelmansstämmornas och festivalernas roll i
kulturlivet (bet. 2001/02:KrU16 s. 27). Utskottet
hänvisade till att Kulturrådet aviserat en översyn
över hur festivalverksamheten förhåller sig till
rådande stödordningar. Någon sådan översyn har ännu
inte gjorts.

Kulturrådet har i sin översyn över musikgenrer,
som nämnts i det föregående, konstaterat att rådet
för närvarande intagit en restriktiv hållning när
det gäller stöd till festivaler. Rådet anser sig
nämligen inte kunna prioritera festivalverksamhet
inom sin tillgängliga medelsram (skrivelse från
Kulturrådet till regeringen 2003-10-14 med anledning
av regeringens uppdrag att lämna förslag på hur
situationen för vissa musikgenrer kan förbättras,
avsnitt 6.15.2). Utskottet utgår från att rådet på
eget initiativ vid lämplig tidpunkt kommer att
genomföra en översyn av festivalverksamheten utan
att riksdagen uttalar sig i frågan.
Spelmansstämmorna utgör - utan tvivel - uppskattade
samlingspunkter för ett stort antal amatörer och bör
därför ses som värdefulla kulturella mötesplatser. I
den mån stämmorna skall stödjas av offentliga medel
bör det dock i första hand vara en angelägenhet för
kommuner och landsting. Utskottet är inte berett att
förorda att Kulturrådet skall utreda
spelmansstämmornas roll i kulturlivet.
Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motionerna 2002/03:
Kr370 (kd) yrkande 6 och 2003/04:Kr390 (kd) yrkande
6.

Förslag om att nyckelharpan skall utses till svenskt
nationalinstrument har behandlats och avslagits av
riksdagen vid tidigare tillfällen, senast våren 2002
(bet. 2001/02:KrU16 s. 24, rskr. 2001/02:209).
Utskottet anförde då bl.a. att nyckelharpan är ett
instrument som bör värnas och vidareutvecklas och
att den är en del av vårt kulturarv som på ett
enastående sätt fått en renässans på 1960-
talet.Vidare erinrade utskottet om Eric Sahlström-
institutets arbete med att säkra nyckelharpans
framtid genom utbildning av nyckelharpsspelmän och
genom instrumentbygge. Utskottet framhöll att det
står dem fritt som så vill att kalla ett instrument
för nationalinstrument. Om intresset och
engagemanget är stort och växande kan ett
instrument, såsom nyckelharpan, få status som
nationalinstrument i människors medvetande utan att
riksdagen uttalar sig i frågan, menade utskottet.
Utskottet har alltjämt samma inställning i denna
fråga.

Liksom vid tidigare tillfällen då förslag om att
utse nyckelharpan till nationalinstrument har
behandlats av utskottet anser utskottet att
riksdagen inte bör ta ett sådant initiativ som
begärs i motionerna. Riksdagen bör således avslå
motionerna 2002/03:Kr214 (s) och 2003/04:Kr243 (c,
fp).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

1. Övergripande teaterfrågor (punkt 1)

av Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna
Lindgren (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget under punkt 1 borde ha
följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen om övergripande
teaterfrågor. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2002/03:Kr236 yrkande 7 och 2003/04:Kr209 yrkande 8.

Ställningstagande

Vi anser att staten måste renodla sitt kulturansvar.
Staten skall göra mindre, men det som den skall göra
skall göras mycket bättre än vad fallet är i dag och
med inriktning på sådant som ingen annan kan göra.
Opera och teater är exempel på kulturverksamheter
som samhället behöver stödja. Teater som kulturell
uttrycksform kan vara såväl underhållning som
debatt.

Teater uppstår i mötet mellan de agerande och
publiken. Spel för mer eller mindre tomma salonger
är inte teater. Det är viktigt att de som producerar
teater känner sin publik och dess förväntningar,
samtidigt som de skapar utifrån egna konstnärliga
utgångspunkter. För oss är det viktigt att teater
spelas både smalt och brett. I detta avseende har
länsteaterinstitutionerna en viktig roll. Mycket av
förnyelsen på teaterområdet sker inom de fria
grupperna. De svarar också för en mycket stor del av
det utbud som riktas till skolor och ungdomsgrupper.
Vi anser att det är självklart att de fria
teatergruppernas innovativa verksamhet skall
underlättas och att statsbidraget till dem skall
ökas betydligt. Vi vill också understryka att teater
bör vara ett naturligt inslag i skolans
kulturförmedling.
Liksom på andra områden inom kulturen finns ett
statligt gemensamt ansvar för förvaltandet av
teaterarvet. Genom en samverkan om distribution,
teknik m.m. borde arrangörer och regionbaserade
teatrar kunna bygga ett nätverk som både skapar
valfrihet och ger ett bredare utbud. Gemensamt
skulle man också kunna svara för specialensembler
som var och en är för liten för att kunna härbärgera
t.ex. en musikal- eller dansensemble.
Ett specialfall inom teatersfären utgör
musikteatern. Förutom nationalscener bör det ligga i
en kulturnations intresse att garantera existensen
för ett par musikteatrar som ges en god möjlighet
att täcka landet med sin verksamhet.
Vi föreslår att riksdagen med bifall till
motionerna 2002/03:Kr236 (m) yrkande 7 och
2003/04:Kr209 (m) yrkande 8 som sin mening skall
tillkännage för regeringen vad som här har anförts.

2. Nationell scen för barnteater (punkt 5)

av Lars-Ivar Ericson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget under punkt 5 borde ha
följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen om nationell scen för
barnteater. Därmed bifaller riksdagen motion
2003/04:Kr284 yrkande 10.

Ställningstagande

Jag anser att barn bör ha rätt att uppleva teater
och rätt till ett eget teaterutövande. Om barn får
vara delaktiga i skapande, i att producera sina egna
berättelser och sin egen teater får de utlopp för
sin kreativitet och blir satta in i ett sammanhang.
Jag föreslår att regeringen låter utreda möjligheten
att inrätta en fast nationell scen för teater som
skapas av och med barnen själva.

Jag föreslår att riksdagen med bifall till motion
2003/04:Kr284 (c) yrkande 10 som sin mening skall
tillkännage för regeringen vad som här har anförts.

3. Översyn av relationen mellan verksamhets-
och projektbidrag (punkt 6)

av Lennart Kollmats (fp), Kent Olsson (m),
Gunilla Tjernberg (kd), Lena Adelsohn Liljeroth
(m), Cecilia Wikström (fp), Anna Lindgren (m) och
Lars-Ivar Ericson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget under punkt 6 borde ha
följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen om översyn av
relationen mellan verksamhets- och projektbidrag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Kr370
yrkande 4 och 2003/04:Kr390 yrkande 4 och avslår
motion 2002/03:Kr373 yrkande 18.

Ställningstagande

I likhet med vad som anförs i motionerna
2002/03:Kr370 (kd) och 2003/04:
Kr390 (kd) anser vi att de fria grupperna ofta är
nyskapande och på icke traditionella vägar söker sig
fram till en ny publik. De fria grupperna har i dag
en självklar plats i svenskt kulturliv och de står
för mer än en tredjedel av alla föreställningar som
ges i Sverige varje år. Ingen kan i dag ifrågasätta
de fria gruppernas betydelse och det är därför en
självklarhet att de skall ges rimliga ekonomiska
villkor för att fortsätta verka. Vi menar att det nu
är dags att regeringen låter se över relationen
mellan verksamhets- och projektbidragen till de fria
grupperna, så att en långsiktigt hållbar utveckling
kan åstadkommas för dem. I dagsläget tvingas de att
genomföra sin ordinarie verksamhet som projekt,
eftersom verksamhetsbidragen är otillräckliga. Detta
är inte rimligt. Det behövs även en snar lösning på
frågan om hur pensionerna för de fria grupperna
skall säkerställas.

Vi föreslår att riksdagen med bifall till
motionerna 2002/03:Kr370 (kd) yrkande 4 och
2003/04:Kr390 (kd) yrkande 4 och med avslag på
motion 2002/03:Kr373 (v) yrkande 18 som sin mening
skall tillkännage för regeringen vad som här har
anförts.

4. Översyn av relationen mellan verksamhets-
och projektbidrag (punkt 6)

av Peter Pedersen och Rossana Dinamarca (båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget under punkt 6 borde ha
följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen om översyn av
relationen mellan verksamhets- och projektbidrag.
Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr373
yrkande 18 och avslår motionerna 2002/03:Kr370
yrkande 4 och 2003/04:Kr390 yrkande 4.

Ställningstagande

Som framgår av motion 2002/03:Kr373 (v) kan de fria
dansgrupperna och koreograferna erhålla dels
verksamhetsbidrag, dels projektbidrag. Alltfler
ordinarie verksamheter genomförs nu i form av
projekt, en utveckling som medför att kvaliteten och
kontinuiteten i den ordinarie verksamheten
äventyras. Verksamhetsbidragen visar sig nämligen
vara otillräckliga, vilket har gjort att
projektanslagen blivit omistliga för att finansiera
den ordinarie verksamheten. Det är nu dags att vi
får en långsiktig och hållbar lösning på frågan om
verksamhetsbidrag i relation till projektbidrag.
Regeringen bör utreda de finansiella konsekvenserna
härav.

Vi föreslår att riksdagen med bifall till motion
2002/03:Kr373 (v) yrkande 18 och med avslag på
motionerna 2002/03:Kr370 (kd) yrkande 4 och
2003/04:Kr390 (kd) yrkande 4 som sin mening skall
tillkännage för regeringen vad som här har anförts.

5. Ett särskilt turnéstöd (punkt 8)

av Peter Pedersen och Rossana Dinamarca (båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget under punkt 8 borde ha
följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen om ett särskilt
turnéstöd. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Kr373 yrkande 24.

Ställningstagande

De fria grupperna har en omfattande och mycket
viktig turnéverksamhet. I dag tvingas de använda
sina verksamhetsmedel till turnékostnader. Detta
medför en ökad ekonomisk belastning både för
grupperna och för arrangörerna. I likhet med
motionärerna bakom motion 2002/03:Kr373 (v) anser vi
att det inte är rimligt att de grupper som för ut
sina föreställningar i landet skall ha extra
kostnader för det. Det är inte heller rimligt att
arrangörerna skall få ökade kostnader för att de
inte verkar i en storstad med gångavstånd till en
teaterscen. Ett särskilt anslag som täcker
extrakostnaderna för turnéverksamheten bör därför
inrättas. Vidare bör regeringen ge Kulturrådet i
uppdrag att tillsammans med centrumbildningarna
initiera en försöksverksamhet som går ut på att
olika fria grupper, regioner och arrangörer
samordnar turnerandet.

Vi föreslår att riksdagen med bifall till motion
2002/03:Kr373 (v) yrkande 24 som sin mening skall
tillkännage för regeringen vad som här har anförts.

6. Samverkan m.m. på dansområdet (punkt 11)

av Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna
Lindgren (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget under punkt 11 borde ha
följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen om samverkan m.m. på
dansområdet. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2002/03:Kr236 yrkande 8 och 2003/04:Kr209 yrkande 9
och avslår motion 2002/03:Kr373 yrkande 15.

Ställningstagande

Som framgår av motion 2003/04:Kr209 (m) växer
intresset för dans i hela landet. Tillkomsten av
Dansens Hus har sannolikt betytt mycket för att
inspirera och öka kunskaperna om dans som konstform.

Vi anser att Sverige bör ha ett antal regionalt
placerade danskompanier, som kan täcka en stor del
av landet med sin verksamhet utan alltför långa
resor för agerande eller publik. Sådana
professionella danstrupper skulle kunna tjäna som
förebilder för andra dansare. De skulle också kunna
medverka till att ge hela landet ett större utbud än
det som hittills kunnat erbjudas genom Riksteaterns
försorg.
För att en hög professionell nivå på våra dansare
skall kunna garanteras även i framtiden måste staten
sörja för att det finns dansklasser på elitnivå. Vi
vill vidare framhålla att dansen är en konstform
som, likt musiken, kan spela en väsentlig roll i
skolan och i olika terapiformer och därför bör
nyttjas bättre även i dessa sammanhang.
Slutligen anser vi att det statliga stödet till
fria dansgrupper bör höjas.
Vi föreslår att riksdagen med bifall till
motionerna 2002/03:Kr236 (m) yrkande 8 och
2003/04:Kr209 (m) yrkande 9 och med avslag på motion
2002/03:Kr373 (v) yrkande 15 som sin mening skall
tillkännage för regeringen vad som här har anförts.

7. Musikens betydelse (punkt 13)

av Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna
Lindgren (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget under punkt 13 borde ha
följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen om musikens
betydelse. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2002/03:Kr236 yrkande 9 och 2003/04:Kr209 yrkande
10.

Ställningstagande

Vi anser att riksdagen skall göra ett uttalande om
musikens stora betydelse inom ramen för den statliga
kulturpolitiken men också inom andra politikområden.
Bland annat kan nämnas musikens betydelse vid
sjukdomsbehandling och rehabilitering, dess
betydelse som pedagogiskt verktyg i förskolans och
skolans verksamhet och dess betydelse för ungdomars
fritid. Vidare bör de stora orkestrarnas roll
framhållas inom ramen för den nationella
musikpolitiken. De utgör viktiga resurscentrum i
nätverk som även består av mindre, regionala
ensembler. I den nationella musikpolitiken bör även
vårt musikarv med dess rika skatt av folkmusik
uppmärksammas såsom en del av Sveriges kulturella
identitet och historia.

Vi föreslår att riksdagen med bifall till
motionerna 2002/03:Kr236 (m) yrkande 9 och
2003/04:Kr209 (m) yrkande 10 som sin mening skall
tillkännage för regeringen vad som här har anförts
om inriktningen av den nationella musikpolitiken.

8. Stöd till samverkansprojekt inom olika
musikgenrer (punkt 14)

av Lennart Kollmats (fp), Kent Olsson (m),
Gunilla Tjernberg (kd), Lena Adelsohn Liljeroth
(m), Cecilia Wikström (fp) och Anna Lindgren (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget under punkt 14 borde ha
följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen om stöd till
samverkansprojekt inom olika musikgenrer. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Kr236 yrkande
10 och 2003/04:Kr209 yrkande 11.

Ställningstagande

Som framhålls i motionerna 2002/03:Kr236 (m) och
2003/04:Kr209 (m) är det viktigt att i ett land som
Sverige med stor yta och liten befolkning samordna
musikverksamheter i nätverk, vilket torde leda till
musikaliskt konstnärliga fördelar.

Fördelar kan också vinnas för olika musikgenrer
genom att en formaliserad samverkan införs. En sådan
samordning kan se ut på olika sätt. Ingen konstform
mår nämligen väl av att stöpas i samma form som
andra. Det är därför viktigt att olika
samverkansprojekt, som t.ex. det som föreslås av
Jazzriksförbundet för landets jazzklubbar och
föreningar eller det i Tobo startade genrecentret
för folkmusik, kan prövas och stödjas och kanske
kompletteras med andra organisatoriska åtgärder.
Staten bör se till att det finns resurser för att
stödja sådana förslag. Det bör emellertid
understrykas att varje genre själv bör få välja
lämplig samverkansform.
Med hänvisning till det anförda föreslår vi att
riksdagen med bifall till motionerna 2002/03:Kr236
(m) yrkande 10 och 2003/04:Kr209 (m) yrkande 11 som
sin mening skall tillkännage för regeringen vad som
här har anförts.

9. Översyn av folk- och världsmusiken som genre
(punkt 16)

av Peter Pedersen och Rossana Dinamarca (båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget under punkt 16 borde ha
följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen om översyn av folk-
och världsmusiken som genre. Därmed bifaller
riksdagen delvis motion 2003/04:Kr292 yrkande 3.

Ställningstagande

Som framgår av motion 2003/04:Kr292 (v) gynnas vissa
musikgenrer medan andra missgynnas. Genrebredden ses
inte som en tillgång utan som ett hot mot rådande
struktur, när olika genrer slåss om samma resurser.
Den översyn som Kulturrådet gjort av genrerna jazz
och nutida konstmusik har nu överlämnats till
regeringen. Vi anser att den nu bör kompletteras med
en motsvarande översyn med inriktning på folk- och
världsmusik.

Med hänvisning till det anförda föreslår vi att
riksdagen med delvis bifall till motion
2003/04:Kr292 (v) yrkande 3 som sin mening skall
tillkännage för regeringen vad som här har anförts.

10. Nationellt centrum för visan i Västervik
(punkt 17)

av Lennart Kollmats (fp), Kent Olsson (m), Lena
Adelsohn Liljeroth (m), Cecilia Wikström (fp),
Anna Lindgren (m) och Lars-Ivar Ericson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget under punkt 17 borde ha
följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen om nationellt centrum
för visan i Västervik. Därmed bifaller riksdagen
motion 2003/04:Kr347 yrkande 7.

Ställningstagande

Den svenska visan sitter djupt i folksjälen och är
en viktig del av vårt kulturarv. Det finns mängder
av olika slags visor och de följer oss hela livet,
från vaggvisor till visor som sjungs vid
begravningar.

I likhet med motionärerna bakom motion
2003/04:Kr347 (fp) anser vi att det är dags att
bevara och utveckla visan i Sverige. Det har visat
sig att det finns förutsättningar för att bygga upp
ett nationellt kunskapscentrum kring visan i
Västervik. Viss utbildning skulle kunna koncentreras
där, samtidigt som kunskapsinsamling och forskning
skulle kunna bedrivas där.
Vi föreslår därför att riksdagen genom ett
tillkännagivande skall begära att regeringen utreder
möjligheterna att bygga upp ett nationellt centrum
för visan i Västervik. Därmed bör riksdagen bifalla
motion 2003/04:Kr347 (fp) yrkande 7.

11. Statlig samverkan rörande Eric Sahlström-
institutet (punkt 20)

av Lars-Ivar Ericson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget under punkt 20 borde ha
följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen om statlig samverkan
rörande Eric Sahlström-institutet. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:Kr302.

Ställningstagande

Folkmusikinstitutet i Tobo har i dag en mycket bra
verksamhet tack vare uthålligt arbete främst från
aktiva intresserade personer på orten. Dessa har med
hjälp från skilda myndigheter kunnat skapa en
verksamhet som binder samman kultur och utbildning
inom dans och musik. Det är viktigt att satsningen
på verksamhet vid institutet får fortsätta att
utvecklas. Staten bör därför ta ett ansvar för att
utbildnings- och kulturområdena på statlig nivå
samverkar både när det gäller statsbidrag och
regelanvisningar.

Med hänvisning till det anförda föreslår jag att
riksdagen med bifall till motion 2002/03:Kr302 (c)
som sin mening skall tillkännage för regeringen vad
jag här har anfört.

12. Utredning om spelmansstämmornas och
festivalernas roll i kulturlivet (punkt 22)

av Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 22
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen om utredning om
spelmansstämmornas och festivalernas roll i
kulturlivet. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2002/03:Kr370 yrkande 6 och 2003/04:Kr390 yrkande 6.

Ställningstagande

Jag anser att festivalernas och spelmansstämmornas
betydelse för musiklivet bör uppmärksammas. Finland
har - i motsats till Sverige - vunnit
internationellt erkännande för att man där har
bedrivit ett långsiktigt utvecklingsarbete på detta
område. I Sverige tvingas spelmansstämmorna och
festivalerna motivera sin existens, vilket är mycket
synd då folkmusiken utgör ett omistligt kulturarv.
Det finns en risk att verksamheter som lockar en
stor publik sätts i fokus på bekostnad av de något
smalare festivalerna. Jag anser att regeringen skall
initiera en utredning om spelmansstämmornas och
festivalernas roll i kulturlivet.

Med hänvisning till det anförda föreslår jag att
riksdagen med bifall till motionerna 2002/03:Kr370
(kd) yrkande 6 och 2003/04:Kr390 (kd) yrkande 6 som
sin mening skall tillkännage för regeringen vad jag
här har anfört.
Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden.

1. Teater, dans och musik (m)

Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna
Lindgren (alla m) anför:

Vi vill påminna om att vi i vår budgetmotion,
2003/04:Kr362 (m), föreslog betydande ekonomiska
förstärkningar på teater-, dans- och musikområdet.
Vi föreslog att anslaget 28:6 Bidrag till regional
musikverksamhet samt regionala och lokala teater-,
dans- och musikinstitutioner skulle tillföras 20
miljoner kronor utöver regeringens förslag. Vår
avsikt var att Göteborgsoperan skulle tilldelas 12
miljoner kronor och Malmöoperan 8 miljoner kronor av
den föreslagna ökningen.

Vidare framhöll vi att de fria teatergrupperna
lever under mycket knappa villkor samtidigt som
deras insats för att sprida teaterkultur är oerhört
viktig. De står ofta för en förnyelse av scenkonsten
och de når personer som annars kanske inte skulle
besöka en teater. Vi föreslog därför att anslaget
28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och
musikändamål skulle räknas uppmed 15 miljoner kronor
utöver regeringens förslag, medel som skulle
tillföras bidraget till de fria teatergrupperna.

2. Teater, dans och musik (fp)

Lennart Kollmats och Cecilia Wikström (båda fp)
anför:

Vi vill påminna om att vi i vår budgetmotion
2003/04:Kr327 (fp) föreslog förstärkningar om 14
miljoner kronor i förhållande till regeringens
förslag på scenkonstområdet för år 2004.

Vi utvecklade våra tankar om teaterns, musikens
och dansens betydelse för kulturen och motiverade
våra förslag i motion 2003/04:Kr347 (fp). Våra
förslag tog bl.a. sikte på att nationalscenerna
Operan och Dramaten skulle få reella möjligheter att
genomföra gästspel och turnéer i Sverige och i andra
länder. Vi ansåg också att Operan borde få möjlighet
att använda textmaskin vid alla framföranden. Även
bidraget till Dansens Hus borde räknas upp med tanke
på löne- och pensionskostnadernas ökning.
Av vår budgetmotion framgår att Folkpartiet
liberalerna totalt sett ville förstärka
kulturområdet med 50 miljoner kronor. Därav avsåg 30
miljoner kronor en förstärkning av de regionala
institutionerna, dvs. både länsmusiken och de
regionala teatrarna. I förstärkningen inkluderades
särskilda medel, 5 miljoner kronor, till
Göteborgsoperan.
Våra olika ökningsförslag finansierades också
delvis genom en minskning av resurserna till
Riksteatern och Rikskonserter.

3. Teater, dans och musik (kd)

Gunilla Tjernberg (kd) anför:

Jag vill påminna om att vi kristdemokrater har
utvecklat vår syn på teater-, dans- och musikområdet
i motion 2003/04:Kr390 (kd) och att vi har
föreslagit ekonomiska förstärkningar inom området i
vår budgetmotion 2003/04:Kr391. Våra förslag innebar
att anslaget Bidrag till regional musikverksamhet
samt regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner borde ökas med 5 miljoner kronor
utöver regeringens förslag för att minska effekterna
av bristande pris- och löneomräkning vid de
regionala institutionerna. Vi ville också öka
bidraget till de fria grupperna och föreslog därför
en uppräkning med 2 miljoner kronor av anslaget
Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål.

4. Teater, dans och musik (c)

Lars-Ivar Ericson (c) anför:

Jag vill påminna om att Centern har utvecklat sina
tankar på teater-, dans- och musikområdet i motion
2003/04:Kr326 (c) och föreslagit
budgetförstärkningar i motion 2003/04:Kr363 (c).

Bland annat har vi ansett att länsteatrarnas
möjligheter att göra produktioner för mindre
spelplatser borde förbättras och att de borde kunna
turnera mera i länen. För detta ändamål föreslog vi
en uppräkning med 28 miljoner kronor utöver
regeringens förslag av anslaget Bidrag till regional
musikverksamhet samt regionala och lokala teater-,
dans- och musikinstitutioner. Vidare föreslog vi en
ökning med 15 miljoner kronor utöver regeringens
förslag av anslaget Bidrag till vissa teater-, dans-
och musikinstitutioner. Denna ökning var avsedd för
den fria scenkonsten, som vi menar har en
utomordentlig betydelse för svenskt kulturliv. Utan
de fria grupperna skulle antalet scenföreställningar
minska betydligt för barn och ungdomar.
Våra reformförslag finansierade vi delvis genom en
minskning av bidraget till Riksteatern.

5. Teater, dans och musik (v)

Peter Pedersen och Rossana Dinamarca (båda v)
anför:

Vi har valt att inte reservera oss till förmån för
en rad förslag i vår motion 2002/03:Kr373 (v) om
teater, dans och musik, väckt under hösten 2002.

Vi utgår från att Operan och Dramaten på eget
initiativ breddar sitt utbud med små uppsättningar
som kan turnera i landet. Vidare utgår vi från att
de krav som ställs från statens sida på de båda
institutionerna inte skall tvinga dem att anpassa
sin repertoar efter kommersiella behov.
(Förslagspunkt 2. Nationalscenernas mål.)
Vi föreslog i motion 2002/03:Kr373 (v) att en
särskild satsning på kvinnliga dramatiker och
regissörer skulle göras. Vi har noterat att
regeringen - sedan motion väcktes - uttalat sin
avsikt att tillsätta en särskild arbetsgrupp som
skall främja jämställdheten inom scenkonsten.
Arbetsgruppen skall få i uppdrag att följa
utvecklingen och ta till vara erfarenheter från hela
scenkonstområdet samt föreslå lämpliga åtgärder i
detta hänseende. Vi förutsätter att vårt
motionsförslag om en satsning på kvinnliga
dramatiker och regissörer kommer att beaktas i detta
sammanhang. (Förslagspunkt 4. Satsning på kvinnliga
dramatiker och regissörer.)
Vi påminner om att det är viktigt att de fria
teater- och dansgrupperna liksom koreograferna ges
goda möjligheter att ägna sig åt den skapande
processen. Vi har därför föreslagit att dessa
grupper skall kunna få treåriga statsbidrag.
Eftersom Kulturrådet redan konstaterat att
treårsbidragen gynnar den konstnärliga utvecklingen
anser vi att vi kan avvakta Kulturrådets fortsatta
bedömning av treårsbidragens övriga effekter.
(Förslagspunkt 7. Treåriga bidrag för fria grupper.)
I vår motion föreslog vi att Sverige skall stödja
det kulturella utbytet av scenkonst inom EU och FN.
Vi utgår från att våra synpunkter beaktas när
regeringen tar ställning till de förslag som lämnats
i betänkandet Internationella kulturutredningen 2003
(SOU 2003:121). (Förslagspunkt 9. Internationellt
kulturutbyte.)
Vi framförde i vår motion 2002/03:Kr373 (v) att
det behövs en samlad bild av danskonstens
förutsättningar och problematik i Sverige. Vi menade
att en utredning borde tillsättas så att en tydlig
organisatorisk struktur skulle kunna skapas för
dansen. Vi begärde också att en handlingsplan skulle
upprättas för hur dansen skall utvecklas och
föreslog att tillgången till funktionella scener
skulle ses över. Vårt förslag syftade också till att
staten skulle medverka till att unga koreografer kan
etablera sig och bidra till dansens utveckling.
Efter det att vi väckte vår motion har regeringen
uppdragit åt Kulturrådet att ta fram ett förslag
till handlingsprogram för den professionella dansen
i Sverige. Vi förutsätter att sådana frågor som vi
fört fram kommer att övervägas vid utarbetandet av
handlingsprogrammet. (Förslagspunkt 10.
Handlingsprogram för den professionella dansen.)
Vi föreslog också i samma motion att Dansens Hus
skulle få i uppdrag att bilda ett dansnätverk i
landet, som skulle kunna knyta till sig
dansproducenter och internationella kontakter för
exempelvis samproduktioner mellan olika länder. Vi
noterar att regeringen - sedan motionen väcktes -
har givit ett sådant uppdrag till Dansens Hus.
(Förslagspunkt 11. Samverkan m.m. på dansområdet.)
Vi har i vår motion utvecklat våra tankar rörande
behovet av att utvärdera dansens faktiska
kostnadsutveckling m.m. Vi utgår från att
Kulturrådet ägnar stor uppmärksamhet åt denna fråga
vid bedömningen av dansens totala resursbehov. Vi
kommer att följa frågan noga och förbehåller oss
rätten att återkomma i ärendet.
Vi påminner om att vi i motion 2002/03:Kr240 (v)
begärt att regeringen skall överväga om fler
musikgenrecenter skall inrättas för att säkra den
musikaliska mångfalden. Vi avvaktar tills vidare
resultatet av regeringens beredning av Kulturrådets
förslag då det gäller jazzmusik och nutida
konstmusik. Vi förbehåller oss rätten att återkomma
i frågan vid senare tillfälle. (Förslagspunkt 15.
Inrättande av fler musikgenrecenter.)

6. Riksteaterns uppdrag, punkt 3 (kd)

Gunilla Tjernberg (kd) anför:

Jag har i två motioner, 2002/03:Kr370 (kd) och
2003/04:Kr390 (kd), pekat på risken att Riksteatern
blir alltför Stockholmscentrerad. Jag har emellertid
valt att inte reservera mig till förmån för mina
yrkanden, då jag funnit att det finns planer på att
utöka de internationella gästspelens turnerande till
att omfatta inte bara Stockholm utan även övriga
landet. Jag kommer att följa frågan med stort
intresse.

7. Nyckelharpan som svenskt nationalinstrument,
punkt 23 (c)

Lars-Ivar Ericson (c) anför:
Jag har avstått från att reservera mig till förmån
för förslaget i motion 2003/04:Kr243 (c, fp) att
nyckelharpan skall utses till svenskt
nationalinstrument. Jag vill emellertid påminna om
att motionärerna understryker att nyckelharpan utgör
en viktig del av vårt kulturarv och att vi i Sverige
har ett speciellt ansvar för att se till att den
finns kvar även i framtiden.
bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden
2002

2002/03:Kr214 av Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att ge nyckelharpan status
som nationalinstrument.

2002/03:Kr236 av Kent Olsson m.fl. (m):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om teatern.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om dansen.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om musiken.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om genrecenter för
musiken.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om folkmusiken.

2002/03:Kr240 av Peter Pedersen m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i motionen om att överväga inrättande
av fler musikgenrecenter i syfte att säkerställa den
musikaliska mångfalden och olika musikgenrers
utveckling.

2002/03:Kr292 av Inger Lundberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en gemensam svensk
visskatt.

2002/03:Kr302 av Sven Bergström och Rigmor Stenmark
(c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om samverkan mellan kultur-
och utbildningsområdet för att slå vakt om
folkmusikinstitutet i Tobo.

2002/03:Kr370 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om Riksteatern.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om relationen mellan
verksamhets- och projektbidrag för de fria
grupperna.

6. Riksdagen begär att regeringen genomför en
utredning om spelmansstämmornas och festivalernas
roll i kulturlivet.

2002/03:Kr373 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om internationellt
kulturutbyte.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att tillsätta en
utredning om dansens struktur.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en handlingsplan
för dansen.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av att se
över tillgången på dansscener.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Dansens Hus
bör få i uppdrag att bilda ett nationellt
dansnätverk.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en utvärdering av
den faktiska kostnadsutvecklingen, den bedrivna
verksamheten och anslagen till dansen.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om treåriga avtal för
dansgrupper och koreografer.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en långsiktig
lösning på frågan om verksamhetsbidrag i relation
till projektbidrag.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om unga koreografer.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om nationalscenernas
mål.

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om treåriga avtal för
de fria teatergrupperna.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om turnéstöd.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kvinnliga
dramatiker och regissörer.

Motioner från allmänna motionstiden
2003

2003/04:Kr209 av Kent Olsson m.fl. (m):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om teatern.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om dansen.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om musiken.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om genrecenter för
musiken.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om folkmusiken.

2003/04:Kr243 av Rigmor Stenmark och Cecilia
Wikström (c, fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att nyckelharpan bör utses
till Sveriges nationalinstrument.

2003/04:Kr284 av Birgitta Sellén m.fl. (c):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att regeringen
låter utreda möjligheten till en fast nationell
scen för egenskapad barnteater.

2003/04:Kr292 av Peter Pedersen m.fl. (v):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att den aviserade
översynen av jazz och nutida konstmusik som genrer
skall kompletteras med en motsvarande översyn av
folk- och världsmusiken som genre.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att den
långsiktiga utvecklingen av danslivet som pågår
skall inkludera folk- och världsdans.

2003/04:Kr347 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett nationellt
viscentrum i Västervik.

2003/04:Kr356 av Rigmor Stenmark och Cecilia
Wikström (c, fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att statsbidraget, det
årliga verksamhetsstödet som ges till Eric
Sahlström-institutet, måste följa den allmänna
kostnadsutveckling som institutet har och att
anslaget av den anledningen årligen bör räknas upp.

2003/04:Kr390 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om Riksteatern.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om relationen mellan
verksamhets- och projektbidrag för de fria
grupperna.

6. Riksdagen begär att regeringen genomför en
utredning om spelmansstämmornas och festivalernas
roll i kulturlivet.