Kulturutskottets betänkande
2003/04:KRU6
Övergripande frågor på kulturområdet
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet motioner som väckts under allmänna
motionstiden vid 2002/03 och 2003/04 års riksmöten.
Flera motioner rör ett av de sju nationella kulturpolitiska målen, nämligen
delaktighetsmålet. Fem motionsyrkanden tar upp barnkulturens ställning
och villkor. Med anledning av motionerna föreslår utskottet att riksdagen
skall tillkännage för regeringen att regeringen i den kommande
budgetpropositionen bör lämna en fyllig redovisning för sin syn på situationen
för barnkulturen och för regeringens planering för sitt kommande arbete
med barnkulturen samt att regeringen bör ange vilka framtida insatser som
bedöms nödvändiga.
Andra motioner med anknytning till delaktighetsmålet som behandlas rör
frågor om publikråd och referensgrupper vid kulturinstitutioner och det
statligt stödda kulturutbudets överensstämmelse med publikens efterfrågan.
Vidare behandlas motioner om genusperspektivet vid kulturinstitutionerna,
stöd till Sydsamiskt kulturcentrum Gaaltije, diskrimineringsfrågor,
mångkultur m.m. Dessa motionsyrkanden avstyrks av utskottet.
Även motionsyrkanden om funktionshindrades delaktighet i kulturen behandlas.
Utskottet avstyrker dem. I sammanhanget redovisar utskottet att en
uppföljning av teknikutvecklingen på talboksområdet gjorts och att Talboks-
och punktskriftsbiblioteket demonstrerat den nya formen av talbok för
utskottet. En PM i frågan bifogas betänkandet.
Motionsyrkanden om kulturens betydelse som lokaliseringsfaktor och som
exportfrämjare avstyrks.
Utskottet avstyrker vidare motionsyrkanden om att riksdagen skall
uppmärksamma regeringen på det positiva sambandet mellan kultur och hälsa.
Kulturutskottet hänvisar till det arbete som nu pågår efter det att
riksdagen antagit mål för folkhälsoarbetet, varvid bl.a. frågan om kultur
och hälsa kommer att uppmärksammas. Utskottet har på riksdagens forskningsdag
den 4 mars 2004 fått information från forskare om forskningsresultat
rörande kultur och hälsa.
Vissa frågor om finansieringen av kultur avstyrks. De rör förslag om ett
nytt slags fristående kulturfonder, principerna för uppräkning av vissa
kulturanslag, budgetprocessens inverkan på institutionernas verksamhet,
regler för sponsring samt Stiftelsen Framtidens kultur.
Slutligen avstyrker utskottet motioner om Statens kulturråds uppdrag,
centrumbildningarnas verksamhet och nya tjänster som länskonstnärer.
I betänkandet finns 13 reservationer och 15 särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Publikråd och referensgrupper vid kulturinstitutioner
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr280 och 2003/04:Kr233.
2. Det statligt stödda kulturutbudet och publikens efterfrågan
Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr326 yrkande 3.
Reservation 1 (c)
3. Barnkulturens ställning och villkor
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört
om barnkulturens ställning och villkor. Därmed bifaller riksdagen delvis
motionerna 2002/03:Kr286, 2002/03:Kr336 yrkande 8, 2003/04:So504 yrkande
5, 2003/04:Kr284 yrkande 9 och 2003/04:Kr354.
4. Teater och dans i skolan
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr373 yrkande 8.
5. Barnakademier
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr365 och 2003/04:Kr389 yrkande
4.
6. Genusperspektivet inom kulturinstitutionerna
Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr326 yrkande 40.
7. Sydsamiskt kulturcentrum Gaaltije
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr289 och 2003/04:Kr358.
8. Funktionshindrades delaktighet i kulturen
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr209 yrkande 17, 2003/04:Kr325 och
2003/04:Kr391 yrkande 3.
Reservation 2 (m, fp, kd, c)
9. Funktionshindrade konstnärers behov
Riksdagen avslår motion 2003/04:So569 yrkande 7.
Reservation 3 (v)
10. Diskriminering i kulturlivet
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr340 yrkandena 1 och 2.
11. Kulturell påverkan på attityder
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr339 yrkande 1, 2003/04:Kr286 yrkande
1 och 2003/04:Kr353 yrkande 1.
12. Mångkulturens utrymme hos kulturinstitutioner, kulturmyndigheter m.fl.
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr341, 2002/03:Kr373 yrkande 10 och
2003/04:Kr326 yrkande 10.
13. Utbyggnaden av organisationen med mångkulturkonsulenter
Riksdagen avslår motion 2002/03:Sf336 yrkandena 37 och 38.
Reservation 4 (v)
14. Förberedelserna för Mångkulturåret 2006
Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr292 yrkandena 1 och 2.
Reservation 5 (v)
15. Kulturens betydelse som lokaliseringsfaktor och drivkraft för den
ekonomiska utvecklingen
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr299, 2002/03:N345 yrkande 25,
2003/04:Kr241, 2003/04:Kr327 yrkande 3 och 2003/04:N328 yrkande 34.
Reservation 6 (fp)
Reservation 7 (c)
16. Riksteaterns, Riksutställningars och Rikskonserters uppdrag
Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr326 yrkande 22.
Reservation 8 (c)
17. Nya regionala kulturinstitutioner utanför storstäderna
Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr262.
18. Fördelningen av statsbidrag till vissa regioner
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:N343 yrkande 9, 2003/04:Kr279 yrkande
1, 2003/04:Kr389 yrkande 1 och 2003/04:N332 yrkande 3.
Reservation 9 (c)
19. Kultur och hälsa
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr371 yrkande 6, 2003/04:So626,
2003/04:Kr326 yrkande 6 och 2003/04:Kr391 yrkande 6.
20. Kultur och arbete
Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr234.
21. Kulturens betydelse i exportsammanhang
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr372 yrkande 25.
Reservation 10 (fp)
22. Nya kulturfonder
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr237 yrkandena 1 och 2.
23. Principerna för omräkning av vissa kulturanslag
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr276 och 2003/04:Kr390 yrkande
1.
24. Budgetprocessen
Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr391 yrkande 2.
Reservation 11 (kd)
25. Sponsring
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr373 yrkande 5.
Reservation 12 (v)
26. Stiftelsen Framtidens kultur
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr372 yrkande 6 och 2003/04:Kr327
yrkande 7.
Reservation 13 (m, fp, kd, c)
27. Statens kulturråds uppdrag
Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr326 yrkande 1.
28. Centrumbildningar
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr373 yrkande 7.
29. Tjänster som länskonstnärer
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr373 yrkande 9.
Stockholm den 16 mars 2004
På kulturutskottets vägnar
Lennart Kollmats
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart Kollmats (fp),
Annika Nilsson (s), Lars Wegendal (s), Kent Olsson (m), Eva Arvidsson (s),
Paavo Vallius (s), Gunilla Tjernberg (kd), Peter Pedersen (v), Nikos
Papadopoulos (s), Lena Adelsohn Liljeroth (m), Cecilia Wikström (fp),
Birgitta Sellén (c), Göran Persson i Simrishamn (s), Anna Lindgren (m)
och Rossana Dinamarca (v).
Utskottets överväganden
Delaktighet i kulturen
Inledning
Riksdagen fastställde hösten 1996 - efter vissa kompletteringar av
regeringens förslag - sju nationella kulturpolitiska mål (prop. 1996/97:3,
bet. 1996/97:KrU1 s. 39-42, rskr. 1996/97:129). Ett av dessa sju mål
innebär att kulturpolitiken skall verka för att alla får möjlighet till
delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget
skapande. Detta mål kallas även för jämlikhetsmålet.
De nationella kulturpolitiska målen skall vara sektorsövergripande och
gälla för statlig verksamhet både inom och utom kulturområdet. Syftet är
också att de skall kunna vara vägledande för kommunal och landstingskommunal
kulturpolitik.
Riksdagen har beslutat att regeringen senast den 14 maj varje år i skrivelser
bör lämna resultatredovisningar för alla utgiftsområden (förs. 2000/01:RS1,
bet. 2000/01:KU23, rskr. 2000/01:273). Bakgrunden till detta beslut är
att uppföljning och utvärdering bör bli en integrerad del av budgetprocessen
och att förutsättningarna för detta skulle förbättras avsevärt om regeringen
årligen avlämnar resultatskrivelser för alla utgiftsområden.
Våren 2002 valde regeringen att lämna en resultatskrivelse till riksdagen
inom kulturområdet, nämligen Kultur och delaktighet (skr. 2001/02:176,
bet. 2002/03:KrU1 s. 33-43). På kulturutskottets förslag beslutade riksdagen
att lägga skrivelsen till handlingarna med de synpunkter kulturutskottet
framfört. Utskottet framhöll bl.a. att skrivelsens ansats var bred men
påpekade också att t.ex. barns, ungdomars och handikappades delaktighet
i kulturen berörts mycket kortfattat eller inte alls. Utskottet ansåg
också att det är viktigt att kopplingen mellan resultaten och de statliga
insatserna görs tydligare, då verksamhet ofta har fler finansiärer, t.ex.
kommuner och landsting. Till det kan läggas att viss verksamhet för
kortare perioder också till betydande delar finansieras med EU-medel,
regionalpolitiskt motiverade medel, medel från Stiftelsen Framtidens kultur
m.fl.
I det följande behandlar utskottet motionsyrkanden med många skilda
aspekter på delaktigheten i kulturen.
Publikråd och referensgrupper vid kulturinstitutioner
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslag om publikråd och referensgrupper vid
kulturinstitutioner.
Motionerna
I två motioner, 2002/03:Kr280 (s) och 2003/04:Kr233 (s), begärs att
riksdagen skall göra ett tillkännagivande för regeringen om att
kulturinstitutionerna bör ändra sitt arbetssätt med syfte att bredda publiken
och
öka delaktigheten. Arbetet med publikråd och referensgrupper vid
kulturinstitutioner bör utvecklas. Därvid kan projekt drivna av Skådebanans
och Folkrörelsernas Konstfrämjande tjäna som förebilder.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inledningsvis redovisat att delaktighetsmålet för kulturpolitiken
bl.a. innebär att alla skall få möjlighet till delaktighet i kulturlivet
och till kulturupplevelser. Detta mål skall efterlevas av de statliga och
statligt stödda kulturinstitutionerna. I regleringsbrev har regeringen i
många fall utvecklat målet i delmål med mera detaljerade krav. Det är
institutionernas ansvar att tolka delaktighetsmålet och finna vägar att
tillämpa det i sin egen verksamhet. De skall också återrapportera till
regeringen hur och i vilken utsträckning de uppnått målen. Utskottet utgår
från att Kulturrådet i sina årliga omvärldsanalyser kommer in på frågor
som belyser förnyelse, delaktighet och spridning. Något särskilt uttalande
i frågan om publikråd och referensgrupper vid kulturinstitutioner torde
inte vara nödvändigt. Motionerna 2002/03:Kr280 (s) och 2003/04:Kr233 (s)
avstyrks.
Det statligt stödda kulturutbudet och publikens efterfrågan
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslag om det statligt stödda kulturutbudet
och publikens efterfrågan, jämför reservation 1 (c).
Motionen
Motionärerna bakom motion 2003/04:Kr326 (c) återkommer med krav på att en
särskild utredning skall göras för att belysa om det statligt stödda
kulturutbudet och publikens efterfrågan inom kulturområdet stämmer överens
(yrkande 3). Motionärerna anför att det statliga stödet går till den
etablerade kulturen. Nya kulturella rörelser, nya arenor, nya arrangörer,
informella spelplatser och nya konstformer uppstår oftast utan statligt
stöd.
Utskottets ställningstagande
När det gäller frågan om det statligt stödda kulturutbudet och publikens
efterfrågan stämmer överens vill utskottet först påminna om Kulturrådets
huvuduppgifter. Till dessa hör att följa utvecklingen inom kulturområdet
i stort, ge regeringen ett samlat underlag för den statliga kulturpolitiken
och biträda vid genomförandet av denna. Kulturrådet gör en kontinuerlig
uppföljning och utvärdering område för område. I arbetet ingår undersökningar
av spridningen av det statligt stödda kulturutbudet samt publikundersökningar.
Sådana görs också inom institutionerna.
I sin årliga omvärldsanalys tar Kulturrådet upp olika utvecklingstendenser
som påverkar konsten, kulturen och kulturpolitiken. Rådet konstaterade
och diskuterade i sin omvärldsanalys år 2001 bl.a. att nya arenor, nya
arrangörer, informella spelplatser och nya konstformer oftast uppstår
utan statligt stöd. Avsikten med att presentera dessa frågeställningar
angavs vara att stimulera till debatt om kulturens betydelse som en
dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället.
Utskottet - som redovisade Kulturrådets diskussion i sitt betänkande
2001/02:KrU1 - förutsätter även nu att Kulturrådet i sina fortsatta
utvärderingar belyser bl.a. sådana frågeställningar om förnyelse, delaktighet
och spridning av kulturen som lyftes fram i omvärldsanalysen år 2001.
Utskottet förutsätter också att rådet kommer med de förslag som anses
nödvändiga när det gäller förändringar och förnyelse i användningen av de
statliga bidragen.
I sitt budgetbetänkande år 2001 redovisade utskottet att Riksdagens
revisorer på utskottets förslag genomfört en granskning av den nu åter
aktuella frågan. I revisorernas förstudie våren 2002 anfördes att frågor
om vad publiken efterfrågar delvis är av forskningsmässig karaktär. De
hänvisade också till pågående arbete inom Kulturrådet och Kulturdepartementet
med att utveckla uppföljningen och utvärderingen av statens kulturpolitik.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att någon särskild utredning
om det statligt stödda kulturutbudet och publikens efterfrågan för närvarande
inte är nödvändig. Motion 2003/04:Kr326 (c) yrkande 3 avstyrks.
Barnkulturens ställning och villkor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör med delvis bifall till motionsyrkanden tillkännage för
regeringen vad utskottet anfört om barnkulturens ställning och villkor.
Riksdagen bör vidare avslå motionsyrkanden om
- teater och dans i skolan och
- barnakademier.
Motionerna
I åtta motioner behandlas frågor som rör barnkulturen.
I tre av dessa motioner, nämligen 2002/03:Kr286 (v), 2002/03:Kr336 (c)
yrkande 8 och 2003/04:Kr284 (c) yrkande 9 begärs att en parlamentariskt
sammansatt kommitté skall få i uppdrag att utreda barnkulturens ställning
och villkor.
I motion 2002/03:Kr286 (v) framhålls att grunden för kulturvanor och
språkförmåga grundläggs tidigt i livet och att barn som tidigt får tillgång
till kultur får chansen att bygga sin självkänsla och behålla glädjen
över sin egen förmåga. Genom arbete med kultur i skola, förskola,
fritidsverksamhet samt på mödra- och barnavårdscentraler kan man bidra till
att ta bort klyftan mellan samhällsklasser, mellan invandrade och svenskfödda,
mellan pojkar och flickor. Motionärerna ger exempel på förhållanden i
dagens samhälle som gör det svårt att nå upp till kraven i FN:s barnkonvention
på att alla barn skall ha rätt att fritt delta i det kulturella och
konstnärliga livet. I motionen nämns som exempel höga avgifter i kulturskolan,
bristen på skolbibliotek och teater- och dansföreställningar genom skolan,
behov av barnanpassad museipedagogik samt svårigheter att få tillgång
till kultur i glesbygd och för funktionshindrade barn. En parlamentarisk
utredning bör därför kartlägga barns tillgång till kultur och därefter
komma med förslag som rör barnkulturens ställning i landet.
Även motionerna 2002/03:Kr336 (c) yrkande 8 och 2003/04:Kr284 (c) yrkande
9 utgår från de skyldigheter att tillgodose barns rätt till kultur och
rätt till konstnärligt och kulturellt skapande som stadgas i FN:s
barnkonvention. Motionärerna betonar att det inte endast gäller barn som
konsumenter av kultur utan också barns möjligheter till eget skapande.
Liksom i föregående motion framhålls nödvändigheten av att barn får
tillgång till kultur i tidig ålder. De skall ha lika möjligheter oavsett
föräldrars inkomster och geografiska hemvist. Barnkultur får inte
diskrimineras i förhållande till vuxnas kultur. För att säkerställa att
barnkulturen ges den plats och det utrymme den behöver bör en parlamentariskt
sammansatt kommitté se över barnkulturens villkor och hur barnkulturen
skall kunna säkerställas ekonomiskt.
Vikten av att satsa på barns och ungas kulturutövning framhålls även i
motion 2003/04:Kr354 (s). Alla institutioner skall prioritera barnen inom
kulturen. Kulturen har stor betydelse för deras utveckling, självkänsla,
språkliga förmåga m.m. Med minskande kommunala kulturbidrag blir tillgång
till kultur en klassfråga. Riksdagen bör tillkännage för regeringen att
barnkulturens utrymme i det totala samhällsfinansierade kulturutbudet bör
bevakas.
Riksdagen bör enligt motion 2003/04:So504 (fp) yrkande 5 begära att
regeringen vidtar åtgärder för en kreativ kulturpolitik för barn. Musik-
och kulturskolor skall stödjas och stimuleras, den professionella konsten
måste bli ett komplement till det kommersiella kulturutbudet och public
service-TV och radio skall präglas av kvalitet och bildning.
Enligt motion 2002/03:Kr373 (v) yrkande 8 bör anslagen för utveckling av
teater och dans stärkas med syfte att alla elever skall få se teater och
dans i skolan. I dag har denna möjlighet begränsats genom kommunernas
nedskurna kulturbidrag. En teaterföreställning och en dansföreställning
per år bör vara ett minimum för varje elev. I motionen framhålls också
att teater och dans bör ingå i skolans arbete och att skolan bör samarbeta
med professionella konstnärer. Detta kan också ge flera arbetstillfällen
för konstnärer.
Slutligen begärs i motionerna 2003/04:Kr365 (s) och 2003/04:Kr389 (s)
yrkande 4 uttalanden av riksdagen om att en barn- och ungdomsteaterakademi
skall inrättas i Göteborg respektive att en barnakademi skall inrättas
i Västsverige.
Utskottets ställningstagande
När riksdagen hösten 1996 fattade beslut om en långsiktig nationell
kulturpolitik var ett genomgående tema barns och ungas rätt både till eget
skapande och till deltagande i kulturlivet (prop. 1996/97:3 s. 22, 42,
43, 52-55, 63-66, 102, 103, 125, 126, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129).
Det framhölls att det är av stor vikt att alla kulturinstitutioner och
kulturverksamheter tar barnens rätt till kultur på allvar. Delaktighetsmålet
för kulturpolitiken gäller självfallet barn och ungdomar.
I den kulturpolitiska propositionen framhölls bl.a. följande (prop.
1996/97:3 s. 22).
Barn och ungdomar har olika behov. Barn måste tidigt få ta del av ett
brett kulturutbud och stifta bekantskap med litteratur, konst, musik och
historia med stöd av engagerade vuxna. Kulturen blir på det sättet ett
viktigt redskap i barnets utveckling. Ungdomar däremot har redan skaffat
sig kulturella preferenser där de ofta inte bara vill vara kulturkonsumenter
utan också kulturproducenter. En kulturpolitik för unga människor måste
därför också ta sin utgångspunkt i deras eget skapande och kreativa förmåga.
Språket är av stor betydelse för barn och unga. Satsningar på litteratur
och läsande för dessa grupper är också ett av de prioriterade områdena i
denna proposition.
Kulturrådet diskuterade i sin omvärldsanalys år 2001 (Om världen 2001)
barnens rätt till konst och kulturliv och framhöll därvid bl.a. skolans
stora betydelse för att eleverna skall få möta kulturen i alla dess
bemärkelser under sin skoltid. Skapande verksamhet får inte ses som en
marginell företeelse i skolan utan skall integreras i skolans dagliga arbete.
Alla lärare i skolan har ansvar för kulturen som en del i lärandet.
Kulturrådet anförde att skolorna bör öka sitt samarbete med viktiga
institutioner utanför skolan och att konstnärer bör få nya roller i skolan.
Ett av de tre mål för ungdomspolitiken som fastställdes av riksdagen år
1999 innebär att ungdomar skall ha verklig möjlighet till inflytande och
delaktighet (prop. 1998/99:115, bet. 1999/2000:Kr4, rskr. 1999/2000:53).
Bland de ca 40 delmål för ungdomspolitiken som regeringen fastställt
därefter finns några som rör ungdomars delaktighet i kulturlivet och
möjligheter till kulturupplevelser och eget skapande. Ungdomsstyrelsen har
i samarbete med en lång rad myndigheter, däribland Kulturrådet, sammanställt
rapporter de följande åren och lämnat en fördjupad uppföljnings- och
utvärderingsrapport till regeringen våren 2003 (Ung 2003, Ungdomsstyrelsens
skrifter 2003:1). En ny ungdomspolitisk proposition har aviserats till
våren 2004.
Med anledning av att regeringens resultatskrivelse (skr. 2001/02:176, bet.
2002/03:KrU1 s. 33-43) om delaktighetsmålet inte omfattade barn och unga
ansåg utskottet att det skulle vara av stort värde om regeringen i kommande
resultatredovisningar lyfter fram barn- och ungdomsperspektivet, särskilt
som barn och ungdomar är en uttalat prioriterad grupp i kulturpolitiken.
Utskottet angav vissa kompletterande underlag som skulle kunna användas.
Barnkulturen har berörts i budgetpropositionen för år 2004 (prop. 2003/04:1
utg.omr. 17 s. 22). Regeringen redovisar sin avsikt att stärka barnkulturen
genom att tillsätta en särskild aktionsgrupp med uppdrag att bl.a. inleda
ett särskilt modellsamarbete med ett antal kommuner samt pröva hur
professionella konstnärer och kulturutövare kan få en större roll i bl.a.
skolan.
Regeringen har i januari 2004 överlämnat en skrivelse till riksdagen om
utveckling av den nationella strategin för att förverkliga FN:s konvention
om barnets rättigheter (skr. 2003/04:47). I skrivelsen aviseras en annan
skrivelse till riksdagen under våren 2004, i vilken en genomgång skall
göras av statsbudgeten för år 2004 ur ett barnperspektiv. Mål, insatser
och resultat inom de olika politikområdena skall redovisas.
Utskottet kan - bl.a. mot bakgrund av vad som redovisats ovan - konstatera
att det länge rått enighet om att det är viktigt att barn och unga
prioriteras inom kulturområdet. Även de nu aktuella motionerna ger uttryck
för denna inställning. Det råder i utskottet inte några delade meningar
om att grunden för kulturvanor och språkförmåga grundläggs tidigt i livet
och att det är viktigt att barn tidigt får tillgång till kultur. FN:s
barnkonvention ställer krav på barns rätt till kultur och rätt till
konstnärligt och kulturellt skapande. Det är samhällets strävan att detta
tillgodoses så långt som möjligt. Som motionärerna framhåller har förskolan
och skolan en mycket viktig roll när det gäller att lägga grunden för
barns språkförmåga, kulturvana och eget skapande och att ge dem tillgång
till teater, dans och musik. Även den kommunalt finansierade kultur- och
musikskolans insatser är betydelsefulla. Som regeringen exemplifierat i
budgetpropositionen för 2004 har en rad statliga insatser gjorts under
senare år med början i den kulturpolitiska propositionen 1996 för att
främja barns och ungas tillgång till kultur.
Mot bakgrund av att regeringens resultatskrivelse år 2002 inte innefattade
barns och ungas tillgång till kultur och med anledning av de nu aktuella
motionsyrkandena om barnkulturens ställning och villkor anser utskottet
att regeringen senast i budgetpropositionen för år 2005 bör lämna en fyllig
redovisning för sin syn på situationen för barnkulturen och för regeringens
planering för sitt kommande arbete med barnkulturfrågor samt ange vilka
framtida insatser som bedöms nödvändiga. Utskottet anser att det därmed
inte är nödvändigt att nu tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté
för en större och tidskrävande kartläggning och utredning om barnkulturen.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen som sin mening tillkännage för
regeringen. Därmed bör riksdagen delvis bifalla motionerna 2002/03:Kr286
(v), 2002/03:Kr336 (c) yrkande 8, 2003/04:So504 (fp) yrkande 5, 2003/04:Kr284
(c) yrkande 9 och 2003/04:Kr354 (s).
När det gäller motionsyrkandet om teater och dans i skolan vill utskottet
anföra följande.
Utskottet har i tidigare sammanhang anfört att kulturen inte enbart bör
vara ett särskilt inslag i skolarbetet utan också vara en integrerad del
i olika ämnen (se bet. 2002/03:KrU1 s. 27-28). I läroplanen för det
obligatoriska skolväsendet framhålls bl.a. att utbildning och fostran i
djupare mening är en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv -
värden, traditioner, språk, kunskaper - från en generation till nästa.
Det sägs vidare att skapande arbete och lek är väsentliga delar i det
aktiva lärandet. Eleverna skall få pröva och utveckla olika uttrycksformer
och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och
skapande i bild, text och form skall vara inslag i skolans verksamhet.
Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna enligt läroplanen
skall tillägna sig. Skolan ansvarar för att eleverna bl.a. utvecklar sin
förmåga till kreativt skapande och får ett ökat intresse för att ta del
av samhällets kulturutbud. Föreskrifter av motsvarande innebörd finns
också i läroplanen för de frivilliga skolformerna.
Vidare har utskottet vid tidigare tillfällen uttryckt sin stora uppskattning
av kultur- och musikskolans insatser. Samtidigt har utskottet understrukit
att det är och förblir kommunernas ansvar att bidra till driften av dem.
I det föregående har utskottet redovisat att regeringen i budgetpropositionen
för år 2004 (prop. 2003/04:1 utg.omr. 17 s. 22) redovisat sin avsikt att
tillsätta en aktionsgrupp för att pröva hur professionella konstnärer och
kulturutövare kan få en större roll i skolan. I den mån motionen avser
ett uttalande om förstärkta bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper
för att öka det utbud som kan erbjudas skolan bör en avvägning mot andra
angelägna resursbehov göras i ordinarie budgetarbete.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 2002/03:Kr373
(v) yrkande 8.
Av motionerna om barnakademier framgår inte på vilket sätt motionärerna
önskar att staten skall göra en insats, dvs. om staten skall ta initiativ
till inrättande av sådana akademier i statlig regi eller om staten ekonomiskt
skall stödja akademier som förutsätts inrättas av någon annan. Den önskade
verksamhet som beskrivs i motionerna är mycket omfattande. Den innefattar
frågan om ökat kulturutbud för barn i Västsverige, vilket torde vara en
fråga för kommun och region, samt utbildning för författare, dramatiker,
teaterarbetare, lärare, ungdomsledare m.fl., vilket torde ankomma på
utbildningsväsendet att tillgodose. Även stöd till nyskriven dramatik
föreslås. I denna fråga vill utskottet påminna om att Sveriges författarfond,
med medel från anslaget 28:20 Ersättningar och bidrag till konstnärer,
får ge statsbidrag till fria teatergrupper, regionala och lokala
teaterinstitutioner samt radio- och TV-företag för beställning av nyskriven
svensk dramatik (SFS 1998:1369). Till en betydande del inriktas motionerna
mot olika frågor som rör teater. Utskottet har inhämtat att Kulturrådet
hösten 2003 startat ett projekt i vilket situationen för barn- och
ungdomsteater skall kartläggas.
Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen avslår
motionerna 2003/04:Kr365 (s) och 2003/04:Kr389 (s) yrkande 4.
Genusperspektivet inom kulturinstitutionerna
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslag om genusperspektivet inom
kulturinstitutionerna.
Motionen
Ett tydligare genusperspektiv bör enligt motion 2003/04:Kr326 (c) yrkande
40 införlivas med och praktiseras inom kulturinstitutionerna. Detta bör
prägla både kulturyttringar och ledning av institutionerna. Kvinnligt
chefskap bör uppmuntras, och kvinnors erfarenheter av och infallsvinklar
på kulturen tas till vara. Det behövs fler kvinnliga förebilder inom
kultursektorn, och det behövs mer kvinnlig påverkan på innehållet i kulturen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet instämmer med motionärerna bakom motion 2003/04:Kr326 (c) när
det gäller behovet av ett tydligt genusperspektiv inom kulturinstitutionerna,
avseende både institutionernas ledning och innehållet i den kulturella
verksamheten.
Utskottet påminner om att ett av delmålen för jämställdhetspolitiken är
en jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män. I
regeringens skrivelse 2002/03:140 Jämt och ständigt - Regeringens
jämställdhetspolitik med handlingsplan för mandatperioden utvecklas detta
närmare,
där det bl.a. anförs att en kvinnorepresentation i beslutande organ, som
står i proportion till kvinnornas andel av befolkningen, är en viktig
demokratifråga. Båda könen måste vara representerade inom alla samhällsområden
och på alla beslutsnivåer för att de skall kunna påverka samhällsutvecklingen
på lika villkor. Med en jämn fördelning mellan kvinnor och män ökar också
förutsättningarna för ett bättre och bredare beslutsunderlag i olika
samhällsfrågor. När det gäller chefer i statlig sektor är målet klart
angivet, nämligen att hälften av de nyutnämnda myndighetscheferna skall
vara kvinnor och hälften män (se prop. 1994/95:100, bil. 8, s. 12). Något
slutmål liknande det som finns för statliga styrelser har inte satts upp
för könsfördelningen av chefer i statlig sektor. År 2002 var 44 % av dem
som utsågs till myndighetschefer kvinnor. I skrivelsen angavs vidare att
regeringens arbete att öka andelen kvinnor som myndighetschefer fortsatt
är prioriterat.
Utskottet vill också redovisa att regeringen i regleringsbreven till de
statliga kulturmyndigheterna och -institutionerna ställer upp ett mål med
återrapporteringskrav som innebär att en samhällsutveckling skall främjas
som bl.a. kännetecknas av jämställdhet mellan kvinnor och män. Det ankommer
på regeringen att utifrån återrapporteringarna bedöma om åtgärder bör
vidtas. Myndigheterna och institutionerna skall också återrapportera i
vilken mån deras mål för kompetensutveckling för personalen har uppnåtts
m.m. Redovisningen av denna verksamhet skall bl.a. avse könsfördelning.
Inom
kulturområdet kan följande aktuella åtgärder som rör genusfrågor nämnas.
En särskild arbetsgrupp för genusfrågor inom museiområdet tillsatt av
regeringen har i januari 2004 avgivit rapporten Genus på museer (Ds
2003:61). Regeringen har i budgetpropositionen för 2004 (prop. 2003/04:1
utg.omr. 17 s. 24) uttalat sin avsikt att främja jämställdheten inom
scenkonstområdet genom att tillsätta en särskild arbetsgrupp med uppdrag
att följa utvecklingen och ta till vara erfarenheter från hela scenkonstområdet
samt föreslå lämpliga åtgärder. Det nu gällande filmavtalet gäller för
tiden den 1 januari 2000 t.o.m. den 31 december 2004. Inriktningen på
insatserna för filmen under denna period har varit att bl.a. förbättra
kvinnliga filmskapares villkor. Behovet av ytterligare insatser får bedömas
av parterna när nästa filmavtal utarbetas.
Utskottet vill också redovisa att regeringen den 19 februari 2004 beslutat
att tillkalla en särskild utredare för att göra en översyn av
jämlikhetspolitikens mål, inriktning, organisation och effektivitet (dir.
2004:18).
Utskottet anser - mot bakgrund av det anförda - att det inte är nödvändigt
att riksdagen gör ett uttalande för regeringen om behovet av att
kulturinstitutionerna även fortsättningsvis måste utveckla sin strävan att
arbeta utifrån ett tydligt genusperspektiv. Motion 2003/04:Kr326 (c)
yrkande 40 avstyrks därför.
Sydsamiskt kulturcentrum Gaaltije
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslag om Sydsamiskt kulturcentrum Gaaltije.
Motionerna
I två motioner yrkas att riksdagen skall tillkännage för regeringen att
Sydsamiskt kulturcentrum Gaaltije skall finansieras genom ett varaktigt
statligt anslag, nämligen i motionerna 2003/04:Kr289 (c) och 2003/04:Kr358
(s). Gaaltije har till uppgift att bevara, stärka och utveckla den sydsamiska
kulturen, det sydsamiska språket och det sydsamiska samhället. Ett sådant
kulturcentrum är enligt motionärerna av stor betydelse eftersom det
sydsamiska samhället har en så liten befolkning som är spridd över ett stort
område. Gaaltije är enligt motionerna helt beroende av EU-medel till olika
projekt, och det är osäkert om ett sådant stöd kommer att finnas under en
ny programperiod.
Utskottets ställningstagande
Gaaltije är en stiftelse med Samernas Riksförbund (SSR) och riksförbundet
Same Ätnam (RSÄ) samt de tre sameföreningarna Frosthagen-Hotagen, Östersund
och Härjedalen som stiftelsebildare. Sydsamiskt kulturcentrum Gaaltije
invigdes i Östersund år 1999. Stiftelsen skall verka för att sydsamernas
historia, språk och kultur levandegörs samt stärka och utveckla det
sydsamiska kultur- och näringslivet. Fem programområden har enligt
årsberättelsen
för år 2002 utpekats som centrala. De gäller språk, historia och kultur,
näring och samhälle, den samiska konsten och konsthantverket, information
och kunskapsförmedling samt Gaaltije som mötesplats och ett samiskt
marknadstorg. Det redovisas att finansieringen av projekt huvudsakligen
skett genom EU-program, i vissa fall i samarbete med organisationer och
institutioner i Norge. Svenska medfinansierare som nämns är Länsstyrelsen
i Jämtlands län, Kulturrådet, Sametingets kulturråd och Östersunds kommun.
Inom kulturbudgeten finns medel avsatta för bidrag till samisk kultur
(under anslaget 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt
internationellt kulturutbyte och samarbete). Medlen disponeras av Sametinget
och uppgår för år 2004 till 14 515 000 kronor. Som utskottet redovisat
har Sametingets kulturråd bidragit till verksamhet vid Gaaltije.
Kulturrådet har i sin rapport De nationella minoriteterna och kulturlivet
(Rapport 2001:4 s. 30-31, 36-38) påpekat att det är ett problem att
Gaaltije saknar en varaktig finansiering efter det att EU:s programperiod
upphör vid utgången av år 2006. I rapporten föreslogs bl.a. att ett nytt
anslag skulle ställas till rådets disposition för stöd till de nationella
minoriteterna.
Från och med budgetåret 2002 anvisas under anslaget 28:2 - utöver det
särskilda bidraget till samisk kultur - 7 miljoner kronor för en satsning
på de nationella minoriteternas kultur och språk, bl.a. för förstärkt
bidrag till samisk kultur.
Regeringen uppdrog år 2002 åt Sametinget att utveckla och etablera ett
permanent nationellt informationscentrum för samefrågor. Regeringen
konstaterade att okunskapen i det svenska samhället är stor om samer och
samisk kultur och att efterfrågan på information om Sveriges urbefolkning
ständigt växer såväl i Sverige som från utlandet.
I sitt arbete med uppdraget skall Sametinget beakta att detta
informationscentrum
skall kunna bilda en plattform för mer självständiga och långsiktiga
aktiviteter som rör samefrågor inom myndigheter, samiska organisationer
och institutioner, utbildnings-, biblioteks- och museiväsendet m.m.
Samordningen mellan olika aktörers informationsinsatser skall ökas. Redan
under utvecklingsfasen bör Sametinget få till stånd en utåtriktad
informationsverksamhet. Sametinget har engångsvis fått 3 000 000 kronor för
utveckling och etablering av centrumet. Uppdraget skall redovisas senast
den 31 december 2004.
Med hänvisning till vad som här redovisats om pågående utvecklingsarbete
anser utskottet att riksdagen inte bör göra något uttalande om Sydsamiskt
kulturcentrum Gaaltije. Utskottet avstyrker därför motionerna 2003/04:Kr289
(c) och 2003/04:Kr358 (s).
Funktionshindrades delaktighet i kulturen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslag om
- funktionshindrades tillgång till kulturen, jämför reservation 2 (m, fp,
kd, c) och
- funktionshindrade konstnärers behov.
Utskottets uppföljning av teknikskiftet inom talboksproduktionen
I utskottens arbete ingår att göra uppföljningar och utvärderingar inom
utskottens respektive verksamhetsområden. Detta kan genomföras i många
olika former, t.ex. genom att utskottet föreslår riksdagen att begära att
regeringen skall låta göra en utredning, en översyn m.m., genom att göra
uppföljningar och utvärderingar i ett utskotts egen regi eller genom
utomstående utredare och experter samt genom att anordna utfrågningar,
studiebesök m.m.
Utskottet har under en följd av år behandlat frågor om läshandikappades
tillgång till litteratur. Sedan några år pågår ett teknikskifte inom
talboksproduktionen. Mot denna bakgrund har utskottet givit riksdagens
utredningstjänst (RUT) i uppdrag att göra en översikt över digitaliseringen
av talböcker. Resultatet av arbetet har redovisats i en promemoria,
Tillgång till litteratur för personer med läshandikapp - En uppföljning av
övergången till digitala talböcker. PM:en bifogas som bilaga till detta
betänkande - bilaga 2. Under arbetet har RUT tagit kontakt bl.a. med den
ansvariga statliga myndigheten Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB).
Utgångspunkten för uppföljningsarbetet inom RUT har varit ett av målen
för handikappolitiken, nämligen att samhället skall utformas så att
människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i
samhällslivet,
samt delaktighetsmålet för kulturpolitiken.
Av avgörande betydelse för läshandikappades möjlighet till delaktighet är
möjligheten att ta del av skrivna texter. I Sverige finns ca 335 000
personer som på grund av något läshandikapp är berättigade att låna talböcker.
Talböcker är inläsningar av utgivna böcker. TPB har till uppgift att i
samverkan med andra bibliotek tillgodose de behov av litteratur som
personer med läshandikapp har.
Från och med år 2001 produceras talböcker i det digitala DAISY-formatet
samtidigt som talböcker som tidigare lästs in på kassettband successivt
förs över till DAISY-format. DAISY är ursprungligen en svensk uppfinning
som även används i många andra länder. Ett internationellt utvecklingssamarbete
pågår inom området i det s.k. DAISY-konsortiet. Drygt 70 organisationer
från ett fyrtiotal länder ingår i konsortiet.
Det nya mediet innebär bl.a. att informationen kan komprimeras och rymmas
t.ex. på en cd-romskiva och att sökning underlättas. DAISY-böcker kan
läsas främst genom särskilda uppspelningsapparater eller dator. I flera
landsting betraktas sådana apparater som hjälpmedel.
Övergången till DAISY-format innebär ett teknikskifte när det gäller både
framställning och användning av talböcker. I PM:en har en genomgång gjorts
av hur övergången till digitala talböcker har fungerat och hur teknikskiftet
har påverkat förutsättningarna för att nå de kulturpolitiska målen.
Vid utskottets sammanträde torsdagen den 22 januari 2004 lämnade representanter
för TPB på utskottets begäran information om det digitala talbokssystemet
DAISY och demonstrerade användningen av det.
Motionerna
Fyra motioner tar upp frågor som rör funktionshindrades tillgång till
kulturen.
Enligt motion 2003/04:Kr209 (m) yrkande 17 har tillgängligheten till
kulturlivet för de funktionshindrade blivit mycket bättre, men fortfarande
finns åtskilligt kvar att göra. Utbudet och möjligheterna måste vara
flexibla då de funktionshindrade inte är någon enhetlig grupp. Detta
exemplifieras med att textning och hörslinga för hörselskadade kan saknas
på bio och att synskadade behöver få textremsan i TV uppläst i en särskild
kanal. Rullstolsburna kan fortfarande ha svårigheter att ta sig in i
kulturlokaler. Vidare är antalet funktionshindrade studerande vid konstnärliga
högskolor fortfarande litet. Tillgängligheten till talböcker är inte heller
tillfredsställande för alla behövande, anförs det i motionen.
Motionärerna bakom motion 2003/04:Kr391 (kd) anser att samhället på ett
tydligare sätt måste uppmärksamma de problem som finns för funktionshindrades
möjlighet att delta i kulturlivet och att hindren måste undanröjas. Alla
kulturinstitutioner måste medvetet arbeta för att detta skall uppnås.
Motionärerna påminner om att regeringens resultatskrivelse 2001/02:176
Kultur och delaktighet inte innefattade någon redovisning och bedömning
av de funktionshindrades delaktighet. Kulturrådet bör därför få i uppgift
att utreda de funktionshindrades delaktighet i och tillgång till kulturlivet
för att det skall finnas en grund för statliga insatser på området (yrkande
3).
I motion 2003/04:So569 (v) uppmärksammas funktionshindrade konstnärers
behov. Motionärerna framhåller att utomordentligt begåvade och talangfulla
konstnärer som är funktionshindrade osynliggörs genom att de sällan blir
representerade på museer och gallerier eller på scen och film. De begär
en handlingsplan för hur stödet till dessa konstnärer skall kunna öka
(yrkande 7).
I den fjärde motionen, nämligen motion 2003/04:Kr325 (s), begärs att
kulturlokaler skall anpassas så att personer med dolda handikapp inte
hindras från att vara delaktiga i kulturen. Med dolda handikapp menar
motionären allergi, epilepsi, stomi m.m. För dem krävs åtgärder som rör
ventilation, utbildning av personal om dolda handikapp och utrustning för
att klara akutsituationer.
Utskottets ställningstagande
De nationella kulturpolitiska målen gäller alla invånare i landet, således
självfallet även de funktionshindrade. Ansträngningar görs för att öka
deras möjligheter att ta del i kulturlivet. Ett särskilt ansvar för de
funktionshindrades delaktighet i kulturen har lagts på Kulturrådet och
Riksantikvarieämbetet att som sektorsansvariga myndigheter driva dessa
frågor inom sina ansvarsområden (se prop. 2002/03:1 utg.omr. 17 s. 41-42).
Det ligger dessutom ett ansvar på varje kulturinstitution att göra det
möjligt för de funktionshindrade att bli delaktiga i kulturlivet. Stora
insatser görs av studieförbunden och folkhögskolorna. Stöd lämnas till
produktion av anpassad litteratur och nyhetsinformation.
Kulturrådet fick i regeringens regleringsbrev för år 2002 i uppdrag att
till augusti 2002 ta fram etappmål för hur de funktionshindrade skall bli
delaktiga i kulturen. Etappmålen skall vara uppfyllda år 2010.
Till grund för Kulturrådets arbete med handikappfrågor ligger FN:s
standardregler, den nationella handlingsplanen för handikappolitiken Från
patient till medborgare (prop.1999/2000:79) samt Kulturrådets rapport
Funktionshindrades tillgång till kultur (1998:3). Den sistnämnda rapporten
innehåller en kartläggning. Där finns också Kulturrådets handlingsprogram
för fem delområden:
att ge kulturfrågorna tydligare uppmärksamhet inom vård och omsorg,
att se till att kulturinstitutionernas lokaler, verksamhet och information
om verksamheten är tillgängliga för funktionshindrade,
att ge människor med funktionsnedsättning möjlighet att använda sin
kreativitet och sina konstnärliga och intellektuella färdigheter inom
folkbildning och eget skapande,
att se till att litteratur finns på läsbara medier, t.ex. storstil,
lättläst, tal, punktskrift eller i elektronisk form. Statligt stödd TV,
radio och film bör också vara tillgängliga för funktionshindrade,
att genomföra ett program för ökad tillgänglighet, nämligen förbättra
kunskaperna inom kulturinstitutionerna om funktionshindrades behov, stärka
samarbete och samverkan mellan kultursektorn och handikappsektorn samt
utveckla nya verksamhetsformer.
Enligt regleringsbrevet för Kulturrådet år 2004 är målet att funktionshindrades
tillgång till kultur skall öka. Kulturrådet skall återrapportera sina
åtgärder, göra en analys av måluppfyllelsen av etappmålen samt redovisa
insatserna för att stödja litteraturbehov. För år 2004 har 9,5 miljoner
kronor ställts till Kulturrådets förfogande för bidragsgivning och andra
insatser för att öka tillgängligheten till kulturlivet för funktionshindrade
personer.
Som påpekas i motion 2003/04:Kr391 (kd) innehöll regeringens resultatskrivelse
(2001/02:176) Kultur och delaktighet inte någon redovisning eller bedömning
av situationen för de funktionshindrade. Utskottet delade den uppfattning
som framfördes i de då aktuella motionerna att de funktionshindrades
förutsättningar för delaktighet och eget skapande samt resultatet av de
statliga insatserna på området borde ha beskrivits, fokuserats och
kommenterats mera i resultatskrivelsen. Utskottet utgick från att så skulle
ske i kommande resultatredovisningar. Utskottet konstaterade att tillgången
på statistik om de funktionshindrades delaktighet tyvärr inte är så god,
men ansåg att statistik från både Kulturrådet och Statistiska centralbyrån
borde kunna användas i kommande resultatredovisningar tillsammans med
andra typer av kunskap som kan finnas hos t.ex. Handikappombudsmannen,
Socialstyrelsen, Statens institut för särskilt utbildningsstöd (SISUS),
Folkbildningsrådet m.fl. (bet. 2003/04:KrU1 40-41).
Utskottet vill starkt understryka att de funktionshindrade inte får
utestängas från delaktighet i kulturen och att detta lika mycket gäller
tillgängligheten till kulturlivet som möjligheten till eget skapande. Det
krävs uppföljning och utvärdering på flera nivåer inom kultursektorn för
att kunna belysa vad som uppnåtts och vilka ytterligare åtgärder som måste
till för att ge de funktionshindrade en tillfredsställande delaktighet i
kulturen. Utskottet utgår från att regeringen successivt, i budgetpropositioner
och andra sammanhang, redovisar återrapporterade resultat av strävandena
att öka de funktionshindrades delaktighet och tillgång till kultur. Det
kan t.ex. gälla om etappmål har uppnåtts, vilka utvecklingstendenser som
kan utläsas, om myndigheterna har påvisat svårigheter och föreslagit
åtgärder m.m. Resultatredovisningarna bör i sedvanlig ordning också följas
av regeringens bedömning av resultaten.
Utskottet kan inte se att det för närvarande skulle vara behov av en
särskild utredning för att ta fram tillräckligt underlag för överväganden
om de framtida insatserna för att öka de funktionshindrades delaktighet.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 2003/04:Kr209 (m) yrkande 17, 2003/04:Kr325 (s) och 2003/04:Kr391
(kd) yrkande 3.
Vid 2002/03 års riksmöte behandlade utskottet motionsyrkanden om
funktionshindrade konstnärers behov (bet. 2002/03:KrU1 s. 30-31). Utskottet
anförde att frågan om funktionshindrade konstnärers behov, när det gäller
möjligheter till etablering, anställning, utbildning m.m., faller inom
ramen för de nationella mål och den handlingsplan för handikappolitiken
som riksdagen antagit vid 1999/2000 års riksmöte. Handikapperspektivet
skall i enlighet med dessa mål genomsyra alla samhällssektorer. Således
måste arbetsmarknadspolitiken bedrivas så att funktionshindrade personer
ges tillträde till arbetslivet. Människor med funktionshinder skall på
arbetslivets område ha samma tillgång till generella åtgärder som andra.
De skall dessutom omfattas av särskilda stöd och insatser riktade direkt
till funktionshindrade. Utbildningspolitiken skall bedrivas så att elever
med funktionshinder kan delta i reguljär undervisning. Inom varje
samhällssektor har sektorsmyndigheter, t.ex. Kulturrådet, i uppdrag att
utarbeta uppföljningsbara etappmål för respektive sektor, vilka fastställs
av regeringen.
Utskottet anförde att handikappolitikens inriktning med sektorsansvar och
etappmål innebär att en tydlig struktur byggts upp på detta område. Enligt
utskottets mening borde uppföljning och utvärdering av handikappolitikens
mål och resultat inväntas innan en analys görs av vilka krav som bör
ställas på samhället när det gäller funktionshindrade konstnärers verksamhet.
Utskottet anser att det är angeläget att funktionshindrade konstnärers
behov i olika avseenden beaktas. Utskottet förutsätter att resultat och
eventuella svårigheter på området redovisas i Kulturrådets återrapporteringar
till regeringen för bedömning och överväganden.
Med hänvisning till det anförda och till vad som anförts i tidigare
betänkanden (bet. 2001/02:KrU17 s. 22-24 och bet. 2002/03:KrU1 s. 30-31)
avstyrker utskottet motion 2003/04:So569 (v) yrkande 7 om en handlingsplan
för stöd till funktionshindrade konstnärer.
Diskriminering m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslag om
- diskriminering i kulturlivet och
- kulturell påverkan på attityder.
Motionerna
Frågor om diskriminering utifrån kön, sexuell läggning, etnicitet och
funktionshinder tas upp i fyra motioner.
Enligt motion 2002/03:Kr340 (v) bör riksdagen begära en utredning om
förekomsten av diskriminering i det svenska kulturlivet. Den skall arbeta
fram mångfaldskriterier och villkor för statsbidragsgivningen som ställer
krav på institutionerna att påvisa hur de arbetar mot diskriminering
utifrån kön, sexuell läggning, etnicitet och funktionshinder (yrkande 1).
Vidare krävs att Kulturrådet skall ges ett tillsynsansvar i frågan
(yrkande 2).
I motionerna 2003/04:Kr286 (s) yrkande 1 och 2003/04:Kr353 (mp, fp, v, c)
yrkande 1 begärs att riksdagen som sin mening skall tillkännage för
regeringen att anslagsgivande myndigheter och institutioner inom kulturområdet
skall ha tillgång till HBT-kompetens (HBT = homosexuella och bisexuella,
transpersoner). Motionärerna anför att det är ovedersägligt att de
kulturella uttryckssätten har en kraftig betydelse för att påverka attityder
och fördomar. Därför är det angeläget att HBT-personers situation
uppmärksammas i kulturaktiviteter. De institutioner och myndigheter som stöder
kultur bör uppmärksamma kulturens betydelse för att synliggöra HBT-personers
liv och verklighet. Ett motsvarande yrkande om prioritering av kulturanslag
som syftar till att påverka attityder och motverka fördomar mot HBT-personer
finns i motion 2002/03:Kr339 (s, fp, v, c, mp) yrkande 1.
Utskottets ställningstagande
Den nationella kulturpolitiken skall syfta till att värna yttrandefriheten
och skapa reella förutsättningar för alla att använda den. När detta första
kulturpolitiska mål antogs motiverades det bl.a. med att en mångfald röster
och en fri debatt inte bara är en förutsättning för en levande demokrati
utan också för ett rikt kulturliv. Vidare är det ett nationellt mål för
kulturpolitiken att verka för att alla skall få möjlighet till delaktighet
i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande. Kulturell
mångfald skall eftersträvas. Kulturpolitiken skall också ge kulturen
förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället.
Med utgångspunkt i de kulturpolitiska målen har regeringen i regleringsbreven
för de statliga myndigheterna och institutionerna angivit att deras
verksamhet skall främja en samhällsutveckling som kännetecknas av social
jämlikhet, jämställdhet mellan män och kvinnor, respekt och tolerans och
där etnisk, kulturell, språklig och religiös mångfald skall tas till vara
som en positiv kraft samt bidra till minskad diskriminering,
främlingsfientlighet
och rasism. Regeringen ställer krav på myndigheter och institutioner att
återrapportera de åtgärder som vidtagits för att detta mål skall uppnås.
Utskottet har vid tidigare tillfällen behandlat motioner med motsvarande
frågor om kulturell påverkan på attityder (senast i bet. 2001/02:KrU15 s.
31-32). Utskottet har då förutsatt att kulturinstitutionerna m.fl. - med
utgångspunkt i de kulturpolitiska målen om allas delaktighet och om
kulturell mångfald m.m. - speglar samhällets mångfald och främjar respekt
och tolerans mellan människor och grupper i samhället. Utskottet anser nu
- liksom då - att det inte bör vara riksdagens uppgift att för de olika,
enskilda aktörerna inom kulturområdet utpeka olika grupper i samhället
vars situation särskilt skall beaktas i utformning och innehåll i
verksamheten. Utskottet utgår från att all verksamhet inom kulturområdet
strävar efter att ha sin grund i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna
och i alla människors lika värde.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 2002/03:Kr340
(v) yrkandena 1 och 2 om diskriminering i kulturlivet och motionerna
2002/03:Kr339 (s, fp, v, c, mp) yrkande 1, 2003/04:Kr286 (s) yrkande 1 och
2003/04:Kr353 (mp, fp, v, c) yrkande 1 om kulturell påverkan på attityder.
Mångkultur m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslag om
- mångkulturens utrymme hos kulturinstitutioner, kulturmyndigheter m.fl.
,
- utbyggnaden av organisationen med mångkulturkonsulenter, jämför reservation
4 (v) och
- förberedelserna för Mångkulturåret 2006, jämför reservation 5 (v).
Information till utskottet om mångkulturfrågor
Utskottet har på inbjudan av Botkyrka kommun gjort ett studiebesök i
kommunen den 21 januari 2004 för att ta del av verksamheten vid Mångkulturellt
centrum i Botkyrka, Ungdomens Hus i Fittja och Kulturhuset Rotemannen i
Alby samt få information om kommunens kulturverksamhet i övrigt.
Motionerna
I fem motioner behandlas frågor om mångkultur.
I motion 2003/04:Kr326 (c) yrkande 10 hemställs att riksdagen skall
tillkännage för regeringen att integrationsarbetet inom kulturområdet skall
förbättras. Rekryteringen till landets teatrar och teaterskolor bör breddas
för att nå alla grupper i samhället. Det mångkulturella samhället bör
också avspeglas i det kulturella uttryckssättet. Integration bör inte
innebära assimilation utan i stället vara ett samspel mellan flera parter
där ömsesidig respekt och tolerans kan växa fram.
Även i motion 2002/03:Kr373 (v) hemställs att mångkulturen skall ges större
utrymme på teater- och dansscenerna. I teatern och dansen finns förmågan
att gestalta och ge publiken upplevelser och möjlighet till empati. Vidare
anförs att de nationella minoriteterna skall få tillräckliga medel för
att på egna villkor bevara och förmedla sitt rika kulturella arv (yrkande
10).
Enligt motion 2002/03:Kr341 (s) bör samverkan mellan olika aktörer i
samhället, såsom kulturinstitutioner, myndigheter, ideella föreningar,
bostadsbolag m.fl., öka för att utveckla och fördjupa integrationen. De
traditionella folkrörelserna, organisationerna och institutionerna behöver
befruktas av nya kulturyttringar och öppna sig för nya kulturbehov och
kulturella intressen.
Verksamheten med regionala mångkulturkonsulenter bör enligt motion
2002/03:Sf336 (v) byggas ut i hela landet (yrkande 38). Vidare bör riksdagen
tillkännage för regeringen att det till dessa konsulenters uppgift bör
höra att ta till vara invandrade kvinnors kulturella kapacitet och
erfarenheter (yrkande 37).
Enligt motion 2003/04:Kr292 (v) yrkandena 1 och 2 skall planering,
genomförande och uppföljning av det aviserade Mångkulturåret 2006 ske i
nära samverkan med konstnärer, organisationer, arrangörer och institutioner.
Aktörer med lång erfarenhet på området bör delta. Planeringen bör börja
under år 2004. Erfarenheterna från andra sådana satsningar visar enligt
motionärernas mening att det för att få en långvarig effekt behövs en
bred involvering av de berörda. De människor som har en annan kulturell
och etnisk bakgrund än den svenska måste ges verkliga möjligheter att
påverka utformningen av det mångkulturella året. Insatserna bör inte gälla
endast de stora institutionerna eller tillfälliga resurser. Resurser för
uppföljning bör garanteras. Lyckade initiativ måste ges en möjlighet att
leva vidare och berika det svenska kulturlivet.
Utskottets ställningstagande
När de nationella kulturpolitiska målen antogs av riksdagen år 1996
framhölls i kulturpropositionen (1996/97:3 s. 29) att kulturell mångfald är
en förutsättning för ett rikt kulturliv. Kulturpolitiken skall verka för
mångfald genom att undanröja hinder för skapande och stödja och stimulera
kulturutövare och kulturella uttryck över ett brett fält. Bästa möjliga
förutsättningar skall skapas för det yrkesmässiga konstnärliga arbetet.
Enligt
det sjunde kulturpolitiska målet skall internationellt kulturutbyte och
möten mellan olika kulturer inom landet främjas. I propositionen (s. 30)
anfördes att det är en självklar kulturpolitisk uppgift att bidra till
att människor med olika etnisk och kulturell bakgrund kan mötas och ge
impulser åt varandra. Utrymme borde också skapas för den mångetniska och
mångkulturella generation som inte passar in i traditionell kategorisering
av kulturell och etnisk identitet. I blandningen av olika kulturella
bakgrunder och uttrycksformer finns förutsättningar för nytt skapande och
ny kvalitet.
Utskottet har inledningsvis redovisat att kulturpolitikens delaktighets-
och jämlikhetsmål innebär att strävan skall vara att alla får möjlighet
till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget
skapande och att detta självfallet gäller alla invånare i landet, således
både dem som har sin bakgrund i Sverige och dem som har sin bakgrund i
andra länder.
I samma proposition (s. 22-23) underströks att kulturpolitiken behövde
utvecklas på vissa områden för att effektivare nå de uppsatta målen och
anpassas till en förändrad verklighet. Till dessa områden hörde det
mångkulturella samhället. Regeringen konstaterade att den svenska befolkningens
etniska sammansättning förändrats på kort tid. Kulturen och kulturpolitikens
betydelse för ett genuint mångkulturellt samhälle, där människor med olika
kulturell bakgrund kan leva tillsammans och ge impulser åt varandra, kan
aldrig överskattas, framhölls det. De som är invandrade från andra kulturer
besitter en mångfald av både religiösa och kulturella erfarenheter och
kunskaper som var alltför litet synliga i kulturlivet i Sverige. Invandrade
kulturarbetare hade svårt att hävda sig i det svenska kulturlivet.
Under åren 1998-2000 hade en särskild kommitté i uppdrag att driva
försöksverksamhet med programverksamhet inom vad som benämndes världskulturen.
I kommitténs slutbetänkande (SOU 2000:118) lämnades en rad förslag, bl.
a. om ett uppdrag till Kulturrådet att driva de världskulturella frågorna
och om inrättande av regionala konsulenttjänster inom området.
För att öka kunskapen om osynliga kulturyttringar och inspirera till
engagemang hos kulturproducenter och publik anvisas fr.o.m. år 2002 medel
för bidrag till regionala konsulenter för mångkultur. De skall även ta
till vara den kraft som finns i amatörkulturen. Kulturrådet skall samverka
med konsulenterna.
Sedan år 2002 anges i regleringsbrevet för Kulturrådet att det mångkulturella
samhällets skiftande uttrycksformer skall ges en naturlig plats i kulturlivet
samt att kulturlivets institutioner och organisationer skall utveckla ett
mångkulturellt förhållningssätt i alla delar av sin verksamhet. I sin
omvärldsanalys år 2003 (s. 33-35) utvecklar rådet sin syn på hur uppdraget
skall genomföras. Kulturrådet har antagit en handlingsplan i syfte att
mångkultur skall genomsyra all verksamhet inom kulturområdet.
I regleringsbreven för myndigheterna och vissa institutioner finns - som
utskottet redovisat i det föregående - ett mål intaget som innebär att de
skall främja en samhällsutveckling som kännetecknas av jämställdhet mellan
män och kvinnor samt av respekt och tolerans. Etnisk, kulturell, språklig
och religiös mångfald skall tillvaratas som en positiv kraft. Myndigheterna
och institutionerna skall bidra till minskad diskriminering,
främlingsfientlighet
och rasism.
Som regeringen aviserat i budgetpropositionen för 2004 (prop. 2003/04:1
utg.omr. 17 s. 23) har Mångkulturellt centrum i Botkyrka fått i uppdrag
att kartlägga och analysera de resultat som inrapporterats från de statliga
kulturmyndigheterna och institutionerna. Slutsatserna skall läggas till
grund för ett mer långsiktigt förändringsarbete.
I budgetpropositionen för år 2002 (prop. 2001/02:1 utg.omr. 17 s. 35-36)
framhölls att många sällan eller aldrig kommer i kontakt med den kulturella
mångfald som senare decenniers invandring tillfört samhället. De nya
kulturyttringarnas utövare måste få möjlighet att möta en stor och brett
sammansatt publik. Befintliga institutioner och organisationer måste öppna
dörrarna för det mångkulturella samhällets skiftande uttrycksformer. Målet
skall enligt propositionen vara att ge hela befolkningen nya möjligheter
att framföra eller uppleva en mångfald av kulturella uttryck. Utskottet
vill med utgångspunkt i detta framhålla att den mångkulturella aspekten
på kulturlivet således omfattar både de kulturyttringar som har sin
bakgrund i svensk tradition och de kulturyttringar som tillförts landet
av invandrarna och att meningen är att denna samlade kulturella mångfald
skall kunna komma alla ursprungliga och nya grupper i landet till del.
För att så skall kunna ske är det således nödvändigt att - som nu görs -
kartlägga hur myndigheter och institutioner förmår att leva upp till kraven
att inte endast spegla den traditionellt svenska kulturen utan också de
nya inslag som invandrarna tillfört. De invandrade gruppernas tillgång
till de svenska kulturyttringarna bör öka och mångfalden av kulturyttringar
som de olika invandrade grupperna står för bör göras mer tillgänglig både
för de ursprungliga svenska grupperna och för de olika nytillkomna grupperna
i samhället.
Mot bakgrund av de mångkulturella mål som uppställts för kulturmyndigheter
och kulturinstitutioner och den nyligen påbörjade utvärderingen inför
kommande förändringsarbete anser utskottet att det inte bör vara aktuellt
för riksdagen att göra ett uttalande för regeringen om mångkulturens
utrymme hos kulturinstitutioner m.fl. Vidare har utskottet i det föregående
i detta betänkande redovisat att särskilda statliga bidrag ges för att
stödja de nationella minoriteternas kultur och språk. Därmed avstyrker
utskottet motionerna 2002/03:Kr341 (s), 2002/03:Kr373 (v) yrkande 10 och
2003/04:Kr326 (c) yrkande 10.
Utskottet anser att det - mot bakgrund av det anförda - inte heller finns
anledning för riksdagen att göra ett uttalande om den framtida utbyggnaden
av organisationen med mångkulturkonsulenter eller om detaljer i konsulenternas
uppgifter. Utskottet utgår från att både invandrade kvinnors och mäns
erfarenheter och kunskaper tas till vara i konsulenternas verksamhet. Med
hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 2002/03:Sf336 (v)
yrkandena 37 och 38.
Utskottet förutsätter att förberedelserna för Mångkulturåret 2006 påbörjas
så snart det är möjligt och att avsikten är att samverka med berörda
konstnärer, organisationer, arrangörer och institutioner utan att riksdagen
behöver göra ett uttalande i frågan. Mångkulturellt centrum i Botkyrka
skall redovisa sin utvärdering hösten 2004. Resultaten avses bl.a. användas
som grund för förberedelserna av Mångkulturåret 2006. Utskottet föreslår
att riksdagen avslår motion 2003/04:Kr292 (v) yrkandena 1 och 2.
Kulturen som redskap
Kulturens betydelse som lokaliseringsfaktor och drivkraft för den ekonomiska
utvecklingen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslag om
- kulturens betydelse som lokaliseringsfaktor och drivkraft för den
ekonomiska utvecklingen, jämför reservationerna 6 (fp) och 7 (c).
- Riksteaterns, Riksutställningars och Rikskonserters uppdrag, jämför
reservation 8 (c),
- nya regionala kulturinstitutioner utanför storstäderna och
- fördelningen av statsbidrag till vissa regioner, jämför reservation 9
(c).
Motionerna
Elva motioner tar upp frågor som rör kulturen som tillväxtfaktor och del
av den regionala utvecklingen.
I motion 2003/04:Kr327 (fp) yrkande 3 framhålls att det finns klara
kopplingar mellan ett vitalt och nyskapande kulturliv och den ekonomiska
tillväxten. Kultur skall inte ses som en marginell företeelse som kräver
subventioner men aldrig ger vinst. Att inte satsa på kulturen i dag betyder
att stänga sig ute från morgondagens världsomfattande arbetsmarknad. Som
exempel nämns att helt nya medier med revolutionerande uttrycksmedel för
kulturella upplevelser föds. Vidare påminner motionärerna om att musikindustrin
och upplevelseindustrin är stora exportframgångar. Även inom Sverige har
olika former av kulturyttringar inneburit en god tillväxt utanför de stora
städerna, både i berömda turistorter och små samhällen. För att få goda
tillväxtbetingelser krävs det enligt motionen en god samhällelig kulturinsats,
t.ex. utbildning, en fungerande infrastruktur och effektiva institutioner.
Enligt motionerna 2002/03:Kr299 (s) och 2003/04:Kr241 (s) bör staten ta
ett större ekonomiskt ansvar för kultur i glesbygd. Till det som skapar
ett gynnsamt företagsklimat och därmed sysselsättning hör inte bara
samhällsservice och infrastruktur utan även kultur. Kultur är också
betydelsefull för att locka arbetskraft och få unga och välutbildade att stanna.
När lokala och regionala bidrag minskar krävs statlig stimulans till
studieförbund, hembygdsföreningar, bygdegårdar, Folkets Hus och lokala
museer.
Det behövs enligt motion 2002/03:N345 (c) kultur för att öka entreprenörsandan,
skapa engagemang, stimulera människors kreativitet och vilja att utveckla
det egna samhället. Alla bör få ta del av och delta i kulturell verksamhet.
I regionalpolitiken måste hänsyn tas till de kulturella behoven och de
behov som finns av nav för det sociala livet. En kulturpolitisk strategi
med ett underifrånperspektiv bör utvecklas som en del av den lokala och
regionala utvecklingen (yrkande 25).
Kulturpolitiken bör enligt motion 2003/04:N328 (c) yrkande 34 decentraliseras.
Om flera skall kunna ta del av kulturen krävs det ett mera medvetet och
lokalt anpassat engagemang för kulturpolitikens utformning i olika regioner.
Detta ökar också medborgarnas möjlighet att utkräva politiskt ansvar för
den förda kulturpolitiken. I motionen betonas också behovet av allmänna
samlingslokaler med bredbandsanknytning, samverkan mellan kulturlivet och
turistorganisationerna och goda förutsättningar för folkbildningen.
I motion 2003/04:Kr326 (c) yrkande 22 begärs att Riksteaterns,
Riksutställningars
och Rikskonserters uppdrag skall förtydligas när det gäller besök i och
produktion för små spelplatser i hela Sverige.
Enligt motion 2003/04:Kr262 (kd) bör nya regionala kulturinstitutioner
utanför storstäderna prioriteras genom att tilldelas permanenta statliga
bidrag. Motionärerna exemplifierar med Folkmusikens hus i Rättvik och
anför att många regionala kulturinstitutioner bidrar på ett mycket aktivt
sätt till regional utveckling.
En större del av kulturanslagen bör enligt motionerna 2003/04:Kr279 (fp)
yrkande 1 och 2003/04:Kr389 (s) yrkande 1 fördelas till Västsverige.
Norrland måste enligt motion 2002/03:N343 (c) yrkande 9 få en rättvis
andel av de statliga kulturanslagen. Kunskaps- och kulturfästen bör
utvecklas i Norrland.
Riksdagen bör enligt motion 2003/04:N332 (kd) yrkande 3 tillkännage för
regeringen vad som anförs i motionen om Kalmar läns kulturvärden, vilka
exemplifieras i motionen. Staten bör öka bidragen till kulturen i länet.
Utskottets ställningstagande
Vid behandlingen år 1996 av den kulturpolitiska propositionen (1996/97:3)
instämde utskottet i den bedömning som Kulturutredningen (SOU 1995:84 s.
48) gjort av kulturens roll för den regionala och lokala utvecklingen
och av kulturen som kreativitetsutlösande källa, identitetsskapande kraft,
lokaliseringsfaktor, arbetsmarknad och turistattraktion. Vid detta
tillfälle, och även i andra sammanhang, har utskottet - liksom motionärerna
bakom motion 2003/04:Kr327 (fp) yrkande 3 nu gör - understrukit att det
inte råder någon motsättning mellan det förhållandet att kulturen har ett
egenvärde och det förhållandet att kulturen har betydelse som
lokaliseringsfaktor
och drivkraft för den ekonomiska utvecklingen.
I arbetet i landet med regionala tillväxtavtal har kulturens betydelse
betonats. Det ankommer på parterna att finna olika vägar att tillgodose
regionernas behov av kultur som en del av tillväxtåtgärderna. Kulturrådet
har regeringens uppdrag att återrapportera insatserna inom ramen för
tillväxtavtalen.
Utskottet påminner om att Kulturrådet i enlighet med riksdagens beslut år
1996 har regeringens uppdrag att årligen redovisa det regionala utfallet
av den statliga bidragsgivningen till kulturområdet och att regeringen i
varje budgetproposition redovisar en sammanställning och gör en bedömning
av utfallet. Vidare redovisas varje år utfallet av bidrag från andra
statliga sektorer och från EU till kulturområdet. Utskottet har i sitt
budgetbetänkande hösten 2002 (bet. 2002/03:KrU1 s. 42) anfört att den
regionala aspekten även skulle kunna lyftas fram i framtida resultatskrivelser
från regeringen. Därvid skulle det också kunna vara av intresse att sätta
de statliga insatserna i relation till insatser gjorda inom regionalpolitiken
och med EU-medel. Det skulle också vara intressant att analysera förhållandena
i de olika regionerna och om möjligt även förhållandena i större städer
jämfört med mindre orter och landsbygd.
Utskottet vill understryka att det är kommunerna som har det största
ansvaret för satsningar på kulturen och fritidsverksamheten inom det egna
området. På samma sätt har de regionala politiska instanserna det största
ansvaret för kultursatsningar på den regionala nivån. Statens bidrag på
den regionala nivån går via kulturbudgeten till den regionala kulturella
infrastrukturen, men även via länsstyrelserna till olika regionala satsningar
som kan inbegripa kultur.
Det är utskottets övertygelse att riksdagen inte behöver uppmärksamma
regeringen på kulturens roll för den regionala tillväxten och utvecklingen.
Utskottet hänvisar till det anförda och även till vad som anfördes i
utskottets betänkande 1998/99:KrU7 (s. 6-7, 15-16) i motsvarande frågor.
Utskottet avstyrker motionerna 2002/03:Kr299 (s), 2002/03:N345 (c) yrkande
25, 2003/04:Kr241 (s), 2003/04:Kr327 (fp) yrkande 3 och 2003/04:N328 (c)
yrkande 34.
Myndigheten Riksutställningar skall enligt regleringsbrevet nå ut till
flera och nya besökare och skall återrapportera antalet vandringsutställningar
och antalet uppnådda turnédagar och antalet möjliga. Riksutställningar
skall också återrapportera antalet arrangörer och utställningar i mobila
rum.
Riksteatern är en ideell förening med lokala och regionala arrangörsföreningar
samt en central enhet med producerande, förmedlande och främjande uppgifter.
I regleringsbrevet för bidraget till verksamheten sägs att ett av delmålen
för den statliga bidragsgivningen är att Riksteatern skall ge föreställningarna
en bred spridning över landet och vidmakthålla höga publiktal utanför
Stockholmsområdet. Vidare är det ett mål för verksamheten att öka intresset
för scenkonst i hela landet och verka för en stark arrangörs- och
publikorganisation i hela landet.
Målet för statsbidraget till Stiftelsen Svenska rikskonserter är att
Rikskonserter skall bidra till bredd och variation i musikutbudet i hela
landet genom att komplettera regional och lokal musikproduktion och i
samarbete med andra intressenter arrangera konsertturnéer samt stödja
musikfestivaler och andra större musikevenemang. Rikskonserters
musikproduktioner skall ges en god spridning över landet.
Utskottet förutsätter att de tre institutionerna inom sina ekonomiska
ramar strävar efter att nå så långt ut i landet som möjligt för att nå en
bred publik. Utskottet anser att det inte är befogat att riksdagen skall
göra ett uttalande om på vilket sätt detta skall ske. Utskottet avstyrker
därför motion 2003/04:Kr326 (c) yrkande 22.
Riksdagen anvisar medel till regionala kulturinstitutioner, varvid regeringen
beslutar om vilka institutioner som skall vara bidragsberättigade och
Kulturrådet beslutar om fördelningen av medlen mellan institutionerna.
Särskilda medel anvisas till vissa särskilt angivna lokala museer.
Under andra anslag disponerar Kulturrådet medel till allmän kulturverksamhet,
verksamhet inom teater-, dans- och musikområdet samt bild- och formområdet.
Under ett särskilt anslag anvisas medel till regional arkivverksamhet,
vilka fördelas av Nämnden för enskilda arkiv inom Riksarkivet. Utskottet
har förståelse för önskemålet i motion 2003/04:Kr262 (kd) att medel skall
ställas till förfogande för förnyelse inom kultursektorn. Det finns alltid
en viss risk för att förnyelse kan motverkas av bidragskriterier, regelsystem
och resursknapphet. Utskottet utgår dock från att de ansvariga inom givna
ekonomiska ramar verkar för förnyelse i enlighet med det nationella
kulturpolitiska mål som säger att kulturpolitiken skall verka för kulturell
mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet. Något uttalande om prioritering
av nya regionala kulturinstitutioner utanför storstäderna bör inte göras.
Motion 2003/04:Kr262 (kd) avstyrks.
Utskottet anser slutligen att riksdagen inte bör göra några generella
uttalanden om fördelningen av medlen inom kulturbudgeten på olika regioner.
Därmed avstyrks motionerna 2002/03:N343 (c) yrkande 9, 2003/04:Kr279
(fp) yrkande 1, 2003/04:Kr389 (s) yrkande 1 och 2003/04:N332 (kd) yrkande
3.
Kultur och hälsa m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslag om
- kultur och hälsa och
- kultur och arbete.
Bakgrund
Nationella folkhälsokommittén avgav hösten 2000 sitt slutbetänkande Hälsa
på lika villkor - nationella mål för folkhälsan (SOU 2000:91).
Kulturens, folkbildningens och folkrörelsernas betydelse för folkhälsan
framhölls, vilket framgår av följande citat ur betänkandet (s. 87-89).
Människors hälsa formas i ett samspel mellan individuella förutsättningar
och den omgivande sociala miljön. Förändringar i den sociala miljön
påverkar i grunden det samspel som finns mellan kroppens olika fysiologiska
system, t.ex. mekanismerna som styr blodtryck, blodsockeromsättning,
smärtuppfattning och immunförsvar.
- - -
För att må bra har människor behov av att känna delaktighet och möjlighet
att påverka sina egna liv och samhällsutvecklingen. Känsla av sammanhang
och meningsfullhet är begrepp som ofta återkommer när det gäller förståelsen
av varför vissa människor klarar påfrestningar bättre än andra. En viktig
del i att kunna se ett sammanhang och en meningsfullhet är kunskaper om
sig själv och omvärlden. I det moderna informations- och kunskapssamhället
är individens behov av bildning, kunskap och personlig kompetens
stort.
Bildning och lärande rör människors attityder, sätt att förstå och tänka.
Lärande sker i mötet med det nya och okända, som tolkas utifrån egna och
andras erfarenheter. Det bygger på en växelverkan i samtal med andra och
egen reflektion som berikar individen och främjar gemenskap. Vårt
självmedvetande skapas i relationer till andra. Att på olika sätt stödja
bildningssträvanden genom den folkbildning som varit unik för Sverige är
ett sätt att stärka människors möjlighet att se sammanhang och samtidigt
få tillit till andra människor. Folkbildningen kan också ge människor
makten över kunskapen. Makten över individens studier och innehåll inom
traditionell utbildning och kompetenshöjning inom arbetslivet ligger inte
alltid hos den enskilde. Därför behövs arenor som stimulerar till kritiskt
tänkande och oberoende. Att minska utbildnings- och bildningsklyftor mellan
människor är i sig ett sätt att främja gemenskapen i samhället.
Positivt engagemang och deltagande i kulturella aktiviteter är främjande
för hälsan. Att möta nya upplevelser, delta i skapande verksamhet, läsa
böcker, få social och kulturell stimulans - allt handlar om att få nya
perspektiv och också få redskap att tolka sig själv. Direkta kulturaktiviteter
i vården har gett positiva resultat för patienternas hälsa. Kulturen som
både en skapande och läkande kraft är underskattad.
Den svenska folkrörelsekulturen har varit en viktig kraft i skapandet av
ett socialt kitt och gemenskap, både mellan individer och i samhället i
stort. Att tillhöra en förening har ofta både gett individen tillhörighet
i det lilla och gett insikter om större sammanhang. Folkrörelsernas
betydelse för folkhälsan har varit stor. Förutom att man gett individen
tillhörighet så har många av organisationerna haft en direkt påverkan på
hälsan, som nykterhetsrörelsens betydelse för att minska alkoholmissbruket,
kooperationens för säker och bra mat och fackföreningsrörelsens påverkan
när det gäller att förbättra arbetslivets förhållanden.
Idag förändras föreningslivet. Gamla organisationer får allt svårare att
rekrytera medlemmar, men nya former av nätverk, kooperativ och föreningar
skapas. Många av dessa föreningar har stor betydelse för medlemmarnas
hälsa, ofta genom att ge tillhörighet och gemenskap. Pensionärsrörelsen
är ett tydligt exempel på detta. Om man upplever sig som diskriminerad
eller på annat sätt utsatt kan mötet med andra ge kraft, men också ork
att tillsammans med andra försöka ändra på det som skapar problemen.
Handikappföreningar, invandrarorganisationer, föreningar för homo- och
bisexuella är alla exempel på sådan verksamhet. Andra grupper som
kvinnojourer, religiösa organisationer m.fl. kan ge stöd till människor i en
akut svår situation.
I regeringens proposition 2002/03:35 Mål för folkhälsan föreslogs ett
övergripande nationellt folkhälsomål och en sektorsövergripande målstruktur
med elva målområden. Riksdagen godkände regeringens förslag (bet.
2002/03:SoU7, rskr. 2002:145).
Insatser för att nå det övergripande folkhälsomålet skall inte endast ske
inom politikområdet folkhälsa. Viktiga åtgärder för att förbättra folkhälsan
skall vidtas inom en rad andra politikområden. I bilaga 3 till propositionen
angavs för vart och ett av de elva målområdena vilka andra politikområden
som också har betydelse för att man skall nå det övergripande folkhälsomålet,
bl.a. kulturpolitiken, mediepolitiken, ungdomspolitiken, utbildningspolitiken,
folkrörelsepolitiken och idrottspolitiken. Vidare angavs för vart och
ett av de elva målområdena vilka myndigheter som har ansvar inom respektive
målområde, däribland Kulturrådet, Ungdomsstyrelsen och Lotteriinspektionen.
Kulturutskottets forskningsdag den 4 mars 2004
Riksdagen anordnade en särskild forskningsdag den 4 mars 2004, där utskotten
inbjudit forskare att presentera resultat som rör respektive utskotts
verksamhetsområde. Kulturutskottet valde temat Kultur och hälsa. Fyra
inbjudna forskare presenterade sina rön på området. Britt-Maj Wikström,
docent i psykosocial miljömedicin vid Karolinska Institutet, talade under
rubriken Samtal om konstbilder. Ett klassiskt experiment. Under rubriken
Hur kan det gå till i kroppen när kultur ger hälsa? talade Töres Theorell,
professor i psykosocial miljömedicin, särskilt arbetsmedicin, vid Karolinska
Institutet. Det föredrag som Olle Bygren, professor emeritus i socialmedicin
vid Umeå universitet, höll var rubricerat Befolkningsnivån: Arbetsliv och
fritid, hälsa och kultur. Slutligen diskuterade Sven Sandström, professor
emeritus i konstvetenskap, särskilt nutida konstliv och miljö, vid Lunds
universitet, frågan Kan och bör kulturens plats i samhället vidgas?
Motionerna
Motionärerna bakom motionerna 2002/03:Kr371 (kd) yrkande 6 och 2003/04:Kr391
(kd) yrkande 6 anför att många undersökningar under senare år har pekat
på att kulturen har betydelse för både den psykiska och den fysiska hälsan.
Motionärerna refererar Folkhälsokommitténs bedömning att kulturen som
läkande kraft är underskattad. Dessa nya erfarenheter bör enligt motionen
få påverka de politiska ställningstagandena. Insatser för kultur i vården
får inte bli en satsning som görs med de kronor som eventuellt blir över.
Enligt motion 2003/04:Kr326 (c) yrkande 6 bör riksdagen tillkännage för
regeringen att kultur inom vården bör uppmuntras och stödjas. Motionärerna
hänvisar till att forskningsresultat visar att det råder tydliga samband
mellan kulturupplevelser och förbättrad hälsa. Kulturupplevelser inom
vård och omsorg ger även glädje, mening i tillvaron och ökad livskvalitet.
Även i motion 2003/04:So626 (s) redovisas de forskningsresultat som
uppnåtts när det gäller kulturens effekter på folkhälsan, både förebyggande
effekter och i rehabiliteringen av sjuka. Motionärerna framhåller betydelsen
av nytänkande och samarbete över sektors- och myndighetsgränser och
framhåller att det krävs ett omfattande arbete även i landsting och kommuner.
Med medel omfördelade från ohälsokontot till kulturen borde en offensiv
satsning kunna göras för att komma till rätta med ohälsan.
I motion 2003/04:Kr234 (s) anförs att den höga sjukfrånvaron och den ökade
ohälsan är ett allvarligt problem. Motionärerna redovisar ett projekt som
drivits i företag inom Västra Götaland av Skådebanan för att hitta
samarbetsformer mellan arbetsliv och kultur. Kulturen bör ses som en tillgång
för näringslivet och offentliga arbetsplatser. Motionärerna föreslår att
riksdagen skall tillkännage för regeringen att arbetsmarknaden bör uppmuntras
att föra in kultur i arbetslivet för att minska sjukfrånvaro och ohälsa.
Utskottets ställningstagande
Utskottet påminner om att regeringen i budgetpropositionen för 2004 (prop.
2003/04:1 utg.omr. 17 s. 22-23) har uppmärksammat kultur och hälsa. Där
redovisas att regeringen har inrättat en nationell ledningsgrupp för att
åstadkomma en ökad kraftsamling inom folkhälsopolitiken. Den skall bl.a.
arbeta med det positiva sambandet mellan kultur och hälsa.
Det är enligt regeringen viktigt att samla och fördjupa kunskapen om
sambandet mellan kultur och hälsa. En sådan fördjupad analys aviseras i
budgetpropositionen. I regleringsbrevet för år 2004 har Kulturrådet fått
regeringens uppdrag att med utgångspunkt i mål på politikområdesnivå,
verksamhetsområdesnivå och verksamhetsgrensnivå identifiera sin roll inom
folkhälsområdet. Rådet skall vidare redovisa insatser som redan vidtas
och sådana som man avser att vidta för att nå det övergripande folkhälsomålet
och målen för de elva målområdena. Kulturrådet skall också redogöra för
hur insatser skall följas upp samt val av indikatorer för uppsatta mål.
Redovisningen skall vara klar den 31 augusti 2004.
En del i Kulturrådets handlingsprogram för funktionshindrade behandlar
kultur i vård och omsorg. En enkätundersökning i kommunerna har visat att
medarbetarna inom vård och omsorg behöver fortbildning och utbildning
inom kulturområdet. Kulturrådet har därför tillsammans med elva kommuner
erbjudit olika kulturutbildningar som har påbörjats i de utvalda kommunerna
under år 2002. Kulturrådet har givit ut en skrift, Kultur i vård och omsorg,
för att ge inspiration och kunskap. I den beskrivs hur en kommun kan
bygga upp nätverk, hitta goda exempel och skapa utbildningar i kulturkunskap
för medarbetare inom vård och omsorg.
Utskottet fäster stor vikt vid den betydelse som kulturen kan ha för
folkhälsan och ser det som mycket uppmuntrande att en rad forskningsresultat
påvisar ett samband mellan kultur och hälsa. Detta gäller både den betydelse
som delaktighet i kultur har för människors välmående och bevarade hälsa
och den läkande effekt som kulturen visat sig ha. Kunskapen om kulturens
betydelse för folkhälsan berör således en mycket bredare samhällssektor
än kultursektorn och faller i dessa avseenden utanför kulturutskottets
beredningsområde. Mot bakgrund av vad som uttalats i folkhälsopropositionen
och det kommande arbetet i den nationella ledningsgruppen utgår utskottet
från att denna breda syn på kultur och hälsa kommer att prägla det kommande
arbetet med folkhälsofrågorna.
Eftersom ett arbete inom det statliga området nu påbörjas i enlighet med
riksdagens beslut om mål för folkhälsan, bl.a. inom kulturområdet, har
således de nya rönen redan fått påverka politiska ställningstaganden till
folkhälsoarbetet. Motionerna bör så långt kunna vara tillgodosedda.
Resultat av uppdraget till Kulturrådet och av arbetet inom den nationella
ledningsgruppen, som bl.a. kommer att arbeta med det positiva sambandet
mellan kultur och hälsa, bör avvaktas innan t.ex. frågor om medelsbehov
för åtgärder övervägs. Något uttalande för regeringen från riksdagens
sida om kultur och hälsa bör inte vara nödvändigt. Motionerna 2002/03:Kr371
(kd) yrkande 6 och 2003/04:Kr326 (c) yrkande 6, 2003/04:Kr391 (kd) yrkande
6 och 2003/04:So626 (s) avstyrks därför.
Även området kultur och arbete har uppmärksammats i budgetpropositionen
för år 2004 (prop. 2003/04:1 utg.omr. 17 s. 23). Regeringen anger att den
arbetar för att kulturen skall bli ett naturligt inslag på arbetsplatser
och i arbetslivet samt för att öka intresset för att ta del av olika former
av kultur och stimulera till eget skapande. Främjandearbete på arbetsplatser
ger möjligheter att väcka nya gruppers intresse. Vidare påminner regeringen
om arkitektur-, form- och designskrivelsen, där det konstaterades att en
genomtänkt gestaltning av arbetsmiljön kan vara av stort värde (skr.
2002/03:129).
I sin omvärldsanalys 2003 anför Kulturrådet bl.a. att kultur i arbetslivet
är viktigt för att göra alla delaktiga i kulturen. Kultur i arbetslivet
bör också ses som kompetensutveckling där personalens kreativa förmåga
och utveckling stimuleras.
Utskottet instämmer med vad som anförs i budgetpropositionen och i motion
2003/04:Kr234 (s) om betydelsen av att kultur i olika former uppmärksammas
även inom arbetslivet. Något uttalande från riksdagens sida är inte
nödvändigt för att arbetet skall drivas vidare. Motion 2003/04:Kr234 (s)
avstyrks därför.
Kulturens betydelse i exportsammanhang
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslag om kulturens betydelse i exportsammanhang,
jämför reservation 10 (fp).
Motionen
Ett program för kulturens betydelse i exportsammanhang bör enligt motion
2002/03:Kr372 (fp) yrkande 25 tas fram. Att satsa på kultur kan vara en
rent affärsmässigt god investering även i detta sammanhang, anförs det i
motionen.
Utskottets ställningstagande
Vid en rad tidigare riksmöten har utskottet behandlat motionsyrkanden om
ett program för hur kultur kan användas i exportsyfte (bl.a. bet.
1998/99:KrU5 s. 11). Utskottet instämde då i motionärernas bedömning av
kulturens betydelse i exportsammanhang och ansåg att det inte var nödvändigt
att riksdagen uppmärksammade regeringen på denna kulturens betydelse. Med
de motiveringar som då anfördes föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 2002/03:Kr372 (fp) yrkande 25.
Utskottet vill i sammanhanget också påminna om att Internationella
kulturutredningen avgett sitt betänkande (SOU 2003:121) och i någon mån kommit
in på exportfrågor.
Finansiering av kultur
Nya kulturfonder
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslag om nya kulturfonder.
Motionen
Det behövs enligt motion 2002/03:Kr237 (fp) yrkandena 1 och 2 en långsiktig
planering för en rationell investering i kulturen. Sveriges kultur förtjänar
en förbättrad ekonomi med en starkare offentlig och decentraliserad
mångfald av finansieringsmöjligheter. Institutionerna behöver höjda anslag,
de fria konstnärerna förbättrade inkomstmöjligheter och minoriteternas
kultur en fungerande ekonomi. Det behövs en stor omflyttning av resurser
från AMS till kulturområdet för investeringar i sådan arbetskraft, lokaler
och teknik som kulturen saknar. De omflyttade resurserna bör föras till
oberoende stiftelser av det slag som bildades när löntagarfonderna lades
ned. Medlen skall användas till långvariga arbetsstipendier och investeringar
i lokaler och teknik. Stiftelserna bör vara helt fria från politiken och
kulturbyråkratin. Ett regelverk skall skydda kulturen på samma sätt som
regler och lagar skyddar landets natur.
Utskottets ställningstagande
En diskussion om balansen mellan statsbidrag till kulturen över
arbetsmarknadsbudgeten och över kulturbudgeten samt mellan tillgång och
efterfrågan
på den konstnärliga arbetsmarknaden har förts länge. Medel har vid några
tillfällen förts över från arbetsmarknadsområdet till kulturområdet, t.ex.
en summa som avsåg medel för lönebidragsanställda och de medel som
tillfördes Teateralliansen m.m. Den stora kulturpolitiska utredningen på
1990-talet behandlade också sådana frågor (SOU 1995:84 s. 263-270).
Ytterligare ett antal utredningar om delar av kulturpolitiken genomfördes
åren därefter och lades till grund för förslag om förnyelse inom den
statliga bidragsgivningen på kulturområdet och om en rad förstärkningar på
olika delområden. Riksdagen har vidare uttalat att särskild hänsyn skall
tas inom arbetsmarknadspolitiken till konstnärernas speciella förhållanden
(yttr. 2000/01:KrU1y, bet. 2000/01:AU5, rskr. 2000/01:102). En så stor
förändring som föreslås i motion 2002/03:Kr237 (fp) skulle kräva ett
omfattande utredningsarbete för att alla konsekvenser och ekonomiska följder
skulle kunna kartläggas och analyseras. Enligt utskottets uppfattning
finns det inte anledning för riksdagen att redan efter åtta år ompröva
grunden för de långsiktiga beslut om kulturpolitiken och finansieringen
av kulturen som fattades hösten 1996 och de följdbeslut som fattades åren
därefter. Frågor om de ekonomiska behoven inom kulturen får ställas mot
andra angelägna behov i samband med budgetarbetet under kommande år.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 2002/03:Kr237
(fp) yrkandena 1 och 2.
Principerna för omräkning av vissa kulturanslag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslag om principerna för omräkning av vissa
kulturanslag.
Motionerna
Det rådande pris- och löneomräkningssystemet inom kultursektorn bör enligt
motion 2003/04:Kr276 (v) utvärderas. Dessutom borde det övervägas om pris-
och löneomräkningssystemet skall omfatta flera anslag än vad som gäller
för närvarande. De berörda måste kunna förstå på vilka grunder systemet
vilar. Motionärerna hänvisar till Kulturrådets budgetunderlag för åren
2004-2006, i vilket rådet konstaterat att det rådande systemet för
statsbudgeten, och därmed också kultursektorn, innehåller ett krav på en
kontinuerlig ökning av produktiviteten. Omräkningen av anslagen motsvarande
generella löneökningar minskas med ett produktivitetsavdrag. Klarar en
myndighet inte produktivitetskravet räcker inte de anvisade medlen, varför
verksamheten måste minska. Motionärerna påpekar också att anslagen till
de fria teater-, dans- och musikgrupperna inte alls räknas upp enligt
detta system. Om rationaliseringsutrymmet är fullt utnyttjat och den
konstnärliga verksamheten måste minska skulle detta stå i konflikt med de
kulturpolitiska målen. Kulturinstitutionernas grundfinansiering urholkas.
I motion 2003/04:Kr390 (kd) yrkande 1 begärs att regeringen skall lämna
information till riksdagen om grunderna för beräkningen av pris- och
löneomräkningen inom kultursektorn. Trots olika satsningar på kulturområdet
har pris- och löneomräkningssystemet urholkat anslagen, med resultat att
institutionerna minskar antalet anställda och att Kulturrådet måste ge
bidrag till färre fria grupper. Motionärerna hänvisar till Kulturrådets
uppgifter att anslagen till de regionala teater-, dans- och musikinstitutionerna
urholkats med 70 miljoner kronor på fem år och anslagen till de nationella
institutionerna med 50 miljoner kronor samma tid.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att yrkandena i motionerna 2003/04:Kr276 (v) och
2003/04:Kr390 (kd) utgår från att det är svårt att av budgetpropositionerna
utläsa grunderna för omräkningen av anslagen inom kulturområdet. Motionärerna
efterlyser en redovisning av vilka principer som ligger bakom det faktum
att vissa anslag pris- och löneomräknas och att vissa inte omräknas alls.
I båda motionerna uppmärksammas också att Kulturrådet hävdat att
institutionsanslagen med tiden urholkats av en pris- och löneomräkning som
inte kompenserar den faktiska löneutvecklingen. Motionärerna efterlyser
en utvärdering respektive ett klargörande av pris- och löneomräkningssystemet.
För att få ett fördjupat underlag för sina överväganden - och som ett led
i sitt uppföljnings- och utvärderingsarbete - har utskottet gett riksdagens
utredningstjänst (RUT) i uppdrag att bistå utskottet med en uppföljning
i frågan, bl.a. för att om möjligt jämföra omräkningen med den faktiska
lönekostnadsutvecklingen för teater- och dansinstitutioner samt fria
teatergrupper.
Det omräkningssystem som tillämpas för statsbudgeten består, mycket kort
uttryckt, dels av en teknisk pris- och löneomräkning som har den konstaterade
allmänna prisutvecklingen inom den konkurrensutsatta sektorn och ett
generellt produktivitetsavdrag som utgångspunkt, dels av en politisk del
som innefattar regeringens bedömningar och ställningstaganden till de
statliga verksamheternas omfattning, inriktning och kvalitet. Avsikten
med den tekniska omräkningen är att anslagen inte skall urholkas. Utskottet
har informerats av RUT om den omräkning av vissa kulturanslag som har
skett under perioden efter år 1997. Detta år avskaffades det tidigare
systemet för beräkning av grundbidrag till de regionala institutionerna.
Det avskaffade systemet innebar att grundbeloppen justerades årligen i
efterhand med hänsyn till den faktiska lönekostnadsutvecklingen inom
statsförvaltningen. Sedan år 1997 omräknas bidragen till regionala
institutioner m.fl. med det lönekostnadsindex som ingår i pris- och
löneomräkningen
av förvaltningsanslagen. Bidragen till de fria teater-, dans- och
musikgrupperna pris- och löneomräknas inte.
Vidare har RUT redovisat att Kulturrådets beräkning av urholkningen av
vissa institutionsanslag kan ses som ett räkneexempel, då det utgår från
en schablonberäkning grundad på antagandet att den genomsnittliga årliga
lönekostnadsökningen skulle vara 3,5 %. RUT har utifrån statistik från bl.
a. Kulturrådet gjort vissa preliminära jämförelser av pris- och löneomräkningen
och den faktiska lönekostnadsutvecklingen i syfte att undersöka om
institutionerna och de fria grupperna fått full kompensation för
lönekostnadsutvecklingen. Något entydigt svar kan på dessa snabbt framtagna
grunder
inte ges, bl.a. eftersom statistiken i vissa delar inte är helt jämförbar.
Vidare har inte hänsyn kunnat tas till förändringar som skett under
perioden efter år 1997, t.ex. beträffande beräkningar av pensionskostnader
och genomförda reformer. Materialet tycks enligt RUT ändå kunna tyda på
att pris- och löneomräkningarna skulle ha varit mindre än de faktiska
lönekostnadsökningarna.
Utskottet anser att det behövs en grundlig genomgång och analys innan
några närmare slutsatser kan dras. Utskottet avser därför att fördjupa
sina kunskaper.
Som regeringen anfört i budgetpropositionen för år 2004 (prop. 2003/04:1
utg.omr. 17 s. 24-25) är det viktigt att analysera möjligheterna till
förbättringar för de fri grupperna genom samordning, rådgivning m.m. Vidare
är dialog och samverkan mellan nationell, regional och lokal nivå nödvändiga
när det gäller de regionala kulturinstitutionernas förhållanden. Utskottet
utgår från att regeringen återkommer till dessa frågor i kommande
budgetpropositioner.
Utskottet har vid tidigare tillfällen gjort det principiella uttalandet
att en annan pris- och löneomräkning inte bör tillämpas för kulturanslagen
än vad som tillämpas för övriga anslag på statsbudgeten. Utskottet har
dock uppmärksammat att särskilda omräkningsmodeller tillämpas för vissa
områden, såsom försvarsområdet och högskoleområdet.
Utskottet är medvetet om att en förändring av omräkningssystemet, med
syfte att minska eventuell urholkning av de anslag som omfattas av
omräkningen, mycket väl kan medföra ett minskat utrymme inom givna ekonomiska
ramar för riktade reformer på angelägna områden.
Utskottet kan konstatera att de frågor om pris- och löneomräkning,
tillämpning av produktivitetsavdrag på konstnärlig verksamhet och valet av
omräkning för olika sorters kulturanslag som tas upp i motionerna är av
komplext slag. Den uppföljning som hittills kunnat göras har snarare
påvisat ytterligare frågor som bör ställas, än den kunnat ge svar på
frågorna i motionerna. Utskottet kommer därför att - som ovan nämnts -
fortsätta sin uppföljning för att få bättre kunskap på området. Utskottet
är inte berett att tillstyrka att riksdagen skall göra ett tillkännagivande
för regeringen med begäran om utvärdering av effekterna av tillämpad pris-
och löneomräkning eller om en redovisning från regeringen av grunderna
för detta system. Motionerna 2003/04:Kr276 (v) och 2003/04:Kr390 (kd)
yrkande 1 avstyrks.
Budgetprocessen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslag om budgetprocessen, jämför reservation
11 (kd).
Motionen
Riksdagen bör enligt motion 2003/04:Kr391 (kd) yrkande 2 tillkännage för
regeringen de problem budgetprocessen skapar för kulturinstitutionerna.
Budgetåret sammanfaller nämligen inte med institutionernas verksamhetsår,
vilket försvårar deras planering.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid tidigare tillfälle (bet. 2002/03:KrU15 s. 11-12) anfört
att tiden mellan bidragsbesked till kulturinstitutionerna och
verksamhetsperioders början är beroende av många faktorer, såsom tidpunkten för
riksdagsbeslut om anslagens storlek, regeringens beslut i regleringsbrev
om användningen av anslagen och de bidragssökandes verksamhetsplanering
samt besked om bidrag från andra bidragsgivare. Utskottet, som utgår från
att Kulturrådet har god kunskap om de förhållanden institutionerna har,
förutsätter att rådet i möjligaste mån tar hänsyn till behovet av tidiga
besked. Utskottet avstyrker motion 2003/04:Kr391 (kd) yrkande 2.
Sponsring
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslag om sponsring, jämför reservation 12
(v).
Motionen
I motion 2002/03:Kr373 (v) yrkande 5 hemställs att regeringen skall få i
uppdrag att utarbeta riktlinjer för kultursponsring för att skydda
kulturutövarna från bindningar till sponsorer och värna yttrandefriheten i
det konstnärliga skapandet.
Utskottets ställningstagande
Riksdagens revisorer föreslog år 2001 att regeringen skulle ta ställning
till vilka myndigheter eller vilka statliga verksamheter som får finansieras
med sponsring (2001/02:RR9). Konstitutionsutskottet delade i sitt betänkande
2001/02:KU19 revisorernas uppfattning och ansåg att det krävs en tydlig
definition av begreppet sponsring för att klargöra hur finansieringsformen
skall hanteras inom statsförvaltningen. I det sammanhanget borde hänsyn
tas till att olika myndigheter kan förhålla sig olika till sponsring
beroende på arten av deras verksamhet. Konstitutionsutskottet ansåg också
att det kunde finnas ett behov av att klargöra hur myndigheterna skall
hantera sponsring. Extern finansiering borde inte undergräva de beslut
som fattas i politisk ordning. Konstitutionsutskottet anförde vidare att
det i första hand ankommer på regeringen att utöva den styrning av
myndigheterna som kan behövas. I enlighet med konstitutionsutskottets förslag
gav riksdagen som sin mening regeringen till känna vad som anförts (rskr.
2001/02:176). Ett motionsyrkande som syftade till att åtskillnad skulle
göras mellan rena tillsynsmyndigheter och myndigheter inom kulturområdet
ansågs redan delvis tillgodosett genom vad konstitutionsutskottet anfört
och avslogs av riksdagen.
I regeringens regleringsbrev till en rad kulturmyndigheter och -institutioner
finns sedan budgetåret 2002 intaget ett villkor för kompletterande
finansieringskällor. Dessa myndigheter och institutioner kan söka kompletterande
finansieringskällor för särskilda ändamål eller särskild verksamhet som
inte ryms inom anslag och avgiftsintäkter. Sådan finansiering kan ske i
form av bidrag från offentliga eller enskilda bidragsgivare eller genom
samarbetsavtal, där ett företag eller en organisation tillskjuter kontanta
medel, varor eller tjänster i utbyte mot vissa förmåner (s.k. sponsring).
Bidrag eller samarbetsavtal får inte vara förenade med villkor som avviker
från de mål och riktlinjer för verksamheten som regeringen har beslutat.
Motion 2002/03:Kr373 (v) yrkande 5 bör därmed vara tillgodosedd och bör
avslås av riksdagen.
Stiftelsen Framtidens kultur
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslag om Stiftelsen Framtidens kultur, jämför
reservation 13 (m, fp, kd, c).
Motionerna
I två motioner, 2002/03:Kr372 (fp) yrkande 6 och 2003/04:Kr327 (fp) yrkande
7, hemställs att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna
att det ursprungliga syfte och den självständiga ställning som Stiftelsen
Framtidens kultur hade från början skall återställas. Motionärerna anser
att stiftelsens syfte har förfelats genom att stiftelsens medel enligt
deras mening har blivit en integrerad del av den statliga bidragsgivningen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet behandlade senast i sitt betänkande 2001/02:KrU1 (s. 30-31)
frågor som rör Stiftelsen Framtidens kultur. Utskottet berörde kort
bakgrunden till bildandet av stiftelsen och dess uppdrag, bl.a. att stiftelsen
under minst tio år skall ge ekonomiskt stöd till långsiktiga och nyskapande
kulturprojekt, stimulera det regionala kulturlivet i vid mening samt stärka
tillväxt och utveckling.
Liksom för två år sedan vill utskottet framhålla att stiftelsen är en
självständig juridisk person och att dess förmögenhet skall förvaltas
enligt föreskrifterna i stiftelseförordnandet samt att ändamålet med
stiftelsen inte kan ändras. Bidragsansökningar kvalitetsprövas genom en ad
hoc-grupp med externa sakkunniga samt med stöd av sektorsmyndigheterna på
området, nämligen Kulturrådet, Riksarkivet och Riksantikvarieämbetet.
Utskottet har tidigare även berört stiftelsens prioriteringsarbete.
Utskottet anser - på samma grunder som angavs hösten 2001 - att riksdagen
inte bör göra ett sådant uttalande som begärs i motionerna 2002/03:Kr372
(fp) yrkande 6 och 2003/04:Kr327 (fp) yrkande 7, varför de avstyrks.
Statens kulturråd m.m.
Statens kulturråds uppdrag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslag om Statens kulturråds uppdrag.
Motionen
Riksdagen bör enligt motion 2003/04:Kr326 (c) yrkande 1 tillkännage för
regeringen att Kulturrådet bör få ett utökat uppdrag som innebär att rådet
även skall arbeta med utveckling. Uppdraget skall innebära att rådet skall
utveckla långsiktiga insatser som rör samverkansformer, förändringsarbete,
erfarenhetsutbyte, information om kulturprojekt landet runt och information
om olika möjligheter att få stöd och vägledning i kulturarbete.
Utskottets ställningstagande
Hösten 2001 behandlade utskottet ett motionsyrkande om Kulturrådets uppdrag
(bet. 2001/02:KrU1 s. 29). Utskottet instämde i vad som anfördes i den då
aktuella motionen om att det är viktigt att samverkansformer och
erfarenhetsutbyte mellan kommunerna och vägledning för kommunernas kulturarbete
utvecklas. Utskottet utgick från att sådant arbete pågår på många håll i
landet och att Kommunförbundet stimulerar denna verksamhet och stödjer
den genom rapporter, utredningar och statistik. I detta arbete skulle
även resultaten av Kulturrådets utvärderings- och analysarbete och den
statistik och de rapporter som Kulturrådet publicerar kunna användas. Den
samverkan som Kulturrådet och Kommunförbundet finner nödvändig skulle
kunna genomföras utan ett uttalande från riksdagens sida. Utskottet har
samma uppfattning som hösten 2001 och föreslår att riksdagen avslår motion
2003/04:Kr326 (c) yrkande 1.
Centrumbildningar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslag om centrumbildningar.
Motionen
I motion 2002/03:Kr373 (v) yrkande 7 begärs ett uttalande från riksdagen
om att lokalt förankrade kulturverksamheter skall ges möjligheter att få
statliga medel via centrumbildningarna.
Utskottets ställningstagande
Centrumbildningarna har bildats av frilansande yrkesverksamma konstnärer
och har sinsemellan skillnader i verksamheten. De har inom sina konstområden
rollen som samarbetsorgan, informatör och opinionsbildare. De har också
vissa arbetsförmedlande uppgifter. För närvarande får elva centrumbildningar
statligt bidrag till central och regional verksamhet och till arbetsförmedlande
verksamhet (under bidraget 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet,
utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete). För år 2004
är 24 417 000 kronor avsatta för ändamålet. Kulturrådet fördelar bidraget.
Utskottet anser att riksdagen inte skall uttala sig om detaljer i
fördelningen av de medel som Kulturrådet disponerar för bidrag till
centrumbildningarnas centrala och regionala verksamhet och inte heller om en
sådan vidareförmedling av de begränsade medlen till viss, ej definierad,
lokal kulturverksamhet som begärs i motion 2002/03:Kr373 (v) yrkande 7.
Motionsyrkandet bör avslås av riksdagen.
Tjänster som länskonstnärer
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslag om tjänster som länskonstnärer.
Motionen
Enligt motion 2002/03:Kr373 (v) yrkande 9 bör alla län få statens uppdrag
att inrätta länskonstnärstjänster. I motionen nämns att detta skall gälla
teater och dans.
Utskottets ställningstagande
Utskottet redovisade i sitt betänkande 2001/02:KrU15 (s. 19-20) bakgrunden
till det statliga bidraget till tjänster som regionala länskonstnärer.
Statsbidrag får lämnas endast om bidrag från ett landsting, en kommun
eller någon annan huvudman uppgår till minst motsvarande det statliga
stödbeloppet. Statsbidraget skall syfta till att sprida, stimulera och
öka kunskapen om konst och kultur, framför allt bland barn och ungdom,
och att höja kvaliteten inom amatörkulturen. Bidrag utgår från anslaget
28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt
kulturutbyte och samarbete.
Det är således de regionala huvudmännen som skall ta initiativ till att
inrätta dessa tjänster varefter staten tar ställning till om ett bidrag
skall gå ut till huvudmannen. Riksdagen kan inte ålägga huvudmännen att
inrätta tjänsterna. Riksdagen bör avslå motion 2002/03:Kr373 (v) yrkande
9.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett
följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag
till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Det statligt stödda kulturutbudet och publikens efterfrågan, punkt 2
(c)
av Birgitta Sellén (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om det statligt stödda kulturutbudet och publikens
efterfrågan. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Kr326 yrkande 3.
Ställningstagande
Jag anser att det är nödvändigt att en särskild utredning tillsätts för
att belysa om det statligt stödda kulturutbudet och publikens efterfrågan
inom kulturområdet stämmer överens. I dag går en stor del av det generella
kulturstödet till det etablerade kultursystemet och mycket tyder på att
nya kulturella rörelser faller helt utanför det systemet. Nya arenor, nya
arrangörer, informella spelplatser och nya konstformer uppstår i dag oftast
utan offentligt stöd. Det är viktigt att få i gång en diskussion kring
hur den nationella kulturpolitiken kan anpassas till vår föränderliga
värld. Mot denna bakgrund bör riksdagen med bifall till motion 2003/04:Kr326
(c) yrkande 3 som sin mening tillkännage för regeringen vad jag här har
anfört.
2. Funktionshindrades delaktighet i kulturen, punkt 8 (m, fp, kd, c)
av Lennart Kollmats (fp), Kent Olsson (m), Gunilla Tjernberg (kd), Lena
Adelsohn Liljeroth (m), Cecilia Wikström (fp), Birgitta Sellén (c) och
Anna Lindgren (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om funktionshindrades delaktighet i kulturen. Därmed
bifaller riksdagen delvis motionerna 2003/04:Kr209 yrkande 17 och
2003/04:Kr391 yrkande 3 och avslår motion 2003/04:Kr325.
Ställningstagande
Vi kan konstatera att tillgängligheten till kulturlivet för de funktionshindrade
har blivit mycket bättre men anser också att det fortfarande finns åtskilligt
kvar att göra. Vi anser att sådana problem som textning och hörslinga för
hörselskadade på bio och uppläsning av textremsan i TV i en särskild kanal
bör få en lösning. Vidare bör funktionshindrades möjligheter att ta sig
in i kulturlokaler förbättras. Något måste också göras för att förbättra
möjligheterna för funktionshindrade att studera vid konstnärliga högskolor.
Tillgängligheten till talböcker är inte heller tillfredsställande för
alla behövande, vilket diskuteras närmare i den PM som bifogas som bilaga
till detta betänkande.
Vi anser mot denna bakgrund att samhället på ett tydligare sätt måste
uppmärksamma de problem som finns för funktionshindrades möjlighet att
delta i kulturlivet och att hindren måste undanröjas, varvid alla
kulturinstitutioner måste arbeta medvetet för att detta skall uppnås. Mot
bakgrund av att någon redovisning och bedömning av de funktionshindrades
delaktighet inte fanns i regeringens resultatskrivelse 2002/02:176 Kultur
och delaktighet anser vi att Kulturrådet bör få i uppgift att utreda de
funktionshindrades delaktighet i och tillgång till kulturlivet. Det måste
nämligen finnas en grund för statliga insatser på området.
Vad vi anfört bör riksdagen som sin mening tillkännage för regeringen.
Därmed bör riksdagen delvis bifalla motionerna 2003/04:Kr209 (m) yrkande
17 och 2003/04:Kr391 (kd) yrkande 3 samt avslå motion 2003/04:Kr325 (s).
3. Funktionshindrade konstnärers behov, punkt 9 (v)
av Peter Pedersen (v) och Rossana Dinamarca (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om funktionshindrade konstnärers behov. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:So569 yrkande 7.
Ställningstagande
De funktionshindrade konstnärernas behov bör uppmärksammas. Utomordentligt
begåvade och talangfulla konstnärer som är funktionshindrade osynliggörs
genom att de sällan bli representerade på museer och gallerier eller på
scen och film. Det är därför nödvändigt att en handlingsplan utarbetas
för hur stödet till dessa konstnärer skall kunna öka. Detta bör riksdagen
som sin mening tillkännage för regeringen. Därmed bör riksdagen bifalla
motion 2003/04:So569 (v) yrkande 7.
4. Utbyggnaden av organisationen med mångkulturkonsulenter, punkt 13
(v)
av Peter Pedersen (v) och Rossana Dinamarca (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om utbyggnaden av organisationen med
mångkulturkonsulenter.
Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Sf336 yrkandena 37 och 38.
Ställningstagande
Verksamheten med regionala mångkulturkonsulenter som påbörjades år 2002
bör i enlighet med motion 2002/03:Sf336 (v) byggas ut i hela landet. Vidare
anser vi att det till dessa konsulenters uppgift uttryckligen bör höra
att ta till vara invandrade kvinnors kulturella kapacitet och erfarenheter.
Riksdagen bör som sin mening tillkännage vad vi här har anfört. Därmed
bör riksdagen bifalla motion 2002/03:Sf336 (v) yrkandena 37 och 38.
5. Förberedelserna för Mångkulturåret 2006, punkt 14 (v)
av Peter Pedersen (v) och Rossana Dinamarca (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om förberedelserna för Mångkulturåret 2006. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:Kr292 yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Vi anser att planering, genomförande och uppföljning av det aviserade
Mångkulturåret 2006 bör ske i nära samverkan med konstnärer, organisationer,
arrangörer och institutioner. Aktörer med lång erfarenhet på området bör
delta. Planeringen bör börja redan under år 2004. För att få en långvarig
effekt behövs det en bred involvering av de berörda. De människor som har
en annan kulturell och etnisk bakgrund än den svenska måste ges verkliga
möjligheter att påverka utformningen av det mångkulturella året. Insatserna
får inte gälla bara de stora institutionerna och resurser bör ges på längre
sikt. Detta bör riksdagen med bifall till motion 2003/04:Kr292 (v) yrkandena
1 och 2 som sin mening tillkännage för regeringen.
6. Kulturens betydelse som lokaliseringsfaktor och drivkraft för den
ekonomiska utvecklingen, punkt 15 (fp)
av Lennart Kollmats (fp) och Cecilia Wikström (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om kulturens betydelse som lokaliseringsfaktor och
drivkraft för den ekonomiska utvecklingen. Därmed bifaller riksdagen motion
2003/04:Kr327 yrkande 3 och avslår motionerna 2002/03:Kr299, 2002/03:N345
yrkande 25, 2003/04:Kr241 och 2003/04:N328 yrkande 34.
Ställningstagande
Vi vill framhålla att det finns klara kopplingar mellan ett vitalt och
nyskapande kulturliv och den ekonomiska tillväxten. Kultur skall inte ses
som en marginell företeelse som kräver subventioner men aldrig ger vinst.
Att inte satsa på kulturen i dag betyder att stänga sig ute från
morgondagens världsomfattande arbetsmarknad. Helt nya medier med
revolutionerande
uttrycksmedel för kulturella upplevelser föds. Musikindustrin och
upplevelseindustrin är stora exportframgångar. Även inom Sverige kan olika
former av kulturyttringar innebära en god tillväxt utanför de stora
städerna, både i berömda turistorter och i små samhällen. För att få goda
tillväxtbetingelser krävs en god samhällelig kulturinsats, t.ex. utbildning,
en fungerande "infrastruktur" och effektiva institutioner. Riksdagen bör
med bifall till motion 2003/04:Kr327 (fp) yrkande 3 som sin mening
tillkännage vad vi här har anfört om utgångspunkterna för en politik där
kulturen fungerar som tillväxtfaktor. Riksdagen bör avslå motionerna
2002/03:Kr299 (s), 2002/03:N345 (c) yrkande 25, 2003/04:241 (s) och
2003/04:N328 (c) yrkande 34.
7. Kulturens betydelse som lokaliseringsfaktor och drivkraft för den
ekonomiska utvecklingen, punkt 15 (c)
av Birgitta Sellén (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om kulturens betydelse som lokaliseringsfaktor och
drivkraft för den ekonomiska utvecklingen. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2002/03:N345 yrkande 25 och 2003/04:N328 yrkande 34 och avslår
motionerna 2002/03:Kr299, 2003/04:Kr241 och 2003/04:Kr327 yrkande 3.
Ställningstagande
Som framhålls i motion 2002/03:N345 (c) yrkande 25 behövs det kultur för
att öka entreprenörsandan, skapa engagemang samt stimulera människors
kreativitet och vilja att utveckla det egna samhället. Centerpartiet anser
att alla bör få ta del av och delta i kulturell verksamhet. I regionalpolitiken
måste hänsyn tas till de kulturella behoven och de behov som finns av nav
för det sociala livet. Regeringen bör därför utveckla en kulturpolitisk
strategi med ett underifrånperspektiv som en del av den lokala och regionala
utvecklingen.
Vidare bör ansvaret för kulturpolitiken decentraliseras i enlighet med
vad som anförs i motion 2003/04:N328 (c) yrkande 34. Om flera skall kunna
ta del av kulturen krävs det ett mera medvetet och lokalt anpassat engagemang
för kulturpolitikens utformning i olika regioner. Detta ökar också
medborgarnas möjlighet att utkräva politiskt ansvar för den förda
kulturpolitiken.
I en decentraliserad kulturpolitik bör också ingå att allmänna samlingslokaler
utrustas med bredbandsanknytning, att kulturlivet och turistorganisationerna
samverkar och att goda förutsättningar skapas för folkbildningen.
Riksdagen bör som sin mening tillkännage för regeringen vad jag här har
anfört om en decentraliserad kulturpolitik med ett underifrånperspektiv.
Därmed bör riksdagen bifalla motionerna 2002/03:N345 (c) yrkande 25 och
2003/04:N328 (c) yrkande 34 samt avslå motionerna 2002/03:Kr299 (s),
2003/04:241 (s) och 2003/04:Kr327 (fp) yrkande 3.
8. Riksteaterns, Riksutställningars och Rikskonserters uppdrag, punkt 16
(c)
av Birgitta Sellén (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om Riksteaterns, Riksutställningars och Rikskonserters
uppdrag. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Kr326 yrkande 22.
Ställningstagande
Jag anser att regeringen bör förtydliga Riksteaterns, Riksutställningars
och Rikskonserters uppdrag när det gäller besök i och produktion för små
spelplatser i hela Sverige. De tre institutionernas besök på många orter
i Sverige skänker människor mycket glädje, lust, inspiration m.m. För
många människor är detta dessutom den enda kontakten med levande kultur.
Vad jag anfört om ett förtydligat uppdrag till de tre institutionerna
bör riksdagen med bifall till motion 2003/04:Kr326 (c) yrkande 22 som sin
mening tillkännage för regeringen.
9. Fördelningen av statsbidrag till vissa regioner, punkt 18 (c)
av Birgitta Sellén (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om fördelning av statsbidrag till vissa regioner.
Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:N343 yrkande 9 och avslår
motionerna 2003/04:Kr279 yrkande 1, 2003/04:Kr389 yrkande 1 och 2003/04:N332
yrkande 3.
Ställningstagande
Norrland måste i enlighet med vad som anförs i motion 2002/03:N343 (c)
yrkande 9 få en rättvis andel av de statliga kulturanslagen. Kunskaps-
och kulturfästen bör nämligen utvecklas i Norrland. Detta bör riksdagen
med bifall till motionsyrkandet som sin mening tillkännage för regeringen.
Riksdagen bör avslå motionerna 2003/04:Kr279 (fp) yrkande 1, 2003/04:Kr389
(s) yrkande 1 och 2003/04:N332 (kd) yrkande 3.
10. Kulturens betydelse i exportsammanhang, punkt 21 (fp)
av Lennart Kollmats (fp) och Cecilia Wikström (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om kulturens betydelse i exportsammanhang. Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr372 yrkande 25.
Ställningstagande
Regeringen bör låta utarbeta ett program för kulturens betydelse i
exportsammanhang. Att satsa på kultur kan nämligen vara en rent affärsmässigt
god investering även i detta sammanhang. Riksdagen bör med bifall till
motion 2003/04:Kr372 (fp) yrkande 25 som sin mening tillkännage vad vi
här har anfört.
11. Budgetprocessen, punkt 24 (kd)
av Gunilla Tjernberg (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 24 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om budgetprocessen. Därmed bifaller riksdagen motion
2003/04:Kr391 yrkande 2.
Ställningstagande
Riksdagen bör i enlighet med vad som anförs i motion 2003/04:Kr391 (kd)
yrkande 2 som sin mening tillkännage för regeringen de problem budgetprocessen
skapar för kulturinstitutionerna. Budgetåret sammanfaller nämligen inte
med institutionernas verksamhetsår och detta försvårar deras planering.
12.
Sponsring, punkt 25 (v)
av Peter Pedersen (v) och Rossana Dinamarca (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 25 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om sponsring. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Kr373 yrkande 5.
Ställningstagande
I motion 2002/03:Kr373 (v) yrkande 5 framhålls att kravet på sponsring
har ökat under senare år inom hela kultursektorn, inte minst inom teater-
och dansområdet. Bristen på bidragsmedel tvingar kulturskaparna att söka
andra finansieringslösningar. Bindningar till sponsorer kan indirekt kväva
skapandet och yttrandefriheten. Det är angeläget att kulturen även
fortsättningsvis har möjlighet att utveckla sin konstnärliga styrka utan
sådana bindningar. Därför måste regeringen utarbeta riktlinjer för
kultursponsring för att skydda kulturutövarna och värna yttrandefriheten.
Detta bör riksdagen med bifall till motion 2002/03:Kr373 (v) yrkande 5
som sin mening tillkännage för regeringen.
13. Stiftelsen Framtidens kultur, punkt 26 (m, fp, kd, c)
av Lennart Kollmats (fp), Kent Olsson (m), Gunilla Tjernberg (kd), Lena
Adelsohn Liljeroth (m), Cecilia Wikström (fp), Birgitta Sellén (c) och
Anna Lindgren (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 26 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om Stiftelsen Framtidens kultur. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2002/03:Kr372 yrkande 6 och 2003/04:Kr327 yrkande 7.
Ställningstagande
Vi anser att det ursprungliga syftet och den självständiga ställning som
Stiftelsen Framtidens kultur hade från början skall återställas. Stiftelsens
syfte har förfelats genom att dess medel har blivit en integrerad del av
den statliga bidragsgivningen. Vi föreslår att riksdagen med bifall till
motionerna 2002/03:Kr372 (fp) yrkande 6 och 2003/04:Kr327 (fp) yrkande 7
som sin mening skall ge regeringen till känna vad vi anfört om Stiftelsen
Framtidens kultur.
Särskilda yttranden
1. Teater och dans i skolan (punkt 4) (v)
Peter Pedersen (v) och Rossana Dinamarca (v) anför:
Vi har avstått från att yrka bifall till motion 2002/03:Kr373 (v) yrkande
8 mot bakgrund bl.a. av att läroplanen för det obligatoriska skolväsendet
ingående beskriver hur kultur skall vara en integrerad del av skolarbetet.
Ansvaret för att så skall ske ligger på skolorna och kommunerna och
ansvaret för att kontrollera hur detta efterlevs och genomförs ligger på
den granskande statliga myndigheten Skolverket. Vidare har regeringen
aviserat att den genom en särskild aktionsgrupp skall pröva hur professionella
konstnärer och kulturutövare kan få en större roll i skolan. Det är vår
förhoppning att kommunerna inser vikten av att elevernas intresse för
kultur tidigt stimuleras genom att också låta dem få se professionella
teaterföreställningar under skoltiden. Vi kommer att följa frågan med
intresse.
2. Genusperspektivet inom kulturinstitutionerna (punkt 6) (c)
Birgitta Sellén (c) anför:
Det är viktigt att genusperspektivet inom kulturinstitutionerna blir
tydligare. Jag har dock avstått från att yrka bifall till motion 2003/04:Kr326
(c) yrkande 40 eftersom det finns vissa jämställdhetskrav på institutionerna
i regleringsbreven och regeringen dessutom har rapporterat i budgetpropositionen
att särskilda åtgärder vidtas åtminstone inom musei- och teaterområdena.
Det är min förhoppning att pågående arbete skall resultera i krav på ett
tydligare genusperspektiv för kulturinstitutionernas verksamhet än vad
som finns i dag.
3. Sydsamiskt kulturcentrum Gaaltije (punkt 7) (c)
Birgitta Sellén (c) anför:
Det problem med den långvariga finansieringen efter år 2005 av Sydsamiskt
kulturcentrum Gaaltije som Kulturrådet pekat på är fortfarande olöst. Jag
har avstått från att yrka bifall till motion 2003/04:Kr289 (c) i väntan
på att det blir klarlagt hur det blivande permanenta nationella
informationscentrumet för samefrågor skall finansieras och framför allt hur det
skall samverka med andra centrum inom området. Det är också för tidigt
att i dag bedöma vilken inriktning de framtida stödprogrammen inom EU,
efter år 2005, kan få och vilka finansieringsbehov hos Gaaltije som då
eventuellt måste få en lösning. Centerpartiet anser att det är viktigt
att man i en kommande budget presenterar en lösning för Gaaltije så att
institutionen inte behöver förlita sig på tidsbegränsade projektmedel.
4. Mångkulturens utrymme hos kulturinstitutioner, kulturmyndigheter m.fl.
(punkt 12) (v)
Peter Pedersen (v) och Rossana Dinamarca (v) anför:
Som anförs i motion 2002/03:Kr373 (v) yrkande 10 bör mångkulturen ges
större utrymme på teater- och dansscenerna. I teatern och dansen finns
förmågan att gestalta och ge publiken upplevelser och möjlighet till empati.
I motionen anförs också att de nationella minoriteterna måste ges
tillräckliga medel för att på egna villkor bevara och förmedla sitt rika
kulturella arv. Mot bakgrund av att en omfattande utvärdering nu görs av
hur kulturinstitutionerna levt upp till kraven på att ge plats för
mångkulturens uttrycksformer har vi avstått från att yrka bifall till
motionsyrkandet.
5. Mångkulturens utrymme hos kulturinstitutioner, kulturmyndigheter m.fl.
(punkt 12) (c)
Birgitta Sellén (c) anför:
I motion 2003/04:Kr326 (c) yrkande 10 har Centerpartiet begärt att
integrationsarbetet inom kulturområdet skall förbättras. Rekryteringen till
landets teatrar och teaterskolor bör breddas för att nå alla grupper i
samhället. Det mångkulturella samhället bör också avspeglas i det kulturella
uttryckssättet. Integration bör inte innebära assimilation utan i stället
vara ett samspel mellan flera parter där ömsesidig respekt och tolerans
kan växa fram. Mot bakgrund av att en omfattande utvärdering nu görs av
hur kulturinstitutionerna levt upp till kraven på att ge plats för
mångkulturens uttrycksformer har jag avstått från att yrka bifall till
motionsyrkandet.
6. Kultur och hälsa (punkt 19) (kd)
Gunilla Tjernberg (kd) anför:
I motionerna 2002/03:Kr371 (kd) och 2003/04:Kr391 (kd) har Kristdemokraterna
tagit upp frågan om hur företagen skall få möjlighet att utnyttja kunskapen
om kulturens betydelse för människors hälsa genom att ett system tillskapas
med kulturcheckar till de anställda. Checkarna skall vara ett betalningsmedel
för inköp av böcker, konst, teater, konserter, opera, balett, museibesök
m.m. Kulturcheckarna skall vara en skattebefriad löneförmån från arbetsgivaren
till löntagaren. De skall inte belasta företaget med skatter eller sociala
avgifter. De skattemässiga villkoren skall således vara desamma som när
företag i dag subventionerar motionsaktiviteter för personalen. Förslagen
i motionerna 2002/03:Kr271 (kd) yrkande 4 och 2003/04:Kr391 (kd) yrkande
4 har tyvärr avstyrkts av skatteutskottet i betänkande 2003/04:SkU20.
7. Principerna för omräkning av vissa kulturanslag (punkt 23) (kd)
Gunilla Tjernberg (kd) anför:
I motion 2003/04:Kr390 (kd) yrkande 1 efterlyser Kristdemokraterna
information om grunderna för beräkningen av pris- och löneomräkningen av
kulturanslagen. Som utskottet redovisar har Kulturrådet framhållit att
anslagen till de regionala kulturinstitutionerna urholkats genom en
otillräcklig omräkning av anslagen. Anslagen till fria grupper omfattas
inte alls av pris- och löneomräkningen.
Utskottet har påbörjat en uppföljning av de frågor som tas upp i motionen
och avser att ytterligare fördjupa sin kunskap inom området. Mot denna
bakgrund har jag anslutit mig till vad som blivit ett enhälligt utskott
och accepterat att det nu aktuella motionsyrkandet från Kristdemokraterna
avstyrks.
8. Principerna för omräkning av vissa kulturanslag (punkt 23) (v)
Peter Pedersen (v) och Rossana Dinamarca (v) anför:
I motion 2003/04:Kr276 (v) har Vänsterpartiet uppmärksammat Kulturrådets
påpekande att anslagen till de regionala kulturinstitutionerna urholkats
genom en otillräcklig pris- och löneomräkning av anslagen. I motionen
diskuteras också effekterna av det produktivitetsavdrag som ingår i pris-
och löneomräkningssystemet. Vidare påpekas att anslagen till fria grupper
inte alls omfattas av pris- och löneomräkningen. I motionen begärs en
utvärdering av effekterna av det rådande systemet.
Utskottet har påbörjat en uppföljning av de frågor som tas upp i motionen
och avser att ytterligare fördjupa sin kunskap inom området. Mot denna
bakgrund har vi anslutit oss till vad som blivit ett enhälligt utskott
och accepterat att den nu aktuella motionen från Vänsterpartiet avstyrks.
9. Sponsring (punkt 25) (m)
Kent Olsson (m), Lena Adelsohn Liljeroth (m) och Anna Lindgren (m)
anför:
Vi vill påminna om att Moderata samlingspartiet under en rad av år framhållit
att på samma sätt som sponsring av idrott gagnar både idrotten och
näringslivet borde det ges bättre möjligheter för kulturen och företagen att
dra fördel av kultursponsring. Tyvärr har domstolsutslag på området
negativt påverkat en fortsatt utveckling av samarbetet mellan våra
kulturinstitutioner och näringslivet. Genom annorlunda synsätt och perspektiv
kan den nya tidens entreprenörer bidra till att nya spännande samarbetsformer
med kulturen skapas. Det handlar inte om en grundfinansiering utan om ett
stöd som båda parter upplever som positivt. Den bör snarare vara ett
komplement för utvecklingen av svenskt kulturliv, vilket i första hand
kommer publiken till godo.
Mot denna bakgrund har vi i motion 2003/04:Sk290 (m) yrkandena 1 och 2
föreslagit en utvidgad avdragsrätt för kultursponsring. Skatteutskottet
har tyvärr avstyrkt förslagen i sitt betänkande 2003/04:SkU21.
10. Sponsring (punkt 25) (fp)
Lennart Kollmats (fp) och Cecilia Wikström (fp) anför:
I motion 2003/04:Kr327 (fp) yrkande 8 har Folkpartiet liberalerna framhållit
att rättsläget är osäkert när det gäller sponsring av kultur. Det behövs
tydliga regler så att ett företag i förväg kan avgöra vilken kostnad
sponsringen kommer att medföra. Annars kommer företagen att i stället satsa
på marknadsföringsåtgärder som garanterat är avdragsgilla - t.ex. inom
sportens värld. I motionen påpekas också att andra länder är mer generösa
mot kultursponsring. Folkpartiet föreslår i motionen att skatteavdrag
skall medges till hundra procent vid kultursponsring och att detta även
skall gälla all sponsring som bara ger indirekta motprestationer (t.ex.
att sponsorn får rätt att dra nytta av en kulturinstitutions image).
Skatteutskottet, som behandlat motionsförslaget, har tyvärr avstyrkt det
i sitt betänkande 2003/04:SkU21.
11. Sponsring (punkt 25) (kd)
Gunilla Tjernberg (kd) anför:
I Kristdemokraternas motion 2003/04:Kr391 (kd) yrkande 5 framhålls att
kulturpolitiken måste främja alla samhällets delar att ta aktiv del i det
svenska kulturlivet genom att skapa möjligheter för ett ömsesidigt utbyte
mellan kulturskapare och samhällets aktörer. Genom ett samarbete med det
privata näringslivet kan kulturen nå ut till nya grupper och näringslivet
får en möjlighet att ta ett visst samhällsansvar. Därför måste möjligheterna
för privata aktörer att ta ett ekonomiskt ansvar för kulturen förbättras.
Ett långsiktigt samarbete mellan kultur och näringsliv bör bygga på
respekt och inte inskränka den konstnärliga friheten. Den privata finansieringen
via sponsring skall vara ett komplement, inte en ersättning för statliga
insatser.
Skatteutskottet, som behandlat motionsförslaget, har tyvärr avstyrkt det
i sitt betänkande 2003/04:SkU21.
12. Sponsring (punkt 25) (c)
Birgitta Sellén (c) anför:
I Centerpartiets motion 2003/04:Kr326 (c) yrkande 4 framhålls att
kultursponsring kan vara ett sätt för konst, kultur och näringsliv att
interagera
och samverka med varandra. Tyvärr begränsas företagens möjlighet att
sponsra kulturverksamhet på grund av skattereglerna för sponsorskap. För
att sponsring skall vara avdragsgill för företag och organisationer måste
den sponsrade verksamheten komma med en motprestation som motsvarar
sponsorbidraget eller också skall ett tydligt samband med mottagarens
verksamhet finnas. Centerpartiet anser att kultursponsring bör främjas,
vilket innebär att reglerna för sponsorskap bör ses över och därmed
underlätta företagens möjlighet att sponsra kulturverksamhet.
Skatteutskottet, som behandlat motionsförslaget, har tyvärr avstyrkt det
i sitt betänkande 2003/04:SkU21.
13. Centrumbildningar (punkt 28) (v)
Peter Pedersen (v) och Rossana Dinamarca (v) anför:
Vi anser att centrumbildningarna fyller en viktig och mångfasetterad roll
för det icke-institutionsbundna kulturlivet och de fria teater- och
dansgrupperna. De borde också kunna bidra till att alla delar av Sverige
får tillgång till ett kulturutbud av hög kvalitet genom att de för vidare
statliga medel till lokalt förankrade kulturverksamheter. Vi har dock
avstått från att yrka bifall till motion 2002/03:Kr373 (v) yrkande 7 mot
bakgrund av att Statens kulturråd beslutar om fördelningen av medel till
centrumbildningarna.
14. Tjänster som länskonstnärer (punkt 29) (v)
Peter Pedersen (v) och Rossana Dinamarca (v) anför:
Vi har avstått från att yrka bifall till förslaget i motion 2002/03:Kr373
(v) yrkande 9 om att inrätta tjänster i alla län som länskonstnär inom
teater- och dansområdet mot bakgrund av att staten inte kan ålägga
landstingen att inrätta tjänsterna. Statligt bidrag kan lämnas till sådana
tjänster som huvudmännen inrättar. Vi kommer att arbeta för att staten
under kommande år skall stimulera regioner och landsting att ta initiativ
till nya sådana tjänster.
15. Barnkultur, mångkultur och kultur som drivkraft för regional utveckling
m.m. (punkterna 3, 12 och 15-18) (fp)
Lennart Kollmats (fp) och Cecilia Wikström (fp) anför:
Vi vill i korthet påminna om att Folkpartiet liberalerna tagit upp flera
av de frågor som behandlas i detta betänkande i sin budgetmotion
2003/04:Kr327 (fp) avseende år 2004. Riksdagen avslog tyvärr förslagen (bet.
2003/04:KrU1).
Vi föreslog bl.a. att riksdagen skulle avslå regeringens förslag att satsa
18 miljoner kronor på fri entré till tre av de centrala museerna och att
dessa medel i stället skulle användas till fri entré för barn och ungdomar
vid samtliga centrala museer som är statliga myndigheter.
Vi vill också påminna om att Folkpartiet liberalerna under en följd av år
föreslagit riksdagen att anvisa medel under ett nytt anslag för att stärka
sådan verksamhet som innebär möten mellan olika kulturer. Vi föreslog att
riksdagen skulle anvisa 4 miljoner kronor för år 2004 till sådan mångkulturell
verksamhet, därav 1 miljon kronor till minoritetsgruppers arkiv och 3
miljoner kronor för utveckling av kulturpolitiken för invandrare och
minoriteter.
Slutligen föreslog Folkpartiet liberalerna en ökning med 30 miljoner kronor
av medlen till länsmusiken och de regionala teatrarna och med 16,5 miljoner
kronor till de regionala museerna.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2002
2002/03:Sf336 av Gudrun Schyman m.fl. (v):
37. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om mångkulturkonsulenternas uppgift att ta till vara invandrade
kvinnors kulturella kapacitet och erfarenheter.
38. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om regionalt kulturarbete.
2002/03:Kr237 av Ana Maria Narti (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en långsiktig planering för rationell investering i kulturen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förberedelser för bildandet av nya och starka fristående
kulturfonder.
2002/03:Kr280 av Agneta Ringman och Anita Jönsson (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om kulturens roll i demokratiarbetet.
2002/03:Kr286 av Gudrun Schyman m.fl. (v):
Riksdagen begär att regeringen tillsätter en parlamentarisk kommitté som
skall utreda och lägga fram förslag beträffande barnkulturens ställning
i landet i enlighet med vad som anförs i motionen.
2002/03:Kr299 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Susanne Eberstein
(båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om kultur som tillväxtfaktor.
2002/03:Kr336 av Birgitta Sellén m.fl. (c):
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att tillsätta en parlamentarisk utredning för att se
över barnkulturens villkor.
2002/03:Kr339 av Anders Bengtsson m.fl. (s, fp, v, c, mp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att verka för att prioritera statliga kulturanslag till de
kulturaktiviteter som syftar till att påverka attityder till och motverka
fördomar mot HBT-personer.
2002/03:Kr340 av Tasso Stafilidis (v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utreda förekomsten av diskriminering i det svenska kulturlivet
och att ta fram klara mångfaldskriterier och villkor gällande det statliga
stödet till kulturinstitutioner.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Statens kulturråd skall ha tillsynsansvar för att de
kulturinstitutioner som uppbär statligt stöd inte diskriminerar personer
utifrån kön, sexuell läggning, etnicitet eller funktionshinder.
2002/03:Kr341 av Eva Arvidsson och Agneta Ringman (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om en ökad samverkan mellan institutioner, myndigheter, ideella föreningar,
bostadsbolag m.fl. för att utveckla och fördjupa integrationsarbetet.
2002/03:Kr371 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kulturens inverkan på hälsan.
2002/03:Kr372 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Stiftelsen Framtidens kultur.
25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ett program för hur kultur kan användas i
exportsyfte.
2002/03:Kr373 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om riktlinjer för kultursponsring.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om centrumbildningar.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om teater och dans i skolan.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om länskonstnärer/konsulenter.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om mångkultur och språkliga minoriteter.
2002/03:N343 av Birgitta Sellén m.fl. (c):
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utveckla kunskaps- och kulturfästen i Norrland.
2002/03:N345 av Maud Olofsson m.fl. (c):
25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att en kulturpolitisk strategi med ett underifrånperspektiv
bör utvecklas som en del av den regionala och lokala utvecklingen.
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003
2003/04:So504 av Marita Aronson m.fl. (fp):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om åtgärder för en kreativ kulturpolitik för barn.
2003/04:So569 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en handlingsplan för stöd till funktionshindrade
konstnärer.
2003/04:So626 av Eva Arvidsson och Cinnika Beiming (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om konstens och kulturens betydelse för hälsan.
2003/04:Kr209 av Kent Olsson m.fl. (m):
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om funktionshindrade och kulturen.
2003/04:Kr233 av Agneta Ringman och Anita Jönsson (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att utveckla arbetet med publikråd och referensgrupper.
2003/04:Kr234 av Agneta Ringman och Hillevi Larsson (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om kultur i arbetslivet.
2003/04:Kr241 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Susanne Eberstein
(båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om kultur som tillväxtfaktor.
2003/04:Kr262 av Ulrik Lindgren (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att prioritera de regionala kulturinstitutionerna.
2003/04:Kr276 av Peter Pedersen m.fl. (v):
Riksdagen begär att regeringen utvärderar det rådande pris- och
löneomräkningssystemet inom kultursektorn och dessutom överväger om pris- och
löneomräkning skall omfatta fler anslag inom sektorn.
2003/04:Kr279 av Anita Brodén m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en fördelning av kultursatsningarna så att en större del tillfaller
Västsverige.
2003/04:Kr284 av Birgitta Sellén m.fl. (c):
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att regeringen bör tillsätta en parlamentarisk utredning
för att se över hur barnkulturens villkor säkerställs.
2003/04:Kr286 av Anders Bengtsson m.fl. (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om HBT-kompetens hos anslagsgivande myndigheter och institutioner
på kulturområdet.
2003/04:Kr289 av Håkan Larsson och Birgitta Carlsson (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om finansieringen av det sydsamiska kulturcentret Gaaltije i
Östersund.
2003/04:Kr292 av Peter Pedersen m.fl. (v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att planering, genomförande och uppföljning av Mångkulturens år
2006 skall ske i nära samverkan med konstnärer, organisationer, arrangörer
och institutioner.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att planeringen av mångkulturåret skall påbörjas under
2004.
2003/04:Kr325 av Börje Vestlund (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om anpassning av kulturlokaler för människor med dolda handikapp.
2003/04:Kr326 av Birgitta Sellén m.fl. (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om ett utökat uppdrag till Kulturrådet att även arbeta
med utvecklingsarbete.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om en utredning för att belysa det statligt stödda
kulturstödet.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att kultur inom vården bör uppmuntras och stödjas.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om ett förbättrat integrationsarbete inom kulturområdet.
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att tydliggöra Riksteaterns, Riksutställningars och
Rikskonserters uppdrag när det gäller besök och produktion för små
spelplatser runt om i hela Sverige.
40. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att ett tydligare genusperspektiv införlivas och
praktiseras i samtliga kulturinstitutioner.
2003/04:Kr327 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kulturen som tillväxtfaktor.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Stiftelsen framtidens kultur.
2003/04:Kr353 av Ulf Holm m.fl. (mp, fp, v, c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om HBT-kompetens hos anslagsgivande myndigheter och
institutioner på kulturområdet.
2003/04:Kr354 av Berit Högman (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om barnkulturen i Sverige.
2003/04:Kr358 av Marie Nordén (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om Gaaltije - Sydsamiskt kulturcentrum.
2003/04:Kr365 av Marianne Carlström m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om ett inrättande av en barn- och ungdomsteaterakademi i Göteborg.
2003/04:Kr389 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kulturens finansiella förutsättningar i Västsverige.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en barnakademi i Västsverige.
2003/04:Kr390 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):
1. Riksdagen begär att regeringen återkommer med information om
grunderna för beräkningen av pris- och löneuppräkningen inom kultursektorn.
2003/04:Kr391 av Alf Svensson m.fl. (kd):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om de problem budgetprocessen skapar för kulturinstitutionerna.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en utredning av de funktionshindrades delaktighet i kulturlivet.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kulturens inverkan på hälsan.
2003/04:N328 av Maud Olofsson m.fl. (c):
34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en decentralisering av kulturpolitiken.
2003/04:N332 av Chatrine Pålsson (kd):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om Kalmar läns kulturvärden.
Bilaga 2
PM om tillgång till litteratur för personer med läshandikapp
En uppföljning av övergången till digitala talböcker