Kulturutskottets betänkande
2003/04:KRU5
Folkbildning
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet motioner som
väckts vid 2001/02, 2002/03 och 2003/04 års
riksmöten.
Motionerna gäller Folkbildningsrådets roll och
frågan om en uppdelning av folkbildningsanslaget på
särskilda anslag för folkhögskolor respektive
studieförbund. I några motioner tas upp frågor som
gäller bevarande av folkbildningens oberoende
ställning och särart. Folkbildningens ekonomiska
situation tas upp i andra motioner, som bl.a. rör
kommunernas och landstingens minskande bidrag.
Frågor om bidragsfördelning och inrättande av
utbildning inom folkbildningen berörs i motioner om
punktskriftsutbildning, teckenspråksutbildning,
utbildning av teckenspråkstolkar, kvalificerad
musikutbildning, kompletterande svenskundervisning
för invandrare och värnande av de nationella
minoriteternas kultur och språk inom folkbildningen.
En rad motioner behandlar frågor om samordningen och
finansieringen av amatörkulturorganisationernas och
studieförbundens verksamhet.
Samliga motionsyrkanden avstyrks av utskottet.
I betänkandet finns sex reservationer och fyra
särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Folkbildningsrådets roll och uppdelning av
folkbildningsanslaget
1. Folkbildningsrådets roll och uppdelning
av folkbildningsanslaget
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr236
yrkande 4 i denna del och 2003/04:Kr209 yrkande 4
i denna del.
Reservation 1 (m)
Folkbildningens oberoende, särart m.m.
2. Folkbildningens oberoende, särart m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub29
yrkandena 1 och 3, 2001/02:
Ub30 yrkande 13 och 2003/04:Kr329 yrkande 1.
Folkbildningens ekonomiska situation
3. Statens, landstingens och kommunernas
ansvar för finansieringen av
folkbildningen
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr233 och
2003/04:Kr273.
4. Konsekvenser av kommuners minskade eller
slopade bidrag till folkbildningen
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr336
yrkande 15 och 2003/04:
Kr326 yrkande 14.
5. Folkhögskolors och studieförbunds behov
av resursförstärkning
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr283
yrkande 1, 2003/04:Kr326 yrkande 19 och
2003/04:Kr330 yrkande 1.
Reservation 2 (c)
Utbildningsutbud inom folkbildningen
6. Bidrag till punktskriftsutbildning vid
folkhögskola
Riksdagen avslår motion 2002/03:K334 yrkande 1.
7. Utbildning till teckenspråkstolk
Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub366.
8. Stödet till teckenspråksutbildning
Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr346.
9. Kvalificerad musikutbildning vid
folkhögskola
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr364.
10. Kompletterande svenskundervisning för
invandrare
Riksdagen avslår motion 2002/03:A271 yrkande 2.
11. Minoritetsspråk och minoriteters kultur
inom folkbildningen
Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr326 yrkande
18.
Reservation 3 (fp, c)
Studieförbunden och amatörkulturens
organisationer
12. Samordning av statligt bidrag till
studieförbunds och
amatörkulturorganisationers verksamhet
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr236
yrkandena 4 i denna del och 5, 2002/03:Kr366
yrkande 3, 2003/04:Kr209 yrkandena 4 i denna del
och 5, 2003/04:Kr274 och 2003/04:Kr329 yrkande 9.
Reservation 4 (m)
Reservation 5 (kd)
13. Ett särskilt anslag till
amatörkulturorganisationernas verksamhet
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr336
yrkande 14, 2003/04:Kr287 och 2003/04:Kr326
yrkandena 20 och 21.
Reservation 6 (c)
14. Statligt bidrag till Amatörkulturens
samrådsgrupp
Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr288 yrkandena
1 och 2.
Stockholm den 12 februari 2004
På kulturutskottets vägnar
Lennart Kollmats
Följande ledamöter har deltagit i beslutet:
Lennart Kollmats (fp), Annika Nilsson (s), Lars
Wegendal (s), Kent Olsson (m), Eva Arvidsson (s),
Paavo Vallius (s), Peter Pedersen (v), Nikos
Papadopoulos (s), Lena Adelsohn Liljeroth (m),
Birgitta Sellén (c), Göran Persson i Simrishamn
(s), Anna Lindgren (m), Gunilla Carlsson i
Hisings Backa (s), Rossana Dinamarca (v), Matilda
Ernkrans (s), Hans Backman (fp) och Helena Höij
(kd).
Bakgrund
Våren 1991 beslutade riksdagen efter förslag i 1991
års folkbildningsproposition (prop. 1990/91:82, bet.
1990/91:UbU18, rskr. 1990/91:358) om nya
bestämmelser för statsbidragen till folkbildningen,
dvs. till studieförbund och folkhögskolor. Detta
innebar en markant ändrad ansvarsfördelning mellan
staten och folkbildningen, där staten endast
fastställer syften med bidragsgivningen och
folkbildningens anordnare själva lägger fast målen
för verksamheten. Dessa syften kompletterades efter
förslag i 1998 års folkbildningsproposition (prop.
1997/98:115, bet. 1997/98:KrU17, rskr. 1997/98:258).
Denna ansvarsfördelning ger folkbildningen ett
långtgående mandat att själv avgöra hur statens
bidrag skall användas och fastställa kriterier för
fördelningen av statsbidraget mellan folkbildningens
olika aktörer.
Enligt 2 § förordningen (1991:977, 2 § ändrad
genom 1998:973) om statsbidrag till folkbildningen
skall statens stöd till folkbildningen ha till syfte
att
1. främja en verksamhet som gör det möjligt för
kvinnor och män att påverka sin livssituation och
som skapar engagemang för att delta i
samhällsutvecklingen,
2. stärka och utveckla demokratin och
3. bredda kulturintresset i samhället, öka
delaktigheten i kulturlivet samt främja
kulturupplevelser och eget skapande.
Vidare skall verksamhet som syftar till att utjämna
utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i
samhället prioriteras liksom verksamhet som riktar
sig till utbildningsmässigt, socialt och kulturellt
missgynnade personer. Personer med utländsk
bakgrund, deltagare med funktionshinder och
arbetslösa utgör särskilt viktiga målgrupper för
statens stöd.
Utgångspunkten för regeringsförslagen år 1991 och
1998 var att stödet till folkbildningen skall syfta
till att bevara och utveckla folkbildningens
egenvärde, nämligen friheten, frivilligheten,
idéstyrningen och självständigheten (prop.
1997/98:115 s. 5-6).
Enligt 1 och 3 §§ statsbidragsförordningen skall
frågor om statsbidrag till folkhögskolor och
studieförbund prövas av Folkbildningsrådet (FBR, den
ideella förening som bildats för ändamålet av
Folkbildningsförbundet, Landstingsförbundet och
Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, RIO).
Rådet fastställer kriterierna för
statsbidragsfördelningen. Efter en rapport år 1999
från Riksrevisionsverket (RRV-rapport 1999:44
Folkbildning - styrning och kontroll) ändrade FBR
bidragskriterierna för studieförbunden.
Den ordning med målstyrning och ändrad
ansvarsfördelning mellan staten och folkbildningen i
fråga om statsbidraget, som infördes genom 1991 års
riksdagsbeslut, förutsatte att den statligt stödda
verksamheten skulle utvärderas av både staten och
folkbildningen själv. Enligt 3 § förordningen om
statsbidrag till folkbildningen skall
Folkbildningsrådet kontinuerligt följa upp och
utvärdera verksamheten i förhållande till syftena
med statsbidraget och de villkor för statsbidrag som
föreskrivits.
Vid 1997/98 års riksmöte tog regeringen - utan att
lägga fram några förslag för riksdagen - i
folkbildningspropositionen (prop. 1997/98:115 s.
32-45) upp några centrala områden där
folkbildningsarbetet enligt regeringens bedömning
skulle kunna få stor betydelse för
samhällsutvecklingen. Till dessa områden hörde en
satsning på kultur och bildning i bred bemärkelse
inklusive naturvetenskap och teknik. Vidare ansåg
regeringen att folkbildningen borde spela en viktig
roll för att förverkliga kulturpolitiken bl.a. genom
att den når ut till orter som saknar andra
kulturinstitutioner och till grupper som inte får
del av samhällets övriga kulturutbud och att den är
en mötesplats mellan kulturarbetare och amatörer.
Folkbildningen borde enligt regeringens mening
fortsätta sina ansträngningar för att undanröja
studiehinder och tillgodose utbildningsbehov för
människor med funktionshinder. Folkbildningen borde
också ta på sig viktiga uppgifter på IT-området.
Vidare ansåg regeringen att folkbildningen borde
fortsätta sina ansträngningar, särskilt i
storstädernas ytterområden, att genom kultur- och
bildningsarbete underlätta en integration mellan
invandrare och svenskar. Slutligen borde
folkbildningen enligt regeringens uppfattning
fortsätta sina ansträngningar att bidra till
kunskapsutveckling hos alla medborgare kring frågor
om en ekologiskt hållbar samhällsutveckling.
Regeringens årliga resultatredovisning och
resultatbedömning avseende folkbildningen återfinns
i budgetpropositionen under utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning (senast i prop.
2003/04:1 utg.omr. 16 s. 102-103 och 106).
Utredningar m.m.
Riksdagens beslut år 1998 om bl.a. komplettering av
syftena med statsbidraget föregicks av en
utvärdering genom en särskild statlig utredning
(benämnd SUFO). Utredningen avgav ett antal
delbetänkanden inom olika områden, Folkbildning och
vuxenstudier (SOU 1995:141), Cirkelsamhället (SOU
1996:47), Värden i folkhögskolevärlden (SOU
1996:75), Kunskapssyn och samhällsnytta i
hantverkscirklar och hantverksutövande (SOU
1996:122) och Folkbildningens institutioner (SOU
1996:127), samt ett slutbetänkande, Folkbildningen -
en utvärdering (SOU 1996:159).
Riksrevisionsverket (RRV) lämnade på regeringens
uppdrag år 1999 en rapport (RRV-rapport 1999:44
Folkbildning - styrning och kontroll) om
folkbildningen. RRV pekade bl.a. på
Folkbildningsrådets dubbla roller att dels bevaka
statens intressen, dels bevaka de egna medlemmarnas
intressen. RRV framhöll att styrningen kunde vara
olika på olika nivåer inom folkbildningen. RRV
anförde också att rådets bidragskriterier i hög grad
var inriktade på kvantitet i stället för kvalitet.
År 2001 tillkallade regeringen en särskild
utredare för att genomföra den andra statliga
utvärderingen av folkbildningen efter reformen år
1991, benämnd SUFO 2 (dir. 2001:74). Utredaren har
hittills avgivit utvärderingsrapporter i fyra
delbetänkanden, nämligen Folkbildningens särart?
Offentlighet, forskning och folkbildares
självförståelse (SOU 2003:94), Folkbildning och
integration. Utsatt folkbildning. Folkbildning och
funktionshinder (SOU 2003:108), Deltagares
upplevelse av folkbildningen. Det här borde alla få
pröva. Existens och folkbildning (SOU 2003:112) och
Fyra rapporter om folkbildning. Folkbildningsrådets
myndighetsroll. Särdrag kostar. Folkbildningen och
kulturen. Vem "styr" folkbildningen? (SOU 2003:125).
Ytterligare ett delbetänkande med sex rapporter
kommer att publiceras. Utredaren skall redovisa
resultaten av sitt arbete i en samlad bedömning den
15 mars 2004.
Ytterligare en utredare har tillkallats för att -
som ett komplement till den statliga utredningen
SUFO 2 - belysa folkbildningen ur icke-deltagarens
perspektiv (dir. 2003:6). Utredaren skall
åskådliggöra vilka grupper som inte deltar i
folkbildningen och pröva i vilken utsträckning det
finns önskemål som folkbildningen skulle kunna
tillgodose. Uppdraget skall redovisas den 15 april
2004.
Folkbildningsrådet (FBR) har fått regeringens
uppdrag att tillsammans med berörda aktörer och med
stor öppenhet utarbeta ett samlat dokument om
folkbildningens framtida roll och uppgifter.
Rapporter från rådslag, konferenser och seminarier
har sänts in till FBR, som sammanställt dem. Efter
remiss av sammanställningen skall FBR överlämna sitt
dokument till regeringen i mars 2004.
Företrädare för Riksrevisionen har den 27 januari
2004 informerat utskottet om sin verksamhet och
planering. Bland de ärenden som kommer att behandlas
under våren 2004 finns ett om regeringens styrning,
kontroll och uppföljning när det gäller
bidragsgivningen till folkbildningen och idrotten,
där de som har myndighetsuppdraget att fördela
medlen är de ideella organisationerna
Folkbildningsrådet och Riksidrottsförbundet.
2003/04
KrU5
Utskottets överväganden
Folkbildningsrådets roll och uppdelning av
folkbildningsanslaget
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslag om
Folkbildningsrådets roll och uppdelning av
folkbildningsanslaget, jämför reservation 1
(m).
Motionerna
I motionerna 2002/03:Kr236 (m) yrkande 4 i denna del
och 2003/04:Kr209 (m) yrkande 4 i denna del anförs
att det blir alltmer irrelevant att ha ett gemensamt
anslag för bidrag till folkhögskolorna och
studieförbunden. När detta samband är upphävt bör
statens uppdrag till Folkbildningsrådet att fördela
statsbidragen till folkhögskolorna och
studieförbunden avskaffas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har under flera år behandlat
motionsyrkanden om att föra över statsbidraget till
folkhögskolorna till utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning och bibehålla bidraget till
studieförbunden under ett folkbildningsanslag inom
utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och
fritid (senast i bet. 2003/04:KrU1 s. 105-106). På
utskottets förslag har riksdagen avslagit förslagen.
Utskottet avstyrker i enlighet med sitt tidigare
ställningstagande de nu aktuella yrkandena om
delning av folkbildningsanslaget och avstyrker även
förslaget att Folkbildningsrådet inte längre skall
fördela medlen till folkhögskolorna och
studieförbunden.
Utskottet påminner om att den pågående
utvärderingen inom SUFO 2 kommer att beröra frågor
om Folkbildningsrådets dubbla roller som
myndighetsutövare och intresseföreträdare.
Utvärderingen skall belysa om och i så fall hur
detta påverkat rådets myndighetsutövande roll och
funktion. Utvärderaren skall redovisa en samlad
bedömning av de genomförda utvärderingarna den 15
mars 2004. Vid samma tid kommer också
folkbildningens egen rapport om folkbildningens
framtid, grundad på diskussioner i olika former på
central, regional och lokal nivå, att överlämnas
till regeringen.
Riksdagen bör med hänvisning till det anförda
avslå motionerna 2002/03:Kr236 (m) yrkande 4 i denna
del och 2003/04:Kr209 (m) yrkande 4 i denna del.
Folkbildningens oberoende, särart m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslag om
folkbildningens oberoende, särart m.m.
Motionerna
I motionerna 2001/02:Ub29 (fp) yrkandena 1 och 3,
2001/02:Ub30 (fp) yrkande 13 och 2003/04:Kr329 (kd)
yrkande 1 föreslås att riksdagen skall göra
tillkännagivanden för regeringen om folkbildningens
mål, oberoende och särart. Det framhålls i den
förstnämnda motionen att folkbildningens praktiska
verksamhet och genuina folkbildaruppdrag bör kunna
hävdas och stärkas. Stödet till folkbildningen bör
få en sådan utformning att folkhögskolornas särart i
fråga om pedagogik, storleken på deltagargrupperna
och framför allt internatboendet bör uppmuntras och
stärkas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inledningsvis redovisat hur riksdagens
beslut år 1991 påverkade ansvarsfördelningen mellan
staten och folkbildningen när det gäller det
statliga stödet. Staten fastställer syftena med
bidraget, medan folkbildningens anordnare själva
lägger fast målen för verksamheten.
I direktiven för utvärderingen inom SUFO 2
redovisas vissa förändringar av folkbildningens
verksamhet under åren efter 1991. Sedan det övriga
skolväsendet närmat sig folkbildningens arbetssätt
m.m. togs restriktionen för folkbildningen bort, som
innebar att folkbildningen tydligt skulle skilja sig
från utbildningen inom det offentliga skolväsendet
och högskolan. Folkbildningen skulle därefter själv
ansvara för att den statsbidragsstödda utbildningen
präglas av folkbildningens kännetecken. Vidare
redovisas att folkbildningen fått särskilda medel av
arbetsmarknadspolitiska skäl och att den externt
finansierade utbildningen ökat. Mot denna bakgrund
skall utvärderingen belysa om och i så fall på
vilket sätt den externt finansierade verksamheten
påverkat den ideologiska kärnan inom folkbildningen
i dess strävan att vara opåverkad av kommersiella
intressen.
På utvärderarens uppdrag har flera särskilda
utvärderingsrapporter utarbetats, bl.a. tre samlade
i betänkandet Folkbildningens särart? Offentlighet,
forskning och folkbildares självförståelse (SOU
2003:94). Författarna framhåller att de tre
rapporterna i betänkandet alla är självständiga
belysningar av särartsbegreppets innebörder och
möjliga tolkningar. Det gemensamma syftet har varit
att föra diskussionen om svensk folkbildning vidare
genom att söka problematisera begreppet särart.
Betänkandet kommer att ingå i underlaget för den
samlade bedömning som utvärderaren skall redovisa
den 15 mars 2004.
Folkbildningsrådet har sänt ut på remiss en
sammanställning av de rapporter som kommit in från
folkbildningens projekt Framsyn. Ett av de teman som
redovisas i sammanställningen avser folkbildningens
former och särart. Folkbildningsrådet överlämnar
sitt samlade dokument till regeringen i mars 2004.
Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motionerna 2001/02:Ub29 (fp) yrkandena 1
och 3, 2001/02:Ub30 (fp) yrkande 13 och
2003/04:Kr329 (kd) yrkande 1.
Folkbildningens ekonomiska situation
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslag om
- statens, landstingens och kommunernas
ansvar för finansieringen av folkbildningen,
- konsekvenser av kommuners slopande av
bidrag till folkbildningen och
- folkhögskolors och studieförbunds behov av
resursförstärkning, jämför reservation 2
(c).
Motionerna
Frågor som rör folkbildningens ekonomiska situation
tas upp i sex motioner. Flera av dem utgår från det
förhållandet att kommunernas och landstingens bidrag
minskat under senare år.
Enligt motion 2002/03:Kr233 (s) bör riksdagen
uttala att det behövs en bättre samverkan mellan
staten, landstingen och kommunerna. Staten bör vara
mera aktiv i sin kommunikation med
Landstingsförbundet och Kommunförbundet, när det
gäller syftet med stödet till folkbildningen.
Även i motion 2003/04:Kr273 (v) tas frågan om
statens kommunikation med kommunerna och landstingen
upp. Motionärerna påminner om att regeringen i
budgetpropositionen för år 2000 uttalade att
folkbildningen är ett nationellt ansvar för såväl
staten som kommuner och landsting och att en
fungerande folkbildning är en förutsättning för att
medborgare oavsett bostadsort skall få en höjd
bildningsnivå och därigenom skapa förutsättningar
för framsteg och utveckling i hela landet.
Folkbildningspropositionerna åren 1991 och 1998
utgick från att även kommuner och landsting har ett
ansvar för finansieringen av folkbildningen.
Motionärerna påpekar att kommuner och landsting
under 1990-talet har minskat sina bidrag. De
föreslår att regeringen skall tillsätta en
arbetsgrupp med representanter för alla berörda
parter med syfte att få till stånd en dialog med
kommuner och landsting om hur det nationella
ansvaret för folkbildningen skall tas och fördelas.
I motionerna 2002/03:Kr336 (c) yrkande 15 och
2003/04:Kr326 (c) yrkande 14 begärs att ett utökat
uppdrag skall lämnas till SUFO 2. Detta uppdrag
skall gälla vilka konsekvenserna blir för kommuners
folkbildning, när deras grannkommuner drar ned eller
slopar sina bidrag och deltagare söker sig över
kommungränserna.
Statens och landstingens bidrag till
folkhögskolorna har enligt motion 2003/04:Kr326 (c)
inte följt kostnads- och löneutvecklingen.
Folkhögskolornas svårigheter att finansiera sin
verksamhet påtalas även i motion 2003/04:Kr283 (fp).
I motionerna anförs att behoven av socialt stöd hos
eleverna ökar. Folkhögskolorna arbetar i ökande
utsträckning med deltagare från de prioriterade
målgrupperna korttidsutbildade, invandrare och
funktionshindrade. Om folkhögskolorna inte har
resurser för att kunna möta de studerandes behov och
krav kan de inte längre bedriva ett kvalitativt gott
folkbildningsarbete. Enligt motion 2003/04:Kr283
(fp) yrkande 1 bör ett snabbt beslut om olika
åtgärder därför tas när pågående utredningar
avslutats. I motion 2003/04:Kr326 (c) yrkande 19
begärs att folkhögskolornas verksamhet, mot den i
motionen redovisade bakgrunden, måste prioriteras
ekonomiskt.
I motion 2003/04:Kr330 (fp) exemplifieras
folkbildningens betydelse för demokratin, för dem
som inte fått en gedigen gymnasie- eller
högskoleutbildning och för dem som är arbetslösa.
Vidare framhåller motionärerna folkbildningens
förmåga att erbjuda mötesplatser i det
multikulturella samhället. Mot denna bakgrund
föreslår motionärerna att riksdagen skall
tillkännage för regeringen vikten av förbättrade
ekonomiska villkor för folkhögskolorna och
studieförbunden (yrkande 1).
Utskottets ställningstagande
I direktiven för folkbildningsutvärderingen SUFO 2
konstaterade regeringen att bidragen till
folkbildningen från kommuner och landsting har
minskat kraftigt under 1990-talet och att
Folkbildningsrådets rapport i frågan visat att fyra
kommuner inte lämnade några bidrag till
studieförbunden. En utveckling där fler kommuner
inte lämnar bidrag kan leda till brist på lokal
verksamhet och svårighet att bibehålla ett lokalt
nätverk, vilket enligt regeringens uppfattning kan
få allvarliga konsekvenser. Regeringen framhåller
dock att staten varken kan eller bör ersätta detta
bortfall av bidrag från kommuner och landsting.
Utvärderingen inom SUFO 2 bör belysa konsekvenserna
av denna utveckling för folkbildningens möjligheter
att nå sina mål.
I det senaste delbetänkandet från SUFO 2, nämligen
Fyra rapporter om folkbildning (SOU 2003:125), ingår
en rapport benämnd Särdrag kostar - en studie om
folkhögskolornas ekonomiska förhållanden. Även en
rapport om studieförbundens ekonomi kommer att
sammanställas.
Både slutbetänkandet från SUFO 2 och
Folkbildningsrådets rapport om folkbildningens
framtida roll och uppgifter lämnas till regeringen i
mars 2004.
Utskottet, som delar motionärernas syn på behovet
av dialog mellan dem som bidrar till att finansiera
folkbildningen, anser att det är nödvändigt att
avvakta resultatet från remissen av det kommande
slutbetänkandet från SUFO 2, innan frågan om hur
statens, landstingens och kommunernas finansiering
av folkbildningen diskuteras. Riksdagen får
tillfälle att ta del av regeringens
ställningstaganden i frågan när en proposition
senare framläggs.
Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet
bifall till motionerna 2002/03:Kr233 (s) och
2003/04:Kr273 (v) om samverkan mellan staten,
landstingen och kommunerna, när det gäller
folkbildningens finansiering.
Som utskottet redovisat har SUFO 2 ett uppdrag när
det gäller finansieringen av folkbildningen och
konsekvenserna av de minskade bidragen från
landsting och kommuner för folkbildningens
möjligheter att nå sina mål för verksamheten.
Eftersom resultaten av utvärderingen skall läggas
fram redan i mars är det inte realistiskt att begära
en komplettering av uppdraget. Utskottet utgår från
att många aspekter på de minskade bidragen kommer
att lämnas i en bred remiss av slutbetänkandet.
Utskottet förutsätter att regeringen med
utgångspunkt i utvärderingen, remissvaren och
Folkbildningsrådets kommande rapport överväger om
det behövs några särskilda undersökningar av
delfrågor som inte blivit tillräckligt belysta. Med
hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motionerna 2002/03:Kr336 (c) yrkande 15 och
2003/04:Kr326 (c) yrkande 14.
Utskottet anser att riksdagen inte bör uttala sig om
de framtida resursbehoven hos folkhögskolor och
studieförbund, eftersom resultaten ännu inte
redovisats från den statliga utvärderingen och från
folkbildningens arbete med framtidsfrågorna.
Ställningstaganden till den årliga statliga
bidragsgivningen får göras i det ordinarie
budgetarbetet. Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet motionerna 2003/04:Kr283 (fp)
yrkande 1, 2003/04:Kr326 (c) yrkande 19 och
2003/04:Kr330 (fp) yrkande 1.
Utbildningsutbud inom folkbildningen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslag om
- bidrag till punktskriftsutbildning vid
folkhögskola,
- utbildning till teckenspråkstolk,
- stödet till teckenspråksutbildning,
- kvalificerad musikutbildning vid
folkhögskola,
- kompletterande svenskundervisning för
invandrare och
- minoritetsspråk och minoriteters kultur
inom folkbildningen, jämför reservation 3
(fp, c).
Motionerna
I motion 2002/03:K334 (m) yrkande 1 hemställs att
riksdagen skall tillkännage för regeringen att det
behövs ett permanent statsbidrag till den
punktskriftsutbildning som bedrivs vid Dalarö
folkhögskola. Utbildningen avser dem som blivit
synskadade vid vuxen ålder. Utbildningen har
bedrivits med ett treårigt bidrag från Allmänna
arvsfonden åren 2001-2003. Motionären framhåller att
om de som blivit synskadade vid vuxen ålder inte får
tillgång till punktskriftsutbildning blir de
funktionella analfabeter.
Enligt motion 2002/03:Ub366 (m) måste utbildningen
för teckenspråkstolkar byggas ut för att
hörselskadade skall kunna påbörja och genomföra
högre studier som de antagits till. Motionärerna
anför att om de på grund av brist på tolkar inte kan
påbörja studierna, måste detta betraktas som sådan
diskriminering av funktionshindrade som behandlas i
högskolelagen (1992:1434).
Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) vid
Stockholms universitet fördelar ett särskilt stöd,
utöver ordinarie folkbildningsbidrag, till
folkhögskoleförlagd teckenspråksutbildning,
tolkutbildning för döva, dövblinda och vuxendöva
samt teckenspråkslärarutbildning. I motion
2003/04:Kr346 (s) anförs att TÖI numera ger sådant
stöd till teckenspråksutbildning endast om en
folkhögskola har både teckenspråksutbildning och
utbildning av teckenspråkstolkar. Motionärerna begär
att särskilt stöd till teckenspråksutbildning skall
kunna ges även till folkhögskola som inte har
tolkutbildning.
Folkbildningsrådet, som fördelar det statliga
bidraget till folkbildningen, gav tidigare ett extra
bidrag till kvalificerad musikutbildning vid
folkhögskola. När så inte längre är fallet bör
regeringen enligt motion 2002/03:Kr364 (s) finna
andra former för hur folkhögskolor även i
fortsättningen skall kunna bedriva kvalificerad
musikutbildning. Detta har betydelse bl.a. för
rekryteringen till musikutbildning på högskolenivå,
t.ex. till Musikhögskolan i Piteå.
I motion 2002/03:A271 (s) betonas att invandrares
möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden är
beroende av goda kunskaper i svenska språket. Därför
krävs det både kvalificerad undervisning för vissa
yrkesgrupper och grundläggande svenskundervisning.
Det kan också behövas språkstöd för dem som inte
längre är aktuella för svenskutbildning för
invandrare (sfi). Riksdagen bör tillkännage för
regeringen att studieförbunden behöver stöd för att
kunna öka sina insatser med kompletterande
svenskundervisning för invandrare (yrkande 2).
Särskilda åtgärder bör enligt motion 2003/04:Kr326
(c) yrkande 18 vidtas för att inom folkbildningen
prioritera minoritetsspråken och minoriteters
kultur.
Utskottets ställningstagande
Som utskottet redovisat inledningsvis har riksdagen
beslutat att staten skall bestämma syftena med det
statliga bidraget till det fria och frivilliga
folkbilningsarbetet, medan det är dess arrangörer
som själva beslutar om målen för sin verksamhet.
Folkbildningsrådet beslutar med utgångspunkt i
syftena för statsbidraget om fördelningen av medlen.
Enligt riksdagens beslut skall deltagare med
funktionshinder utgöra en särskilt viktig målgrupp
för statens stöd till folkbildningen. I uppdraget
för den pågående utvärderingen av folkbildningen,
SUFO 2, ingår frågor om möjligheten för personer med
funktionshinder att delta i folkbildningen.
Finansieringsfrågor är viktiga för folkhögskolans
möjligheter att nå de handikappolitiska målen.
Utvärderingen skall belysa i vilken utsträckning
undervisningen vid folkhögskolor och stödet till de
studerande anpassas till olika individers behov.
Då det gäller motion 2002/03:K334 (m) om ett
permanent stöd till punktskriftsutbildning vid
folkhögskola för personer som blivit synskadade vid
vuxen ålder, har utskottet inhämtat att den aktuella
utbildningen avses drivas även under år 2004, trots
att ett treårigt bidrag från Allmänna arvsfonden
upphört vid det senaste årsskiftet. Avsikten är att
försöka få extra medel för utbildningen - utöver
folkbildningsbidrag - från andra samhällssektorer.
Utskottet anser att riksdagen inte bör frångå
gällande ordning beträffande det statliga bidraget
till folkbildningen, där Folkbildningsrådet har
ansvaret för fördelningen av medlen med utgångspunkt
i det av riksdagen fastlagda syftet med
statsbidraget. Med hänvisning härtill och till att
utvärderingen av folkbildningen ännu pågår avstyrker
utskottet motion 2002/03:K334 (m) yrkande 1.
Utöver folkbildningsanslaget anvisas särskilda medel
till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen
under ett eget anslag (utg.omr. 17, anslaget 25:2
Bidrag till vissa handikappåtgärder inom
folkbildningen). Från detta anslag utgår bl.a. stöd
till folkhögskoleförlagd teckenspråksutbildning,
utbildning till tolkar för döva, dövblinda och
vuxendöva samt teckenspråkslärarutbildning.
I budgetpropositionen för år 2004 (prop. 2003/04:1
utg.omr. 17 s. 133) konstaterades att medlen för
utbildning vid folkhögskola av teckenspråkstolkar
inte skulle komma att utnyttjas fullt ut under år
2003. Regeringen fastslog dock att behovet av
utbildade tolkar är stort. Tolk- och
översättarinstitutet (TÖI) vid Stockholms
universitet, som fördelar bidraget, hade vidtagit
åtgärder för att öka rekryteringen till
utbildningarna. Åtgärderna beräknades ge full effekt
år 2005. Utskottet kan således konstatera att
regeringen uppmärksammat det stora behovet av
teckenspråkstolkar och att en ökad utbildning kan
väntas under kommande år. Utskottet utgår från att
regeringen noga håller sig underrättad om
utvecklingen, eftersom det är ett stort problem om
studerande måste avstå från studier på grund av
brist på dövtolkar. Något uttalande från riksdagens
sida till regeringen i frågan torde inte vara
nödvändigt. Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet motion 2002/03:Ub366 (m).
Som utskottet nämnt har Tolk- och
översättarinstitutet (TÖI) vid Stockholms
universitet fått i uppdrag att ansvara för
fördelningen av det extra stödet till
folkhögskoleförlagd teckenspråksutbildning och
utbildning till teckenspråkstolk. Utbildningarna
skall planeras i samverkan med berörda
handikapporganisationer.
Utskottet vill med anledning av yrkandet i motion
2003/04:Kr346 (s) redovisa följande. Utskottet har
inhämtat att teckenspråksutbildningen och
dövtolksutbildningen vid folkhögskola tidigare
utgjorts av två tvååriga utbildningslinjer där
teckenspråksutbildningen förberedde för
tolkutbildningen. Enligt uppgifter inhämtade från
TÖI visade erfarenheterna från utbildningarna att
det fanns ett behov av nära samarbete mellan
utbildningarna. Fler lärare, varav många döva, men
också fler deltagare på samma skola gav bättre
förutsättningar för att utnyttja den samlade
lärarkompetensen, utveckla utbildningen, skapa möten
mellan deltagare på olika nivåer och förbättra
förutsättningarna för en teckenspråkig miljö, vilket
allt är viktigt för utbildningens kvalitet. TÖI,
tillsammans med handikapporganisationer och berörda
folkhögskolor, beslöt att det extra statsbidraget
endast skulle fördelas till folkhögskolor som har
bägge utbildningarna. Handikapporganisationerna har
begärt att utbildningarna skall koncentreras mera
för att få fler studerande och lärare på varje
ställe, vilket ger en mer kreativ pedagogisk miljö.
Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen inte
göra något sådant tillkännagivande för regeringen
som ändrar den rådande ordningen där TÖI har
ansvaret för fördelningen av de extra medlen till
bl.a. teckenspråksutbildning och utbildning till
teckenspråkstolk. Med hänvisning härtill avstyrker
utskottet motion 2003/04:Kr346 (s).
Vid 2000/01 års riksmöte behandlade utskottet
motionsyrkanden om det då avskaffade extra bidraget
till kvalificerad musikutbildning vid folkhögskola
(bet. 2000/01:KrU7 s. 7-9). Utskottet redovisade att
Folkbildningsrådet beslutat om en ny
fördelningsmodell för bidraget till folkhögskolorna
fr.o.m. år 1998. Utskottet redovisade också en
utvärdering från år 2001 och Folkbildningsrådets
beslut att inte återgå till den tidigare
bidragsmodellen. Motionsyrkandena avstyrktes med
hänvisning till att 1991 års principer om
ansvarsfördelningen mellan staten och
Folkbildningsrådet inte borde ändras. Utskottet
påpekade att även kommuner och landsting bidrar till
verksamheten vid folkhögskolorna och att de kan
välja att ge extra resurser till sådan verksamhet
som de bedömer som särskilt viktig. Utskottet
hänvisar till sina tidigare ställningstaganden och
till att den ännu pågående utvärderingen av
folkbildningen bl.a. innefattar frågor om vilken
roll och betydelse folkbildningen har för kulturen.
Utskottet avstyrker den nu aktuella motion
2002/03:Kr364 (s).
Utskottet anser, i likhet med motionärerna bakom
motion 2002/03:A271 (s) yrkande 2, att invandrares
kunskaper i svenska språket är av mycket stor
betydelse för deras möjligheter att komma in på och
att hävda sig på arbetsmarknaden. Det är också
viktigt för samhället och samhällsutvecklingen att
man, genom att förbättra kunskaperna i det svenska
språket hos invandrare, kan ta vara på deras
kompetens och kunskaper.
Utskottet vill påminna om att syftet med
statsbidraget till folkbildningen bl.a. är att
bidragsgivningen skall främja en verksamhet som gör
det möjligt för kvinnor och män att påverka sin
livssituation. Verksamhet som syftar till att
utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån
i samhället skall prioriteras. Personer med utländsk
bakgrund och arbetslösa skall utgöra särskilt
viktiga målgrupper för statens stöd till
folkbildningen.
Utskottet påminner också om att utvärderingen av
folkbildningen skall belysa folkbildningens
betydelse för integrationsarbetet mot bakgrund av
den ökande invandringen och internationaliseringen.
I sammanhanget bör nämnas att regeringen i
budgetpropositionen för år 2004 (prop. 2003/04:1
utg.omr. 16 s. 105-106) konstaterade att de resultat
som verksamheten med svenskundervisningen för
invandrare (sfi) redovisar tyder på ett
misslyckande. En riktad kompetensutveckling för sfi-
lärare aviserades.
En särskild utredare avlämnade i september 2003
sitt betänkande Vidare vägar och vägen vidare -
svenska som andraspråk för samhälls- och arbetsliv
(SOU 2003:77). Utredaren har haft i uppdrag att
bl.a. pröva och lämna förslag på hur
svenskundervisningen för invandrare kan förnyas och
organiseras. Betänkandet bereds inom
Regeringskansliet.
Med hänvisning till det anförda och till att
riksdagen inte bör uttala sig om fördelningen av
statsbidraget till folkbildningen föreslår utskottet
att riksdagen avslår motion 2002/03:A271 (s) yrkande
2.
Då det gäller yrkandet i motion 2003/04:Kr326 (c) om
särskilda åtgärder för att inom folkbildningen
prioritera och värna minoriteternas språk och kultur
vill utskottet anföra följande. Utskottet utgår från
att motionärernas yrkande avser de nationella
minoriteterna. Det statliga stödet till
folkbildningen är avsett att användas för verksamhet
som vänder sig till alla inom landet, således
självfallet även till de nationella minoriteterna.
I regeringens proposition 1998/99:143 Nationella
minoriteter i Sverige anfördes att folkhögskolorna
och studieförbunden genom sin speciella karaktär och
form har möjlighet att genomföra verksamhet som
riktar sig till personer som tillhör nationella
minoriteter. Kulturutskottet yttrade sig till
konstitutionsutskottet över propositionen (yttr.
1999/2000:KrU2y) och instämde i att det skulle vara
av värde om Folkbildningsrådet redovisade vilket
kursutbud som finns för de nationella minoriteterna
och kartlade i vilken utsträckning dessa grupper
deltog i folkbildning samt redovisade vilka
ytterligare insatser som skulle kunna behövas för
att bredda dessa gruppers deltagande. På regeringens
uppdrag har Folkbildningsrådet genomfört
kartläggningen av kursutbudet och deltagandet.
Därefter har SUFO 2, vars slutbetänkande avlämnas i
mars 2004, fått i uppdrag att belysa folkbildningens
roll för de nationella minoriteterna.
Det bör också nämnas att frågor som rör de
nationella minoriteternas språk togs upp av
kommittén för svenska språket i betänkandet Mål i
mun (SOU 2002:27). Utredningen ansåg att
minoritetsspråken bör stödjas och uttalade bl.a. att
folkbildningen har en viktig roll i utbildnings- och
bildningsinsatserna för de nationella
minoritetsgrupperna. Enligt utredningens bedömning
borde detta betonas ytterligare. Utredningsförslagen
har remitterats och bereds nu inom
Regeringskansliet. En proposition har aviserats till
september 2004.
Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet
motion 2003/04:Kr326 (c) yrkande 18.
Studieförbunden och amatörkulturens
organisationer
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslag om
- samordning av statligt bidrag till
studieförbunds och
amatörkulturorganisationers verksamhet,
jämför reservationerna 4 (m) och 5 (kd),
- ett särskilt anslag till
amatörkulturorganisationernas verksamhet,
jämför reservation 6 (c) och
- statligt bidrag till Amatörkulturens
samrådsgrupp.
Bakgrund
Amatörkulturens centralorganisationer får statligt
bidrag för riksorganisationernas verksamhet. Medlen
anvisas under anslaget 28:2 Bidrag till allmän
kulturverksamhet, utveckling samt internationellt
kulturutbyte och samarbete och fördelas av
Kulturrådet. För år 2004 har 7 243 000 kronor
avsatts för ändamålet.
Statliga medel till amatörkulturverksamhet
kanaliseras via studieförbunden från anslaget 25:1
Bidrag till folkbildningen. De estetiska
studiecirklarna omfattade år 2002 omkring 50 % av
antalet studietimmar.
Motionerna
I motionerna 2002/03:Kr236 (m) yrkandena 4 i denna
del och 5 samt 2003/04:Kr209 (m) yrkandena 4 i denna
del och 5 förordas att ett särskilt anslag till
folkbildning endast skall avse bidrag till
studieförbunden och att en organisatorisk och
anslagsmässig koppling därvid borde övervägas mellan
studieförbunden och amatörkulturen. Motionärerna
påminner om att studiecirklar med kulturanknytning
alltid har utgjort en väsentlig del av
studieförbundens verksamhet och att många
amatörteatergrupper, körer och orkestrar samarbetar
med ett studieförbund. De hänvisar till att
studieförbund och amatörkulturorganisationer i
Danmark organiseras i Dansk Folkeoplysnings Samråd.
Enligt motionerna 2002/03:Kr366 (kd) yrkande 3 och
2003/04:Kr329 (kd) yrkande 9 måste kulturpolitiken
stödja och uppmuntra både professionell kultur och
amatörkultur. Amatörkulturen är en grogrund för
professionalitet och ett uttryck för den enskilda
människans behov av kulturell utlevelse. De olika
nivåerna är beroende av varandra och skall stödja
varandra. I motionerna framhålls studieförbundens
stora betydelse för amatörkulturen. Motionärerna
anser att amatörkulturorganisationernas stora
kunnande bör tas till vara av studieförbunden. De
understryker att amatörkulturorganisationerna har
mycket små resurser jämfört med de stora
studieförbunden. Ett långtgående samarbete bör
därför finnas mellan amatörkulturorganisationerna
och studieförbunden.
I motion 2003/04:Kr274 (v) framhålls
amatörkulturens stora möjligheter att öka människors
deltagande i kulturen, och att urholkningen av
studieförbundens anslag negativt påverkat dessa
möjligheter. Motionärerna anför att det är oklart
var ansvaret för amatörkulturen ligger. Det tycks
inte ligga hos Kulturrådet. Inte heller
Folkbildningsrådet har enligt motionärernas mening
en överblick över amatörkulturen eller ett
helhetsansvar för den. Dessutom finns inte
statistik, där det går att utläsa omfattningen av
amatörkulturverksamhet. Motionärerna föreslår att en
översyn skall göras av hur ansvaret för
amatörkulturen skall kunna samlas och göra en
medveten och kraftfull amatörkulturpolitik möjlig.
Även i motion 2003/04:Kr326 (c) yrkande 20 anförs
att varken Kulturrådet eller Folkbildningsrådet har
något helhetsansvar för amatörkulturen. Motionärerna
framhåller att det är viktigt med ett offentligt
ansvar för amatörkulturen och att detta ansvar bör
tas av både stat och kommuner. I motionen hemställs
att en särskild utredning skall få i uppdrag att
belysa förutsättningarna för amatörkultur och eget
skapande. I motionerna 2002/03:Kr336 (c) yrkande 14
och 2003/04:Kr326 (c) yrkande 21 anförs att
resurserna för amatörkulturorganisationernas
verksamhet har skurits ned på kommunal och regional
nivå. Motionärerna föreslår att en översyn skall
göras av möjligheterna att ge amatörkulturen
statligt bidrag över ett särskilt anslag i stället
för att - som i dag - få statligt stöd för
verksamheten genom samarbete med studieförbunden.
Enligt motion 2003/04:Kr287 (s) bör riksdagen
uttala att amatörkulturens organistationer för
folkmusik och folkdans bör få bättre förutsättningar
för att verka och att stöd från Kulturrådet är en
viktig förutsättning för detta.
I motion 2003/04:Kr288 (mp) framhålls betydelsen
av amatörkultur som nyckeln till eget skapande.
Amatörkulturens organisationer har stora möjligheter
att medverka till ett ökat deltagande i
kulturverksamhet under förutsättning att de ges
bättre förutsättningar för sin verksamhet (yrkande
1). Amatörkulturens samrådsgrupp har en viktig
uppgift i att stödja amatörkulturens ställning och
fortsatta verksamhet. Därför bör Kulturrådet ge stöd
till denna grupps verksamhet (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
Statsbidraget till folkbildningen har till syfte att
bredda kulturintresset i samhället, öka
delaktigheten i kulturlivet samt främja
kulturupplevelser och eget skapande. Folkhögskolorna
och studieförbunden har verksamhet över hela landet
och har en mycket stor betydelse för kulturlivet och
för människors möjlighet att vara delaktiga i
kulturlivet och själva vara aktiva. Folkbildningen
erbjuder mötesplatser för kulturlivet och ger
professionella utövare och amatörer möjlighet att
mötas, inspireras av varandra, samarbeta och utbyta
erfarenheter.
Som framhållits i motionerna är folkbildningen och
statens stöd till folkbildningen mycket
betydelsefull för amatörkulturen i landet. År 2002
var ca 50 % av studiecirkeltimmarna inriktade mot
estetiska ämnen. En betydande del av denna
verksamhet torde i första hand rikta sig till
individer, men genom samarbete med föreningslivet
t.ex. amatörkulturorganisationer samt med körer,
orkestrar m.m. gör folkbildningen också stora och
mycket viktiga insatser för det organiserade
amatörkulturlivet.
Enligt sina direktiv skall SUFO 2 belysa vilken
roll och betydelse folkbildningen har för kulturen.
En viktig fråga i detta sammanhang är i vilken
utsträckning folkbildningen bidrar till att de
kulturpolitiska målen nås.
Då amatörkulturen är mycket betydelsefull för
människors delaktighet i kulturen och för deras
möjlighet till eget skapande utgår utskottet från
att överväganden om amatörkulturen ingår i den
samlade bedömning som skall göras inom SUFO 2.
Resultaten av arbetet inom SUFO 2 kommer att
redovisas inom kort. Mot denna bakgrund anser
utskottet att det inte finns anledning för riksdagen
att nu ta ställning till frågor om översyn av
samarbetet mellan studieförbunden och
amatörkulturorganisationerna eller om formerna för
statens stöd direkt eller indirekt till
amatörkulturorganisationernas verksamhet. Det är
först sedan betänkandet från SUFO 2 lagts fram och
remissbehandlats som det är möjligt att bedöma om
och i så fall i vilka avseenden frågan kräver
ytterligare översyn och utredning. Utskottet
avstyrker därför motionerna 2002/03:Kr236 (m)
yrkandena 4 i denna del och 5, 2002/03:
Kr366 (kd) yrkande 3, 2003/04:Kr209 (m) yrkandena 4
i denna del och 5, 2003/04:Kr274 (v) och
2003/04:Kr329 (kd) yrkande 9.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att riksdagen även avslår motionerna 2002/03:Kr336
(c) yrkande 14, 2003/04:Kr287 (s) och 2003/04:
Kr326 (c) yrkandena 20 och 21 om ett särskilt
statligt stöd till amatörkulturorganisationernas
verksamhet.
Slutligen vill utskottet påminna om att statens
stöd till amatörkulturorganisationerna går till de
centrala organisationerna för riksorganisationernas
verksamhet. Utskottet kan inte tillstyrka att den
summa som avsatts för ändamålet och som Kulturrådet
disponerar, nämligen 7 243 000 kronor, skall minskas
för att bereda plats för ytterligare ändamål.
Utskottet avstyrker därför motion 2003/04:Kr288 (mp)
yrkandena 1 och 2.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Folkbildningsrådets roll och uppdelning av
folkbildningsanslaget (punkt 1)
av Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna
Lindgren (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget under punkt 1 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen om
Folkbildningsrådets roll och uppdelning av
folkbildningsanslaget. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2002/03:Kr236 yrkande 4 i denna del och
2003/04:Kr209 yrkande 4 i denna del.
Ställningstagande
Det blir alltmer irrelevant att ha ett gemensamt
anslag för bidragen till folkhögskolorna och
studieförbunden. Detta har vi hävdat under en följd
av år och föreslagit i motioner, som behandlats i
anslutning till budgetpropositionerna, att bidraget
till folkhögskolorna skall flyttas till
utbildningsområdet och att studieförbundsbidraget
skall anvisas under ett folkbildningsanslag (se
senast bet. 2003/04:KrU1). Vi vidhåller denna
uppfattning. Vi anser också att statens uppdrag till
Folkbildningsrådet att ansvara för
bidragsfördelningen bör upphöra, när
folkbildningsanslaget efter en sådan uppdelning
endast avser bidraget till studieförbunden. I
avvaktan på att dessa reformer genomförs bör den
nuvarande ordningen tillämpas, vilken innebär att
riksdagen inte bör uttala sig om detaljer i
Folkbildningsrådets bidragsfördelning till
folkhögskolorna och studieförbunden.
Vad vi här anfört om Folkbildningsrådets roll och
om uppdelning av det nuvarande folkbildningsanslaget
bör riksdagen som sin mening tillkännage för
regeringen. Därmed bör riksdagen bifalla motionerna
2002/03:Kr236 (m) yrkande 4 i denna del och
2003/04:Kr209 (m) yrkande 4 i denna del.
2. Folkhögskolors och studieförbunds behov av
resursförstärkning (punkt 5)
av Birgitta Sellén (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen om folkhögskolors och
studieförbunds behov av resursförstärkning. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:Kr326 yrkande 19
och avslår motionerna 2003/04:Kr283 yrkande 1 och
2003/04:Kr330 yrkande 1.
Ställningstagande
Som påtalas i motion 2003/04:Kr326 (c) har statens
och landstingens bidrag till folkhögskolorna inte
följt kostnads- och löneutvecklingen.
Folkhögskolorna arbetar i ökande utsträckning med de
prioriterade grupperna korttidsutbildade, invandrare
och funktionshindrade. Med mindre resurser blir
resultatet ofta färre lärare och större
undervisningsgrupper. Det blir under sådana
förhållanden svårt att leva upp till de
kvalitetskrav som bör utmärka folkhögskolan. I
sammanhanget bör också påpekas att folkhögskolorna
är en inkörsport till högre studier. Mot bakgrund av
det anförda anser jag att regeringen bör prioritera
folkhögskolornas verksamhet genom att se till att de
får en ekonomiskt hållbar situation och därmed kan
säkra utbildningarnas kvalitet. Riksdagen bör som
sin mening ge regeringen till känna vad jag anfört
om folkhögskolornas behov av resursförstärkning.
Därmed bör riksdagen bifalla motion 2003/04:Kr326
(c) yrkande 19. Motionerna 2003/04:Kr283 (fp)
yrkande 1 och 2003/04:Kr330 (fp) yrkande 1 bör
avslås av riksdagen.
3. Minoritetsspråk och minoriteters kultur inom
folkbildningen (punkt 11)
av Lennart Kollmats (fp), Birgitta Sellén (c) och
Hans Backman (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen om minoritetsspråk
och minoriteters kultur inom folkbildningen. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:Kr326 yrkande 18.
Ställningstagande
Vi vill understryka att det är viktigt att
folkbildningen inte enbart skall spegla det svenska
samhället i stort. I folkbildningsverksamheten bör
också de minoriteter som lever och bor i Sverige
värnas särskilt. De nationella minoriteternas kultur
och språk måste prioriteras i folkbildningen, bl.a.
genom särskilda åtgärder som syftar till att värna
deras språk. Riksdagen bör som sin mening
tillkännage för regeringen vad vi anfört om
minoritetsspråk och minoriteters kultur inom
folkbildningen.
Därmed bör riksdagen bifalla motion 2003/04:Kr326
(c) yrkande 18.
4. Samordning av statligt bidrag till
studieförbunds och
amatörkulturorganisationers verksamhet
(punkt 12)
av Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna
Lindgren (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen om samordning av
statligt bidrag till studieförbunds och
amatörkulturorganisationers verksamhet.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Kr236
yrkandena 4 i denna del och 5 och 2003/04:Kr209
yrkandena 4 i denna del och 5 samt avslår motionerna
2002/03:Kr366 yrkande 3, 2003/04:Kr274 och
2003/04:Kr329 yrkande 9.
Ställningstagande
Vi har i reservation 1 (m) till detta betänkande
förordat en åtskillnad mellan bidragsgivningen till
folkhögskolan och studieförbunden. Därutöver anser
vi att en organisatorisk och anslagsmässig
samordning, där studieförbunden kopplas ihop med
amatörkulturen, bör övervägas av regeringen.
Studiecirklar med kulturanknytning har alltid
utgjort en väsentlig del av studieförbundens
verksamhet, kulturverksamheten samlar alltfler
deltagare, och många amatörteatergrupper, körer och
orkestrar samarbetar med studieförbund. Redan i dag
finns det således många beröringspunkter. Den modell
som tillämpas i Danmark, där man valt att organisera
såväl studieförbund som bl.a.
amatörkulturorganisationer i Dansk Folkeoplysnings
Samråd, bör kunna vara en förebild vid regeringens
överväganden. Vad vi här har anfört bör riksdagen
som sin mening tillkännage för regeringen.
Därmed bör riksdagen bifalla motionerna
2002/03:Kr236 (m) yrkandena 4 i denna del och 5 och
2003/04:Kr209 (m) yrkandena 4 i denna del och 5 och
avslå motionerna 2002/03:Kr366 (kd) yrkande 3,
2003/04:Kr274 (v) och 2003/04:Kr329 (kd) yrkande 9.
5. Samordning av statligt bidrag till
studieförbunds och
amatörkulturorganisationers verksamhet
(punkt 12)
av Helena Höij (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 12
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen om samordning av
statligt bidrag till studieförbunds och
amatörkulturorganisationers verksamhet.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Kr366
yrkande 3 och 2003/04:Kr329 yrkande 9 samt avslår
motionerna 2002/03:Kr236 yrkandena 4 i denna del och
5, 2003/04:Kr209 yrkandena 4 i denna del och 5 samt
2003/04:Kr274.
Ställningstagande
Jag anser att kulturpolitiken bör stödja och
uppmuntra både professionell kultur och
amatörkultur. Amatörkulturen är en grogrund för
professionalitet och ett uttryck för den enskilda
människans behov av kulturell utlevelse. De olika
nivåerna är beroende av varandra och skall stödja
varandra. Som framhålls i motionerna 2002/03:Kr366
(kd) och 2003/04:Kr329 (kd) har studieförbunden stor
betydelse för amatörkulturen. Det är också viktigt
att studieförbunden i sin tur tar till vara
amatörkulturorganisationernas stora kunnande. Jag
vill vidare peka på att amatörkulturorganisationerna
har mycket små resurser jämfört med de stora
studieförbunden. Mot bakgrund av vad jag här
redovisat anser jag att ett långtgående samarbete
bör finnas mellan amatörkulturorganisationerna och
studieförbunden. Detta bör riksdagen som sin mening
tillkännage för regeringen.
Därmed bör riksdagen bifalla motionerna
2002/03:Kr366 och 2003/04:
Kr329 yrkande 9 och avslå motionerna 2002/03:Kr236
yrkandena 4 i denna del och 5, 2003/04:Kr209
yrkandena 4 i denna del och 5 samt 2003/04:Kr274.
6. Ett särskilt anslag till
amatörkulturorganisationernas verksamhet
(punkt 13)
av Birgitta Sellén (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 13
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen om ett särskilt
anslag till amatörkulturorganisationernas
verksamhet. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2002/03:Kr336 yrkande 14 och 2003/04:Kr326 yrkandena
20 och 21 samt bifaller delvis motion 2003/04:
Kr287.
Ställningstagande
Centerpartiet anser att amatörkulturen är en
självklar del av det lokala kulturlivet, en grogrund
för den enskilda människans växande och en
inspirationskälla i det lokala samhället. För att
finnas, fungera och utvecklas behöver amatörkulturen
- utöver sina egna eldsjälar - både mötesplatser och
ett pedagogiskt och ämnesmässigt stöd. Stat och
kommuner måste medverka till att skapa goda
förutsättningar för amatörkulturarbetet.
Amatörkulturen bör prioriteras och utvecklas. I
motion 2003/04:Kr326 (c) konstateras att så inte är
fallet i dag. Varken Kulturrådet eller
Folkbildningsrådet har något helhetsansvar för
amatörkulturen. Vidare har resurserna för
amatörkulturorganisationernas verksamhet skurits ned
på kommunal och regional nivå.
Mot bakgrund av det anförda föreslår jag att
riksdagen begär att regeringen låter belysa
förutsättningarna för amatörkultur och eget skapande
och göra en översyn av möjligheterna att ge
amatörkulturen statligt bidrag över ett särskilt
anslag i stället för att - som i dag - få statligt
stöd för verksamheten genom samarbete med
studieförbunden. Detta bör riksdagen som sin mening
tillkännage för regeringen. Därmed bör riksdagen
bifalla motionerna 2002/03:Kr336 (c) yrkande 14 och
2003/04:Kr326 (c) yrkandena 20 och 21 samt delvis
bifalla motion 2003/04:Kr287 (s).
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Statens, landstingens och kommunernas ansvar
för finansieringen av folkbildningen (punkt
3)
Peter Pedersen och Rossana Dinamarca (båda v)
anför:
Vi vill påminna om att regeringen i
budgetpropositionen för år 2000 uttalade att
folkbildningen är ett nationellt ansvar för såväl
staten som kommuner och landsting. Även
folkbildningspropositionerna åren 1991 och 1998
utgick från att kommuner och landsting har ett
ansvar för finansieringen av folkbildningen, men
kommuner och landsting har minskat sina bidrag under
1990-talet. Mot den bakgrunden har Vänsterpartiet i
motion 2003/04:Kr273 (v) föreslagit att regeringen
skall tillsätta en arbetsgrupp med representanter
för alla berörda parter för en dialog med kommuner
och landsting om hur det nationella ansvaret för
folkbildningen skall tas och fördelas. Vi har
avstått från att yrka bifall till motionsyrkandet
eftersom utvärderingen av folkbildningen redovisas i
ett slutbetänkande inom kort. Vi förutsätter att
regeringen i arbetet med beredning av
utvärderingsresultaten startar en dialog med
kommuner och landsting om finansieringsansvaret.
2. Konsekvenser av kommuners minskade eller
slopade bidrag till folkbildningen (punkt 4)
Birgitta Sellén (c) anför:
I motionerna 2003/04:Kr336 (c) yrkande 15 och
2003/04:Kr326 (c) yrkande 14 begärde Centerpartiet
att ett utökat uppdrag skulle lämnas till SUFO 2.
Uppdraget skulle gälla konsekvenserna för kommuners
folkbildning, när deras grannkommuner drar ned eller
slopar sina bidrag och deltagare söker sig över
kommungränserna. Resultaten av utvärderingen skall
lämnas till regeringen den 15 mars 2004, varför det
inte finns tid för ett extra uppdrag. Därför har jag
avstått från att yrka bifall till motionsyrkandena.
Det är dock ett viktigt problem som tas upp i
motionerna, och jag förutsätter att regeringen inser
detta och tar upp frågan i arbetet med den kommande
folkbildningspropositionen.
3. Minoritetsspråk och minoriteters kultur inom
folkbildningen (punkt 11)
Peter Pedersen och Rossana Dinamarca (båda v)
anför:
I anslutning till behandlingen av yrkandet i motion
2003/04:Kr326 (c) om ett uttalande om värnande av
minoriteters språk och kultur inom folkbildningen
vill vi framhålla att folkbildningen förvisso gör
insatser för de nationella minoriteternas kultur och
språk men att insatserna långt ifrån är
tillräckliga. I sammanhanget vill vi påminna om att
Vänsterpartiet i andra sammanhang fört fram förslag,
bl.a. på filmområdet, om särskilda satsningar på de
nationella minoriteternas språk och kultur för att
bidra till att göra dem synliga.
4. Samordning av statligt bidrag till
studieförbunds och
amatörkulturorganisationers verksamhet
(punkt 12)
Peter Pedersen och Rossana Dinamarca (båda v)
anför:
I motion 2003/04:Kr274 (v) har Vänsterpartiet
framhållit att det är oklart var ansvaret för
amatörkulturen ligger. Det tycks inte ligga hos
Kulturrådet. Inte heller Folkbildingsrådet har en
överblick över amatörkulturen eller ett
helhetsansvar för den. Dessutom finns inte
statistik, där det går att utläsa omfattningen av
amatörkulturverksamhet. Vi utgår från att frågan om
ansvaret för amatörkulturen behandlas i
slutbetänkandet från utvärderingen av folkbildningen
och att den aktualiseras i den kommande
folkbildningspropositionen. Vi har därför avstått
från att yrka bifall till motionsyrkandet.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motion väckt med anledning av skr.
2001/02:188 Utbildning för kunskap
och jämlikhet - regeringens
utvecklingsplan för kvalitetsarbetet
i förskola, skola och
vuxenutbildning
2001/02:Ub29 av Elver Jonsson (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att översynen av
folkbildningen sker på ett sådant sätt att dess
praktiska verksamhet och genuina folkbildaruppdrag
kan hävdas och stärkas.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att stödet
utformas så att folkhögskolornas särart med annan
pedagogik, mindre deltagargrupper och framför allt
internatboende bör uppmuntras och säkras.
2001/02:Ub30 av Ulf Nilsson och Yvonne Ångström
(fp):
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av
folkbildningen och dess oberoende.
Motioner från allmänna motionstiden
hösten 2002
2002/03:K334 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av en
permanent punktskriftsutbildning.
2002/03:Kr233 av Nils-Erik Söderqvist m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av bättre samverkan
mellan staten, landstingen och kommunerna vad gäller
syftet med stödet till folkbildningen.
2002/03:Kr236 av Kent Olsson m.fl. (m):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om folkbildningen.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om amatörkulturen.
2002/03:Kr336 av Birgitta Sellén m.fl. (c):
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att se över
möjligheten att ge amatörkulturen ett eget anslag
i stället för som i dag ingå i folkbildningen.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om ett utökat
uppdrag till utredningen om folkbildningen.
2002/03:Kr364 av Lars U Granberg och Anders
Sundström (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om kvalificerad
musikutbildning.
2002/03:Kr366 av Helena Höij m.fl. (kd):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om resurser till
amatörkulturen.
2002/03:Ub366 av Elizabeth Nyström och Ulla Löfgren
(m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om rätt till dövtolk vid högre
studier.
2002/03:A271 av Inger Lundberg m.fl. (s):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att stödja
möjligheterna för studieförbunden att öka sina
insatser för kompletterande svenskundervisning för
invandrare.
Motioner från allmänna motionstiden
hösten 2003
2003/04:Kr209 av Kent Olsson m.fl. (m):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om folkbildningen.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om amatörkulturen.
2003/04:Kr273 av Rossana Dinamarca m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att det bör tillsättas en
arbetsgrupp bestående av representanter för alla
inblandade parter vilken får till stånd en dialog
med kommuner och landsting om hur det nationella
ansvaret för folkbildningen skall tas och fördelas.
2003/04:Kr274 av Peter Pedersen m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att göra en översyn av hur
ansvaret för amatörkulturen skall kunna samordnas.
2003/04:Kr283 av Linnéa Darell och Karin Granbom
(fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om folkhögskolornas
möjligheter att också framdeles bedriva ett
kvalitativt gott folkbildningsarbete.
2003/04:Kr287 av Anneli Särnblad Stoors m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om amatörkulturens
organisationer.
2003/04:Kr288 av Ulf Holm och Leif Björnlod (mp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om betydelsen av
amatörkultur som nyckeln till eget skapande.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
amatörkulturens samrådsgrupp bör ges stöd via
Kulturrådet.
2003/04:Kr326 av Birgitta Sellén m.fl. (c):
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att
regeringens utredning om folkbildningen även bör
se över vilka konsekvenser som minskade eller
slopade bidrag till folkbildningen för med sig.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att vidta
åtgärder för att prioritera minoritetsspråken och
minoriteters kultur.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att prioritera
folkhögskolornas ekonomiska situation.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att en
särskild utredning bör tillsättas för att belysa
förutsättningarna för amatörkultur och eget
skapande.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att se över
möjligheten att ge amatörkulturen ett eget anslag
i stället för att som i dag ingå i folkbildningen.
2003/04:Kr329 av Helena Höij m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att komplettera
folkbildningens mål.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om resurser till
amatörkulturen.
2003/04:Kr330 av Anita Brodén och Gunnar Nordmark
(fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av en
stärkt och säkrad position för studieförbund och
folkhögskolor.
2003/04:Kr346 av Conny Öhman (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att särskilt stöd till
teckenspråksutbildning även bör kunna ges till
folkhögskolor utan tolkutbildning.