Kulturutskottets betänkande
2003/04:KRU1

Utgiftsområde 17 Kultur, medier,trossamfund och fritid


Sammanfattning

I          betänkandet          behandlas
budgetpropositionen    i    vad     avser
fördelningen på anslag inom utgiftsområde
17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
för  år  2004.  Regeringens förslag  till
fördelning på anslag och partiernas olika
budgetförslag  redovisas  i  bilaga  3  i
betänkandet. Förutom motionsyrkanden  med
anknytning  till  budgeten  för  år  2004
behandlar utskottet vissa motionsyrkanden
som  inte  har en direkt anknytning  till
medelsanvisningen  för  budgetåret  2004,
men  som rör sådana frågor som tas upp  i
budgetpropositionen        eller        i
budgetmotionerna.
Utskottet   har  genom  protokollsutdrag
meddelat   finansutskottet  att  kulturut
skottet  tillstyrker regeringens  förslag
till  ram  för  år 2004 för utgiftsområde
17.  I  sitt betänkande 2003/04:FiU1  har
finansutskottet  den  10  november   2003
behandlat   regeringens   förslag    till
utgiftsramar för år 2004, bl.a.  ram  för
utgiftsområde  17, vilken föreslås  uppgå
till  drygt 8,66 miljarder kronor. Riksda
gen  har beslutat om utgiftsramar den  19
november 2003.
Utskottets   majoritet,   bestående   av
representanter för Socialdemokraterna och
Vänsterpartiet, tillstyrker i betänkandet
regeringens förslag till medelsfördelning
på  anslag  inom ramen för  utgiftsområde
17.  Fördelningen på anslag och anslagens
storlek   redovisas   i   bilaga   4    i
betänkandet.
Representanterna  i kulturutskottet  för
Moderata                 samlingspartiet,
Kristdemokraterna,   Centerpartiet    och
Folkpartiet liberalerna har efter det att
riksdagen  den 19 november 2003 behandlat
regeringens   förslag   till   ram    för
utgiftsområde 17 avstått från att delta i
utskottets beslut om medelsanvisning  för
budgetåret 2004 (punkt 57) och erinrar  i
särskilda   yttranden   (nr    3-6)    om
huvuddragen   i   partiernas   respektive
budgetförslag.
Utskottet     tillstyrker    regeringens
förslag   om   vissa  bemyndiganden   för
regeringen  att fatta beslut  som  medför
utgifter efter år 2004.
Bland  de satsningar som görs i  den  av
utskottet   tillstyrkta   budgeten   inom
Kulturpolitiken  (politikområde  28)  kan
nämnas   insatser   för   att   förstärka
resurserna för konstnärerna, museisektorn
och kulturmiljön.
Den   treåriga  försöksverksamheten  med
statligt  bidrag till Sörmlands  Musik  &
Dansteater  avslutas vid utgången  av  år
2003.  Utskottet tillstyrker att bidraget
om   1,5   miljoner  kronor   permanentas
fr.o.m. år 2004.
Tillfälligt stöd även för år 2004 med  1
miljon kronor vardera till Drottningholms
slottsteater   -  utöver  denna   teaters
ordinarie    anslag    -     och     till
Strindbergsteatern     tillstyrks      av
utskottet.   Det  statliga  stödet   till
Marionetteatern flyttas fr.o.m.  år  2004
till anslaget för regionala teatrar i och
med  att  Marionetteatern införlivas  med
Stockholms stadsteater.
Utskottet  tillstyrker att nya  resurser
tillförs   dansområdet.  Med  syfte   att
stärka  det  fria danslivets  möjligheter
att  turnera förstärks det nya turné- och
arrangörsstödet  med  2  miljoner  kronor
under  det  andra  året av  den  treåriga
försöksperioden.  Bidraget  till  Dansens
hus ökas med 1 miljoner kronor.
Stödet         till         arrangerande
musikföreningar  ökas  med   2   miljoner
kronor.
Utskottet har inte något att erinra  mot
att  regeringen  genom omfördelning  inom
konstnärsstödet förstärker bidraget  till
bild-  och formkonstnärer med 4  miljoner
kronor    och   till   den   individuella
visningsersättningen   med   5   miljoner
kronor.
Utskottet   understryker  angelägenheten
av  att  regeringen snarast påbörjar  det
aviserade arbetet med frågan om att hitta
en   skyndsam  och  hållbar  lösning   av
pensionsfrågan  för  personalen  vid   de
statligt   stödda  teater-,   dans-   och
musikinstitutionerna.           Utskottet
förutsätter  vidare att  regeringen  noga
följer          utvecklingen           av
pensionsförhållandena   vid    de    fria
grupperna.
Regeringens  förslag  att  öka  bidraget
till  kulturmiljövården med  15  miljoner
kronor      och     samtidigt      minska
myndighetsanslaget                   till
Riksantikvarieämbetet  med   5   miljoner
kronor  tillstyrks av utskottet. Ökningen
av   kulturmiljövårdsanslaget   motiveras
bl.a.  med att bidragen gör att  en  stor
del  av befolkningen kommer i kontakt med
det    fysiska   kulturarvet   och    att
förståelsen     även    för     samtidens
kulturmiljövärden kan öka. Vidare behöver
skyddet av redan inrättade kulturreservat
ökas.
Regeringens  förslag -  i  enlighet  med
riksdagens beslut år 1999 - om  att  höja
den  kyrkoantikvariska ersättningen  till
Svenska kyrkan från 100 till 150 miljoner
kronor   för   år   2004  tillstyrks   av
utskottet.
Inom  museiområdet bör bl.a. nämnas  att
den  tidigare aviserade reformen med  fri
entré  på  de statliga museerna  påbörjas
under år 2004. Utskottet tillstyrker  att
medel   för  ändamålet  anvisas  med   13
miljoner  kronor till Moderna  museet,  4
miljoner kronor till Arkitekturmuseet och
1  miljon kronor till Statens museer  för
världskultur     avseende    Östasiatiska
museet.   Vidare  tillstyrker   utskottet
vissa   tillskott  under  år   2004   för
utveckling     av    verksamheten     vid
Östasiatiska museet, Medelhavsmuseet  och
Etnografiska   museet,   bevarandet    av
skeppet Vasa och ekonomiska åtgärder m.m.
vid     Statens    musiksamlingar.     En
förstärkning     av     anslaget     till
Strindbergsmuseet                avseende
magasinsändamål tillstyrks.
År  2003 permanentades Kulturarvs-IT och
13   miljoner   kronor  överfördes   till
kulturbudgeten   från  utgiftsområde   13
Arbetsmarknad.  Medlen avsåg  i  huvudsak
löner    till   arbetsledare.   Utskottet
tillstyrker en förstärkning för  år  2004
med  2  miljoner kronor för  verksamheten
inom Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna.
Utskottet  tillstyrker  att  9  miljoner
kronor  anvisas  för  de  nio  befintliga
nationella  uppdragen inom kulturområdet.
Utskottet  föreslår att  riksdagen  skall
tillkännage för regeringen vad  utskottet
anför  om utvärdering av uppdragen  efter
varje      treårsperiod      och       om
beslutsordningen  vid inrättande  av  nya
nationella uppdrag.
Utskottet     tillstyrker    regeringens
förslag till medelsanvisning under de tre
folkbildningsanslagen    om    sammanlagt
närmare  2,7  miljarder  kronor.   Därvid
tillstyrks  bl.a.  en  tillfällig  mindre
överföring   av  medel  mellan   två   av
folkbildningsanslagen för att  tillgodose
det        ökade        behovet        av
kontakttolkutbildning.
Utskottet  tillstyrker även  regeringens
förslag    till    medelsanvisning     på
statsbudgeten     inom     Mediepolitiken
(politikområde    27),   Ungdomspolitiken
(politikområde          29)          samt
Folkrörelsepolitiken (politikområde  30),
bl.a.  bidraget om närmare  450  miljoner
kronor till idrotten. Utskottet har  inte
något att erinra mot att regeringen avser
att  avsätta  medel inom  idrottsanslaget
för bidrag till ett riksidrottsmuseum.
Utskottet  föreslår att riksdagen  skall
godkänna  att  regeringen på  AB  Svenska
Spels bolagsstämma år 2004 verkar för att
bolagsstämman  beslutar  om   stöd   till
idrotten  i form av ett bidrag  på  högst
260  miljoner kronor, varav 200  miljoner
kronor  avser  en  särskild  satsning  på
idrottsrörelsens        barn-         och
ungdomsverksamhet,  det  s.k.  Handslaget
mellan     staten,     kommunerna     och
idrottsrörelsen.
Utskottet     tillstyrker    regeringens
förslag till ändring i lagen (1989:41) om
TV-avgift,  med en redaktionell  ändring.
TV-avgiften  höjs därmed  med  60  kronor
till 1 872 kronor för ett år.
Utskottet  föreslår att riksdagen  skall
godkänna   medelsberäkningen   för    den
avgiftsfinansierade    verksamhet     som
bedrivs   av   Sveriges   Television   AB
(inklusive Dövas TV), Sveriges  Radio  AB
(inklusive  Radio  Sweden)  och  Sveriges
Utbildningsradio   AB   för   år    2004.
Sammanlagt  tilldelas  de  tre  företagen
drygt 5,9 miljarder kronor.
Vidare  föreslår utskottet att riksdagen
skall  godkänna  regeringens  förslag  om
överföring       av      medel       till
distributionskontot från  rundradiokontot
och   förslag  om  överföring  av  medel,
sammanlagt  558  miljoner  kronor,   från
distributionskontot     till     Sveriges
Television      AB      och      Sveriges
Utbildningsradio AB.
Utskottet    tillstyrker    också    att
riksdagen         skall          godkänna
medelstilldelningen  för  år  2004   från
rundradiokontot    till    statsbudgetens
inkomstsida  avseende  Granskningsnämnden
för radio och TV.
I  betänkandet  finns  33  reservationer
och 7 särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut


Finansutskottet  har  i  sitt  betänkande
2003/04:FiU1   den   10   november   2003
godtagit  den  av  regeringen  föreslagna
ramen för utgiftsområde 17 om
8 663 960 000 kronor. Riksdagen beslöt om
utgiftsramar den 19 november.
Med  hänvisning till de motiveringar  som
framförs  under  Utskottets  överväganden
föreslår  utskottet att riksdagen  fattar
följande beslut.

Målen för kulturpolitiken

1.       Ändringar av grunden för
kulturpolitiken och de gällande
kulturpolitiska målen

Riksdagen      avslår      motionerna
2003/04:Kr209 yrkande 1 och 2003/04:
Kr327 yrkandena 1 och 2.
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (fp)

Allmän kulturverksamhet

2.       Beslutsordning för och
utvärdering av nationella uppdrag

Riksdagen      tillkännager       för
regeringen    som   sin   mening    vad
utskottet  anfört  om  beslutsordningen
för   nationella   uppdrag   samt    om
utvärdering  av sådana uppdrag.  Därmed
bifaller        riksdagen        motion
2003/04:Kr290.

3.       Ett nationellt uppdrag till
folkbiblioteken

Riksdagen        avslår        motion
2003/04:Kr366.

4.       Ett nationellt uppdrag till
Textilmuseet i Borås

Riksdagen      avslår      motionerna
2003/04:Kr214,    2003/04:Kr249     och
2003/04:Kr257.

5.       Ett nationellt uppdrag till
Säters film- och biografmuseum

Riksdagen        avslår        motion
2003/04:Kr248.

6.       Regioners inflytande över
medelsfördelningen mellan
kulturinstitutioner

Riksdagen        avslår        motion
2002/03:Kr236 yrkande 16.

7.       Styrningen av de
kulturpolitiska medlen till Region
Skåne

Riksdagen        avslår        motion
2003/04:Kr253 yrkande 2.
Reservation 3 (fp, c)

8.       Finansieringen av Malmö
Opera och Musikteater m.m.

Riksdagen        avslår        motion
2003/04:Kr201.

9.       Ökat stöd till de skånska
kulturinstitutionerna

Riksdagen        avslår        motion
2003/04:Kr291.

Teater, dans och musik

10.      Orkesterfrågor

Riksdagen      avslår      motionerna
2002/03:Kr295, 2002/03:Kr342, 2002/03:
Kr370    yrkande    5,   2003/04:Kr333,
2003/04:Kr334     och     2003/04:Kr390
yrkande 5.
Reservation 4 (m, fp, kd, c)

11.      Försöksverksamheten med
alternativa former av fonogram-stöd

Riksdagen    godkänner    regeringens
förslag  om att de ändrade riktlinjerna
för  statens  stöd till produktion  och
utgivning  av fonogram skall  fortsätta
att  gälla,  dock längst till  utgången
av   2004.  Därmed  bifaller  riksdagen
proposition 2003/04:1 utgiftsområde  17
punkt 2.

Bibliotek, litteratur och
kulturtidskrifter

12.      Utvärderingen av
litteraturstödet

Riksdagen      avslår      motionerna
2003/04:Kr275 och 2003/04:Kr293.

13.      Mångfalden i den statligt
stödda litteraturen

Riksdagen        avslår        motion
2002/03:Kr272.
Reservation 5 (v)

14.      Finansieringen av Svenska
Akademiens ordbok

Riksdagen        avslår        motion
2003/04:Kr210.

15.      Bemyndigande för regeringen
att beställa talböcker,
punktskriftsböcker och
informationsmaterial

Riksdagen  bemyndigar regeringen  att
under   2004   för  ramanslaget   28:11
Talboks-   och  punktskriftsbiblioteket
beställa  talböcker, punktskriftsböcker
och  informationsmaterial som inklusive
tidigare   gjorda   åtaganden    medför
utgifter  på  högst 4  000  000  kronor
under  2005. Därmed bifaller  riksdagen
proposition 2003/04:1 utgiftsområde  17
punkt 3.

Bild och form samt konsthantverk

16.      Statens konstråds rutiner
för förvärv av konst, m.m.

Riksdagen      avslår      motionerna
2002/03:Kr372        yrkande        26,
2003/04:Kr326    yrkande     26     och
2003/04:Kr327 yrkandena 18 och 19.
Reservation 6 (fp, kd, c)

17.      Bemyndigande för regeringen
att beställa konstverk

Riksdagen  bemyndigar regeringen  att
under   2004   för  ramanslaget   28:15
Konstnärlig    gestaltning    av    den
gemensamma  miljön  beställa  konstverk
som     inklusive    tidigare    gjorda
åtaganden medför utgifter på högst
10  000  000  kronor  under  2005-2007.
Därmed  bifaller riksdagen  proposition
2003/04:1 utgiftsområde 17 punkt 4.

Ersättningar och bidrag till konstnärer

18.      Pensionsvillkoren för
konstnärerna

Riksdagen      avslår      motionerna
2002/03:Kr373        yrkande        21,
2003/04:Kr254        yrkande        10,
2003/04:Kr347     yrkande     9     och
2003/04:Kr390 yrkande 15.
Reservation 7 (m, fp, kd, c)

Arkivverksamhet

19.      Begäran om en proposition
grundad på Arkivutredningens
betänkande

Riksdagen        avslår        motion
2003/04:Kr387 yrkande 6.
Reservation 8 (kd)

Kulturmiljö

20.      Bemyndigande för regeringen
att besluta om bidrag till
kulturmiljövård

Riksdagen  bemyndigar regeringen  att
under   2004   för  ramanslaget   28:26
Bidrag till kulturmiljövård besluta  om
bidrag  som  inklusive tidigare  gjorda
åtaganden medför utgifter på högst  100
000  000 kronor under 2005-2007. Därmed
bifaller      riksdagen     proposition
2003/04:1 utgiftsområde 17 punkt 5.

21.      Den kyrkoantikvariska
ersättningen efter år 2009

Riksdagen      avslår      motionerna
2003/04:Kr206,    2003/04:Kr269     och
2003/04:Kr387 yrkande 4.
Reservation 9 (kd)
Reservation 10 (c)

22.      Finansieringsmodell för
vård och underhåll av kyrkliga
kulturvärden

Riksdagen  avslår motion 2003/04:K363
yrkande 5.
Reservation 11 (fp)

Museer och utställningar

23.      En plan för vård av
museisamlingar

Riksdagen        avslår        motion
2003/04:Kr327 yrkande 10.
Reservation 12 (fp, kd, c)

24.      Avveckling av myndigheten
Forum för levande historia

Riksdagen        avslår        motion
2003/04:Kr255.
Reservation 13 (v)

25.      Utvidgning av uppdraget för
Forum för levande historia m.m.

Riksdagen      avslår      motionerna
2003/04:Kr212, 2003/04:Kr213, 2003/04:
Kr240    yrkande    1,    2003/04:Kr281
yrkandena   1   och  2,  2003/04:Kr348,
2003/04:Kr375, 2003/04:Kr388 yrkande  1
och 2003/04:Sk284 yrkande 2.
Reservation 14 (m)
Reservation 15 (fp)

26.      Instiftande av en Raoul
Wallenberg-dag

Riksdagen        avslår        motion
2003/04:Kr305.

Film

27.      Parlamentarisk
referensgrupp inför kommande
filmavtal

Riksdagen        avslår        motion
2003/04:Kr390 yrkande 11.
Reservation 16 (m, fp, kd, c)

28.      Medelstilldelningen till
regionala resurscentrum för film och
video i kommande filmavtal

Riksdagen      avslår      motionerna
2002/03:Kr370 yrkande 12 och 2003/04:
Kr390 yrkande 10.
Reservation 17 (kd)

29.      Mål för svensk film och för
Svenska Filminstitutets verksamhet

Riksdagen      avslår      motionerna
2002/03:Kr370 yrkande 13  i  denna  del
och  2003/04:Kr390 yrkande 12  i  denna
del.
Reservation 18 (kd)

30.      Mindre detaljreglering av
kommande filmavtal

Riksdagen      avslår      motionerna
2002/03:Kr370 yrkande 13 i  denna  del,
2003/04:Kr209    yrkande     13     och
2003/04:Kr390 yrkande 12 i denna del.
Reservation 19 (m, kd)

31.      Videobranschens deltagande
i kommande filmavtal

Riksdagen        avslår        motion
2003/04:Kr270 yrkande 4.
Reservation 20 (v, c)

32.      Publikrelaterat
efterhandsstöd i kommande filmavtal

Riksdagen        avslår        motion
2003/04:Kr270 yrkande 3.
Reservation 21 (v, c)

33.      Särskilda stödkategorier i
kommande filmavtal

Riksdagen        avslår        motion
2003/04:Kr270 yrkandena 1 och 2.
Reservation 22 (v, c)

34.      Utbyggnad av e-bio

Riksdagen        avslår        motion
2003/04:Kr271.
Reservation 23 (v, c)

35.      Offentlighetsprincipens
tillämpning på Svenska
Filminstitutet

Riksdagen      avslår      motionerna
2002/03:Kr370 yrkande 14 och 2003/04:
Kr390 yrkande 13.
Reservation 24 (fp, kd)

Trossamfund

36.      Kostnad för hantering av
avgiftshjälp till trossamfund

Riksdagen        avslår        motion
2003/04:Kr307.

37.      Stödet till sjukhuskyrkan

Riksdagen      avslår      motionerna
2002/03:Kr256, 2002/03:Kr322, 2002/03:
Kr360,    2002/03:Kr366   yrkande    8,
2003/04:Kr222,           2003/04:Kr250,
2003/04:Kr251,    2003/04:Kr309     och
2003/04:Kr329 yrkande 15.
Reservation 25 (m, fp, kd, c)

38.      Stöd till Islamic center

Riksdagen      avslår      motionerna
2002/03:Kr361 och 2003/04:Kr376.

Mediefrågor

39.      Förhandsgranskning av
vuxenfilm

Riksdagen      avslår      motionerna
2003/04:Kr209 yrkande 14 och 2003/04:
Kr359 yrkande 9.
Reservation 26 (m, fp)

Radio- och TV-frågor

40.      Ändring i lagen om TV-
avgift

Riksdagen  antar regeringens  förslag
till  lag  om ändring i lagen (1989:41)
om  TV-avgift  med  den  ändringen  att
ordet   "jämt"   skall   ändras    till
"jämnt".   Därmed  bifaller   riksdagen
proposition 2003/04:1 utgiftsområde  17
punkt     1    och    avslår     motion
2003/04:Kr362 yrkande 9.
Reservation 27 (m, fp)

41.      Medelsberäkning för 2004
för den avgiftsfinansierade verksamhet
som bedrivs av Sveriges Television AB
(inkl. Dövas TV), Sveriges Radio AB
(inkl. Radio Sweden) och Sveriges
Utbildningsradio AB

Riksdagen    godkänner    regeringens
förslag.   Därmed  bifaller   riksdagen
proposition 2003/04:1 utgiftsområde  17
punkt 6.

42.      Medelstilldelning för 2004
från rundradiokontot till
statsbudgetens inkomstsida avseende
Granskningsnämnden för radio och TV

Riksdagen    godkänner    regeringens
förslag.   Därmed  bifaller   riksdagen
proposition 2003/04:1 utgiftsområde  17
punkt 7.

43.      Bemyndigande för regeringen
att besluta om lån i Riksgäldskontoret
för att täcka underskott på
distributionskontot för finansiering
av kostnader för TV-distribution

Riksdagen  bemyndigar regeringen  att
för   2004  besluta  om  lån   i   Riks
gäldskontoret för att täcka  underskott
på   distributionskontot  för   finansi
ering  av kostnader för TV-distribution
intill  ett  belopp av 1  059  000  000
kronor.   Därmed   bifaller   riksdagen
proposition 2003/04:1 utgiftsområde  17
punkt 8.

44.      Överföring av medel till
distributionskontot från rundradio-
kontot och överföring av medel från
distributionskontot till Sveriges
Television AB och Sveriges
Utbildningsradio AB

Riksdagen    godkänner    regeringens
förslag  om  överföring av  medel  till
distributionskontot                från
rundradiokontot    och    förslag    om
överföring      av      medel      från
distributionskontot    till    Sveriges
Television     AB     och      Sveriges
Utbildningsradio  AB.  Därmed  bifaller
riksdagen     proposition     2003/04:1
utgiftsområde 17 punkt 9.

45.      Bemyndigande för regeringen
att tillhandahålla en kredit hos
Riksgäldskontoret i syfte att täcka
eventuella tillfälliga
likviditetsbehov på rundradiokontot

Riksdagen  bemyndigar regeringen  att
för  2004  på  marknadsmässiga  villkor
tillhandahålla    en     kredit     hos
Riksgäldskontoret  i  syfte  att  täcka
eventuella                  tillfälliga
likviditetsbehov   på   rundradiokontot
intill  ett  belopp  av  100  000   000
kronor.   Därmed   bifaller   riksdagen
proposition 2003/04:1 utgiftsområde  17
punkt 10.

Folkrörelsepolitik

46.      Svenska Spels stöd till
idrotten

Riksdagen  godkänner  att  regeringen
på  AB Svenska Spels bolagsstämma  2004
dels   verkar   för  att  bolagsstämman
beslutar  om ett stöd till  idrotten  i
form  av  ett  bidrag  på  60  000  000
kronor,  dels  verkar för  att  stämman
beslutar om ett bidrag på 200  000  000
kronor   att  fördelas  till   idrotten
enligt   de  närmare  anvisningar   för
bidraget som kan komma att beslutas  av
regeringen.  Därmed bifaller  riksdagen
proposition 2003/04:1 utgiftsområde  17
punkt 11.

47.      Utredning om lokaliseringen
av ett riksidrottsmuseum

Riksdagen        avslår        motion
2003/04:Kr282 yrkande 18.
Reservation 28 (m, fp, c)

48.      Samarbete mellan ett
riksidrottsmuseum och regionala och
lokala idrottsmuseer

Riksdagen        avslår        motion
2003/04:Kr302.
Reservation 29 (v)

49.      Prioritering av barn och
unga i miljonprogramsområden vid
kommande satsningar på idrott m.m.

Riksdagen        avslår        motion
2003/04:So268 yrkande 2.

50.      Fortsatt statligt stöd till
allmänna samlingslokaler

Riksdagen        avslår        motion
2003/04:Kr264.

51.      Bidrag till organisationer
som bedriver friluftsverksamhet

Riksdagen        avslår        motion
2003/04:Kr385 yrkande 15.
Reservation 30 (kd)

Utbildningspolitik

52.      Översyn av
fördelningsprinciperna för bidragen
till studieförbunden

Riksdagen      avslår      motionerna
2003/04:Kr320 och 2003/04:Kr321.
Reservation 31 (fp)

53.      Bemyndigande för regeringen
att besluta om stöd till funk-
tionshindrade vid folkhögskolor

Riksdagen  bemyndigar regeringen  att
under    2004   för   det   obetecknade
anslaget   25:2   Bidrag   till   vissa
handikappåtgärder  inom  folkbildningen
besluta  om  stöd för funktionshindrade
vid    folkhögskolor   som    inklusive
tidigare   gjorda   åtaganden    medför
utgifter  på  högst 11 000  000  kronor
efter  2004. Därmed bifaller  riksdagen
proposition 2003/04:1 utgiftsområde  17
punkt 12.

54.      Behovet av utbildade
tolkar

Riksdagen        avslår        motion
2003/04:Ub473.

Finansiella system och tillsyn under
utgiftsområde 17

55.      Vinstdelningssystem

Riksdagen        avslår        motion
2003/04:Kr385 yrkande 9.
Reservation 32 (kd)

56.      Vinstandelstak

Riksdagen        avslår        motion
2003/04:So501 yrkande 2.
Reservation 33 (kd)

Medelsanvisning

57.      Medelsanvisningen för år
2004

Riksdagen   anvisar   anslagen   under
utgiftsområde    17    Kultur,    medier,
trossamfund och fritid enligt  utskottets
förslag   i  bilaga  4.  Därmed  bifaller
riksdagen      proposition      2003/04:1
utgiftsområde 17 punkt 13 och avslår de i
bilaga 5 upptagna motionsyrkandena.

Stockholm den 20 november 2003

På kulturutskottets vägnar

Lennart Kollmats


Följande   ledamöter   har   deltagit   i
beslutet:  Lennart Kollmats  (fp)*,  Lars
Wegendal  (s), Eva Arvidsson  (s),  Paavo
Vallius  (s),  Gunilla  Tjernberg  (kd)*,
Peter  Pedersen  (v), Nikos  Papadopoulos
(s),  Lena Adelsohn Liljeroth (m)*, Tommy
Ternemar  (s),  Cecilia  Wikström  (fp)*,
Birgitta  Sellén  (c)*, Göran  Persson  i
Simrishamn   (s),  Anna  Lindgren   (m)*,
Gunilla  Carlsson  i Hisings  Backa  (s),
Rossana  Dinamarca (v), Matilda  Ernkrans
(s) och Hans Backman (fp)*.

*Ledamoten har avstått från att delta  i
beslutet under förslagspunkt 57.
2003/04
KrU1
(prop. 2003/04:1)

Utskottets överväganden


1 Inledning

1.1 Behandlade ärenden

Kulturutskottet   behandlar    i    detta
betänkande regeringens förslag  i  budget
propositionen   för   år    2004    under
utgiftsområde 17 Kultur, medier,  trossam
fund    och   fritid   när   det   gäller
medelsanvisningen  under  anslagen   inom
politikområdena   2  och   25-30,   vissa
bemyndiganden  m.m. för  regeringen  samt
förslag  till  lag  om  ändring  i  lagen
(1989:41) om TV-avgift.
Kulturutskottet   behandlar   vidare   i
detta  betänkande regeringens  förslag  i
budgetpropositionen    för    år     2004
(utgiftsområde  17) om  medelsberäkningen
för  den  avgiftsfinansierade  verksamhet
som  bedrivs  av Sveriges  Television  AB
(SVT),   Sveriges  Radio  AB   (SR)   och
Sveriges  Utbildningsradio AB  (UR)  samt
medelstilldelningen  för  år  2004   från
rundradiokontot    till    statsbudgetens
inkomstsida  avseende  Granskningsnämnden
för  radio  och  TV. Utskottet  behandlar
också   regeringens  förslag  beträffande
distributionskontot för  finansiering  av
kostnader för TV-distribution.
I  anslutning till regeringens förslag i
budgetpropositionen  behandlar  utskottet
motioner     väckta    under     allmänna
motionstiden hösten 2002 och hösten 2003.

1.2 Inhämtande av information m.m.

Under    ärendets   beredning   har    på
kulturutskottets begäran  information  om
budgetpropositionen   och   om   aktuella
kulturfrågor   inom  Europeiska   unionen
lämnats av kulturminister Marita Ulvskog.
Företrädare  för följande  organisationer
m.m. har uppvaktat utskottet:
SR,  SVT  och  UR  samt  Teaterförbundet,
Teatercentrum och Danscentrum.
Ett  antal  skrivelser med  anledning  av
budgetpropositionen  har   inkommit   och
anmälts i utskottet.

1.3 Betänkandets disposition

Utskottet  följer  i detta  betänkande  i
huvudsak   den  ordning  som  används   i
budgetpropositionens   utgiftsområde   17
(volym 9).
I  betänkandets avsnitt 2-8 behandlas de
politikområden   i  vilka   statsbudgeten
under   utgiftsområde  17   är   indelad,
nämligen
Kulturpolitik (politikområde 28)
Mediepolitik (politikområde 27)
Ungdomspolitik (politikområde 29)
Folkrörelsepolitik (politikområde 30)
Utbildningspolitik  under  utgiftsområde
17 (politikområde 25)
Forskningspolitik  under   utgiftsområde
17 (politikområde 26)
Finansiella  system  och  tillsyn  under
utgiftsområde 17 (politikområde 2).
Under politikområde 28 Kulturpolitik  har
de  39  anslagen  inordnats  inom  mindre
ämnesområden genom underrubriker för  att
det   skall   bli  lättare  att   få   en
överblick.
Förslag  i  motioner om nya  anslag  har
inordnats   under  egna   rubriker   inom
respektive politikområde.

2 Kulturpolitik


2.1 Målen för kulturpolitiken

Utskottets förslag i korthet
Utskottet  bör  avslå motionsförslag  om
ändringar      av      grunden       för
kulturpolitiken    och    de    gällande
kulturpolitiska      målen,       jämför
reservationerna 1 (m) och 2 (fp).

Bakgrund

Riksdagen fastställde hösten 1996 - efter
vissa   kompletteringar  av   regeringens
förslag  - sju nationella kulturpolitiska
mål (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:
KrU1  s. 39-42, rskr. 1996/97:129). Dessa
mål ersatte 1974 års kulturpolitiska mål.
Målen för kulturpolitiken skall vara
-         att värna yttrandefriheten  och
skapa  reella  förutsättningar  för  att
använda den,
-
-         att  verka  för  att  alla  får
möjlighet till delaktighet i kulturlivet
och till kulturupplevelser samt till eget
skapande,
-
-         att  främja kulturell mångfald,
konstnärlig  förnyelse och kvalitet  och
därigenom    motverka   kommersialismens
negativa verkningar,
-
-        att ge kulturen förutsättningar
att vara en dynamisk, utmanande och
obunden kraft i samhället,
-
-        att bevara och bruka
kulturarvet,
-
-        att främja bildningssträvandena
samt
-
-        att främja internationellt
kulturutbyte och möten mellan olika
kulturer inom landet.
-
Vid samma tillfälle beslöt riksdagen även
om  övergripande  mål på anslagsnivå  för
myndigheter  och  institutioner  och   om
övergripande mål för vissa statsbidrag.
Mål   för   vissa  områden   har   också
beslutats. Sådana finns t.ex.  intagna  i
arkivlagen   (1990:782)   och   i   lagen
(1999:932) om stöd till trossamfund.  Sek
torsövergripande  mål  har  godkänts  för
statens   arbete  med  arkitektur,   form
givning  och  design (prop.  1997/98:117,
bet. 1997/98:KrU14, rskr. 1997/98:
225).  Vidare  har mål  för  arbetet  för
kulturmiljön godkänts av riksdagen (prop.
1998/99:114,  bet. 1999/2000:KrU7,  rskr.
1999/2000:196).
Våren   2002   avgav   regeringen   till
riksdagen     en     första      särskild
resultatskrivelse      avseende       det
kulturpolitiska    jämlikhetsmålet     om
delaktighet   och  eget  skapande   (skr.
2001/02:176). Kulturutskottet  behandlade
skrivelsen  jämte  motioner  hösten  2002
(bet. 2002/03:KrU1, rskr. 2002/03:57).

Motionerna

I  två  motioner ifrågasätts grunden  för
kulturpolitiken    och    de     gällande
kulturpolitiska målen.
I  motion  2003/04:Kr209 (m)  yrkande  1
anförs bl.a. att en ny tid kräver  en  ny
kulturpolitik.  Sedan riksdagen  år  1996
senast   fattade  ett  principbeslut   om
inriktningen av kulturpolitiken, dvs. för
sju   år  sedan,  har  mycket  hänt  inom
kulturen.  Internet  är  snart  var  mans
dagliga  redskap och kulturen har  blivit
alltmer     gränslös.     Gästspel     av
teatergrupper  från  andra   världsdelar,
konstutställningar  med  konstnärer  från
hela  världen och författare  från  andra
språkområden    är    tillgängliga    för
alltfler.
I  motionen föreslås en strategi för  en
mer  dynamisk kulturpolitik, en  strategi
som  tar hänsyn till att kulturlandskapet
-   i Sverige och i världen - förändras i
en  allt  snabbare takt. Staten  måste  -
anförs  det  -  renodla sitt kulturansvar
och  göra  mindre. Men  det,  som  staten
skall göra, skall göras mycket bättre  än
vad  fallet  är  i  dag och  inriktas  på
sådant   som   ingen  annan   kan   göra.
Funktionshindrades självklara  rätt  till
tillgång   på   ett  rikt  och   varierat
kulturliv betonas också.
Motionärerna  anser att  levande  kultur
förmår   existera  utan  garantier   från
samhället, men kulturen behöver också det
allmännas  stöd. Som exempel härpå  nämns
bibliotek,   opera,  teater,   dans   och
musikskola. Vidare anser motionärerna att
staten   har   ett   extra   ansvar    på
kulturarvsområdet.  Utbudet  bör  spridas
till  så  många som möjligt, bl.a.  genom
teknikens  hjälp. Ett kultursamhälle  bör
hålla  sig med bibliotek, arkiv och andra
dokumentsamlingar  och föremålssamlingar,
t.ex. museer. Förvaltandet av kulturarvet
bör      betalas     gemensamt,     menar
motionärerna,     medan     bruket     av
kulturutbudet  måste vara  vars  och  ens
beslut och ekonomiska prioritering.
Slutligen  skall enligt motionen  staten
koncentrera sina kulturpolitiska insatser
till i princip tre områden:
-        Främja barn- och ungdomskultur.
-
-        Värna vårt gemensamma kulturarv.
-
-           Ge    landets   kulturskapare
ordentliga  förutsättningar   för   sitt
konstnärsarbete.
-
Enligt    motionärerna    bakom    motion
2003/04:Kr327  (fp)  har  flera   av   de
kulturpolitiska   mål    som    riksdagen
beslutade  om år 1996 snarare  karaktären
av  medel  för  kulturpolitiken  än  mål.
Vidare  anförs att målen endast  i  liten
utsträckning  medger  någon  kvalificerad
uppföljning  av politikens resultat.  Det
måste    kunna   gå   att    avgöra    om
kulturpolitiken uppnått sitt syfte  eller
inte,   anser  motionärerna.  Målen   bör
därför  förändras  för att  uppnå  större
klarhet   och  kompletteras  med  mätbara
delmål  för  de  enskilda kulturpolitiska
insatserna.
Frihet,   mångfald  och   kvalitet   bör
enligt  motionen vara grundprinciperna  i
och de tre målen för en ny kulturpolitik.
En   framåtsyftande   kulturpolitik   som
skapar   goda  förutsättningar  för   ett
fritt,  utmanande och ständigt  förnyande
kulturliv,  tillgängligt  för  alla,   är
nödvändig för ett gott samhälle. För  att
fortsätta  forma  demokratin  krävs   ett
levande offentligt samtal. Kultur i  form
av  konst, litteratur och teater är  ofta
det    som   ger   stoff,   kunskap   och
inspiration till detta samtal.
Att    kulturlivet   är    fritt    från
ingripanden  och  begränsningar   är   en
förutsättning för att uppnå det livaktiga
offentliga  samtalet. Få  områden  lämpar
sig   så   illa   för  lagstiftning   och
anvisningar som kulturen.
Frihet  skall  också kunna betyda  bl.a.
en  konkret  frihet att  vända  sig  till
flera  och olika finansieringskällor  för
att  ge rum för en mångfald av olikartade
produktioner     och    av     olikartade
distributionsmodeller. Kvalitet beror  av
mångfald  och ett fritt samspel. Kvalitet
kan  bedömas  dels utifrån  skickligheten
hos    konstnären,   dels   utifrån   hur
nyskapande konsten är. Det går dock  inte
att  sätta upp generella regler  för  vad
som är kvalitet (yrkande 1).
Yrkande  2  i motion 2003/04:Kr327  (fp)
syftar    till   att   inte   bara    ett
jämställdhets-  och  minoritetsperspektiv
utan även andra perspektiv skall anläggas
på  de  kulturpolitiska målen. Genom  att
uppvisa mångfald och bredd i perspektiven
skulle  kulturen  kunna  bidra  till  att
överbrygga   klyftor   och   betona   det
allmänmänskliga och enande snarare än det
åtskiljande och särande.

Utskottets ställningstagande

I  två  motioner  behandlas  grunden  för
kulturpolitiken  och  de  kulturpolitiska
målen.
Utskottet  har  vid en rad  tillfällen,
senast    vid   föregående    riksmöte,
avstyrkt  motionsförslag  liknande  det
som  framförs  i  motion  2003/04:Kr209
(m)   som   syftar  till  att   en   ny
kulturpolitik skall införas (se  senast
bet.  2002/03:KrU1 s. 26-27). Utskottet
som  då  hänvisade till den  diskussion
om   statens   ansvar  som   fördes   i
Kulturutredningens slutbetänkande  (SOU
1995:84   s.   93-129)  anförde   bl.a.
följande.
Utredningen markerade bl.a. att det  är
viktigt  att många tar ett  direkt  och
personligt ansvar för kulturen och  att
det  offentliga inte bör ta ansvar  för
det  som idéburna rörelser eller  andra
kan   göra   lika  bra  eller   bättre.
Utredningen  anförde  även  att   andra
kulturella  intressen  kan  tillgodoses
genom  en väl fungerande marknad. Utred
ningen    uttryckte   det   offentligas
ansvar     genom     förslagen     till
kulturpolitiska  mål  och   diskuterade
rollfördelningen  med   tyngdpunkt   på
frågan   om   motiven  för   offentliga
åtaganden    och    frågan    om    hur
ändamålsenligt   och   nödvändigt   det
statliga   kulturstödet  är.  Utskottet
har  senast  vid 2001/02  års  riksmöte
uttryckt att det i varje fall inte  vid
denna    tidpunkt   skulle   vara    en
meningsfull   resursinsats   att   söka
åstadkomma  en  sådan  precisering   av
statens  ansvar  på  kulturområdet  som
motionärerna efterlyser. Utskottet  har
i  sammanhanget framhållit att det inte
heller  skulle vara möjligt att  få  en
mera långtgående uppslutning kring  ett
sådant  preciseringsförslag.  Utskottet
anser  att  prövning av statens  ansvar
får  - för olika kultursektorer - göras
med    utgångspunkt    i    fastställda
nationella kulturpolitiska mål.
Utskottet    vill    framhålla     att
samhällets        och         kulturens
förutsättningar,   liksom    människors
möjligheter  att  vara  delaktiga   och
aktivt    medverkande    i    kulturens
yttringar, snabbt förändras  bl.a.  mot
bakgrund   av   den   snabba   tekniska
utvecklingen   inom  medie-   och   IT-
områdena  och att detta synsätt  kommer
till  uttryck  inte  endast  i  den  nu
aktuella  motionen utan på  olika  sätt
och     utifrån    skilda     politiska
bedömningar  även  i den  kulturpolitik
som   förordas  av  övriga  partier   i
riksdagen.
Utskottet intar alltjämt samma ståndpunkt
i denna fråga.
Utskottet  har även tidigare  vid  flera
tillfällen  tagit ställning till  förslag
som  syftar  till  en  förändring  av  de
kulturpolitiska  målen,  vilket  nu  förs
fram    i   motion   2003/04:Kr327   (fp)
yrkandena   1  och  2.  Utskottet   anser
alltjämt  -  liksom  vid  dessa  tidigare
tillfällen  -  att det är  angeläget  att
1996  års nationella kulturpolitiska  mål
får gälla under en längre tid. Därmed bör
de  på  samma sätt som 1974  års  mål  få
genomslagskraft  inte  endast  inom   det
kulturpolitiska området  utan  även  inom
andra sektorer både inom och utanför  det
statliga    området.   Det   är    enligt
utskottets åsikt dessutom först efter  en
längre period som effekterna av målen kan
iakttas.
De  sju nationella kulturpolitiska målen
som antogs år 1996 kompletterades med att
regeringen  angav den inriktning  av  den
framtida   kulturpolitiken   inom   olika
delområden  som  regeringen   avsåg   att
arbeta efter. Under de följande sex  åren
har  regeringen med utgångspunkt i de sju
nationella  målen  och  utifrån   angivna
inriktningar   lagt  fram   förslag   för
riksdagen   inom  flertalet   delområden,
t.ex.          inom         litteraturen,
kulturmiljövården,    konstnärspolitiken,
filmen  samt  arkitekturen,  formen   och
designen.   Några  delområden   återstår,
t.ex. arkivområdet.
Då  det  gäller den del av yrkande  1  i
motionen  som avser mätbara  delmål  vill
utskottet anföra följande.
Nu  liksom  vid  tidigare tillfällen  då
denna    fråga    har    behandlats    av
kulturutskottet      vill       utskottet
understryka  att det kan vara  svårt  att
redovisa resultat i relation till  sådana
mera  övergripande mål som inte är direkt
kvantifierbara. Inom vissa områden är det
lätt  att  kvantifiera mål och  resultat,
medan  det  inom andra områden  i  större
utsträckning också måste röra sig  om  en
kvalitetsbedömning som inte så lätt låter
sig  uttryckas  i siffror.  Kulturområdet
kan  i flera avseenden sägas tillhöra den
senare  kategorin. Detta faktum  gör  att
det  krävs  möda  och uppfinningsrikedom,
både inom institutioner, myndigheter  och
departement, när det gäller att  utveckla
metoder för att spegla utvecklingen  inom
olika   områden  och  för  att  få   fram
material   som  kan  utgöra   grund   för
bedömningar, uppföljning och utvärdering.
(Jfr bet. 2002/03:KrU1 s. 38.)
Det kan tilläggas att även regeringen  i
sin   första   resultatredovisning   till
riksdagen  med uppföljning  av  det  s.k.
jämlikhets-     och     delaktighetsmålet
betonade  att  det  kan  vara  svårt  att
beskriva  och  bedöma  resultatet  av  de
kulturpolitiska insatserna, men att  just
detta  mål  ändå lämpar sig relativt  väl
för     statistiska    analyser     (skr.
2001/02:176).
Regeringens        redovisning         i
resultatskrivelsen sträckte sig  över  en
20-årsperiod  och  kunde  således  spegla
utvecklingen både före och efter det  att
de  nya  kulturpolitiska målen  antagits.
Det återstår således att göra motsvarande
redovisningar  för de övriga  sex  målen.
Detta torde kräva att målen får gälla för
en  relativt  lång  period.  De  tidigare
målen  gällde under drygt 20 år.  Det  är
dock  inte givet att redovisningar  måste
göras  på samma sätt för vart och ett  av
målen. De skulle lika gärna kunna bedömas
och effekterna av den förda politiken  få
en  god genomlysning om utvärderingar och
redovisningar görs samtidigt för flera av
de  kulturpolitiska målen och  inom  mera
begränsade delar av kulturområdet.
Utskottet  anser  att  övergripande  mål
för   ett   helt   politikområde   kräver
konkretisering på en lägre nivå  för  att
underlätta  utvärdering och  uppföljning.
Detta  torde  i  synnerhet  gälla  om  de
nuvarande   sju   kulturpolitiska   målen
skulle  bytas mot endast tre övergripande
mål, vilket föreslås i motion 2003/04:
Kr327  (fp). I dag konkretiseras  de  sju
övergripande     målen      främst      i
verksamhetsmål   och    andra    mål    i
regeringens  regleringsbrev för  anslagen
på       statsbudgeten       samt       i
myndighetsinstruktioner              m.m.
Myndigheterna återrapporterar  resultaten
av  sin  verksamhet  med  utgångspunkt  i
dessa  verksamhetsmål. Utskottet ser  det
som  värdefullt om regeringen  anger  mot
vilka övergripande mål och verksamhetsmål
som        resultatbedömningarna        i
budgetpropositionen  görs.  I  anslutning
härtill skulle regeringen även, tydligare
än  vad  som  sker  i dag,  kunna  koppla
resultatbedömningarna till  förslagen  om
anslagstilldelning.
Utskottet anser mot bakgrund av vad  som
anförts  att  det  inte är  påkallat  att
riksdagen  begär  att  regeringen  lägger
fram  förslag om mätbara delmål under  de
vvergripande  kulturpolitiska  målen  som
föreslås i motion 2003/04:Kr327 (fp).
Med    hänvisning   till   det   anförda
avstyrker utskottet nu aktuella  motioner
om   grunden   för  kulturpolitiken   och
gällande  kulturpolitiska  mål,  nämligen
motionerna  2003/04:Kr209 (m)  yrkande  1
och 2003/04:Kr327 (fp) yrkandena 1 och 2.

2.2 Anslagen till allmän kulturverksamhet
(28:1-28:4)

Utskottets förslag i korthet
Riksdagen    bör    med    avslag     på
motionsförslag    bifalla    regeringens
förslag   till   medelsanvisning   under
anslagen
28:1 Statens kulturråd,
28:2       Bidrag      till       allmän
kulturverksamhet,   utveckling   samt
internationellt   kulturutbyte    och
samarbete,
28:3 Nationella uppdrag och
28:4    Försöksverksamhet   med   ändrad
regional  fördelning av  kulturpolitiska
medel.
Riksdagen  bör med anledning  av  motion
2003/04:Kr290   som   sin   mening    ge
regeringen  till  känna  vad   utskottet
anfört   om  beslutsordningen  för   och
utvärdering av nationella uppdrag.
Vidare      bör     riksdagen      avslå
motionsförslag om
-    ett    nationellt   uppdrag    till
folkbiblioteken,
- ett     nationellt    uppdrag     till
Textilmuseet i Borås,
- ett  nationellt  uppdrag  till  Säters
film- och biografmuseum,
- regioners       inflytande        över
medelsfördelningen              mellan
kulturinstitutioner,
- styrningen   av   de   kulturpolitiska
medlen   till  Region  Skåne,   jämför
reservation 3 (fp, c),
- finansieringen  av  Malmö  Opera   och
Musikteater m.m. och
- ökat     stöd    till    de    skånska
kulturinstitutionerna.

2.2.1 Statens kulturråd (28:1)

Inledning

Statens   kulturråd  skall  som   central
förvaltningsmyndighet inom  kulturområdet
följa  utvecklingen  och  ge  ett  samlat
underlag för den statliga kulturpolitiken
samt  bistå  regeringen med genomförandet
av  denna.  I  den  uppgiften  ligger  en
skyldighet  att verka för  samordning  av
och    effektivitet   i    de    statliga
åtgärderna.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget  för  år
2004 skall uppgå till 45 500 000 kronor.

Motionerna

I  motionerna 2003/04:Fi240 (fp)  yrkande
23  i  denna  del och 2003/04:Kr327  (fp)
yrkandena  11,  16 och  25  i  denna  del
föreslås  en  minskning av  anslaget  med
sammanlagt 7,5 miljoner kronor,  varav  2
miljoner  kronor avser Kulturnät  Sverige
som  föreslås  finansieras utan  statliga
medel.  I beräkningen inkluderas även  en
överflyttning  av medel  som  Kulturrådet
disponerar  för administrativa  kostnader
under    anslaget    28:9.    I    motion
2003/04:Kr362 (m) yrkande 1  föreslås  en
minskning  av  anslaget med  10  miljoner
kronor. I motion 2003/04:
Kr391 (kd) yrkande 8 i denna del föreslås
att  anslaget skall minskas med 1  miljon
kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet   har   vid   flera    tidigare
tillfällen    behandlat     frågan     om
Kulturrådets   ställning,   uppdrag   och
anslag,  senast hösten 2002 i  betänkande
2002/03:KrU1 (s. 44). Utskottet anser att
det   behövs  en  central  myndighet   på
kulturområdet av nuvarande omfattning som
vid  sidan av bidragsfördelningsuppgiften
även  har ett omfattande ansvar för bl.a.
uppföljning        och       utvärdering.
Myndighetsanslaget   bör   således   inte
minskas  i enlighet med motionsförslagen.
Utskottet  gör - liksom föregående  år  -
den bedömningen att Kulturnät Sverige bör
drivas med hjälp av offentliga medel.
Kulturrådet  har  möjlighet  att  enligt
regleringsbrevet   för   anslaget    28:9
använda  högst  500 000 kronor  av  detta
anslag till administrationskostnader  som
uppstår  i samband med stödet till  inköp
av     litteratur    till    folk-    och
skolbibliotek.    Utskottet    ser    för
närvarande   inte  någon  anledning   att
flytta dessa medel.
Utskottet avstyrker med hänvisning  till
det anförda motionerna 2003/04:
Kr327  (fp)  yrkandena 11, 16  och  25  i
denna  del, 2003/04:Kr362 (m) yrkande  1,
2003/04:Kr391 (kd) yrkande 8 i denna  del
samt  2003/04:Fi240  (fp)  yrkande  23  i
denna  del. Riksdagen bör anvisa medel  i
enlighet med regeringens förslag.

2.2.2 Bidrag till allmän
kulturverksamhet, utveckling samt inter
nationellt kulturutbyte och samarbete
(28:2)

Inledning
Under  detta  anslag beräknas  medel  för
bidrag  till  en  rad skilda  ändamål  på
kulturområdet. Medel beräknas  bl.a.  för
bidrag  till länskonstnärer, bidrag  till
organisationer     med      mångkulturell
inriktning,   bidrag   för   att   främja
funktionshindrades      deltagande      i
kulturlivet  samt bidrag till  nationella
minoriteters   språk  och  kultur.   Inom
anslaget   beräknas   också   medel   för
kulturinsatser i arbetslivet, bidrag till
länsbildningsförbund  m.fl.  för  kultur-
och  föreläsningsverksamhet, bidrag  till
samisk   kultur,  bidrag   till   Svenska
institutet,    bidrag    till    centrala
amatörorganisationer,   centrumbildningar
och   lokalhållande  organisationer   för
kulturverksamhet. Dessutom beräknas medel
till  Statens kulturråds disposition  för
tillfälliga          insatser          av
utvecklingskaraktär eller insatser som på
annat sätt är kulturpolitiskt angelägna.

Propositionen

Under anslaget har fördelats 1,5 miljoner
kronor    för    försöksverksamhet    med
länsteater   i  Södermanland.  Regeringen
föreslår under anslaget 28:6 Bidrag  till
regional  musikverksamhet samt  regionala
och    lokala    teater-,    dans-    och
musikinstitutioner    att    verksamheten
permanentas fr.o.m. år 2004.  Medlen  bör
beräknas  under  nämnda anslag.  Anslaget
28:2  minskas  därför  med  1,5  miljoner
kronor. Under anslaget beräknas i  likhet
med  tidigare  år tillfälliga  stöd  till
Strindbergsteatern   och   Drottningholms
slottsteater på vartdera 1 miljon kronor.
För  år 2003 anvisades engångsanvisningar
på  2  miljoner  kronor,  varav  600  000
kronor   finansierades   inom   anslaget.
Anslaget   minskas  med  resterande   1,4
miljoner kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen  skall
anvisa  154 546 000 kronor under anslaget
för budgetåret 2004.

Motionen

I  motion 2003/04:Kr391 (kd) yrkande 8  i
denna  del  föreslås att anslaget  räknas
upp  med 1 miljon kronor för att göra det
möjligt   att  förstärka  bidraget   till
amatörkulturens    centralorganisationer.
Vidare bör anslaget minskas med
2  miljoner  kronor avseende  medel  till
regeringens  disposition. Den sammanlagda
effekten  blir en minskning  av  anslaget
med 1 miljon kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  anser att det är  viktigt  att
vissa  medel  finns till regeringens  dis
position    att   använda    för    t.ex.
oförutsedda medelsbehov som inte kan till
godoses  på  annat sätt. Utskottet  anser
inte att dessa medel skall minskas på det
sätt  som föreslås i motion 2003/04:Kr391
(kd).  Det finns därmed inte utrymme  för
den   omfördelning  inom  anslaget   till
förmån         för        amatörkulturens
centralorganisationer  som   föreslås   i
motionen.   Utskottet  avstyrker   motion
2003/04:Kr391 (kd) yrkande 8 i denna del.
Riksdagen  bör anvisa medel  i  enlighet
med regeringens förslag.

2.2.3 Nationella uppdrag (28:3)

Inledning
Nationella uppdrag ges till institutioner
eller    verksamheter   som   står    för
utveckling   och   förnyelse   inom    en
konstriktning    eller   verksamhetsform.
Syftet  är att ta till vara kunnande  och
idéer från hela landet för att bidra till
en  utveckling och förnyelse  inom  olika
delar av kulturområdet. Under anslaget be
räknas     medel    för    tidsbegränsade
(treåriga)  nationella  uppdrag  inom  om
rådena  barn- och ungdomsteater, regional
filmverksamhet,   ungdomskultur,   musik,
samtidskonst,            museiverksamhet,
formgivning    och    design,     barnkul
turforskning samt samtida dans. Riksdagen
beslutar    om    ämnesområdena,    medan
regeringen utser innehavarna. Innehavarna
av uppdragen disponerar årligen vardera 1
miljon kronor.

NUVARANDE INNEHAVARE AV DE NIO
dMNESOMRåDENA FöR NATIONELLA UPPDRAG
Ämnesområde  Innehavare        Treår
(beslutas av (utses av         s-
riksdagen)   regeringen)       perio
d
Barn- och    Dalateatern       2003-
ungdomsteate                   2005
r
Regional     Film i Värmland   2003-
filmverksamh                   2005
et
Ungdomskultu Drömmarnas Hus i  2003-
r            Malmö             2005
Musik        Erik Ericsons     2003-
Kammarkör         2005
Samtidskonst Baltic Art        2003-
Center, Visby     2005
Museiverksam Jämtlands läns    2003-
het          museum            2005
Formgivning  Föreningen        2002-
och design   Svensk Form       2004*
Barnkulturfo Regionteatern     2001-
rskning      Blekinge-         2003
Kronoberg
Samtida dans Dansnät Sverige   2003-
2005
*Föreningen Svensk Form har haft
uppdraget även under perioden 1999-2001.

Propositionen

Regeringen  informerar om sin avsikt  att
utse  en  ny innehavare av det nationella
uppdraget          inom           området
barnkulturforskning  då   uppdraget   för
Regionteatern Blekinge-Kronoberg löper ut
i    år.   Enligt   propositionen   avser
regeringen  att  i  högre  grad   inrikta
uppdraget  på pedagogikens roll  för  att
öka barns och ungdomars tillgång till det
professionella kulturlivet.
Regeringen   föreslår  att  9   miljoner
kronor  ska  anslås för de nio nationella
uppdragen för år 2004.

Motionerna

I  motion 2003/04:Kr290 (v) framförs  att
det  förhållandet att riksdagen  beslutar
om inriktningen medan regeringen beslutar
om  innehavare  av  de  olika  nationella
uppdragen   måste   göras   tydligt   och
tillämpas   i   praktiken.   Motionärerna
föreslår  vidare att riksdagen  skall  ge
regeringen  i  uppdrag  att  återkommande
utvärdera  och till riksdagen  rapportera
utfallet av de olika uppdragen.
I   några   motionsyrkanden   framställs
förslag    på   nya   inriktningar    och
innehavare  av  nationella  uppdrag   och
ytterligare    medel.    Förslagen    har
sammanställts i nedanstående tabell:

Motions Ämnesområde         Innehav Utgif
nr,     (beslutas av        are     t, kr
parti   riksdagen)          (utses
och                        av
yrkande                    regerin
nr                         gen)
2003/04
:
Kr363   "regeringen bör ge  Säters  1 000
(c) i   dessa ett           film-   000
denna   nationellt uppdrag  och
del,    inom respektive     biograf
områden"*           museum
Kr 326                           "
(c)
yrk. 39
Kr 207                          "
(c)
Kr363   "regeringen bör ge  Museum  1 000
(c) i   dessa ett           Anna    000
denna   nationellt uppdrag  Nordlan
del     inom respektive     der
områden"*
Kr 326  "T.ex.                   "
(c)     konstpedagogiskt
yrk. 41 arbete med och för
barn och ungdom,
konstprojekt som
belyser makt och
kön och nordiskt
nätverkssamarbete"*
Kr363   "regeringen bör ge  Fryshus 1 000
(c) i   dessa ett           et      000
denna   nationellt uppdrag
del     inom respektive
områden"*
Kr 284  Kunskapsbank om          "
(c)     graffiti
yrk. 8
*Ämnesområde   har  endast   angivits   i
motionstexter och ej i motionsyrkanden.
I  ytterligare  ett antal motionsyrkanden
föreslås  nya inriktningar och/eller  nya
innehavare  utan  att  medel  till  detta
yrkas   för   år   2004.  Förslagen   har
sammanställts i nedanstående tabell:

Motion Ämnesområde        Innehavare
snr    (beslutas av       (utses av
och    riksdagen)         regeringen)
parti
2003/0
4:
Kr366  Livslånga          Folkbiblioteke
(s)    lärandet           n
Kr257  Museiverksamhet*   Textilmuseet i
(fp)                      Borås
Kr214  Museiverksamhet*   Textilmuseet i
(m)                       Borås
Kr248  Museiverksamhet    Säters film-
(kd)                      och
biografmuseum
Kr249  Förvaltning av     Textilmuseet i
(kd)   det svenska        Borås
textila arvet
*Ämnesområde   har  endast   angivits   i
motionstexter och ej i motionsyrkanden.

Utskottets ställningstagande

Som  nämnts  inledningsvis har  sedan  de
nationella uppdragen först inrättades  år
1996,  en  beslutsordning tillämpats  som
innebär   att   riksdagen   beslutar   om
ämnesområden medan regeringen beslutar om
innehavarna för de nationella  uppdragen.
Utskottet  instämmer i  vad  som  sägs  i
motion   2003/04:Kr290  (v)   att   denna
ordning skall vara tydlig och tillämpas i
praktiken.  Vid  två  tillfällen  då  nya
uppdrag  inrättats  har  riksdagen   inte
tagit     ställning    i    en    separat
förslagspunkt   utan   endast    indirekt
godkänt   inrättandet  genom  att   fatta
beslut om medelstilldelningen till  detta
anslag. Så skedde vid inrättandet av  ett
nationellt          uppdrag          inom
barnkulturforskning   (prop.   2000/01:1,
bet. 2000/01:KrU1) och vid inrättandet av
uppdraget   inom  samtida   dans   (prop.
2002/03:1,    bet.   2002/03:KrU1).    Då
regeringen  vill införa nya  ämnesområden
för  de  nationella uppdragen bör  enligt
utskottets       mening      inrättandena
tydliggöras genom att de alltid  föreslås
av regeringen och beslutas av riksdagen i
separata förslagspunkter. Utskottet anser
också,  i  likhet  med motionärerna,  att
regeringen   skall  utvärdera   uppdragen
efter  varje treårsperiod och  rapportera
utfallet till riksdagen. Utskottet  anser
således  att  riksdagen, med bifall  till
motion  2003/04:Kr290 (v), som sin mening
bör   ge   regeringen  till   känna   vad
utskottet anfört om beslutsordningen  för
nationella uppdrag samt om utvärdering av
sådana uppdrag.
Utskottet     tillstyrker    regeringens
förslag  till  medelsanvisning  för   nio
nationella  uppdrag och är  således  inte
berett  att  nu utöka antalet  nationella
uppdrag.  Utskottet föreslår  i  enlighet
härmed       att      riksdagen       vid
medelsanvisningen    avslår    motionerna
2003/04:Kr207 (c) samt 2003/04:Kr284  (c)
yrkande 8, 2003/04:Kr326 (c) yrkandena 39
och  41 och 2003/04:Kr363 (c) i denna del
och  anvisar  det belopp  som  regeringen
begärt.
När   det   gäller  nya  innehavare   av
nationella uppdrag har utskottet  tydligt
tagit  ställning ovan för  den  nuvarande
beslutsordningen  där  det  ankommer   på
regeringen   att   utse  innehavarna   av
uppdragen.   Utskottet  är  vidare   inte
berett att tillstyrka de nya ämnesområden
för  uppdrag  som - utan  att  medel  för
detta  beräknas - föreslås i några av  de
nu    aktuella   motionerna.    Utskottet
avstyrker        således       motionerna
2003/04:Kr214  (m),  2003/04:Kr248  (kd),
2003/04:Kr249  (kd),  2003/04:Kr257  (fp)
och 2003/04:Kr366 (s).

2.2.4 Försöksverksamhet med ändrad
regional fördelning av kulturpolitiska
medel (28:4)

Inledning
En  försöksverksamhet med ändrad regional
ansvarsfördelning genomförs i  Skåne  län
under  tiden  den  1  juli  1997-den   31
december      2006.     Det     regionala
självstyrelseorganet  i  Skåne  län   har
fr.o.m.  den  1  juli 1998  från  Statens
kulturråd   övertagit  befogenheten   att
besluta  om  fördelningen av  statsbidrag
till      regional      kulturverksamhet.
Regeringen     beslutar     om      vilka
institutioner     som     skall      vara
bidragsberättigade.

Propositionen

Under   anslaget  fördelar  Region  Skåne
statligt       verksamhetsstöd       till
kulturinstitutioner i  Skåne.  I  samband
med  förstärkningen av anslagen 28:6 till
regionala     teater-,     dans-      och
musikinstitutioner   samt   28:30    till
regionala    museer   år   2002    höjdes
verksamhetsbidragen till Malmö Opera  och
Musikteater,      Skånes      Dansteater,
Regionmuseet i Skåne, Kulturen i Lund och
Malmö  museer. Dessa medel har  fördelats
av  Statens  kulturråd,  men  föreslås  i
propositionen  i fortsättningen  beräknas
under  detta  anslag,  varför  regeringen
föreslår  att  totalt 2  358  000  kronor
överförs  från anslagen 28:6 Bidrag  till
regional  musikverksamhet samt  regionala
och    lokala    teater-,    dans-    och
musikinstitutioner och 28:30 Bidrag  till
regionala museer.
Regeringen föreslår att riksdagen  skall
anvisa  145 183 000 kronor under anslaget
för budgetåret 2004.

Motionerna

I motion 2002/03:Kr236 (m) anförs att den
samarbetsform         som          Västra
Götalandsregionen har med Kulturrådet bör
få  en  vidare  spridning  (yrkande  16).
Kulturrådet      har      träffat      en
överenskommelse        med         Västra
Götalandsregionen                avseende
kulturverksamheten  under   de   närmaste
eren.   Enligt  motionärerna  bör  sådana
överenskommelser kunna utvecklas och inte
bara   omfatta  kulturinstitutioner  utan
även  t.ex. arrangörsstöd och  stöd  till
fria grupper. Med överenskommelserna  kan
behovet av att planera verksamheterna för
mer än ett budgetår tillgodoses.
I  motion  2003/04:Kr253 (c)  yrkande  2
anförs  att  det  inte  är  rimligt   att
regeringen   beslutar   om   till   vilka
institutioner   som  Region   Skåne   kan
fördela     medlen    under     anslaget.
Möjligheten till regionala prioriteringar
går därmed förlorad enligt motionärerna.
I  motion  2003/04:Kr201 (m) anförs  att
Malmö Opera och Musikteater i högsta grad
är  en nationell angelägenhet och att den
som   sådan   måste   ges   en   statlig,
långsiktigt     hållbar     finansiering.
Motionären anser även att riksdagen skall
avvisa  ett  planerat ägarbyte  av  Malmö
Opera  och  Musikteater, Malmö dramatiska
teater   och  Skånes  dansteater.  Enligt
motionen  planeras ägarskapet föras  över
från Malmö stad till Region Skåne.
I  motion 2003/04:Kr291 (fp) anförs  att
de medel som regeringen nu föreslår skall
flyttas  till detta anslag från  anslagen
28:6 och 28:30 rätteligen borde pris- och
löneomräknas på samma sätt som  sker  med
bidrag      till     andra      regionala
kulturinstitutioner.   Motionären   menar
vidare  att  den uppräkning  av  anslaget
28:6 Bidrag till regional musikverksamhet
samt  regionala och lokala teater-, dans-
och  musikinstitutioner  som  gjordes   i
budgetpropositionen    för    år     2003
(2002/03:1 utgiftsområde 17 s. 74)  borde
ha kommit även de skånska institutionerna
till del.

Utskottets ställningstagande

Då   det  gäller  frågan  om  att  sprida
användningen   av   den    s.k.    Västra
Götalandsmodellen, vilken innebär att  en
överenskommelse   om   inflytandet   över
medelsfördelningen görs mellan en  region
och Kulturrådet, vill utskottet erinra om
vad konstitutionsutskottet skriver i sitt
betänkande (2001/02:KU7) med anledning av
propositionen   Regional  samverkan   och
statlig    länsförvaltning   (2001/02:7).
Konstitutionsutskottet  anger   att   det
delar  regeringens  uppfattning  angående
beslutanderätten   över    de    statliga
bidragen   till  kulturen.   Den   rätten
tillkommer  Statens kulturråd  som  också
har som mål att främja kulturell mångfald
och  geografiskt  jämlik  fördelning   av
kulturutbudet  genom  en  utveckling   av
samspelet  mellan de statliga,  regionala
och kommunala insatserna. Kulturutskottet
har       samma      uppfattning      som
konstitutionsutskottet i denna fråga  och
avstyrker   motion   2002/03:Kr236    (m)
yrkande  16  då yrkandet kan  anses  vara
tillgodosett.
Det  är också kulturutskottets mening  -
i  likhet  med  vad som  framgår  i  ovan
nämnda  proposition  (s.  39)  -  att  en
regional  kulturinstitution  kan  ha   en
särprägel  som  också  gör  den  till  en
nationell   resurs.   Detta    gör    att
verksamheten  inte  enbart  kan   bedömas
utifrån ett regionalt perspektiv och  att
det  därför  är  rimligt  att  regeringen
beslutar om vilka regionala institutioner
som  skall  vara bidragsberättigade.  Som
utskottet  redogjorde  för  i  betänkande
2000/01:KrU1   (s.   51-52)   finns   det
möjlighet  för Region Skåne att  framföra
synpunkter    på    förteckningen    över
stödberättigade institutioner i syfte att
få  förändringar  till  stånd.  Utskottet
avstyrker därmed motion 2003/04:Kr253 (c)
yrkande 2.
Vad   gäller  motion  2003/04:Kr201  (m)
anser  utskottet  att  finansieringen  av
Malmö  Opera  och Musikteater  bör  lösas
inom  ramen  för försöksverksamheten  och
således  snarast är en fråga  för  Region
Skåne.  Utskottet anser inte  heller  att
riksdagen    bör    ha   synpunkter    på
ägarskapsförhållandena                 av
kulturinstitutioner i Skåne  län.  Motion
2003/04:Kr201 (m) avstyrks därmed.
De  medel  som nu förs över  till  detta
anslag från anslagen 28:6 och 28:30 har i
budgetpropositionen för år 2004 inte pris-
och löneomräknats på motsvarande sätt som
skett  med  anslag till  andra  regionala
kulturinstitutioner. Enligt uppgift  från
Kulturdepartementet    är    detta    ett
förbiseende  som kommer att korrigeras  i
regleringsbrev för budgetåret 2004.
Vidare       har      regeringen       i
regleringsbrevet för år 2003 angivit  att
Kulturrådet  fick  fördela  bidrag   från
anslag   28:6  till  Region   Skåne   med
anledning   av   den   förstärkning   som
genomfördes  på det anslaget. Kulturrådet
valde  att inte utnyttja denna möjlighet.
Utskottet  anser att det bör  ankomma  på
Kulturrådet  att besluta om  fördelningen
av  medlen  under anslaget  28:6  för  år
2003.
Med    hänvisning   till   det   anförda
avstyrker  utskottet motion 2003/04:Kr291
(fp).
Utskottet     tillstyrker    regeringens
förslag  till  medelstilldelning  för  år
2004.

2.3 Anslagen till teater, dans och musik
(28:5-28:7)

Utskottets förslag i korthet
Riksdagen    bör    med    avslag     på
motionsförslag    bifalla    regeringens
förslag   till   medelsanvisning   under
anslagen
28:5   Bidrag   till  Operan,  Dramaten,
Riksteatern,   Svenska  rikskonserter
och Dansens Hus,
28:6      Bidrag      till      regional
musikverksamhet  samt  regionala  och
lokala     teater-,     dans-     och
musikinstitutioner och
28:7  Bidrag  till vissa teater-,  dans-
och musikändamål,
Riksdagen   bör   godkänna   regeringens
förslag  om  att de ändrade riktlinjerna
för  statens  stöd till  produktion  och
utgivning  av  fonogram skall  fortsätta
att gälla, dock längst till utgången  av
år 2004.
Riksdagen  bör  avslå motionsförslag  om
orkesterfrågor,  jämför  reservation   4
(m, fp, kd, c).

2.3.1 Bidrag till Operan, Dramaten,
Riksteatern, Svenska rikskonserter och
Dansens Hus (28:5)

Inledning
Från  anslaget  lämnas  bidrag  till  fem
riksinstitutioner på teater-,  dans-  och
musikområdet,  nämligen   till   de   två
nationalscenerna Operan och Dramaten samt
till  Riksteatern, Svenska  rikskonserter
och Dansens Hus.

Propositionen

Under     anslaget     redovisas      att
publiktillströmningen  till  Operan   har
varit  god under år 2002 och att  Operans
totala publik ökat för tredje året i rad.
Beläggningen   vid   föreställningar   på
Operans stora scen var alltjämt hög - för
opera 80 % och för balett 78 %.
Den   goda  publiktillströmningen   till
Dramaten  fortsatte under  år  2002.  Den
genomsnittliga  beläggningen  vid   årets
föreställningar  var  89  %.  Ungefär  en
fjärdedel av publiken bestod av  besökare
från övriga delar av landet.
Även   Riksteaterns  publiktillströmning
var  fortsatt  god  under  år  2002.  Ett
resultat  av de satsningar som gjorts  på
främjande  verksamheter under de  senaste
åren  är  att Riksteatern nu åter  är  en
växande folkrörelse.
Svenska  rikskonserter  fortsätter   att
arbeta  för bredd, mångfald och  regional
spridning.  Det långsiktiga publikarbetet
har resulterat i en fortsatt publikökning
under år 2002. Det nyinrättade Körcentrum
står för en stor del av både publik-  och
produktionsökningen.
Dansens  Hus  redovisar ytterligare  ett
rikt  publikår  med fler produktioner  än
tidigare och fortsatt hög beläggning  (77
%)  på Stora scenen. Projekteringsarbetet
för  Dansnät  Sverige inleddes  under  år
2002.  Regeringen föreslår en höjning  av
anslaget  till Dansens Hus med  1  miljon
kronor  för  att säkerställa en  fortsatt
hög nivå på verksamheten.
Sammantaget föreslår regeringen att  det
under  anslaget för år 2004 skall anvisas
850 974 000 kronor.

Motionerna

I  motion 2003/04:Fi240 (fp) yrkande 23 i
denna  del  föreslås att  anslaget  skall
minskas  med  26 miljoner  kronor.  Samma
förslag framförs i motion 2003/04:
Kr327 (fp) yrkande 25 i denna del. Av den
sistnämnda motionen framgår att  bidraget
till  Riksteatern  bör  minskas  med   23
miljoner   kronor   och   bidraget   till
Rikskonserter  med  10  miljoner  kronor.
Vidare  bör  en ökning göras av  bidraget
till  Operan  med 3 miljoner  kronor,  av
bidraget  till  Dramaten med  3  miljoner
kronor  och av bidraget till Dansens  Hus
med 1 miljon kronor. Motiveringen till de
föreslagna höjningarna återfinns i motion
2003/04:Kr347  (fp). Där nämns  att  både
Operan  och  Dramaten  har  otillräckliga
resurser,   varför  3   miljoner   kronor
avsätts   till   respektive  institution.
Vidare  anförs bl.a. att det  är  viktigt
att     nationalscenerna    har    reella
möjligheter  att genomföra  gästspel  och
turnéer både i Sverige och i andra länder
och  att  Operan  bör  få  möjlighet  att
använda textmaskin vid alla framföranden,
alltså   även  när  operor  framförs   på
svenska,  bl.a.  med tanke  på  de  många
hörselskadades svårigheter  att  uppfatta
den  text  som sångarna framför  (yrkande
3).  Då  det  gäller Dansens Hus  sägs  i
samma  motion,  2003/04:Kr347  (fp),  att
verksamheten där har tillfört danskonsten
i  Sverige mycket. Redan från början  har
Dansens Hus medverkat i flera projekt för
att   utveckla  och  sprida  dansen   som
konstart    i    Sverige.    Löne-    och
pensionskostnaderna har  emellertid  ökat
kraftigt, varför anslaget bör öka  med  1
miljon kronor (yrkande 8).
I  motion 2003/04:Kr363 (c) föreslås att
anslaget  skall minskas med  30  miljoner
kronor.  Minskningen avser anslaget  till
Riksteatern.  Enligt motionärerna  skulle
detta belopp komma till bättre användning
i   musik-  och  teaterverksamhet  ute  i
landet (motionen i denna del).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid flera tillfällen  under
senare  år  haft  att ta  ställning  till
motionsförslag      om      genomgripande
förändringar i uppdragen för  Riksteatern
och  Rikskonserter och  till  förslag  om
därmed sammanhängande neddragningar av de
statliga   bidragen   (senast   i    bet.
2002/03:KrU1  s.  52). Enligt  utskottets
uppfattning    skulle    de    föreslagna
anslagsminskningarna  medföra   drastiska
förändringar av dessa båda institutioners
uppdrag, vilket vore olyckligt. Utskottet
avstyrker    därför   de   nu    aktuella
motionerna 2003/04:Kr327 (fp) yrkande  25
i denna del, 2003/04:Kr347 (fp) yrkandena
3  och  8, 2003/04:Kr363 (c) i denna  del
samt  2003/04:Fi240  (fp)  yrkande  23  i
denna del om minskade anslag till de båda
institutionerna och omfördelning av dessa
medel  till  annan verksamhet.  Utskottet
tillstyrker   regeringens  förslag   till
medelstilldelning under anslaget  för  år
2004.

2.3.2 Bidrag till regional
musikverksamhet samt regionala och lokala
teater-, dans- och musikinstitutioner
(28:6)

Inledning
Under   anslaget   anvisas   medel    för
statsbidrag till länsmusikverksamhet samt
regionala  och lokala teater-, dans-  och
musikinstitutioner.

Propositionen

I    inledningen    till   politikområdet
redovisas   att  regering   och   riksdag
prioriterat       fullföljandet        av
länsteaternätets utbyggnad och  medverkat
till  att  regionala  teaterinstitutioner
kunnat   byggas   upp  i  Jämtlands   och
Södermanlands län. År 2003 är det  tredje
och  sista  försöksåret med länsteater  i
Södermanlands  län,  en  verksamhet   som
bedrivits  av Sörmlands Musik  &  Teater.
Regeringen   förordar   att   länsteatern
fr.o.m.   år   2004  införlivas   i   det
permanenta   statliga  stödsystemet   för
regionala  kulturinstitutioner.  Anslaget
föreslås  därför  öka  med  1,5  miljoner
kronor  som  överförs från anslaget  28:2
Bidrag   till   allmän  kulturverksamhet,
utveckling      samt      internationellt
kulturutbyte    och    samarbete,     där
verksamheten tidigare bekostats.
Vidare    redovisar    regeringen    att
Marionetteatern från år 2004  kommer  att
införlivas  med  Stockholms  stadsteater.
Medel   för  verksamheten  har   hittills
anvisats under anslaget 28:7 Bidrag  till
vissa teater-, dans- och musikändamål men
bör  fr.o.m. år 2004 anvisas under  detta
anslag. Således föreslås att
1  140  000  kronor överförs  till  detta
anslag.
Regeringen föreslår att anslaget för  år
2004 anvisas 722 905 000 kronor.

Motionerna

I   flera  motionsyrkanden  föreslås   en
ökning  av  anslaget  utöver  regeringens
förslag.
En  ökning om 30 miljoner kronor  utöver
regeringens förslag föreslås i motionerna
2003/04:Fi240 (fp) yrkande 23 i denna del
och 2003/04:Kr327 (fp) yrkande 25 i denna
del.  Av  den sistnämnda motionen framgår
att   ökningen  är  avsedd   att   stärka
länsmusikinstitutionerna och de regionala
teatrarna  samt  att  5  miljoner  kronor
avsatts för Göteborgsoperan. Motiveringen
till  de föreslagna höjningarna återfinns
i  motion  2003/04:Kr347 (fp). Där  nämns
bl.a.  att verksamheten vid länsteatrarna
är  dynamisk  och  mångskiftande,  varför
stödet bör förstärkas (yrkande 2). Vidare
anförs  att  det  är viktigt  att  skolan
låter eleverna få uppleva, diskutera  och
lära  av  teater  och  att  region-   och
stadsteatrarna  skall ha ett  rikt  utbud
för   barn  och  ungdomar  (yrkande  10).
Förstärkningen skall också garantera  att
en   fortsatt   hög   ambitionsnivå   kan
upprätthållas  inom  länsmusiken  och  de
regionala  musikteatrarna  (yrkande   6).
Slutligen    sägs    i    motionen    att
Göteborgsoperans   självfinansieringsgrad
är ca 40 %, medan Kungl. Operans är ca 20
%.   Det  är  enligt  motionärerna   inte
realistiskt    att    räkna    med    att
verksamheten  kan få ökade  intäkter  via
biljettförsäljning,  varför  5   miljoner
kronor  av den föreslagna anslagsökningen
bör  tillföras  Göteborgsoperan  (yrkande
5).
I  motion 2003/04:Kr363 (c) föreslås att
anslaget   skall  ökas  med  28  miljoner
kronor    utöver   regeringens    förslag
(motionen   i  denna  del).   Av   motion
2003/04:Kr326     (c)     framgår     att
uppräkningen    är   avsedd    att    öka
länsteatrarnas   möjligheter   att   göra
produktioner som är anpassade för  mindre
spelplatser  och  för  att  länsteatrarna
skall  kunna turnera runt om i hela länen
(yrkande 23).
I  motion 2003/04:Kr362 (m) föreslås att
anslaget skall öka med 20 miljoner kronor
utöver  regeringens förslag.  I  motionen
konstateras  att  varken  Göteborgsoperan
eller  Malmöoperan klarar sig ekonomiskt.
Av ökningen bör därför 12 miljoner kronor
gå  till  Göteborgsoperan och 8  miljoner
kronor till Malmöoperan (yrkande 2).
I  motion  2003/04:Kr391  (kd)  föreslås
att  anslaget skall ökas med  5  miljoner
kronor    utöver   regeringens    förslag
(yrkande  8  i  denna  del).  Av   motion
2003/04:Kr390 (kd) framgår  att  ökningen
är  avsedd dels för att minska effekterna
av  bristande pris- och löneomräkning vid
de  regionala institutionerna,  dels  för
att      förstärka     anslaget      till
Göteborgsoperan (yrkande 3).
I  sex  motionsyrkanden behandlas förslag
rörande medelsanvändningen under anslaget
utan att någon ökning av anslaget begärs.
Förslaget   i  motionerna  2003/04:Kr236
(m),  2003/04:Kr279 (fp)  yrkande  3  och
2003/04:Kr335   (s)   syftar   till   att
statsbidraget till Göteborgsoperan  skall
förstärkas.
I  motion  2002/03:Kr290 (s) begärs  att
länsteatern  i  Södermanland  skall   ges
permanenta    resurser   som    motsvarar
resurstilldelningen till andra län.
Förslaget  i  motion  2003/04:Kr263  (s)
syftar  till  att  en omfördelning  skall
göras  av  resurserna  inom  anslaget.  I
avvaktan       på      den       kommande
orkesterutredningen bör även den  del  av
landets   befolkning  som   bor   utanför
storstads-  och kustområdena få  tillgång
till levande symfonisk musik.
I  motion 2003/04:N332 (kd) föreslås att
en omfördelning skall göras inom anslaget
för     att    öka    resurserna     till
länsmusikverksamheten i Kalmar  län,  som
enligt       motionärerna      behandlats
styvmoderligt under lång tid (yrkande 4).
I   en   rad  yrkanden  behandlas   olika
orkesterfrågor  som inte  har  anknytning
till  2004  års  statsbudget  eller  till
medelsanvändningen.
Tre  yrkanden  tar upp  frågor  som  rör
länsmusikuppdraget.
I   två  motioner,  2002/03:Kr370   (kd)
yrkande  5 och 2003/04:Kr390 (kd) yrkande
5, redovisas att Kulturrådet i en rapport
påpekat    att   länsmusiken    i    ökad
utsträckning  övergått  till  att  starta
och/eller    utveckla    orkestrar    och
orkesterverksamhet,  vilket  medfört  att
två    parallella   organisationer    för
orkestermusik håller på att  byggas  upp.
Motionsyrkandena    syftar    till    att
länsmusikuppdraget skall tydliggöras.
I  motion 2002/03:Kr342 (s) föreslås  en
förändrad     bidragsfördelning      till
länsmusikinstitutionerna. Det  är,  menar
motionärerna,    inte     rimligt     att
fördelningen  baseras på  vilka  län  som
hade militärmusik i början av 1970-talet.
Bidragen bör i stället fördelas bl.a. med
hänsyn    till    de   enskilda    länens
befolkningsmängd     och      geografiska
struktur.
Göteborgs  symfoniorkester  behandlas  i
motionerna    2002/03:Kr295    (m)    och
2003/04:Kr334 (fp, m). I båda  motionerna
yrkas  att  den  utredare som  regeringen
skall   tillkalla   för   att   göra   en
orkesteröversyn skall få  i  uppdrag  att
även  beakta  Göteborgs  Symfoniorkesters
möjligheter  att utveckla  sin  roll  som
Sveriges nationalorkester.
I  motion 2003/04:Kr333 (fp, m,  kd,  c)
redovisas      att      Göteborgsmusikens
verksamhet finansieras genom en ekonomisk
trepartslösning,     innebärande      att
Göteborgs    kommun,   Kulturrådet    och
Försvarsmusikcentrum i princip  står  för
var  sin  tredjedel av orkesterns anslag.
Försvarsmusikcentrums  andel  består   av
upphandlade    spelningar.   Motionärerna
befarar  att  försvarets andel  av  finan
sieringen kan komma att minska  med  kort
varsel.  Därför  yrkar de  att  riksdagen
skall göra ett uttalande som syftar  till
att staten genom Kulturrådet skall gå  in
som   ekonomisk   garant  om   försvarets
engagemang skulle minska eller upphöra.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  erinrar  om att  nivåhöjningar
gjorts två år i rad av detta anslag.  För
år  2002  tillfördes anslaget 20 miljoner
kronor  för att möjliggöra ökade insatser
för  i första hand musik- och dansteatrar
samt  mindre länsteatrar (prop. 2001/02:1
utgiftsområde  17, bet.  2001/02:KrU1  s.
49,  rskr. 2001/02:72). Vidare tillfördes
anslaget  5 miljoner kronor för  år  2003
som   kompensation   för   de   generella
besparingarna på statlig konsumtion detta
år  (prop.  2002/03:1  utgiftsområde  17,
bet.    2002/03:KrU1   s.    54,    rskr.
2002/03:57).      Enligt       utskottets
uppfattning  medger det  statsfinansiella
läget inte ytterligare förstärkningar för
närvarande.  Motionsförslag  som   syftar
till   en   ökning  av  anslaget   utöver
regeringens förslag bör därför avslås  av
riksdagen.  Därmed tillstyrker  utskottet
regeringens  förslag till medelsanvisning
och  avstyrker  motionerna  2003/04:Kr326
(c)   yrkande   23,  2003/04:Kr327   (fp)
yrkande  25  i  denna del,  2003/04:Kr347
(fp)   yrkandena  2,   5,   6   och   10,
2003/04:Kr362     (m)     yrkande      2,
2003/04:Kr363   (c)    i    denna    del,
2003/04:Kr390 (kd) yrkande 3, 2003/04:
Kr391  (kd)  yrkande 8 i  denna  del  och
2003/04:Fi240  (fp) yrkande  23  i  denna
del.
Under anslaget 28:4 Försöksverksamhet med
ändrad     regional     fördelning     av
kulturpolitiska medel behandlas  yrkanden
om     det    framtida    stödet     till
kulturinstitutioner  i  Skåne,  däribland
Malmöoperan.
En   rad  motioner  tar  upp  frågan   om
medelsanvändningen under anslaget.
Förslag           utan           närmare
beloppspreciseringar om att  stödet  till
Göteborgsoperan skall ökas framförs i tre
motioner,  nämligen  2003/04:Kr236   (m),
2003/04:Kr279   (fp)   yrkande   3    och
2003/04:Kr335  (s).  Utskottet   är   väl
medvetet om den betydelse som operan  har
för  Västsverige  och  för  musikteaterns
utveckling i hela landet. Utskottet  vill
emellertid erinra om att det ankommer  på
Kulturrådet  att göra avvägningar  mellan
de    olika    regionala    och    lokala
institutioner    som    regeringen    har
förklarat  vara stödberättigade  och  att
därefter besluta om bidragsfördelningen i
enlighet med förordningen (1996:1598)  om
statsbidrag         till         regional
kulturverksamhet. Vidare bör  nämnas  att
riksdagen    år    2001    gjorde     ett
tillkännagivande  om att  Göteborgsoperan
skulle få del av den då aktuella ökningen
av   anslaget  för  år  2002   (se   bet.
2001/02:KrU1s. 51, rskr. 2001/02:72).
Utskottet  kan  inte  ansluta  sig  till
förslaget  i  motion  2003/04:N332   (kd)
yrkande    4    om   att   stödet    till
länsmusikinstitutionerna skall omfördelas
för  att  länsmusikverksamheten i  Kalmar
län skall erhålla ökade bidragsmedel från
staten.   Inte   heller   kan   utskottet
tillstyrka     förslaget     i     motion
2003/04:Kr263  (s) om en omfördelning  av
medlen till regionala och lokala teater-,
dans- och orkesterinstitutioner. Det  bör
ankomma  på  Kulturrådet att  -  inom  de
olika  anslagsposterna under detta anslag
-      göra     omfördelningar,     under
förutsättning  att rådet  anser  att  det
finns goda skäl därtill.
Slutligen konstaterar utskottet att  den
del  av  motion 2002/03:Kr290 (s),  väckt
hösten 2002, som syftar till att anslaget
till  länsteatern  i  Södermanland  skall
permanentas kommer att tillgodoses  genom
att  regeringen avser att inordna teatern
i  det  permanenta stödsystemet  från  år
2004. Därmed blir teatern stödberättigad.
Som  redovisats i det föregående tillförs
detta  anslag  medel för  ändamålet.  Det
blir  därefter Kulturrådets  uppgift  att
avgöra  storleken  på statsbidraget  till
teatern.
Sammanfattningsvis  avstyrker  utskottet
motionsförslagen   om   medelsanvändning,
dvs.    motionerna   2002/03:Kr290   (s),
2003/04:Kr236 (m), 2003/04:
Kr263 (s), 2003/04:Kr279 (fp) yrkande  3,
2003/04:Kr335 (s) och 2003/04:
N332 (kd) yrkande 4.
I  sex  motionsyrkanden behandlas förslag
om   olika  orkesterfrågor,  nämligen  om
förtydligande  av länsmusikuppdraget  och
förändrade     bidragskriterier      till
länsmusikverksamheten,    om    Göteborgs
Symfoniorkesters   utvecklingsmöjligheter
och   om   Göteborgsmusikens   ekonomiska
situation.
Med   anledning  härav  vill   utskottet
erinra   om  att  utskottet  våren   2002
föreslog    riksdagen   att   göra    ett
tillkännagivande för regeringen om att en
orkesteröversyn    skulle     genomföras.
Utskottets ställningstagande innebar  att
regeringen skulle låta utreda,  analysera
och  föreslå åtgärder som rör möjligheten
att          bibehålla          nuvarande
orkesterverksamhet,    möjligheten    att
tillgodose  behoven  av  orkestermusik  i
hela    landet,   orkestrarnas   ekonomi,
kriterierna för bidragsfördelningen  till
olika   orkestrar,   svårigheterna    att
rekrytera       musiker,       musikernas
anställningsförhållanden och orkestrarnas
möjligheter  till  långsiktig  utveckling
m.m.  Riksdagen beslutade i enlighet  med
utskottets förslag (bet. 2001/02:KrU16 s.
21 f., rskr. 2001/02:209).
Mot      bakgrund     av      riksdagens
tillkännagivande   uttalade    regeringen
hösten 2002 i budgetpropositionen att den
avsåg  att tillkalla en särskild utredare
med  uppdrag  att  utreda  och  analysera
orkestrarnas  situation i  landet  (prop.
2002/03:1   utgiftsområde  17   s.   32).
Översynen har emellertid ännu inte kommit
till  stånd.  Utskottet  förutsätter  att
regeringen  snarast beslutar om  direktiv
för  översynen i enlighet med  riksdagens
beslut och tillsätter en utredare.
Därmed        avstyrks        motionerna
2002/03:Kr295  (m),  2002/03:Kr342   (s),
2002/03:Kr370     (kd)     yrkande     5,
2003/04:Kr333    (fp,    m,    kd,    c),
2003/04:Kr334  (fp, m) och  2003/04:Kr390
(kd) yrkande 5.

2.3.3 Bidrag till vissa teater-, dans-
och musikändamål (28:7)

Inledning
Under  detta  anslag beräknas  medel  för
bidrag till fria teater-, dans- och musik
grupper         samt         arrangerande
musikföreningar, stöd till produktion och
distribution  av  fonogram,  bidrag  till
viss   teaterverksamhet   av   nationellt
intresse       såsom       Drottningholms
slottsteater,   Ulriksdals   slottsteater
(Confidencen), Internationella  Vadstena-
akademien,   Dalhalla  och  Orionteatern,
bidrag  till  Musikaliska  Akademien  för
lokalhyra och viss administration, bidrag
till skådebaneverksamhet samt bidrag till
Eric  Sahlström-institutet. Från anslaget
lämnas   även   särskilda   bidrag   till
Musikaliska    Akademien   och    Svenska
tonsättares   internationella   musikbyrå
(STIM  -  Svensk Musik) för notutgivning,
information m.m.

Propositionen

Av      propositionen     framgår     att
Marionetteatern kommer att  införlivas  i
Stockholms stadsteater fr.o.m.  år  2004.
Detta    innebär   att   Marionetteaterns
verksamhetsbidrag på 1 140 000 kronor bör
överföras till anslaget 28:6 Bidrag  till
regional  musikverksamhet samt  regionala
och    lokala    teater-,    dans-    och
musikinstitutioner.
I    inledningen   till   politikområdet
uttalar  regeringen att  de  arrangerande
musikföreningarna spelar en  viktig  roll
för  att ett varierat musikutbud  av  god
kvalitet  skall kunna erbjudas på  mindre
orter runt om i landet (prop. s. 25). Det
statliga   stödet  till  de  arrangerande
musikföreningarna  har  i  det   närmaste
fördubblats  under senare  år  och  utgör
därmed  ett betydande komplement till  de
bidrag som kommuner och landsting lämnar.
Regeringen  bedömer att satsningarna  har
gynnat    bredden   och   mångfalden    i
musiklivet  (prop.  s.  42-43).  För  att
ytterligare     öka    spridningen     av
professionellt  framförd  levande   musik
inom olika genrer föreslår regeringen att
arrangörsstödet förstärks med 2  miljoner
kronor.
I   syfte   att   öka   spridningen   av
danskonst   i   hela  landet  förstärktes
statens  insatser på dansområdet  för  år
2003. Bland annat infördes ett nytt turné-
och  arrangörsstöd om 2  miljoner  kronor
under en försöksperiod om tre år. För att
förbättra förutsättningarna att  ta  emot
och  turnera  med  dansföreställningar  i
hela   landet  föreslår  regeringen   att
arrangörs- och turnéstödet på dansområdet
skall   förstärkas  med   ytterligare   2
miljoner kronor fr.o.m. år 2004.
Regeringen föreslår att anslaget för  år
2004 anvisas sammanlagt
141 116 000 kronor.
Vidare  lämnar regeringen en  redovisning
för  den försöksverksamhet som pågår  hos
Kulturrådet  med  alternativa  former  av
fonogramstöd  under  åren   2001-2003   i
enlighet  med  riksdagens  beslut  (prop.
2000/01:1,  utgiftsområde  17,  s.   65).
Bakgrunden  till försöksverksamheten  har
bl.a.      varit     svårigheterna      i
distributionen  och  marknadsföringen  av
konstnärligt      och     kulturpolitiskt
värdefulla  skivor. De  nya  stödformerna
har  varit ett försök att tillgodose  små
och  medelstora bolags behov och ett sätt
att  uppmuntra s.k. smala produktioner  i
en  tid  av  hård konkurrens. Utöver  det
ordinarie  produktionsbidraget  har   det
differentierade  fonogramstödet  omfattat
ett  artist-  och  upphovsmannastöd,  ett
marknadsföringsstöd        och        ett
verksamhetsstöd.  Under   försöksperioden
har  kritik framförts mot fonogramstödets
nya utformning. Försöksverksamheten skall
nu  avslutas  och utvärderas.  Regeringen
har   sedan   år   2002   uppdragit    åt
Kulturrådet    att   löpande    analysera
effekterna  av  fonogramutgivningen  inom
olika genrer, dels av försöksverksamheten
med fonogramstöd i friare former, dels av
den  fr.o.m. år 2001 gällande lägre nivån
på  det totala fonogramstödet. Regeringen
föreslår att - i avvaktan på Kulturrådets
utvärdering - de ändrade riktlinjerna för
fonogramstödet skall fortsätta att gälla,
dock längst till utgången av år 2004.

Motionerna

I en rad yrkanden föreslås medelsökningar
av anslaget.
I  motion 2003/04:Fi240 (fp) yrkande  23
i denna del, motion 2003/04:
Kr327  (fp)  yrkande 25 i denna  del  och
2003/04:Kr347  (fp)  yrkandena  1  och  4
föreslås   en  ökning  av  anslaget   med
sammanlagt 11 miljoner kronor, varav
8   miljoner   kronor   avser   de   fria
grupperna,     2     miljoner      kronor
Drottningholms slottsteater och 1  miljon
kronor  Sveriges  Teatermuseum  (som  får
bidrag  under anslaget 28:31 Bidrag  till
vissa museer).
I  motion 2003/04:Kr362 (m) föreslås  en
ökning   av  anslaget  med  15   miljoner
kronor.  I motionen framförs att de  fria
teatergrupperna   lever   under    knappa
förhållanden  samtidigt som deras  arbete
för  att  sprida teaterkultur är  oerhört
viktigt (yrkande 3).
I  motion 2003/04:Kr363 (c) i denna  del
föreslås  en  ökning av anslaget  med  15
miljoner  kronor. Motionärerna framhåller
att   den   fria   scenkonsten   har   en
utomordentlig   betydelse   för   svenskt
kulturliv. Utan de fria grupperna  skulle
antalet  scenföreställningar  minska  med
närmare en tredjedel, för barn och ungdom
med hälften.
Även  i  motionerna  2003/04:Kr390  (kd)
yrkande  7 och 2003/04:Kr391 (kd) yrkande
8  i  denna  del  väcks  förslag  om  att
anslaget  skall  ökas,  nämligen  med   3
miljoner   kronor.  Av  beloppet   är   2
miljoner  kronor  avsedda  för  de   fria
gruppernas verksamhet och 1 miljon kronor
avsedda    som    en   förstärkning    av
fonogramstödet. I motionen framhålls  att
den    neddragning   som    gjordes    av
fonogramstödet för år 2001 var förhastad.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  välkomnar att  arrangörs-  och
turnéstödet på dansområdet som inrättades
för  snart ett år sedan kan utökas med  2
miljoner   kronor,  vilket   innebär   en
fördubbling  av stödet. Förutsättningarna
blir     därmed    bättre     för     att
dansföreställningar skall kunna nå  ut  i
landet och för att arbetsmarknaden  skall
kunna    förbättras    för    de     fria
koreograferna  och  dansarna.   Likaledes
välkomnar   utskottet  att  stödet   till
arrangerande musikföreningar kan ökas med
2   miljoner  kronor.  Enligt  utskottets
uppfattning  medger det  statsfinansiella
läget inte ytterligare förstärkningar  av
anslaget.
Med    hänvisning   till   det   anförda
tillstyrker utskottet regeringens förslag
till   medelsanvisning  under   anslaget.
Därmed  avstyrks motionerna 2003/04:Kr327
(fp)    yrkande   25   i    denna    del,
2003/04:Kr347  (fp) yrkandena  1  och  4,
2003/04:
Kr362 (m) yrkande 3, 2003/04:Kr363 (c)  i
denna del, 2003/04:Kr390 (kd) yrkande  7,
2003/04:Kr391 (kd) yrkande 8 i denna  del
och 2003/04:Fi240 (fp) yrkande 23 i denna
del.
Utskottet  har inte något att erinra  mot
att  den pågående försöksverksamheten med
alternativa  former av  fonogramstöd  får
fortsätta  ytterligare  i  enlighet   med
regeringens  förslag,  dock  längst  till
utgången  av  år  2004.  Som  framgår  av
propositionen  avser  regeringen  att   -
efter    Kulturrådets    utvärdering    -
återkomma till riksdagen i frågan.

2.4 Anslagen till bibliotek, litteratur
och kulturtidskrifter
(28:8-28:13)

Utskottets förslag i korthet
Riksdagen    bör    med    avslag     på
motionsförslag    bifalla    regeringens
förslag  till  medelstilldelning   under
anslagen
28:8              Bidrag            till
biblioteksverksamhet,
28:9   Litteraturstöd,
28:10 Stöd till kulturtidskrifter,
28:11            Talboks-            och
punktskriftsbiblioteket,
28:12   Bidrag   till   Stiftelsen   för
lättläst    nyhetsinformation    och
litteratur och
28:13  Bidrag  till Svenska språknämnden
och Sverigefinska språknämnden.
Riksdagen  bör bemyndiga regeringen  att
under  år  2004  för  ramanslaget  28:11
Talboks-   och   punktskriftsbiblioteket
beställa  talböcker,  punktskriftsböcker
och  informationsmaterial som  inklusive
tidigare    gjorda   åtaganden    medför
utgifter  på  högst  4  000  000  kronor
under år 2005.
Riksdagen bör avslå motionsförslag om
- utvärderingen av litteraturstödet,
-   mångfalden  i  den  statligt  stödda
litteraturen, jämför reservation 5  (v)
och
- finansieringen  av Svenska  Akademiens
ordbok.

2.4.1 Bidrag till biblioteksverksamhet
(28:8)

Inledning

Från   anslaget  utgår  statsbidrag  till
länsbibliotek,   tre  lånecentraler,   en
invandrarlånecentral       samt       ett
depåbibliotek.        Den        statliga
invandrarlånecentralen utgör även bas för
Internationella biblioteket som  bildades
i   Stockholm  under  år  2000  och   som
inrymmer  böcker  på mer  än  100  språk.
Syftet  med  bidraget till den  regionala
biblioteksverksamheten  är  att  fjärrlån
skall    kunna    förmedlas    och    att
utvecklingsverksamhet     skall     kunna
stödjas.  Stöd  till folkbibliotek  utgår
fr.o.m. år 2002 för biblioteksservice för
vuxenstuderande.

Propositionen

I    inledningen    till   politikområdet
informerar regeringen om de insatser  som
gjorts för folk- och skolbibliotek (prop.
s.  22).  I sammanhanget nämns  bl.a.  de
riktade          satsningar          till
personalförstärkningar   i   skola    och
fritidshem (utgiftsområde 16) som gör det
möjligt att även utöka personalresurserna
på skolbiblioteken.
En  ämnessakkunnig har fått  regeringens
uppdrag   att   närmare   analysera    de
skillnader   som   finns   mellan   olika
kommuner        i        vad        avser
biblioteksverksamheten.  Utredningen   om
Kungl.    biblioteket   (dir.   2002:156)
avslutar sin verksamhet under år 2003.
Regeringen       anför       i       sin
resultatbedömning (prop. s. 44) att under
år    2002   har   sådana   bidrag   till
utvecklingsprojekt   prioriterats   vilka
avsett strategiskt utvecklingsarbete  för
att stärka folkbibliotekens ställning och
förbättra  och förändra deras verksamhet.
Kulturrådet har tagit initiativ till  ett
nätverk  för  att främja tillgången  till
biblioteksservice på folkbiblioteken  för
vuxenstuderande. Regeringen  bedömer  att
länsbiblioteken  har en  fortsatt  mycket
viktig  uppgift  i att stödja  de  lokala
folkbibliotekens   utveckling   när   det
gäller     t.ex.    barn    och     unga,
funktionshindrade   och    mångkulturella
miljöer.  Länsbiblioteken har  en  viktig
uppgift också för regional samverkan  för
utveckling av ny teknik.
Regeringen   föreslår  att   det   under
anslaget   för  år  2004  skall   anvisas
45 024 000 kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag
till medelsanvisning om 45 024 000 kronor
för år 2004.

2.4.2 Litteraturstöd (28:9)


Inledning

Under  anslaget anvisas medel  bl.a.  för
stöd  till utgivning och distribution  av
litteratur,    stöd   till   läsfrämjande
insatser, utgivning av en barnbokskatalog
och   marknadsföring  av  utgivningsstödd
litteratur.  Inom  ramen  för  utgivnings
stödet utgår även medel för utgivning  av
klassisk  litteratur för  skolans  behov,
utgivning  av August Strindbergs  samlade
verk,  till  Svenska Vitterhetssamfundet,
till  Samfundet De Nio och till stöd  för
författarverkstäder.  Vidare  utgår  från
anslaget  stöd  för inköp  av  litteratur
till  folk- och skolbibliotek, stöd  till
En  bok  för  alla AB för  utgivning  och
spridning  av  kvalitetslitteratur   till
lågpris  samt  stöd till  Expertkommittén
för  översättning av finsk facklitteratur
till svenska. Slutligen anvisas medel för
ett  internationellt litteraturpris  till
Astrid Lindgrens minne.
Stödet  till  distribution avser  sådana
titlar  som fått statligt utgivningsstöd.
Dessa  distribueras  till  kommuner   och
folkbibliotek  och  till   vissa   mindre
bokhandlar, s.k. servicebokhandlar,  samt
till  Nordens hus på Island och  Färöarna
och  Nordens  institut  på  Grönland  och
Åland.

Propositionen

Regeringen redovisar (prop. s. 43-45) att
efter  sänkningen av mervärdesskatten  på
böcker har läsarna inte blivit fler,  men
att  framför allt sporadiska  läsare  har
övergått    till   att    läsa    oftare.
Försäljningen  av  böcker   är   fortsatt
mycket hög, med en ökning med nära  14  %
mellan  åren  2001 och 2002.  Försäljning
till  biblioteken  har en  fortsatt  svag
utveckling,  vilket  dock  skulle   kunna
förklaras  med  att  en  växande  del  av
bibliotekens inköp sker från  bokhandeln.
Regeringen  fäster  stor  vikt  vid   att
sänkningen av mervärdesskatten på  böcker
får  fullt och bestående genomslag på det
pris     som    konsumenterna    betalar.
Bokpriskommissionen      som       följer
utvecklingen     har      bedömt      att
försäljningsökningen är en indikation  på
att   läsningen  har  påverkats  men  att
bokläsandet  inte har breddats  till  nya
grupper.    Bokpriskommissionen     skall
slutredovisa  sitt  uppdrag  i   februari
2005.
Regeringen  redovisar  att  En  bok  för
alla AB under de senaste åren gett ut  30
titlar  för barn och ungdom och 20 titlar
för  vuxna. Regeringen anför att det låga
priset    på    böckerna,   titelbredden,
utgivningens kvalitet och det  etablerade
varumärket   samverkar   med    en    väl
fungerande  läsfrämjande  verksamhet  som
visar  på  positiva resultat.  Regeringen
bedömer att avtalet mellan staten och  En
bok  för  alla  AB  bör omförhandlas  för
perioden   2004   till  och   med   2006.
Inriktningen bör vara oförändrad.
Regeringen föreslår att riksdagen  skall
anvisa ett oförändrat anslag om
100 917 000 kronor för år 2004.

Motionerna

I  fyra  motioner lämnas förslag som  rör
anslagets nivå.
I    två    av    motionerna,   nämligen
2003/04:Fi240 (fp) yrkande 23 i denna del
och  2003/04:Kr327 (fp) yrkandena 17  och
25  i  denna del, hemställs att  anslaget
skall ökas med 9,5 miljoner kronor utöver
regeringens  förslag.  Förslaget  innebär
att  stödet för bokinköp till  folk-  och
skolbibliotek, särskilt de på små  orter,
skall  ökas med 13 miljoner kronor, medan
stödet  för  En  bok för allas  utgivning
skall   minskas  med  3  miljoner  kronor
avseende  utgivningen av vuxenlitteratur.
Vidare ingår i förslaget att 0,5 miljoner
kronor  avseende viss administration  vid
Kulturrådet skall föras över till  rådets
myndighetsanslag 28:1.
I  motion 2003/04:Kr363 (c) föreslås  en
minskning  av  anslaget med  36  miljoner
kronor.  I  motionen anförs att  statligt
ekonomiskt stöd till vuxenböcker inte bör
prioriteras (motionen i denna del).
Enligt    motion   2003/04:Kr367    (kd)
yrkande  2 bör riksdagen tillkännage  för
regeringen  vad som anförs i motionen  om
en    utvärdering    av    de    statliga
läsfrämjande    insatserna     och     av
verksamheten   med  En  bok   för   alla.
Motionärerna  framhåller   att   det   är
viktigt  att  ta  reda på  effekterna  av
insatserna.  Mot bakgrund  av  att  någon
utvärdering  tidigare  inte   gjorts   av
verksamheten inom En bok för alla AB  när
förlängning   av   statens   avtal    med
företaget  varit  aktuell,  bör  den   av
riksdagen    föregående    år     begärda
utvärderingen  avvaktas  innan  ännu  ett
avtal sluts med företaget om utgivning av
vuxenlitteratur.  I  anslutning   härtill
föreslås i motion 2003/04:Kr391 (kd)  att
bidraget  till  En  bok  för  alla  skall
minskas    med    5   miljoner    kronor.
Minskningen    avser    utgivningen    av
vuxenlitteratur (yrkande 8 i denna del).
I  fyra  motioner  lämnas  synpunkter  på
utformningen av litteraturstödet.
I  motion 2003/04:Kr275 (v) refereras en
rapport   från   Statens   kulturråd   om
distributionsstödet till folkbiblioteken,
rapport     2002:2    Bästsäljare     och
hyllvärmare.  Bestånd  och  utlåning   av
boktitlar med litteraturstöd 1998-2000. I
rapporten  har tagits upp bl.a.  effekten
av        distributionsstödet        till
folkbiblioteken,  i  vilken  utsträckning
dessa     böcker     lånas     ut     och
administrationen av dessa böcker hos  små
bibliotek   är  betungande.  Motionärerna
anför  att det behövs en bedömning av  om
distributionsstödet   lever   upp    till
uppsatta  mål,  om  stödet  i   sig   kan
förändras  och  förbättras  och  om   hur
resultaten   av  stödet  kan  förbättras.
Enligt  motionen  bör  den  av  riksdagen
tidigare    begärda   utvärderingen    av
litteraturstödet  omfatta  en  analys  av
distributionsstödets utformning.
Enligt  motion  2003/04:Kr293  (s)   bör
stödet  till  smal litteratur  ses  över.
Motionären anför att färre sådana  titlar
ges   ut  i  dag  och  att  stödet   till
kvalitetslitteratur bör breddas.
I  motion  2002/03:Kr272  (v)  hemställs
att  regeringen  skall ge  Kulturrådet  i
uppdrag  att utarbeta flera olika förslag
som   främjar   ökad   översättning   och
utgivning  av litteratur som  i  dag  har
svårt att nå ut på den svenska marknaden.
Det  räcker inte med att möjligheten till
stöd   redan   kan  finnas  inom   dagens
litteraturstöd.  Det  behövs  i   stället
särskilda åtgärder för att få till  stånd
en  utveckling. När Kulturrådet redovisat
sina  uppdrag bör regeringen  lägga  fram
förslag för riksdagen.
I  motionen framhålls att det  finns  en
risk   för   likriktning  i   bokutbudet.
Andelen  översatt litteratur har minskat.
Som   exempel   på   den  engelskspråkiga
dominansen  nämns att av  alla  översatta
barn- och ungdomsböcker är 80 % översatta
från  engelska. Motionärerna påminner  om
att sådana frågor tagits upp av Kommittén
för  svenska språket i betänkandet Mål  i
mun  (SOU  2002:27), bl.a. har vikten  av
att  framstående författare  från  Asien,
Afrika  och  Latinamerika översätts  till
svenska    understrukits.    Motionärerna
föreslår att regeringen skall lägga  fram
förslag för att främja översättning  till
svenska   av   en  större  andel   böcker
författade  på  andra språk  än  engelska
(yrkande 1).
Motionärerna framhåller att språket  och
kulturen    har   betydelse   för    ökad
förståelse,    ökad    samhörighet    och
vidsynthet    i    det    moderna     och
mångkulturella   Sverige.    Mot    denna
bakgrund  bör  utgivning  i  Sverige   av
litteratur  på  invandrarspråk   främjas.
Detta  gäller både litteratur skriven  på
dessa   språk   och   svensk   litteratur
översatt till dem (yrkande 2). Likaså bör
litteratur på invandrarspråken översättas
till  svenska (yrkande 3).  Även i  dessa
frågor  bör riksdagen föreläggas  förslag
från regeringen.
De       nationella       minoriteternas
rättigheter har skrivits in i svensk lag.
En  självklar följd av detta  bör  enligt
motionen vara att åtgärder vidtas för att
göra det möjligt att ge ut fler böcker på
de  nationella minoritetsspråken.  Vidare
bör    distributionen   förbättras    och
översättning   till   svenska    främjas.
Kulturrådet bör bereda dessa  frågor  och
regeringen  bör  lägga fram  förslag  för
riksdagen (yrkande 4).
I  motion 2003/04:Kr210 (m) hemställs att
riksdagen  skall  tillkännage   som   sin
mening   för   regeringen   att   Svenska
Akademiens ordbok (SAOB), som finansieras
genom  inkomster från annonsering i Post-
och  Inrikes  Tidningar, fortsättningsvis
bör  finansieras  inom  utgiftsområde  17
Kultur, fritid, trossamfund och medier.

Utskottets ställningstagande

Då  det  gäller  nivån på  anslaget  vill
utskottet anföra följande.
Utskottet    har   vid    ett    flertal
tillfällen  avstyrkt yrkanden som  syftar
till  en minskning av stödet till En  bok
för  alla (senast i bet. 2002/03:KrU1  s.
62).  Liksom tidigare år anser  utskottet
att  den verksamhet som bedrivs av En bok
för     alla     med     spridning     av
kvalitetslitteratur till lågpris och  med
lässtimulerande   insatser    utgör    en
betydelsefull  del  av  satsningarna   på
litteratur, språk och läsande.  Utskottet
anser inte att det finns godtagbara  skäl
för  att minska medelstilldelningen  till
En bok för alla som föreslås i motionerna
2003/04:Kr391 (kd) yrkande 8 i denna  del
och  2003/04:Kr327 (fp) yrkandena 17  och
25  i  denna  del. I linje  härmed  anser
utskottet  att det inte är motiverat  att
regeringen skall vänta med att ingå avtal
med   En  bok  för  alla  AB  beträffande
utgivningen av vuxenlitteratur. Utskottet
avstyrker     därmed     även      motion
2003/04:Kr367 (kd) yrkande 2.
Vidare  anser  utskottet  att  en  sådan
minskning  av  anslaget, som  föreslås  i
motion  2003/04:Kr363 (c)  i  denna  del,
skulle drabba olika stödformer som  avser
vuxenlitteratur                respektive
utgivningsstödet.    Enligt    utskottets
synsätt   skulle   sådana   neddragningar
motverka  de  intentioner som  finns  med
litteraturstödet  och  som  bl.a.  syftar
till   att   öka  tillgängligheten   till
litteraturen och främja läsandet.
Utskottet anser slutligen att  det  inte
finns  skäl  att  öka nivån  på  anslaget
utöver    regeringens   förslag,   vilket
föreslås i motionerna 2003/04:Kr327  (fp)
yrkande  25 i denna del och 2003/04:Fi240
(fp) yrkande 23 i denna del.
Sammanfattningsvis finner utskottet  att
den   nivå  på  anslaget  som  regeringen
föreslagit   är  väl  avvägd.   Utskottet
föreslår    därmed   i    enlighet    med
regeringens  förslag  att  100  917   000
kronor  skall anvisas under anslaget  och
att    motionerna   2003/04:Kr327    (fp)
yrkandena   17  och  25  i   denna   del,
2003/04:Kr363   (c)    i    denna    del,
2003/04:Kr391 (kd) yrkande 8 i denna  del
och 2003/04:Fi240 (fp) yrkande 23 i denna
del skall avslås.
Vid föregående riksmöte anförde utskottet
att  det ankommer på regeringen att följa
utvecklingen    inom   litteraturområdet.
Vidare   erinrade   utskottet   om    att
regeringen    år   1998   i   proposition
1997/98:86   Litteraturen  och   läsandet
uttalade att de nya stöd som då föreslogs
skulle utvärderas efter tre år (prop.  s.
6).  Utskottet påminde om  att  några  av
stöden  därefter  har  genomlysts,  t.ex.
genom  Kulturrådets rapport  år  2002  om
inköpsstödet     till      folk-      och
skolbibliotek.     Enligt      utskottets
uppfattning  borde  samtliga   stödformer
inom  anslaget Litteraturstöd  utvärderas
så    att   det   tydligt   framgår    om
målsättningen  med stöden har  uppfyllts.
Sådana    utvärderingar   borde    enligt
utskottets mening göras vid tillfälle som
regeringen finner lämpligt. På utskottets
förslag  tillkännagav riksdagen  som  sin
mening  för regeringen att en utvärdering
av   samtliga  stödformer  inom  anslaget
Litteraturstöd    borde    göras    (bet.
2002/03:KrU1 s. 64, rskr. 2002/03:57).
I   budgetpropositionen  för   år   2004
(prop. s. 43) konstaterar regeringen  att
Kulturrådet  på eget initiativ  genomfört
flera utvärderingar av de statliga stöden
på  litteraturområdet  och  att  det  kan
finnas  anledning  att  analysera   dessa
närmare.    Detta   gäller    t.ex.    en
utvärdering av det utvidgade  stödet  för
utgivning  och distribution av litteratur
som  infördes  år 1999. Regeringen  avser
att  genomföra en sådan fördjupad  analys
av Kulturrådets rapporter och avser också
att  vid  behov låta genomföra  särskilda
utvärderingar  för att  kunna  bedöma  om
målsättningen  med stöden  inom  anslaget
Litteraturstöd har uppfyllts.  Regeringen
uttalar sin avsikt att därefter återkomma
till riksdagen med en redovisning.
Mot  bakgrund av vad regeringen anför  i
budgetpropositionen utgår utskottet  från
att   regeringen   återkommer   med    en
redovisning  av översynen i enlighet  med
riksdagens     tidigare    beslut.     Då
utvärderingen   skall  omfatta   samtliga
stödformer  inom anslaget  Litteraturstöd
är  det  inte  nödvändigt  att  riksdagen
påpekar för regeringen att någon särskild
stödform  under anslaget skall  tas  med,
varför  riksdagen  bör  avslå  motionerna
2003/04:Kr275 (v) och 2003/04: Kr293 (s).
Utskottet   utgår  från  att  regeringens
kommande  redovisning  för  riksdagen  av
litteraturstödet även omfattar frågor som
rör  mångfalden  i  den  statligt  stödda
utgivningen  och frågor  om  stödet  till
översättning av litteratur. Sådana frågor
har, som framhålls i motion 2002/03:Kr272
(v),  också  behandlats av Kommittén  för
svenska  språket  och  bör  därmed  också
komma  att  beröras av regeringen  i  den
aviserade   propositionen.   Mot    denna
bakgrund  anser utskottet  att  riksdagen
inte  nu bör ta några sådana initiativ  i
fråga  om  utgivning,  översättning   och
distribution av litteratur på svenska, de
nationella minoritetsspråken och de stora
invandrarspråken  som föreslås  i  motion
2002/03:Kr272   (v).  Motionen   avstyrks
därför.
På   näringsutskottets  förslag  anmodade
riksdagen vid 2001/02 års riksmöte  genom
ett   tillkännagivande   regeringen   att
skyndsamt  finna en lösning på frågan  om
slopande   av   kravet  på  Patent-   och
registreringsverket (PRV) att  kungöra  i
Post-  och  Inrikes Tidningar (PoIT)  vad
som  införs i aktiebolagsregistret  (bet.
2001/02:NU1  s.  80,  rskr.  2001/02:74).
Intäkterna  finansierar  utgivningen   av
Svenska         Akademiens        ordbok.
Näringsutskottet anförde följande.
Utskottet  ser en ändring av de  regler
som  gäller  för  PRV:s  kungörelse  av
uppgifter  ur  olika register  som  ett
sätt   för   verket   att   uppnå    en
effektivisering av sin verksamhet.  Som
nyss   nämnts  har  en  av   regeringen
tillsatt   utredning   föreslagit   att
kravet  på  PRV  att annonsera  i  PoIT
skall  tas bort. Betänkandet avlämnades
för två och ett halvt år sedan, men  av
olika   skäl  har  frågan  inte  kommit
närmare  en  lösning under  denna  tid.
Utskottet  inser  problemet   med   att
finna   en   finansiering  av   Svenska
Akademiens ordbok och noterar att  fyra
olika  departement  är  berörda.  Detta
får  dock inte innebära att en  lösning
av   den  för  PRV  viktiga  frågan  om
publiceringstvång  i  PoIT   blockeras.
Enligt  PRV:s  beräkningar  skulle  den
årliga kungörelsekostnaden sjunka  från
ca  20  miljoner  till  ca  2  miljoner
kronor  om kungörelserna kunde  införas
i en elektronisk tidning.
Utskottet   anser  mot   den   angivna
bakgrunden  att  riksdagen  genom   ett
tillkännagivande bör anmoda  regeringen
att  skyndsamt finna en lösning på  den
nu   aktuella   frågan   och   därefter
återkomma     till    riksdagen     med
erforderliga förslag.
Då   regeringen  inte  kommit  med  den
begärda  lösningen på frågan om tvånget
för    PRV   att   annonsera   i   PoIT
upprepades     på     näringsutskottets
förslag    riksdagens    begäran    vid
följande riksmöte (bet. 2002/03:NU1  s.
92, rskr. 2002/03:
109).   Näringsutskottet  anförde   vid
detta tillfälle bl.a. följande.
Ur  principiell synpunkt är det viktigt
att        utskottsinitiativ        och
tillkännagivanden  från  riksdagen  tas
om   hand   på  ett  adekvat  sätt   av
regeringen.  Det  är  också  väsentligt
att    regeringen   håller    riksdagen
informerad  om  hur hanteringen  av  en
fråga fortlöper.
Med  hänvisning till det anförda anser
utskottet  att riksdagen  nu  bör  göra
ett   förnyat   tillkännagivande   till
regeringen  i  frågan.  Regeringen  bör
sålunda  anmodas  att utan  ytterligare
dröjsmål   lägga   fram   förslag   för
riksdagen     så    att    erforderliga
lagändringar  kan träda i kraft  senast
den  1  januari 2004. Regeringen  måste
också    tillse    att    frågan     om
finansieringen  av  Svenska  Akademiens
ordbok  får  en lösning, så  att  detta
inte  tillåts utgöra något  hinder  för
ändringen av kungörelsekravet.
Regeringen   har   ännu   inte   förelagt
riksdagen   något   förslag   i   frågan.
Utskottet anser att det inte är  lämpligt
att          regeringens         kommande
ställningstagande  föregrips  genom   att
riksdagen   gör   ett   sådant   särskilt
uttalande  i  delfrågan om en  eventuellt
förändrad    finansiering   av    Svenska
Akademiens  ordbok som  begärs  i  motion
2003/04:Kr210 (m). Riksdagen bör  således
inte   nu   överväga  huruvida  ordbokens
framtida  finansiering  skall  ske   inom
något  av  de  27  utgiftsområdena   inom
statsbudgeten   eller  på   annat   sätt.
Riksdagen  bör avslå motion 2003/04:Kr210
(m).

2.4.3 Stöd till kulturtidskrifter (28:10)


Inledning

Från  anslaget utgår produktionsstöd  och
utvecklingsstöd  till  kulturtidskrifter.
Inom    utvecklingsstödet   utgår    även
verksamhetsbidrag                    till
tidskriftsverkstäder.  Vidare  utgår  ett
särskilt     prenumerationsstöd      till
biblioteken.

Propositionen

Regeringen  påminner om  att  syftet  med
tidskriftsstödet  är  att  garantera   en
kulturellt värdefull mångfald  i  utbudet
och  öka tillgängligheten (prop. s.  44).
Tidskriftsläsandet har ökat  och  antalet
utgivna tidskrifter blir fler. Regeringen
anser   att  tidskriftsstödet  med   stor
sannolikhet  har  medverkat  till  detta.
Även  de  statliga insatserna i  form  av
tidskriftskataloger   och    stöd    till
utvecklingsprojekt     har      bidragit.
Regeringen konstaterar att distributionen
fortfarande    är   ett    problem    för
tidskrifterna.   Nya  distributionsformer
och marknadsföringsåtgärder prövas dock.
Under  år  2002  kom 249 ansökningar  om
bidrag in, en ökning med 15 %. Drygt 62 %
av  ansökningarna om produktionsstöd  och
56  % av ansökningarna om utvecklingsstöd
bifölls.
Regeringen föreslår att riksdagen  skall
anvisa oförändrat 20 650 000 kronor under
anslaget.

Motionerna

I  två  motioner, nämligen  2003/04:Fi240
(fp)   yrkande   23  i  denna   del   och
2003/04:Kr327 (fp) yrkandena 15 och 25  i
denna  del, hemställs att anslaget  skall
ökas   med   3  miljoner  kronor   utöver
regeringens  förslag. Motionärerna  anför
som  motivering till ökningsförslaget att
tidskrifterna drabbats av svårigheter  då
anslaget  varit  oförändrat  och  antalet
beviljade  bidrag samtidigt blivit  fler.
Vidare  har särskilt de små tidskrifterna
problem med distributionen.
I    två    andra   motioner,   nämligen
2003/04:Kr367   (kd)   yrkande   4    och
2003/04:Kr391 (kd) yrkande 8 i denna del,
hemställs  med motsvarande motivering  om
en  höjning  av  tidskriftsstödet  med  2
miljoner kronor. Tidskrifterna - även  de
mindre - bör få möjlighet att utvecklas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet    delar    regeringens     och
motionärernas  syn på betydelsen  av  det
statliga   stödet   till   tidskrifterna.
Utskottet kan emellertid inte inom  ramen
för    utgiftsområdet   tillstyrka    att
tidskriftsstödet ökas,  då  detta  skulle
kräva    en   omfördelning   från   andra
angelägna  ändamål.  Mot  denna  bakgrund
tillstyrks   regeringens   förslag   till
medelsanvisning  och avstyrks  motionerna
2003/04:Fi240  (fp) yrkande  23  i  denna
del, 2003/04:Kr327 (fp) yrkandena 15  och
25   i   denna  del,  2003/04:Kr367  (kd)
yrkande  4 och 2003/04:Kr391 (kd) yrkande
8 i denna del.

2.4.4 Talboks- och
punktskriftsbiblioteket (28:11)

Inledning
Talboks-    och   punktskriftsbiblioteket
(TPB)  är  en  statlig  myndighet  som  i
samverkan   med  andra  bibliotek   skall
tillgodose    synskadades    och    andra
läshandikappades  behov  av   litteratur.
Biblioteket skall särskilt framställa och
låna ut talböcker och punktskriftsböcker,
sälja    punktskriftsböcker    samt    ge
upplysningar   och   råd   till    främst
folkbibliotek.

Propositionen

Av  propositionen framgår att TPB fr.o.m.
år 2001 producerar samtliga talbokstitlar
i  s.k. DAISY-format (digitala talböcker)
samt   att   utlåningen  av  DAISY-böcker
utgjorde   ca   22  %   av   den   totala
talboksutlåningen.
Regeringen  föreslår  att  67  433   000
kronor  skall anvisas under anslaget  för
år 2004.
Vidare   föreslås  att  riksdagen   skall
bemyndiga  regeringen att under  år  2004
göra    beställningar    av    talböcker,
punktskriftsböcker                    och
informationsmaterial    som,    inklusive
tidigare    gjorda   åtaganden,    medför
utgifter på högst 4 miljoner kronor under
år 2005.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag
till medelsanvisning.
Utskottet  tillstyrker  även  regeringens
förslag  om  bemyndigande för  regeringen
att  under  år  2004 beställa  talböcker,
punktskriftsböcker      och       informa
tionsmaterial   som  inklusive   tidigare
gjorda åtaganden medför utgifter på högst
4 000 000 kronor under år 2005.

2.4.5 Bidrag till Stiftelsen för lättläst
nyhetsinformation och litteratur (28:12)


Inledning

Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation
och litteratur (LL-stiftelsen/Centrum för
lättläst) har till ändamål att äga och ge
ut       en       nyhetstidning       för
begåvningshandikappade  samt  att  ge  ut
lättlästa       böcker       (LL-böcker).
Verksamheten bedrivs utan vinstsyfte  och
inom  ramen  för ett avtal  som  träffats
mellan  staten  och stiftelsen.  Gällande
avtal  avser  perioden 1 januari  2003-31
december 2005.

Propositionen

Regeringen redovisar att försäljningen av
lättläst  litteratur till  bokhandel  och
bibliotek   har  ökat  (prop.   s.   44).
Regeringen  anger att också upplagan  för
nyhetstidningen 8 SIDOR har ökat.
Regeringen   föreslår  att   det   under
anslaget skall anvisas 15 273 000  kronor
för år 2004.

Motionerna

Enligt   motionerna  2003/04:Kr367   (kd)
yrkande  3 och 2003/04:Kr391 (kd) yrkande
8  i  denna del bör riksdagen anvisa  ett
med   1  miljon  kronor  ökat  anslag   i
förhållande  till  regeringens   förslag.
Motionärerna    hänvisar     till     att
handikapprörelsen  och   pedagoger   inom
skolan   påtalar  behovet   av   lättläst
litteratur för en yngre publik.  Ökningen
av  anslaget  avser därför utveckling  av
den  påbörjade  utgivningen  av  lättläst
barn- och ungdomslitteratur, men även  en
ökning av antalet titlar för vuxna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  anser att regeringens  förslag
till  medelsanvisning under anslaget  har
en  väl avpassad nivå som gör det möjligt
för stiftelsen att klara sina åligganden.
Utskottet  tillstyrker därmed regeringens
förslag till medelsanvisning för år  2004
och  avstyrker  motionerna  2003/04:Kr367
(kd)  yrkande  3  och 2003/04:Kr391  (kd)
yrkande 8 i denna del.

2.4.6 Bidrag till Svenska språknämnden
och Sverigefinska språknämnden (28:13)

Inledning

Under  anslaget anvisas medel för  bidrag
till     Svenska    språknämndens     och
Sverigefinska språknämndens verksamheter.
Syftet  med statens bidrag till  Svenska
språknämnden är att nämnden  skall  följa
utvecklingen av det svenska språket i tal
och  skrift  och  med denna  kunskap  som
utgångspunkt  ge råd till språkanvändarna
för    att    främja   gott    språkbruk.
Sverigefinska  språknämnden  skall  vårda
och utveckla finska språket i Sverige.

Propositionen

Regeringen  bedömer  (prop.  s.  45)  att
verksamheterna  vid Svenska  språknämnden
och  Sverigefinska  språknämnden  bedrivs
enligt  de  syften  som  staten  har  med
bidragsgivningen.  Nämnderna   har   stor
betydelse för att en aktiv språkvård  och
språkforskning bedrivs.
Regeringen   meddelar  sin  avsikt   att
under  år  2004 återkomma till  riksdagen
med förslag till åtgärder i syfte att öka
förutsättningarna   för   en   långsiktig
språkpolitik.
Regeringen  föreslår  att  5   549   000
kronor  skall anvisas under anslaget  för
år 2004.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag
till medelstilldelning för år 2004.

2.5 Anslagen till bild och form samt
konsthantverk (28:14-28:18)

Utskottets förslag i korthet
Riksdagen    bör    med    avslag     på
motionsförslag    bifalla    regeringens
förslag   till   medelsanvisning   under
anslagen
28:14 Statens konstråd,
28:15  Konstnärlig  gestaltning  av  den
gemensamma miljön,
28:16 Nämnden för hemslöjdsfrågor,
28:17 Främjande av hemslöjden och
28:18    Bidrag    till    bild-     och
formområdet.
Riksdagen  bör  besluta om  bemyndigande
för  regeringen  att under  år  2004,  i
fråga   om  anslaget  28:15  Konstnärlig
gestaltning  av  den gemensamma  miljön,
beställa    konstverk   som    inklusive
tidigare    gjorda   åtaganden    medför
utgifter  på  högst 10  000  000  kronor
under åren 2005-2007.
Vidare      bör     riksdagen      avslå
motionsförslag   om  Statens   konstråds
rutiner  för  förvärv  av  konst   m.m.,
jämför reservation 6 (fp, kd, c).

2.5.1 Statens konstråd (28:14)

Inledning
Statens  konstråd  har till  uppgift  att
verka  för att konsten blir ett naturligt
och  framträdande inslag i samhällsmiljön
genom att förvärva god samtidskonst  till
statens  byggnader och andra lokaler  för
statlig  verksamhet,  medverka  till  att
konst   tillförs  även  andra  gemensamma
miljöer  än sådana som brukas  av  staten
och  sprida kunskap om konstens betydelse
för en god samhällsmiljö.

Propositionen

Regeringen   anser   att   ansvaret   för
tillsynen   av   statens   konst   enligt
förordningen  (1990:195)   om   vård   av
statens  konst  bör övergå  från  Moderna
museet   och  Nationalmuseum  med   Prins
Eugens    Waldemarsudde   till    Statens
konstråd fr.o.m. den 1 januari 2004.  För
att     finansiera    kostnaderna     för
tillsynsverksamheten föreslår  regeringen
att  Statens  konstråds anslag  förstärks
med  500  000  kronor  fr.o.m.  år  2004.
Finansiering  sker genom en minskning  av
anslaget    28:28    Centrala     museer:
Myndigheter.
Regeringen föreslår att anslaget  för  år
2004 anvisas 7 380 000 kronor.

Motionerna

Motionärerna  bakom motion  2002/03:Kr372
(fp) anser att det är mycket viktigt  att
samarbetet      mellan     bidragsgivande
myndigheter  och  konstnärsorganisationer
inte  leder  till  ett  gynnande  av   en
speciell sammanslutning framför en annan.
Vidare  anförs  att  sammansättningen  av
styrelser  som beviljar stöd  måste  vara
bredast möjlig, insynen måste garanteras,
gränserna     vara     tydliga     mellan
särintressen   och  beslutsfattare   samt
neutraliteten        mellan         olika
organisationers medlemmar  upprätthållas.
När  det gäller inköp av offentlig  konst
krävs enligt motionen en översyn och  att
man tar till vara de rekommendationer  om
åtgärder som Konkurrensverket och Nämnden
för  offentlig upphandling givit (yrkande
26).
I  motion  2003/04:Kr326 (c) anförs  att
Statens konstråds upphandlingsrutiner bör
utredas (yrkande 26). Motionärerna  anser
att  det  är anmärkningsvärt att statliga
inköp  av  konst  inte  föregås  av   ett
anbudsförfarande  eller  någon  form   av
tävling. Även i motion 2003/04:Kr327 (fp)
anförs att begreppen när det gäller inköp
av   offentlig  konst  behöver  redas  ut
(yrkande  18). Motionärerna menar  vidare
att  det  föreligger  ett  behov  av  att
samlat  utvärdera  vilken  fördelning  av
inköp  och  uppdrag samt av konstnärsstöd
som  de nuvarande centraliserade formerna
för beslut givit (yrkande 19).

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag
till medelstilldelning.
Då  det gäller motionsyrkanden om översyn
och  utvärdering av statliga insatser för
konstnärer   i   form  av  dels   Statens
konstråds    inköp   av    konst,    dels
Konstnärsnämndens ersättningar och bidrag
till  konstnärer  vill  utskottet  anföra
följande.
Beträffade   motionsyrkandena    rörande
Statens konstråds rutiner för förvärv  av
konst  m.m. hänvisar utskottet  till  den
översyn   riksdagen   begärt   och    som
regeringen enligt budgetpropositionen för
år  2003 (2002/03:1 utgiftsområde  17  s.
80)  avser att ge Statskontoret i uppgift
att  genomföra. Utskottet tar  för  givet
att  uppdraget  kommer  att  lämnas  till
Statskontoret under år 2003 som  anges  i
förra årets budgetproposition.
När  det  gäller frågan  om  översyn  av
stöd  och  ersättningar  till  konstnärer
hänvisar  utskottet till de utvärderingar
m.m.  som  redan vidtagits. I betänkandet
Konstnärerna  och trygghetssystemen  (SOU
2003:21)  tydliggörs och  analyseras  ett
flertal  problem  som  uppstår  i   mötet
mellan     konstnärliga     yrkesutövares
särskilda    villkor   och    de    olika
trygghetssystemen. Vidare bör nämnas  att
Kulturrådet under år 2003 har inlett  ett
arbete med att kartlägga och analysera de
arenor där bild- och formkonst visas  och
den   betydelse  de  har   för   områdets
utveckling.     Av    budgetpropositionen
(2003/04:1  utgiftsområde  17  s.  47-48)
framgår  att regeringen avser  att  följa
upp   hur   avtalet   om   den   statliga
utställningsersättningen       efterlevs.
Slutligen       bör       nämnas       de
återrapporteringar  som  Konstnärsnämnden
erligen   gör  till  regeringen  avseende
bidragsfördelningen    och    konstnärers
villkor m.m. Dessa rapporter ligger  till
grund för regeringens resultatbedömningar
i      budgetpropositionerna.      Enligt
utskottets   mening   skulle   det   vara
värdefullt  om  regeringen  inför   nästa
budgetproposition  överväger  möjligheten
att  även använda detta underlag till att
för    riksdagen   redovisa    en    mera
sammanhållen rapportering av utvecklingen
inom  området för tiden efter de reformer
som beslutades år 1998.
Med    hänvisning   till   det   anförda
avstyrker utskottet motionerna 2002/03:
Kr372 (fp) yrkande 26, 2003/04:Kr326  (c)
yrkande   26   och   2003/04:Kr327   (fp)
yrkandena 18 och 19.

2.5.2 Konstnärlig gestaltning av den
gemensamma miljön (28:15)

Inledning
Under   anslaget   beräknas   medel   för
konstförvärv   beslutade    av    Statens
konstråd.   Vidare  beräknas  medel   som
fördelas   av   Statens  kulturråd   till
folkparkerna          och           vissa
samlingslokalhållande organisationer  för
konstinköp.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget  för  år
2004 skall uppgå till 40 438 000 kronor.
Regeringen    föreslår    vidare     att
riksdagen skall bemyndiga regeringen  att
under  år  2004  beställa  konstverk  som
inklusive   tidigare   gjorda   åtaganden
medför  utgifter  på  högst  10  miljoner
kronor under åren 2005-2007.

Motionerna

Motionärerna       bakom       motionerna
2003/04:Fi240 (fp) yrkande 23 i denna del
samt 2003/04:Kr327 (fp) yrkandena 14  och
25  i  denna  del föreslår  att  anslaget
skall  minskas  med 10  miljoner  kronor.
Motionärerna   anser  att  kommuner   och
landsting bör öka sitt kostnadsansvar för
konstnärlig utsmyckning i de miljöer  som
tillhör   deras  ansvarsområde  och   att
staten därmed kan minska sitt bidrag.
I  motion 2003/04:Kr362 (m) föreslås  en
minskning  av  anslaget med  11  miljoner
kronor. Motionärerna anser att staten bör
renodla    sitt    ansvar    för    olika
kulturverksamheter och inte ta ansvar för
konstnärlig    utsmyckning    av    andra
gemensamma  miljöer än statliga  (yrkande
4).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare tagit ställning  i
frågan  om  det  statliga engagemanget  i
utsmyckning  av  andra  miljöer   än   de
statliga,     senast     i     betänkande
2002/03:KrU1.  Utskottet  anser,   liksom
tidigare år, att staten bör ta ett  visst
ansvar även för den gemensamma miljö  som
inte   är  statligt  ägd  eller  nyttjad.
Samtidigt   förutsätter   utskottet   att
landsting  och kommuner fortsatt  tar  en
betydande  del  av  kostnadsansvaret  för
konstnärlig utsmyckning och utformning av
denna  miljö. Med det anförda tillstyrker
utskottet   regeringens   förslag    till
medelsanvisning. Motionerna 2003/04:Fi240
(fp)    yrkande   23   i    denna    del,
2003/04:Kr327 (fp) yrkandena 14 och 25  i
denna  del samt 2003/04:Kr362 (m) yrkande
4 avstyrks.
Utskottet       tillstyrker       vidare
regeringens  förslag om bemyndigande  för
regeringen att beställa konstverk.

2.5.3 Nämnden för hemslöjdsfrågor (28:16)

Inledning
Nämnden  för  hemslöjdsfrågor  skall   ta
initiativ  till,  planera,  samordna  och
göra  insatser för att främja hemslöjd  i
den mån sådana uppgifter inte ankommer på
annan  statlig  myndighet. Nämnden  skall
inom   sitt   verksamhetsområde   fördela
statligt   stöd  till  hemslöjdsfrämjande
verksamhet.  Nämnden  står   vidare   som
samordnare                            för
hemslöjdskonsulentverksamheten och prövar
frågan     om     huvudmannaskap      för
konsulenterna.         Verket         för
näringslivsutveckling  Nutek  svarar  för
nämndens      medelsförvaltning       och
personaladministration.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget  anvisas
1 853 000 kronor för år 2004.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag
till medelsanvisning.

2.5.4 Främjande av hemslöjden (28:17)

Inledning
Under  anslaget beräknas medel för bidrag
till  hemslöjdskonsulenternas verksamhet,
Svenska            Hemslöjdsföreningarnas
Riksförbund     och     projekt      inom
hemslöjdsområdet. Anslaget disponeras  av
Nämnden för hemslöjdsfrågor.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget  för  år
2004 skall uppgå till 19 958 000 kronor.

Motionerna

Motionärerna  bakom motion  2003/04:Kr350
(c)  och motion 2003/04:Kr363 (c) i denna
del föreslår att anslaget skall tilldelas
ytterligare  500 000 kronor i förhållande
till regeringens förslag. Avsikten är att
förstärka   bidraget  till  den   ideella
hemslöjdsrörelsen.    Även    i    motion
2003/04:Kr368  (s,  v,  mp)   lyfts   den
ideella   hemslöjdsrörelsens   behov   av
förstärkt bidrag fram.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill påminna om att riksdagen i
samband  med  budgetbehandlingen  för  år
2002  biföll  en  motion som  innebar  en
förstärkning  av  anslaget  med  500  000
kronor  i  förhållande  till  regeringens
förslag. Medlen skulle användas  för  att
stärka      hemslöjdens     roll      som
kulturspridare (bet. 2001/02:KrU1,  rskr.
2001/02:72).
I   regeringens  skrivelse   Arkitektur,
form    och   design   2002/03:129    gör
regeringen  bedömningen att  Nämnden  för
hemslöjdsfrågor  bör  få  i  uppdrag  att
utreda hur hemslöjdens kunskapsområde kan
bli  tydligare och starkare på form-  och
designområdet  och  hur  fler  skall  ges
möjlighet  att  i  framtiden  ta  del  av
hemslöjden.
Svenska            Hemslöjdföreningarnas
Riksförbund,  SHR, är en ideell  förening
med  uppgift att föra ut slöjden  i  hela
samhället.  Det  är  därför  viktigt  att
denna ideella förening i framtiden får en
ökad del av det totala stöd som tilldelas
hemslöjdsområdet.
Utskottet  är  inte nu berett  att  inom
givna   budgetramar   ytterligare    höja
anslaget   utan  tillstyrker  regeringens
förslag    till    medelsanvisning    och
avstyrker  motionerna  2003/04:Kr350  (c)
och   2003/04:Kr363  (c)  i  denna   del.
Utskottet    avstyrker    även     motion
2003/04:Kr368 (s, v, mp).

2.5.5 Bidrag till bild- och formområdet
(28:18)

Inledning
Under  anslaget anvisas medel för  bidrag
till  organisationer m.m.  på  bild-  och
formområdet,  bl.a. verksamhetsstöd  till
Sveriges   Konstföreningars  Riksförbund,
Folkrörelsernas    Konstfrämjande     och
Föreningen  Svensk Form.  Under  anslaget
anvisas  också  medel  för  bidrag   till
Akademien  för de fria konsterna.  Vidare
lämnas ett särskilt verksamhetsstöd  till
vissa  utställare,  ett utrustningsbidrag
till   konstnärliga   kollektivverkstäder
samt      utställningsersättning     till
konstnärer i samband med utställningar.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget  för  år
2004 skall uppgå till 29 708 000 kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag
till medelsanvisning.

2.6 Anslagen till ersättningar och bidrag
till konstnärer
(28:19-28:20)

Utskottets förslag i korthet
Riksdagen    bör    med    avslag     på
motionsförslag    bifalla    regeringens
förslag   till   medelsanvisning   under
anslagen
28:19 Konstnärsnämnden och
28:20   Ersättningar  och  bidrag   till
konstnärer.
Riksdagen  bör  avslå motionsförslag  om
pensionsvillkoren   för    konstnärerna,
jämför reservation 7 (m, fp, kd, c).

2.6.1 Konstnärsnämnden (28:19)

Inledning
Konstnärsnämnden  har  till  uppgift  att
besluta om statliga ersättningar till
bild,    form-,    ton-,    scen-     och
filmkonstnärer    samt     att     främja
internationellt konstnärsutbyte.  Nämnden
skall    hålla    sig   underrättad    om
konstnärernas  ekonomiska   och   sociala
förhållanden. Syftet med verksamheten  är
att  genom fördelning av ersättningar och
bidrag    verka    för   att    förbättra
konstnärernas villkor.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget  för  år
2004 skall anvisas 12 098 000 kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag
till medelstilldelning under anslaget för
år 2004.

2.6.2 Ersättningar och bidrag till
konstnärer (28:20)


Inledning

Under  anslaget anvisas bl.a.  medel  för
ersättning  till bild- och formkonstnärer
för   att   deras   verk   i   offentliga
institutioners ägo visas för  allmänheten
eller används på annat allmännyttigt sätt
(visningsersättning).   Anvisade    medel
fördelas  efter beslut av  styrelsen  för
Sveriges    bildkonstnärsfond.     Vidare
fördelas  en  del av visningsersättningen
individuellt.      Den       individuella
visningsersättningen fördelas på basis av
det  offentliga innehavet av  konstnärens
verk   i  enlighet  med  kriterier  vilka
fastställts av upphovsrättsorganisationen
Bildkonst  Upphovsrätt i  Sverige  (BUS).
Dessutom  beräknas medel för bidrag  till
konstnärer      som      fördelas      av
Konstnärsnämnden   respektive    Sveriges
författarfond.

Propositionen

Regeringen   anser   att   en    fortsatt
utbyggnad     av     den     individuella
visningsersättningen är ett  viktigt  led
för    att    stärka    bildkonstnärernas
inkomstsituation. Samtidigt är stödformer
för     bl.a.    arbetsstipendier     och
konstnärsbidrag  av  stor  betydelse  för
många     bild-    och    formkonstnärers
försörjnings-    och   arbetsmöjligheter.
Genom   att  stärka  Bildkonstnärsfondens
möjlighet    till   bidragsgivning    kan
mottagargruppen      breddas.      Enligt
regeringen är det viktigt att fler  bild-
och  formkonstnärer ges  möjligheter  att
under  en  tid fullt ut ägna sig  åt  sin
konstnärliga verksamhet.
Mot  den bakgrunden avser regeringen att
inom   ramen   för   anslaget   förstärka
bidragen    riktade   mot    bild-    och
formkonstnärer med 4 miljoner kronor samt
öka den individuella visningsersättningen
med 5 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att anslaget för  år
2004 anvisas 287 055 000 kronor.
I  inledningen  till  budgetpropositionen
redovisar  regeringen de  pensionsvillkor
som   gäller   vid   de  statsunderstödda
kulturinstitutionerna   enligt   följande
(prop. s. 28-29).
Arbetstagarna      vid      de       63
statsunderstödda  teater-,  dans-   och
musikinstitutionerna    har     statlig
pensionsrätt     enligt    förordningen
(2003:56)    om   tjänstepension    och
tjänstegrupplivförsäkring   för   vissa
arbetstagare      med      icke-statlig
anställning.   För   den   konstnärliga
personalen gäller särskilda villkor  om
låg  pensionsålder.  Från  denna  ålder
kan  de  få  en pension som löper  fram
till  den  lagstadgade  pensionsåldern.
Det   är   en   sedan  länge  etablerad
ordning  som  bygger på de fysiska  och
konstnärliga    förutsättningar     som
gäller  för t.ex. dansare och  sångare.
Möjligheten   att   upprätthålla    den
konstnärliga     kvaliteten     minskar
avsevärt med åldern.
De   förändrade  pensionsvillkor   som
trätt  i  kraft från årsskiftet 2002/03
har   även  påverkat  pensionsvillkoren
vid  kulturinstitutionerna. Det  gäller
särskilt     för    den    konstnärliga
personalen    med   låg   pensionsålder
(prop.  2000/01:78, bet.  2000/01:AU10,
rskr.  2000/01:211). Även om  det  inte
skett   några   förändringar   avseende
pensionen som gäller för tiden före  65
års  ålder,  så  medför  de  förändrade
bestämmelserna att pensionen  efter  65
års  ålder blir sämre om man  inte  kan
arbeta  och  ha förvärvsinkomster  ända
fram   till  dess.  En  arbetsgrupp   i
Regeringskansliet,       där       även
företrädare     för    arbetsmarknadens
parter  ingått,  har  tidigare  arbetat
med   frågan  utan  att  någon  lösning
kunnat nås.
Regeringen   anser   att   det   finns
anledning  att  fördjupa  arbetet   vad
avser  tänkbara pensionslösningar,  och
samtidigt  även diskutera möjligheterna
till  utbildning  och  karriärbreddning
som   syftar   till  fortsatt   arbete,
särskilt     för     de    konstnärliga
arbetstagarna  med  låg  pensionsålder.
Mot  denna  bakgrund är det regeringens
avsikt  att  bjuda  in arbetsmarknadens
parter   till   ett  förutsättningslöst
arbete  för  att hitta en skyndsam  och
hållbar  lösning av pensionsfrågan  för
personalen   vid  de  statligt   stödda
teater-,           dans-            och
musikinstitutionerna.

Vissa frågor om konstnärers pensioner

Som  redovisats i budgetpropositionen har
arbetstagare statlig pensionsrätt vid ett
stort    antal   teater-,    dans-    och
musikinstitutioner  enligt   förordningen
(2003:56)    om    tjänstepension     och
tjänstegrupplivförsäkring          (PISA-
förordningen).  Genom  förordningen  görs
det   statliga  pensionsavtalet,  PA  03,
tillämpligt  på  arbetstagare  med  icke-
statliga       anställningar        under
förutsättning  att arbetsgivaren  betalar
premier  för  detta  enligt  förordningen
(1997:908)   om   premier   för   statens
avtalsförsäkringar (1 §). Dock är  tredje
kapitlet   i   PA  03  inte   automatiskt
tillämpligt   på  dessa  grupper.   Detta
kapitel innehåller bestämmelser bl.a.  om
den    kompletterande    ålderspensionen,
KÅPAN.
I   bilaga   A   till  PISA-förordningen
förtecknas de icke-statliga anställningar
vid    en   rad   teater-,   dans-    och
musikinstitutioner   för   vilka    denna
förordning  gäller.  Bland  dessa   märks
t.ex.  Dramaten, Göteborgsoperan,  Kalmar
läns   musikstiftelse,   Norrdans   m.fl.
Förteckningen omfattar även  arbetstagare
vid fria teater-, dans- och musikgrupper,
dock utan att enskilda fria grupper nämns
vid  namn. De grupper som önskar inordnas
i   PISA-förordningen  ansöker   nämligen
härom hos regeringen. Enligt uppgift från
Finansdepartementet  har  hittills   inte
någon fri grupp ansökt härom.
I  bilaga B till PISA-förordningen anges
pensionsåldrar  för  olika  anställningar
vid     de     teater-,     dans-     och
musikinstitutioner   som   omfattas    av
förordningen.    Bl.a.    framgår     att
pensionsåldern för dansare är 41 år,  för
korister  och  sångsolister  52  år,  för
skådespelare  59  år  etc.  Den  tidigare
skyldigheten  att  avgå  vid  44  år  för
dansare,   55   år   för   korister   och
sångsolister, 61 år för skådespelare etc.
har  slopats  fr.o.m.  år  2003.  Därtill
kommer  att  lagen  om  anställningsskydd
(LAS)   sedan   den  1   september   2001
innehåller   en   för  arbetsgivaren   ny
tvingande   bestämmelse   om   rätt   för
arbetstagaren   att   stanna    kvar    i
anställningen till 67 års ålder.
Då  det gäller de fria teatergrupper som
inte  valt  att  ansluta  sig  till   det
statliga   tjänstepensionssystemet    kan
nämnas  att  Teaterförbundet  under   det
senaste året har träffat avtal med  bl.a.
Teatrarnas  Riksförbund  (numera   Svensk
Scenkonst),       Teatercentrum       och
Danscentrum.   Därmed   har   en    grupp
frilansande   konstnärer    kommit    att
omfattas         av        kompletterande
avtalspensioner av annat slag än det ovan
nämnda statliga avtalet PA 03.
För  år 2002 räknades anslaget till  fria
grupper upp med 20 miljoner kronor. Denna
uppräkning   har  enligt  vad  regeringen
anför  i budgetpropositionen för år  2004
gjort det möjligt för Kulturrådet att vid
bidragsgivningen bl.a.  ge  ökat  utrymme
för    att    kunna   tillämpa    rimliga
arbetsvillkor.   Fortfarande    är    det
emellertid  svårt  för flertalet  grupper
att     klara     avtalsenliga     löner,
pensionsåtaganden       m.m.       (prop.
utgiftsområde 17 s. 24-25).
En  särskild  utredare har på regeringens
uppdrag  i  betänkandet Konstnärerna  och
trygghetssystemen (SOU 2003:21)  kartlagt
och      analyserat     hur      gällande
trygghetssystem        inom         bl.a.
socialförsäkringsområdet  förhåller   sig
till konstnärlig verksamhet.
Utredaren konstaterar att pensionerna  i
det    allmänna   pensionssystemet    för
flertalet  konstnärligt yrkesverksamma  i
framtiden kommer att bli lägre än  i  det
tidigare   ATP-systemet.  För   flertalet
frilansande      och      egenföretagande
konstnärer  kommer det att bli  betydande
försämringar  på grund av att  de  saknar
avtalspensioner. Vidare anser han att ett
särskilt  problem kommer att  uppstå  för
konstnärliga    yrkesgrupper    på     de
offentliga  scenerna, som  har  en  lägre
pensionsålder  än  den  som  gäller   för
arbetsmarknaden  i  övrigt.  Därtill  kan
nämnas    att    pensionsvillkoren    för
konstnärliga    egenföretagare     oftast
ytterst knappa. De kommer därför  i  stor
utsträckning att omfattas av det allmänna
ålderspensionssystemets    garantipension
(bet. s. 122-123).
Betänkandet har remitterats.

Motionerna

I en motion, 2003/04:Kr362 (m), behandlas
medelsanvisningen under detta  anslag.  I
motionen yrkas att anslaget skall  minska
med 50 miljoner kronor i förhållande till
regeringens    förslag    (yrkande    5).
Minskningen föreslås mot bakgrund  av  en
lång  rad  förslag i motion 2003/04:Kr254
(m)   på   andra   områden,   bl.a.    på
skatteområdet. Dessa förslag syftar  till
att   göra   den  ekonomiska  situationen
enklare och stabilare för konstnärerna.
I   fyra  motioner  behandlas  frågor  om
pensionsvillkoren för konstnärerna.
Motionärerna  bakom motion 2003/04:Kr254
(m)    välkomnar   att    regeringen    i
budgetpropositionen  tar  upp  frågan  om
pensionsvillkoren  för kulturskapare  vid
kulturinstitutioner.  Motionärerna  begär
att  regeringen skyndsamt skall genomföra
detta arbete (yrkande 10).
Förslaget  i  motion 2003/04:Kr347  (fp)
syftar till att uppmärksamma dansares och
vissa  sångares  situation.  Motionärerna
nämner att dansare hittills har haft rätt
att  pensioneras  när de  är  41  år  och
sångarna  när  de är 52. Huvudlinjen  för
dessa  yrkesgrupper  bör  -  sägs  det  i
motionen   -  vara  att  eftersträva   en
fortsatt   yrkesverksamhet,   men    inte
nödvändigtvis i samma typ av arbete.  För
dansarnas  del  bör ett rådgivningscenter
inrättas  för  deras fortsatta  yrkesliv.
Vidare  sägs  att staten  -  när  den  är
arbetsgivare - måste vara beredd  att  ta
ett  ökat ansvar som arbetsgivare  och  i
skälig omfattning kompensera de individer
som  riskerar  att drabbas.  Motionärerna
anser  också  att  det  är  önskvärt  att
Teaterförbundets medlemmar  får  spara  i
den kompletterande ålderspensionen KÅPAN.
Regeringen bör före årets slut  återkomma
till  riksdagen och redovisa ett  förslag
till  lösning som är långsiktigt hållbart
(yrkande 9).
Även   i   motion   2003/04:Kr390   (kd)
behandlas   frågan  om  pensionsreformens
konsekvenser,  som  uppges  vara   mindre
lämpliga för konstnärer inom bl.a.  dans-
och   musikområdena  på  grund  av  dessa
yrkens   speciella  karaktärer.  Särskilt
angeläget är det enligt motionärerna  att
pensionerna för de fria grupperna får  en
lösning. Regeringen måste skyndsamt lägga
fram  förslag till riksdagen om  de  fria
gruppernas pensionsvillkor (yrkande 15).
I  motion  2002/03:Kr373 (v) anförs  att
statligt anställda dansare har en garanti-
eller   avtalspension  som  ger  dansarna
möjlighet  att gå i pension  vid  40  års
ålder. Denna rätt har inte andra dansare,
som   exempelvis  är  verksamma  i   fria
grupper.  I  motionen yrkas att  dansares
pension  skall ses över så  att  inte  de
fria dansarna missgynnas (yrkande 21).

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det inte finns  någon
anledning   att   minska   anslaget   som
föreslås   i  motion  2003/04:Kr362   (m)
yrkande   5.   Motionsyrkandet   avstyrks
således.    Regeringens   förslag    till
medelsanvisning  för år  2004  tillstyrks
därmed.
Utskottet   finner  att  de   frågor   om
pensionsvillkoren  för  konstnärerna  som
tagits   upp   motionsvägen   äger    hög
aktualitet. Vidare konstaterar  utskottet
att  regeringen - vilket redovisats i det
föregående - aktivt verkar för att  komma
till    rätta   med   de   problem    som
otvivelaktigt   finns   då   det   gäller
pensionerna för de konstnärliga grupperna
vid de statligt stödda teater-, dans- och
musikinstitutioner som omfattas av  PISA-
förordningen.
Enligt  utskottets  uppfattning  är  det
angeläget     att     regeringen      och
arbetsmarknadens    parter     i     sina
diskussioner  om  pensionsfrågan  vid  de
statligt   stödda  teater-,   dans-   och
musikinstitutionerna noga går  igenom  de
försämringar  för konstnärsgrupperna  som
tycks  ha blivit konsekvensen av det  nya
ålderspensionssystemet. Det gäller  t.ex.
effekterna       av       den        s.k.
livsinkomstprincipen   i   det   allmänna
pensionssystemet.  Enligt  den  särskilde
utredaren   kommer  denna   princip   att
medföra  sämre  pension i jämförelse  med
ATP-systemet för de konstnärer som har en
förhållandevis kort yrkeskarriär och  går
i   pension  före  65  års  ålder.   Även
effekterna av den tvingande regel  i  LAS
som  ger  arbetstagaren rätt -  men  inte
skyldighet   -   att   stanna   kvar    i
anställningen  till  67  års  ålder   bör
belysas   i   detta   sammanhang.    Från
teaterhåll   har   hävdats   att    denna
bestämmelse  kan  vålla  olägenheter  för
institutionernas konstnärliga verksamhet.
En annan fråga av betydelse är behovet av
karriärplanering  för de konstnärsgrupper
som har låg pensionsålder, t.ex. dansarna
(jfr  bet. 2001/02:KrU17 s. 18 f.). Dessa
frågor   och   andra  som   behandlas   i
betänkandet       Konstnärerna        och
trygghetssystemen  (SOU  2003:56)   torde
komma  att  ingå  i  de diskussioner  som
regeringen      skall      föra       med
arbetsmarknadens parter.
Utskottet  vill understryka att  det  är
angeläget att regeringen snarast påbörjar
detta arbete i enlighet med vad som anges
i budgetpropositionen.
Då  det gäller pensionsförhållandena för
konstnärligt  anställda vid fria  grupper
har  utskottet  noterat  att  Kulturrådet
anser  att det - trots den uppräkning  av
statsbidraget som gjordes för år  2002  -
är  svårt för flertalet fria grupper  att
betala    rimliga    löner    och    göra
pensionsavsättningar.   I   likhet    med
regeringen anser utskottet därför att det
är angeläget att en dialog förs med dessa
grupper i syfte att analysera möjligheten
till  förbättring av arbetsvillkoren (jfr
prop. utgiftsområde 17 s. 25). I en sådan
dialog    bör    bl.a.   effekterna    av
Kulturrådets treåriga bidrag  belysas.  I
den    mån    särskilda   villkor    inte
förknippats  med  det  statliga  bidraget
ankommer   det  givetvis   på   de   fria
grupperna    att   själva   bedöma    hur
tillgängliga resurser skall  fördelas  på
olika   angelägna  ändamål  såsom  publik
verksamhet, anställdas arbetsvillkor etc.
och om kollektivavtal skall ingås.
Utskottet   utgår  från  att  regeringen
noga  följer utvecklingen även inom detta
område.
Med    hänvisning   till   det   anförda
avstyrker utskottet motionerna 2002/03:
Kr373 (v) yrkande 21, 2003/04:Kr347  (fp)
yrkande  9, 2003/04:Kr254 (m) yrkande  10
och 2003/04:Kr390 (kd) yrkande 15.

2.7 Anslagen till arkiv (28:21-28:24)

Utskottets förslag i korthet
Riksdagen    bör    med    avslag     på
motionsförslag    bifalla    regeringens
förslag   till   medelsanvisning   under
anslagen
28:21 Riksarkivet och landsarkiven,
28:22      Bidrag     till      regional
arkivverksamhet,
28:23  Språk-  och  folkminnesinstitutet
och
28:24 Svenskt biografiskt lexikon.
Riksdagen  bör  avslå motionsförslag  om
en  begäran om en proposition grundad på
Arkivutredningens   betänkande,   jämför
reservation 8 (kd).

2.7.1 Riksarkivet och landsarkiven
(28:21)

Inledning

Riksarkivet och landsarkiven är  statliga
arkivmyndigheter med särskilt ansvar  för
den  statliga arkivverksamheten  och  för
arkivvården i landet. I Riksarkivet ingår
bl.a.     Krigsarkivet     och     Svensk
arkivinformation   (SVAR).   Krigsarkivet
fullgör uppgiften som arkivmyndighet  för
de    myndigheter   som    lyder    under
Försvarsdepartementet. SVAR är en  delvis
avgiftsfinansierad verksamhet som arbetar
med     att    bearbeta    och     sprida
arkivinformation. SVAR riktar sig framför
allt  till  allmänheten,  i  första  hand
släktforskarna.

Propositionen

För  kostnader i samband med överföringen
av  Svensk  museitjänst till  Riksarkivet
föreslås  i  propositionen en  ökning  av
anslaget  med  2 miljoner kronor.  Vidare
föreslår regeringen en ökning av anslaget
med 2 miljoner kronor genom en överföring
från   utgiftsområde  3  för  mottagande,
bevarande   och   tillhandahållande    av
folkbokföringsmaterial.         Slutligen
föreslås  att  anslaget tillförs  ca  2,2
miljoner  kronor från berörda myndigheter
för leveranser av arkivmaterial.
Regeringen föreslår att anslaget för  år
2004 anvisas 292 438 000 kronor.

Motionerna

Motionären   bakom  motion  2003/04:Kr387
(kd)   yrkande  6  begär  att  regeringen
snarast  skall  överlämna en  proposition
till      riksdagen      grundad       på
Arkivutredningens     betänkande     (SOU
2002:78).      Motionärerna       betonar
folkrörelsearkivens betydelse  i  arbetet
med   industrisamhällets  kulturarv,   en
fråga   som   motionärerna  anser   skall
behandlas      i     den     efterfrågade
propositionen.
I  motion 2003/04:Kr363 (c) i denna  del
föreslås  att anslaget skall ökas  med  2
miljoner  kronor. De ökade  medlen  skall
användas till SVAR:s verksamhet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  har  från  Kulturdepartementet
inhämtat  att regeringen har  för  avsikt
att   under   våren   2004   avlämna   en
proposition eller skrivelse med anledning
av   Arkivutredningens   betänkande   och
rapporten    Samverkan   mellan    arkiv,
bibliotek och museer utarbetad av  Kungl.
biblioteket,     Riksarkivet,     Statens
kulturråd och Riksantikvarieämbetet.  Mot
denna  bakgrund anser utskottet  att  det
inte    finns   anledning   att   uppmana
regeringen   att  lämna  en  proposition.
Regeringens     ställningstagande     bör
avvaktas  innan riksdagen  tar  ställning
till   ökningar  av  anslaget.  Utskottet
avstyrker   därmed  motion  2003/04:Kr387
(kd) yrkande 6.
Vidare  tillstyrker utskottet regeringens
förslag   till   medelstilldelning    och
avstyrker  motion  2003/04:Kr363  (c)   i
denna del.

2.7.2 Bidrag till regional
arkivverksamhet (28:22)

Inledning
Syftet  med  bidraget är att  främja  den
regionala   arkivverksamheten   och   att
bättre integrera folkrörelsearkiven i den
regionala     kulturpolitiken.     Medlen
fördelas av Riksarkivet genom Nämnden för
enskilda arkiv.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget  för  år
2004 skall uppgå till 5 153 000 kronor.

Motionerna

För  att  utveckla den viktiga  regionala
arkivverksamheten och för  att  förstärka
folkrörelsearkivens      arbete       med
industrisamhällets   kulturarv   föreslår
motionärerna       bakom       motionerna
2003/04:Kr387   (kd)   yrkande   7    och
2003/04:Kr391 (kd) yrkande 8 i denna  del
att  anslaget  skall ökas  med  1  miljon
kronor  i  förhållande  till  regeringens
förslag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet    redovisade   i    betänkande
2002/03:KrU1 att utskottet anser  att  de
regionala   arkiven  fyller   en   viktig
funktion och har en viktig kulturpolitisk
uppgift.   Utskottet   är   medvetet   om
folkrörelsearkivens betydelse  för  såväl
historisk     och    samhällsvetenskaplig
forskning      som     hembygds-      och
släktforskning. Utskottet  är  dock  inte
berett  att inom ramen för utgiftsområdet
förorda  en omprioritering av medel  till
förmån   för   en  ökning  av   anslaget.
Utskottet   avstyrker  därför  motionerna
2003/04:Kr387 (kd) yrkande 7 och 2003/04:
Kr391  (kd)  yrkande 8 i denna  del  samt
tillstyrker   regeringens  förslag   till
medelsanvisning.
Utskottet    har   noterat   att    någon
förstärkning   -   utöver    pris-    och
löneomräkning  -  av  anslaget  till   de
regionala arkiven inte har skett under de
senaste tre åren. Regeringen har beslutat
att  ytterligare två regionala arkiv från
och  med  år  2002 skall vara berättigade
till  stöd.  Utskottet anser att  det  är
viktigt  att  bidrag nu kan  lämnas  till
ytterligare    två    regionala    arkiv.
Utvidgningen  av  den  bidragsberättigade
kretsen har dock medfört att bidraget per
arkiv har minskat från 235 000 kronor  år
2001   till  213  000  kronor  år   2003,
exklusive  pris-  och löneomräkning.  Mot
bakgrund  av  vad som här har  redovisats
och med hänsyn till den betydelse som  de
regionala    arkiven   har    förutsätter
utskottet  att regeringen inför  kommande
budgetår   överväger   möjligheten    att
återställa bidragsnivån.

2.7.3 Språk- och folkminnesinstitutet
(28:23)

Inledning
Språk-  och  folkminnesinstitutet  (SOFI)
har  till  uppgift att samla in,  bevara,
vetenskapligt bearbeta och ge ut material
om   dialekter,  folkminnen,   folkmusik,
ortnamn  och  personnamn.  Vidare   skall
institutet  avge yttranden i  ärenden  om
fastställande  av  ortnamn  och   granska
förslag till namn på allmänna kartor samt
yttra sig i fråga om personnamn.

Propositionen

För  att  kunna säkerställa den fortsatta
utvecklingen   inom  de  delar   av   det
immateriella   kulturarvet    som    SOFI
förvaltar,   föreslår   regeringen    att
anslaget   under   år   2004   engångsvis
tillförs 1 450 000 kronor.
Regeringen föreslår att anslaget för  år
2004 anvisas 29 972 000 kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag
till medelsanvisning under anslaget.

2.7.4 Svenskt biografiskt lexikon (28:24)

Inledning
Svenskt  biografiskt  lexikon  har   till
uppgift   att   fortsätta  och   slutföra
utgivandet  av verket Svenskt biografiskt
lexikon.    Med   gällande   vetenskaplig
kvalitet  skall  minst ett  band  ges  ut
vartannat  år,  dvs. 2,5 häften  per  år.
Slutmålet  är  att lexikonet  skall  vara
färdigt år 2015.

Propositionen

Regeringen  föreslår att  anslaget  skall
uppgå till 4 230 000 kronor för år 2004.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag
till medelsanvisning under anslaget.

2.8 Anslagen till kulturmiljö
(28:25-28:27)

Utskottets förslag i korthet
Riksdagen    bör    med    avslag     på
motionsförslag    bifalla    regeringens
förslag   till   medelsanvisning   under
anslagen
28:25 Riksantikvarieämbetet,
28:26 Bidrag till kulturmiljövård och
28:27 Kyrkoantikvarisk ersättning.
Riksdagen  bör bemyndiga regeringen  att
under  år  2004,  i  fråga  om  anslaget
28:26   Bidrag   till   kulturmiljövård,
besluta    om   bidrag   som   inklusive
tidigare  åtaganden medför  utgifter  på
högst  100  miljoner kronor  under  åren
2005-2007.
Vidare      bör     riksdagen      avslå
motionsförslag om
-   den  kyrkoantikvariska  ersättningen
efter  år  2009, jämför reservationerna
9 (kd)och 10 (c).
-   finansieringsmodell  för  vård   och
underhåll   av  kyrkliga  kulturvärden,
jämför reservation 11 (fp).

2.8.1 Riksantikvarieämbetet (28:25)

Inledning
Riksantikvarieämbetet  (RAÄ)  är  central
förvaltningsmyndighet   för   frågor   om
kulturmiljön och kulturarvet.  RAÄ  skall
bl.a.    värna    om   kulturvärdena    i
bebyggelsen  och  i  landskapet,   bevaka
kulturmiljöintresset     vid     samhälls
planering och byggande samt verka för att
hoten  mot kulturmiljön möts. Till  RAÄ:s
uppgifter hör vidare att leda och delta i
arbetet  med att bygga upp kunskapen  och
bedriva         informations-         och
rådgivningsverksamhet  om  kulturmiljöer,
kulturminnen och kulturföremål. RAÄ skall
också   medverka  i  det  internationella
arbetet    samt   följa   det   regionala
kulturmiljöarbetet      och       biträda
länsstyrelserna och de regionala museerna
i  dessa frågor. Andra uppgifter  är  att
utföra  arkeologiska  undersökningar  och
svara  för  konservering  samt  vård   av
kulturminnen och kulturföremål.  Dessutom
skall  RAÄ  ha  ett specialbibliotek  för
forskning och utveckling inom området.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget  för  år
2004  anvisas 186 502 000 kronor,  vilket
innebär   en  minskning  med  5  miljoner
kronor.

Motionerna

I motionerna 2003/04:Kr387 (kd) yrkande 3
och  2003/04:Kr391 (kd) yrkande 8 i denna
del  motsätter sig motionärerna förslaget
om  minskning  av anslaget.  Motionärerna
anser att den föreslagna höjningen med 15
miljoner kronor av anslaget 28:26  Bidrag
till  kulturmiljövård kan begränsas  till
10 miljoner kronor för att ge utrymme för
ett      oförändrat      anslag      till
Riksantikvarieämbetet. I motionen  anförs
att  det  är  genom Riksantikvarieämbetet
som  den kulturmiljövårdande verksamheten
i  länen  sker och att kulturmiljöarbetet
är beroende av långsiktig planering.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar motionärernas uppfattning
om        den        betydelse        som
Riksantikvarieämbetet       har       för
kulturmiljövården i landet och för att de
övergripande målen för verksamheten skall
uppnås. Utskottet är dock inte berett att
gå   utöver   regeringens  förslag   till
medelsanvisning,   särskilt    inte    på
bekostnad  av  kulturmiljövården  som  av
regeringen   föreslås   få    en    extra
förstärkning under anslaget 28:26  Bidrag
till kulturmiljövård.
Utskottet     tillstyrker    regeringens
förslag    till    medelsanvisning    och
avstyrker  motionerna 2003/04:Kr387  (kd)
yrkande  3 och 2003/04:Kr391 (kd) yrkande
8 i denna del.

2.8.2 Bidrag till kulturmiljövård (28:26)

Inledning
Under  anslaget  anvisas  medel  för  att
bevara  och tillgängliggöra kulturmiljön.
Medel  får  utgå  även  för  bl.a.  vissa
arkeologiska  undersökningskostnader  och
för   att   täcka   kostnader   för   att
tillvarata   fornfynd.   Dessutom   utgår
bidrag  till  ombyggnad,  renovering  och
underhåll  av kulturhistoriskt  värdefull
bostadsbebyggelse.

Propositionen

Regeringen redovisar i propositionen  att
bidragen till kulturmiljövården  gör  att
en  stor  del  av befolkningen  kommer  i
direkt    kontakt   med    det    fysiska
kulturarvet.    Medlen    används    till
underhåll,  vård, kunskapsuppbyggnad  och
informationsinsatser  inom  byggnadsvård,
kulturlandskapsvård och fornvård  i  hela
landet.   Regeringen   framhåller   också
betydelsen  av att förutsättningarna  för
fortsatt   skydd   av  redan   befintliga
kulturreservat,      skyddade      enligt
miljöbalken, kan öka.
För  att möjliggöra ytterligare insatser
inom      kulturmiljöområdet     föreslår
regeringen   att  anslaget  tillförs   15
miljoner   kronor   fr.o.m.   år    2004.
Medelsanvisningen för år 2004 blir därmed
259 520 000 kronor.
Vidare    föreslår    regeringen     att
riksdagen bemyndigar regeringen att under
år  2004,  i  fråga om ramanslaget  28:26
Bidrag  till kulturmiljövård, besluta  om
bidrag   som  inklusive  tidigare  gjorda
åtaganden  medför utgifter på  högst  100
miljoner kronor under åren 2005-2007.

Motionerna

Motionärerna  bakom motion  2003/04:Kr362
(m)   yrkande  6  vill  öka  stödet  till
länsmuseernas  arbete  med   att   bevara
kulturarvet   och  föreslår   för   detta
dndamål        en        ökning        av
kulturmiljövårdsanslaget med 13  miljoner
kronor utöver regeringens förslag.
Den   i  budgetpropositionen  föreslagna
ökningen  av  anslaget  med  15  miljoner
kronor  bör  enligt  motionärerna   bakom
motion  2003/04:Kr296 (m)  användas  till
ett  nytt anslag för engångssatsningar  i
levande  kulturmiljöer, bl.a. vad  gäller
vård    av    inventariesamlingar     och
kulturlandskap.
I  motion 2003/04:Kr391 (kd) yrkande 8 i
denna   del  föreslår  motionärerna   att
anslaget  ökas  med  endast  10  miljoner
kronor  och  att  resterande  5  miljoner
kronor  av  regeringens ökningsförslag  i
stället            anslås            till
Riksantikvarieämbetet.
I  motion  2003/04:Kr387 (kd) yrkande  2
begär  motionärerna att  en  omfördelning
skall   göras   inom  anslaget   så   att
ytterligare  1  miljon kronor  kommer  de
ideella organisationerna, t.ex. hembygds-
och fornminnesföreningar, till del.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att
det  är viktigt att insatserna stärks  på
kulturmiljöområdet.  Regeringens  förslag
till medelsanvisning är enligt utskottets
mening  väl  avvägt och  tillstyrks.  Som
följd   av   detta  avstyrks   motionerna
2003/04:Kr362   (m)   yrkande    6    och
2003/04:Kr391 (kd) yrkande 8 i denna del.
Utskottet    anser    i    likhet    med
motionärerna  bakom motion  2003/04:Kr296
(m)  att  en  långsiktig förvaltning  och
vård  av kulturhistoriska värden i  redan
befintliga och skyddade kulturmiljöer bör
säkerställas.    Utskottet    förutsätter
emellertid  att  detta  tillgodoses  inom
ramen   för  anslaget.  Vidare   bör   de
kulturvårdande myndigheterna inte låsas i
sina  avvägningar mellan olika behov inom
kulturmiljövården.  Motion  2003/04:Kr296
(m)  om  ett  nytt särskilt  anslag  inom
kulturmiljövården avstyrks därför.
När   det  gäller  motionsförslaget  att
inom anslaget Bidrag till kulturmiljövård
öka  bidraget till ideella organisationer
inom   kulturmiljövårdens   område   vill
utskottet påminna om att riksdagen hösten
2001  beslutade att fr.o.m. år  2002  öka
anslaget 28:25 Riksantikvarieämbetet  med
1  miljon kronor att fördelas till  dessa
ideella                   organisationer.
Riksantikvarieämbetet   fördelar   medlen
under anslaget i enlighet med regeringens
regleringsbrev. Utskottet är inte  berett
att  göra något uttalande om omfördelning
och  avstyrker motion 2003/04:Kr387  (kd)
yrkande 2.
Utskottet   tillstyrker   att   riksdagen
bemyndigar regeringen att under år  2004,
i  fråga om ramanslaget 28:26 Bidrag till
kulturmiljövård, besluta  om  bidrag  som
inklusive   tidigare   gjorda   åtaganden
medför  utgifter  på högst  100  miljoner
kronor under åren 2005-2007.

2.8.3 Kyrkoantikvarisk ersättning (28:27)

Inledning
Från  och med år 2002 får Svenska  kyrkan
en   viss   ersättning  av   staten   för
kulturhistoriskt motiverade  kostnader  i
samband  med  vård och  underhåll  av  de
kyrkliga  kulturminnena (kyrkoantikvarisk
ersättning). Bakgrunden till ersättningen
dr   att   bevarandet  av   de   kyrkliga
kulturvärdena är en angelägenhet för hela
samhället och svenska folket samt att det
inte  är rimligt att den totala kostnaden
för  detta allmänintresse bärs endast  av
Svenska kyrkans medlemmar.
Riksdagen   har  tidigare  slagit   fast
storleken    på   den   kyrkoantikvariska
ersättningen    för    åren    2002-2009.
Ersättningen,  som avser  kyrkobyggnader,
kyrkotomter,  kyrkliga  inventarier   och
begravningsplatser,  skall  fördelas   av
Svenska    kyrkan   efter   samråd    med
myndigheter inom kulturmiljöområdet.
När    det   gäller   frågan   om    den
kyrkoantikvariska ersättningen  efter  år
2009    har    riksdagen   uttalat    att
ambitionsnivån  bör  läggas  fast   först
efter uppföljning och analys samt att  en
utgångspunkt därvid måste vara att staten
i     enlighet     med    principbeslutet
långsiktigt skall ge ersättning för  vård
och     underhåll    av    de    kyrkliga
kulturvärdena. Ett underlag för beslut om
vilken ersättning som skall utgå efter år
2009   bör   enligt  riksdagens  tidigare
beslut tas fram i god tid och senast  vid
slutet av år 2008.
År  2004  skall ersättningen, i  enlighet
med riksdagens beslut år 1999, uppgå till
150  miljoner  kronor (prop.  1998/99:38,
yttr.  1998/99:KrU3y, bet.  1998/99:KU18,
rskr. 1998/99:176).

Propositionen

Regeringen  föreslår att  riksdagen  till
anslaget anvisar 150 miljoner kronor  för
år 2004.

Motionerna

Tre  motioner  behandlar  frågan  om  den
kyrkoantikvariska ersättningen  efter  år
2009.
Kyrkans ekonomiska situation tas  upp  i
motion   2003/04:Kr206  (c).   Motionären
framhåller  att  eftersom den  försämrats
väsentligt     sedan     beslutet      om
kyrkoantikvarisk ersättning togs  är  det
angeläget  att  nu se över  möjligheterna
att tillskjuta ytterligare medel och även
överväga  vad som kommer att hända  efter
år 2009.
Motionärerna  bakom motion 2003/04:Kr269
(m)  anser  att tillräckliga  medel  inte
avsatts   för  vården  av  det   kyrkliga
kulturarvet och att regeringen därför bör
samarbeta  med  Svenska  kyrkan  i  denna
fråga.
I  motion  2003/04:Kr387 (kd) yrkande  4
framhåller motionärerna vikten av att  få
en  helhetsbild när det gäller behoven på
det       kyrkoantikvariska      området.
Motionärerna begär därför att  regeringen
återkommer   till   riksdagen   med    en
redogörelse för vilka behov som finns för
att det skall vara möjligt att bevara det
kyrkliga kulturarvet.
I  motion  2003/04:K363  (fp)  yrkande  5
avvisar  motionärerna en  förlängning  av
den   finansieringsmodell  för  vård  och
underhåll av kyrkliga kulturvärden som nu
tillämpas till och med år 2009. I stället
bör en enhetlig principiell lösning komma
till   stånd   för  Svenska  kyrkan   och
trossamfunden.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar motionärernas uppfattning
att  det  är av stor vikt att staten  tar
sitt ansvar för att bevara det värdefulla
kulturarv som våra kyrkor utgör. Ett  led
i   detta  ansvarstagande  är  riksdagens
beslut     år    1999    angående     den
kyrkoantikvariska ersättningen  för  åren
2002-2009.  Beslutet innebär  en  stegvis
höjning    av    den    kyrkoantikvariska
ersättningen från 50 miljoner  kronor  år
2002  till 460 miljoner kronor  år  2009.
Utskottet  finner inte anledning  att  nu
riva  upp beslutet om ersättningsnivåerna
och    tillstyrker   därmed   regeringens
förslag till medelsanvisning för år 2004.
Som  framgår  ovan kommer en  analys  att
göras som underlag för vad som skall  ske
med  den  kyrkoantikvariska  ersättningen
efter  år 2009. Utskottet anser inte  att
det finns skäl att föregripa denna analys
och därmed inte anledning att i dagsläget
göra   en   översyn   av   storleken   på
ersättningen eller att nu se över behoven
efter  år  2009.  Inte heller  finns  det
enligt utskottets mening anledning att nu
kräva  en  redogörelse  över  behoven  på
området  eller att uttala att  regeringen
bör  samarbeta med Svenska kyrkan för att
rädda det kyrkliga kulturarvet. Utskottet
avstyrker därmed motionerna 2003/04:Kr206
(c),  2003/04:Kr269 (m) och 2003/04:Kr387
(kd) yrkande 4.
Av  samma  skäl som ovan finns  det  inte
heller enligt utskottets mening anledning
att   nu   ta   ställning   till   vilken
finansieringsmodell  som  skall  användas
efter år 2009 när det gäller det kyrkliga
kulturarvet eller uttala sig för  att  en
framtida  enhetlig modell skall tillämpas
för   både   Svenska  kyrkan  och   tros-
samfunden.  Utskottet  avstyrker   därför
motion 2003/04:K363 (fp) yrkande 5.

2.9 Anslagen till museer och
utställningar (28:28-28:35)

Utskottets förslag i korthet
Riksdagen    bör    med    avslag     på
motionsförslag    bifalla    regeringens
förslag   till   medelsanvisning   under
anslagen
28:28 Centrala museer: Myndigheter,
28:29 Centrala museer: Stiftelser,
28:30 Bidrag till regionala museer,
28:31 Bidrag till vissa museer,
28:32     Stöd     till    icke-statliga
kulturlokaler,
28:33 Riksutställningar,
28:34 Forum för levande historia och
28:35 Statliga utställningsgarantier
och inköp av vissa kulturföremål.
Riksdagen bör avslå motionsförslag om
-  en  plan  för vård av museisamlingar,
jämför reservation 12 (fp, kd, c),
-  avveckling av myndigheten  Forum  för
levande  historia,  jämför  reservation
13 (v),
-  utvidgning av uppdraget för Forum för
levande    historia    m.m.,     jämför
reservationerna 14 (m) och 15 (fp) och
-  instiftande  av en Raoul  Wallenberg-
dag.

2.9.1 Centrala museer: Myndigheter
(28:28)

Inledning

Under   anslaget   beräknas   medel   för
följande   museer,  vilka   samtliga   är
statliga  myndigheter: Statens historiska
museer,  Nationalmuseum med Prins  Eugens
Waldemarsudde,            Naturhistoriska
riksmuseet,    Statens     museer     för
världskultur,            Livrustkammaren,
Skoklosters slott och Hallwylska  museet,
Statens          maritima         museer,
Arkitekturmuseet, Statens musiksamlingar,
Statens  försvarshistoriska  museer   och
Moderna museet.

Propositionen

Regeringen   föreslår   att   det   under
anslaget   för  år  2004  skall   anvisas
789 621 000 kronor.
Enligt  förslaget skall  Moderna  museet
tillföras     13     miljoner     kronor,
Arkitekturmuseet  4 miljoner  kronor  och
Statens     museer    för    världskultur
(Östasiatiska museet) 1 miljon  kronor  i
syfte  att införa fri entré på respektive
museum.
Vidare  föreslår regeringen att anslaget
till Statens museer för världskultur  för
år  2004 förstärks med 2 miljoner kronor.
Syftet med förstärkningen är att utveckla
verksamheten  vid  Östasiatiska   museet,
Medelhavsmuseet och Etnografiska  museet.
Dessutom  skall  medlen  kunna  förbättra
möjligheterna      till      en       god
lokalförsörjning.
Statens maritima museer föreslås  få  en
förstärkning  med  4,1  miljoner   kronor
under  år 2004 för att delfinansiera  och
genomföra bevarandeprogrammet av  skeppet
Vasa.
Statens   musiksamlingar  skall   enligt
regeringens   förslag   under   år   2004
tillföras  1,9  miljoner kronor  för  att
stabilisera  ekonomin och  möta  kommande
kostnadsökningar.
Regeringen  föreslår  en  minskning  med
2,5  miljoner  kronor  av  anslaget  till
Statens  historiska museer i avvaktan  på
utvärdering av en tidigare extra satsning
på samma belopp.
Vidare  föreslår regeringen  minskningar
av  anslagen till Moderna museet med  450
000  kronor  och till Nationalmuseum  med
Prins  Eugens Waldemarsudde  med  50  000
kronor. Minskningarna är orsakade av  att
ansvaret  för  tillsyn av  statens  konst
enligt förordningen (1990:195) om vård av
statens konst fr.o.m. den 1 januari  2004
övergår  från  de  nämnda  museerna  till
Statens konstråd.
Regeringen  föreslår också att  394  000
kronor skall föras över från detta anslag
till   anslaget  28:21  Riksarkivet   och
landsarkiven för kostnader i samband  med
Riksarkivets   övertagande   av    Svensk
museitjänst.

Motionerna

Motionerna behandlar främst frågan om fri
entré och medelsanvisningen.
I  motion  2003/04:Kr362 (m)  yrkande  7
avvisas  helt förslaget om fri entré  med
oförändrat anslag som följd. Motionärerna
säger  sig  instämma  i  den  kritik  som
framförts  mot förslaget från flera  håll
inom museivärlden.
I  motionerna 2003/04:Kr327 (fp) yrkande
9   och  yrkande  25  i  denna  del  samt
2003/04:Fi240 (fp) yrkande 23 i denna del
föreslår motionärerna att riksdagen skall
avslå  regeringens förslag om  fri  entré
och  att  medlen, 18 miljoner  kronor,  i
stället skall användas till fri entré  på
alla   statliga  museer  för   barn   och
ungdomar  upp  till 19 års ålder.  Vidare
föreslås att anslaget skall ökas  med  13
miljoner    kronor   utöver   regeringens
förslag,  varav  10 miljoner  kronor  för
digitaliseringar  och vård  av  samlingar
samt   3  miljoner  kronor  till  Moderna
museet.
Motionärerna      bakom       motionerna
2003/04:Kr387   (kd)   yrkande   9    och
2003/04:Kr391 (kd) yrkande 8 i denna  del
vill   minska  anslaget  med  8  miljoner
kronor med motiveringen att fri entré bör
gälla  endast  för barn och ungdomar  upp
till 18 år. Reformen bör dock utökas till
att  omfatta även de regionala  museerna.
Detta  skulle enligt motionerna  innebära
en besparing på 9 miljoner kronor jämfört
med   regeringens   förslag.   Av   denna
besparing vill motionärerna öka  anslaget
till  Statens  historiska  museer  med  1
miljon kronor.
Regeringens  förslag om  fri  entré  bör
enligt  motion 2003/04:Kr363 (c) i  denna
del  omfatta endast personer under 18 år.
En  minskning av det föreslagna  anslaget
med   15   miljoner  kronor  föreslås   i
motionen.
I  motion  2003/04:Kr327 (fp) yrkande  10
efterlyses  en  plan för hur  staten  kan
stödja  att  museernas  samlingar   skall
vårdas  i  framtiden. Motionärerna  anser
att  staten  länge brustit  i  vården  av
samlingarna  och  att det  nu  finns  ett
stort behov av kompetent personal för att
inventera,  vårda  och  göra  samlingarna
tillgängliga.

Utskottets ställningstagande

Genomförandet av reformen med  fri  entré
på  statliga  museer  kommer  enligt  vad
regeringen  förordar  att   ske   i   två
etapper.  Den första etappen innebär  att
de   tre   museerna  på  Skeppsholmen   i
Stockholm      -     Moderna      museet,
Arkitekturmuseet och Östasiatiska  museet
-  inför fri entré under år 2004, när  de
öppnar  efter  slutförda ombyggnads-  och
renoveringsarbeten. Den andra etappen  av
reformen   innebär  att  övriga   berörda
institutioner inför fri entré fr.o.m. den
1 januari 2005.
Utskottet   redovisade  i  förra   årets
budgetbetänkande sin inställning till den
då  aviserade  reformen  att  införa  fri
entré  på de centrala museerna. Utskottet
har  alltjämt uppfattningen att detta  är
en  stor reform på kulturarvsområdet  som
står    i   överensstämmelse   med    det
nationella        jämlikhets-         och
delaktighetsmålet. De  statliga  museerna
har ett mycket tydligt samhällsansvar och
bildningsansvar. De bör  därför  vara  en
naturlig   del   av   samma   avgiftsfria
offentliga     rum     som     exempelvis
biblioteken.   Antalet  icke-kommersiella
avgiftsfria rum i landet krymper, men med
fri  entré  på  de statliga museerna  kan
detta utrymme ökas.
Utskottet vill också peka på att det  av
slutredovisningen        från         den
försöksverksamhet  med  fri   entré   som
bedrivits  vid Statens historiska  museer
framgår   att   antalet  besökare   under
försöksverksamheten ökade med ca  150  %.
Av  de tillkomna besökarna nämns särskilt
skolelever och invandrargrupper.
Utskottet  ställer  sig  positivt   till
reformen och den inriktning som föreslås.
När det gäller motionsförslaget om ökning
av  anslaget för bl.a. digitalisering och
vård  av samlingarna samt motionen om  en
plan för hur staten kan stödja vården  av
museisamlingar vill utskottet påminna  om
att försöksverksamheten med Kulturarvs-IT
permanentades  i  januari  2003.   Vidare
föreslås   nu  ytterligare  medel   under
anslag 28:31 Bidrag till vissa museer för
en  fortsatt  uppbyggnad av  verksamheten
med  Kulturarvs-IT  i Kiruna,  Ulriksfors
och  Grängesberg. Utskottet anser att det
för  närvarande inte är motiverat med  en
begäran  om  en plan avseende  vården  av
samlingarna.  Utskottet  är  inte  heller
berett  att  tillstyrka  motionsförslagen
som går utanför den givna budgetramen.
Sammanfattningsvis tillstyrker  utskottet
regeringens  förslag till medelsanvisning
och  avstyrker  motionerna  2003/04:Kr327
(fp)  yrkandena  9 och 25  i  denna  del,
2003/04:Kr362     (m)     yrkande      7,
2003/04:Kr363   (c)    i    denna    del,
2003/04:Kr387     (kd)     yrkande     9,
2003/04:Kr391 (kd) yrkande 8 i denna  del
och 2003/04:Fi240 (fp) yrkande 23 i denna
del.
Även motion 2003/04:Kr327 (fp) yrkande 10
om  en  plan  för  vården av  samlingarna
avstyrks.

2.9.2 Centrala museer: Stiftelser (28:29)

Inledning

Under anslaget anvisas medel för följande
centrala  museer,  vilka  är  stiftelser:
Nordiska museet, Skansen, Tekniska museet
och Arbetets museum.

Propositionen

Regeringen   föreslår  en  minskning   av
anslaget  till  Nordiska museet  med  2,5
miljoner kronor i avvaktan på utvärdering
av   ett   tidigare   extra   anslag   på
motsvarande  belopp för  museipedagogiskt
utvecklingsarbete.
För     kostnader    i    samband    med
överföringen  av Svensk museitjänst  till
Riksarkivet  föreslås  en  minskning   av
anslaget med 106 000 kronor.
Regeringen föreslår att anslaget för  år
2004 anvisas 206 247 000 kronor.

Motionerna

En  ökning  av  anslaget med  5  miljoner
kronor      föreslås     i     motionerna
2003/04:Kr327 (fp) yrkande 25 i denna del
och 2003/04:Fi240 (fp) yrkande 23 i denna
del.         Förstärkningen         avser
kvalitetshöjningar,  vård  av  samlingar,
nödvändiga    anställningar    för    att
permanenta  försöksverksamheten  med  att
digitalisera    museisamlingarna     samt
satsningar  för att förbättra  säkerheten
vid museerna.
Motionärerna  bakom motion 2003/04:Kr391
(kd)  yrkande 8 i denna del  föreslår  en
ökning  med  1 miljon kronor av  anslaget
till Nordiska museet.
I  motion  2003/04:Kr362 (m)  yrkande  8
föreslås en minskning av anslaget med  10
890  000 kronor avseende Arbetets museum.
I   motionen  framhålls  att  museet  har
skapats    på    initiativ    av    olika
intressegrupper som inte  sett  till  att
verksamheten har de medel som behövs  för
att fortleva av egen kraft.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  har under anslaget 28:28,  när
det  gäller vård av museisamlingar, pekat
på       den       permanentning       av
försöksverksamheten med Kulturarvs-IT som
nu  genomförts  och de medel  som  därvid
tillförts  verksamheten.  Det  är  enligt
utskottets  mening  inte  motiverat   att
tillföra ytterligare medel inom den givna
budgetramen.
Såvitt  avser  säkerheten  hos  museerna
vill utskottet påminna om att Kulturrådet
tillsammans med de centrala museerna  har
utarbetat  en strategi för att  förbättra
säkerheten   vid   museerna.    Strategin
innehåller  en  analys av den  utveckling
som    påverkar   säkerhetsarbetet    hos
museerna  samt förslag till struktur  för
framtida   arbete   för   att   förbättra
museernas  säkerhet. Enligt uppgift  från
Kulturrådet har flertalet statliga museer
genomfört en säkerhetsanalys av den  egna
verksamheten  och arbetar nu  vidare  med
att  genomföra de åtgärder som  befunnits
nödvändiga vid analysen. Till den  nämnda
strategin  finns  också  rekommendationer
för utformning av det fysiska skyddet vid
museerna. Kammarkollegiet tillämpar dessa
rekommendationer  vid de  bedömningar  av
museernas  säkerhetsnivåer som  görs  vid
ansökan  om  statlig utställningsgaranti.
Rekommendationerna utgör också vägledning
för       samtliga       museer       och
utställningsarrangörer  vad  gäller   det
framtida säkerhetsarbetet.
Enligt    inhämtade    uppgifter     har
Kulturrådet  under hösten 2003  genomfört
grundkurser  i  museisäkerhet   vid   fem
tillfällen.
Mot  bakgrund av redogörelsen  ovan  och
då  det  ankommer på museerna själva  att
inom  sina  ekonomiska ramar ansvara  för
samlingarnas vård och säkerhet  avstyrker
utskottet  motionerna 2003/04:Kr327  (fp)
yrkande  25 i denna del och 2003/04:Fi240
(fp) yrkande 23 i denna del.
Utskottet  är inte berett att  omfördela
medlen  inom  anslaget på  det  sätt  som
föreslås  av  motionärerna  bakom  motion
2003/04:Kr391 (kd) yrkande 8 i denna del,
utan avstyrker motionen.
Utskottet   har  vid  flera   tillfällen
uttalat  att  verksamheten  vid  Arbetets
museum har stort intresse både nationellt
och   internationellt  (senast   i   bet.
2002/03:KrU1 s. 88). Utskottet har därvid
bl.a.   poängterat   museets   verksamhet
riktad till arbetslivsmuseerna. Utskottet
har   alltjämt   samma  uppfattning   och
avstyrker   motion   2003/04:Kr362    (m)
yrkande 8.
Sammantaget     tillstyrker      således
utskottet   regeringens   förslag    till
medelsanvisning under anslaget.

2.9.3 Bidrag till regionala museer
(28:30)

Inledning

Bidraget   syftar  till  att  stödja   de
regionala  museerna i deras  uppgift  att
samla in, bearbeta och förmedla kunskaper
om   regionens  kulturarv,  om  regionens
konstutveckling  samt  om  samhället  och
miljön  i  övrigt.  Statsbidraget   skall
också ge museerna möjlighet att ta ansvar
för  sin  del  av  det  regionala  kultur
miljöarbetet. En viss del av stödet skall
avsättas   till   riktade  tidsbegränsade
bidrag.  Under  anslaget  anvisas   sedan
budgetåret 1993/94 även medel  till  löne
bidragsanställda   vid    de    regionala
museerna.
Under   år  2002  användes  det  riktade
tidsbegränsade  utvecklingsbidraget  till
de  regionala museerna för i första  hand
dels  riktade insatser för att samla  in,
bevara  och  tillgängliggöra  icke-fiktiv
film,  dels insatser med anknytning  till
industrisamhällets  kulturarv  samt  till
insatser  rörande fotografi som kulturarv
och konstnärligt uttryck.
Det     nationella    uppdraget     inom
museiområdet   har  för  åren   2003-2005
tilldelats  Jämtlands läns museum.  Medel
anvisas under anslaget 28:3.

Propositionen

Ökningen   av  verksamhetsbidragen   till
Regionmuseet i Skåne, Kulturen i Lund och
Malmö museer beräknades under förevarande
anslag  för år 2001. Regeringen  förordar
att  detta  belopp  i fortsättningen  bör
beräknas     under     anslaget      28:4
Försöksverksamhet  med  ändrad   regional
fördelning av kulturpolitiska medel.  Med
anledning  härav minskas det nu  aktuella
anslaget 28:30 med 300 000 kronor.
De    regionala   museerna   har   under
perioden  2001-2003 anvisats 10  miljoner
kronor   per   år   för  museipedagogiskt
utvecklingsarbete.  I  avvaktan   på   en
utvärdering  av verksamheten föreslås  en
minskning  av  anslaget med  10  miljoner
kronor.
Regeringen föreslår att anslaget för  år
2004 anvisas 139 055 000 kronor.

Motionerna

I  motionerna 2003/04:Kr327 (fp)  yrkande
25  i  denna  del och 2003/04:Fi240  (fp)
yrkande 23 i denna del föreslås en ökning
av  anslaget  med  16,5 miljoner  kronor.
Förstärkningen  avser kvalitetshöjningar,
vård     av     samlingar,     nödvändiga
anställningar    för    att    permanenta
försöksverksamheten med att  digitalisera
museisamlingarna samt satsningar för  att
förbättra  säkerheten  vid  museerna.  Av
medlen  bör vidare 2 miljoner  kronor  gå
till driften av Nordiska Akvarellmuseet i
Skärhamn  och  0,5 miljoner  kronor  till
Marionettmuseet.    Motionärerna    bakom
motion   2003/04:Kr279  (fp)  yrkande   4
föreslår  att statsbidraget till Nordiska
Akvarellmuseet   skall  bli   långsiktigt
reglerat då museet nu till stor del drivs
med projektmedel.
En  ökning med 5 miljoner kronor  utöver
regeringens förslag föreslås i motionerna
2003/04:Kr387   (kd)   yrkande   11   och
2003/04:Kr391 (kd) yrkande 8 i denna del.
En   del   av   ökningen  bör   gå   till
förbättrandet av säkerheten hos  museerna
vad gäller såväl stöld som brand.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  har under anslagen  28:28  och
28:29  behandlat  frågor  om  vården   av
museisamlingar och säkerheten vid  museer
och  därvid bl.a. nämnt att det  ankommer
på  museerna  att  inom  sina  ekonomiska
ramar göra avvägningar rörande vård-  och
säkerhetsbehov. Utskottet är inte  heller
såvitt  avser  detta  anslag  berett  att
tillstyrka att ytterligare medel  anvisas
för  de nämnda ändamålen inom den ram som
givits för utgiftsområdet.
När   det   gäller  motionerna   rörande
Nordiska      Akvarellmuseet     hänvisar
utskottet     till    de     principiella
ställningstaganden  som  riksdagen  gjort
sedan år 1987, nämligen - bl.a. - att det
bör   ankomma  på  initiativtagarna   att
ansvara  för att investeringar och  drift
kan  finansieras i den mån initiativ  tas
till  inrättande av nya museer. Utskottet
är  således inte berett att föreslå någon
höjning    av    detta    anslag    genom
omfördelning  inom  utgiftsområdet  eller
inom det nu aktuella anslaget till förmån
för Nordiska Akvarellmuseet.
Det  anförda  leder till  att  utskottet
anser  att  riksdagen  bör  anvisa  medel
under anslaget i enlighet med regeringens
förslag.  Utskottet avstyrker  motionerna
2003/04:Kr279     (fp)     yrkande     4,
2003/04:Kr327  (fp) yrkande  25  i  denna
del,   2003/04:Kr387  (kd)  yrkande   11,
2003/04:Kr391 (kd) yrkande 8 i denna  del
och 2003/04:Fi240 (fp) yrkande 23 i denna
del.

2.9.4 Bidrag till vissa museer (28:31)

Inledning

Under  anslaget anvisas medel för  bidrag
till   ett   antal   museer   och   andra
institutioner,  nämligen  Dansmuseifonden
(Dansmuseet),  Stiftelsen  Drottningholms
teatermuseum,   Millesgården,    Thielska
galleriet,   Föremålsvård    i    Kiruna,
Nobelmuseet,  Röhsska  museet,   Rooseum,
Strindbergsmuseet,    Judiska     museet,
Bildmuseet  i  Umeå, Zornsamlingarna  och
Föreningen Svensk Form.

Propositionen

För  att kompensera kostnadsökningar till
följd      av     permanentningen      av
försöksverksamheten   med   Kulturarvs-IT
föreslår  regeringen  att  bidraget  till
Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna höjs med
2   miljoner   kronor  under   år   2004.
Höjningen  skall  också  säkerställa   en
fortsatt uppbyggnad av verksamheten.
Regeringen föreslår också en höjning  av
bidraget          till         Stiftelsen
Strindbergsmuseet  med  50   000   kronor
fr.o.m. år 2004. Ökningen skall göra  det
möjligt   för  museet,  som   nu   saknar
magasineringsmöjligheter,     att      få
ändamålsenliga föremålsmagasin.
Anslaget   för   år  2004   bör   enligt
regeringens förslag anvisas  50  021  000
kronor.

Motionerna

I  motion  2003/04:Kr326 (c)  yrkande  32
föreslår   motionärerna  en  översyn   av
resurstilldelningen till Kulturarvs-IT.
Tre motioner rör Museum Anna Nordlander i
Skellefteå.
I  motion  2003/04:Kr371  (fp)  föreslår
motionärerna  att museet  inom  befintlig
ram    för   utgiftsområdet   skall    få
ekonomiskt stöd för sitt arbete med konst-
och genusfrågor.
I  motionen 2003/04:Kr247 (mp) hemställs
att   riksdagen  skall  tillkännage   för
regeringen  att  Museum  Anna  Nordlander
bedriver  en verksamhet som har betydelse
för  hela  landet. I motionen anförs  att
det   behövs  ett  nationellt,   statligt
engagemang i verksamheten.
Motionärerna  bakom motion 2003/04:Kr304
(s)    understryker   att   Museum   Anna
Nordlander bör ges möjligheter  att  från
en  position  i periferin bygga  upp  ett
centrum   för  arbetet  med  konst-   och
genusfrågor   med  ett   nationellt   och
nordiskt perspektiv.

Utskottets ställningstagande

Som   framgått  tidigare  under  anslaget
28:28     har    Kulturarvs-IT     numera
permanentats och under anslaget har också
avsatts  vissa  medel för  uppbyggnad  av
verksamheten. Utskottet anser därmed  att
det  inte finns skäl till något uttalande
när  det  gäller resurstilldelningen  och
avstyrker   motion   2003/04:Kr326    (c)
yrkande 32.
Museum Anna Nordlander i Skellefteå utgör
enligt  utskottets mening ett  intressant
centrum    för    kvinnors   konstnärliga
skapande.  Utskottet anser dock  att  det
inte   finns  anledning  att  göra  något
tillkännagivande för regeringen i frågan.
När   det   gäller  frågan  om   statligt
engagemang   i   verksamheten    hänvisar
utskottet   än   en   gång    till    det
principiella ställningstagandet  att  det
får  ankomma på initiativtagarna till ett
nytt  museum  att ansvara för  drift  och
verksamhet.
Utskottet  vill  i sammanhanget  påminna
om     att     en    arbetsgrupp     inom
Regeringskansliet för närvarande  utreder
frågor   som  rör  genusperspektiv   inom
museipedagogik                        och
utställningsverksamhet.     Slutrapporten
skall presenteras i december 2003.
Utskottet     tillstyrker    regeringens
förslag    till    medelsanvisning    och
avstyrker motionerna 2003/04:Kr247  (mp),
2003/04:Kr304   (s),  2003/04:Kr326   (c)
yrkande 32 och 2003/04:Kr371 (fp).

2.9.5 Stöd till icke-statliga
kulturlokaler (28:32)

Inledning

Stöd till icke-statliga kulturlokaler ges
i form av bidrag till ny- eller ombyggnad
inklusive handikappanpassning av  musei-,
teater-  och  konsertlokaler som  tillhör
någon  annan än staten. Beslut om  bidrag
fattas            av            Boverkets
samlingslokaldelegation efter samråd  med
Statens kulturråd.
Boverkets  redovisning  visar  att   fem
ansökningar  beviljades bidrag  under  år
2002.  Anslaget  på  10  miljoner  kronor
fördelades på två länsmuseer, två  övriga
museer och en teaterlokal.
Utskottet  har inhämtat att det  för  år
2003 inkommit ansökningar om stöd för  45
kulturlokalsprojekt.  Årets  anslag   har
fördelats till åtta av dessa projekt.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget  för  år
2004 anvisas 10 miljoner kronor.

Motionerna

I  motionerna 2003/04:Kr329 (kd)  yrkande
11  och  2003/04:Kr391 (kd) yrkande  8  i
denna  del anförs att det finns skäl  att
göra  en  översyn  av stödet  till  icke-
statliga kulturlokaler. I avvaktan på  en
sådan översyn föreslås att anslaget  höjs
med  2  miljoner  kronor  för  nödvändiga
handikappanpassningar.

Utskottets ställningstagande

Behovet   av   stöd  till   icke-statliga
kulturlokaler är stort, vilket  utskottet
också  tidigare  har  konstaterat.  Detta
framgår  inte minst av det stora  antalet
ansökningar   om   bidrag.   Den    stora
efterfrågan  som finns  gör  att  det  är
angeläget  att  fortsätta  anvisa   medel
under  anslaget. Utskottet är  emellertid
inte  berett  att inom givna  budgetramar
förorda en medelsanvisning som överstiger
den   som   regeringen  har   föreslagit.
Utskottet tillstyrker således regeringens
förslag    till    medelsanvisning    och
avstyrker  motionerna 2003/04:Kr329  (kd)
yrkande 11 och 2003/04:Kr391 (kd) yrkande
8 i denna del.

2.9.6 Riksutställningar (28:33)

Inledning

Myndigheten  Riksutställningar  har  till
uppgift  att  främja  utställnings-   och
konstbildningsverksamheten   genom    att
förmedla   och   anordna   utställningar,
biträda  med rådgivning och annan service
samt   i   övrigt  utveckla  och   förnya
utställningen     som     medium      för
kunskapsförmedling,      debatt       och
upplevelse.

Propositionen

Riksutställningar  har  under   år   2002
turnerat  med 28 utställningar, varav  10
nyproducerade. Utställningarna har visats
på 137 platser. Antalet utställningar för
barn och ungdom har ökat med 20 % jämfört
med  föregående år. De flesta av  de  nya
produktionerna  har skapats  i  samarbete
med     andra     institutioner     eller
organisationer.
Regeringen föreslår att anslaget för  år
2004 anvisas 44 629 000 kronor.

Motionerna

I  motionerna 2003/04:Kr327 (fp)  yrkande
13  och  yrkande  25  i  denna  del  samt
2003/04:Fi240 (fp) yrkande 23 i denna del
föreslås en minskning av anslaget  med  5
miljoner  kronor.  Minskningen  motiveras
med   att   ansvaret  och  resurser   för
produktion  av  utställningar  bör  föras
över  till större kommunala och regionala
museer.  Motionärerna  begär  också   att
regeringen skall lägga fram en  plan  för
hur denna förändring skall genomföras.

Utskottets ställningstagande

Liknande  yrkanden  har  framförts  under
tidigare år. Utskottet anser alltjämt att
Riksutställningars  verksamhet  har  stor
regional-  och  kulturpolitisk  betydelse
och  att inriktningen därför skall  ligga
fast.    Utskottet    avstyrker    därför
motionerna 2003/04:Kr327 (fp) yrkande  13
och  yrkande  25 i denna del samt  motion
2003/04:Fi240  (fp) yrkande  23  i  denna
del,  och  tillstyrker därmed regeringens
förslag till medelsanvisning.

2.9.7 Forum för levande historia (28:34)

Inledning
Riksdagen   beslutade   hösten   2001   i
enlighet med regeringens förslag  att  en
ny myndighet, Forum för levande historia,
skulle  inrättas i Stockholm år 2003  för
frågor  som  rör demokrati, tolerans  och
mänskliga rättigheter med utgångspunkt  i
Förintelsen. Verksamheten vid myndigheten
skall  syfta  till att stärka  människors
vilja   att   aktivt   verka   för   alla
människors  lika värde. Genom  förmedling
och kunskapsuppbyggnad skall verksamheten
med  stöd i forskning bedrivas i form  av
kulturverksamhet,             seminarier,
föreläsningar och debatt m.m.

Propositionen

Regeringen föreslår att 41 830 000 kronor
skall anvisas under anslaget för år 2004.

Motionerna

I  motion  2003/04:Kr363 (c) i denna  del
föreslås en minskning av anslaget med  20
miljoner  kronor. Motionärerna anser  att
frågor  som  rör demokrati, tolerans  och
mänskliga rättigheter inte bör skötas  av
en särskild myndighet utan införlivas med
och främjas inom alla samhällsområden.
Motionärerna  bakom motion  2003/04:Kr255
(v)   anser   att  opinionsbildning   och
historisk  forskning  inte  bör   ske   i
myndighetsform  (yrkande 1).  Myndigheten
Forum  för  levande historia  bör  därför
avvecklas  till  den 1 januari  2005  och
verksamheten föras vidare i andra  former
(yrkande   2).  Motionärerna  anser   att
historieskrivningen    i     myndighetens
verksamhet är skev, vinklad och  ensidig.
Förslag  fördes fram i betänkandet  Forum
för levande historia (SOU 2001:5) och  av
remissinstanserna   att   den    blivande
myndigheten  skulle  behandla  t.ex.  den
västerländska kolonialismens  brott,  den
transatlantiska slavhandeln och liknande.
Sådana   frågor  saknas   dock   helt   i
myndighetens   verksamhet.    Samma    är
förhållandet när det gäller västländernas
massakrer  i  Indokina,  Östtimor,  södra
Afrika  och Centralamerika. Det är vidare
enligt  motionärerna viktigt  att  sprida
kunskap   om  våldet  och  förtrycket   i
Sovjetunionen     och     andra      s.k.
socialistiska stater. Detta bör dock  ske
genom  att  sätta  in händelserna  i  ett
historiskt  sammanhang. Motionärerna  har
den  principiella uppfattningen  att  det
inte   är  statens  uppgift  att  bedriva
historieforskning eller företräda en viss
tolkning av historiska skeenden som  står
under   debatt.   Sådan  verksamhet   bör
överlåtas  åt forskarsamhället,  som  har
resurser för detta ändamål.
Flera    motioner   rör   innehållet    i
verksamheten   hos  Forum   för   levande
historia.
I  motion  2003/04:Kr213 (kd) yrkande  1
begär  motionärerna att myndigheten skall
fortsätta  att  informera  om   och   mot
nazism.   Även  om  berömvärda   insatser
gjorts   är   det   enligt   motionärerna
illavarslande  att vissa extrema  grupper
haft    framgångar    i    kommunalvalen.
Motionärerna  anser det därför  angeläget
att  staten  gör  nya  insatser  för  att
nazismens   offer   skall   hedras    och
Förintelsen aldrig glömmas.
I   två  motioner,  2003/04:Kr281   (fp)
yrkande  1 och 2003/04:Kr388 (fp) yrkande
1,  framhåller motionärerna vikten av att
uppmärksamma   och   aktivt   agera   mot
antisemitism i Sverige.
I  motion  2003/04:Kr281 (fp) yrkande  2
betonas   behovet  av   att   verka   mot
islamofobi.
Romernas  situation lyfts fram i  motion
2003/04:Kr240     (mp)     yrkande     1.
Motionärerna    begär    att    det    av
regleringsbrevet  för Forum  för  levande
historia    bör  framgå  att  myndigheten
skall   lyfta  fram  romernas  historiska
situation.   Att  så  sker  är   särskilt
viktigt   då  romerna  inte  har   starka
organisationer  och företrädare  som  kan
tala för dem. Motionärerna pekar också på
att   Sverige  erkänt  romerna   som   en
nationell minoritet.
Vikten  av  att  uppmärksamma  illdåd  i
kommunismens  namn  förs   fram   i   två
motioner,    2003/04:Kr212    (m)     och
2003/04:Kr213 (kd) yrkande 2.
Betydelsen   av   att   Sverige   stöder
forskning  och information  om  folkmord,
etnisk    rensning    och    brott    mot
mänskligheten förs fram i motion 2003/04:
Kr375 (m).
I  motion 2003/04:Kr348 (fp) begärs  att
de   s.k.  Kirunasvenskarnas  öden  skall
granskas  och  kunskap  spridas  om  dem.
Motionärerna påpekar att forskning  pågår
i  andra länder om motsvarande öden,  men
att  det  inte synes finnas medel avsatta
för detta hos Forum för levande historia.
Motionären  bakom  motion  2003/04:Sk284
(fp)  yrkande 2 anser att det finns behov
av  att verka för etnisk försoning mellan
olika folkgrupper i Sverige och att Forum
för  levande  historia kan  vara  lämplig
anordnare av sådan verksamhet.
I   motion  2003/04:Kr305  (fp)  föreslår
motionärerna att det instiftas  en  Raoul
Wallenberg-dag   den  4  augusti,   Raoul
Wallenbergs  födelsedag.  En  sådan   dag
skulle  enligt  motionärerna  påminna  om
nödvändigheten av att ständigt värna  och
utveckla  de  humanistiska  värderingarna
som  vårt  samhälle vilar på. Den  skulle
vidare    ligga   väl   i    linje    med
högtidlighållandet    av     Förintelsens
minnesdag  den  27 januari och  projektet
Levande historia.

Utskottets ställningstagande

I  samband med förslaget om inrättande av
en   ny   myndighet  för  frågor  rörande
demokrati,    tolerans   och    mänskliga
rättigheter     med    utgångspunkt     i
Förintelsen uttalade utskottet att det är
av  stort  värde  att en  sådan  särskild
mötesplats  skapas (bet. 2001/02:KrU1  s.
31-35).
När  det gällde organisationsformen  för
denna mötesplats hänvisade utskottet till
Kommittén   med   uppgift   att    utreda
etablerandet  av  ett Forum  för  levande
historia   (dir.   1999:75)   och    dess
betänkande  Forum  för  levande  historia
(SOU  2001:5). I betänkandet  angavs  ett
antal förutsättningar såsom grundläggande
för forumets verksamhet, bl.a. följande:
-         Oberoende  och  trovärdighet  i
forumets      kritiskt     vetenskapliga
förhållningssätt.
-
-         En  tydlig profil som helt  och
fullt utvecklas med hänsyn till forumets
egen verksamhet.
-
-         Stabil  och långsiktigt hållbar
ekonomi skall ge forumet möjlighet  till
hög  kvalitet  både  i  den  långsiktiga
planeringen och i de snabba insatser som
verksamheten kan komma att fordra.
-
-             Ett     nationellt      och
internationellt  anseende  skall   kunna
byggas upp och vidmakthållas.
-
-         Verksamheten skall  präglas  av
flexibilitet  och  öppenhet   för   både
aktuella     händelser      och      nya
diskussionsämnen.
-
-        En organisatorisk enkelhet skall
främja  en  smidig samverkan  med  andra
organ, nationellt och internationellt.
-
Kommittén,  som kom fram till  slutsatsen
att  de  grundläggande  förutsättningarna
för forumets verksamhet bäst tillgodosågs
genom att en fristående statlig myndighet
inrättades, anförde även följande.
För  myndighetsformen  talar  generellt
möjligheterna till öppenhet och  insyn.
Också    behovet    av   organisatorisk
stabilitet  kan ofta lösas  bäst  genom
myndighetsformen.  Framtida  verksamhet
vid  forumet är därtill anslagsberoende
och   en   mycket  betydande   del   av
investeringar   och   sannolikt   också
andra  grundkostnader  kommer  att  bli
beroende  av  anslag  inom  ramen   för
statsbudgeten.    Enligt    regeringens
proposition   Statlig   förvaltning   i
medborgarnas         tjänst         bör
anslagsberoende   statlig   verksamhet,
som  inte  är utsatt för konkurrens,  i
huvudsak   bedrivas  i  myndighetsform.
Till  fördelarna med en egen  myndighet
hör   också   att  Forum  för   Levande
historia  får en självständig ställning
genom  att den inte inordnas i en redan
pågående organisation.
Utskottet  ansåg vid den  tidpunkten  att
skälen  var  övertygande för  regeringens
val   av  myndighetsformen  för  forumets
verksamhet.  Utskottet  har  i  dag  inte
anledning att ha någon annan uppfattning.
När   det  gäller  den  verksamhet   som
hittills bedrivits hos Forum för  levande
historia  anser utskottet  att  det  ännu
inte   finns  möjlighet  att  dra   några
bestämda slutsatser i den frågan. Forumet
har  varit verksamt alltför kort tid  för
att  en  sådan analys skall kunna  göras.
Utskottet  anser det som en  självklarhet
att  myndigheten  i sin verksamhet  skall
sträva  efter  en  så bred  och  allsidig
genomlysning som möjligt av  brotten  mot
mänskligheten. Utskottet avstyrker motion
2003/04:Kr255 (v) yrkandena 1  och  2  om
avveckling  av  myndigheten   Forum   för
levande historia.
När det gäller motion 2003/04:Kr363 (c) i
denna  del  anser utskottet i likhet  med
motionärerna   att   frågor    som    rör
demokrati,    tolerans   och    mänskliga
rättigheter     bör    genomsyra     alla
samhällsområden. Utskottet anser  däremot
inte  att  dessa områden bör lyftas  bort
från  forumets verksamhet med  åtföljande
anslagsminskning.   Utskottet   avstyrker
motion 2003/04:Kr363 (c) i denna del  och
tillstyrker   regeringens  förslag   till
medelsanvisning.
Flera motioner behandlar en utvidgning av
uppdraget för Forum för levande  historia
eller  begär att arbetet med vissa frågor
intensifieras hos myndigheten.
Enligt  utskottets  uppfattning  är  det
uppdrag    som   myndigheten   fått    så
vidsträckt att den mycket väl - om den så
finner  lämpligt och inom ramen för  sina
resurser - kan ägna sig åt de frågor  som
tagits   upp   i  samtliga  nu   aktuella
motioner.    När   det   gäller    motion
2003/04:Kr348  (fp) om  Kirunasvenskarnas
öden vill utskottet dock påpeka att Forum
för  levande historia inte bedriver någon
historieforskning,  men  att  myndigheten
väl har möjlighet att sprida kunskapen om
dessa människors öden vidare i samhället.
Utskottet       avstyrker      motionerna
2003/04:Kr212  (m),  2003/04:Kr213   (kd)
yrkandena  1  och  2, 2003/04:Kr240  (mp)
yrkande 1, 2003/04:Kr281 (fp) yrkandena 1
och  2, 2003/04:Kr348 (fp), 2003/04:Kr375
(m),  2003/04:Kr388 (fp)  yrkande  1  och
2003/04:Sk284 (fp) yrkande 2.
Motionärerna  bakom  förslaget   om   ett
instiftande  av  en Raoul  Wallenberg-dag
har uppfattningen att en sådan dag ligger
väl   i   linje  med  projektet   Levande
historia.   Utskottet  anser  att   Raoul
Wallenbergs  liv  och  verksamhet  är  en
förebild  för  ett demokratiskt  samhälle
och  kan  tjäna som en symbol för arbetet
för  alla människors lika värde. Det  får
emellertid  ankomma på Forum för  levande
historia     eller     andra      berörda
institutioner m.fl. att avgöra om  och  i
så  fall  hur  och när Raoul  Wallenbergs
minne  skall hedras. Utskottet  avstyrker
motion 2003/04:Kr305 (fp).

2.9.8 Statliga utställningsgarantier och
inköp av vissa kulturföremål (28:35)

Inledning
Den    som    anordnar   en    tillfällig
utställning  som  skall visas  i  Sverige
under  vissa förutsättningar  kan  få  en
statlig              utställningsgaranti.
Utställningsgaranti får också lämnas  för
svenska  kulturmanifestationer utomlands.
Anslaget får också användas för inköp  av
kulturföremål     som     har      sådant
konstnärligt,      historiskt       eller
vetenskapligt  värde  att   det   är   av
synnerlig  vikt  att  de  införlivas  med
offentliga samlingar.

Propositionen

Regeringen  föreslår att  80  000  kronor
anvisas under anslaget för år 2004.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag
till medelsanvisning.

2.10 Anslaget till film (28:36)

Utskottets förslag i korthet
Riksdagen    bör   bifalla   regeringens
förslag   till   medelsanvisning   under
anslaget 28:36 Filmstöd.
Riksdagen bör avslå motionsförslag om
-   parlamentarisk  referensgrupp  inför
kommande  filmavtal, jämför reservation
16 (m, fp, kd, c)
-   medelstilldelningen  till  regionala
resurscentrum  för  film  och  video  i
kommande  filmavtal, jämför reservation
17 (kd),
-  mål  för svensk film och för  Svenska
Filminstitutets   verksamhet,    jämför
reservation 18 (kd),
-  mindre  detaljreglering  av  kommande
filmavtal,  jämför reservation  19  (m,
kd),
-  videobranschens deltagande i kommande
filmavtal,  jämför reservation  20  (v,
c),
-   publikrelaterat   efterhandsstöd   i
kommande  filmavtal, jämför reservation
21 (v, c),
-  särskilda  stödkategorier i  kommande
filmavtal,  jämför reservation  22  (v,
c),
-    utbyggnad    av    e-bio,    jämför
reservation 23 (v, c) och
-   offentlighetsprincipens  tillämpning
på   Svenska   Filminstitutet,   jämför
reservation 24 (fp, kd).

2.10.1 Filmstöd (28:36)

Inledning
Under anslaget beräknas medel för statens
stöd   till  svensk  filmproduktion  m.m.
enligt  2000  års filmavtal.  Syftet  med
stödet  är att främja produktion, visning
och  spridning av värdefull svensk  film,
att       främja      bevarandet      och
tillgängliggörandet   av    filmer    och
material   av  kulturhistoriskt  intresse
liksom   att  verka  för  internationellt
samarbete  i  dessa  avseenden  samt  att
förbättra kvinnliga filmskapares villkor.
Under anslaget beräknas även medel för en
filmvårdscentral  i Grängesberg  och  för
Konstnärsnämndens filmstöd.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget  för  år
2004 skall anvisas 234 738 000 kronor.
I  inledningen  till  budgetpropositionen
redovisas  bl.a. att 2000  års  filmavtal
gäller  under perioden 1 januari  2000-31
december   2004.   Regeringens    samlade
bedömning   är   att   insatserna    inom
filmområdet varit framgångsrika (prop. s.
47).

Motionerna

I  en  rad motioner behandlas frågor  med
anknytning till det kommande filmavtalet.
I  motion 2003/04:Kr390 (kd) begärs  att
riksdagen    genom   en    parlamentarisk
referensgrupp  skall  ges  möjlighet  att
delta   i   utarbetandet   av   det   nya
filmavtalet. Motionärerna anser  nämligen
att   det   inte   är   acceptabelt   att
regeringen  ställer riksdagen  inför  ett
redan förhandlat avtal (yrkande 11).
I   två   motioner,  2002/03:Kr370   (kd)
yrkande 12 och 2003/04:Kr390 (kd) yrkande
10, redovisas att det i filmavtalet finns
en   bestämmelse  om  medelstilldelningen
till regionala resurscentrum för film och
video.  I  några regioner saknades  sådan
verksamhet   vid   nuvarande   filmavtals
tillkomst  men  har  påbörjats  därefter.
Filminstitutet har - anförs  det  -  inte
möjlighet  att  ekonomiskt  stödja  dessa
nytillkomna resurscentrum. Denna brist  i
nuvarande      avtal      bör      enligt
motionsyrkandena rättas till inför  nästa
avtalsperiod.
Motionärerna       bakom       motionerna
2002/03:Kr370 (kd) yrkande 13 i denna del
och 2003/04:Kr390 (kd) yrkande 12 i denna
del  efterlyser mål för svensk  film  och
för  Svenska  Filminstitutets verksamhet.
Det    nya    filmavtalet   bör    enligt
motionärerna bli mer målinriktat.
Förslaget  i  motion  2003/04:Kr209   (m)
syftar till att kommande filmavtal  skall
vara  mindre detaljreglerat än  nuvarande
avtal.  I det nya avtalet bör det  enligt
motionärerna  lämnas  större  möjligheter
för   Filminstitutet  att  agera  utifrån
verkligheten     och     den     tekniska
utvecklingen   (yrkande   13).   Även   i
motionerna 2002/03:Kr370 (kd) yrkande  13
i   denna  del  och  2003/04:Kr390   (kd)
yrkande 12 i denna del yrkas att det  nya
filmavtalet     skall     bli      mindre
detaljreglerat.
Enligt motion 2003/04:Kr270 (v) är det på
sikt  ohållbart  att videobranschen  står
utanför   filmavtalet.   För   att    öka
intresset för att distribuera svensk film
och för att stärka filmavtalet ekonomiskt
bör  riksdagen  göra ett tillkännagivande
om  att  videobranschen bör  omfattas  av
avtalet (yrkande 4).
Vidare anförs i motion 2003/04:Kr270  (v)
att det publikrelaterade efterhandsstödet
visat  sig  ha brister, trots  att  detta
stöd  har en absolut ram och därmed  inte
kan   ta   pengar   från  förhandsstödet.
Regeringen  bör  därför  i  samband   med
förhandlingarna om det nya filmavtalet se
över   konstruktionen   med   för-    och
efterhandsstöd (yrkande 3).
I   samma   motion,  2003/04:Kr270   (v),
föreslås att två särskilda stödkategorier
skall  införas  i  det  nya  filmavtalet.
Motionärerna anser att det  bör  vara  en
nationell  angelägenhet  att  filmen  som
konstart utvecklas även inom genren barn-
och familjefilm. Regeringen bör därför se
över hur ett direkt stöd till denna genre
skall utformas (yrkande 1). Yrkande  2  i
motionen   syftar  till  att  frågan   om
filmproduktion    för    de    nationella
minoriteterna skall beaktas i samband med
utarbetandet av det nya filmavtalet.
Motionärerna  bakom motion  2003/04:Kr271
(v)  anser att s.k. e-bio utgör ett  sätt
att     förbättra    utbudet    av    och
tillgängligheten till ny  film.  Systemet
som  innebär  att  man  använder  film  i
digital form gör det möjligt att ta  fram
många   kopior  till  rimliga  kostnader.
Emellertid är den tekniska utrustning som
krävs  för  att  spela  upp  de  digitala
filmerna  mycket dyr och därför svår  att
investera  i  för  en  liten  biograf.  I
motionen  föreslås därför att  regeringen
skall  överväga  åtgärder  i  syfte   att
underlätta utbyggnaden av e-bio.
I  motionerna 2002/03:Kr370 (kd)  yrkande
14  och  2003/04:Kr390  (kd)  yrkande  13
hävdas   att   de   statliga   stöd   som
stiftelsen  Filminstitutet skall  fördela
motsvarar  stöd  som  på  andra   områden
fördelas   av  offentliga  institutioner.
Motionärerna    kräver     därför     att
offentlighetsprincipen  skall  gälla  för
delar  av Filminstitutets verksamhet  som
rör statliga medel.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag
till medelstilldelning under anslaget för
år 2004.
En  rad  motionsyrkanden har  väckts  med
anledning   av  att  nuvarande  filmavtal
löper  ut  om  drygt  ett  år,  dvs.  vid
utgången av år 2004.
Utskottet   vill  med  anledning   härav
inledningsvis erinra om att regeringen  i
budgetpropositionen  redovisar   att   en
överenskommelse träffats i december  2002
mellan   staten  och  övriga   parter   i
filmavtalet  om  ett extra  tillskott  på
sammanlagt 80 miljoner kronor under  åren
2002-2004 (prop. s. 46). I samband med en
redogörelse om jämställdhetsarbetet  inom
kulturområdet  redovisar regeringen  även
att  förhandlingar om ett nytt  filmavtal
fr.o.m.  år  2005  har inletts  under  år
2003.   En   viktig   utgångspunkt    för
regeringen i dessa förhandlingar  är  att
målet     att     förbättra     kvinnliga
filmskapares   villkor  tydligare   skall
avspeglas i avtalet (prop. s. 24).
Utskottet   förutsätter  att  regeringen
även      fortsättningsvis     informerar
riksdagen om beredningen av frågan om ett
nytt filmavtal.
Utskottet  övergår till att  behandla  en
rad   motioner  av  vilka  flertalet  har
anknytning till kommande filmavtal.
Utskottet  kan inte tillstyrka förslaget
i  motion 2003/04:Kr390 (kd) som  innebär
att   en   parlamentarisk   referensgrupp
skulle   ges   möjlighet  att   delta   i
utarbetandet   av  det  nya  filmavtalet.
Enligt  utskottets uppfattning skulle  en
sådan   referensgrupp  kunna   störa   de
pågående   förhandlingarna   mellan    de
tilltänkta     avtalsparterna.     Motion
2003/04:Kr390  (kd) yrkande  11  avstyrks
således.
Utskottet  anser att det är önskvärt  att
de  ekonomiska ramar som kommer att gälla
när  det nya filmavtalet träder i  kraft,
dvs.  från  år 2005, gör det möjligt  för
Filminstitutet  att  pröva  och   bevilja
medelstilldelning      till      samtliga
resurscentrum  för  film  och   video   i
landet.    Således    bör    även     nya
resurscentrum   bli   föremål   för    de
överväganden   som   föregår    sedvanlig
bidragsfördelning.  Utskottet  anser  att
det inte är motiverat att riksdagen skall
göra  något  uttalande för  regeringen  i
denna   fråga.  Motionerna  2002/03:Kr370
(kd)  yrkande  12 och 2003/04:Kr390  (kd)
yrkande 10 avstyrks.
Då  det  gäller  kraven  i  två  motioner
rörande  mål  för  svensk  film  och  för
Svenska     Filminstitutets    verksamhet
erinrar    utskottet    om     att     de
kulturpolitiska målen från år 1996 gäller
för  all  statligt stödd kultur,  således
även  för  filmpolitikens område.  Vidare
vill    utskottet    påminna    om    att
inriktningen  på  insatserna  för  filmen
tydligt      angavs     i     regeringens
filmpolitiska proposition våren  1999.  I
propositionen  uttalade  regeringen   att
huvuduppgiften  borde  vara  att   främja
produktion  och  distribution  av  svensk
kvalitetsfilm.  Inriktningen  borde  vara
att
-           upprätthålla   och   utveckla
värdefull   svensk   filmproduktion    i
samverkan med berörda branscher,
-
-         säkerställa tillgången till ett
brett utbud av värdefull film i olika vis
ningsformer i hela landet,
-
-           upprätthålla   och   utveckla
biografens roll som kulturell mötesplats
i  hela  landet  och medverka  till  att
biopubliken långsiktigt ökar,
-
-          ge   fler,  främst  barn   och
ungdomar,  möjlighet till eget  skapande
med  film  och andra medier för  rörliga
bilder,
-
-          regionalt  och  lokalt  stärka
filmens roll i kulturlivet, särskilt med
tanke på barn och ungdom,
-
-        förbättra kvinnliga filmskapares
villkor,
-
-         bevara  filmer och material  av
film- och kulturhistoriskt intresse och i
ökad utsträckning tillgängliggöra dem för
forskning och allmänhet samt att
-
-         upprätthålla och  utveckla  det
internationella utbytet och samarbetet på
filmområdet.
-
Enligt  utskottets  uppfattning  får  det
ankomma på regeringen att bedöma  om  det
därutöver bör inrättas särskilda  mål  på
filmpolitikens  område. Därmed  avstyrker
utskottet  motionerna 2002/03:Kr370  (kd)
yrkande 13 och 2003/04:
Kr390 (kd) yrkande 12, båda motionerna  i
denna del.
Förslag  i tre motioner syftar  till  att
kommande  filmavtal skall  få  en  mindre
detaljreglerad   utformning.    Utskottet
anser   att   det   är   självklart   att
regeringen     och     övriga     berörda
avtalsparter   i  anslutning   till   det
pågående  avtalsarbetet  följer  upp  och
utvärderar   hur  nuvarande   avtal   har
fungerat. I ett sådant arbete torde  även
diskuteras   om   detaljeringsgraden    i
nuvarande avtal är ändamålsenlig eller om
det  skulle  vara av godo med  en  större
flexibilitet i avtalets bestämmelser.
Någon  åtgärd från riksdagens sida torde
inte   vara   påkallad  i  denna   fråga.
Motionerna 2002/03:Kr370 (kd) yrkande  13
i denna del, 2003/04:Kr209 (m) yrkande 13
och 2003/04:Kr390 (kd) yrkande 12 i denna
del avstyrks.
Förslaget  i  motion  2003/04:Kr270   (v)
yrkande   4  innebär  att  videobranschen
återigen  bör  bli  part  i  filmavtalet.
Sveriges Videodistributörers Förening och
Videohandlarnas     Samarbetsorganisation
upphörde att vara avtalspart vid utgången
av  år  1998. Därmed upphörde också dessa
organisationers    andel    i    avtalets
finansiering.
Filminstitutet   har    utarbetat    ett
underlag     till    hur     filmavtalets
finansiering  skall kunna  breddas  (juni
2003).   I   detta  underlag  konstaterar
institutet att finansieringen av  avtalet
inte  avspeglar den våldsamma  utveckling
som  distributionen av film har genomgått
under de senaste decennierna. Den del  av
filmmarknaden  som  omsätter  mest,  dvs.
videobranschen, bidrar över  huvud  taget
inte till finansiering av filmpolitik och
produktion    av    ny    svensk    film.
Filminstitutet beräknar att en punktskatt
på  3,5 % för video/dvd för Sveriges  del
skulle  kunna inbringa drygt 100 miljoner
kronor.  Utskottet  förutsätter  att   de
olika  modeller  till  finansiering   som
skissas   av  Filminstitutet  prövas   av
regeringen och övriga avtalsparter.
Med    hänvisning   till   det   anförda
avstyrker  utskottet motion 2003/04:Kr270
(v) yrkande 4.
Utskottet kan konstatera att det  funnits
vissa     komplikationer     med      det
publikrelaterade efterhandsstödet. Stödet
som  har en egen budgetram har emellertid
kunnat  utökas tack vare den förstärkning
av anslaget som gjorts för åren 2002-2004
(jfr   prop.  utgiftsområde  17  s.  33).
Stödet  är ett automatiskt stöd  som  ges
till    långfilmer   som   anmälts   till
Filminstitutet  före  inspelningsstarten.
Stödets      storlek      baseras      på
bruttobiljettintäkter under tolv  månader
efter filmens premiär (16 § filmavtalet).
Filminstitutet  inför  ett  kösystem  när
årets   medel   intecknats   fullt    ut.
Utskottet  förutsätter att de olägenheter
som  utformningen av efterhandsstödet kan
ha   vållat  blir  föremål  för  ingående
överväganden      i      de      pågående
avtalsförhandlingarna mellan parterna.
Motion   2003/04:Kr270  (v)  yrkande   3
avstyrks därmed.
Då  det gäller förslagen om att särskilda
stödkategorier skall införas  inom  ramen
för    det   nya   filmavtalet   påminner
utskottet   om   att  förhandsstöd   till
långfilm i enlighet med bestämmelserna  i
nuvarande avtal inte begränsas till någon
viss  genre.  De båda nämnda kategorierna
barn- och familjefilm respektive film för
nationella   minoriteter   har    således
möjlighet   att  erhålla  produktionsstöd
inom  ramen  för tillgängliga  medel  och
under  förutsättning att de motsvarar  de
krav  på  kvalitet m.m.  som  ställs  vid
bidragsgivningen.  Det  får  ankomma   på
regeringen     att    tillsammans     med
avtalsparterna  förhandla  om   det   nya
avtalet    skall   innehålla    särskilda
stödformer   för  produktion   av   vissa
filmgenrer.   Motion  2003/04:Kr270   (v)
yrkandena 1 och 2 avstyrks.
Utskottet  konstaterar -  då  det  gäller
motionsförslaget om utbyggnad av e-bio  -
att    teknikutvecklingen   innebär   att
visning  och spridning av värdefull  film
kan  komma att underlättas i hög grad  om
och  när  e-bio  byggs ut i  landet.  Den
verksamhet  som bedrivs på åtta  orter  i
Sverige i Folkets Hus & Parkers regi  kan
komma  att  få  stor  betydelse  för   en
utveckling    där   medborgare    oavsett
bostadsort skall kunna bli mer  delaktiga
i landets kulturliv.
Som  anförs  i motion 2003/04:Kr271  (v)
innebär   tekniken   att   distributionen
förbilligas  avsevärt, medan däremot  den
tekniska   utrustning   som   krävs   för
filmvisning  betingar ett  förhållandevis
högt   pris.  Inom  ramen  för  nuvarande
filmavtal  finns  ett visst  utrymme  för
biografägare att erhålla stöd för teknisk
upprustning.  Det ankommer  emellertid  i
första  hand  på ägarna till  biograferna
att   finansiera  nödvändig   utrustning.
Enligt  utskottets  uppfattning  är   det
fullt  tänkbart att frågan om utbyggnaden
av  e-bio aktualiseras i samband  med  de
pågående           avtalsförhandlingarna.
Resultatet    av   förhandlingarna    bör
emellertid   inte   föregripas   av   ett
ställningstagande  i  denna  fråga   från
riksdagens sida. Motion 2003/04:Kr271 (v)
avstyrks.
Motionsförslag           om           att
offentlighetsprincipen  skall   tillämpas
för den del av Filminstitutets verksamhet
som rör statliga medel har behandlats  av
riksdagen  vid två olika tillfällen  (jfr
bet.   1999/2000:KrU5  s.  16  och   bet.
2001/02:KrU10  s. 13). Liksom  vid  dessa
tillfällen  har utskottet förståelse  för
motionärernas  yrkanden.  Samtidigt  vill
utskottet   understryka   den   speciella
situation  som  gäller för Filminstitutet
och som innebär att en mycket stor del av
den  totala verksamheten finansieras  med
medel  som  inte  är statliga.  Utskottet
förutsätter   -   liksom   vid   tidigare
tillfällen - att Filminstitutet så  långt
det  är möjligt tillämpar öppenhet i  sin
verksamhet. Motionerna 2002/03:Kr370 (kd)
yrkande 14 och 2003/04:Kr390 (kd) yrkande
13 avstyrks därmed.

2.11 Anslaget till forsknings- och
utvecklingsinsatser inom kulturområdet
(28:37)

Utskottets förslag i korthet
Riksdagen    bör   bifalla   regeringens
förslag   till   medelsanvisning   under
anslaget    28:37    Forsknings-     och
utvecklingsinsatser inom kulturområdet.

2.11.1 Forsknings- och
utvecklingsinsatser inom kulturområdet
(28:37)

Inledning
Anslaget används för projekt inom Statens
kulturråds,             ansvarsmuseernas,
Riksarkivets, Riksantikvarieämbetets samt
Språk-      och     folkminnesinstitutets
ansvarsområden.  Vidare  beräknas   under
anslaget medel för del av kostnaderna för
grundforskning  inom  naturvetenskap  vid
Naturhistoriska riksmuseet.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget  för  år
2004 skall uppgå till 34 623 000 kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag
till medelsanvisning under anslaget.
Under   rubriken   7   Forskning   under
utgiftsområde   17   (politikområde   26)
behandlar utskottet anslaget 26:1 Statens
ljud- och bildarkiv.

2.12 Anslagen till trossamfund
(28:38-28:39)

Utskottets förslag i korthet
Riksdagen    bör    med    avslag     på
motionsförslag    bifalla    regeringens
förslag   till   medelsanvisning   under
anslagen
28:38  Samarbetsnämnden för  statsbidrag
till trossamfund och
28:39 Stöd till trossamfund.
Vidare      bör     riksdagen      avslå
motionsförslag om
-  kostnad för hantering av avgiftshjälp
till trossamfund,
-   stödet  till  sjukhuskyrkan,  jämför
reservation 25 (m, fp, kd, c) och
- stöd till Islamic center.

2.12.1 Samarbetsnämnden för statsbidrag
till trossamfund (28:38)

Inledning

Samarbetsnämnden  för  statsbidrag   till
trossamfund  har till uppgift  att  pröva
frågor om statsbidrag till trossamfund.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget  för  år
2004 skall uppgå till 3 590 000 kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag
till medelsanvisning under anslaget.

2.12.2 Stöd till trossamfund (28:39)

Inledning
Målet   för  det  statliga  stödet   till
trossamfund är att bidra till  att  skapa
förutsättningar  för  trossamfunden   att
bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad
religiös verksamhet i form av gudstjänst,
själavård,   undervisning   och   omsorg.
Statligt stöd till trossamfund kan lämnas
i  form  av  statsbidrag och avgiftshjälp
till registrerade trossamfund.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget  för  år
2004 skall uppgå till 50 750 000 kronor.

Motionerna

I  motionerna 2003/04:Fi240 (fp)  yrkande
23  i  denna  del och 2003/04:Kr327  (fp)
yrkandena 22 och 25 i denna del  föreslås
en  ökning  av anslaget med  10  miljoner
kronor. Motionärerna anför som motiv  att
stödet   behöver  ökas   med   tanke   på
trossamfundens stora ansvarsområde.
Motionärerna       bakom        motionen
2003/04:Kr363 (c) i denna del  anser  att
anslaget  skall  ökas  med  0,5  miljoner
kronor  för  att  förstärka  stödet  till
sjukhuskyrkan.
I  motionerna 2003/04:Kr329 (kd) yrkande
12  och  2003/04:Kr391 (kd) yrkande  8  i
denna del föreslås att anslaget ökas  med
3   miljoner  kronor.  Förstärkningen  av
anslaget  behövs enligt motionärerna  för
att öka lokalbidragen till samfunden.
I  motion  2003/04:Kr307 (kd) anförs  att
organisationsbidraget inte skall  minskas
för trossamfund som får statlig hjälp med
administrationen av avgifter.  Motionären
menar  att  Svenska kyrkan  inte  behöver
betala  för den tjänsten och att  det  är
rimligt  att  även andra samfund  slipper
kostnaden.
En  översyn  av stödet till sjukhuskyrkan
begärs    i    nio   motioner,   nämligen
2002/03:Kr256 (kd), 2002/03:Kr322 (c,  m,
kd, fp), 2002/03:Kr360 (s), 2002/03:Kr366
(kd)   yrkande  8,  2003/04:Kr222   (kd),
2003/04:Kr250  (c),  2003/04:Kr251  (kd),
2003/04:Kr309 (c) och 2003/04:Kr329  (kd)
yrkande  15. I samtliga motioner  betonas
sjukhuskyrkans  viktiga  roll  både   för
patienter  och  anhöriga  men  även   för
personal  vid  sjukhusen.  Det   är   mot
bakgrund  av att det statliga stödet  har
urholkats viktigt att en översyn görs.
I  motion 2003/04:Kr341 (fp, m,  kd,  c)
anförs     att     statsbidraget     till
sjukhuskyrkan behöver förstärkas och  att
den  bör tilldelas statsbidrag som täcker
hälften av dess kostnader.
Motionärerna  bakom motion  2002/03:Kr361
(s)   och  2003/04:Kr376  (s)  anser  att
reglerna för statsbidrag till trossamfund
behöver  ses  över  och  ändras  så   att
Islamic center i Malmö kan bli berättigat
till stöd.

Utskottets ställningstagande

Utskottet    föreslår   att   regeringens
förslag   till   medelsanvisning    skall
bifallas  av riksdagen, varför motionerna
2003/04:Kr327 (fp) yrkandena 22 och 25  i
denna del, 2003/04:Kr329 (kd) yrkande 12,
2003/04:Kr341    (fp,    m,    kd,    c),
2003/04:Kr363   (c)    i    denna    del,
2003/04:Kr391 (kd) yrkande 8 i denna  del
och 2003/04:Fi240 (fp) yrkande 23 i denna
del avstyrks.
Statligt stöd till trossamfund kan lämnas
i  form  av  statsbidrag och avgiftshjälp
till    registrerade   trossamfund.    De
trossamfund   som   väljer    att    låta
Riksskatteverket    (RSV)    administrera
avgiftsuttaget från sina medlemmar får en
reducering  av  statsbidraget  som  skall
täcka      RSV:s      kostnader       för
administrationen.  Svenska   kyrkan   får
avgiftshjälp     men      inte      något
organisationsbidrag     varför      inget
statsbidrag  finns att  reducera.  Enligt
utskottets uppfattning bör det system för
avgiftshjälp som beslutades av  riksdagen
i  samband  med  kyrkans  skiljande  från
staten     inte     förändras.     Motion
2003/04:Kr307 (kd) avstyrks.
Beträffande  de  motioner  som  begär  en
översyn av vissa regler för statsbidragen
till trossamfund anser utskottet att  det
kan   finnas   anledning  att   se   över
reglerna.  En översyn bör gälla  reglerna
som  helhet,  och vissa  delar  bör  inte
lyftas   ut   och   utvärderas   separat.
Utskottet  vidhåller dock sin uppfattning
från betänkande 2001/02:KrU1 (s. 102) att
det  ännu  är  för  tidigt  att  göra  en
översyn  av statsbidragsfördelningen  vid
Samarbetsnämnden  för  statsbidrag   till
trossamfund.  Frågan om förstärkt  bidrag
till  sjukhuskyrkan tas lämpligen  upp  i
samband  med  en sådan framtida  översyn.
Därmed  avstyrks motionerna 2002/03:Kr256
(kd),  2002/03:Kr322  (c,  m,  fp,   kd),
2002/03:Kr360  (s),  2002/03:Kr366   (kd)
yrkande     8,    2003/04:Kr222     (kd),
2003/04:Kr250  (c),  2003/04:Kr251  (kd),
2003/04:Kr309 (c) och 2003/04:Kr329  (kd)
yrkande 15.
Med  hänvisning till vad utskottet anfört
ovan         om        översyn         av
statsbidragsfördelningen        avstyrker
utskottet  även motionerna  2002/03:Kr361
(s)  och  2003/04:Kr376 (s) om stöd  till
Islamic center.

2.13 Övrigt inom kulturpolitiken

Utskottets förslag i korthet
Riksdagen  bör  avslå motionsförslag  om
ett  nytt  anslag  benämnt  Möte  mellan
kulturer.

2.13.1 Möte mellan kulturer

Motionerna
I  två  motioner, nämligen  2003/04:Kr327
(fp) yrkandena 21 och 25 i denna del  och
2003/04:Fi240  (fp) yrkande  23  i  denna
del, hemställs att riksdagen skall anvisa
4  miljoner kronor under ett nytt  anslag
benämnt  Möte  mellan  kulturer.  Av  den
förstnämnda motionen framgår att 1 miljon
kronor  av  dessa  medel  avses  gå  till
minoritetsgruppers  arkiv.  Sådana  arkiv
kan enligt motionen vara avgörande för en
minoritetsgrupps    vardag    och     för
utvecklingen   av  den   egna   kulturen.
Återstående   3  miljoner  kronor   avses
användas      för      utveckling      av
kulturpolitiken   för   invandrare    och
minoriteter.  De behöver  få  ett  större
utrymme i svenskt kulturliv och ökat stöd
för   att   värna   sina  språkliga   och
kulturella identiteter, vilket i sin  tur
bör  kunna öka möjligheterna till  dialog
och kommunikation mellan olika grupper  i
samhället.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  vill  först framhålla  att  de
nationella kulturpolitiska målen omfattar
alla    i    samhället,   således    även
minoriteter och invandrare. Det  ankommer
på  ansvariga instanser att beakta  detta
vid    beslut    om    inriktningen    av
medelsanvändningen  inom   kulturområdet.
För   att   därutöver   särskilt   stödja
minoriteters   och   invandrares   kultur
beräknas medel under anslaget 28:2 Bidrag
till  allmän kulturverksamhet, utveckling
samt  internationellt  kulturutbyte   och
samarbete.  Vidare beräknas  medel  under
detta anslag för verksamhet med regionala
konsulenter  för  mångkultur.  Regeringen
redovisar  (prop. s. 23) att  Kulturrådet
antagit  en  handlingsplan  i  syfte  att
mångkultur skall genomsyra all verksamhet
inom    kulturområdet.    Vidare    avser
regeringen att ge Mångkulturellt  centrum
i  Botkyrka  i uppdrag att kartlägga  och
analysera de resultat som rapporterats in
från   de   statliga  myndigheterna   och
institutionerna  i  vad  avser  mångfald.
Resultaten  skall läggas till  grund  för
ett  mera  långsiktigt  förändringsarbete
och för förberedelserna av Mångkulturåret
2006.
Utskottet  anser att det inom ramen  för
utgiftsområdet inte finns utrymme för den
ytterligare satsning på minoriteters  och
invandrares  kultur  under  ett  särskilt
anslag    som   föreslås   i   motionerna
2003/04:Kr327 (fp) yrkandena 21 och 25  i
denna  del och 2003/04:Fi240 (fp) yrkande
23 i denna del, varför de avstyrks.

3 Mediepolitik (politikområde 27)

3.1 Anslagen inom mediepolitiken
(27:1-27:4)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen    bör    med    avslag     på
motionsförslag    bifalla    regeringens
förslag   till   medelsanvisning   under
anslagen
27:1 Statens biografbyrå,
27:2   Utbyte  av  TV-sändningar  mellan
Sverige och Finland,
27:3  Bidrag till dokumentation  om  den
mediepolitiska utvecklingen och  till
europeiskt mediesamarbete samt
27:4  Forskning  och  dokumentation   om
medieutvecklingen.
Riksdagen  bör  avslå motionsförslag  om
förhandsgranskning av vuxenfilm,  jämför
reservation 26 (m, fp).

3.1.1 Statens biografbyrå (27:1)

Inledning
Statens biografbyrå skall granska  filmer
och  videogram som är avsedda  att  visas
vid  allmän  sammankomst eller  offentlig
tillställning.         På         begäran
förhandsgranskas    även    filmer    och
videogram  för enskilt bruk. Biografbyrån
fastställer åldersgränser för  de  filmer
som  granskats. Vidare kan byrån  besluta
om att klipp skall göras i filmer samt om
visningsförbud.    Biografbyrån    utövar
tillsyn   över   videogrammarknaden   och
efterlevnaden    av   bestämmelserna    i
brottsbalken om olaga våldsskildring  och
otillåten utlämning av teknisk upptagning
när    det    gäller   rörliga    bilder.
Biografbyrån  skall  enligt  brottsbalken
yttra  sig till Justitiekanslern  (JK)  i
åtalsärenden som rör olaga våldsskildring
samt  ge  medgivande till  åtal  som  rör
otillåten     utlämning    av     teknisk
upptagning.

Propositionen

Regeringen  redovisar att kulturutskottet
i  sitt  betänkande 2002/03:KrU1 framhöll
att  man inför kommande redovisningar  av
regeringens  dialog med  Biografbyrån  om
målformuleringarna  för  myndigheten  och
deras  tillämpning  skulle  välkomna   en
bedömning av möjligheterna att följa  upp
de fastställda målen och en mera utförlig
angivelse av vilka konkreta resultat mål-
och resultatdialogerna utmynnat i.
Med    anledning   av   kulturutskottets
synpunkter   informerar   regeringen    i
propositionen    om    att    mål-    och
resultatdialoger  förs kontinuerligt  med
Biografbyrån. Den dialog som  fördes  med
byrån      inför     utformningen      av
regleringsbrevet för år 2003  resulterade
bl.a.  i  förändrade  verksamhetsmål  för
verksamhetsgrenarna Granskning av  filmer
och     Tillsyn     och     i     ändrade
återrapporteringskrav                 för
verksamhetsgrenen       Tillsyn.        I
regleringsbrevet för år  2003  har  också
verksamhetsgrenen       Yttranden       i
åtalsärenden   införlivats    i    grenen
Tillsyn. Ett syfte med förändringarna  är
att  de skall förbättra möjligheterna att
följa upp målen.
Regeringen föreslår att anslaget  för  år
2004 skall uppgå till 10 015 000 kronor.

Motionerna

I  motionerna 2003/04:Kr327 (fp)  yrkande
25  i  denna  del och 2003/04:Fi240  (fp)
yrkande  23  i  denna  del  föreslås  att
anslaget  skall minskas med 3,5  miljoner
kronor.    I   två   motioner,   nämligen
2003/04:Kr209   (m)   yrkande   14    och
2003/04:Kr359  (fp) yrkande  9,  föreslås
att   förhandsgranskningen  av  vuxenfilm
skall avskaffas (yrkande 14).

Utskottets ställningstagande

Utskottet finner det intressant  att  den
mål-  och resultatdialog som förts mellan
regeringen och Biografbyrån resulterat  i
förändrade        verksamhetsmål        i
regleringsbrevet.   Det   är   utskottets
förhoppning  att  dessa ändringar  kommer
att leda till att möjligheterna att följa
upp  målen  för  myndighetens  verksamhet
förbättras.
Utskottet  är inte berett att  tillstyrka
motionsförslagen  om  en   minskning   av
anslaget med 3,5 miljoner kronor.  Därmed
tillstyrker utskottet regeringens förslag
att  anslaget skall anvisas  10  015  000
kronor   för   år   2004  och   avstyrker
motionerna 2003/04:Kr327 (fp) yrkande  25
i   denna  del  och  2003/04:Fi240   (fp)
yrkande 23 i denna del.
Utskottet  är  inte  heller  berett  att
tillstyrka   förslag  som   innebär   att
förhandsgranskningen     av     vuxenfilm
avskaffas.   Utskottet   hänvisar    till
konstitutions-    och    kulturutskottens
tidigare   ställningstaganden   i   denna
fråga.   Se   bl.a.  bet.  1989/90:KrU30,
2002/03:Ku17 och 2002/03:KrU1. Motionerna
2003/04:
Kr209  (m)  yrkande 14 och  2003/04:Kr359
(fp) yrkande 9 avstyrks.

3.1.2 Utbyte av TV-sändningar mellan
Sverige och Finland (27:2)

Inledning
Under  anslaget  anvisas  medel  för   de
kostnader    Teracom    AB    har     för
rundradiosändningar                     i
Storstockholmsområdet av  finländska  TV-
program, de kostnader Sveriges Television
AB    har   för   tillhandahållande   och
överföring av en svensk programkanal till
Finland, de kostnader Comhem AB  har  för
tillhandahållande    av    den     finska
programkanalen till kabelnät på ett antal
orter   i   Sverige  samt   Sverigefinska
Riksförbundets kostnader  i  samband  med
utsändning av den finska programkanalen i
Sverige.    De   sistnämnda   kostnaderna
baserar  sig  på överenskommelser  mellan
riksförbundet                         och
förhandlingsorganisationen Copyswede  som
företräder                          vissa
rättighetshavarorganisationer.
Det   svensk-finska   televisionsutbytet
bedrivs    enligt    en    princip     om
ömsesidighet.   Finland   ansvarar    för
kostnaderna för utsändningen av en svensk
programkanal    i   Finland    och    för
överföringen  av  en  finsk  programkanal
till   Sverige.   På   motsvarande   sätt
ansvarar  Sverige  för  kostnaderna   för
utsändningen  av en finsk programkanal  i
Sverige och för överföringen av en svensk
programkanal till Finland.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget  för  år
2004 skall uppgå till 20 272 000 kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag
till medelstilldelning.

3.1.3 Bidrag till dokumentation om den
mediepolitiska utvecklingen och till
europeiskt mediesamarbete (27:3)

Inledning
Under  anslaget anvisas medel för  svensk
medverkan   i   Europeiska  Audiovisuella
Observatoriet  och Audiovisuella  Eureka.
Det      europeiska      samarbetsorganet
Audiovisuella  Eureka lades  ned  den  30
juni 2003.
Europeiska  Audiovisuella  Observatoriet
är ett forsknings- och statistik-
institut  som  samlar in och distribuerar
information om den europeiska film-,  TV-
och  videoindustrin. Observatoriet driver
dessutom  ett utvecklingsarbete  i  syfte
att  skapa  jämförbar europeisk statistik
på det audiovisuella området.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget  för  år
2004 skall anvisas 821 000 kronor.
Mot   bakgrund   av  att   Audiovisuella
Eureka har lagts ned och med anledning av
de   överväganden  som  redovisats  under
utgiftsområde     1,    anslaget     27:5
Granskningsnämnden  för  radio  och   TV,
avser  regeringen  att  använda  400  000
kronor  årligen  av  anslaget  till   att
förstärka  Granskningsnämnden  för  radio
och TV under perioden 2004-2006.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag
till medelstilldelning.

3.1.4 Forskning och dokumentation om
medieutvecklingen (27:4)

Inledning
Under  anslaget  anvisas medel  för  stöd
till   Nordiskt  informationscenter   för
medie-     och    kommunikationsforskning
(Nordicom) vid Göteborgs universitet  för
information  om  forskningsresultat   och
utarbetande av mediestatistik m.m.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget  för  år
2004 skall anvisas 1 735 000 kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag
till medelstilldelning.

3.2 Radio- och TV-frågor

Utskottets förslag i korthet
Riksdagen   bör   godkänna   regeringens
förslag om
-   medelsberäkning  för  år  2004   för
Sveriges   Television   AB,   Sve-riges
Radio  AB och Sveriges Utbildningsradio
AB,
-    medelstilldelning   för   år   2004
avseende  Granskningsnämnden för  radio
och TV,
-   bemyndigande   för  regeringen   att
besluta om lån i Riksgäldskontoret  för
att      täcka      underskott       på
distributionskontot  för   finansiering
av kostnader för TV-distribution,
-     överföring    av    medel     till
distributionskontot                från
rundradiokontot   och   överföring   av
medel  från  distributionskontot   till
Sveriges  Television  AB  och  Sveriges
Utbildningsradio AB och
-  bemyndigande  för regeringen  att  på
marknadsmässiga  villkor  tillhandahålla
en  kredit hos Riksgäldskontoret i syfte
att    täcka    eventuella   tillfälliga
likviditetsbehov på rundradiokontot.
Riksdagen    bör    med    avslag     på
motionsförslag anta regeringens  förslag
till  ändring  i lagen om TV-avgift  med
viss  redaktionell ändring  som  framgår
av      utskottets     förslag      till
riksdagsbeslut    (förslagspunkt    40),
jämför reservation 27 (m, fp).

Bakgrund

Våren   2001   beslutade  riksdagen   att
godkänna  regeringens förslag om  villkor
och     riktlinjer     för     en      ny
sändningstillståndsperiod  för   Sveriges
Radio  AB  (SR), Sveriges  Television  AB
(SVT)  och  Sveriges Utbildningsradio  AB
(UR). Tillståndsperioden avser tiden  den
1  januari  2002 t.o.m. den  31  december
2005      (prop.     2000/01:94,     bet.
2000/01:KrU8, rskr. 2000/01:268).
Efter  beslut  av riksdagen  våren  1997
(prop. 1996/97:67, yttr. 1996/97:
KrU4y,    bet.    1996/97:KU17,     rskr.
1996/97:178)   meddelade  regeringen   de
första tillstånden till TV-sändningar med
digital  teknik i juni 1998. Sändningarna
kom i gång successivt under år 1999 och i
början  av  år 2000. Riksdagen  beslutade
våren  2003  att de analoga  sändningarna
skall ha upphört till den 1 februari 2008
(prop.  2002/03:72, yttr.  2002/03:KrU1y,
bet.  2002/03:KU33,  rskr.  2002/03:196).
Övergången    till    digital    marksänd
television  medför  särskilda   krav   på
televisionen i allmänhetens  tjänst.  För
att  utjämna kostnaderna över  tiden  för
SVT  och UR under en övergångsperiod  har
ett särskilt distributionskonto inrättats
för kostnader för TV-distribution.
Regeringen   har  nyligen   tillsatt   en
parlamentarisk kommitté (Ku 2003:01)  som
fått   i  uppdrag  att  utifrån  en  bred
omvärldsanalys ta fram ett underlag om de
villkor som skall gälla för radio och  TV
i  allmänhetens  tjänst  efter  nuvarande
tillståndsperiod, dvs.  fr.o.m.  år  2006
(dir. 2003:119).
Vidare  har regeringen gett en  särskild
utredare  (Ku 2003:02) i uppdrag  att  ta
fram underlag beträffande vissa frågor om
finansieringen av verksamheten inom radio
och   TV  i  allmänhetens  tjänst   (dir.
2003:120).    Utredaren   skall    främst
behandla frågor om avgiftsskyldighet  och
uppbörd av TV-avgiften, medelstilldelning
till  programföretagen  samt  skatteplikt
enligt mervärdesskattelagen (1994:200).

3.2.1 Medelsberäkning för år 2004

Propositionen
För  år  2004 föreslås att de tre  public
service-företagen skall tilldelas 5 903,1
miljoner kronor från rundradiokontot.  Av
den  samlade medelsberäkningen utgör  200
miljoner  kronor reformmedel. I  enlighet
med  riksdagens beslut våren 2001 har den
ordinarie    medelstilldelningen     till
programföretagen räknats upp med  2  %  i
förhållande    till    år    2003.     En
förutsättning   för   att   den    årliga
prisuppräkningen skall betalas  fullt  ut
är  enligt  riksdagens beslut våren  2001
att  TV-avgiftsskolket  minskas  med   25
miljoner   kronor  per  år.  Om   skolket
minskar   med  ett  lägre  belopp   skall
prisuppräkningen reduceras med skillnaden
mellan  25  miljoner  kronor  och   detta
belopp.  En eventuell justering görs  när
avgiftsintäkterna för år 2003  är  kända.
Programföretagen  har   till   regeringen
redovisat  att  för år 2002  har  skolket
minskat med 33 miljoner kronor.  Den s.k.
fördelningsnyckeln bör, menar regeringen,
bibehållas oförändrad, vilket innebär att
av de samlade medlen för år 2004 fördelas
3  407,9  miljoner kronor (57,73 %)  till
SVT,  2  214,8 miljoner kronor (37,52  %)
till  SR och 280,4 miljoner kronor  (4,75
%) till UR.
Regeringens  förslag  rörande  de  medel
som  föreslås utgå till SVT och  UR  från
distributionskontot  för  att  finansiera
kostnaderna för TV-distribution redovisas
nedan       under      avsnitt      3.2.2
Distributionskonto  för  finansiering  av
kostnader för TV-distribution.
Vidare  anför  regeringen  att  anslaget
till Granskningsnämnden för radio och  TV
enligt     riksdagens    beslut     skall
finansieras  delvis  över  statsbudgeten,
delvis med medel från rundradiokontot som
anvisas  till statsbudgetens inkomstsida.
Regeringens         förslag          till
medelstilldelning till Granskningsnämnden
för    radio   och   TV   lämnas    under
utgiftsområde     1     anslaget     27:5
Granskningsnämnden  för  radio  och   TV.
Nämndens  totala  anslag  för   år   2004
föreslås  uppgå  till 9 568  000  kronor.
Regeringen         föreslår         under
mediepolitikområdet  i  den  nu  aktuella
delen  av budgetpropositionen att  6  397
000    kronor    skall    anvisas    från
rundradiokontot    till    statsbudgetens
inkomstsida.

Utskottets ställningstagande

Utskottet     har    då    det     gäller
medelsberäkningen  till  programföretagen
inte  något  att erinra mot  förslagen  i
propositionen.  Riksdagen   bör   således
godkänna   vad  regeringen  föreslår   om
medelsberäkning för år 2004 för SR (inkl.
Radio  Sweden), SVT (inkl. Dövas TV)  och
UR.
Utskottet  tillstyrker också  regeringens
förslag   att  riksdagen  skall  godkänna
medelstilldelningen  för  år  2004   från
rundradiokontot    till    statsbudgetens
inkomstsida  avseende  Granskningsnämnden
för radio och TV.

3.2.2 Distributionskonto för finansiering
av kostnader för TV-distribution

Inledning
Riksdagen  har beslutat att ett  särskilt
distributionskonto  för  finansiering  av
kostnader   för   TV-distribution   skall
inrättas    (prop.    2000/01:94,    bet.
2000/01:KrU8,     rskr.     2000/01:268).
Bakgrunden             är             att
distributionskostnaderna för televisionen
i      allmänhetens     tjänst      under
tillståndsperioden kommer att  vara  höga
på   grund  av  att  distributionen  sker
parallellt med både äldre analog  och  ny
digital       sändningsteknik.       Till
distributionskontot   förs   medel   från
rundradiokontot som motsvarar kostnaderna
för  SVT:s och UR:s analoga distribution.
Från  distributionskontot förs medel till
programföretagen      som       motsvarar
kostnaderna för TV-distribution via  både
analoga  och digitala marksändningar  för
SVT   och   UR.  Det  successivt   ökande
underskott  på  distributionskontot   som
uppkommer  under uppbyggnadsskedet  täcks
genom  lån i Riksgäldskontoret.  När  TV-
sändningarna  i  det  analoga   marknätet
upphör    skall    betalningarna     från
rundradiokontot  till distributionskontot
fortsätta  till dess att underskottet  är
återbetalt.

Propositionen

Regeringen  föreslår att riksdagen  skall
bemyndiga  regeringen  att  för  år  2004
besluta  om  lån i Riksgäldskontoret  för
att     finansiera    underskottet     på
distributionskontot intill ett belopp  av
1 059 miljoner kronor. Regeringen bedömer
nämligen     att     det     ackumulerade
underskottet för år 2004 kommer att uppgå
till högst detta belopp.
Regeringen  föreslår vidare  att  266,46
miljoner   kronor   skall   föras    från
rundradiokontot  till distributionskontot
för  år 2004. Slutligen föreslås att  SVT
skall  anvisas högst 535 miljoner  kronor
och  UR  högst  23 miljoner  kronor  från
distributionskontot för år 2004.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag
att  riksdagen skall bemyndiga regeringen
att   för  år  2004  besluta  om  lån   i
Riksgäldskontoret    för    att     täcka
underskott  på  distributionskontot   för
finansiering   av   kostnader   för   TV-
distribution intill ett belopp av  1  059
miljoner kronor.
Vidare tillstyrker utskottet att för  år
2004  266,46 miljoner kronor skall  föras
från         rundradiokontot         till
distributionskontot samt  att  SVT  skall
anvisas  535 miljoner kronor  och  UR  23
miljoner  kronor från distributionskontot
för distributionskostnader.

3.2.3 TV-avgiften och rundradiokontot

Propositionen
I  proposition 2000/01:94 Radio och TV  i
allmänhetens   tjänst   2002-2005   angav
regeringen  att den räknar  med  att  TV-
avgiften  kommer  att behöva  höjas  även
under   de   kommande   åren   för    att
rundradiokontot  skall  komma  i   balans
under        tillståndsperioden.        I
budgetpropositionen  föreslår  regeringen
att TV-avgiften skall höjas med 60 kronor
till 1 872 kronor per helår fr.o.m. den 1
januari 2004.
Den  föreslagna  höjningen  innebär   en
nödvändig förstärkning av rundradiokontot
för   att   förbättra  kontots  resultat.
Regeringens    förslag   om   TV-avgiften
förutsätter en ändring i lagen  (1989:41)
om TV-avgift.

Motionen

I   motion   2003/04:Kr362  (m)   avvisas
förslaget   om  höjning  av   TV-avgiften
(yrkande 9).

Utskottets ställningstagande

Enligt   utskottets  bedömning   är   det
angeläget att rundradiokontot är i balans
under  tillståndsperioden. För att  uppnå
denna   balans  är  det  nödvändigt   att
förstärka   rundradiokontot   genom   den
föreslagna  avgiftshöjningen.   Utskottet
tillstyrker  därför  att  en  höjning   i
enlighet med regeringens förslag träder i
kraft   den  1  januari  2004.  Utskottet
tillstyrker regeringens förslag till  änd
ringar i lagen (1989:41) om TV-avgift med
viss   redaktionell  ändring.  Utskottets
ändringsförslag är av formell  natur  och
framgår  av utskottets förslag till  riks
dagsbeslut      (förslagspunkt       40).
Regeringens lagförslag finns i bilaga  2.
Motion   2003/04:Kr362  (m)   yrkande   9
avstyrks.

3.2.4 Kredit hos Riksgäldskontoret

Inledning
Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB) förvaltar
rundradiomedlen,  dvs.   de   medel   som
uppbärs  enligt  lagen (1989:41)  om  TV-
avgift.      RIKAB      ansvarar      för
likviditetsplanering  och   utbetalningar
från   rundradiorörelsens   resultatkonto
(rundradiokontot)  hos Riksgäldskontoret.
RIKAB      skall      också      redovisa
medelsförvaltning  och   upplåning   samt
bedömningar som kan ligga till grund  för
statsmakternas  beslut om  de  ekonomiska
villkoren för rundradiorörelsen.
Om    ingen    behållning    finns    på
rundradiokontot    har    staten    genom
Riksgäldskontoret       tidigare       på
marknadsmässiga  villkor  tillhandahållit
en   kredit.   En  sådan  situation   kan
uppkomma  t.ex. när influtna  TV-avgifter
vid ett årsskifte tillfälligt inte räcker
till    de    av   riksdagen    beslutade
medelsanvisningarna. För att staten skall
kunna   tillhandahålla  en  kredit  krävs
riksdagens bemyndigande.

Propositionen

I  propositionen föreslås att  regeringen
skall  bemyndigas  att  för  år  2004  på
marknadsmässiga villkor tillhandahålla en
kredit hos Riksgäldskontoret i syfte  att
täcka        eventuella       tillfälliga
likviditetsbehov    på    rundradiokontot
intill ett belopp av 100 miljoner kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet     tillstyrker     regeringens
förslag.

4 Ungdomspolitik (politikområde 29)

4.1 Anslagen inom ungdomspolitiken
(29:1-29:2)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen    bör    med    avslag     på
motionsförslag    bifalla    regeringens
förslag   till   medelsanvisning   under
anslagen
29:1 Ungdomsstyrelsen och
29:2    Bidrag   till   nationell    och
internationell      ungdomsverksamhet
m.m.

4.1.1 Ungdomsstyrelsen (29:1)

Inledning

Hösten  1999 godkände riksdagen  tre  nya
mål      för     en     generell      och
sektorsövergripande ungdomspolitik:
-           Ungdomar   skall   ha    goda
förutsättningar     att     leva     ett
självständigt liv.
-
-          Ungdomar   skall  ha   verklig
möjlighet     till    inflytande     och
delaktighet.
-
-         Ungdomars engagemang,  skapande
förmåga och kritiska tänkande skall  tas
till vara som en resurs.
-
Ungdomsstyrelsen  skall  verka  för  att
målen för den nationella ungdomspolitiken
uppfylls.    Regeringen    utformar    de
övergripande  målen för Ungdomsstyrelsens
verksamhet.  Med utgångspunkt  i  de  tre
målen  har  regeringen  beslutat  om   32
delmål   för   ungdomspolitiken,    vilka
fungerar som underlag för uppföljning och
analys  av  den samlade ungdomspolitiken.
En   rapport  avlämnas  varje   år   till
regeringen av Ungdomsstyrelsen, som skall
göra en mera fördjupad analys vart fjärde
år.
Ungdomsstyrelsen  har vidare  i  uppdrag
att   ta   fram  goda  exempel  för   att
illustrera   olika  former   av   konkret
verksamhet    som   bidrar    till    att
ungdomspolitikens mål uppnås.

Propositionen

Våren  2003  lämnade Ungdomsstyrelsen  en
fördjupad   analys  av   den   nationella
ungdomspolitiken. I analysen föreslås  en
ny  modell för styrning, uppföljning  och
analys  av  ungdomspolitiken i syfte  att
förbättra           målstyrningssystemets
ändamålsenlighet.  Regeringen  anser  att
målstyrningsprocessen i  högre  grad  bör
fokusera på effekterna av olika åtgärder.
Analysen  utgör underlag för  regeringens
redovisning      om     den      framtida
ungdomspolitiken, som avses  lämnas  till
riksdagen  våren 2004. Under hösten  2003
kommer  vidare att ordnas tre dialogforum
för  erfarenhetsutbyte mellan  regeringen
och ungdomar.
Regeringen  anser  att  Ungdomsstyrelsen
har  god förmåga att genomföra de uppdrag
som  myndigheten har fått av  regeringen.
Regeringen  nämner bl.a.  den  fördjupade
analys    som    myndigheten   genomfört.
Myndigheten   har   också   framgångsrikt
arbetat med olika internationella frågor.
Regeringen    föreslår   att    anslaget
anvisas 18 975 000 kronor för år 2004.

Motionerna

En    nedskärning   av   bidraget    till
Ungdomsstyrelsen med 10  miljoner  kronor
föreslås   i  motion  2003/04:Kr362   (m)
yrkande  10.  Motionärerna anser,  vilket
framgår   av  motion  2003/04:Kr232   (m)
yrkande    13    i   denna    del,    att
Ungdomsstyrelsens     verksamhet      bör
begränsas och dess struktur ses  över.  I
stället   bör   Kulturdepartementet   och
Kommunförbundet  få ett  ökat  ansvar  på
området.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har även tidigare år  haft  att
ta   ställning  till  motionsyrkanden  om
minskning      av      anslaget      till
Ungdomsstyrelsen.   Utskottet   anser   -
liksom tidigare - att det är viktigt  att
Ungdomsstyrelsen  har   möjligheter   att
genomföra sina ökade uppgifter, bl.a. att
verka  för att målen för ungdomspolitiken
uppnås  samt att följa upp och  analysera
den  förda ungdomspolitiken på  både  det
statliga  och det kommunala området.  Det
är också viktigt att Ungdomsstyrelsen kan
stödja  kommunerna  i deras  arbete  inom
ungdomsområdet.   Utskottet   anser   att
riksdagen     bör    avslå     motionerna
2003/04:Kr232 (m) yrkande 13 i denna  del
och  2003/04:Kr362 (m)  yrkande  10  samt
bifalla    regeringens    förslag    till
medelsanvisning under anslaget.

4.1.2 Bidrag till nationell och
internationell ungdomsverksamhet (29:2)

Inledning
Anslaget  disponeras av  Ungdomsstyrelsen
fr.o.m.    bidragsåret    2004     enligt
förordningen  (2001:1060) om  statsbidrag
till ungdomsorganisationer samt även  för
visst  övrigt  stöd  till  nationell  och
internationell   ungdomsverksamhet.   För
bidrag   t.o.m.  bidragsåret   2003   har
förordningen  (1994:641)  om  statsbidrag
till ungdomsorganisationer tillämpats.

Propositionen

Regeringen  redovisar att  anslaget  29:2
har  minskats  med  totalt  8,5  miljoner
kronor sedan år 1999. Totalt 3,5 miljoner
kronor  har  successivt förts  över  till
anslaget 29:1 Ungdomsstyrelsen.  År  2001
fördes   4  miljoner  kronor  över   till
anslaget   30:2   Bidrag  till   allmänna
samlingslokaler.    Dessa    medel    har
disponerats   av   Ungdomsstyrelsen   för
fördelning                           till
samlingslokalorganisationer      avseende
deras   arbete   med   utredningar    och
information     beträffande     ungdomars
utnyttjande av samlingslokaler.  År  2003
gjordes   en  ytterligare  minskning   av
anslaget med 1 miljon kronor.
Regeringen  ger Landsrådet för  Sveriges
ungdomsorganisationer  (LSU)   stöd   för
nationell  och internationell verksamhet.
Stöd   lämnas  också  till  Centrum   för
Internationellt Ungdomsutbyte  (CIU)  för
informationsinsatser.
Ungdomsstyrelsen      samverkar      med
kommunerna      när      det       gäller
sektorsövergripande              kommunal
ungdomspolitik.  Regeringen   anser   att
stödet       till      den      kommunala
utvecklingsverksamheten bör stärkas.
Regeringen föreslår att anslaget  anvisas
oförändrat 87 889 000 kronor.

Motionen

I  motion 2003/04:Kr232 (m) yrkande 13  i
denna   del  föreslår  motionärerna   att
medlemsorganisationerna  skall  stå   för
kostnaderna    för    verksamheten    vid
Landsrådet          för          Sveriges
ungdomsorganisationer (LSU) i stället för
att  statligt bidrag lämnas. Som skäl för
förslaget  anförs att rådet främst  utgör
medlemsorganisationernas  samarbets-  och
serviceorgan.

Utskottets ställningstagande

Av  budgetpropositionen  framgår  att  en
utvärdering  av bl.a. LSU  gjordes  under
hösten  2001  samt att denna  visade  att
verksamheten  har  ett  stort  värde  för
ungdomsorganisationer respektive ungdomar
och   att   verksamheten  utförs   enligt
intentionerna. Utvärderingen visade också
att   det   finns  behov  av  en   utökad
basfinansiering av dessa verksamheter.
Utskottet anser att det är av värde  att
ungdomars  åsikter och ställningstaganden
till  olika  samhällsfrågor  kommer  till
uttryck  både  direkt från  ungdomar  som
individer    och   från    de    enskilda
organisationer  som  representerar  olika
ungdomsgrupper,  liksom från  ett  sådant
övergripande  organ  som  LSU.  Utskottet
avstyrker   med   det   anförda    motion
2003/04:Kr232 (m) yrkande 13 i denna del.
Utskottet     tillstyrker    regeringens
förslag till medelsanvisning.

4.2 Övrigt inom ungdomspolitiken

Utskottets förslag i korthet
Riksdagen  bör  avslå motionsförslag  om
ett nytt anslag benämnt KUL-miljoner.

4.2.1 KUL-miljoner

Motionerna
I  motionerna 2003/04:Kr284 (c) yrkande 7
och   2003/04:Kr363  (c)  i   denna   del
återkommer Centerpartiet med ett  förslag
om att ett särskilt anslag skall inrättas
för    stöd   till   ungdomars    kultur.
Ansökningsförfarandet skall  vara  snabbt
och  obyråkratiskt och även ungdomar  som
står  utanför föreningslivet skall  kunna
söka  medel  för  kulturprojekt.  Att  på
detta sätt göra resurser mer tillgängliga
för    unga    människor    kan    enligt
motionärerna  vara  ett  bra   sätt   att
stimulera  till initiativ och engagemang.
Anslaget  föreslås få namnet KUL-miljoner
och föras upp med 115 miljoner kronor för
år 2004.

Utskottets ställningstagande

Utskottet    har    tidigare    behandlat
motionsyrkanden om införande av ett  nytt
anslag  för  stöd till ungdomars  kultur.
Motionerna    har   då   avstyrkts    med
hänvisning  bl.a.  till  att   barn   och
ungdomar  sedan  år 1996 är  prioriterade
inom kulturpolitiken och självfallet  bör
få  del  av  de  medel som  lämnas  under
kulturanslagen.  Utskottet,   som   delar
motionärernas  uppfattning om  betydelsen
av  engagemang och initiativ hos ungdomar
när   det   gäller   kulturlivet,   anser
alltjämt  att det bör finnas utrymme  för
detta  inom kulturanslagen och  avstyrker
motionerna  2003/04:Kr284 (c)  yrkande  7
och 2003/04:Kr363 (c) i denna del.

5 Folkrörelsepolitik (politikområde 30)

5.1 Anslagen till folkrörelsepolitiken
(30:1-30:4)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen    bör    med    avslag     på
motionsförslag    bifalla    regeringens
förslag   till   medelsanvisning   under
anslagen
30:1 Stöd till idrotten,
30:2      Bidrag      till      allmänna
samlingslokaler,
30:3             Bidrag             till
kvinnoorganisationernas         centrala
verksamhet samt
30:4 Stöd till friluftsorganisationer.
Riksdagen  bör  godkänna att  regeringen
på  AB  Svenska  Spels  bolagsstämma  år
2004   verkar   för  att   bolagsstämman
beslutar  om  ett stöd till  idrotten  i
form   av   ett  bidrag  på  högst   260
miljoner kronor.
Riksdagen bör avslå motionsförslag om
-  utredning  om lokaliseringen  av  ett
riksidrottsmuseum,  jämför  reservation
28 (m, fp, c),
-       samarbete       mellan       ett
riksidrottsmuseum  och  regionala   och
lokala       idrottsmuseer,      jämför
reservation 29 (v),
-   prioritering  av  barn  och  unga  i
miljonprogramsområden   vid    kommande
satsningar på idrott m.m.,
-  fortsatt statligt stöd till  allmänna
samlingslokaler och
-   bidrag   till   organisationer   som
bedriver   friluftsverksamhet,   jämför
reservation 30 (kd).

5.1.1 Stöd till idrotten (30:1)

Inledning
Från  anslaget utgår bidrag till Sveriges
Riksidrottsförbund    (RF)    för     den
verksamhet  som bedrivs av förbundet  och
till förbundet anslutna organisationer.
De övergripande syftena med statsbidraget
är att stödja verksamhet som
-         bidrar till att utveckla  barns
och ungdomars intresse och benägenhet för
motion och idrott samt deras möjligheter
att  utöva inflytande över och ta ansvar
för sitt idrottande,
-
-          gör   det  möjligt  för   alla
människor att utöva idrott och motion,
-
-         syftar till att ge kvinnor  och
män  lika  förutsättningar att  delta  i
idrottsverksamhet,
-
-          främjar  integration  och  god
etik,
-
-          bidrar  till  att  väcka   ett
livslångt intresse för motion och därmed
främja  en  god hälsa hos alla människor
(prop. 1998/99:107, bet. 1999/2000:KrU3,
rskr. 1999/2000:52).
-
Vid AB Svenska Spels bolagsstämma år 2003
fattades   beslut  om  ett  bidrag   till
idrotten  på  160 miljoner kronor,  varav
100   miljoner  kronor  avsåg  det   s.k.
Handslaget    där    staten    formulerat
förutsättningarna för att idrottsrörelsen
skall  få  bidraget. Vid samma  tillfälle
fattades  dessutom beslut om att  ca  607
miljoner  kronor av överskottet från  det
värdeautomatspel som AB Svenska Spel  har
koncession på att driva skall betalas  ut
för  idrottsrörelsens  lokala  barn-  och
ungdomsverksamhet   via    Riksidrottsför
bundet.  Sistnämnda siffra  baserades  på
överskottet  från  värdeautomatspelen  år
2002.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget  för  år
2004  anvisas 448 240 000 kronor,  vilket
är en minskning från föregående år med  7
miljoner kronor. Minskningen beror på  en
överföring till andra anslag.
Regeringen anser att överskottet från  AB
Svenska  Spels värdeautomater  har  givit
föreningarna förbättrade möjligheter  att
utveckla  barn-  och ungdomsverksamheten,
genomföra     ökade     satsningar     på
ledarutbildning  samt  öka  stödet   till
lokala  föreningsägda  anläggningar   för
barn- och ungdomsidrott. Regeringen avser
att   inom   ramen   för   den   pågående
satsningen Handslaget ytterligare  stärka
idrottens   barn-  och  ungdomsverksamhet
genom  att  låta  en  större  del  av  AB
Svenska     Spels     överskott     komma
idrottsrörelsen till godo.
Regeringen    föreslår    således    att
riksdagen godkänner att regeringen på  AB
Svenska Spels bolagsstämma år 2004 verkar
för  att  bolagsstämman beslutar om  stöd
till  idrotten i form av bidrag på  högst
260  miljoner kronor, varav 200  miljoner
kronor till Handslaget.
I    propositionen   uttalas   att    en
förutsättning för de extra  200  miljoner
kronorna  i förhållande till år  2002  är
att    idrottsrörelsen   fortsätter   och
intensifierar sitt arbete för att nå  nya
grupper av främst barn och ungdomar,  att
hålla  tillbaka avgifterna, att förbättra
möjligheterna  för  flickors  deltagande,
att     motverka    droger    samt    att
vidareutveckla samarbetet med skolorna.
Regeringen  uppger vidare i propositionen
att den avser att inom anslaget reservera
medel    till   ett   bidrag   för    ett
riksidrottsmuseum.

Motionerna

Motionärerna  bakom motion  2003/04:Kr362
(m) yrkande 13 anser att det inte bör ske
en  minskning  av  anslaget  då  detta  i
praktiken  skulle innebära en  försämring
av  Riksidrottsförbundets möjligheter att
stödja de mindre förbunden, vilka redan i
dag har en pressad ekonomisk situation.
I   två  motioner  välkomnas  regeringens
avsikt att stödja ett riksidrottsmuseum.
Motionärerna  bakom motion 2003/04:Kr282
(m) yrkande 18 begär att regeringen skall
tillsätta  en utredning om lokaliseringen
av ett riksidrottsmuseum.
I  motion  2003/04:Kr302 (v)  framhåller
motionärerna att det redan  i  dag  finns
lokala  idrottsmuseer av  hög  klass  och
även  ett  stort  antal idrottshistoriska
sällskap.  Motionärerna begär att  stödet
till  det  blivande museet skall  förenas
med  åtgärder som möjliggör ett samarbete
med  regionala  och lokala idrottsmuseer,
genom    t.ex.    vandringsutställningar,
utbyte   och  utlåning  av  objekt   samt
erfarenhetsutbyte.
I  motion  2003/04:So268  (s)  yrkande  2
föreslås en prioritering av barn och unga
i   miljonprogramsområden  vid   kommande
satsningar  på  idrott  och  rörelse  för
barn.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  är inte berett att förorda  en
medelsanvisning som går  utöver  den  som
regeringen har föreslagit. Utskottet vill
i   sammanhanget  påminna  om  dels   det
betydande  och under senare år  väsenligt
ökande  belopp  som kommit idrotten  till
del  från  AB Svenska Spels överskott  av
automatspel  och som nu ersätts  med  ett
vinstdelningssystem,       dels       det
förhållandet   att   regeringen   utanför
anslaget  för år 2004 avsatt 260 miljoner
kronor    till    idrottsrörelsen    från
lotterimedel. Utskottet avstyrker  motion
2003/04:Kr362 (m) yrkande 13 och föreslår
att   riksdagen   anvisar   medel   under
anslaget   i   enlighet  med  regeringens
förslag.
Utskottet   utgår  från  att   regeringen
involverar  idrottsrörelsen   och   andra
intressenter  när  det gäller  frågan  om
lokalisering  av  ett  riksidrottsmuseum,
och  anser  inte att det finns  anledning
att  begära en utredning i frågan. Motion
2003/04:Kr282  (m)  yrkande  18  avstyrks
därför.
Det   är  enligt  utskottets  mening   en
självklarhet  att  ett  riksidrottsmuseum
skall  ha  ett  nära  samarbete  med   de
regionala  och lokala idrottsmuseer,  som
vuxit  upp  i landet. Hur detta samarbete
skall  utformas får ankomma  på  parterna
själva  att bestämma. Utskottet avstyrker
motion 2003/04:Kr302 (v).
Utskottet  anser i likhet med  regeringen
att en del av överskottet från AB Svenska
Spels  verksamhet skall  lämnas  som  ett
samlat  bidrag  till  idrotten  även  för
budgetåret  2004.  Riksdagen  bör  därför
enligt  utskottets  mening  godkänna  att
regeringen    på    AB   Svenska    Spels
bolagsstämma  år  2004  verkar  för   att
bolagsstämman beslutar om ett  stöd  till
idrotten  i  form av ett  bidrag  på  260
miljoner   kronor,  varav  200   miljoner
kronor avser det s.k. Handslaget.
Bland  förutsättningarna  för  det  extra
stödet   om  200  miljoner  kronor   till
idrottsrörelsen    nämns    bl.a.     att
idrottsrörelsen   skall   fortsätta   och
intensifiera sitt arbete för att  nå  nya
grupper  av barn och ungdomar.  Utskottet
utgår  från att idrottsrörelsen  i  detta
sammanhang använder resurser där  behoven
är  störst  och därvid även  beaktar  den
betydelse som idrott och rörelse har  för
barn        och        ungdomar         i
miljonprogramsområden.          Utskottet
avstyrker motion 2003/04:
So268 (s) yrkande 2.

5.1.2 Bidrag till allmänna
samlingslokaler (30:2)

Inledning
Bidrag   till   allmänna  samlingslokaler
lämnas  för  köp,  ny-  eller  ombyggnad,
standardhöjande  reparationer  eller  för
handikappanpassning   som   utförs   utan
samband   med  andra  bidragsberättigande
åtgärder.                       Boverkets
samlingslokaldelegation          fördelar
bidragen.
Inom  anslaget  avsätts  dessutom  medel
till        samlingslokalorganisationerna
Folkets  Hus och Parker, Våra Gårdar  och
Bygdegårdarnas Riksförbund.
I  propositionen uppges att en  särskild
utredare för närvarande undersöker frågor
som    rör    allmänna   samlingslokaler.
Uppdraget skall redovisas senast  den  31
december 2003.

Propositionen

Under  år 2002 har bidrag sökts  för  136
projekt och beviljats för 66 projekt.  Ur
anslaget för år 2003 har bidrag beviljats
för   92   projekt  av  170  ansökningar.
Tillgängliga  anslagsmedel har  fördelats
mellan de sökande så att de skall  ge  så
stort  utbyte  som  möjligt  i  form   av
upprustade eller nya lokaler.
Regeringen  anser  i  propositionen  att
Ungdomsstyrelsen bör få fortsatt  uppdrag
att        fördela       bidrag       för
informationsinsatser och utredningsarbete
avseende    ungdomars   utnyttjande    av
samlingslokaler.
Regeringen föreslår att anslaget för  år
2004 skall anvisas 29 miljoner kronor.

Motionerna

Motionärerna       bakom       motionerna
2003/04:Kr329 (kd) yrkande 13, 2003/04:
Kr391  (kd)  yrkande 8 i  denna  del  och
2003/04:N330 (kd) yrkande 7 föreslår  att
ytterligare   3   miljoner    kronor    i
förhållande   till  regeringens   förslag
anvisas  under anslaget till  upprustning
och byggande av allmänna samlingslokaler.
Motionärerna  framhåller  att  en   sådan
lokal på mindre orter och i glesbygd ofta
är  den  enda samlingspunkten  för  t.ex.
verksamhet för barn och ungdomar samt för
kulturverksamhet.
En  höjning av anslaget med 19  miljoner
kronor      föreslås     i     motionerna
2003/04:Kr318   (c),  2003/04:Kr326   (c)
yrkande 15 och 2003/04:Kr363 (c) i  denna
del.  Motionärerna  betonar  behovet   av
handikappanpassning  av   lokalerna   och
vikten      av      upprustning       och
standardhöjning,   t.ex.    vad    gäller
bredband.
Även i motion 2003/04:Kr264 (s) framhålls
det  stora behov som finns när det gäller
byggande    av    samlingslokaler     och
upprustning,          inte          minst
handikappanpassning,    av    de    redan
existerande lokalerna. Motionärerna pekar
på  den betydelse lokalerna har för bl.a.
för  kulturlivet och för utövandet av  de
demokratiska  rättigheterna  samt   visar
också  på att många arbetstillfällen  kan
skapas  utanför storstadsregionerna.  Det
är  enligt motionärerna angeläget att det
statliga     stödet     till     allmänna
samlingslokaler består.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  har under lång tid  framhållit
den   stora  betydelse  som  de  allmänna
samlingslokalerna   har   för   en    rad
organisationer och även understrukit  det
förhållandet att lokalerna är  en  viktig
grundpelare    för    det    demokratiska
samhället.
Utskottet   har  alltjämt  uppfattningen
att de allmänna samlingslokalerna har  en
mycket viktig uppgift för förverkligandet
av    demokratin,   ett   decentraliserat
kulturliv   och   en  levande   glesbygd.
Utskottet  är emellertid inte berett  att
tillstyrka motionsförslag som går  utöver
den   givna   budgetramen  och  avstyrker
därför   motionerna  2003/04:Kr318   (c),
2003/04:Kr326     (c)     yrkande     15,
2003/04:Kr329    (kd)     yrkande     13,
2003/04:Kr363 (c) i denna del, 2003/04:
Kr391  (kd)  yrkande 8 i  denna  del  och
2003/04:N330  (kd) yrkande  7.  Utskottet
tillstyrker   regeringens  förslag   till
medelsanvisning under anslaget.
När  det gäller motion 2003/04:Kr264  (s)
om  fortsatt statligt stöd till  allmänna
samlingslokaler konstaterar utskottet att
den utredning som nu pågår (dir. 2002:40)
har fått i uppdrag bl.a. att undersöka  i
vilken   utsträckning   målen   för   det
statliga  stödet uppnås. Utredaren  skall
om  så  behövs föreslå åtgärder  som  kan
effektivisera   stödet.   Vidare    skall
utredaren undersöka om minskningen av det
statliga   stödet   under   den   senaste
tioårsperioden - från 135 miljoner kronor
budgetåret   1992/93  till  29   miljoner
kronor   budgetåret  2002  -   fått   den
negativa  effekt som Boverket  för  snart
tio   år  sedan  bedömde  att  en   sådan
minskning skulle få. Mot bakgrund av  att
en utredning nu pågår anser utskottet att
det  inte  finns skäl till  något  sådant
uttalande    som   begärs   i   motionen.
Utskottet    avstyrker   därför    motion
2003/04:Kr264 (s).

5.1.3 Bidrag till kvinnoorganisationernas
centrala verksamhet (30:3)

Inledning
Bidraget  skall  användas till  kostnader
för    kvinnoorganisationernas   centrala
verksamhet.
Statsbidraget  syftar  till  att  stärka
kvinnornas ställning i samhället i avsikt
att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och
män.
Regeringen har beslutat att en  särskild
utredare  skall analysera  och  utvärdera
bidraget  samt  föreslå förändringar  för
att  anpassa bidraget till hur  samhället
och kvinnoorganisationerna har utvecklats
sedan   bidraget  inrättades.   Uppdraget
skall  redovisas senast den 31  maj  2004
(dir. 2003:56).

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget  för  år
2004 anvisas 3 432 000 kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet   tillstyrker  den   föreslagna
medelsanvisningen.

5.1.4 Stöd till friluftsorganisationer
(30:4)

Inledning
Under  anslaget anvisas medel för  bidrag
till friluftsorganisationer.
Från och med år 2004 fördelas stödet  av
det  Friluftsråd som regeringen  år  2003
inrättade      vid      Naturvårdsverket.
Ansökningar   om  bidrag  prövas   enligt
förordningen  (2003:133)  om  statsbidrag
till friluftsorganisationer.
Under       år       2003       lämnades
organisationsbidrag                  till
Friluftsfrämjandet, Sveriges  Sportfiske-
och       Fiskevårdsförbund,      Svenska
Livräddningssällskapet,           Svenska
Pistolskytteförbundet,            Svenska
Båtunionen, Cykelfrämjandet,  FRISAM  och
Svenska Naturskyddsföreningen.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget  för  år
2004 anvisas 15 miljoner kronor.

Motionen

Motionärerna  bakom motion  2003/04:Kr385
(kd)  yrkande 15 framhåller att  anslaget
bör    kunna    innefatta   även    andra
organisationer        som        bedriver
friluftsverksamhet  än  de  som  hittills
fått bidrag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag
till medelsanvisning.
I  förordningen (2003:133) om statsbidrag
till  friluftsorganisationer anges  vilka
kriterier   som   ställs   för   att   en
friluftsorganisation skall komma i  fråga
för  statsbidrag,  nämligen  att  den  är
riksomfattande    och    har     bedrivit
verksamhet  under  minst  två   år   före
ansökan  om bidrag. Vidare krävs att  den
är  självständig,  demokratiskt  uppbyggd
och  öppen för medlemskap. Även om  dessa
förutsättningar inte är uppfyllda,  finns
det  enligt  förordningen  möjlighet  att
lämna  bidrag  till  organisationer   som
bidrar      till      förnyelse      inom
friluftsområdet.    Det    får     enligt
utskottets     mening     ankomma      på
Friluftsrådet  att med ledning  av  dessa
bestämmelser   och   inom    ramen    för
tillgängliga   medel   pröva   och   väga
ansökningar   om  bidrag  mot   varandra.
Utskottet  avstyrker motion 2003/04:Kr385
(kd)  yrkande  15  om bidrag  till  andra
friluftsorganisationer än de som hittills
fått stöd.

6 Utbildningspolitik under utgiftsområde
17
(politikområde 25)

6.1  Anslagen inom folkbildningspolitiken
(25:1-25:3)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen    bör    med    avslag     på
motionsförslag    bifalla    regeringens
förslag   till   medelsanvisning   under
anslagen
25:1 Bidrag till folkbildningen,
25:2       Bidrag       till       vissa
handikappåtgärder  inom   folkbildningen
och
25:3 Bidrag till kontakttolkutbildning.
Riksdagen  bör  besluta om  bemyndigande
för  regeringen att, i fråga om anslaget
25:2       Bidrag       till       vissa
handikappåtgärder  inom  folkbildningen,
besluta  om  stöd  för funktionshindrade
vid folkhögskolor.
Vidare      bör     riksdagen      avslå
motionsförslag om
-  en  översyn av fördelningsprinciperna
för   bidragen   till  studieförbunden,
jämför reservation 31 (fp) och
- behovet av utbildade tolkar.

6.1.1 Mål, resultat och regeringens
bedömning

I      samband     med      1998      års
folkbildningsproposition  beslutades  att
statens    stöd    till   folkbildningens
organisationer  skall  syfta   till   att
bevara   och   utveckla   folkbildningens
egenvärde   -  friheten,  frivilligheten,
idéstyrningen    och   självständigheten.
Staten lägger fast syften med de statliga
bidragen     till    verksamheten     och
folkbildningens anordnare  lägger  själva
fast   målen   för  verksamheten.   Denna
ansvarsfördelning ger folkbildningen  ett
långtgående   mandat  att  själv,   genom
Folkbildningsrådet,  avgöra  hur  statens
bidrag   skall  användas  och  fastställa
kriterier     för     fördelningen     av
statsbidraget    mellan   folkbildningens
olika aktörer.
Regeringen  gör  bedömningen  att   både
studieförbund och folkhögskolor  väl  har
förmått  att upprätthålla både volym  och
kvalitet i verksamheten de senaste åren.
Studieförbundens  verksamhet  räknat   i
studietimmar och genomförda studiecirklar
var av ungefär samma volym år 2002 som år
2001.   Även   andelen   invandrare   och
personer med funktionshinder som deltog i
studiecirklar som anordnats till följd av
särskilda  riktade insatser var  i  stort
oförändrat    mellan    åren.     Antalet
genomförda kulturprogram ökade  med  3  %
och annan gruppverksamhet ökade med ca 16
%.
Antalet deltagare och deltagarveckor  på
folkhögskolorna minskade något  under  år
2002   jämfört   med  år  2001.   Andelen
invandrare  på  de långa  kurserna  ökade
dock    något    medan   folkhögskolornas
kulturprogram    minskade     något     i
omfattning.
Folkbildningsrådet     har      redovisat
regeringens  uppdrag  att  beskriva   hur
folkbildningen  breddat sina  insatser  i
riktning    mot    hållbar    utveckling.
Rapporten  visar,  enligt  propositionen,
att  folkbildningen  fortsatt  att  bidra
till  att  medvetandegöra, informera  och
påverka  medborgarna i riktning  mot  att
ställa  om  Sverige till  ett  inte  bara
ekologiskt utan också ekonomiskt, socialt
och demokratiskt hållbart samhälle.

6.1.2 Bidrag till folkbildningen (25:1)

Inledning
Regeringen  redovisar under utgiftsområde
16  Utbildning  och universitetsforskning
sin   syn   på   vuxenutbildningens   och
folkbildningens verksamhet och utveckling
(prop.   2002/03:1   utgiftsområde   16).
Förslaget   om   medelsanvisning    under
anslaget återfinns under utgiftsområde 17
Kultur, medier, trossamfund och fritid.
Statsbidrag        utbetalas        till
Folkbildningsrådet (FBR) som  ett  samlat
finansiellt   stöd  till  folkbildningen.
Folkbildningsrådet   lämnar   statsbidrag
till   folkhögskolor  och  studieförbund.
Rådet  beslutar  vilka studieförbund  och
folkhögskolor    som   skall    tilldelas
statsbidrag  samt  fördelar  tillgängliga
medel till dem.

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar
ett  obetecknat anslag för år 2004  om  2
601 172 000 kronor.

Motionerna

I  motion 2003/04:Kr362 (m) yrkandena  11
och  12  föreslås  en överföring  om  900
miljoner  kronor, avseende bidraget  till
folkhögskolorna,  från  utgiftsområde  17
till utgiftsområde 16. Samtidigt föreslås
en  besparing på 300 miljoner  kronor  på
den återstående delen av anslaget, vilken
avser   bidraget   till  studieförbunden.
Sammantaget föreslår således motionärerna
en minskning av anslaget 25:1 Bidrag till
folkbildningen med 1 200 miljoner kronor.
I  motion 2003/04:Kr363 (c) i denna  del
föreslås   att  anslaget  ökas   med   10
miljoner  kronor.  Förstärkningen   skall
användas      till     att      förbättra
folkhögskolornas ekonomiska situation som
enligt motionen är besvärlig.
I   motionerna  2003/04:Kr320  (mp)  och
2003/04:Kr321 (fp) begärs en  översyn  av
fördelningsprinciperna  för   statsbidrag
till  studieförbunden. I båda  motionerna
anförs  att  de  nu gällande  principerna
försvårar     etableringen     av     nya
studieförbund  och  samtidigt   motverkar
statens  målsättning  med  bidragen   att
främja integrationen i samhället.

Utskottets ställningstagande

Enligt  utskottets mening är  regeringens
förslag till anslagsnivå för år 2004  väl
avvägd.  Utskottet vidhåller sin tidigare
redovisade    uppfattning,    senast    i
betänkande 2002/03:KrU1 (s. 126), om  att
medelsanvisningen   till   folkbildningen
inte    bör   delas   upp   mellan    två
utgiftsområden.   Utskottet   tillstyrker
därmed    regeringens    förslag     till
medelsanvisning och avstyrker  motionerna
2003/04:
Kr362   (m)  yrkandena  11  och  12   och
2003/04:Kr363 (c) i denna del.
Av  direktiven  (dir. 2001:74)  till  den
pågående  utvärderingen av folkbildningen
(Statens  utvärdering  av  folkbildningen
2004,  SUFO  2) framgår att utvärderingen
skall      belysa     Folkbildningsrådets
utgångspunkter    för    fördelning    av
statsbidrag  och om dessa  utgångspunkter
stämmer   med  statens  intentioner   med
bidraget.  Vidare sägs att  utvärderingen
skall   belysa   om   bidragsutvecklingen
successivt  anpassas till den  utveckling
av    verksamheten    som    sker    inom
studieförbund  och folkhögskolor.  Enligt
direktiven   skall   utvärderingen   även
belysa   folkbildningens  betydelse   för
integrationsarbetet.    Enligt    uppgift
kommer utvärderingen att ta upp frågan om
fördelningsprinciperna       i       sitt
slutbetänkande    medan     frågan     om
integrationen  och folkbildningen  kommer
att  behandlas i en rapport som avses bli
publicerad  under  innevarande  höst.  De
båda  motionerna 2003/04:Kr320  (mp)  och
2003/04:Kr321 (fp) avstyrks därmed då  en
sådan översyn som begärs redan pågår.

6.1.3 Bidrag till vissa handikappåtgärder
inom folkbildningen (25:2)

Inledning
Under  anslaget anslås medel till Statens
institut   för  särskilt  utbildningsstöd
(Sisus) för vissa handikappåtgärder  inom
folkbildningen. De övergripande målen för
Sisus   verksamhet   är   att   förbättra
förutsättningarna  för   utbildning   och
studier för i första hand unga och  vuxna
personer  med  funktionshinder  samt  att
administrera och utveckla olika stöd  som
behövs  i  och omkring studiesituationen.
Vidare   anslås  medel  till  Tolk-   och
översättarinstitutet (TÖI) vid Stockholms
universitet,     som     ansvarar     för
fördelningen    av    statsbidrag    till
folkhögskoleförlagd
teckenspråksutbildning,   utbildning   av
tolkar  för döva, dövblinda och vuxendöva
samt  teckenspråkslärarutbildning.  Dessa
utbildningar skall planeras  i  samverkan
med berörda handikapporganisationer.

Propositionen

Regeringen    föreslår   att    riksdagen
bemyndigar regeringen att under år  2004,
i  fråga om det obetecknade anslaget 25:2
Bidrag till vissa handikappåtgärder  inom
folkbildningen  besluta   om   stöd   för
funktionshindrade  vid folkhögskolor  som
innebär  utgifter  på högst  11  000  000
kronor efter år 2004.
Regeringen föreslår att anslaget  minskas
med  2 600 000 kronor och att dessa medel
flyttas  till anslaget 25:3  Bidrag  till
kontakttolkutbildning.    Enligt    Sisus
utgiftsprognos för år 2003 kommer  medlen
till   utbildning  av  teckenspråkstolkar
inte att utnyttjas fullt ut. Anslaget kan
av  den  anledningen  engångsvis  minskas
enligt    propositionen.    Behovet    av
utbildade tolkar är dock stort,  och  TÖI
har   vidtagit  åtgärder  för   att   öka
rekryteringen till utbildningarna.  Dessa
åtgärder bedöms ge full effekt år 2005.
Regeringen   föreslår   att    riksdagen
anvisar   ett   obetecknat   anslag    om
75 836 000 kronor för år 2004.

Utskottets ställningstagande

Utskottet   tillstyrker  att   regeringen
bemyndigas  att  besluta  om  stöd   till
funktionshindrade  vid folkhögskolor  som
innebär  utgifter  på högst  11  miljoner
kronor  efter år 2004 och att regeringens
förslag   till  medelstilldelning   under
anslaget   för   år   2004   bifalls   av
riksdagen.

6.1.4 Bidrag till kontakttolkutbildning
(25:3)

Inledning
Anslaget  disponeras  av  Kammarkollegiet
som  utbetalar  medlen till studieförbund
och  folkhögskolor enligt särskilt beslut
av  Tolk-  och  översättarinstitutet  vid
Stockholms universitet (TÖI).

Propositionen

Mot   bakgrund  av  att  efterfrågan   på
kontakttolkutbildning har  ökat  föreslår
regeringen att 2 600 000 kronor under  år
2004 förs till detta anslag från anslaget
25:2  Bidrag till vissa handikappåtgärder
inom folkbildningen.
Regeringen   föreslår   att    riksdagen
anvisar   ett   obetecknat   anslag    om
12 561 000 kronor för år 2004.

Motionen

I  motion  2003/04:Ub473 (m)  anförs  att
behovet   av   tolkar   växer   och   att
regeringen måste vara observant och  noga
följa  utvecklingen för  att  säkerställa
att   tillräckligt   antal   välutbildade
tolkar finns att tillgå i framtiden.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  menar att den omfördelning  av
medel  som regeringen föreslår, där medel
flyttas  från anslaget 25:2  Bidrag  till
vissa       handikappåtgärder        inom
folkbildningen till detta anslag, är  ett
uttryck  för  att regeringen noga  följer
utvecklingen både vad gäller behoven  och
utbildningen     av    tolkar.     Motion
2003/04:Ub473 (m) avstyrks därmed då  den
kan anses vara tillgodosedd.
Utskottet     tillstyrker    regeringens
förslag till medelstilldelning.

7 Forskning under utgiftsområde 17
(politikområde 26)

7.1 Anslaget till Statens ljud- och
bildarkiv (26:1)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen    bör   bifalla   regeringens
förslag   till   medelsanvisning   under
anslaget   26:1   Statens   ljud-    och
bildarkiv.

Inledning

Statens  ljud- och bildarkiv skall  genom
att  samla  in, bevara och tillhandahålla
offentliggjorda   ljudupptagningar    och
rörliga  bilder möjliggöra  forskning  om
svensk  kultur och svenskt samhälle  samt
bidra till att bevara kulturarvet.
Under anslaget anvisades för år 2003  40
112  000 kronor i enlighet med förslag  i
budgetpropositionen   (prop.    2002/03:1
utg.omr.  17  s. 139, bet.  2002/03:KrU1,
rskr.  2002/03:57) samt  ytterligare  285
000  kronor på tilläggsbudget i  enlighet
med  2003  års  ekonomiska vårproposition
(prop. 2002/03:
100  s.  190,  bet. 2002/03:FiU21,  rskr.
2002/03:235).

Propositionen

Regeringen  föreslår  (utg.omr.  17)  att
anslaget för år 2004 skall uppgå till
41 800 000 kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag
till medelsanvisning.
Under        rubriken       Kulturpolitik
(politikområde  28)  behandlar  utskottet
anslaget     28:37    Forsknings-     och
utvecklingsinsatser inom kulturområdet.

8 Finansiella system och tillsyn under
utgiftsområde 17 (politikområde 2)

8.1 Anslaget till Lotteriinspektionen
(2:1)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen    bör   bifalla   regeringens
förslag   till   medelsanvisning   under
anslaget 2:1 Lotteriinspektionen.
Riksdagen bör avslå motionsförslag om
-       vinstdelningssystem,      jämför
reservation 32 (kd) och
-  vinstandelstak, jämför reservation 33
(kd).

Inledning

Lotteriinspektionen är  tillsynsmyndighet
på spel- och lotteriområdet. Myndighetens
uppgifter         omfattar          bl.a.
tillståndsgivning och typgodkännande samt
övergripande  tillsyn  och  kontroll   av
spelmarknaden. Verksamheten  avser  bl.a.
åtgärder för att motverka illegalt  spel,
utfärdande    av    förelägganden    samt
yttranden          till          domstol.
Lotteriinspektionen  ansvarar  även   för
utbildning  och  information  bl.a.  till
handläggare    hos   länsstyrelser    och
kommuner.   Inspektionen   skall    också
informera  regeringen om utvecklingen  på
spelmarknaden   såväl   nationellt    som
internationellt. Regeringens  redovisning
av tillsynen av spelmarknaden återfinns i
budgetpropositionen under utgiftsområde 2
(s. 107-111).
Under  år 2003 finansieras inspektionens
verksamhet  från anslaget  2:1  med  38,8
miljoner   kronor.  Samtidigt   redovisas
intäkter för statsbudgeten genom avgifter
om  drygt  29 miljoner kronor. Målet  för
inspektionen är att det skall råda balans
mellan  statens  intäkter och  kostnader.
Under  år  2003  täcks  dock  kostnaderna
såsom   redovisats  endast   delvis   med
avgifter.  På  uppdrag av regeringen  har
Lotteriinspektionen i maj 2003 lämnat ett
förslag    till    ny    förordning    om
finansiering  av verksamheten.  Genom  de
föreslagna     förändringarna      kommer
merparten   av  kostnaderna   att   kunna
finansieras med avgifter.

Propositionen

Lotteriinspektionen har under  senare  år
fått  utökade  uppgifter, bl.a.  kontroll
och  tillsyn  av kasinoverksamheten  samt
tillståndsgivning   för   lotterier   som
anordnas  eller förmedlas  via  Internet.
För   att   täcka  kostnader  för   dessa
uppgifter  har  inspektionen  under  åren
2002   och   2003   fått   engångsbelopp.
Regeringen anser att Lotteriinspektionens
anslag måste finansieras långsiktigt  för
att  myndigheten skall kunna planera  sin
verksamhet  och  för  att  möjliggöra  en
effektiv    kontroll   och   tillsyn    i
framtiden. Regeringen föreslår därför att
anslaget för år 2004 skall förstärkas med
1 312 000 kronor och att totalt
41  653  000 kronor skall anvisas för  år
2004.

Motionerna

I  motion  2003/04:Kr385 (kd)  yrkande  9
understryker motionärerna vikten  av  att
det  vinstdelningssystem,  som  riksdagen
beslutade  om  våren 1996,  nu  verkligen
införs.
Motionärerna  bakom motion  2003/04:So501
(kd)  yrkande 2 framhåller att regeringen
vid  den  översynen  av  regelverket  för
lotterier   och  spel,  som  aviseras   i
budgetpropositionen, bör beakta att samma
vinstandelstak skall gälla  för  samtliga
lotterier.

Utskottets ställningstagande

Utskottet   tillstyrker  den   föreslagna
medelsanvisningen.
Utskottet  konstaterar att  regeringen  i
propositionen  inom utgiftsområde  2  (s.
110-111) förordar att det av riksdagen år
1996   beslutade   vinstdelningssystemet,
baserat  på  överskottet från AB  Svenska
Spel,  nu  införs fr.o.m. den  1  januari
2004. Något skäl till ett uttalande  från
riksdagens sida finns därför inte  enligt
utskottets mening.
Frågan   om   vinstandelstak  har   varit
föremål   för   överväganden   i    olika
sammanhang  under  de senaste  tio  åren.
Utskottet  behandlade  motionsförslag   i
ämnet   senast  under  våren  2003  (bet.
2002/03:KrU8   s.   24-26).    Regeringen
överväger  nu att låta se över  delar  av
regelverket på lotteriområdet  och  anser
att frågan om höjning av vinstandelstaket
är  av  sådan art att den bör ingå  i  en
sådan  översyn. Utskottet utgår från  att
frågan   analyseras   noggrant   i    det
sammanhanget  och  ser  inte   skäl   för
riksdagen att göra något uttalande.
Utskottet  avstyrker med hänvisning  till
det anförda motionerna 2003/04:
Kr385  (kd)  yrkande 9 och  2003/04:So501
(kd) yrkande 2.
Reservationer


Utskottets  förslag  till  riksdagsbeslut
och   ställningstaganden  har   föranlett
följande reservationer. I rubriken  anges
inom  parentes vilken punkt i  utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas
i avsnittet.

1.Ändringar av grunden för
kulturpolitiken och de gällande
kulturpolitiska målen (punkt 1)

av  Lena  Adelsohn Liljeroth  och  Anna
Lindgren (båda m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  utskottets förslag  under
punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om     ändringar    av    grunden     för
kulturpolitiken    och    de     gällande
kulturpolitiska  målen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion 2003/04:Kr209 yrkande  1
och avslår motion 2003/04:Kr327 yrkandena
1 och 2.

Ställningstagande

Kultur   handlar   om   kreativitet,   om
upplevelser, om tankeutbyte, om bildning,
om  engagemang. Kultur handlar alltid  om
människor  och deras liv. Det handlar  om
att  uppleva, om att bli berörd,  om  att
värna och om att skapa.
Vi  vill  framhålla att det  finns  goda
exempel  runt omkring oss på hur  levande
kultur  kan existera utan garantier  från
samhället.  Det  gäller  bl.a.   körsång,
bildkonst,        amatörteater        och
hembygdsföreningar. Men kulturen  behöver
också   självklart  det  allmännas  stöd.
Bibliotek, opera, teater, dans och  musik
är   exempel  på  kulturverksamheter  som
samhället  kan  behöva  ge  stöd.  Vidare
måste  ett  samhälle  som  vill  benämnas
kultursamhälle  hålla sig med  bibliotek,
arkiv  och  andra dokumentationssamlingar
och  föremålssamlingar. De är  nödvändiga
för      såväl      utbildningen      som
folkbildningen.
Kulturens   betydelse  kräver   att   vi
bevakar   att   kulturen  får   gynnsamma
betingelser.  Den uppgiften  åligger  det
allmänna  om  inte  kulturen  kan   göras
tillgänglig  på  annat sätt.  Möjligheter
till  kulturupplevelser  skall  finnas  i
hela landet.
Vi  anser  att  en ny tid kräver  en  ny
kulturpolitik.  Sedan riksdagen  år  1996
senast   fattade  ett  principbeslut   om
inriktningen av kulturpolitiken, dvs. för
sju   år  sedan,  har  mycket  hänt  inom
kulturen.
Vi  föreslår - bl.a. mot denna  bakgrund
-   en   strategi  för  en  mer  dynamisk
kulturpolitik. Det är en strategi som tar
hänsyn  till  att kulturlandskapet  -   i
Sverige  och i världen - förändras  i  en
allt  snabbare takt. Vi anser att  staten
måste  renodla sitt kulturansvar.  Staten
skall - menar vi - göra mindre än nu, men
det,  som  den  skall göra,  skall  göras
mycket bättre än vad fallet är i dag  och
med  inriktning på sådant som ingen annan
kan  göra.  Funktionshindrades självklara
rätt  till  tillgång  på  ett  rikt   och
varierat kulturliv bör också betonas.
Vår  utgångspunkt  är att  staten  skall
koncentrera sina kulturpolitiska insatser
till i princip tre områden:
-             befrämja     barn-      och
ungdomskultur,
-
-         värna vårt gemensamma kulturarv
och
-
-           ge    landets   kulturskapare
ordentliga  förutsättningar  för   deras
konstnärsarbete.
-
Vi  föreslår att riksdagen som sin mening
tillkännager för regeringen vad vi anfört
om     ändringar    av    grunden     för
kulturpolitiken    och    de     gällande
kulturpolitiska   målen.    Därmed    bör
riksdagen  bifalla  motion  2003/04:Kr209
(m)    yrkande   1   och   avslå   motion
2003/04:Kr327 (fp) yrkandena 1 och 2.

2.Ändringar av grunden för
kulturpolitiken och de gällande
kulturpolitiska målen (punkt 1)

av  Lennart Kollmats, Cecilia  Wikström
och Hans Backman (alla fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  utskottets förslag  under
punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om     ändringar    av    grunden     för
kulturpolitiken    och    de     gällande
kulturpolitiska  målen.  Därmed  bifaller
riksdagen  motion 2003/04:Kr327 yrkandena
1  och  2 och avslår motion 2003/04:Kr209
yrkande 1.

Ställningstagande

Vi har i vår kommittémotion 2003/04:Kr327
(fp)  visat  hur vi anser  att  kulturens
villkor kan förbättras med utgångspunkt i
en liberal grundsyn. Grundprinciperna och
målen för den liberala kulturpolitiken är
frihet,   mångfald   och   kvalitet.   En
framåtsyftande kulturpolitik, som  skapar
goda   förutsättningar  för  ett   fritt,
utmanande    och    ständigt    förnyande
kulturliv  och  som är  tillgängligt  för
alla, är nödvändig för ett gott samhälle.
För  att fortsätta forma demokratin krävs
ett  levande offentligt samtal. Kultur  i
form  av konst, litteratur och teater  är
ofta  det  som  ger  stoff,  kunskap  och
inspiration till detta samtal.
Enligt  Folkpartiet liberalernas  mening
är ett kulturliv - fritt från ingripanden
och  begränsningar - en förutsättning för
att   uppnå   det  livaktiga   offentliga
samtalet. Få områden lämpar sig  så  illa
för   lagstiftning  och  anvisningar  som
kulturen. Alla försök att med lagar snäva
in  kulturen, vars inneboende kraft finns
just   i  att  vara  fri,  dynamisk   och
ifrågasättande, måste därför avvärjas. Av
denna  anledning kan det  vara  speciellt
viktigt att även det som inte får allmänt
gillande  uttrycks. På så sätt slipar  vi
våra  argument eller finner att  de  inte
bär.  Frihet är en nödvändighet  för  ett
levande   kulturliv.  Frihet  innebär   i
grunden   respekt  för  den  konstnärliga
kompetensen. Konsten har sin styrka i att
vara en motvikt till makthavarna och till
etablerade föreställningar om livet.
Vi   anser  att  kulturpolitiken   måste
struktureras  med hjälp av  tydliga  mål.
Flera  av  de  kulturpolitiska  mål   som
riksdagen  beslutade  om  år   1996   har
snarast    karaktären   av   medel    för
kulturpolitiken  än  mål.  De   nuvarande
målen  bör  därför förändras  så  att  de
uppnår större klarhet.
Vidare   anser   vi   att   målen    för
kulturpolitiken    endast     i     liten
utsträckning      medger     kvalificerad
uppföljning   av   politikens   resultat.
Enligt vår uppfattning måste det kunna gå
att  avgöra  om  kulturpolitiken  uppnått
sitt  syfte  eller  inte.  De  nationella
målen  för  kulturpolitiken måste  därför
under  den  förnyelseprocess som  vi  har
föreslagit  kompletteras med uttryckliga,
mätbara     mål    för    de     enskilda
kulturpolitiska insatserna.
Slutligen   anser  vi  att   inte   bara
jämställdhets-  och  minoritetsperspektiv
utan även andra perspektiv skall anläggas
på  de  kulturpolitiska målen. Genom  att
uppvisa mångfald och bredd i perspektiven
skulle kulturen nämligen kunna bidra till
att  överbrygga  klyftor och  betona  det
allmänmänskliga och enande snarare än det
åtskiljande och särande.
Vi   föreslår  att  riksdagen  som   sin
mening tillkännager för regeringen vad vi
anfört   om  ändringar  av  grunden   för
kulturpolitiken    och    de     gällande
kulturpolitiska   målen.    Därmed    bör
riksdagen  bifalla  motion  2003/04:Kr327
(fp)  yrkandena 1 och 2 och avslå  motion
2003/04:Kr209 (m) yrkande 1.

3.Styrningen av de kulturpolitiska
medlen till Region Skåne (punkt 7)

av   Lennart  Kollmats  (fp),   Cecilia
Wikström (fp), Birgitta Sellén (c)  och
Hans Backman (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  utskottets förslag  under
punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om styrningen av de kulurpolitiska medlen
till   Region   Skåne.  Därmed   bifaller
riksdagen motion 2003/04:Kr253 yrkande 2.

Ställningstagande

Den försöksverksamhet med ändrad regional
ansvarsfördelning som genomförs  i  Skåne
län  är  för hårt styrd. Följden  av  att
regeringen     beslutar     om      vilka
institutioner     som     skall      vara
bidragsberättigade blir  att  möjligheten
att    göra    regionala   prioriteringar
försämras.  Staten bör  inte  besluta  om
vilka  institutioner som skall få stöd  i
Skåne.   Dessa  beslut  bör   fattas   på
regional nivå.
Riksdagen  bör  med bifall  till  motion
2003/04:Kr253  (c)  yrkande  2  som   sin
mening  ge regeringen till känna  vad  vi
här    anför   om   styrningen   av    de
kulurpolitiska medlen till Region Skåne.

4.Orkesterfrågor (punkt 10)

av   Lennart  Kollmats  (fp),   Gunilla
Tjernberg    (kd),    Lena     Adelsohn
Liljeroth  (m), Cecilia Wikström  (fp),
Birgitta Sellén (c), Anna Lindgren  (m)
och Hans Backman (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  utskottets förslag  under
punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om    orkesterfrågor.   Därmed   bifaller
riksdagen    motionerna    2002/03:Kr295,
2002/03:Kr370  yrkande 5,  2003/04:Kr333,
2003/04:Kr334 och 2003/04:Kr390 yrkande 5
samt bifaller delvis motion 2002/03:Kr342
.

Ställningstagande

Utskottet   föreslog   våren   2002   att
riksdagen      skulle      göra       ett
tillkännagivande för regeringen om att en
orkesteröversyn    skulle     genomföras.
Utskottets ställningstagande innebar  att
regeringen skulle låta utreda,  analysera
och  föreslå åtgärder som rör möjligheten
att          bibehålla          nuvarande
orkesterverksamhet,    möjligheten    att
tillgodose  behoven  av  orkestermusik  i
hela    landet,   orkestrarnas   ekonomi,
kriterierna för bidragsfördelningen  till
olika   orkestrar,   svårigheterna    att
rekrytera       musiker,       musikernas
anställningsförhållanden och orkestrarnas
möjligheter  till  långsiktig  utveckling
m.m.  Riksdagen beslutade i enlighet  med
utskottets förslag (bet. 2001/02:KrU16 s.
21 f., rskr. 2001/02:
209).
Regeringen  utlovade  i  föregående  års
budgetproposition   att    en    särskild
utredare skulle tillsättas. Översynen har
emellertid  ännu inte kommit till  stånd.
Vi  anser  att  det  är oacceptabelt  att
utredningen dröjer. Mot den bakgrunden är
det  påkallat att riksdagen gör ett  nytt
tillkännagivande för regeringen  i  denna
fråga. I översynen bör utredaren - utöver
de punkter som nämnts i det föregående  -
även   ägna   följande  frågor   särskild
uppmärksamhet, nämligen
-            behovet    att    förtydliga
länsmusikuppdraget,
-
-                  Göteborgssymfonikernas
möjligheter  att utveckla sin  roll  som
Sveriges nationalorkester och
-
-           Göteborgsmusikens    framtida
finansiering.
-
Vi  förutsätter  att utredaren  tillsätts
och påbörjar sitt arbete omgående.

Vi föreslår att riksdagen som sin mening
tillkännager för regeringen vad vi
anfört om orkesterfrågor. Därmed bör
riksdagen bifalla motionerna
2002/03:Kr295 (m), 2002/03:Kr370 (kd)
yrkande 5, 2003/04:Kr333 (fp, m, kd,
c), 2003/04:Kr334 (fp, m) och
2003/04:Kr390 (kd) yrkande 5 samt
delvis bifalla motion 2002/03:Kr342
(s).

5.Mångfalden i den statligt stödda
litteraturen (punkt 13)

av    Peter   Pedersen   och    Rossana
Dinamarca (båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  utskottets förslag  under
punkt 13 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om   mångfalden  i  den  statligt  stödda
litteraturen.  Därmed bifaller  riksdagen
motion 2002/03:Kr272.

Ställningstagande

Som anförs i motion 2002/03:Kr272 (v) bör
en  ökad  översättning och  utgivning  av
sådan litteratur som i dag har svårt  att
nå  ut  på den svenska marknaden främjas.
Det  räcker inte med att möjligheten till
stöd   redan   kan  finnas  inom   dagens
litteraturstöd.  Det  behövs  i   stället
särskilda åtgärder för att få till  stånd
en  utveckling.  Kulturrådet  bör  få   i
uppdrag att utarbeta förslag till  sådana
åtgärder,  varefter regeringen bör  lägga
fram förslag för riksdagen.
Det  finns  en  risk för  likriktning  i
bokutbudet.  Andelen översatt  litteratur
har   minskat.   Som   exempel   på   den
engelskspråkiga dominansen kan nämnas att
av alla översatta barn- och ungdomsböcker
är 80 % översatta från engelska. Översatt
litteratur   från  främst   Latinamerika,
Afrika  och Asien liksom från  de  övriga
nordiska    länderna    är    bristvaror.
Kommittén    för   svenska   språket    i
betänkandet  Mål i mun (SOU 2002:27)  har
understrukit vikten av översättning  till
svenska  av framstående författares  verk
och  moderna klassiker från Asien, Afrika
och  Latinamerika och av litterärt utbyte
inom  det nordiska språkområdet.  Det  är
angeläget  att  regeringen  lägger   fram
förslag för att främja översättning  till
svenska   av   betydligt   fler    böcker
författade på andra språk än engelska.
Den  pågående  debatten om främlingskap,
rasism  och  svårigheter att  få  en  väl
fungerande  integration  i  det   svenska
samhället  visar att det behövs  åtgärder
bl.a.  på  kulturens område. Språket  och
kulturen  har  stor  betydelse  för  ökad
förståelse,    ökad    samhörighet    och
vidsynthet    i    det    moderna     och
mångkulturella   Sverige.    Mot    denna
bakgrund  bör  utgivning  i  Sverige   av
litteratur  på  invandrarspråk   främjas.
Statens kulturråd konstaterar i rapporten
"Om     världen     2001.    Kulturrådets
omvärldsanalys" att man trots  många  års
arbete  med olika stödmetoder inte funnit
något  helt tillfredsställande  sätt  att
fördela kvalitetsstöd till litteratur  på
invandrarspråk.  Arbetet   måste   därför
intensifieras  för  att  klargöra   vilka
åtgärder  som  behöver  vidtas  för   att
förbättra  situationen för utgivning  och
distribution  av  litteratur   på   olika
invandrarspråk.
Kulturrådet   bör  få   i   uppgift   att
återkomma  med förslag till hur  man  kan
främja  dels  utgivningen  i  Sverige  av
litteratur   på  invandrarspråken,   dels
tillkomsten  av fler översättningar  till
invandrarspråk   av  svensk   litteratur.
Likaså bör litteratur på invandrarspråken
översättas  till svenska.  Även  i  dessa
frågor  bör riksdagen föreläggas  förslag
från regeringen.
De       nationella       minoriteternas
rättigheter har skrivits in i svensk lag.
En  självklar följd av detta bör vara att
åtgärder vidtas för att göra det  möjligt
att  ge  ut fler böcker och att producera
tidskrifter     på     de      nationella
minoritetsspråken  för  att   hålla   dem
levande.    Vidare   bör   distributionen
förbättras  och  översättning   från   de
nationella minoritetsspråken till svenska
främjas. Regeringen bör på underlag  från
Kulturrådet  lägga fram förslag  i  dessa
frågor för riksdagen.
Vad  vi här har anfört om att mångfalden
i  litteratur  bör främjas  genom  aktiva
åtgärder  bör  riksdagen som  sin  mening
tillkännage  för regeringen.  Därmed  bör
riksdagen  bifalla  motion  2002/03:Kr272
(v).

6.Statens konstråds rutiner för förvärv
av konst, m.m. (punkt 16)

av   Lennart  Kollmats  (fp),   Gunilla
Tjernberg (kd), Cecilia Wikström  (fp),
Birgitta  Sellén (c) och  Hans  Backman
(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  utskottets förslag  under
punkt 16 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om  Statens konstråds rutiner för förvärv
av  konst, m.m. Därmed bifaller riksdagen
motionerna   2002/03:Kr372  yrkande   26,
2003/04:Kr326     yrkande     26      och
2003/04:Kr327 yrkandena 18 och 19.

Ställningstagande

Statens   konstråds  inköp  av  offentlig
konst  är en grannlaga uppgift som vållat
en  hel  del  huvudbry och  motsättningar
inom      Konst-Sverige.      Det      är
anmärkningsvärt att konsten till  största
delen köps in utan anbudsförfarande eller
någon form av tävling. Lagen om offentlig
upphandling  borde  tillämpas  även   vid
konstinköp.  För att alla  konstnärer  på
lika  villkor  skall komma  i  fråga  vid
upphandling av offentlig konst bör  t.ex.
tävlingar  med anonym inlämning  erbjudas
vid alla större upphandlingar.
Även   Konstnärsnämndens   uppgift   att
fördela  ersättning och  stipendier  m.m.
till  konstnärer är ett grannlaga arbete,
som  kräver  känsla för etik  och  moral,
liksom  kunskap om vad som  är  kvalitet.
Samtidigt  finns det andra  aspekter  som
också skall vägas in, t.ex. främjande  av
jämställdhet och tillgänglighet för alla.
Det  föreligger ett behov av att  samlat
utvärdera    vilken   fördelning    bland
konstnärerna de nuvarande, centraliserade
formerna   för   beslut  om   stöd   till
konstnärer  och inköp av offentlig  konst
givit.
Med    hänvisning   till   det   anförda
föreslår    vi   att   riksdagen    skall
tillkännage för regeringen som sin mening
vad  vi  här anfört om Statens  konstråds
och Konstnärsnämndens rutiner för förvärv
av  konst respektive fördelning av  stöd.
Därmed  bör  riksdagen bifalla motionerna
2002/03:Kr372    (fp)     yrkande     26,
2003/04:Kr326   (c)   yrkande   26    och
2003/04:Kr327 (fp) yrkandena 18 och 19.

7.Pensionsvillkoren för konstnärerna
(punkt 18)

av   Lennart  Kollmats  (fp),   Gunilla
Tjernberg    (kd),    Lena     Adelsohn
Liljeroth  (m), Cecilia Wikström  (fp),
Birgitta Sellén (c), Anna Lindgren  (m)
och Hans Backman (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  utskottets förslag  under
punkt 18 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om  pensionsvillkoren  för  konstnärerna.
Därmed    bifaller    riksdagen    delvis
motionerna   2002/03:Kr373  yrkande   21,
2003/04:Kr254  yrkande 10,  2003/04:Kr347
yrkande 9 och 2003/04:Kr390 yrkande 15.

Ställningstagande

Vi   konstaterar att pensionsreformen som
genomfördes  för ett par  år  sedan  fick
konsekvenser  som  är  problematiska  för
konstnärer   inom   bl.a.    dans-    och
musikområdena  på grund av  dessa  yrkens
speciella  karaktär. Genom  att  samtliga
aktiva   år   nu  skall  finnas   med   i
beräkningen inför pensionen  -  och  inte
som  tidigare enbart de 15 mest  lönsamma
åren - påverkas de konstnärer som har låg
pensionsålder   negativt   av   det   nya
pensionssystemet.
Vi  har noterat att regeringen inte  har
något    förslag    till    åtgärder    i
budgetpropositionen men att man avser att
tillsammans  med arbetsmarknadens  parter
diskutera     frågor     om      tänkbara
pensionslösningar  och  möjligheter  till
utbildning   och   karriärbreddning   för
konstnärer med låg pensionsålder. Det  är
viktigt  att dessa diskussioner  påbörjas
omgående  så  att regeringen  kan  arbeta
fram rimliga resultat i dessa frågor.
Även  pensionsförhållandena för de  fria
teater-, dans- och musikgrupperna bör  få
en  lösning  i  samband med  de  kommande
diskussionerna. Regeringen  bör  därefter
skyndsamt  återkomma till  riksdagen  med
förslag    om    de    fria    gruppernas
pensionsvillkor.
Vi   föreslår  att  riksdagen  som   sin
mening tillkännager för regeringen vad vi
anfört    om    pensionsvillkoren     för
konstnärer.  Därmed bör riksdagen  delvis
bifalla   motionerna  2002/03:Kr373   (v)
yrkande 21, 2003/04:Kr254 (m) yrkande 10,
2003/04:Kr347   (fp)   yrkande   9    och
2003/04:Kr390 (kd) yrkande 15.

8.Begäran om en proposition grundad på
Arkivutredningens betänkande
(punkt 19)

av Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att utskottets förslag  under
punkt 19 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om  begäran om en proposition grundad  på
Arkivutredningens   betänkande.    Därmed
bifaller  riksdagen motion  2003/04:Kr387
yrkande 6.

Ställningstagande

Runt  om  i landet finns arkiv  av  olika
karaktär    som    förvaltar    betydande
arkivbestånd. Det är viktigt  att  bevara
mångfalden  i  och tillgängligheten  till
denna  del av vårt kulturarv. Allmänheten
och  forskare  använder också  arkiven  i
allt  större  omfattning  samtidigt   som
mängden  material  som arkiven  måste  ta
ansvar   för  ökar.  Det  är  mot   denna
bakgrund  anmärkningsvärt att  regeringen
inte   avlämnat  någon  proposition   med
anledning av Arkivutredningens betänkande
(SOU  2002:78).  Kristdemokraterna  anser
att  regeringen snarast skall  presentera
ett  förslag  i  frågan.  I  en  kommande
proposition  bör även frågan  om  att  ge
folkrörelsearkiven en del  av  satsningen
på  industrisamhällets kulturarv tas upp.
Folkrörelserna spelade en avgörande  roll
i det framväxande industrisamhället.
Jag  föreslår att riksdagen  med  bifall
till motion 2003/04:Kr387 (kd) yrkande  6
som    sin   mening   tillkännager    för
regeringen vad jag här anfört om  begäran
om     en    proposition    grundad    på
Arkivutredningens betänkande.

9.Den kyrkoantikvariska ersättningen
efter år 2009 (punkt 21)

av Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att utskottets förslag  under
punkt 21 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om   den  kyrkoantikvariska  ersättningen
efter  år 2009. Därmed bifaller riksdagen
motion   2003/04:Kr387  yrkande  4   samt
bifaller  delvis motionerna 2003/04:Kr206
och 2003/04:Kr269.

Ställningstagande

Staten  har i dag, sedan kyrkan  fått  en
friare ställning, ett särskilt ansvar för
att  bevara det värdefulla kulturarv  som
våra  kyrkor utgör. Jag anser att det  är
viktigt  med en helhetsbild av hur  stora
behov   som   finns  på   detta   område.
Regeringen  bör  därför  återkomma   till
riksdagen  med en redogörelse  för  vilka
behov  som  finns  för  att  bevara  vårt
kyrkliga  kulturarv som  en  förberedelse
inför  kommande  beslut om  den  framtida
kyrkoantikvariska ersättningen.
Jag   föreslår  att  riksdagen  som  sin
mening  tillkännager för  regeringen  vad
jag   anfört   om  den  kyrkoantikvariska
ersättningen  efter år 2009.  Därmed  bör
riksdagen  bifalla  motion  2003/04:Kr387
(kd)   yrkande   4  och  delvis   bifalla
motionerna    2003/04:Kr206    (c)    och
2003/04:Kr269 (m).

10.        Den kyrkoantikvariska
ersättningen efter år 2009 (punkt 21)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att utskottets förslag  under
punkt 21 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om   den  kyrkoantikvariska  ersättningen
efter  år 2009. Därmed bifaller riksdagen
motion  2003/04:Kr206 och bifaller delvis
motionerna       2003/04:Kr269        och
2003/04:Kr387 yrkande 4.

Ställningstagande

Eftersom   kyrkans  ekonomiska  situation
väsentligt har försämrats sedan  beslutet
om  kyrkoantikvarisk ersättning  togs  är
det  enligt min uppfattning angeläget att
nu  se  över möjligheterna att tillskjuta
ytterligare  medel och att  överväga  vad
som kommer att hända efter år 2009. Genom
en   översyn  skulle  de  anställda   och
förtroendevalda  få en  bättre  beredskap
att  planera  för framtida  underhåll  av
kyrkobyggnaderna.
Jag   föreslår  att  riksdagen  som  sin
mening  tillkännager för  regeringen  vad
jag   anfört   om  den  kyrkoantikvariska
ersättningen  efter år 2009.  Därmed  bör
riksdagen  bifalla  motion  2003/04:Kr206
(c)   och   delvis   bifalla   motionerna
2003/04:Kr269 (m) och 2003/04:Kr387  (kd)
yrkande 4.

11.        Finansieringsmodell för vård
och underhåll av kyrkliga kulturvärden
(punkt 22)

av  Lennart Kollmats, Cecilia  Wikström
och Hans Backman (alla fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  utskottets förslag  under
punkt 22 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om   finansieringsmodell  för  vård   och
underhåll   av   kyrkliga   kulturvärden.
Därmed    bifaller    riksdagen    motion
2003/04:K363 yrkande 5.

Ställningstagande

Kulturminneslagens skydd av  de  kyrkliga
kulturvärdena    gäller    även     efter
relationsändringen mellan Svenska  kyrkan
och staten. Svenska kyrkan har t.o.m.  år
2009  rätt  till en viss årlig ersättning
för  vård  av kulturhistoriskt  värdefull
egendom.  Detta  är  en  övergångslösning
inför  ett fullständigt skiljande  mellan
Svenska  kyrkan  och  staten,  och  några
särlösningar bör därefter inte finnas.  I
stället  bör  samma principiella  lösning
utformas    för   Svenska   kyrkan    och
trossamfunden  när det  gäller  vård  och
underhåll av det kyrkliga kulturarvet. Vi
avvisar  därför en förlängning  efter  år
2009 av den finansieringsmodell som i dag
tillämpas.
Vi  föreslår  att riksdagen tillkännager
för  regeringen  som sin  mening  vad  vi
anfört om finansieringsmodellen för  vård
och  underhåll  av kyrkliga kulturvärden.
Därmed   bör  riksdagen  bifalla   motion
2003/04:K363 (fp) yrkande 5.

12.        En plan för vård av
museisamlingar (punkt 23)

av   Lennart  Kollmats  (fp),   Gunilla
Tjernberg (kd), Cecilia Wikström  (fp),
Birgitta  Sellén (c) och  Hans  Backman
(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  utskottets förslag  under
punkt 23 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om  en  plan  för vård av museisamlingar.
Därmed    bifaller    riksdagen    motion
2003/04:Kr327 yrkande 10.

Ställningstagande

Att  vårda kulturarvet innebär att bevara
kunskap,  idéer, föremål och miljöer  som
speglar    äldre   tiders    livs-    och
samhällsformer.      Kulturarvet      ger
perspektiv  på vår samtid och  också  nya
tankar  om hur vi kan forma vår  framtid.
Sverige  har  länge brustit i  vården  av
detta  kulturarv. Sådana försummelser  är
oåterkalleliga  och en förbättring  måste
ske.   Det  finns  ett  stort  behov   av
kompetent  personal  för  att  inventera,
vårda   och   göra  museernas   samlingar
tillgängliga. Regeringen bör som  en  del
av kulturpolitiken lägga fram en plan för
hur   samlingarnas  eftersatta  underhåll
skall  åtgärdas  och  för  hur  de  skall
vårdas  i framtiden. Bevarandet av  detta
kulturarv   bör  inte  få   styras   från
arbetsmarknadspolitiska utgångspunkter.
Vi   föreslår  att  riksdagen  som   sin
mening tillkännager för regeringen vad vi
anfört   om   en   plan   för   vård   av
museisamlingar.  Därmed   bör   riksdagen
bifalla motion 2003/04:Kr327 (fp) yrkande
10.

13.        Avveckling av myndigheten
Forum för levande historia (punkt 24)

av    Peter   Pedersen   och    Rossana
Dinamarca (båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  utskottets förslag  under
punkt 24 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om  avveckling av myndigheten  Forum  för
levande    historia.   Därmed    bifaller
riksdagen motion 2003/04:Kr255.

Ställningstagande

Historieskrivning är  en  i  högsta  grad
politisk  verksamhet  och  tjänar   olika
syften  beroende på hur den  utförs.  Den
ideologiska och politiska striden om  hur
historiska  skeenden bör  beskrivas  står
mellan      partier,      organisationer,
folkrörelser  och debattörer  från  olika
riktningar   och  med  olika   intressen.
Vänsterpartiets uppfattning är därför att
det är av principiellt stor betydelse att
staten   inte  ägnar  sig  åt   officiell
historieskrivning, utan att detta görs av
forskarsamhället  som  har   tillräckliga
medel   till  sitt  förfogande  för   att
självständigt  formulera  och   genomlysa
problemställningar och analysera den  tid
som   varit.  Staten  skall   inte   vara
historieskrivare  eller   opinionsbildare
när det gäller historieskrivning i frågor
som står under debatt.
I  samband med förberedelsearbetet inför
inrättandet av Forum för levande historia
uttryckte      många      remissinstanser
tveksamhet   inför  att  myndighetsformen
skulle  användas  för  verksamheten.  Det
befarades   att   en   myndighet    under
statsmaktens kontroll skulle ägna sig  åt
en     politiserad     historieskrivning.
Dessvärre tycks det finnas fog för  denna
tveksamhet.   Utmärkande   för   forumets
verksamhet  hittills  är  en   skev   och
vinklad historieskrivning, där ämnen  som
är   besvärande   för   västvärlden   har
undvikits.
Vänsterpartiet  anser  att  det  viktiga
uppdraget att sprida och fördjupa kunskap
om  vår  nutidshistoria inte  bör  ske  i
myndighetsform, utan i stället  överlåtas
åt  forskarsamhället.  Myndigheten  Forum
för levande historia bör därför avvecklas
till  den 1 januari 2005. Arbetet för  en
breddad och djupare historisk kunskap bör
föras  vidare i andra former.  Detta  kan
ske    exempelvis   genom   att    bättre
ekonomiska förutsättningar för en fri och
oberoende  forskning skapas,  genom  stöd
till föreningsliv och organisationer  och
genom  en  förstärkning av historieämnets
roll i skolan.
Vi   föreslår  att  riksdagen  som   sin
mening tillkännager för regeringen vad vi
anfört om avveckling av myndigheten Forum
för    levande   historia.   Därmed   bör
riksdagen  bifalla  motion  2003/04:Kr255
(v).

14.        Utvidgning av uppdraget för
Forum för levande historia m.m.
(punkt 25)

av  Lena  Adelsohn Liljeroth  och  Anna
Lindgren (båda m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  utskottets förslag  under
punkt 25 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om  utvidgning av uppdraget för Forum för
levande  historia  m.m.  Därmed  bifaller
riksdagen motion 2003/04:Kr212,  bifaller
delvis motion 2003/04:Kr213 yrkande 2 och
avslår  motionerna 2003/04:Kr213  yrkande
1, 2003/04:Kr240 yrkande 1, 2003/04:Kr281
yrkandena 1 och 2, 2003/04:
Kr348,    2003/04:Kr375,    2003/04:Kr388
yrkande 1 och 2003/04:Sk284 yrkande 2.

Ställningstagande

För  några  år  sedan  hölls  den  första
Förintelsekonferensen  i  Stockholm.  Det
behövs     en    lika    brett    upplagd
upplysningskampanj  om   massmorden   och
förtrycket  i kommunismens  namn.  I  det
viktiga  uppdraget för Forum för  levande
historia  nämns frågor som rör demokrati,
tolerans  och  mänskliga rättigheter  med
utgångspunkt  i Förintelsen. Kommunismens
brott  mot  mänskligheten måste  vara  en
naturlig del av forumets verksamhet.
Vi   föreslår  att  riksdagen  som   sin
mening tillkännager för regeringen vad vi
anfört  om  utvidgning av  uppdraget  för
Forum  för  levande historia m.m.  Därmed
bör      riksdagen     bifalla     motion
2003/04:Kr212 (m), delvis bifalla  motion
2003/04:Kr213 (kd) yrkande  2  och  avslå
motionerna 2003/04:Kr213 (kd) yrkande  1,
2003/04:Kr240     (mp)     yrkande     1,
2003/04:Kr281  (fp) yrkandena  1  och  2,
2003/04:Kr348  (fp),  2003/04:Kr375  (m),
2003/04:Kr388   (fp)   yrkande   1    och
2003/04:Sk284 (fp) yrkande 2.

15.        Utvidgning av uppdraget för
Forum för levande historia m.m.
(punkt 25)

av  Lennart Kollmats, Cecilia  Wikström
och Hans Backman (alla fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  utskottets förslag  under
punkt 25 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om  utvidgning av uppdraget för Forum för
levande  historia  m.m.  Därmed  bifaller
riksdagen     motionerna    2003/04:Kr281
yrkandena 1 och 2, 2003/04:Kr388  yrkande
1  och  2003/04:Sk284 yrkande 2, bifaller
delvis motion 2003/04:Kr213 yrkande 1 och
avslår      motionerna     2003/04:Kr212,
2003/04:Kr213  yrkande  2,  2003/04:Kr240
yrkande     1,     2003/04:Kr348      och
2003/04:Kr375.

Ställningstagande

Folkpartiet     har     i      motionerna
2003/04:Kr281 (fp) yrkandena 1 och 2  och
2003/04:Kr388 (fp) yrkande  1  påmint  om
att  såväl antisemitismen som islamofobin
är  på  frammarsch  i Sverige.  Projektet
Levande           Historia           samt
Förintelsekonferenserna har bidragit till
Sveriges  trovärdighet  när  det   gäller
kampen mot rasism. Men det krävs att  mer
görs,  att  nya  initiativ  tas  och  att
svenska  myndigheter är på sin  vakt  mot
grupper  och  nätverk  som  hemfaller  åt
antisemitisk  propaganda  och  propaganda
mot  islam.  Behovet  av  upplysning  och
demokratiska motkrafter är stort för  att
trygga  det liberala, öppna och toleranta
samhället.
Folkpartiet   har   också    i    motion
2003/04:Sk284 (fp) yrkande  2  framhållit
att  en  bearbetning av dolda  och  öppna
etniska konflikter borde ske också i  Sve
rige   och   inte  bara  i   länder   som
exempelvis Sydafrika. Finländare,  samer,
tornedalssvenskar, romer och judar  borde
berätta  för den svenska befolkningen  om
det som tidigare generationer upplevt och
det  de själva får erfara. För ett sådant
försoningsarbete  kan   dock   inte   den
traditionella   modellen    för    debatt
användas.    Det    skall    inte    vara
majoritetsbefolkningens            starka
myndigheter    och    organisationer    -
politiska        partier,        fackliga
organisationer  etc.  -  som   formulerar
minoriteternas   problem   och   föreslår
lösningar.   Minoriteterna    måste    få
beskriva  sin bild av sig själva  och  av
relationerna  med majoriteten,  vilken  i
sin  tur måste lyssna och ta till sig det
som  framförs. Forum för levande historia
kan  vara en lämplig anordnare av  sådana
möten.
Vi   föreslår  att  riksdagen  som   sin
mening tillkännager för regeringen vad vi
anfört  om  utvidgning av  uppdraget  för
Forum  för  levande historia m.m.  Därmed
bör    riksdagen    bifalla    motionerna
2003/04:Kr281  (fp) yrkandena  1  och  2,
2003/04:Kr388   (fp)   yrkande   1    och
2003/04:Sk284  (fp)  yrkande  2,   delvis
bifalla motion 2003/04:Kr213 (kd) yrkande
1 och avslå motionerna 2003/04:Kr212 (m),
2003/04:Kr213     (kd)     yrkande     2,
2003/04:Kr240     (mp)     yrkande     1,
2003/04:Kr348 (fp) och 2003/04:Kr375 (m).

16.        Parlamentarisk referensgrupp
inför kommande filmavtal (punkt 27)

av   Lennart  Kollmats  (fp),   Gunilla
Tjernberg    (kd),    Lena     Adelsohn
Liljeroth  (m), Cecilia Wikström  (fp),
Birgitta Sellén (c), Anna Lindgren  (m)
och Hans Backman (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  utskottets förslag  under
punkt 27 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om  en parlamentarisk referensgrupp inför
kommande   filmavtal.   Därmed   bifaller
riksdagen   delvis  motion  2003/04:Kr390
yrkande 11.

Ställningstagande

Som anförs i motion 2003/04:Kr390 (kd) är
det   angeläget   att  en  parlamentarisk
referensgrupp följer arbetet med det  nya
filmavtal   som  enligt  planerna   skall
träffas  mellan regeringen, filmbranschen
m.fl. Det har visat sig att det nuvarande
avtalet som löper ut den 31 december 2004
har   flera  brister.  Bland  annat   var
anslaget      redan      från      början
underfinansierat, vilket visade  sig  när
det   publikrelaterade   efterhandsstödet
under  föregående år tog  slut.  För  att
rädda   avtalet   fick  staten   tillföra
resurser    utöver   vad   som   tidigare
avtalats.   Mot   denna   bakgrund    bör
regeringen    omgående    tillsätta    en
parlamentarisk  referensgrupp,   så   att
representanter  för  riksdagen   kan   få
möjlighet att vid utarbetandet av det nya
avtalet  lämna  sina  synpunkter  på  den
framtida filmpolitiken till regeringen.
Vi   föreslår  att  riksdagen  som   sin
mening tillkännager för regeringen vad vi
anfört om en parlamentarisk referensgrupp
inför  kommande  filmavtal.  Därmed   bör
riksdagen    delvis    bifalla     motion
2003/04:Kr390 (kd) yrkande 11.

17.        Medelstilldelningen till
regionala resurscentrum för film och
video i kommande filmavtal (punkt 28)

av Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att utskottets förslag  under
punkt 28 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om   medelstilldelningen  till  regionala
resurscentrum  för  film  och   video   i
kommande   filmavtal.   Därmed   bifaller
riksdagen motionerna 2002/03:
Kr370   yrkande   12  och   2003/04:Kr390
yrkande 10.

Ställningstagande

I 2000 års filmavtal finns en bestämmelse
om   att  stöd  skall  kunna  utgå   till
regionala  resurscentrum  för  film   och
video.   I  några  regioner  har   sådana
centrum  startats efter det att nuvarande
filmavtal  träffades. Det har  visat  sig
att  Filminstitutet saknar möjlighet  att
ge  dessa  nya  centrum  ekonomiskt  stöd
eftersom   samtliga  resurser  redan   är
intecknade. Jag utgår från att regeringen
ser  till att nödvändiga ekonomiska medel
finns inför kommande avtalsperiod så  att
alla  resurscentrum då kan få  stödbidrag
från Filminstitutet.
Jag   föreslår  att  riksdagen  som  sin
mening  tillkännager för  regeringen  vad
jag  anfört  om medelstilldelningen  till
regionala  resurscentrum  för  film   och
video.   Därmed  bör  riksdagen   bifalla
motionerna 2002/03:Kr370 (kd) yrkande  12
och 2003/04:Kr390 (kd) yrkande 10.

18.        Mål för svensk film och för
Svenska Filminstitutets verksamhet
(punkt 29)

av Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att utskottets förslag  under
punkt 29 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om  mål  för svensk film och för  Svenska
Filminstitutets    verksamhet.     Därmed
bifaller       riksdagen       motionerna
2002/03:Kr370 yrkande 13 i denna del  och
2003/04:Kr390 yrkande 12 i denna del.

Ställningstagande

Som  framhålls i motionerna 2002/03:Kr390
(kd)  och 2003/04:Kr370 (kd) saknar  2000
års   filmavtal  mål  och  visioner.  Man
frågar   sig   vad   staten   vill    med
Filminstitutet   och   vilka   mål    som
verksamheten  skall  sträva  mot.  Likaså
frågar  man sig vilka mål staten har  för
svensk  film.  Detta är frågor  som  även
Filminstitutet  ställt.  Här   finns   en
otydlighet   som  hämmar  ett   effektivt
arbete   för   svensk   film.   Det   nya
filmavtalet måste därför förändras så att
det blir mer målinriktat.
Jag   föreslår  att  riksdagen  som  sin
mening  tillkännager för  regeringen  vad
jag anfört om mål för svensk film och för
Svenska    Filminstitutets    verksamhet.
Därmed  bör  riksdagen bifalla motionerna
2002/03:Kr370 (kd) yrkande 13 i denna del
och 2003/04:Kr390 (kd) yrkande 12 i denna
del.

19.        Mindre detaljreglering av
kommande filmavtal (punkt 30)

av   Gunilla   Tjernberg   (kd),   Lena
Adelsohn   Liljeroth   (m)   och   Anna
Lindgren (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  utskottets förslag  under
punkt 30 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om  mindre  detaljreglering  av  kommande
filmavtal.   Därmed  bifaller   riksdagen
motionerna  2002/03:Kr370  yrkande  13  i
denna  del, 2003/04:Kr209 yrkande 13  och
2003/04:Kr390 yrkande 12 i denna del.

Ställningstagande

Som  framhållits motionsvägen  innehåller
2000     års    filmavtal    en     mängd
detaljregleringar  för  olika  typer   av
filmstöd  och  regleringar för  de  olika
parternas     ansvar.    Även     Svenska
Filminstitutet  har vid flera  tillfällen
påpekat  att  uppdraget i filmavtalet  är
alltför  detaljreglerat, vilket försvårar
institutets   möjligheter    att    agera
flexibelt.   Vi   har   förståelse    för
Filminstitutets kritik och  föreslår  att
det  kommande  filmavtalet lämnar  större
möjligheter  för  SFI att  agera  utifrån
verkligheten     och     den     tekniska
utvecklingen  och således ges  en  mindre
detaljreglerad utformning.
Vi   föreslår  att  riksdagen  som   sin
mening tillkännager för regeringen vad vi
anfört   om  mindre  detaljreglering   av
kommande  filmavtal. Därmed bör riksdagen
bifalla  motionerna  2002/03:Kr370   (kd)
yrkande 13 i denna del, 2003/04:Kr209 (m)
yrkande 13 och 2003/04:Kr390 (kd) yrkande
12 i denna del.

20.        Videobranschens deltagande i
kommande filmavtal (punkt 31)

av  Peter Pedersen (v), Birgitta Sellén
(c) och Rossana Dinamarca (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  utskottets förslag  under
punkt 31 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om  videobranschens deltagande i kommande
filmavtal.   Därmed  bifaller   riksdagen
delvis motion 2003/04:Kr270 yrkande 4.

Ställningstagande

Som  framgår av motion 2003/04:Kr270  (v)
står  videobranschen  utanför  2000   års
filmavtal.  Det är enligt vår uppfattning
ett förhållande som på sikt är ohållbart.
För  att skapa ett ökat intresse för  att
distribuera  svensk  film  och   barn-TV-
program  genom försäljning och  uthyrning
av  video  eller dvd och för  att  stärka
filmavtalet  ekonomiskt  bör   regeringen
aktivt   verka   för  att  videobranschen
kommer  att  ingå som en part i  kommande
filmavtal.
Vi   föreslår  att  riksdagen  som   sin
mening tillkännager för regeringen vad vi
anfört  om  videobranschens deltagande  i
kommande  filmavtal. Därmed bör riksdagen
delvis  bifalla motion 2003/04:Kr270  (v)
yrkande 4.

21.        Publikrelaterat
efterhandsstöd i kommande filmavtal
(punkt 32)

av  Peter Pedersen (v), Birgitta Sellén
(c) och Rossana Dinamarca (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  utskottets förslag  under
punkt 32 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om   publikrelaterat   efterhandsstöd   i
kommande   filmavtal.   Därmed   bifaller
riksdagen motion 2003/04:Kr270 yrkande 3.

Ställningstagande

Som  framgår av motion 2003/04:Kr270  (v)
har   det   visat   sig   att   det   nya
publikrelaterade  efterhandsstödet   till
filmproduktion i 2000 års  filmavtal  har
brister.  Detta stöd har numera  en  egen
ekonomisk   ram,  som  visat   sig   vara
otillräcklig.  Regeringen bör  därför,  i
samband   med   att   det   nya   avtalet
förhandlas  fram, se över  konstruktionen
med för- och efterhandsstöd.

Vi   föreslår  att  riksdagen  som   sin
mening tillkännager för regeringen vad vi
anfört     om     det    publikrelaterade
efterhandsstödet  till film.  Därmed  bör
riksdagen  bifalla  motion  2003/04:Kr270
(v) yrkande 3.

22.        Särskilda stödkategorier i
kommande filmavtal (punkt 33)

av  Peter Pedersen (v), Birgitta Sellén
(c) och Rossana Dinamarca (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  utskottets förslag  under
punkt 33 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om   särskilda  stödåtgärder  i  kommande
filmavtal.   Därmed  bifaller   riksdagen
motion 2003/04:Kr270 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Vi  anser  -  i  likhet med  motionärerna
bakom motion 2003/04:Kr270 (v) - att  det
är  en  nationell angelägenhet att filmen
som  konstart utvecklas även inom  genren
barn- och familjefilm. Om de konstnärligt
syftande  filmbolagen inte kan  tjäna  på
sina   filmer  och  skulle  få   minskade
offentliga    bidrag   begränsar    detta
utrymmet  för  konstnärlig  förnyelse  av
filmen. Därför bör regeringen se över hur
ett    direkt   stöd   till   barn-   och
familjefilm bör utformas.
Vidare   anser   vi  att   en   framtida
filmproduktion    på    de     nationella
minoriteternas   språk   hör   till    de
viktigaste  satsningarna för  att  stärka
språket  hos  unga kvinnor och  män.  Ett
positivt exempel värt att uppmärksamma  i
detta  sammanhang  är  projektet  Film  i
Sameland  och Tornedalen, som förutsätter
samarbete       mellan       de       två
minoritetsgrupperna   tornedalingar   och
samer.    Frågan    om   de    nationella
minoriteternas  tillgång  till  film  bör
således beaktas i samband med arbetet med
det nya filmavtalet.
Vi   föreslår  att  riksdagen  som   sin
mening tillkännager för regeringen vad vi
anfört  om  särskilda  stödkategorier   i
kommande  filmavtal. Därmed bör riksdagen
bifalla    motion    2003/04:Kr270    (v)
yrkandena 1 och 2.

23.        Utbyggnad av e-bio (punkt 34)

av  Peter Pedersen (v), Birgitta Sellén
(c) och Rossana Dinamarca (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  utskottets förslag  under
punkt 34 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om  utbyggnad  av e-bio. Därmed  bifaller
riksdagen motion 2003/04:Kr271.

Ställningstagande

Det   är   viktigt  att   kulturen   görs
tillgänglig för alla i enlighet  med  ett
av  de  kulturpolitiska målen,  det  s.k.
jämlikhetsmålet, som riksdagen  antog  år
1996.    Med    traditionell   filmteknik
begränsas  antalet  biografer   som   kan
premiärvisa    en   film    av    antalet
framställda kopior. Det gör att det är de
biografer   med  det  största  underlaget
avseende   presumtiva   biobesökare   som
tilldelas     premiärvisningarna.      Av
naturliga   skäl  gynnas  de   boende   i
storstäderna av detta, medan intresserade
filmentusiaster  ute  i  landets   mindre
kommuner får göra långa resor för att  få
se en ny film tidigt eller så får de helt
enkelt  avvakta till dess  filmen  kommer
till  den egna biografen. Det är givetvis
önskvärt att biobesökare på olika håll  i
landet  i  möjligaste mån ges  likvärdiga
förutsättningar. Tillgängligheten till ny
film  kan  förbättras genom utbyggnad  av
den     s.k.    e-bion.    Vid    e-bions
filmvisningar  används inte  traditionell
film  utan film i digital form.  Systemet
är    mindre   kostsamt   och   möjliggör
framtagandet  av många fler  kopior  till
rimliga kostnader.
Som  anförs  i motion 2003/04:Kr271  (v)
finns  det  emellertid ett  problem.  Den
tekniska  utrustning som  krävs  för  att
spela   upp   de  digitala  filmerna   är
nämligen  mycket dyr och därför svår  att
investera  i  för  en liten  biograf.  Vi
anser  därför att regeringen bör överväga
åtgärder    i    syfte   att   underlätta
utbyggnaden av s.k. e-bio i landet.
Vi  föreslår att riksdagen som sin mening
tillkännager för regeringen vad vi anfört
om   utbyggnad  av  e-bio.   Därmed   bör
riksdagen  bifalla  motion  2003/04:Kr271
(v).

24.        Offentlighetsprincipens
tillämpning på Svenska Filminstitutet
(punkt 35)

av   Lennart  Kollmats  (fp),   Gunilla
Tjernberg  (kd), Cecilia Wikström  (fp)
och Hans Backman (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  utskottets förslag  under
punkt 35 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om offentlighetsprincipens tillämpning på
Svenska  Filminstitutet. Därmed  bifaller
riksdagen     motionerna    2002/03:Kr370
yrkande 14 och 2003/04:Kr390 yrkande 13.

Ställningstagande

Vi  anser i likhet med motionärerna bakom
motionerna   2002/03:Kr370    (kd)    och
2003/04:Kr390  (kd) att de statliga  stöd
som   Stiftelsen  Svenska  Filminstitutet
fördelar  motsvarar  stöd  som  på  andra
områden     fördelas    av     offentliga
institutioner.         Därför         bör
offentlighetsprincipen omfatta  de  delar
av  verksamheten som rör statliga  medel.
Regeringen  bör lägga fram  förslag  till
riksdagen i frågan.
Vi   föreslår  att  riksdagen  som   sin
mening tillkännager för regeringen vad vi
anfört     om     offentlighetsprincipens
tillämpning  på  Svenska  Filminstitutet.
Därmed  bör  riksdagen bifalla motionerna
2002/03:Kr370   (kd)   yrkande   14   och
2003/04:Kr390 (kd) yrkande 13.

25.        Stödet till sjukhuskyrkan
(punkt 37)

av   Lennart  Kollmats  (fp),   Gunilla
Tjernberg    (kd),    Lena     Adelsohn
Liljeroth  (m), Cecilia Wikström  (fp),
Birgitta Sellén (c), Anna Lindgren  (m)
och Hans Backman (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  utskottets förslag  under
punkt 37 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om   stödet  till  sjukhuskyrkan.  Därmed
bifaller       riksdagen       motionerna
2002/03:Kr256,             2002/03:Kr322,
2002/03:Kr360, 2002/03:Kr366  yrkande  8,
2003/04:Kr222,             2003/04:Kr250,
2003/04:Kr251,     2003/04:Kr309      och
2003/04:Kr329 yrkande 15.

Ställningstagande

Sjukhuskyrkan är uppskattad av  alla  som
kommer i kontakt med den. Det gäller inte
enbart  patienter utan även anhöriga  och
personal.   Alltmer   har   sjukhuskyrkan
kommit  att  fungera som ett starkt  stöd
för   sjukhusens  personal,   bl.a.   med
fortbildning,      krishantering      och
samtalsstöd.   Alla  som   arbetar   inom
sjukhuskyrkan    har    en     omfattande
vidareutbildning  efter  sina  respektive
grundutbildningar. Det är  församlingarna
som anställer personalen och som står för
den  största delen av lönekostnaderna.  I
en tid av stress och oro behövs alla goda
krafter i vårt samhälle - inte minst inom
vården.   Mot  bakgrund  av  det  anförda
föreslår vi att en översyn görs av stödet
till sjukhuskyrkan.
Vi   föreslår  att  riksdagen  som   sin
mening tillkännager för regeringen vad vi
här  anfört om stödet till sjukhuskyrkan.
Därmed  bör  riksdagen bifalla motionerna
2002/03:Kr256 (kd), 2002/03:Kr322 (c,  m,
fp, kd), 2002/03:Kr360 (s), 2002/03:Kr366
(kd)   yrkande  8,  2003/04:Kr222   (kd),
2003/04:Kr250  (c),  2003/04:Kr251  (kd),
2003/04:Kr309 (c) och 2003/04:Kr329  (kd)
yrkande 15.

26.        Förhandsgranskning av
vuxenfilm (punkt 39)

av    Lennart   Kollmats   (fp),   Lena
Adelsohn    Liljeroth   (m),    Cecilia
Wikström  (fp), Anna Lindgren  (m)  och
Hans Backman (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  utskottets förslag  under
punkt 39 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om   förhandsgranskning   av   vuxenfilm.
Därmed   bifaller  riksdagen   motionerna
2003/04:Kr209     yrkande     14      och
2003/04:Kr359 yrkande 9.

Ställningstagande

Vi  anser i likhet med motionärerna bakom
motionerna    2003/04:Kr209    (m)    och
2003/04:Kr359   (fp)   yrkande   9    att
förhandsgranskningen av  vuxenfilm  skall
avskaffas.  Därmed bör  -  som  anförs  i
motion    2003/04:Kr359   (fp)    -    en
åldersgräns på 18 år införas.  Regeringen
bör förelägga riksdagen förslag i frågan.
Vi   föreslår  att  riksdagen  som   sin
mening tillkännager för regeringen vad vi
anfört    om    förhandsgranskning     av
vuxenfilm.  Därmed bör riksdagen  bifalla
motionerna  2003/04:Kr209 (m) yrkande  14
och 2003/04:Kr359 (kd) yrkande 9.

27.        Ändring i lagen om TV-avgift
(punkt 40)

av    Lennart   Kollmats   (fp),   Lena
Adelsohn    Liljeroth   (m),    Cecilia
Wikström  (fp), Anna Lindgren  (m)  och
Hans Backman (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  utskottets förslag  under
punkt 40 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om  ändring i lagen om TV-avgift.  Därmed
bifaller  riksdagen motion  2003/04:Kr362
yrkande    9   och   avslår   proposition
2003/04:1 utgiftsområde 17 punkt 1.

Ställningstagande

I budgetpropositionen föreslår regeringen
att TV-avgiften skall höjas fr.o.m. den 1
januari  2004 med 60 kronor  till  1  872
kronor. I enlighet med vad som framförs i
motion   2003/04:Kr362  (m)   yrkande   9
avvisar vi den föreslagna höjningen.
Vi   föreslår  att  riksdagen  som   sin
mening tillkännager för regeringen vad vi
anfört  om  ändring i lagen om TV-avgift.
Därmed    bifaller    riksdagen    motion
2003/04:Kr362 (m) yrkande  9  och  avslår
proposition  2003/04:1  utgiftsområde  17
punkt 1.

28.        Utredning om lokaliseringen
av ett riksidrottsmuseum (punkt 47)

av    Lennart   Kollmats   (fp),   Lena
Adelsohn    Liljeroth   (m),    Cecilia
Wikström  (fp),  Birgitta  Sellén  (c),
Anna  Lindgren  (m)  och  Hans  Backman
(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  utskottets förslag  under
punkt 47 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om  utredning  om lokaliseringen  av  ett
riksidrottsmuseum.    Därmed     bifaller
riksdagen  motion  2003/04:Kr282  yrkande
18.

Ställningstagande

Idrotten   är  vår  största  folkrörelse.
Frågan om ett riksidrottsmuseum har varit
vilande sedan museet vid Globenområdet  i
Stockholm  stängdes. Det är nu  dags  att
den svenska idrottshistorien åter ges ett
museum.    En   utredning   bör   snarast
tillsättas      för     att      bestämma
lokaliseringen av museet.
Vi  föreslår  att riksdagen tillkännager
för  regeringen  som sin  mening  vad  vi
anfört  om en utredning om lokaliseringen
av   ett  riksidrottsmuseum.  Därmed  bör
riksdagen  bifalla  motion  2003/04:Kr282
(m) yrkande 18.

29.        Samarbete mellan ett
riksidrottsmuseum och regionala och
lokala idrottsmuseer (punkt 48)

av    Peter   Pedersen   och    Rossana
Dinamarca (båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  utskottets förslag  under
punkt 48 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om samarbete mellan ett riksidrottsmuseum
och  regionala  och lokala idrottsmuseer.
Därmed    bifaller    riksdagen    motion
2003/04:Kr302.

Ställningstagande

Diskussionen     om    ett     nationellt
idrottsmuseum  aktualiserades  på  allvar
under   1980-talet.  År   1992   öppnades
Sveriges  Riksidrottsmuseum  i  Globen  i
Stockholm, men stängdes år 1997, bl.a. av
det   skälet  att  lokalerna   inte   var
ändamålsenliga.  Vänsterpartiet  lyfte  i
motion 1999/2000:Kr210 Idrottens historia
fram  kravet att regeringen skulle utreda
förutsättningarna att med  statligt  stöd
ge         Riksidrottsmuseet         egna
verksamhetslokaler.   Det    är    därför
glädjande  att regeringen  nu  avser  att
reservera       medel       för       ett
riksidrottsmuseum.
Det finns i dag lokala idrottsmuseer  av
hög  klass på ett flertal orter i landet,
liksom     även    ett    stort     antal
idrottshistoriska sällskap och  liknande.
Ett     bra    exempel    är    Degerfors
Fotbollsmuseum  som utvecklats  från  att
främst visa Degerfors IF:s historia  till
att   nu   också   spegla   den   svenska
fotbollens  historia med  internationella
utblickar.
Det  är viktigt att hela landet ges goda
möjligheter    att   lyfta    fram    det
idrottshistoriska  arvet  till  en   bred
allmänhet.  Regeringens  stöd  till   ett
riksidrottsmuseum bör därför kompletteras
med  åtgärder som ger förutsättningar för
museet att kunna samarbeta med lokala och
regionala   idrottsmuseer,  t.ex.   genom
vandringsutställningar,    utbyte     och
utlåning   av   objekt,   kunskaps-   och
erfarenhetsutbyte  m.m.   Riksdagen   bör
därför   ge  regeringen  i  uppdrag   att
överväga  lämpliga åtgärder  i  samverkan
med  Riksidrottsförbundet,  det  blivande
riksidrottsmuseet        och        andra
idrottsmuseer.
Vi  föreslår  att riksdagen tillkännager
för  regeringen  som sin  mening  vad  vi
anfört    om    samarbete   mellan    ett
riksidrottsmuseum   och   regionala   och
lokala    idrottsmuseer.    Därmed    bör
riksdagen  bifalla  motion  2003/04:Kr302
(v).

30.        Bidrag till organisationer
som bedriver friluftsverksamhet
(punkt 51)

av Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att utskottets förslag  under
punkt 51 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om   bidrag   till   organisationer   som
bedriver    friluftsverksamhet.    Därmed
bifaller  riksdagen motion  2003/04:Kr385
yrkande 15.

Ställningstagande

Under  år  2003  har  Friluftsfrämjandet,
Sveriges         Sportfiske-          och
Fiskevårdsförbund,                Svenska
Livräddningssällskapet,           Svenska
Pistolskytteförbundet,            Svenska
båtunionen, Cykelfrämjandet,  FRISAM  och
Svenska    Naturskyddsföreningen     fått
statligt     organisationsbidrag      för
friluftsverksamhet. Från och med år  2004
fördelas   bidrag   av  det   nyinrättade
Friluftsrådet.  Enligt Idrottsutredningen
(SOU   1998:76)  skall  målet   för   det
statliga  stödet  vara att  stärka  sådan
allmännyttig     ideellt      organiserad
verksamhet som har till syfte att  främja
ett aktivt friluftsliv. Kristdemokraterna
anser  att anslaget måste kunna innefatta
även  andra  organisationer som  bedriver
friluftsverksamhet  än  de  som  hittills
fått bidrag.
Jag  föreslår att riksdagen tillkännager
för  regeringen  som sin mening  vad  jag
anfört om bidrag till organisationer  som
bedriver  friluftsverksamhet. Därmed  bör
riksdagen  bifalla  motion  2003/04:Kr385
(kd) yrkande 15.

31.        Översyn av
fördelningsprinciperna för bidragen
till studieförbunden (punkt 52)

av  Lennart Kollmats, Cecilia  Wikström
och Hans Backman (alla fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  utskottets förslag  under
punkt 52 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om  översyn av fördelningsprinciperna för
bidragen  till  studieförbunden.   Därmed
bifaller  riksdagen motion  2003/04:Kr321
och bifaller delvis motion 2003/04:Kr320.

Ställningstagande

Vi  anser att folkbildningens roll i  och
betydelse  för integrationsarbetet  måste
betonas  mer. Ett syfte med statsbidraget
till  folkbildningen  är  att  det  skall
stödja  sådan verksamhet som  riktar  sig
till  invandrare  och  personer  som   är
kulturellt   missgynnade.  Likaså   skall
sådan  verksamhet  stödjas  som  gör  det
möjligt  för  människor att  påverka  sin
livssituation  och som skapar  engagemang
för      samhällsutvecklingen.     Dagens
bidragsystem till folkbildningen är  dock
till   sin   konstruktion  konserverande.
Studieförbund som börjar arbeta  med  nya
grupper   får   inte  erforderligt   stöd
eftersom   det   beräknas   utifrån    de
kurstimmar  som  ett  studieförbund  haft
historiskt. Detta missgynnar särskilt nya
studieförbund.   Vi  anser   därför   att
statsbidragssystemet bör ses över för att
tillse  att  det  inte  bidrar  till   en
konservering  av studieförbunden  utan  i
stället   uppmuntrar  att  folkbildningen
vänder sig till nya grupper.
Vi   föreslår  att  riksdagen  som   sin
mening ger regeringen till känna vad  som
här     anförts     om     översyn     av
fördelningsprinciperna för bidragen  till
studieförbunden.  Därmed  bör   riksdagen
bifalla  motion  2003/04:Kr321  (fp)  och
delvis bifalla motion 2003/04:Kr320 (mp).

32.        Vinstdelningssystem
(punkt 55)

av Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att utskottets förslag  under
punkt 55 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om  vinstdelningssystem. Därmed  bifaller
riksdagen motion 2003/04:Kr385 yrkande 9.

Ställningstagande

Riksdagen  beslutade  redan  riksdagsåret
1993/94     att     överskottet      från
värdeautomatspel främst skall  komma  det
lokala    föreningslivets    barn-    och
ungdomsverksamhet till godo.  År  1995/96
beslutade  riksdagen  att  detta   system
skall ersättas av ett vinstdelningssystem
mellan  staten och föreningslivet. Enligt
budgetpropositionen       kommer       nu
vinstdelningssystemet att införas fr.o.m.
den  1  januari  2004.  Kristdemokraterna
vill  betona  att det inte är acceptabelt
att  beredandet av detta ärende har tagit
många år.
Jag   föreslår  att  riksdagen  som  sin
mening  tillkännager för  regeringen  vad
jag   anfört   om  vinstdelningssystemet.
Därmed   bör  riksdagen  bifalla   motion
2003/04:Kr385 (kd) yrkande 9.

33.        Vinstandelstak (punkt 56)

av Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att utskottets förslag  under
punkt 56 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om    vinstandelstak.   Därmed   bifaller
riksdagen motion 2003/04:
So501 yrkande 2.

Ställningstagande

Regeringen     gjorde    i    proposition
2002/03:93  Vissa frågor inom spelområdet
m.m.  bedömningen att det finns skäl  att
höja  vinstandelstaket för lotterier  som
utsätts  för  internationell  konkurrens.
Regeringen  avsåg  därför  att  analysera
effekterna   av  en  sådan  höjning   för
rikslotterier som förmedlas med hjälp  av
Internet  m.m. och återkomma med  förslag
till förändringar.
De   lagar  som  reglerar  spelmarknaden
skall  i så stor utsträckning som möjligt
vara generella för alla aktörer, såväl de
statliga   bolagen  som   föreningslivet.
Kristdemokraterna  anser  att  det   inte
finns   någon  anledning  att   göra   en
särreglering   för  vissa  rikslotterier,
utan  att samma vinstandelstak bör  gälla
för  samtliga  lotterier. Regeringen  bör
beakta detta i den aviserade översynen av
reglerna för spelområdet.
Jag   föreslår  att  riksdagen  som  sin
mening  tillkännager för  regeringen  vad
jag  anfört  om vinstandelstaket.  Därmed
bör      riksdagen     bifalla     motion
2003/04:So501 (kd) yrkande 2.

Särskilda yttranden


Utskottets   beredning  av  ärendet   har
föranlett följande särskilda yttranden. I
rubriken anges inom parentes vilken punkt
i  utskottets förslag till riksdagsbeslut
som behandlas i avsnittet.

1.Utvärderingen av litteraturstödet
(punkt 12)

Peter  Pedersen  och Rossana  Dinamarca
(båda v) anför:
I  vår motion 2003/04:Kr275 (v) redovisar
vi   att  Statens  kulturråd  avgivit  en
rapport   om   distributionsstödet   till
folkbiblioteken,      rapport      2002:2
Bästsäljare och hyllvärmare. Bestånd  och
utlåning  av boktitlar med litteraturstöd
1998-2000.  I  rapporten har  Kulturrådet
tagit   upp   frågor   om   effekten   av
distributionsstödet till folkbiblioteken,
om  i  vilken  utsträckning dessa  böcker
lånas ut och om administrationen av dessa
böcker   blivit   betungande   för    små
bibliotek. Vi har i motionen framfört att
det    behövs   en   bedömning   av    om
distributionsstödet   lever   upp    till
uppsatta  mål,  om  stödet  i   sig   kan
förändras  och  förbättras  och  om   hur
resultaten   av  stödet  kan  förbättras.
Vänsterpartiet  vill  särskilt  framhålla
värdet  av  att  de böcker som  tilldelas
biblioteken  via distributionsstödet  får
en   ökad  utlåning.  Detta  måste  anses
viktigare  än att säkerställa  ett  stort
bestånd av distributionsstödda böcker  på
alla  bibliotek, som sällan eller  aldrig
lånas  ut.  Vi  utgår  från  att  den  av
riksdagen   begärda   utvärderingen    av
litteraturstödet kommer att  behandla  de
frågor  som  tagits  upp  i  Kulturrådets
rapport   och  redovisa  en   analys   av
distributionsstödets utformning.  Vi  har
därför avstått från att yrka bifall  till
motion 2003/04:Kr275 (v).

2.Pensionsvillkoren för konstnärerna
(punkt 18)

Peter  Pedersen  och Rossana  Dinamarca
(båda v) anför:
Vi  har noterat att regeringen avser  att
tillsammans  med arbetsmarknadens  parter
diskutera     frågor     om      tänkbara
pensionslösningar och möjligheterna  till
utbildning   och   karriärbreddning   för
konstnärer  med  låg  pensionsålder.   Vi
utgår  från att de frågor som tas  upp  i
motion  2002/03:Kr373 (v) yrkande  21  om
dansarnas  särskilda  problem   med   låg
pensionsålder kommer att behandlas i  det
sammanhanget. Vi har därför valt att inte
reservera oss till förmån för motionen.

3.Medelsanvisningen för år 2004 (punkt
57)

Lena   Adelsohn  Liljeroth   och   Anna
Lindgren (båda m) anför:

Inledning

Moderata samlingspartiet har i parti- och
kommittémotioner   förordat   en    annan
inriktning  av  den ekonomiska  politiken
och budgetpolitiken. Ett övergripande mål
för  den ekonomiska politiken skall  vara
att  möjliggöra ökad tillväxt, att  kunna
leva   på   sin   lön  och   att   stärka
tryggheten.   Antalet   sjukskrivna   och
förtidspensionerade måste  minskas  genom
att     sjukvård    och    rehabilitering
förbättras.   Detta   kräver   bl.a.   en
målmedveten   politik   för   ett    ökat
arbetsutbud, rejäla satsningar på kunskap
och      forskning     samt     påtagliga
förbättringar     av     klimatet     för
företagande.  För  att  möjliggöra   allt
detta  krävs  en  politik som  innehåller
lägre  skatter  för  både  löntagare  och
företagare,      en     skärpning      av
bidragssystemen, avregleringar  och  ökad
konkurrens,  en  ökad  trygghet  för  och
stärkt självkänsla hos medborgarna.
Våra  förslag  skall  var  trygga,   väl
sammanhållna och syftar till att skapa de
bästa    förutsättningarna    för     ett
ekonomiskt,   kulturellt   och    socialt
växande  Sverige.  Vi vill  satsa  på  en
utbildning    som   ger    alla    större
möjligheter till ett rikare liv. Genom en
större  enskild sektor och  ett  starkare
civilt  samhälle  kan  både  företag  och
människor  växa. Vi vill att  fler,  inte
färre,  kan  komma  in på  den  ordinarie
arbetsmarknaden.  Den sociala  tryggheten
och  självkänslan ökar  också  genom  att
hushållen   får   en   större   ekonomisk
självständighet. Friheten och rättigheten
att  välja bidrar både till mångfald,  en
bättre  kvalitet och en större  trygghet.
De  enskilda människorna får  ett  större
inflytande över sina liv.
Vi   har  föreslagit  en  växling   från
subventioner  och bidrag till  omfattande
skattesänkningar  för alla,  främst  låg-
och  medelinkomsttagare. Samtidigt värnar
vi  de människor som är i störst behov av
gemensamma insatser och som har små eller
inga  möjligheter  att påverka  sin  egen
situation.  Vi slår också  fast  att  det
allmänna skall tillföras resurser för att
på  ett  tryggt sätt kunna  genomföra  de
uppgifter   som  skall  vara  gemensamma.
Exempelvis  tillförs  betydande  resurser
för att bryta den ökade sjukfrånvaron och
de ökande förtidspensioneringarna.
Vårt   budgetalternativ   -   med   våra
förslag          till         utgiftstak,
anslagsfördelning,     skatteförändringar
samt finanspolitiska ramverk - präglas av
ordning  och reda och skall  ses  som  en
helhet  där inte någon eller några  delar
kan brytas ut och behandlas isolerat från
de  andra.  Eftersom riksdagens majoritet
den  19  november  2003 har  beslutat  om
ramar  för  de  olika  utgiftsområdena  i
enlighet med finansutskottets förslag och
därmed   valt  en  annan  inriktning   av
politiken,  deltar  vi  inte  i  det   nu
aktuella  beslutet  om  anslagsfördelning
inom utgiftsområde 17.
Vår    utgångspunkt   när   det    gäller
kulturpolitiken  är  att   staten   skall
koncentrera sina insatser till i  princip
tre områden nämligen att främja barn- och
ungdomskultur, att värna vårt  gemensamma
kulturarv    samt    att    ge    landets
kulturskapare  ordentliga förutsättningar
för  sitt  konstnärsarbete. Vi  utvecklar
vår  syn på kulturpolitiken i reservation
1 i detta betänkande.
Då   vårt  förslag  till  utgiftsram  för
utgiftsområde   17   har   avslagits    i
budgetprocessens första steg är det  inte
meningsfullt att delta i fördelningen  på
anslag  inom utgiftsområdet (punkt  57  i
utskottets  förslag till riksdagsbeslut).
I det följande redovisas i sammanfattning
innehållet   i  vårt  budgetförslag   för
utgiftsområde   17.  Vår  politik   finns
närmare utvecklad i motionerna 2003/04:
Kr209 (m) och 2003/04:Kr362 (m).

Allmän kulturverksamhet (28:1-28:4)

I  vår  budgetmotion, 2003/04:Kr362  (m),
vidhåller  vi  vår mångåriga  kritik  mot
Kulturrådets   dominerande    roll    och
föreslår       en      minskning       av
kulturbyråkratin. Mot denna bakgrund  har
vi    föreslagit   att   anslaget    till
Kulturrådet  bör minska med  10  miljoner
kronor.

Teater, dans och musik (28:5-28:7)

Vi   vill  påminna  om  att  vi   i   vår
budgetmotion framfört att det  under  det
senaste året blivit alltmer uppenbart att
såväl   Göteborgsoperan  som  Malmöoperan
inte klarar sig ekonomiskt. Särskilt akut
har  situationen varit för den sistnämnda
scenen. Vi menar att de diskussioner  som
nu  förs mellan staten och Malmöoperan är
bra.  Vi anser att det är väsentligt  att
de  båda  scenerna  får  goda  ekonomiska
förutsättningar redan nu. Därför  har  vi
föreslagit  en ökning utöver  regeringens
förslag  av  anslaget  28:6  Bidrag  till
regional  musikverksamhet samt  regionala
och    lokala    teater-,    dans-    och
musikinstitutioner   som   innebär    att
statsbidraget till Göteborgsoperan skulle
ha  ökat  med 12 miljoner kronor  per  år
under perioden 2004-2006 och att bidraget
till   Malmöoperan  under  samma   period
skulle ha ökat med 8 miljoner kronor  per
år.
Om  Moderaternas förslag till  ekonomisk
ram för utgiftsområde 17 hade accepterats
av  riksdagen skulle dessutom ytterligare
14  miljoner  kronor  ha  anvisats  under
anslaget  för utveckling av den regionala
dansverksamheten,    medel    som    inte
tillförts något anslag i motionen.
Vi  anser  att  de  fria teatergrupperna
lever  under  mycket knappa  villkor  och
vill  framhålla att deras arbete för  att
sprida  teaterkultur är oerhört  viktigt,
eftersom  de  ofta står för förnyelse  av
scenkonsten.   Vi  har   därför   i   vår
budgetmotion  föreslagit  en  ökning   av
anslaget  28:7 Bidrag till vissa teater-,
dans-  och musikändamål. Därigenom skulle
de  fria  teatergrupperna  kunna  få  ett
tillskott,  utöver  regeringens  förslag,
med  15  miljoner kronor per  år  för  de
kommande tre budgetåren 2004-2006, vilket
avsevärt    skulle    förbättra     deras
förutsättningar.

Bild och form samt konsthantverk
(28:14-28:18)

Vi motsätter oss att de statliga bidragen
för   konstnärlig   utsmyckning   i   den
offentliga   miljön  också  skall   kunna
användas   för   andra  miljöer   än   de
statliga.  Vår uppfattning är att  staten
bör   renodla  sitt  ansvar   för   olika
kulturverksamheter och  inte  ta  på  sig
ytterligare   ansvar  och  utgifter.   Vi
föreslår    därför    i    vår     motion
2003/04:Kr362  (m)  att  anslaget   28:15
Konstnärlig gestaltning av den gemensamma
miljön  skall  minskas  med  11  miljoner
kronor  i  förhållande  till  regeringens
förslag.

Ersättningar och bidrag till konstnärer
(28:19-28:20)

I   motion  2003/04:Kr254  (m)   har   vi
presenterat en lång rad förslag  för  att
göra  den ekonomiska situationen enklare,
stabilare   och   mer   förutsägbar   för
konstnärerna.  Konstnärerna   måste   ges
villkor  som gör det möjligt för dem  att
leva  på  sitt arbete. För det  krävs  en
politik som undanröjer skatter, byråkrati
och  regler  som  i dag missgynnar  denna
grupp. Motionens olika yrkanden behandlas
inom  flera  av  riksdagens  utskott.  De
förslag till nödvändiga förändringar  som
vi  har  presenterat i  vår  budgetmotion
innebär  att  anslaget 28:20 Ersättningar
och  bidrag till konstnärer skulle  kunna
minskas   med   50  miljoner   kronor   i
förhållande till regeringens förslag.

Kulturmiljö (28:25-28:27)

Det  arbete som bedrivs runt om i  landet
för   att   bevara  vårt   kulturarv   är
omfattande. Inte minst landets länsmuseer
arbetar   med   sådana  frågor   på   ett
förtjänstfullt sätt. Vi anser att  dagens
stöd under anslaget 28:26 bör utökas  med
totalt   39  miljoner  kronor  under   de
närmaste tre åren. För år 2004 har  vi  i
motion   2003/04:Kr362  (m)   yrkande   6
föreslagit att anslaget 28:26 skall höjas
med 13 miljoner kronor.
Vi  anser vidare att regeringens förslag
till  förstärkning av anslaget 28:26  med
15  miljoner kronor extra skall  användas
till   ett   nytt  anslag  för  särskilda
engångssatsningar inom kulturmiljöområdet
i  enlighet med motion 2003/04:Kr296 (m).
Sverige  rymmer ett begränsat  antal  väl
sammanhållna   och  fortfarande   levande
kulturmiljöer  av  nationellt   intresse.
Nuvarande  stödsystem ger  möjlighet  att
bevara      enbart     byggnaderna      i
kulturmiljöerna men däremot inte det  som
ger  miljöerna innehåll som t.ex.  museal
industriproduktion,      skötsel       av
inventariesamlingar respektive parker och
kulturlandskap. Anslaget  bör  disponeras
av  regeringen  och ges  till  befintliga
huvudmän,  bl.a.  stiftelser,   som   kan
garantera villkoren långsiktigt.

Museer och utställningar (28:28-28:35)

Moderata     samlingspartiet      avvisar
förslaget  att införa fri  entré  på  ett
antal statliga museer fr.o.m. år 2004 och
vill därför minska anslaget 28:28 med  18
miljoner  kronor.  Vi  instämmer  i   den
kritik  mot  förslaget  som  kommit  från
flera håll inom museivärlden.
Vi   har   vidare  i  vår   budgetmotion
föreslagit  att  anslaget 28:29  Centrala
museer:  Stiftelser skall minska  med  10
890  000 kronor. Moderata samlingspartiet
anser  nämligen  att  statsbidraget  till
Arbetets museum skall upphöra. Museet har
skapats    på    initiativ    av    olika
intressegrupper som inte  sett  till  att
verksamheten har de medel som behövs  för
att  fortleva av egen kraft. Av politiska
skäl  har  sedan det ekonomiska  ansvaret
för  verksamheten övertagits  av  staten,
vilket vi av principiella skäl vänder oss
emot.

Ungdomspolitik (29:1-29:2)

Moderata   samlingspartiet   anser    att
bidraget till Ungdomsstyrelsen (29:1) bör
minskas med 10 miljoner kronor. I stället
bör        Kulturdepartementet        och
Kommunförbundet få ett ökat ansvar, t.ex.
när  det  gäller stöd till  de  politiska
ungdomsorganisationerna    och    allmänt
arbete  med ungdomsfrågor. Den  forskning
om  ungdomsfrågor som i dag sker med stöd
från     Ungdomsstyrelsen    skulle     i
fortsättningen kunna läggas ut  på  t.ex.
universitet  och  högskolor.  Vidare  bör
medlemsorganisationerna  själva   bekosta
verksamheten hos Landsrådet för  Sveriges
ungdomsorganisationer   (LSU),   eftersom
rådet   främst  är  ett  samarbets-   och
serviceorgan.
Satsning  på ungdomar kan i stället  ske
inom       utbildning,      föreningsliv,
bostadsbyggande,          internationellt
ungdomsutbyte  och  förebyggande  socialt
arbete. Viktiga frågor som berör ungdomar
tas upp i vår motion. De behöver kunna få
tillgång  till  bostäder.  Det  är  också
tragiskt  att  så  många ungdomar  saknar
arbete.  I  vår  motion  anger  vi  flera
förslag  för att underlätta för  ungdomar
att  få arbete. Frågor som rör unga skall
i  första  hand handläggas  i  respektive
kommun  och i så nära samråd som  möjligt
med  lokala  verksamheter, icke-politiska
organisationer  och andra intressegrupper
som   verkar   för  och   med   ungdomar.
Motionens  alla  olika förslag  behandlas
inom flera av riksdagens utskott.

Folkrörelsepolitik (30:1-30:4)

Vi  avvisar  i vår motion förslaget  från
regeringen att stödet till idrotten skall
minska  med 7 miljoner kronor.  En  sådan
minskning           innebär           att
Riksidrottsförbundets   möjligheter   att
stödja  special-  och  distriktsförbunden
minskar,   vilket  särskilt  kommer   att
drabba  de mindre förbunden. Detta  anser
vi  oroväckande  då dessa mindre  förbund
redan  i  dag  har  en pressad  ekonomisk
situation.

Folkbildning (25:1-25:3)

Vi   vill  påminna  om  att  vi   i   vår
budgetmotion har föreslagit att  den  del
av   anslaget  som  avser  bidraget  till
folkhögskolor,  nämligen   900   miljoner
kronor,     skall     överföras      till
utgiftsområde    16    Utbildning     och
universitetsforskning.  Vidare   har   vi
föreslagit en besparing med 300  miljoner
kronor      på      den      del       av
folkbildningsanslaget som blir kvar  inom
utgiftsområde 17, eftersom vi  anser  att
andelen   uppdragsutbildning  och   annan
ickebidragsberoende    utbildning     hos
studieförbunden borde kunna ökas.

4.Medelsanvisningen för år 2004 (punkt
57)

Lennart Kollmats, Cecilia Wikström  och
Hans Backman (alla fp) anför:

Inledning

Folkpartiet   liberalernas  budgetförslag
för  år 2004 syftar till att förändra  de
ekonomiska förutsättningarna  så  att  en
högre  tillväxt uppnås. Det är nödvändigt
att  fler  arbetar  och att  statsskulden
minskar.  Ett  viktigt  verktyg  för  att
uppnå  detta är sänkta skatter på  arbete
och   företagande.  Våra  utgiftsökningar
avser   främst   bistånd,  rättssäkerhet,
utbildning,   vård   och   omsorg    samt
förbättringar för handikappade. Vi uppnår
utrymme  för  detta bl.a. genom  åtgärder
mot    ohälsan    och    en    reformerad
arbetsmarknadspolitik.
Vårt   förslag   till   utgiftsram   för
utgiftsområde 17 har emellertid avstyrkts
av   finansutskottet  i  budgetprocessens
första      steg.     Då     Folkpartiets
budgetförslag är en helhet  är  det  inte
meningsfullt att delta i fördelningen  på
anslag   inom   utgiftsområdet.   I   det
följande   redovisas   i   sammanfattning
innehållet   i  vårt  budgetförslag   för
utgiftsområde 17.
Vår  liberala kulturpolitik  utgår  från
tre  mål - frihet, mångfald och kvalitet.
(Se reservation 2 till detta betänkande.)
Frihet  betyder bl.a. en konkret  frihet
att   vända  sig  till  flera  och  olika
finansieringskällor.           Mångfalden
finansieringsmodeller kan ge rum  för  en
mångfald  av olikartade produktioner  och
olikartade         distributionsmodeller.
Kvalitet  föds just i kraftfält på  vilka
mångfaldens skeenden fritt samspelar.
Att skapa utrymme för kvalitetskultur  i
hela  landet  är en viktig kulturpolitisk
uppgift.   Det  offentliga  stödet   till
kulturen  måste  komma  från  både  stat,
regioner, landsting och kommuner.  Risken
är  annars ett alltför starkt beroende av
få  finansiärer, vilket riskerar att leda
till    likformighet.   Alla   offentliga
aktörer har ansvar för att tillskapa goda
möjligheter  för ett rikt  kulturliv  med
både bredd och djup. Kulturpolitiken  bör
i   princip   vara  generell.   Selektiva
urvalsprinciper      måste      tillämpas
restriktivt.  Det  offentliga  ekonomiska
kulturstödet,    framför     allt     det
nationella,  bör främst  riktas  mot  det
professionella     kulturlivet.     Detta
kulturstöd   måste   också   präglas   av
långsiktighet.
Frihetens och mångfaldens krav  när  det
gäller  finansiering av kultur berör  två
viktiga      element     i      kulturens
arbetsprocess:      finansiering       av
verksamhet,   dvs.   investeringar    och
täckning   av   löpande  kostnader,   och
finansiering  som  ger fria  kultur-  och
konstproducenter rimliga  förutsättningar
att leva på sitt yrke.
I        Folkpartiet        liberalernas
budgetmotioner  2003/04:Kr327  (fp)   och
2003/04:Fi240 (fp), med motiveringar även
i    motion   2003/04:Kr347   (fp),   har
föreslagits  en satsning på kulturen  med
50  miljoner  kronor  utöver  regeringens
förslag    med   syfte   att    förbättra
kulturskaparnas     förhållanden      och
institutionernas ekonomi.
Finansutskottet  har  den  10   november
2003  tillstyrkt regeringens  förslag  om
ram  för utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund     och     fritid      (bet.
2003/04:FiU1).  Riksdagen  har   den   19
november  2003  beslutat i  enlighet  med
finansutskottets förslag.  Då  denna  ram
till   omfattning  och  inriktning   inte
stämmer     överens    med    Folkpartiet
liberalernas     budgetmotioner      inom
utgiftsområdet   deltar   vi    inte    i
kulturutskottets anslagsbeslut (punkt  57
i       utskottets      förslag      till
riksdagsbeslut).

Allmän kulturverksamhet (28:1-28:4)

I Folkpartiet liberalernas budgetmotioner
föreslår vi att anslaget till Kulturrådet
skall  minskas  med 7,5 miljoner  kronor.
Genom   ökade   anslag   till   regionala
institutioner   och  minskat   behov   av
statlig  styrning  av  kulturmedlen   kan
nämligen    anslaget   till   Kulturrådet
minskas  med  6 miljoner kronor.  Därtill
kommer  en besparing på 2 miljoner kronor
genom  att Kulturnät Sverige i motionerna
föreslås få en annan finansiering än  med
allmänna medel. Slutligen innehåller vårt
förslag     en     överflyttning     till
myndighetsanslaget    av    medel     som
Kulturrådet disponerar för administrativa
kostnader     under     anslaget     28:9
Litteraturstöd.

Teater, dans och musik (28:5-28:7)

Vi    påminner   om   att   vi   i   våra
budgetmotioner framhållit att  en  mindre
del  av  de resurser som Riksteatern  har
för  egen  teaterproduktion  borde  kunna
föras    över    till    regionteatrarna.
Riksteatern  skulle ändå ha  kvar  rollen
som      samordnare     av     teatrarnas
turnéverksamhet  och  andra  uppdrag  som
staten  givit  teatern  samt  svara   för
Cullbergbaletten, Tyst  Teater  och  Unga
Riks.  Som en följd härav skulle bidraget
till  Riksteatern kunna  minskas  med  23
miljoner     kronor.    En    motsvarande
överföring av medel, 10 miljoner  kronor,
från   Rikskonserter  till  de  regionala
teatrarna  och till länsmusikverksamheten
har  också föreslagits av oss. Vidare har
vi  föreslagit  att Dramaten  och  Operan
skall  få förstärkt bidrag med 3 miljoner
kronor  vardera  och  att  bidraget  till
Dansens  Hus  skall  öka  med  1   miljon
kronor.  Sammantaget innebär vårt förslag
att  anslaget  28:5 Bidrag  till  Operan,
Dramaten,      Riksteatern,       Svenska
rikskonserter  och  Dansens   Hus   skall
minskas   med   26  miljoner   kronor   i
förhållande till regeringens förslag
Vi  påminner  också om  att  Folkpartiet
har  föreslagit att anslaget 26:6  Bidrag
till    regional   musikverksamhet   samt
regionala  och lokala teater-, dans-  och
musikinstitutioner  skall  ökas  med   30
miljoner   kronor.   Av   beloppet    bör
5    miljoner    kronor    riktas    till
Göteborgsoperan. Resten av  ökningen  bör
användas      för      att      förstärka
länsmusikorganisationernas respektive  de
regionala teatrarnas bidrag. Därmed borde
teatrarnas  utbud  för  barn  och  ungdom
kunna utökas.
Då  det  gäller Göteborgsoperan vill  vi
också    nämna   att   det   av    motion
2003/04:Kr279    (fp)     framgår     att
Göteborgsoperan   kommit   att   bli   en
nationell  framgång.  Motionärerna  anser
att    Sverige    har   två   högtstående
operascener,  vilket  bör  återspeglas  i
bidragsgivningen.
Folkpartiet   liberalerna   har    också
föreslagit att anslaget 28:7 Bidrag  till
vissa  teater-,  dans-  och  musikändamål
skall tillföras 11 miljoner kronor utöver
regeringens förslag. Vårt yrkande innebär
att  de fria teatergrupperna, som  är  en
stor  tillgång för svenskt teaterliv  och
som har levt under stark ekonomisk press,
borde  ha  fått  en  förstärkning  om   8
miljoner  kronor. Vidare innebär yrkandet
att  1  miljon kronor utöver  regeringens
förslag      bör     anvisas     Sveriges
Teatermuseum,      tidigare       benämnt
Drottningholms teatermuseum,  och  att  2
miljoner    kronor   utöver   regeringens
förslag  bör  anslås till  Drottningholms
slottsteater för att teatern skall  kunna
bedriva  en föreställningsverksamhet  som
ligger på högsta internationella nivå. De
senaste årens engångsvisa nivåhöjning  om
1   miljon  kronor  till  teatern   under
anslaget  28:2  har inte kompenserat  det
minskade    realvärdet    sedan     1992.
Drottningholm  blev år  1991  erkänt  som
världsarv,    vilket   har    ökat    det
internationella       intresset       för
Drottningholms slottsteater påtagligt.

Bibliotek, litteratur och
kulturtidskrifter (28:8-28:13)

I  våra  budgetmotioner har vi föreslagit
en  satsning på 13 miljoner kronor utöver
regeringens   förslag   för   folk-   och
skolbibliotekens     bokinköp,     varvid
biblioteken på små orter bör prioriteras.
Satsningen   föreslås   bli   finansierad
delvis  genom  att vi samtidigt  föreslår
att En bok för alla skall koncentrera sin
bokutgivning      på      barn-       och
ungdomslitteratur   och    upphöra    med
utgivning   av  vuxenlitteratur.   Därmed
skulle  bidraget  till En  bok  för  alla
kunna dras ned med 3 miljoner kronor.  Av
vår motion 2003/04:Kr327 (fp) framgår att
det   inte  finns  samma  behov   av   en
subventionerad vuxenutgivning  efter  det
att   bokmomsen  sänkts.  Vi  har   också
föreslagit  att 0,5 miljoner kronor,  som
avser  Kulturrådets administration, skall
flyttas till rådets myndighetsanslag.
Vi     har    också    föreslagit    att
kulturtidskriftsstödet,  som  inte  ökats
under  en  följd av år, skall  förstärkas
med  3  miljoner kronor för att göra  det
möjligt att öka bidragen till tidskrifter
som  redan  får  stöd och  att  även  öka
antalet tidskrifter med stöd.

Bild och form samt konsthantverk
(28:14-28:18)

Folkpartiet liberalerna har föreslagit en
minskning  av  anslaget till  konstnärlig
gestaltning av den gemensamma miljön  med
10  miljoner kronor med motiveringen  att
kommuner  och  landsting  bör  öka   sitt
kostnadsansvar och att staten därmed  kan
minska sitt.

Museer och utställningar (28.28-28:34)

Folkpartiet   vill  att  de   medel   som
regeringen  föreslår  för  fri  entré  på
vissa  statliga  museer i  stället  skall
användas  för  fri  entré  för  barn  och
ungdomar  upp till 19 år på alla statliga
museer.  Vår avsikt är att under år  2005
utvidga  reformen  till  att  avse   även
länsmuseer  samt  kommunala  och  privata
museer.  Reformen  skall  inte  påtvingas
museerna,  utan i stället  erbjudas  dem.
Museerna   skall   få  kompensation   för
uteblivna entréintäkter.
I  flera  motioner har vi föreslagit  en
ökning med 13 miljoner kronor av anslaget
28:28  Centrala  museer: Myndigheter.  Av
ökningen avser 3 miljoner kronor  Moderna
museet  och  resten digitaliseringar  och
vård av museernas samlingar.
Vidare  har  vi föreslagit att  anslaget
28:29  Centrala  museer  i  stiftelseform
skall  få  en förstärkning med 5 miljoner
kronor  och  anslaget 28:30  Bidrag  till
regionala   museer  med   16,5   miljoner
kronor.  Anslagsökningarna  skall   bl.a.
användas till särskilda insatser för vård
av  de mest eftersatta samlingarna,  stöd
till   digitalisering   samt   för    att
garantera    säkerheten   på    museerna.
Marionettmuseet skall få 500  000  kronor
och  Nordiska Akvarellmuseet, som på kort
tid  etablerat  sig som en  betydelsefull
konstinstitution   och    bedriver    ett
kraftfullt  utvecklingsarbete  inom   det
konstpedagogiska  fältet,  skall   få   2
miljoner  kronor.  Vi  påminner  också  i
motion 2003/04:Kr279 (fp) om att Nordiska
Akvarellmuseet till stor  del  drivs  med
projektmedel  och  att  det   därför   är
viktigt  att  statsbidraget till Nordiska
Akvarellmuseet regleras långsiktigt.
Folkpartiet  påminner  vidare  om   vårt
förslag      att      anslaget      28:33
Riksutställningar  skall  minskas  med  5
miljoner    kronor.    Vi    anser    att
Riksutställningars uppdrag att  producera
utställningar borde kunna överföras på de
större  kommunala och regionala  museerna
och  att  myndigheten  i  stället  skulle
kunna koncentrera sig på att bistå övriga
delar  av museiväsendet genom att  aktivt
medverka till att produktioner från olika
museer distribueras i landet.

Trossamfund (28:38-28:39)

I Folkpartiet liberalernas budgetmotioner
har  föreslagits  en ökning  av  anslaget
till trossamfunden med 10 miljoner kronor
med   tanke   på   trossamfundens   stora
ansvarsområde.   Bland   annat   är   det
väsentligt  att  sjukhuskyrkan  kan   ges
ökade statsbidrag.

Övrigt inom kulturpolitiken

Vi   vill   påminna  om  att  Folkpartiet
liberalerna   framhållit    behovet    av
resurser      för      utveckling      av
kulturpolitiken   för   invandrare    och
minoriteter.  De behöver  få  ett  större
utrymme i svenskt kulturliv och ökat stöd
för  att  kunna värna sina språkliga  och
kulturella identiteter. I motionerna  har
föreslagits ett nytt anslag, benämnt Möte
mellan  kulturer,  om 4 miljoner  kronor,
varav  1 miljon kronor avser minoriteters
arkiv.

Mediepolitik (27:1-27:4)

Folkpartiet   liberalerna    anser    att
förhandsgranskningen av vuxenfilmer skall
avskaffas. En sådan åtgärd skulle  minska
arbetet   vid  Statens  biografbyrå   och
därmed   byråns  kostnader.   Mot   denna
bakgrund  har vi föreslagit att  anslaget
27:1  Statens  biografbyrå skall  minskas
med 3,5 miljoner kronor.

5.Medelsanvisningen för år 2004 (punkt
57)

Gunilla Tjernberg (kd) anför:

Inledning

Kristdemokraterna  har  i  sina  motioner
föreslagit en annan inriktning av statens
budget  och  andra  utgiftsramar  än  vad
regeringen föreslagit. Kristdemokraternas
budgetalternativ   tar   sikte   på   att
långsiktigt      förbättra       Sveriges
tillväxtförutsättningar             genom
strukturella reformer för minskad ohälsa,
förbättrad  lönebildning och  strategiska
skattesänkningar på arbete och  sparande.
Därigenom skapas förutsättningar för  att
sysselsättningen skall  kunna  öka  i  en
sådan  utsträckning att välfärden tryggas
för  alla.  Våra reformer och  ekonomiska
satsningar syftar framför allt  till  att
sänka    skatterna    på    arbete    och
företagande,    öka   valfriheten    inom
familjepolitiken,            återupprätta
rättsväsendet,    stärka   pensionärernas
ekonomiska      situation,      förbättra
infrastrukturen        och         stärka
kulturpolitiken. Vårt alternativ  framgår
av   reservation   8  i  finansutskottets
betänkande 2003/04:FiU1.
Kulturen  har en självklar plats  i  den
kristdemokratiska   ideologin   och   där
hämtar vår kulturpolitik sin näring.  Här
finns  de  tre grundprinciper  som  utgör
basen   för  vår  syn  på  kulturen   och
kulturpolitikens ansvar.
För     det    första    grundas     vår
kulturpolitik   i  den  kristdemokratiska
synen     på    människan    -     hennes
förutsättningar,   behov   och   uppgift.
Kristdemokraterna  menar  att   människan
kräver tillfredsställelse av mer än  sina
materiella  behov för att  överleva.  För
att   växa   och   bli   hel   krävs   en
immateriell,    andlig   och    kulturell
dimension liksom relationer och gemenskap
med  andra.  Den politik vi formar  utgår
ifrån  hela människan och ser  till  alla
hennes  behov.  Att värna  om  människans
immateriella  inre  liv  är  därför  lika
självklart  för  oss  som  att  garantera
hennes  materiella behov. Kulturen  utgör
en  avgörande  del i människans  tillvaro
och  kan vara en väg att uppfylla  hennes
immateriella  behov. Genom  kulturen  kan
människor  finna mening i  tillvaron  och
utvecklas både som individer och  i  sina
relationer med andra. Att värna  kulturen
är  därför  en grundläggande uppgift  för
politiken.
Den  kristdemokratiska ideologin handlar
också  om  ansvar  och förvaltarskap.  Vi
menar  att  vi  som lever i  dag  har  en
skyldighet   att  efter   bästa   förmåga
förvalta  det som lämnats till  oss.  Det
handlar naturligtvis om att värna jordens
materiella  tillgångar men också  om  att
bevara  det  immateriella arv av  tankar,
värderingar  och idéer som  lämnats  till
oss     från    tidigare    generationer.
Bevarandet  av  kulturarvet,  såväl   det
andliga  som  det materiella,  är  därför
självklart för oss. Det handlar  både  om
de kulturvärden som lämnats till oss från
tidigare  generationer  och  om  de   som
tillkommer i vår egen tid.
Den     tredje    principen    i     den
kristdemokratiska  ideologin  som  ligger
till  grund för vår kulturpolitik handlar
om   subsidiaritet.  Alla  beslut   skall
fattas så nära den enskilda människan som
möjligt.  Endast  i  de  fall   man   kan
motivera  att  det är mest effektivt  att
besluten  fattas på en högre  nivå  skall
besluten  flyttas dit. Grundprincipen  är
att  högre nivåer skall vara ett stöd för
de  lägre. Kulturpolitiken skall  utifrån
detta  synsätt  utgå ifrån  den  enskilda
människan  och  hennes  behov.   Kulturen
skall inte styras av beslut uppifrån utan
frodas  bland  de  människor  som   utgör
hennes kärna.
Med  människan i centrum och med aktning
för kulturens oersättliga roll för hennes
välbefinnande     bygger      vi      den
kristdemokratiska kulturpolitiken.
Riksdagen   har  den  19  november   2003
beslutat   i   enlighet  med  regeringens
förslag  om  ram  för  utgiftsområde   17
Kultur,  medier, trossamfund  och  fritid
(2003/04:FiU1).   Då   denna   ram   till
omfattning  och inriktning  inte  stämmer
överens       med      Kristdemokraternas
budgetmotioner inom utgiftsområdet deltar
jag inte i kulturutskottets anslagsbeslut
(punkt  57  i  utskottets  förslag   till
riksdagsbeslut).
Kristdemokraternas         budgetförslag
rörande   utgiftsområde   17   finns    i
motionerna      2003/04:Kr329       (kd),
2003/04:Kr367  (kd), 2003/04:Kr385  (kd),
2003/04:Kr387  (kd), 2003/04:Kr390  (kd),
2003/04:Kr391 (kd), 2003/04:
So501  (kd)  yrkande 2  och  2003/04:N330
(kd) yrkande 7.

Allmän kulturverksamhet (28:1-28:4)

För  att  skapa  utrymme  för  satsningar
under  andra anslag, bl.a. satsningar  på
att   sprida  kulturutbudet   i   landet,
föreslår   Kristdemokraterna   i   motion
2003/04:Kr391  (kd)  att  anslaget   28:1
Statens  kulturråd skall  minskas  med  1
miljon kronor och att den del av anslaget
28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet,
utveckling      samt      internationellt
kulturutbyte  och  samarbete  som   avser
medel  till regeringens disposition skall
minskas  med 2 miljoner kronor. Samtidigt
föreslås  i  motionen att  anslaget  28:2
skall  tillföras 1 miljon kronor  för  en
satsning   på   amatörkulturen,    vilket
innebär  att  detta anslag  totalt  borde
minskas med 1 miljon kronor.

Teater, dans och musik (28:5-28:7)

Jag vill påminna om att Kristdemokraterna
i  motion  2003/04:Kr391 (kd)  föreslagit
att  anslaget  28:6 Bidrag till  regional
musikverksamhet samt regionala och lokala
teater-,   dans-  och  musikinstitutioner
skall  tillföras 5 miljoner kronor utöver
vad   regeringen  föreslagit.  Av  motion
2003/04:Kr390 (kd) framgår att en del  av
ökningen   syftar  till  att  minska   de
negativa  effekter som  blir  följden  av
regeringens   otillräckliga   pris-   och
löneomräkning. Dessutom  bör  en  del  av
ökningen tillfalla Göteborgsoperan.
Jag  vill  också påminna om  att  det  i
Kristdemokraternas budgetmotion  föreslås
att   anslaget  28:7  Bidrag  till  vissa
teater-,  dans-  och  musikändamål  skall
tillföras 3 miljoner kronor för år  2004.
Av  dessa medel utgör 1 miljon kronor ett
förstärkt bidrag till fonogramutgivningen
då   vi  anser  att  den  neddragning  av
fonogramstödet som gjordes  år  2001  var
förhastad.

Bibliotek, litteratur och
kulturtidskrifter (28:8-28:13)

I    motion   2003/04:Kr367   (kd)    har
Kristdemokraterna   påpekat   att   någon
utvärdering  tidigare  inte   gjorts   av
verksamheten  med  En  bok  för  alla   i
samband   med  att  statens   avtal   med
företaget  förlängts. Det är viktigt  att
ta   reda   på   effekterna  av   statens
läsfrämjande  insatser. Därför  anser  vi
att  något nytt avtal beträffande En  bok
för     alla     AB:s    utgivning     av
vuxenlitteratur inte bör  träffas  förrän
den av riksdagen begärda utvärderingen av
litteraturstödet avslutats i vad avser En
bok för alla. Som en följd härav har vi i
motion 2003/04:Kr391 (kd) föreslagit  att
anslaget Litteraturstöd skall minskas med
5  miljoner  kronor avseende En  bok  för
alla AB:s utgivning av vuxenlitteratur.
Vi    har   vidare   uppmärksammat   att
anslaget  till kulturtidskrifterna  legat
stilla under en följd av år. Om det skall
vara  möjligt för dem att betala  skäliga
arvoden  och  klara ökade  kostnader  för
tryckning   och   distribution   har   vi
föreslagit  en ökning av anslaget  med  2
miljoner kronor. Tidskrifterna,  även  de
små, skall ha en möjlighet att utvecklas.
Vidare  har vi i samma motion föreslagit
en  ökning med 1 miljon kronor utöver vad
regeringen  föreslagit av anslaget  28:12
Bidrag   till  Stiftelsen  för   lättläst
nyhetsinformation och litteratur.  Syftet
med  ökningen är - som framgår av  motion
2003/04:Kr367  (kd) -  att  LL-stiftelsen
skall   kunna  utveckla  utgivningen   av
lättläst barn- och ungdomslitteratur  och
öka       antalet       titlar       inom
vuxenlitteraturen.

Arkiv (28:21-28:24)

För  att  utveckla den viktiga  regionala
arkivverksamheten  och  för  att   stärka
folkrörelsearkivens      arbete       med
industrisamhällets   kulturarv   föreslår
Kristdemokraterna  att   anslaget   28:22
Bidrag   till   regional  arkivverksamhet
skall  ökas  med 1 miljon  kronor  utöver
regeringens förslag.

Kulturmiljö (28:25-28:27)

Det  är  positivt  att  regeringen  i  år
sammantaget    höjer    anslaget     till
kulturmiljövård. Kristdemokraterna  anser
dock        att       anslaget       till
Riksantikvarieämbetet  inte  bör  sänkas,
eftersom  Riksantikvarieämbetet har  stor
betydelse för kulturmiljöverksamheten ute
i länen. Vi föreslår därför att, av de 15
miljoner kronor som regeringen nu tillför
anslaget      28:26      Bidrag      till
kulturmiljövård, 5 miljoner kronor  skall
föras    över    till   anslaget    28:25
Riksantikvarieämbetet.
Kristdemokraterna  vill   som   tidigare
särskilt framhålla det arbete som bedrivs
av       landets      hembygds-       och
fornminnesföreningar.   Därför   har   vi
föreslagit  att  en  omfördelning   skall
göras  inom  anslaget 28:26  Bidrag  till
kulturmiljövård  så  att  ytterligare   1
miljon    kronor   kommer   de    ideella
organisationerna  inom kulturmiljövårdens
område till del.

Museer och utställningar (28:28-28:35)

Kristdemokraterna    anser    att     den
föreslagna reformen med fri entré  kommer
att   slå   hårt   mot  de  icke-statliga
museerna   som   får   en   mycket   svår
konkurrenssituation.   Dessutom    kommer
satsningen att framför allt gynna dem som
bor  i  Stockholmsområdet,  eftersom   de
museer  som  nu  föreslås  få  fri  entré
fr.o.m.  år  2004  är  lokaliserade  till
huvudstaden.   Kristdemokraterna    anser
därför att fri entré bör gälla endast för
barn  och  ungdomar.  Denna  reform   bör
dessutom omfatta såväl de statliga som de
regionala museerna. Höjningen av anslaget
för  detta  ändamål kan därmed  begränsas
till  9 miljoner kronor i stället för  18
miljoner  kronor.  Av besparingen  bör  1
miljon  kronor gå till Historiska  museet
och samma belopp till Nordiska museet.
Kristdemokraterna anser  vidare  att  de
ekonomiska   behoven  hos  de   regionala
museerna  är  mycket stora.  Bland  annat
behövs    stora   satsningar   för    det
långsiktiga arbetet och för säkerheten  i
museerna. Därför föreslås en ökning med 5
miljoner kronor av anslaget 28:30  Bidrag
till regionala museer.
Även  i  år  föreslår  Kristdemokraterna
att  2  miljoner  kronor skall  tillföras
anslaget    Stöd    till    icke-statliga
kulturlokaler år 2004 utöver  regeringens
förslag,  för  att behovet  av  att  göra
nödvändiga    handikappanpassningar    av
lokaler  bättre skall kunna  tillgodoses.
Som  vi framhållit i vår motion anser  vi
att  det finns anledning att se över  hur
storleken på anslaget skall anpassas till
de behov som finns.

Trossamfund (28:38-28:39)

Jag vill påminna om att Kristdemokraterna
i  sin  budgetmotion har  föreslagit  att
bidragen        till       trossamfundens
samlingslokaler borde få ett tillskott på
3  miljoner  kronor för  år  2004  utöver
regeringens  förslag.  Vi  har  också   i
motion  2003/04:Kr341  (fp,  m,  kd,   c)
framfört    sjukhuskyrkans    behov    av
förstärkt ekonomiskt stöd.

Folkrörelsepolitik (30:1-30:4)

I  flera  motioner  har Kristdemokraterna
påpekat   att   bidraget  till   allmänna
samlingslokaler fyller en viktig funktion
inte  minst  ur ett lokalt och  regionalt
utvecklingsperspektiv och  även  för  att
göra     lokaler     tillgängliga     för
funktionshindrade.    Vi    har    därför
föreslagit att anslaget skall öka  med  3
miljoner    kronor   utöver   regeringens
förslag.

6.Medelsanvisningen för år 2004 (punkt
57)

Birgitta Sellén (c) anför:

Inledning

Centerpartiet har utvecklat  sin  syn  på
kulturpolitiken  i  motion  2003/04:Kr326
(c). Jag vill bl.a. framhålla följande.
Vi  i  Centerpartiet anser att  kulturen
stärker   människors   framtidstro    och
samhörighet samtidigt som den bidrar till
att   skapa  sysselsättning  och  är   en
drivkraft för människors kreativitet  och
vilja  att  utveckla det egna  samhället.
Olika   regioner  har  skapat  sig  olika
kulturella identiteter. Det handlar  dels
om  det historiska arvet att ta till vara
traditioner  och  livsmönster   och   att
formulera vad det är vi vill föra  vidare
till  omvärlden, dels om  ett  nytänkande
att   ta   till  sig  samtida  kulturella
aktiviteter.  Om  vi  skall  kunna   möta
morgondagens kulturrörelse måste vi också
ge  förutsättningar för detta  och  kunna
tänka  nytt. Centerpartiet tar några  nya
steg  i  den  riktningen i kulturmotionen
2003/04:Kr326  (c) genom att  ge  utrymme
till   att  förnya  kulturrörelser,   nya
lösningar,  nya  organisationsformer  och
inte minst nya idéer.
Vi  vet  att en stor del av den statligt
finansierade  kulturen  i  dag  finns   i
storstadsregionerna och nyttjas av  några
få  grupper  av  människor. Centerpartiet
efterlyser   därför   förslag   om    hur
regeringen  tänker  medverka   till   att
kulturen  når ut i alla delar av  landet.
Likaså  anser  vi att kulturen  måste  få
incitament  av regeringen att  låta  vårt
mångkulturella   samhälle   avspeglas   i
kulturen.  Det  är  av  stor   vikt   att
kulturella   uttryckssätt   följer    med
samhällsutvecklingen så att en ökad bredd
inom kulturen kan bidra till att kulturen
når  alla  grupper  i vårt  samhälle.  De
politiska besluten skall inriktas på  att
skapa   goda  förutsättningar   för   ett
levande regionalt och lokalt kulturliv  i
hela landet - ett kulturliv med mångfald,
hög kvalitet och plats för både amatörers
skapande  och professionella  konstnärers
medverkan.
Vi  anser således att människor skall ha
tillgång till ett rikt kulturliv  oavsett
social   och   ekonomisk   status   eller
bostadsort. Vi vill nämligen ge möjlighet
för  alla  att  ta del  av  och  delta  i
kulturell verksamhet.
Vårt   budgetalternativ   återfinns    i
motion  2003/04:Kr363 (c)  och  avspeglar
det synsätt som kommit till uttryck i vår
kulturpolitiska motion 2003/04:
Kr326 (c).
Finansutskottet har den 10 november  2003
tillstyrkt regeringens förslag  till  ram
för   utgiftsområde  17  Kultur,  medier,
trossamfund     och     fritid      (bet.
2003/04:FiU1). Därefter har riksdagen den
19  november 2003 beslutat i enlighet med
finansutskottets förslag.  Då  denna  ram
till   omfattning  och  inriktning   inte
stämmer    överens   med   Centerpartiets
budgetmotioner inom utgiftsområdet deltar
vi  inte i kulturutskottets anslagsbeslut
(punkt  57  i  utskottets  förslag   till
riksdagsbeslut).
I   det   följande   påminner   jag   om
innehållet  i vårt budgetförslag  rörande
utgiftsområde 17, vilket i huvudsak finns
i   motionerna  2003/04:Kr326   (c)   och
2003/04:Kr363 (c).

Allmän kulturverksamhet (28:1-28:4)

I  vår budgetmotion 2003/04:Kr363 (c) har
vi  föreslagit en ökning av anslaget 28:3
Nationella   uppdrag  utöver  regeringens
förslag  med 3 miljoner kronor.  Ökningen
skulle  göra  det möjligt för  regeringen
att  utse  Fryshuset i Stockholm,  Museum
Anna Nordlander i Skellefteå och Sveriges
film-  och  biografmuseum  i  Säter  till
innehavare  av  nationella  uppdrag  inom
sina    respektive   områden,    nämligen
graffiti,         kvinnokonst         och
museiverksamhet.

Teater, dans och musik (28:5-28:7)

Centerpartiet  har  i  sin   budgetmotion
föreslagit att anslaget 28:5 Bidrag  till
Operan,  Dramaten,  Riksteatern,  Svenska
rikskonserter  och  Dansens   Hus   skall
minskas   med   30  miljoner   kronor   i
förhållande  till  regeringens   förslag.
Minskningen    avser    bidraget     till
Riksteatern.
I  samma motion finns ett förslag om att
anslaget   28:6   Bidrag  till   regional
musikverksamhet samt regionala och lokala
teater-,   dans-  och  musikinstitutioner
skall tillföras 28 miljoner kronor utöver
regeringens förslag. Länsteatrarna fyller
nämligen en viktig funktion i våra  orter
runt  om i landet och är i behov av  ökat
stöd.  Vi har sett en tendens att  mindre
orter  med  mindre spelplatser  har  fått
allt    färre    besök   av    turnerande
föreställningar.      Den      föreslagna
anslagsökningen    syftar    till     att
länsteatrarna  skall  få  möjlighet   att
fortsätta att förbättra sina produktioner
för små spelplatser.
Centerpartiet  har också  föreslagit  en
ökning med 15 miljoner kronor av anslaget
28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och
musikändamål.  Bakgrunden till  förslaget
är   den  utomordentliga  betydelse   för
kulturlivet som den fria scenkonsten har.
De  fria teatergrupperna står för närmare
en       tredjedel       av       antalet
teaterföreställningar totalt sett och för
cirka  hälften  av föreställningarna  för
barn och ungdom.

Bibliotek, litteratur och
kulturtidskrifter (28:8-28:13)

I vår budgetmotion anförs att staten inte
bör     prioritera    vuxenböcker    inom
litteraturstödet,  varför  anslaget  28:9
Litteraturstöd   bör   minskas   med   36
miljoner kronor till 64 917 000 kronor.

Bild och form samt konsthantverk
(28:14-28:18)

Centerpartiet  har i motion 2003/04:Kr363
(c) föreslagit att anslaget Främjande  av
hemslöjden  skall ökas med  0,5  miljoner
kronor   i   jämförelse  med  regeringens
förslag. Samma förslag förs fram i motion
2003/04:Kr350 (c). En höjning av anslaget
är nödvändig för att ge hemslöjdsrörelsen
rimligare   förutsättningar   för    dess
viktiga arbete.

Arkiv (28:21-28:24)

Vi  har i vår budgetmotion föreslagit  en
ökning av resurserna för arkivområdet med
2   miljoner  kronor  i  jämförelse   med
regeringens förslag. De ökade  medlen  är
avsedda   för   Svensk  arkivinformation,
SVAR, i Ramsele.

Museer och utställningar (28:28-28:35)

Centerpartiet  anser att  anslaget  28:28
Centrala   museer:   Myndigheter    skall
minskas   med   15  miljoner   kronor   i
förhållande  till  regeringens   förslag.
Skälet till den föreslagna minskningen är
att vi anser att erbjudandet om fri entré
till  museer  endast bör  gälla  personer
under 18 år.
Vidare    vill   Centerpartiet    minska
anslaget 28:34 Forum för levande historia
med  20  miljoner kronor. Frågor som  rör
demokrati,    tolerans   och    mänskliga
rättigheter bör nämligen inte  skötas  av
en   myndighet  utan  införlivas  i   och
främjas inom alla samhällsområden.

Trossamfund (28:38-28:39)

Centerpartiet   anser  att  statsbidraget
till  sjukhuskyrkan  behöver  förstärkas.
Den  andliga vården vid sjukhusen  landet
runt  är  av  stort  mänskligt  värde,  i
första hand för patienterna men även  för
personalen. Vi har därför föreslagit  att
anslaget   28:39  Stöd  till  trossamfund
skall ökas med 0,5 miljoner kronor utöver
regeringens förslag.

Ungdomspolitik (29:1-29:2)

Centerpartiet  föreslår  att   ett   nytt
anslag  om  115  miljoner  kronor   skall
inrättas  för  stöd till kulturverksamhet
för  ungdomar,  benämnt KUL-miljoner.  Vi
anser  att  ungdomar skall  få  stöd  för
sådan verksamhet på sina egna villkor och
oberoende av vuxnas idéer och ambitioner.
Ansökningsförfarandet skall  vara  snabbt
och  obyråkratiskt, och även de  ungdomar
som  inte  tillhör någon  förening  skall
kunna  få  del  av medlen.  Bidraget  bör
under  mandatperioden  utökas  till   290
miljoner  kronor så att varje kommun  kan
få 1 miljon kronor.

Folkrörelsepolitik (30:1-30:4)

Moderna   samlingslokaler  i   människors
närmiljö  är en förutsättning för  möten,
samtal,  gemenskap och lokala  initiativ.
Lokalerna utgör grund för demokratin  och
gör   det   möjligt  för   den   enskilda
människan att ta till vara sin rätt  till
yttrande- och mötesfrihet. Lokalerna  ger
också   möjlighet   till   studier    och
kulturupplevelser,      vilket       ökar
motivationen för samhällsengagemang. Inte
minst  är  förekomsten av  ändamålsenliga
lokaler viktig för ungdomarnas engagemang
i  samhälls-  och kulturlivet.  Lokalerna
måste        förses       med        goda
datakommunikationer. Centerpartiets  krav
på   bredband  i  hela  landet   omfattar
självklart    också    samlingslokalerna.
Vidare    bör    tillgängligheten     för
funktionshindrade förbättras, t.ex. genom
installationer av ramper och teleslingor.
Centerpartiet  har därför föreslagit  att
bidraget till om-, till- och nybyggnad av
allmänna samlingslokaler skall höjas  med
19 miljoner kronor.

Folkbildning (25:1-25:3)

Jag  vill påminna om att Centerpartiet  i
motion  2003/04:Kr363 (c)  har  pekat  på
folkhögskolornas  besvärliga   ekonomiska
situation.  Flera samverkande faktorer  -
t.ex. att ett minskande statsbidrag  inte
räknas      upp      i      takt      med
kostnadsutvecklingen   -   riskerar   att
urholka  resurserna för  folkhögskolornas
folkbildningsarbete.   Därför   har    vi
föreslagit att anslaget 25:1 Bidrag  till
folkbildning skall ökas med  10  miljoner
kronor utöver regeringens förslag.

7.Medelsanvisningen för år 2004 (punkt
57)

Peter  Pedersen  och Rossana  Dinamarca
(båda v) anför:
Utskottets   majoritet   (s,   v)    har
tillstyrkt   regeringens   förslag   till
medelsanvisning under anslaget 28:10 Stöd
till   kulturtidskrifter   och   avstyrkt
motionsförslag   om   anslagsökning.   En
vkning av anslaget skulle nämligen  kräva
en  omfördelning  inom utgiftsramen  från
andra  angelägna ändamål. Vi vill  betona
att     vi    delar    regeringens    och
motionärernas  syn på betydelsen  av  det
statliga  stödet  till  tidskrifterna.  I
sammanhanget  vill  vi  påminna  om   att
Vänsterpartiets     representanter      i
kulturutskottet vid 2001/02 års  riksmöte
reserverade sig till förmån för en motion
(v)    om    bl.a.   distributionen    av
kulturtidskrifter   (bet.   2001/02:KrU13
reservation 10). I reservationen anfördes
att  marknaden  domineras  av  två  stora
aktörer, vilkas krav på upplaga m.m.  gör
det  svårt för många tidskrifter  att  nå
ut.   Kulturrådet  borde  därför,  enligt
reservationen, få regeringens uppdrag att
föreslå   lämpliga   åtgärder   för   att
kulturtidskrifterna lättare skall nå sina
läsare.

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag


Propositionen
Regeringen  (Finansdepartementet)  har  i
proposition   2003/04:1   Förslag   till
statsbudget           för           2004
(budgetpropositionen)  utgiftsområde  17
Kultur,  medier, trossamfund och  fritid
föreslagit
1.   att   riksdagen  antar   regeringens
förslag  till  lag om  ändring  i  lagen
(1989:41) om TV-avgift (avsnitt 5.8.5),
2.  att  riksdagen godkänner  regeringens
förslag  om  att de ändrade riktlinjerna
för  statens  stöd till  produktion  och
utgivning  av  fonogram skall  fortsätta
att gälla, dock längst till utgången  av
2004 (avsnitt 4.8.7),
3.  att  riksdagen bemyndigar  regeringen
att  under  2004  för ramanslaget  28:11
Talboks-   och   punktskriftsbiblioteket
beställa  talböcker,  punktskriftsböcker
och  informationsmaterial som  inklusive
tidigare    gjorda   åtaganden    medför
utgifter  på  högst  4  000  000  kronor
under 2005 (avsnitt 4.8.11),
4.  att  riksdagen bemyndigar  regeringen
att  under  2004  för ramanslaget  28:15
Konstnärlig    gestaltning    av     den
gemensamma  miljön  beställa   konstverk
som  inklusive tidigare gjorda åtaganden
medför utgifter på högst
10   000   000  kronor  under  2005-2007
(avsnitt 4.8.15),
5.  att  riksdagen bemyndigar  regeringen
att  under  2004  för ramanslaget  28:26
Bidrag  till kulturmiljövård besluta  om
bidrag  som  inklusive  tidigare  gjorda
åtaganden  medför utgifter på högst  100
000  000 kronor under 2005-2007 (avsnitt
4.8.26),
6.  att  riksdagen godkänner  regeringens
förslag  till medelsberäkning  för  2004
för  den  avgiftsfinansierade verksamhet
som  bedrivs  av Sveriges Television  AB
(inkl.  Dövas  TV),  Sveriges  Radio  AB
(inkl.   Radio   Sweden)  och   Sveriges
Utbildningsradio AB (avsnitt 5.8.5),
7.  att  riksdagen godkänner  regeringens
förslag till medelstilldelning för  2004
från         rundradiokontot        till
statsbudgetens   inkomstsida    avseende
Granskningsnämnden  för  radio  och   TV
(avsnitt 5.8.5),
8.  att  riksdagen bemyndigar  regeringen
att   för   2004  besluta   om   lån   i
Riksgäldskontoret    för    att    täcka
underskott  på  distributionskontot  för
finansiering   av  kostnader   för   TV-
distribution intill ett belopp av 1  059
000 000 kronor (avsnitt 5.8.5),
9.  att  riksdagen godkänner  regeringens
förslag  om  överföring  av  medel  till
distributionskontot                 från
rundradiokontot    och    förslag     om
överföring      av      medel       från
distributionskontot    till     Sveriges
Television      AB     och      Sveriges
Utbildningsradio AB (avsnitt 5.8.5),
10.  att  riksdagen bemyndigar regeringen
att  för 2004 på marknadsmässiga villkor
tillhandahålla     en     kredit     hos
Riksgäldskontoret  i  syfte  att   täcka
eventuella  tillfälliga likviditetsbehov
på  rundradiokontot intill ett belopp av
100 000 000 kronor (avsnitt 5.8.5),
11.    att   riksdagen   godkänner    att
regeringen    på   AB   Svenska    Spels
bolagsstämma  2004 dels verkar  för  att
bolagsstämman beslutar om ett stöd  till
idrotten i form av ett bidrag på 60  000
000  kronor, dels verkar för att stämman
beslutar  om ett bidrag på 200  000  000
kronor   att   fördelas  till   idrotten
enligt   de   närmare  anvisningar   för
bidraget  som kan komma att beslutas  av
regeringen (avsnitt 7.7),
12.  att  riksdagen bemyndigar regeringen
att   under  2004  för  det  obetecknade
anslaget   25:2   Bidrag   till    vissa
handikappåtgärder  inom   folkbildningen
besluta  om  stöd  för funktionshindrade
vid    folkhögskolor    som    inklusive
tidigare    gjorda   åtaganden    medför
utgifter  på  högst 11  000  000  kronor
efter 2004 (avsnitt 8.1.2),
13.   att   riksdagen  för  2004  anvisar
anslagen under utgiftsområde 17  Kultur,
medier,  trossamfund och  fritid  enligt
följande uppställning:

Anslag                    Ansla  Anslagsb
gstyp     elopp
2:1 Lotteriinspektionen   raman    41 653
slag        000
25: Bidrag till           obete     2 601
1   folkbildningen        cknat   172 000
ansla
g
25: Bidrag till vissa     obete    75 836
2   handikappåtgärder     cknat       000
inom folkbildningen   ansla
g
25: Bidrag till           obete    12 561
3   kontakttolkutbildnin  cknat       000
g                     ansla
g
26: Statens ljud- och     raman    41 800
1   bildarkiv             slag        000
27: Statens biografbyrå   raman    10 015
1                         slag        000
27: Utbyte av TV-         obete    20 272
2   sändningar mellan     cknat       000
Sverige och Finland   ansla
g
27: Bidrag till           raman   821 000
3   dokumentation om den  slag
mediepolitiska
utvecklingen och
till europeiskt
mediesamarbete
27: Forskning och         obete     1 735
4   dokumentation om      cknat       000
medieutvecklingen     ansla
g
28: Statens kulturråd     raman    45 500
1                         slag        000
28: Bidrag till allmän    raman   154 546
2   kulturverksamhet,     slag        000
utveckling samt
internationellt
kulturutbyte och
samarbete
28: Nationella uppdrag    raman     9 000
3                         slag        000
28: Försöksverksamhet     obete   145 183
4   med ändrad regional   cknat       000
fördelning av         ansla
kulturpolitiska       g
medel
28: Bidrag till Operan,   obete   850 974
5   Dramaten,             cknat       000
Riksteatern, Svenska  ansla
rikskonserter och     g
Dansens Hus
28: Bidrag till regional  obete   722 905
6   musikverksamhet samt  cknat       000
regionala och lokala  ansla
teater-, dans- och    g
musikinstitutioner
28: Bidrag till vissa     raman   141 116
7   teater-, dans- och    slag        000
musikändamål
28: Bidrag till           obete    45 024
8   biblioteksverksamhet  cknat       000
ansla
g
Anslag                    Ansla  Anslagsb
gstyp  elopp
28: Litteraturstöd        raman   100 917
9                         slag        000
28: Stöd till             raman    20 650
10  kulturtidskrifter     slag        000
28: Talboks- och          raman    67 433
11  punktskriftsbibliote  slag        000
ket
28: Bidrag till           obete    15 273
12  Stiftelsen för        cknat       000
lättläst              ansla
nyhetsinformation     g
och litteratur
28: Bidrag till Svenska   obete     5 549
13  språknämnden och      cknat       000
Sverigefinska         ansla
språknämnden          g
28: Statens konstråd      raman     7 380
14                        slag        000
28: Konstnärlig           raman    40 438
15  gestaltning av den    slag        000
gemensamma miljön
28: Nämnden för           raman     1 853
16  hemslöjdsfrågor       slag        000
28: Främjande av          raman    19 958
17  hemslöjden            slag        000
28: Bidrag till bild-     raman    29 708
18  och formområdet       slag        000
28: Konstnärsnämnden      raman    12 098
19                        slag        000
28: Ersättningar och      raman   287 055
20  bidrag till           slag        000
konstnärer
28: Riksarkivet och       raman   292 438
21  landsarkiven          slag        000
28: Bidrag till regional  obete     5 153
22  arkivverksamhet       cknat       000
ansla
g
28: Språk- och            raman    29 972
23  folkminnesinstitutet  slag        000
28: Svenskt biografiskt   raman     4 230
24  lexikon               slag        000
28: Riksantikvarieämbete  raman   186 502
25  t                     slag        000
28: Bidrag till           raman   259 520
26  kulturmiljövård       slag        000
28: Kyrkoantikvarisk      raman   150 000
27  ersättning            slag        000
28: Centrala museer:      raman   789 621
28  Myndigheter           slag        000
28: Centrala museer:      obete   206 247
29  Stiftelser            cknat       000
ansla
g
28: Bidrag till           obete   139 055
30  regionala museer      cknat       000
ansla
g
28: Bidrag till vissa     obete    50 021
31  museer                cknat       000
ansla
g
28: Stöd till icke-       raman    10 000
32  statliga              slag        000
kulturlokaler
28: Riksutställningar     raman    44 629
33                        slag        000
28: Forum för levande     raman    41 830
34  historia              slag        000
28: Statliga              raman    80 000
35  utställningsgarantie  slag
r och inköp av vissa
kulturföremål
28: Filmstöd              raman   234 738
36                        slag        000
28: Forsknings- och       raman    34 623
37  utvecklingsinsatser   slag        000
inom kulturområdet
28: Samarbetsnämnden för  raman     3 590
38  statsbidrag till      slag        000
trossamfund
28: Stöd till             raman    50 750
39  trossamfund           slag        000
29: Ungdomsstyrelsen      raman    18 975
1                         slag        000
29: Bidrag till           raman    87 889
2   nationell och         slag        000
internationell
ungdomsverksamhet
30: Stöd till idrotten    raman   448 240
1                         slag        000
30: Bidrag till allmänna  raman    29 000
2   samlingslokaler       slag        000
30: Bidrag till           obete     3 432
3   kvinnoorganisationer  cknat       000
nas centrala          ansla
verksamhet            g
30: Stöd till             obete    15 000
4   friluftsorganisation  cknat       000
er                    ansla
g
Summa                               8 663
960 000

Motioner från allmänna motionstiden 2002


2002/03:Kr236 av Kent Olsson m.fl. (m):

16. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
den regionala försöksverksamheten.

2002/03:Kr256 av Sven Brus (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin  mening vad i motionen anförs om  den
ekumeniska sjukhuskyrkans roll i all vård
och omsorg.

2002/03:Kr272 av Peter Pedersen m.fl.
(v):

1.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
att   ge   Kulturrådet  i  uppdrag   att
återkomma med förslag till främjande  av
översättning till svenska av  en  större
andel  böcker författade på andra  språk
än engelska.
2.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
att   ge   Kulturrådet  i  uppdrag   att
återkomma med förslag till hur  man  kan
främja   utgivningen   i   Sverige    av
litteratur på invandrarspråken.
3.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
att   ge   Kulturrådet  i  uppdrag   att
återkomma med förslag till hur  man  kan
främja      tillkomsten     av      fler
vversättningar  till  invandrarspråk  av
svensk   litteratur  likaväl  som   vice
versa.
4.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
att   ge   Kulturrådet  i  uppdrag   att
återkomma med förslag till hur  man  kan
möjliggöra  utgivning, distribution  och
översättning   till  svenska   av   fler
böcker      på      våra      nationella
minoritetsspråk.

2002/03:Kr290 av Fredrik Olovsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin  mening vad som i motionen anförs  om
länsteaterverksamheten i Sörmland.

2002/03:Kr295 av Cecilia Magnusson och
Anita Sidén (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin  mening vad i motionen anförs om  att
Göteborgs   Symfoniorkesters  möjligheter
att   utveckla  sin  roll  som   Sveriges
nationalorkester   beaktas   i   kommande
utredning.

2002/03:Kr322 av Rigmor Stenmark m.fl.
(c, m, kd, fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin  mening vad som i motionen anförs  om
en översyn av stödet till sjukhuskyrkan.

2002/03:Kr342 av Raimo Pärssinen m.fl.
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin  mening  vad  i  motionen  anförs  om
förändrad     bidragsfördelning      till
länsmusikens institutioner.

2002/03:Kr360 av Mariann Ytterberg m.fl.
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin  mening vad som i motionen anförs  om
en  översyn  av det framtida stödet  till
sjukhuskyrkan.

2002/03:Kr361 av Leif Jakobsson och Marie
Granlund (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin  mening  vad  i  motionen  anförs  om
Islamic   Center   i   Malmö   samt   att
regeringen   överväger  en   översyn   av
regelverket     för    godkännande     av
trossamfund.

2002/03:Kr366 av Helena Höij m.fl. (kd):

8.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
sjukhuskyrkan.

2002/03:Kr370 av Gunilla Tjernberg m.fl.
(kd):

5.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
länsmusikuppdraget.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
medel till regionala filmcentrum.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
mål   för   svensk  film   och   Svenska
filminstitutets verksamhet.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
att   offentlighetsprincipen  bör  gälla
för Svenska filminstitutet.

2002/03:Kr372 av Lennart Kollmats m.fl.
(fp):

26. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
bidragsgivande      myndigheter      och
styrelser.

2002/03:Kr373 av Tasso Stafilidis m.fl.
(v):

21. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
pensioner för dansarna.

Motioner från allmänna motionstiden 2003


2003/04:Kr201 av Tobias Billström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin  mening  vad  i  motionen  anförs  om
behovet   av   en   långsiktigt   hållbar
finansiering  av  Malmö  Opera  samt  ett
avvisande  av tanken på ett ägarbyte  för
vissa  av  de  till  Malmö  stad  i   dag
tillhöriga institutionerna.

2003/04:Kr206 av Lars-Ivar Ericson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin  mening vad i motionen anförs om  den
kyrkoantikvariska ersättningen.

2003/04:Kr207 av Kenneth Johansson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin  mening vad i motionen anförs om  att
tilldela  ett  nationellt  uppdrag   till
Sveriges Film- och Biografmuseum i Säter.

2003/04:Kr209 av Kent Olsson m.fl. (m):

1.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
utgångspunkten för kulturpolitiken.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
filmen.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
avskaffande av filmcensuren för vuxna.

2003/04:Kr210 av Margareta Pålsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin  mening  vad  i  motionen  anförs  om
finansieringen   av  Svenska   Akademiens
ordbok (SAOB).

2003/04:Kr212 av Marietta de Pourbaix-
Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin  mening vad i motionen anförs om  att
uppdraget  för den nya myndigheten  Forum
för  levande historia vidgas så att  även
illdåd i kommunismens namn uppmärksammas.

2003/04:Kr213 av Torsten Lindström (kd):

1.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
fortsatt information om och mot nazism.
2.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
en   upplysningskampanj   om   och   mot
kommunism.

2003/04:Kr214 av Ulf Sjösten (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin  mening vad i motionen anförs om  ett
speciellt    nationellt    uppdrag    för
Textilmuseet i Borås.

2003/04:Kr222 av Sven Brus och Yvonne
Andersson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin  mening vad i motionen anförs om  den
ekumeniska sjukhuskyrkans roll i all vård
och omsorg.

2003/04:Kr232 av Kent Olsson m.fl. (m):

13. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
Ungdomsstyrelsen  och   Landsrådet   för
Sveriges ungdomsorganisationer.

2003/04:Kr236 av Anita Sidén m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin  mening  vad  i  motionen  anförs  om
statsbidraget till Göteborgsoperan.

2003/04:Kr240 av Lotta N Hedström och
Yvonne Ruwaida (mp):

1.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
behovet  av att i regleringsbrevet  till
Forum  för  levande historia ytterligare
lyfta     fram    romernas    historiska
situation i såväl Sverige som  i  övriga
Europa.

2003/04:Kr247 av Ingegerd Saarinen och
Barbro Feltzing (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen att
kvinnokonstcentrum    Anna     Nordlander
bedriver  en verksamhet som har betydelse
för hela landet.

2003/04:Kr248 av Ulrik Lindgren (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin  mening vad i motionen anförs om  att
ge  Säters  film-  och biografmuseum  ett
treårigt    nationellt    uppdrag     för
museiverksamheten  inom  film-,  biograf-
och televisionshistorien.

2003/04:Kr249 av Else-Marie Lindgren
(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin  mening vad i motionen anförs om  att
ge   Borås  textilmuseum  ett  nationellt
uppdrag  att förvalta det svenska textila
arvet.

2003/04:Kr250 av Håkan Larsson och Rigmor
Stenmark (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin  mening vad som i motionen anförs  om
en    översyn   av   statsbidraget   till
sjukhuskyrkan.

2003/04:Kr251 av Torsten Lindström och
Else-Marie Lindgren (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin  mening vad som i motionen anförs  om
en översyn av stödet till sjukhuskyrkan.

2003/04:Kr253 av Johan Linander och Lars-
Ivar Ericson (c):

2.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
en    mindre   detaljstyrning   av   den
statliga kulturpåsen.

2003/04:Kr254 av Kent Olsson m.fl. (m):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
konstnärerna och pensionssystemet.

2003/04:Kr255 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):

1.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
att   opinionsbildning   och   historisk
forskning     inte     bör     ske     i
myndighetsform.
2.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
att   myndigheten  Forum   för   levande
historia  bör  avvecklas  till   den   1
januari  2005  och  verksamheten   föras
vidare i andra former.

2003/04:Kr257 av Anne-Marie Ekström (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin  mening vad i motionen anförs om  att
ge  Textilmuseet i Borås  ett  nationellt
uppdrag.

2003/04:Kr263 av Barbro Hietala Nordlund
m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin  mening  vad  i  motionen  anförs  om
åtgärder för att möjliggöra ett ökat  och
utvecklat samarbete för högkvalitativ och
professionell levande symfonisk  musik  i
hela landet.

2003/04:Kr264 av Agneta Lundberg och
Susanne Eberstein (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin  mening vad i motionen anförs om  det
statliga  stödet för om- och  tillbyggnad
av allmänna samlingslokaler.

2003/04:Kr269 av Anita Sidén och
Magdalena Andersson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin  mening  vad  i  motionen  anförs  om
bevarandet av det kyrkliga kulturarvet.

2003/04:Kr270 av Rossana Dinamarca m.fl.
(v):

1.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
att  den  i  samband  med  att  det  nya
filmavtalet  förhandlas  fram  ser  över
hur  ett  direkt  stöd  till  barn-  och
familjefilm bör utformas.
2.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
att     frågan    om    de    nationella
minoriteternas tillgång  till  film  bör
beaktas  i samband med arbetet  med  det
nya filmavtalet.
3.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
en  översyn av filmavtalets konstruktion
med för- och efterhandsstöd.
4.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
att  videobranschen  måste  omfattas  av
filmavtalet.

2003/04:Kr271 av Peter Pedersen m.fl.
(v):

Riksdagen  begär att regeringen överväger
åtgärder    i    syfte   att   underlätta
utbyggnaden av s.k. e-bio.

2003/04:Kr275 av Peter Pedersen m.fl.
(v):

Riksdagen begär att regeringen inom ramen
för  undersökningen av  litteraturstödets
utformning         även        analyserar
distributionsstödets utformning  avseende
biblioteken i enlighet med vad som anförs
i motionen.

2003/04:Kr279 av Anita Brodén m.fl. (fp):

3.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
höjning     av     statsbidragen     för
verksamheten vid Göteborgsoperan.
4.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
höjning     av     statsbidragen     för
verksamheten        vid         Nordiska
Akvarellmuseet i Skärhamn.

2003/04:Kr281 av Erik Ullenhag (fp):

1.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
kamp mot antisemitism.
2.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
kamp mot islamofobi.

2003/04:Kr282 av Kent Olsson m.fl. (m):

18. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
en  utredning  angående lokalisering  av
ett nytt idrottsmuseum.

2003/04:Kr284 av Birgitta Sellén m.fl.
(c):

7.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som   sin  mening  vad  som  i  motionen
anförs   om   att  prioritera  ungdomars
kulturverksamhet   och   möjlighet   att
själv få utforma kulturen med hjälp  ett
nytt anslag - kulmiljoner.
8.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som   sin  mening  vad  som  i  motionen
anförs om att Fryshuset i Stockholm  bör
få  ett treårigt nationellt uppdrag  att
arbeta    fram   en   kunskapsbank    om
graffiti.

2003/04:Kr290 av Peter Pedersen m.fl.
(v):

1.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
att  gällande  regelverk för  beslut  om
nationella   uppdrag  skall  tydliggöras
och tillämpas i praktiken.
2.   Riksdagen   begär   att   regeringen
återkommande   utvärderar    och    till
riksdagen  rapporterar  utfallet  av  de
olika nationella uppdragen.

2003/04:Kr291 av Marie Wahlgren (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin  mening vad i motionen anförs om  ett
ökat     stöd     till     de     skånska
kulturinstitutionerna.

2003/04:Kr293 av Anneli Särnblad Stoors
m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin  mening vad i motionen anförs om  att
stödet till smal litteratur bör ses över.

2003/04:Kr296 av Nils Fredrik Aurelius
och Lennart Hedquist (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin  mening vad i motionen anförs om  att
ett  nytt  anslag för särskilda  insatser
inom kulturmiljöområdet skapas inom ramen
för utgiftsområde 17.

2003/04:Kr302 av Peter Pedersen m.fl.
(v):

Riksdagen  begär  att  ge  regeringen   i
samverkan    med    Riksidrottsförbundet,
Riksidrottsmuseum och andra idrottsmuseer
överväger  om det aviserade  stödet  till
Riksidrottsmuseum   i    Stockholm    kan
kompletteras med åtgärder i enlighet  med
vad som anförs i motionen.

2003/04:Kr304 av Britta Rådström och
Carin Lundberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin  mening  vad  i  motionen  anförs  om
Museum Anna Nordlander i Skellefteå.

2003/04:Kr305 av Gunnar Nordmark (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin  mening vad i motionen anförs om  att
instifta en Raoul Wallenberg-dag.

2003/04:Kr307 av Yvonne Andersson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin  mening vad i motionen anförs om  att
se   över   möjligheten  att  trossamfund
liksom   Svenska  kyrkan   skall   slippa
administrationsavgiften  vid  inkassering
av kyrkoskatt.

2003/04:Kr309 av Birgitta Carlsson och
Margareta Andersson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin  mening vad i motionen anförs  om  en
översyn av stödet till sjukhuskyrkan.

2003/04:Kr318 av Kenneth Johansson och
Birgitta Carlsson (c):

Riksdagen   anvisar  till   Bidrag   till
allmänna  samlingslokaler för  budgetåret
2004, 19 000 000 kr utöver vad regeringen
föreslagit eller således 48 000 000 kr.

2003/04:Kr320 av Lars Ångström (mp):

1.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
att   se   över  principerna   för   hur
resurser   till   folkbildningen   skall
fördelas.
2.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
att    folkbildningens   betydelse   för
integration skall betonas ytterligare.

2003/04:Kr321 av Erik Ullenhag (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin  mening vad i motionen anförs om  att
fördelningsprinciperna    för     statens
ekonomiska  stöd till folkbildningen  ses
över    så    att    nysatsningar    inom
folkbildning och integration gynnas.

2003/04:Kr326 av Birgitta Sellén m.fl.
(c):

15. Riksdagen tillkännager för regeringen
som   sin  mening  vad  som  i  motionen
anförs  om  att  anslaget till  allmänna
samlingslokaler bör ökas.
23. Riksdagen tillkännager för regeringen
som   sin  mening  vad  som  i  motionen
anförs  om  att  ge länsteatrarna  ökade
anslag  för  att  möjliggöra  produktion
och turnéer i hela länet.
26. Riksdagen tillkännager för regeringen
som   sin  mening  vad  som  i  motionen
anförs  om  att en utredning av  Statens
konstråds    upphandlingsrutiner     bör
göras.
32. Riksdagen tillkännager för regeringen
som   sin  mening  vad  som  i  motionen
anförs  om  att regeringen bör  se  över
resurstilldelningen till kulturarvs-IT.
39. Riksdagen tillkännager för regeringen
som   sin  mening  vad  som  i  motionen
anförs  om att Säters biografmuseum  bör
få ett nationellt uppdrag.
41. Riksdagen tillkännager för regeringen
som   sin  mening  vad  som  i  motionen
anförs  om  att  Museum Anna  Nordlander
ges  ett  nationellt  uppdrag  under  de
kommande tre åren.

2003/04:Kr327 av Lennart Kollmats m.fl.
(fp):

1.  Riksdagen begär att regeringen lägger
fram  förslag till nya mål  och  mätbara
delmål  för  kulturpolitiken i  enlighet
med vad i motionen anförs.
2.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
jämställdhets-  och minoritetsperspektiv
i kulturlivet.
9.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
att  erbjuda museer möjligheten till fri
entré för barn och ungdomar upp till  19
år.
10. Riksdagen begär att regeringen lägger
fram  förslag  till  en  plan  för   hur
staten    kan   stödja   att   museernas
samlingar kan vårdas i framtiden.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
alternativ  finansiering  av   Kulturnät
Sverige.
13. Riksdagen begär att regeringen lägger
fram   förslag  till  ändring  för   hur
Riksutställningar   kan   förändras    i
enlighet med vad som anförs i motionen.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
anslag  till konstnärlig gestaltning  av
den gemensamma miljön.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
kulturtidskrifternas situation.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
anslag till Statens kulturråd.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
satsningar på barnlitteratur.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
upphandling m.m. av offentlig konst.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
en   genomgripande  analys  av  hur   de
offentliga   medlen   för   stöd    till
konstnärer  och  inköp  av   konst   har
fördelats.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
kultur-  och  språkstöd till  invandrare
och minoriteter.
22. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
stöd till trossamfunden.
25.   Riksdagen   anvisar  med   följande
ändringar     i     förhållande     till
regeringens   förslag   anslagen   under
utgiftsområde    17   Kultur,    medier,
trossamfund  och fritid enligt  följande
uppställning:

Anslag         Regeri Fp:s   Kommentar
ngen ansla
gsför
ändri
ng
27: Statens    10 015     -3
1   biografby     000    500
rå                   000
28: Statens    45 500     -7 Minskat
1   kulturråd     000    500 anslag: -6
000 mkr. Annan
finansieri
ng av
Kulturnät
Sverige,
-2 mkr.
Överföring
administra
tiv
kostnad
från 28:9:
0,5 mkr.
28: Bidrag        850    -26 Riksteater
5   till          974    000 n: -23
Operan,       000    000 mkr.
Dramaten,                Rikskonser
Riksteate                ter: -10
rn,                      mkr.
Svenska                  Operan: 3
rikskonse                mkr.
rter och                 Dramaten:
Dansens                  3 mkr.
Hus                      samt
Dansens
Hus: 1
mkr.
28: Bidrag        722    +30 För att
6   till          905    000 stärka
regional      000    000 länsmusike
musikverk                n och de
samhet                   regionala
samt                     teatrarna.
regionala                5 mkr är
och                      avsatta
lokala                   för
teater-,                 Göteborgso
dans- och                peran.
musikinst
itutioner
28: Bidrag        141    +11 Stöd till
7   till          116    000 de fria
vissa         000    000 grupperna:
teater-,                 8 mkr.
dans- och                Sveriges
musikända                Teatermuse
mål                      um: 1 mkr.
Drottningh
olms
Slottsteat
er: 2 mkr.
28: Litteratu     100     +9 Ingen
9   rstöd         917    500 utgivning
000    000 av
vuxenlitte
ratur i En
bok för
alla: -3
mkr.
Administra
tiv
kostnad
Kulturråde
t ej under
detta
anslag:
-0,5 mkr.
Satsning
inköp av
litteratur
: 13 mkr.
28: Stöd till  20 650     +3
10  kulturtid     000    000
skrifter             000
28: Konstnärl  40 438    -10 Överföring
15  ig            000    000 av ansvar
gestaltni            000 till
ng av den                kommuner
gemensamm                och
a miljön                 landsting.

28: Centrala      789    +13 Nej till
28  museer:       621    000 fri entré
Myndighet     000    000 enligt
er                       regeringen
s förslag:
-18 mkr.
Fri entré
för barn
och
ungdom,
samtliga
museimyndi
gheter: 18
mkr.
Moderna
museet: 3
mkr.
Digitalise
ring av
utställnin
gar, vård
av
samlingar:
10 mkr.
28: Centrala      206     +5
29  museer:       247    000
Stiftelse     000    000
r
28: Bidrag        139    +16
30  till          055    500
regionala     000    000
museer
28: Riksutstä  44 629     -5 Ansvaret
33  llningar      000    000 överförs
000 till
större
regionala
museer.
28: Stöd till  50 750    +10
39  trossamfu     000    000
nd                   000
Nyt Möte                  +4
t   mellan               000
ans kulturer             000
lag
Summa           8 663   + 50
960    000
000    000
2003/04:Kr329 av Helena Höij m.fl. (kd):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
en  höjning av stödet till icke-statliga
kulturlokaler.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
ökade   resurser   till   trossamfundens
lokaler.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
ökade     resurser     till     allmänna
samlingslokaler.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
sjukhuskyrkan.

2003/04:Kr333 av Erling Bager m.fl. (fp,
m, kd, c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin  mening vad i motionen anförs om  att
staten   måste  lämna  en   garanti   för
fortsatt  ekonomiskt stöd av verksamheten
hos    Göteborgsmusiken   om   försvarets
engagemang   drastiskt   minskar    eller
försvinner.

2003/04:Kr334 av Erling Bager och Cecilia
Magnusson (fp, m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin  mening  vad  i  motionen  anförs  om
statligt stöd till Göteborgssymfoniker  i
sin roll som nationalorkester.

2003/04:Kr335 av Claes-Göran Brandin
m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin  mening  vad  i  motionen  anförs  om
Göteborgsoperan.

2003/04:Kr341 av Cecilia Wikström m.fl.
(fp, m, kd, c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin  mening vad i motionen anförs  om  en
förstärkning     av      stödet      till
sjukhuskyrkan.

2003/04:Kr347 av Lennart Kollmats m.fl.
(fp):

1.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
stödet till de fria grupperna.
2.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
stödet till regionala teatrar.
3.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
stödet till nationalscenerna Operan  och
Dramaten.
4.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
anslaget       till       Drottningholms
slottsteater.
5.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
stöd till Göteborgsoperan.
6.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
regionala        musikteatrar        och
orkestermusik.
8.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
stödet till Dansens Hus.
9.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
dansares och sångares yrkesvillkor.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
scenkonsterna för barn och ungdomar.

2003/04:Kr348 av Gunnar Andrén och Anna
Grönlund (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin  mening  vad  i  motionen  anförs  om
"Kirunasvenskarna".

2003/04:Kr350 av Sven Bergström och
Birgitta Carlsson (c):

Riksdagen  beslutar att utgiftsområde  17
anslaget  28:17 Främjande av  hemslöjd  i
statsbudgeten  för 2004  räknas  upp  och
fördelas     så    att    den     ideella
hemslöjdsrörelsen      kan      tilldelas
ytterligare 500 000 kr.

2003/04:Kr359 av Lennart Kollmats m.fl.
(fp):

9.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
avskaffande av filmcensuren för vuxna.

2003/04:Kr362 av Kent Olsson m.fl. (m):

1.  Riksdagen anvisar i enlighet med  vad
som     anförs    i    motionen     till
utgiftsområde   17  politikområde   28:1
Statens  kulturråd för år  2004  35  500
000 kr.
2.  Riksdagen anvisar i enlighet med  vad
som     anförs    i    motionen     till
utgiftsområde   17  politikområde   28:6
Bidrag   till  regional  musikverksamhet
samt regionala och lokala teater-, dans-
och musikinstitutioner för år 2004
20  000  000 kr mer än regeringen  eller
således 742 905 000 kr.
3.  Riksdagen anvisar i enlighet med  vad
som     anförs    i    motionen     till
utgiftsområde   17  politikområde   28:7
Bidrag  till  vissa  teaterändamål  m.m.
för  år  2004  15  000  000  kr  mer  än
regeringen  eller således  156  116  000
kr.
4.  Riksdagen anvisar i enlighet med  vad
som     anförs    i    motionen     till
utgiftsområde  17  politikområde   28:15
Konstnärlig    gestaltning    av     den
gemensamma  miljön för år  2004  29  438
000 kr.
5.  Riksdagen anvisar i enlighet med  vad
som     anförs    i    motionen     till
utgiftsområde  17  politikområde   28:20
Ersättningar och bidrag till  konstnärer
för år 2004 237 055 000 kr.
6.  Riksdagen anvisar i enlighet med  vad
som     anförs    i    motionen     till
utgiftsområde  17  politikområde   28:26
Bidrag till kulturmiljövård för år 2004
13  000  000 kr mer än regeringen  eller
272 520 000 kr.
7.  Riksdagen anvisar i enlighet med  vad
som     anförs    i    motionen     till
utgiftsområde  17  politikområde   28:28
Centrala  museer:  Myndigheter  för   år
2004 771 621 000 kr.
8.  Riksdagen anvisar i enlighet med  vad
som     anförs    i    motionen     till
utgiftsområde  17  politikområde   28:29
Centrala  museer  -  stiftelser  för  år
2004
195 357 000 kr.
9.  Riksdagen avslår regeringens  förslag
om  höjd  TV-avgift i enlighet  med  vad
som anförs i motionen.
10.  Riksdagen anvisar i enlighet med vad
som     anförs    i    motionen     till
utgiftsområde   17  politikområde   29:1
Ungdomsstyrelsen för år 2004 8  975  000
kr.
11.   Riksdagen  beslutar  att   överföra
bidrag    till   folkhögskolorna    från
utgiftsområde  17 till utgiftsområde  16
i   enlighet  med  vad  som   anförs   i
motionen.
12.  Riksdagen anvisar i enlighet med vad
som     anförs    i    motionen     till
utgiftsområde   17  politikområde   25:1
Bidrag till folkbildningen för år 2004
1 401 172 000 kr.
13.  Riksdagen anvisar i enlighet med vad
som     anförs    i    motionen     till
utgiftsområde   17  politikområde   30:1
Stöd  till  idrotten för år 2004  7  000
000  kr mer än regeringen eller 455  240
000 kr.

2003/04:Kr363 av Birgitta Sellén m.fl.
(c):

Riksdagen     anvisar    med     följande
förändringar    i    förhållande     till
regeringens   förslag   anslagen    under
utgiftsområde    17    Kultur,    medier,
trossamfund  och  fritid enligt  följande
uppställning:

Anslag                 Regering   Anslags
ens    förändri
förslag     ng
25: Bidrag till            2 601  +10 000
1   folkbildningen       172 000      000
28: Nationella             9 000   +3 000
3   uppdrag                  000      000
28: Bidrag till          850 974  -30 000
5   Operan, Dramaten,        000      000
Riksteatern,
Svenska
Rikskonserter och
Dansens Hus
28: Bidrag till          722 905  +28 000
6   Regional                 000      000
musikverksamhet,
utveckling samt
regionala och
lokala teater-,
dans- och
musikinstitutione
r.
28: Bidrag till vissa    141 116  +15 000
7   teater-, dans-           000      000
och musikändamål
28: Litteraturstöd       100 917  -36 000
9                            000      000
28: Främjande av          19 958 +500 000
17  hemslöjden               000
28: Bidrag till            5 153   +2 000
22  regional                 000      000
arkivverksamhet
28: Centrala museer:     789 621  -15 000
28  myndigheter              000      000
28: Forum för levande     41 830  -20 000
34  historia                 000      000
28: Stöd till             50 750 +500 000
39  trossamfund              000
30: Bidrag till           29 000  +19 000
2   allmänna                 000      000
samlingslokaler
29: Bidrag till           87 889
2   nationell och            000
internationell
ungdomsverksamhet
Nyt KUL-miljoner               0 +115 000
t                                     000
ans
lag
Summa för                  8 663  +92 000
utgiftsområdet           690 000      000
2003/04:Kr366 av Louise Malmström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin  mening vad i motionen anförs om  att
utifrån    erfarenheterna   från    bl.a.
Storbritanniens  Peoples  Network-projekt
ge   Sveriges  bibliotek  ett  nationellt
uppdrag att utvecklas som motorer  i  det
livslånga lärandet.

2003/04:Kr367 av Helena Höij m.fl. (kd):

2.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
en    utvärdering   av    de    statliga
läsfrämjande insatserna och  av  En  bok
för alla.
3.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
LL-stiftelsen.
4.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
kulturtidskrifter.

2003/04:Kr368 av Anne Ludvigsson m.fl.
(s, v, mp)

Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin  mening  vad  i  motionen  anförs  om
främjande  av  hemslöjd och  den  ideella
hemslöjdsorganisationen SHR.

2003/04:Kr371 av Yvonne Ångström (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin  mening vad i motionen anförs om  att
inom  befintlig ram för utgiftsområde  17
tilldela    Museum    Anna    Nordlander,
Skellefteå, ett ekonomiskt stöd för  dess
arbete med konst- och genusfrågor.

2003/04:Kr375 av Sten Tolgfors (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin  mening  vad  i  motionen  anförs  om
forskning  och information  om  folkmord,
etnisk    rensning    och    brott    mot
mänskligheten.

2003/04:Kr376 av Leif Jakobsson och Marie
Granlund (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin  mening  vad  i  motionen  anförs  om
Islamic  Center  i Malmö och  regelverket
för godkännande av trossamfund.

2003/04:Kr385 av Gunilla Tjernberg m.fl.
(kd):

9.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
att  det aviserade vinstdelningssystemet
måste komma i gång.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
friluftsorganisationers  möjlighet   att
söka statligt bidrag.

2003/04:Kr387 av Gunilla Tjernberg m.fl.
(kd):

2.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
resursfördelningen  inom  anslag   28:26
Bidrag till kulturmiljövård.
3.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
ökade           resurser            till
Riksantikvarieämbetet.
4.  Riksdagen begär att regeringen  skall
återkomma   med   en   redogörelse   för
behoven   av  att  bevara  det  kyrkliga
kulturarvet.
6.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
ett   förslag  angående  frågor  rörande
arkiv.
7.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
folkrörelsearkiven.
9.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
gratis inträde för barn och ungdomar  på
statliga och regionala museer.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
museernas säkerhet.

2003/04:Kr388 av Birgitta Ohlsson (fp):

1.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
att  uppmärksamma och aktivt  agera  mot
antisemitism i Sverige.

2003/04:Kr390 av Gunilla Tjernberg m.fl.
(kd):

3.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
behovet  av  resurser  till  länsmusiken
samt annan regional musik-, teater-  och
dansverksamhet.
5.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
länsmusikuppdraget.
7.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
fonogrammarknaden.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
medel till regionala filmcentrum.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
att  inför  nästa avtalsperiod  omgående
tillsätta        en       parlamentarisk
referensgrupp.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
mål   för   svensk  film   och   Svenska
Filminstitutets verksamhet.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
att   offentlighetsprincipen  bör  gälla
för Svenska Filminstitutet.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen
som  sin  mening  vad i motionen  anförs
angående    konstnärliga   yrkesutövares
särskilda  villkor  samt  pensions-  och
socialförsäkringsvillkor.

2003/04:Kr391 av Alf Svensson m.fl. (kd):

8. Riksdagen anvisar för budgetåret 2004
med följande ändringar i förhållande till
regeringens förslag anslagen under
utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid enligt följande
uppställning:

Anslag                  Regering Anslagsfö
ens  rändring
förslag
28: Statens kulturråd     45 500    -1 000
1                            000       000
28: Bidrag till          154 546    -1 000
2   allmän                   000       000
kulturverksamhet
(Varav
Amatörkulturens
centralorganisati
oner +1 000 000
och Medel för
regeringens
disposition -2
000 000)
28: Bidrag till          722 905    +5 000
6   regional                 000       000
musikverksamhet
samt regionala
och lokala teater-
, dans- och
musikinstitutione
r
28: Bidrag till vissa    141 116    +3 000
7   teater-, dans-           000       000
och musikändamål
(Varav
fonogramstöd +1
000 000 och
Bidrag till vissa
teater-, dans-
och musikändamål)
28: Litteraturstöd       100 917    -5 000
9   (En bok för alla)        000       000
28: Stöd till             20 650    +2 000
10  kulturtidskrifter        000       000
28: Bidrag till           15 273    +1 000
12  Stiftelsen för           000       000
lättläst
nyhetsinformation
och litteratur
28: Bidrag till            5 153    +1 000
22  regional                 000       000
arkivverksamhet
28: Riksantikvarieämb    186 502    +5 000
25  etet                     000       000
28: Bidrag till          259 250    -5 000
26  kulturmiljövård          000       000
28: Centrala museer:     789 621    -8 000
28  Myndigheter              000       000
(varav fri entré
-9 000 000 och
Statens
historiska museer
+1 000 000)
28: Centrala museer:     206 247    +1 000
29  Nordiska                 000       000
28: Bidrag till          139 055    +5 000
30  regionala museer         000       000
28: Bidrag till icke-     10 000    +2 000
32  statliga                 000       000
kulturlokaler
28: Stöd till             50 750    +3 000
39  trossamfund              000       000
(lokalbidrag)
30: Bidrag till           29 000    +3 000
2   allmänna                 000       000
samlingslokaler
Summa för                  8 663   +11 000
utgiftsområdet           960 000       000
2003/04:K363 av Tobias Krantz m.fl. (fp):

5.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
att    vården    och   underhållet    av
kulturhistoriskt    värdefull    egendom
efter  2009  får en principiell  lösning
som är densamma som för trossamfunden.
2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp):
23.  Riksdagen anvisar för 2004  anslagen
under  utgiftsområde 17 Kultur,  medier,
trossamfund     och    fritid     enligt
uppställningen i tabell 12:

Anslag                  Regeri   Anslagsf
ngens    örändrin
försla          g
g
27: Statens biografbyrå  10 015    -3 500
1                           000       000
28: Statens kulturråd    45 500    -7 500
1                           000       000
28: Bidrag till Operan,     850   -26 000
5   Dramaten,               974       000
Riksteatern,            000
Svenska
rikskonserter och
Dansens Hus
28: Bidrag till             722   +30 000
6   regional                905       000
musikverksamhet         000
samt regionala och
lokala teater-,
dans- och
musikinstitutioner
28: Bidrag till vissa       141   +11 000
7   teater-, dans- och      116       000
musikändamål            000
28: Litteraturstöd          100    +9 500
9                           917       000
000
28: Stöd till            20 650    +3 000
10  kulturtidskrifter       000       000
28: Konstnärlig          40 438   -10 000
15  gestaltning av den      000       000
gemensamma miljön
28: Centrala museer:        789   +13 000
28  Myndigheter             621       000
000
28: Centrala museer:        206    +5 000
29  Stiftelser              247       000
000
28: Bidrag till             139   +16 500
30  regionala museer        055       000
000
28: Riksutställningar    44 629    -5 000
33                          000       000
28: Stöd till            50 750   +10 000
39  trossamfund             000       000
Nyt Möte mellan                    +4 000
t   kulturer                          000
ans
lag
Summa                     8 663   +50 000
960       000
000
2003/04:Sk284 av Ana Maria Narti (fp):

2.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
behovet  av etnisk försoning  i  Sverige
och  om  möten och debatter  som  skulle
underlätta denna process.

2003/04:So268 av Inger Lundberg (s):

2.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
att  kommande satsningar på  idrott  och
rörelse   för   barn   och   unga    bör
prioritera    barn    och     unga     i
miljonprogramsområden.

2003/04:So501 av Gunilla Tjernberg m.fl.
(kd):

2.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
vinstandelstaket.

2003/04:Ub473 av Anita Sidén och Jeppe
Johnsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin  mening  vad  i  motionen  anförs  om
behovet av utbildade tolkar.

2003/04:N330 av Sven Gunnar Persson m.fl.
(kd):

7.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
allmänna samlingslokaler.

2003/04:N332 av Chatrine Pålsson (kd):

4.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som   sin  mening  vad  som  i  motionen
anförs  om  att  göra en omfördelning  i
syfte    att    öka   resurserna    till
länsmusiken i Kalmar.

Bilaga 2
Propositionens lagförslag



Förslag till lag om ändring i lagen
(1989:41) om TV-avgift

Härigenom  föreskrivs  att  7  §   lagen
(1989:41) om TV-avgift skall ha  följande
lydelse.
Nuvarande lydelse    Föreslagen lydelse
7 §1
TV-avgiften  är  1   TV-avgiften  är   1
812 kronor för       872 kronor för
ett  år. Den  skall  ett  år.  Den  skall
betalas   i    fyra  betalas    i    fyra
poster    om    453  poster    om     468
kronor.              kronor.
Varje post avser en avgiftsperiod om tre
månader  och  skall betalas senast  sista
vardagen före avgiftsperiodens början.
För  innehav av TV-mottagare under tiden
före  den  första  avgiftsperioden  skall
avgiften  betalas med så stort  belopp  i
förhållande    till    årsavgiften    som
motsvarar     innehavstiden.     Beloppet
avrundas nedåt till jämt antal kronor.
____________
Denna  lag  träder i kraft den 1  januari
2004.







____________
1 Senaste lydelse 2002:1095.
Bilaga 3
Regeringens och partiernas förslag till anslag för år 2004 inom
utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Belopp i 1000-tal kronor
Fi240
Ansla Regerin Kr362  Kr327
Anslag                 gstyp    gens               Kr391   Kr363
förslag  (m)    (fp)   (kd)
(c)
2:1 Lotteriinspektionen (ram)  41 653
25: Bidrag till         (obet   2 601 -1 200                  +10
1   folkbildningen      .)        172   000*                  000
25: Bidrag till vissa          75 836
2   handikappåtgärder
inom folkbildningen (obet
.)
25: Bidrag till         (obet  12 561
3   kontakttolkutbildni .)
ng
26: Statens ljud- och   (ram)  41 800
1   bildarkiv
27: Statens biografbyrå (ram)  10 015        -3 500
1
27: Utbyte av TV-              20 272
2   sändningar mellan
Sverige och Finland (obet
.)
27: Bidrag till                   821
3   dokumentation om
den mediepolitiska  (ram)
utvecklingen och
till europeiskt
mediesamarbete
27: Forskning och               1 735
4   dokumentation om
medieutvecklingen   (obet
.)
28: Statens kulturråd   (ram)  45 500    -10 -7 500 -1 000
1                                       000

Fi240
Ansla Regerin Kr36  Kr327
Anslag                 gstyp  gens     2        Kr391 Kr36
förslag       (fp) (kd)   3
(m)
(c)
28: Bidrag till allmän            154               -1
2   kulturverksamhet,             546              000
utveckling samt     (ram)
internationellt
kulturutbyte och
samarbete
28: Nationella uppdrag  (ram)   9 000                    +3
3                                                      000
28: Försöksverksamhet             145
4   med ändrad regional           183
fördelning av       (obet
kulturpolitiska     .)
medel
28: Bidrag till Operan,           850        -26        -30
5   Dramaten,                     974        000        000
Riksteatern,        (obet
Svenska             .)
rikskonserter och
Dansens Hus
28: Bidrag till                   722   +20  +30    +5  +28
6   regional                      905   000  000   000  000
musikverksamhet     (obet
samt regionala och  .)
lokala teater-,
dans- och
musikinstitutioner
28: Bidrag till vissa             141   +15  +11    +3  +15
7   teater-, dans- och            116   000  000   000  000
musikändamål        (ram)
28: Bidrag till         (obet  45 024
8   biblioteksverksamhe .)
t
28: Litteraturstöd      (ram)     100         +9    -5  -36
9                                917        500   000  000
28: Stöd till           (ram)  20 650         +3    +2
10  kulturtidskrifter                        000   000
28: Talboks- och        (ram)  67 433
11  punktskriftsbibliot
eket
28: Bidrag till                15 273               +1
12  Stiftelsen för                                 000
lättläst            (obet
nyhetsinformation   .)
och litteratur
28: Bidrag till Svenska         5 549
13  språknämnden och
Sverigefinska       (obet
språknämnden        .)
28: Statens konstråd    (ram)   7 380
14

Fi24
Ansla Regerin Kr362   0
Anslag                 gstyp  gens          Kr32Kr391 Kr363
förslag  (m)    7  (kd)
(c)
(fp)
28: Konstnärlig                40 438    -11 -10
15  gestaltning av den                   000 000
gemensamma miljön   (ram)
28: Nämnden för         (ram)   1 853
16  hemslöjdsfrågor
28: Främjande av        (ram)  19 958                   +500
17  hemslöjden
28: Bidrag till bild-   (ram)  29 708
18  och formområdet
28: Konstnärsnämnden    (ram)  12 098
19
28: Ersättningar och    (ram)     287    -50
20  bidrag till                   055    000
konstnärer
28: Riksarkivet och     (ram)     292
21  landsarkiven                  438
28: Bidrag till         (obet   5 153               +1    +2
22  regional            .)                         000   000
arkivverksamhet
28: Språk- och          (ram)  29 972
23  folkminnesinstitute
t
28: Svenskt biografiskt (ram)   4 230
24  lexikon
28: Riksantikvarieämbet (ram)     186               +5
25  et                            502              000
28: Bidrag till         (ram)     259    +13        -5
26  kulturmiljövård               520    000       000
28: Kyrkoantikvarisk    (ram)     150
27  ersättning                    000
28: Centrala museer:    (ram)     789    -18 +13    -8   -15
28  Myndigheter                   621    000 000   000   000
28: Centrala museer:    (obet     206    -10  +5    +1
29  Stiftelser          .)        247    890 000   000
28: Bidrag till         (obet     139        +16    +5
30  regionala museer    .)        055        500   000
28: Bidrag till vissa   (obet  50 021
31  museer              .)
28: Stöd till icke-     (ram)  10 000               +2
32  statliga                                       000
kulturlokaler
28: Riksutställningar   (ram)  44 629         -5
33                                          000
28: Forum för levande   (ram)  41 830                    -20
34  historia                                             000
28: Statliga                       80
35  utställningsgaranti
er och inköp av     (ram)
vissa kulturföremål

Fi24
Ansla Regerin Kr362   0
Anslag                 gstyp  gens          Kr32Kr391 Kr363
förslag  (m)    7  (kd)
(c)
(fp)
28: Filmstöd            (ram)     234
36                               738
28: Forsknings- och            34 623
37  utvecklingsinsatser
inom kulturområdet  (ram)
28: Samarbetsnämnden            3 590
38  för statsbidrag
till trossamfund    (ram)
28: Stöd till           (ram)  50 750        +10    +3  +500
39  trossamfund                              000   000
28: Möte mellan         (ram)                 +4
40  kulturer (nytt                           000
anslag)
29: Ungdomsstyrelsen    (ram)  18 975    -10
1                                       000
29: Bidrag till                87 889
2   nationell och
internationell      (ram)
ungdomsverksamhet
29: KUL-miljoner (nytt  (ram)                           +115
3   anslag)                                              000
30: Stöd till idrotten  (ram)     448     +7
1                                240    000
30: Bidrag till         (ram)  29 000               +3   +19
2   allmänna                                       000   000
samlingslokaler
30: Bidrag till         (obet   3 432
3   kvinnoorganisatione .)
rnas centrala
verksamhet
30: Stöd till           (obet  15 000
4   friluftsorganisatio .)
ner
Summa                       8 663     -1 +50   +11   +92
960    254 000   000   000
890*
* Varav 900 000 tkr avser bidraget till
folkhögskolorna som överförs till UO16


Bilaga 4
Utskottets förslag till medelsanvisning
på anslag inom utgiftsområde 17 Kultur,
medier, trossamfund och fritid


Utskottets  förslag  överensstämmer   med
regeringens förslag till anslags-
fördelning
Belopp i 1000-tals kronor
Politikområde, anslag    Regerin Utskot
och (anslagstyp)          gens    tets
förslag försla
g
2   Finansiella system och tillsyn
1   Lotteriinspektionen       41  41 653
(ram)                    653
25  Utbildningspolitik
1   Bidrag till            2 601   2 601
folkbildningen           172     172
(obet.)
2   Bidrag till vissa         75  75 836
handikappåtgärder        836
inom folkbildningen
(obet.)
3   Bidrag till               12  12 561
kontakttolkutbildnin     561
g (obet.)
26  Forskningspolitik
1   Statens ljud- och         41  41 800
bildarkiv (ram)          800
27  Mediepolitik
1   Statens biografbyrå       10  10 015
(ram)                    015
2   Utbyte av TV-             20  20 272
sändningar mellan        272
Sverige och Finland
(obet.)
3   Bidrag till              821     821
dokumentation om den
mediepolitiska
utvecklingen och
till europeiskt
mediesamarbete (ram)
4   Forskning och          1 735   1 735
dokumentation om
medieutvecklingen
(obet.)
28  Kulturpolitik
1   Statens kulturråd         45  45 500
(ram)                    500
2   Bidrag till allmän       154     154
kulturverksamhet,        546     546
utveckling samt
internationellt
kulturutbyte och
samarbete (ram)
3   Nationella uppdrag     9 000   9 000
(ram)
4   Försöksverksamhet        145     145
med ändrad regional      183     183
fördelning av
kulturpolitiska
medel (obet.)
5   Bidrag till Operan,      850     850
Dramaten,                974     974
Riksteatern, Svenska
rikskonserter och
Dansens Hus (obet.)
6   Bidrag till regional     722     722
musikverksamhet samt     905     905
regionala och lokala
teater-, dans- och
musikinstitutioner
(obet.)
7   Bidrag till vissa        141     141
teater-, dans- och       116     116
musikändamål (ram)
8   Bidrag till               45  45 024
biblioteksverksamhet     024
(obet.)
Politikområde, anslag och Regeri Utskott
(anslagstyp)               ngens    ets
försla
g förslag
9   Litteraturstöd (ram)      100    100
917    917
10  Stöd till                  20  20 650
kulturtidskrifter         650
(ram)
11  Talboks- och               67  67 433
punktskriftsbibliotek     433
et (ram)
12  Bidrag till                15  15 273
Stiftelsen för            273
lättläst
nyhetsinformation och
litteratur (obet.)
13  Bidrag till Svenska     5 549  5 549
språknämnden och
Sverigefinska
språknämnden (obet.)
14  Statens konstråd        7 380  7 380
(ram)
15  Konstnärlig                40  40 438
gestaltning av den        438
gemensamma miljön
(ram)
16  Nämnden för             1 853  1 853
hemslöjdsfrågor (ram)
17  Främjande av               19  19 958
hemslöjden (ram)          958
18  Bidrag till bild- och      29  29 708
formområdet (ram)         708
19  Konstnärsnämnden           12  12 098
(ram)                     098
20  Ersättningar och          287    287
bidrag till               055    055
konstnärer (ram)
21  Riksarkivet och           292    292
landsarkiven (ram)        438    438
22  Bidrag till regional    5 153  5 153
arkivverksamhet
(obet.)
23  Språk- och                 29  29 972
folkminnesinstitutet      972
(ram)
24  Svenskt biografiskt     4 230  4 230
lexikon (ram)
25  Riksantikvarieämbetet     186    186
(ram)                     502    502
26  Bidrag till               259    259
kulturmiljövård (ram)     520    520
27  Kyrkoantikvarisk          150    150
ersättning (ram)          000    000
28  Centrala museer:          789    789
Myndigheter (ram)         621    621
29  Centrala museer:          206    206
Stiftelser (obet.)        247    247
30  Bidrag till regionala     139    139
museer (obet.)            055    055
31  Bidrag till vissa          50  50 021
museer (obet.)            021
32  Stöd till icke-            10  10 000
statliga                  000
kulturlokaler (ram)
33  Riksutställningar          44  44 629
(ram)                     629
34  Forum för levande          41  41 830
historia (ram)            830
35  Statliga                   80     80
utställningsgarantier
och inköp av vissa
kulturföremål (ram)
36  Filmstöd (ram)            234    234
738    738
37  Forsknings- och            34  34 623
utvecklingsinsatser       623
inom kulturområdet
(ram)
38  Samarbetsnämnden för    3 590  3 590
statsbidrag till
trossamfund (ram)
39  Stöd till trossamfund      50  50 750
(ram)                     750
29  Ungdomspolitik
1   Ungdomsstyrelsen          18  18 975
(ram)                    975
2   Bidrag till nationell     87  87 889
och internationell       889
ungdomsverksamhet
(ram)
30  Folkrörelsepolitik
1   Stöd till idrotten       448     448
(ram)                    240     240
2   Bidrag till allmänna      29  29 000
samlingslokaler (ram)    000
3   Bidrag till                3   3 432
kvinnoorganisationern    432
as centrala
verksamhet (obet.)
4   Stöd till                 15  15 000
friluftsorganisatione    000
r (obet.)
Summa                  8 663   8 663
960     960

Bilaga 5
Förteckning över avstyrkta
motionsyrkanden i Utskottets förslag till
riksdagsbeslut, punkt 57

Moti Part Yrkande
on   i
2002
/03:
Kr29 (s)
0
2003
/04:
Kr20 (c)
7
Kr23 (m)  13
2
Kr23 (m)
6
Kr24 (mp)
7
Kr26 (s)
3
Kr27 (fp) 3, 4
9
Kr28 (c)  7, 8
4
Kr29 (m)
6
Kr30 (s)
4
Kr31 (c)
8
Kr32 (c)  15, 23, 32, 39, 41
6
Kr32 (fp) 9, 11, 13, 14, 15, 16, 17, 21,
7         22, 25
Kr32 (kd) 11, 12, 13
9
Kr33 (s)
5
Kr34 (fp,
1    m,
kd,
c)
Kr34 (fp) 1, 2, 3, 4, 5, 6, 8, 10
7
Kr35 (c)
0
Kr36 (m)  1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 10,
2         11, 12, 13,
Kr36 (c)
3
Kr36 (kd) 2, 3, 4
7
Kr36 (s,
8    v,
mp)
Kr37 (fp)
1
Kr38 (kd) 2, 3, 7, 9, 11
7
Kr39 (kd) 3, 7
0
Kr39 (kd) 8
1
Fi24 (fp) 23
0
N330 (kd) 7
N332 (kd) 4