Kulturutskottets betänkande
2003/04:KRU1
Utgiftsområde 17 Kultur, medier,trossamfund och fritid
Sammanfattning
I betänkandet behandlas
budgetpropositionen i vad avser
fördelningen på anslag inom utgiftsområde
17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
för år 2004. Regeringens förslag till
fördelning på anslag och partiernas olika
budgetförslag redovisas i bilaga 3 i
betänkandet. Förutom motionsyrkanden med
anknytning till budgeten för år 2004
behandlar utskottet vissa motionsyrkanden
som inte har en direkt anknytning till
medelsanvisningen för budgetåret 2004,
men som rör sådana frågor som tas upp i
budgetpropositionen eller i
budgetmotionerna.
Utskottet har genom protokollsutdrag
meddelat finansutskottet att kulturut
skottet tillstyrker regeringens förslag
till ram för år 2004 för utgiftsområde
17. I sitt betänkande 2003/04:FiU1 har
finansutskottet den 10 november 2003
behandlat regeringens förslag till
utgiftsramar för år 2004, bl.a. ram för
utgiftsområde 17, vilken föreslås uppgå
till drygt 8,66 miljarder kronor. Riksda
gen har beslutat om utgiftsramar den 19
november 2003.
Utskottets majoritet, bestående av
representanter för Socialdemokraterna och
Vänsterpartiet, tillstyrker i betänkandet
regeringens förslag till medelsfördelning
på anslag inom ramen för utgiftsområde
17. Fördelningen på anslag och anslagens
storlek redovisas i bilaga 4 i
betänkandet.
Representanterna i kulturutskottet för
Moderata samlingspartiet,
Kristdemokraterna, Centerpartiet och
Folkpartiet liberalerna har efter det att
riksdagen den 19 november 2003 behandlat
regeringens förslag till ram för
utgiftsområde 17 avstått från att delta i
utskottets beslut om medelsanvisning för
budgetåret 2004 (punkt 57) och erinrar i
särskilda yttranden (nr 3-6) om
huvuddragen i partiernas respektive
budgetförslag.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag om vissa bemyndiganden för
regeringen att fatta beslut som medför
utgifter efter år 2004.
Bland de satsningar som görs i den av
utskottet tillstyrkta budgeten inom
Kulturpolitiken (politikområde 28) kan
nämnas insatser för att förstärka
resurserna för konstnärerna, museisektorn
och kulturmiljön.
Den treåriga försöksverksamheten med
statligt bidrag till Sörmlands Musik &
Dansteater avslutas vid utgången av år
2003. Utskottet tillstyrker att bidraget
om 1,5 miljoner kronor permanentas
fr.o.m. år 2004.
Tillfälligt stöd även för år 2004 med 1
miljon kronor vardera till Drottningholms
slottsteater - utöver denna teaters
ordinarie anslag - och till
Strindbergsteatern tillstyrks av
utskottet. Det statliga stödet till
Marionetteatern flyttas fr.o.m. år 2004
till anslaget för regionala teatrar i och
med att Marionetteatern införlivas med
Stockholms stadsteater.
Utskottet tillstyrker att nya resurser
tillförs dansområdet. Med syfte att
stärka det fria danslivets möjligheter
att turnera förstärks det nya turné- och
arrangörsstödet med 2 miljoner kronor
under det andra året av den treåriga
försöksperioden. Bidraget till Dansens
hus ökas med 1 miljoner kronor.
Stödet till arrangerande
musikföreningar ökas med 2 miljoner
kronor.
Utskottet har inte något att erinra mot
att regeringen genom omfördelning inom
konstnärsstödet förstärker bidraget till
bild- och formkonstnärer med 4 miljoner
kronor och till den individuella
visningsersättningen med 5 miljoner
kronor.
Utskottet understryker angelägenheten
av att regeringen snarast påbörjar det
aviserade arbetet med frågan om att hitta
en skyndsam och hållbar lösning av
pensionsfrågan för personalen vid de
statligt stödda teater-, dans- och
musikinstitutionerna. Utskottet
förutsätter vidare att regeringen noga
följer utvecklingen av
pensionsförhållandena vid de fria
grupperna.
Regeringens förslag att öka bidraget
till kulturmiljövården med 15 miljoner
kronor och samtidigt minska
myndighetsanslaget till
Riksantikvarieämbetet med 5 miljoner
kronor tillstyrks av utskottet. Ökningen
av kulturmiljövårdsanslaget motiveras
bl.a. med att bidragen gör att en stor
del av befolkningen kommer i kontakt med
det fysiska kulturarvet och att
förståelsen även för samtidens
kulturmiljövärden kan öka. Vidare behöver
skyddet av redan inrättade kulturreservat
ökas.
Regeringens förslag - i enlighet med
riksdagens beslut år 1999 - om att höja
den kyrkoantikvariska ersättningen till
Svenska kyrkan från 100 till 150 miljoner
kronor för år 2004 tillstyrks av
utskottet.
Inom museiområdet bör bl.a. nämnas att
den tidigare aviserade reformen med fri
entré på de statliga museerna påbörjas
under år 2004. Utskottet tillstyrker att
medel för ändamålet anvisas med 13
miljoner kronor till Moderna museet, 4
miljoner kronor till Arkitekturmuseet och
1 miljon kronor till Statens museer för
världskultur avseende Östasiatiska
museet. Vidare tillstyrker utskottet
vissa tillskott under år 2004 för
utveckling av verksamheten vid
Östasiatiska museet, Medelhavsmuseet och
Etnografiska museet, bevarandet av
skeppet Vasa och ekonomiska åtgärder m.m.
vid Statens musiksamlingar. En
förstärkning av anslaget till
Strindbergsmuseet avseende
magasinsändamål tillstyrks.
År 2003 permanentades Kulturarvs-IT och
13 miljoner kronor överfördes till
kulturbudgeten från utgiftsområde 13
Arbetsmarknad. Medlen avsåg i huvudsak
löner till arbetsledare. Utskottet
tillstyrker en förstärkning för år 2004
med 2 miljoner kronor för verksamheten
inom Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna.
Utskottet tillstyrker att 9 miljoner
kronor anvisas för de nio befintliga
nationella uppdragen inom kulturområdet.
Utskottet föreslår att riksdagen skall
tillkännage för regeringen vad utskottet
anför om utvärdering av uppdragen efter
varje treårsperiod och om
beslutsordningen vid inrättande av nya
nationella uppdrag.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag till medelsanvisning under de tre
folkbildningsanslagen om sammanlagt
närmare 2,7 miljarder kronor. Därvid
tillstyrks bl.a. en tillfällig mindre
överföring av medel mellan två av
folkbildningsanslagen för att tillgodose
det ökade behovet av
kontakttolkutbildning.
Utskottet tillstyrker även regeringens
förslag till medelsanvisning på
statsbudgeten inom Mediepolitiken
(politikområde 27), Ungdomspolitiken
(politikområde 29) samt
Folkrörelsepolitiken (politikområde 30),
bl.a. bidraget om närmare 450 miljoner
kronor till idrotten. Utskottet har inte
något att erinra mot att regeringen avser
att avsätta medel inom idrottsanslaget
för bidrag till ett riksidrottsmuseum.
Utskottet föreslår att riksdagen skall
godkänna att regeringen på AB Svenska
Spels bolagsstämma år 2004 verkar för att
bolagsstämman beslutar om stöd till
idrotten i form av ett bidrag på högst
260 miljoner kronor, varav 200 miljoner
kronor avser en särskild satsning på
idrottsrörelsens barn- och
ungdomsverksamhet, det s.k. Handslaget
mellan staten, kommunerna och
idrottsrörelsen.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag till ändring i lagen (1989:41) om
TV-avgift, med en redaktionell ändring.
TV-avgiften höjs därmed med 60 kronor
till 1 872 kronor för ett år.
Utskottet föreslår att riksdagen skall
godkänna medelsberäkningen för den
avgiftsfinansierade verksamhet som
bedrivs av Sveriges Television AB
(inklusive Dövas TV), Sveriges Radio AB
(inklusive Radio Sweden) och Sveriges
Utbildningsradio AB för år 2004.
Sammanlagt tilldelas de tre företagen
drygt 5,9 miljarder kronor.
Vidare föreslår utskottet att riksdagen
skall godkänna regeringens förslag om
överföring av medel till
distributionskontot från rundradiokontot
och förslag om överföring av medel,
sammanlagt 558 miljoner kronor, från
distributionskontot till Sveriges
Television AB och Sveriges
Utbildningsradio AB.
Utskottet tillstyrker också att
riksdagen skall godkänna
medelstilldelningen för år 2004 från
rundradiokontot till statsbudgetens
inkomstsida avseende Granskningsnämnden
för radio och TV.
I betänkandet finns 33 reservationer
och 7 särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Finansutskottet har i sitt betänkande
2003/04:FiU1 den 10 november 2003
godtagit den av regeringen föreslagna
ramen för utgiftsområde 17 om
8 663 960 000 kronor. Riksdagen beslöt om
utgiftsramar den 19 november.
Med hänvisning till de motiveringar som
framförs under Utskottets överväganden
föreslår utskottet att riksdagen fattar
följande beslut.
Målen för kulturpolitiken
1. Ändringar av grunden för
kulturpolitiken och de gällande
kulturpolitiska målen
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Kr209 yrkande 1 och 2003/04:
Kr327 yrkandena 1 och 2.
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (fp)
Allmän kulturverksamhet
2. Beslutsordning för och
utvärdering av nationella uppdrag
Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad
utskottet anfört om beslutsordningen
för nationella uppdrag samt om
utvärdering av sådana uppdrag. Därmed
bifaller riksdagen motion
2003/04:Kr290.
3. Ett nationellt uppdrag till
folkbiblioteken
Riksdagen avslår motion
2003/04:Kr366.
4. Ett nationellt uppdrag till
Textilmuseet i Borås
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Kr214, 2003/04:Kr249 och
2003/04:Kr257.
5. Ett nationellt uppdrag till
Säters film- och biografmuseum
Riksdagen avslår motion
2003/04:Kr248.
6. Regioners inflytande över
medelsfördelningen mellan
kulturinstitutioner
Riksdagen avslår motion
2002/03:Kr236 yrkande 16.
7. Styrningen av de
kulturpolitiska medlen till Region
Skåne
Riksdagen avslår motion
2003/04:Kr253 yrkande 2.
Reservation 3 (fp, c)
8. Finansieringen av Malmö
Opera och Musikteater m.m.
Riksdagen avslår motion
2003/04:Kr201.
9. Ökat stöd till de skånska
kulturinstitutionerna
Riksdagen avslår motion
2003/04:Kr291.
Teater, dans och musik
10. Orkesterfrågor
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Kr295, 2002/03:Kr342, 2002/03:
Kr370 yrkande 5, 2003/04:Kr333,
2003/04:Kr334 och 2003/04:Kr390
yrkande 5.
Reservation 4 (m, fp, kd, c)
11. Försöksverksamheten med
alternativa former av fonogram-stöd
Riksdagen godkänner regeringens
förslag om att de ändrade riktlinjerna
för statens stöd till produktion och
utgivning av fonogram skall fortsätta
att gälla, dock längst till utgången
av 2004. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2003/04:1 utgiftsområde 17
punkt 2.
Bibliotek, litteratur och
kulturtidskrifter
12. Utvärderingen av
litteraturstödet
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Kr275 och 2003/04:Kr293.
13. Mångfalden i den statligt
stödda litteraturen
Riksdagen avslår motion
2002/03:Kr272.
Reservation 5 (v)
14. Finansieringen av Svenska
Akademiens ordbok
Riksdagen avslår motion
2003/04:Kr210.
15. Bemyndigande för regeringen
att beställa talböcker,
punktskriftsböcker och
informationsmaterial
Riksdagen bemyndigar regeringen att
under 2004 för ramanslaget 28:11
Talboks- och punktskriftsbiblioteket
beställa talböcker, punktskriftsböcker
och informationsmaterial som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 4 000 000 kronor
under 2005. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2003/04:1 utgiftsområde 17
punkt 3.
Bild och form samt konsthantverk
16. Statens konstråds rutiner
för förvärv av konst, m.m.
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Kr372 yrkande 26,
2003/04:Kr326 yrkande 26 och
2003/04:Kr327 yrkandena 18 och 19.
Reservation 6 (fp, kd, c)
17. Bemyndigande för regeringen
att beställa konstverk
Riksdagen bemyndigar regeringen att
under 2004 för ramanslaget 28:15
Konstnärlig gestaltning av den
gemensamma miljön beställa konstverk
som inklusive tidigare gjorda
åtaganden medför utgifter på högst
10 000 000 kronor under 2005-2007.
Därmed bifaller riksdagen proposition
2003/04:1 utgiftsområde 17 punkt 4.
Ersättningar och bidrag till konstnärer
18. Pensionsvillkoren för
konstnärerna
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Kr373 yrkande 21,
2003/04:Kr254 yrkande 10,
2003/04:Kr347 yrkande 9 och
2003/04:Kr390 yrkande 15.
Reservation 7 (m, fp, kd, c)
Arkivverksamhet
19. Begäran om en proposition
grundad på Arkivutredningens
betänkande
Riksdagen avslår motion
2003/04:Kr387 yrkande 6.
Reservation 8 (kd)
Kulturmiljö
20. Bemyndigande för regeringen
att besluta om bidrag till
kulturmiljövård
Riksdagen bemyndigar regeringen att
under 2004 för ramanslaget 28:26
Bidrag till kulturmiljövård besluta om
bidrag som inklusive tidigare gjorda
åtaganden medför utgifter på högst 100
000 000 kronor under 2005-2007. Därmed
bifaller riksdagen proposition
2003/04:1 utgiftsområde 17 punkt 5.
21. Den kyrkoantikvariska
ersättningen efter år 2009
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Kr206, 2003/04:Kr269 och
2003/04:Kr387 yrkande 4.
Reservation 9 (kd)
Reservation 10 (c)
22. Finansieringsmodell för
vård och underhåll av kyrkliga
kulturvärden
Riksdagen avslår motion 2003/04:K363
yrkande 5.
Reservation 11 (fp)
Museer och utställningar
23. En plan för vård av
museisamlingar
Riksdagen avslår motion
2003/04:Kr327 yrkande 10.
Reservation 12 (fp, kd, c)
24. Avveckling av myndigheten
Forum för levande historia
Riksdagen avslår motion
2003/04:Kr255.
Reservation 13 (v)
25. Utvidgning av uppdraget för
Forum för levande historia m.m.
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Kr212, 2003/04:Kr213, 2003/04:
Kr240 yrkande 1, 2003/04:Kr281
yrkandena 1 och 2, 2003/04:Kr348,
2003/04:Kr375, 2003/04:Kr388 yrkande 1
och 2003/04:Sk284 yrkande 2.
Reservation 14 (m)
Reservation 15 (fp)
26. Instiftande av en Raoul
Wallenberg-dag
Riksdagen avslår motion
2003/04:Kr305.
Film
27. Parlamentarisk
referensgrupp inför kommande
filmavtal
Riksdagen avslår motion
2003/04:Kr390 yrkande 11.
Reservation 16 (m, fp, kd, c)
28. Medelstilldelningen till
regionala resurscentrum för film och
video i kommande filmavtal
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Kr370 yrkande 12 och 2003/04:
Kr390 yrkande 10.
Reservation 17 (kd)
29. Mål för svensk film och för
Svenska Filminstitutets verksamhet
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Kr370 yrkande 13 i denna del
och 2003/04:Kr390 yrkande 12 i denna
del.
Reservation 18 (kd)
30. Mindre detaljreglering av
kommande filmavtal
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Kr370 yrkande 13 i denna del,
2003/04:Kr209 yrkande 13 och
2003/04:Kr390 yrkande 12 i denna del.
Reservation 19 (m, kd)
31. Videobranschens deltagande
i kommande filmavtal
Riksdagen avslår motion
2003/04:Kr270 yrkande 4.
Reservation 20 (v, c)
32. Publikrelaterat
efterhandsstöd i kommande filmavtal
Riksdagen avslår motion
2003/04:Kr270 yrkande 3.
Reservation 21 (v, c)
33. Särskilda stödkategorier i
kommande filmavtal
Riksdagen avslår motion
2003/04:Kr270 yrkandena 1 och 2.
Reservation 22 (v, c)
34. Utbyggnad av e-bio
Riksdagen avslår motion
2003/04:Kr271.
Reservation 23 (v, c)
35. Offentlighetsprincipens
tillämpning på Svenska
Filminstitutet
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Kr370 yrkande 14 och 2003/04:
Kr390 yrkande 13.
Reservation 24 (fp, kd)
Trossamfund
36. Kostnad för hantering av
avgiftshjälp till trossamfund
Riksdagen avslår motion
2003/04:Kr307.
37. Stödet till sjukhuskyrkan
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Kr256, 2002/03:Kr322, 2002/03:
Kr360, 2002/03:Kr366 yrkande 8,
2003/04:Kr222, 2003/04:Kr250,
2003/04:Kr251, 2003/04:Kr309 och
2003/04:Kr329 yrkande 15.
Reservation 25 (m, fp, kd, c)
38. Stöd till Islamic center
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Kr361 och 2003/04:Kr376.
Mediefrågor
39. Förhandsgranskning av
vuxenfilm
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Kr209 yrkande 14 och 2003/04:
Kr359 yrkande 9.
Reservation 26 (m, fp)
Radio- och TV-frågor
40. Ändring i lagen om TV-
avgift
Riksdagen antar regeringens förslag
till lag om ändring i lagen (1989:41)
om TV-avgift med den ändringen att
ordet "jämt" skall ändras till
"jämnt". Därmed bifaller riksdagen
proposition 2003/04:1 utgiftsområde 17
punkt 1 och avslår motion
2003/04:Kr362 yrkande 9.
Reservation 27 (m, fp)
41. Medelsberäkning för 2004
för den avgiftsfinansierade verksamhet
som bedrivs av Sveriges Television AB
(inkl. Dövas TV), Sveriges Radio AB
(inkl. Radio Sweden) och Sveriges
Utbildningsradio AB
Riksdagen godkänner regeringens
förslag. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2003/04:1 utgiftsområde 17
punkt 6.
42. Medelstilldelning för 2004
från rundradiokontot till
statsbudgetens inkomstsida avseende
Granskningsnämnden för radio och TV
Riksdagen godkänner regeringens
förslag. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2003/04:1 utgiftsområde 17
punkt 7.
43. Bemyndigande för regeringen
att besluta om lån i Riksgäldskontoret
för att täcka underskott på
distributionskontot för finansiering
av kostnader för TV-distribution
Riksdagen bemyndigar regeringen att
för 2004 besluta om lån i Riks
gäldskontoret för att täcka underskott
på distributionskontot för finansi
ering av kostnader för TV-distribution
intill ett belopp av 1 059 000 000
kronor. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2003/04:1 utgiftsområde 17
punkt 8.
44. Överföring av medel till
distributionskontot från rundradio-
kontot och överföring av medel från
distributionskontot till Sveriges
Television AB och Sveriges
Utbildningsradio AB
Riksdagen godkänner regeringens
förslag om överföring av medel till
distributionskontot från
rundradiokontot och förslag om
överföring av medel från
distributionskontot till Sveriges
Television AB och Sveriges
Utbildningsradio AB. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2003/04:1
utgiftsområde 17 punkt 9.
45. Bemyndigande för regeringen
att tillhandahålla en kredit hos
Riksgäldskontoret i syfte att täcka
eventuella tillfälliga
likviditetsbehov på rundradiokontot
Riksdagen bemyndigar regeringen att
för 2004 på marknadsmässiga villkor
tillhandahålla en kredit hos
Riksgäldskontoret i syfte att täcka
eventuella tillfälliga
likviditetsbehov på rundradiokontot
intill ett belopp av 100 000 000
kronor. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2003/04:1 utgiftsområde 17
punkt 10.
Folkrörelsepolitik
46. Svenska Spels stöd till
idrotten
Riksdagen godkänner att regeringen
på AB Svenska Spels bolagsstämma 2004
dels verkar för att bolagsstämman
beslutar om ett stöd till idrotten i
form av ett bidrag på 60 000 000
kronor, dels verkar för att stämman
beslutar om ett bidrag på 200 000 000
kronor att fördelas till idrotten
enligt de närmare anvisningar för
bidraget som kan komma att beslutas av
regeringen. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2003/04:1 utgiftsområde 17
punkt 11.
47. Utredning om lokaliseringen
av ett riksidrottsmuseum
Riksdagen avslår motion
2003/04:Kr282 yrkande 18.
Reservation 28 (m, fp, c)
48. Samarbete mellan ett
riksidrottsmuseum och regionala och
lokala idrottsmuseer
Riksdagen avslår motion
2003/04:Kr302.
Reservation 29 (v)
49. Prioritering av barn och
unga i miljonprogramsområden vid
kommande satsningar på idrott m.m.
Riksdagen avslår motion
2003/04:So268 yrkande 2.
50. Fortsatt statligt stöd till
allmänna samlingslokaler
Riksdagen avslår motion
2003/04:Kr264.
51. Bidrag till organisationer
som bedriver friluftsverksamhet
Riksdagen avslår motion
2003/04:Kr385 yrkande 15.
Reservation 30 (kd)
Utbildningspolitik
52. Översyn av
fördelningsprinciperna för bidragen
till studieförbunden
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Kr320 och 2003/04:Kr321.
Reservation 31 (fp)
53. Bemyndigande för regeringen
att besluta om stöd till funk-
tionshindrade vid folkhögskolor
Riksdagen bemyndigar regeringen att
under 2004 för det obetecknade
anslaget 25:2 Bidrag till vissa
handikappåtgärder inom folkbildningen
besluta om stöd för funktionshindrade
vid folkhögskolor som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 11 000 000 kronor
efter 2004. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2003/04:1 utgiftsområde 17
punkt 12.
54. Behovet av utbildade
tolkar
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub473.
Finansiella system och tillsyn under
utgiftsområde 17
55. Vinstdelningssystem
Riksdagen avslår motion
2003/04:Kr385 yrkande 9.
Reservation 32 (kd)
56. Vinstandelstak
Riksdagen avslår motion
2003/04:So501 yrkande 2.
Reservation 33 (kd)
Medelsanvisning
57. Medelsanvisningen för år
2004
Riksdagen anvisar anslagen under
utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid enligt utskottets
förslag i bilaga 4. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2003/04:1
utgiftsområde 17 punkt 13 och avslår de i
bilaga 5 upptagna motionsyrkandena.
Stockholm den 20 november 2003
På kulturutskottets vägnar
Lennart Kollmats
Följande ledamöter har deltagit i
beslutet: Lennart Kollmats (fp)*, Lars
Wegendal (s), Eva Arvidsson (s), Paavo
Vallius (s), Gunilla Tjernberg (kd)*,
Peter Pedersen (v), Nikos Papadopoulos
(s), Lena Adelsohn Liljeroth (m)*, Tommy
Ternemar (s), Cecilia Wikström (fp)*,
Birgitta Sellén (c)*, Göran Persson i
Simrishamn (s), Anna Lindgren (m)*,
Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s),
Rossana Dinamarca (v), Matilda Ernkrans
(s) och Hans Backman (fp)*.
*Ledamoten har avstått från att delta i
beslutet under förslagspunkt 57.
2003/04
KrU1
(prop. 2003/04:1)
Utskottets överväganden
1 Inledning
1.1 Behandlade ärenden
Kulturutskottet behandlar i detta
betänkande regeringens förslag i budget
propositionen för år 2004 under
utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossam
fund och fritid när det gäller
medelsanvisningen under anslagen inom
politikområdena 2 och 25-30, vissa
bemyndiganden m.m. för regeringen samt
förslag till lag om ändring i lagen
(1989:41) om TV-avgift.
Kulturutskottet behandlar vidare i
detta betänkande regeringens förslag i
budgetpropositionen för år 2004
(utgiftsområde 17) om medelsberäkningen
för den avgiftsfinansierade verksamhet
som bedrivs av Sveriges Television AB
(SVT), Sveriges Radio AB (SR) och
Sveriges Utbildningsradio AB (UR) samt
medelstilldelningen för år 2004 från
rundradiokontot till statsbudgetens
inkomstsida avseende Granskningsnämnden
för radio och TV. Utskottet behandlar
också regeringens förslag beträffande
distributionskontot för finansiering av
kostnader för TV-distribution.
I anslutning till regeringens förslag i
budgetpropositionen behandlar utskottet
motioner väckta under allmänna
motionstiden hösten 2002 och hösten 2003.
1.2 Inhämtande av information m.m.
Under ärendets beredning har på
kulturutskottets begäran information om
budgetpropositionen och om aktuella
kulturfrågor inom Europeiska unionen
lämnats av kulturminister Marita Ulvskog.
Företrädare för följande organisationer
m.m. har uppvaktat utskottet:
SR, SVT och UR samt Teaterförbundet,
Teatercentrum och Danscentrum.
Ett antal skrivelser med anledning av
budgetpropositionen har inkommit och
anmälts i utskottet.
1.3 Betänkandets disposition
Utskottet följer i detta betänkande i
huvudsak den ordning som används i
budgetpropositionens utgiftsområde 17
(volym 9).
I betänkandets avsnitt 2-8 behandlas de
politikområden i vilka statsbudgeten
under utgiftsområde 17 är indelad,
nämligen
Kulturpolitik (politikområde 28)
Mediepolitik (politikområde 27)
Ungdomspolitik (politikområde 29)
Folkrörelsepolitik (politikområde 30)
Utbildningspolitik under utgiftsområde
17 (politikområde 25)
Forskningspolitik under utgiftsområde
17 (politikområde 26)
Finansiella system och tillsyn under
utgiftsområde 17 (politikområde 2).
Under politikområde 28 Kulturpolitik har
de 39 anslagen inordnats inom mindre
ämnesområden genom underrubriker för att
det skall bli lättare att få en
överblick.
Förslag i motioner om nya anslag har
inordnats under egna rubriker inom
respektive politikområde.
2 Kulturpolitik
2.1 Målen för kulturpolitiken
Utskottets förslag i korthet
Utskottet bör avslå motionsförslag om
ändringar av grunden för
kulturpolitiken och de gällande
kulturpolitiska målen, jämför
reservationerna 1 (m) och 2 (fp).
Bakgrund
Riksdagen fastställde hösten 1996 - efter
vissa kompletteringar av regeringens
förslag - sju nationella kulturpolitiska
mål (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:
KrU1 s. 39-42, rskr. 1996/97:129). Dessa
mål ersatte 1974 års kulturpolitiska mål.
Målen för kulturpolitiken skall vara
- att värna yttrandefriheten och
skapa reella förutsättningar för att
använda den,
-
- att verka för att alla får
möjlighet till delaktighet i kulturlivet
och till kulturupplevelser samt till eget
skapande,
-
- att främja kulturell mångfald,
konstnärlig förnyelse och kvalitet och
därigenom motverka kommersialismens
negativa verkningar,
-
- att ge kulturen förutsättningar
att vara en dynamisk, utmanande och
obunden kraft i samhället,
-
- att bevara och bruka
kulturarvet,
-
- att främja bildningssträvandena
samt
-
- att främja internationellt
kulturutbyte och möten mellan olika
kulturer inom landet.
-
Vid samma tillfälle beslöt riksdagen även
om övergripande mål på anslagsnivå för
myndigheter och institutioner och om
övergripande mål för vissa statsbidrag.
Mål för vissa områden har också
beslutats. Sådana finns t.ex. intagna i
arkivlagen (1990:782) och i lagen
(1999:932) om stöd till trossamfund. Sek
torsövergripande mål har godkänts för
statens arbete med arkitektur, form
givning och design (prop. 1997/98:117,
bet. 1997/98:KrU14, rskr. 1997/98:
225). Vidare har mål för arbetet för
kulturmiljön godkänts av riksdagen (prop.
1998/99:114, bet. 1999/2000:KrU7, rskr.
1999/2000:196).
Våren 2002 avgav regeringen till
riksdagen en första särskild
resultatskrivelse avseende det
kulturpolitiska jämlikhetsmålet om
delaktighet och eget skapande (skr.
2001/02:176). Kulturutskottet behandlade
skrivelsen jämte motioner hösten 2002
(bet. 2002/03:KrU1, rskr. 2002/03:57).
Motionerna
I två motioner ifrågasätts grunden för
kulturpolitiken och de gällande
kulturpolitiska målen.
I motion 2003/04:Kr209 (m) yrkande 1
anförs bl.a. att en ny tid kräver en ny
kulturpolitik. Sedan riksdagen år 1996
senast fattade ett principbeslut om
inriktningen av kulturpolitiken, dvs. för
sju år sedan, har mycket hänt inom
kulturen. Internet är snart var mans
dagliga redskap och kulturen har blivit
alltmer gränslös. Gästspel av
teatergrupper från andra världsdelar,
konstutställningar med konstnärer från
hela världen och författare från andra
språkområden är tillgängliga för
alltfler.
I motionen föreslås en strategi för en
mer dynamisk kulturpolitik, en strategi
som tar hänsyn till att kulturlandskapet
- i Sverige och i världen - förändras i
en allt snabbare takt. Staten måste -
anförs det - renodla sitt kulturansvar
och göra mindre. Men det, som staten
skall göra, skall göras mycket bättre än
vad fallet är i dag och inriktas på
sådant som ingen annan kan göra.
Funktionshindrades självklara rätt till
tillgång på ett rikt och varierat
kulturliv betonas också.
Motionärerna anser att levande kultur
förmår existera utan garantier från
samhället, men kulturen behöver också det
allmännas stöd. Som exempel härpå nämns
bibliotek, opera, teater, dans och
musikskola. Vidare anser motionärerna att
staten har ett extra ansvar på
kulturarvsområdet. Utbudet bör spridas
till så många som möjligt, bl.a. genom
teknikens hjälp. Ett kultursamhälle bör
hålla sig med bibliotek, arkiv och andra
dokumentsamlingar och föremålssamlingar,
t.ex. museer. Förvaltandet av kulturarvet
bör betalas gemensamt, menar
motionärerna, medan bruket av
kulturutbudet måste vara vars och ens
beslut och ekonomiska prioritering.
Slutligen skall enligt motionen staten
koncentrera sina kulturpolitiska insatser
till i princip tre områden:
- Främja barn- och ungdomskultur.
-
- Värna vårt gemensamma kulturarv.
-
- Ge landets kulturskapare
ordentliga förutsättningar för sitt
konstnärsarbete.
-
Enligt motionärerna bakom motion
2003/04:Kr327 (fp) har flera av de
kulturpolitiska mål som riksdagen
beslutade om år 1996 snarare karaktären
av medel för kulturpolitiken än mål.
Vidare anförs att målen endast i liten
utsträckning medger någon kvalificerad
uppföljning av politikens resultat. Det
måste kunna gå att avgöra om
kulturpolitiken uppnått sitt syfte eller
inte, anser motionärerna. Målen bör
därför förändras för att uppnå större
klarhet och kompletteras med mätbara
delmål för de enskilda kulturpolitiska
insatserna.
Frihet, mångfald och kvalitet bör
enligt motionen vara grundprinciperna i
och de tre målen för en ny kulturpolitik.
En framåtsyftande kulturpolitik som
skapar goda förutsättningar för ett
fritt, utmanande och ständigt förnyande
kulturliv, tillgängligt för alla, är
nödvändig för ett gott samhälle. För att
fortsätta forma demokratin krävs ett
levande offentligt samtal. Kultur i form
av konst, litteratur och teater är ofta
det som ger stoff, kunskap och
inspiration till detta samtal.
Att kulturlivet är fritt från
ingripanden och begränsningar är en
förutsättning för att uppnå det livaktiga
offentliga samtalet. Få områden lämpar
sig så illa för lagstiftning och
anvisningar som kulturen.
Frihet skall också kunna betyda bl.a.
en konkret frihet att vända sig till
flera och olika finansieringskällor för
att ge rum för en mångfald av olikartade
produktioner och av olikartade
distributionsmodeller. Kvalitet beror av
mångfald och ett fritt samspel. Kvalitet
kan bedömas dels utifrån skickligheten
hos konstnären, dels utifrån hur
nyskapande konsten är. Det går dock inte
att sätta upp generella regler för vad
som är kvalitet (yrkande 1).
Yrkande 2 i motion 2003/04:Kr327 (fp)
syftar till att inte bara ett
jämställdhets- och minoritetsperspektiv
utan även andra perspektiv skall anläggas
på de kulturpolitiska målen. Genom att
uppvisa mångfald och bredd i perspektiven
skulle kulturen kunna bidra till att
överbrygga klyftor och betona det
allmänmänskliga och enande snarare än det
åtskiljande och särande.
Utskottets ställningstagande
I två motioner behandlas grunden för
kulturpolitiken och de kulturpolitiska
målen.
Utskottet har vid en rad tillfällen,
senast vid föregående riksmöte,
avstyrkt motionsförslag liknande det
som framförs i motion 2003/04:Kr209
(m) som syftar till att en ny
kulturpolitik skall införas (se senast
bet. 2002/03:KrU1 s. 26-27). Utskottet
som då hänvisade till den diskussion
om statens ansvar som fördes i
Kulturutredningens slutbetänkande (SOU
1995:84 s. 93-129) anförde bl.a.
följande.
Utredningen markerade bl.a. att det är
viktigt att många tar ett direkt och
personligt ansvar för kulturen och att
det offentliga inte bör ta ansvar för
det som idéburna rörelser eller andra
kan göra lika bra eller bättre.
Utredningen anförde även att andra
kulturella intressen kan tillgodoses
genom en väl fungerande marknad. Utred
ningen uttryckte det offentligas
ansvar genom förslagen till
kulturpolitiska mål och diskuterade
rollfördelningen med tyngdpunkt på
frågan om motiven för offentliga
åtaganden och frågan om hur
ändamålsenligt och nödvändigt det
statliga kulturstödet är. Utskottet
har senast vid 2001/02 års riksmöte
uttryckt att det i varje fall inte vid
denna tidpunkt skulle vara en
meningsfull resursinsats att söka
åstadkomma en sådan precisering av
statens ansvar på kulturområdet som
motionärerna efterlyser. Utskottet har
i sammanhanget framhållit att det inte
heller skulle vara möjligt att få en
mera långtgående uppslutning kring ett
sådant preciseringsförslag. Utskottet
anser att prövning av statens ansvar
får - för olika kultursektorer - göras
med utgångspunkt i fastställda
nationella kulturpolitiska mål.
Utskottet vill framhålla att
samhällets och kulturens
förutsättningar, liksom människors
möjligheter att vara delaktiga och
aktivt medverkande i kulturens
yttringar, snabbt förändras bl.a. mot
bakgrund av den snabba tekniska
utvecklingen inom medie- och IT-
områdena och att detta synsätt kommer
till uttryck inte endast i den nu
aktuella motionen utan på olika sätt
och utifrån skilda politiska
bedömningar även i den kulturpolitik
som förordas av övriga partier i
riksdagen.
Utskottet intar alltjämt samma ståndpunkt
i denna fråga.
Utskottet har även tidigare vid flera
tillfällen tagit ställning till förslag
som syftar till en förändring av de
kulturpolitiska målen, vilket nu förs
fram i motion 2003/04:Kr327 (fp)
yrkandena 1 och 2. Utskottet anser
alltjämt - liksom vid dessa tidigare
tillfällen - att det är angeläget att
1996 års nationella kulturpolitiska mål
får gälla under en längre tid. Därmed bör
de på samma sätt som 1974 års mål få
genomslagskraft inte endast inom det
kulturpolitiska området utan även inom
andra sektorer både inom och utanför det
statliga området. Det är enligt
utskottets åsikt dessutom först efter en
längre period som effekterna av målen kan
iakttas.
De sju nationella kulturpolitiska målen
som antogs år 1996 kompletterades med att
regeringen angav den inriktning av den
framtida kulturpolitiken inom olika
delområden som regeringen avsåg att
arbeta efter. Under de följande sex åren
har regeringen med utgångspunkt i de sju
nationella målen och utifrån angivna
inriktningar lagt fram förslag för
riksdagen inom flertalet delområden,
t.ex. inom litteraturen,
kulturmiljövården, konstnärspolitiken,
filmen samt arkitekturen, formen och
designen. Några delområden återstår,
t.ex. arkivområdet.
Då det gäller den del av yrkande 1 i
motionen som avser mätbara delmål vill
utskottet anföra följande.
Nu liksom vid tidigare tillfällen då
denna fråga har behandlats av
kulturutskottet vill utskottet
understryka att det kan vara svårt att
redovisa resultat i relation till sådana
mera övergripande mål som inte är direkt
kvantifierbara. Inom vissa områden är det
lätt att kvantifiera mål och resultat,
medan det inom andra områden i större
utsträckning också måste röra sig om en
kvalitetsbedömning som inte så lätt låter
sig uttryckas i siffror. Kulturområdet
kan i flera avseenden sägas tillhöra den
senare kategorin. Detta faktum gör att
det krävs möda och uppfinningsrikedom,
både inom institutioner, myndigheter och
departement, när det gäller att utveckla
metoder för att spegla utvecklingen inom
olika områden och för att få fram
material som kan utgöra grund för
bedömningar, uppföljning och utvärdering.
(Jfr bet. 2002/03:KrU1 s. 38.)
Det kan tilläggas att även regeringen i
sin första resultatredovisning till
riksdagen med uppföljning av det s.k.
jämlikhets- och delaktighetsmålet
betonade att det kan vara svårt att
beskriva och bedöma resultatet av de
kulturpolitiska insatserna, men att just
detta mål ändå lämpar sig relativt väl
för statistiska analyser (skr.
2001/02:176).
Regeringens redovisning i
resultatskrivelsen sträckte sig över en
20-årsperiod och kunde således spegla
utvecklingen både före och efter det att
de nya kulturpolitiska målen antagits.
Det återstår således att göra motsvarande
redovisningar för de övriga sex målen.
Detta torde kräva att målen får gälla för
en relativt lång period. De tidigare
målen gällde under drygt 20 år. Det är
dock inte givet att redovisningar måste
göras på samma sätt för vart och ett av
målen. De skulle lika gärna kunna bedömas
och effekterna av den förda politiken få
en god genomlysning om utvärderingar och
redovisningar görs samtidigt för flera av
de kulturpolitiska målen och inom mera
begränsade delar av kulturområdet.
Utskottet anser att övergripande mål
för ett helt politikområde kräver
konkretisering på en lägre nivå för att
underlätta utvärdering och uppföljning.
Detta torde i synnerhet gälla om de
nuvarande sju kulturpolitiska målen
skulle bytas mot endast tre övergripande
mål, vilket föreslås i motion 2003/04:
Kr327 (fp). I dag konkretiseras de sju
övergripande målen främst i
verksamhetsmål och andra mål i
regeringens regleringsbrev för anslagen
på statsbudgeten samt i
myndighetsinstruktioner m.m.
Myndigheterna återrapporterar resultaten
av sin verksamhet med utgångspunkt i
dessa verksamhetsmål. Utskottet ser det
som värdefullt om regeringen anger mot
vilka övergripande mål och verksamhetsmål
som resultatbedömningarna i
budgetpropositionen görs. I anslutning
härtill skulle regeringen även, tydligare
än vad som sker i dag, kunna koppla
resultatbedömningarna till förslagen om
anslagstilldelning.
Utskottet anser mot bakgrund av vad som
anförts att det inte är påkallat att
riksdagen begär att regeringen lägger
fram förslag om mätbara delmål under de
vvergripande kulturpolitiska målen som
föreslås i motion 2003/04:Kr327 (fp).
Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet nu aktuella motioner
om grunden för kulturpolitiken och
gällande kulturpolitiska mål, nämligen
motionerna 2003/04:Kr209 (m) yrkande 1
och 2003/04:Kr327 (fp) yrkandena 1 och 2.
2.2 Anslagen till allmän kulturverksamhet
(28:1-28:4)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör med avslag på
motionsförslag bifalla regeringens
förslag till medelsanvisning under
anslagen
28:1 Statens kulturråd,
28:2 Bidrag till allmän
kulturverksamhet, utveckling samt
internationellt kulturutbyte och
samarbete,
28:3 Nationella uppdrag och
28:4 Försöksverksamhet med ändrad
regional fördelning av kulturpolitiska
medel.
Riksdagen bör med anledning av motion
2003/04:Kr290 som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet
anfört om beslutsordningen för och
utvärdering av nationella uppdrag.
Vidare bör riksdagen avslå
motionsförslag om
- ett nationellt uppdrag till
folkbiblioteken,
- ett nationellt uppdrag till
Textilmuseet i Borås,
- ett nationellt uppdrag till Säters
film- och biografmuseum,
- regioners inflytande över
medelsfördelningen mellan
kulturinstitutioner,
- styrningen av de kulturpolitiska
medlen till Region Skåne, jämför
reservation 3 (fp, c),
- finansieringen av Malmö Opera och
Musikteater m.m. och
- ökat stöd till de skånska
kulturinstitutionerna.
2.2.1 Statens kulturråd (28:1)
Inledning
Statens kulturråd skall som central
förvaltningsmyndighet inom kulturområdet
följa utvecklingen och ge ett samlat
underlag för den statliga kulturpolitiken
samt bistå regeringen med genomförandet
av denna. I den uppgiften ligger en
skyldighet att verka för samordning av
och effektivitet i de statliga
åtgärderna.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget för år
2004 skall uppgå till 45 500 000 kronor.
Motionerna
I motionerna 2003/04:Fi240 (fp) yrkande
23 i denna del och 2003/04:Kr327 (fp)
yrkandena 11, 16 och 25 i denna del
föreslås en minskning av anslaget med
sammanlagt 7,5 miljoner kronor, varav 2
miljoner kronor avser Kulturnät Sverige
som föreslås finansieras utan statliga
medel. I beräkningen inkluderas även en
överflyttning av medel som Kulturrådet
disponerar för administrativa kostnader
under anslaget 28:9. I motion
2003/04:Kr362 (m) yrkande 1 föreslås en
minskning av anslaget med 10 miljoner
kronor. I motion 2003/04:
Kr391 (kd) yrkande 8 i denna del föreslås
att anslaget skall minskas med 1 miljon
kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid flera tidigare
tillfällen behandlat frågan om
Kulturrådets ställning, uppdrag och
anslag, senast hösten 2002 i betänkande
2002/03:KrU1 (s. 44). Utskottet anser att
det behövs en central myndighet på
kulturområdet av nuvarande omfattning som
vid sidan av bidragsfördelningsuppgiften
även har ett omfattande ansvar för bl.a.
uppföljning och utvärdering.
Myndighetsanslaget bör således inte
minskas i enlighet med motionsförslagen.
Utskottet gör - liksom föregående år -
den bedömningen att Kulturnät Sverige bör
drivas med hjälp av offentliga medel.
Kulturrådet har möjlighet att enligt
regleringsbrevet för anslaget 28:9
använda högst 500 000 kronor av detta
anslag till administrationskostnader som
uppstår i samband med stödet till inköp
av litteratur till folk- och
skolbibliotek. Utskottet ser för
närvarande inte någon anledning att
flytta dessa medel.
Utskottet avstyrker med hänvisning till
det anförda motionerna 2003/04:
Kr327 (fp) yrkandena 11, 16 och 25 i
denna del, 2003/04:Kr362 (m) yrkande 1,
2003/04:Kr391 (kd) yrkande 8 i denna del
samt 2003/04:Fi240 (fp) yrkande 23 i
denna del. Riksdagen bör anvisa medel i
enlighet med regeringens förslag.
2.2.2 Bidrag till allmän
kulturverksamhet, utveckling samt inter
nationellt kulturutbyte och samarbete
(28:2)
Inledning
Under detta anslag beräknas medel för
bidrag till en rad skilda ändamål på
kulturområdet. Medel beräknas bl.a. för
bidrag till länskonstnärer, bidrag till
organisationer med mångkulturell
inriktning, bidrag för att främja
funktionshindrades deltagande i
kulturlivet samt bidrag till nationella
minoriteters språk och kultur. Inom
anslaget beräknas också medel för
kulturinsatser i arbetslivet, bidrag till
länsbildningsförbund m.fl. för kultur-
och föreläsningsverksamhet, bidrag till
samisk kultur, bidrag till Svenska
institutet, bidrag till centrala
amatörorganisationer, centrumbildningar
och lokalhållande organisationer för
kulturverksamhet. Dessutom beräknas medel
till Statens kulturråds disposition för
tillfälliga insatser av
utvecklingskaraktär eller insatser som på
annat sätt är kulturpolitiskt angelägna.
Propositionen
Under anslaget har fördelats 1,5 miljoner
kronor för försöksverksamhet med
länsteater i Södermanland. Regeringen
föreslår under anslaget 28:6 Bidrag till
regional musikverksamhet samt regionala
och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner att verksamheten
permanentas fr.o.m. år 2004. Medlen bör
beräknas under nämnda anslag. Anslaget
28:2 minskas därför med 1,5 miljoner
kronor. Under anslaget beräknas i likhet
med tidigare år tillfälliga stöd till
Strindbergsteatern och Drottningholms
slottsteater på vartdera 1 miljon kronor.
För år 2003 anvisades engångsanvisningar
på 2 miljoner kronor, varav 600 000
kronor finansierades inom anslaget.
Anslaget minskas med resterande 1,4
miljoner kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen skall
anvisa 154 546 000 kronor under anslaget
för budgetåret 2004.
Motionen
I motion 2003/04:Kr391 (kd) yrkande 8 i
denna del föreslås att anslaget räknas
upp med 1 miljon kronor för att göra det
möjligt att förstärka bidraget till
amatörkulturens centralorganisationer.
Vidare bör anslaget minskas med
2 miljoner kronor avseende medel till
regeringens disposition. Den sammanlagda
effekten blir en minskning av anslaget
med 1 miljon kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att det är viktigt att
vissa medel finns till regeringens dis
position att använda för t.ex.
oförutsedda medelsbehov som inte kan till
godoses på annat sätt. Utskottet anser
inte att dessa medel skall minskas på det
sätt som föreslås i motion 2003/04:Kr391
(kd). Det finns därmed inte utrymme för
den omfördelning inom anslaget till
förmån för amatörkulturens
centralorganisationer som föreslås i
motionen. Utskottet avstyrker motion
2003/04:Kr391 (kd) yrkande 8 i denna del.
Riksdagen bör anvisa medel i enlighet
med regeringens förslag.
2.2.3 Nationella uppdrag (28:3)
Inledning
Nationella uppdrag ges till institutioner
eller verksamheter som står för
utveckling och förnyelse inom en
konstriktning eller verksamhetsform.
Syftet är att ta till vara kunnande och
idéer från hela landet för att bidra till
en utveckling och förnyelse inom olika
delar av kulturområdet. Under anslaget be
räknas medel för tidsbegränsade
(treåriga) nationella uppdrag inom om
rådena barn- och ungdomsteater, regional
filmverksamhet, ungdomskultur, musik,
samtidskonst, museiverksamhet,
formgivning och design, barnkul
turforskning samt samtida dans. Riksdagen
beslutar om ämnesområdena, medan
regeringen utser innehavarna. Innehavarna
av uppdragen disponerar årligen vardera 1
miljon kronor.
NUVARANDE INNEHAVARE AV DE NIO
dMNESOMRåDENA FöR NATIONELLA UPPDRAG
Ämnesområde Innehavare Treår
(beslutas av (utses av s-
riksdagen) regeringen) perio
d
Barn- och Dalateatern 2003-
ungdomsteate 2005
r
Regional Film i Värmland 2003-
filmverksamh 2005
et
Ungdomskultu Drömmarnas Hus i 2003-
r Malmö 2005
Musik Erik Ericsons 2003-
Kammarkör 2005
Samtidskonst Baltic Art 2003-
Center, Visby 2005
Museiverksam Jämtlands läns 2003-
het museum 2005
Formgivning Föreningen 2002-
och design Svensk Form 2004*
Barnkulturfo Regionteatern 2001-
rskning Blekinge- 2003
Kronoberg
Samtida dans Dansnät Sverige 2003-
2005
*Föreningen Svensk Form har haft
uppdraget även under perioden 1999-2001.
Propositionen
Regeringen informerar om sin avsikt att
utse en ny innehavare av det nationella
uppdraget inom området
barnkulturforskning då uppdraget för
Regionteatern Blekinge-Kronoberg löper ut
i år. Enligt propositionen avser
regeringen att i högre grad inrikta
uppdraget på pedagogikens roll för att
öka barns och ungdomars tillgång till det
professionella kulturlivet.
Regeringen föreslår att 9 miljoner
kronor ska anslås för de nio nationella
uppdragen för år 2004.
Motionerna
I motion 2003/04:Kr290 (v) framförs att
det förhållandet att riksdagen beslutar
om inriktningen medan regeringen beslutar
om innehavare av de olika nationella
uppdragen måste göras tydligt och
tillämpas i praktiken. Motionärerna
föreslår vidare att riksdagen skall ge
regeringen i uppdrag att återkommande
utvärdera och till riksdagen rapportera
utfallet av de olika uppdragen.
I några motionsyrkanden framställs
förslag på nya inriktningar och
innehavare av nationella uppdrag och
ytterligare medel. Förslagen har
sammanställts i nedanstående tabell:
Motions Ämnesområde Innehav Utgif
nr, (beslutas av are t, kr
parti riksdagen) (utses
och av
yrkande regerin
nr gen)
2003/04
:
Kr363 "regeringen bör ge Säters 1 000
(c) i dessa ett film- 000
denna nationellt uppdrag och
del, inom respektive biograf
områden"* museum
Kr 326 "
(c)
yrk. 39
Kr 207 "
(c)
Kr363 "regeringen bör ge Museum 1 000
(c) i dessa ett Anna 000
denna nationellt uppdrag Nordlan
del inom respektive der
områden"*
Kr 326 "T.ex. "
(c) konstpedagogiskt
yrk. 41 arbete med och för
barn och ungdom,
konstprojekt som
belyser makt och
kön och nordiskt
nätverkssamarbete"*
Kr363 "regeringen bör ge Fryshus 1 000
(c) i dessa ett et 000
denna nationellt uppdrag
del inom respektive
områden"*
Kr 284 Kunskapsbank om "
(c) graffiti
yrk. 8
*Ämnesområde har endast angivits i
motionstexter och ej i motionsyrkanden.
I ytterligare ett antal motionsyrkanden
föreslås nya inriktningar och/eller nya
innehavare utan att medel till detta
yrkas för år 2004. Förslagen har
sammanställts i nedanstående tabell:
Motion Ämnesområde Innehavare
snr (beslutas av (utses av
och riksdagen) regeringen)
parti
2003/0
4:
Kr366 Livslånga Folkbiblioteke
(s) lärandet n
Kr257 Museiverksamhet* Textilmuseet i
(fp) Borås
Kr214 Museiverksamhet* Textilmuseet i
(m) Borås
Kr248 Museiverksamhet Säters film-
(kd) och
biografmuseum
Kr249 Förvaltning av Textilmuseet i
(kd) det svenska Borås
textila arvet
*Ämnesområde har endast angivits i
motionstexter och ej i motionsyrkanden.
Utskottets ställningstagande
Som nämnts inledningsvis har sedan de
nationella uppdragen först inrättades år
1996, en beslutsordning tillämpats som
innebär att riksdagen beslutar om
ämnesområden medan regeringen beslutar om
innehavarna för de nationella uppdragen.
Utskottet instämmer i vad som sägs i
motion 2003/04:Kr290 (v) att denna
ordning skall vara tydlig och tillämpas i
praktiken. Vid två tillfällen då nya
uppdrag inrättats har riksdagen inte
tagit ställning i en separat
förslagspunkt utan endast indirekt
godkänt inrättandet genom att fatta
beslut om medelstilldelningen till detta
anslag. Så skedde vid inrättandet av ett
nationellt uppdrag inom
barnkulturforskning (prop. 2000/01:1,
bet. 2000/01:KrU1) och vid inrättandet av
uppdraget inom samtida dans (prop.
2002/03:1, bet. 2002/03:KrU1). Då
regeringen vill införa nya ämnesområden
för de nationella uppdragen bör enligt
utskottets mening inrättandena
tydliggöras genom att de alltid föreslås
av regeringen och beslutas av riksdagen i
separata förslagspunkter. Utskottet anser
också, i likhet med motionärerna, att
regeringen skall utvärdera uppdragen
efter varje treårsperiod och rapportera
utfallet till riksdagen. Utskottet anser
således att riksdagen, med bifall till
motion 2003/04:Kr290 (v), som sin mening
bör ge regeringen till känna vad
utskottet anfört om beslutsordningen för
nationella uppdrag samt om utvärdering av
sådana uppdrag.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag till medelsanvisning för nio
nationella uppdrag och är således inte
berett att nu utöka antalet nationella
uppdrag. Utskottet föreslår i enlighet
härmed att riksdagen vid
medelsanvisningen avslår motionerna
2003/04:Kr207 (c) samt 2003/04:Kr284 (c)
yrkande 8, 2003/04:Kr326 (c) yrkandena 39
och 41 och 2003/04:Kr363 (c) i denna del
och anvisar det belopp som regeringen
begärt.
När det gäller nya innehavare av
nationella uppdrag har utskottet tydligt
tagit ställning ovan för den nuvarande
beslutsordningen där det ankommer på
regeringen att utse innehavarna av
uppdragen. Utskottet är vidare inte
berett att tillstyrka de nya ämnesområden
för uppdrag som - utan att medel för
detta beräknas - föreslås i några av de
nu aktuella motionerna. Utskottet
avstyrker således motionerna
2003/04:Kr214 (m), 2003/04:Kr248 (kd),
2003/04:Kr249 (kd), 2003/04:Kr257 (fp)
och 2003/04:Kr366 (s).
2.2.4 Försöksverksamhet med ändrad
regional fördelning av kulturpolitiska
medel (28:4)
Inledning
En försöksverksamhet med ändrad regional
ansvarsfördelning genomförs i Skåne län
under tiden den 1 juli 1997-den 31
december 2006. Det regionala
självstyrelseorganet i Skåne län har
fr.o.m. den 1 juli 1998 från Statens
kulturråd övertagit befogenheten att
besluta om fördelningen av statsbidrag
till regional kulturverksamhet.
Regeringen beslutar om vilka
institutioner som skall vara
bidragsberättigade.
Propositionen
Under anslaget fördelar Region Skåne
statligt verksamhetsstöd till
kulturinstitutioner i Skåne. I samband
med förstärkningen av anslagen 28:6 till
regionala teater-, dans- och
musikinstitutioner samt 28:30 till
regionala museer år 2002 höjdes
verksamhetsbidragen till Malmö Opera och
Musikteater, Skånes Dansteater,
Regionmuseet i Skåne, Kulturen i Lund och
Malmö museer. Dessa medel har fördelats
av Statens kulturråd, men föreslås i
propositionen i fortsättningen beräknas
under detta anslag, varför regeringen
föreslår att totalt 2 358 000 kronor
överförs från anslagen 28:6 Bidrag till
regional musikverksamhet samt regionala
och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner och 28:30 Bidrag till
regionala museer.
Regeringen föreslår att riksdagen skall
anvisa 145 183 000 kronor under anslaget
för budgetåret 2004.
Motionerna
I motion 2002/03:Kr236 (m) anförs att den
samarbetsform som Västra
Götalandsregionen har med Kulturrådet bör
få en vidare spridning (yrkande 16).
Kulturrådet har träffat en
överenskommelse med Västra
Götalandsregionen avseende
kulturverksamheten under de närmaste
eren. Enligt motionärerna bör sådana
överenskommelser kunna utvecklas och inte
bara omfatta kulturinstitutioner utan
även t.ex. arrangörsstöd och stöd till
fria grupper. Med överenskommelserna kan
behovet av att planera verksamheterna för
mer än ett budgetår tillgodoses.
I motion 2003/04:Kr253 (c) yrkande 2
anförs att det inte är rimligt att
regeringen beslutar om till vilka
institutioner som Region Skåne kan
fördela medlen under anslaget.
Möjligheten till regionala prioriteringar
går därmed förlorad enligt motionärerna.
I motion 2003/04:Kr201 (m) anförs att
Malmö Opera och Musikteater i högsta grad
är en nationell angelägenhet och att den
som sådan måste ges en statlig,
långsiktigt hållbar finansiering.
Motionären anser även att riksdagen skall
avvisa ett planerat ägarbyte av Malmö
Opera och Musikteater, Malmö dramatiska
teater och Skånes dansteater. Enligt
motionen planeras ägarskapet föras över
från Malmö stad till Region Skåne.
I motion 2003/04:Kr291 (fp) anförs att
de medel som regeringen nu föreslår skall
flyttas till detta anslag från anslagen
28:6 och 28:30 rätteligen borde pris- och
löneomräknas på samma sätt som sker med
bidrag till andra regionala
kulturinstitutioner. Motionären menar
vidare att den uppräkning av anslaget
28:6 Bidrag till regional musikverksamhet
samt regionala och lokala teater-, dans-
och musikinstitutioner som gjordes i
budgetpropositionen för år 2003
(2002/03:1 utgiftsområde 17 s. 74) borde
ha kommit även de skånska institutionerna
till del.
Utskottets ställningstagande
Då det gäller frågan om att sprida
användningen av den s.k. Västra
Götalandsmodellen, vilken innebär att en
överenskommelse om inflytandet över
medelsfördelningen görs mellan en region
och Kulturrådet, vill utskottet erinra om
vad konstitutionsutskottet skriver i sitt
betänkande (2001/02:KU7) med anledning av
propositionen Regional samverkan och
statlig länsförvaltning (2001/02:7).
Konstitutionsutskottet anger att det
delar regeringens uppfattning angående
beslutanderätten över de statliga
bidragen till kulturen. Den rätten
tillkommer Statens kulturråd som också
har som mål att främja kulturell mångfald
och geografiskt jämlik fördelning av
kulturutbudet genom en utveckling av
samspelet mellan de statliga, regionala
och kommunala insatserna. Kulturutskottet
har samma uppfattning som
konstitutionsutskottet i denna fråga och
avstyrker motion 2002/03:Kr236 (m)
yrkande 16 då yrkandet kan anses vara
tillgodosett.
Det är också kulturutskottets mening -
i likhet med vad som framgår i ovan
nämnda proposition (s. 39) - att en
regional kulturinstitution kan ha en
särprägel som också gör den till en
nationell resurs. Detta gör att
verksamheten inte enbart kan bedömas
utifrån ett regionalt perspektiv och att
det därför är rimligt att regeringen
beslutar om vilka regionala institutioner
som skall vara bidragsberättigade. Som
utskottet redogjorde för i betänkande
2000/01:KrU1 (s. 51-52) finns det
möjlighet för Region Skåne att framföra
synpunkter på förteckningen över
stödberättigade institutioner i syfte att
få förändringar till stånd. Utskottet
avstyrker därmed motion 2003/04:Kr253 (c)
yrkande 2.
Vad gäller motion 2003/04:Kr201 (m)
anser utskottet att finansieringen av
Malmö Opera och Musikteater bör lösas
inom ramen för försöksverksamheten och
således snarast är en fråga för Region
Skåne. Utskottet anser inte heller att
riksdagen bör ha synpunkter på
ägarskapsförhållandena av
kulturinstitutioner i Skåne län. Motion
2003/04:Kr201 (m) avstyrks därmed.
De medel som nu förs över till detta
anslag från anslagen 28:6 och 28:30 har i
budgetpropositionen för år 2004 inte pris-
och löneomräknats på motsvarande sätt som
skett med anslag till andra regionala
kulturinstitutioner. Enligt uppgift från
Kulturdepartementet är detta ett
förbiseende som kommer att korrigeras i
regleringsbrev för budgetåret 2004.
Vidare har regeringen i
regleringsbrevet för år 2003 angivit att
Kulturrådet fick fördela bidrag från
anslag 28:6 till Region Skåne med
anledning av den förstärkning som
genomfördes på det anslaget. Kulturrådet
valde att inte utnyttja denna möjlighet.
Utskottet anser att det bör ankomma på
Kulturrådet att besluta om fördelningen
av medlen under anslaget 28:6 för år
2003.
Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet motion 2003/04:Kr291
(fp).
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag till medelstilldelning för år
2004.
2.3 Anslagen till teater, dans och musik
(28:5-28:7)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör med avslag på
motionsförslag bifalla regeringens
förslag till medelsanvisning under
anslagen
28:5 Bidrag till Operan, Dramaten,
Riksteatern, Svenska rikskonserter
och Dansens Hus,
28:6 Bidrag till regional
musikverksamhet samt regionala och
lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner och
28:7 Bidrag till vissa teater-, dans-
och musikändamål,
Riksdagen bör godkänna regeringens
förslag om att de ändrade riktlinjerna
för statens stöd till produktion och
utgivning av fonogram skall fortsätta
att gälla, dock längst till utgången av
år 2004.
Riksdagen bör avslå motionsförslag om
orkesterfrågor, jämför reservation 4
(m, fp, kd, c).
2.3.1 Bidrag till Operan, Dramaten,
Riksteatern, Svenska rikskonserter och
Dansens Hus (28:5)
Inledning
Från anslaget lämnas bidrag till fem
riksinstitutioner på teater-, dans- och
musikområdet, nämligen till de två
nationalscenerna Operan och Dramaten samt
till Riksteatern, Svenska rikskonserter
och Dansens Hus.
Propositionen
Under anslaget redovisas att
publiktillströmningen till Operan har
varit god under år 2002 och att Operans
totala publik ökat för tredje året i rad.
Beläggningen vid föreställningar på
Operans stora scen var alltjämt hög - för
opera 80 % och för balett 78 %.
Den goda publiktillströmningen till
Dramaten fortsatte under år 2002. Den
genomsnittliga beläggningen vid årets
föreställningar var 89 %. Ungefär en
fjärdedel av publiken bestod av besökare
från övriga delar av landet.
Även Riksteaterns publiktillströmning
var fortsatt god under år 2002. Ett
resultat av de satsningar som gjorts på
främjande verksamheter under de senaste
åren är att Riksteatern nu åter är en
växande folkrörelse.
Svenska rikskonserter fortsätter att
arbeta för bredd, mångfald och regional
spridning. Det långsiktiga publikarbetet
har resulterat i en fortsatt publikökning
under år 2002. Det nyinrättade Körcentrum
står för en stor del av både publik- och
produktionsökningen.
Dansens Hus redovisar ytterligare ett
rikt publikår med fler produktioner än
tidigare och fortsatt hög beläggning (77
%) på Stora scenen. Projekteringsarbetet
för Dansnät Sverige inleddes under år
2002. Regeringen föreslår en höjning av
anslaget till Dansens Hus med 1 miljon
kronor för att säkerställa en fortsatt
hög nivå på verksamheten.
Sammantaget föreslår regeringen att det
under anslaget för år 2004 skall anvisas
850 974 000 kronor.
Motionerna
I motion 2003/04:Fi240 (fp) yrkande 23 i
denna del föreslås att anslaget skall
minskas med 26 miljoner kronor. Samma
förslag framförs i motion 2003/04:
Kr327 (fp) yrkande 25 i denna del. Av den
sistnämnda motionen framgår att bidraget
till Riksteatern bör minskas med 23
miljoner kronor och bidraget till
Rikskonserter med 10 miljoner kronor.
Vidare bör en ökning göras av bidraget
till Operan med 3 miljoner kronor, av
bidraget till Dramaten med 3 miljoner
kronor och av bidraget till Dansens Hus
med 1 miljon kronor. Motiveringen till de
föreslagna höjningarna återfinns i motion
2003/04:Kr347 (fp). Där nämns att både
Operan och Dramaten har otillräckliga
resurser, varför 3 miljoner kronor
avsätts till respektive institution.
Vidare anförs bl.a. att det är viktigt
att nationalscenerna har reella
möjligheter att genomföra gästspel och
turnéer både i Sverige och i andra länder
och att Operan bör få möjlighet att
använda textmaskin vid alla framföranden,
alltså även när operor framförs på
svenska, bl.a. med tanke på de många
hörselskadades svårigheter att uppfatta
den text som sångarna framför (yrkande
3). Då det gäller Dansens Hus sägs i
samma motion, 2003/04:Kr347 (fp), att
verksamheten där har tillfört danskonsten
i Sverige mycket. Redan från början har
Dansens Hus medverkat i flera projekt för
att utveckla och sprida dansen som
konstart i Sverige. Löne- och
pensionskostnaderna har emellertid ökat
kraftigt, varför anslaget bör öka med 1
miljon kronor (yrkande 8).
I motion 2003/04:Kr363 (c) föreslås att
anslaget skall minskas med 30 miljoner
kronor. Minskningen avser anslaget till
Riksteatern. Enligt motionärerna skulle
detta belopp komma till bättre användning
i musik- och teaterverksamhet ute i
landet (motionen i denna del).
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid flera tillfällen under
senare år haft att ta ställning till
motionsförslag om genomgripande
förändringar i uppdragen för Riksteatern
och Rikskonserter och till förslag om
därmed sammanhängande neddragningar av de
statliga bidragen (senast i bet.
2002/03:KrU1 s. 52). Enligt utskottets
uppfattning skulle de föreslagna
anslagsminskningarna medföra drastiska
förändringar av dessa båda institutioners
uppdrag, vilket vore olyckligt. Utskottet
avstyrker därför de nu aktuella
motionerna 2003/04:Kr327 (fp) yrkande 25
i denna del, 2003/04:Kr347 (fp) yrkandena
3 och 8, 2003/04:Kr363 (c) i denna del
samt 2003/04:Fi240 (fp) yrkande 23 i
denna del om minskade anslag till de båda
institutionerna och omfördelning av dessa
medel till annan verksamhet. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag till
medelstilldelning under anslaget för år
2004.
2.3.2 Bidrag till regional
musikverksamhet samt regionala och lokala
teater-, dans- och musikinstitutioner
(28:6)
Inledning
Under anslaget anvisas medel för
statsbidrag till länsmusikverksamhet samt
regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner.
Propositionen
I inledningen till politikområdet
redovisas att regering och riksdag
prioriterat fullföljandet av
länsteaternätets utbyggnad och medverkat
till att regionala teaterinstitutioner
kunnat byggas upp i Jämtlands och
Södermanlands län. År 2003 är det tredje
och sista försöksåret med länsteater i
Södermanlands län, en verksamhet som
bedrivits av Sörmlands Musik & Teater.
Regeringen förordar att länsteatern
fr.o.m. år 2004 införlivas i det
permanenta statliga stödsystemet för
regionala kulturinstitutioner. Anslaget
föreslås därför öka med 1,5 miljoner
kronor som överförs från anslaget 28:2
Bidrag till allmän kulturverksamhet,
utveckling samt internationellt
kulturutbyte och samarbete, där
verksamheten tidigare bekostats.
Vidare redovisar regeringen att
Marionetteatern från år 2004 kommer att
införlivas med Stockholms stadsteater.
Medel för verksamheten har hittills
anvisats under anslaget 28:7 Bidrag till
vissa teater-, dans- och musikändamål men
bör fr.o.m. år 2004 anvisas under detta
anslag. Således föreslås att
1 140 000 kronor överförs till detta
anslag.
Regeringen föreslår att anslaget för år
2004 anvisas 722 905 000 kronor.
Motionerna
I flera motionsyrkanden föreslås en
ökning av anslaget utöver regeringens
förslag.
En ökning om 30 miljoner kronor utöver
regeringens förslag föreslås i motionerna
2003/04:Fi240 (fp) yrkande 23 i denna del
och 2003/04:Kr327 (fp) yrkande 25 i denna
del. Av den sistnämnda motionen framgår
att ökningen är avsedd att stärka
länsmusikinstitutionerna och de regionala
teatrarna samt att 5 miljoner kronor
avsatts för Göteborgsoperan. Motiveringen
till de föreslagna höjningarna återfinns
i motion 2003/04:Kr347 (fp). Där nämns
bl.a. att verksamheten vid länsteatrarna
är dynamisk och mångskiftande, varför
stödet bör förstärkas (yrkande 2). Vidare
anförs att det är viktigt att skolan
låter eleverna få uppleva, diskutera och
lära av teater och att region- och
stadsteatrarna skall ha ett rikt utbud
för barn och ungdomar (yrkande 10).
Förstärkningen skall också garantera att
en fortsatt hög ambitionsnivå kan
upprätthållas inom länsmusiken och de
regionala musikteatrarna (yrkande 6).
Slutligen sägs i motionen att
Göteborgsoperans självfinansieringsgrad
är ca 40 %, medan Kungl. Operans är ca 20
%. Det är enligt motionärerna inte
realistiskt att räkna med att
verksamheten kan få ökade intäkter via
biljettförsäljning, varför 5 miljoner
kronor av den föreslagna anslagsökningen
bör tillföras Göteborgsoperan (yrkande
5).
I motion 2003/04:Kr363 (c) föreslås att
anslaget skall ökas med 28 miljoner
kronor utöver regeringens förslag
(motionen i denna del). Av motion
2003/04:Kr326 (c) framgår att
uppräkningen är avsedd att öka
länsteatrarnas möjligheter att göra
produktioner som är anpassade för mindre
spelplatser och för att länsteatrarna
skall kunna turnera runt om i hela länen
(yrkande 23).
I motion 2003/04:Kr362 (m) föreslås att
anslaget skall öka med 20 miljoner kronor
utöver regeringens förslag. I motionen
konstateras att varken Göteborgsoperan
eller Malmöoperan klarar sig ekonomiskt.
Av ökningen bör därför 12 miljoner kronor
gå till Göteborgsoperan och 8 miljoner
kronor till Malmöoperan (yrkande 2).
I motion 2003/04:Kr391 (kd) föreslås
att anslaget skall ökas med 5 miljoner
kronor utöver regeringens förslag
(yrkande 8 i denna del). Av motion
2003/04:Kr390 (kd) framgår att ökningen
är avsedd dels för att minska effekterna
av bristande pris- och löneomräkning vid
de regionala institutionerna, dels för
att förstärka anslaget till
Göteborgsoperan (yrkande 3).
I sex motionsyrkanden behandlas förslag
rörande medelsanvändningen under anslaget
utan att någon ökning av anslaget begärs.
Förslaget i motionerna 2003/04:Kr236
(m), 2003/04:Kr279 (fp) yrkande 3 och
2003/04:Kr335 (s) syftar till att
statsbidraget till Göteborgsoperan skall
förstärkas.
I motion 2002/03:Kr290 (s) begärs att
länsteatern i Södermanland skall ges
permanenta resurser som motsvarar
resurstilldelningen till andra län.
Förslaget i motion 2003/04:Kr263 (s)
syftar till att en omfördelning skall
göras av resurserna inom anslaget. I
avvaktan på den kommande
orkesterutredningen bör även den del av
landets befolkning som bor utanför
storstads- och kustområdena få tillgång
till levande symfonisk musik.
I motion 2003/04:N332 (kd) föreslås att
en omfördelning skall göras inom anslaget
för att öka resurserna till
länsmusikverksamheten i Kalmar län, som
enligt motionärerna behandlats
styvmoderligt under lång tid (yrkande 4).
I en rad yrkanden behandlas olika
orkesterfrågor som inte har anknytning
till 2004 års statsbudget eller till
medelsanvändningen.
Tre yrkanden tar upp frågor som rör
länsmusikuppdraget.
I två motioner, 2002/03:Kr370 (kd)
yrkande 5 och 2003/04:Kr390 (kd) yrkande
5, redovisas att Kulturrådet i en rapport
påpekat att länsmusiken i ökad
utsträckning övergått till att starta
och/eller utveckla orkestrar och
orkesterverksamhet, vilket medfört att
två parallella organisationer för
orkestermusik håller på att byggas upp.
Motionsyrkandena syftar till att
länsmusikuppdraget skall tydliggöras.
I motion 2002/03:Kr342 (s) föreslås en
förändrad bidragsfördelning till
länsmusikinstitutionerna. Det är, menar
motionärerna, inte rimligt att
fördelningen baseras på vilka län som
hade militärmusik i början av 1970-talet.
Bidragen bör i stället fördelas bl.a. med
hänsyn till de enskilda länens
befolkningsmängd och geografiska
struktur.
Göteborgs symfoniorkester behandlas i
motionerna 2002/03:Kr295 (m) och
2003/04:Kr334 (fp, m). I båda motionerna
yrkas att den utredare som regeringen
skall tillkalla för att göra en
orkesteröversyn skall få i uppdrag att
även beakta Göteborgs Symfoniorkesters
möjligheter att utveckla sin roll som
Sveriges nationalorkester.
I motion 2003/04:Kr333 (fp, m, kd, c)
redovisas att Göteborgsmusikens
verksamhet finansieras genom en ekonomisk
trepartslösning, innebärande att
Göteborgs kommun, Kulturrådet och
Försvarsmusikcentrum i princip står för
var sin tredjedel av orkesterns anslag.
Försvarsmusikcentrums andel består av
upphandlade spelningar. Motionärerna
befarar att försvarets andel av finan
sieringen kan komma att minska med kort
varsel. Därför yrkar de att riksdagen
skall göra ett uttalande som syftar till
att staten genom Kulturrådet skall gå in
som ekonomisk garant om försvarets
engagemang skulle minska eller upphöra.
Utskottets ställningstagande
Utskottet erinrar om att nivåhöjningar
gjorts två år i rad av detta anslag. För
år 2002 tillfördes anslaget 20 miljoner
kronor för att möjliggöra ökade insatser
för i första hand musik- och dansteatrar
samt mindre länsteatrar (prop. 2001/02:1
utgiftsområde 17, bet. 2001/02:KrU1 s.
49, rskr. 2001/02:72). Vidare tillfördes
anslaget 5 miljoner kronor för år 2003
som kompensation för de generella
besparingarna på statlig konsumtion detta
år (prop. 2002/03:1 utgiftsområde 17,
bet. 2002/03:KrU1 s. 54, rskr.
2002/03:57). Enligt utskottets
uppfattning medger det statsfinansiella
läget inte ytterligare förstärkningar för
närvarande. Motionsförslag som syftar
till en ökning av anslaget utöver
regeringens förslag bör därför avslås av
riksdagen. Därmed tillstyrker utskottet
regeringens förslag till medelsanvisning
och avstyrker motionerna 2003/04:Kr326
(c) yrkande 23, 2003/04:Kr327 (fp)
yrkande 25 i denna del, 2003/04:Kr347
(fp) yrkandena 2, 5, 6 och 10,
2003/04:Kr362 (m) yrkande 2,
2003/04:Kr363 (c) i denna del,
2003/04:Kr390 (kd) yrkande 3, 2003/04:
Kr391 (kd) yrkande 8 i denna del och
2003/04:Fi240 (fp) yrkande 23 i denna
del.
Under anslaget 28:4 Försöksverksamhet med
ändrad regional fördelning av
kulturpolitiska medel behandlas yrkanden
om det framtida stödet till
kulturinstitutioner i Skåne, däribland
Malmöoperan.
En rad motioner tar upp frågan om
medelsanvändningen under anslaget.
Förslag utan närmare
beloppspreciseringar om att stödet till
Göteborgsoperan skall ökas framförs i tre
motioner, nämligen 2003/04:Kr236 (m),
2003/04:Kr279 (fp) yrkande 3 och
2003/04:Kr335 (s). Utskottet är väl
medvetet om den betydelse som operan har
för Västsverige och för musikteaterns
utveckling i hela landet. Utskottet vill
emellertid erinra om att det ankommer på
Kulturrådet att göra avvägningar mellan
de olika regionala och lokala
institutioner som regeringen har
förklarat vara stödberättigade och att
därefter besluta om bidragsfördelningen i
enlighet med förordningen (1996:1598) om
statsbidrag till regional
kulturverksamhet. Vidare bör nämnas att
riksdagen år 2001 gjorde ett
tillkännagivande om att Göteborgsoperan
skulle få del av den då aktuella ökningen
av anslaget för år 2002 (se bet.
2001/02:KrU1s. 51, rskr. 2001/02:72).
Utskottet kan inte ansluta sig till
förslaget i motion 2003/04:N332 (kd)
yrkande 4 om att stödet till
länsmusikinstitutionerna skall omfördelas
för att länsmusikverksamheten i Kalmar
län skall erhålla ökade bidragsmedel från
staten. Inte heller kan utskottet
tillstyrka förslaget i motion
2003/04:Kr263 (s) om en omfördelning av
medlen till regionala och lokala teater-,
dans- och orkesterinstitutioner. Det bör
ankomma på Kulturrådet att - inom de
olika anslagsposterna under detta anslag
- göra omfördelningar, under
förutsättning att rådet anser att det
finns goda skäl därtill.
Slutligen konstaterar utskottet att den
del av motion 2002/03:Kr290 (s), väckt
hösten 2002, som syftar till att anslaget
till länsteatern i Södermanland skall
permanentas kommer att tillgodoses genom
att regeringen avser att inordna teatern
i det permanenta stödsystemet från år
2004. Därmed blir teatern stödberättigad.
Som redovisats i det föregående tillförs
detta anslag medel för ändamålet. Det
blir därefter Kulturrådets uppgift att
avgöra storleken på statsbidraget till
teatern.
Sammanfattningsvis avstyrker utskottet
motionsförslagen om medelsanvändning,
dvs. motionerna 2002/03:Kr290 (s),
2003/04:Kr236 (m), 2003/04:
Kr263 (s), 2003/04:Kr279 (fp) yrkande 3,
2003/04:Kr335 (s) och 2003/04:
N332 (kd) yrkande 4.
I sex motionsyrkanden behandlas förslag
om olika orkesterfrågor, nämligen om
förtydligande av länsmusikuppdraget och
förändrade bidragskriterier till
länsmusikverksamheten, om Göteborgs
Symfoniorkesters utvecklingsmöjligheter
och om Göteborgsmusikens ekonomiska
situation.
Med anledning härav vill utskottet
erinra om att utskottet våren 2002
föreslog riksdagen att göra ett
tillkännagivande för regeringen om att en
orkesteröversyn skulle genomföras.
Utskottets ställningstagande innebar att
regeringen skulle låta utreda, analysera
och föreslå åtgärder som rör möjligheten
att bibehålla nuvarande
orkesterverksamhet, möjligheten att
tillgodose behoven av orkestermusik i
hela landet, orkestrarnas ekonomi,
kriterierna för bidragsfördelningen till
olika orkestrar, svårigheterna att
rekrytera musiker, musikernas
anställningsförhållanden och orkestrarnas
möjligheter till långsiktig utveckling
m.m. Riksdagen beslutade i enlighet med
utskottets förslag (bet. 2001/02:KrU16 s.
21 f., rskr. 2001/02:209).
Mot bakgrund av riksdagens
tillkännagivande uttalade regeringen
hösten 2002 i budgetpropositionen att den
avsåg att tillkalla en särskild utredare
med uppdrag att utreda och analysera
orkestrarnas situation i landet (prop.
2002/03:1 utgiftsområde 17 s. 32).
Översynen har emellertid ännu inte kommit
till stånd. Utskottet förutsätter att
regeringen snarast beslutar om direktiv
för översynen i enlighet med riksdagens
beslut och tillsätter en utredare.
Därmed avstyrks motionerna
2002/03:Kr295 (m), 2002/03:Kr342 (s),
2002/03:Kr370 (kd) yrkande 5,
2003/04:Kr333 (fp, m, kd, c),
2003/04:Kr334 (fp, m) och 2003/04:Kr390
(kd) yrkande 5.
2.3.3 Bidrag till vissa teater-, dans-
och musikändamål (28:7)
Inledning
Under detta anslag beräknas medel för
bidrag till fria teater-, dans- och musik
grupper samt arrangerande
musikföreningar, stöd till produktion och
distribution av fonogram, bidrag till
viss teaterverksamhet av nationellt
intresse såsom Drottningholms
slottsteater, Ulriksdals slottsteater
(Confidencen), Internationella Vadstena-
akademien, Dalhalla och Orionteatern,
bidrag till Musikaliska Akademien för
lokalhyra och viss administration, bidrag
till skådebaneverksamhet samt bidrag till
Eric Sahlström-institutet. Från anslaget
lämnas även särskilda bidrag till
Musikaliska Akademien och Svenska
tonsättares internationella musikbyrå
(STIM - Svensk Musik) för notutgivning,
information m.m.
Propositionen
Av propositionen framgår att
Marionetteatern kommer att införlivas i
Stockholms stadsteater fr.o.m. år 2004.
Detta innebär att Marionetteaterns
verksamhetsbidrag på 1 140 000 kronor bör
överföras till anslaget 28:6 Bidrag till
regional musikverksamhet samt regionala
och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner.
I inledningen till politikområdet
uttalar regeringen att de arrangerande
musikföreningarna spelar en viktig roll
för att ett varierat musikutbud av god
kvalitet skall kunna erbjudas på mindre
orter runt om i landet (prop. s. 25). Det
statliga stödet till de arrangerande
musikföreningarna har i det närmaste
fördubblats under senare år och utgör
därmed ett betydande komplement till de
bidrag som kommuner och landsting lämnar.
Regeringen bedömer att satsningarna har
gynnat bredden och mångfalden i
musiklivet (prop. s. 42-43). För att
ytterligare öka spridningen av
professionellt framförd levande musik
inom olika genrer föreslår regeringen att
arrangörsstödet förstärks med 2 miljoner
kronor.
I syfte att öka spridningen av
danskonst i hela landet förstärktes
statens insatser på dansområdet för år
2003. Bland annat infördes ett nytt turné-
och arrangörsstöd om 2 miljoner kronor
under en försöksperiod om tre år. För att
förbättra förutsättningarna att ta emot
och turnera med dansföreställningar i
hela landet föreslår regeringen att
arrangörs- och turnéstödet på dansområdet
skall förstärkas med ytterligare 2
miljoner kronor fr.o.m. år 2004.
Regeringen föreslår att anslaget för år
2004 anvisas sammanlagt
141 116 000 kronor.
Vidare lämnar regeringen en redovisning
för den försöksverksamhet som pågår hos
Kulturrådet med alternativa former av
fonogramstöd under åren 2001-2003 i
enlighet med riksdagens beslut (prop.
2000/01:1, utgiftsområde 17, s. 65).
Bakgrunden till försöksverksamheten har
bl.a. varit svårigheterna i
distributionen och marknadsföringen av
konstnärligt och kulturpolitiskt
värdefulla skivor. De nya stödformerna
har varit ett försök att tillgodose små
och medelstora bolags behov och ett sätt
att uppmuntra s.k. smala produktioner i
en tid av hård konkurrens. Utöver det
ordinarie produktionsbidraget har det
differentierade fonogramstödet omfattat
ett artist- och upphovsmannastöd, ett
marknadsföringsstöd och ett
verksamhetsstöd. Under försöksperioden
har kritik framförts mot fonogramstödets
nya utformning. Försöksverksamheten skall
nu avslutas och utvärderas. Regeringen
har sedan år 2002 uppdragit åt
Kulturrådet att löpande analysera
effekterna av fonogramutgivningen inom
olika genrer, dels av försöksverksamheten
med fonogramstöd i friare former, dels av
den fr.o.m. år 2001 gällande lägre nivån
på det totala fonogramstödet. Regeringen
föreslår att - i avvaktan på Kulturrådets
utvärdering - de ändrade riktlinjerna för
fonogramstödet skall fortsätta att gälla,
dock längst till utgången av år 2004.
Motionerna
I en rad yrkanden föreslås medelsökningar
av anslaget.
I motion 2003/04:Fi240 (fp) yrkande 23
i denna del, motion 2003/04:
Kr327 (fp) yrkande 25 i denna del och
2003/04:Kr347 (fp) yrkandena 1 och 4
föreslås en ökning av anslaget med
sammanlagt 11 miljoner kronor, varav
8 miljoner kronor avser de fria
grupperna, 2 miljoner kronor
Drottningholms slottsteater och 1 miljon
kronor Sveriges Teatermuseum (som får
bidrag under anslaget 28:31 Bidrag till
vissa museer).
I motion 2003/04:Kr362 (m) föreslås en
ökning av anslaget med 15 miljoner
kronor. I motionen framförs att de fria
teatergrupperna lever under knappa
förhållanden samtidigt som deras arbete
för att sprida teaterkultur är oerhört
viktigt (yrkande 3).
I motion 2003/04:Kr363 (c) i denna del
föreslås en ökning av anslaget med 15
miljoner kronor. Motionärerna framhåller
att den fria scenkonsten har en
utomordentlig betydelse för svenskt
kulturliv. Utan de fria grupperna skulle
antalet scenföreställningar minska med
närmare en tredjedel, för barn och ungdom
med hälften.
Även i motionerna 2003/04:Kr390 (kd)
yrkande 7 och 2003/04:Kr391 (kd) yrkande
8 i denna del väcks förslag om att
anslaget skall ökas, nämligen med 3
miljoner kronor. Av beloppet är 2
miljoner kronor avsedda för de fria
gruppernas verksamhet och 1 miljon kronor
avsedda som en förstärkning av
fonogramstödet. I motionen framhålls att
den neddragning som gjordes av
fonogramstödet för år 2001 var förhastad.
Utskottets ställningstagande
Utskottet välkomnar att arrangörs- och
turnéstödet på dansområdet som inrättades
för snart ett år sedan kan utökas med 2
miljoner kronor, vilket innebär en
fördubbling av stödet. Förutsättningarna
blir därmed bättre för att
dansföreställningar skall kunna nå ut i
landet och för att arbetsmarknaden skall
kunna förbättras för de fria
koreograferna och dansarna. Likaledes
välkomnar utskottet att stödet till
arrangerande musikföreningar kan ökas med
2 miljoner kronor. Enligt utskottets
uppfattning medger det statsfinansiella
läget inte ytterligare förstärkningar av
anslaget.
Med hänvisning till det anförda
tillstyrker utskottet regeringens förslag
till medelsanvisning under anslaget.
Därmed avstyrks motionerna 2003/04:Kr327
(fp) yrkande 25 i denna del,
2003/04:Kr347 (fp) yrkandena 1 och 4,
2003/04:
Kr362 (m) yrkande 3, 2003/04:Kr363 (c) i
denna del, 2003/04:Kr390 (kd) yrkande 7,
2003/04:Kr391 (kd) yrkande 8 i denna del
och 2003/04:Fi240 (fp) yrkande 23 i denna
del.
Utskottet har inte något att erinra mot
att den pågående försöksverksamheten med
alternativa former av fonogramstöd får
fortsätta ytterligare i enlighet med
regeringens förslag, dock längst till
utgången av år 2004. Som framgår av
propositionen avser regeringen att -
efter Kulturrådets utvärdering -
återkomma till riksdagen i frågan.
2.4 Anslagen till bibliotek, litteratur
och kulturtidskrifter
(28:8-28:13)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör med avslag på
motionsförslag bifalla regeringens
förslag till medelstilldelning under
anslagen
28:8 Bidrag till
biblioteksverksamhet,
28:9 Litteraturstöd,
28:10 Stöd till kulturtidskrifter,
28:11 Talboks- och
punktskriftsbiblioteket,
28:12 Bidrag till Stiftelsen för
lättläst nyhetsinformation och
litteratur och
28:13 Bidrag till Svenska språknämnden
och Sverigefinska språknämnden.
Riksdagen bör bemyndiga regeringen att
under år 2004 för ramanslaget 28:11
Talboks- och punktskriftsbiblioteket
beställa talböcker, punktskriftsböcker
och informationsmaterial som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 4 000 000 kronor
under år 2005.
Riksdagen bör avslå motionsförslag om
- utvärderingen av litteraturstödet,
- mångfalden i den statligt stödda
litteraturen, jämför reservation 5 (v)
och
- finansieringen av Svenska Akademiens
ordbok.
2.4.1 Bidrag till biblioteksverksamhet
(28:8)
Inledning
Från anslaget utgår statsbidrag till
länsbibliotek, tre lånecentraler, en
invandrarlånecentral samt ett
depåbibliotek. Den statliga
invandrarlånecentralen utgör även bas för
Internationella biblioteket som bildades
i Stockholm under år 2000 och som
inrymmer böcker på mer än 100 språk.
Syftet med bidraget till den regionala
biblioteksverksamheten är att fjärrlån
skall kunna förmedlas och att
utvecklingsverksamhet skall kunna
stödjas. Stöd till folkbibliotek utgår
fr.o.m. år 2002 för biblioteksservice för
vuxenstuderande.
Propositionen
I inledningen till politikområdet
informerar regeringen om de insatser som
gjorts för folk- och skolbibliotek (prop.
s. 22). I sammanhanget nämns bl.a. de
riktade satsningar till
personalförstärkningar i skola och
fritidshem (utgiftsområde 16) som gör det
möjligt att även utöka personalresurserna
på skolbiblioteken.
En ämnessakkunnig har fått regeringens
uppdrag att närmare analysera de
skillnader som finns mellan olika
kommuner i vad avser
biblioteksverksamheten. Utredningen om
Kungl. biblioteket (dir. 2002:156)
avslutar sin verksamhet under år 2003.
Regeringen anför i sin
resultatbedömning (prop. s. 44) att under
år 2002 har sådana bidrag till
utvecklingsprojekt prioriterats vilka
avsett strategiskt utvecklingsarbete för
att stärka folkbibliotekens ställning och
förbättra och förändra deras verksamhet.
Kulturrådet har tagit initiativ till ett
nätverk för att främja tillgången till
biblioteksservice på folkbiblioteken för
vuxenstuderande. Regeringen bedömer att
länsbiblioteken har en fortsatt mycket
viktig uppgift i att stödja de lokala
folkbibliotekens utveckling när det
gäller t.ex. barn och unga,
funktionshindrade och mångkulturella
miljöer. Länsbiblioteken har en viktig
uppgift också för regional samverkan för
utveckling av ny teknik.
Regeringen föreslår att det under
anslaget för år 2004 skall anvisas
45 024 000 kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag
till medelsanvisning om 45 024 000 kronor
för år 2004.
2.4.2 Litteraturstöd (28:9)
Inledning
Under anslaget anvisas medel bl.a. för
stöd till utgivning och distribution av
litteratur, stöd till läsfrämjande
insatser, utgivning av en barnbokskatalog
och marknadsföring av utgivningsstödd
litteratur. Inom ramen för utgivnings
stödet utgår även medel för utgivning av
klassisk litteratur för skolans behov,
utgivning av August Strindbergs samlade
verk, till Svenska Vitterhetssamfundet,
till Samfundet De Nio och till stöd för
författarverkstäder. Vidare utgår från
anslaget stöd för inköp av litteratur
till folk- och skolbibliotek, stöd till
En bok för alla AB för utgivning och
spridning av kvalitetslitteratur till
lågpris samt stöd till Expertkommittén
för översättning av finsk facklitteratur
till svenska. Slutligen anvisas medel för
ett internationellt litteraturpris till
Astrid Lindgrens minne.
Stödet till distribution avser sådana
titlar som fått statligt utgivningsstöd.
Dessa distribueras till kommuner och
folkbibliotek och till vissa mindre
bokhandlar, s.k. servicebokhandlar, samt
till Nordens hus på Island och Färöarna
och Nordens institut på Grönland och
Åland.
Propositionen
Regeringen redovisar (prop. s. 43-45) att
efter sänkningen av mervärdesskatten på
böcker har läsarna inte blivit fler, men
att framför allt sporadiska läsare har
övergått till att läsa oftare.
Försäljningen av böcker är fortsatt
mycket hög, med en ökning med nära 14 %
mellan åren 2001 och 2002. Försäljning
till biblioteken har en fortsatt svag
utveckling, vilket dock skulle kunna
förklaras med att en växande del av
bibliotekens inköp sker från bokhandeln.
Regeringen fäster stor vikt vid att
sänkningen av mervärdesskatten på böcker
får fullt och bestående genomslag på det
pris som konsumenterna betalar.
Bokpriskommissionen som följer
utvecklingen har bedömt att
försäljningsökningen är en indikation på
att läsningen har påverkats men att
bokläsandet inte har breddats till nya
grupper. Bokpriskommissionen skall
slutredovisa sitt uppdrag i februari
2005.
Regeringen redovisar att En bok för
alla AB under de senaste åren gett ut 30
titlar för barn och ungdom och 20 titlar
för vuxna. Regeringen anför att det låga
priset på böckerna, titelbredden,
utgivningens kvalitet och det etablerade
varumärket samverkar med en väl
fungerande läsfrämjande verksamhet som
visar på positiva resultat. Regeringen
bedömer att avtalet mellan staten och En
bok för alla AB bör omförhandlas för
perioden 2004 till och med 2006.
Inriktningen bör vara oförändrad.
Regeringen föreslår att riksdagen skall
anvisa ett oförändrat anslag om
100 917 000 kronor för år 2004.
Motionerna
I fyra motioner lämnas förslag som rör
anslagets nivå.
I två av motionerna, nämligen
2003/04:Fi240 (fp) yrkande 23 i denna del
och 2003/04:Kr327 (fp) yrkandena 17 och
25 i denna del, hemställs att anslaget
skall ökas med 9,5 miljoner kronor utöver
regeringens förslag. Förslaget innebär
att stödet för bokinköp till folk- och
skolbibliotek, särskilt de på små orter,
skall ökas med 13 miljoner kronor, medan
stödet för En bok för allas utgivning
skall minskas med 3 miljoner kronor
avseende utgivningen av vuxenlitteratur.
Vidare ingår i förslaget att 0,5 miljoner
kronor avseende viss administration vid
Kulturrådet skall föras över till rådets
myndighetsanslag 28:1.
I motion 2003/04:Kr363 (c) föreslås en
minskning av anslaget med 36 miljoner
kronor. I motionen anförs att statligt
ekonomiskt stöd till vuxenböcker inte bör
prioriteras (motionen i denna del).
Enligt motion 2003/04:Kr367 (kd)
yrkande 2 bör riksdagen tillkännage för
regeringen vad som anförs i motionen om
en utvärdering av de statliga
läsfrämjande insatserna och av
verksamheten med En bok för alla.
Motionärerna framhåller att det är
viktigt att ta reda på effekterna av
insatserna. Mot bakgrund av att någon
utvärdering tidigare inte gjorts av
verksamheten inom En bok för alla AB när
förlängning av statens avtal med
företaget varit aktuell, bör den av
riksdagen föregående år begärda
utvärderingen avvaktas innan ännu ett
avtal sluts med företaget om utgivning av
vuxenlitteratur. I anslutning härtill
föreslås i motion 2003/04:Kr391 (kd) att
bidraget till En bok för alla skall
minskas med 5 miljoner kronor.
Minskningen avser utgivningen av
vuxenlitteratur (yrkande 8 i denna del).
I fyra motioner lämnas synpunkter på
utformningen av litteraturstödet.
I motion 2003/04:Kr275 (v) refereras en
rapport från Statens kulturråd om
distributionsstödet till folkbiblioteken,
rapport 2002:2 Bästsäljare och
hyllvärmare. Bestånd och utlåning av
boktitlar med litteraturstöd 1998-2000. I
rapporten har tagits upp bl.a. effekten
av distributionsstödet till
folkbiblioteken, i vilken utsträckning
dessa böcker lånas ut och
administrationen av dessa böcker hos små
bibliotek är betungande. Motionärerna
anför att det behövs en bedömning av om
distributionsstödet lever upp till
uppsatta mål, om stödet i sig kan
förändras och förbättras och om hur
resultaten av stödet kan förbättras.
Enligt motionen bör den av riksdagen
tidigare begärda utvärderingen av
litteraturstödet omfatta en analys av
distributionsstödets utformning.
Enligt motion 2003/04:Kr293 (s) bör
stödet till smal litteratur ses över.
Motionären anför att färre sådana titlar
ges ut i dag och att stödet till
kvalitetslitteratur bör breddas.
I motion 2002/03:Kr272 (v) hemställs
att regeringen skall ge Kulturrådet i
uppdrag att utarbeta flera olika förslag
som främjar ökad översättning och
utgivning av litteratur som i dag har
svårt att nå ut på den svenska marknaden.
Det räcker inte med att möjligheten till
stöd redan kan finnas inom dagens
litteraturstöd. Det behövs i stället
särskilda åtgärder för att få till stånd
en utveckling. När Kulturrådet redovisat
sina uppdrag bör regeringen lägga fram
förslag för riksdagen.
I motionen framhålls att det finns en
risk för likriktning i bokutbudet.
Andelen översatt litteratur har minskat.
Som exempel på den engelskspråkiga
dominansen nämns att av alla översatta
barn- och ungdomsböcker är 80 % översatta
från engelska. Motionärerna påminner om
att sådana frågor tagits upp av Kommittén
för svenska språket i betänkandet Mål i
mun (SOU 2002:27), bl.a. har vikten av
att framstående författare från Asien,
Afrika och Latinamerika översätts till
svenska understrukits. Motionärerna
föreslår att regeringen skall lägga fram
förslag för att främja översättning till
svenska av en större andel böcker
författade på andra språk än engelska
(yrkande 1).
Motionärerna framhåller att språket och
kulturen har betydelse för ökad
förståelse, ökad samhörighet och
vidsynthet i det moderna och
mångkulturella Sverige. Mot denna
bakgrund bör utgivning i Sverige av
litteratur på invandrarspråk främjas.
Detta gäller både litteratur skriven på
dessa språk och svensk litteratur
översatt till dem (yrkande 2). Likaså bör
litteratur på invandrarspråken översättas
till svenska (yrkande 3). Även i dessa
frågor bör riksdagen föreläggas förslag
från regeringen.
De nationella minoriteternas
rättigheter har skrivits in i svensk lag.
En självklar följd av detta bör enligt
motionen vara att åtgärder vidtas för att
göra det möjligt att ge ut fler böcker på
de nationella minoritetsspråken. Vidare
bör distributionen förbättras och
översättning till svenska främjas.
Kulturrådet bör bereda dessa frågor och
regeringen bör lägga fram förslag för
riksdagen (yrkande 4).
I motion 2003/04:Kr210 (m) hemställs att
riksdagen skall tillkännage som sin
mening för regeringen att Svenska
Akademiens ordbok (SAOB), som finansieras
genom inkomster från annonsering i Post-
och Inrikes Tidningar, fortsättningsvis
bör finansieras inom utgiftsområde 17
Kultur, fritid, trossamfund och medier.
Utskottets ställningstagande
Då det gäller nivån på anslaget vill
utskottet anföra följande.
Utskottet har vid ett flertal
tillfällen avstyrkt yrkanden som syftar
till en minskning av stödet till En bok
för alla (senast i bet. 2002/03:KrU1 s.
62). Liksom tidigare år anser utskottet
att den verksamhet som bedrivs av En bok
för alla med spridning av
kvalitetslitteratur till lågpris och med
lässtimulerande insatser utgör en
betydelsefull del av satsningarna på
litteratur, språk och läsande. Utskottet
anser inte att det finns godtagbara skäl
för att minska medelstilldelningen till
En bok för alla som föreslås i motionerna
2003/04:Kr391 (kd) yrkande 8 i denna del
och 2003/04:Kr327 (fp) yrkandena 17 och
25 i denna del. I linje härmed anser
utskottet att det inte är motiverat att
regeringen skall vänta med att ingå avtal
med En bok för alla AB beträffande
utgivningen av vuxenlitteratur. Utskottet
avstyrker därmed även motion
2003/04:Kr367 (kd) yrkande 2.
Vidare anser utskottet att en sådan
minskning av anslaget, som föreslås i
motion 2003/04:Kr363 (c) i denna del,
skulle drabba olika stödformer som avser
vuxenlitteratur respektive
utgivningsstödet. Enligt utskottets
synsätt skulle sådana neddragningar
motverka de intentioner som finns med
litteraturstödet och som bl.a. syftar
till att öka tillgängligheten till
litteraturen och främja läsandet.
Utskottet anser slutligen att det inte
finns skäl att öka nivån på anslaget
utöver regeringens förslag, vilket
föreslås i motionerna 2003/04:Kr327 (fp)
yrkande 25 i denna del och 2003/04:Fi240
(fp) yrkande 23 i denna del.
Sammanfattningsvis finner utskottet att
den nivå på anslaget som regeringen
föreslagit är väl avvägd. Utskottet
föreslår därmed i enlighet med
regeringens förslag att 100 917 000
kronor skall anvisas under anslaget och
att motionerna 2003/04:Kr327 (fp)
yrkandena 17 och 25 i denna del,
2003/04:Kr363 (c) i denna del,
2003/04:Kr391 (kd) yrkande 8 i denna del
och 2003/04:Fi240 (fp) yrkande 23 i denna
del skall avslås.
Vid föregående riksmöte anförde utskottet
att det ankommer på regeringen att följa
utvecklingen inom litteraturområdet.
Vidare erinrade utskottet om att
regeringen år 1998 i proposition
1997/98:86 Litteraturen och läsandet
uttalade att de nya stöd som då föreslogs
skulle utvärderas efter tre år (prop. s.
6). Utskottet påminde om att några av
stöden därefter har genomlysts, t.ex.
genom Kulturrådets rapport år 2002 om
inköpsstödet till folk- och
skolbibliotek. Enligt utskottets
uppfattning borde samtliga stödformer
inom anslaget Litteraturstöd utvärderas
så att det tydligt framgår om
målsättningen med stöden har uppfyllts.
Sådana utvärderingar borde enligt
utskottets mening göras vid tillfälle som
regeringen finner lämpligt. På utskottets
förslag tillkännagav riksdagen som sin
mening för regeringen att en utvärdering
av samtliga stödformer inom anslaget
Litteraturstöd borde göras (bet.
2002/03:KrU1 s. 64, rskr. 2002/03:57).
I budgetpropositionen för år 2004
(prop. s. 43) konstaterar regeringen att
Kulturrådet på eget initiativ genomfört
flera utvärderingar av de statliga stöden
på litteraturområdet och att det kan
finnas anledning att analysera dessa
närmare. Detta gäller t.ex. en
utvärdering av det utvidgade stödet för
utgivning och distribution av litteratur
som infördes år 1999. Regeringen avser
att genomföra en sådan fördjupad analys
av Kulturrådets rapporter och avser också
att vid behov låta genomföra särskilda
utvärderingar för att kunna bedöma om
målsättningen med stöden inom anslaget
Litteraturstöd har uppfyllts. Regeringen
uttalar sin avsikt att därefter återkomma
till riksdagen med en redovisning.
Mot bakgrund av vad regeringen anför i
budgetpropositionen utgår utskottet från
att regeringen återkommer med en
redovisning av översynen i enlighet med
riksdagens tidigare beslut. Då
utvärderingen skall omfatta samtliga
stödformer inom anslaget Litteraturstöd
är det inte nödvändigt att riksdagen
påpekar för regeringen att någon särskild
stödform under anslaget skall tas med,
varför riksdagen bör avslå motionerna
2003/04:Kr275 (v) och 2003/04: Kr293 (s).
Utskottet utgår från att regeringens
kommande redovisning för riksdagen av
litteraturstödet även omfattar frågor som
rör mångfalden i den statligt stödda
utgivningen och frågor om stödet till
översättning av litteratur. Sådana frågor
har, som framhålls i motion 2002/03:Kr272
(v), också behandlats av Kommittén för
svenska språket och bör därmed också
komma att beröras av regeringen i den
aviserade propositionen. Mot denna
bakgrund anser utskottet att riksdagen
inte nu bör ta några sådana initiativ i
fråga om utgivning, översättning och
distribution av litteratur på svenska, de
nationella minoritetsspråken och de stora
invandrarspråken som föreslås i motion
2002/03:Kr272 (v). Motionen avstyrks
därför.
På näringsutskottets förslag anmodade
riksdagen vid 2001/02 års riksmöte genom
ett tillkännagivande regeringen att
skyndsamt finna en lösning på frågan om
slopande av kravet på Patent- och
registreringsverket (PRV) att kungöra i
Post- och Inrikes Tidningar (PoIT) vad
som införs i aktiebolagsregistret (bet.
2001/02:NU1 s. 80, rskr. 2001/02:74).
Intäkterna finansierar utgivningen av
Svenska Akademiens ordbok.
Näringsutskottet anförde följande.
Utskottet ser en ändring av de regler
som gäller för PRV:s kungörelse av
uppgifter ur olika register som ett
sätt för verket att uppnå en
effektivisering av sin verksamhet. Som
nyss nämnts har en av regeringen
tillsatt utredning föreslagit att
kravet på PRV att annonsera i PoIT
skall tas bort. Betänkandet avlämnades
för två och ett halvt år sedan, men av
olika skäl har frågan inte kommit
närmare en lösning under denna tid.
Utskottet inser problemet med att
finna en finansiering av Svenska
Akademiens ordbok och noterar att fyra
olika departement är berörda. Detta
får dock inte innebära att en lösning
av den för PRV viktiga frågan om
publiceringstvång i PoIT blockeras.
Enligt PRV:s beräkningar skulle den
årliga kungörelsekostnaden sjunka från
ca 20 miljoner till ca 2 miljoner
kronor om kungörelserna kunde införas
i en elektronisk tidning.
Utskottet anser mot den angivna
bakgrunden att riksdagen genom ett
tillkännagivande bör anmoda regeringen
att skyndsamt finna en lösning på den
nu aktuella frågan och därefter
återkomma till riksdagen med
erforderliga förslag.
Då regeringen inte kommit med den
begärda lösningen på frågan om tvånget
för PRV att annonsera i PoIT
upprepades på näringsutskottets
förslag riksdagens begäran vid
följande riksmöte (bet. 2002/03:NU1 s.
92, rskr. 2002/03:
109). Näringsutskottet anförde vid
detta tillfälle bl.a. följande.
Ur principiell synpunkt är det viktigt
att utskottsinitiativ och
tillkännagivanden från riksdagen tas
om hand på ett adekvat sätt av
regeringen. Det är också väsentligt
att regeringen håller riksdagen
informerad om hur hanteringen av en
fråga fortlöper.
Med hänvisning till det anförda anser
utskottet att riksdagen nu bör göra
ett förnyat tillkännagivande till
regeringen i frågan. Regeringen bör
sålunda anmodas att utan ytterligare
dröjsmål lägga fram förslag för
riksdagen så att erforderliga
lagändringar kan träda i kraft senast
den 1 januari 2004. Regeringen måste
också tillse att frågan om
finansieringen av Svenska Akademiens
ordbok får en lösning, så att detta
inte tillåts utgöra något hinder för
ändringen av kungörelsekravet.
Regeringen har ännu inte förelagt
riksdagen något förslag i frågan.
Utskottet anser att det inte är lämpligt
att regeringens kommande
ställningstagande föregrips genom att
riksdagen gör ett sådant särskilt
uttalande i delfrågan om en eventuellt
förändrad finansiering av Svenska
Akademiens ordbok som begärs i motion
2003/04:Kr210 (m). Riksdagen bör således
inte nu överväga huruvida ordbokens
framtida finansiering skall ske inom
något av de 27 utgiftsområdena inom
statsbudgeten eller på annat sätt.
Riksdagen bör avslå motion 2003/04:Kr210
(m).
2.4.3 Stöd till kulturtidskrifter (28:10)
Inledning
Från anslaget utgår produktionsstöd och
utvecklingsstöd till kulturtidskrifter.
Inom utvecklingsstödet utgår även
verksamhetsbidrag till
tidskriftsverkstäder. Vidare utgår ett
särskilt prenumerationsstöd till
biblioteken.
Propositionen
Regeringen påminner om att syftet med
tidskriftsstödet är att garantera en
kulturellt värdefull mångfald i utbudet
och öka tillgängligheten (prop. s. 44).
Tidskriftsläsandet har ökat och antalet
utgivna tidskrifter blir fler. Regeringen
anser att tidskriftsstödet med stor
sannolikhet har medverkat till detta.
Även de statliga insatserna i form av
tidskriftskataloger och stöd till
utvecklingsprojekt har bidragit.
Regeringen konstaterar att distributionen
fortfarande är ett problem för
tidskrifterna. Nya distributionsformer
och marknadsföringsåtgärder prövas dock.
Under år 2002 kom 249 ansökningar om
bidrag in, en ökning med 15 %. Drygt 62 %
av ansökningarna om produktionsstöd och
56 % av ansökningarna om utvecklingsstöd
bifölls.
Regeringen föreslår att riksdagen skall
anvisa oförändrat 20 650 000 kronor under
anslaget.
Motionerna
I två motioner, nämligen 2003/04:Fi240
(fp) yrkande 23 i denna del och
2003/04:Kr327 (fp) yrkandena 15 och 25 i
denna del, hemställs att anslaget skall
ökas med 3 miljoner kronor utöver
regeringens förslag. Motionärerna anför
som motivering till ökningsförslaget att
tidskrifterna drabbats av svårigheter då
anslaget varit oförändrat och antalet
beviljade bidrag samtidigt blivit fler.
Vidare har särskilt de små tidskrifterna
problem med distributionen.
I två andra motioner, nämligen
2003/04:Kr367 (kd) yrkande 4 och
2003/04:Kr391 (kd) yrkande 8 i denna del,
hemställs med motsvarande motivering om
en höjning av tidskriftsstödet med 2
miljoner kronor. Tidskrifterna - även de
mindre - bör få möjlighet att utvecklas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens och
motionärernas syn på betydelsen av det
statliga stödet till tidskrifterna.
Utskottet kan emellertid inte inom ramen
för utgiftsområdet tillstyrka att
tidskriftsstödet ökas, då detta skulle
kräva en omfördelning från andra
angelägna ändamål. Mot denna bakgrund
tillstyrks regeringens förslag till
medelsanvisning och avstyrks motionerna
2003/04:Fi240 (fp) yrkande 23 i denna
del, 2003/04:Kr327 (fp) yrkandena 15 och
25 i denna del, 2003/04:Kr367 (kd)
yrkande 4 och 2003/04:Kr391 (kd) yrkande
8 i denna del.
2.4.4 Talboks- och
punktskriftsbiblioteket (28:11)
Inledning
Talboks- och punktskriftsbiblioteket
(TPB) är en statlig myndighet som i
samverkan med andra bibliotek skall
tillgodose synskadades och andra
läshandikappades behov av litteratur.
Biblioteket skall särskilt framställa och
låna ut talböcker och punktskriftsböcker,
sälja punktskriftsböcker samt ge
upplysningar och råd till främst
folkbibliotek.
Propositionen
Av propositionen framgår att TPB fr.o.m.
år 2001 producerar samtliga talbokstitlar
i s.k. DAISY-format (digitala talböcker)
samt att utlåningen av DAISY-böcker
utgjorde ca 22 % av den totala
talboksutlåningen.
Regeringen föreslår att 67 433 000
kronor skall anvisas under anslaget för
år 2004.
Vidare föreslås att riksdagen skall
bemyndiga regeringen att under år 2004
göra beställningar av talböcker,
punktskriftsböcker och
informationsmaterial som, inklusive
tidigare gjorda åtaganden, medför
utgifter på högst 4 miljoner kronor under
år 2005.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag
till medelsanvisning.
Utskottet tillstyrker även regeringens
förslag om bemyndigande för regeringen
att under år 2004 beställa talböcker,
punktskriftsböcker och informa
tionsmaterial som inklusive tidigare
gjorda åtaganden medför utgifter på högst
4 000 000 kronor under år 2005.
2.4.5 Bidrag till Stiftelsen för lättläst
nyhetsinformation och litteratur (28:12)
Inledning
Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation
och litteratur (LL-stiftelsen/Centrum för
lättläst) har till ändamål att äga och ge
ut en nyhetstidning för
begåvningshandikappade samt att ge ut
lättlästa böcker (LL-böcker).
Verksamheten bedrivs utan vinstsyfte och
inom ramen för ett avtal som träffats
mellan staten och stiftelsen. Gällande
avtal avser perioden 1 januari 2003-31
december 2005.
Propositionen
Regeringen redovisar att försäljningen av
lättläst litteratur till bokhandel och
bibliotek har ökat (prop. s. 44).
Regeringen anger att också upplagan för
nyhetstidningen 8 SIDOR har ökat.
Regeringen föreslår att det under
anslaget skall anvisas 15 273 000 kronor
för år 2004.
Motionerna
Enligt motionerna 2003/04:Kr367 (kd)
yrkande 3 och 2003/04:Kr391 (kd) yrkande
8 i denna del bör riksdagen anvisa ett
med 1 miljon kronor ökat anslag i
förhållande till regeringens förslag.
Motionärerna hänvisar till att
handikapprörelsen och pedagoger inom
skolan påtalar behovet av lättläst
litteratur för en yngre publik. Ökningen
av anslaget avser därför utveckling av
den påbörjade utgivningen av lättläst
barn- och ungdomslitteratur, men även en
ökning av antalet titlar för vuxna.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att regeringens förslag
till medelsanvisning under anslaget har
en väl avpassad nivå som gör det möjligt
för stiftelsen att klara sina åligganden.
Utskottet tillstyrker därmed regeringens
förslag till medelsanvisning för år 2004
och avstyrker motionerna 2003/04:Kr367
(kd) yrkande 3 och 2003/04:Kr391 (kd)
yrkande 8 i denna del.
2.4.6 Bidrag till Svenska språknämnden
och Sverigefinska språknämnden (28:13)
Inledning
Under anslaget anvisas medel för bidrag
till Svenska språknämndens och
Sverigefinska språknämndens verksamheter.
Syftet med statens bidrag till Svenska
språknämnden är att nämnden skall följa
utvecklingen av det svenska språket i tal
och skrift och med denna kunskap som
utgångspunkt ge råd till språkanvändarna
för att främja gott språkbruk.
Sverigefinska språknämnden skall vårda
och utveckla finska språket i Sverige.
Propositionen
Regeringen bedömer (prop. s. 45) att
verksamheterna vid Svenska språknämnden
och Sverigefinska språknämnden bedrivs
enligt de syften som staten har med
bidragsgivningen. Nämnderna har stor
betydelse för att en aktiv språkvård och
språkforskning bedrivs.
Regeringen meddelar sin avsikt att
under år 2004 återkomma till riksdagen
med förslag till åtgärder i syfte att öka
förutsättningarna för en långsiktig
språkpolitik.
Regeringen föreslår att 5 549 000
kronor skall anvisas under anslaget för
år 2004.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag
till medelstilldelning för år 2004.
2.5 Anslagen till bild och form samt
konsthantverk (28:14-28:18)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör med avslag på
motionsförslag bifalla regeringens
förslag till medelsanvisning under
anslagen
28:14 Statens konstråd,
28:15 Konstnärlig gestaltning av den
gemensamma miljön,
28:16 Nämnden för hemslöjdsfrågor,
28:17 Främjande av hemslöjden och
28:18 Bidrag till bild- och
formområdet.
Riksdagen bör besluta om bemyndigande
för regeringen att under år 2004, i
fråga om anslaget 28:15 Konstnärlig
gestaltning av den gemensamma miljön,
beställa konstverk som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 10 000 000 kronor
under åren 2005-2007.
Vidare bör riksdagen avslå
motionsförslag om Statens konstråds
rutiner för förvärv av konst m.m.,
jämför reservation 6 (fp, kd, c).
2.5.1 Statens konstråd (28:14)
Inledning
Statens konstråd har till uppgift att
verka för att konsten blir ett naturligt
och framträdande inslag i samhällsmiljön
genom att förvärva god samtidskonst till
statens byggnader och andra lokaler för
statlig verksamhet, medverka till att
konst tillförs även andra gemensamma
miljöer än sådana som brukas av staten
och sprida kunskap om konstens betydelse
för en god samhällsmiljö.
Propositionen
Regeringen anser att ansvaret för
tillsynen av statens konst enligt
förordningen (1990:195) om vård av
statens konst bör övergå från Moderna
museet och Nationalmuseum med Prins
Eugens Waldemarsudde till Statens
konstråd fr.o.m. den 1 januari 2004. För
att finansiera kostnaderna för
tillsynsverksamheten föreslår regeringen
att Statens konstråds anslag förstärks
med 500 000 kronor fr.o.m. år 2004.
Finansiering sker genom en minskning av
anslaget 28:28 Centrala museer:
Myndigheter.
Regeringen föreslår att anslaget för år
2004 anvisas 7 380 000 kronor.
Motionerna
Motionärerna bakom motion 2002/03:Kr372
(fp) anser att det är mycket viktigt att
samarbetet mellan bidragsgivande
myndigheter och konstnärsorganisationer
inte leder till ett gynnande av en
speciell sammanslutning framför en annan.
Vidare anförs att sammansättningen av
styrelser som beviljar stöd måste vara
bredast möjlig, insynen måste garanteras,
gränserna vara tydliga mellan
särintressen och beslutsfattare samt
neutraliteten mellan olika
organisationers medlemmar upprätthållas.
När det gäller inköp av offentlig konst
krävs enligt motionen en översyn och att
man tar till vara de rekommendationer om
åtgärder som Konkurrensverket och Nämnden
för offentlig upphandling givit (yrkande
26).
I motion 2003/04:Kr326 (c) anförs att
Statens konstråds upphandlingsrutiner bör
utredas (yrkande 26). Motionärerna anser
att det är anmärkningsvärt att statliga
inköp av konst inte föregås av ett
anbudsförfarande eller någon form av
tävling. Även i motion 2003/04:Kr327 (fp)
anförs att begreppen när det gäller inköp
av offentlig konst behöver redas ut
(yrkande 18). Motionärerna menar vidare
att det föreligger ett behov av att
samlat utvärdera vilken fördelning av
inköp och uppdrag samt av konstnärsstöd
som de nuvarande centraliserade formerna
för beslut givit (yrkande 19).
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag
till medelstilldelning.
Då det gäller motionsyrkanden om översyn
och utvärdering av statliga insatser för
konstnärer i form av dels Statens
konstråds inköp av konst, dels
Konstnärsnämndens ersättningar och bidrag
till konstnärer vill utskottet anföra
följande.
Beträffade motionsyrkandena rörande
Statens konstråds rutiner för förvärv av
konst m.m. hänvisar utskottet till den
översyn riksdagen begärt och som
regeringen enligt budgetpropositionen för
år 2003 (2002/03:1 utgiftsområde 17 s.
80) avser att ge Statskontoret i uppgift
att genomföra. Utskottet tar för givet
att uppdraget kommer att lämnas till
Statskontoret under år 2003 som anges i
förra årets budgetproposition.
När det gäller frågan om översyn av
stöd och ersättningar till konstnärer
hänvisar utskottet till de utvärderingar
m.m. som redan vidtagits. I betänkandet
Konstnärerna och trygghetssystemen (SOU
2003:21) tydliggörs och analyseras ett
flertal problem som uppstår i mötet
mellan konstnärliga yrkesutövares
särskilda villkor och de olika
trygghetssystemen. Vidare bör nämnas att
Kulturrådet under år 2003 har inlett ett
arbete med att kartlägga och analysera de
arenor där bild- och formkonst visas och
den betydelse de har för områdets
utveckling. Av budgetpropositionen
(2003/04:1 utgiftsområde 17 s. 47-48)
framgår att regeringen avser att följa
upp hur avtalet om den statliga
utställningsersättningen efterlevs.
Slutligen bör nämnas de
återrapporteringar som Konstnärsnämnden
erligen gör till regeringen avseende
bidragsfördelningen och konstnärers
villkor m.m. Dessa rapporter ligger till
grund för regeringens resultatbedömningar
i budgetpropositionerna. Enligt
utskottets mening skulle det vara
värdefullt om regeringen inför nästa
budgetproposition överväger möjligheten
att även använda detta underlag till att
för riksdagen redovisa en mera
sammanhållen rapportering av utvecklingen
inom området för tiden efter de reformer
som beslutades år 1998.
Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet motionerna 2002/03:
Kr372 (fp) yrkande 26, 2003/04:Kr326 (c)
yrkande 26 och 2003/04:Kr327 (fp)
yrkandena 18 och 19.
2.5.2 Konstnärlig gestaltning av den
gemensamma miljön (28:15)
Inledning
Under anslaget beräknas medel för
konstförvärv beslutade av Statens
konstråd. Vidare beräknas medel som
fördelas av Statens kulturråd till
folkparkerna och vissa
samlingslokalhållande organisationer för
konstinköp.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget för år
2004 skall uppgå till 40 438 000 kronor.
Regeringen föreslår vidare att
riksdagen skall bemyndiga regeringen att
under år 2004 beställa konstverk som
inklusive tidigare gjorda åtaganden
medför utgifter på högst 10 miljoner
kronor under åren 2005-2007.
Motionerna
Motionärerna bakom motionerna
2003/04:Fi240 (fp) yrkande 23 i denna del
samt 2003/04:Kr327 (fp) yrkandena 14 och
25 i denna del föreslår att anslaget
skall minskas med 10 miljoner kronor.
Motionärerna anser att kommuner och
landsting bör öka sitt kostnadsansvar för
konstnärlig utsmyckning i de miljöer som
tillhör deras ansvarsområde och att
staten därmed kan minska sitt bidrag.
I motion 2003/04:Kr362 (m) föreslås en
minskning av anslaget med 11 miljoner
kronor. Motionärerna anser att staten bör
renodla sitt ansvar för olika
kulturverksamheter och inte ta ansvar för
konstnärlig utsmyckning av andra
gemensamma miljöer än statliga (yrkande
4).
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare tagit ställning i
frågan om det statliga engagemanget i
utsmyckning av andra miljöer än de
statliga, senast i betänkande
2002/03:KrU1. Utskottet anser, liksom
tidigare år, att staten bör ta ett visst
ansvar även för den gemensamma miljö som
inte är statligt ägd eller nyttjad.
Samtidigt förutsätter utskottet att
landsting och kommuner fortsatt tar en
betydande del av kostnadsansvaret för
konstnärlig utsmyckning och utformning av
denna miljö. Med det anförda tillstyrker
utskottet regeringens förslag till
medelsanvisning. Motionerna 2003/04:Fi240
(fp) yrkande 23 i denna del,
2003/04:Kr327 (fp) yrkandena 14 och 25 i
denna del samt 2003/04:Kr362 (m) yrkande
4 avstyrks.
Utskottet tillstyrker vidare
regeringens förslag om bemyndigande för
regeringen att beställa konstverk.
2.5.3 Nämnden för hemslöjdsfrågor (28:16)
Inledning
Nämnden för hemslöjdsfrågor skall ta
initiativ till, planera, samordna och
göra insatser för att främja hemslöjd i
den mån sådana uppgifter inte ankommer på
annan statlig myndighet. Nämnden skall
inom sitt verksamhetsområde fördela
statligt stöd till hemslöjdsfrämjande
verksamhet. Nämnden står vidare som
samordnare för
hemslöjdskonsulentverksamheten och prövar
frågan om huvudmannaskap för
konsulenterna. Verket för
näringslivsutveckling Nutek svarar för
nämndens medelsförvaltning och
personaladministration.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget anvisas
1 853 000 kronor för år 2004.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag
till medelsanvisning.
2.5.4 Främjande av hemslöjden (28:17)
Inledning
Under anslaget beräknas medel för bidrag
till hemslöjdskonsulenternas verksamhet,
Svenska Hemslöjdsföreningarnas
Riksförbund och projekt inom
hemslöjdsområdet. Anslaget disponeras av
Nämnden för hemslöjdsfrågor.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget för år
2004 skall uppgå till 19 958 000 kronor.
Motionerna
Motionärerna bakom motion 2003/04:Kr350
(c) och motion 2003/04:Kr363 (c) i denna
del föreslår att anslaget skall tilldelas
ytterligare 500 000 kronor i förhållande
till regeringens förslag. Avsikten är att
förstärka bidraget till den ideella
hemslöjdsrörelsen. Även i motion
2003/04:Kr368 (s, v, mp) lyfts den
ideella hemslöjdsrörelsens behov av
förstärkt bidrag fram.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill påminna om att riksdagen i
samband med budgetbehandlingen för år
2002 biföll en motion som innebar en
förstärkning av anslaget med 500 000
kronor i förhållande till regeringens
förslag. Medlen skulle användas för att
stärka hemslöjdens roll som
kulturspridare (bet. 2001/02:KrU1, rskr.
2001/02:72).
I regeringens skrivelse Arkitektur,
form och design 2002/03:129 gör
regeringen bedömningen att Nämnden för
hemslöjdsfrågor bör få i uppdrag att
utreda hur hemslöjdens kunskapsområde kan
bli tydligare och starkare på form- och
designområdet och hur fler skall ges
möjlighet att i framtiden ta del av
hemslöjden.
Svenska Hemslöjdföreningarnas
Riksförbund, SHR, är en ideell förening
med uppgift att föra ut slöjden i hela
samhället. Det är därför viktigt att
denna ideella förening i framtiden får en
ökad del av det totala stöd som tilldelas
hemslöjdsområdet.
Utskottet är inte nu berett att inom
givna budgetramar ytterligare höja
anslaget utan tillstyrker regeringens
förslag till medelsanvisning och
avstyrker motionerna 2003/04:Kr350 (c)
och 2003/04:Kr363 (c) i denna del.
Utskottet avstyrker även motion
2003/04:Kr368 (s, v, mp).
2.5.5 Bidrag till bild- och formområdet
(28:18)
Inledning
Under anslaget anvisas medel för bidrag
till organisationer m.m. på bild- och
formområdet, bl.a. verksamhetsstöd till
Sveriges Konstföreningars Riksförbund,
Folkrörelsernas Konstfrämjande och
Föreningen Svensk Form. Under anslaget
anvisas också medel för bidrag till
Akademien för de fria konsterna. Vidare
lämnas ett särskilt verksamhetsstöd till
vissa utställare, ett utrustningsbidrag
till konstnärliga kollektivverkstäder
samt utställningsersättning till
konstnärer i samband med utställningar.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget för år
2004 skall uppgå till 29 708 000 kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag
till medelsanvisning.
2.6 Anslagen till ersättningar och bidrag
till konstnärer
(28:19-28:20)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör med avslag på
motionsförslag bifalla regeringens
förslag till medelsanvisning under
anslagen
28:19 Konstnärsnämnden och
28:20 Ersättningar och bidrag till
konstnärer.
Riksdagen bör avslå motionsförslag om
pensionsvillkoren för konstnärerna,
jämför reservation 7 (m, fp, kd, c).
2.6.1 Konstnärsnämnden (28:19)
Inledning
Konstnärsnämnden har till uppgift att
besluta om statliga ersättningar till
bild, form-, ton-, scen- och
filmkonstnärer samt att främja
internationellt konstnärsutbyte. Nämnden
skall hålla sig underrättad om
konstnärernas ekonomiska och sociala
förhållanden. Syftet med verksamheten är
att genom fördelning av ersättningar och
bidrag verka för att förbättra
konstnärernas villkor.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget för år
2004 skall anvisas 12 098 000 kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag
till medelstilldelning under anslaget för
år 2004.
2.6.2 Ersättningar och bidrag till
konstnärer (28:20)
Inledning
Under anslaget anvisas bl.a. medel för
ersättning till bild- och formkonstnärer
för att deras verk i offentliga
institutioners ägo visas för allmänheten
eller används på annat allmännyttigt sätt
(visningsersättning). Anvisade medel
fördelas efter beslut av styrelsen för
Sveriges bildkonstnärsfond. Vidare
fördelas en del av visningsersättningen
individuellt. Den individuella
visningsersättningen fördelas på basis av
det offentliga innehavet av konstnärens
verk i enlighet med kriterier vilka
fastställts av upphovsrättsorganisationen
Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS).
Dessutom beräknas medel för bidrag till
konstnärer som fördelas av
Konstnärsnämnden respektive Sveriges
författarfond.
Propositionen
Regeringen anser att en fortsatt
utbyggnad av den individuella
visningsersättningen är ett viktigt led
för att stärka bildkonstnärernas
inkomstsituation. Samtidigt är stödformer
för bl.a. arbetsstipendier och
konstnärsbidrag av stor betydelse för
många bild- och formkonstnärers
försörjnings- och arbetsmöjligheter.
Genom att stärka Bildkonstnärsfondens
möjlighet till bidragsgivning kan
mottagargruppen breddas. Enligt
regeringen är det viktigt att fler bild-
och formkonstnärer ges möjligheter att
under en tid fullt ut ägna sig åt sin
konstnärliga verksamhet.
Mot den bakgrunden avser regeringen att
inom ramen för anslaget förstärka
bidragen riktade mot bild- och
formkonstnärer med 4 miljoner kronor samt
öka den individuella visningsersättningen
med 5 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att anslaget för år
2004 anvisas 287 055 000 kronor.
I inledningen till budgetpropositionen
redovisar regeringen de pensionsvillkor
som gäller vid de statsunderstödda
kulturinstitutionerna enligt följande
(prop. s. 28-29).
Arbetstagarna vid de 63
statsunderstödda teater-, dans- och
musikinstitutionerna har statlig
pensionsrätt enligt förordningen
(2003:56) om tjänstepension och
tjänstegrupplivförsäkring för vissa
arbetstagare med icke-statlig
anställning. För den konstnärliga
personalen gäller särskilda villkor om
låg pensionsålder. Från denna ålder
kan de få en pension som löper fram
till den lagstadgade pensionsåldern.
Det är en sedan länge etablerad
ordning som bygger på de fysiska och
konstnärliga förutsättningar som
gäller för t.ex. dansare och sångare.
Möjligheten att upprätthålla den
konstnärliga kvaliteten minskar
avsevärt med åldern.
De förändrade pensionsvillkor som
trätt i kraft från årsskiftet 2002/03
har även påverkat pensionsvillkoren
vid kulturinstitutionerna. Det gäller
särskilt för den konstnärliga
personalen med låg pensionsålder
(prop. 2000/01:78, bet. 2000/01:AU10,
rskr. 2000/01:211). Även om det inte
skett några förändringar avseende
pensionen som gäller för tiden före 65
års ålder, så medför de förändrade
bestämmelserna att pensionen efter 65
års ålder blir sämre om man inte kan
arbeta och ha förvärvsinkomster ända
fram till dess. En arbetsgrupp i
Regeringskansliet, där även
företrädare för arbetsmarknadens
parter ingått, har tidigare arbetat
med frågan utan att någon lösning
kunnat nås.
Regeringen anser att det finns
anledning att fördjupa arbetet vad
avser tänkbara pensionslösningar, och
samtidigt även diskutera möjligheterna
till utbildning och karriärbreddning
som syftar till fortsatt arbete,
särskilt för de konstnärliga
arbetstagarna med låg pensionsålder.
Mot denna bakgrund är det regeringens
avsikt att bjuda in arbetsmarknadens
parter till ett förutsättningslöst
arbete för att hitta en skyndsam och
hållbar lösning av pensionsfrågan för
personalen vid de statligt stödda
teater-, dans- och
musikinstitutionerna.
Vissa frågor om konstnärers pensioner
Som redovisats i budgetpropositionen har
arbetstagare statlig pensionsrätt vid ett
stort antal teater-, dans- och
musikinstitutioner enligt förordningen
(2003:56) om tjänstepension och
tjänstegrupplivförsäkring (PISA-
förordningen). Genom förordningen görs
det statliga pensionsavtalet, PA 03,
tillämpligt på arbetstagare med icke-
statliga anställningar under
förutsättning att arbetsgivaren betalar
premier för detta enligt förordningen
(1997:908) om premier för statens
avtalsförsäkringar (1 §). Dock är tredje
kapitlet i PA 03 inte automatiskt
tillämpligt på dessa grupper. Detta
kapitel innehåller bestämmelser bl.a. om
den kompletterande ålderspensionen,
KÅPAN.
I bilaga A till PISA-förordningen
förtecknas de icke-statliga anställningar
vid en rad teater-, dans- och
musikinstitutioner för vilka denna
förordning gäller. Bland dessa märks
t.ex. Dramaten, Göteborgsoperan, Kalmar
läns musikstiftelse, Norrdans m.fl.
Förteckningen omfattar även arbetstagare
vid fria teater-, dans- och musikgrupper,
dock utan att enskilda fria grupper nämns
vid namn. De grupper som önskar inordnas
i PISA-förordningen ansöker nämligen
härom hos regeringen. Enligt uppgift från
Finansdepartementet har hittills inte
någon fri grupp ansökt härom.
I bilaga B till PISA-förordningen anges
pensionsåldrar för olika anställningar
vid de teater-, dans- och
musikinstitutioner som omfattas av
förordningen. Bl.a. framgår att
pensionsåldern för dansare är 41 år, för
korister och sångsolister 52 år, för
skådespelare 59 år etc. Den tidigare
skyldigheten att avgå vid 44 år för
dansare, 55 år för korister och
sångsolister, 61 år för skådespelare etc.
har slopats fr.o.m. år 2003. Därtill
kommer att lagen om anställningsskydd
(LAS) sedan den 1 september 2001
innehåller en för arbetsgivaren ny
tvingande bestämmelse om rätt för
arbetstagaren att stanna kvar i
anställningen till 67 års ålder.
Då det gäller de fria teatergrupper som
inte valt att ansluta sig till det
statliga tjänstepensionssystemet kan
nämnas att Teaterförbundet under det
senaste året har träffat avtal med bl.a.
Teatrarnas Riksförbund (numera Svensk
Scenkonst), Teatercentrum och
Danscentrum. Därmed har en grupp
frilansande konstnärer kommit att
omfattas av kompletterande
avtalspensioner av annat slag än det ovan
nämnda statliga avtalet PA 03.
För år 2002 räknades anslaget till fria
grupper upp med 20 miljoner kronor. Denna
uppräkning har enligt vad regeringen
anför i budgetpropositionen för år 2004
gjort det möjligt för Kulturrådet att vid
bidragsgivningen bl.a. ge ökat utrymme
för att kunna tillämpa rimliga
arbetsvillkor. Fortfarande är det
emellertid svårt för flertalet grupper
att klara avtalsenliga löner,
pensionsåtaganden m.m. (prop.
utgiftsområde 17 s. 24-25).
En särskild utredare har på regeringens
uppdrag i betänkandet Konstnärerna och
trygghetssystemen (SOU 2003:21) kartlagt
och analyserat hur gällande
trygghetssystem inom bl.a.
socialförsäkringsområdet förhåller sig
till konstnärlig verksamhet.
Utredaren konstaterar att pensionerna i
det allmänna pensionssystemet för
flertalet konstnärligt yrkesverksamma i
framtiden kommer att bli lägre än i det
tidigare ATP-systemet. För flertalet
frilansande och egenföretagande
konstnärer kommer det att bli betydande
försämringar på grund av att de saknar
avtalspensioner. Vidare anser han att ett
särskilt problem kommer att uppstå för
konstnärliga yrkesgrupper på de
offentliga scenerna, som har en lägre
pensionsålder än den som gäller för
arbetsmarknaden i övrigt. Därtill kan
nämnas att pensionsvillkoren för
konstnärliga egenföretagare oftast
ytterst knappa. De kommer därför i stor
utsträckning att omfattas av det allmänna
ålderspensionssystemets garantipension
(bet. s. 122-123).
Betänkandet har remitterats.
Motionerna
I en motion, 2003/04:Kr362 (m), behandlas
medelsanvisningen under detta anslag. I
motionen yrkas att anslaget skall minska
med 50 miljoner kronor i förhållande till
regeringens förslag (yrkande 5).
Minskningen föreslås mot bakgrund av en
lång rad förslag i motion 2003/04:Kr254
(m) på andra områden, bl.a. på
skatteområdet. Dessa förslag syftar till
att göra den ekonomiska situationen
enklare och stabilare för konstnärerna.
I fyra motioner behandlas frågor om
pensionsvillkoren för konstnärerna.
Motionärerna bakom motion 2003/04:Kr254
(m) välkomnar att regeringen i
budgetpropositionen tar upp frågan om
pensionsvillkoren för kulturskapare vid
kulturinstitutioner. Motionärerna begär
att regeringen skyndsamt skall genomföra
detta arbete (yrkande 10).
Förslaget i motion 2003/04:Kr347 (fp)
syftar till att uppmärksamma dansares och
vissa sångares situation. Motionärerna
nämner att dansare hittills har haft rätt
att pensioneras när de är 41 år och
sångarna när de är 52. Huvudlinjen för
dessa yrkesgrupper bör - sägs det i
motionen - vara att eftersträva en
fortsatt yrkesverksamhet, men inte
nödvändigtvis i samma typ av arbete. För
dansarnas del bör ett rådgivningscenter
inrättas för deras fortsatta yrkesliv.
Vidare sägs att staten - när den är
arbetsgivare - måste vara beredd att ta
ett ökat ansvar som arbetsgivare och i
skälig omfattning kompensera de individer
som riskerar att drabbas. Motionärerna
anser också att det är önskvärt att
Teaterförbundets medlemmar får spara i
den kompletterande ålderspensionen KÅPAN.
Regeringen bör före årets slut återkomma
till riksdagen och redovisa ett förslag
till lösning som är långsiktigt hållbart
(yrkande 9).
Även i motion 2003/04:Kr390 (kd)
behandlas frågan om pensionsreformens
konsekvenser, som uppges vara mindre
lämpliga för konstnärer inom bl.a. dans-
och musikområdena på grund av dessa
yrkens speciella karaktärer. Särskilt
angeläget är det enligt motionärerna att
pensionerna för de fria grupperna får en
lösning. Regeringen måste skyndsamt lägga
fram förslag till riksdagen om de fria
gruppernas pensionsvillkor (yrkande 15).
I motion 2002/03:Kr373 (v) anförs att
statligt anställda dansare har en garanti-
eller avtalspension som ger dansarna
möjlighet att gå i pension vid 40 års
ålder. Denna rätt har inte andra dansare,
som exempelvis är verksamma i fria
grupper. I motionen yrkas att dansares
pension skall ses över så att inte de
fria dansarna missgynnas (yrkande 21).
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att det inte finns någon
anledning att minska anslaget som
föreslås i motion 2003/04:Kr362 (m)
yrkande 5. Motionsyrkandet avstyrks
således. Regeringens förslag till
medelsanvisning för år 2004 tillstyrks
därmed.
Utskottet finner att de frågor om
pensionsvillkoren för konstnärerna som
tagits upp motionsvägen äger hög
aktualitet. Vidare konstaterar utskottet
att regeringen - vilket redovisats i det
föregående - aktivt verkar för att komma
till rätta med de problem som
otvivelaktigt finns då det gäller
pensionerna för de konstnärliga grupperna
vid de statligt stödda teater-, dans- och
musikinstitutioner som omfattas av PISA-
förordningen.
Enligt utskottets uppfattning är det
angeläget att regeringen och
arbetsmarknadens parter i sina
diskussioner om pensionsfrågan vid de
statligt stödda teater-, dans- och
musikinstitutionerna noga går igenom de
försämringar för konstnärsgrupperna som
tycks ha blivit konsekvensen av det nya
ålderspensionssystemet. Det gäller t.ex.
effekterna av den s.k.
livsinkomstprincipen i det allmänna
pensionssystemet. Enligt den särskilde
utredaren kommer denna princip att
medföra sämre pension i jämförelse med
ATP-systemet för de konstnärer som har en
förhållandevis kort yrkeskarriär och går
i pension före 65 års ålder. Även
effekterna av den tvingande regel i LAS
som ger arbetstagaren rätt - men inte
skyldighet - att stanna kvar i
anställningen till 67 års ålder bör
belysas i detta sammanhang. Från
teaterhåll har hävdats att denna
bestämmelse kan vålla olägenheter för
institutionernas konstnärliga verksamhet.
En annan fråga av betydelse är behovet av
karriärplanering för de konstnärsgrupper
som har låg pensionsålder, t.ex. dansarna
(jfr bet. 2001/02:KrU17 s. 18 f.). Dessa
frågor och andra som behandlas i
betänkandet Konstnärerna och
trygghetssystemen (SOU 2003:56) torde
komma att ingå i de diskussioner som
regeringen skall föra med
arbetsmarknadens parter.
Utskottet vill understryka att det är
angeläget att regeringen snarast påbörjar
detta arbete i enlighet med vad som anges
i budgetpropositionen.
Då det gäller pensionsförhållandena för
konstnärligt anställda vid fria grupper
har utskottet noterat att Kulturrådet
anser att det - trots den uppräkning av
statsbidraget som gjordes för år 2002 -
är svårt för flertalet fria grupper att
betala rimliga löner och göra
pensionsavsättningar. I likhet med
regeringen anser utskottet därför att det
är angeläget att en dialog förs med dessa
grupper i syfte att analysera möjligheten
till förbättring av arbetsvillkoren (jfr
prop. utgiftsområde 17 s. 25). I en sådan
dialog bör bl.a. effekterna av
Kulturrådets treåriga bidrag belysas. I
den mån särskilda villkor inte
förknippats med det statliga bidraget
ankommer det givetvis på de fria
grupperna att själva bedöma hur
tillgängliga resurser skall fördelas på
olika angelägna ändamål såsom publik
verksamhet, anställdas arbetsvillkor etc.
och om kollektivavtal skall ingås.
Utskottet utgår från att regeringen
noga följer utvecklingen även inom detta
område.
Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet motionerna 2002/03:
Kr373 (v) yrkande 21, 2003/04:Kr347 (fp)
yrkande 9, 2003/04:Kr254 (m) yrkande 10
och 2003/04:Kr390 (kd) yrkande 15.
2.7 Anslagen till arkiv (28:21-28:24)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör med avslag på
motionsförslag bifalla regeringens
förslag till medelsanvisning under
anslagen
28:21 Riksarkivet och landsarkiven,
28:22 Bidrag till regional
arkivverksamhet,
28:23 Språk- och folkminnesinstitutet
och
28:24 Svenskt biografiskt lexikon.
Riksdagen bör avslå motionsförslag om
en begäran om en proposition grundad på
Arkivutredningens betänkande, jämför
reservation 8 (kd).
2.7.1 Riksarkivet och landsarkiven
(28:21)
Inledning
Riksarkivet och landsarkiven är statliga
arkivmyndigheter med särskilt ansvar för
den statliga arkivverksamheten och för
arkivvården i landet. I Riksarkivet ingår
bl.a. Krigsarkivet och Svensk
arkivinformation (SVAR). Krigsarkivet
fullgör uppgiften som arkivmyndighet för
de myndigheter som lyder under
Försvarsdepartementet. SVAR är en delvis
avgiftsfinansierad verksamhet som arbetar
med att bearbeta och sprida
arkivinformation. SVAR riktar sig framför
allt till allmänheten, i första hand
släktforskarna.
Propositionen
För kostnader i samband med överföringen
av Svensk museitjänst till Riksarkivet
föreslås i propositionen en ökning av
anslaget med 2 miljoner kronor. Vidare
föreslår regeringen en ökning av anslaget
med 2 miljoner kronor genom en överföring
från utgiftsområde 3 för mottagande,
bevarande och tillhandahållande av
folkbokföringsmaterial. Slutligen
föreslås att anslaget tillförs ca 2,2
miljoner kronor från berörda myndigheter
för leveranser av arkivmaterial.
Regeringen föreslår att anslaget för år
2004 anvisas 292 438 000 kronor.
Motionerna
Motionären bakom motion 2003/04:Kr387
(kd) yrkande 6 begär att regeringen
snarast skall överlämna en proposition
till riksdagen grundad på
Arkivutredningens betänkande (SOU
2002:78). Motionärerna betonar
folkrörelsearkivens betydelse i arbetet
med industrisamhällets kulturarv, en
fråga som motionärerna anser skall
behandlas i den efterfrågade
propositionen.
I motion 2003/04:Kr363 (c) i denna del
föreslås att anslaget skall ökas med 2
miljoner kronor. De ökade medlen skall
användas till SVAR:s verksamhet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har från Kulturdepartementet
inhämtat att regeringen har för avsikt
att under våren 2004 avlämna en
proposition eller skrivelse med anledning
av Arkivutredningens betänkande och
rapporten Samverkan mellan arkiv,
bibliotek och museer utarbetad av Kungl.
biblioteket, Riksarkivet, Statens
kulturråd och Riksantikvarieämbetet. Mot
denna bakgrund anser utskottet att det
inte finns anledning att uppmana
regeringen att lämna en proposition.
Regeringens ställningstagande bör
avvaktas innan riksdagen tar ställning
till ökningar av anslaget. Utskottet
avstyrker därmed motion 2003/04:Kr387
(kd) yrkande 6.
Vidare tillstyrker utskottet regeringens
förslag till medelstilldelning och
avstyrker motion 2003/04:Kr363 (c) i
denna del.
2.7.2 Bidrag till regional
arkivverksamhet (28:22)
Inledning
Syftet med bidraget är att främja den
regionala arkivverksamheten och att
bättre integrera folkrörelsearkiven i den
regionala kulturpolitiken. Medlen
fördelas av Riksarkivet genom Nämnden för
enskilda arkiv.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget för år
2004 skall uppgå till 5 153 000 kronor.
Motionerna
För att utveckla den viktiga regionala
arkivverksamheten och för att förstärka
folkrörelsearkivens arbete med
industrisamhällets kulturarv föreslår
motionärerna bakom motionerna
2003/04:Kr387 (kd) yrkande 7 och
2003/04:Kr391 (kd) yrkande 8 i denna del
att anslaget skall ökas med 1 miljon
kronor i förhållande till regeringens
förslag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet redovisade i betänkande
2002/03:KrU1 att utskottet anser att de
regionala arkiven fyller en viktig
funktion och har en viktig kulturpolitisk
uppgift. Utskottet är medvetet om
folkrörelsearkivens betydelse för såväl
historisk och samhällsvetenskaplig
forskning som hembygds- och
släktforskning. Utskottet är dock inte
berett att inom ramen för utgiftsområdet
förorda en omprioritering av medel till
förmån för en ökning av anslaget.
Utskottet avstyrker därför motionerna
2003/04:Kr387 (kd) yrkande 7 och 2003/04:
Kr391 (kd) yrkande 8 i denna del samt
tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning.
Utskottet har noterat att någon
förstärkning - utöver pris- och
löneomräkning - av anslaget till de
regionala arkiven inte har skett under de
senaste tre åren. Regeringen har beslutat
att ytterligare två regionala arkiv från
och med år 2002 skall vara berättigade
till stöd. Utskottet anser att det är
viktigt att bidrag nu kan lämnas till
ytterligare två regionala arkiv.
Utvidgningen av den bidragsberättigade
kretsen har dock medfört att bidraget per
arkiv har minskat från 235 000 kronor år
2001 till 213 000 kronor år 2003,
exklusive pris- och löneomräkning. Mot
bakgrund av vad som här har redovisats
och med hänsyn till den betydelse som de
regionala arkiven har förutsätter
utskottet att regeringen inför kommande
budgetår överväger möjligheten att
återställa bidragsnivån.
2.7.3 Språk- och folkminnesinstitutet
(28:23)
Inledning
Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI)
har till uppgift att samla in, bevara,
vetenskapligt bearbeta och ge ut material
om dialekter, folkminnen, folkmusik,
ortnamn och personnamn. Vidare skall
institutet avge yttranden i ärenden om
fastställande av ortnamn och granska
förslag till namn på allmänna kartor samt
yttra sig i fråga om personnamn.
Propositionen
För att kunna säkerställa den fortsatta
utvecklingen inom de delar av det
immateriella kulturarvet som SOFI
förvaltar, föreslår regeringen att
anslaget under år 2004 engångsvis
tillförs 1 450 000 kronor.
Regeringen föreslår att anslaget för år
2004 anvisas 29 972 000 kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag
till medelsanvisning under anslaget.
2.7.4 Svenskt biografiskt lexikon (28:24)
Inledning
Svenskt biografiskt lexikon har till
uppgift att fortsätta och slutföra
utgivandet av verket Svenskt biografiskt
lexikon. Med gällande vetenskaplig
kvalitet skall minst ett band ges ut
vartannat år, dvs. 2,5 häften per år.
Slutmålet är att lexikonet skall vara
färdigt år 2015.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget skall
uppgå till 4 230 000 kronor för år 2004.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag
till medelsanvisning under anslaget.
2.8 Anslagen till kulturmiljö
(28:25-28:27)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör med avslag på
motionsförslag bifalla regeringens
förslag till medelsanvisning under
anslagen
28:25 Riksantikvarieämbetet,
28:26 Bidrag till kulturmiljövård och
28:27 Kyrkoantikvarisk ersättning.
Riksdagen bör bemyndiga regeringen att
under år 2004, i fråga om anslaget
28:26 Bidrag till kulturmiljövård,
besluta om bidrag som inklusive
tidigare åtaganden medför utgifter på
högst 100 miljoner kronor under åren
2005-2007.
Vidare bör riksdagen avslå
motionsförslag om
- den kyrkoantikvariska ersättningen
efter år 2009, jämför reservationerna
9 (kd)och 10 (c).
- finansieringsmodell för vård och
underhåll av kyrkliga kulturvärden,
jämför reservation 11 (fp).
2.8.1 Riksantikvarieämbetet (28:25)
Inledning
Riksantikvarieämbetet (RAÄ) är central
förvaltningsmyndighet för frågor om
kulturmiljön och kulturarvet. RAÄ skall
bl.a. värna om kulturvärdena i
bebyggelsen och i landskapet, bevaka
kulturmiljöintresset vid samhälls
planering och byggande samt verka för att
hoten mot kulturmiljön möts. Till RAÄ:s
uppgifter hör vidare att leda och delta i
arbetet med att bygga upp kunskapen och
bedriva informations- och
rådgivningsverksamhet om kulturmiljöer,
kulturminnen och kulturföremål. RAÄ skall
också medverka i det internationella
arbetet samt följa det regionala
kulturmiljöarbetet och biträda
länsstyrelserna och de regionala museerna
i dessa frågor. Andra uppgifter är att
utföra arkeologiska undersökningar och
svara för konservering samt vård av
kulturminnen och kulturföremål. Dessutom
skall RAÄ ha ett specialbibliotek för
forskning och utveckling inom området.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget för år
2004 anvisas 186 502 000 kronor, vilket
innebär en minskning med 5 miljoner
kronor.
Motionerna
I motionerna 2003/04:Kr387 (kd) yrkande 3
och 2003/04:Kr391 (kd) yrkande 8 i denna
del motsätter sig motionärerna förslaget
om minskning av anslaget. Motionärerna
anser att den föreslagna höjningen med 15
miljoner kronor av anslaget 28:26 Bidrag
till kulturmiljövård kan begränsas till
10 miljoner kronor för att ge utrymme för
ett oförändrat anslag till
Riksantikvarieämbetet. I motionen anförs
att det är genom Riksantikvarieämbetet
som den kulturmiljövårdande verksamheten
i länen sker och att kulturmiljöarbetet
är beroende av långsiktig planering.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar motionärernas uppfattning
om den betydelse som
Riksantikvarieämbetet har för
kulturmiljövården i landet och för att de
övergripande målen för verksamheten skall
uppnås. Utskottet är dock inte berett att
gå utöver regeringens förslag till
medelsanvisning, särskilt inte på
bekostnad av kulturmiljövården som av
regeringen föreslås få en extra
förstärkning under anslaget 28:26 Bidrag
till kulturmiljövård.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag till medelsanvisning och
avstyrker motionerna 2003/04:Kr387 (kd)
yrkande 3 och 2003/04:Kr391 (kd) yrkande
8 i denna del.
2.8.2 Bidrag till kulturmiljövård (28:26)
Inledning
Under anslaget anvisas medel för att
bevara och tillgängliggöra kulturmiljön.
Medel får utgå även för bl.a. vissa
arkeologiska undersökningskostnader och
för att täcka kostnader för att
tillvarata fornfynd. Dessutom utgår
bidrag till ombyggnad, renovering och
underhåll av kulturhistoriskt värdefull
bostadsbebyggelse.
Propositionen
Regeringen redovisar i propositionen att
bidragen till kulturmiljövården gör att
en stor del av befolkningen kommer i
direkt kontakt med det fysiska
kulturarvet. Medlen används till
underhåll, vård, kunskapsuppbyggnad och
informationsinsatser inom byggnadsvård,
kulturlandskapsvård och fornvård i hela
landet. Regeringen framhåller också
betydelsen av att förutsättningarna för
fortsatt skydd av redan befintliga
kulturreservat, skyddade enligt
miljöbalken, kan öka.
För att möjliggöra ytterligare insatser
inom kulturmiljöområdet föreslår
regeringen att anslaget tillförs 15
miljoner kronor fr.o.m. år 2004.
Medelsanvisningen för år 2004 blir därmed
259 520 000 kronor.
Vidare föreslår regeringen att
riksdagen bemyndigar regeringen att under
år 2004, i fråga om ramanslaget 28:26
Bidrag till kulturmiljövård, besluta om
bidrag som inklusive tidigare gjorda
åtaganden medför utgifter på högst 100
miljoner kronor under åren 2005-2007.
Motionerna
Motionärerna bakom motion 2003/04:Kr362
(m) yrkande 6 vill öka stödet till
länsmuseernas arbete med att bevara
kulturarvet och föreslår för detta
dndamål en ökning av
kulturmiljövårdsanslaget med 13 miljoner
kronor utöver regeringens förslag.
Den i budgetpropositionen föreslagna
ökningen av anslaget med 15 miljoner
kronor bör enligt motionärerna bakom
motion 2003/04:Kr296 (m) användas till
ett nytt anslag för engångssatsningar i
levande kulturmiljöer, bl.a. vad gäller
vård av inventariesamlingar och
kulturlandskap.
I motion 2003/04:Kr391 (kd) yrkande 8 i
denna del föreslår motionärerna att
anslaget ökas med endast 10 miljoner
kronor och att resterande 5 miljoner
kronor av regeringens ökningsförslag i
stället anslås till
Riksantikvarieämbetet.
I motion 2003/04:Kr387 (kd) yrkande 2
begär motionärerna att en omfördelning
skall göras inom anslaget så att
ytterligare 1 miljon kronor kommer de
ideella organisationerna, t.ex. hembygds-
och fornminnesföreningar, till del.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning att
det är viktigt att insatserna stärks på
kulturmiljöområdet. Regeringens förslag
till medelsanvisning är enligt utskottets
mening väl avvägt och tillstyrks. Som
följd av detta avstyrks motionerna
2003/04:Kr362 (m) yrkande 6 och
2003/04:Kr391 (kd) yrkande 8 i denna del.
Utskottet anser i likhet med
motionärerna bakom motion 2003/04:Kr296
(m) att en långsiktig förvaltning och
vård av kulturhistoriska värden i redan
befintliga och skyddade kulturmiljöer bör
säkerställas. Utskottet förutsätter
emellertid att detta tillgodoses inom
ramen för anslaget. Vidare bör de
kulturvårdande myndigheterna inte låsas i
sina avvägningar mellan olika behov inom
kulturmiljövården. Motion 2003/04:Kr296
(m) om ett nytt särskilt anslag inom
kulturmiljövården avstyrks därför.
När det gäller motionsförslaget att
inom anslaget Bidrag till kulturmiljövård
öka bidraget till ideella organisationer
inom kulturmiljövårdens område vill
utskottet påminna om att riksdagen hösten
2001 beslutade att fr.o.m. år 2002 öka
anslaget 28:25 Riksantikvarieämbetet med
1 miljon kronor att fördelas till dessa
ideella organisationer.
Riksantikvarieämbetet fördelar medlen
under anslaget i enlighet med regeringens
regleringsbrev. Utskottet är inte berett
att göra något uttalande om omfördelning
och avstyrker motion 2003/04:Kr387 (kd)
yrkande 2.
Utskottet tillstyrker att riksdagen
bemyndigar regeringen att under år 2004,
i fråga om ramanslaget 28:26 Bidrag till
kulturmiljövård, besluta om bidrag som
inklusive tidigare gjorda åtaganden
medför utgifter på högst 100 miljoner
kronor under åren 2005-2007.
2.8.3 Kyrkoantikvarisk ersättning (28:27)
Inledning
Från och med år 2002 får Svenska kyrkan
en viss ersättning av staten för
kulturhistoriskt motiverade kostnader i
samband med vård och underhåll av de
kyrkliga kulturminnena (kyrkoantikvarisk
ersättning). Bakgrunden till ersättningen
dr att bevarandet av de kyrkliga
kulturvärdena är en angelägenhet för hela
samhället och svenska folket samt att det
inte är rimligt att den totala kostnaden
för detta allmänintresse bärs endast av
Svenska kyrkans medlemmar.
Riksdagen har tidigare slagit fast
storleken på den kyrkoantikvariska
ersättningen för åren 2002-2009.
Ersättningen, som avser kyrkobyggnader,
kyrkotomter, kyrkliga inventarier och
begravningsplatser, skall fördelas av
Svenska kyrkan efter samråd med
myndigheter inom kulturmiljöområdet.
När det gäller frågan om den
kyrkoantikvariska ersättningen efter år
2009 har riksdagen uttalat att
ambitionsnivån bör läggas fast först
efter uppföljning och analys samt att en
utgångspunkt därvid måste vara att staten
i enlighet med principbeslutet
långsiktigt skall ge ersättning för vård
och underhåll av de kyrkliga
kulturvärdena. Ett underlag för beslut om
vilken ersättning som skall utgå efter år
2009 bör enligt riksdagens tidigare
beslut tas fram i god tid och senast vid
slutet av år 2008.
År 2004 skall ersättningen, i enlighet
med riksdagens beslut år 1999, uppgå till
150 miljoner kronor (prop. 1998/99:38,
yttr. 1998/99:KrU3y, bet. 1998/99:KU18,
rskr. 1998/99:176).
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen till
anslaget anvisar 150 miljoner kronor för
år 2004.
Motionerna
Tre motioner behandlar frågan om den
kyrkoantikvariska ersättningen efter år
2009.
Kyrkans ekonomiska situation tas upp i
motion 2003/04:Kr206 (c). Motionären
framhåller att eftersom den försämrats
väsentligt sedan beslutet om
kyrkoantikvarisk ersättning togs är det
angeläget att nu se över möjligheterna
att tillskjuta ytterligare medel och även
överväga vad som kommer att hända efter
år 2009.
Motionärerna bakom motion 2003/04:Kr269
(m) anser att tillräckliga medel inte
avsatts för vården av det kyrkliga
kulturarvet och att regeringen därför bör
samarbeta med Svenska kyrkan i denna
fråga.
I motion 2003/04:Kr387 (kd) yrkande 4
framhåller motionärerna vikten av att få
en helhetsbild när det gäller behoven på
det kyrkoantikvariska området.
Motionärerna begär därför att regeringen
återkommer till riksdagen med en
redogörelse för vilka behov som finns för
att det skall vara möjligt att bevara det
kyrkliga kulturarvet.
I motion 2003/04:K363 (fp) yrkande 5
avvisar motionärerna en förlängning av
den finansieringsmodell för vård och
underhåll av kyrkliga kulturvärden som nu
tillämpas till och med år 2009. I stället
bör en enhetlig principiell lösning komma
till stånd för Svenska kyrkan och
trossamfunden.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar motionärernas uppfattning
att det är av stor vikt att staten tar
sitt ansvar för att bevara det värdefulla
kulturarv som våra kyrkor utgör. Ett led
i detta ansvarstagande är riksdagens
beslut år 1999 angående den
kyrkoantikvariska ersättningen för åren
2002-2009. Beslutet innebär en stegvis
höjning av den kyrkoantikvariska
ersättningen från 50 miljoner kronor år
2002 till 460 miljoner kronor år 2009.
Utskottet finner inte anledning att nu
riva upp beslutet om ersättningsnivåerna
och tillstyrker därmed regeringens
förslag till medelsanvisning för år 2004.
Som framgår ovan kommer en analys att
göras som underlag för vad som skall ske
med den kyrkoantikvariska ersättningen
efter år 2009. Utskottet anser inte att
det finns skäl att föregripa denna analys
och därmed inte anledning att i dagsläget
göra en översyn av storleken på
ersättningen eller att nu se över behoven
efter år 2009. Inte heller finns det
enligt utskottets mening anledning att nu
kräva en redogörelse över behoven på
området eller att uttala att regeringen
bör samarbeta med Svenska kyrkan för att
rädda det kyrkliga kulturarvet. Utskottet
avstyrker därmed motionerna 2003/04:Kr206
(c), 2003/04:Kr269 (m) och 2003/04:Kr387
(kd) yrkande 4.
Av samma skäl som ovan finns det inte
heller enligt utskottets mening anledning
att nu ta ställning till vilken
finansieringsmodell som skall användas
efter år 2009 när det gäller det kyrkliga
kulturarvet eller uttala sig för att en
framtida enhetlig modell skall tillämpas
för både Svenska kyrkan och tros-
samfunden. Utskottet avstyrker därför
motion 2003/04:K363 (fp) yrkande 5.
2.9 Anslagen till museer och
utställningar (28:28-28:35)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör med avslag på
motionsförslag bifalla regeringens
förslag till medelsanvisning under
anslagen
28:28 Centrala museer: Myndigheter,
28:29 Centrala museer: Stiftelser,
28:30 Bidrag till regionala museer,
28:31 Bidrag till vissa museer,
28:32 Stöd till icke-statliga
kulturlokaler,
28:33 Riksutställningar,
28:34 Forum för levande historia och
28:35 Statliga utställningsgarantier
och inköp av vissa kulturföremål.
Riksdagen bör avslå motionsförslag om
- en plan för vård av museisamlingar,
jämför reservation 12 (fp, kd, c),
- avveckling av myndigheten Forum för
levande historia, jämför reservation
13 (v),
- utvidgning av uppdraget för Forum för
levande historia m.m., jämför
reservationerna 14 (m) och 15 (fp) och
- instiftande av en Raoul Wallenberg-
dag.
2.9.1 Centrala museer: Myndigheter
(28:28)
Inledning
Under anslaget beräknas medel för
följande museer, vilka samtliga är
statliga myndigheter: Statens historiska
museer, Nationalmuseum med Prins Eugens
Waldemarsudde, Naturhistoriska
riksmuseet, Statens museer för
världskultur, Livrustkammaren,
Skoklosters slott och Hallwylska museet,
Statens maritima museer,
Arkitekturmuseet, Statens musiksamlingar,
Statens försvarshistoriska museer och
Moderna museet.
Propositionen
Regeringen föreslår att det under
anslaget för år 2004 skall anvisas
789 621 000 kronor.
Enligt förslaget skall Moderna museet
tillföras 13 miljoner kronor,
Arkitekturmuseet 4 miljoner kronor och
Statens museer för världskultur
(Östasiatiska museet) 1 miljon kronor i
syfte att införa fri entré på respektive
museum.
Vidare föreslår regeringen att anslaget
till Statens museer för världskultur för
år 2004 förstärks med 2 miljoner kronor.
Syftet med förstärkningen är att utveckla
verksamheten vid Östasiatiska museet,
Medelhavsmuseet och Etnografiska museet.
Dessutom skall medlen kunna förbättra
möjligheterna till en god
lokalförsörjning.
Statens maritima museer föreslås få en
förstärkning med 4,1 miljoner kronor
under år 2004 för att delfinansiera och
genomföra bevarandeprogrammet av skeppet
Vasa.
Statens musiksamlingar skall enligt
regeringens förslag under år 2004
tillföras 1,9 miljoner kronor för att
stabilisera ekonomin och möta kommande
kostnadsökningar.
Regeringen föreslår en minskning med
2,5 miljoner kronor av anslaget till
Statens historiska museer i avvaktan på
utvärdering av en tidigare extra satsning
på samma belopp.
Vidare föreslår regeringen minskningar
av anslagen till Moderna museet med 450
000 kronor och till Nationalmuseum med
Prins Eugens Waldemarsudde med 50 000
kronor. Minskningarna är orsakade av att
ansvaret för tillsyn av statens konst
enligt förordningen (1990:195) om vård av
statens konst fr.o.m. den 1 januari 2004
övergår från de nämnda museerna till
Statens konstråd.
Regeringen föreslår också att 394 000
kronor skall föras över från detta anslag
till anslaget 28:21 Riksarkivet och
landsarkiven för kostnader i samband med
Riksarkivets övertagande av Svensk
museitjänst.
Motionerna
Motionerna behandlar främst frågan om fri
entré och medelsanvisningen.
I motion 2003/04:Kr362 (m) yrkande 7
avvisas helt förslaget om fri entré med
oförändrat anslag som följd. Motionärerna
säger sig instämma i den kritik som
framförts mot förslaget från flera håll
inom museivärlden.
I motionerna 2003/04:Kr327 (fp) yrkande
9 och yrkande 25 i denna del samt
2003/04:Fi240 (fp) yrkande 23 i denna del
föreslår motionärerna att riksdagen skall
avslå regeringens förslag om fri entré
och att medlen, 18 miljoner kronor, i
stället skall användas till fri entré på
alla statliga museer för barn och
ungdomar upp till 19 års ålder. Vidare
föreslås att anslaget skall ökas med 13
miljoner kronor utöver regeringens
förslag, varav 10 miljoner kronor för
digitaliseringar och vård av samlingar
samt 3 miljoner kronor till Moderna
museet.
Motionärerna bakom motionerna
2003/04:Kr387 (kd) yrkande 9 och
2003/04:Kr391 (kd) yrkande 8 i denna del
vill minska anslaget med 8 miljoner
kronor med motiveringen att fri entré bör
gälla endast för barn och ungdomar upp
till 18 år. Reformen bör dock utökas till
att omfatta även de regionala museerna.
Detta skulle enligt motionerna innebära
en besparing på 9 miljoner kronor jämfört
med regeringens förslag. Av denna
besparing vill motionärerna öka anslaget
till Statens historiska museer med 1
miljon kronor.
Regeringens förslag om fri entré bör
enligt motion 2003/04:Kr363 (c) i denna
del omfatta endast personer under 18 år.
En minskning av det föreslagna anslaget
med 15 miljoner kronor föreslås i
motionen.
I motion 2003/04:Kr327 (fp) yrkande 10
efterlyses en plan för hur staten kan
stödja att museernas samlingar skall
vårdas i framtiden. Motionärerna anser
att staten länge brustit i vården av
samlingarna och att det nu finns ett
stort behov av kompetent personal för att
inventera, vårda och göra samlingarna
tillgängliga.
Utskottets ställningstagande
Genomförandet av reformen med fri entré
på statliga museer kommer enligt vad
regeringen förordar att ske i två
etapper. Den första etappen innebär att
de tre museerna på Skeppsholmen i
Stockholm - Moderna museet,
Arkitekturmuseet och Östasiatiska museet
- inför fri entré under år 2004, när de
öppnar efter slutförda ombyggnads- och
renoveringsarbeten. Den andra etappen av
reformen innebär att övriga berörda
institutioner inför fri entré fr.o.m. den
1 januari 2005.
Utskottet redovisade i förra årets
budgetbetänkande sin inställning till den
då aviserade reformen att införa fri
entré på de centrala museerna. Utskottet
har alltjämt uppfattningen att detta är
en stor reform på kulturarvsområdet som
står i överensstämmelse med det
nationella jämlikhets- och
delaktighetsmålet. De statliga museerna
har ett mycket tydligt samhällsansvar och
bildningsansvar. De bör därför vara en
naturlig del av samma avgiftsfria
offentliga rum som exempelvis
biblioteken. Antalet icke-kommersiella
avgiftsfria rum i landet krymper, men med
fri entré på de statliga museerna kan
detta utrymme ökas.
Utskottet vill också peka på att det av
slutredovisningen från den
försöksverksamhet med fri entré som
bedrivits vid Statens historiska museer
framgår att antalet besökare under
försöksverksamheten ökade med ca 150 %.
Av de tillkomna besökarna nämns särskilt
skolelever och invandrargrupper.
Utskottet ställer sig positivt till
reformen och den inriktning som föreslås.
När det gäller motionsförslaget om ökning
av anslaget för bl.a. digitalisering och
vård av samlingarna samt motionen om en
plan för hur staten kan stödja vården av
museisamlingar vill utskottet påminna om
att försöksverksamheten med Kulturarvs-IT
permanentades i januari 2003. Vidare
föreslås nu ytterligare medel under
anslag 28:31 Bidrag till vissa museer för
en fortsatt uppbyggnad av verksamheten
med Kulturarvs-IT i Kiruna, Ulriksfors
och Grängesberg. Utskottet anser att det
för närvarande inte är motiverat med en
begäran om en plan avseende vården av
samlingarna. Utskottet är inte heller
berett att tillstyrka motionsförslagen
som går utanför den givna budgetramen.
Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet
regeringens förslag till medelsanvisning
och avstyrker motionerna 2003/04:Kr327
(fp) yrkandena 9 och 25 i denna del,
2003/04:Kr362 (m) yrkande 7,
2003/04:Kr363 (c) i denna del,
2003/04:Kr387 (kd) yrkande 9,
2003/04:Kr391 (kd) yrkande 8 i denna del
och 2003/04:Fi240 (fp) yrkande 23 i denna
del.
Även motion 2003/04:Kr327 (fp) yrkande 10
om en plan för vården av samlingarna
avstyrks.
2.9.2 Centrala museer: Stiftelser (28:29)
Inledning
Under anslaget anvisas medel för följande
centrala museer, vilka är stiftelser:
Nordiska museet, Skansen, Tekniska museet
och Arbetets museum.
Propositionen
Regeringen föreslår en minskning av
anslaget till Nordiska museet med 2,5
miljoner kronor i avvaktan på utvärdering
av ett tidigare extra anslag på
motsvarande belopp för museipedagogiskt
utvecklingsarbete.
För kostnader i samband med
överföringen av Svensk museitjänst till
Riksarkivet föreslås en minskning av
anslaget med 106 000 kronor.
Regeringen föreslår att anslaget för år
2004 anvisas 206 247 000 kronor.
Motionerna
En ökning av anslaget med 5 miljoner
kronor föreslås i motionerna
2003/04:Kr327 (fp) yrkande 25 i denna del
och 2003/04:Fi240 (fp) yrkande 23 i denna
del. Förstärkningen avser
kvalitetshöjningar, vård av samlingar,
nödvändiga anställningar för att
permanenta försöksverksamheten med att
digitalisera museisamlingarna samt
satsningar för att förbättra säkerheten
vid museerna.
Motionärerna bakom motion 2003/04:Kr391
(kd) yrkande 8 i denna del föreslår en
ökning med 1 miljon kronor av anslaget
till Nordiska museet.
I motion 2003/04:Kr362 (m) yrkande 8
föreslås en minskning av anslaget med 10
890 000 kronor avseende Arbetets museum.
I motionen framhålls att museet har
skapats på initiativ av olika
intressegrupper som inte sett till att
verksamheten har de medel som behövs för
att fortleva av egen kraft.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har under anslaget 28:28, när
det gäller vård av museisamlingar, pekat
på den permanentning av
försöksverksamheten med Kulturarvs-IT som
nu genomförts och de medel som därvid
tillförts verksamheten. Det är enligt
utskottets mening inte motiverat att
tillföra ytterligare medel inom den givna
budgetramen.
Såvitt avser säkerheten hos museerna
vill utskottet påminna om att Kulturrådet
tillsammans med de centrala museerna har
utarbetat en strategi för att förbättra
säkerheten vid museerna. Strategin
innehåller en analys av den utveckling
som påverkar säkerhetsarbetet hos
museerna samt förslag till struktur för
framtida arbete för att förbättra
museernas säkerhet. Enligt uppgift från
Kulturrådet har flertalet statliga museer
genomfört en säkerhetsanalys av den egna
verksamheten och arbetar nu vidare med
att genomföra de åtgärder som befunnits
nödvändiga vid analysen. Till den nämnda
strategin finns också rekommendationer
för utformning av det fysiska skyddet vid
museerna. Kammarkollegiet tillämpar dessa
rekommendationer vid de bedömningar av
museernas säkerhetsnivåer som görs vid
ansökan om statlig utställningsgaranti.
Rekommendationerna utgör också vägledning
för samtliga museer och
utställningsarrangörer vad gäller det
framtida säkerhetsarbetet.
Enligt inhämtade uppgifter har
Kulturrådet under hösten 2003 genomfört
grundkurser i museisäkerhet vid fem
tillfällen.
Mot bakgrund av redogörelsen ovan och
då det ankommer på museerna själva att
inom sina ekonomiska ramar ansvara för
samlingarnas vård och säkerhet avstyrker
utskottet motionerna 2003/04:Kr327 (fp)
yrkande 25 i denna del och 2003/04:Fi240
(fp) yrkande 23 i denna del.
Utskottet är inte berett att omfördela
medlen inom anslaget på det sätt som
föreslås av motionärerna bakom motion
2003/04:Kr391 (kd) yrkande 8 i denna del,
utan avstyrker motionen.
Utskottet har vid flera tillfällen
uttalat att verksamheten vid Arbetets
museum har stort intresse både nationellt
och internationellt (senast i bet.
2002/03:KrU1 s. 88). Utskottet har därvid
bl.a. poängterat museets verksamhet
riktad till arbetslivsmuseerna. Utskottet
har alltjämt samma uppfattning och
avstyrker motion 2003/04:Kr362 (m)
yrkande 8.
Sammantaget tillstyrker således
utskottet regeringens förslag till
medelsanvisning under anslaget.
2.9.3 Bidrag till regionala museer
(28:30)
Inledning
Bidraget syftar till att stödja de
regionala museerna i deras uppgift att
samla in, bearbeta och förmedla kunskaper
om regionens kulturarv, om regionens
konstutveckling samt om samhället och
miljön i övrigt. Statsbidraget skall
också ge museerna möjlighet att ta ansvar
för sin del av det regionala kultur
miljöarbetet. En viss del av stödet skall
avsättas till riktade tidsbegränsade
bidrag. Under anslaget anvisas sedan
budgetåret 1993/94 även medel till löne
bidragsanställda vid de regionala
museerna.
Under år 2002 användes det riktade
tidsbegränsade utvecklingsbidraget till
de regionala museerna för i första hand
dels riktade insatser för att samla in,
bevara och tillgängliggöra icke-fiktiv
film, dels insatser med anknytning till
industrisamhällets kulturarv samt till
insatser rörande fotografi som kulturarv
och konstnärligt uttryck.
Det nationella uppdraget inom
museiområdet har för åren 2003-2005
tilldelats Jämtlands läns museum. Medel
anvisas under anslaget 28:3.
Propositionen
Ökningen av verksamhetsbidragen till
Regionmuseet i Skåne, Kulturen i Lund och
Malmö museer beräknades under förevarande
anslag för år 2001. Regeringen förordar
att detta belopp i fortsättningen bör
beräknas under anslaget 28:4
Försöksverksamhet med ändrad regional
fördelning av kulturpolitiska medel. Med
anledning härav minskas det nu aktuella
anslaget 28:30 med 300 000 kronor.
De regionala museerna har under
perioden 2001-2003 anvisats 10 miljoner
kronor per år för museipedagogiskt
utvecklingsarbete. I avvaktan på en
utvärdering av verksamheten föreslås en
minskning av anslaget med 10 miljoner
kronor.
Regeringen föreslår att anslaget för år
2004 anvisas 139 055 000 kronor.
Motionerna
I motionerna 2003/04:Kr327 (fp) yrkande
25 i denna del och 2003/04:Fi240 (fp)
yrkande 23 i denna del föreslås en ökning
av anslaget med 16,5 miljoner kronor.
Förstärkningen avser kvalitetshöjningar,
vård av samlingar, nödvändiga
anställningar för att permanenta
försöksverksamheten med att digitalisera
museisamlingarna samt satsningar för att
förbättra säkerheten vid museerna. Av
medlen bör vidare 2 miljoner kronor gå
till driften av Nordiska Akvarellmuseet i
Skärhamn och 0,5 miljoner kronor till
Marionettmuseet. Motionärerna bakom
motion 2003/04:Kr279 (fp) yrkande 4
föreslår att statsbidraget till Nordiska
Akvarellmuseet skall bli långsiktigt
reglerat då museet nu till stor del drivs
med projektmedel.
En ökning med 5 miljoner kronor utöver
regeringens förslag föreslås i motionerna
2003/04:Kr387 (kd) yrkande 11 och
2003/04:Kr391 (kd) yrkande 8 i denna del.
En del av ökningen bör gå till
förbättrandet av säkerheten hos museerna
vad gäller såväl stöld som brand.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har under anslagen 28:28 och
28:29 behandlat frågor om vården av
museisamlingar och säkerheten vid museer
och därvid bl.a. nämnt att det ankommer
på museerna att inom sina ekonomiska
ramar göra avvägningar rörande vård- och
säkerhetsbehov. Utskottet är inte heller
såvitt avser detta anslag berett att
tillstyrka att ytterligare medel anvisas
för de nämnda ändamålen inom den ram som
givits för utgiftsområdet.
När det gäller motionerna rörande
Nordiska Akvarellmuseet hänvisar
utskottet till de principiella
ställningstaganden som riksdagen gjort
sedan år 1987, nämligen - bl.a. - att det
bör ankomma på initiativtagarna att
ansvara för att investeringar och drift
kan finansieras i den mån initiativ tas
till inrättande av nya museer. Utskottet
är således inte berett att föreslå någon
höjning av detta anslag genom
omfördelning inom utgiftsområdet eller
inom det nu aktuella anslaget till förmån
för Nordiska Akvarellmuseet.
Det anförda leder till att utskottet
anser att riksdagen bör anvisa medel
under anslaget i enlighet med regeringens
förslag. Utskottet avstyrker motionerna
2003/04:Kr279 (fp) yrkande 4,
2003/04:Kr327 (fp) yrkande 25 i denna
del, 2003/04:Kr387 (kd) yrkande 11,
2003/04:Kr391 (kd) yrkande 8 i denna del
och 2003/04:Fi240 (fp) yrkande 23 i denna
del.
2.9.4 Bidrag till vissa museer (28:31)
Inledning
Under anslaget anvisas medel för bidrag
till ett antal museer och andra
institutioner, nämligen Dansmuseifonden
(Dansmuseet), Stiftelsen Drottningholms
teatermuseum, Millesgården, Thielska
galleriet, Föremålsvård i Kiruna,
Nobelmuseet, Röhsska museet, Rooseum,
Strindbergsmuseet, Judiska museet,
Bildmuseet i Umeå, Zornsamlingarna och
Föreningen Svensk Form.
Propositionen
För att kompensera kostnadsökningar till
följd av permanentningen av
försöksverksamheten med Kulturarvs-IT
föreslår regeringen att bidraget till
Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna höjs med
2 miljoner kronor under år 2004.
Höjningen skall också säkerställa en
fortsatt uppbyggnad av verksamheten.
Regeringen föreslår också en höjning av
bidraget till Stiftelsen
Strindbergsmuseet med 50 000 kronor
fr.o.m. år 2004. Ökningen skall göra det
möjligt för museet, som nu saknar
magasineringsmöjligheter, att få
ändamålsenliga föremålsmagasin.
Anslaget för år 2004 bör enligt
regeringens förslag anvisas 50 021 000
kronor.
Motionerna
I motion 2003/04:Kr326 (c) yrkande 32
föreslår motionärerna en översyn av
resurstilldelningen till Kulturarvs-IT.
Tre motioner rör Museum Anna Nordlander i
Skellefteå.
I motion 2003/04:Kr371 (fp) föreslår
motionärerna att museet inom befintlig
ram för utgiftsområdet skall få
ekonomiskt stöd för sitt arbete med konst-
och genusfrågor.
I motionen 2003/04:Kr247 (mp) hemställs
att riksdagen skall tillkännage för
regeringen att Museum Anna Nordlander
bedriver en verksamhet som har betydelse
för hela landet. I motionen anförs att
det behövs ett nationellt, statligt
engagemang i verksamheten.
Motionärerna bakom motion 2003/04:Kr304
(s) understryker att Museum Anna
Nordlander bör ges möjligheter att från
en position i periferin bygga upp ett
centrum för arbetet med konst- och
genusfrågor med ett nationellt och
nordiskt perspektiv.
Utskottets ställningstagande
Som framgått tidigare under anslaget
28:28 har Kulturarvs-IT numera
permanentats och under anslaget har också
avsatts vissa medel för uppbyggnad av
verksamheten. Utskottet anser därmed att
det inte finns skäl till något uttalande
när det gäller resurstilldelningen och
avstyrker motion 2003/04:Kr326 (c)
yrkande 32.
Museum Anna Nordlander i Skellefteå utgör
enligt utskottets mening ett intressant
centrum för kvinnors konstnärliga
skapande. Utskottet anser dock att det
inte finns anledning att göra något
tillkännagivande för regeringen i frågan.
När det gäller frågan om statligt
engagemang i verksamheten hänvisar
utskottet än en gång till det
principiella ställningstagandet att det
får ankomma på initiativtagarna till ett
nytt museum att ansvara för drift och
verksamhet.
Utskottet vill i sammanhanget påminna
om att en arbetsgrupp inom
Regeringskansliet för närvarande utreder
frågor som rör genusperspektiv inom
museipedagogik och
utställningsverksamhet. Slutrapporten
skall presenteras i december 2003.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag till medelsanvisning och
avstyrker motionerna 2003/04:Kr247 (mp),
2003/04:Kr304 (s), 2003/04:Kr326 (c)
yrkande 32 och 2003/04:Kr371 (fp).
2.9.5 Stöd till icke-statliga
kulturlokaler (28:32)
Inledning
Stöd till icke-statliga kulturlokaler ges
i form av bidrag till ny- eller ombyggnad
inklusive handikappanpassning av musei-,
teater- och konsertlokaler som tillhör
någon annan än staten. Beslut om bidrag
fattas av Boverkets
samlingslokaldelegation efter samråd med
Statens kulturråd.
Boverkets redovisning visar att fem
ansökningar beviljades bidrag under år
2002. Anslaget på 10 miljoner kronor
fördelades på två länsmuseer, två övriga
museer och en teaterlokal.
Utskottet har inhämtat att det för år
2003 inkommit ansökningar om stöd för 45
kulturlokalsprojekt. Årets anslag har
fördelats till åtta av dessa projekt.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget för år
2004 anvisas 10 miljoner kronor.
Motionerna
I motionerna 2003/04:Kr329 (kd) yrkande
11 och 2003/04:Kr391 (kd) yrkande 8 i
denna del anförs att det finns skäl att
göra en översyn av stödet till icke-
statliga kulturlokaler. I avvaktan på en
sådan översyn föreslås att anslaget höjs
med 2 miljoner kronor för nödvändiga
handikappanpassningar.
Utskottets ställningstagande
Behovet av stöd till icke-statliga
kulturlokaler är stort, vilket utskottet
också tidigare har konstaterat. Detta
framgår inte minst av det stora antalet
ansökningar om bidrag. Den stora
efterfrågan som finns gör att det är
angeläget att fortsätta anvisa medel
under anslaget. Utskottet är emellertid
inte berett att inom givna budgetramar
förorda en medelsanvisning som överstiger
den som regeringen har föreslagit.
Utskottet tillstyrker således regeringens
förslag till medelsanvisning och
avstyrker motionerna 2003/04:Kr329 (kd)
yrkande 11 och 2003/04:Kr391 (kd) yrkande
8 i denna del.
2.9.6 Riksutställningar (28:33)
Inledning
Myndigheten Riksutställningar har till
uppgift att främja utställnings- och
konstbildningsverksamheten genom att
förmedla och anordna utställningar,
biträda med rådgivning och annan service
samt i övrigt utveckla och förnya
utställningen som medium för
kunskapsförmedling, debatt och
upplevelse.
Propositionen
Riksutställningar har under år 2002
turnerat med 28 utställningar, varav 10
nyproducerade. Utställningarna har visats
på 137 platser. Antalet utställningar för
barn och ungdom har ökat med 20 % jämfört
med föregående år. De flesta av de nya
produktionerna har skapats i samarbete
med andra institutioner eller
organisationer.
Regeringen föreslår att anslaget för år
2004 anvisas 44 629 000 kronor.
Motionerna
I motionerna 2003/04:Kr327 (fp) yrkande
13 och yrkande 25 i denna del samt
2003/04:Fi240 (fp) yrkande 23 i denna del
föreslås en minskning av anslaget med 5
miljoner kronor. Minskningen motiveras
med att ansvaret och resurser för
produktion av utställningar bör föras
över till större kommunala och regionala
museer. Motionärerna begär också att
regeringen skall lägga fram en plan för
hur denna förändring skall genomföras.
Utskottets ställningstagande
Liknande yrkanden har framförts under
tidigare år. Utskottet anser alltjämt att
Riksutställningars verksamhet har stor
regional- och kulturpolitisk betydelse
och att inriktningen därför skall ligga
fast. Utskottet avstyrker därför
motionerna 2003/04:Kr327 (fp) yrkande 13
och yrkande 25 i denna del samt motion
2003/04:Fi240 (fp) yrkande 23 i denna
del, och tillstyrker därmed regeringens
förslag till medelsanvisning.
2.9.7 Forum för levande historia (28:34)
Inledning
Riksdagen beslutade hösten 2001 i
enlighet med regeringens förslag att en
ny myndighet, Forum för levande historia,
skulle inrättas i Stockholm år 2003 för
frågor som rör demokrati, tolerans och
mänskliga rättigheter med utgångspunkt i
Förintelsen. Verksamheten vid myndigheten
skall syfta till att stärka människors
vilja att aktivt verka för alla
människors lika värde. Genom förmedling
och kunskapsuppbyggnad skall verksamheten
med stöd i forskning bedrivas i form av
kulturverksamhet, seminarier,
föreläsningar och debatt m.m.
Propositionen
Regeringen föreslår att 41 830 000 kronor
skall anvisas under anslaget för år 2004.
Motionerna
I motion 2003/04:Kr363 (c) i denna del
föreslås en minskning av anslaget med 20
miljoner kronor. Motionärerna anser att
frågor som rör demokrati, tolerans och
mänskliga rättigheter inte bör skötas av
en särskild myndighet utan införlivas med
och främjas inom alla samhällsområden.
Motionärerna bakom motion 2003/04:Kr255
(v) anser att opinionsbildning och
historisk forskning inte bör ske i
myndighetsform (yrkande 1). Myndigheten
Forum för levande historia bör därför
avvecklas till den 1 januari 2005 och
verksamheten föras vidare i andra former
(yrkande 2). Motionärerna anser att
historieskrivningen i myndighetens
verksamhet är skev, vinklad och ensidig.
Förslag fördes fram i betänkandet Forum
för levande historia (SOU 2001:5) och av
remissinstanserna att den blivande
myndigheten skulle behandla t.ex. den
västerländska kolonialismens brott, den
transatlantiska slavhandeln och liknande.
Sådana frågor saknas dock helt i
myndighetens verksamhet. Samma är
förhållandet när det gäller västländernas
massakrer i Indokina, Östtimor, södra
Afrika och Centralamerika. Det är vidare
enligt motionärerna viktigt att sprida
kunskap om våldet och förtrycket i
Sovjetunionen och andra s.k.
socialistiska stater. Detta bör dock ske
genom att sätta in händelserna i ett
historiskt sammanhang. Motionärerna har
den principiella uppfattningen att det
inte är statens uppgift att bedriva
historieforskning eller företräda en viss
tolkning av historiska skeenden som står
under debatt. Sådan verksamhet bör
överlåtas åt forskarsamhället, som har
resurser för detta ändamål.
Flera motioner rör innehållet i
verksamheten hos Forum för levande
historia.
I motion 2003/04:Kr213 (kd) yrkande 1
begär motionärerna att myndigheten skall
fortsätta att informera om och mot
nazism. Även om berömvärda insatser
gjorts är det enligt motionärerna
illavarslande att vissa extrema grupper
haft framgångar i kommunalvalen.
Motionärerna anser det därför angeläget
att staten gör nya insatser för att
nazismens offer skall hedras och
Förintelsen aldrig glömmas.
I två motioner, 2003/04:Kr281 (fp)
yrkande 1 och 2003/04:Kr388 (fp) yrkande
1, framhåller motionärerna vikten av att
uppmärksamma och aktivt agera mot
antisemitism i Sverige.
I motion 2003/04:Kr281 (fp) yrkande 2
betonas behovet av att verka mot
islamofobi.
Romernas situation lyfts fram i motion
2003/04:Kr240 (mp) yrkande 1.
Motionärerna begär att det av
regleringsbrevet för Forum för levande
historia bör framgå att myndigheten
skall lyfta fram romernas historiska
situation. Att så sker är särskilt
viktigt då romerna inte har starka
organisationer och företrädare som kan
tala för dem. Motionärerna pekar också på
att Sverige erkänt romerna som en
nationell minoritet.
Vikten av att uppmärksamma illdåd i
kommunismens namn förs fram i två
motioner, 2003/04:Kr212 (m) och
2003/04:Kr213 (kd) yrkande 2.
Betydelsen av att Sverige stöder
forskning och information om folkmord,
etnisk rensning och brott mot
mänskligheten förs fram i motion 2003/04:
Kr375 (m).
I motion 2003/04:Kr348 (fp) begärs att
de s.k. Kirunasvenskarnas öden skall
granskas och kunskap spridas om dem.
Motionärerna påpekar att forskning pågår
i andra länder om motsvarande öden, men
att det inte synes finnas medel avsatta
för detta hos Forum för levande historia.
Motionären bakom motion 2003/04:Sk284
(fp) yrkande 2 anser att det finns behov
av att verka för etnisk försoning mellan
olika folkgrupper i Sverige och att Forum
för levande historia kan vara lämplig
anordnare av sådan verksamhet.
I motion 2003/04:Kr305 (fp) föreslår
motionärerna att det instiftas en Raoul
Wallenberg-dag den 4 augusti, Raoul
Wallenbergs födelsedag. En sådan dag
skulle enligt motionärerna påminna om
nödvändigheten av att ständigt värna och
utveckla de humanistiska värderingarna
som vårt samhälle vilar på. Den skulle
vidare ligga väl i linje med
högtidlighållandet av Förintelsens
minnesdag den 27 januari och projektet
Levande historia.
Utskottets ställningstagande
I samband med förslaget om inrättande av
en ny myndighet för frågor rörande
demokrati, tolerans och mänskliga
rättigheter med utgångspunkt i
Förintelsen uttalade utskottet att det är
av stort värde att en sådan särskild
mötesplats skapas (bet. 2001/02:KrU1 s.
31-35).
När det gällde organisationsformen för
denna mötesplats hänvisade utskottet till
Kommittén med uppgift att utreda
etablerandet av ett Forum för levande
historia (dir. 1999:75) och dess
betänkande Forum för levande historia
(SOU 2001:5). I betänkandet angavs ett
antal förutsättningar såsom grundläggande
för forumets verksamhet, bl.a. följande:
- Oberoende och trovärdighet i
forumets kritiskt vetenskapliga
förhållningssätt.
-
- En tydlig profil som helt och
fullt utvecklas med hänsyn till forumets
egen verksamhet.
-
- Stabil och långsiktigt hållbar
ekonomi skall ge forumet möjlighet till
hög kvalitet både i den långsiktiga
planeringen och i de snabba insatser som
verksamheten kan komma att fordra.
-
- Ett nationellt och
internationellt anseende skall kunna
byggas upp och vidmakthållas.
-
- Verksamheten skall präglas av
flexibilitet och öppenhet för både
aktuella händelser och nya
diskussionsämnen.
-
- En organisatorisk enkelhet skall
främja en smidig samverkan med andra
organ, nationellt och internationellt.
-
Kommittén, som kom fram till slutsatsen
att de grundläggande förutsättningarna
för forumets verksamhet bäst tillgodosågs
genom att en fristående statlig myndighet
inrättades, anförde även följande.
För myndighetsformen talar generellt
möjligheterna till öppenhet och insyn.
Också behovet av organisatorisk
stabilitet kan ofta lösas bäst genom
myndighetsformen. Framtida verksamhet
vid forumet är därtill anslagsberoende
och en mycket betydande del av
investeringar och sannolikt också
andra grundkostnader kommer att bli
beroende av anslag inom ramen för
statsbudgeten. Enligt regeringens
proposition Statlig förvaltning i
medborgarnas tjänst bör
anslagsberoende statlig verksamhet,
som inte är utsatt för konkurrens, i
huvudsak bedrivas i myndighetsform.
Till fördelarna med en egen myndighet
hör också att Forum för Levande
historia får en självständig ställning
genom att den inte inordnas i en redan
pågående organisation.
Utskottet ansåg vid den tidpunkten att
skälen var övertygande för regeringens
val av myndighetsformen för forumets
verksamhet. Utskottet har i dag inte
anledning att ha någon annan uppfattning.
När det gäller den verksamhet som
hittills bedrivits hos Forum för levande
historia anser utskottet att det ännu
inte finns möjlighet att dra några
bestämda slutsatser i den frågan. Forumet
har varit verksamt alltför kort tid för
att en sådan analys skall kunna göras.
Utskottet anser det som en självklarhet
att myndigheten i sin verksamhet skall
sträva efter en så bred och allsidig
genomlysning som möjligt av brotten mot
mänskligheten. Utskottet avstyrker motion
2003/04:Kr255 (v) yrkandena 1 och 2 om
avveckling av myndigheten Forum för
levande historia.
När det gäller motion 2003/04:Kr363 (c) i
denna del anser utskottet i likhet med
motionärerna att frågor som rör
demokrati, tolerans och mänskliga
rättigheter bör genomsyra alla
samhällsområden. Utskottet anser däremot
inte att dessa områden bör lyftas bort
från forumets verksamhet med åtföljande
anslagsminskning. Utskottet avstyrker
motion 2003/04:Kr363 (c) i denna del och
tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning.
Flera motioner behandlar en utvidgning av
uppdraget för Forum för levande historia
eller begär att arbetet med vissa frågor
intensifieras hos myndigheten.
Enligt utskottets uppfattning är det
uppdrag som myndigheten fått så
vidsträckt att den mycket väl - om den så
finner lämpligt och inom ramen för sina
resurser - kan ägna sig åt de frågor som
tagits upp i samtliga nu aktuella
motioner. När det gäller motion
2003/04:Kr348 (fp) om Kirunasvenskarnas
öden vill utskottet dock påpeka att Forum
för levande historia inte bedriver någon
historieforskning, men att myndigheten
väl har möjlighet att sprida kunskapen om
dessa människors öden vidare i samhället.
Utskottet avstyrker motionerna
2003/04:Kr212 (m), 2003/04:Kr213 (kd)
yrkandena 1 och 2, 2003/04:Kr240 (mp)
yrkande 1, 2003/04:Kr281 (fp) yrkandena 1
och 2, 2003/04:Kr348 (fp), 2003/04:Kr375
(m), 2003/04:Kr388 (fp) yrkande 1 och
2003/04:Sk284 (fp) yrkande 2.
Motionärerna bakom förslaget om ett
instiftande av en Raoul Wallenberg-dag
har uppfattningen att en sådan dag ligger
väl i linje med projektet Levande
historia. Utskottet anser att Raoul
Wallenbergs liv och verksamhet är en
förebild för ett demokratiskt samhälle
och kan tjäna som en symbol för arbetet
för alla människors lika värde. Det får
emellertid ankomma på Forum för levande
historia eller andra berörda
institutioner m.fl. att avgöra om och i
så fall hur och när Raoul Wallenbergs
minne skall hedras. Utskottet avstyrker
motion 2003/04:Kr305 (fp).
2.9.8 Statliga utställningsgarantier och
inköp av vissa kulturföremål (28:35)
Inledning
Den som anordnar en tillfällig
utställning som skall visas i Sverige
under vissa förutsättningar kan få en
statlig utställningsgaranti.
Utställningsgaranti får också lämnas för
svenska kulturmanifestationer utomlands.
Anslaget får också användas för inköp av
kulturföremål som har sådant
konstnärligt, historiskt eller
vetenskapligt värde att det är av
synnerlig vikt att de införlivas med
offentliga samlingar.
Propositionen
Regeringen föreslår att 80 000 kronor
anvisas under anslaget för år 2004.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag
till medelsanvisning.
2.10 Anslaget till film (28:36)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens
förslag till medelsanvisning under
anslaget 28:36 Filmstöd.
Riksdagen bör avslå motionsförslag om
- parlamentarisk referensgrupp inför
kommande filmavtal, jämför reservation
16 (m, fp, kd, c)
- medelstilldelningen till regionala
resurscentrum för film och video i
kommande filmavtal, jämför reservation
17 (kd),
- mål för svensk film och för Svenska
Filminstitutets verksamhet, jämför
reservation 18 (kd),
- mindre detaljreglering av kommande
filmavtal, jämför reservation 19 (m,
kd),
- videobranschens deltagande i kommande
filmavtal, jämför reservation 20 (v,
c),
- publikrelaterat efterhandsstöd i
kommande filmavtal, jämför reservation
21 (v, c),
- särskilda stödkategorier i kommande
filmavtal, jämför reservation 22 (v,
c),
- utbyggnad av e-bio, jämför
reservation 23 (v, c) och
- offentlighetsprincipens tillämpning
på Svenska Filminstitutet, jämför
reservation 24 (fp, kd).
2.10.1 Filmstöd (28:36)
Inledning
Under anslaget beräknas medel för statens
stöd till svensk filmproduktion m.m.
enligt 2000 års filmavtal. Syftet med
stödet är att främja produktion, visning
och spridning av värdefull svensk film,
att främja bevarandet och
tillgängliggörandet av filmer och
material av kulturhistoriskt intresse
liksom att verka för internationellt
samarbete i dessa avseenden samt att
förbättra kvinnliga filmskapares villkor.
Under anslaget beräknas även medel för en
filmvårdscentral i Grängesberg och för
Konstnärsnämndens filmstöd.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget för år
2004 skall anvisas 234 738 000 kronor.
I inledningen till budgetpropositionen
redovisas bl.a. att 2000 års filmavtal
gäller under perioden 1 januari 2000-31
december 2004. Regeringens samlade
bedömning är att insatserna inom
filmområdet varit framgångsrika (prop. s.
47).
Motionerna
I en rad motioner behandlas frågor med
anknytning till det kommande filmavtalet.
I motion 2003/04:Kr390 (kd) begärs att
riksdagen genom en parlamentarisk
referensgrupp skall ges möjlighet att
delta i utarbetandet av det nya
filmavtalet. Motionärerna anser nämligen
att det inte är acceptabelt att
regeringen ställer riksdagen inför ett
redan förhandlat avtal (yrkande 11).
I två motioner, 2002/03:Kr370 (kd)
yrkande 12 och 2003/04:Kr390 (kd) yrkande
10, redovisas att det i filmavtalet finns
en bestämmelse om medelstilldelningen
till regionala resurscentrum för film och
video. I några regioner saknades sådan
verksamhet vid nuvarande filmavtals
tillkomst men har påbörjats därefter.
Filminstitutet har - anförs det - inte
möjlighet att ekonomiskt stödja dessa
nytillkomna resurscentrum. Denna brist i
nuvarande avtal bör enligt
motionsyrkandena rättas till inför nästa
avtalsperiod.
Motionärerna bakom motionerna
2002/03:Kr370 (kd) yrkande 13 i denna del
och 2003/04:Kr390 (kd) yrkande 12 i denna
del efterlyser mål för svensk film och
för Svenska Filminstitutets verksamhet.
Det nya filmavtalet bör enligt
motionärerna bli mer målinriktat.
Förslaget i motion 2003/04:Kr209 (m)
syftar till att kommande filmavtal skall
vara mindre detaljreglerat än nuvarande
avtal. I det nya avtalet bör det enligt
motionärerna lämnas större möjligheter
för Filminstitutet att agera utifrån
verkligheten och den tekniska
utvecklingen (yrkande 13). Även i
motionerna 2002/03:Kr370 (kd) yrkande 13
i denna del och 2003/04:Kr390 (kd)
yrkande 12 i denna del yrkas att det nya
filmavtalet skall bli mindre
detaljreglerat.
Enligt motion 2003/04:Kr270 (v) är det på
sikt ohållbart att videobranschen står
utanför filmavtalet. För att öka
intresset för att distribuera svensk film
och för att stärka filmavtalet ekonomiskt
bör riksdagen göra ett tillkännagivande
om att videobranschen bör omfattas av
avtalet (yrkande 4).
Vidare anförs i motion 2003/04:Kr270 (v)
att det publikrelaterade efterhandsstödet
visat sig ha brister, trots att detta
stöd har en absolut ram och därmed inte
kan ta pengar från förhandsstödet.
Regeringen bör därför i samband med
förhandlingarna om det nya filmavtalet se
över konstruktionen med för- och
efterhandsstöd (yrkande 3).
I samma motion, 2003/04:Kr270 (v),
föreslås att två särskilda stödkategorier
skall införas i det nya filmavtalet.
Motionärerna anser att det bör vara en
nationell angelägenhet att filmen som
konstart utvecklas även inom genren barn-
och familjefilm. Regeringen bör därför se
över hur ett direkt stöd till denna genre
skall utformas (yrkande 1). Yrkande 2 i
motionen syftar till att frågan om
filmproduktion för de nationella
minoriteterna skall beaktas i samband med
utarbetandet av det nya filmavtalet.
Motionärerna bakom motion 2003/04:Kr271
(v) anser att s.k. e-bio utgör ett sätt
att förbättra utbudet av och
tillgängligheten till ny film. Systemet
som innebär att man använder film i
digital form gör det möjligt att ta fram
många kopior till rimliga kostnader.
Emellertid är den tekniska utrustning som
krävs för att spela upp de digitala
filmerna mycket dyr och därför svår att
investera i för en liten biograf. I
motionen föreslås därför att regeringen
skall överväga åtgärder i syfte att
underlätta utbyggnaden av e-bio.
I motionerna 2002/03:Kr370 (kd) yrkande
14 och 2003/04:Kr390 (kd) yrkande 13
hävdas att de statliga stöd som
stiftelsen Filminstitutet skall fördela
motsvarar stöd som på andra områden
fördelas av offentliga institutioner.
Motionärerna kräver därför att
offentlighetsprincipen skall gälla för
delar av Filminstitutets verksamhet som
rör statliga medel.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag
till medelstilldelning under anslaget för
år 2004.
En rad motionsyrkanden har väckts med
anledning av att nuvarande filmavtal
löper ut om drygt ett år, dvs. vid
utgången av år 2004.
Utskottet vill med anledning härav
inledningsvis erinra om att regeringen i
budgetpropositionen redovisar att en
överenskommelse träffats i december 2002
mellan staten och övriga parter i
filmavtalet om ett extra tillskott på
sammanlagt 80 miljoner kronor under åren
2002-2004 (prop. s. 46). I samband med en
redogörelse om jämställdhetsarbetet inom
kulturområdet redovisar regeringen även
att förhandlingar om ett nytt filmavtal
fr.o.m. år 2005 har inletts under år
2003. En viktig utgångspunkt för
regeringen i dessa förhandlingar är att
målet att förbättra kvinnliga
filmskapares villkor tydligare skall
avspeglas i avtalet (prop. s. 24).
Utskottet förutsätter att regeringen
även fortsättningsvis informerar
riksdagen om beredningen av frågan om ett
nytt filmavtal.
Utskottet övergår till att behandla en
rad motioner av vilka flertalet har
anknytning till kommande filmavtal.
Utskottet kan inte tillstyrka förslaget
i motion 2003/04:Kr390 (kd) som innebär
att en parlamentarisk referensgrupp
skulle ges möjlighet att delta i
utarbetandet av det nya filmavtalet.
Enligt utskottets uppfattning skulle en
sådan referensgrupp kunna störa de
pågående förhandlingarna mellan de
tilltänkta avtalsparterna. Motion
2003/04:Kr390 (kd) yrkande 11 avstyrks
således.
Utskottet anser att det är önskvärt att
de ekonomiska ramar som kommer att gälla
när det nya filmavtalet träder i kraft,
dvs. från år 2005, gör det möjligt för
Filminstitutet att pröva och bevilja
medelstilldelning till samtliga
resurscentrum för film och video i
landet. Således bör även nya
resurscentrum bli föremål för de
överväganden som föregår sedvanlig
bidragsfördelning. Utskottet anser att
det inte är motiverat att riksdagen skall
göra något uttalande för regeringen i
denna fråga. Motionerna 2002/03:Kr370
(kd) yrkande 12 och 2003/04:Kr390 (kd)
yrkande 10 avstyrks.
Då det gäller kraven i två motioner
rörande mål för svensk film och för
Svenska Filminstitutets verksamhet
erinrar utskottet om att de
kulturpolitiska målen från år 1996 gäller
för all statligt stödd kultur, således
även för filmpolitikens område. Vidare
vill utskottet påminna om att
inriktningen på insatserna för filmen
tydligt angavs i regeringens
filmpolitiska proposition våren 1999. I
propositionen uttalade regeringen att
huvuduppgiften borde vara att främja
produktion och distribution av svensk
kvalitetsfilm. Inriktningen borde vara
att
- upprätthålla och utveckla
värdefull svensk filmproduktion i
samverkan med berörda branscher,
-
- säkerställa tillgången till ett
brett utbud av värdefull film i olika vis
ningsformer i hela landet,
-
- upprätthålla och utveckla
biografens roll som kulturell mötesplats
i hela landet och medverka till att
biopubliken långsiktigt ökar,
-
- ge fler, främst barn och
ungdomar, möjlighet till eget skapande
med film och andra medier för rörliga
bilder,
-
- regionalt och lokalt stärka
filmens roll i kulturlivet, särskilt med
tanke på barn och ungdom,
-
- förbättra kvinnliga filmskapares
villkor,
-
- bevara filmer och material av
film- och kulturhistoriskt intresse och i
ökad utsträckning tillgängliggöra dem för
forskning och allmänhet samt att
-
- upprätthålla och utveckla det
internationella utbytet och samarbetet på
filmområdet.
-
Enligt utskottets uppfattning får det
ankomma på regeringen att bedöma om det
därutöver bör inrättas särskilda mål på
filmpolitikens område. Därmed avstyrker
utskottet motionerna 2002/03:Kr370 (kd)
yrkande 13 och 2003/04:
Kr390 (kd) yrkande 12, båda motionerna i
denna del.
Förslag i tre motioner syftar till att
kommande filmavtal skall få en mindre
detaljreglerad utformning. Utskottet
anser att det är självklart att
regeringen och övriga berörda
avtalsparter i anslutning till det
pågående avtalsarbetet följer upp och
utvärderar hur nuvarande avtal har
fungerat. I ett sådant arbete torde även
diskuteras om detaljeringsgraden i
nuvarande avtal är ändamålsenlig eller om
det skulle vara av godo med en större
flexibilitet i avtalets bestämmelser.
Någon åtgärd från riksdagens sida torde
inte vara påkallad i denna fråga.
Motionerna 2002/03:Kr370 (kd) yrkande 13
i denna del, 2003/04:Kr209 (m) yrkande 13
och 2003/04:Kr390 (kd) yrkande 12 i denna
del avstyrks.
Förslaget i motion 2003/04:Kr270 (v)
yrkande 4 innebär att videobranschen
återigen bör bli part i filmavtalet.
Sveriges Videodistributörers Förening och
Videohandlarnas Samarbetsorganisation
upphörde att vara avtalspart vid utgången
av år 1998. Därmed upphörde också dessa
organisationers andel i avtalets
finansiering.
Filminstitutet har utarbetat ett
underlag till hur filmavtalets
finansiering skall kunna breddas (juni
2003). I detta underlag konstaterar
institutet att finansieringen av avtalet
inte avspeglar den våldsamma utveckling
som distributionen av film har genomgått
under de senaste decennierna. Den del av
filmmarknaden som omsätter mest, dvs.
videobranschen, bidrar över huvud taget
inte till finansiering av filmpolitik och
produktion av ny svensk film.
Filminstitutet beräknar att en punktskatt
på 3,5 % för video/dvd för Sveriges del
skulle kunna inbringa drygt 100 miljoner
kronor. Utskottet förutsätter att de
olika modeller till finansiering som
skissas av Filminstitutet prövas av
regeringen och övriga avtalsparter.
Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet motion 2003/04:Kr270
(v) yrkande 4.
Utskottet kan konstatera att det funnits
vissa komplikationer med det
publikrelaterade efterhandsstödet. Stödet
som har en egen budgetram har emellertid
kunnat utökas tack vare den förstärkning
av anslaget som gjorts för åren 2002-2004
(jfr prop. utgiftsområde 17 s. 33).
Stödet är ett automatiskt stöd som ges
till långfilmer som anmälts till
Filminstitutet före inspelningsstarten.
Stödets storlek baseras på
bruttobiljettintäkter under tolv månader
efter filmens premiär (16 § filmavtalet).
Filminstitutet inför ett kösystem när
årets medel intecknats fullt ut.
Utskottet förutsätter att de olägenheter
som utformningen av efterhandsstödet kan
ha vållat blir föremål för ingående
överväganden i de pågående
avtalsförhandlingarna mellan parterna.
Motion 2003/04:Kr270 (v) yrkande 3
avstyrks därmed.
Då det gäller förslagen om att särskilda
stödkategorier skall införas inom ramen
för det nya filmavtalet påminner
utskottet om att förhandsstöd till
långfilm i enlighet med bestämmelserna i
nuvarande avtal inte begränsas till någon
viss genre. De båda nämnda kategorierna
barn- och familjefilm respektive film för
nationella minoriteter har således
möjlighet att erhålla produktionsstöd
inom ramen för tillgängliga medel och
under förutsättning att de motsvarar de
krav på kvalitet m.m. som ställs vid
bidragsgivningen. Det får ankomma på
regeringen att tillsammans med
avtalsparterna förhandla om det nya
avtalet skall innehålla särskilda
stödformer för produktion av vissa
filmgenrer. Motion 2003/04:Kr270 (v)
yrkandena 1 och 2 avstyrks.
Utskottet konstaterar - då det gäller
motionsförslaget om utbyggnad av e-bio -
att teknikutvecklingen innebär att
visning och spridning av värdefull film
kan komma att underlättas i hög grad om
och när e-bio byggs ut i landet. Den
verksamhet som bedrivs på åtta orter i
Sverige i Folkets Hus & Parkers regi kan
komma att få stor betydelse för en
utveckling där medborgare oavsett
bostadsort skall kunna bli mer delaktiga
i landets kulturliv.
Som anförs i motion 2003/04:Kr271 (v)
innebär tekniken att distributionen
förbilligas avsevärt, medan däremot den
tekniska utrustning som krävs för
filmvisning betingar ett förhållandevis
högt pris. Inom ramen för nuvarande
filmavtal finns ett visst utrymme för
biografägare att erhålla stöd för teknisk
upprustning. Det ankommer emellertid i
första hand på ägarna till biograferna
att finansiera nödvändig utrustning.
Enligt utskottets uppfattning är det
fullt tänkbart att frågan om utbyggnaden
av e-bio aktualiseras i samband med de
pågående avtalsförhandlingarna.
Resultatet av förhandlingarna bör
emellertid inte föregripas av ett
ställningstagande i denna fråga från
riksdagens sida. Motion 2003/04:Kr271 (v)
avstyrks.
Motionsförslag om att
offentlighetsprincipen skall tillämpas
för den del av Filminstitutets verksamhet
som rör statliga medel har behandlats av
riksdagen vid två olika tillfällen (jfr
bet. 1999/2000:KrU5 s. 16 och bet.
2001/02:KrU10 s. 13). Liksom vid dessa
tillfällen har utskottet förståelse för
motionärernas yrkanden. Samtidigt vill
utskottet understryka den speciella
situation som gäller för Filminstitutet
och som innebär att en mycket stor del av
den totala verksamheten finansieras med
medel som inte är statliga. Utskottet
förutsätter - liksom vid tidigare
tillfällen - att Filminstitutet så långt
det är möjligt tillämpar öppenhet i sin
verksamhet. Motionerna 2002/03:Kr370 (kd)
yrkande 14 och 2003/04:Kr390 (kd) yrkande
13 avstyrks därmed.
2.11 Anslaget till forsknings- och
utvecklingsinsatser inom kulturområdet
(28:37)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens
förslag till medelsanvisning under
anslaget 28:37 Forsknings- och
utvecklingsinsatser inom kulturområdet.
2.11.1 Forsknings- och
utvecklingsinsatser inom kulturområdet
(28:37)
Inledning
Anslaget används för projekt inom Statens
kulturråds, ansvarsmuseernas,
Riksarkivets, Riksantikvarieämbetets samt
Språk- och folkminnesinstitutets
ansvarsområden. Vidare beräknas under
anslaget medel för del av kostnaderna för
grundforskning inom naturvetenskap vid
Naturhistoriska riksmuseet.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget för år
2004 skall uppgå till 34 623 000 kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag
till medelsanvisning under anslaget.
Under rubriken 7 Forskning under
utgiftsområde 17 (politikområde 26)
behandlar utskottet anslaget 26:1 Statens
ljud- och bildarkiv.
2.12 Anslagen till trossamfund
(28:38-28:39)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör med avslag på
motionsförslag bifalla regeringens
förslag till medelsanvisning under
anslagen
28:38 Samarbetsnämnden för statsbidrag
till trossamfund och
28:39 Stöd till trossamfund.
Vidare bör riksdagen avslå
motionsförslag om
- kostnad för hantering av avgiftshjälp
till trossamfund,
- stödet till sjukhuskyrkan, jämför
reservation 25 (m, fp, kd, c) och
- stöd till Islamic center.
2.12.1 Samarbetsnämnden för statsbidrag
till trossamfund (28:38)
Inledning
Samarbetsnämnden för statsbidrag till
trossamfund har till uppgift att pröva
frågor om statsbidrag till trossamfund.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget för år
2004 skall uppgå till 3 590 000 kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag
till medelsanvisning under anslaget.
2.12.2 Stöd till trossamfund (28:39)
Inledning
Målet för det statliga stödet till
trossamfund är att bidra till att skapa
förutsättningar för trossamfunden att
bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad
religiös verksamhet i form av gudstjänst,
själavård, undervisning och omsorg.
Statligt stöd till trossamfund kan lämnas
i form av statsbidrag och avgiftshjälp
till registrerade trossamfund.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget för år
2004 skall uppgå till 50 750 000 kronor.
Motionerna
I motionerna 2003/04:Fi240 (fp) yrkande
23 i denna del och 2003/04:Kr327 (fp)
yrkandena 22 och 25 i denna del föreslås
en ökning av anslaget med 10 miljoner
kronor. Motionärerna anför som motiv att
stödet behöver ökas med tanke på
trossamfundens stora ansvarsområde.
Motionärerna bakom motionen
2003/04:Kr363 (c) i denna del anser att
anslaget skall ökas med 0,5 miljoner
kronor för att förstärka stödet till
sjukhuskyrkan.
I motionerna 2003/04:Kr329 (kd) yrkande
12 och 2003/04:Kr391 (kd) yrkande 8 i
denna del föreslås att anslaget ökas med
3 miljoner kronor. Förstärkningen av
anslaget behövs enligt motionärerna för
att öka lokalbidragen till samfunden.
I motion 2003/04:Kr307 (kd) anförs att
organisationsbidraget inte skall minskas
för trossamfund som får statlig hjälp med
administrationen av avgifter. Motionären
menar att Svenska kyrkan inte behöver
betala för den tjänsten och att det är
rimligt att även andra samfund slipper
kostnaden.
En översyn av stödet till sjukhuskyrkan
begärs i nio motioner, nämligen
2002/03:Kr256 (kd), 2002/03:Kr322 (c, m,
kd, fp), 2002/03:Kr360 (s), 2002/03:Kr366
(kd) yrkande 8, 2003/04:Kr222 (kd),
2003/04:Kr250 (c), 2003/04:Kr251 (kd),
2003/04:Kr309 (c) och 2003/04:Kr329 (kd)
yrkande 15. I samtliga motioner betonas
sjukhuskyrkans viktiga roll både för
patienter och anhöriga men även för
personal vid sjukhusen. Det är mot
bakgrund av att det statliga stödet har
urholkats viktigt att en översyn görs.
I motion 2003/04:Kr341 (fp, m, kd, c)
anförs att statsbidraget till
sjukhuskyrkan behöver förstärkas och att
den bör tilldelas statsbidrag som täcker
hälften av dess kostnader.
Motionärerna bakom motion 2002/03:Kr361
(s) och 2003/04:Kr376 (s) anser att
reglerna för statsbidrag till trossamfund
behöver ses över och ändras så att
Islamic center i Malmö kan bli berättigat
till stöd.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att regeringens
förslag till medelsanvisning skall
bifallas av riksdagen, varför motionerna
2003/04:Kr327 (fp) yrkandena 22 och 25 i
denna del, 2003/04:Kr329 (kd) yrkande 12,
2003/04:Kr341 (fp, m, kd, c),
2003/04:Kr363 (c) i denna del,
2003/04:Kr391 (kd) yrkande 8 i denna del
och 2003/04:Fi240 (fp) yrkande 23 i denna
del avstyrks.
Statligt stöd till trossamfund kan lämnas
i form av statsbidrag och avgiftshjälp
till registrerade trossamfund. De
trossamfund som väljer att låta
Riksskatteverket (RSV) administrera
avgiftsuttaget från sina medlemmar får en
reducering av statsbidraget som skall
täcka RSV:s kostnader för
administrationen. Svenska kyrkan får
avgiftshjälp men inte något
organisationsbidrag varför inget
statsbidrag finns att reducera. Enligt
utskottets uppfattning bör det system för
avgiftshjälp som beslutades av riksdagen
i samband med kyrkans skiljande från
staten inte förändras. Motion
2003/04:Kr307 (kd) avstyrks.
Beträffande de motioner som begär en
översyn av vissa regler för statsbidragen
till trossamfund anser utskottet att det
kan finnas anledning att se över
reglerna. En översyn bör gälla reglerna
som helhet, och vissa delar bör inte
lyftas ut och utvärderas separat.
Utskottet vidhåller dock sin uppfattning
från betänkande 2001/02:KrU1 (s. 102) att
det ännu är för tidigt att göra en
översyn av statsbidragsfördelningen vid
Samarbetsnämnden för statsbidrag till
trossamfund. Frågan om förstärkt bidrag
till sjukhuskyrkan tas lämpligen upp i
samband med en sådan framtida översyn.
Därmed avstyrks motionerna 2002/03:Kr256
(kd), 2002/03:Kr322 (c, m, fp, kd),
2002/03:Kr360 (s), 2002/03:Kr366 (kd)
yrkande 8, 2003/04:Kr222 (kd),
2003/04:Kr250 (c), 2003/04:Kr251 (kd),
2003/04:Kr309 (c) och 2003/04:Kr329 (kd)
yrkande 15.
Med hänvisning till vad utskottet anfört
ovan om översyn av
statsbidragsfördelningen avstyrker
utskottet även motionerna 2002/03:Kr361
(s) och 2003/04:Kr376 (s) om stöd till
Islamic center.
2.13 Övrigt inom kulturpolitiken
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslag om
ett nytt anslag benämnt Möte mellan
kulturer.
2.13.1 Möte mellan kulturer
Motionerna
I två motioner, nämligen 2003/04:Kr327
(fp) yrkandena 21 och 25 i denna del och
2003/04:Fi240 (fp) yrkande 23 i denna
del, hemställs att riksdagen skall anvisa
4 miljoner kronor under ett nytt anslag
benämnt Möte mellan kulturer. Av den
förstnämnda motionen framgår att 1 miljon
kronor av dessa medel avses gå till
minoritetsgruppers arkiv. Sådana arkiv
kan enligt motionen vara avgörande för en
minoritetsgrupps vardag och för
utvecklingen av den egna kulturen.
Återstående 3 miljoner kronor avses
användas för utveckling av
kulturpolitiken för invandrare och
minoriteter. De behöver få ett större
utrymme i svenskt kulturliv och ökat stöd
för att värna sina språkliga och
kulturella identiteter, vilket i sin tur
bör kunna öka möjligheterna till dialog
och kommunikation mellan olika grupper i
samhället.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill först framhålla att de
nationella kulturpolitiska målen omfattar
alla i samhället, således även
minoriteter och invandrare. Det ankommer
på ansvariga instanser att beakta detta
vid beslut om inriktningen av
medelsanvändningen inom kulturområdet.
För att därutöver särskilt stödja
minoriteters och invandrares kultur
beräknas medel under anslaget 28:2 Bidrag
till allmän kulturverksamhet, utveckling
samt internationellt kulturutbyte och
samarbete. Vidare beräknas medel under
detta anslag för verksamhet med regionala
konsulenter för mångkultur. Regeringen
redovisar (prop. s. 23) att Kulturrådet
antagit en handlingsplan i syfte att
mångkultur skall genomsyra all verksamhet
inom kulturområdet. Vidare avser
regeringen att ge Mångkulturellt centrum
i Botkyrka i uppdrag att kartlägga och
analysera de resultat som rapporterats in
från de statliga myndigheterna och
institutionerna i vad avser mångfald.
Resultaten skall läggas till grund för
ett mera långsiktigt förändringsarbete
och för förberedelserna av Mångkulturåret
2006.
Utskottet anser att det inom ramen för
utgiftsområdet inte finns utrymme för den
ytterligare satsning på minoriteters och
invandrares kultur under ett särskilt
anslag som föreslås i motionerna
2003/04:Kr327 (fp) yrkandena 21 och 25 i
denna del och 2003/04:Fi240 (fp) yrkande
23 i denna del, varför de avstyrks.
3 Mediepolitik (politikområde 27)
3.1 Anslagen inom mediepolitiken
(27:1-27:4)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör med avslag på
motionsförslag bifalla regeringens
förslag till medelsanvisning under
anslagen
27:1 Statens biografbyrå,
27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan
Sverige och Finland,
27:3 Bidrag till dokumentation om den
mediepolitiska utvecklingen och till
europeiskt mediesamarbete samt
27:4 Forskning och dokumentation om
medieutvecklingen.
Riksdagen bör avslå motionsförslag om
förhandsgranskning av vuxenfilm, jämför
reservation 26 (m, fp).
3.1.1 Statens biografbyrå (27:1)
Inledning
Statens biografbyrå skall granska filmer
och videogram som är avsedda att visas
vid allmän sammankomst eller offentlig
tillställning. På begäran
förhandsgranskas även filmer och
videogram för enskilt bruk. Biografbyrån
fastställer åldersgränser för de filmer
som granskats. Vidare kan byrån besluta
om att klipp skall göras i filmer samt om
visningsförbud. Biografbyrån utövar
tillsyn över videogrammarknaden och
efterlevnaden av bestämmelserna i
brottsbalken om olaga våldsskildring och
otillåten utlämning av teknisk upptagning
när det gäller rörliga bilder.
Biografbyrån skall enligt brottsbalken
yttra sig till Justitiekanslern (JK) i
åtalsärenden som rör olaga våldsskildring
samt ge medgivande till åtal som rör
otillåten utlämning av teknisk
upptagning.
Propositionen
Regeringen redovisar att kulturutskottet
i sitt betänkande 2002/03:KrU1 framhöll
att man inför kommande redovisningar av
regeringens dialog med Biografbyrån om
målformuleringarna för myndigheten och
deras tillämpning skulle välkomna en
bedömning av möjligheterna att följa upp
de fastställda målen och en mera utförlig
angivelse av vilka konkreta resultat mål-
och resultatdialogerna utmynnat i.
Med anledning av kulturutskottets
synpunkter informerar regeringen i
propositionen om att mål- och
resultatdialoger förs kontinuerligt med
Biografbyrån. Den dialog som fördes med
byrån inför utformningen av
regleringsbrevet för år 2003 resulterade
bl.a. i förändrade verksamhetsmål för
verksamhetsgrenarna Granskning av filmer
och Tillsyn och i ändrade
återrapporteringskrav för
verksamhetsgrenen Tillsyn. I
regleringsbrevet för år 2003 har också
verksamhetsgrenen Yttranden i
åtalsärenden införlivats i grenen
Tillsyn. Ett syfte med förändringarna är
att de skall förbättra möjligheterna att
följa upp målen.
Regeringen föreslår att anslaget för år
2004 skall uppgå till 10 015 000 kronor.
Motionerna
I motionerna 2003/04:Kr327 (fp) yrkande
25 i denna del och 2003/04:Fi240 (fp)
yrkande 23 i denna del föreslås att
anslaget skall minskas med 3,5 miljoner
kronor. I två motioner, nämligen
2003/04:Kr209 (m) yrkande 14 och
2003/04:Kr359 (fp) yrkande 9, föreslås
att förhandsgranskningen av vuxenfilm
skall avskaffas (yrkande 14).
Utskottets ställningstagande
Utskottet finner det intressant att den
mål- och resultatdialog som förts mellan
regeringen och Biografbyrån resulterat i
förändrade verksamhetsmål i
regleringsbrevet. Det är utskottets
förhoppning att dessa ändringar kommer
att leda till att möjligheterna att följa
upp målen för myndighetens verksamhet
förbättras.
Utskottet är inte berett att tillstyrka
motionsförslagen om en minskning av
anslaget med 3,5 miljoner kronor. Därmed
tillstyrker utskottet regeringens förslag
att anslaget skall anvisas 10 015 000
kronor för år 2004 och avstyrker
motionerna 2003/04:Kr327 (fp) yrkande 25
i denna del och 2003/04:Fi240 (fp)
yrkande 23 i denna del.
Utskottet är inte heller berett att
tillstyrka förslag som innebär att
förhandsgranskningen av vuxenfilm
avskaffas. Utskottet hänvisar till
konstitutions- och kulturutskottens
tidigare ställningstaganden i denna
fråga. Se bl.a. bet. 1989/90:KrU30,
2002/03:Ku17 och 2002/03:KrU1. Motionerna
2003/04:
Kr209 (m) yrkande 14 och 2003/04:Kr359
(fp) yrkande 9 avstyrks.
3.1.2 Utbyte av TV-sändningar mellan
Sverige och Finland (27:2)
Inledning
Under anslaget anvisas medel för de
kostnader Teracom AB har för
rundradiosändningar i
Storstockholmsområdet av finländska TV-
program, de kostnader Sveriges Television
AB har för tillhandahållande och
överföring av en svensk programkanal till
Finland, de kostnader Comhem AB har för
tillhandahållande av den finska
programkanalen till kabelnät på ett antal
orter i Sverige samt Sverigefinska
Riksförbundets kostnader i samband med
utsändning av den finska programkanalen i
Sverige. De sistnämnda kostnaderna
baserar sig på överenskommelser mellan
riksförbundet och
förhandlingsorganisationen Copyswede som
företräder vissa
rättighetshavarorganisationer.
Det svensk-finska televisionsutbytet
bedrivs enligt en princip om
ömsesidighet. Finland ansvarar för
kostnaderna för utsändningen av en svensk
programkanal i Finland och för
överföringen av en finsk programkanal
till Sverige. På motsvarande sätt
ansvarar Sverige för kostnaderna för
utsändningen av en finsk programkanal i
Sverige och för överföringen av en svensk
programkanal till Finland.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget för år
2004 skall uppgå till 20 272 000 kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag
till medelstilldelning.
3.1.3 Bidrag till dokumentation om den
mediepolitiska utvecklingen och till
europeiskt mediesamarbete (27:3)
Inledning
Under anslaget anvisas medel för svensk
medverkan i Europeiska Audiovisuella
Observatoriet och Audiovisuella Eureka.
Det europeiska samarbetsorganet
Audiovisuella Eureka lades ned den 30
juni 2003.
Europeiska Audiovisuella Observatoriet
är ett forsknings- och statistik-
institut som samlar in och distribuerar
information om den europeiska film-, TV-
och videoindustrin. Observatoriet driver
dessutom ett utvecklingsarbete i syfte
att skapa jämförbar europeisk statistik
på det audiovisuella området.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget för år
2004 skall anvisas 821 000 kronor.
Mot bakgrund av att Audiovisuella
Eureka har lagts ned och med anledning av
de överväganden som redovisats under
utgiftsområde 1, anslaget 27:5
Granskningsnämnden för radio och TV,
avser regeringen att använda 400 000
kronor årligen av anslaget till att
förstärka Granskningsnämnden för radio
och TV under perioden 2004-2006.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag
till medelstilldelning.
3.1.4 Forskning och dokumentation om
medieutvecklingen (27:4)
Inledning
Under anslaget anvisas medel för stöd
till Nordiskt informationscenter för
medie- och kommunikationsforskning
(Nordicom) vid Göteborgs universitet för
information om forskningsresultat och
utarbetande av mediestatistik m.m.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget för år
2004 skall anvisas 1 735 000 kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag
till medelstilldelning.
3.2 Radio- och TV-frågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör godkänna regeringens
förslag om
- medelsberäkning för år 2004 för
Sveriges Television AB, Sve-riges
Radio AB och Sveriges Utbildningsradio
AB,
- medelstilldelning för år 2004
avseende Granskningsnämnden för radio
och TV,
- bemyndigande för regeringen att
besluta om lån i Riksgäldskontoret för
att täcka underskott på
distributionskontot för finansiering
av kostnader för TV-distribution,
- överföring av medel till
distributionskontot från
rundradiokontot och överföring av
medel från distributionskontot till
Sveriges Television AB och Sveriges
Utbildningsradio AB och
- bemyndigande för regeringen att på
marknadsmässiga villkor tillhandahålla
en kredit hos Riksgäldskontoret i syfte
att täcka eventuella tillfälliga
likviditetsbehov på rundradiokontot.
Riksdagen bör med avslag på
motionsförslag anta regeringens förslag
till ändring i lagen om TV-avgift med
viss redaktionell ändring som framgår
av utskottets förslag till
riksdagsbeslut (förslagspunkt 40),
jämför reservation 27 (m, fp).
Bakgrund
Våren 2001 beslutade riksdagen att
godkänna regeringens förslag om villkor
och riktlinjer för en ny
sändningstillståndsperiod för Sveriges
Radio AB (SR), Sveriges Television AB
(SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB
(UR). Tillståndsperioden avser tiden den
1 januari 2002 t.o.m. den 31 december
2005 (prop. 2000/01:94, bet.
2000/01:KrU8, rskr. 2000/01:268).
Efter beslut av riksdagen våren 1997
(prop. 1996/97:67, yttr. 1996/97:
KrU4y, bet. 1996/97:KU17, rskr.
1996/97:178) meddelade regeringen de
första tillstånden till TV-sändningar med
digital teknik i juni 1998. Sändningarna
kom i gång successivt under år 1999 och i
början av år 2000. Riksdagen beslutade
våren 2003 att de analoga sändningarna
skall ha upphört till den 1 februari 2008
(prop. 2002/03:72, yttr. 2002/03:KrU1y,
bet. 2002/03:KU33, rskr. 2002/03:196).
Övergången till digital marksänd
television medför särskilda krav på
televisionen i allmänhetens tjänst. För
att utjämna kostnaderna över tiden för
SVT och UR under en övergångsperiod har
ett särskilt distributionskonto inrättats
för kostnader för TV-distribution.
Regeringen har nyligen tillsatt en
parlamentarisk kommitté (Ku 2003:01) som
fått i uppdrag att utifrån en bred
omvärldsanalys ta fram ett underlag om de
villkor som skall gälla för radio och TV
i allmänhetens tjänst efter nuvarande
tillståndsperiod, dvs. fr.o.m. år 2006
(dir. 2003:119).
Vidare har regeringen gett en särskild
utredare (Ku 2003:02) i uppdrag att ta
fram underlag beträffande vissa frågor om
finansieringen av verksamheten inom radio
och TV i allmänhetens tjänst (dir.
2003:120). Utredaren skall främst
behandla frågor om avgiftsskyldighet och
uppbörd av TV-avgiften, medelstilldelning
till programföretagen samt skatteplikt
enligt mervärdesskattelagen (1994:200).
3.2.1 Medelsberäkning för år 2004
Propositionen
För år 2004 föreslås att de tre public
service-företagen skall tilldelas 5 903,1
miljoner kronor från rundradiokontot. Av
den samlade medelsberäkningen utgör 200
miljoner kronor reformmedel. I enlighet
med riksdagens beslut våren 2001 har den
ordinarie medelstilldelningen till
programföretagen räknats upp med 2 % i
förhållande till år 2003. En
förutsättning för att den årliga
prisuppräkningen skall betalas fullt ut
är enligt riksdagens beslut våren 2001
att TV-avgiftsskolket minskas med 25
miljoner kronor per år. Om skolket
minskar med ett lägre belopp skall
prisuppräkningen reduceras med skillnaden
mellan 25 miljoner kronor och detta
belopp. En eventuell justering görs när
avgiftsintäkterna för år 2003 är kända.
Programföretagen har till regeringen
redovisat att för år 2002 har skolket
minskat med 33 miljoner kronor. Den s.k.
fördelningsnyckeln bör, menar regeringen,
bibehållas oförändrad, vilket innebär att
av de samlade medlen för år 2004 fördelas
3 407,9 miljoner kronor (57,73 %) till
SVT, 2 214,8 miljoner kronor (37,52 %)
till SR och 280,4 miljoner kronor (4,75
%) till UR.
Regeringens förslag rörande de medel
som föreslås utgå till SVT och UR från
distributionskontot för att finansiera
kostnaderna för TV-distribution redovisas
nedan under avsnitt 3.2.2
Distributionskonto för finansiering av
kostnader för TV-distribution.
Vidare anför regeringen att anslaget
till Granskningsnämnden för radio och TV
enligt riksdagens beslut skall
finansieras delvis över statsbudgeten,
delvis med medel från rundradiokontot som
anvisas till statsbudgetens inkomstsida.
Regeringens förslag till
medelstilldelning till Granskningsnämnden
för radio och TV lämnas under
utgiftsområde 1 anslaget 27:5
Granskningsnämnden för radio och TV.
Nämndens totala anslag för år 2004
föreslås uppgå till 9 568 000 kronor.
Regeringen föreslår under
mediepolitikområdet i den nu aktuella
delen av budgetpropositionen att 6 397
000 kronor skall anvisas från
rundradiokontot till statsbudgetens
inkomstsida.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har då det gäller
medelsberäkningen till programföretagen
inte något att erinra mot förslagen i
propositionen. Riksdagen bör således
godkänna vad regeringen föreslår om
medelsberäkning för år 2004 för SR (inkl.
Radio Sweden), SVT (inkl. Dövas TV) och
UR.
Utskottet tillstyrker också regeringens
förslag att riksdagen skall godkänna
medelstilldelningen för år 2004 från
rundradiokontot till statsbudgetens
inkomstsida avseende Granskningsnämnden
för radio och TV.
3.2.2 Distributionskonto för finansiering
av kostnader för TV-distribution
Inledning
Riksdagen har beslutat att ett särskilt
distributionskonto för finansiering av
kostnader för TV-distribution skall
inrättas (prop. 2000/01:94, bet.
2000/01:KrU8, rskr. 2000/01:268).
Bakgrunden är att
distributionskostnaderna för televisionen
i allmänhetens tjänst under
tillståndsperioden kommer att vara höga
på grund av att distributionen sker
parallellt med både äldre analog och ny
digital sändningsteknik. Till
distributionskontot förs medel från
rundradiokontot som motsvarar kostnaderna
för SVT:s och UR:s analoga distribution.
Från distributionskontot förs medel till
programföretagen som motsvarar
kostnaderna för TV-distribution via både
analoga och digitala marksändningar för
SVT och UR. Det successivt ökande
underskott på distributionskontot som
uppkommer under uppbyggnadsskedet täcks
genom lån i Riksgäldskontoret. När TV-
sändningarna i det analoga marknätet
upphör skall betalningarna från
rundradiokontot till distributionskontot
fortsätta till dess att underskottet är
återbetalt.
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen skall
bemyndiga regeringen att för år 2004
besluta om lån i Riksgäldskontoret för
att finansiera underskottet på
distributionskontot intill ett belopp av
1 059 miljoner kronor. Regeringen bedömer
nämligen att det ackumulerade
underskottet för år 2004 kommer att uppgå
till högst detta belopp.
Regeringen föreslår vidare att 266,46
miljoner kronor skall föras från
rundradiokontot till distributionskontot
för år 2004. Slutligen föreslås att SVT
skall anvisas högst 535 miljoner kronor
och UR högst 23 miljoner kronor från
distributionskontot för år 2004.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag
att riksdagen skall bemyndiga regeringen
att för år 2004 besluta om lån i
Riksgäldskontoret för att täcka
underskott på distributionskontot för
finansiering av kostnader för TV-
distribution intill ett belopp av 1 059
miljoner kronor.
Vidare tillstyrker utskottet att för år
2004 266,46 miljoner kronor skall föras
från rundradiokontot till
distributionskontot samt att SVT skall
anvisas 535 miljoner kronor och UR 23
miljoner kronor från distributionskontot
för distributionskostnader.
3.2.3 TV-avgiften och rundradiokontot
Propositionen
I proposition 2000/01:94 Radio och TV i
allmänhetens tjänst 2002-2005 angav
regeringen att den räknar med att TV-
avgiften kommer att behöva höjas även
under de kommande åren för att
rundradiokontot skall komma i balans
under tillståndsperioden. I
budgetpropositionen föreslår regeringen
att TV-avgiften skall höjas med 60 kronor
till 1 872 kronor per helår fr.o.m. den 1
januari 2004.
Den föreslagna höjningen innebär en
nödvändig förstärkning av rundradiokontot
för att förbättra kontots resultat.
Regeringens förslag om TV-avgiften
förutsätter en ändring i lagen (1989:41)
om TV-avgift.
Motionen
I motion 2003/04:Kr362 (m) avvisas
förslaget om höjning av TV-avgiften
(yrkande 9).
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets bedömning är det
angeläget att rundradiokontot är i balans
under tillståndsperioden. För att uppnå
denna balans är det nödvändigt att
förstärka rundradiokontot genom den
föreslagna avgiftshöjningen. Utskottet
tillstyrker därför att en höjning i
enlighet med regeringens förslag träder i
kraft den 1 januari 2004. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag till änd
ringar i lagen (1989:41) om TV-avgift med
viss redaktionell ändring. Utskottets
ändringsförslag är av formell natur och
framgår av utskottets förslag till riks
dagsbeslut (förslagspunkt 40).
Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
Motion 2003/04:Kr362 (m) yrkande 9
avstyrks.
3.2.4 Kredit hos Riksgäldskontoret
Inledning
Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB) förvaltar
rundradiomedlen, dvs. de medel som
uppbärs enligt lagen (1989:41) om TV-
avgift. RIKAB ansvarar för
likviditetsplanering och utbetalningar
från rundradiorörelsens resultatkonto
(rundradiokontot) hos Riksgäldskontoret.
RIKAB skall också redovisa
medelsförvaltning och upplåning samt
bedömningar som kan ligga till grund för
statsmakternas beslut om de ekonomiska
villkoren för rundradiorörelsen.
Om ingen behållning finns på
rundradiokontot har staten genom
Riksgäldskontoret tidigare på
marknadsmässiga villkor tillhandahållit
en kredit. En sådan situation kan
uppkomma t.ex. när influtna TV-avgifter
vid ett årsskifte tillfälligt inte räcker
till de av riksdagen beslutade
medelsanvisningarna. För att staten skall
kunna tillhandahålla en kredit krävs
riksdagens bemyndigande.
Propositionen
I propositionen föreslås att regeringen
skall bemyndigas att för år 2004 på
marknadsmässiga villkor tillhandahålla en
kredit hos Riksgäldskontoret i syfte att
täcka eventuella tillfälliga
likviditetsbehov på rundradiokontot
intill ett belopp av 100 miljoner kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag.
4 Ungdomspolitik (politikområde 29)
4.1 Anslagen inom ungdomspolitiken
(29:1-29:2)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör med avslag på
motionsförslag bifalla regeringens
förslag till medelsanvisning under
anslagen
29:1 Ungdomsstyrelsen och
29:2 Bidrag till nationell och
internationell ungdomsverksamhet
m.m.
4.1.1 Ungdomsstyrelsen (29:1)
Inledning
Hösten 1999 godkände riksdagen tre nya
mål för en generell och
sektorsövergripande ungdomspolitik:
- Ungdomar skall ha goda
förutsättningar att leva ett
självständigt liv.
-
- Ungdomar skall ha verklig
möjlighet till inflytande och
delaktighet.
-
- Ungdomars engagemang, skapande
förmåga och kritiska tänkande skall tas
till vara som en resurs.
-
Ungdomsstyrelsen skall verka för att
målen för den nationella ungdomspolitiken
uppfylls. Regeringen utformar de
övergripande målen för Ungdomsstyrelsens
verksamhet. Med utgångspunkt i de tre
målen har regeringen beslutat om 32
delmål för ungdomspolitiken, vilka
fungerar som underlag för uppföljning och
analys av den samlade ungdomspolitiken.
En rapport avlämnas varje år till
regeringen av Ungdomsstyrelsen, som skall
göra en mera fördjupad analys vart fjärde
år.
Ungdomsstyrelsen har vidare i uppdrag
att ta fram goda exempel för att
illustrera olika former av konkret
verksamhet som bidrar till att
ungdomspolitikens mål uppnås.
Propositionen
Våren 2003 lämnade Ungdomsstyrelsen en
fördjupad analys av den nationella
ungdomspolitiken. I analysen föreslås en
ny modell för styrning, uppföljning och
analys av ungdomspolitiken i syfte att
förbättra målstyrningssystemets
ändamålsenlighet. Regeringen anser att
målstyrningsprocessen i högre grad bör
fokusera på effekterna av olika åtgärder.
Analysen utgör underlag för regeringens
redovisning om den framtida
ungdomspolitiken, som avses lämnas till
riksdagen våren 2004. Under hösten 2003
kommer vidare att ordnas tre dialogforum
för erfarenhetsutbyte mellan regeringen
och ungdomar.
Regeringen anser att Ungdomsstyrelsen
har god förmåga att genomföra de uppdrag
som myndigheten har fått av regeringen.
Regeringen nämner bl.a. den fördjupade
analys som myndigheten genomfört.
Myndigheten har också framgångsrikt
arbetat med olika internationella frågor.
Regeringen föreslår att anslaget
anvisas 18 975 000 kronor för år 2004.
Motionerna
En nedskärning av bidraget till
Ungdomsstyrelsen med 10 miljoner kronor
föreslås i motion 2003/04:Kr362 (m)
yrkande 10. Motionärerna anser, vilket
framgår av motion 2003/04:Kr232 (m)
yrkande 13 i denna del, att
Ungdomsstyrelsens verksamhet bör
begränsas och dess struktur ses över. I
stället bör Kulturdepartementet och
Kommunförbundet få ett ökat ansvar på
området.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har även tidigare år haft att
ta ställning till motionsyrkanden om
minskning av anslaget till
Ungdomsstyrelsen. Utskottet anser -
liksom tidigare - att det är viktigt att
Ungdomsstyrelsen har möjligheter att
genomföra sina ökade uppgifter, bl.a. att
verka för att målen för ungdomspolitiken
uppnås samt att följa upp och analysera
den förda ungdomspolitiken på både det
statliga och det kommunala området. Det
är också viktigt att Ungdomsstyrelsen kan
stödja kommunerna i deras arbete inom
ungdomsområdet. Utskottet anser att
riksdagen bör avslå motionerna
2003/04:Kr232 (m) yrkande 13 i denna del
och 2003/04:Kr362 (m) yrkande 10 samt
bifalla regeringens förslag till
medelsanvisning under anslaget.
4.1.2 Bidrag till nationell och
internationell ungdomsverksamhet (29:2)
Inledning
Anslaget disponeras av Ungdomsstyrelsen
fr.o.m. bidragsåret 2004 enligt
förordningen (2001:1060) om statsbidrag
till ungdomsorganisationer samt även för
visst övrigt stöd till nationell och
internationell ungdomsverksamhet. För
bidrag t.o.m. bidragsåret 2003 har
förordningen (1994:641) om statsbidrag
till ungdomsorganisationer tillämpats.
Propositionen
Regeringen redovisar att anslaget 29:2
har minskats med totalt 8,5 miljoner
kronor sedan år 1999. Totalt 3,5 miljoner
kronor har successivt förts över till
anslaget 29:1 Ungdomsstyrelsen. År 2001
fördes 4 miljoner kronor över till
anslaget 30:2 Bidrag till allmänna
samlingslokaler. Dessa medel har
disponerats av Ungdomsstyrelsen för
fördelning till
samlingslokalorganisationer avseende
deras arbete med utredningar och
information beträffande ungdomars
utnyttjande av samlingslokaler. År 2003
gjordes en ytterligare minskning av
anslaget med 1 miljon kronor.
Regeringen ger Landsrådet för Sveriges
ungdomsorganisationer (LSU) stöd för
nationell och internationell verksamhet.
Stöd lämnas också till Centrum för
Internationellt Ungdomsutbyte (CIU) för
informationsinsatser.
Ungdomsstyrelsen samverkar med
kommunerna när det gäller
sektorsövergripande kommunal
ungdomspolitik. Regeringen anser att
stödet till den kommunala
utvecklingsverksamheten bör stärkas.
Regeringen föreslår att anslaget anvisas
oförändrat 87 889 000 kronor.
Motionen
I motion 2003/04:Kr232 (m) yrkande 13 i
denna del föreslår motionärerna att
medlemsorganisationerna skall stå för
kostnaderna för verksamheten vid
Landsrådet för Sveriges
ungdomsorganisationer (LSU) i stället för
att statligt bidrag lämnas. Som skäl för
förslaget anförs att rådet främst utgör
medlemsorganisationernas samarbets- och
serviceorgan.
Utskottets ställningstagande
Av budgetpropositionen framgår att en
utvärdering av bl.a. LSU gjordes under
hösten 2001 samt att denna visade att
verksamheten har ett stort värde för
ungdomsorganisationer respektive ungdomar
och att verksamheten utförs enligt
intentionerna. Utvärderingen visade också
att det finns behov av en utökad
basfinansiering av dessa verksamheter.
Utskottet anser att det är av värde att
ungdomars åsikter och ställningstaganden
till olika samhällsfrågor kommer till
uttryck både direkt från ungdomar som
individer och från de enskilda
organisationer som representerar olika
ungdomsgrupper, liksom från ett sådant
övergripande organ som LSU. Utskottet
avstyrker med det anförda motion
2003/04:Kr232 (m) yrkande 13 i denna del.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag till medelsanvisning.
4.2 Övrigt inom ungdomspolitiken
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslag om
ett nytt anslag benämnt KUL-miljoner.
4.2.1 KUL-miljoner
Motionerna
I motionerna 2003/04:Kr284 (c) yrkande 7
och 2003/04:Kr363 (c) i denna del
återkommer Centerpartiet med ett förslag
om att ett särskilt anslag skall inrättas
för stöd till ungdomars kultur.
Ansökningsförfarandet skall vara snabbt
och obyråkratiskt och även ungdomar som
står utanför föreningslivet skall kunna
söka medel för kulturprojekt. Att på
detta sätt göra resurser mer tillgängliga
för unga människor kan enligt
motionärerna vara ett bra sätt att
stimulera till initiativ och engagemang.
Anslaget föreslås få namnet KUL-miljoner
och föras upp med 115 miljoner kronor för
år 2004.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare behandlat
motionsyrkanden om införande av ett nytt
anslag för stöd till ungdomars kultur.
Motionerna har då avstyrkts med
hänvisning bl.a. till att barn och
ungdomar sedan år 1996 är prioriterade
inom kulturpolitiken och självfallet bör
få del av de medel som lämnas under
kulturanslagen. Utskottet, som delar
motionärernas uppfattning om betydelsen
av engagemang och initiativ hos ungdomar
när det gäller kulturlivet, anser
alltjämt att det bör finnas utrymme för
detta inom kulturanslagen och avstyrker
motionerna 2003/04:Kr284 (c) yrkande 7
och 2003/04:Kr363 (c) i denna del.
5 Folkrörelsepolitik (politikområde 30)
5.1 Anslagen till folkrörelsepolitiken
(30:1-30:4)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör med avslag på
motionsförslag bifalla regeringens
förslag till medelsanvisning under
anslagen
30:1 Stöd till idrotten,
30:2 Bidrag till allmänna
samlingslokaler,
30:3 Bidrag till
kvinnoorganisationernas centrala
verksamhet samt
30:4 Stöd till friluftsorganisationer.
Riksdagen bör godkänna att regeringen
på AB Svenska Spels bolagsstämma år
2004 verkar för att bolagsstämman
beslutar om ett stöd till idrotten i
form av ett bidrag på högst 260
miljoner kronor.
Riksdagen bör avslå motionsförslag om
- utredning om lokaliseringen av ett
riksidrottsmuseum, jämför reservation
28 (m, fp, c),
- samarbete mellan ett
riksidrottsmuseum och regionala och
lokala idrottsmuseer, jämför
reservation 29 (v),
- prioritering av barn och unga i
miljonprogramsområden vid kommande
satsningar på idrott m.m.,
- fortsatt statligt stöd till allmänna
samlingslokaler och
- bidrag till organisationer som
bedriver friluftsverksamhet, jämför
reservation 30 (kd).
5.1.1 Stöd till idrotten (30:1)
Inledning
Från anslaget utgår bidrag till Sveriges
Riksidrottsförbund (RF) för den
verksamhet som bedrivs av förbundet och
till förbundet anslutna organisationer.
De övergripande syftena med statsbidraget
är att stödja verksamhet som
- bidrar till att utveckla barns
och ungdomars intresse och benägenhet för
motion och idrott samt deras möjligheter
att utöva inflytande över och ta ansvar
för sitt idrottande,
-
- gör det möjligt för alla
människor att utöva idrott och motion,
-
- syftar till att ge kvinnor och
män lika förutsättningar att delta i
idrottsverksamhet,
-
- främjar integration och god
etik,
-
- bidrar till att väcka ett
livslångt intresse för motion och därmed
främja en god hälsa hos alla människor
(prop. 1998/99:107, bet. 1999/2000:KrU3,
rskr. 1999/2000:52).
-
Vid AB Svenska Spels bolagsstämma år 2003
fattades beslut om ett bidrag till
idrotten på 160 miljoner kronor, varav
100 miljoner kronor avsåg det s.k.
Handslaget där staten formulerat
förutsättningarna för att idrottsrörelsen
skall få bidraget. Vid samma tillfälle
fattades dessutom beslut om att ca 607
miljoner kronor av överskottet från det
värdeautomatspel som AB Svenska Spel har
koncession på att driva skall betalas ut
för idrottsrörelsens lokala barn- och
ungdomsverksamhet via Riksidrottsför
bundet. Sistnämnda siffra baserades på
överskottet från värdeautomatspelen år
2002.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget för år
2004 anvisas 448 240 000 kronor, vilket
är en minskning från föregående år med 7
miljoner kronor. Minskningen beror på en
överföring till andra anslag.
Regeringen anser att överskottet från AB
Svenska Spels värdeautomater har givit
föreningarna förbättrade möjligheter att
utveckla barn- och ungdomsverksamheten,
genomföra ökade satsningar på
ledarutbildning samt öka stödet till
lokala föreningsägda anläggningar för
barn- och ungdomsidrott. Regeringen avser
att inom ramen för den pågående
satsningen Handslaget ytterligare stärka
idrottens barn- och ungdomsverksamhet
genom att låta en större del av AB
Svenska Spels överskott komma
idrottsrörelsen till godo.
Regeringen föreslår således att
riksdagen godkänner att regeringen på AB
Svenska Spels bolagsstämma år 2004 verkar
för att bolagsstämman beslutar om stöd
till idrotten i form av bidrag på högst
260 miljoner kronor, varav 200 miljoner
kronor till Handslaget.
I propositionen uttalas att en
förutsättning för de extra 200 miljoner
kronorna i förhållande till år 2002 är
att idrottsrörelsen fortsätter och
intensifierar sitt arbete för att nå nya
grupper av främst barn och ungdomar, att
hålla tillbaka avgifterna, att förbättra
möjligheterna för flickors deltagande,
att motverka droger samt att
vidareutveckla samarbetet med skolorna.
Regeringen uppger vidare i propositionen
att den avser att inom anslaget reservera
medel till ett bidrag för ett
riksidrottsmuseum.
Motionerna
Motionärerna bakom motion 2003/04:Kr362
(m) yrkande 13 anser att det inte bör ske
en minskning av anslaget då detta i
praktiken skulle innebära en försämring
av Riksidrottsförbundets möjligheter att
stödja de mindre förbunden, vilka redan i
dag har en pressad ekonomisk situation.
I två motioner välkomnas regeringens
avsikt att stödja ett riksidrottsmuseum.
Motionärerna bakom motion 2003/04:Kr282
(m) yrkande 18 begär att regeringen skall
tillsätta en utredning om lokaliseringen
av ett riksidrottsmuseum.
I motion 2003/04:Kr302 (v) framhåller
motionärerna att det redan i dag finns
lokala idrottsmuseer av hög klass och
även ett stort antal idrottshistoriska
sällskap. Motionärerna begär att stödet
till det blivande museet skall förenas
med åtgärder som möjliggör ett samarbete
med regionala och lokala idrottsmuseer,
genom t.ex. vandringsutställningar,
utbyte och utlåning av objekt samt
erfarenhetsutbyte.
I motion 2003/04:So268 (s) yrkande 2
föreslås en prioritering av barn och unga
i miljonprogramsområden vid kommande
satsningar på idrott och rörelse för
barn.
Utskottets ställningstagande
Utskottet är inte berett att förorda en
medelsanvisning som går utöver den som
regeringen har föreslagit. Utskottet vill
i sammanhanget påminna om dels det
betydande och under senare år väsenligt
ökande belopp som kommit idrotten till
del från AB Svenska Spels överskott av
automatspel och som nu ersätts med ett
vinstdelningssystem, dels det
förhållandet att regeringen utanför
anslaget för år 2004 avsatt 260 miljoner
kronor till idrottsrörelsen från
lotterimedel. Utskottet avstyrker motion
2003/04:Kr362 (m) yrkande 13 och föreslår
att riksdagen anvisar medel under
anslaget i enlighet med regeringens
förslag.
Utskottet utgår från att regeringen
involverar idrottsrörelsen och andra
intressenter när det gäller frågan om
lokalisering av ett riksidrottsmuseum,
och anser inte att det finns anledning
att begära en utredning i frågan. Motion
2003/04:Kr282 (m) yrkande 18 avstyrks
därför.
Det är enligt utskottets mening en
självklarhet att ett riksidrottsmuseum
skall ha ett nära samarbete med de
regionala och lokala idrottsmuseer, som
vuxit upp i landet. Hur detta samarbete
skall utformas får ankomma på parterna
själva att bestämma. Utskottet avstyrker
motion 2003/04:Kr302 (v).
Utskottet anser i likhet med regeringen
att en del av överskottet från AB Svenska
Spels verksamhet skall lämnas som ett
samlat bidrag till idrotten även för
budgetåret 2004. Riksdagen bör därför
enligt utskottets mening godkänna att
regeringen på AB Svenska Spels
bolagsstämma år 2004 verkar för att
bolagsstämman beslutar om ett stöd till
idrotten i form av ett bidrag på 260
miljoner kronor, varav 200 miljoner
kronor avser det s.k. Handslaget.
Bland förutsättningarna för det extra
stödet om 200 miljoner kronor till
idrottsrörelsen nämns bl.a. att
idrottsrörelsen skall fortsätta och
intensifiera sitt arbete för att nå nya
grupper av barn och ungdomar. Utskottet
utgår från att idrottsrörelsen i detta
sammanhang använder resurser där behoven
är störst och därvid även beaktar den
betydelse som idrott och rörelse har för
barn och ungdomar i
miljonprogramsområden. Utskottet
avstyrker motion 2003/04:
So268 (s) yrkande 2.
5.1.2 Bidrag till allmänna
samlingslokaler (30:2)
Inledning
Bidrag till allmänna samlingslokaler
lämnas för köp, ny- eller ombyggnad,
standardhöjande reparationer eller för
handikappanpassning som utförs utan
samband med andra bidragsberättigande
åtgärder. Boverkets
samlingslokaldelegation fördelar
bidragen.
Inom anslaget avsätts dessutom medel
till samlingslokalorganisationerna
Folkets Hus och Parker, Våra Gårdar och
Bygdegårdarnas Riksförbund.
I propositionen uppges att en särskild
utredare för närvarande undersöker frågor
som rör allmänna samlingslokaler.
Uppdraget skall redovisas senast den 31
december 2003.
Propositionen
Under år 2002 har bidrag sökts för 136
projekt och beviljats för 66 projekt. Ur
anslaget för år 2003 har bidrag beviljats
för 92 projekt av 170 ansökningar.
Tillgängliga anslagsmedel har fördelats
mellan de sökande så att de skall ge så
stort utbyte som möjligt i form av
upprustade eller nya lokaler.
Regeringen anser i propositionen att
Ungdomsstyrelsen bör få fortsatt uppdrag
att fördela bidrag för
informationsinsatser och utredningsarbete
avseende ungdomars utnyttjande av
samlingslokaler.
Regeringen föreslår att anslaget för år
2004 skall anvisas 29 miljoner kronor.
Motionerna
Motionärerna bakom motionerna
2003/04:Kr329 (kd) yrkande 13, 2003/04:
Kr391 (kd) yrkande 8 i denna del och
2003/04:N330 (kd) yrkande 7 föreslår att
ytterligare 3 miljoner kronor i
förhållande till regeringens förslag
anvisas under anslaget till upprustning
och byggande av allmänna samlingslokaler.
Motionärerna framhåller att en sådan
lokal på mindre orter och i glesbygd ofta
är den enda samlingspunkten för t.ex.
verksamhet för barn och ungdomar samt för
kulturverksamhet.
En höjning av anslaget med 19 miljoner
kronor föreslås i motionerna
2003/04:Kr318 (c), 2003/04:Kr326 (c)
yrkande 15 och 2003/04:Kr363 (c) i denna
del. Motionärerna betonar behovet av
handikappanpassning av lokalerna och
vikten av upprustning och
standardhöjning, t.ex. vad gäller
bredband.
Även i motion 2003/04:Kr264 (s) framhålls
det stora behov som finns när det gäller
byggande av samlingslokaler och
upprustning, inte minst
handikappanpassning, av de redan
existerande lokalerna. Motionärerna pekar
på den betydelse lokalerna har för bl.a.
för kulturlivet och för utövandet av de
demokratiska rättigheterna samt visar
också på att många arbetstillfällen kan
skapas utanför storstadsregionerna. Det
är enligt motionärerna angeläget att det
statliga stödet till allmänna
samlingslokaler består.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har under lång tid framhållit
den stora betydelse som de allmänna
samlingslokalerna har för en rad
organisationer och även understrukit det
förhållandet att lokalerna är en viktig
grundpelare för det demokratiska
samhället.
Utskottet har alltjämt uppfattningen
att de allmänna samlingslokalerna har en
mycket viktig uppgift för förverkligandet
av demokratin, ett decentraliserat
kulturliv och en levande glesbygd.
Utskottet är emellertid inte berett att
tillstyrka motionsförslag som går utöver
den givna budgetramen och avstyrker
därför motionerna 2003/04:Kr318 (c),
2003/04:Kr326 (c) yrkande 15,
2003/04:Kr329 (kd) yrkande 13,
2003/04:Kr363 (c) i denna del, 2003/04:
Kr391 (kd) yrkande 8 i denna del och
2003/04:N330 (kd) yrkande 7. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning under anslaget.
När det gäller motion 2003/04:Kr264 (s)
om fortsatt statligt stöd till allmänna
samlingslokaler konstaterar utskottet att
den utredning som nu pågår (dir. 2002:40)
har fått i uppdrag bl.a. att undersöka i
vilken utsträckning målen för det
statliga stödet uppnås. Utredaren skall
om så behövs föreslå åtgärder som kan
effektivisera stödet. Vidare skall
utredaren undersöka om minskningen av det
statliga stödet under den senaste
tioårsperioden - från 135 miljoner kronor
budgetåret 1992/93 till 29 miljoner
kronor budgetåret 2002 - fått den
negativa effekt som Boverket för snart
tio år sedan bedömde att en sådan
minskning skulle få. Mot bakgrund av att
en utredning nu pågår anser utskottet att
det inte finns skäl till något sådant
uttalande som begärs i motionen.
Utskottet avstyrker därför motion
2003/04:Kr264 (s).
5.1.3 Bidrag till kvinnoorganisationernas
centrala verksamhet (30:3)
Inledning
Bidraget skall användas till kostnader
för kvinnoorganisationernas centrala
verksamhet.
Statsbidraget syftar till att stärka
kvinnornas ställning i samhället i avsikt
att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och
män.
Regeringen har beslutat att en särskild
utredare skall analysera och utvärdera
bidraget samt föreslå förändringar för
att anpassa bidraget till hur samhället
och kvinnoorganisationerna har utvecklats
sedan bidraget inrättades. Uppdraget
skall redovisas senast den 31 maj 2004
(dir. 2003:56).
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget för år
2004 anvisas 3 432 000 kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker den föreslagna
medelsanvisningen.
5.1.4 Stöd till friluftsorganisationer
(30:4)
Inledning
Under anslaget anvisas medel för bidrag
till friluftsorganisationer.
Från och med år 2004 fördelas stödet av
det Friluftsråd som regeringen år 2003
inrättade vid Naturvårdsverket.
Ansökningar om bidrag prövas enligt
förordningen (2003:133) om statsbidrag
till friluftsorganisationer.
Under år 2003 lämnades
organisationsbidrag till
Friluftsfrämjandet, Sveriges Sportfiske-
och Fiskevårdsförbund, Svenska
Livräddningssällskapet, Svenska
Pistolskytteförbundet, Svenska
Båtunionen, Cykelfrämjandet, FRISAM och
Svenska Naturskyddsföreningen.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget för år
2004 anvisas 15 miljoner kronor.
Motionen
Motionärerna bakom motion 2003/04:Kr385
(kd) yrkande 15 framhåller att anslaget
bör kunna innefatta även andra
organisationer som bedriver
friluftsverksamhet än de som hittills
fått bidrag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag
till medelsanvisning.
I förordningen (2003:133) om statsbidrag
till friluftsorganisationer anges vilka
kriterier som ställs för att en
friluftsorganisation skall komma i fråga
för statsbidrag, nämligen att den är
riksomfattande och har bedrivit
verksamhet under minst två år före
ansökan om bidrag. Vidare krävs att den
är självständig, demokratiskt uppbyggd
och öppen för medlemskap. Även om dessa
förutsättningar inte är uppfyllda, finns
det enligt förordningen möjlighet att
lämna bidrag till organisationer som
bidrar till förnyelse inom
friluftsområdet. Det får enligt
utskottets mening ankomma på
Friluftsrådet att med ledning av dessa
bestämmelser och inom ramen för
tillgängliga medel pröva och väga
ansökningar om bidrag mot varandra.
Utskottet avstyrker motion 2003/04:Kr385
(kd) yrkande 15 om bidrag till andra
friluftsorganisationer än de som hittills
fått stöd.
6 Utbildningspolitik under utgiftsområde
17
(politikområde 25)
6.1 Anslagen inom folkbildningspolitiken
(25:1-25:3)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör med avslag på
motionsförslag bifalla regeringens
förslag till medelsanvisning under
anslagen
25:1 Bidrag till folkbildningen,
25:2 Bidrag till vissa
handikappåtgärder inom folkbildningen
och
25:3 Bidrag till kontakttolkutbildning.
Riksdagen bör besluta om bemyndigande
för regeringen att, i fråga om anslaget
25:2 Bidrag till vissa
handikappåtgärder inom folkbildningen,
besluta om stöd för funktionshindrade
vid folkhögskolor.
Vidare bör riksdagen avslå
motionsförslag om
- en översyn av fördelningsprinciperna
för bidragen till studieförbunden,
jämför reservation 31 (fp) och
- behovet av utbildade tolkar.
6.1.1 Mål, resultat och regeringens
bedömning
I samband med 1998 års
folkbildningsproposition beslutades att
statens stöd till folkbildningens
organisationer skall syfta till att
bevara och utveckla folkbildningens
egenvärde - friheten, frivilligheten,
idéstyrningen och självständigheten.
Staten lägger fast syften med de statliga
bidragen till verksamheten och
folkbildningens anordnare lägger själva
fast målen för verksamheten. Denna
ansvarsfördelning ger folkbildningen ett
långtgående mandat att själv, genom
Folkbildningsrådet, avgöra hur statens
bidrag skall användas och fastställa
kriterier för fördelningen av
statsbidraget mellan folkbildningens
olika aktörer.
Regeringen gör bedömningen att både
studieförbund och folkhögskolor väl har
förmått att upprätthålla både volym och
kvalitet i verksamheten de senaste åren.
Studieförbundens verksamhet räknat i
studietimmar och genomförda studiecirklar
var av ungefär samma volym år 2002 som år
2001. Även andelen invandrare och
personer med funktionshinder som deltog i
studiecirklar som anordnats till följd av
särskilda riktade insatser var i stort
oförändrat mellan åren. Antalet
genomförda kulturprogram ökade med 3 %
och annan gruppverksamhet ökade med ca 16
%.
Antalet deltagare och deltagarveckor på
folkhögskolorna minskade något under år
2002 jämfört med år 2001. Andelen
invandrare på de långa kurserna ökade
dock något medan folkhögskolornas
kulturprogram minskade något i
omfattning.
Folkbildningsrådet har redovisat
regeringens uppdrag att beskriva hur
folkbildningen breddat sina insatser i
riktning mot hållbar utveckling.
Rapporten visar, enligt propositionen,
att folkbildningen fortsatt att bidra
till att medvetandegöra, informera och
påverka medborgarna i riktning mot att
ställa om Sverige till ett inte bara
ekologiskt utan också ekonomiskt, socialt
och demokratiskt hållbart samhälle.
6.1.2 Bidrag till folkbildningen (25:1)
Inledning
Regeringen redovisar under utgiftsområde
16 Utbildning och universitetsforskning
sin syn på vuxenutbildningens och
folkbildningens verksamhet och utveckling
(prop. 2002/03:1 utgiftsområde 16).
Förslaget om medelsanvisning under
anslaget återfinns under utgiftsområde 17
Kultur, medier, trossamfund och fritid.
Statsbidrag utbetalas till
Folkbildningsrådet (FBR) som ett samlat
finansiellt stöd till folkbildningen.
Folkbildningsrådet lämnar statsbidrag
till folkhögskolor och studieförbund.
Rådet beslutar vilka studieförbund och
folkhögskolor som skall tilldelas
statsbidrag samt fördelar tillgängliga
medel till dem.
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar
ett obetecknat anslag för år 2004 om 2
601 172 000 kronor.
Motionerna
I motion 2003/04:Kr362 (m) yrkandena 11
och 12 föreslås en överföring om 900
miljoner kronor, avseende bidraget till
folkhögskolorna, från utgiftsområde 17
till utgiftsområde 16. Samtidigt föreslås
en besparing på 300 miljoner kronor på
den återstående delen av anslaget, vilken
avser bidraget till studieförbunden.
Sammantaget föreslår således motionärerna
en minskning av anslaget 25:1 Bidrag till
folkbildningen med 1 200 miljoner kronor.
I motion 2003/04:Kr363 (c) i denna del
föreslås att anslaget ökas med 10
miljoner kronor. Förstärkningen skall
användas till att förbättra
folkhögskolornas ekonomiska situation som
enligt motionen är besvärlig.
I motionerna 2003/04:Kr320 (mp) och
2003/04:Kr321 (fp) begärs en översyn av
fördelningsprinciperna för statsbidrag
till studieförbunden. I båda motionerna
anförs att de nu gällande principerna
försvårar etableringen av nya
studieförbund och samtidigt motverkar
statens målsättning med bidragen att
främja integrationen i samhället.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening är regeringens
förslag till anslagsnivå för år 2004 väl
avvägd. Utskottet vidhåller sin tidigare
redovisade uppfattning, senast i
betänkande 2002/03:KrU1 (s. 126), om att
medelsanvisningen till folkbildningen
inte bör delas upp mellan två
utgiftsområden. Utskottet tillstyrker
därmed regeringens förslag till
medelsanvisning och avstyrker motionerna
2003/04:
Kr362 (m) yrkandena 11 och 12 och
2003/04:Kr363 (c) i denna del.
Av direktiven (dir. 2001:74) till den
pågående utvärderingen av folkbildningen
(Statens utvärdering av folkbildningen
2004, SUFO 2) framgår att utvärderingen
skall belysa Folkbildningsrådets
utgångspunkter för fördelning av
statsbidrag och om dessa utgångspunkter
stämmer med statens intentioner med
bidraget. Vidare sägs att utvärderingen
skall belysa om bidragsutvecklingen
successivt anpassas till den utveckling
av verksamheten som sker inom
studieförbund och folkhögskolor. Enligt
direktiven skall utvärderingen även
belysa folkbildningens betydelse för
integrationsarbetet. Enligt uppgift
kommer utvärderingen att ta upp frågan om
fördelningsprinciperna i sitt
slutbetänkande medan frågan om
integrationen och folkbildningen kommer
att behandlas i en rapport som avses bli
publicerad under innevarande höst. De
båda motionerna 2003/04:Kr320 (mp) och
2003/04:Kr321 (fp) avstyrks därmed då en
sådan översyn som begärs redan pågår.
6.1.3 Bidrag till vissa handikappåtgärder
inom folkbildningen (25:2)
Inledning
Under anslaget anslås medel till Statens
institut för särskilt utbildningsstöd
(Sisus) för vissa handikappåtgärder inom
folkbildningen. De övergripande målen för
Sisus verksamhet är att förbättra
förutsättningarna för utbildning och
studier för i första hand unga och vuxna
personer med funktionshinder samt att
administrera och utveckla olika stöd som
behövs i och omkring studiesituationen.
Vidare anslås medel till Tolk- och
översättarinstitutet (TÖI) vid Stockholms
universitet, som ansvarar för
fördelningen av statsbidrag till
folkhögskoleförlagd
teckenspråksutbildning, utbildning av
tolkar för döva, dövblinda och vuxendöva
samt teckenspråkslärarutbildning. Dessa
utbildningar skall planeras i samverkan
med berörda handikapporganisationer.
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen
bemyndigar regeringen att under år 2004,
i fråga om det obetecknade anslaget 25:2
Bidrag till vissa handikappåtgärder inom
folkbildningen besluta om stöd för
funktionshindrade vid folkhögskolor som
innebär utgifter på högst 11 000 000
kronor efter år 2004.
Regeringen föreslår att anslaget minskas
med 2 600 000 kronor och att dessa medel
flyttas till anslaget 25:3 Bidrag till
kontakttolkutbildning. Enligt Sisus
utgiftsprognos för år 2003 kommer medlen
till utbildning av teckenspråkstolkar
inte att utnyttjas fullt ut. Anslaget kan
av den anledningen engångsvis minskas
enligt propositionen. Behovet av
utbildade tolkar är dock stort, och TÖI
har vidtagit åtgärder för att öka
rekryteringen till utbildningarna. Dessa
åtgärder bedöms ge full effekt år 2005.
Regeringen föreslår att riksdagen
anvisar ett obetecknat anslag om
75 836 000 kronor för år 2004.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker att regeringen
bemyndigas att besluta om stöd till
funktionshindrade vid folkhögskolor som
innebär utgifter på högst 11 miljoner
kronor efter år 2004 och att regeringens
förslag till medelstilldelning under
anslaget för år 2004 bifalls av
riksdagen.
6.1.4 Bidrag till kontakttolkutbildning
(25:3)
Inledning
Anslaget disponeras av Kammarkollegiet
som utbetalar medlen till studieförbund
och folkhögskolor enligt särskilt beslut
av Tolk- och översättarinstitutet vid
Stockholms universitet (TÖI).
Propositionen
Mot bakgrund av att efterfrågan på
kontakttolkutbildning har ökat föreslår
regeringen att 2 600 000 kronor under år
2004 förs till detta anslag från anslaget
25:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder
inom folkbildningen.
Regeringen föreslår att riksdagen
anvisar ett obetecknat anslag om
12 561 000 kronor för år 2004.
Motionen
I motion 2003/04:Ub473 (m) anförs att
behovet av tolkar växer och att
regeringen måste vara observant och noga
följa utvecklingen för att säkerställa
att tillräckligt antal välutbildade
tolkar finns att tillgå i framtiden.
Utskottets ställningstagande
Utskottet menar att den omfördelning av
medel som regeringen föreslår, där medel
flyttas från anslaget 25:2 Bidrag till
vissa handikappåtgärder inom
folkbildningen till detta anslag, är ett
uttryck för att regeringen noga följer
utvecklingen både vad gäller behoven och
utbildningen av tolkar. Motion
2003/04:Ub473 (m) avstyrks därmed då den
kan anses vara tillgodosedd.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag till medelstilldelning.
7 Forskning under utgiftsområde 17
(politikområde 26)
7.1 Anslaget till Statens ljud- och
bildarkiv (26:1)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens
förslag till medelsanvisning under
anslaget 26:1 Statens ljud- och
bildarkiv.
Inledning
Statens ljud- och bildarkiv skall genom
att samla in, bevara och tillhandahålla
offentliggjorda ljudupptagningar och
rörliga bilder möjliggöra forskning om
svensk kultur och svenskt samhälle samt
bidra till att bevara kulturarvet.
Under anslaget anvisades för år 2003 40
112 000 kronor i enlighet med förslag i
budgetpropositionen (prop. 2002/03:1
utg.omr. 17 s. 139, bet. 2002/03:KrU1,
rskr. 2002/03:57) samt ytterligare 285
000 kronor på tilläggsbudget i enlighet
med 2003 års ekonomiska vårproposition
(prop. 2002/03:
100 s. 190, bet. 2002/03:FiU21, rskr.
2002/03:235).
Propositionen
Regeringen föreslår (utg.omr. 17) att
anslaget för år 2004 skall uppgå till
41 800 000 kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag
till medelsanvisning.
Under rubriken Kulturpolitik
(politikområde 28) behandlar utskottet
anslaget 28:37 Forsknings- och
utvecklingsinsatser inom kulturområdet.
8 Finansiella system och tillsyn under
utgiftsområde 17 (politikområde 2)
8.1 Anslaget till Lotteriinspektionen
(2:1)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens
förslag till medelsanvisning under
anslaget 2:1 Lotteriinspektionen.
Riksdagen bör avslå motionsförslag om
- vinstdelningssystem, jämför
reservation 32 (kd) och
- vinstandelstak, jämför reservation 33
(kd).
Inledning
Lotteriinspektionen är tillsynsmyndighet
på spel- och lotteriområdet. Myndighetens
uppgifter omfattar bl.a.
tillståndsgivning och typgodkännande samt
övergripande tillsyn och kontroll av
spelmarknaden. Verksamheten avser bl.a.
åtgärder för att motverka illegalt spel,
utfärdande av förelägganden samt
yttranden till domstol.
Lotteriinspektionen ansvarar även för
utbildning och information bl.a. till
handläggare hos länsstyrelser och
kommuner. Inspektionen skall också
informera regeringen om utvecklingen på
spelmarknaden såväl nationellt som
internationellt. Regeringens redovisning
av tillsynen av spelmarknaden återfinns i
budgetpropositionen under utgiftsområde 2
(s. 107-111).
Under år 2003 finansieras inspektionens
verksamhet från anslaget 2:1 med 38,8
miljoner kronor. Samtidigt redovisas
intäkter för statsbudgeten genom avgifter
om drygt 29 miljoner kronor. Målet för
inspektionen är att det skall råda balans
mellan statens intäkter och kostnader.
Under år 2003 täcks dock kostnaderna
såsom redovisats endast delvis med
avgifter. På uppdrag av regeringen har
Lotteriinspektionen i maj 2003 lämnat ett
förslag till ny förordning om
finansiering av verksamheten. Genom de
föreslagna förändringarna kommer
merparten av kostnaderna att kunna
finansieras med avgifter.
Propositionen
Lotteriinspektionen har under senare år
fått utökade uppgifter, bl.a. kontroll
och tillsyn av kasinoverksamheten samt
tillståndsgivning för lotterier som
anordnas eller förmedlas via Internet.
För att täcka kostnader för dessa
uppgifter har inspektionen under åren
2002 och 2003 fått engångsbelopp.
Regeringen anser att Lotteriinspektionens
anslag måste finansieras långsiktigt för
att myndigheten skall kunna planera sin
verksamhet och för att möjliggöra en
effektiv kontroll och tillsyn i
framtiden. Regeringen föreslår därför att
anslaget för år 2004 skall förstärkas med
1 312 000 kronor och att totalt
41 653 000 kronor skall anvisas för år
2004.
Motionerna
I motion 2003/04:Kr385 (kd) yrkande 9
understryker motionärerna vikten av att
det vinstdelningssystem, som riksdagen
beslutade om våren 1996, nu verkligen
införs.
Motionärerna bakom motion 2003/04:So501
(kd) yrkande 2 framhåller att regeringen
vid den översynen av regelverket för
lotterier och spel, som aviseras i
budgetpropositionen, bör beakta att samma
vinstandelstak skall gälla för samtliga
lotterier.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker den föreslagna
medelsanvisningen.
Utskottet konstaterar att regeringen i
propositionen inom utgiftsområde 2 (s.
110-111) förordar att det av riksdagen år
1996 beslutade vinstdelningssystemet,
baserat på överskottet från AB Svenska
Spel, nu införs fr.o.m. den 1 januari
2004. Något skäl till ett uttalande från
riksdagens sida finns därför inte enligt
utskottets mening.
Frågan om vinstandelstak har varit
föremål för överväganden i olika
sammanhang under de senaste tio åren.
Utskottet behandlade motionsförslag i
ämnet senast under våren 2003 (bet.
2002/03:KrU8 s. 24-26). Regeringen
överväger nu att låta se över delar av
regelverket på lotteriområdet och anser
att frågan om höjning av vinstandelstaket
är av sådan art att den bör ingå i en
sådan översyn. Utskottet utgår från att
frågan analyseras noggrant i det
sammanhanget och ser inte skäl för
riksdagen att göra något uttalande.
Utskottet avstyrker med hänvisning till
det anförda motionerna 2003/04:
Kr385 (kd) yrkande 9 och 2003/04:So501
(kd) yrkande 2.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
och ställningstaganden har föranlett
följande reservationer. I rubriken anges
inom parentes vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas
i avsnittet.
1.Ändringar av grunden för
kulturpolitiken och de gällande
kulturpolitiska målen (punkt 1)
av Lena Adelsohn Liljeroth och Anna
Lindgren (båda m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om ändringar av grunden för
kulturpolitiken och de gällande
kulturpolitiska målen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:Kr209 yrkande 1
och avslår motion 2003/04:Kr327 yrkandena
1 och 2.
Ställningstagande
Kultur handlar om kreativitet, om
upplevelser, om tankeutbyte, om bildning,
om engagemang. Kultur handlar alltid om
människor och deras liv. Det handlar om
att uppleva, om att bli berörd, om att
värna och om att skapa.
Vi vill framhålla att det finns goda
exempel runt omkring oss på hur levande
kultur kan existera utan garantier från
samhället. Det gäller bl.a. körsång,
bildkonst, amatörteater och
hembygdsföreningar. Men kulturen behöver
också självklart det allmännas stöd.
Bibliotek, opera, teater, dans och musik
är exempel på kulturverksamheter som
samhället kan behöva ge stöd. Vidare
måste ett samhälle som vill benämnas
kultursamhälle hålla sig med bibliotek,
arkiv och andra dokumentationssamlingar
och föremålssamlingar. De är nödvändiga
för såväl utbildningen som
folkbildningen.
Kulturens betydelse kräver att vi
bevakar att kulturen får gynnsamma
betingelser. Den uppgiften åligger det
allmänna om inte kulturen kan göras
tillgänglig på annat sätt. Möjligheter
till kulturupplevelser skall finnas i
hela landet.
Vi anser att en ny tid kräver en ny
kulturpolitik. Sedan riksdagen år 1996
senast fattade ett principbeslut om
inriktningen av kulturpolitiken, dvs. för
sju år sedan, har mycket hänt inom
kulturen.
Vi föreslår - bl.a. mot denna bakgrund
- en strategi för en mer dynamisk
kulturpolitik. Det är en strategi som tar
hänsyn till att kulturlandskapet - i
Sverige och i världen - förändras i en
allt snabbare takt. Vi anser att staten
måste renodla sitt kulturansvar. Staten
skall - menar vi - göra mindre än nu, men
det, som den skall göra, skall göras
mycket bättre än vad fallet är i dag och
med inriktning på sådant som ingen annan
kan göra. Funktionshindrades självklara
rätt till tillgång på ett rikt och
varierat kulturliv bör också betonas.
Vår utgångspunkt är att staten skall
koncentrera sina kulturpolitiska insatser
till i princip tre områden:
- befrämja barn- och
ungdomskultur,
-
- värna vårt gemensamma kulturarv
och
-
- ge landets kulturskapare
ordentliga förutsättningar för deras
konstnärsarbete.
-
Vi föreslår att riksdagen som sin mening
tillkännager för regeringen vad vi anfört
om ändringar av grunden för
kulturpolitiken och de gällande
kulturpolitiska målen. Därmed bör
riksdagen bifalla motion 2003/04:Kr209
(m) yrkande 1 och avslå motion
2003/04:Kr327 (fp) yrkandena 1 och 2.
2.Ändringar av grunden för
kulturpolitiken och de gällande
kulturpolitiska målen (punkt 1)
av Lennart Kollmats, Cecilia Wikström
och Hans Backman (alla fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om ändringar av grunden för
kulturpolitiken och de gällande
kulturpolitiska målen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:Kr327 yrkandena
1 och 2 och avslår motion 2003/04:Kr209
yrkande 1.
Ställningstagande
Vi har i vår kommittémotion 2003/04:Kr327
(fp) visat hur vi anser att kulturens
villkor kan förbättras med utgångspunkt i
en liberal grundsyn. Grundprinciperna och
målen för den liberala kulturpolitiken är
frihet, mångfald och kvalitet. En
framåtsyftande kulturpolitik, som skapar
goda förutsättningar för ett fritt,
utmanande och ständigt förnyande
kulturliv och som är tillgängligt för
alla, är nödvändig för ett gott samhälle.
För att fortsätta forma demokratin krävs
ett levande offentligt samtal. Kultur i
form av konst, litteratur och teater är
ofta det som ger stoff, kunskap och
inspiration till detta samtal.
Enligt Folkpartiet liberalernas mening
är ett kulturliv - fritt från ingripanden
och begränsningar - en förutsättning för
att uppnå det livaktiga offentliga
samtalet. Få områden lämpar sig så illa
för lagstiftning och anvisningar som
kulturen. Alla försök att med lagar snäva
in kulturen, vars inneboende kraft finns
just i att vara fri, dynamisk och
ifrågasättande, måste därför avvärjas. Av
denna anledning kan det vara speciellt
viktigt att även det som inte får allmänt
gillande uttrycks. På så sätt slipar vi
våra argument eller finner att de inte
bär. Frihet är en nödvändighet för ett
levande kulturliv. Frihet innebär i
grunden respekt för den konstnärliga
kompetensen. Konsten har sin styrka i att
vara en motvikt till makthavarna och till
etablerade föreställningar om livet.
Vi anser att kulturpolitiken måste
struktureras med hjälp av tydliga mål.
Flera av de kulturpolitiska mål som
riksdagen beslutade om år 1996 har
snarast karaktären av medel för
kulturpolitiken än mål. De nuvarande
målen bör därför förändras så att de
uppnår större klarhet.
Vidare anser vi att målen för
kulturpolitiken endast i liten
utsträckning medger kvalificerad
uppföljning av politikens resultat.
Enligt vår uppfattning måste det kunna gå
att avgöra om kulturpolitiken uppnått
sitt syfte eller inte. De nationella
målen för kulturpolitiken måste därför
under den förnyelseprocess som vi har
föreslagit kompletteras med uttryckliga,
mätbara mål för de enskilda
kulturpolitiska insatserna.
Slutligen anser vi att inte bara
jämställdhets- och minoritetsperspektiv
utan även andra perspektiv skall anläggas
på de kulturpolitiska målen. Genom att
uppvisa mångfald och bredd i perspektiven
skulle kulturen nämligen kunna bidra till
att överbrygga klyftor och betona det
allmänmänskliga och enande snarare än det
åtskiljande och särande.
Vi föreslår att riksdagen som sin
mening tillkännager för regeringen vad vi
anfört om ändringar av grunden för
kulturpolitiken och de gällande
kulturpolitiska målen. Därmed bör
riksdagen bifalla motion 2003/04:Kr327
(fp) yrkandena 1 och 2 och avslå motion
2003/04:Kr209 (m) yrkande 1.
3.Styrningen av de kulturpolitiska
medlen till Region Skåne (punkt 7)
av Lennart Kollmats (fp), Cecilia
Wikström (fp), Birgitta Sellén (c) och
Hans Backman (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om styrningen av de kulurpolitiska medlen
till Region Skåne. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:Kr253 yrkande 2.
Ställningstagande
Den försöksverksamhet med ändrad regional
ansvarsfördelning som genomförs i Skåne
län är för hårt styrd. Följden av att
regeringen beslutar om vilka
institutioner som skall vara
bidragsberättigade blir att möjligheten
att göra regionala prioriteringar
försämras. Staten bör inte besluta om
vilka institutioner som skall få stöd i
Skåne. Dessa beslut bör fattas på
regional nivå.
Riksdagen bör med bifall till motion
2003/04:Kr253 (c) yrkande 2 som sin
mening ge regeringen till känna vad vi
här anför om styrningen av de
kulurpolitiska medlen till Region Skåne.
4.Orkesterfrågor (punkt 10)
av Lennart Kollmats (fp), Gunilla
Tjernberg (kd), Lena Adelsohn
Liljeroth (m), Cecilia Wikström (fp),
Birgitta Sellén (c), Anna Lindgren (m)
och Hans Backman (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om orkesterfrågor. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2002/03:Kr295,
2002/03:Kr370 yrkande 5, 2003/04:Kr333,
2003/04:Kr334 och 2003/04:Kr390 yrkande 5
samt bifaller delvis motion 2002/03:Kr342
.
Ställningstagande
Utskottet föreslog våren 2002 att
riksdagen skulle göra ett
tillkännagivande för regeringen om att en
orkesteröversyn skulle genomföras.
Utskottets ställningstagande innebar att
regeringen skulle låta utreda, analysera
och föreslå åtgärder som rör möjligheten
att bibehålla nuvarande
orkesterverksamhet, möjligheten att
tillgodose behoven av orkestermusik i
hela landet, orkestrarnas ekonomi,
kriterierna för bidragsfördelningen till
olika orkestrar, svårigheterna att
rekrytera musiker, musikernas
anställningsförhållanden och orkestrarnas
möjligheter till långsiktig utveckling
m.m. Riksdagen beslutade i enlighet med
utskottets förslag (bet. 2001/02:KrU16 s.
21 f., rskr. 2001/02:
209).
Regeringen utlovade i föregående års
budgetproposition att en särskild
utredare skulle tillsättas. Översynen har
emellertid ännu inte kommit till stånd.
Vi anser att det är oacceptabelt att
utredningen dröjer. Mot den bakgrunden är
det påkallat att riksdagen gör ett nytt
tillkännagivande för regeringen i denna
fråga. I översynen bör utredaren - utöver
de punkter som nämnts i det föregående -
även ägna följande frågor särskild
uppmärksamhet, nämligen
- behovet att förtydliga
länsmusikuppdraget,
-
- Göteborgssymfonikernas
möjligheter att utveckla sin roll som
Sveriges nationalorkester och
-
- Göteborgsmusikens framtida
finansiering.
-
Vi förutsätter att utredaren tillsätts
och påbörjar sitt arbete omgående.
Vi föreslår att riksdagen som sin mening
tillkännager för regeringen vad vi
anfört om orkesterfrågor. Därmed bör
riksdagen bifalla motionerna
2002/03:Kr295 (m), 2002/03:Kr370 (kd)
yrkande 5, 2003/04:Kr333 (fp, m, kd,
c), 2003/04:Kr334 (fp, m) och
2003/04:Kr390 (kd) yrkande 5 samt
delvis bifalla motion 2002/03:Kr342
(s).
5.Mångfalden i den statligt stödda
litteraturen (punkt 13)
av Peter Pedersen och Rossana
Dinamarca (båda v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 13 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om mångfalden i den statligt stödda
litteraturen. Därmed bifaller riksdagen
motion 2002/03:Kr272.
Ställningstagande
Som anförs i motion 2002/03:Kr272 (v) bör
en ökad översättning och utgivning av
sådan litteratur som i dag har svårt att
nå ut på den svenska marknaden främjas.
Det räcker inte med att möjligheten till
stöd redan kan finnas inom dagens
litteraturstöd. Det behövs i stället
särskilda åtgärder för att få till stånd
en utveckling. Kulturrådet bör få i
uppdrag att utarbeta förslag till sådana
åtgärder, varefter regeringen bör lägga
fram förslag för riksdagen.
Det finns en risk för likriktning i
bokutbudet. Andelen översatt litteratur
har minskat. Som exempel på den
engelskspråkiga dominansen kan nämnas att
av alla översatta barn- och ungdomsböcker
är 80 % översatta från engelska. Översatt
litteratur från främst Latinamerika,
Afrika och Asien liksom från de övriga
nordiska länderna är bristvaror.
Kommittén för svenska språket i
betänkandet Mål i mun (SOU 2002:27) har
understrukit vikten av översättning till
svenska av framstående författares verk
och moderna klassiker från Asien, Afrika
och Latinamerika och av litterärt utbyte
inom det nordiska språkområdet. Det är
angeläget att regeringen lägger fram
förslag för att främja översättning till
svenska av betydligt fler böcker
författade på andra språk än engelska.
Den pågående debatten om främlingskap,
rasism och svårigheter att få en väl
fungerande integration i det svenska
samhället visar att det behövs åtgärder
bl.a. på kulturens område. Språket och
kulturen har stor betydelse för ökad
förståelse, ökad samhörighet och
vidsynthet i det moderna och
mångkulturella Sverige. Mot denna
bakgrund bör utgivning i Sverige av
litteratur på invandrarspråk främjas.
Statens kulturråd konstaterar i rapporten
"Om världen 2001. Kulturrådets
omvärldsanalys" att man trots många års
arbete med olika stödmetoder inte funnit
något helt tillfredsställande sätt att
fördela kvalitetsstöd till litteratur på
invandrarspråk. Arbetet måste därför
intensifieras för att klargöra vilka
åtgärder som behöver vidtas för att
förbättra situationen för utgivning och
distribution av litteratur på olika
invandrarspråk.
Kulturrådet bör få i uppgift att
återkomma med förslag till hur man kan
främja dels utgivningen i Sverige av
litteratur på invandrarspråken, dels
tillkomsten av fler översättningar till
invandrarspråk av svensk litteratur.
Likaså bör litteratur på invandrarspråken
översättas till svenska. Även i dessa
frågor bör riksdagen föreläggas förslag
från regeringen.
De nationella minoriteternas
rättigheter har skrivits in i svensk lag.
En självklar följd av detta bör vara att
åtgärder vidtas för att göra det möjligt
att ge ut fler böcker och att producera
tidskrifter på de nationella
minoritetsspråken för att hålla dem
levande. Vidare bör distributionen
förbättras och översättning från de
nationella minoritetsspråken till svenska
främjas. Regeringen bör på underlag från
Kulturrådet lägga fram förslag i dessa
frågor för riksdagen.
Vad vi här har anfört om att mångfalden
i litteratur bör främjas genom aktiva
åtgärder bör riksdagen som sin mening
tillkännage för regeringen. Därmed bör
riksdagen bifalla motion 2002/03:Kr272
(v).
6.Statens konstråds rutiner för förvärv
av konst, m.m. (punkt 16)
av Lennart Kollmats (fp), Gunilla
Tjernberg (kd), Cecilia Wikström (fp),
Birgitta Sellén (c) och Hans Backman
(fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 16 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om Statens konstråds rutiner för förvärv
av konst, m.m. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2002/03:Kr372 yrkande 26,
2003/04:Kr326 yrkande 26 och
2003/04:Kr327 yrkandena 18 och 19.
Ställningstagande
Statens konstråds inköp av offentlig
konst är en grannlaga uppgift som vållat
en hel del huvudbry och motsättningar
inom Konst-Sverige. Det är
anmärkningsvärt att konsten till största
delen köps in utan anbudsförfarande eller
någon form av tävling. Lagen om offentlig
upphandling borde tillämpas även vid
konstinköp. För att alla konstnärer på
lika villkor skall komma i fråga vid
upphandling av offentlig konst bör t.ex.
tävlingar med anonym inlämning erbjudas
vid alla större upphandlingar.
Även Konstnärsnämndens uppgift att
fördela ersättning och stipendier m.m.
till konstnärer är ett grannlaga arbete,
som kräver känsla för etik och moral,
liksom kunskap om vad som är kvalitet.
Samtidigt finns det andra aspekter som
också skall vägas in, t.ex. främjande av
jämställdhet och tillgänglighet för alla.
Det föreligger ett behov av att samlat
utvärdera vilken fördelning bland
konstnärerna de nuvarande, centraliserade
formerna för beslut om stöd till
konstnärer och inköp av offentlig konst
givit.
Med hänvisning till det anförda
föreslår vi att riksdagen skall
tillkännage för regeringen som sin mening
vad vi här anfört om Statens konstråds
och Konstnärsnämndens rutiner för förvärv
av konst respektive fördelning av stöd.
Därmed bör riksdagen bifalla motionerna
2002/03:Kr372 (fp) yrkande 26,
2003/04:Kr326 (c) yrkande 26 och
2003/04:Kr327 (fp) yrkandena 18 och 19.
7.Pensionsvillkoren för konstnärerna
(punkt 18)
av Lennart Kollmats (fp), Gunilla
Tjernberg (kd), Lena Adelsohn
Liljeroth (m), Cecilia Wikström (fp),
Birgitta Sellén (c), Anna Lindgren (m)
och Hans Backman (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 18 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om pensionsvillkoren för konstnärerna.
Därmed bifaller riksdagen delvis
motionerna 2002/03:Kr373 yrkande 21,
2003/04:Kr254 yrkande 10, 2003/04:Kr347
yrkande 9 och 2003/04:Kr390 yrkande 15.
Ställningstagande
Vi konstaterar att pensionsreformen som
genomfördes för ett par år sedan fick
konsekvenser som är problematiska för
konstnärer inom bl.a. dans- och
musikområdena på grund av dessa yrkens
speciella karaktär. Genom att samtliga
aktiva år nu skall finnas med i
beräkningen inför pensionen - och inte
som tidigare enbart de 15 mest lönsamma
åren - påverkas de konstnärer som har låg
pensionsålder negativt av det nya
pensionssystemet.
Vi har noterat att regeringen inte har
något förslag till åtgärder i
budgetpropositionen men att man avser att
tillsammans med arbetsmarknadens parter
diskutera frågor om tänkbara
pensionslösningar och möjligheter till
utbildning och karriärbreddning för
konstnärer med låg pensionsålder. Det är
viktigt att dessa diskussioner påbörjas
omgående så att regeringen kan arbeta
fram rimliga resultat i dessa frågor.
Även pensionsförhållandena för de fria
teater-, dans- och musikgrupperna bör få
en lösning i samband med de kommande
diskussionerna. Regeringen bör därefter
skyndsamt återkomma till riksdagen med
förslag om de fria gruppernas
pensionsvillkor.
Vi föreslår att riksdagen som sin
mening tillkännager för regeringen vad vi
anfört om pensionsvillkoren för
konstnärer. Därmed bör riksdagen delvis
bifalla motionerna 2002/03:Kr373 (v)
yrkande 21, 2003/04:Kr254 (m) yrkande 10,
2003/04:Kr347 (fp) yrkande 9 och
2003/04:Kr390 (kd) yrkande 15.
8.Begäran om en proposition grundad på
Arkivutredningens betänkande
(punkt 19)
av Gunilla Tjernberg (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under
punkt 19 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om begäran om en proposition grundad på
Arkivutredningens betänkande. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:Kr387
yrkande 6.
Ställningstagande
Runt om i landet finns arkiv av olika
karaktär som förvaltar betydande
arkivbestånd. Det är viktigt att bevara
mångfalden i och tillgängligheten till
denna del av vårt kulturarv. Allmänheten
och forskare använder också arkiven i
allt större omfattning samtidigt som
mängden material som arkiven måste ta
ansvar för ökar. Det är mot denna
bakgrund anmärkningsvärt att regeringen
inte avlämnat någon proposition med
anledning av Arkivutredningens betänkande
(SOU 2002:78). Kristdemokraterna anser
att regeringen snarast skall presentera
ett förslag i frågan. I en kommande
proposition bör även frågan om att ge
folkrörelsearkiven en del av satsningen
på industrisamhällets kulturarv tas upp.
Folkrörelserna spelade en avgörande roll
i det framväxande industrisamhället.
Jag föreslår att riksdagen med bifall
till motion 2003/04:Kr387 (kd) yrkande 6
som sin mening tillkännager för
regeringen vad jag här anfört om begäran
om en proposition grundad på
Arkivutredningens betänkande.
9.Den kyrkoantikvariska ersättningen
efter år 2009 (punkt 21)
av Gunilla Tjernberg (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under
punkt 21 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om den kyrkoantikvariska ersättningen
efter år 2009. Därmed bifaller riksdagen
motion 2003/04:Kr387 yrkande 4 samt
bifaller delvis motionerna 2003/04:Kr206
och 2003/04:Kr269.
Ställningstagande
Staten har i dag, sedan kyrkan fått en
friare ställning, ett särskilt ansvar för
att bevara det värdefulla kulturarv som
våra kyrkor utgör. Jag anser att det är
viktigt med en helhetsbild av hur stora
behov som finns på detta område.
Regeringen bör därför återkomma till
riksdagen med en redogörelse för vilka
behov som finns för att bevara vårt
kyrkliga kulturarv som en förberedelse
inför kommande beslut om den framtida
kyrkoantikvariska ersättningen.
Jag föreslår att riksdagen som sin
mening tillkännager för regeringen vad
jag anfört om den kyrkoantikvariska
ersättningen efter år 2009. Därmed bör
riksdagen bifalla motion 2003/04:Kr387
(kd) yrkande 4 och delvis bifalla
motionerna 2003/04:Kr206 (c) och
2003/04:Kr269 (m).
10. Den kyrkoantikvariska
ersättningen efter år 2009 (punkt 21)
av Birgitta Sellén (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under
punkt 21 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om den kyrkoantikvariska ersättningen
efter år 2009. Därmed bifaller riksdagen
motion 2003/04:Kr206 och bifaller delvis
motionerna 2003/04:Kr269 och
2003/04:Kr387 yrkande 4.
Ställningstagande
Eftersom kyrkans ekonomiska situation
väsentligt har försämrats sedan beslutet
om kyrkoantikvarisk ersättning togs är
det enligt min uppfattning angeläget att
nu se över möjligheterna att tillskjuta
ytterligare medel och att överväga vad
som kommer att hända efter år 2009. Genom
en översyn skulle de anställda och
förtroendevalda få en bättre beredskap
att planera för framtida underhåll av
kyrkobyggnaderna.
Jag föreslår att riksdagen som sin
mening tillkännager för regeringen vad
jag anfört om den kyrkoantikvariska
ersättningen efter år 2009. Därmed bör
riksdagen bifalla motion 2003/04:Kr206
(c) och delvis bifalla motionerna
2003/04:Kr269 (m) och 2003/04:Kr387 (kd)
yrkande 4.
11. Finansieringsmodell för vård
och underhåll av kyrkliga kulturvärden
(punkt 22)
av Lennart Kollmats, Cecilia Wikström
och Hans Backman (alla fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 22 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om finansieringsmodell för vård och
underhåll av kyrkliga kulturvärden.
Därmed bifaller riksdagen motion
2003/04:K363 yrkande 5.
Ställningstagande
Kulturminneslagens skydd av de kyrkliga
kulturvärdena gäller även efter
relationsändringen mellan Svenska kyrkan
och staten. Svenska kyrkan har t.o.m. år
2009 rätt till en viss årlig ersättning
för vård av kulturhistoriskt värdefull
egendom. Detta är en övergångslösning
inför ett fullständigt skiljande mellan
Svenska kyrkan och staten, och några
särlösningar bör därefter inte finnas. I
stället bör samma principiella lösning
utformas för Svenska kyrkan och
trossamfunden när det gäller vård och
underhåll av det kyrkliga kulturarvet. Vi
avvisar därför en förlängning efter år
2009 av den finansieringsmodell som i dag
tillämpas.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad vi
anfört om finansieringsmodellen för vård
och underhåll av kyrkliga kulturvärden.
Därmed bör riksdagen bifalla motion
2003/04:K363 (fp) yrkande 5.
12. En plan för vård av
museisamlingar (punkt 23)
av Lennart Kollmats (fp), Gunilla
Tjernberg (kd), Cecilia Wikström (fp),
Birgitta Sellén (c) och Hans Backman
(fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 23 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om en plan för vård av museisamlingar.
Därmed bifaller riksdagen motion
2003/04:Kr327 yrkande 10.
Ställningstagande
Att vårda kulturarvet innebär att bevara
kunskap, idéer, föremål och miljöer som
speglar äldre tiders livs- och
samhällsformer. Kulturarvet ger
perspektiv på vår samtid och också nya
tankar om hur vi kan forma vår framtid.
Sverige har länge brustit i vården av
detta kulturarv. Sådana försummelser är
oåterkalleliga och en förbättring måste
ske. Det finns ett stort behov av
kompetent personal för att inventera,
vårda och göra museernas samlingar
tillgängliga. Regeringen bör som en del
av kulturpolitiken lägga fram en plan för
hur samlingarnas eftersatta underhåll
skall åtgärdas och för hur de skall
vårdas i framtiden. Bevarandet av detta
kulturarv bör inte få styras från
arbetsmarknadspolitiska utgångspunkter.
Vi föreslår att riksdagen som sin
mening tillkännager för regeringen vad vi
anfört om en plan för vård av
museisamlingar. Därmed bör riksdagen
bifalla motion 2003/04:Kr327 (fp) yrkande
10.
13. Avveckling av myndigheten
Forum för levande historia (punkt 24)
av Peter Pedersen och Rossana
Dinamarca (båda v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 24 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om avveckling av myndigheten Forum för
levande historia. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:Kr255.
Ställningstagande
Historieskrivning är en i högsta grad
politisk verksamhet och tjänar olika
syften beroende på hur den utförs. Den
ideologiska och politiska striden om hur
historiska skeenden bör beskrivas står
mellan partier, organisationer,
folkrörelser och debattörer från olika
riktningar och med olika intressen.
Vänsterpartiets uppfattning är därför att
det är av principiellt stor betydelse att
staten inte ägnar sig åt officiell
historieskrivning, utan att detta görs av
forskarsamhället som har tillräckliga
medel till sitt förfogande för att
självständigt formulera och genomlysa
problemställningar och analysera den tid
som varit. Staten skall inte vara
historieskrivare eller opinionsbildare
när det gäller historieskrivning i frågor
som står under debatt.
I samband med förberedelsearbetet inför
inrättandet av Forum för levande historia
uttryckte många remissinstanser
tveksamhet inför att myndighetsformen
skulle användas för verksamheten. Det
befarades att en myndighet under
statsmaktens kontroll skulle ägna sig åt
en politiserad historieskrivning.
Dessvärre tycks det finnas fog för denna
tveksamhet. Utmärkande för forumets
verksamhet hittills är en skev och
vinklad historieskrivning, där ämnen som
är besvärande för västvärlden har
undvikits.
Vänsterpartiet anser att det viktiga
uppdraget att sprida och fördjupa kunskap
om vår nutidshistoria inte bör ske i
myndighetsform, utan i stället överlåtas
åt forskarsamhället. Myndigheten Forum
för levande historia bör därför avvecklas
till den 1 januari 2005. Arbetet för en
breddad och djupare historisk kunskap bör
föras vidare i andra former. Detta kan
ske exempelvis genom att bättre
ekonomiska förutsättningar för en fri och
oberoende forskning skapas, genom stöd
till föreningsliv och organisationer och
genom en förstärkning av historieämnets
roll i skolan.
Vi föreslår att riksdagen som sin
mening tillkännager för regeringen vad vi
anfört om avveckling av myndigheten Forum
för levande historia. Därmed bör
riksdagen bifalla motion 2003/04:Kr255
(v).
14. Utvidgning av uppdraget för
Forum för levande historia m.m.
(punkt 25)
av Lena Adelsohn Liljeroth och Anna
Lindgren (båda m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 25 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om utvidgning av uppdraget för Forum för
levande historia m.m. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:Kr212, bifaller
delvis motion 2003/04:Kr213 yrkande 2 och
avslår motionerna 2003/04:Kr213 yrkande
1, 2003/04:Kr240 yrkande 1, 2003/04:Kr281
yrkandena 1 och 2, 2003/04:
Kr348, 2003/04:Kr375, 2003/04:Kr388
yrkande 1 och 2003/04:Sk284 yrkande 2.
Ställningstagande
För några år sedan hölls den första
Förintelsekonferensen i Stockholm. Det
behövs en lika brett upplagd
upplysningskampanj om massmorden och
förtrycket i kommunismens namn. I det
viktiga uppdraget för Forum för levande
historia nämns frågor som rör demokrati,
tolerans och mänskliga rättigheter med
utgångspunkt i Förintelsen. Kommunismens
brott mot mänskligheten måste vara en
naturlig del av forumets verksamhet.
Vi föreslår att riksdagen som sin
mening tillkännager för regeringen vad vi
anfört om utvidgning av uppdraget för
Forum för levande historia m.m. Därmed
bör riksdagen bifalla motion
2003/04:Kr212 (m), delvis bifalla motion
2003/04:Kr213 (kd) yrkande 2 och avslå
motionerna 2003/04:Kr213 (kd) yrkande 1,
2003/04:Kr240 (mp) yrkande 1,
2003/04:Kr281 (fp) yrkandena 1 och 2,
2003/04:Kr348 (fp), 2003/04:Kr375 (m),
2003/04:Kr388 (fp) yrkande 1 och
2003/04:Sk284 (fp) yrkande 2.
15. Utvidgning av uppdraget för
Forum för levande historia m.m.
(punkt 25)
av Lennart Kollmats, Cecilia Wikström
och Hans Backman (alla fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 25 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om utvidgning av uppdraget för Forum för
levande historia m.m. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2003/04:Kr281
yrkandena 1 och 2, 2003/04:Kr388 yrkande
1 och 2003/04:Sk284 yrkande 2, bifaller
delvis motion 2003/04:Kr213 yrkande 1 och
avslår motionerna 2003/04:Kr212,
2003/04:Kr213 yrkande 2, 2003/04:Kr240
yrkande 1, 2003/04:Kr348 och
2003/04:Kr375.
Ställningstagande
Folkpartiet har i motionerna
2003/04:Kr281 (fp) yrkandena 1 och 2 och
2003/04:Kr388 (fp) yrkande 1 påmint om
att såväl antisemitismen som islamofobin
är på frammarsch i Sverige. Projektet
Levande Historia samt
Förintelsekonferenserna har bidragit till
Sveriges trovärdighet när det gäller
kampen mot rasism. Men det krävs att mer
görs, att nya initiativ tas och att
svenska myndigheter är på sin vakt mot
grupper och nätverk som hemfaller åt
antisemitisk propaganda och propaganda
mot islam. Behovet av upplysning och
demokratiska motkrafter är stort för att
trygga det liberala, öppna och toleranta
samhället.
Folkpartiet har också i motion
2003/04:Sk284 (fp) yrkande 2 framhållit
att en bearbetning av dolda och öppna
etniska konflikter borde ske också i Sve
rige och inte bara i länder som
exempelvis Sydafrika. Finländare, samer,
tornedalssvenskar, romer och judar borde
berätta för den svenska befolkningen om
det som tidigare generationer upplevt och
det de själva får erfara. För ett sådant
försoningsarbete kan dock inte den
traditionella modellen för debatt
användas. Det skall inte vara
majoritetsbefolkningens starka
myndigheter och organisationer -
politiska partier, fackliga
organisationer etc. - som formulerar
minoriteternas problem och föreslår
lösningar. Minoriteterna måste få
beskriva sin bild av sig själva och av
relationerna med majoriteten, vilken i
sin tur måste lyssna och ta till sig det
som framförs. Forum för levande historia
kan vara en lämplig anordnare av sådana
möten.
Vi föreslår att riksdagen som sin
mening tillkännager för regeringen vad vi
anfört om utvidgning av uppdraget för
Forum för levande historia m.m. Därmed
bör riksdagen bifalla motionerna
2003/04:Kr281 (fp) yrkandena 1 och 2,
2003/04:Kr388 (fp) yrkande 1 och
2003/04:Sk284 (fp) yrkande 2, delvis
bifalla motion 2003/04:Kr213 (kd) yrkande
1 och avslå motionerna 2003/04:Kr212 (m),
2003/04:Kr213 (kd) yrkande 2,
2003/04:Kr240 (mp) yrkande 1,
2003/04:Kr348 (fp) och 2003/04:Kr375 (m).
16. Parlamentarisk referensgrupp
inför kommande filmavtal (punkt 27)
av Lennart Kollmats (fp), Gunilla
Tjernberg (kd), Lena Adelsohn
Liljeroth (m), Cecilia Wikström (fp),
Birgitta Sellén (c), Anna Lindgren (m)
och Hans Backman (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 27 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om en parlamentarisk referensgrupp inför
kommande filmavtal. Därmed bifaller
riksdagen delvis motion 2003/04:Kr390
yrkande 11.
Ställningstagande
Som anförs i motion 2003/04:Kr390 (kd) är
det angeläget att en parlamentarisk
referensgrupp följer arbetet med det nya
filmavtal som enligt planerna skall
träffas mellan regeringen, filmbranschen
m.fl. Det har visat sig att det nuvarande
avtalet som löper ut den 31 december 2004
har flera brister. Bland annat var
anslaget redan från början
underfinansierat, vilket visade sig när
det publikrelaterade efterhandsstödet
under föregående år tog slut. För att
rädda avtalet fick staten tillföra
resurser utöver vad som tidigare
avtalats. Mot denna bakgrund bör
regeringen omgående tillsätta en
parlamentarisk referensgrupp, så att
representanter för riksdagen kan få
möjlighet att vid utarbetandet av det nya
avtalet lämna sina synpunkter på den
framtida filmpolitiken till regeringen.
Vi föreslår att riksdagen som sin
mening tillkännager för regeringen vad vi
anfört om en parlamentarisk referensgrupp
inför kommande filmavtal. Därmed bör
riksdagen delvis bifalla motion
2003/04:Kr390 (kd) yrkande 11.
17. Medelstilldelningen till
regionala resurscentrum för film och
video i kommande filmavtal (punkt 28)
av Gunilla Tjernberg (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under
punkt 28 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om medelstilldelningen till regionala
resurscentrum för film och video i
kommande filmavtal. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2002/03:
Kr370 yrkande 12 och 2003/04:Kr390
yrkande 10.
Ställningstagande
I 2000 års filmavtal finns en bestämmelse
om att stöd skall kunna utgå till
regionala resurscentrum för film och
video. I några regioner har sådana
centrum startats efter det att nuvarande
filmavtal träffades. Det har visat sig
att Filminstitutet saknar möjlighet att
ge dessa nya centrum ekonomiskt stöd
eftersom samtliga resurser redan är
intecknade. Jag utgår från att regeringen
ser till att nödvändiga ekonomiska medel
finns inför kommande avtalsperiod så att
alla resurscentrum då kan få stödbidrag
från Filminstitutet.
Jag föreslår att riksdagen som sin
mening tillkännager för regeringen vad
jag anfört om medelstilldelningen till
regionala resurscentrum för film och
video. Därmed bör riksdagen bifalla
motionerna 2002/03:Kr370 (kd) yrkande 12
och 2003/04:Kr390 (kd) yrkande 10.
18. Mål för svensk film och för
Svenska Filminstitutets verksamhet
(punkt 29)
av Gunilla Tjernberg (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under
punkt 29 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om mål för svensk film och för Svenska
Filminstitutets verksamhet. Därmed
bifaller riksdagen motionerna
2002/03:Kr370 yrkande 13 i denna del och
2003/04:Kr390 yrkande 12 i denna del.
Ställningstagande
Som framhålls i motionerna 2002/03:Kr390
(kd) och 2003/04:Kr370 (kd) saknar 2000
års filmavtal mål och visioner. Man
frågar sig vad staten vill med
Filminstitutet och vilka mål som
verksamheten skall sträva mot. Likaså
frågar man sig vilka mål staten har för
svensk film. Detta är frågor som även
Filminstitutet ställt. Här finns en
otydlighet som hämmar ett effektivt
arbete för svensk film. Det nya
filmavtalet måste därför förändras så att
det blir mer målinriktat.
Jag föreslår att riksdagen som sin
mening tillkännager för regeringen vad
jag anfört om mål för svensk film och för
Svenska Filminstitutets verksamhet.
Därmed bör riksdagen bifalla motionerna
2002/03:Kr370 (kd) yrkande 13 i denna del
och 2003/04:Kr390 (kd) yrkande 12 i denna
del.
19. Mindre detaljreglering av
kommande filmavtal (punkt 30)
av Gunilla Tjernberg (kd), Lena
Adelsohn Liljeroth (m) och Anna
Lindgren (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 30 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om mindre detaljreglering av kommande
filmavtal. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2002/03:Kr370 yrkande 13 i
denna del, 2003/04:Kr209 yrkande 13 och
2003/04:Kr390 yrkande 12 i denna del.
Ställningstagande
Som framhållits motionsvägen innehåller
2000 års filmavtal en mängd
detaljregleringar för olika typer av
filmstöd och regleringar för de olika
parternas ansvar. Även Svenska
Filminstitutet har vid flera tillfällen
påpekat att uppdraget i filmavtalet är
alltför detaljreglerat, vilket försvårar
institutets möjligheter att agera
flexibelt. Vi har förståelse för
Filminstitutets kritik och föreslår att
det kommande filmavtalet lämnar större
möjligheter för SFI att agera utifrån
verkligheten och den tekniska
utvecklingen och således ges en mindre
detaljreglerad utformning.
Vi föreslår att riksdagen som sin
mening tillkännager för regeringen vad vi
anfört om mindre detaljreglering av
kommande filmavtal. Därmed bör riksdagen
bifalla motionerna 2002/03:Kr370 (kd)
yrkande 13 i denna del, 2003/04:Kr209 (m)
yrkande 13 och 2003/04:Kr390 (kd) yrkande
12 i denna del.
20. Videobranschens deltagande i
kommande filmavtal (punkt 31)
av Peter Pedersen (v), Birgitta Sellén
(c) och Rossana Dinamarca (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 31 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om videobranschens deltagande i kommande
filmavtal. Därmed bifaller riksdagen
delvis motion 2003/04:Kr270 yrkande 4.
Ställningstagande
Som framgår av motion 2003/04:Kr270 (v)
står videobranschen utanför 2000 års
filmavtal. Det är enligt vår uppfattning
ett förhållande som på sikt är ohållbart.
För att skapa ett ökat intresse för att
distribuera svensk film och barn-TV-
program genom försäljning och uthyrning
av video eller dvd och för att stärka
filmavtalet ekonomiskt bör regeringen
aktivt verka för att videobranschen
kommer att ingå som en part i kommande
filmavtal.
Vi föreslår att riksdagen som sin
mening tillkännager för regeringen vad vi
anfört om videobranschens deltagande i
kommande filmavtal. Därmed bör riksdagen
delvis bifalla motion 2003/04:Kr270 (v)
yrkande 4.
21. Publikrelaterat
efterhandsstöd i kommande filmavtal
(punkt 32)
av Peter Pedersen (v), Birgitta Sellén
(c) och Rossana Dinamarca (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 32 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om publikrelaterat efterhandsstöd i
kommande filmavtal. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:Kr270 yrkande 3.
Ställningstagande
Som framgår av motion 2003/04:Kr270 (v)
har det visat sig att det nya
publikrelaterade efterhandsstödet till
filmproduktion i 2000 års filmavtal har
brister. Detta stöd har numera en egen
ekonomisk ram, som visat sig vara
otillräcklig. Regeringen bör därför, i
samband med att det nya avtalet
förhandlas fram, se över konstruktionen
med för- och efterhandsstöd.
Vi föreslår att riksdagen som sin
mening tillkännager för regeringen vad vi
anfört om det publikrelaterade
efterhandsstödet till film. Därmed bör
riksdagen bifalla motion 2003/04:Kr270
(v) yrkande 3.
22. Särskilda stödkategorier i
kommande filmavtal (punkt 33)
av Peter Pedersen (v), Birgitta Sellén
(c) och Rossana Dinamarca (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 33 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om särskilda stödåtgärder i kommande
filmavtal. Därmed bifaller riksdagen
motion 2003/04:Kr270 yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Vi anser - i likhet med motionärerna
bakom motion 2003/04:Kr270 (v) - att det
är en nationell angelägenhet att filmen
som konstart utvecklas även inom genren
barn- och familjefilm. Om de konstnärligt
syftande filmbolagen inte kan tjäna på
sina filmer och skulle få minskade
offentliga bidrag begränsar detta
utrymmet för konstnärlig förnyelse av
filmen. Därför bör regeringen se över hur
ett direkt stöd till barn- och
familjefilm bör utformas.
Vidare anser vi att en framtida
filmproduktion på de nationella
minoriteternas språk hör till de
viktigaste satsningarna för att stärka
språket hos unga kvinnor och män. Ett
positivt exempel värt att uppmärksamma i
detta sammanhang är projektet Film i
Sameland och Tornedalen, som förutsätter
samarbete mellan de två
minoritetsgrupperna tornedalingar och
samer. Frågan om de nationella
minoriteternas tillgång till film bör
således beaktas i samband med arbetet med
det nya filmavtalet.
Vi föreslår att riksdagen som sin
mening tillkännager för regeringen vad vi
anfört om särskilda stödkategorier i
kommande filmavtal. Därmed bör riksdagen
bifalla motion 2003/04:Kr270 (v)
yrkandena 1 och 2.
23. Utbyggnad av e-bio (punkt 34)
av Peter Pedersen (v), Birgitta Sellén
(c) och Rossana Dinamarca (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 34 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om utbyggnad av e-bio. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:Kr271.
Ställningstagande
Det är viktigt att kulturen görs
tillgänglig för alla i enlighet med ett
av de kulturpolitiska målen, det s.k.
jämlikhetsmålet, som riksdagen antog år
1996. Med traditionell filmteknik
begränsas antalet biografer som kan
premiärvisa en film av antalet
framställda kopior. Det gör att det är de
biografer med det största underlaget
avseende presumtiva biobesökare som
tilldelas premiärvisningarna. Av
naturliga skäl gynnas de boende i
storstäderna av detta, medan intresserade
filmentusiaster ute i landets mindre
kommuner får göra långa resor för att få
se en ny film tidigt eller så får de helt
enkelt avvakta till dess filmen kommer
till den egna biografen. Det är givetvis
önskvärt att biobesökare på olika håll i
landet i möjligaste mån ges likvärdiga
förutsättningar. Tillgängligheten till ny
film kan förbättras genom utbyggnad av
den s.k. e-bion. Vid e-bions
filmvisningar används inte traditionell
film utan film i digital form. Systemet
är mindre kostsamt och möjliggör
framtagandet av många fler kopior till
rimliga kostnader.
Som anförs i motion 2003/04:Kr271 (v)
finns det emellertid ett problem. Den
tekniska utrustning som krävs för att
spela upp de digitala filmerna är
nämligen mycket dyr och därför svår att
investera i för en liten biograf. Vi
anser därför att regeringen bör överväga
åtgärder i syfte att underlätta
utbyggnaden av s.k. e-bio i landet.
Vi föreslår att riksdagen som sin mening
tillkännager för regeringen vad vi anfört
om utbyggnad av e-bio. Därmed bör
riksdagen bifalla motion 2003/04:Kr271
(v).
24. Offentlighetsprincipens
tillämpning på Svenska Filminstitutet
(punkt 35)
av Lennart Kollmats (fp), Gunilla
Tjernberg (kd), Cecilia Wikström (fp)
och Hans Backman (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 35 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om offentlighetsprincipens tillämpning på
Svenska Filminstitutet. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2002/03:Kr370
yrkande 14 och 2003/04:Kr390 yrkande 13.
Ställningstagande
Vi anser i likhet med motionärerna bakom
motionerna 2002/03:Kr370 (kd) och
2003/04:Kr390 (kd) att de statliga stöd
som Stiftelsen Svenska Filminstitutet
fördelar motsvarar stöd som på andra
områden fördelas av offentliga
institutioner. Därför bör
offentlighetsprincipen omfatta de delar
av verksamheten som rör statliga medel.
Regeringen bör lägga fram förslag till
riksdagen i frågan.
Vi föreslår att riksdagen som sin
mening tillkännager för regeringen vad vi
anfört om offentlighetsprincipens
tillämpning på Svenska Filminstitutet.
Därmed bör riksdagen bifalla motionerna
2002/03:Kr370 (kd) yrkande 14 och
2003/04:Kr390 (kd) yrkande 13.
25. Stödet till sjukhuskyrkan
(punkt 37)
av Lennart Kollmats (fp), Gunilla
Tjernberg (kd), Lena Adelsohn
Liljeroth (m), Cecilia Wikström (fp),
Birgitta Sellén (c), Anna Lindgren (m)
och Hans Backman (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 37 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om stödet till sjukhuskyrkan. Därmed
bifaller riksdagen motionerna
2002/03:Kr256, 2002/03:Kr322,
2002/03:Kr360, 2002/03:Kr366 yrkande 8,
2003/04:Kr222, 2003/04:Kr250,
2003/04:Kr251, 2003/04:Kr309 och
2003/04:Kr329 yrkande 15.
Ställningstagande
Sjukhuskyrkan är uppskattad av alla som
kommer i kontakt med den. Det gäller inte
enbart patienter utan även anhöriga och
personal. Alltmer har sjukhuskyrkan
kommit att fungera som ett starkt stöd
för sjukhusens personal, bl.a. med
fortbildning, krishantering och
samtalsstöd. Alla som arbetar inom
sjukhuskyrkan har en omfattande
vidareutbildning efter sina respektive
grundutbildningar. Det är församlingarna
som anställer personalen och som står för
den största delen av lönekostnaderna. I
en tid av stress och oro behövs alla goda
krafter i vårt samhälle - inte minst inom
vården. Mot bakgrund av det anförda
föreslår vi att en översyn görs av stödet
till sjukhuskyrkan.
Vi föreslår att riksdagen som sin
mening tillkännager för regeringen vad vi
här anfört om stödet till sjukhuskyrkan.
Därmed bör riksdagen bifalla motionerna
2002/03:Kr256 (kd), 2002/03:Kr322 (c, m,
fp, kd), 2002/03:Kr360 (s), 2002/03:Kr366
(kd) yrkande 8, 2003/04:Kr222 (kd),
2003/04:Kr250 (c), 2003/04:Kr251 (kd),
2003/04:Kr309 (c) och 2003/04:Kr329 (kd)
yrkande 15.
26. Förhandsgranskning av
vuxenfilm (punkt 39)
av Lennart Kollmats (fp), Lena
Adelsohn Liljeroth (m), Cecilia
Wikström (fp), Anna Lindgren (m) och
Hans Backman (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 39 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om förhandsgranskning av vuxenfilm.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2003/04:Kr209 yrkande 14 och
2003/04:Kr359 yrkande 9.
Ställningstagande
Vi anser i likhet med motionärerna bakom
motionerna 2003/04:Kr209 (m) och
2003/04:Kr359 (fp) yrkande 9 att
förhandsgranskningen av vuxenfilm skall
avskaffas. Därmed bör - som anförs i
motion 2003/04:Kr359 (fp) - en
åldersgräns på 18 år införas. Regeringen
bör förelägga riksdagen förslag i frågan.
Vi föreslår att riksdagen som sin
mening tillkännager för regeringen vad vi
anfört om förhandsgranskning av
vuxenfilm. Därmed bör riksdagen bifalla
motionerna 2003/04:Kr209 (m) yrkande 14
och 2003/04:Kr359 (kd) yrkande 9.
27. Ändring i lagen om TV-avgift
(punkt 40)
av Lennart Kollmats (fp), Lena
Adelsohn Liljeroth (m), Cecilia
Wikström (fp), Anna Lindgren (m) och
Hans Backman (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 40 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om ändring i lagen om TV-avgift. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:Kr362
yrkande 9 och avslår proposition
2003/04:1 utgiftsområde 17 punkt 1.
Ställningstagande
I budgetpropositionen föreslår regeringen
att TV-avgiften skall höjas fr.o.m. den 1
januari 2004 med 60 kronor till 1 872
kronor. I enlighet med vad som framförs i
motion 2003/04:Kr362 (m) yrkande 9
avvisar vi den föreslagna höjningen.
Vi föreslår att riksdagen som sin
mening tillkännager för regeringen vad vi
anfört om ändring i lagen om TV-avgift.
Därmed bifaller riksdagen motion
2003/04:Kr362 (m) yrkande 9 och avslår
proposition 2003/04:1 utgiftsområde 17
punkt 1.
28. Utredning om lokaliseringen
av ett riksidrottsmuseum (punkt 47)
av Lennart Kollmats (fp), Lena
Adelsohn Liljeroth (m), Cecilia
Wikström (fp), Birgitta Sellén (c),
Anna Lindgren (m) och Hans Backman
(fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 47 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om utredning om lokaliseringen av ett
riksidrottsmuseum. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:Kr282 yrkande
18.
Ställningstagande
Idrotten är vår största folkrörelse.
Frågan om ett riksidrottsmuseum har varit
vilande sedan museet vid Globenområdet i
Stockholm stängdes. Det är nu dags att
den svenska idrottshistorien åter ges ett
museum. En utredning bör snarast
tillsättas för att bestämma
lokaliseringen av museet.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad vi
anfört om en utredning om lokaliseringen
av ett riksidrottsmuseum. Därmed bör
riksdagen bifalla motion 2003/04:Kr282
(m) yrkande 18.
29. Samarbete mellan ett
riksidrottsmuseum och regionala och
lokala idrottsmuseer (punkt 48)
av Peter Pedersen och Rossana
Dinamarca (båda v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 48 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om samarbete mellan ett riksidrottsmuseum
och regionala och lokala idrottsmuseer.
Därmed bifaller riksdagen motion
2003/04:Kr302.
Ställningstagande
Diskussionen om ett nationellt
idrottsmuseum aktualiserades på allvar
under 1980-talet. År 1992 öppnades
Sveriges Riksidrottsmuseum i Globen i
Stockholm, men stängdes år 1997, bl.a. av
det skälet att lokalerna inte var
ändamålsenliga. Vänsterpartiet lyfte i
motion 1999/2000:Kr210 Idrottens historia
fram kravet att regeringen skulle utreda
förutsättningarna att med statligt stöd
ge Riksidrottsmuseet egna
verksamhetslokaler. Det är därför
glädjande att regeringen nu avser att
reservera medel för ett
riksidrottsmuseum.
Det finns i dag lokala idrottsmuseer av
hög klass på ett flertal orter i landet,
liksom även ett stort antal
idrottshistoriska sällskap och liknande.
Ett bra exempel är Degerfors
Fotbollsmuseum som utvecklats från att
främst visa Degerfors IF:s historia till
att nu också spegla den svenska
fotbollens historia med internationella
utblickar.
Det är viktigt att hela landet ges goda
möjligheter att lyfta fram det
idrottshistoriska arvet till en bred
allmänhet. Regeringens stöd till ett
riksidrottsmuseum bör därför kompletteras
med åtgärder som ger förutsättningar för
museet att kunna samarbeta med lokala och
regionala idrottsmuseer, t.ex. genom
vandringsutställningar, utbyte och
utlåning av objekt, kunskaps- och
erfarenhetsutbyte m.m. Riksdagen bör
därför ge regeringen i uppdrag att
överväga lämpliga åtgärder i samverkan
med Riksidrottsförbundet, det blivande
riksidrottsmuseet och andra
idrottsmuseer.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad vi
anfört om samarbete mellan ett
riksidrottsmuseum och regionala och
lokala idrottsmuseer. Därmed bör
riksdagen bifalla motion 2003/04:Kr302
(v).
30. Bidrag till organisationer
som bedriver friluftsverksamhet
(punkt 51)
av Gunilla Tjernberg (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under
punkt 51 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om bidrag till organisationer som
bedriver friluftsverksamhet. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:Kr385
yrkande 15.
Ställningstagande
Under år 2003 har Friluftsfrämjandet,
Sveriges Sportfiske- och
Fiskevårdsförbund, Svenska
Livräddningssällskapet, Svenska
Pistolskytteförbundet, Svenska
båtunionen, Cykelfrämjandet, FRISAM och
Svenska Naturskyddsföreningen fått
statligt organisationsbidrag för
friluftsverksamhet. Från och med år 2004
fördelas bidrag av det nyinrättade
Friluftsrådet. Enligt Idrottsutredningen
(SOU 1998:76) skall målet för det
statliga stödet vara att stärka sådan
allmännyttig ideellt organiserad
verksamhet som har till syfte att främja
ett aktivt friluftsliv. Kristdemokraterna
anser att anslaget måste kunna innefatta
även andra organisationer som bedriver
friluftsverksamhet än de som hittills
fått bidrag.
Jag föreslår att riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad jag
anfört om bidrag till organisationer som
bedriver friluftsverksamhet. Därmed bör
riksdagen bifalla motion 2003/04:Kr385
(kd) yrkande 15.
31. Översyn av
fördelningsprinciperna för bidragen
till studieförbunden (punkt 52)
av Lennart Kollmats, Cecilia Wikström
och Hans Backman (alla fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 52 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om översyn av fördelningsprinciperna för
bidragen till studieförbunden. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:Kr321
och bifaller delvis motion 2003/04:Kr320.
Ställningstagande
Vi anser att folkbildningens roll i och
betydelse för integrationsarbetet måste
betonas mer. Ett syfte med statsbidraget
till folkbildningen är att det skall
stödja sådan verksamhet som riktar sig
till invandrare och personer som är
kulturellt missgynnade. Likaså skall
sådan verksamhet stödjas som gör det
möjligt för människor att påverka sin
livssituation och som skapar engagemang
för samhällsutvecklingen. Dagens
bidragsystem till folkbildningen är dock
till sin konstruktion konserverande.
Studieförbund som börjar arbeta med nya
grupper får inte erforderligt stöd
eftersom det beräknas utifrån de
kurstimmar som ett studieförbund haft
historiskt. Detta missgynnar särskilt nya
studieförbund. Vi anser därför att
statsbidragssystemet bör ses över för att
tillse att det inte bidrar till en
konservering av studieförbunden utan i
stället uppmuntrar att folkbildningen
vänder sig till nya grupper.
Vi föreslår att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som
här anförts om översyn av
fördelningsprinciperna för bidragen till
studieförbunden. Därmed bör riksdagen
bifalla motion 2003/04:Kr321 (fp) och
delvis bifalla motion 2003/04:Kr320 (mp).
32. Vinstdelningssystem
(punkt 55)
av Gunilla Tjernberg (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under
punkt 55 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om vinstdelningssystem. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:Kr385 yrkande 9.
Ställningstagande
Riksdagen beslutade redan riksdagsåret
1993/94 att överskottet från
värdeautomatspel främst skall komma det
lokala föreningslivets barn- och
ungdomsverksamhet till godo. År 1995/96
beslutade riksdagen att detta system
skall ersättas av ett vinstdelningssystem
mellan staten och föreningslivet. Enligt
budgetpropositionen kommer nu
vinstdelningssystemet att införas fr.o.m.
den 1 januari 2004. Kristdemokraterna
vill betona att det inte är acceptabelt
att beredandet av detta ärende har tagit
många år.
Jag föreslår att riksdagen som sin
mening tillkännager för regeringen vad
jag anfört om vinstdelningssystemet.
Därmed bör riksdagen bifalla motion
2003/04:Kr385 (kd) yrkande 9.
33. Vinstandelstak (punkt 56)
av Gunilla Tjernberg (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under
punkt 56 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om vinstandelstak. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:
So501 yrkande 2.
Ställningstagande
Regeringen gjorde i proposition
2002/03:93 Vissa frågor inom spelområdet
m.m. bedömningen att det finns skäl att
höja vinstandelstaket för lotterier som
utsätts för internationell konkurrens.
Regeringen avsåg därför att analysera
effekterna av en sådan höjning för
rikslotterier som förmedlas med hjälp av
Internet m.m. och återkomma med förslag
till förändringar.
De lagar som reglerar spelmarknaden
skall i så stor utsträckning som möjligt
vara generella för alla aktörer, såväl de
statliga bolagen som föreningslivet.
Kristdemokraterna anser att det inte
finns någon anledning att göra en
särreglering för vissa rikslotterier,
utan att samma vinstandelstak bör gälla
för samtliga lotterier. Regeringen bör
beakta detta i den aviserade översynen av
reglerna för spelområdet.
Jag föreslår att riksdagen som sin
mening tillkännager för regeringen vad
jag anfört om vinstandelstaket. Därmed
bör riksdagen bifalla motion
2003/04:So501 (kd) yrkande 2.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har
föranlett följande särskilda yttranden. I
rubriken anges inom parentes vilken punkt
i utskottets förslag till riksdagsbeslut
som behandlas i avsnittet.
1.Utvärderingen av litteraturstödet
(punkt 12)
Peter Pedersen och Rossana Dinamarca
(båda v) anför:
I vår motion 2003/04:Kr275 (v) redovisar
vi att Statens kulturråd avgivit en
rapport om distributionsstödet till
folkbiblioteken, rapport 2002:2
Bästsäljare och hyllvärmare. Bestånd och
utlåning av boktitlar med litteraturstöd
1998-2000. I rapporten har Kulturrådet
tagit upp frågor om effekten av
distributionsstödet till folkbiblioteken,
om i vilken utsträckning dessa böcker
lånas ut och om administrationen av dessa
böcker blivit betungande för små
bibliotek. Vi har i motionen framfört att
det behövs en bedömning av om
distributionsstödet lever upp till
uppsatta mål, om stödet i sig kan
förändras och förbättras och om hur
resultaten av stödet kan förbättras.
Vänsterpartiet vill särskilt framhålla
värdet av att de böcker som tilldelas
biblioteken via distributionsstödet får
en ökad utlåning. Detta måste anses
viktigare än att säkerställa ett stort
bestånd av distributionsstödda böcker på
alla bibliotek, som sällan eller aldrig
lånas ut. Vi utgår från att den av
riksdagen begärda utvärderingen av
litteraturstödet kommer att behandla de
frågor som tagits upp i Kulturrådets
rapport och redovisa en analys av
distributionsstödets utformning. Vi har
därför avstått från att yrka bifall till
motion 2003/04:Kr275 (v).
2.Pensionsvillkoren för konstnärerna
(punkt 18)
Peter Pedersen och Rossana Dinamarca
(båda v) anför:
Vi har noterat att regeringen avser att
tillsammans med arbetsmarknadens parter
diskutera frågor om tänkbara
pensionslösningar och möjligheterna till
utbildning och karriärbreddning för
konstnärer med låg pensionsålder. Vi
utgår från att de frågor som tas upp i
motion 2002/03:Kr373 (v) yrkande 21 om
dansarnas särskilda problem med låg
pensionsålder kommer att behandlas i det
sammanhanget. Vi har därför valt att inte
reservera oss till förmån för motionen.
3.Medelsanvisningen för år 2004 (punkt
57)
Lena Adelsohn Liljeroth och Anna
Lindgren (båda m) anför:
Inledning
Moderata samlingspartiet har i parti- och
kommittémotioner förordat en annan
inriktning av den ekonomiska politiken
och budgetpolitiken. Ett övergripande mål
för den ekonomiska politiken skall vara
att möjliggöra ökad tillväxt, att kunna
leva på sin lön och att stärka
tryggheten. Antalet sjukskrivna och
förtidspensionerade måste minskas genom
att sjukvård och rehabilitering
förbättras. Detta kräver bl.a. en
målmedveten politik för ett ökat
arbetsutbud, rejäla satsningar på kunskap
och forskning samt påtagliga
förbättringar av klimatet för
företagande. För att möjliggöra allt
detta krävs en politik som innehåller
lägre skatter för både löntagare och
företagare, en skärpning av
bidragssystemen, avregleringar och ökad
konkurrens, en ökad trygghet för och
stärkt självkänsla hos medborgarna.
Våra förslag skall var trygga, väl
sammanhållna och syftar till att skapa de
bästa förutsättningarna för ett
ekonomiskt, kulturellt och socialt
växande Sverige. Vi vill satsa på en
utbildning som ger alla större
möjligheter till ett rikare liv. Genom en
större enskild sektor och ett starkare
civilt samhälle kan både företag och
människor växa. Vi vill att fler, inte
färre, kan komma in på den ordinarie
arbetsmarknaden. Den sociala tryggheten
och självkänslan ökar också genom att
hushållen får en större ekonomisk
självständighet. Friheten och rättigheten
att välja bidrar både till mångfald, en
bättre kvalitet och en större trygghet.
De enskilda människorna får ett större
inflytande över sina liv.
Vi har föreslagit en växling från
subventioner och bidrag till omfattande
skattesänkningar för alla, främst låg-
och medelinkomsttagare. Samtidigt värnar
vi de människor som är i störst behov av
gemensamma insatser och som har små eller
inga möjligheter att påverka sin egen
situation. Vi slår också fast att det
allmänna skall tillföras resurser för att
på ett tryggt sätt kunna genomföra de
uppgifter som skall vara gemensamma.
Exempelvis tillförs betydande resurser
för att bryta den ökade sjukfrånvaron och
de ökande förtidspensioneringarna.
Vårt budgetalternativ - med våra
förslag till utgiftstak,
anslagsfördelning, skatteförändringar
samt finanspolitiska ramverk - präglas av
ordning och reda och skall ses som en
helhet där inte någon eller några delar
kan brytas ut och behandlas isolerat från
de andra. Eftersom riksdagens majoritet
den 19 november 2003 har beslutat om
ramar för de olika utgiftsområdena i
enlighet med finansutskottets förslag och
därmed valt en annan inriktning av
politiken, deltar vi inte i det nu
aktuella beslutet om anslagsfördelning
inom utgiftsområde 17.
Vår utgångspunkt när det gäller
kulturpolitiken är att staten skall
koncentrera sina insatser till i princip
tre områden nämligen att främja barn- och
ungdomskultur, att värna vårt gemensamma
kulturarv samt att ge landets
kulturskapare ordentliga förutsättningar
för sitt konstnärsarbete. Vi utvecklar
vår syn på kulturpolitiken i reservation
1 i detta betänkande.
Då vårt förslag till utgiftsram för
utgiftsområde 17 har avslagits i
budgetprocessens första steg är det inte
meningsfullt att delta i fördelningen på
anslag inom utgiftsområdet (punkt 57 i
utskottets förslag till riksdagsbeslut).
I det följande redovisas i sammanfattning
innehållet i vårt budgetförslag för
utgiftsområde 17. Vår politik finns
närmare utvecklad i motionerna 2003/04:
Kr209 (m) och 2003/04:Kr362 (m).
Allmän kulturverksamhet (28:1-28:4)
I vår budgetmotion, 2003/04:Kr362 (m),
vidhåller vi vår mångåriga kritik mot
Kulturrådets dominerande roll och
föreslår en minskning av
kulturbyråkratin. Mot denna bakgrund har
vi föreslagit att anslaget till
Kulturrådet bör minska med 10 miljoner
kronor.
Teater, dans och musik (28:5-28:7)
Vi vill påminna om att vi i vår
budgetmotion framfört att det under det
senaste året blivit alltmer uppenbart att
såväl Göteborgsoperan som Malmöoperan
inte klarar sig ekonomiskt. Särskilt akut
har situationen varit för den sistnämnda
scenen. Vi menar att de diskussioner som
nu förs mellan staten och Malmöoperan är
bra. Vi anser att det är väsentligt att
de båda scenerna får goda ekonomiska
förutsättningar redan nu. Därför har vi
föreslagit en ökning utöver regeringens
förslag av anslaget 28:6 Bidrag till
regional musikverksamhet samt regionala
och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner som innebär att
statsbidraget till Göteborgsoperan skulle
ha ökat med 12 miljoner kronor per år
under perioden 2004-2006 och att bidraget
till Malmöoperan under samma period
skulle ha ökat med 8 miljoner kronor per
år.
Om Moderaternas förslag till ekonomisk
ram för utgiftsområde 17 hade accepterats
av riksdagen skulle dessutom ytterligare
14 miljoner kronor ha anvisats under
anslaget för utveckling av den regionala
dansverksamheten, medel som inte
tillförts något anslag i motionen.
Vi anser att de fria teatergrupperna
lever under mycket knappa villkor och
vill framhålla att deras arbete för att
sprida teaterkultur är oerhört viktigt,
eftersom de ofta står för förnyelse av
scenkonsten. Vi har därför i vår
budgetmotion föreslagit en ökning av
anslaget 28:7 Bidrag till vissa teater-,
dans- och musikändamål. Därigenom skulle
de fria teatergrupperna kunna få ett
tillskott, utöver regeringens förslag,
med 15 miljoner kronor per år för de
kommande tre budgetåren 2004-2006, vilket
avsevärt skulle förbättra deras
förutsättningar.
Bild och form samt konsthantverk
(28:14-28:18)
Vi motsätter oss att de statliga bidragen
för konstnärlig utsmyckning i den
offentliga miljön också skall kunna
användas för andra miljöer än de
statliga. Vår uppfattning är att staten
bör renodla sitt ansvar för olika
kulturverksamheter och inte ta på sig
ytterligare ansvar och utgifter. Vi
föreslår därför i vår motion
2003/04:Kr362 (m) att anslaget 28:15
Konstnärlig gestaltning av den gemensamma
miljön skall minskas med 11 miljoner
kronor i förhållande till regeringens
förslag.
Ersättningar och bidrag till konstnärer
(28:19-28:20)
I motion 2003/04:Kr254 (m) har vi
presenterat en lång rad förslag för att
göra den ekonomiska situationen enklare,
stabilare och mer förutsägbar för
konstnärerna. Konstnärerna måste ges
villkor som gör det möjligt för dem att
leva på sitt arbete. För det krävs en
politik som undanröjer skatter, byråkrati
och regler som i dag missgynnar denna
grupp. Motionens olika yrkanden behandlas
inom flera av riksdagens utskott. De
förslag till nödvändiga förändringar som
vi har presenterat i vår budgetmotion
innebär att anslaget 28:20 Ersättningar
och bidrag till konstnärer skulle kunna
minskas med 50 miljoner kronor i
förhållande till regeringens förslag.
Kulturmiljö (28:25-28:27)
Det arbete som bedrivs runt om i landet
för att bevara vårt kulturarv är
omfattande. Inte minst landets länsmuseer
arbetar med sådana frågor på ett
förtjänstfullt sätt. Vi anser att dagens
stöd under anslaget 28:26 bör utökas med
totalt 39 miljoner kronor under de
närmaste tre åren. För år 2004 har vi i
motion 2003/04:Kr362 (m) yrkande 6
föreslagit att anslaget 28:26 skall höjas
med 13 miljoner kronor.
Vi anser vidare att regeringens förslag
till förstärkning av anslaget 28:26 med
15 miljoner kronor extra skall användas
till ett nytt anslag för särskilda
engångssatsningar inom kulturmiljöområdet
i enlighet med motion 2003/04:Kr296 (m).
Sverige rymmer ett begränsat antal väl
sammanhållna och fortfarande levande
kulturmiljöer av nationellt intresse.
Nuvarande stödsystem ger möjlighet att
bevara enbart byggnaderna i
kulturmiljöerna men däremot inte det som
ger miljöerna innehåll som t.ex. museal
industriproduktion, skötsel av
inventariesamlingar respektive parker och
kulturlandskap. Anslaget bör disponeras
av regeringen och ges till befintliga
huvudmän, bl.a. stiftelser, som kan
garantera villkoren långsiktigt.
Museer och utställningar (28:28-28:35)
Moderata samlingspartiet avvisar
förslaget att införa fri entré på ett
antal statliga museer fr.o.m. år 2004 och
vill därför minska anslaget 28:28 med 18
miljoner kronor. Vi instämmer i den
kritik mot förslaget som kommit från
flera håll inom museivärlden.
Vi har vidare i vår budgetmotion
föreslagit att anslaget 28:29 Centrala
museer: Stiftelser skall minska med 10
890 000 kronor. Moderata samlingspartiet
anser nämligen att statsbidraget till
Arbetets museum skall upphöra. Museet har
skapats på initiativ av olika
intressegrupper som inte sett till att
verksamheten har de medel som behövs för
att fortleva av egen kraft. Av politiska
skäl har sedan det ekonomiska ansvaret
för verksamheten övertagits av staten,
vilket vi av principiella skäl vänder oss
emot.
Ungdomspolitik (29:1-29:2)
Moderata samlingspartiet anser att
bidraget till Ungdomsstyrelsen (29:1) bör
minskas med 10 miljoner kronor. I stället
bör Kulturdepartementet och
Kommunförbundet få ett ökat ansvar, t.ex.
när det gäller stöd till de politiska
ungdomsorganisationerna och allmänt
arbete med ungdomsfrågor. Den forskning
om ungdomsfrågor som i dag sker med stöd
från Ungdomsstyrelsen skulle i
fortsättningen kunna läggas ut på t.ex.
universitet och högskolor. Vidare bör
medlemsorganisationerna själva bekosta
verksamheten hos Landsrådet för Sveriges
ungdomsorganisationer (LSU), eftersom
rådet främst är ett samarbets- och
serviceorgan.
Satsning på ungdomar kan i stället ske
inom utbildning, föreningsliv,
bostadsbyggande, internationellt
ungdomsutbyte och förebyggande socialt
arbete. Viktiga frågor som berör ungdomar
tas upp i vår motion. De behöver kunna få
tillgång till bostäder. Det är också
tragiskt att så många ungdomar saknar
arbete. I vår motion anger vi flera
förslag för att underlätta för ungdomar
att få arbete. Frågor som rör unga skall
i första hand handläggas i respektive
kommun och i så nära samråd som möjligt
med lokala verksamheter, icke-politiska
organisationer och andra intressegrupper
som verkar för och med ungdomar.
Motionens alla olika förslag behandlas
inom flera av riksdagens utskott.
Folkrörelsepolitik (30:1-30:4)
Vi avvisar i vår motion förslaget från
regeringen att stödet till idrotten skall
minska med 7 miljoner kronor. En sådan
minskning innebär att
Riksidrottsförbundets möjligheter att
stödja special- och distriktsförbunden
minskar, vilket särskilt kommer att
drabba de mindre förbunden. Detta anser
vi oroväckande då dessa mindre förbund
redan i dag har en pressad ekonomisk
situation.
Folkbildning (25:1-25:3)
Vi vill påminna om att vi i vår
budgetmotion har föreslagit att den del
av anslaget som avser bidraget till
folkhögskolor, nämligen 900 miljoner
kronor, skall överföras till
utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning. Vidare har vi
föreslagit en besparing med 300 miljoner
kronor på den del av
folkbildningsanslaget som blir kvar inom
utgiftsområde 17, eftersom vi anser att
andelen uppdragsutbildning och annan
ickebidragsberoende utbildning hos
studieförbunden borde kunna ökas.
4.Medelsanvisningen för år 2004 (punkt
57)
Lennart Kollmats, Cecilia Wikström och
Hans Backman (alla fp) anför:
Inledning
Folkpartiet liberalernas budgetförslag
för år 2004 syftar till att förändra de
ekonomiska förutsättningarna så att en
högre tillväxt uppnås. Det är nödvändigt
att fler arbetar och att statsskulden
minskar. Ett viktigt verktyg för att
uppnå detta är sänkta skatter på arbete
och företagande. Våra utgiftsökningar
avser främst bistånd, rättssäkerhet,
utbildning, vård och omsorg samt
förbättringar för handikappade. Vi uppnår
utrymme för detta bl.a. genom åtgärder
mot ohälsan och en reformerad
arbetsmarknadspolitik.
Vårt förslag till utgiftsram för
utgiftsområde 17 har emellertid avstyrkts
av finansutskottet i budgetprocessens
första steg. Då Folkpartiets
budgetförslag är en helhet är det inte
meningsfullt att delta i fördelningen på
anslag inom utgiftsområdet. I det
följande redovisas i sammanfattning
innehållet i vårt budgetförslag för
utgiftsområde 17.
Vår liberala kulturpolitik utgår från
tre mål - frihet, mångfald och kvalitet.
(Se reservation 2 till detta betänkande.)
Frihet betyder bl.a. en konkret frihet
att vända sig till flera och olika
finansieringskällor. Mångfalden
finansieringsmodeller kan ge rum för en
mångfald av olikartade produktioner och
olikartade distributionsmodeller.
Kvalitet föds just i kraftfält på vilka
mångfaldens skeenden fritt samspelar.
Att skapa utrymme för kvalitetskultur i
hela landet är en viktig kulturpolitisk
uppgift. Det offentliga stödet till
kulturen måste komma från både stat,
regioner, landsting och kommuner. Risken
är annars ett alltför starkt beroende av
få finansiärer, vilket riskerar att leda
till likformighet. Alla offentliga
aktörer har ansvar för att tillskapa goda
möjligheter för ett rikt kulturliv med
både bredd och djup. Kulturpolitiken bör
i princip vara generell. Selektiva
urvalsprinciper måste tillämpas
restriktivt. Det offentliga ekonomiska
kulturstödet, framför allt det
nationella, bör främst riktas mot det
professionella kulturlivet. Detta
kulturstöd måste också präglas av
långsiktighet.
Frihetens och mångfaldens krav när det
gäller finansiering av kultur berör två
viktiga element i kulturens
arbetsprocess: finansiering av
verksamhet, dvs. investeringar och
täckning av löpande kostnader, och
finansiering som ger fria kultur- och
konstproducenter rimliga förutsättningar
att leva på sitt yrke.
I Folkpartiet liberalernas
budgetmotioner 2003/04:Kr327 (fp) och
2003/04:Fi240 (fp), med motiveringar även
i motion 2003/04:Kr347 (fp), har
föreslagits en satsning på kulturen med
50 miljoner kronor utöver regeringens
förslag med syfte att förbättra
kulturskaparnas förhållanden och
institutionernas ekonomi.
Finansutskottet har den 10 november
2003 tillstyrkt regeringens förslag om
ram för utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid (bet.
2003/04:FiU1). Riksdagen har den 19
november 2003 beslutat i enlighet med
finansutskottets förslag. Då denna ram
till omfattning och inriktning inte
stämmer överens med Folkpartiet
liberalernas budgetmotioner inom
utgiftsområdet deltar vi inte i
kulturutskottets anslagsbeslut (punkt 57
i utskottets förslag till
riksdagsbeslut).
Allmän kulturverksamhet (28:1-28:4)
I Folkpartiet liberalernas budgetmotioner
föreslår vi att anslaget till Kulturrådet
skall minskas med 7,5 miljoner kronor.
Genom ökade anslag till regionala
institutioner och minskat behov av
statlig styrning av kulturmedlen kan
nämligen anslaget till Kulturrådet
minskas med 6 miljoner kronor. Därtill
kommer en besparing på 2 miljoner kronor
genom att Kulturnät Sverige i motionerna
föreslås få en annan finansiering än med
allmänna medel. Slutligen innehåller vårt
förslag en överflyttning till
myndighetsanslaget av medel som
Kulturrådet disponerar för administrativa
kostnader under anslaget 28:9
Litteraturstöd.
Teater, dans och musik (28:5-28:7)
Vi påminner om att vi i våra
budgetmotioner framhållit att en mindre
del av de resurser som Riksteatern har
för egen teaterproduktion borde kunna
föras över till regionteatrarna.
Riksteatern skulle ändå ha kvar rollen
som samordnare av teatrarnas
turnéverksamhet och andra uppdrag som
staten givit teatern samt svara för
Cullbergbaletten, Tyst Teater och Unga
Riks. Som en följd härav skulle bidraget
till Riksteatern kunna minskas med 23
miljoner kronor. En motsvarande
överföring av medel, 10 miljoner kronor,
från Rikskonserter till de regionala
teatrarna och till länsmusikverksamheten
har också föreslagits av oss. Vidare har
vi föreslagit att Dramaten och Operan
skall få förstärkt bidrag med 3 miljoner
kronor vardera och att bidraget till
Dansens Hus skall öka med 1 miljon
kronor. Sammantaget innebär vårt förslag
att anslaget 28:5 Bidrag till Operan,
Dramaten, Riksteatern, Svenska
rikskonserter och Dansens Hus skall
minskas med 26 miljoner kronor i
förhållande till regeringens förslag
Vi påminner också om att Folkpartiet
har föreslagit att anslaget 26:6 Bidrag
till regional musikverksamhet samt
regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner skall ökas med 30
miljoner kronor. Av beloppet bör
5 miljoner kronor riktas till
Göteborgsoperan. Resten av ökningen bör
användas för att förstärka
länsmusikorganisationernas respektive de
regionala teatrarnas bidrag. Därmed borde
teatrarnas utbud för barn och ungdom
kunna utökas.
Då det gäller Göteborgsoperan vill vi
också nämna att det av motion
2003/04:Kr279 (fp) framgår att
Göteborgsoperan kommit att bli en
nationell framgång. Motionärerna anser
att Sverige har två högtstående
operascener, vilket bör återspeglas i
bidragsgivningen.
Folkpartiet liberalerna har också
föreslagit att anslaget 28:7 Bidrag till
vissa teater-, dans- och musikändamål
skall tillföras 11 miljoner kronor utöver
regeringens förslag. Vårt yrkande innebär
att de fria teatergrupperna, som är en
stor tillgång för svenskt teaterliv och
som har levt under stark ekonomisk press,
borde ha fått en förstärkning om 8
miljoner kronor. Vidare innebär yrkandet
att 1 miljon kronor utöver regeringens
förslag bör anvisas Sveriges
Teatermuseum, tidigare benämnt
Drottningholms teatermuseum, och att 2
miljoner kronor utöver regeringens
förslag bör anslås till Drottningholms
slottsteater för att teatern skall kunna
bedriva en föreställningsverksamhet som
ligger på högsta internationella nivå. De
senaste årens engångsvisa nivåhöjning om
1 miljon kronor till teatern under
anslaget 28:2 har inte kompenserat det
minskade realvärdet sedan 1992.
Drottningholm blev år 1991 erkänt som
världsarv, vilket har ökat det
internationella intresset för
Drottningholms slottsteater påtagligt.
Bibliotek, litteratur och
kulturtidskrifter (28:8-28:13)
I våra budgetmotioner har vi föreslagit
en satsning på 13 miljoner kronor utöver
regeringens förslag för folk- och
skolbibliotekens bokinköp, varvid
biblioteken på små orter bör prioriteras.
Satsningen föreslås bli finansierad
delvis genom att vi samtidigt föreslår
att En bok för alla skall koncentrera sin
bokutgivning på barn- och
ungdomslitteratur och upphöra med
utgivning av vuxenlitteratur. Därmed
skulle bidraget till En bok för alla
kunna dras ned med 3 miljoner kronor. Av
vår motion 2003/04:Kr327 (fp) framgår att
det inte finns samma behov av en
subventionerad vuxenutgivning efter det
att bokmomsen sänkts. Vi har också
föreslagit att 0,5 miljoner kronor, som
avser Kulturrådets administration, skall
flyttas till rådets myndighetsanslag.
Vi har också föreslagit att
kulturtidskriftsstödet, som inte ökats
under en följd av år, skall förstärkas
med 3 miljoner kronor för att göra det
möjligt att öka bidragen till tidskrifter
som redan får stöd och att även öka
antalet tidskrifter med stöd.
Bild och form samt konsthantverk
(28:14-28:18)
Folkpartiet liberalerna har föreslagit en
minskning av anslaget till konstnärlig
gestaltning av den gemensamma miljön med
10 miljoner kronor med motiveringen att
kommuner och landsting bör öka sitt
kostnadsansvar och att staten därmed kan
minska sitt.
Museer och utställningar (28.28-28:34)
Folkpartiet vill att de medel som
regeringen föreslår för fri entré på
vissa statliga museer i stället skall
användas för fri entré för barn och
ungdomar upp till 19 år på alla statliga
museer. Vår avsikt är att under år 2005
utvidga reformen till att avse även
länsmuseer samt kommunala och privata
museer. Reformen skall inte påtvingas
museerna, utan i stället erbjudas dem.
Museerna skall få kompensation för
uteblivna entréintäkter.
I flera motioner har vi föreslagit en
ökning med 13 miljoner kronor av anslaget
28:28 Centrala museer: Myndigheter. Av
ökningen avser 3 miljoner kronor Moderna
museet och resten digitaliseringar och
vård av museernas samlingar.
Vidare har vi föreslagit att anslaget
28:29 Centrala museer i stiftelseform
skall få en förstärkning med 5 miljoner
kronor och anslaget 28:30 Bidrag till
regionala museer med 16,5 miljoner
kronor. Anslagsökningarna skall bl.a.
användas till särskilda insatser för vård
av de mest eftersatta samlingarna, stöd
till digitalisering samt för att
garantera säkerheten på museerna.
Marionettmuseet skall få 500 000 kronor
och Nordiska Akvarellmuseet, som på kort
tid etablerat sig som en betydelsefull
konstinstitution och bedriver ett
kraftfullt utvecklingsarbete inom det
konstpedagogiska fältet, skall få 2
miljoner kronor. Vi påminner också i
motion 2003/04:Kr279 (fp) om att Nordiska
Akvarellmuseet till stor del drivs med
projektmedel och att det därför är
viktigt att statsbidraget till Nordiska
Akvarellmuseet regleras långsiktigt.
Folkpartiet påminner vidare om vårt
förslag att anslaget 28:33
Riksutställningar skall minskas med 5
miljoner kronor. Vi anser att
Riksutställningars uppdrag att producera
utställningar borde kunna överföras på de
större kommunala och regionala museerna
och att myndigheten i stället skulle
kunna koncentrera sig på att bistå övriga
delar av museiväsendet genom att aktivt
medverka till att produktioner från olika
museer distribueras i landet.
Trossamfund (28:38-28:39)
I Folkpartiet liberalernas budgetmotioner
har föreslagits en ökning av anslaget
till trossamfunden med 10 miljoner kronor
med tanke på trossamfundens stora
ansvarsområde. Bland annat är det
väsentligt att sjukhuskyrkan kan ges
ökade statsbidrag.
Övrigt inom kulturpolitiken
Vi vill påminna om att Folkpartiet
liberalerna framhållit behovet av
resurser för utveckling av
kulturpolitiken för invandrare och
minoriteter. De behöver få ett större
utrymme i svenskt kulturliv och ökat stöd
för att kunna värna sina språkliga och
kulturella identiteter. I motionerna har
föreslagits ett nytt anslag, benämnt Möte
mellan kulturer, om 4 miljoner kronor,
varav 1 miljon kronor avser minoriteters
arkiv.
Mediepolitik (27:1-27:4)
Folkpartiet liberalerna anser att
förhandsgranskningen av vuxenfilmer skall
avskaffas. En sådan åtgärd skulle minska
arbetet vid Statens biografbyrå och
därmed byråns kostnader. Mot denna
bakgrund har vi föreslagit att anslaget
27:1 Statens biografbyrå skall minskas
med 3,5 miljoner kronor.
5.Medelsanvisningen för år 2004 (punkt
57)
Gunilla Tjernberg (kd) anför:
Inledning
Kristdemokraterna har i sina motioner
föreslagit en annan inriktning av statens
budget och andra utgiftsramar än vad
regeringen föreslagit. Kristdemokraternas
budgetalternativ tar sikte på att
långsiktigt förbättra Sveriges
tillväxtförutsättningar genom
strukturella reformer för minskad ohälsa,
förbättrad lönebildning och strategiska
skattesänkningar på arbete och sparande.
Därigenom skapas förutsättningar för att
sysselsättningen skall kunna öka i en
sådan utsträckning att välfärden tryggas
för alla. Våra reformer och ekonomiska
satsningar syftar framför allt till att
sänka skatterna på arbete och
företagande, öka valfriheten inom
familjepolitiken, återupprätta
rättsväsendet, stärka pensionärernas
ekonomiska situation, förbättra
infrastrukturen och stärka
kulturpolitiken. Vårt alternativ framgår
av reservation 8 i finansutskottets
betänkande 2003/04:FiU1.
Kulturen har en självklar plats i den
kristdemokratiska ideologin och där
hämtar vår kulturpolitik sin näring. Här
finns de tre grundprinciper som utgör
basen för vår syn på kulturen och
kulturpolitikens ansvar.
För det första grundas vår
kulturpolitik i den kristdemokratiska
synen på människan - hennes
förutsättningar, behov och uppgift.
Kristdemokraterna menar att människan
kräver tillfredsställelse av mer än sina
materiella behov för att överleva. För
att växa och bli hel krävs en
immateriell, andlig och kulturell
dimension liksom relationer och gemenskap
med andra. Den politik vi formar utgår
ifrån hela människan och ser till alla
hennes behov. Att värna om människans
immateriella inre liv är därför lika
självklart för oss som att garantera
hennes materiella behov. Kulturen utgör
en avgörande del i människans tillvaro
och kan vara en väg att uppfylla hennes
immateriella behov. Genom kulturen kan
människor finna mening i tillvaron och
utvecklas både som individer och i sina
relationer med andra. Att värna kulturen
är därför en grundläggande uppgift för
politiken.
Den kristdemokratiska ideologin handlar
också om ansvar och förvaltarskap. Vi
menar att vi som lever i dag har en
skyldighet att efter bästa förmåga
förvalta det som lämnats till oss. Det
handlar naturligtvis om att värna jordens
materiella tillgångar men också om att
bevara det immateriella arv av tankar,
värderingar och idéer som lämnats till
oss från tidigare generationer.
Bevarandet av kulturarvet, såväl det
andliga som det materiella, är därför
självklart för oss. Det handlar både om
de kulturvärden som lämnats till oss från
tidigare generationer och om de som
tillkommer i vår egen tid.
Den tredje principen i den
kristdemokratiska ideologin som ligger
till grund för vår kulturpolitik handlar
om subsidiaritet. Alla beslut skall
fattas så nära den enskilda människan som
möjligt. Endast i de fall man kan
motivera att det är mest effektivt att
besluten fattas på en högre nivå skall
besluten flyttas dit. Grundprincipen är
att högre nivåer skall vara ett stöd för
de lägre. Kulturpolitiken skall utifrån
detta synsätt utgå ifrån den enskilda
människan och hennes behov. Kulturen
skall inte styras av beslut uppifrån utan
frodas bland de människor som utgör
hennes kärna.
Med människan i centrum och med aktning
för kulturens oersättliga roll för hennes
välbefinnande bygger vi den
kristdemokratiska kulturpolitiken.
Riksdagen har den 19 november 2003
beslutat i enlighet med regeringens
förslag om ram för utgiftsområde 17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
(2003/04:FiU1). Då denna ram till
omfattning och inriktning inte stämmer
överens med Kristdemokraternas
budgetmotioner inom utgiftsområdet deltar
jag inte i kulturutskottets anslagsbeslut
(punkt 57 i utskottets förslag till
riksdagsbeslut).
Kristdemokraternas budgetförslag
rörande utgiftsområde 17 finns i
motionerna 2003/04:Kr329 (kd),
2003/04:Kr367 (kd), 2003/04:Kr385 (kd),
2003/04:Kr387 (kd), 2003/04:Kr390 (kd),
2003/04:Kr391 (kd), 2003/04:
So501 (kd) yrkande 2 och 2003/04:N330
(kd) yrkande 7.
Allmän kulturverksamhet (28:1-28:4)
För att skapa utrymme för satsningar
under andra anslag, bl.a. satsningar på
att sprida kulturutbudet i landet,
föreslår Kristdemokraterna i motion
2003/04:Kr391 (kd) att anslaget 28:1
Statens kulturråd skall minskas med 1
miljon kronor och att den del av anslaget
28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet,
utveckling samt internationellt
kulturutbyte och samarbete som avser
medel till regeringens disposition skall
minskas med 2 miljoner kronor. Samtidigt
föreslås i motionen att anslaget 28:2
skall tillföras 1 miljon kronor för en
satsning på amatörkulturen, vilket
innebär att detta anslag totalt borde
minskas med 1 miljon kronor.
Teater, dans och musik (28:5-28:7)
Jag vill påminna om att Kristdemokraterna
i motion 2003/04:Kr391 (kd) föreslagit
att anslaget 28:6 Bidrag till regional
musikverksamhet samt regionala och lokala
teater-, dans- och musikinstitutioner
skall tillföras 5 miljoner kronor utöver
vad regeringen föreslagit. Av motion
2003/04:Kr390 (kd) framgår att en del av
ökningen syftar till att minska de
negativa effekter som blir följden av
regeringens otillräckliga pris- och
löneomräkning. Dessutom bör en del av
ökningen tillfalla Göteborgsoperan.
Jag vill också påminna om att det i
Kristdemokraternas budgetmotion föreslås
att anslaget 28:7 Bidrag till vissa
teater-, dans- och musikändamål skall
tillföras 3 miljoner kronor för år 2004.
Av dessa medel utgör 1 miljon kronor ett
förstärkt bidrag till fonogramutgivningen
då vi anser att den neddragning av
fonogramstödet som gjordes år 2001 var
förhastad.
Bibliotek, litteratur och
kulturtidskrifter (28:8-28:13)
I motion 2003/04:Kr367 (kd) har
Kristdemokraterna påpekat att någon
utvärdering tidigare inte gjorts av
verksamheten med En bok för alla i
samband med att statens avtal med
företaget förlängts. Det är viktigt att
ta reda på effekterna av statens
läsfrämjande insatser. Därför anser vi
att något nytt avtal beträffande En bok
för alla AB:s utgivning av
vuxenlitteratur inte bör träffas förrän
den av riksdagen begärda utvärderingen av
litteraturstödet avslutats i vad avser En
bok för alla. Som en följd härav har vi i
motion 2003/04:Kr391 (kd) föreslagit att
anslaget Litteraturstöd skall minskas med
5 miljoner kronor avseende En bok för
alla AB:s utgivning av vuxenlitteratur.
Vi har vidare uppmärksammat att
anslaget till kulturtidskrifterna legat
stilla under en följd av år. Om det skall
vara möjligt för dem att betala skäliga
arvoden och klara ökade kostnader för
tryckning och distribution har vi
föreslagit en ökning av anslaget med 2
miljoner kronor. Tidskrifterna, även de
små, skall ha en möjlighet att utvecklas.
Vidare har vi i samma motion föreslagit
en ökning med 1 miljon kronor utöver vad
regeringen föreslagit av anslaget 28:12
Bidrag till Stiftelsen för lättläst
nyhetsinformation och litteratur. Syftet
med ökningen är - som framgår av motion
2003/04:Kr367 (kd) - att LL-stiftelsen
skall kunna utveckla utgivningen av
lättläst barn- och ungdomslitteratur och
öka antalet titlar inom
vuxenlitteraturen.
Arkiv (28:21-28:24)
För att utveckla den viktiga regionala
arkivverksamheten och för att stärka
folkrörelsearkivens arbete med
industrisamhällets kulturarv föreslår
Kristdemokraterna att anslaget 28:22
Bidrag till regional arkivverksamhet
skall ökas med 1 miljon kronor utöver
regeringens förslag.
Kulturmiljö (28:25-28:27)
Det är positivt att regeringen i år
sammantaget höjer anslaget till
kulturmiljövård. Kristdemokraterna anser
dock att anslaget till
Riksantikvarieämbetet inte bör sänkas,
eftersom Riksantikvarieämbetet har stor
betydelse för kulturmiljöverksamheten ute
i länen. Vi föreslår därför att, av de 15
miljoner kronor som regeringen nu tillför
anslaget 28:26 Bidrag till
kulturmiljövård, 5 miljoner kronor skall
föras över till anslaget 28:25
Riksantikvarieämbetet.
Kristdemokraterna vill som tidigare
särskilt framhålla det arbete som bedrivs
av landets hembygds- och
fornminnesföreningar. Därför har vi
föreslagit att en omfördelning skall
göras inom anslaget 28:26 Bidrag till
kulturmiljövård så att ytterligare 1
miljon kronor kommer de ideella
organisationerna inom kulturmiljövårdens
område till del.
Museer och utställningar (28:28-28:35)
Kristdemokraterna anser att den
föreslagna reformen med fri entré kommer
att slå hårt mot de icke-statliga
museerna som får en mycket svår
konkurrenssituation. Dessutom kommer
satsningen att framför allt gynna dem som
bor i Stockholmsområdet, eftersom de
museer som nu föreslås få fri entré
fr.o.m. år 2004 är lokaliserade till
huvudstaden. Kristdemokraterna anser
därför att fri entré bör gälla endast för
barn och ungdomar. Denna reform bör
dessutom omfatta såväl de statliga som de
regionala museerna. Höjningen av anslaget
för detta ändamål kan därmed begränsas
till 9 miljoner kronor i stället för 18
miljoner kronor. Av besparingen bör 1
miljon kronor gå till Historiska museet
och samma belopp till Nordiska museet.
Kristdemokraterna anser vidare att de
ekonomiska behoven hos de regionala
museerna är mycket stora. Bland annat
behövs stora satsningar för det
långsiktiga arbetet och för säkerheten i
museerna. Därför föreslås en ökning med 5
miljoner kronor av anslaget 28:30 Bidrag
till regionala museer.
Även i år föreslår Kristdemokraterna
att 2 miljoner kronor skall tillföras
anslaget Stöd till icke-statliga
kulturlokaler år 2004 utöver regeringens
förslag, för att behovet av att göra
nödvändiga handikappanpassningar av
lokaler bättre skall kunna tillgodoses.
Som vi framhållit i vår motion anser vi
att det finns anledning att se över hur
storleken på anslaget skall anpassas till
de behov som finns.
Trossamfund (28:38-28:39)
Jag vill påminna om att Kristdemokraterna
i sin budgetmotion har föreslagit att
bidragen till trossamfundens
samlingslokaler borde få ett tillskott på
3 miljoner kronor för år 2004 utöver
regeringens förslag. Vi har också i
motion 2003/04:Kr341 (fp, m, kd, c)
framfört sjukhuskyrkans behov av
förstärkt ekonomiskt stöd.
Folkrörelsepolitik (30:1-30:4)
I flera motioner har Kristdemokraterna
påpekat att bidraget till allmänna
samlingslokaler fyller en viktig funktion
inte minst ur ett lokalt och regionalt
utvecklingsperspektiv och även för att
göra lokaler tillgängliga för
funktionshindrade. Vi har därför
föreslagit att anslaget skall öka med 3
miljoner kronor utöver regeringens
förslag.
6.Medelsanvisningen för år 2004 (punkt
57)
Birgitta Sellén (c) anför:
Inledning
Centerpartiet har utvecklat sin syn på
kulturpolitiken i motion 2003/04:Kr326
(c). Jag vill bl.a. framhålla följande.
Vi i Centerpartiet anser att kulturen
stärker människors framtidstro och
samhörighet samtidigt som den bidrar till
att skapa sysselsättning och är en
drivkraft för människors kreativitet och
vilja att utveckla det egna samhället.
Olika regioner har skapat sig olika
kulturella identiteter. Det handlar dels
om det historiska arvet att ta till vara
traditioner och livsmönster och att
formulera vad det är vi vill föra vidare
till omvärlden, dels om ett nytänkande
att ta till sig samtida kulturella
aktiviteter. Om vi skall kunna möta
morgondagens kulturrörelse måste vi också
ge förutsättningar för detta och kunna
tänka nytt. Centerpartiet tar några nya
steg i den riktningen i kulturmotionen
2003/04:Kr326 (c) genom att ge utrymme
till att förnya kulturrörelser, nya
lösningar, nya organisationsformer och
inte minst nya idéer.
Vi vet att en stor del av den statligt
finansierade kulturen i dag finns i
storstadsregionerna och nyttjas av några
få grupper av människor. Centerpartiet
efterlyser därför förslag om hur
regeringen tänker medverka till att
kulturen når ut i alla delar av landet.
Likaså anser vi att kulturen måste få
incitament av regeringen att låta vårt
mångkulturella samhälle avspeglas i
kulturen. Det är av stor vikt att
kulturella uttryckssätt följer med
samhällsutvecklingen så att en ökad bredd
inom kulturen kan bidra till att kulturen
når alla grupper i vårt samhälle. De
politiska besluten skall inriktas på att
skapa goda förutsättningar för ett
levande regionalt och lokalt kulturliv i
hela landet - ett kulturliv med mångfald,
hög kvalitet och plats för både amatörers
skapande och professionella konstnärers
medverkan.
Vi anser således att människor skall ha
tillgång till ett rikt kulturliv oavsett
social och ekonomisk status eller
bostadsort. Vi vill nämligen ge möjlighet
för alla att ta del av och delta i
kulturell verksamhet.
Vårt budgetalternativ återfinns i
motion 2003/04:Kr363 (c) och avspeglar
det synsätt som kommit till uttryck i vår
kulturpolitiska motion 2003/04:
Kr326 (c).
Finansutskottet har den 10 november 2003
tillstyrkt regeringens förslag till ram
för utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid (bet.
2003/04:FiU1). Därefter har riksdagen den
19 november 2003 beslutat i enlighet med
finansutskottets förslag. Då denna ram
till omfattning och inriktning inte
stämmer överens med Centerpartiets
budgetmotioner inom utgiftsområdet deltar
vi inte i kulturutskottets anslagsbeslut
(punkt 57 i utskottets förslag till
riksdagsbeslut).
I det följande påminner jag om
innehållet i vårt budgetförslag rörande
utgiftsområde 17, vilket i huvudsak finns
i motionerna 2003/04:Kr326 (c) och
2003/04:Kr363 (c).
Allmän kulturverksamhet (28:1-28:4)
I vår budgetmotion 2003/04:Kr363 (c) har
vi föreslagit en ökning av anslaget 28:3
Nationella uppdrag utöver regeringens
förslag med 3 miljoner kronor. Ökningen
skulle göra det möjligt för regeringen
att utse Fryshuset i Stockholm, Museum
Anna Nordlander i Skellefteå och Sveriges
film- och biografmuseum i Säter till
innehavare av nationella uppdrag inom
sina respektive områden, nämligen
graffiti, kvinnokonst och
museiverksamhet.
Teater, dans och musik (28:5-28:7)
Centerpartiet har i sin budgetmotion
föreslagit att anslaget 28:5 Bidrag till
Operan, Dramaten, Riksteatern, Svenska
rikskonserter och Dansens Hus skall
minskas med 30 miljoner kronor i
förhållande till regeringens förslag.
Minskningen avser bidraget till
Riksteatern.
I samma motion finns ett förslag om att
anslaget 28:6 Bidrag till regional
musikverksamhet samt regionala och lokala
teater-, dans- och musikinstitutioner
skall tillföras 28 miljoner kronor utöver
regeringens förslag. Länsteatrarna fyller
nämligen en viktig funktion i våra orter
runt om i landet och är i behov av ökat
stöd. Vi har sett en tendens att mindre
orter med mindre spelplatser har fått
allt färre besök av turnerande
föreställningar. Den föreslagna
anslagsökningen syftar till att
länsteatrarna skall få möjlighet att
fortsätta att förbättra sina produktioner
för små spelplatser.
Centerpartiet har också föreslagit en
ökning med 15 miljoner kronor av anslaget
28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och
musikändamål. Bakgrunden till förslaget
är den utomordentliga betydelse för
kulturlivet som den fria scenkonsten har.
De fria teatergrupperna står för närmare
en tredjedel av antalet
teaterföreställningar totalt sett och för
cirka hälften av föreställningarna för
barn och ungdom.
Bibliotek, litteratur och
kulturtidskrifter (28:8-28:13)
I vår budgetmotion anförs att staten inte
bör prioritera vuxenböcker inom
litteraturstödet, varför anslaget 28:9
Litteraturstöd bör minskas med 36
miljoner kronor till 64 917 000 kronor.
Bild och form samt konsthantverk
(28:14-28:18)
Centerpartiet har i motion 2003/04:Kr363
(c) föreslagit att anslaget Främjande av
hemslöjden skall ökas med 0,5 miljoner
kronor i jämförelse med regeringens
förslag. Samma förslag förs fram i motion
2003/04:Kr350 (c). En höjning av anslaget
är nödvändig för att ge hemslöjdsrörelsen
rimligare förutsättningar för dess
viktiga arbete.
Arkiv (28:21-28:24)
Vi har i vår budgetmotion föreslagit en
ökning av resurserna för arkivområdet med
2 miljoner kronor i jämförelse med
regeringens förslag. De ökade medlen är
avsedda för Svensk arkivinformation,
SVAR, i Ramsele.
Museer och utställningar (28:28-28:35)
Centerpartiet anser att anslaget 28:28
Centrala museer: Myndigheter skall
minskas med 15 miljoner kronor i
förhållande till regeringens förslag.
Skälet till den föreslagna minskningen är
att vi anser att erbjudandet om fri entré
till museer endast bör gälla personer
under 18 år.
Vidare vill Centerpartiet minska
anslaget 28:34 Forum för levande historia
med 20 miljoner kronor. Frågor som rör
demokrati, tolerans och mänskliga
rättigheter bör nämligen inte skötas av
en myndighet utan införlivas i och
främjas inom alla samhällsområden.
Trossamfund (28:38-28:39)
Centerpartiet anser att statsbidraget
till sjukhuskyrkan behöver förstärkas.
Den andliga vården vid sjukhusen landet
runt är av stort mänskligt värde, i
första hand för patienterna men även för
personalen. Vi har därför föreslagit att
anslaget 28:39 Stöd till trossamfund
skall ökas med 0,5 miljoner kronor utöver
regeringens förslag.
Ungdomspolitik (29:1-29:2)
Centerpartiet föreslår att ett nytt
anslag om 115 miljoner kronor skall
inrättas för stöd till kulturverksamhet
för ungdomar, benämnt KUL-miljoner. Vi
anser att ungdomar skall få stöd för
sådan verksamhet på sina egna villkor och
oberoende av vuxnas idéer och ambitioner.
Ansökningsförfarandet skall vara snabbt
och obyråkratiskt, och även de ungdomar
som inte tillhör någon förening skall
kunna få del av medlen. Bidraget bör
under mandatperioden utökas till 290
miljoner kronor så att varje kommun kan
få 1 miljon kronor.
Folkrörelsepolitik (30:1-30:4)
Moderna samlingslokaler i människors
närmiljö är en förutsättning för möten,
samtal, gemenskap och lokala initiativ.
Lokalerna utgör grund för demokratin och
gör det möjligt för den enskilda
människan att ta till vara sin rätt till
yttrande- och mötesfrihet. Lokalerna ger
också möjlighet till studier och
kulturupplevelser, vilket ökar
motivationen för samhällsengagemang. Inte
minst är förekomsten av ändamålsenliga
lokaler viktig för ungdomarnas engagemang
i samhälls- och kulturlivet. Lokalerna
måste förses med goda
datakommunikationer. Centerpartiets krav
på bredband i hela landet omfattar
självklart också samlingslokalerna.
Vidare bör tillgängligheten för
funktionshindrade förbättras, t.ex. genom
installationer av ramper och teleslingor.
Centerpartiet har därför föreslagit att
bidraget till om-, till- och nybyggnad av
allmänna samlingslokaler skall höjas med
19 miljoner kronor.
Folkbildning (25:1-25:3)
Jag vill påminna om att Centerpartiet i
motion 2003/04:Kr363 (c) har pekat på
folkhögskolornas besvärliga ekonomiska
situation. Flera samverkande faktorer -
t.ex. att ett minskande statsbidrag inte
räknas upp i takt med
kostnadsutvecklingen - riskerar att
urholka resurserna för folkhögskolornas
folkbildningsarbete. Därför har vi
föreslagit att anslaget 25:1 Bidrag till
folkbildning skall ökas med 10 miljoner
kronor utöver regeringens förslag.
7.Medelsanvisningen för år 2004 (punkt
57)
Peter Pedersen och Rossana Dinamarca
(båda v) anför:
Utskottets majoritet (s, v) har
tillstyrkt regeringens förslag till
medelsanvisning under anslaget 28:10 Stöd
till kulturtidskrifter och avstyrkt
motionsförslag om anslagsökning. En
vkning av anslaget skulle nämligen kräva
en omfördelning inom utgiftsramen från
andra angelägna ändamål. Vi vill betona
att vi delar regeringens och
motionärernas syn på betydelsen av det
statliga stödet till tidskrifterna. I
sammanhanget vill vi påminna om att
Vänsterpartiets representanter i
kulturutskottet vid 2001/02 års riksmöte
reserverade sig till förmån för en motion
(v) om bl.a. distributionen av
kulturtidskrifter (bet. 2001/02:KrU13
reservation 10). I reservationen anfördes
att marknaden domineras av två stora
aktörer, vilkas krav på upplaga m.m. gör
det svårt för många tidskrifter att nå
ut. Kulturrådet borde därför, enligt
reservationen, få regeringens uppdrag att
föreslå lämpliga åtgärder för att
kulturtidskrifterna lättare skall nå sina
läsare.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) har i
proposition 2003/04:1 Förslag till
statsbudget för 2004
(budgetpropositionen) utgiftsområde 17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
föreslagit
1. att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i lagen
(1989:41) om TV-avgift (avsnitt 5.8.5),
2. att riksdagen godkänner regeringens
förslag om att de ändrade riktlinjerna
för statens stöd till produktion och
utgivning av fonogram skall fortsätta
att gälla, dock längst till utgången av
2004 (avsnitt 4.8.7),
3. att riksdagen bemyndigar regeringen
att under 2004 för ramanslaget 28:11
Talboks- och punktskriftsbiblioteket
beställa talböcker, punktskriftsböcker
och informationsmaterial som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 4 000 000 kronor
under 2005 (avsnitt 4.8.11),
4. att riksdagen bemyndigar regeringen
att under 2004 för ramanslaget 28:15
Konstnärlig gestaltning av den
gemensamma miljön beställa konstverk
som inklusive tidigare gjorda åtaganden
medför utgifter på högst
10 000 000 kronor under 2005-2007
(avsnitt 4.8.15),
5. att riksdagen bemyndigar regeringen
att under 2004 för ramanslaget 28:26
Bidrag till kulturmiljövård besluta om
bidrag som inklusive tidigare gjorda
åtaganden medför utgifter på högst 100
000 000 kronor under 2005-2007 (avsnitt
4.8.26),
6. att riksdagen godkänner regeringens
förslag till medelsberäkning för 2004
för den avgiftsfinansierade verksamhet
som bedrivs av Sveriges Television AB
(inkl. Dövas TV), Sveriges Radio AB
(inkl. Radio Sweden) och Sveriges
Utbildningsradio AB (avsnitt 5.8.5),
7. att riksdagen godkänner regeringens
förslag till medelstilldelning för 2004
från rundradiokontot till
statsbudgetens inkomstsida avseende
Granskningsnämnden för radio och TV
(avsnitt 5.8.5),
8. att riksdagen bemyndigar regeringen
att för 2004 besluta om lån i
Riksgäldskontoret för att täcka
underskott på distributionskontot för
finansiering av kostnader för TV-
distribution intill ett belopp av 1 059
000 000 kronor (avsnitt 5.8.5),
9. att riksdagen godkänner regeringens
förslag om överföring av medel till
distributionskontot från
rundradiokontot och förslag om
överföring av medel från
distributionskontot till Sveriges
Television AB och Sveriges
Utbildningsradio AB (avsnitt 5.8.5),
10. att riksdagen bemyndigar regeringen
att för 2004 på marknadsmässiga villkor
tillhandahålla en kredit hos
Riksgäldskontoret i syfte att täcka
eventuella tillfälliga likviditetsbehov
på rundradiokontot intill ett belopp av
100 000 000 kronor (avsnitt 5.8.5),
11. att riksdagen godkänner att
regeringen på AB Svenska Spels
bolagsstämma 2004 dels verkar för att
bolagsstämman beslutar om ett stöd till
idrotten i form av ett bidrag på 60 000
000 kronor, dels verkar för att stämman
beslutar om ett bidrag på 200 000 000
kronor att fördelas till idrotten
enligt de närmare anvisningar för
bidraget som kan komma att beslutas av
regeringen (avsnitt 7.7),
12. att riksdagen bemyndigar regeringen
att under 2004 för det obetecknade
anslaget 25:2 Bidrag till vissa
handikappåtgärder inom folkbildningen
besluta om stöd för funktionshindrade
vid folkhögskolor som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 11 000 000 kronor
efter 2004 (avsnitt 8.1.2),
13. att riksdagen för 2004 anvisar
anslagen under utgiftsområde 17 Kultur,
medier, trossamfund och fritid enligt
följande uppställning:
Anslag Ansla Anslagsb
gstyp elopp
2:1 Lotteriinspektionen raman 41 653
slag 000
25: Bidrag till obete 2 601
1 folkbildningen cknat 172 000
ansla
g
25: Bidrag till vissa obete 75 836
2 handikappåtgärder cknat 000
inom folkbildningen ansla
g
25: Bidrag till obete 12 561
3 kontakttolkutbildnin cknat 000
g ansla
g
26: Statens ljud- och raman 41 800
1 bildarkiv slag 000
27: Statens biografbyrå raman 10 015
1 slag 000
27: Utbyte av TV- obete 20 272
2 sändningar mellan cknat 000
Sverige och Finland ansla
g
27: Bidrag till raman 821 000
3 dokumentation om den slag
mediepolitiska
utvecklingen och
till europeiskt
mediesamarbete
27: Forskning och obete 1 735
4 dokumentation om cknat 000
medieutvecklingen ansla
g
28: Statens kulturråd raman 45 500
1 slag 000
28: Bidrag till allmän raman 154 546
2 kulturverksamhet, slag 000
utveckling samt
internationellt
kulturutbyte och
samarbete
28: Nationella uppdrag raman 9 000
3 slag 000
28: Försöksverksamhet obete 145 183
4 med ändrad regional cknat 000
fördelning av ansla
kulturpolitiska g
medel
28: Bidrag till Operan, obete 850 974
5 Dramaten, cknat 000
Riksteatern, Svenska ansla
rikskonserter och g
Dansens Hus
28: Bidrag till regional obete 722 905
6 musikverksamhet samt cknat 000
regionala och lokala ansla
teater-, dans- och g
musikinstitutioner
28: Bidrag till vissa raman 141 116
7 teater-, dans- och slag 000
musikändamål
28: Bidrag till obete 45 024
8 biblioteksverksamhet cknat 000
ansla
g
Anslag Ansla Anslagsb
gstyp elopp
28: Litteraturstöd raman 100 917
9 slag 000
28: Stöd till raman 20 650
10 kulturtidskrifter slag 000
28: Talboks- och raman 67 433
11 punktskriftsbibliote slag 000
ket
28: Bidrag till obete 15 273
12 Stiftelsen för cknat 000
lättläst ansla
nyhetsinformation g
och litteratur
28: Bidrag till Svenska obete 5 549
13 språknämnden och cknat 000
Sverigefinska ansla
språknämnden g
28: Statens konstråd raman 7 380
14 slag 000
28: Konstnärlig raman 40 438
15 gestaltning av den slag 000
gemensamma miljön
28: Nämnden för raman 1 853
16 hemslöjdsfrågor slag 000
28: Främjande av raman 19 958
17 hemslöjden slag 000
28: Bidrag till bild- raman 29 708
18 och formområdet slag 000
28: Konstnärsnämnden raman 12 098
19 slag 000
28: Ersättningar och raman 287 055
20 bidrag till slag 000
konstnärer
28: Riksarkivet och raman 292 438
21 landsarkiven slag 000
28: Bidrag till regional obete 5 153
22 arkivverksamhet cknat 000
ansla
g
28: Språk- och raman 29 972
23 folkminnesinstitutet slag 000
28: Svenskt biografiskt raman 4 230
24 lexikon slag 000
28: Riksantikvarieämbete raman 186 502
25 t slag 000
28: Bidrag till raman 259 520
26 kulturmiljövård slag 000
28: Kyrkoantikvarisk raman 150 000
27 ersättning slag 000
28: Centrala museer: raman 789 621
28 Myndigheter slag 000
28: Centrala museer: obete 206 247
29 Stiftelser cknat 000
ansla
g
28: Bidrag till obete 139 055
30 regionala museer cknat 000
ansla
g
28: Bidrag till vissa obete 50 021
31 museer cknat 000
ansla
g
28: Stöd till icke- raman 10 000
32 statliga slag 000
kulturlokaler
28: Riksutställningar raman 44 629
33 slag 000
28: Forum för levande raman 41 830
34 historia slag 000
28: Statliga raman 80 000
35 utställningsgarantie slag
r och inköp av vissa
kulturföremål
28: Filmstöd raman 234 738
36 slag 000
28: Forsknings- och raman 34 623
37 utvecklingsinsatser slag 000
inom kulturområdet
28: Samarbetsnämnden för raman 3 590
38 statsbidrag till slag 000
trossamfund
28: Stöd till raman 50 750
39 trossamfund slag 000
29: Ungdomsstyrelsen raman 18 975
1 slag 000
29: Bidrag till raman 87 889
2 nationell och slag 000
internationell
ungdomsverksamhet
30: Stöd till idrotten raman 448 240
1 slag 000
30: Bidrag till allmänna raman 29 000
2 samlingslokaler slag 000
30: Bidrag till obete 3 432
3 kvinnoorganisationer cknat 000
nas centrala ansla
verksamhet g
30: Stöd till obete 15 000
4 friluftsorganisation cknat 000
er ansla
g
Summa 8 663
960 000
Motioner från allmänna motionstiden 2002
2002/03:Kr236 av Kent Olsson m.fl. (m):
16. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
den regionala försöksverksamheten.
2002/03:Kr256 av Sven Brus (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om den
ekumeniska sjukhuskyrkans roll i all vård
och omsorg.
2002/03:Kr272 av Peter Pedersen m.fl.
(v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att ge Kulturrådet i uppdrag att
återkomma med förslag till främjande av
översättning till svenska av en större
andel böcker författade på andra språk
än engelska.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att ge Kulturrådet i uppdrag att
återkomma med förslag till hur man kan
främja utgivningen i Sverige av
litteratur på invandrarspråken.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att ge Kulturrådet i uppdrag att
återkomma med förslag till hur man kan
främja tillkomsten av fler
vversättningar till invandrarspråk av
svensk litteratur likaväl som vice
versa.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att ge Kulturrådet i uppdrag att
återkomma med förslag till hur man kan
möjliggöra utgivning, distribution och
översättning till svenska av fler
böcker på våra nationella
minoritetsspråk.
2002/03:Kr290 av Fredrik Olovsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som i motionen anförs om
länsteaterverksamheten i Sörmland.
2002/03:Kr295 av Cecilia Magnusson och
Anita Sidén (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
Göteborgs Symfoniorkesters möjligheter
att utveckla sin roll som Sveriges
nationalorkester beaktas i kommande
utredning.
2002/03:Kr322 av Rigmor Stenmark m.fl.
(c, m, kd, fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som i motionen anförs om
en översyn av stödet till sjukhuskyrkan.
2002/03:Kr342 av Raimo Pärssinen m.fl.
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
förändrad bidragsfördelning till
länsmusikens institutioner.
2002/03:Kr360 av Mariann Ytterberg m.fl.
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som i motionen anförs om
en översyn av det framtida stödet till
sjukhuskyrkan.
2002/03:Kr361 av Leif Jakobsson och Marie
Granlund (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
Islamic Center i Malmö samt att
regeringen överväger en översyn av
regelverket för godkännande av
trossamfund.
2002/03:Kr366 av Helena Höij m.fl. (kd):
8. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
sjukhuskyrkan.
2002/03:Kr370 av Gunilla Tjernberg m.fl.
(kd):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
länsmusikuppdraget.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
medel till regionala filmcentrum.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
mål för svensk film och Svenska
filminstitutets verksamhet.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att offentlighetsprincipen bör gälla
för Svenska filminstitutet.
2002/03:Kr372 av Lennart Kollmats m.fl.
(fp):
26. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
bidragsgivande myndigheter och
styrelser.
2002/03:Kr373 av Tasso Stafilidis m.fl.
(v):
21. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
pensioner för dansarna.
Motioner från allmänna motionstiden 2003
2003/04:Kr201 av Tobias Billström (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
behovet av en långsiktigt hållbar
finansiering av Malmö Opera samt ett
avvisande av tanken på ett ägarbyte för
vissa av de till Malmö stad i dag
tillhöriga institutionerna.
2003/04:Kr206 av Lars-Ivar Ericson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om den
kyrkoantikvariska ersättningen.
2003/04:Kr207 av Kenneth Johansson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
tilldela ett nationellt uppdrag till
Sveriges Film- och Biografmuseum i Säter.
2003/04:Kr209 av Kent Olsson m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
utgångspunkten för kulturpolitiken.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
filmen.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
avskaffande av filmcensuren för vuxna.
2003/04:Kr210 av Margareta Pålsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
finansieringen av Svenska Akademiens
ordbok (SAOB).
2003/04:Kr212 av Marietta de Pourbaix-
Lundin (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
uppdraget för den nya myndigheten Forum
för levande historia vidgas så att även
illdåd i kommunismens namn uppmärksammas.
2003/04:Kr213 av Torsten Lindström (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
fortsatt information om och mot nazism.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
en upplysningskampanj om och mot
kommunism.
2003/04:Kr214 av Ulf Sjösten (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om ett
speciellt nationellt uppdrag för
Textilmuseet i Borås.
2003/04:Kr222 av Sven Brus och Yvonne
Andersson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om den
ekumeniska sjukhuskyrkans roll i all vård
och omsorg.
2003/04:Kr232 av Kent Olsson m.fl. (m):
13. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
Ungdomsstyrelsen och Landsrådet för
Sveriges ungdomsorganisationer.
2003/04:Kr236 av Anita Sidén m.fl. (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
statsbidraget till Göteborgsoperan.
2003/04:Kr240 av Lotta N Hedström och
Yvonne Ruwaida (mp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
behovet av att i regleringsbrevet till
Forum för levande historia ytterligare
lyfta fram romernas historiska
situation i såväl Sverige som i övriga
Europa.
2003/04:Kr247 av Ingegerd Saarinen och
Barbro Feltzing (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen att
kvinnokonstcentrum Anna Nordlander
bedriver en verksamhet som har betydelse
för hela landet.
2003/04:Kr248 av Ulrik Lindgren (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
ge Säters film- och biografmuseum ett
treårigt nationellt uppdrag för
museiverksamheten inom film-, biograf-
och televisionshistorien.
2003/04:Kr249 av Else-Marie Lindgren
(kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
ge Borås textilmuseum ett nationellt
uppdrag att förvalta det svenska textila
arvet.
2003/04:Kr250 av Håkan Larsson och Rigmor
Stenmark (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som i motionen anförs om
en översyn av statsbidraget till
sjukhuskyrkan.
2003/04:Kr251 av Torsten Lindström och
Else-Marie Lindgren (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som i motionen anförs om
en översyn av stödet till sjukhuskyrkan.
2003/04:Kr253 av Johan Linander och Lars-
Ivar Ericson (c):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
en mindre detaljstyrning av den
statliga kulturpåsen.
2003/04:Kr254 av Kent Olsson m.fl. (m):
10. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
konstnärerna och pensionssystemet.
2003/04:Kr255 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att opinionsbildning och historisk
forskning inte bör ske i
myndighetsform.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att myndigheten Forum för levande
historia bör avvecklas till den 1
januari 2005 och verksamheten föras
vidare i andra former.
2003/04:Kr257 av Anne-Marie Ekström (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
ge Textilmuseet i Borås ett nationellt
uppdrag.
2003/04:Kr263 av Barbro Hietala Nordlund
m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
åtgärder för att möjliggöra ett ökat och
utvecklat samarbete för högkvalitativ och
professionell levande symfonisk musik i
hela landet.
2003/04:Kr264 av Agneta Lundberg och
Susanne Eberstein (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om det
statliga stödet för om- och tillbyggnad
av allmänna samlingslokaler.
2003/04:Kr269 av Anita Sidén och
Magdalena Andersson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
bevarandet av det kyrkliga kulturarvet.
2003/04:Kr270 av Rossana Dinamarca m.fl.
(v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att den i samband med att det nya
filmavtalet förhandlas fram ser över
hur ett direkt stöd till barn- och
familjefilm bör utformas.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att frågan om de nationella
minoriteternas tillgång till film bör
beaktas i samband med arbetet med det
nya filmavtalet.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
en översyn av filmavtalets konstruktion
med för- och efterhandsstöd.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att videobranschen måste omfattas av
filmavtalet.
2003/04:Kr271 av Peter Pedersen m.fl.
(v):
Riksdagen begär att regeringen överväger
åtgärder i syfte att underlätta
utbyggnaden av s.k. e-bio.
2003/04:Kr275 av Peter Pedersen m.fl.
(v):
Riksdagen begär att regeringen inom ramen
för undersökningen av litteraturstödets
utformning även analyserar
distributionsstödets utformning avseende
biblioteken i enlighet med vad som anförs
i motionen.
2003/04:Kr279 av Anita Brodén m.fl. (fp):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
höjning av statsbidragen för
verksamheten vid Göteborgsoperan.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
höjning av statsbidragen för
verksamheten vid Nordiska
Akvarellmuseet i Skärhamn.
2003/04:Kr281 av Erik Ullenhag (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
kamp mot antisemitism.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
kamp mot islamofobi.
2003/04:Kr282 av Kent Olsson m.fl. (m):
18. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
en utredning angående lokalisering av
ett nytt idrottsmuseum.
2003/04:Kr284 av Birgitta Sellén m.fl.
(c):
7. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som i motionen
anförs om att prioritera ungdomars
kulturverksamhet och möjlighet att
själv få utforma kulturen med hjälp ett
nytt anslag - kulmiljoner.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som i motionen
anförs om att Fryshuset i Stockholm bör
få ett treårigt nationellt uppdrag att
arbeta fram en kunskapsbank om
graffiti.
2003/04:Kr290 av Peter Pedersen m.fl.
(v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att gällande regelverk för beslut om
nationella uppdrag skall tydliggöras
och tillämpas i praktiken.
2. Riksdagen begär att regeringen
återkommande utvärderar och till
riksdagen rapporterar utfallet av de
olika nationella uppdragen.
2003/04:Kr291 av Marie Wahlgren (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om ett
ökat stöd till de skånska
kulturinstitutionerna.
2003/04:Kr293 av Anneli Särnblad Stoors
m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
stödet till smal litteratur bör ses över.
2003/04:Kr296 av Nils Fredrik Aurelius
och Lennart Hedquist (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
ett nytt anslag för särskilda insatser
inom kulturmiljöområdet skapas inom ramen
för utgiftsområde 17.
2003/04:Kr302 av Peter Pedersen m.fl.
(v):
Riksdagen begär att ge regeringen i
samverkan med Riksidrottsförbundet,
Riksidrottsmuseum och andra idrottsmuseer
överväger om det aviserade stödet till
Riksidrottsmuseum i Stockholm kan
kompletteras med åtgärder i enlighet med
vad som anförs i motionen.
2003/04:Kr304 av Britta Rådström och
Carin Lundberg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
Museum Anna Nordlander i Skellefteå.
2003/04:Kr305 av Gunnar Nordmark (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
instifta en Raoul Wallenberg-dag.
2003/04:Kr307 av Yvonne Andersson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
se över möjligheten att trossamfund
liksom Svenska kyrkan skall slippa
administrationsavgiften vid inkassering
av kyrkoskatt.
2003/04:Kr309 av Birgitta Carlsson och
Margareta Andersson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om en
översyn av stödet till sjukhuskyrkan.
2003/04:Kr318 av Kenneth Johansson och
Birgitta Carlsson (c):
Riksdagen anvisar till Bidrag till
allmänna samlingslokaler för budgetåret
2004, 19 000 000 kr utöver vad regeringen
föreslagit eller således 48 000 000 kr.
2003/04:Kr320 av Lars Ångström (mp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att se över principerna för hur
resurser till folkbildningen skall
fördelas.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att folkbildningens betydelse för
integration skall betonas ytterligare.
2003/04:Kr321 av Erik Ullenhag (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
fördelningsprinciperna för statens
ekonomiska stöd till folkbildningen ses
över så att nysatsningar inom
folkbildning och integration gynnas.
2003/04:Kr326 av Birgitta Sellén m.fl.
(c):
15. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som i motionen
anförs om att anslaget till allmänna
samlingslokaler bör ökas.
23. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som i motionen
anförs om att ge länsteatrarna ökade
anslag för att möjliggöra produktion
och turnéer i hela länet.
26. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som i motionen
anförs om att en utredning av Statens
konstråds upphandlingsrutiner bör
göras.
32. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som i motionen
anförs om att regeringen bör se över
resurstilldelningen till kulturarvs-IT.
39. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som i motionen
anförs om att Säters biografmuseum bör
få ett nationellt uppdrag.
41. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som i motionen
anförs om att Museum Anna Nordlander
ges ett nationellt uppdrag under de
kommande tre åren.
2003/04:Kr327 av Lennart Kollmats m.fl.
(fp):
1. Riksdagen begär att regeringen lägger
fram förslag till nya mål och mätbara
delmål för kulturpolitiken i enlighet
med vad i motionen anförs.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
jämställdhets- och minoritetsperspektiv
i kulturlivet.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att erbjuda museer möjligheten till fri
entré för barn och ungdomar upp till 19
år.
10. Riksdagen begär att regeringen lägger
fram förslag till en plan för hur
staten kan stödja att museernas
samlingar kan vårdas i framtiden.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
alternativ finansiering av Kulturnät
Sverige.
13. Riksdagen begär att regeringen lägger
fram förslag till ändring för hur
Riksutställningar kan förändras i
enlighet med vad som anförs i motionen.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
anslag till konstnärlig gestaltning av
den gemensamma miljön.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
kulturtidskrifternas situation.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
anslag till Statens kulturråd.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
satsningar på barnlitteratur.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
upphandling m.m. av offentlig konst.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
en genomgripande analys av hur de
offentliga medlen för stöd till
konstnärer och inköp av konst har
fördelats.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
kultur- och språkstöd till invandrare
och minoriteter.
22. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
stöd till trossamfunden.
25. Riksdagen anvisar med följande
ändringar i förhållande till
regeringens förslag anslagen under
utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid enligt följande
uppställning:
Anslag Regeri Fp:s Kommentar
ngen ansla
gsför
ändri
ng
27: Statens 10 015 -3
1 biografby 000 500
rå 000
28: Statens 45 500 -7 Minskat
1 kulturråd 000 500 anslag: -6
000 mkr. Annan
finansieri
ng av
Kulturnät
Sverige,
-2 mkr.
Överföring
administra
tiv
kostnad
från 28:9:
0,5 mkr.
28: Bidrag 850 -26 Riksteater
5 till 974 000 n: -23
Operan, 000 000 mkr.
Dramaten, Rikskonser
Riksteate ter: -10
rn, mkr.
Svenska Operan: 3
rikskonse mkr.
rter och Dramaten:
Dansens 3 mkr.
Hus samt
Dansens
Hus: 1
mkr.
28: Bidrag 722 +30 För att
6 till 905 000 stärka
regional 000 000 länsmusike
musikverk n och de
samhet regionala
samt teatrarna.
regionala 5 mkr är
och avsatta
lokala för
teater-, Göteborgso
dans- och peran.
musikinst
itutioner
28: Bidrag 141 +11 Stöd till
7 till 116 000 de fria
vissa 000 000 grupperna:
teater-, 8 mkr.
dans- och Sveriges
musikända Teatermuse
mål um: 1 mkr.
Drottningh
olms
Slottsteat
er: 2 mkr.
28: Litteratu 100 +9 Ingen
9 rstöd 917 500 utgivning
000 000 av
vuxenlitte
ratur i En
bok för
alla: -3
mkr.
Administra
tiv
kostnad
Kulturråde
t ej under
detta
anslag:
-0,5 mkr.
Satsning
inköp av
litteratur
: 13 mkr.
28: Stöd till 20 650 +3
10 kulturtid 000 000
skrifter 000
28: Konstnärl 40 438 -10 Överföring
15 ig 000 000 av ansvar
gestaltni 000 till
ng av den kommuner
gemensamm och
a miljön landsting.
28: Centrala 789 +13 Nej till
28 museer: 621 000 fri entré
Myndighet 000 000 enligt
er regeringen
s förslag:
-18 mkr.
Fri entré
för barn
och
ungdom,
samtliga
museimyndi
gheter: 18
mkr.
Moderna
museet: 3
mkr.
Digitalise
ring av
utställnin
gar, vård
av
samlingar:
10 mkr.
28: Centrala 206 +5
29 museer: 247 000
Stiftelse 000 000
r
28: Bidrag 139 +16
30 till 055 500
regionala 000 000
museer
28: Riksutstä 44 629 -5 Ansvaret
33 llningar 000 000 överförs
000 till
större
regionala
museer.
28: Stöd till 50 750 +10
39 trossamfu 000 000
nd 000
Nyt Möte +4
t mellan 000
ans kulturer 000
lag
Summa 8 663 + 50
960 000
000 000
2003/04:Kr329 av Helena Höij m.fl. (kd):
11. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
en höjning av stödet till icke-statliga
kulturlokaler.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
ökade resurser till trossamfundens
lokaler.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
ökade resurser till allmänna
samlingslokaler.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
sjukhuskyrkan.
2003/04:Kr333 av Erling Bager m.fl. (fp,
m, kd, c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
staten måste lämna en garanti för
fortsatt ekonomiskt stöd av verksamheten
hos Göteborgsmusiken om försvarets
engagemang drastiskt minskar eller
försvinner.
2003/04:Kr334 av Erling Bager och Cecilia
Magnusson (fp, m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
statligt stöd till Göteborgssymfoniker i
sin roll som nationalorkester.
2003/04:Kr335 av Claes-Göran Brandin
m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
Göteborgsoperan.
2003/04:Kr341 av Cecilia Wikström m.fl.
(fp, m, kd, c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om en
förstärkning av stödet till
sjukhuskyrkan.
2003/04:Kr347 av Lennart Kollmats m.fl.
(fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
stödet till de fria grupperna.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
stödet till regionala teatrar.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
stödet till nationalscenerna Operan och
Dramaten.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
anslaget till Drottningholms
slottsteater.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
stöd till Göteborgsoperan.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
regionala musikteatrar och
orkestermusik.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
stödet till Dansens Hus.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
dansares och sångares yrkesvillkor.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
scenkonsterna för barn och ungdomar.
2003/04:Kr348 av Gunnar Andrén och Anna
Grönlund (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
"Kirunasvenskarna".
2003/04:Kr350 av Sven Bergström och
Birgitta Carlsson (c):
Riksdagen beslutar att utgiftsområde 17
anslaget 28:17 Främjande av hemslöjd i
statsbudgeten för 2004 räknas upp och
fördelas så att den ideella
hemslöjdsrörelsen kan tilldelas
ytterligare 500 000 kr.
2003/04:Kr359 av Lennart Kollmats m.fl.
(fp):
9. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
avskaffande av filmcensuren för vuxna.
2003/04:Kr362 av Kent Olsson m.fl. (m):
1. Riksdagen anvisar i enlighet med vad
som anförs i motionen till
utgiftsområde 17 politikområde 28:1
Statens kulturråd för år 2004 35 500
000 kr.
2. Riksdagen anvisar i enlighet med vad
som anförs i motionen till
utgiftsområde 17 politikområde 28:6
Bidrag till regional musikverksamhet
samt regionala och lokala teater-, dans-
och musikinstitutioner för år 2004
20 000 000 kr mer än regeringen eller
således 742 905 000 kr.
3. Riksdagen anvisar i enlighet med vad
som anförs i motionen till
utgiftsområde 17 politikområde 28:7
Bidrag till vissa teaterändamål m.m.
för år 2004 15 000 000 kr mer än
regeringen eller således 156 116 000
kr.
4. Riksdagen anvisar i enlighet med vad
som anförs i motionen till
utgiftsområde 17 politikområde 28:15
Konstnärlig gestaltning av den
gemensamma miljön för år 2004 29 438
000 kr.
5. Riksdagen anvisar i enlighet med vad
som anförs i motionen till
utgiftsområde 17 politikområde 28:20
Ersättningar och bidrag till konstnärer
för år 2004 237 055 000 kr.
6. Riksdagen anvisar i enlighet med vad
som anförs i motionen till
utgiftsområde 17 politikområde 28:26
Bidrag till kulturmiljövård för år 2004
13 000 000 kr mer än regeringen eller
272 520 000 kr.
7. Riksdagen anvisar i enlighet med vad
som anförs i motionen till
utgiftsområde 17 politikområde 28:28
Centrala museer: Myndigheter för år
2004 771 621 000 kr.
8. Riksdagen anvisar i enlighet med vad
som anförs i motionen till
utgiftsområde 17 politikområde 28:29
Centrala museer - stiftelser för år
2004
195 357 000 kr.
9. Riksdagen avslår regeringens förslag
om höjd TV-avgift i enlighet med vad
som anförs i motionen.
10. Riksdagen anvisar i enlighet med vad
som anförs i motionen till
utgiftsområde 17 politikområde 29:1
Ungdomsstyrelsen för år 2004 8 975 000
kr.
11. Riksdagen beslutar att överföra
bidrag till folkhögskolorna från
utgiftsområde 17 till utgiftsområde 16
i enlighet med vad som anförs i
motionen.
12. Riksdagen anvisar i enlighet med vad
som anförs i motionen till
utgiftsområde 17 politikområde 25:1
Bidrag till folkbildningen för år 2004
1 401 172 000 kr.
13. Riksdagen anvisar i enlighet med vad
som anförs i motionen till
utgiftsområde 17 politikområde 30:1
Stöd till idrotten för år 2004 7 000
000 kr mer än regeringen eller 455 240
000 kr.
2003/04:Kr363 av Birgitta Sellén m.fl.
(c):
Riksdagen anvisar med följande
förändringar i förhållande till
regeringens förslag anslagen under
utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid enligt följande
uppställning:
Anslag Regering Anslags
ens förändri
förslag ng
25: Bidrag till 2 601 +10 000
1 folkbildningen 172 000 000
28: Nationella 9 000 +3 000
3 uppdrag 000 000
28: Bidrag till 850 974 -30 000
5 Operan, Dramaten, 000 000
Riksteatern,
Svenska
Rikskonserter och
Dansens Hus
28: Bidrag till 722 905 +28 000
6 Regional 000 000
musikverksamhet,
utveckling samt
regionala och
lokala teater-,
dans- och
musikinstitutione
r.
28: Bidrag till vissa 141 116 +15 000
7 teater-, dans- 000 000
och musikändamål
28: Litteraturstöd 100 917 -36 000
9 000 000
28: Främjande av 19 958 +500 000
17 hemslöjden 000
28: Bidrag till 5 153 +2 000
22 regional 000 000
arkivverksamhet
28: Centrala museer: 789 621 -15 000
28 myndigheter 000 000
28: Forum för levande 41 830 -20 000
34 historia 000 000
28: Stöd till 50 750 +500 000
39 trossamfund 000
30: Bidrag till 29 000 +19 000
2 allmänna 000 000
samlingslokaler
29: Bidrag till 87 889
2 nationell och 000
internationell
ungdomsverksamhet
Nyt KUL-miljoner 0 +115 000
t 000
ans
lag
Summa för 8 663 +92 000
utgiftsområdet 690 000 000
2003/04:Kr366 av Louise Malmström (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
utifrån erfarenheterna från bl.a.
Storbritanniens Peoples Network-projekt
ge Sveriges bibliotek ett nationellt
uppdrag att utvecklas som motorer i det
livslånga lärandet.
2003/04:Kr367 av Helena Höij m.fl. (kd):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
en utvärdering av de statliga
läsfrämjande insatserna och av En bok
för alla.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
LL-stiftelsen.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
kulturtidskrifter.
2003/04:Kr368 av Anne Ludvigsson m.fl.
(s, v, mp)
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
främjande av hemslöjd och den ideella
hemslöjdsorganisationen SHR.
2003/04:Kr371 av Yvonne Ångström (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
inom befintlig ram för utgiftsområde 17
tilldela Museum Anna Nordlander,
Skellefteå, ett ekonomiskt stöd för dess
arbete med konst- och genusfrågor.
2003/04:Kr375 av Sten Tolgfors (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
forskning och information om folkmord,
etnisk rensning och brott mot
mänskligheten.
2003/04:Kr376 av Leif Jakobsson och Marie
Granlund (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
Islamic Center i Malmö och regelverket
för godkännande av trossamfund.
2003/04:Kr385 av Gunilla Tjernberg m.fl.
(kd):
9. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att det aviserade vinstdelningssystemet
måste komma i gång.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
friluftsorganisationers möjlighet att
söka statligt bidrag.
2003/04:Kr387 av Gunilla Tjernberg m.fl.
(kd):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
resursfördelningen inom anslag 28:26
Bidrag till kulturmiljövård.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
ökade resurser till
Riksantikvarieämbetet.
4. Riksdagen begär att regeringen skall
återkomma med en redogörelse för
behoven av att bevara det kyrkliga
kulturarvet.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
ett förslag angående frågor rörande
arkiv.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
folkrörelsearkiven.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
gratis inträde för barn och ungdomar på
statliga och regionala museer.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
museernas säkerhet.
2003/04:Kr388 av Birgitta Ohlsson (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att uppmärksamma och aktivt agera mot
antisemitism i Sverige.
2003/04:Kr390 av Gunilla Tjernberg m.fl.
(kd):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
behovet av resurser till länsmusiken
samt annan regional musik-, teater- och
dansverksamhet.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
länsmusikuppdraget.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
fonogrammarknaden.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
medel till regionala filmcentrum.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att inför nästa avtalsperiod omgående
tillsätta en parlamentarisk
referensgrupp.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
mål för svensk film och Svenska
Filminstitutets verksamhet.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att offentlighetsprincipen bör gälla
för Svenska Filminstitutet.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs
angående konstnärliga yrkesutövares
särskilda villkor samt pensions- och
socialförsäkringsvillkor.
2003/04:Kr391 av Alf Svensson m.fl. (kd):
8. Riksdagen anvisar för budgetåret 2004
med följande ändringar i förhållande till
regeringens förslag anslagen under
utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid enligt följande
uppställning:
Anslag Regering Anslagsfö
ens rändring
förslag
28: Statens kulturråd 45 500 -1 000
1 000 000
28: Bidrag till 154 546 -1 000
2 allmän 000 000
kulturverksamhet
(Varav
Amatörkulturens
centralorganisati
oner +1 000 000
och Medel för
regeringens
disposition -2
000 000)
28: Bidrag till 722 905 +5 000
6 regional 000 000
musikverksamhet
samt regionala
och lokala teater-
, dans- och
musikinstitutione
r
28: Bidrag till vissa 141 116 +3 000
7 teater-, dans- 000 000
och musikändamål
(Varav
fonogramstöd +1
000 000 och
Bidrag till vissa
teater-, dans-
och musikändamål)
28: Litteraturstöd 100 917 -5 000
9 (En bok för alla) 000 000
28: Stöd till 20 650 +2 000
10 kulturtidskrifter 000 000
28: Bidrag till 15 273 +1 000
12 Stiftelsen för 000 000
lättläst
nyhetsinformation
och litteratur
28: Bidrag till 5 153 +1 000
22 regional 000 000
arkivverksamhet
28: Riksantikvarieämb 186 502 +5 000
25 etet 000 000
28: Bidrag till 259 250 -5 000
26 kulturmiljövård 000 000
28: Centrala museer: 789 621 -8 000
28 Myndigheter 000 000
(varav fri entré
-9 000 000 och
Statens
historiska museer
+1 000 000)
28: Centrala museer: 206 247 +1 000
29 Nordiska 000 000
28: Bidrag till 139 055 +5 000
30 regionala museer 000 000
28: Bidrag till icke- 10 000 +2 000
32 statliga 000 000
kulturlokaler
28: Stöd till 50 750 +3 000
39 trossamfund 000 000
(lokalbidrag)
30: Bidrag till 29 000 +3 000
2 allmänna 000 000
samlingslokaler
Summa för 8 663 +11 000
utgiftsområdet 960 000 000
2003/04:K363 av Tobias Krantz m.fl. (fp):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att vården och underhållet av
kulturhistoriskt värdefull egendom
efter 2009 får en principiell lösning
som är densamma som för trossamfunden.
2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp):
23. Riksdagen anvisar för 2004 anslagen
under utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid enligt
uppställningen i tabell 12:
Anslag Regeri Anslagsf
ngens örändrin
försla g
g
27: Statens biografbyrå 10 015 -3 500
1 000 000
28: Statens kulturråd 45 500 -7 500
1 000 000
28: Bidrag till Operan, 850 -26 000
5 Dramaten, 974 000
Riksteatern, 000
Svenska
rikskonserter och
Dansens Hus
28: Bidrag till 722 +30 000
6 regional 905 000
musikverksamhet 000
samt regionala och
lokala teater-,
dans- och
musikinstitutioner
28: Bidrag till vissa 141 +11 000
7 teater-, dans- och 116 000
musikändamål 000
28: Litteraturstöd 100 +9 500
9 917 000
000
28: Stöd till 20 650 +3 000
10 kulturtidskrifter 000 000
28: Konstnärlig 40 438 -10 000
15 gestaltning av den 000 000
gemensamma miljön
28: Centrala museer: 789 +13 000
28 Myndigheter 621 000
000
28: Centrala museer: 206 +5 000
29 Stiftelser 247 000
000
28: Bidrag till 139 +16 500
30 regionala museer 055 000
000
28: Riksutställningar 44 629 -5 000
33 000 000
28: Stöd till 50 750 +10 000
39 trossamfund 000 000
Nyt Möte mellan +4 000
t kulturer 000
ans
lag
Summa 8 663 +50 000
960 000
000
2003/04:Sk284 av Ana Maria Narti (fp):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
behovet av etnisk försoning i Sverige
och om möten och debatter som skulle
underlätta denna process.
2003/04:So268 av Inger Lundberg (s):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att kommande satsningar på idrott och
rörelse för barn och unga bör
prioritera barn och unga i
miljonprogramsområden.
2003/04:So501 av Gunilla Tjernberg m.fl.
(kd):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
vinstandelstaket.
2003/04:Ub473 av Anita Sidén och Jeppe
Johnsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
behovet av utbildade tolkar.
2003/04:N330 av Sven Gunnar Persson m.fl.
(kd):
7. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
allmänna samlingslokaler.
2003/04:N332 av Chatrine Pålsson (kd):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som i motionen
anförs om att göra en omfördelning i
syfte att öka resurserna till
länsmusiken i Kalmar.
Bilaga 2
Propositionens lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen
(1989:41) om TV-avgift
Härigenom föreskrivs att 7 § lagen
(1989:41) om TV-avgift skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 §1
TV-avgiften är 1 TV-avgiften är 1
812 kronor för 872 kronor för
ett år. Den skall ett år. Den skall
betalas i fyra betalas i fyra
poster om 453 poster om 468
kronor. kronor.
Varje post avser en avgiftsperiod om tre
månader och skall betalas senast sista
vardagen före avgiftsperiodens början.
För innehav av TV-mottagare under tiden
före den första avgiftsperioden skall
avgiften betalas med så stort belopp i
förhållande till årsavgiften som
motsvarar innehavstiden. Beloppet
avrundas nedåt till jämt antal kronor.
____________
Denna lag träder i kraft den 1 januari
2004.
____________
1 Senaste lydelse 2002:1095.
Bilaga 3
Regeringens och partiernas förslag till anslag för år 2004 inom
utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Belopp i 1000-tal kronor
Fi240
Ansla Regerin Kr362 Kr327
Anslag gstyp gens Kr391 Kr363
förslag (m) (fp) (kd)
(c)
2:1 Lotteriinspektionen (ram) 41 653
25: Bidrag till (obet 2 601 -1 200 +10
1 folkbildningen .) 172 000* 000
25: Bidrag till vissa 75 836
2 handikappåtgärder
inom folkbildningen (obet
.)
25: Bidrag till (obet 12 561
3 kontakttolkutbildni .)
ng
26: Statens ljud- och (ram) 41 800
1 bildarkiv
27: Statens biografbyrå (ram) 10 015 -3 500
1
27: Utbyte av TV- 20 272
2 sändningar mellan
Sverige och Finland (obet
.)
27: Bidrag till 821
3 dokumentation om
den mediepolitiska (ram)
utvecklingen och
till europeiskt
mediesamarbete
27: Forskning och 1 735
4 dokumentation om
medieutvecklingen (obet
.)
28: Statens kulturråd (ram) 45 500 -10 -7 500 -1 000
1 000
Fi240
Ansla Regerin Kr36 Kr327
Anslag gstyp gens 2 Kr391 Kr36
förslag (fp) (kd) 3
(m)
(c)
28: Bidrag till allmän 154 -1
2 kulturverksamhet, 546 000
utveckling samt (ram)
internationellt
kulturutbyte och
samarbete
28: Nationella uppdrag (ram) 9 000 +3
3 000
28: Försöksverksamhet 145
4 med ändrad regional 183
fördelning av (obet
kulturpolitiska .)
medel
28: Bidrag till Operan, 850 -26 -30
5 Dramaten, 974 000 000
Riksteatern, (obet
Svenska .)
rikskonserter och
Dansens Hus
28: Bidrag till 722 +20 +30 +5 +28
6 regional 905 000 000 000 000
musikverksamhet (obet
samt regionala och .)
lokala teater-,
dans- och
musikinstitutioner
28: Bidrag till vissa 141 +15 +11 +3 +15
7 teater-, dans- och 116 000 000 000 000
musikändamål (ram)
28: Bidrag till (obet 45 024
8 biblioteksverksamhe .)
t
28: Litteraturstöd (ram) 100 +9 -5 -36
9 917 500 000 000
28: Stöd till (ram) 20 650 +3 +2
10 kulturtidskrifter 000 000
28: Talboks- och (ram) 67 433
11 punktskriftsbibliot
eket
28: Bidrag till 15 273 +1
12 Stiftelsen för 000
lättläst (obet
nyhetsinformation .)
och litteratur
28: Bidrag till Svenska 5 549
13 språknämnden och
Sverigefinska (obet
språknämnden .)
28: Statens konstråd (ram) 7 380
14
Fi24
Ansla Regerin Kr362 0
Anslag gstyp gens Kr32Kr391 Kr363
förslag (m) 7 (kd)
(c)
(fp)
28: Konstnärlig 40 438 -11 -10
15 gestaltning av den 000 000
gemensamma miljön (ram)
28: Nämnden för (ram) 1 853
16 hemslöjdsfrågor
28: Främjande av (ram) 19 958 +500
17 hemslöjden
28: Bidrag till bild- (ram) 29 708
18 och formområdet
28: Konstnärsnämnden (ram) 12 098
19
28: Ersättningar och (ram) 287 -50
20 bidrag till 055 000
konstnärer
28: Riksarkivet och (ram) 292
21 landsarkiven 438
28: Bidrag till (obet 5 153 +1 +2
22 regional .) 000 000
arkivverksamhet
28: Språk- och (ram) 29 972
23 folkminnesinstitute
t
28: Svenskt biografiskt (ram) 4 230
24 lexikon
28: Riksantikvarieämbet (ram) 186 +5
25 et 502 000
28: Bidrag till (ram) 259 +13 -5
26 kulturmiljövård 520 000 000
28: Kyrkoantikvarisk (ram) 150
27 ersättning 000
28: Centrala museer: (ram) 789 -18 +13 -8 -15
28 Myndigheter 621 000 000 000 000
28: Centrala museer: (obet 206 -10 +5 +1
29 Stiftelser .) 247 890 000 000
28: Bidrag till (obet 139 +16 +5
30 regionala museer .) 055 500 000
28: Bidrag till vissa (obet 50 021
31 museer .)
28: Stöd till icke- (ram) 10 000 +2
32 statliga 000
kulturlokaler
28: Riksutställningar (ram) 44 629 -5
33 000
28: Forum för levande (ram) 41 830 -20
34 historia 000
28: Statliga 80
35 utställningsgaranti
er och inköp av (ram)
vissa kulturföremål
Fi24
Ansla Regerin Kr362 0
Anslag gstyp gens Kr32Kr391 Kr363
förslag (m) 7 (kd)
(c)
(fp)
28: Filmstöd (ram) 234
36 738
28: Forsknings- och 34 623
37 utvecklingsinsatser
inom kulturområdet (ram)
28: Samarbetsnämnden 3 590
38 för statsbidrag
till trossamfund (ram)
28: Stöd till (ram) 50 750 +10 +3 +500
39 trossamfund 000 000
28: Möte mellan (ram) +4
40 kulturer (nytt 000
anslag)
29: Ungdomsstyrelsen (ram) 18 975 -10
1 000
29: Bidrag till 87 889
2 nationell och
internationell (ram)
ungdomsverksamhet
29: KUL-miljoner (nytt (ram) +115
3 anslag) 000
30: Stöd till idrotten (ram) 448 +7
1 240 000
30: Bidrag till (ram) 29 000 +3 +19
2 allmänna 000 000
samlingslokaler
30: Bidrag till (obet 3 432
3 kvinnoorganisatione .)
rnas centrala
verksamhet
30: Stöd till (obet 15 000
4 friluftsorganisatio .)
ner
Summa 8 663 -1 +50 +11 +92
960 254 000 000 000
890*
* Varav 900 000 tkr avser bidraget till
folkhögskolorna som överförs till UO16
Bilaga 4
Utskottets förslag till medelsanvisning
på anslag inom utgiftsområde 17 Kultur,
medier, trossamfund och fritid
Utskottets förslag överensstämmer med
regeringens förslag till anslags-
fördelning
Belopp i 1000-tals kronor
Politikområde, anslag Regerin Utskot
och (anslagstyp) gens tets
förslag försla
g
2 Finansiella system och tillsyn
1 Lotteriinspektionen 41 41 653
(ram) 653
25 Utbildningspolitik
1 Bidrag till 2 601 2 601
folkbildningen 172 172
(obet.)
2 Bidrag till vissa 75 75 836
handikappåtgärder 836
inom folkbildningen
(obet.)
3 Bidrag till 12 12 561
kontakttolkutbildnin 561
g (obet.)
26 Forskningspolitik
1 Statens ljud- och 41 41 800
bildarkiv (ram) 800
27 Mediepolitik
1 Statens biografbyrå 10 10 015
(ram) 015
2 Utbyte av TV- 20 20 272
sändningar mellan 272
Sverige och Finland
(obet.)
3 Bidrag till 821 821
dokumentation om den
mediepolitiska
utvecklingen och
till europeiskt
mediesamarbete (ram)
4 Forskning och 1 735 1 735
dokumentation om
medieutvecklingen
(obet.)
28 Kulturpolitik
1 Statens kulturråd 45 45 500
(ram) 500
2 Bidrag till allmän 154 154
kulturverksamhet, 546 546
utveckling samt
internationellt
kulturutbyte och
samarbete (ram)
3 Nationella uppdrag 9 000 9 000
(ram)
4 Försöksverksamhet 145 145
med ändrad regional 183 183
fördelning av
kulturpolitiska
medel (obet.)
5 Bidrag till Operan, 850 850
Dramaten, 974 974
Riksteatern, Svenska
rikskonserter och
Dansens Hus (obet.)
6 Bidrag till regional 722 722
musikverksamhet samt 905 905
regionala och lokala
teater-, dans- och
musikinstitutioner
(obet.)
7 Bidrag till vissa 141 141
teater-, dans- och 116 116
musikändamål (ram)
8 Bidrag till 45 45 024
biblioteksverksamhet 024
(obet.)
Politikområde, anslag och Regeri Utskott
(anslagstyp) ngens ets
försla
g förslag
9 Litteraturstöd (ram) 100 100
917 917
10 Stöd till 20 20 650
kulturtidskrifter 650
(ram)
11 Talboks- och 67 67 433
punktskriftsbibliotek 433
et (ram)
12 Bidrag till 15 15 273
Stiftelsen för 273
lättläst
nyhetsinformation och
litteratur (obet.)
13 Bidrag till Svenska 5 549 5 549
språknämnden och
Sverigefinska
språknämnden (obet.)
14 Statens konstråd 7 380 7 380
(ram)
15 Konstnärlig 40 40 438
gestaltning av den 438
gemensamma miljön
(ram)
16 Nämnden för 1 853 1 853
hemslöjdsfrågor (ram)
17 Främjande av 19 19 958
hemslöjden (ram) 958
18 Bidrag till bild- och 29 29 708
formområdet (ram) 708
19 Konstnärsnämnden 12 12 098
(ram) 098
20 Ersättningar och 287 287
bidrag till 055 055
konstnärer (ram)
21 Riksarkivet och 292 292
landsarkiven (ram) 438 438
22 Bidrag till regional 5 153 5 153
arkivverksamhet
(obet.)
23 Språk- och 29 29 972
folkminnesinstitutet 972
(ram)
24 Svenskt biografiskt 4 230 4 230
lexikon (ram)
25 Riksantikvarieämbetet 186 186
(ram) 502 502
26 Bidrag till 259 259
kulturmiljövård (ram) 520 520
27 Kyrkoantikvarisk 150 150
ersättning (ram) 000 000
28 Centrala museer: 789 789
Myndigheter (ram) 621 621
29 Centrala museer: 206 206
Stiftelser (obet.) 247 247
30 Bidrag till regionala 139 139
museer (obet.) 055 055
31 Bidrag till vissa 50 50 021
museer (obet.) 021
32 Stöd till icke- 10 10 000
statliga 000
kulturlokaler (ram)
33 Riksutställningar 44 44 629
(ram) 629
34 Forum för levande 41 41 830
historia (ram) 830
35 Statliga 80 80
utställningsgarantier
och inköp av vissa
kulturföremål (ram)
36 Filmstöd (ram) 234 234
738 738
37 Forsknings- och 34 34 623
utvecklingsinsatser 623
inom kulturområdet
(ram)
38 Samarbetsnämnden för 3 590 3 590
statsbidrag till
trossamfund (ram)
39 Stöd till trossamfund 50 50 750
(ram) 750
29 Ungdomspolitik
1 Ungdomsstyrelsen 18 18 975
(ram) 975
2 Bidrag till nationell 87 87 889
och internationell 889
ungdomsverksamhet
(ram)
30 Folkrörelsepolitik
1 Stöd till idrotten 448 448
(ram) 240 240
2 Bidrag till allmänna 29 29 000
samlingslokaler (ram) 000
3 Bidrag till 3 3 432
kvinnoorganisationern 432
as centrala
verksamhet (obet.)
4 Stöd till 15 15 000
friluftsorganisatione 000
r (obet.)
Summa 8 663 8 663
960 960
Bilaga 5
Förteckning över avstyrkta
motionsyrkanden i Utskottets förslag till
riksdagsbeslut, punkt 57
Moti Part Yrkande
on i
2002
/03:
Kr29 (s)
0
2003
/04:
Kr20 (c)
7
Kr23 (m) 13
2
Kr23 (m)
6
Kr24 (mp)
7
Kr26 (s)
3
Kr27 (fp) 3, 4
9
Kr28 (c) 7, 8
4
Kr29 (m)
6
Kr30 (s)
4
Kr31 (c)
8
Kr32 (c) 15, 23, 32, 39, 41
6
Kr32 (fp) 9, 11, 13, 14, 15, 16, 17, 21,
7 22, 25
Kr32 (kd) 11, 12, 13
9
Kr33 (s)
5
Kr34 (fp,
1 m,
kd,
c)
Kr34 (fp) 1, 2, 3, 4, 5, 6, 8, 10
7
Kr35 (c)
0
Kr36 (m) 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 10,
2 11, 12, 13,
Kr36 (c)
3
Kr36 (kd) 2, 3, 4
7
Kr36 (s,
8 v,
mp)
Kr37 (fp)
1
Kr38 (kd) 2, 3, 7, 9, 11
7
Kr39 (kd) 3, 7
0
Kr39 (kd) 8
1
Fi24 (fp) 23
0
N330 (kd) 7
N332 (kd) 4