Justitieutskottets betänkande

2003/04:JUU7

Allmän inpasseringskontroll i kriminalvården

---

Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet proposition 2003/04:3 Allmän
inpasseringskontroll i vissa kriminalvårdsanstalter och häkten samt ett
antal motioner som väckts med anledning av propositionen.
I propositionen föreslås att Kriminalvårdsstyrelsen ges rätt att besluta
om att samtliga personer som passerar in i en viss sluten anstalt eller
ett visst häkte skall kroppsvisiteras (allmän inpasseringskontroll). Alla
som arbetar vid eller besöker anstalten eller häktet skall omfattas av
kontrollen. Syftet med kontrollen skall vara att söka efter otillåtna
föremål. Skriftliga meddelanden får inte granskas. Ett beslut om allmän
inpasseringskontroll får avse högst tre månader i taget. Om det finns
särskilda skäl för det får Kriminalvårdsstyrelsen i enskilda fall medge
undantag från den allmänna inpasseringskontrollen.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 februari 2004.
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag och avslår
samtliga motioner.
I ärendet finns fyra reservationer och ett särskilt yttrande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Inpasseringskontroll på alla anstalter
Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om möjlighet till inpasseringskontroll
på alla anstalter. Därmed avslår riksdagen motion 2003/04:Ju3 yrkande 4.

Reservation 1 (m, fp)

2. Undantag från inpasseringskontroll
Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om att inte undanta vissa grupper
från allmän inpasseringskontroll. Därmed avslår riksdagen motion 2003/04:Ju4.

3. Lagbestämmelser om inpasseringskontrollens omfattning
Riksdagen antar regeringens förslag till dels lag om ändring i lagen
(1974:203) om kriminalvård i anstalt såvitt avser 29 a § första stycket,
dels lag om ändring i lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och
anhållna m.fl. såvitt avser 11 a § första stycket. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2003/04:3 i denna del.

4. Tidsbegränsning
Riksdagen antar regeringens förslag till dels lag om ändring i lagen
(1974:203) om kriminalvård i anstalt såvitt avser 29 a § andra stycket,
dels lag om ändring i lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och
anhållna m.fl. såvitt avser 11 a § andra stycket. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2003/04:3 i denna del och avslår motion 2003/04:Ju3 yrkande
3.
Reservation 2 (m, fp)

5. Lagförslagen i övrigt
Riksdagen antar regeringens förslag tilla) lag om ändring i lagen (1974:203)
om kriminalvård i anstalt i den mån det inte omfattas av utskottets förslag
ovan ochb) lag om ändring i lagen (1976:371) om behandlingen av häktade
och anhållna m.fl. i den mån det inte omfattas av utskottets förslag ovan.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:3 i denna del.

6. Andra åtgärder mot droger i anstalter och häkten
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju2 yrkandena 2 och 3 och 2003/04:Ju3
yrkande 2.
Reservation 3 (m, fp, kd, c)

7. Besöksrum med glasruta
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju2 yrkande 1 och 2003/04:Ju3 yrkande
1.
Reservation 4 (m, fp, kd)
Stockholm den 9 december 2003
På justitieutskottets vägnar
Susanne Eberstein
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Susanne Eberstein (s), Alice
Åström (v), Margareta Sandgren (s), Lennart Nilsson (s), Helena Zakariasén
(s), Elisebeht Markström (s), Jeppe Johnsson (m), Yilmaz Kerimo (s),
Torkild Strandberg (fp), Johan Linander (c), Göran Norlander (s), Cecilia
Magnusson (m), Joe Frans (s), Leif Björnlod (mp), Hillevi Engström (m),
Karin Granbom (fp) och Peter Althin (kd).

Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Narkotikakommissionen föreslog i januari 2001 i sitt slutbetänkande
Vägvalet (SOU 2000:126) att Kriminalvårdsstyrelsen, om det behövs med hänsyn
till säkerheten eller ordningen vid viss anstalt eller visst häkte, skall
få besluta att samtliga besökande till anstalten, häktet eller avdelning
i dessa skall kunna kroppsvisiteras. Detta skulle även gälla personal och
andra som utför arbete eller uppdrag inom anstalt eller häkte (SOU 2000:126
s. 258 f.).
I propositionen Nationell narkotikahandlingsplan (prop. 2001/02:91) anförde
regeringen att man då inte fann skäl att föreslå att Kriminalvårdsstyrelsen
skulle få möjlighet till rutinmässiga visitationer av dem som har tillträde
till anstalter och häkten (se a. prop. s. 59). En anledning var att
Kriminalvårdsstyrelsen hade uppgett att visitationsfrågan var föremål för
förhandlingar mellan styrelsen och personalens fackförbund, och regeringen
ville inte föregripa detta arbete.
Kriminalvårdsstyrelsen begärde därefter i en skrivelse till
Justitiedepartementet
(Ju2003/1015/KRIM) att lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt och
lagen (1976:371) om behandling av häktade och anhållna m.fl. skall ändras
i huvudsaklig överensstämmelse med Narkotikakommissionens förslag. Även
SEKO - Facket för Service och Kommunikation - inkom med en skrivelse till
departementet, i vilken man bl.a. anförde att olika regler borde gälla
för personal respektive besökare (Ju2003/3216/KRIM).
Den 27 maj 2003 hölls ett kompletterande remissammanträde, vid vilket
synpunkter inhämtades över ett utkast till den lagrådsremiss som föregick
nu aktuell proposition (dnr Ju2003/4918/KRIM).
Lagrådet har yttrat sig över regeringens förslag. Regeringen har följt
Lagrådets synpunkter.
Regeringens lagförslag återfinns i bilaga 2.
I sammanhanget kan nämnas att regeringen hösten 2002 tillsatte en
parlamentarisk utredning som skall lämna förslag till en ny kriminalvårdslag
(dir. 2002:90). Utredningen, som antagit namnet Kriminalvårdskommittén,
skall bl.a. överväga hur kriminalvårdens möjligheter att bedriva ett
effektivt säkerhetsarbete kan förstärkas. Utredningen skall redovisa sitt
uppdrag senast den 1 december 2004.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Utdömda påföljder skall verkställas på ett säkert och trovärdigt sätt. På
senare år har emellertid säkerhetsproblemen inom kriminalvården ökat och
det finns därför ett behov av att ge kriminalvården ökade möjligheter att
bedriva ett effektivt säkerhetsarbete. Mot denna bakgrund föreslås ändringar
i kriminalvårdslagstiftningen som ger kriminalvården utvidgade möjligheter
att kontrollera personer som har tillträde till kriminalvårdsanstalter
och häkten.
Enligt förslaget ges Kriminalvårdsstyrelsen rätt att besluta om att
samtliga personer som passerar in i en viss sluten anstalt eller ett visst
häkte skall kroppsvisiteras (allmän inpasseringskontroll). Kriminalvårdspersonal
och andra som av annan anledning har tillträde till anstalten eller häktet
skall omfattas av kontrollen. Syftet med kontrollen skall vara att söka
efter otillåtna föremål. Skriftliga meddelanden får inte granskas. Om det
finns särskilda skäl för det skall undantag från den allmänna
inpasseringskontrollen kunna medges i enskilda fall.
Vidare föreslås att Kriminalvårdsstyrelsens beslut får avse högst tre
månader i taget. Beslutet om att införa allmän inpasseringskontroll får
inte överklagas. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 februari
2004.

Utskottets överväganden
Allmän inpasseringskontroll inom kriminalvården
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag om allmän
inpasseringskontroll inom kriminalvården. Utskottet föreslår också att
riksdagen avslår ett antal motioner om att inpasseringskontroll skall
vara möjlig även på öppna anstalter, att ett beslut om kontroll inte skall
vara tidsbegränsat och att vissa grupper skall undantas från kontroll.
Jämför reservationerna 1 och 2.
Inledning
Huvudmålen för kriminalvården är att återfall i brott skall förebyggas
samt att verkställigheten av påföljder skall vara säker och human. Att
verkställigheten skall vara säker innebär att brott under verkställigheten,
vare sig de riktar sig mot allmänheten, kriminalvårdens personal eller
andra intagna, inte är acceptabelt. Det är dessutom en förutsättning för
att arbetet med att förebygga återfall skall bli framgångsrikt att de
intagna avhåller sig från kriminalitet och droger under verkställigheten.

På senare år har ordnings- och säkerhetsarbetet försvårats, bl.a. på grund
av att klientelet inom kriminalvården har förändrats. Antalet livstidsdömda
har ökat liksom andelen intagna som missbrukar narkotika. Enligt
Kriminalvårdsstyrelsens årsredovisning för år 2002 förekommer narkotikamissbruk
ofta eller så gott som dagligen vid flera av landets anstalter. Detta
påverkar självfallet kriminalvårdspersonalens arbetsförhållanden, bl.a.
genom att förekomsten av hot och våld har ökat (se Kriminalvårdsstyrelsens
rapport Hot och våld mot personal i kriminalvården, som presenterades i
december 2002).
Ett annat problem som uppmärksammats under de senaste åren är att de
intagna i strid med gällande regler visat sig ha tillgång till mobiltelefoner
inne i anstalt. Som exempel kan nämnas att vid anstalten Hall beslagtogs
cirka 50 mobiltelefoner under perioden mars 2001 till september 2002.
Även i Häktet Stockholm har mobiltelefoner vid flera tillfällen påträffats
hos häktade. På senare år har det i några fall visat sig att anställda
har deltagit i införseln av mobiltelefoner och andra otillåtna föremål,
t.ex. droger. Mobiltelefoner som införts har bl.a. använts i samband med
rymningar och fritagningar samt narkotikahandel. För att försöka komma
till rätta med detta problem har regeringen genomfört vissa
författningsförändringar som ger kriminalvården möjlighet att i häkten och
anstalter
använda utrustning som stör ut otillåten mobilkommunikation (se 14 § tredje
stycket förordningen [2003:396] om elektronisk kommunikation).
Enligt utskottet är det självfallet inte acceptabelt att det i relativt
stor utsträckning förekommer narkotika, vapen och mobiltelefoner i många
anstalter. De otillåtna föremålen underlättar bl.a. för de intagna att
planera och genomföra brottsliga aktiviteter i anstalterna och att planera
brottsliga aktiviteter som genomförs utanför dessa. Även rymningar och
fritagningar underlättas. Kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall
i brott försvåras, och det uppstår säkerhets- och arbetsmiljöproblem för
personalen. Den omständigheten att personal i vissa fall medverkat till
införsel av otillåtna föremål understryker det allvarliga i situationen.
De föreslagna möjligheterna till allmän inpasseringskontroll försvårar
framför allt införsel av mobiltelefoner och liknande föremål. Möjligheterna
att förhindra att narkotika förs in ökar också, om än inte i samma
utsträckning.
Allmän inpasseringskontroll
I propositionen föreslås ändringar i kriminalvårdslagstiftningen som ger
kriminalvården utökade möjligheter att kontrollera personer som har
tillträde till kriminalvårdsanstalter och häkten. Det rör sig om ändringar
dels i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt (kriminalvårdslagen),
dels i lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna m.fl.
Förslaget innebär att Kriminalvårdsstyrelsen ges möjlighet att besluta
att samtliga personer som passerar in i en viss sluten kriminalvårdsanstalt
eller i ett visst häkte skall kroppsvisiteras (allmän inpasseringskontroll).

I motion Ju4 (kd) begärs undantag från allmän inpasseringskontroll för
advokater, präster och läkare. Motionärerna anför att dessa yrkeskategorier
har tystnadsplikt och att deras arbete skulle försvåras av ett beslut om
allmän inpasseringskontroll.
Enligt propositionen skall en reglering självklart inte göras mer långtgående
än vad som är nödvändigt. Samtidigt är förutsättningarna för att uppnå
målet med en inpasseringskontroll större desto fler personer som omfattas
av kontrollen. I detta fall går det inte att utesluta möjligheten att
otillåtna föremål kan komma att föras in av olika kategorier av personer
som har tillträde till kriminalvårdsanläggningarna. En allmän kontroll
har enligt regeringen bättre förutsättningar att accepteras bland dem som
kontrolleras, då den inte pekar ut någon speciell grupp som misstänkt för
att föra in otillåtna föremål.
Den allmänna inpasseringskontrollen föreslås omfatta även
kriminalvårdspersonalen.
I propositionen anförs att det visserligen inte finns något säkert
underlag för att bedöma i vilken omfattning personalen bidrar till att
otillåtna föremål förs in till de intagna men att det på senare tid har
inträffat vissa incidenter då anställda medverkat till sådan införsel.
Samtidigt innebär en allmän inpasseringskontroll ett större intrång i den
personliga integriteten när den tillämpas i ett anställningsförhållande,
eftersom en arbetstagare som vägrar att genomgå kontrollen riskerar att
förlora sin anställning. Personalen kan också komma att utsättas för
inpasseringskontroll varje dag. Vid avvägningen huruvida det intrång som
kontrollen innebär är försvarligt måste hänsyn tas till sättet att utföra
kontrollen. Enligt regeringen torde kontrollen i flertalet fall kunna
inskränka sig till undersökning med hjälp av en metalldetektor eller andra
tekniska hjälpmedel, men det kan ibland även vara nödvändigt med mer
ingående åtgärder.
Regeringen gör bedömningen att, under förutsättning att kontrollen utförs
på ett sätt som är så lite integritetskränkande som möjligt, intresset av
att en allmän inpasseringskontroll även inbegriper personalen är starkare
än personalens integritetsintresse. Graden av integritetskränkning bör
därvid kunna minskas genom att personalen själv ges inflytande över hur
kontrollen skall utföras. Dessa frågor faller inom ramen för
anställningsförhållandet och kan regleras genom kollektivavtal.
Utöver kriminalvårdspersonalen finns det flera andra grupper som kommer
i kontakt med de intagna i sitt arbete, bl.a. de grupper som berörs i
motionen (advokater, präster och läkare). Enligt regeringen bör vad som
anförts om kriminalvårdspersonalen gälla även för andra grupper som har
tillträde till kriminalvårdsanstalter och häkten. Vidare måste beaktas
att syftet med den föreslagna kontrollen endast är att söka efter otillåtna
föremål och att skriftliga meddelanden inte får granskas. Mot denna
bakgrund finns det enligt regeringen ingen anledning att befara att en allmän
inpasseringskontroll skulle påverka förutsättningarna för ett förtroendefullt
förhållande mellan de intagna och t.ex. läkare, präster och advokater
eller i övrigt hindra dessa att fullgöra sina arbetsuppgifter på ett
fullgott sätt.
Utskottet anser att en allmän inpasseringskontroll, för att vara effektiv
och enkel att tillämpa, bör omfatta samtliga kategorier av personer som
har tillträde till en anstalt eller ett häkte. Några bärande skäl för att
generellt undanta vissa grupper från sådan kontroll har inte framkommit.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om den föreslagna möjligheten för
Kriminalvårdsstyrelsen att i det enskilda fallet medge undantag från
kontrollen. Utskottet avstyrker motionen Ju4.
I motion Ju3 (fp) begärs en möjlighet att besluta om allmän inpasseringskontroll
i alla typer av anstalter, även öppna sådana.
Placeringen av intagna på olika anstalter beror på omständigheter som är
nära förbundna med de problem som den utökade kontrollen tar sikte på,
främst säkerhetsrisker. Omständigheter som talar för placering i en sluten
anstalt är bl.a. risk för avvikelse, risk för fortsatt brottslighet och
risk för missbruk av narkotika under verkställigheten (7 § kriminalvårdslagen).

En allmän inpasseringskontroll får endast tillämpas för att upprätthålla
säkerheten vid anstalten eller häktet, och syftet med kontrollen skall
vara att söka efter otillåtna föremål. Dessa begränsningar innebär att
kontrollen endast bör genomföras vid anstalter där det förekommer
återkommande problem med otillåtna föremål, som t.ex. narkotika och
mobiltelefoner.

Enligt regeringen torde det endast vara vid slutna anstalter som det finns
behov av att upprätthålla en säkerhetsstandard på en sådan nivå att
omfattande kontrollåtgärder är nödvändiga. Motsvarande behov kan finnas för
häkten. Vidare kan det, med hänsyn till att kontrollen inte skall vara
mer långtgående än vad som är nödvändigt, finnas skäl att låta kontrollen
omfatta en viss avdelning av en anstalt eller ett häkte där säkerhetsläget
är särskilt alarmerande. Vad gäller anstalter framgår det av 3 § tredje
stycket kriminalvårdslagen att vad som sägs om slutna anstalter också
gäller slutna avdelningar på anstalter. Motsvarande bestämmelser saknas
i häkteslagstiftningen. Enligt propositionen måste det ändå anses att
Kriminalvårdsstyrelsen har möjlighet att besluta om inpasseringskontroll
som avser enbart ett mindre område, t.ex. en avdelning, än vad som nämns
i lagen, utan att detta särskilt anges i lagtexten. Detta ligger också i
linje med att en kontroll inte skall vara mer långtgående än vad som är
nödvändigt.
Utskottet anser att den begränsning som görs till slutna anstalter är
ändamålsenlig, och utskottet avstyrker motion Ju3 i denna del.
I motion Ju3 (fp) begärs även att ett beslut om allmän inpasseringskontroll
skall gälla tills vidare och inte som föreslås i propositionen endast
under tre månader.
I propositionen anförs som skäl för att ett beslut om allmän
inpasseringskontroll
endast skall gälla en begränsad tid att det är angeläget att kontroller
av detta slag inte förekommer i vidare mån än vad som är motiverat från
säkerhetssynpunkt. Behovet av en allmän inpasseringskontroll bör därför
kontinuerligt utvärderas. När den fastställda tiden löpt ut skall frågan
om fortsatt kontroll tas upp till förnyad prövning. Det kan dock ta viss
tid innan en kontroll ger effekt och innan den effekten går att konstatera,
vilket talar för att omprövning inte bör ske med alltför korta tidsintervall.
Regeringen anser att tre månader är en lämplig avvägning mellan behovet
av att undvika onödigt utsträckta kontroller och förutsättningarna att
kontrollerna skall kunna verka och leda till konstaterbara förbättringar.

Utskottet delar regeringens uppfattning och avstyrker motion Ju3 i denna
del.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en allmän inpasseringskontroll.

I övrigt har utskottet inget att anföra med anledning av propositionen.
Andra
åtgärder mot droger i anstalter och häkten
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår några motionsyrkanden om andra
åtgärder mot droger i anstalt och häkte. Det rör sig bl.a. om besöksrum
med glasruta, fler narkotikahundar och fler drogtester. Jämför reservationerna
3 och 4 samt särskilt yttrande.
I motionerna Ju2 (m) och Ju3 (fp) begärs att även andra åtgärder mot droger
i anstalter och häkten skall vidtas. Det rör sig om besöksrum med s.k.
glasruta, fler narkotikahundar samt fler drogtester respektive utökad
användning av ny teknik.
Utskottet har behandlat motionsyrkanden motsvarande de nu aktuella vid
ett flertal tidigare tillfällen, bl.a. nyligen i samband med behandlingen
av årets budgetproposition (bet. 2003/04:JuU1 s. 92 f.). För en redogörelse
för de åtgärder mot narkotika som under senare år har vidtagits inom
kriminalvården m.m. hänvisas till detta betänkande.
Utskottet, som ställde sig bakom sina tidigare uttalanden i frågan, var
av samma uppfattning som motionärerna vad gäller betydelsen av att kraftfulla
insatser görs för att förhindra att droger förs in på anstalter och häkten
och att de intagna missbrukar under anstaltsvistelsen. Så skedde också
enligt utskottet, bl.a. inom ramen för den särskilda satsningen på
narkotikabekämpning inom anstalterna. Av en redovisning från
Kriminalvårdsstyrelsen
till regeringen rörande insatserna mot narkotika på häkten och i anstalter
framgick att det inom kriminalvården hade tagits ett helhetstag om problemet
och att ett delvis nytt arbetssätt hade anammats. Utskottet var alltjämt
av den uppfattningen att besöksrum med glasruta inte är förenligt med
önskan att inte öka slutenheten i anstalterna. Andra åtgärder borde i
första hand vidtas. Begäran om narkotikahundar inom kriminalvården fick
anses åtminstone delvis tillgodosedd genom de verksamma hundarna. Utskottet
tillade att det hela tiden handlar om en lämplig avvägning av olika
samtidiga kontrollinsatser. En ensidig satsning på t.ex. narkotikahundar
var inte något som utskottet ville förorda. Med hänvisning till det anförda
föreslog utskottet att riksdagen skall avslå de i budgetbetänkandet
framställda motionsyrkandena.
Utskottet har ingen annan uppfattning i dag, och utskottet avstyrker bifall
till motionerna Ju2 och Ju3 i nu behandlade delar.

Reservationer

1. Inpasseringskontroll på alla anstalter, punkt 1 (m, fp)
av Jeppe Johnsson (m), Torkild Strandberg (fp), Cecilia Magnusson (m),
Hillevi Engström (m) och Karin Granbom (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen godkänner vad som anförts i reservationen om inpasseringskontroll
på alla anstalter. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Ju3 yrkande
4.
Ställningstagande
Problem med droger förekommer vid såväl slutna som öppna anstalter. Vidare
kan det även i öppna anstalter förekomma att otillåtna föremål förs in
och orsakar problem med säkerheten. Utgångspunkten bör därför vara att
det skall vara möjligt att besluta om allmän inpasseringskontroll på alla
anstalter, även öppna sådana.

2. Tidsbegränsning, punkt 4 (m, fp)
av Jeppe Johnsson (m), Torkild Strandberg (fp), Cecilia Magnusson (m),
Hillevi Engström (m) och Karin Granbom (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag till dels lag om ändring i lagen
(1974:203) om kriminalvård i anstalt såvitt avser 29 a § andra stycket,
dels lag om ändring i lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och
anhållna m.fl. såvitt avser 11 a § andra stycket. Därmed bifaller riksdagen
motion 2003/04:Ju3 yrkande 3 och avslår proposition 2003/04:3 i denna del.

Ställningstagande
Att låta ett beslut om allmän inpasseringskontroll avse endast tre månader
riskerar att leda till ständigt återkommande ansökningar. Behovet av att
trygga säkerheten på anstalter är mer eller mindre konstant. En bättre
ordning är att ett beslut om allmän inpasseringskontroll gäller tills
vidare och att återkommande utvärderingar av beslutet görs. Regeringens
förslag i denna del bör avslås.

3. Andra åtgärder mot droger i anstalter och häkten, punkt 6 (m, fp, kd,
c)
av Jeppe Johnsson (m), Torkild Strandberg (fp), Johan Linander (c),
Cecilia Magnusson (m), Hillevi Engström (m), Karin Granbom (fp) och Peter
Althin (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservationen om andra åtgärder mot droger i anstalter och häkten. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Ju2 yrkandena 2 och 3 och 2003/04:Ju3
yrkande 2.
Ställningstagande
Det behövs resurser och ökade möjligheter att på ett effektivt sätt
kontrollera att kraven på drogfrihet hos de intagna efterlevs. Urinprovtagning
och andra kontrollåtgärder, t.ex. nya tekniska hjälpmedel, bör användas
i större utsträckning än i dag vid misstanke om missbruk.
Åtgärder för att stoppa införseln av narkotika på anstalter och häkten
måste också vidtas. Införandet av möjligheterna till allmän inpasseringskontroll
är bra men inte tillräckligt. En översyn bör göras av reglerna för permission
och besök vid fängelserna samt hur dessa regler tillämpas. Narkotikahundar
bör också användas i större omfattning än vad som sker i dag.
Vi delar den syn på hanteringen av narkotikafrågan inom kriminalvården
som kommer till uttryck i här aktuella motioner. Regeringen bör se till
att ytterligare förstärka arbetet mot narkotika inom kriminalvården i
enlighet med vad vi anfört.
Detta innebär att vi ställer oss bakom motion Ju2 och Ju3 i nu behandlade
delar.

4. Besöksrum med glasruta, punkt 7 (m, fp, kd)
av Jeppe Johnsson (m), Torkild Strandberg (fp), Cecilia Magnusson (m),
Hillevi Engström (m), Karin Granbom (fp) och Peter Althin (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservationen om besöksrum med s.k. glasruta. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2003/04:Ju2 yrkande 1 och 2003/04:Ju3 yrkande 1.
Ställningstagande
En stor del av den narkotika som kommer in på anstalterna förs in av
anhöriga till de intagna i samband med besök. Genom att inrätta besöksrum
i vilka den intagne och besökaren hålls åtskilda, t.ex. med en glasruta
mellan dem, kan en del av denna införsel stoppas. Härigenom möjliggörs
också besök i de fall det annars, på grund av dokumenterat missbruk, inte
vore möjligt.
Regeringen bör låta utreda möjligheterna och förutsättningarna att inrätta
sådana besöksrum på ett antal anstalter. Det anförda innebär att vi
tillstyrker motionerna Ju2 och Ju3 i nu behandlade delar.
Särskilt yttrande

Besöksrum med glasruta, punkt 7 (c)
Johan Linander (c) anför:

Jag delar majoritetens uppfattning att det generellt sett inte bör tillgripas
någon ökad slutenhet på anstalterna och att öppenhet och en under
omständigheterna naturlig kontakt med anhöriga är av avgörande betydelse för
att minska de skadliga följderna av frihetsberövandet och för att främja
den intagnes återanpassning i samhället. Samtidigt måste kraftfulla
åtgärder vidtas för att förhindra att narkotika förs in på våra fängelser.

Även om jag motsätter mig en mer generell användning av besöksrum där den
intagne och besökaren är åtskilda, t.ex. med en glasruta, är jag beredd
att ställa mig bakom en begränsad försöksverksamhet med sådana besöksrum.
Försöksverksamheten bör dock endast bedrivas på anstalter med stora
problem med narkotika och endast omfatta sådana intagna som annars inte
skulle kunna tillåtas att ta emot besök eller som endast skulle kunna
medges övervakade besök.

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2003/04:3 Allmän inpasseringskontroll i vissa kriminalvårdsanstalter
och häkten:
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt,
lag om ändring i lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna
m.fl.
Följdmotioner
2003/04:Ju2 av Beatrice Ask m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om inrättandet av besöksrum där den intagne och besökaren skiljs
åt med en glasruta.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om frekventa drogtester.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en ökad användning av narkotikahundar inom kriminalvården.
2003/04:Ju3 av Johan Pehrson m.fl. (fp):

1. Riksdagen begär att regeringen utreder möjligheterna till och
förutsättningarna för att inrätta besöksrum med glasruta på ett antal anstalter.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att använda ny teknik och fler narkotikahundar i sökandet efter
narkotika på anstalter och häkten.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att den föreslagna lagen inte skall begränsa tillståndsgivningen
till tre månader utan att tillståndstiden i stället bestäms tills vidare
med återkommande utvärderingar.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utgångspunkten i den föreslagna lagen bör vara att möjligheten
till en allmän inpasseringskontroll skall finnas på alla anstalter.
2003/04:Ju4 av Peter Althin och Yvonne Andersson (båda kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om undantag från kravet på inpasseringskontroll.

Bilaga 2
Regeringens lagförslag