Justitieutskottets betänkande
2003/04:JUU26

Titel saknas


Sammanfattning
I detta betänkande behandlas regeringens proposition 2003/04:89 Åtgärder
för ett effektivare och snabbare brottmålsförfarande. Vidare behandlas
två motioner som väckts med anledning av propositionen.
I propositionen föreslår regeringen en tvåårig försöksverksamhet med
ett särskilt snabbförfarande för brottmål. Som ett led i snabbförfarandet
föreslås en bestämmelse om att tingsrätt och åklagare skall få delge
stämningar och andra handlingar i brottmål genom förenklad delgivning
enligt 3 a § delgivningslagen.
Vidare föreslås en bestämmelse om att tvångsmedlet beslag skall få
användas vid förenklade brottsutredningar.
Lagarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2004. Bestämmelserna om
försöksverksamhet med snabbförfarande i brottmål föreslås gälla t.o.m.
den 30 juni 2006.
Utskottet tillstyrker propositionen samt avstyrker motionerna.
I ärendet finns tre reservationer och ett särskilt yttrande.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.      Avslag på propositionen m.m.
Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju17 yrkandena 1 och 2.
Reservation 1 (kd)

2.      Lagförslagen
Riksdagen antar regeringens förslag tilla) lag om ändring i rättegångsbalken,
ochb) lag om försöksverksamhet med snabbare handläggning av brottmål.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:89.

3.      Försöksverksamhet vid fler tingsrätter
Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju16 yrkande 1.
Reservation 2 (fp)

4.      Övriga frågor
Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju16 yrkandena 2 och 3.
Reservation 3 (fp)

Stockholm den 11 maj 2004
På justitieutskottets vägnar

Johan Pehrson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet:      Johan Pehrson (fp),
Susanne Eberstein (s), Rolf Olsson (v), Margareta Sandgren (s), Beatrice
Ask (m), Lennart Nilsson (s), Helena Zakariasén (s), Peter Althin (kd),
Jeppe Johnsson (m), Yilmaz Kerimo (s), Torkild Strandberg (fp), Johan
Linander (c), Göran Norlander (s), Cecilia Magnusson (m), Joe Frans (s),
Leif Björnlod (mp) och Kerstin Andersson (s).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Regeringen beslutade i december 2000 att tillkalla en beredning med
uppgift att verka för rättsväsendets utveckling (dir. 2000:90). En
huvuduppgift för beredningen är att undersöka möjligheterna att med
bibehållen rättssäkerhet öka effektiviteten och kvaliteten i rättsväsendets
arbete. När det gäller lagföring för brott skall beredningen särskilt
undersöka möjligheterna att förkorta den genomsnittliga genomströmningstiden
från brottsanmälan till dom och straffverkställighet. Beredningen skall
också särskilt överväga på vilket sätt brottsutredningsverksamheten kan
förbättras.
Regeringen beslutade i juni 2001 om tilläggsdirektiv till beredningen
(dir. 2001:61). Enligt dessa direktiv skall beredningen undersöka
möjligheterna att med bibehållen rättssäkerhet förenkla utredningen och
lagföringen av i första hand butikssnatterier, men även annan brottslighet
som kan vara lämpad för ett förenklat förfarande, t.ex. kontantbedrägerier.

Beredningen, som antog namnet Beredningen för rättsväsendets utveckling,
har till regeringen överlämnat ett flertal delbetänkanden. Däribland
kan nämnas Snabbare lagföring 1 - Några förslag till förenklingar (SOU
2001:59), Snabbare lagföring 2 - Förenklad brottsutredning (SOU 2001:93),
Snabbare lagföring 3 - Snatteribrott (SOU 2002:44), Snabbare lagföring
4 - Ett snabbförfarande för brottmål (SOU 2002:45) och Ökad effektivitet
och rättssäkerhet i brottsbekämpningen (SOU 2003:74).
Riksdagen antog i maj 2002 ett förslag till ändring i rättegångsbalken
och lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål m.m. som
grundas på beredningens första betänkande (SOU 2001:59, prop. 2001/02:147,
bet. JuU24, rskr. 249).
I propositionen behandlas beredningens andra och fjärde delbetänkande
(SOU 2001:93 och SOU 2002:45). Delbetänkandena har remissbehandlats.
Remissvaren finns sammanställda i Justitiedepartementet (dnr Ju2001/8566
respektive Ju2002/4699).
Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.
Regeringens lagförslag återfinns i bilaga 2.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att det vid de tingsrätter som regeringen
bestämmer skall införas en tvåårig försöksverksamhet med ett särskilt
snabbförfarande för brottmål så att de flesta enklare brottmål snabbare
skall kunna prövas av domstol. Som ett led i snabbförfarandet skall
tingsrätt och åklagare få delge stämningar och andra handlingar i
brottmål genom förenklad delgivning enligt 3 a § delgivningslagen. Enligt
regeringens bedömning bör försöksverksamheten inledas vid Stockholms
tingsrätt.
I syfte att effektivisera brottsutredningsförfarandet hos polisen och
tullen föreslås vidare en bestämmelse om att tvångsmedlet beslag skall
få användas vid förenklade brottsutredningar. Samtliga bestämmelser om
beslag i 27 kap. rättegångsbalken skall då vara tillämpliga.
Lagarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2004. Lagen om försöksverksamhet
med snabbare handläggning av brottmål föreslås gälla t.o.m. den 30 juni
2006.
Utskottets överväganden
Lagförslagen m.m.
Regeringen föreslår i propositionen en tidsbegränsad lag om försöksverksamhet
med snabbare handläggning av brottmål. Enligt lagen skall det vid de
tingsrätter som regeringen bestämmer vara möjligt att i brottmål delge
stämningsansökan och andra handlingar i målet med den tilltalade genom
förenklad delgivning enligt 3 a § delgivningslagen (1970:428). En
förutsättning för att använda förenklad delgivning i dessa fall är att
den tilltalade av polis eller åklagare har delgetts upplysningar om att
sådan delgivning kan komma att användas i det följande brottmålet samt
att det vid tidpunkten för delgivningen av stämningsansökan inte har
förflutit längre tid än fem veckor från det att anmälan om brottet
upprättades. Regeringen aviserar i propositionen att den avser att i
förordning föreskriva att försöksverksamheten skall genomföras vid
Stockholms tingsrätt.
Vidare föreslår regeringen en ändring i 23 kap. 22 § rättegångsbalken
som möjliggör användande av tvångsmedlet beslag i ärenden där s.k.
förenklad brottsutredning används, dvs. i fall då någon förundersökning
inte behöver genomföras eftersom det finns tillräckliga skäl för åtal
och brottet inte kan antas föranleda någon annan påföljd än böter.
I motion Ju17 (kd) yrkas avslag på propositionen. Det anförs bl.a. att
det med de föreslagna reglerna om snabbförfarande i brottmål följer
vissa rättssäkerhetsrisker. I motionen föreslås att det, i stället för
de i propositionen föreslagna åtgärderna, införs ett system med
jourdomstolar för unga lagöverträdare.
Utskottet anser att det är angeläget att på olika sätt sträva efter att
korta tiden från brott till lagföring. Samtidigt är det viktigt att ett
snabbare förfarande inte leder till försämrad rättssäkerhet för den
enskilde eller att utredningen om brottet blir sämre. Utredningsverksamheten
får således inte genomföras mindre noggrant i dessa fall. Det som i
stället bör eftersträvas är att korta den passiva tid då ärendet väntar
på att åtgärder skall vidtas, t.ex. i väntan på slutförande av
förundersökningen och åklagarens ställningstagande i åtalsfrågan. Genom att
korta handläggningstiderna kan samhällets reaktioner på brott bli
tydligare och mer direkta, något som är särskilt angeläget beträffande
unga lagöverträdare. Härigenom förbättras också förutsättningarna för
ett materiellt riktigt avgörande, bl.a. eftersom bevispersoner vid
domstolsprövningen alltjämt har en aktuell minnesbild av händelsen.
Härtill kommer att anspänningen för brottsoffer och vittnen kan begränsas
om handläggningen avslutas tidigare. Ett snabbare förfarande torde också
bli mer kostnadseffektivt. De nu anförda omständigheterna pekar på
betydelsen av att möjliggöra ett snabbare brottmålsförfarande, där tiden
i väntan på åtgärder bör kunna kortas väsentligt. Störst effekt, vad
gäller handläggningstiden, torde ett sådant förfarande kunna ge i
utredningsmässigt relativt okomplicerade brottsutredningar.
Svårigheter att delge tilltalade personer stämning torde vara ett av de
vanligaste skälen till att domstolens handläggningstid i brottmål av
begränsad omfattning blir lång. Ett praktiskt fungerande snabbförfarande
för brottmål torde därför förutsätta att stämning och andra handlingar
kan delges med den tilltalade på ett enklare och snabbare sätt än vad
som i dag är möjligt. Det av regeringen föreslagna snabbförfarandet
förutsätts äga rum under en kort tidsperiod, från polisens kännedom om
brottet till domstolsprövningen. Under en så begränsad tid är det rimligt
att kräva av en brottsmisstänkt person att han eller hon håller sig
informerad om de postförsändelser som sänts till den adress som denne
uppgett sig kunna nås på. Någon egentlig risk för rättsförluster torde
inte föreligga med en sådan ordning. Mot bakgrund av det anförda anser
utskottet att det i dessa fall är godtagbart utifrån rättssäkerhetsperspektiv
att tilltalade personer delges stämning genom förenklad delgivning,
enligt de villkor som föreslås i lagen om försöksverksamhet med snabbare
handläggning av brottmål.
När det gäller möjligheterna att använda tvångsmedel vid förenklade
brottsutredningar anser utskottet att det är bra att denna fråga nu på
ett tydligt sätt regleras. Det framstår som rimligt att tvångsmedlet
beslag får användas utan att en förundersökning för den skull behöver
genomföras. I fall då en utredning om brott som förskyller böter helt
har kunnat genomföras direkt på platsen för brottet och egendom därvid
har tagits i beslag är det av stor praktisk betydelse att utredningen
också kan avslutas direkt. En sådan ordning korresponderar också väl
med möjligheten enligt 48 kap. 2 § rättegångsbalken att i ett
strafföreläggande eller ett föreläggande om ordningsbot samtidigt förelägga
frågan om förverkande av egendom för godkännande.
Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet regeringens förslag till
lagstiftning i propositionen. I konsekvens härmed bör riksdagen avslå
motion Ju17 i denna del.
I motion Ju16 (fp) anförs att försöksverksamheten med snabbförfarande
i brottmål bör genomföras även vid andra tingsrätter än Stockholms
tingsrätt.
Av 1 § i den föreslagna lagen om försöksverksamhet med snabbare
handläggning av brottmål följer att det är regeringen som skall bestämma
vid vilka tingsrätter försöksverksamheten skall bedrivas.
Regeringen anger i propositionen att den avser att föreskriva att
försöksverksamheten skall bedrivas endast vid Stockholms tingsrätt.
Regeringen anför att snabbförfarandet främst är avsett att användas i
större städer. En försöksverksamhet som bedrivs i Stockholm bör ha mycket
goda förutsättningar att bli av tillräckligt stor omfattning och ge en
allsidig belysning av olika frågor under försöksverksamheten. Med en
försöksverksamhet endast vid Stockholms tingsrätt torde ett tillräckligt
underlag ges för att besvara de frågor som försöksverksamheten syftar
till att besvara. Det saknas därför anledning att i försöksverksamheten
även innefatta en medelstor tingsrätt. Att även innefatta Göteborgs och
Malmö tingsrätter i försöksverksamheten skulle näst intill innebära att
det inte längre blir fråga om en försöksverksamhet.
Utskottet anser att det är en lämplig ordning att frågan om vilka
domstolar som skall ingå i försöksverksamheten bestäms av regeringen.
Utskottet har för övrigt ingen erinran mot att försöksverksamheten
begränsas till Stockholms tingsrätt. Motion Ju16 bör avslås i nu behandlad
del.
Övriga frågor
I motion Ju16 (fp) begärs en försöksverksamhet med jourdomstolar för bl.
a. ungdomsmål och mål om mängdbrott.
Liknande motionsyrkanden behandlades senast i mars 2004 (bet. 2003/04:JuU19 s.
6 f).
Utskottet delar motionärernas uppfattning att brottmålsprocessen bör gå
så snabbt som möjligt, särskilt då unga personer är inblandade.
Motionärernas synpunkter tillgodoses enligt utskottets mening i viss
utsträckning genom den föreslagna försöksverksamheten med snabbförfarande
i brottmål. Härtill kommer de redan i dag gällande särskilda bestämmelserna
om handläggningstid i mål med unga lagöverträdare (se 4 och 29 §§ lag
[1964:167] med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare). De
tidsfrister som anges där respektive som föreslås i den nu behandlade
propositionen är sådana att de målen kan och bör handläggas inom den
ordinarie domstolsorganisationen. Utskottet kan inte se några tyngre
vägande skäl för att införa särskilda jourdomstolar för handläggning av
mål med vissa kategorier tilltalade eller avseende vissa brottstyper.
Motion Ju16 bör avslås i nu behandlad del.
I motion Ju16 anförs att polisens arbete måste effektiviseras och
renodlas. Det anförs att verksamhet måste koncentreras till polisens
kärnverksamhet och att administrationen i samband med ingripanden och
brottsutredningar måste effektiviseras.
Polisverksamhetsutredningen har på regeringens uppdrag bl.a. genomfört
en översyn av polisens arbetsuppgifter. Utredningen har avgett tre
betänkanden, nämligen Mot ökad koncentration - förändring av polisens
verksamhet (SOU 2001:87), Polisverksamhet i förändring (SOU 2002:70)
och Polisverksamhet i förändring - del 2 (SOU 2002:117). Av betänkandena
framgår att polisen i dag utför en mängd uppgifter som i mycket liten,
om ens någon, utsträckning utgör ett led i polisens funktion att
upprätthålla den allmänna ordningen och säkerheten. Enligt utredningen
bör polisen endast belastas med uppgifter för vilka ett ordnings- och
säkerhetstänkande är av dominerande betydelse när uppgiften utförs.
Vidare skall sådana uppgifter utföras av polis när det kan antas att
det krävs våld eller tvångsmedel för att utföra uppgiften. Enligt
utredningen kan renodling ske på flera olika sätt; dels genom att uppgifter
som inte har polisiär relevans förs över till annan huvudman, s.k. extern
renodling, dels genom att arbetsuppgifter som inte fordrar poliskompetens
förs över från den polisutbildade till den civilanställda personalen,
s.k. intern renodling.
Polisverksamhetsutredningens betänkanden bereds för närvarande inom
Regeringskansliet. Utskottet har inhämtat från Justitiedepartementet
att en proposition, såvitt avser förslag till ändringar i ordningslagen
(1993:1617), planeras till juni 2004. Beträffande övriga delar av
betänkandena planeras en lagrådsremiss till hösten 2004 eller vintern
2005.
I Rikspolisstyrelsens regleringsbrev för år 2004 finns ett återrapporteringskrav
kopplat till målet att fler brott skall leda till lagföring och kvaliteten
höjas i brottsutredningsverksamheten.
Utskottet behandlade liknande yrkanden senast i februari 2004
(bet. 2003/04:JuU15 s. 12 f).
Utskottet delar motionärernas uppfattning att polisens verksamhet i
huvudsak bör koncentreras till dess kärnuppgifter. Utskottet vill
emellertid inte föregripa den pågående beredningen av
Polisverksamhetsutredningens
betänkanden. Polisens brottsutredande verksamhet bör, i likhet med all
offentlig verksamhet, löpande effektiviseras och ses över. Ett sådant
krav ligger också i regeringens återrapporteringskrav på Rikspolisstyrelsen.
Någon anledning för utskottet att uttala sig i dessa frågor föreligger
inte. Riksdagen bör avslå motion Ju16 i nu behandlad del.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.      Avslag på propositionen m.m., punkt 1 (kd)
av Peter Althin (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1
borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår proposition 2003/04:89 och tillkännager för
regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om införande
av ett system med jourdomstolar för unga lagöverträdare. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:Ju17 yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Jag anser i likhet med majoriteten att det finns ett behov av att
effektivisera och snabba upp brottmålsförfarandet. Detta är särskilt
angeläget i utredningar om brott begångna av ungdomar.
Insatser för ett snabbare brottmålsförfarande får emellertid inte riskera
den enskildes rättssäkerhet. Införande av en möjlighet att delge
stämningsansökan genom förenklad delgivning medför enligt min mening en
risk för att en misstänkt person genomgår hela rättsprocessen fram till
fällande dom utan att ha förstått att han är åtalad för brott.
Härtill kommer att regeringen inte sett till att försöksverksamheten
med snabbhantering är finansierad. Det finns också en risk för att andra
brottsutredningar, som inte skall snabbhanteras, läggs åt sidan till
förmån för de prioriterade snabbärendena.
I stället för att genomföra den av regeringen föreslagna försöksverksamheten
med snabbförfarande i brottmål bör ett särskilt jourdomstolssystem för
unga lagöverträdare införas. Med ett sådant system kan ungdomsmålen
hanteras snabbare och med specialistkompetens. En snabb handläggning av
ungdomsmålen är särskilt viktigt eftersom sambandet mellan brott och
straff bör markeras tydligt för den unge och att samhället alltid måste
reagera tidigt på ungdomars brottslighet. Om samhället ingriper tidigt
mot ungdomars brott är chanserna större att komma till rätta med den
unges problem.
Jag anser sammanfattningsvis att propositionen bör avslås och att
regeringen i stället bör återkomma till riksdagen med förslag till
lagstiftning som krävs för att bygga ut ett jourdomstolssystem för unga
lagöverträdare.


2.      Försöksverksamhet vid fler tingsrätter, punkt 3 (fp)
av Johan Pehrson (fp) och Torkild Strandberg (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om att försöksverksamheten med snabbare handläggning
av brottmål bör inledas vid fler tingsrätter. Därmed bifaller riksdagen
motion 2003/04:Ju16 yrkande 1.
Ställningstagande
Regeringen aviserar i propositionen att försöksverksamheten med snabbare
brottmålsförfarande kommer att bedrivas endast vid Stockholms tingsrätt.
Vi anser att försöksverksamheten bör utvidgas till fler tingsrätter,
i första hand till Göteborgs och/eller Malmö tingsrätt. Regeringen bör
inte heller utesluta att genomföra försöksverksamheten vid någon mindre
tingsrätt, eftersom förhållandena där i många avseenden skiljer sig
från de största tingsrätterna.
Det får ankomma på regeringen att beakta vad vi nu anfört vid utarbetande
av tillämpningsbestämmelser i ämnet.


3.      Övriga frågor, punkt 4 (fp)
av Johan Pehrson (fp) och Torkild Strandberg (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om en försöksverksamhet med jourdomstolar för bl.
a. unga lagöverträdare samt om behovet av en effektivisering och renodling
av polisens verksamhet. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Ju16
yrkandena 2 och 3.
Ställningstagande
Det är viktigt med snabba reaktioner på ungdomars brott. För att förbättra
förutsättningarna för en snabbare handläggning av ungdomsmål, men även
vissa andra mål rörande mängdbrottslighet, utan att för den skull göra
avkall på rättssäkerheten, bör särskilda jourdomstolar inom ramen för
den befintliga domstolsorganisationen inrättas. Regeringen bör återkomma
till riksdagen med förslag till lagstiftning som möjliggör en
försöksverksamhet med sådana jourdomstolar.
Polisens arbete måste koncentreras på dess kärnverksamhet.
Polisverksamhetsutredningen har lämnat långtgående förslag om hur polisens
verksamhet skall kunna renodlas i denna riktning. Regeringen bör snarast
återkomma till riksdagen med lagförslag grundade på utredningens
betänkanden. Vidare är det angeläget att polisens administration i samband
med ingripanden och brottsutredningar effektiviseras. En inte obetydlig
del av polisens resurser går åt till administrativt efterarbete. Regeringen
bör vidta åtgärder för att se till att polisen blir effektivare i detta
avseende.

Särskilt yttrande

Effektivisering av handläggningen inom rättsväsendets myndigheter
(m)
Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m) och Cecilia Magnusson (m)
anför:

Regeringens förslag om ett snabbförfarande för vissa brottmål är ett
försök att bemöta de ökande balanserna av mängdbrott hos poliser och
åklagare. Syftet är vällovligt, även om det bara innebär att redan
existerande verksamhet lagfästs. Så kallade snabbspår för brottsutredningar
finns och fungerar redan, bland annat i Västerås och Stockholm. I
Stockholm arbetar en speciell åklagargrupp endast med denna typ av
mål.
Eftersom förslaget inte innebär några egentliga nyheter har vi inte
funnit anledning att ifrågasätta propositionen och lagförslagen.
Utgångspunkten är att polis, åklagare och domare i ett snabbförfarande
skall följa i huvudsak samma regler som i den vanliga handläggningen.
Det som tillförs genom ny lagstiftning är nya bestämmelser om delgivning
av stämningsansökan m.m., till vilka vissa tidsfrister kopplats.
Ett genomförande av förslaget kommer troligtvis att medföra ökade
kostnader för de rättsvårdande myndigheterna i större utsträckning än vad
regeringen konstaterar i propositionen. Det kan också ifrågasättas om
förslaget kommer att innebära någon verklig effektivisering av handläggningen.
Förslaget saknar en mer ingående sådan konsekvensanalys. Risken är,
som också påtalas av ett antal remissinstanser, att det nya snabbspåret
leder till att svårare och mer tidskrävande utredningar i stället läggs
på hög. Vi utgår från att regeringen i samband med utvärderingen av
försöksperioden med snabbförfarande av brottmål noga studerar effekterna
i dessa hänseenden.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2003/04:89 Åtgärder för ett effektivare och snabbare
brottmålsförfarande:
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
lag om ändring i rättegångsbalken,
lag om försöksverksamhet med snabbare handläggning av brottmål.
Följdmotioner
2003/04:Ju16 av Johan Pehrson m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att inleda motsvarande försöksverksamhet även vid
annan tingsrätt än i Stockholm.
2. Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer till riksdagen
med förslag på försöksverksamhet med jourdomstolar i enlighet med vad
i motionen anförs.
3. Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer till riksdagen
med förslag på åtgärder, när det gäller polisens arbetsuppgifter och
administration, för att effektivisera snabbförfarandet.
2003/04:Ju17 av Peter Althin m.fl. (kd):

1. Riksdagen avslår proposition 2003/04:89.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om en utbyggnad av ett jourdomstolssystem för unga
lagöverträdare.
Bilaga 2
Regeringens lagförslag