Försvar samt beredskap mot sårbarhet - budgetåret 2004

<div class="sidhuvud_publikation">Försvarsutskottets betänkande</div><div class="sidhuvud_beteckning">2003/04:FÖU1</div><h1>Försvar samt beredskap mot sårbarhet - budgetåret 2004</h1>
<hr class="sidhuvud_linje"><pre>
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i budgetpropositionen
till anslag, bemyndiganden, investeringsplaner, avgiftsuttag,
låneramar och krediter inom utgiftsområde 6 Försvar samt
beredskap mot sårbarhet för år 2004. Sammanlagt föreslås anslag
inom utgiftsområdet på 44,3 miljarder kronor, varav 43,0
miljarder kronor inom politikområdet Totalförsvar och 1,3
miljarder kronor inom politikområdet Skydd och beredskap mot
olyckor och svåra påfrestningar. I anslaget till Försvarsmakten
har för närvarande beräknats ca 1,2 miljarder kronor för
fredsfrämjande truppinsatser.
Utskottet har beslutat att genomföra en särskild uppföljning av
hur riksdagens försvarsbeslut 2000 och 2001 avseende
Försvarsmaktens förbandsutveckling m.m. har uppnåtts. Utskottet
ser med stort allvar på den bild som framträder när det gäller
genomförandet av försvarsbesluten och kommer att återkomma i
betänkande under våren 2004 i denna fråga.
Utskottet anser att regeringen bör redovisa vilka åtgärder som
vidtagits för att öka förmågan inom områdena elförsörjning och
telekommunikationer.
Utskottet anser att de åtgärder som regeringen avser att
genomföra när det gäller de värnpliktigas rättssäkerhet och
kränkningar inom Försvarsmakten är utomordentligt angelägna.
Utskottet har därvid ingen erinran mot att uppgifter som Nämnden
för personalvård för totalförsvarspliktiga utför förs över till
Styrelsen för psykologiskt försvar och att nämnden läggs ned.
Till betänkandet har fogats tre reservationer och fyra särskilda
yttranden av Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,
Kristdemokraterna och Miljöpartiet de gröna.</pre><pre>
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Utgifterna m.m. inom utgiftsområde 6 för budgetåret 2004
a) Riksdagen beslutar om anslag inom utgiftsområde 6 Försvar
samt beredskap mot sårbarhet för budgetåret 2004 i enlighet med
vad utskottet föreslår (bilaga 2). Därmed bifaller riksdagen
proposition 2003/04:1 (utg.omr. 6) punkt 16 och avslår motionerna
2003/04:
Fi240 yrkande 17, 2003/04:Fö213 yrkande 1, 2003/04:Fö219 yrkande
1, 2003/04:Fö243 yrkandena 11, 12 och 15, 2003/04:Fö259 yrkandena
7, 10 (i denna del) och 11 samt 2003/04:Fö265.
b) Riksdagen bemyndigar regeringen att 2004 utnyttja en kredit på
högst 40 000 000 000 kr i Riksgäldskontoret om krig, krigsfara
eller andra utomordentliga förhållanden föreligger. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2003/04:1 (utg.omr. 6) punkt 1.
c) Riksdagen godkänner regeringens förslag att förlänga det
nuvarande nationella flygtekniska forskningsprogrammet under 2004
och att det statliga bidraget till finansieringen av programmet
skall behållas på en nivå om högst 30 000 000 kr för 2004. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2003/04:1 (utg.omr. 6) punkt 2.
d) Riksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan
för Försvarsmakten för perioden 2004-2006. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2003/04:1 (utg.omr. 6) punkt 3 samt avslår
motion 2003/04:Fö259 yrkande 12.
e) Riksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan
för Civilt försvar för 2004. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2003/04:1 (utg.omr. 6) punkt 5.
f) Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2004 låta Statens
räddningsverk disponera en låneram i Riksgäldskontoret för
beredskapsinvesteringar på högst 660 000 000 kr. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2003/04:1 (utg.omr. 6) punkt 7.
g) Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2004 låta
Socialstyrelsen disponera en låneram i Riksgäldskontoret för
beredskapsinvesteringar på högst 200 000 000 kr. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2003/04:1 (utg.omr. 6) punkt 8.
h) Riksdagen fastställer avgiftsuttaget för finansiering av
åtgärder mot allvarliga hot och påfrestningar som gäller
elektronisk kommunikation till högst 100 000 000 kr under 2004.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:1 (utg.omr. 6)
punkt 9.
i) Riksdagen fastställer avgiftsuttaget för elberedskapsavgiften
till högst 250 000 000 kr under 2004. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2003/04:1 (utg.omr. 6) punkt 10.
j) Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2004 låta Försvarets
materielverk disponera en kredit i Riksgäldskontoret på högst 25
000 000 000 kr för att tillgodose behovet av rörelsekapital.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:1 (utg.omr. 6)
punkt 11.
k) Riksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan
för Försvarets materielverk för perioden 2004-2006. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2003/04:1 (utg.omr. 6) punkt 12.
l) Riksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan
för Kustbevakningen för perioden 2004-2006. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2003/04:1 (utg.omr. 6) punkt 13.
l) Riksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan
för Statens räddningsverk, såvitt avser Samhällets skydd mot
olyckor, för perioden 2004-2006. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2003/04:1 (utg.omr. 6) punkt 15.
Reservation 1 (fp)
2. Bemyndigande i fråga om ramanslager 6:2 Materiel,
anläggningar samt forskning och teknikutveckling
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2004 för ramanslaget
6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling
besluta om beställningar av materiel, anläggningar samt forskning
och teknikutveckling som inklusive tidigare gjorda beställningar
medför utgifter på högst 72 500 000 000 kr efter 2004. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2003/04:1 (utg.omr. 6) punkt 4.
3. Bemyndigande i fråga om ramanslaget 6:5 Civilt försvar
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2004 för ramanslaget
6:5 Civilt försvar besluta om avtal och beställningar av
tjänster, utrustning och anläggningar för beredskapsåtgärder och
åtgärder för att hantera svåra påfrestningar på samhället i fred,
som inklusive tidigare gjorda beställningar medför utgifter på
högst 199 000 000 kr efter 2004. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2003/04:1 (utg.omr. 6) punkt 6.
4. Bemyndigande i fråga om ramanslaget 7:2 Förebyggande
åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2004 för ramanslaget
7:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor
besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär
utgifter på högst 15 000 000 kr efter 2004. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2003/04:1 (utg.omr. 6) punkt 14.
5. Uppdelning av anslagen 6:1 och 6:2 m.m.
Riksdagen avslår motion 2003/04:Fö259 yrkandena 9 och 10 (i
denna del).
Reservation 2 (m)
6. Beredskapsansalg för internationella insatser
Riksdagen avslår motion 2003/04:Fö264 yrkande 4.
Reservation 3 (kd)
7. Ekonomiskt stöd för civila myndigheter vid internationella
insatser
Riksdagen avslår motion 2003/04:Fö219 yrkande 5.
8. Minröjning
Riksdagen avslår motion 2003/04:Fö219 yrkandena 2 och 3.
9. Värnpliktsförmåner
Riksdagen avslår motion 2003/04:Fö213 yrkandena 2 och 3.
10.     Nämnden för personalvård för totalförsvarspliktiga
Riksdagen avslår motion 2003/04:Fö219 yrkande 4.

Stockholm den 25 november 2003
På försvarsutskottets vägnar
Eskil Erlandsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Eskil Erlandsson (c),
Ola Sundell (m), Allan Widman (fp), Ola Rask (s), Michael Hagberg
(s), Erling Wälivaara (kd), Berit Jóhannesson (v), Berndt
Sköldestig (s), Rolf Gunnarsson (m), Britt-Marie Lindkvist (s),
Heli Berg (fp), Åsa Lindestam (s), Peter Jonsson (s), Lars
Ångström (mp), Marie Nordén (s), Carl-Axel Roslund (m) och
Birgitta Ahlqvist (s).</pre><pre>
2003/04
FöU1

Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Utskottet behandlar i detta betänkande budgetpropositionen för
2004 (prop. 2003/04:1) utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot
sårbarhet jämte motioner som väckts under den allmänna
motionstiden vid 2003/04 års riksmöte.
Utskottet har som ett led i sin behandling erhållit
föredragningar från Försvarsmakten och Krisberedskapsmyndigheten
om deras årsredovisningar och budgetunderlag.
Försvarsdepartementet har inför utskottet lämnat en särskild
redovisning av materielplaneringen inom det militära försvaret.
Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet
Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet omfattar
politikområdet Totalförsvar och politikområdet Skydd och
beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar. Politikområdet
Totalförsvar består av verksamhetsområdet Det militära försvaret
och verksamhetsområdet Det civila försvaret. Politikområdet Skydd
och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar omfattar
verksamhetsområdet Svåra påfrestningar och verksamhetsområdet
Skydd mot olyckor.
Politikområdet Totalförsvar
Riksdagen har genom lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd
beredskap definierat totalförsvar som verksamhet som behövs för
att förbereda Sverige för krig. Under högsta beredskap är
totalförsvar all samhällsverksamhet som skall bedrivas.
Totalförsvar avser således en verksamhet och inte en
organisation. Med totalförsvarets resurser avses alla de resurser
som finns för totalförsvarets verksamhet. Politikområdet omfattar
planering, förberedelser och utnyttjande av totalförsvarets
resurser för att uppnå de av riksdagen angivna målen samt att på
andra sätt stödja svensk säkerhetspolitik.
Totalförsvaret omfattar verksamhetsområdena
- Det militära försvaret och
- Det civila försvaret.
Politikområdet Totalförsvar skall bidra till att bevara vårt
lands fred och självständighet. Vi skall kunna möta militära hot
som direkt berör Sverige. Internationellt skall vi bidra till
fred och säkerhet i omvärlden genom gemensamma fredsfrämjande och
humanitära insatser både i och utom Europa.
Totalförsvarsresurserna skall enligt gällande försvarsbeslut
kunna användas för följande huvudändamål:
- försvara Sverige mot väpnat angrepp,
- hävda vår territoriella integritet,
- bidra till fred och säkerhet i omvärlden och
- stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred.
Politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra
påfrestningar
Politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra
påfrestningar omfattar verksamhetsområdena
- Svåra påfrestningar och
- Skydd mot olyckor.
Inom politikområdet bedrivs verksamhet som omfattar beredskapen
för vissa normala fredstida olyckor liksom extrema fredstida
störningar och olyckor med omfattande konsekvenser som t.ex.
epidemier och allvarliga smittsamma djursjukdomar, översvämningar
samt allvarliga störningar i elförsörjningen eller
telekommunikationerna. Vad som har orsakat händelserna spelar
mindre roll. Avgörande är i stället förmågan att kunna motstå
störningar och olyckor samt att kunna hantera konsekvenserna av
det inträffade.
Med olyckor menas både olyckor som människan vållat och
naturolyckor där skador kan förorsakas på människa, på egendom
eller i miljö.
Verksamheten omfattar räddningstjänst, olycks- och
skadeförebyggande verksamhet samt övriga åtgärder vid olyckor
enligt räddningstjänstlagen (1986:1102), lagen (1982:821) om
transport av farligt gods, lagen (1999:381) om åtgärder för att
förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor
och lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor samt ett
antal författningar inom sjösäkerhetsområdet. Politikområdet
omfattar även åtgärder som vidtas för att förebygga jordskred och
andra naturolyckor. Statens räddningsverk lämnar under vissa
villkor ersättning till kommuner och statliga myndigheter för
vidtagna åtgärder och uppkomna merkostnader vid genomförda
räddningsinsatser. Myndigheter inom det sjätte utgiftsområdet som
bedriver verksamhet med stöd av nämnda författningar är Statens
räddningsverk och Kustbevakningen. Inom politikområdet skall
vidare tillräcklig förebyggande verksamhet bedrivas och
tillräcklig krishanteringsförmåga åstadkommas i händelse av att
en svår påfrestning på samhället i fred inträffar. Genom att höja
förmågan inför fredstida extrema situationer ökas också
grundförmågan att motstå ett väpnat angrepp och en god grund
skapas för de åtgärder som eventuellt kan behöva genomföras.
Verksamhet bedrivs inom de samverkansområden som beskrivs under
verksamhetsområdet Det civila försvaret.
Målet för politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och
svåra påfrestningar är att minska risken för och konsekvenserna
av olyckor och svåra påfrestningar på samhället i fred och minska
lidande och skadeverkningar av olyckor och katastrofer i andra
länder.

</pre><pre>
Utskottets överväganden
Politikområde Totalförsvar
Verksamhetsområde Det militära försvaret
Omfattning, utgiftsutveckling, mål samt genomförda insatser och
resultatbedömning
Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen
anfört om omfattning, utgiftsutveckling, mål samt genomförda
insatser och resultatbedömning (s. 18-49).
Utskottets bedömning och förslag i korthet
Utskottet har genomfört en särskild uppföljning av hur riksdagens
försvarsbeslut 2000 och 2001 avseende Försvarsmaktens
förbandsutveckling m.m. har uppnåtts. Utskottet avser återkomma i
betänkande i denna fråga under våren 2004.
Propositionen
Omfattning
Det militära försvaret omfattar den verksamhet som bedrivs av
Försvarsmakten och delar av den verksamhet som bedrivs av de
totalförsvars-gemensamma myndigheterna. Dessa utgörs av
Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut,
Försvarshögskolan, Totalförsvarets pliktverk och Försvarets
radioanstalt. Vidare finansieras viss verksamhet utförd av
frivilliga försvarsorganisationer, Svenska Röda Korset och
Centralförbundet Folk och Försvar samt vissa mindre nämnder inom
verksamhetsområdet.
Utgiftsutvecklingen
För det militära försvaret uppgick anvisat belopp för 2002 till
42 631 miljoner kronor, varav Försvarsmaktens del utgjorde 41 696
miljoner kronor. De totalförsvarsgemensamma myndigheterna
anvisades tillsammans 935 miljoner kronor för 2002. Utfallet för
det militära försvaret uppgick sammanlagt till
41 529 miljoner kronor, varav 40 610 miljoner kronor utgjorde
utfall för Försvarsmaktens anslag och verksamhet. Det totala
anslagssparandet för det militära försvaret uppgick till 3 417
miljoner kronor.
Utfallet för 2002 innebar sammantaget att utgifterna för
Försvarsmakten understeg tillgängliga medel med 3 368 miljoner
kronor. I jämförelse med utfallet för 2001 innebär detta en
minskning av utgifterna med ca 400 miljoner kronor.
Av underutnyttjandet är drygt 619 miljoner kronor hänförliga till
anslag 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande
truppinsatser m.m. och 2 749 miljoner kronor till anslaget 6:2
Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling. Av
anslagssparandet för förbandsverksamheten är utdragna RALS-
förhandlingar en orsak, liksom att färre värnpliktiga än planerat
utbildats. För materielanskaffningen beror två tredjedelar av
sparandet på försening i leverans av åtta JAS 39 Gripen-flygplan
motsvarande 1 600 miljoner kronor.
Regeringen beslutade under våren och försommaren 2003 om indrag
av anslagssparande för Försvarsmakten med 600 miljoner kronor och
för Totalförsvarets pliktverk med 27 miljoner kronor.
Försvarsmakten har under hösten 2001 och under 2002 vidtagit en
rad åtgärder för att förbättra den ekonomiska styrningen i
myndigheten. Regeringen gav den 19 december 2002 i uppdrag åt
Ekonomistyrningsverket (ESV) att genomföra en uppföljning och
utvärdering av det utvecklingsarbete som genomförts inom
Försvarsmakten, med anledning av den förstudie om Försvarsmaktens
ekonomiska läge som ESV på regeringens uppdrag redovisade den 1
juni 2001. Ekonomistyrningsverket överlämnade sin rapport till
regeringen den 2 juni 2003. Trots många förbättringar pekar ESV
på ett antal kvarstående problemområden, bl.a. saknas en samlande
drivkraft för ekonomistyrning och problem finns avseende intern
redovisning, IT-kommunikation, förändringar av organisation och
arbetssätt samt tillvaratagande av ekonomisk kompetens.
För de fredsfrämjande truppinsatserna har under 2002 använts 1
051 miljoner kronor, vilket innebär ett underutnyttjande på
knappt 150 miljoner kronor. Av insatserna är Kfor den största med
ett utfall på 925 miljoner kronor.
Regeringen beräknar att utgifterna för Försvarsmakten kommer att
uppgå till 41 150 miljoner kronor under 2003. Det beräknade
beloppet understiger kraftigt för myndigheten tillgängliga medel
för 2003, dvs. anslag inklusive anslagssparande, och beror på den
utgiftsbegränsning som regeringen, på grund av det
statsfinansiella läget, beslutade i samband med den ekonomiska
vårpropositionen 2003.
Mål
Målet för verksamhetsområdet är att resurserna skall kunna
användas för de huvudändamål som har angetts för politikområdet
Totalförsvar.
Genomförda insatser och resultatbedömning
Bedömning av operativ förmåga
Förmågan till försvar mot väpnat angrepp
Försvarsmaktens förmåga att i nuvarande omvärldsläge lösa
uppgifter inom ramen för ett väpnat angrepp bedöms sammantaget
som godtagbar. Vid ett försämrat omvärldsläge bedöms brister
bl.a. finnas inom områdena ledning, samövning i högre förband,
långräckviddig precisionsbekämpning, underrättelseinhämtning,
logistik och helikopterunderstöd. Dessutom bedöms uthålligheten
som begränsad vid operationer i mer än en riktning.
Förmågan att hävda vår territoriella integritet
Försvarsmaktens förmåga att hävda svensk territoriell integritet
bedöms sammantaget som godtagbar. Avsaknad av ett gemensamt
operativt lednings- och övervakningssystem innebär begränsningar.
Förmågan att bidra till fred och säkerhet i omvärlden
Förmågan att bidra till fred och säkerhet i omvärlden bedöms
sammantaget som godtagbar. Personalens ökade erfarenheter från
såväl internationella insatser som internationell
övningsverksamhet bidrar till att successivt höja denna förmåga.
En fortsatt anpassning till multinationella ledningsstrukturer är
nödvändig. Tidigare rapporterade brister inom ammunitions- och
minröjningsförmågan kvarstår. Enligt regeringen bedöms den
framtida tillgången till rätt personal vara den enskilt mest
gränssättande faktorn när det gäller möjligheterna att genomföra
fredsfrämjande insatser utomlands med beväpnad trupp.
Förmågan att stärka det svenska samhället
Förmågan att bidra till att stärka det svenska samhället vid
svåra påfrestningar i fred bedöms sammantaget som god. En utökad
samordning med civila myndigheter med anledning av det vidgade
hot- och riskperspektivet samt en översyn av författningar
relaterade till beredskapssystemet bör dock genomföras.
Förmåga till anpassning
Förmågan att på kort sikt (högst ett år efter regeringsbeslut)
kunna utveckla förmåga att möta insatser av fjärrstridsmedel och
begränsade luftrörliga insatsstyrkor bedöms som godtagbar.
Förmåga att på medellång sikt (inom fem år efter regeringsbeslut)
och efter beslut om anpassningsåtgärder kunna möta mer omfattande
militära operationer bedöms sammantaget som godtagbar.
Försvarsmaktens samlade operativa förmåga
Bedömningen av Försvarsmaktens operativa förmåga är gjord mot
nuvarande säkerhets- och försvarspolitiska läge och i förhållande
till ställda krav. Under dessa förutsättningar bedömer
Försvarsmakten sammantaget förmågan att lösa de fyra
huvuduppgifterna som godtagbar till god. Förmågan att kunna möta
mer omfattande militära operationer är beroende av successiva
anpassningsåtgärder. För detta är det väsentligt att nödvändig
förvarning kan ges för att därmed medge nödvändiga
beredskapshöjande åtgärder. Försvarsmaktens operativa förmåga är
beroende av att såväl personal som insatsförband kontinuerligt
övas och utvecklas.
Regeringens bedömning
Försvarsreformen har inte i alla delar kunnat genomföras i den
takt och i den utsträckning som ursprungligen antogs. Regeringen
vill med anledning av detta understryka vikten av att riksdagens
tidigare fattade beslut om det militära försvarets inriktning
fullföljs. Trots bristerna i genomförandet gör regeringen
bedömningen att den operativa förmågan är godtagbar mot bakgrund
av att omvärldsläget förbättrats ytterligare i Sveriges
närområde.
Uppföljningsprojekt i Försvarsdepartementet
Sedan hösten 2001 följer Försvarsdepartementet genomförandet av
försvarsreformen i ett särskilt projekt. Mot bakgrund av bl.a.
denna uppföljning kan regeringen konstatera att det finns flera
områden inom Försvarsmaktens verksamhet som utvecklas i en lägre
takt och med en lägre ambitionsnivå än vad som ursprungligen
förutsattes i det senaste försvarsbeslutet.
Regeringen har, som ett led i att anpassa Försvarsmaktens
insatsorganisation till de krav som ställs utifrån den
säkerhetspolitiska situationen och gällande ekonomiska och
verksamhetsmässiga begränsningar, den 8 maj 2003 beslutat om att
insatsorganisationens beredskap skall differentieras. Regeringen
har därutöver och med utgångspunkt i Försvarsberedningens rapport
den 26 juni 2003 beslutat om anvisningar för Försvarsmaktens
underlag inför försvarsbeslutet 2004.
Utbildning, planering m.m.
Lednings- och underhållsförband
De operativa lednings- och underhållsförbanden har under 2002
bl.a. bestått av Högkvarteret, Operativa insatsledningen med
taktiska kommandon, en divisionsledningsbataljon, en operativ
sambandsbataljon och en signal-spaningsbataljon m.m.
Regeringen kan konstatera att verksamheten vid de operativa
lednings- och underhållsförbanden fortsatt präglats av
grundorganisatoriska omställningar. Strategiledningens
samordnande roll inom Högkvarteret har stärkts, vilket är i linje
med regeringens intentioner. Samtidigt har övningsverksamheten
inom de operativa lednings- och underhållsförbanden generellt
sett varit begränsad. Den effekt som insatsorganisationens
förband erhållit handlar främst om att leda verksamhet ägnad att
möta begränsade insatser, möta intrång på svenskt territorium,
ingripa mot kränkningar samt genomföra fredsfrämjande verksamhet.
Förmågan att leda större och sammansatta operationer har inte
förbättrats i någon avgörande utsträckning.
FMLOG har inrättats och etablerats på respektive
verksamhetsställe. Verksamhetens ekonomiska omsättning 2002
uppgick till 4,5 miljarder kronor. Regeringen understryker vikten
av att utnyttja den rationaliseringspotential som bör finnas inom
verksamhetsområdet.
Regeringen bedömer mot bakgrund av det gynnsamma
säkerhetspolitiska läget i vårt närområde att läget inom lednings-
och underhållsförbanden är godtagbart.
Arméstridskrafter
I arméstridskrafterna har under 2002 bl.a. följande förband
ingått. Fyra brigadstabs/ledningskompanier, sexton mekaniserade
bataljoner (122/90, 121/90, 90 m.fl.), tolv markstridsbataljoner,
två jägarbataljoner, fyra pionjär-bataljoner samt fyra
brigadhaubitsbataljoner 77B.
Regeringen har prioriterat organiseringen av ett antal nya
förband, bl.a. en divisionsunderrättelsebataljon, tre
säkerhetsbataljoner, två jägarbataljoner samt en NBC-
insatsstyrka. Regeringen har också prioriterat den fortsatta
utvecklingen av förband anmälda till internationella
styrkeregister.
Inför 2002 prioriterade vidare regeringen den fortsatta
avvecklingen av krigsförband som enligt planerna skulle vara
genomförd till 2004. Denna avveckling följer Försvarsmaktens
tidsplan.
Enligt Försvarsmaktens redovisning håller utbildning och övning
till och med kompaninivå en hög standard såväl nationellt som
internationellt. Försvarsmakten har till regeringen anmält
brister avseende kompetensen att leda strid med högre förband.
För att utveckla officerskårens förmåga att leda högre förband
krävs en fortsatt ambitionsökning inom övningsverksamheten på
högre förbandsnivå.
Övningsverksamheten under 2002 har kunnat genomföras med i
huvudsak gott resultat.
Under året har flera viktiga materielsystem tillförts
arméstridskrafterna.
Genomförd verksamhet har främst givit effekt avseende förmågan
att möta begränsade insatser, möta intrång på vårt territorium,
ingripa mot kränkningar samt genomföra fredsfrämjande
operationer.
Försvarsmakten anmäler att de brister som armébrigadförbanden
hade efter utbildningsåret 2001/02 i huvudsak har kunnat
åtgärdas, främst vad avser samövning i bataljons- och
brigadförband.
Regeringens samlade bedömning mot bakgrund av det gynnsamma
säkerhetspolitiska läget i vårt närområde är att läget inom
arméstridskrafterna i huvudsak är godtagbart.
Marinstridskrafter
I marinstridskrafterna har under 2002 bl.a. ingått två
underhållsbataljoner samt signalspaningsfartyget Orion, två
ytstridsflottiljer, en minkrigsflottilj samt en ubåtsflottilj,
delar av en amfibiebrigadledning med brigadkompanier samt tre
amfibiebataljoner.
För 2002 inriktades marinstridskrafterna bl.a. mot att kunna
hävda vår territoriella integritet och att kunna stödja svenska
intressen i närområdet. Regeringen angav även vikten av att
marinstridskrafterna under 2002 fortsatt skulle medverka i det
vidgade Östersjösamarbetet. Regeringen angav även att
marinstridskrafternas fortsatta utveckling av internationell
förmåga skulle prioriteras till de förband som anmälts till
internationella styrkeregister. Regeringen kan konstatera att
inriktningen av marinstridskrafterna i stort följts och
genomförts.
Regeringen bedömer att internationaliseringen av
marinstridskrafterna fortgår i enlighet med regeringens
inriktning avseende förband anmälda till internationella
styrkeregister. Resultatet har i huvudsak varit gott även om
vissa svårigheter vad gäller rekrytering fortfarande kvarstår.
Inom materielområdet har bl.a. Visbyprojektet fortsatt enligt
plan.
Genomförd förbandsverksamhet har under året främst givit effekt
avseende förmågan att möta begränsade insatser, möta intrång på
territoriet, ingripa mot kränkningar, genomföra fredsbevarande
och fredsframtvingande operationer, lämna stöd till humanitär
verksamhet samt att samverka med civila myndigheter.
Vid marinstridskrafterna har förbandsutbildningen genomförts
enligt plan och utbildningen av värnpliktsomgång 2002/03 är i
stort genomförd. Vid amfibieförbanden har utbildningen påbörjats.
Regeringen bedömer sammanfattningsvis att läget inom
marinstridskrafterna är gott.
Flygstridskrafter
I flygstridskrafterna har under 2002 bl.a. ingått: tre
stridslednings- och luftbevakningsbataljoner, en radarflyggrupp
FSR 890, åtta flygbasbataljoner (flygbasbataljon 04, som är under
uppbyggnad), fem divisioner JAS 39 Gripen, två divisioner JA 37
Viggen, en division AJS 37 Viggen samt fyra centrala och två
regionala transportflygdivisioner. Under året har en JA 37-
division avvecklats.
I fråga om materiel för Gripenförbanden har flygplanen i
versionerna JAS 39 A och B slutlevererats. Det var planerat att
åtta flygplan i version C skulle överlämnas till Försvarsmakten
2002. Leveransen försenades dock och kunde genomföras först under
2003.
Flygstridskrafternas verksamhet under 2002 har givit positiva
effekter bl.a. på Försvarsmaktens förmåga att möta begränsade
insatser, förmågan att möta intrång på det svenska territoriet,
förmågan att genomföra fredsbevarande insatser samt förmågan att
lämna stöd till fredsfrämjande och humanitär verksamhet.
Regeringen anser att flygstridskrafterna under 2002 har
utvecklats i en positiv riktning. Regeringen noterar att
omskolningen till Gripensystemet kommer att försenas något. Detta
innebär i sin tur att Viggensystemet kan komma att få bibehållas
något längre än som ursprungligen var planerat.
Regeringen anser att förseningen i omskolningen till
Gripensystemet kan godtas mot bakgrund av den pågående
omstruktureringen av Försvarsmakten och att ett nytt
försvarsbeslut avses bli fattat nästa år.
Regeringen bedömer, mot bakgrund av det gynnsamma
säkerhetspolitiska läget i vårt närområde, att läget inom
flygstridkrafterna är godtagbart.
Helikopterförband
I helikopterförbanden har under 2002 ingått två
helikopterbataljoner, varav en med markoperativ huvudinriktning
och en med sjöoperativ huvudinriktning. Båda bataljonerna är
under utveckling.
Under året har förberedelserna fortsatt för att införa de nya
helikoptersystemen: medeltung helikopter 14 och lätt helikopter
15. Förberedelserna har avsett främst utbildning av piloter och
tekniker.
Efter det kraftigt minskade flygtidsuttaget 2001 har
flygtidsuttaget kunnat ökas under 2002.
Försvarsmakten genomför en viktig del av sitt stöd till samhället
med helikopterförbanden. Sedan hösten 2002 håller Försvarsmakten
- i enlighet med avtalet med Sjöfartsverket - helikopter i
beredskap för räddning vid Göteborg/Säve, Ronneby och
Haninge/Berga.
Regeringen anser att de mest betydelsefulla frågorna för
helikopterförbanden är införandet av de nya helikoptersystemen
och organiserandet av de två bataljonerna. Det är angeläget att
utbildningen av piloter och tekniker fortsätter.
I februari 2003 lämnade Försvarsmakten förslag till regeringen om
rationaliseringar i helikopterförbandens grundorganisation.
Myndigheten föreslog att verksamheten på Säve skulle avvecklas
och att verksamheten i Boden skulle omlokaliseras till F 21 i
Luleå. I anslutning till Försvarsmaktens baseringsförslag
redovisade också länsstyrelsen i Västra Götaland synpunkter på
baseringen av Försvarsmaktens helikoptrar. Regeringen anser att
helikopter-verksamhetens grundorganisation bör ses i ett samlat
sammanhang och att frågan därför bör prövas i 2004 års
försvarsbeslut.
Regeringen är medveten om att det förekommer brister inom
helikopterförbanden, bl.a. som en följd av omsättningen av
helikoptrarna. Det gynnsamma omvärldsläget leder ändå till att
regeringen bedömer att läget inom helikopterförbanden är
godtagbart.
Utvecklingen av tekniska lösningar för det framtida
ledningssystemet och det nätverksbaserade försvaret
Utvecklingen mot det framtida ledningssystemet (Ledsyst T)
genomförs mot systemdemonstrator 2005 och 2006 och på längre sikt
mot ett nätverksbaserat försvar. Under 2002 har genomförandet av
Ledsyst T fortsatt. Ledningsförmågan för utvecklingsarbetet inom
Försvarsmakten har stärkts genom bl.a. inrättande av en
ledningsinspektör och förstärkt ledningsorganisation.
Utvecklingen mot internationell interoperabilitet är en viktig
förutsättning för att kunna genomföra internationella insatser
baserat på gemensamma metoder och tekniska lösningar gentemot
motsvarande utländska koncept.
Regeringens avsikt är att successivt pröva Försvarsmaktens
framställningar om ytterligare steg i utvecklingen av
ledningssystemutvecklingen fram till systemdemonstratorerna 2005
och 2006. I detta arbete stöds Regeringskansliet av
Statskontoret.
Personal
Totalförsvarspliktig personal
Under 2002 mönstrade ca 50 000 män. En kraftig ökning av antalet
intresseanmälningar om antagningsprövning för kvinnor har skett,
ca 1 300 jämfört med närmare 800 året före. Av dessa prövades
drygt 800 och ca 400 skrevs in till värnplikt. Fem skrevs in till
civilplikt och 16 till utbildningsreserven. Ökningen av antalet
inskrivna är inte lika stor som för intresse-anmälningarna.
Totalt skrevs drygt 17 000 in för utbildning, varav drygt 16 500
till värnplikt och 700 till civilplikt. Som en följd av den
förändrade pliktlagstiftningen har endast ca 7 000 personer
skrivits in i utbildningsreserven och 21 000 har avförts som inte
lämpliga för lång grundutbildning. Totalt 14 500 personer ryckte
in till värnpliktstjänstgöring. Av dessa fullgjorde
12 500 grundutbildningen, vilket innebar att 14 % av de
inryckande avbröt sin utbildning, vilket är en ökning jämfört med
2001 då avgångarna uppgick till 12 %. Bland kvinnorna var
avgångarna, liksom under 2001, ca 13 %.
Inom Regeringskansliet har det under flera år bedrivits ett
arbete för att lyfta fram och ta till vara civil- och
värnpliktsutbildningens civila meritvärde som en del i arbetet
att förbättra situationen för de totalförsvarspliktiga efter
genomförd utbildning. Arbetet har hittills bedrivits genom att på
olika sätt förändra vitsordssystemen och att på annat sätt
dokumentera genomförd grundutbildning för totalförsvarspliktiga.
Det är regeringens uppfattning att den som tas ut till
plikttjänstgöring, vid sidan av vitsord och betyg, bör få ut
något mervärde som hon eller han kan ha nytta av i sitt civila
liv efter utryckning. Arbetet med att öka det civila meritvärdet
kan också ses som ett sätt att begränsa de förtida avgångarna.
Totalförsvarets pliktverk har inlett ett arbete i syfte att
klarlägga orsakerna till avgångarna. Under 2003 planeras en
förstudie för att förbättra kommunikationen med
invandrarungdomar.
Regeringens samlade bedömning är att det är positivt att
intresset för antagningsprövning har ökat bland kvinnor, men
oroande att andelen som hoppar av grundutbildningen fortfarande
är relativt hög.
Yrkesofficerare
Vid utgången av 2002 uppgick antalet yrkesofficerare till ca 12
100. Av dessa var ca 10 800 placerade i Försvarsmaktens
nationella verksamhet, ca 400 var verksamma vid andra myndigheter
som Försvarets materielverk och Försvarshögskolan, ca 300
tjänstgjorde utomlands och ca 600 var tjänstlediga.
Under 2002 har ca 800 yrkesofficerare övergått i annan
verksamhet. Därmed har en fjärdedel (ca 3 500) av
yrkesofficerarna lämnat sina anställningar under de tre senaste
åren. Regeringen menar att personalreduktionen är nödvändig för
att försvarsreformen skall kunna genomföras.
Avgångarna under 2002 var färre än vad Försvarsmakten bedömt i
sin planering. Detta beror på att avgångarna bland de yngre
officerarna avtagit.
Regeringen bedömer att Försvarsmakten har förutsättningar för att
vid utgången av 2004 ha minskat antalet yrkesofficerare till 11
400 i enlighet med myndighetens budgetunderlag för 2004.
Regeringen bedömer dock att den personella omstruktureringen
kommer att behöva fortsätta för att också nå balans mellan
behovet av och tillgången till yrkesofficerare inom olika
kompetensområden.
Enligt regeringens mening finns det nu goda möjligheter för
Försvarsmakten att, som en del i förberedelserna inför nästa
försvarsbeslut, analysera effekten av och kostnaderna för de
personalförsörjningsåtgärder som vidtagits under de senaste åren.
Reservofficerare
Reservofficerarna utgör fortfarande den antalsmässigt största
personalkategorin bland anställda inom Försvarsmakten.
Myndigheten har angivit att det finns ett fortsatt stort behov av
reservofficerare i insatsorganisationen. Vid utgången av 2002
fanns ca 15 000 reservofficerare i Försvarsmakten, varav 200
kvinnor. Av dessa hade ca 12 400 aktuellt reservofficersavtal.
Under 2002 genomfördes en mycket begränsad nyrekrytering av
reservofficerare i avvaktan på starten av den nya
reservofficersutbildningen.
Internationell tjänstgöring är en naturlig del av
reservofficerarnas tjänstgöring, vilket regeringen anser skall
uppmuntras. Regeringen noterar en ökning av andelen
reservofficerare i utlandstjänstgöring.
På grund av betydande vakanslägen inom många
grundutbildningsförband har under året 270 reservofficerare
tjänstgjort inom grundorganisationen.
Under 2002 har emellertid endast ett fåtal reservofficerare varit
placerade i hemvärnet.
Kvinnliga yrkesofficerare
Försvarsmaktens mål för 2002 att reducera de förtida avgångarna
för kvinnliga officerare med 50 % har uppnåtts. Försvarsmakten
har därutöver arbetat med att öka nyrekryteringen av kvinnor till
officersyrket. För att eliminera risken för indirekt
diskriminering av kvinnor genom fysiska baskrav som närmast
utestänger dem från officersyrket har Försvarsmakten i stället
tagit fram ett träningskrav. Detta används för närvarande på prov
inom Försvarsmakten för att sedan kunna utvärderas.
Regeringens krav på en påtaglig ökning av andelen kvinnor inom
officersyrket har Försvarsmakten omsatt till ett mål för 2007 som
innebär en 40-procentig ökning. Myndighetens mål är således att
den totala andelen kvinnliga officerare 2007 skall öka från ca 4
till ca 6 %. För att nå detta mål har myndigheten inom ramen för
sin jämställdhetsplan infört speciella rekryteringsåtgärder
riktade till kvinnor.
Regeringens bedömning är att Försvarsmaktens utökade
ansträngningar att rekrytera kvinnor till officersyrket är av
stor betydelse för myndighetens möjligheter att skapa en god
framtida personalförsörjning.
Civilanställda
Avvecklingsmålen för civilanställda har enligt Försvarsmakten
inte nåtts under 2002. Målet var att det skulle finnas 8 220
årsarbetare vid årets slut. Utfallet vid årsskiftet blev ca 9 000
årsarbetare. Orsaken till detta har Försvarsmakten förklarat med
att kärnverksamheten utökats med 255 befattningar och att
Försvarsmaktens logistik har utökats jämfört med den ursprungliga
planen, främst på grund av att Muskövarvet inte överförts till
annan huvudman.
Regeringen anmäler att det pågår en kompetensutveckling för den
civila personalen i olika former.
Personal som nyligen fullgjort värnplikt
Under 2002 har Försvarsmakten anställt ca 450 personer efter
fullgjord värnpliktsutbildning. Personalen har i likhet med
tidigare år huvudsakligen anställts för instruktörsuppgifter och
erfarenheterna av detta är goda. Enligt regeringens mening visar
utvecklingen att det bör vara möjligt att utnyttja och utveckla
befintliga anställningsformer för den personal som Försvarsmakten
anställer för dessa syften.
Internationella bemanningsfrågor
Omfattningen av den internationella verksamheten fortsätter att
öka. Försvarsberedningen har i sina rapporter från februari och
juni 2003 framhållit att bemanningen av de internationella
insatserna är den enskilt viktigaste personalförsörjningsfrågan
inför Försvarsbeslutet 2004. Antalet yrkesofficerare som
tjänstgör utomlands har under året ökat från 500 (2001) till 564
personer, därtill har även antalet reservofficerare som
tjänstgjort ökat från 150 (2001) till 182 personer.
Riksdagen godkände den 9 april 2003 regeringens proposition
Tjänstgöring i utlandsstyrkan (prop. 2002/03:26, bet.
2002/03:FöU2, rskr. 2002/03: 141). Ändringen i lagen (1999:568)
om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten möjliggör för
Försvarsmakten att agera för att fr.o.m. ikraftträdandet av
lagändringarna den 1 juni 2003 utöka arbetsskyldigheten för
anställda i Försvarsmakten till att omfatta tjänstgöring i
utlandsstyrkan.
Arbetsgivarrollen
Personalkostnaderna har enligt Försvarsmakten ökat med ca 500
miljoner kronor under året till ca 11,6 miljarder kronor. Av
ökningen står avvecklingskostnader för personal för ca 400
miljoner kronor. De totala avvecklings-kostnaderna för personal
utgör ca 1,3 miljarder kronor för 2002.
Enligt regeringens bedömning är det viktigt att Försvarsmakten
fortsätter att arbeta med att förbättra sin arbetsgivarroll i
enlighet med det arbete som inletts efter kritik som främst
Riksrevisionsverket riktat mot myndigheten. Även expertgruppen
för studier i offentlig ekonomi har i en rapport från 2001 I
rikets tjänst (Ds 2001:45) granskat löneutvecklingen för
officerare.
Det militära skolsystemet
Försvarshögskolans uppgifter är att utbilda officerare på högre
nivåer medan den grundläggande officersutbildningen och övrig
militär utbildning bedrivs inom Försvarsmakten.
Försvarsmakten konstaterar att både utbildning av officerare vid
militärhögskolor och vid Försvarshögskolan genomförts med gott
resultat samt att skolsystemet i allt väsentligt motsvarar kraven
på en modern utbildning. För samtliga utbildningsprogram
redovisas dock ett lägre antal examinerade elever än vad som
planerats. Försvarsmakten lyfter även fram problem med att
personalförsörja skolor och centrum i en sådan utsträckning att
det medfört sänkta ambitioner för vissa delar av utbildningarna.
Diskriminerings- och mångfaldsfrågor
I arbetet med att förebygga och motverka sexuella trakasserier
redovisar Försvarsmakten att ytterligare 58 lokala rådgivare
utbildats. Totalt är de nu 200 stycken som kan stödja förbanden.
Därutöver har myndighetens centrala arbetsgrupp för stöd och
samtal påbörjat sitt arbete och en nyinrättad utredningsgrupp har
konstituerats.
Inom HBT-området (homosexuella, bisexuella och transpersoner)
pågår projektet Normgivande mångfald som ingår i EU:s
Equalprogram. Projektet kommer att löpa fram till utgången av
2004 och har som syfte att skapa en god nulägesbeskrivning av
situationen inom Försvarsmakten för att utgående från den kunna
ta fram verktyg som kan ge en varaktig attitydförändring. Inom
ramen för kartläggningen inleddes bl.a. en enkätundersökning i
samarbete med Arbetslivsinstitutet som omfattar 3 000 personer,
anställda och totalförsvarspliktiga inom Försvarsmakten.
Försvarsmakten har vidtagit åtgärder som bl.a. bidrar till att
underlätta för religiösa minoriteter inom myndigheten.
Utbildningar kring rasism har genomförts på flera olika nivåer.
Civilt meritvärde
Ett sätt är att öka attraktionskraften för att genomföra
pliktutbildning är att öka det civila meritvärdet av att ha
genomfört en totalförsvarsutbildning.
Mot bakgrund av detta har det inom Försvarsdepartementet
tillsatts en arbetsgrupp med representanter från
Försvarsdepartementet, Försvarsmakten och
Krisberedskapsmyndigheten. Arbetsgruppen har till uppgift att ta
fram ett underlag för regeringens samlade syn på civilt
meritvärde. Arbetet innebär att gruppen bl.a. skall definiera vad
som menas med civilt meritvärde samt presentera riktlinjer för
det fortsatta arbetet. Resultatet från arbetsgruppens arbete
kommer under hösten 2003 att presenteras för riksdagen.
Frivilliga försvarsorganisationer
Vid utgången av 2002 uppgick medlemsantalet i de frivilliga
försvarsorganisationerna till drygt 730 000 personer. Under året
har 21 av totalt 23 av organisationerna haft uppdrag från
Försvarsmakten.
Utbildningsverksamheten har minskat något under året. Antalet
personer med frivilligavtal minskade under året från ca 20 000
till ca 19 300.
De kvalitativa och kvantitativa målen för utbildning har i
huvudsak uppnåtts, medan målen gällande avtalsuppfyllnad inte har
kunnat uppnås. Regeringen anser det vara oroande att
frivilligrörelserna alltjämt inte kan uppnå de mål Försvarsmakten
satt upp i fråga om antalet avtalsbundna.
Under 2002 har Försvarsmakten fördelat organisationsstöd till
frivilliga försvarsorganisationer på ca 53,4 miljoner kronor. Av
dessa medel fick Centralförbundet för befälsutbildning (CFB) och
Riksförbundet Sveriges lottakårer (SLK) drygt 40 %, dvs. ca 11
miljoner kronor vardera. Försvarsmakten utbetalade under 2002
även ersättning för de frivilliga försvarsorganisationernas
utbildningsverksamhet på totalt 127,5 miljoner kronor. Av dessa
uppdragsmedel erhöll CFB 29,5 miljoner kronor, SLK 21,2 miljoner
kronor och Svenska Röda Korset 17,5 miljoner kronor.
Miljöfrågor
Inom ramen för sitt ansvar som sektorsmyndighet har
Försvarsmakten lämnat en samlad miljöredovisning för
försvarssektorn för 2002. Sektorn omfattar Försvarsmakten,
Fortifikationsverket, Försvarets materielverk, Totalförsvarets
forskningsinstitut, Försvarshögskolan och Försvarets
radioanstalt. Miljöarbetet inom sektorn har utvecklats under
2002, bl.a. genom att en miljödelegation - med representanter
från ledningen för respektive myndighet i sektorn - har
tillsatts.
Med utgångspunkt i de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen
har försvarssektorn formulerat gemensamma sektorsmål.
Försvarssektorns miljöarbete jämförs i redovisningen med de
nationella miljökvalitetsmålen och med sektorsmålen.
Försvarsmakten konstaterar att utvecklingen - med något undantag
där en entydig förändring inte kan noteras - gått i rätt riktning
avseende samtliga miljökvalitetsmål.
Miljöutbildningen har fortsatt inom sektorns myndigheter, liksom
arbetet med att införa miljöledningssystem. Försvarsmakten har
vidare minskat användningen av farliga kemikalier. Under 2002
kunde således ca 100 kemiska produkter ersättas med mindre
farliga alternativ.
Det internationella samarbetet på försvarsmiljöområdet har
fortsatt under 2002.
Regeringen konstaterar att försvarssektorn bedriver ett
systematiskt och ambitiöst miljöarbete i linje med de
miljökvalitetsmål riksdagen har lagt fast. I det internationella
sammanhanget kan regeringen konstatera att arbetet fortsätter att
utvecklas i en positiv riktning.
Omstrukturering av grundorganisationen
Den omfattande omstrukturering av Försvarsmaktens
grundorganisation som riksdagen beslutade om våren 2000 har i
stort sett slutförts (prop. 1999/2000:30, bet. 1999/2000:FöU2,
rskr. 1999/2000:168).
Regeringen gör den sammanfattande bedömningen att
omstruktureringen efter riksdagens beslut våren 2000 i allt
väsentligt har kunnat genomföras i enlighet med den inriktning
statsmakterna har lagt fast. Grundorganisationen fortsätter
därmed att utveckla en effektivare och mer rationell verksamhet.
Skydd mot NBC-stridsmedel
Under 2002 har arbetet med att utveckla Försvarsmaktens NBC-
skyddsförmåga fortskridit.
Regeringen anser att det är positivt att personal ingående i
utlandsstyrkan skall ha ett grundskydd som kompletteras utifrån
behoven i missionsområdet.
Försvarsmakten har meddelat att NBC-kompaniet inte kommer att
vara fullt operativt förrän 2006, i huvudsak beroende på
tidskrävande materielanskaffning. En tillfällig NBC-insatsstyrka
har dock organiserats i enlighet med regeringens beslut den 25
april 2002 med fast anställd personal ur Försvars-makten och
personal från Totalförsvarets forskningsinstitut.
Regeringen anser att det är viktigt att NBC-kompaniet organiseras
och blir operativt enligt plan. Den NBC-insatsstyrka som
organiserats av fast anställd personal vid Försvarsmakten och
Totalförsvarets forskningsinstitut för att kunna lämna stöd till
samhället vid en NBC-händelse är enligt regeringen en viktig del
av samhällets beredskap mot NBC-hot.
Ammunitions- och minröjning
Regeringen presenterade för riksdagen genom muntligt meddelande i
kammaren i maj 2002 sin samlade syn på minhantering. Syftet med
detta var att tydliggöra de komplexa frågor som berör minor och
oexploderad ammunition då de berör ett flertal myndigheter och
politikområden. Vidare avsåg regeringen förtydliga
ansvarsfördelningen inom Regeringskansliet och mellan
myndigheter. I enlighet med den samlade synen på minhantering har
under 2002 en interdepartemental arbetsgrupp för minfrågor
inrättats inom Regeringskansliet. Gruppens huvudsyfte är att
åstadkomma ett samordnat agerande mellan berörda departement och
olika politikområden, såväl nationellt som internationellt. Vid
behov adjungeras även myndighetsrepresentanter till gruppen.
Regeringen har betonat vikten av att det finns en helt klar
ansvarsfördelning mellan olika myndigheter som är verksamma inom
området minhantering. Viss samordning mellan myndigheter har
pågått under flera år främst inom utbildning, metodik och utbyte
av personal, men även inom områdena forskning, utveckling och
anskaffning av materiel. För att öka samordningen har regeringen
uppdragit åt Försvarsmakten att inrätta en nationell
samverkansgrupp för de myndigheter som arbetar med ammunitions-
och minröjning till lands såväl som till sjöss.
Samverkansgruppens verksamhet påbörjades under 2002 och omfattar
frågor rörande forskning och teknikutveckling,
materielanskaffning, internationella aktiviteter, personalfrågor,
utbildning samt metodutveckling. Enligt regeringsuppdrag skall
gruppen avlägga en lägesrapport senast den 31 oktober 2003 samt
senast den 31 oktober 2004 redovisa en utvärdering av sin
verksamhet.
Regeringen har betonat att berörda myndigheter fortsatt skall
samordna sin verksamhet genom Totalförsvarets ammunitions- och
minröjningscentrum (Swedec) i Eksjö i syfte att optimalt utnyttja
de resurser som finns inom landet. Sedan 2000 har både
Rikspolisstyrelsen och Räddningsverket haft personal placerad vid
Swedec. Under året har även personal från Totalförsvarets
forskningsinstitut tillförts i syfte att samordna forskning, både
nationellt och internationellt, samt för att utgöra
expertkompetens. Swedecs personalstyrka uppgår för närvarande
till ca 60 personer.
Under året har Försvarsmakten och Räddningsverket, genom Swedecs
s.k. ammunitionsröjningspool, bidragit med ammunitions- och
minröjningskompetens vid en rad internationella insatser.
Försvarsmakten har under 2002 fortsatt utvecklingen av
ammunitions- och minröjningsförmågan för internationella
fredsfrämjande och humanitära insatser. Ny materiel har tillförts
successivt, bl.a. det svensktillverkade djupminröjningsaggregatet
Scanjack.
Slutligen har regeringen uppdragit åt Försvarsmakten att utreda i
vilken omfattning sjöminröjningssystemets förmåga att spana,
lokalisera och identifiera föremål under ytan kan utnyttjas för
att stödja det civila samhället vid olyckor till sjöss med
farligt gods samt för lokalisering, kontroll och eventuellt
åtgärdande av dumpat miljöfarligt avfall. Detta uppdrag skall
redovisas den 31 oktober 2003.
Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling
Materiel
Under 2002 och första halvåret 2003 har bl.a. följande större
materielsystem tillförts Försvarsmakten:
- JAS 39 A och B,
-
- Artillerilokaliseringsradar Arthur (slutlevererad),
-
- materiel till NBC-kompaniet (pågående),
-
- stridsvagn 122 (slutlevererad),
-
- stridsfordon 90 delserie (slutlevererad),
-
- materiel till den internationella mekaniserade bataljonen och
pansarterrängbilsbataljonen (pågående),
-
- demonstrator splitterskyddat räddnings- och röjningsfordon,
-
- splitterskyddade trupptransportfordon Pansarterrängbil 203
delserie 1 (slutförd),
-
- ledningssystem till förband anmälda till internationella
styrkeregister (pågående),
-
- materiel till marina lednings- och informationssystem
(slutlevererad),
-
- två helikopter 15 interimshelikoptrar,
-
- en korvett av Visbyklass,
-
- två korvetter av Stockholmsklass (genomförd
halvtidsmodifiering),
-
- Torped 62 (pågående),
-
- modifiering av Robot 15 (slutlevererad),
-
- splitterskyddad Stridsbåt 90 (pågående),
-
- TARAS (taktiskt radiosystem för flygstridskrafterna) samt
-
flygburen radar FSR 890 (pågående).
Regeringens bedömning är att tillförseln av bl.a. ovan nämna
större materielsystem ökat Försvarsmaktens operativa förmåga.
Avveckling
Avvecklingen av Försvarsmaktens förnödenhetsöverskott har under
året genomförts med hög prioritet. Förutom utgallring genom
försäljning och destruktion har avveckling även skett genom t.ex.
överföring till andra statliga myndigheter, gåvor till humanitärt
bistånd samt gåvor inom ramen för bilateralt säkerhetsfrämjande
samarbete med Estland, Lettland och Litauen.
Försvarsmakten har uppdragit åt Försvarets materielverk att sälja
överskottsmateriel. Försäljningen sker genom anbudsförfarande.
Regeringens bedömning är att avvecklingen i stort har genomförts
enligt plan. Därmed ser Försvarsmaktens mål med att avvecklingen
skall vara genomförd senast 31 december 2004 ut att kunna uppnås.
Anläggningar
Följande viktigare anskaffningsverksamhet har genomförts under
året:
- ny sjökabel från Gotland till Gotska Sandön,
-
- nybyggnad av radaranläggning har slutförts,
-
- ombyggnad av stridsledningscentral har i huvudsak fullföljts,
-
- arbete vid flygbaser med bl.a. nya asfaltlager på taxibanor
samt utbyte av banljus har utförts samt
-
- förberedelse för anpassning av vissa bergförråd för FMLOG:s
behov har genomförts.
-
Beträffande avveckling av anläggningar har anläggningar med höga
driftskostnader, anläggningar som är skadliga för miljön och
anläggningar som innebär risk för tredje man prioriterats.
Regeringen har noterat ett betydande underutnyttjande av
anslagsposten. Detta underutnyttjande behöver åtgärdas av både
Försvarsmakten och Fortifikationsverket. Regeringens bedömning är
att de uppsatta målen inte nåtts.
Forskning, teknikutveckling m.m. (FoT)
Forskning och teknikutveckling bedrivs främst vid Totalförsvarets
forskningsinstitut, Försvarets materielverk och
Försvarshögskolan.
Försvarsmakten har beställt forskning och teknikutveckling inom
bl.a. följande områden:
- Spaningsförmåga och förmåga till informationsinhämtning mot
luft-, yt- och undervattensmål.
-
- Ledningsförmåga på operativ och taktisk nivå genom studier av
nätverksuppbyggnad.
-
- Bekämpningsförmåga på det framtida slagfältet.
-
Skyddsförmåga i en framtida hot- och stridsmiljö.
Totalförsvarets forskningsinstitut har bedrivit försvars- och
säkerhetspolitisk forskning för regeringens behov, NBC-
skyddsforskning samt flygteknisk resurs- och kompetensutveckling.
Regeringen bedömer att utvecklingen inom området forskning och
teknikutveckling är god.
Internationellt materielsamarbete
Det övergripande målet för Sveriges internationella
försvarsmaterielsamarbete är att säkerställa att Försvarsmaktens
behov av materiel kan tillgodoses i alla situationer så att
Försvarsmakten därigenom kan lösa sina uppgifter, såväl
nationellt som internationellt.
Europeiska rådets möte i Thessaloniki ställde sig bakom förslaget
och initiativet avseende inrättandet av ett mellanstatligt organ
för utveckling av försvarsresurser och för forskning, anskaffning
och försvarsmateriel inom EU. I Thessaloniki gavs rådet i uppdrag
att, med relevanta organ, vidta de åtgärder som krävs för att
under 2004 inrätta en kapacitets- och försvarsmaterielbyrå. Såväl
Sveriges gemensamma materielsamarbete med Danmark, Finland och
Norge som det bilaterala samarbetet med dessa länder har fortsatt
varit av stor omfattning. Sveriges bilaterala samarbete med USA
har stor betydelse då USA är världsledande inom de kvalificerade
försvarsteknikområden som Sverige har behov av. Behovet av export
och internationellt materielsamarbete har blivit allt tydligare
som ett medel att säkerställa Försvarsmaktens och
försvarsindustrins kompetens. Den exportstödjande verksamheten
har under året koncentrerats till stöd för bl.a. JAS 39 Gripen,
korvett Visby, flygburet radarsystem Erieye, olika styrda
vapensystem, bepansrade fordon och stridsledningssystem. Vidare
har arbetet med att ta fram en samlad
materielförsörjningsstrategi fortsatt under det gångna
verksamhetsåret.
Insatser
Grundberedskap
Beredskapen har i allt väsentligt upprätthållits enligt de krav
regeringen ställt. Försvarsmakten redovisar att genomförd
verksamhet främst har givit effekt avseende förmåga att möta
begränsade insatser, vidta skyddsåtgärder vid insatser mot civila
och militära mål, möta intrång på vårt territorium, ingripa mot
kränkningar samt avvisa säkerhetshot. Särskilda
beredskapskontroller har genomförts under 2002.
Internationella insatser
FN:s säkerhetsråd har gett ett bemyndigande till Nato samt mandat
för en multinationell fredsstyrka i Kosovo med stöd av kapitel
VII i FN-stadgan. Den internationella fredsstyrkan Kfor har
funnits i Kosovo sedan juni 1999 och leds av Nato. Sverige har
sedan hösten 1999 bidragit med trupp.
Nato har i enlighet med beslut av FN:s säkerhetsråd lett en
multinationell fredsstyrka (Sfor) i Bosnien-Hercegovina sedan
december 1995. Den svenska styrkan har under 2002 sammantaget
bestått av 30 personer.
I början av 2002 fattade riksdagen beslut om att Sverige skulle
delta med trupp i den multinationella fredsstyrkan (ISAF) i
Afghanistan. Från januari till september 2002 har specialförband
svarat för det svenska bidraget. Från och med september 2002
ändrades inriktningen på det svenska bidraget till att omfatta en
Cimicenhet bestående av ca 45 personer.
Sverige har fr.o.m. 2002 haft två samverkansofficerare på plats
vid United States Central Command (US Centcom) i Tampa, Florida.
Regeringen bedömer att säkerheten för de svenska förband som
ingår i ISAF har förbättrats genom den insyn Sverige erhåller med
placeringen vid US Centcom.
Regeringen anser att den internationella verksamheten sammantaget
har genomförts med gott resultat och har bidragit till ökad
förmåga att i samverkan med andra länder planera och genomföra
fredsbevarande operationer samt ökad förmåga att lämna stöd till
fredsfrämjande och humanitär verksamhet. Verksamheten har även
bidragit till att öka den internationella kompetensen samt att ge
effekt vad avser lednings- och logistikkompetens.
Beredskap för internationella insatser
EU:s utveckling
Vid EU:s toppmöte i Helsingfors 1999 fastställdes den
övergripande styrkemålsättningen för militär förmåga (EU Headline
Goal). Beslutet innebar att EU under 2003 skall vara i stånd att
inom 60 dagar sätta in en militär styrka om upp till 50 000-60
000 soldater samt relevanta sjö- och flygstridskrafter för
krishanteringsinsatser. Dessa styrkor skall kunna underhållas i
ett år och klara av hela skalan av Petersbergsuppgifterna, dvs.
humanitära insatser och räddningsinsatser samt hela spektrumet av
fredsfrämjande insatser. Styrkan skall i första hand kunna verka
i Europa och dess närhet men även globalt.
EU:s krishanteringsförmåga är emellertid mer än bara en militär
insatsförmåga. Sverige strävar efter ett helhetsperspektiv och
att krishantering bör ses som ett begrepp som inkluderar såväl
civila som militära komponenter.
Under 2002 och 2003 har Försvarsmakten lagt ned ett omfattande
arbete på att organisera och utveckla de resurser och förband som
är anmälda till olika internationella styrkeregister såsom EU:s
militära styrkeregister för krishantering, Parp (Partnerskap för
fred, Nato), Unsas och Shirbrig (FN) samt det nordiska
styrkeregistret Nordcaps. Följande förband och enheter med
tillhörande förmåga är anmälda: ledningsresurs med ca 50
stabsofficerare, stabspersonal för civil-militär samverkan, 60
militärobservatörer, två mekaniserade infanteribataljoner, ett
militärpoliskompani, ett ingenjörkompani med ammunitions- och
minröjningsförmåga, ett ubåtsförband, ett korvettförband, ett
marint minröjningsförband, ett spaningsflygförband AJS 37 Viggen
som fr.o.m. 2004 ersätts av ett flygförband JAS 39 Gripen för
spaning och luftförsvar samt ett signalspaningsförband S-102 B.
Kostnaden för att utveckla internationell förmåga i de förband
som är anmälda uppgår till ca 2,8 miljarder kronor för perioden
2000-2003.
Incidentberedskapen har upprätthållits med resurser ur
grundorganisationen i enlighet med ställda krav.
Beredskapshöjningar av både tillfällig och kontinuerlig karaktär
har genomförts för att leda den svenska insatsen inom ramen för
ISAF i Afghanistan och som en följd av attacken den 11 september
2001 i New York. Sammantaget bedömer regeringen att
Försvarsmakten upprätthållit beredskap och upptäckt samt ingripit
mot kränkningar i allt väsentligt i enlighet med de krav
regeringen ställt.
Stöd till samhället
I fråga om Försvarsmaktens uppgift att stärka samhället vid svåra
påfrestningar på samhället i fred har myndigheten på den centrala
nivån deltagit i samverkansmöten med de myndigheter som har ett
särskilt ansvar om en svår påfrestning skulle inträffa. På den
regionala nivån har militärdistrikten anordnat eller deltagit i
regionala samverkansmöten.
Försvarsmakten har vidare samverkat med sjukvården för att
förbereda och klarlägga Försvarsmaktens förmåga att stödja den
civila sjukvården.
Försvarsmakten skall genomföra sitt stöd till samhället inom
ramen för verksamhetsgrenen stöd till samhället. Verksamheten
inrymmer, förutom uppgiften att stärka samhället vid svåra
påfrestningar på samhället, också stöd vid räddningstjänst samt
annat stöd. Försvarsmakten har upprätthållit beredskap för stöd
till samhället genom sin normala verksamhet.
En viktig del i Försvarsmaktens stöd till samhället är stödet med
helikopter. Regeringen anser att det finns skäl att redovisa
detta stöd särskilt. Helikopterflottiljen har upprätthållit
dygnetruntberedskap med helikopter för räddning vid Berga,
Ronneby och Säve i enlighet med avtalet med Sjöfartsverket.
Genom verksamheten har Försvarsmakten utvecklat sin förmåga att
samverka med civila myndigheter och ställa resurser till
förfogande.
Regeringen anser att Försvarsmakten har genomfört verksamheten
inom stöd till samhället på det sätt regeringen avsett.
Regeringen konstaterar att verksamheten är fortsatt av betydelse
för samhället och att gjorda insatser även uppskattas av berörda
människor.
Utskottet
Särskild utredare
Försvarsutskottet beslutade i april 2003 att följa upp och
utvärdera riksdagens försvarsbeslut 2000 och 2001 om
Försvarsmaktens utbildning, förbandsomsättning och beredskap m.m.
Försvarsutskottet beslutade att uppdra åt en särskild utredare
att genomföra utvärderingen.
Utredaren har gått igenom ett omfattande skriftligt material. Han
har vidare intervjuat och ställt frågor till företrädare för
Försvarsdepartementet, Försvarsmakten, Totalförsvarets pliktverk
och Totalförsvarets forskningsinstitut. Bearbetning av detta
material har lett utredaren till bl.a. följande bedömningar och
slutsatser:
- Det av riksdagen förutsatta utbildningssystemet har inte
förverkligats på avsett sätt.
-
- Utbildningsmålen på låga förbandsnivåer har nåtts men det har
getts alldeles för få övningstillfällen där chefer kunnat leda
bataljoner och högre förband.
-
- Värnpliktssystemets legitimitet kommer att ifrågasättas inom en
inte alltför avlägsen framtid.
-
- Förbandsutvecklingen kommer i betydande utsträckning inte att
nå de kvalitativa mål som svarar mot den inriktning som riksdagen
beslutat.
-
- Förbandsutvecklingen kommer under försvarsbeslutsperioden i
kvantitativt avseende till allra största del att följa vad
riksdagen beslutat.
-
- Den viktigaste och övergripande orsaken till diskrepansen
mellan målen för den inriktning som riksdagen har beslutat och
den verklighet som kommer att råda vid utgången av 2004 är att
förändringsarbetet har varit så omfattande och komplext.
-
- Försvarsbeslutet 2000 har varit underfinansierat redan från
början.
-
- Försvarsmakten har inte tillämpat beredskapssystemet i enlighet
med försvarsbeslutets intentioner om krav på operativ förmåga i
olika tidsperspektiv, dvs. en differentierad beredskap.
-
- Regeringens beslut om differentierad beredskap kan ses som
första gången som anpassningsprincipen får ett ordentligt
genomslag i planeringen.
-
- Kraven på operativ förmåga i försvarsbesluten har inte varit
tillräckligt tydliga.
-
- Kriterierna för hur den operativa förmågan skall värderas kan
ifrågasättas.
-
- När det gäller hur den operativa förmågan hittills har
utvecklats är läget förhållandevis bra när det gäller
Försvarsmaktens huvuduppgifter att hävda territoriell integritet
samt att kunna bidra till fred och säkerhet i omvärlden.
-
- Försvarsmaktens förmåga att lösa sin huvuduppgift att försvara
Sverige kan sammantaget inte anses godtagbar.
-
- Att alla förband i framtiden skall kunna uppträda och strida i
en urbaniserad miljö har ännu inte fått något genomslag.
-
Utskottets bedömning och ställningstagande
Utskottet kan konstatera att försvarsbesluten 2000 och 2001 till
följd av de stora säkerhetspolitiska förändringarna har inneburit
omfattande förändringar för Försvarsmakten. Invasionshotet skall
inte längre vara grunden för försvarsplaneringen. Betydelsen av
försvarets medverkan i internationell verksamhet har ökat.
Krigsorganisationen har minskat kraftigt liksom antalet
fredsförband. Den ekonomiska ramen har reducerats. Utredaren har
i sin rapport pekat på en rad omständigheter som gör att
riksdagens beslut om Försvarsmaktens utveckling fram till år 2004
inte kommer att förverkligas på det sätt som riksdagen förutsatte
vid tiden för besluten. Även Försvarsberedningen pekar i sin
rapport Vårt militära försvar - vilja och vägval (Ds 2003:34) i
juni 2003 på allvarliga brister i insatsorganisationen och en
tämligen dålig utvecklingsprognos. Liknande bedömningar gör
Riksrevisionsverket i juni 2003 i sin rapport Försvarets
omstrukturering - granskning av planering och genomförande (RRV
2003:20). Riksdagens revisorer har dessutom genomfört en
granskning av Försvarsmakten utifrån olika aspekter -
Arbetsgivarpolitiken i försvaret (RR 14), Försvarsmaktens
avveckling av överskottsmateriel (RR 18) och Styrning av det
militära försvaret (RR 19). Vidare pågår det inom
Försvarsdepartementet ett särskilt uppföljningsprojekt av
försvarsbesluten. Utskottet ser med stort allvar på den relativt
samstämmiga bild som framträder i olika rapporter. Mot bakgrund
av detta drar utskottet slutsatsen att målet för Försvarsmaktens
förbandsutveckling m.m. fram till år 2004 i stora delar inte
kommer att kunna förverkligas. Utskottet anser det därför
nödvändigt att fortsätta att granska de problem som uppstått i
genomförandet av försvarsbesluten. Den av utskottet initierade
särskilda utredningen kommer därvid att utgöra ett av flera
viktiga underlag. Utskottet avser därför att återkomma i
betänkande under våren 2004 i denna fråga.
Inriktning
Utskottet behandlar här vad regeringen anfört om inriktning av
Försvarsmaktens olika verksamhetsgrenar, utbildning, planering,
materiel, anläggningar, forskning och teknikutveckling samt
insatser (s. 49-66). Utskottet behandlar också motion Fö219 (v)
yrkandena 2 och 4.
Utskottets bedömning och förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag
att förlänga det nuvarande nationella flygtekniska
forskningsprogrammet.
Utskottet anser att regeringen inför det kommande
försvarsbeslutet skall lämna redovisningar om ammunitions- och
minröjningskapaciteten. Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motion Fö219 (v) yrkande 2.
Utskottet anser att de åtgärder som regeringen avser att
genomföra när det gäller de värnpliktigas rättssäkerhet och
kränkningar inom Försvarsmakten är utomordentligt angelägna.
Utskottet har därvid ingen erinran mot att Styrelsen för
psykologiskt försvar övertar uppgifter som Nämnden för
personalvård för totalförsvarspliktiga har och att nämnden läggs
ned. Motion Fö219 (v) yrkande 4 avstyrks.
Propositionen
Utbildning, planering m.m.
Regeringen bedömer att förmågan till väpnad strid skall utgöra
grunden för utbildning, planering m.m. Utbildnings- och
övningsverksamheten bör inriktas mot att öka förmågan att verka
inom ramen för operativt samordnade insatser. Förmågan att
samverka med civila myndigheter bör vara fortsatt hög.
Verksamheten bör även fortsättningsvis bedrivas så att
utvecklingen mot ett nätverksbaserat försvar sker samordnat inom
Försvarsmakten. Verksamhet och materielanskaffning skall
prioriteras mot förbanden i förbandsgrupp 1 enligt den
differentierade beredskap som regeringen beslutat om. Resurser
för förband i övriga förbandsgrupper skall endast avdelas så att
flexibilitet skapas att innehålla de differentierade
beredskapskraven.
Regeringen anser att förmågan till väpnad strid även fortsatt
skall utgöra grunden för förbandsutbildningen. Förmågan till
väpnad strid utgör en grundläggande förutsättning för att landet
skall kunna försvaras mot ett väpnat angrepp. Förmågan till
väpnad strid innebär även att förmågan att lösa uppgifterna
territoriell integritet och internationella insatser grundläggs.
Regeringen har den 8 maj 2003 beslutat att en differentierad
beredskap för Försvarsmaktens insatsorganisation. Enligt detta
beslut skall bl.a. de förband som har anmälts till
internationella styrkeregister ingå bland de förband som har den
högsta beredskapen (förbandsgrupp 1). Enligt regeringens
uppfattning skall dessa förband prioriteras när det gäller
utbildnings- och övningsverksamhet.
Regeringen menar att följande verksamhet bör prioriteras när det
gäller stridskrafternas förbandsverksamhet:
- att genomföra övning för den operativa ledningen,
-
- att internationella övningsmoment ingår som en naturlig del vid
grundutbildningen och
-
- att genomföra slutövningar med operativt sammansatta
insatsstyrkor.
-
Inom ramen för utvecklingen mot det nätverksbaserade försvaret
skall Försvarsmakten utvecklas mot ett flexibelt insatsförsvar,
med förmåga att agera med högt tempo, hög operativ rörlighet och
förmåga till verkan. Detta bedöms medge bättre utnyttjande och
samordning av omvärldsuppfattning samt tekniska ledningssystem
som medger insats och verkan. Det nätverksbaserade försvaret kan
därför beskrivas utifrån en övergripande indelning av
Försvarsmaktens förmåga i olika avseende i följande delar:
- information och omvärldsuppfattning,
-
- ledning och beslutstöd samt
-
- insats och verkan.
-
Regeringen menar att den fortsatta utvecklingen skall baseras på
utnyttjande av taktiska och tekniska demonstratorer samt
simulatorer.
Regeringen finner det angeläget att utvecklingsprocessens
fortskridande säkras genom en långsiktig personal- och
kompetensförsörjning inom projektorganisationen för utvecklingen
mot ett nätverksbaserat försvar. Utvecklingen mot ett
nätverksbaserat försvar ställer krav på delaktighet och
engagemang inom hela Försvarsmakten såsom vid förband, centrum
och skolor. Genom detta skapas en ökad förståelse för hela
utvecklingsprocessen. Regeringen anser vidare att det är
väsentligt att det råder en balanserad avvägning mellan metodik-,
teknik-, organisations- och personalutvecklingen som skall vara
baserad på erfarenheter och slutsatser inom respektive
utvecklingsprocess. Med anledning av detta beslutade regeringen
den 26 juni 2003 att Försvarsmakten skall genomföra verksamheten
enligt bl.a. dessa riktlinjer.
Under 2004 skall ledningsförband på operativ och taktisk nivå
delta i en större ledningsövning för totalförsvaret. Delar av
lednings- och underhållsförbanden skall vidare delta i regionala
övningar inom armé-, marin- och flygstridskrafterna.
Samlokalisering av Operativa insatsledningen till Uppsala skall
slutföras. Högkvarteret får som en central uppgift att ta fram
det underlag som regeringen och riksdagen behöver för att fatta
beslut om Försvarsmaktens utveckling åren 2005-2007. Antalet
lokala ledningsfunktioner inom FMLOG skall samordnas och
reduceras.
Regeringen anser att planering och genomförande av verksamheten
för arméstridskrafterna bör prioriteras till att utveckla
insatsförmågan hos de förband som är anmälda till internationella
styrkeregister inklusive genomförandet av beslutade
internationella insatser och säkerställandet av insatsförmågan
hos övriga förband avdelade i den högsta förbandsgruppen,
förbandsgrupp 1.
Dessutom bör kompetenser som krävs för utveckling mot det
nätverksbaserade försvaret prioriteras.
Regeringen anser att övningsverksamheten bör prioriteras i ökad
utsträckning mot gemensamma operationer, dvs. där förband ur mer
än en stridskraft ingår.
Regeringen anser att marinstridskrafterna under 2004 fortsatt bör
utvecklas mot operativt behovssammansatta styrkor och mot en ökad
förmåga till samverkan med andra nationers förband samt med
civila myndigheter.
Inriktningen för marinstridskrafterna under 2004 bör vara att
prioritera utbildnings- och övningsverksamheten. Regeringen anser
att det är av vikt att åtminstone en större tillämpad övning med
operativt behovssammansatta styrkor genomförs årligen. Vidare bör
förbanden ha en god incidentberedskap. På motsvarande sätt anser
regeringen att internationella övningar med förband anmälda till
internationella styrkeregister bör prioriteras.
Regeringen anser att marinstridskrafterna även fortsättningsvis
bör utvecklas mot att ingå i ett nätverksbaserat försvar. Vidare
bör utvecklingen av marinstridskrafterna fortsatt inriktas mot
att ge de förband som anmälts till internationella styrkeregister
en internationell förmåga. En förutsättning för att upprätthålla
beredskapskraven för förband anmälda till internationella
styrkeregister är enligt regeringens uppfattning en fortsatt hög
ambitionsnivå inom utbildning, planering och övningsverksamhet
m.m.
Under 2004 skall marinstridskrafterna, i likhet med övriga
stridskrafter, inriktas mot att utveckla insatsförmågan vid de
förband som anmälts till internationella styrkeregister inklusive
genomförandet av beslutade internationella insatser.
För flygstridskrafterna bör vidareutvecklingen av Gripensystemet
fortsätta, liksom den materiella utvecklingen med bl.a.
tillförandet av JAS 39 C/D-plan. Utvecklingen av förmågan att
genomföra långräckviddig precisionsbekämpning skall fortsätta.
Snabbinsatsstyrkan Swafrap C 130 Hercules och Swafrap JAS 39
skall prioriteras avseende materiel, utbildnings- och
övningsverksamhet. Flygstridskrafterna skall fortsätta att delta
i såväl multinationell som bilateral övningsverksamhet i syfte
att förbättra Försvarsmaktens samlade förmåga, främst på högre
konfliktnivåer.
För att uppnå de kvalitativa målen vid flygstridskrafterna och
möjliggöra förmåga till exportstöd, skall övningsverksamheten
inriktas mot en ökning av flygtidsproduktionen samt förmågan att
taktiskt leda luftstridskrafterna.
Helikopterförbanden är inne i en period med stora förändringar.
Detta präglar förbanden, deras utveckling och förmåga i det korta
perspektivet. Inriktningen av helikopterförbanden under 2004 bör
fortsatt vara att utveckla de två helikopterbataljonerna, den ena
med markoperativ huvudinriktning och den andra med sjöoperativ
huvudinriktning.
Successivt kommer de nya helikoptrarna att tillföras
organisationen. Efter en viss försening skall 20 stycken
helikopter 15 börja levereras under 2004. Leveranserna beräknas
pågå till 2007. Leveranserna av 18 stycken medeltunga helikopter
14 skall börja 2005.
Parallellt med anskaffningen kommer merparten av de befintliga
helikoptersystemen och helikoptrarna att avvecklas.
Regeringen vill också erinra om betydelsen av att
helikopterförbanden deltar i internationella övningar. Hittills
genomförda internationella övningar har tillfört förbanden
värdefulla erfarenheter. Regeringen bedömer att anmälan av
helikopterförband till internationella styrkeregister och
deltagande i internationella insatser med helikopterförband
knappast blir aktuellt förrän de två helikopterbataljonerna har
organiserats med nya helikoptrar.
Reformeringen av Försvarsmaktens personalförsörjningssystem
pågår. Arbetet grundas på den samlade syn på
personalförsörjningen i Försvarsmakten som regeringen redovisade
i propositionen Fortsatt förnyelse av total-försvaret (prop.
2001/02:10, bet. 2001/02:FöU7, rskr. 2001/02:192).
Om än en god grund lagts menar regeringen att
personalförsörjningen även fortsättningsvis bör tillmätas en
central betydelse i försvarsreformen.
Enligt regeringen är tillgången till rätt utbildade, lämpliga och
intresserade personer den enskilt mest gränssättande faktorn när
det gäller möjligheterna att genomföra fredsfrämjande insatser
utomlands med beväpnad trupp. Efterhand som 1980- och 1990-talets
stora värnpliktskullar om 30 000-50 000 utbildade per år blir för
gamla för internationell tjänstgöring måste rekryteringsformerna
förändras så att de beaktar dagens utbildningsvolymer. Regeringen
håller det inte för osannolikt att det kan bli nödvändigt att ge
Försvarsmakten bättre förutsättningar för sin bemanning för att
det även fortsättningsvis skall vara möjligt att ha förband
operativa i ett annat land kort tid efter ett politiskt beslut.
Enligt regeringen har det visat sig att Försvarsmakten
underskattade behovet av anställd personal i underlaget inför det
förra försvarsbeslutet. Vidare har en del av de senaste årens
ekonomiska problem inom Försvarsmakten berott på brister i hur
lönekostnadsutvecklingen prognostiseras. Regeringen menar att det
är nödvändigt att nästa försvarsbeslut kan grundas på ett
underlag som är säkrare än vad underlaget inför det förra
försvarsbeslutet visat sig vara. För att detta skall vara möjligt
är det väsentligt att Försvarsmakten utvecklar de metoder som
används i underlagsarbetet.
Inriktningen är att utbildningsvolymen av totalförsvarspliktiga
som fullgör värnplikt under 2004 skall vara ca 16 000
totalförsvarspliktiga, inklusive 300 korttidsvärnpliktiga
utbildade för hemvärnets behov.
Arbetet för att minska avgångar under grundutbildningen
intensifieras. Det civila meritvärdet av att göra värnplikten
skall öka genom ett arbete som sker i dialog mellan
intressenterna.
Utvecklingsarbetet skall syfta till att motverka mobbning,
trakasserier samt övergrepp mot enskilda. Områden som skall
belysas är bl.a. jämställdhet, sexuella trakasserier, homofobi,
främlingsfientlighet, utbildning, säkerhet, olycksförebyggande
åtgärder samt förhållandet till droger.
Varje fall av avgång under grundutbildningen bland kvinnliga
totalförsvarspliktiga skall analyseras och återrapporteras i
samband med årsredovisningen för 2004 för att identifiera behov
av ytterligare åtgärder.
Regeringen anser det vara av vikt att Försvarsmakten fortsätter
sitt arbete med att definiera behovet av reservofficerare i
insatsorganisationen. Avvecklingen av övertaliga bör ske efter
samråd med de berörda. För att behålla den stora andelen
reservofficerare i utlandsstyrkan bör utbildningsverksamhet inom
detta område befrämjas. Det är också väsentligt att
reservofficerare erbjuds möjlighet att delta vid övningar inom
t.ex. grundutbildningsförband och lednings- och
stabstjänstsövningar.
Regeringen avser att följa utvecklingen rörande placeringen av
reservofficerare i högre chefsbefattningar inom
hemvärnsförbanden.
Möjligheterna att lyckas med strävan att öka andelen kvinnliga
officerare beror i allt väsentligt på hur väl myndigheten lyckas
behålla de kvinnor som rekryteras och om man lyckas skapa en god
rekryteringsbas. Detta innebär att en hög andel kvinnor måste
fullgöra värnplikten med goda erfarenheter och en vilja att
fortsätta inom officersyrket. Jämställdhetsarbetet och en
förändring av attityder blir därför en viktig grund i detta
långsiktiga projekt där den första lite större kullen kvinnliga
officerare kan utexamineras tidigast om några år.
Regeringen bedömer att Försvarsmakten i dag har en bra inriktning
för sitt arbete inom jämställdhetsområdet. Samtidigt är det
nödvändigt att understryka att strävan att förbättra arbetsmiljön
och förändra ogynnsamma attityder till kvinnliga officerare och
totalförsvarspliktiga inte kan ses som ett avgränsat projekt utan
snarare som en ständigt pågående process. Det är också av
yttersta vikt att jämställdhetsfrågorna ges utrymme och vikt av
myndighetens chefer för att jämställdhetsarbetet skall få
genomslag inom Försvarsmakten. Regeringens bedömning är att
ledarskapet inom myndigheten är avgörande för huruvida kvinnor
och män får samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter hos
Försvarsmakten som arbetsgivare. Regeringen anser därför att
arbetet med att inkorporera genusfrågorna i ledarskapsämnet utgör
en viktig grund för inriktningen inom området.
Förbättrade förutsättningar för kompetensutveckling för civil
personal skall skapas. Vidare skall möjligheterna för den civila
personalen att delta i lämpliga delar av utbildningen vid
Försvarsmaktens skolor samt vid Försvars-högskolan ytterligare
tillvaratas.
Det framtida militära skolsystemet skall utformas för att
tillgodose de kompetensbehov som följer med implementeringen av
det flerkarriärsystem som regeringen redovisat i propositionen
Fortsatt förnyelse av totalförsvaret (prop. 2001/02:10).
Reformarbetet kommer i allt väsentligt att ske inom ramen för det
kommande försvarsbeslutet.
Enligt regeringens bedömning har Försvarsmakten fortsatt att
arbeta med att förbättra sin arbetsgivarroll som inleddes
tidigare efter kritik som främst Riksrevisionsverket riktat mot
myndigheten. Riksdagens revisorer har i en rapport 2002/03:16
Givakt på lönebildningen - arbetsgivarpolitiken inom
Försvarsmakten riktat en viss kritik mot Försvarsmakten i fråga
om lönebildningen vid myndigheten. En modell för mer kontinuerlig
lönekostnadsuppföljning kommer att tas fram av Försvarsmaktens
centrala ledning. Regeringen avser att särskilt följa upp
Försvarsmaktens arbetsgivarroll.
Försvarsmaktens arbete med att motverka och förebygga
trakasserier grundat på t.ex. etnisk tillhörighet, religion eller
sexuell läggning måste på samma sätt som jämställdhetsarbetet
drivas som en ständig process med att förbättra arbetsmiljön och
förändra ogynnsamma attityder.
Projektet Normgivande mångfald inom HBT-området (homosexuella,
bisexuella och transpersoner) kommer att löpa fram till utgången
av 2004. Kartläggningarna inom projektet kommer att ge
Försvarsmakten en god grund i sitt fortsatta arbete med frågorna.
Regeringen bedömer därför att det är nödvändigt för
Försvarsmakten att under 2004 finna lämpliga former för hur dessa
frågor kan integreras i myndighetens kontinuerliga arbete med
ledarskaps- och arbetsmiljöfrågor.
Regeringen bedömer att mångfald bidrar till att höja kvaliteten
inom en verksamhet, att god framtida kompetensförsörjning utgår
från att arbetsgivare kan attrahera den mest kompetenta
arbetskraften utan att exkludera t.ex. kvinnor och personer med
utländsk bakgrund. Mångfalden har dessutom en särskild betydelse
inom försvarssektorn utgående från både folkförankrings- och
demokratiprinciper.
Regeringens inriktning är att ytterligare stärka de
totalförsvarsgemensamma myndigheternas arbete med genus- och
mångfaldsfrågor med särskilt fokus på Försvarshögskolan och
Totalförsvarets pliktverk eftersom dessa myndigheter har något av
en särställning inom totalförsvaret.
Pliktverket skall därför intensifiera sitt arbete med att
motverka ogynnsamma attityder och säkerställa att alla ungdomar,
oaktat exempelvis kön, etnisk tillhörighet och sexuell läggning
känner sig välkomna och respekterade som individer.
Försvarshögskolans roll å andra sidan är unik genom att
myndigheten utbildar och präglar officerare på högre nivåer och
chefer inom totalförsvaret. Om chefer inom det militära försvaret
skall få tillräckliga kunskaper om jämställdhets- och
diskrimineringsfrågor för att kunna bli goda ledare i arbetslivet
är det därför nödvändigt att Försvarshögskolan verkar för att
bidra till detta.
Regeringen anser mot denna bakgrund att myndigheternas arbete med
att motverka och förebygga diskriminering bl.a. grundat på kön,
etnisk tillhörighet eller sexuell läggning särskilt bör granskas
i syfte att klarlägga hur arbetet kan stärkas. Regeringens
intention är att totalförsvaret som helhet skall få en bättre
arbetsmiljö.
Nämnden för personalvård för totalförsvarspliktiga
Regeringen bedömer att Nämnden för personalvård för
totalförsvarspliktiga skall läggas ned.
Nämnden för personalvård för totalförsvarspliktiga har till
uppgift att genom vägledande och rådgivande verksamhet samt genom
egna initiativ främja personalvård för totalförsvarspliktiga som
fullgör värnplikt eller civilplikt. Regeringen utser ordförande,
vice ordförande, ledamöter och sekreterare. Nämnden består av
högst 16 personer. Från anslaget 6:1 betalar Försvars-makten
årligen högst 350 000 kr för ersättning till Nämnden för
personalvård för totalförsvarspliktiga.
Regeringen har för avsikt att inom Styrelsen för psykologiskt
försvar inrätta en funktion för information och vägledning i
rättsliga frågor för de totalförsvarspliktiga som fullgör
värnplikt eller civilplikt och för utbildningsansvariga. Till
styrelsen skall vara knutet ett råd som skall bistå myndigheten i
dessa frågor. Ledamöterna skall utses av regeringen. Funktionen
kommer således till viss del att bedriva den verksamhet som för
närvarande åligger Nämnden för personalvård för
totalförsvarspliktiga, varför denna nämnd således kan läggas ned
i och med utgången av 2003.
Frivilliga försvarsorganisationer
De frivilliga försvarsorganisationernas utbildning bör utvecklas
och delvis ges ett nytt innehåll så att organisationerna kan
utgöra en kompetensbas för kompletterande utbildning under
normala förhållanden samt vid återtagning av kompetens. Detta
innebär även att de frivilliga försvarsorganisationernas
verksamhet kan komma att begränsas med hänsyn till
Försvarsmaktens uppgifter och förändrade ekonomiska villkor.
Behovet av avtalspersonal från flera av organisationerna bedöms
som fortsatt stort. Regeringen menar att de frivilliga
försvarsorganisationerna fortsatt skall ha till uppgift att förse
vissa av de nationella skyddsstyrkorna med bl.a. förplägnads-,
sjukvårds-, transport-, lednings-, marin- och sambandskompetens.
Utöver detta bedömer regeringen att personal ur de frivilliga
försvarsorganisationerna fortsatt kommer att utgöra en resurs,
t.ex. som instruktörer vid grundutbildning eller som
kompetensutvecklare av totalförsvarspliktiga och befäl. De kommer
även fortsättningsvis att fylla en viktig roll i Försvarsmaktens
och det övriga totalförsvarets folkförankring.
Miljöfrågor
Den enligt regeringen viktigaste uppgiften för Försvarsmakten i
miljöarbetet är att fortsätta att utveckla och fördjupa
sektorsansvaret för ekologisk hållbarhet. Försvarssektorn
bedriver ett systematiskt och ambitiöst miljöarbete i linje med
de miljökvalitetsmål riksdagen har lagt fast. För att ytterligare
stärka denna utveckling bör Försvarsmakten och övriga myndigheter
inom försvarssektorn även fortsättningsvis ge hållbarhetsarbetet
hög prioritet.
Regeringen anser att Försvarsmakten bör fortsätta att medverka
aktivt i det internationella försvarsmiljöarbetet. Försvarsmakten
och andra totalförsvars gemensamma myndigheter besitter stor
kunskap i försvarsmiljöfrågor. De hittills genomförda insatserna
i Östersjöområdet visar att försvarets insatser är
betydelsefulla. Det är därför angeläget att detta arbete
fortsätter.
Grundorganisationen
Regeringen anser att den hittillsvarande inriktningen av
grundorganisationen bör gälla även för 2004. Försvarsmakten skall
därför fortsätta att anpassa och utveckla grundorganisationen
till att ha den förmåga som krävs för att kunna organisera,
vidmakthålla och stödja de krigsförband och resurser som ingår i
insatsorganisationen. Vidare skall grundorganisationen effektivt
och rationellt kunna hantera alla de åtgärder som krävs för att
utveckla, vidmakthålla eller avveckla personal, förnödenheter,
anläggningar, mark och lokaler vid förband, skolor och centrum.
Inriktningen innebär bl.a. följande för verksamheten under året.
Garnisonen i Uppsala, inklusive verksamheten inom Operativa
insatsledningen, skall utvecklas. Likaså skall verksamheten vid
Malmen med anledning av flygskolan och de nya helikoptersystemen
fortsätta att utvecklas. Försvarsmaktens
ledningsorganisationsförmåga att med kort varsel kunna avdela
personal för att bemanna internationella staber skall
upprätthållas. Härutöver skall Försvarsmaktens logistik utvecklas
vidare mot en ökad rationalitet och effektivitet. Likaledes skall
de organisatoriska förändringarna i Mälardalen fullföljas.
Regeringen delar Försvarsmaktens uppfattning i budgetunderlaget
för 2004 att ett kompetenscentrum för informationsoperationer bör
utvecklas.
Försvarsmaktens mark- och lokalförsörjning skall rationaliseras
vidare.
Regeringen anser att möjligheterna att följa upp och utvärdera
förändringar i grundorganisationen bör förbättras. Regeringen har
därför uppdragit åt Försvarsmakten att redovisa förslag i detta
avseende. Regeringens inriktning är att återkomma till denna
fråga i 2004 års försvarsbeslut. Regeringen avser också att i
försvarsbeslutspropositionen återkomma till riksdagen i fråga om
grundorganisatoriska förändringar.
Skydd mot NBC-stridsmedel
Mot bakgrund av de nya säkerhetshoten är det regeringens
uppfattning att det är av stor vikt att Försvarsmakten alltjämt
strävar efter att huvuddelen av NBC-kompaniet skall vara
operativt under 2004. Regeringen anser att åtgärder bör vidtas
för att höja NBC-insatsförmågan stegvis intill dess att NBC-
kompaniet är fullt operativt. Intill dess kompaniet är operativt
anser regeringen att den tillfälliga NBC-insatsstyrkan tills
vidare skall finnas kvar.
Det internationella erfarenhetsutbytet avseende NBC-skydd bör
enligt regeringens uppfattning fortsätta.
Ammunitions- och minröjning
Sverige skall fortsatt vara engagerat i olika internationella
samarbetsforum och verka för regleringar av vapen som ger upphov
till s.k. explosiva lämningar av krig. Att följa, främja och
vidareutveckla de internationella regelverken är ett mål för
regeringen. Regeringen kommer att fortsätta arbetet för en global
anslutning till Ottawakonventionen och delta aktivt i
förhandlingarna kring ett nytt protokoll till 1980 års
vapenkonvention angående explosiva lämningar av krig. Till detta
kommer att Sverige under 2004 och 2005 har fått i uppdrag att,
inom Ottawakonventionens kommitté för humanitär minröjning och
minröjningsteknik, verka som först rapportör och därefter
ordförandeland.
Regeringen betonar vikten av att samarbetet mellan berörda
myndigheter inom området minhantering fortsatt fördjupas.
Enligt regeringen bör utvecklingen av Swedecs
ammunitionsröjningspooler, bestående av bl.a.
minröjningsspecialister, sjukvårdspersonal, minhundar och
materiel, fortgå enligt plan.
Informationssäkerhet
Regeringen har tillsatt en utredning (dir. 2002:103) som har till
uppgift att lämna förslag angående vissa frågor inom
informationssäkerhetsområdet. Utredningen skall bl.a. lämna
förslag till hur den nationella strategin för
informationssäkerhet skall utvecklas samt hur Sveriges engagemang
i det internationella arbetet inom informationssäkerhetsarbetet
skall utformas.
Regeringens bedömning är att förmågan att motstå
informationsoperationer har ökat i samhället genom de uppgifter
som vissa myndigheter erhållit inom informationssäkerhetsområdet.
Försvarsmaktens ansvar inom informationsoperationsområdet avser
att ha förmåga att skydda sina egna system mot detta.
Informationskrigföring är en offensiv informationsoperation som
kan ske under höjd beredskap. Försvarsmakten skall ha kunskap om
informationskrigföringens offensiva område.
Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling
Regeringen gör bedömningen att materielförsörjningen inklusive
forskning och teknikutveckling bör inriktas så att
Försvarsmaktens operativa behov samt behov av kompetens på
kortare och längre sikt tillgodoses. Särskild vikt bör läggas vid
att skapa förutsättningar för utveckling mot det nätverksbaserade
försvaret samt att kunna möta tänkbara framtida hot.
Materielförsörjningsprocessen, inklusive forskning och
teknikutveckling bör fortsätta att utvecklas bl.a. i syfte att
tydligare koppla materielförsörjningsfrågorna till
Försvarsmaktens långsiktiga utveckling genom ökad spårbarhet samt
pröva olika inriktningar inför försvarsbeslutet. Möjligheterna
till internationella samarbeten bör så långt lämpligt utnyttjas.
Exportstödet bör ges fortsatt hög prioritet och stödja sådan
verksamhet som bidrar till vidmakthållande, vidareutveckling och
utveckling av motsvarande materiel för Försvarsmakten.
Materiel som inte behövs för den framtida insatsorganisationen
bör avvecklas. Avvecklingen bör ske på det sätt som är mest
ekonomiskt fördelaktigt.
En samlad materielförsörjningsstrategi bör tas fram inför
försvarsbeslutet.
Försvarsmaktens anläggningsförsörjning bör anpassas efter
beredskapsbehoven. Anläggningar som inte längre behövs i
insatsorganisationen bör avyttras.
Försvarsmakten kommer att ha ett fortsatt behov av avancerad och
modern materiel för att kunna lösa sina uppgifter. Inte minst
ställer övergången till ett nätverksbaserat försvar krav i detta
avseende. Försvarsmaktens operativa behov på kortare och längre
sikt bör utgöra utgångspunkten för materielförsörjningen.
Utveckling av nya materielprojekt för Försvarsmaktens behov bör
regelmässigt prövas för internationella samarbeten. Planeringen
för Försvars-maktens materielförsörjning bedöms därför komma att
i ökad utsträckning även behöva ta hänsyn till, och samordnas
med, andra staters behov.
Utvecklingen mot ett nätverksbaserat försvar i form av förbättrad
information och omvärldsuppfattning, ledning med beslutsstöd samt
insats och verkan är en viktig del i den materiella utvecklingen.
Regeringen menar att det är väsentligt att den framtida
avvägningen mellan behovet av materiel till insatsförbanden
respektive behovet av långsiktig materiell utveckling där
forskning och teknikutveckling (FoT) utgör en viktig del belyses
inför försvarsbeslutet. Regeringen har därför begärt in ett
underlag från Försvarsmakten inför försvarsbeslutet i detta
avseende. Inte minst behovet av inhemsk industriell kompetens bör
beaktas i sammanhanget. En del i den långsiktiga utvecklingen som
bör analyseras är ett ökat utnyttjande av demonstratorer på olika
nivåer. Sådana demonstratorer utgör en väsentlig del i
utvecklingen av förmågan att möta framtida tänkbara hot.
Exportstödet bör fortsätta i syfte att förbättra
förutsättningarna för Försvarsmaktens materielförsörjning.
Avvecklingen av Försvarsmaktens förnödenhetsöverskott bör
fortsatt ha hög prioritet. I avvägningsprocessen bör särskild
vikt läggas vid möjligheten till optimalt resursutnyttjande på
kort och lång sikt.
Inriktningen är att påbörjat arbete med den samlade
materielförsörjningsstrategin, inkluderande forskning och
teknikutveckling, slutförs inom ramen för försvarsbeslutet.
Ändamålsenligheten med nuvarande metod att peka ut s.k.
strategiska kompetenser bör prövas.
Det nordiska försvarsmaterielsamarbetet fortsätter att utvecklas
och fördjupas.
Sverige skall fortsätta att utveckla sina bilaterala
samarbetsrelationer inom försvarsmaterielområdet med betoning på
våra viktigaste samarbetsländer. Av särskild betydelse är våra
relationer med Norden, USA och Storbritannien samt Frankrike och
Tyskland.
Arbetet inom ramen för sexnationerssamarbetet omfattande Sverige,
Frankrike, Storbritannien, Spanien, Italien och Tyskland, bedöms
kunna bli av stor betydelse och bör därför utvecklas och
fördjupas.
Försvarsmaterielsamarbetet inom EU utvecklas inte minst genom
inrättande av en kapacitets- och materielbyrå inom EU.
Regeringen föreslår att det nuvarande nationella flygtekniska
forskningsprogrammet förlängs under 2004 och att det statliga
bidraget till finansieringen av programmet skall behållas på en
nivå om högst 30 000 000 kr för 2004.
Regeringen har tidigare beslutat om det nationella flygtekniska
forskningsprogrammet. Det senaste beslutet omfattade perioden
2001-2003, och regeringen beräknade ett totalt statligt bidrag
till finansieringen av programmet om 90 000 000 kr (prop.
2000/01:1, utg.omr. 6, bet. 2000/01:FöU1, rskr. 2000/01:54).
Målet för programmet är att genom stimulans till forskningsarbete
bidra till att svensk flygindustrins kompetens och
konkurrenskraft utvecklas. Programmet omfattar sådan flygteknisk
forskning som är av gemensamt civilt och militärt intresse.
Vidare bidrar programmet till att stärka landets förmåga att
aktivt delta i och dra nytta av internationellt forsknings- och
tekniksamarbete. Projekten inom programmet genomförs i samverkan
mellan flygindustri, universitet och högskola samt
forskningsinstitut.
Regeringen bedömer att programmet har bedrivits på ett effektivt
sätt och att resultaten hittills av programmet är positiva.
Programmets betydelse från försvars- och näringspolitiska
utgångspunkter motiverar enligt regeringen att programmet
fortsätts. Forskningsprogrammet har en programtid på normalt tre
år och nuvarande program går ut vid innevarande års slut.
Regeringen avser att förlänga det nuvarande programmet 2001-2003
med ett år i syfte att möjliggöra att förslag om framtida program
beaktas i samband med beslut om de försvars- och
forskningspolitiska propositionerna.
Regeringen beräknar för 2004 ett statligt bidrag till
finansieringen av programmet om 30 000 000 kr varav 20 000 000 kr
beräknas under utgiftsområde 6 Totalförsvar och anslag 6:2
Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling och 10
000 000 kr beräknas under utgiftsområde 24 Näringsliv och anslag
26:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling.
Insatser
Regeringen gör bedömningen att ambitionen vad avser
internationell beredskap och internationella insatser även
fortsättningsvis skall vara hög. I dagsläget saknas såväl
verksamhetsmässiga som ekonomiska förutsättningar för att höja
ambitionsnivån. Regeringens viljeinriktning att långsiktigt öka
Sveriges internationella förmåga kvarstår. Sverige bör kunna
delta i fredsfrämjande insatser i enlighet med de krav på
operativ förmåga som riksdagen beslutat, i första hand med
resurser och förband som har anmälts till internationella
styrkeregister.
Försvarsmakten bör upprätthålla beredskap för och kunna genomföra
incidentinsatser, dvs. upptäcka, ingripa och avvisa varje form av
kränkning av svenskt territorium för att hävda rikets
territoriella integritet i luften, till sjöss och på marken.
Försvarsmakten bör ha en sådan förmåga att beredskap kan
upprätthållas och förändras för de krav och inom de tidsramar som
regeringen med hänsyn till omvärldsläget beslutar.
Regeringen anser att den hittillsvarande inriktningen bör ligga
fast. Detta innebär att det är fortsatt angeläget att samhällets
resurser kan utnyttjas på ett effektivt och rationellt sätt.
Inriktningen för 2004 för stöd till samhället bör vara följande.
Vid sidan av att medverka i räddningstjänst enligt
räddningstjänstlagen (1986:1102) skall Försvarsmakten bidra till
att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar på
samhället i fred och därvid kunna samverka med andra myndigheter
och ställa resurser till förfogande. Uppgiften att stärka det
svenska samhället vid svåra påfrestningar på samhället i fred
skall inte utgöra en utgångspunkt för Försvarsmaktens utformning
och omfattning.
Internationella insatser
Sverige har deltagit aktivt i den fredsfrämjande verksamheten på
Balkan sedan 1993. Detta visar på Sveriges långsiktiga
engagemang, vilket skall gälla även framgent på Balkan.
Regeringen avser att reducera det svenska bidraget till Kfor
fr.o.m. den 1 januari 2004.
Sverige avser fortsatt delta i Sfor med stabsofficerare och en
underrättelsecell (Swenic). Det fortsatta svenska deltagandet i
Sfor är viktigt inte minst med tanke på diskussionen om ett
eventuellt EU-övertagande av insatsen efter Nato.
Den 31 mars avslutade Nato sin insats i Makedonien och ersattes
då av EU:s första militära krishanteringsinsats, Operation
Concordia. Sverige bidrar med övervakningsteam och
stabsofficerare i styrkan.
Regeringen beslutade i juni 2003 om att fortsatt ställa den
svenska styrkan till ISAF:s förfogande, dock längst t.o.m. den 19
december 2003. Den 11 augusti 2003 övertog Nato ledningen av
ISAF. Formerna för ett eventuellt fortsatt svenskt deltagande i
återuppbyggnaden av Afghanistan under 2004 bereds för närvarande
i Regeringskansliet.
Riksdagen medgav den 16 april 2003 att Sverige ställer en väpnad
styrka till FN:s mission Monucs förfogande i Demokratiska
Republiken Kongo. Regeringen beslutade den 30 april om deltagande
med en flygfältsenhet och stabsofficerare. Inriktningen är att
den svenska flygfältsenheten i Kindu skall avvecklas under
sommaren 2004.
Med riksdagens godkännande fattade regeringen den 19 juni 2003
beslut om insats med svenskt specialförband i Demokratiska
Republiken Kongos östra provins Ituri. Det svenska bidraget har
haft mandat t.o.m. den 1 september 2003.
Beredskap för internationella insatser
Försvarsmakten skall ha en sådan förmåga att beredskap kan
upprätthållas och förändras för de krav och inom de tidsramar som
regeringen med hänsyn till omvärldsläget beslutar. Regeringen
vill lyfta fram övningsverksamheten som en viktig komponent i
Försvarsmaktens förmåga. Att utveckla Försvarsmaktens förmåga att
verka internationellt kräver möjligheter att öva i
internationella sammanhang. Petersbergsuppgifterna bör vara
vägledande vid val och planering av övningar. Nato har erbjudit
länder knutna till Partnerskap för fred att i större utsträckning
delta i Natos egen övningsverksamhet. Regeringen bedömer att
enskilda övningar inom ramen för Partnerskap för fred sannolikt
kan komma att minska i omfattning och konstaterar även att EU
inte bedriver övningsverksamhet på förbandsnivå. Mot denna
bakgrund anser regeringen att Försvarsmakten kan delta i den del
av Natos övningsverksamhet som är öppen för PFF-länder och som är
förenlig med vår svenska militära alliansfrihet. För att uppfylla
behovet av gemensamma övningar anser regeringen vidare att
Försvarsmakten bör medverka i såväl bi- som multilaterala
övningar. Försvarsmakten bör härvidlag prioritera övningar med
medlemsstater i EU eller Nato. Svensk medverkan med förband och
enheter i internationell övningsverksamhet skall i varje enskilt
fall prövas av regeringen.
När det gäller utvecklingen av den internationella förmågan
generellt, vill regeringen anföra följande. Regeringen bedömer
att den internationalisering som Försvarsmakten genomgått
resulterat i värdefulla erfarenheter och en ökad
interoperabilitet. Regeringen anser att uppträdandet vid de
insatser där förband deltagit hållit en hög klass. Ambitionen vad
avser internationell beredskap och internationella insatser skall
dven fortsättningsvis vara hög. I dagsläget saknas såväl
verksamhetsmässiga som ekonomiska förutsättningar för att höja
ambitionsnivån. Regeringens viljeinriktning att långsiktigt öka
Sveriges internationella förmåga kvarstår däremot. En förbättrad
synergi mellan nationell och internationell insatsförmåga är då
av avgörande betydelse. Det nationella försvarets behov skall
påverka utformningen av de förband och kompetenser vi avser bidra
med internationellt. Metoderna att tillvarata erfarenhet och
kompetenser från förband som deltagit i internationella insatser
bör utvecklas. Urvalet av förband som anmälts till
internationella styrkeregister bör fortlöpande ses över.
Mot bakgrund av Försvarsmaktens redovisning avseende de
verksamhetsmässiga förutsättningar för att från 2004 öka förmågan
att delta med förband i internationella insatser samt mot den
redovisade kostnadsutvecklingen menar regeringen att varje ny
anmälan till ett förbandsregister fordrar ett avvägningsarbete
där utveckling av internationell förmåga måste vägas mot andra
behov för insatsorganisationen, t.ex. den mångfald av
förbandstyper Sverige ansett sig behöva upprätthålla som militärt
alliansfri stat.
EU har fått en allt större roll i militär krishantering. Sveriges
ambition att delta i fredsfrämjande verksamhet har höjts i och
med vårt medlemskap i EU och den framväxande
krishanteringsförmågan inom EU. Deltagandet med insats av
militära förband inom ramen för ESFP sker på grundval av
nationella beslut av varje enskilt medlemsland. EU håller vidare
på att utveckla sin snabbinsatsförmåga med en reaktionstid på
5-30 dagar eller mindre som komplement till den militära styrka
om upp till 50 000-60 000 soldater som kan sättas in inom 60
dagar (EU Headline Goal). EU:s insats i DRK visar att EU till
viss del redan har en snabbinsatsförmåga. Tidsförhållandena är
ofta knappa och förutsätter flexibilitet och snabbhet av samtliga
EU:s medlemsländer.
Inom det militära området utgörs kärnan i det nordiska
försvarsrelaterade samarbetet av verksamheten på det
fredsfrämjande området inom samarbetsstrukturen Nordcaps (Nordic
Coordinated Arrangement for Military Peace Support). Sverige
innehar under 2003 ordförandeskapet i Nordcaps. Under 2004 kommer
utvecklingen av krishanteringsstyrkan att fortsätta.
FN har ett behov av snabbt tillgängliga militära enheter.
Stärkandet av FN:s snabbinsatsförmåga har bl.a. skett genom
etablerandet av Shirbrig (The Multinational Standby High
Readiness Brigade for UN Operations). Shirbrig är en
multinationell insatsstyrka med 16 medlemsländer. Samarbetet
syftar till att kunna ställa förband upp till brigads styrka till
FN:s förfogande. Tanken är att en insats med Shirbrig skall pågå
i högst sex månader, varpå en reguljär FN-styrka skall kunna ta
över.
Incidentinsatser
Försvarsmaktens förmåga att upptäcka och ingripa mot kränkningar
av territoriet och särskilt i Östersjöområdet skall
upprätthållas. Förmågan skall snabbt kunna ökas i anslutning till
akuta kriser. Därutöver skall förmågan att upptäcka och avvisa
säkerhetshot samt att tidigt kunna upptäcka NBC-insatser i
närområdet vidmakthållas.
Anpassningsförmåga
I och med 1996 års försvarsbeslut introducerades en
anpassningsprincip för det militära försvaret. De styrinstrument
som förutsågs i beslutet har inte fått avsedd verkan, bl.a. har
planering och realiserbarhetsgranskning av beredskapshöjningar
och andra anpassningsåtgärder inte genomförts. Genom regeringens
beslut den 8 maj 2003 om en differentierad beredskap baserat på
en förnyad bedömning av den säkerhetspolitiska utvecklingen
förbättras tillämpningen av anpassningsprincipen. Detta kommer
genom differentieringsbeslutet att omfatta en större del av
krigsförbanden och därmed bidra till handlingsfrihet att vid
behov kunna förändra försvarsförmågan med hänsyn till
utvecklingen i omvärlden. Regeringen avser att återkomma till
riksdagen med en redovisning i denna fråga inför nästa
försvarsbeslut.
Grundberedskap
Resurser ur grundorganisationen jämte delar ur
insatsorganisationen skall ha beredskap för att möta de hot som
kortsiktigt kan uppstå i rådande omvärldsläge. Beredskap för
ingripande mot kränkningar av svenskt territorium skall finnas
med kraftsamling till tider och områden där risken för
kränkningar är som störst. Försvarsmakten skall upprätthålla en
sådan beredskap som framgår av ett hemligt regeringsbeslut jämte
ett regeringsbeslut avseende särskild beredskap inom
Försvarsmakten.
Regeringen har den 8 maj 2003 beslutat om en differentierad
beredskap av insatsorganisationen. Innebörden är att endast de
förband som oundgängligen behövs och är lämpade för att möta
såväl okonventionella som konventionella hot i det omedelbara
tidsperspektivet skall ges en hög beredskap. Därmed skapas en
bättre grund för prioritering av resurser mellan förband, vilket
möjliggör ökade satsningar på förband med hög beredskap. Detsamma
gäller för förband avsedda för internationella insatser i
enlighet med vad regeringen anmält till internationella
styrkeregister. Minskade satsningar kan göras på andra delar av
insatsorganisationen som i konsekvens med detta skall ges en
lägre beredskap, dvs. ett eller flera år. Användbarheten och
tillgängligheten mellan insatsorganisationens förband skall
härigenom varieras vad gäller utbildning, övning, utrustning och
personellt innehåll.
Stöd till samhället
Regeringen anser att den hittillsvarande inriktningen bör ligga
fast. Detta innebär att det är fortsatt angeläget att samhällets
resurser kan utnyttjas på ett effektivt och rationellt sätt.
Försvarsmakten har många resurser anskaffade för
insatsorganisationen som kan användas även för andra angelägna
ändamål i samhället. Där så är möjligt och det inte påverkar
Försvarsmaktens grundläggande verksamhet negativt bör ett
gemensamt utnyttjande eftersträvas.
Försvarsmakten skall, vid sidan om skyldigheten att medverka i
räddningstjänst enligt räddningstjänstlagen, i första hand med
grundorganisationens resurser kunna stärka samhället vid svåra
påfrestningar i fred och därvid kunna ställa resurser till
förfogande.
När det gäller annat stöd än enligt uppgiften att stärka
samhället bör Försvarsmakten fortsätta att utveckla sin förmåga
att samverka med civila myndigheter och att kunna lämna stöd till
samhället inom skilda områden i enlighet med räddningstjänstlagen
(1986:1102) och förordningen (2002:375) om Försvarsmaktens stöd
till civil verksamhet.
Regeringen avser att se till att Försvarsmakten under 2004
fortsätter att utveckla möjligheterna att lämna stöd till
samhället i linje med det arbete myndigheten framgångsrikt har
bedrivit de senaste åren.
Försvarsunderrättelseverksamhet
Regeringen bedömer att minriktningen mot strategiska
underrättelser av relevans för utrikes-, säkerhets- och
försvarspolitiken bör fortsätta.
Försvarsunderrättelseverksamheten bör också vidareutveckla
förmågan att bidra till det internationella
underrättelsesamarbetet, särskilt såvitt avser det stöd som kan
lämnas till EU. Ytterligare ansträngningar att stödja svensk
trupp och personal i fredsfrämjande och andra internationella
insatser bör göras.
Den tyngdpunktsförskjutning som skett från traditionell militär
förvarning och heltäckande operativ och taktisk förvarning mot
strategiska och icke-militära underrättelser och den vidgade
hotbilden bör fortsätta.
Försvarsunderrättelseverksamheten måste utvecklas för att svara
mot behoven inom ramen för EU.
I takt med att Sveriges deltagande i internationella insatser kan
förväntas öka är det också angeläget att ansträngningar görs att
stödja svensk trupp och annan personal i insatsområdet.
Motionen
I Vänsterpartiets kommittémotion Fö219 (v) av Berit Jóhannesson
m.fl. framhålls att både den militära och den humanitära
ammunitions- och minröjningen har stor betydelse och efterfrågan
inom de fredsbevarande och humanitära internationella insatserna.
Sverige har en bred kunskap och kapacitet inom området. Den av
regeringen framtagna samlade synen på minröjning är ett bra
instrument för fortsatt utveckling inom området.
I förra budgetmotionen framkom att det fanns brister inom den
militära ammunitions- och minröjningsförmågan. Dessa brister
kvarstår. I flera omgångar har Vänsterpartiet framhållit
betydelsen av att Försvarsmaktens resurser inom området utökas.
Inför försvarsbeslutet gällande åren 2005-2007 är det av
väsentlig vikt att Sverige förfogar över minröjningsresurser
motsvarande i möjligaste mån de behov som finns med tanke på det
uttalade intresset att utöka de internationella insatserna.
Regeringen bör få i uppdrag att inför försvarsbeslutet redovisa
hur minröjningsresurserna i form av utbildad personal, materiel
och övningar inom Försvarsmakten kan utökas.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna
(yrkande 2).
I samma motion hänvisas till att regeringen föreslår att Nämnden
för personalvård för totalförsvarspliktiga (NPT) läggs ned. Det
råd som föreslås till funktionen för information och vägledning i
rättsliga frågor för de totalförsvarspliktiga som fullgör
värnplikt eller civilplikt kommer till viss del att bedriva den
verksamhet som nu NPT utför enligt regeringen. Det är viktigt att
få en allsidig bild av nämndens verksamhet.
NPT har till uppgift att genom vägledande och rådgivande
verksamhet samt genom egna initiativ främja personalvård för
totalförsvarspliktiga som fullgör civil- eller värnplikt enligt
instruktionen 1994:648. Nämnden består av ledamöter från
riksdagens partier, men också representanter från Pliktverket och
dem som ansvarar för utbildningarna. I nämnden ingår också
representanter från Civil- och Värnpliktsråden. Arbetet genomförs
främst genom besök på utbildningsplatser. Det arbete som nämnden
utfört har haft stor betydelse för de totalförsvarspliktigas
situation. NPT:s styrka och fördel är att alla intressenter har
varit representerade. Vid besöken på olika utbildningsplatser
sker en öppen kommunikation med totalförsvarspliktiga och befäl.
Genom sin breda sammansättning har NPT kunnat besvara frågor, och
totalförsvarspliktiga har därmed fått möjlighet att direkt få
svar och räta ut oklarheter som funnits. Nämnden som kollektiv
har fått en allsidig bild då ledamöterna kompletterat varandra,
och därmed skapas en gemensam bild och en stor samlad kunskap.
En mycket viktig uppgift för NPT är att nämnden kan följa upp
besluten och inriktningarna från riksdagen och myndigheterna vad
gäller t.ex. attityder, säkerhetsfrågor, vapenfrihet,
utlandsengagemang, jämställdhet och få en bild av hur hela
omstruktureringen påverkat de pliktigas situation. Nämnden
besitter en bred kunskapsbank som är och kommer att vara till
nytta för utvecklingen av villkoren för totalförsvarspliktiga. De
rapporter och protokoll som sänds till utbildningsanordnarna och
regeringen samt till den besökta utbildningsplatsen ger möjlighet
för dessa att följa utvecklingen vad gäller de pliktigas
situation och de brister nämnden sett, påpekat och noterat.
Dessa rapporter blir en del av den uppföljning som dessa
instanser behöver för att utveckla verksamheten, inte minst ger
nämnden kontaktvägar in i de olika organisationerna. Om NPT läggs
ned och, i samband med det, den verksamhet som nämnden bedriver
försvinner, förloras en viktig möjlighet att få direktkontakt med
och en bred erfarenhet av hur de totalförsvarspliktigas situation
utvecklas.
Vänsterpartiet ifrågasätter inte att det är viktigt med
rådgivande verksamhet där de totalförsvarspliktiga kan få hjälp
med att lösa konkreta problem. Den inriktning och kompetens som
NPT representerar bör användas som en god resurs. Med sin breda
verksamhet, sammansättning och erfarenhet är den till gagn för
den föreslagna funktionen. Därför föreslås att det råd som
regeringen föreslår skall inrättas för funktionen, inom Styrelsen
för psykologiskt försvar, breddas till att omfatta även de
uppgifter som Nämnden för personalvård för totalförsvarspliktiga
nu ansvarar för.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna
(yrkande 4).
Utskottet
Nationella flygtekniska forskningsprogrammet
Riksdagen har (bet. 2000/01:FöU1, rskr. 2000/01:54) beslutat om
en statlig finansiering på sammanlagt högst 90 000 000 kr för det
nationella flygtekniska forskningsprogrammet för perioden
2001-2003. Regeringen föreslår nu att det nationella
forskningsprogrammet förlängs under 2004 och att det statliga
bidraget till finansieringen av programmet skall behållas på en
nivå om högst 30 000 000 kr för 2004.
Programmet omfattar sådan flygteknisk forskning som är av
gemensamt civilt och militärt intresse. Det bidrar också till att
stärka landets förmåga att aktivt delta i och dra nytta av
internationellt forsknings- och tekniksamarbete. Utskottet anser
det lämpligt att det nuvarande programmet förlängs med ett år för
att därefter kunna övervägas ytterligare i de kommande försvars-
och forskningspolitiska propositionerna. Riksdagen bör således
godkänna den föreslagna förlängningen av det nationella
flygtekniska forskningsprogrammet.
Ammunitions- och minröjning
I Vänsterpartiets kommittémotion Fö219 (v) framhålls att det är
väsentligt att Sverige förfogar över minröjningsresurser för de
behov som finns att utöka de internationella insatserna. Vidare
framhålls i motionen att regeringen bör få i uppdrag att inför
försvarsbeslutet redovisa hur minröjningsresurserna inom
Försvarsmakten kan utökas.
Utskottet har vid flera olika tillfällen, t.ex. i betänkandena
1996/97:FöU1, 1997/98:FöU1, 1998/99:FöU5 och 2001/02:FöU2,
uttalat sig positivt om svenska insatser för minröjning.
Riksdagen har liksom regeringen ansett att det är viktigt att
utvidga det internationella engagemanget för minröjning.
Riksdagen har i det sammanhanget mycket tydligt betonat att
minröjningskompetensen och minröjningskapaciteten är en nationell
resurs.
Utskottet understryker ånyo vikten av det svenska internationella
engagemanget för minröjning och betydelsen av en hög kompetens
inom Försvarsmakten för kvalificerad ammunitionsröjning.
Regeringen bör inför det kommande försvarsbeslutet redovisa
utvecklingen och den fortsatta inriktningen inom dessa områden.
Utskottets uppfattning innebär att kommittémotion Fö219 (v)
yrkande 2 till stor del är tillgodosedd, varför den avstyrks av
utskottet.
Nämnden för personalvård för totalförsvarspliktiga
Regeringen anmäler att den har för avsikt att inom Styrelsen för
psykologiskt försvar inrätta en funktion för information och
vägledning i rättsliga frågor för de totalförsvarspliktiga som
fullgör värnplikt eller civilplikt. Till styrelsen skall vara
knutet ett råd som skall bistå myndigheten i dessa frågor. Därmed
kan enligt regeringen Nämnden för personalvård för
totalförsvarspliktiga (NPT) läggas ned.
Vänsterpartiet föreslår i kommittémotion Fö219 (v) att det råd
som regeringen avser att inrätta breddas till de uppgifter som
Nämnden för personalvård för totalförsvarspliktiga nu ansvarar
för.
Utskottet har inhämtat från Regeringskansliet att de nya
uppgifter som planeras för Styrelsen för psykologiskt försvar
innebär att styrelsen genom vägledande och rådgivande verksamhet
samt genom egna initiativ skall främja personalvården för
totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt och civilplikt. Det
planeras också att styrelsen skall informera
totalförsvarspliktiga om deras rättigheter under tjänstgöringen
och hur dessa kan tas till vara. Vidare avses det vid styrelsen
inrättas ett råd som skall bistå styrelsen i dess arbete. Rådet
avses få en sammansättning i princip motsvarande den som Nämnden
för personalvård för totalförsvarspliktiga nu har, dvs. med
representanter för riksdagspartier, myndigheter samt företrädare
för värnpliktiga och civilpliktiga. Ledamöterna avses utnämnas av
regeringen. Försvarsministern har nyligen svarat på
riksdagsfrågor om de värnpliktigas rättssäkerhet och om
kränkningar inom Försvarsmakten. Hon har därvid framhållit att
regeringen avser att vidta flera åtgärder inom dessa områden. De
nya uppgifterna för Styrelsen för psykologiskt försvar ingår
enligt försvarsministern bland dessa åtgärder. Försvarsministern
menar i sitt svar också att Styrelsen för psykologiskt försvar i
sitt arbete genom besök vid utbildningsplatser bör skaffa sig en
uppfattning om hur de totalförsvarspliktigas rättigheter
tillgodoses under utbildningen och lämna förslag till
förbättringar vid eventuella brister. Utskottet, som också fått
information av Värnpliktsrådet om dess rapport Värnpliktiga -
andra klassens medborgare?, anser att de åtgärder som regeringen
avser att genomföra är utomordentligt angelägna. Utskottet har
således ingen erinran mot att de uppgifter som Nämnden för
personalvård för totalförsvarspliktiga utför förs över till
Styrelsen för psykologiskt försvar och att nämnden läggs ned. Med
det anförda kan kommittémotion Fö219 (v) yrkande 4 i stort anses
vara tillgodosedd, varför den avstyrks.
Verksamhetsområde Det civila försvaret
Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen
anfört om verksamhetsområde Det civila försvaret (s. 66-83).
Utskottet
Regeringen bör redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att öka
förmågan inom områdena elförsörjning och telekommunikationer.
Omfattning, utgiftsutveckling och mål
Propositionen
Omfattning
I fred är civilt försvar den verksamhet som genomförs för att
skapa och vidmakthålla samhällets förmåga att motstå ett väpnat
angrepp. Det civila försvaret är därmed inte en organisation utan
den verksamhet som ett flertal aktörer genomför i syfte att
komplettera det fredstida samhällets förmåga att hantera kriser.
Samhällets planering av åtgärder inom beredskapen mot svåra
påfrestningar på samhället i fred och för höjd beredskap sker
sedan den 1 juli 2002 samordnat inom ramen för sex
samverkansområden: Teknisk infrastruktur, Transporter, Spridning
av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva
ämnen, Ekonomisk säkerhet, Områdesvis samordning, samverkan och
information samt Skydd, undsättning och vård. I områdena ingår
myndigheter som bedriver verksamhet med starkt inbördes samband.
Utgiftsutveckling
År 2002 präglades av ett omfattande förändringsarbete till följd
av den reform som trädde i kraft vid halvårsskiftet i enlighet
med regeringens förslag i propositionen Samhällets säkerhet och
beredskap (prop. 2001/02:158, bet. 2001/02:FöU10, rskr.
2001/02:261).
Reformen ledde övergångsvis till vissa osäkerheter som bl.a. gav
myndigheterna problem med att prognostisera behov av medel under
första respektive andra halvåret 2002.
För 2002 anvisades 2 013 086 000 kr för verksamheten inom det
civila försvaret. Under året uppgick utgifterna till 1 767 905
000 kr. Anslagssparandet uppgick vid utgången av 2002 till 333
190 000 kr.
Mål
Målet för verksamheten inom det civila försvaret och för
utformningen av resurserna är att
- värna civilbefolkningen, trygga en livsnödvändig försörjning,
säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till
Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp och krig i vår
omvärld,
-
- bidra till fred och säkerhet i omvärlden och
-
- stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra
påfrestningar på samhället i fred.
-
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen anför om
omfattning, utgiftsutveckling och mål för det civila försvaret.
Genomförda insatser, resultatbedömning och inriktning
Propositionen
Sammanfattande bedömning
Flertalet myndigheter uppger att grundförmågan inom deras
ansvarsområde var godtagbar vid utgången av 2002.
Luftfartsverket, Post- och telestyrelsen, Affärsverket svenska
kraftnät och Sjöfartsverket uppger emellertid en icke godtagbar
förmåga. Sjöfartsverket har som enda myndighet graderat ned sin
bedömning till icke godtagbar, vilket beror på en försämrad
ledningsförmåga då myndigheten av sanitära skäl tvingats evakuera
från ordinarie lokaler. Statens räddningsverk har höjt sin
bedömning från icke godtagbar till godtagbar inom
räddningstjänstområdet.
Att sammanfatta och bedöma förmågan inom det civila försvaret är
förenat med stor osäkerhet. Förmågan påverkas av olika
omvärldsfaktorer, inte minst den tekniska utvecklingen som leder
till ökad komplexitet och ökat beroende mellan de tekniska
infrastruktursystemen.
Regeringen bedömer att förmågan att motstå ett väpnat angrepp
inom det civila försvaret som helhet efter en tid av anpassning
är godtagbar vid utgången av 2002.
Gränssättande för förmågan och uthålligheten i alla
tidsperspektiv är liksom tidigare förmågan inom områdena
elförsörjning, telekommunikationer och informationssäkerhet. De
kvarstående bristerna i bas- och grundförmågor kan komma att
minskas genom förstärkningar av samhällets samlade förmåga att
förebygga och hantera svåra påfrestningar i fredstid.
Regeringen avser att i en särskild proposition 2005 återkomma
till frågan om hur samhällets samlade förmåga att förebygga och
hantera svåra påfrestningar och andra allvarliga kriser skall
utvecklas, inklusive totalförsvarets stöd till denna förmåga.
Övergripande inriktning av verksamheten
Den övergripande inriktningen för 2004 överensstämmer med den som
regeringen redovisat i proposition 2001/02:10 Fortsatt förnyelse
av totalförsvaret och proposition 2001/02:158 Samhällets säkerhet
och beredskap.
Arbetet med att skapa ett mer robust samhälle skall fortsätta.
Områden av särskild betydelse är el-, tele- och
informationssäkerhet samt skydd mot NBC-händelser.
Det bör vidare kunna vidtas åtgärder under en anpassningsperiod
för att uppnå en tillräcklig förmåga mot väpnat angrepp vid ett
förändrat omvärldsläge.
Samverkansområde Teknisk infrastruktur
Affärsverket svenska kraftnät bedömer att förmågan inom
delområdet Elförsörjning vid utgången av 2002 var icke godtagbar,
dvs. oförändrad i förhållande till nivån vid utgången av 2001.
Bedömningen baseras främst på att elsystemets basförmåga behöver
stärkas. Nivån på elberedskapen har avgörande betydelse för det
civila försvarets förmåga. Så gott som alla viktiga
samhällsfunktioner är beroende av en stabil eltillförsel.
Samtidigt är sårbarheten i elsystemet betydande.
Regeringen bedömer förmågan som icke godtagbar, trots att en rad
förbättringsåtgärder inletts under 2002.
Trots att de åtgärder som vidtagits under 2002 bedöms ha
åstadkommit förbättringar inom elförsörjningsområdet samt ökad
förmåga till handlingsfrihet och insatsberedskap, medför
bristerna i elsystemens basförmåga att grundförmågan fortfarande
inte är godtagbar, dvs. oförändrad i förhållande till nivån vid
utgången av 2001. Förmågan bedöms dock som godtagbar efter en
femårig anpassningsperiod.
Grundförmågan avseende telekommunikationer bedöms vid utgången av
2002 vara icke godtagbar, dvs. oförändrad i förhållande till
nivån vid utgången av 2001. Förmågan bedöms dock kunna bli
godtagbar efter en period av anpassning.
Verksamheten inom informationssäkerhetsområdet är under
uppbyggnad. En viss ökad medvetenhet kan konstateras inom området
men det är ännu för tidigt att dra några slutsatser. Regeringen
avser att under 2005 genomföra en utvärdering av verksamheten.
Förmågan inom delområdet mediedistribution bedöms som godtagbar,
dvs. oförändrad i förhållande till nivån vid utgången av 2001.
Regeringen har tidigare redovisat sin avsikt att återkomma i
frågan om den centrala tillsynen av beredskapen för
vattenförsörjningen.
Verksamheten skall bedrivas så att riskerna för störningar i den
tekniska infrastrukturen i samhället minimeras och samhällets
grundläggande behov kan tillgodoses vid svåra påfrestningar på
samhället i fred eller vid ett väpnat angrepp. Förmågan inom
områdena elförsörjning, telekommunikationer och
informationsförsörjning är gränssättande för förmågan inom det
civila försvaret.
Inom energiområdet skall myndigheter sträva mot att ha en
etablerad samverkan för att kunna säkerställa elförsörjningen i
hela landet. Åtgärder skall inriktas för att tillgodose
prioriterade samhällsbehov av el vid långvariga och omfattande
störningar i elsystemet. Risken för informationsoperationer och
informationskrigföring får inte underskattas, och därför bör IT-
säkerhets-frågorna ha en framträdande plats i planeringen.
Samverkansområde Transporter
Regeringen bedömer att förmågan vid utgången av 2002 var
godtagbar.
Grundförmågan inom delområdet Luftfart bedöms vara icke
godtagbar, dvs. oförändrad i förhållande till nivån vid utgången
av 2001. Förmågan bedöms dock kunna bli godtagbar efter en längre
period av anpassning. Inom delområdet Banhållning och järnväg
bedöms grundförmågan vid utgången av 2002 som godtagbar, dvs.
oförändrad i förhållande till nivån vid utgången av 2001.
Grundförmågan inom delområdet Vägar bedöms vid utgången av 2002
som godtagbar, dvs. oförändrad i förhållande till nivån vid
utgången av 2001. Grundförmågan inom delområdet Sjöfart bedöms
vid utgången av 2002 som godtagbar. Anledningen till att
regeringen har gjort en annan bedömning än Sjöfartsverket beror
på att bristerna i basförmågan bedöms vara temporära.
Verksamheten skall bedrivas så att transportsystemen är så
utformade att riskerna för störningar minimeras och att de
samhällsviktiga transporter som krävs för att samhällets
grundläggande behov skall kunna tillgodoses vid svåra
påfrestningar på samhället i fred eller vid ett väpnat angrepp.
Beredskapsåtgärder inom transportsektorn bör inriktats mot att
minska sårbarheten i samhällsvikiga transport- och
varudistributionssystem. Det förändrade omvärldsläget med minskad
risk för väpnat angrepp och invasion har medfört att beredskapen
inom transportsektorn kan sänkas.
Samverkansområde Spridning av allvarliga smittämnen, giftiga
kemikalier och radioaktiva ämnen
I de senaste försvarsbesluten har regeringen poängterat behovet
av en allmänt förbättrad NBC-beredskap och att man i detta
sammanhang bör eftersträva en samlad syn på fredshändelser,
terroristaktioner och krig.
Regeringen bedömer förmågan när det gäller spridning av
allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen
vid utgången av 2002 som icke godtagbar, trots att en rad
förbättringsåtgärder inletts under 2002. Väsentliga
förstärkningar av NBC-beredskapen pågår sedan ett par år
tillbaka, bl.a. grundade på Ag NBC:s förslag. De viktigaste
förslagen är härvidlag en förbättrad expertberedskap, ett
sammanhållet system för utbildning och övning, ett bättre
samordnat utnyttjande av medicinska laboratorieresurser, en
upprustning av det nationella strålskyddets mät- och
laboratorieorganisation, en förbättrad förmåga till
personsanering och inrättandet av en nationell resurs till stöd
för hantering av mer omfattande NBC-händelser.
Verksamheten skall bedrivas så att riskerna för och
konsekvenserna av spridning av farliga ämnen och allvarlig smitta
begränsas och att samhällets grundläggande behov av förebyggande
verksamhet och förmåga att hantera inträffade händelser vid svåra
påfrestningar på samhället i fred eller vid ett väpnat angrepp
tillgodoses.
För skydd mot biologiska stridsmedel bör åtgärder mot sabotage
och för medicinsk beredskap prioriteras. Planeringen för att
motstå C-vapenhot bör inriktas mot att samhällsviktiga
verksamheter har överlevnadsskydd och förmåga till indikering.
Samverkansområde Ekonomisk säkerhet
Regeringen bedömer att förmågan vid utgången av 2002 var
godtagbar.
Verksamheten skall bedrivas så att riskerna för störningar
minimeras och att samhällets grundläggande behov av ekonomisk
säkerhet kan tillgodoses också vid störningar inom andra vitala
samhällsområden vid svåra påfrestningar på samhället i fred eller
vid ett väpnat angrepp.
Det bör vidare finnas en kunskap om tänkbara åtgärder under en
anpassningsperiod för att uppnå en tillräcklig förmåga mot väpnat
angrepp vid ett förändrat omvärldsläge. Under 2004 bör
Finansinspektionen fortsätta arbetet och utöka samverkanskretsen
av finansiella företag.
Samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information
Krisberedskapsmyndigheten har bedömt förmågan inom delområdet
Områdes- och informationsansvar som godtagbar vid utgången av
2002, dvs. en förbättring i förhållande till nivån vid utgången
av 2001.
Regeringen bedömer att förmågan vid utgången av 2002 var
godtagbar.
Ledningsförmågan har förstärkts genom att de sista fyra regionala
ledningsplatserna har blivit färdigställda så att ledning kan ske
med hög säkerhet i fredstida krissituationer och vid höjd
beredskap. Aktiviteter har även genomförts så att grundförmågan
hos myndigheter och andra aktörer inom krishanteringssystemet har
höjts.
Verksamheten skall bedrivas så att samhällets grundläggande behov
av verksamhetsledning, samordning, samverkan och information
säkerställs för krishantering vid svåra påfrestningar på
samhället i fred eller vid ett väpnat angrepp.
Samtliga områdes- och sektorsansvariga organ bör ha en
grundläggande lednings- och handlingsberedskap.
Samverkansområde Skydd, undsättning och vård
Regeringen bedömer att förmågan vid utgången av 2002 var
godtagbar. Brister finns dock inom NBC-området.
En viktig dimension av verksamheten är förmågan till
insatsberedskap. Räddningstjänstens förmåga vid en svår
påfrestning och höjd beredskap är central för samverkansområdets
förmåga. Åtgärder har vidtagits som kommer att medföra
kompetenshöjning av personal inom räddningstjänst, akutsjukvård
och polis samt effektivare räddningsinsatser vid NBC-händelser.
Grundförmågan inom delområdet Befolkningsskydd och
räddningstjänst m.m. bedöms vid utgången av 2002 som godtagbar.
När det gäller grundförmågan inom delområdet Hälso- och sjukvård
samt socialtjänst bedöms den också vid utgången av 2002 som
godtagbar i jämförelse med bedömningen för utgången av 2001.
Mot bakgrund av utvecklingen inom beredskapspolisen och övriga
insatser som gjorts eller planeras i fråga om bl.a. utbildning
för övrig personal bedömer regeringen grundförmågan vid utgången
av 2002 som godtagbar, dvs. oförändrad i förhållande till nivån
vid utgången av 2001. Förmågan att hantera NBC-händelser var vid
utgången av 2002 icke godtagbar. De av Rikspolisstyrelsen
genomförda åtgärderna under 2002 och 2003 för att bättre kunna
hantera NBC-händelser är därför av stor betydelse.
Verksamheten skall bedrivas så att skydds-, räddnings- och
sjukvårdsinsatser snabbt kan genomföras lokalt, regionalt och
nationellt för att minska konsekvenserna för liv, egendom och i
miljö vid svåra påfrestningar på samhället i fred eller vid ett
väpnat angrepp. Förberedelser skall vidtas för att ta emot ett
större antal skydds- och vårdbehövande från katastrof- eller
krigsområden i andra länder.
Insatsberedskapen är en förutsättning för ett framgångsrikt
genomförande av skydds-, räddnings- och sjukvårdsinsatser.
Baserat på de aktuella hot- och riskanalyserna finns behov av att
vidta åtgärder när det gäller hälso- och sjukvårdens uthållighet.
Åtgärder inom samverkansområdet bör vidtas för att säkerställa
hälso- och sjukvårdens insatsberedskap.
Utskottet
Utskottet har vid varje riksmöte sedan 1996/97 slagit fast
betydelsen av en robust och flexibel infrastruktur, där bl.a.
förmågan inom områdena elförsörjning och telekommunikationer
särskilt framhållits.
Regeringen bedömer förmågan inom både elförsörjning och
telekommunikationer som inte godtagbar.
Utskottet kommer i likhet med vad det tidigare framhållit att
fortsätta sin årliga uppföljning av förmågan inom bl.a. de nu
nämnda områdena. Av den redovisning som regeringen avser att
lämna i budgetpropositionen för 2005 under politikområdet Skydd
och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar bör därför
förmågan i de viktiga infrastrukturområdena, såsom bl.a.
elförsörjning och telekommunikationer, redovisas samt vilka
åtgärder som vidtagits för att öka förmågan inom områdena
elförsörjning och telekommunikationer.
Budgetförslag för politikområdet Totalförsvar
Utskottet behandlar i det följande vad regeringen i
budgetpropositionen har anfört om beredskapskredit för
totalförsvaret (s. 17) och anslagen (s. 84-97). Utskottet
behandlar även i anslutning härtill vissa motioner som lämnats
under den allmänna motionstiden, nämligen motionerna Fi240 (fp)
yrkande 17, Fö213 (c) yrkandena 1-3, Fö219 (v) yrkandena 1 och 5,
Fö243 (fp) yrkandena 11, 12 och 15, Fö259 (m) yrkandena 9-12 och
Fö264 (kd) yrkande 4.
Beredskapskredit för totalförsvaret
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag
(punkt 1) om beredskapskredit för totalförsvaret.
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för
2004 utnyttja en kredit på högst 40 000 000 000 kr i
Riksgäldskontoret om krig, krigsfara eller andra utomordentliga
förhållanden föreligger.
Riksdagen bemyndigade regeringen att utnyttja en kredit i
Riksgäldskontoret på högst 40 000 000 000 kr för 2003, om krig,
krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden föreligger.
Regeringen anser att ett motsvarande bemyndigande, avseende samma
belopp, bör lämnas för 2004. Beredskapskrediten skall säkerställa
att en nödvändig beredskapshöjning inte förhindras eller fördröjs
därför att regeringen inte disponerar nödvändiga betalningsmedel.
Krediten är beräknad att utnyttjas i ungefär lika delar mellan
det militära och det civila försvaret. Om beredskapskrediten
utnyttjas, avser regeringen att återkomma till riksdagen med
redovisning av behovet av medel för den fortsatta verksamheten.
Utskottet
Enligt regeringsformens 9 kap. om finansmakten (3 §) skall
riksdagen vid budgetregleringen beakta behovet under krig,
krigsfara och andra utomordentliga förhållanden av medel för
rikets försvar. Beredskapskrediten skall säkerställa att en
nödvändig beredskaphöjning - eller andra åtgärder som behövs för
att förstärka Sveriges försvarsberedskap - inte förhindras eller
fördröjs på grund av att regeringen inte disponerar erforderliga
medel. Utskottet föreslår därför att riksdagen bifaller
regeringens förslag till bered-skapskredit för totalförsvaret.
Anslagen inom politikområdet Totalförsvar
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen
? godkänner regeringens förslag (punkt 3) till investeringsplan
för Försvarsmakten samt avslår motion Fö259 (m) yrkande 12,
?
? bemyndigar regeringen (punkt 4) att besluta om beställningar av
materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling som
inklusive tidigare gjorda beställningar medför utgifter på högst
72 500 000 000 kr efter 2004,
?
? godkänner regeringens förslag (punkt 5) till investeringsplan
för Civilt försvar,
?
? godkänner regeringens förslag (punkt 6) att bemyndiga
regeringen att besluta om avtal och beställningar av tjänster,
utrustning och anläggningar för beredskapsåtgärder och åtgärder
för att hantera påfrestningar på samhället i fred, som inklusive
tidigare gjorda beställningar medför utgifter på högst 199 000
000 kr efter 2004,
?
? godkänner regeringens förslag att bemyndiga regeringen att i
fråga om beredskapsinvesteringar 2004,
?
a) låta Statens räddningsverk disponera en låneram i Riks-
gäldskontoret på högst 660 000 000 kr (punkt 7),
b) låta Socialstyrelsen disponera en låneram i Riksgälds-
kontoret på högst 200 000 000 kr (punkt 8),
? fastställer avgiftsuttaget (punkt 9) för finansiering av
åtgärder mot allvarliga hot och påfrestningar som gäller
elektronisk kommunikation till högst 100 000 000 kr under 2004,
?
? fastställer avgiftsuttaget (punkt 10) för elberedskapsavgiften
till högst 250 000 000 kr under 2004,
?
? godkänner regeringens förslag (punkt 11) att bemyndiga
regeringen att 2004 låta Försvarets materielverk disponera en
kredit i Riksgäldskontoret på högst 25 000 000 000 kr för att
tillgodose behovet av rörelsekapital,
?
? godkänner regeringens förslag (punkt 12) till investeringsplan
för Försvarets materielverk,
?
? godkänner regeringens förslag (punkt 16) till anslag under
utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet samt av-slår
motionerna Fi240 (fp) yrkande 17, Fö213 (c) yrkande 1, Fö219 (v)
yrkande 1, Fö243 (fp) yrkandena 11, 12 och 15 samt Fö259 (m)
yrkandena 10 (i denna del) och 11,
?
? avslår motion Fö259 (m) yrkandena 9 och 10 (i denna del) om
uppdelning av anslagen 6:1 och 6:2 m.m.,
?
? avslår motion Fö264 (kd) yrkande 4 om beredskapsanslag för
internationella insatser,
?
? avslår motion Fö213 (c) yrkandena 2 och 3 om
värnpliktsförmåner,
?
avslår motion Fö219 (v) yrkande 5 om ekonomiskt stöd för civila
myndigheter vid internationella insatser.
Anslag 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande
truppinsatser m.m. och anslag 6:2 Materiel, anläggningar samt
forskning och teknikutveckling
Propositionen
Anslag 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande
truppinsatser m.m.
Tabell: Anslagsutveckling
Tusental kronor
2002 Utfall          20 015 736         Anslagssparande     619
448
2003 Anslag    21 281 5651         Utgiftsprognos 21 144 511
2004 Förslag         21 673 554
2005 Beräknat  22 168 5572
2006 Beräknat  22 518 4543
1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget
och förslag på
tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2004.
2 Motsvarar 21 673 555 tkr i 2004 års prisnivå.
3 Motsvarar 21 673 554 tkr i 2004 års prisnivå.
Anslaget omfattar utbildnings- och övningsverksamhet för
utvecklingen av insatsorganisationen, planering m.m., insatser
samt försvars-underrättelseverksamhet. Under anslaget finansieras
den fredsfrämjande verksamhet med trupp utomlands som
Försvarsmakten genomför efter beslut av regeringen. Vidare
finansierar anslaget Sveriges del av de gemensamma kostnader som
kan komma att uppstå i samband med EU-ledda internationella
insatser. Under anslaget beräknas belopp för de frivilliga
försvarsorganisationernas utbildningsverksamhet, liksom för deras
verksamhet i Estland, Lettland, Litauen, Polen och Ryssland.
Anslaget finansierar vidare åtgärder för att främja den svenska
försvarsindustrins exportverksamhet, Försvarsmaktens
säkerhetsfrämjande samarbete med Estland, Lettland och Litauen
samt avveckling av materiel.
Regeringens överväganden
Beräkningen av anslaget för 2004 ligger i linje med den av
riksdagen beslutade försvarspolitiska inriktningen.
Regeringen har för avsikt att för 2004 bibehålla innevarande års
ambitionsnivå för de fredsfrämjande truppinsatserna som
Försvarsmakten genomför. Beloppet för anslagsposten beräknas
därmed uppgå till 1 200 miljoner kronor.
Regeringen har beräknat anslaget enligt följande tabell.
Tabell: Härledning av anslagsnivån 2004-2006 för 6:1
Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser
m.m.
Tusental kronor
2004 2005 2006
Anvisat 2003 i 2003 års statsbudget1    21 281 565     21 281 565
21 281 565
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2 768 777   1 263 780 1 613 677
Beslut    -57 918   -57 918   -57 918
Överföring inom utgiftsområde 6    -318 870  -318 870  -318 870
Förslag/beräknat anslag  21 673 554     22 168 557     22 518 454
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet.
2002/03:FiU10).
Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under
innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års
statsbudget.
Övriga förändringskomponenter redovisas i 2004 års prisläge.
Anslaget har minskats med 63 554 000 kr avseende regleringsbelopp
för statlig ålderspensionsavgift för 2001. Anslaget har ökats med
5 636 000 kr avseende kompensation för de avgifter som skall
betalas till Riksrevisionen.
Anslaget har minskats med 18 020 000 kr som i stället beräknas
under anslaget 6:6 Totalförsvarets pliktverk. Vidare har anslaget
minskats med 850 000 kr som i stället beräknas under anslaget 6:4
Styrelsen för psykologiskt försvar. Dessutom har anslaget
minskats med 300 miljoner kronor som i stället beräknas under
anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling.
Anslag 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling
Tabell: Anslagsutveckling
Tusental kronor
2002 Utfall         20 535 296          Anslagssparande     2 748
896
2003 Anslag    19 138 9601         Utgiftsprognos 18 975 901
2004 Förslag       18 376 147
2005 Beräknat  18 857 4732
2006 Beräknat  19 286 5513
1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget
och förslag på
tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2004.
2 Motsvarar 18 382 201 tkr i 2004 års prisnivå.
3 Motsvarar 18 382 202 tkr i 2004 års prisnivå.
Anslaget omfattar utveckling, anskaffning, vidmakthållande och
avveckling av materiel, anskaffning, vidmakthållande och
avveckling av anslagsfinansierade anläggningar samt forskning och
teknikutveckling. Anslaget används också för finansiering av
Försvarets materielverks och Totalförsvarets forskningsinstituts
deltagande i internationell verksamhet inom försvarsmateriel- och
forskningsområdet. Vidare används anslaget för kostnader för det
nationella flygtekniska forskningsprogrammet samt för det
säkerhetsfrämjande samarbetet med Estland, Lettland och Litauen.
Anslaget finansierar vidare åtgärder för att främja den svenska
försvarsindustrins exportverksamhet.
För 2004 beräknar regeringen att Försvarsmakten kommer att
disponera avgiftsinkomster om ca 1 097 miljoner kronor. Av dessa
utgör inkomster enligt 4 § avgiftsförordningen (1992:191) ca 410
miljoner kronor och övriga avgiftsinkomster ca 687 miljoner
kronor. Därutöver disponerar myndigheten även inkomster för
royaltier, övertalig materiel m.m. som för 2004 beräknas uppgå
till ca 176 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag
till investeringsplan för Försvarsmakten för perioden 2004-2006.
Tabell: Investeringsplan
Miljoner kronor
Prognos
2003 Budget
2004 Beräknat
2005 Beräknat
2006
Materiel och anläggningar        18 385 17 346    17 802    18
205
Forskning och teknikutveckling         1 030 1 030     1 055
1 082
Summa investeringar 19 4151   18 376    18 857    19 287
Anslag       19 415 18 376    18 857    19 287
Summa finansiering     19 415 18 376    18 857    19 287
Beloppet är sänkt jämfört med Försvarsmaktens prognos i
delårsrapporten (21 040
mnkr) pga. utgiftsbegränsning för anslaget 6:2 Materiel,
anläggningar samt forskning
och teknikutveckling.
Förslaget till investeringsplan avseende materiel omfattar bl.a.
tidigare fattade regeringsbeslut avseende utveckling av
splitterskyddad granatkastare (Amos), serieanskaffning av
artillerigranaten Bonus, anskaffning av Helikopter 14 och
Helikopter 15, anskaffning av korvett av Visbyklass,
anskaffningen av JAS 39 C Gripen, utveckling av Ledsyst T,
utveckling av radarjaktroboten Meteor för Gripen samt
halvtidsmodifiering av minjaktfartyg av Landsortsklass. I planen
ingår likaså objekt som Försvarsmakten fattar beslut om.
Investerings-planen omfattar också beställningar rörande
vidmakthållande av befintliga system.
Avseende anläggningar ingår bl.a. omlokalisering av den Operativa
insatsledningen (OPIL) till Uppsala.
Investeringarna i forskning och teknikutveckling omfattar bl.a.
ett antal tekniska demonstratorprojekt, t.ex. utveckling av
simuleringsdemonstrator för informations- och ledningskrigföring
och utveckling av demonstrator för NBC-ledningssystem. Vidare
ingår forskning och teknikutveckling rörande främst
ledningsförmåga (närverksbaserat försvar), nya tekniker för
samband och kommunikation, IT-säkerhet, informationskrigföring,
vapenteknisk forskning (bl.a. telekrig), undervattensteknik,
signaturanpassningsteknik samt ballistiskt skydd.
Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen
att under 2004 för ramanslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt
forskning och teknikutveckling besluta om beställningar av
materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling som
inklusive tidigare gjorda beställningar innebär utgifter på högst
72 500 000 000 kr efter 2004.
Tabell: Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Tusental kronor
2002
utfall    2003
prognos   2004
beräknat  2005
beräknat  2006 -
beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början    70 474 9791    71
087 2281  73 853 0132
Nya förpliktelser     19 165 139    22 180 785      18 520 120
Infriade förpliktelser*  -21 476 818    -19 415 000     -20 300
000  - 18 800 000   -53 273 133
Utestående förpliktelser vid årets slut 68 163 3001    73 853
0131,2      72 073 133
Erhållen/föreslagen bemyndiganderam       79 400 000    73 900
000     72 500 000
* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.
1 Utestående åtaganden vid årets slut och nästa års början anges
för åren 2002-2004 i
olika prislägen med anledning av att beställningar enligt
avtalen mellan Försvars-
makten och Försvarets materielverk omräknas till nytt prisläge
vid årsskifte.
2 För åren 2004-2006 anges utestående åtaganden vid årets slut
och nästa års början
med samma belopp. Prisomräkningen inkluderas i stället i nya
åtaganden.
Bemyndiganden för Försvarsmaktens materielförsörjning m.m. avser
gjorda och kommande åtaganden i form av beställningar inom
anslaget 6.2 Materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling med ekonomiskt utfall fr.o.m. 2005. För
beställning rörande de objekt som anges i regleringsbrev krävs
regeringsbeslut innan Försvarsmakten får göra någon beställning.
Behovet av bemyndiganden omfattar bl.a. de objekt som regeringen
styr genom objektsramar, dvs. Splitterskyddad granatkastare
(Amos), Måldetekterande artillerigranat (Bonus), Stridsfordon 90,
Stridsvagn 121/122 Leopard, Korvett av Visbyklass, Torpeder,
Spanings- och eldledningsradar ArtE 740, Flygburet radarsystem
890, JAS 39 Gripen, Helikopter 14 och Helikopter 15.
Bemyndigandebehovet omfattar också regeringsobjekt samt objekt
som Försvarsmakten fattar beslut om. Bemyndigandet innefattar
även beställningar rörande vidmakthållande av befintliga system.
I bemyndigandet ingår också bl.a. följande större materielobjekt,
utöver nämnda objektsramar, som redan har beställts eller
planeras att beställas under 2004.
- Delbeställningar av Ledsyst T (Ledningssystemets tekniska grund
- nätverksbaserat försvar),
- Utveckling av nytt pansarskott (NLAW),
- Anskaffning av luftvärnsrobotsystem 23 Bamse,
- Anskaffning av försvarsmaktsgemensamt högfrekvensradiosystem,
- Renovering och modifiering av Haubits 77B,
- Utveckling och anskaffning av Torped-Mina-Sensor. (Nästa
generations ubåtstorped, mina och undervattenssensor),
- Halvtidsmodifiering av korvett av Göteborgsklass,
- Utveckling av radarjaktroboten Meteor för JAS 39 Gripen,
- Halvtidsmodifiering av minjaktfartyg av Landsortsklass,
- Anskaffning av obemannad luftburen spaningsfarkost (UAV) för
medelhög höjd samt
-
Renovering och modifiering av TP 84 (Herkules).
Bemyndigandet omfattar vidare ett antal objekt inom forsknings-
och teknikutvecklingsområdet, t.ex. utveckling av
simuleringsdemonstrator för informations- och ledningskrigföring
samt utveckling av demonstrator för NBC-ledningssystem. Slutligen
omfattar bemyndigandet även vissa anläggningsåtgärder, t.ex.
Operativa insatsledningen (OPIL) i Uppsala.
Regeringen har beräknat anslaget enligt följande.
Tabell: Härledning av anslagsnivån 2004-2006, för 6:2 Materiel,
anläggningar samt forskning och teknikutveckling
Tusental kronor
2004 2005 2006
Anvisat 2003 i 2003 års statsbudget 1   19 163 960     19 163 960
19 163 960
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2 -64 388   410 884   839 962
Beslut    -1 023 001     -1 023 001     -1 023 001
Överföring till annat utgiftsområde     -5 000    -5 000    -5
000
Överföring inom utgiftsområdet     304 576   310 630   310 630
Förslag/beräknat anslag  18 376 147     18 857 473     19 286 551
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet.
2002/03:FiU10).
Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under
innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års
statsbudget.
Övriga förändringskomponenter redovisas i 2004 års prisläge.
I statsbudgeten för 2003 anvisades 1 miljard kronor i
omställningsbidrag. Anslaget har fr.o.m. 2004 minskats med
motsvarande belopp.
I statsbudgeten för 2003 minskades anslaget engångsvis med 7,9
miljoner kronor till följd av förändringar som hängde samman med
den slutliga justeringen av de statliga avtalsförsäkringarna.
Anslaget har fr.o.m. 2004 ökats med motsvarande belopp. Vidare
har anslaget ökats med 2,5 miljoner kronor som tidigare beräknats
under anslaget 6:7 Försvarshögskolan. Dessutom har anslaget ökats
med 300 miljoner kronor som tidigare beräknats under anslaget 6:1
Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser
m.m. Slutligen har anslaget engångsvis för 2004 minskats med 6
068 000 kr som i stället beräknas under anslaget 6:8 Försvarets
radioanstalt.
Anslaget har minskats med 5 miljoner kronor som i stället
beräknas under utgiftsområde 22, anslaget 37:6 Gemensam
radiokommunikation för skydd och säkerhet.
Motionerna
I Moderaternas kommittémotion Fö259 (m) av Ola Sundell m.fl.
framhålls att försvarets möjligheter att verka i olika
situationer skall vara reell. Därför måste dels den omfattande
avvecklingen av kompetens och materiel hejdas, dels utvecklingen
av delvis ny förmåga forceras. Mot denna bakgrund förordar
motionärerna att försvaret långsiktigt utvecklas på samma
ekonomiska nivå som under de senaste försvarsbeslutsperioderna.
Detta innebär bl.a. att en del moderna förband som nu successivt
avvecklas i stället bör vidmakthållas. Över tiden bör de
omstruktureras för nya uppgifter och förses med ny materiel.
Nödvändiga ambitioner kräver höjda anslag. Förslagen innebär:
- mer omfattande förbandsverksamhet, dvs. fler och större
övningar i högre och sammansatta förband för att utveckla förband
och befäl,
- fler aktiva förband med förmåga att genomföra väpnad strid för
att försvara Sverige och kunna delta i internationella insatser,
- förbättrad rekrytering och utbildning av hemvärnsförband,
- större andel anställda (kontraktsanställda soldater och sjömän)
för att därmed förbättra kvalitet och beredskap i de aktiva
förbanden,
- möjlighet att skapa fler förband totalt sett för att på längre
sikt kunna möta en angripare samt
- anskaffning av lednings-, informations- och sambandssystem för
att snabbare knyta ihop existerande förband i ett enhetligt
operativt system med ökad interoperabilitet.
Anslagen 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande
truppinsatser m.m. och 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning
och teknikutveckling tillförs därför en finansiell förstärkning
med 3 miljarder kronor för vart och ett av budgetåren 2004, 2005
och 2006 (yrkande 11 i denna del). Detta möjliggörs genom att
tillföra 2 miljarder vart och ett av åren samt att
internationella insatser finansieras genom biståndsanslaget
(yrkande 10).
Motionärerna anser att ökningen av resurser till utgiftsområdet,
som i första hand krävs för att stå emot framtida hot mot det
öppna samhället, bör gå till det militära försvaret. Motionärerna
avvisar således regeringens ökade satsningar inom den civila
delen av totalförsvaret.
Uppdelningen mellan anslagen 6:1 och 6:2 bör ändras samtidigt som
inriktningen tydliggörs (yrkande 9).
- Anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande
truppinsatser bör omfatta utbildning, beredskap, underhåll och
vidmakthållande som erfordras för den befintliga organisationens
drift. Inom anslaget bör anslagsposter redovisas som speglar de
inriktningar som föreslås.
- Anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling bör omfatta kommande investeringar och andra
långsiktiga bindningar. Inom anslaget hör anslagsposter som
samordnas med de materielobjekt som ingår i bemyndiganderamen för
materiel, anläggningar, forskning och teknikutveckling samt
anställning och utbildning av officerare.
Motionärerna bedömer att vidmakthållandet m.m. av nuvarande
organisation årligen belastar anslaget 6.2 med 5 miljarder
kronor. De förutsätter också att internationella insatser
finansieras genom biståndsanslaget.
Regeringen har för avsikt att besluta om utgiftsbegränsningar
under 2003 och 2004 för att begränsa statens utgifter. Detta
berör anslagen 6.1 och 6.2 och omfattar ca 2 miljarder kronor.
Motionärerna motsätter sig detta (yrkande 7).
Mot bakgrund av samma motiv som för ökning av anslaget 6.2
Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling anser
motionärerna att investeringsplanen skall tillföras 2 000 000 000
kr år 2004 och 2 000 000 000 kr år 2005 samt 2 000 000 000 kr
2006 (yrkande 12).
I Folkpartiet liberalernas partimotion Fi240 (fp) framhålls att
försvarsanslaget används något förenklat till två ändamål,
personal och vapen. Folkpartiet följer upp den besparing om 1 000
miljoner kronor som gjordes i dess budgetalternativ från förra
året. Även om regeringen under sommaren fattat beslut om
utgiftsbegränsningar för det militära försvaret på ca 600
miljoner kronor har detta främst drabbat det s.k.
materielanslaget. Innebörden blir att den besparing som
Folkpartiet föreslog förra året ännu är ogjord. Den var riktad
mot det faktum att det tas in och grundutbildas långt fler
värnpliktiga än som behövs för de krigsförband som sätts upp.
Kostnaderna netto för materielavvecklingen bara förra året
uppgick till 730 miljoner kronor. Eftersom det kan antas att
avvecklingen blir minst lika intensiv 2003 och 2004 menar
Folkpartiet att en substantiell besparing är möjlig genom att
avvecklingen stannar upp i avvaktan på ett nytt bättre underlag.
Dock måste ändå medel reserveras för fortsatt förrådsställning.
Av nämnda skäl uppskattas materielanslaget kunna minskas. Utöver
den tidigare miljarden gör Folkpartiet sålunda ytterligare en
besparing genom fördröjd materielavveckling på 350 miljoner
kronor för 2004 (yrkande 17).
I Folkpartiet liberalernas kommittémotion Fö243 (fp) av Allan
Widman m.fl. framhålls att försvarsbudgeten trots en radikalt
ändrad hotbild och omfattande förbandsnedläggelser, i kronor
räknat, är i stort sett oförändrad jämfört med för drygt tio år
sedan. I reella tal handlar det om en minskning med ca 15 %. Mot
denna bakgrund borde utbildningsståndpunkt, utrustning och
beredskap väsentligt förbättrats. Bortsett från en klart
förbättrad standard på materielsidan är detta dock inte fallet.
Tveklöst har Försvarsmakten och regeringen misslyckats med att ge
skattebetalarna god valuta för insatt kapital.
När det gäller materielavvecklingen har Folkpartiet i flera
motioner riktat allvarlig kritik mot regeringen och
Försvarsmaktens handläggning. Till följd av sen start och dålig
planering har avvecklingen av materiel forcerats på ett sätt som
äventyrar en god hushållning med försvarsekonomin. I stället för
en beräknad kostnad om 250 miljoner kronor per år kostade
avvecklingen 730 miljoner kronor netto under 2002! Enligt
Folkpartiets mening är det oförsvarligt att den sista december
2004 skall utgöra bortre gräns för avvecklingen. I avvaktan på
ett bättre underlag från regeringen och en ny tidsplan vill
Folkpartiet att fortsatt avveckling tills vidare avbryts.
Därför anser Folkpartiet det möjligt att minska förbands- och
materielanslagen med 350 miljoner kronor nästa år.
Sedan ett antal år tillbaka genomförs i princip inga
repetitionsövningar i krigsorganisationen. Runt en tredjedel av
den manliga årgången grundutbildas årligen, varefter huvuddelen
sedan placeras i den återstående krigsorganisationen. Efter en
handfull år ersätts de av nya utbildningsomgångar, vilket leder
till att många värnpliktiga förlorar sin krigsplacering innan de
fyller 25 år.
Förfarandet är ett tveklöst slöseri med såväl mänskliga som
ekonomiska resurser. Enbart grundutbildning är relativt sett
dyrare än ett system med repetitionsutbildning. Det är med andra
ord billigare för staten att med regelbundna repetitionsövningar
vidmakthålla kunskap och kompetens än att ständigt grundutbilda
nya generationer värnpliktiga, vilket är ett förhållande som
tydliggörs ju mer tekniskt avancerad som försvarsmaterielen blir.
Samtidigt har naturligtvis vidmakthållandet av en omfattande
grundutbildning givit sysselsättning åt en stor och
arbetskrävande fredstida organisation för försvaret. Även från
politiskt håll har sannolikt arbetsmarknadspolitiska aspekter
spelat in, främst när det gäller antalet värnpliktiga, men även i
fråga om fast anställd personal.
Det finns inget som talar för att en soldat i åldern 35-40 år
skulle vara väsentligt sämre än de mellan 20 och 25 år. På det
moderna slagfältet betyder fysisk prestanda relativt sett mindre.
Om inte annat uppvägs brister härvidlag av andra egenskaper hos
äldre soldater som mognad, psykisk uthållighet m.m.
Avsaknaden av repetitionsövningar har även negativt påverkat
möjligheterna till övning i högre förband. Även om regeringen nu
redovisar viss förbättring vad avser markstridskrafterna är det
allvarligt att det under flera år inte genomförts fullt bemannade
övningar i högre förband än bataljon. De mycket stora övningar
med samverkan mellan olika vapenslag och vapengrenar som är
nödvändiga, både som utbildning och som led i utvärderingen av
försvarsförmågan, omöjliggörs i praktiken. Traditionella
repövningar skulle ge helt andra möjligheter på denna punkt.
Alldeles oavsett dessa nackdelar med att göra sig av med utbildad
personal långt innan "bäst före-datum" utbildar vi i dag långt
fler värnpliktiga än vi behöver för att fylla
krigsorganisationen. Mer eller mindre omedelbart bedömer vi att
antalet som årligen tas ut för grundutbildning kan sänkas till
runt
10 000, vilket motsvarar en minskning med cirka en tredjedel. Om
utbildade soldater behålls i organisationen 30-årsåldern ut är på
sikt ytterligare, betydande minskningar av utbildningsomgångarna
möjliga.

Folkpartiet anser det därför möjligt att sänka såväl förbands-
som materielanslagen med sammanlagt 1 000 miljoner kronor
(yrkande 15).
Även om de internationella insatserna inte ensamma kan motivera
förekomsten av ett omfattande nationellt försvar är de en viktig
angelägenhet för landet humanitärt samt utrikes- och
säkerhetspolitiskt. De erfarenheter som Försvarsmaktens personal
vinner genom deltagande i sådana operationer har också stor
betydelse för den egna försvarsförmågan. Därtill skall
naturligtvis de investeringar som gjorts i det militära försvaret
om möjligt också tas till vara i andra viktiga sammanhang.
Med hänsyn till de vitt skilda politiska intressen som gör sig
gällande i fråga om internationella insatser kan det diskuteras
om de skall finansieras via försvarsanslaget eller de anslag över
vilka Utrikesdepartementet förfogar. Risken med den nuvarande
ordningen är att insatserna utformas av de resurser som försvaret
vid varje tidpunkt kan ställa till förfogande, i stället för av
de egentliga behoven. Det kan leda till att sammansättningen inte
blir optimal för uppgiften och till slöseri med skattemedel.
I sammanhanget är det viktigt att understryka att om
Utrikesdepartementet blir beställare av internationella missioner
måste det nuvarande anslaget i sin helhet föras över från
Försvarsmakten. Anslaget skall hållas väl avskilt från t.ex.
biståndsanslaget. Risken för att biståndspengar används till
väpnade internationella insatser måste elimineras. Frågan bör
göras till föremål för en ny utredning (yrkande 11).
Samtidigt vidhåller Folkpartiet liberalerna att om riksdagen
likväl uttalar att internationella insatser skall ligga kvar
under utgiftsområde 6, skall medlen brytas ut och läggas i ett
särskilt anslag (yrkande 12). Dels därför att detta underlättar
riksdagens kontroll och uppföljning av medelshanteringen, dels
därför att både verksamheterna och de intressen som styr dem i
grunden är olika.
I Vänsterpartiets kommittémotion Fö219 (v) av Berit Jóhannesson
m.fl. påpekas att regeringen angett att försvarspolitiken i högre
utsträckning kommer att behöva samordnas med
utvecklingspolitiken.
Vänsterpartiet delar synen att det behövs en samordning och en
bättre övergripande planering än vad som är fallet i dag. I
internationella insatser förekommer många olika resurser,
militära som civila. Personal från Försvarsmakten,
Räddningsverket, polismyndigheten, Sida samt olika NGO:er, Non-
governmental organizations, m.fl. arbetar ofta inom samma område.
Det behövs en bättre samordning på regeringsnivå för att
förbättra möjligheten att olika delar av den svenska insatsen
förstärker varandra.
Enligt Vänsterpartiets syn får denna samordning dock inte
innebära att man frångår principen att internationella insatser
med militär personal finansieras från anslag 6:1.
Detta bör enligt motionärerna riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna (yrkande 1).
I motion Fö213 (c) av Johan Linander och Jörgen Johansson
framhålls att totalförsvarsplikten existerar i dag, men att den
tillämpas högst selektivt. För att mildra de negativa
konsekvenserna av en pliktlagstiftning måste vissa
grundförutsättningar uppfyllas. Till att börja med måste det, vid
ett utnyttjande av en pliktlag, finnas rimliga
grundförutsättningar för ett sådant utnyttjande. Då man från
samhället inskränker människors fri- och rättigheter är det
mycket viktigt att de berörda blir kompenserade såväl ekonomiskt
som socialt för sina insatser. Vidare är det mycket viktigt att
värnplikten skall bygga på den enskildes motivation och skall
vara fylld med ett så pass förmånligt innehåll att den framstår
som ett meningsfullt alternativ till arbete eller studier.
Problemet på senare år har framför allt varit att försvarets
ersättningssystem och bestämmelser inte tillfredsställande följt
med i utvecklingen när antalet värnpliktiga blivit färre, vilket
gjort att orättvisan i pliktsystemet är påtaglig.
I det föregående försvarsbeslutet tycks dock statsmakten äntligen
ha insett att den selektiva tillämpningen av plikten också skall
innebära att den sjunkande skaran av värnpliktiga bör kompenseras
på ett rättmätigt sätt om pliktsystemet skall kunna bli ett
lockande alternativ till arbete och studier. Statsmakten har nu
börjat ändra sin styvmoderliga syn på Sveriges värnpliktiga när
de uttrycker att den enskilde skall känna sig rättvist behandlad
i jämförelse med jämnåriga kamrater som inte genomför
värnpliktstjänstgöring. Arbetet har börjat men då mycket återstår
får arbetet inte stagnera. Det finns fortfarande mycket att göra
innan de värnpliktiga är kompenserade fullt ut på det ekonomiska
och sociala planet.
För att inte värnpliktiga skall fungera som budgetregulatorer då
de värnpliktigas ersättningar och förmåner, såsom t.ex. hemresor,
ständigt står i konkurrens med övriga utgifter inom
Försvarsmakten, bör dessa särskiljas från Försvarsmaktens totala
anslag (yrkande 1).
Värnpliktiga förlorar i dag generellt ekonomiskt på att göra
värnplikten. Dagersättningens syfte är att täcka den
värnpliktiges kostnader för hygienartiklar, tidningar, böcker,
fritidsaktiviteter etc. Höjningen till 66 kr per dag är ett
efterlängtat steg i rätt riktning men räcker ändå inte för att
täcka de värnpliktigas behov eller för att vara ett
konkurrensmässigt alternativ till studier och arbete. Såväl
förplägnadsersättning som helgersättning syftar till att ersätta
värnpliktiga för matkostnader. Förplägnadsersättningen som är 35
kr utgår till den värnpliktige när denne är ledig under vardagar.
Helgersättningen är 25 kr per dag och betalas då den värnpliktige
inte är i tjänst vid helger. Vidare finns det även
måltidsersättning där den värnpliktige får 95 kr om denne är i
tjänst men inte får fri mat. Att staten tror att matkostnaderna
är lägre på helgerna är anmärkningsvärt. Man skall alltså
tillfredsställa de allra mest grundläggande fysiska behoven med
25 kr per dag under helger.
Orimligheten talar för sig själv. Helg-, måltids- och
förplägnadsersättning bör bli ett och samma bidrag, nämligen ett
kostbidrag, då värnpliktiga ej har möjlighet att nyttja den fria
förplägnaden på förbandet.
Det bör utredas om det är möjligt att dagsersättningen och
utryckningsbidraget för de värnpliktiga knyts till den
genomsnittliga löneutvecklingen inom den statliga sektorn
(yrkande 2).
För de värnpliktiga är det mycket viktigt att kunna upprätthålla
sitt sociala nätverk vid sidan av tjänsten. De viktigaste sättet
för den värnpliktige att upprätthålla god kontakt med familj och
vänner är genom telefon, brevförsändelser och elektronisk post.
Därför bör staten säkerställa att alla värnpliktiga har möjlighet
till goda kommunikationer samt att prissubventionera dessa
kostnader (yrkande 3).
I Kristdemokraternas kommittémotion Fö264 (kd) av Erling
Wälivaara m.fl. framhålls att omfattningen av svensk medverkan i
fredsfrämjande insatser i Europa och globalt bör öka som en del i
att stärka den europeiska förmågan. Detta bör ske över hela
skalan från civila förebyggande åtgärder till militära
fredsframtvingande insatser. Behovet i varje enskild mission är
primärt det styrande för vilka enheter som Sverige skall bidra
med. Det pågår en ständig utveckling, och urvalet av de förband
som anmäls till styrkeregistret bör ses över kontinuerligt. De
förband som anmälts hittills har övervägande varit
markstridsgrupper. I framtiden borde både flyg- och
marinstridskrafter komma i fråga. Det krävs en stor flexibilitet
beträffande hur snabbt en insats skall kunna ske. Erfarenheter
visar att även uthålligheten i ett förband bör vara längre än sex
månader under förutsättning att avtalsrättsliga krav upprättas
mellan personal och arbetsgivare.
Totalförsvarets förmåga att delta i internationella insatser är
redan i dag en mycket viktig uppgift som kommer att bli än
viktigare i framtiden. Den utveckling som sker inom EU skall vara
normgivande, samtidigt som optionen att samverka med Nato
fördjupas. Förmågan att samverka med andra länder skall
utvecklas. Särskilt viktigt är fredsfrämjande operationer,
katastrof- och flyktinghjälp, flexibilitet och möjligheter till
snabba insatser.
Multifunktionella fredsfrämjande och humanitära insatser ställer
stora krav på ett nära samspel mellan civila och militära
resurser. Förmågan att delta i fredsframtvingande insatser är
grunden i utvecklingen och utbildningen av olika krigsförband.
Sverige måste på sikt kunna delta i den fredsfrämjande och
humanitära verksamheten på stor bredd med de resurser som står
till förfogande. Kristdemokraterna anser att resurser måste
avsättas, som leder till att Sverige kan avdela förband från alla
försvarsgrenar till internationella operationer. Det är också
viktigt att skapa en balans mellan Försvarsmaktens
internationella åtaganden och dess nationella uppgifter. Ett ökat
anslag av internationella insatser får inte försämra vår
grundläggande försvarsförmåga. Samtidigt ger det internationella
samarbetet och de internationella insatserna en fördjupad
militärstrategisk kunskap som inte kan förringas.
Kristdemokraterna anser därför att det tydligt bör framgå hur
stor andel av anslaget som är beräknat för fredsfrämjande
internationella insatser. Planeringen för internationella
insatser bör omvandlas till ett eget beredskapsanslag (yrkande
4).
Utskottet
Anslagsbelopp och anslagsutveckling
Regeringen redovisar i propositionen sin beräkning av
anslagsbeloppen för 2004 för anslagen 6:1 Förbandsverksamhet,
beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. och 6:2 Materiel,
anläggningar samt forskning och teknikutveckling. Utskottet
konstaterar att de av regeringen föreslagna beloppen är helt i
enlighet med den långsiktiga planeringen enligt det av riksdagen
fattade försvarsbeslutet. Utskottet konstaterar vidare att
riksdagen tidigare beslutat om konstruktionen för finansiering av
Försvarsmaktens internationella insatser. Utskottet ser inga skäl
till att nu göra någon annan bedömning av hur finansieringen av
de internationella insatserna skall ske. Utskottet har tidigare
också i övrigt beslutat om anslagsstrukturen inom utgiftsområdet.
I Moderaternas kommittémotion Fö259 (m) av Ola Sundell m.fl.
framhålls att anslagen 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och
fredsfrämjande truppinsatser m.m. och 6:2 Materiel, anläggningar
samt forskning och teknikutveckling bör tillföras en finansiell
förstärkning med 3 miljarder kronor för vart och ett av
budgetåren 2004, 2005 och 2006 (yrkande 11 i denna del). Detta
möjliggörs genom att tillföra 2 miljarder vart och ett av åren
samt att internationella insatser finansieras genom
biståndsanslaget (yrkande 10). Moderaterna anser också att
uppdelningen mellan anslagen 6:1 och 6:2 bör ändras samtidigt som
inriktningen tydliggörs (yrkande 9).
I Folkpartiet liberalernas partimotion Fi240 (fp) (yrkande 17)
och i dess kommittémotion Fö243 (fp) (yrkande 15) av Allan Widman
m.fl. framhålls att besparingar bör ske inom anslaget 6:1
Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser
m.m. med 733 miljoner kronor och 6:2 Materiel, anläggningar samt
forskning och teknikutveckling med 617 miljoner kronor, dvs.
totalt 1 350 miljoner kronor. I kommittémotionen framhålls också
att frågan om anslaget för internationella insatser bör föras
över till Utrikesdepartementet bör göras till föremål för en ny
utredning (yrkande 11). Om riksdagen likväl uttalar att
internationella insatser skall ligga kvar under utgiftsområde 6
skall medlen brytas ut och läggas i ett särskilt anslag (yrkande
12).
I Kristdemokraternas kommittémotion Fö264 (kd) av Erling
Wälivaara m.fl. framhålls att det tydligt bör framgå hur stor
andel av anslaget som är beräknat för fredsfrämjande
internationella insatser. Planeringen för internationella
insatser bör omvandlas till ett eget beredskapsanslag (yrkande
4).
Vänsterpartiet framhåller i kommittémotion Fö219 (v) yrkande 1
att internationella insatser med militär personal skall
finansieras från anslaget 6:1.
I motion Fö213 (c) föreslås att de värnpliktigas ersättningar och
förmåner särskiljs från Försvarsmaktens totala anslag (yrkande
1).
I linje med att utskottet ansluter sig till regeringens förslag
till anslagsbelopp för anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap
och fredsfrämjande truppinsatser m.m. och anslaget 6:2 Materiel,
anläggningar samt forskning och teknikutveckling samt att
riksdagen tidigare beslutat om anslagsstrukturen och
anslagskonstruktionen inom utgiftsområde 6, avstyrks
kommittémotion Fö259 (m) yrkandena 9, 10 och 11 (i denna del),
Folkpartiet liberalernas partimotion Fi240 (fp) yrkande 17 och
kommittémotion Fö243 (fp) yrkandena 11, 12 och 15,
Vänsterpartiets kommittémotion Fö219 (v) yrkande 1,
Kristdemokraternas kommittémotion Fö264 (kd) yrkande 4 samt
motion Fö213 (c) yrkande 1.
Investeringsplan och investeringsbemyndigande
Regeringen redovisar i propositionen en investeringsplan och ett
beräknat behov av bemyndiganden för nya beställningar och för att
kunna likvidera tidigare beställningar. Utskottet har av
företrädare för Regeringskansliet (Försvarsdepartementet)
härutöver fått en muntlig redovisning av regeringens beräkning av
bemyndigandebehovet och vilka ekonomiska förpliktelser som därvid
knyts till viktigare materielobjekt och system.
Utskottet erinrar om att finansutskottet (bet. 2003/04:FiU11) vid
sin beredning av tilläggsbudget för år 2003, när det gäller
regeringens förslag att under år 2003 för ramanslaget 6:2
Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling
bemyndigas besluta om ett ökat beställningsbemyndigande,
föreslagit riksdagen att avslå regeringens förslag. Riksdagen har
beslutat i enlighet med finansutskottets förslag.
Utskottet har i övrigt ingen erinran mot regeringens redovisning
och föreslår därför att riksdagen godkänner investeringsplanen
och lämnar det föreslagna bemyndigandet. Härav följer att
utskottet avstyrker kommittémotion Fö259 (m) yrkande 12 som
föreslår att den av regeringen föreslagna investeringsplanen
tillförs 2 miljarder kronor 2004.
Värnpliktsförmåner
I motion Fö213 (c) föreslås att det bör utredas om det är möjligt
att dagersättningen och utryckningsbidraget för de värnpliktiga
knyts till den genomsnittliga löneutvecklingen inom den statliga
sektorn (yrkande 2). Vidare framförs att staten bör säkerställa
att alla värnpliktiga har möjlighet till goda kommunikationer
samt att prissubventionera dessa kostnader (yrkande 3).
Riksdagen har tidigare avvisat motionsyrkanden om förmåner till
de värnpliktiga med hänvisning till att beslut om dessa
delegerats från riksdagen (se t.ex. bet. 2001/02:FöU1). Utskottet
har ingen annan uppfattning nu, varför motion Fö213 (c) yrkandena
2 och 3 avstyrks.
Anslag 6:3 Krisberedskapsmyndigheten
Propositionen
Under hösten 2002 påbörjades uppbyggnaden av
Krisberedskapsmyndigheten. Detta skall vara avslutat under 2003.
De mest prioriterade områdena under uppbyggnadsfasen är att
utveckla stödet till de geografiskt områdesansvariga.
Anslaget finansierar myndighetens förvaltningsutgifter.
Tabell: Anslagsutveckling
Tusental kronor
2002 Utfall             60 112          Anslagssparande     6 388
2003 Anslag    140 0481       Utgiftsprognos 131 499
2004 Förslag           143 331
2005 Beräknat  146 5522
2006 Beräknat  148 8153
1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget
och förslag på
tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2004.
2 Motsvarar 143 330 tkr i 2004 års prisnivå.
3 Motsvarar 143 331 tkr i 2004 års prisnivå.
Anslaget har i förhållande till 2003 ökats med 512 000 kr
avseende kompensation för de avgifter som skall betalas till
Riksrevisionen.
Motionen
I den Moderata kommittémotionen Fö259 (m) av Ola Sundell m.fl.
framhålls att den ökning av resurser till utgiftsområdet som i
första hand krävs för att stå emot framtida hot mot det öppna
samhället bör gå till det militära försvaret. Motionärerna
avvisar således regeringens ökade satsningar inom den civila
delen av totalförsvaret och föreslår att anslaget till
Krisberedskapsmyndigheten minskas med 40 000 000 kr (yrkande 11 i
denna del).
Utskottet
Utskottet tillstyrker vad regeringen föreslår om anslag till
Krisberedskapsmyndigheten. Detta innebär att kommittémotionen
Fö259 (m) yrkande 11 i denna del avstyrks.
Anslag 6:4 Styrelsen för psykologiskt försvar
Propositionen
En stor del av Styrelsen för psykologiskt försvars uppgifter
övergick den 1 juli 2002 till Krisberedskapsmyndigheten. Kvar hos
Styrelsen blev verksamhet inom områdena massmediernas beredskap,
sprida kunskap om säkerhetspolitik och totalförsvar samt
opinionsundersökningar. Myndigheten utför sedan den 1 januari
2003 även kansligöromålen för Överklagandenämnden för
totalförsvaret. Styrelsen har regeringens informationsuppdrag om
M/S Estonias förlisning.
Anslaget finansierar myndighetens förvaltningsutgifter samt
arvoden till ledamöterna i Överklagandenämnden för totalförsvaret
och övriga kostnader för nämndens verksamhet.
Anslaget finansierar den verksamhet som myndigheten genomför inom
områdena massmediernas beredskap, sprida kunskap om
säkerhetspolitik och totalförsvar samt opinionsundersökningar,
dvs. att följa svensk opinions-utveckling av betydelse för
totalförsvaret.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag på 17 279
000 kr.
Tabell: Anslagsutveckling
Tusental kronor
2002 Utfall        16 898          Anslagssparande     257
2003 Anslag    15 7891        Utgiftsprognos 15 560
2004 Förslag       17 279
2005 Beräknat  17 6482
2006 Beräknat  17 8913
1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget
och förslag på
tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2004.
2 Motsvarar 17 279 tkr i 2004 års prisnivå.
3 Motsvarar 17 279 tkr i 2004 års prisnivå.
För att förbättra den enskildes rättssäkerhet vid värnplikt och
civilplikt avser regeringen att inom Styrelsen för psykologiskt
försvar inrätta en funktion för information och vägledning i
rättsfrågor för de totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt
eller civilplikt och till stöd för utbildningsansvariga.
Funktionen skall även genom vägledande och rådgivande verksamhet
främja personalvården för totalförsvarspliktiga. Till styrelsen
skall vara knutet ett råd som skall bistå myndigheten i dessa
frågor. Rådet skall ha en liknande sammansättning som nuvarande
Nämnden för personalvård för totalförsvarspliktiga. Ledamöterna
skall utses av regeringen.
Anslaget har i förhållande till 2003 ökats med 252 000 kr
avseende kompensation för de avgifter som skall betalas till
Riksrevisionen.
Vidare har anslaget i förhållande till 2003 ökats med 850 000 kr
som tidigare har beräknats under anslaget 6:1 Förbandsverksamhet,
beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. Detta belopp
avser finansiering av dels den nya funktionen för information och
vägledning i rättsfrågor för de totalförsvarspliktiga som fullgör
värnplikt eller civilplikt och utbildningsansvariga (500 000 kr),
dels vägledande och rådgivande verksamhet för främjande av
personalvård som tidigare tilldelats Nämnden för personalvård för
totalförsvarspliktiga (350 000 kr).
Utskottet
Utskottet tillstyrker vad regeringen föreslår om anslag till
Styrelsen för psykologiskt försvar.
Anslag 6:5 Civilt försvar
Propositionen
Anslaget finansierar verksamhet inom samverkansområdena Teknisk
infrastruktur, Transporter, Spridning av allvarliga smittämnen,
giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen, Ekonomisk säkerhet,
Områdesvis samordning, samverkan och information, Skydd,
undsättning och vård samt viss internationell fredsfrämjande och
humanitär verksamhet. Dessutom finansieras kostnader vad avser
den regionala försöksverksamheten inom det s.k. Gotsamprojektet
från anslaget. Under anslaget beräknas belopp för de frivilliga
försvarsorganisationernas utbildningsverksamhet liksom för deras
verksamhet i Estland, Lettland, Litauen, Polen och Ryssland.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag på 1 854
960 kr.
Tabell: Anslagsutveckling
Tusental kronor
2002 Utfall    1 756 2401          Anslagssparande     328 836
2003 Anslag          1 891 062          Utgiftsprognos 1 840 286
2004 Förslag         1 854 960
2005 Beräknat  1 885 1922
2006 Beräknat  1 902 0093
1 Avser anslagen 6:3 Funktionen Civil ledning, 6:4 Funktionen
Försörjning med indus-
trivaror, 6:5 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst,
6:7 Funktionen Ord-
ning och säkerhet, 6:8 Funktionen Hälso- och sjukvård m.m.,
6:9 Funktionen Tele-
kommunikationer m.m., 6:10 Funktionen Postbefordran, 6:11
Funktionen Transport-
er, 6:12 Funktionen Energiförsörjning och 6:21 Civilt försvar.
2 Motsvarar 1 843 557 tkr i 2004 års prisnivå.
3 Motsvarar 1 825 206 tkr i 2004 års prisnivå.
Regeringen föreslår vidare att riksdagen godkänner regeringens
förslag till investeringsplan för Civilt försvar.
Tabell: Investeringsplan
Tusental kronor
Totalt    Anskaffat
t.o.m.
2002 Prognos
2003 Budget
2004
Teknisk infrastruktur    62 530    12 000    25 000    15 530
Transporter    358 165   154 460   54 100    48 045
Spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och
radioaktiva ämnen   93 400    0    52 000    14 600
Ekonomisk säkerhet  5 000     3 000     500  500
Områdesvis samordning, samverkan och information  193 990   91
090  25 200    26 800
Skydd, undsättning och vård   292 452   135 000   54 407    44
333
Summa investeringar 1 005 537 395 550   211 207   149 808
Lån  296 222   135 000   98 592    27 418
Anslag    709 315   260 550   112 615   122 390
Summa finansiering  1 005 537 395 550   211 207   149 808

Investeringar under 2004 inom det civila försvaret genomförs inom
samtliga samverkansområden. Huvuddelen av investeringarna är
undantagna från reglerna om lånefinansiering och finansieras i
stället med anslag eller bidrag. Den 26 juni 2003 har regeringen
lämnat ett uppdrag till Krisberedskaps-myndigheten att redovisa
inriktningar för verksamheten inom olika ekonomiska ramar. I
avvaktan på den nya inriktningen för verksamheten inom det civila
försvaret, som regeringen avser att redogöra för i kommande
försvarsbeslut, redovisas därför ingen plan för investeringar
2005 och 2006.
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under
2004 för ramanslaget 6:5 Civilt försvar besluta om avtal och
beställningar av tjänster, utrustning och anläggningar för
beredskapsåtgärder samt åtgärder för att hantera svåra
påfrestningar på samhället i fred som inklusive tidigare gjorda
beställningar innebär utgifter på högst 199 000 000 kr efter
2004.
Tabell: Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Tusental kronor
2002
utfall    2003
prognos   2004
beräknat  2005
beräknat  2006 -
beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början    268 643   197 192
318 200   -    -
Nya förpliktelser   176 352   270 000   77 500    -    -
Infriade förpliktelser*  247 803   148 992   198 500   72 500
124 700
Utestående förpliktelser vid årets slut 197 192   318 200   197
200  -    -
Erhållen/föreslagen bemyndiganderam               199 000   -
-
* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.
Bemyndigandet avser verksamhet som bedrivs inom
samverkansområdena Teknisk infrastruktur, Transporter, Områdesvis
samordning, samverkan och information samt Skydd, undsättning och
vård. Den 26 juni 2003 har regeringen lämnat ett uppdrag till
Krisberedskapsmyndigheten att redovisa inriktningar för
verksamheten inom olika ekonomiska ramar. De långsiktiga
ekonomiska förpliktelserna som staten genom systemet med
bemyndiganden åtar sig bör i avvaktan på den framtida
inriktningen inte öka nämnvärt i avvaktan på
Krisberedskapsmyndighetens förslag.
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för
2004 låta Statens räddningsverk disponera en låneram i
Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar på högst 660 000
000 kr.
Regeringen föreslår också att riksdagen bemyndigar regeringen att
för 2004 låta Socialstyrelsen disponera en låneram i
Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar på högst 200 000
000 kr.
Beredskapsinvesteringar inom Statens räddningsverks och
Socialstyrelsens ansvarsområden finansieras med lån i
Riksgäldskontoret. Låneramarna för 2004 skall även täcka tidigare
gjorda beredskapsinvesteringar.
Regeringen föreslår vidare att riksdagen fastställer
avgiftsuttaget för finansiering av åtgärder mot allvarliga hot
och påfrestningar som gäller elektronisk kommunikation, som tas
ut i enlighet med lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation
för finansiering av åtgärder mot allvarliga fredstida hot och
påfrestningar inom telekommunikationsområdet, till högst 100 000
000 kr under 2004.
Regeringen föreslår vidare att riksdagen fastställer
avgiftsuttaget för elberedskapsavgiften, som tas ut i enlighet
med elberedskapslagen (1997:288), för att finansiera
beredskapsåtgärder som beslutas med stöd av nämnda lag, till
högst 250 000 000 kr under 2004.
Finansiering av åtgärder mot allvarliga fredstida hot och
påfrestningar som gäller elektronisk kommunikation sker genom att
den som bedriver verksamhet som är anmäld enligt 2 kap. 1 § i
lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation betalar en avgift.
Åtgärder som finansieras genom avgifterna syftar till att säkra
de elektroniska kommunikationernas robusthet.
Inom anslaget har regeringen för 2004 beräknat 259 057 000 kr för
samverkansområdet Teknisk infrastruktur, 100 000 000 kr för
åtgärder mot allvarliga hot och påfrestningar i fredstid som
gäller elektronisk kommunikation, 250 000 000 kr för
elberedskapsåtgärder, 119 829 000 kr för samverkansområdet
Transporter, 133 653 000 kr för samverkansområdet Spridning av
allvarliga smittämnen, farliga kemikalier och radioaktiva ämnen,
18 167 000 kr för samverkansområdet Ekonomisk säkerhet, 499 308
000 kr för samverkansområdet Områdesvis samordning, samverkan och
information, 454 446 000 kr för samverkansområdet Skydd,
undsättning och vård samt 20 500 000 kr för Internationell
verksamhet.
Regeringen har i förhållande till 2003 beräknat anslaget enligt
följande.
Anslaget har minskats med 75 miljoner kronor som i stället
beräknas under utgiftsområde 22, anslaget 37:6 Gemensam
radiokommunikation för skydd och säkerhet. Anslaget har minskats
med 6,1 miljoner kronor 2004, 17,5 miljoner kronor 2005 och 35,9
miljoner kronor 2006. Dessa belopp har i stället beräknats under
anslaget 7:1 Kustbevakningen.
Motionerna
I Moderaternas kommittémotion Fö259 (m) av Ola Sundell m.fl.
framhålls att den ökning av resurser till utgiftsområdet som i
första hand krävs för att stå emot framtida hot mot det öppna
samhället bör gå till det militära försvaret. Motionärerna
avvisar således regeringens ökade satsningar inom den civila
delen av totalförsvaret och föreslår att anslaget Civilt försvar
minskas med 510 114 000 kr (yrkande 11 i denna del).
I Vänsterpartiets kommittémotion Fö219 (v) av Berit Jóhannesson
m.fl. påpekas att regeringen i sin proposition Samhällets
säkerhet och beredskap föreslog att internationella
fredsfrämjande och humanitära insatser som utförs med hjälp av
det civila försvaret bör kunna finansieras över utgiftsområde 6.
Ett konkret förslag i detta avseende gällde Räddningsverket.
Regeringen öppnade också för möjligheten att andra statliga
myndigheter skulle kunna inkluderas i detta.
Vänsterpartiet följde upp denna fråga genom en motion. Utskottet
bejakade att regeringen, mot bakgrund av erfarenheterna från
Räddningsverket, överväger att också ge andra civila statliga
myndigheter rätt att delta i internationella insatser. Detta blev
utskottets svar på motionen. I föreliggande budgetmotion står
under 4.2:
"Regeringen anser att verksamheten inom verksamhetsområdet Svåra
påfrestningar liksom i dag bör finansieras av andra
utgiftsområden om inte insatsen avser
- investeringar avseende svåra påfrestningar på samhället i fred
som samtidigt i hög grad stärker förmågan vid höjd beredskap
-
- övnings- och utbildningsverksamhet som syftar till att ge
samhället tillräcklig krishanteringsförmåga på lokal, regional
och nationell nivå för såväl svåra påfrestningar på samhället i
fred som under höjd beredskap
-
- viss internationell fredsfrämjande och humanitär verksamhet."
-
Regeringen har dock inte i texten utvecklat vidare vilka
myndigheter eller vilken omfattning det senare avser.
Vänsterpartiet anser att frågan om de förebyggande civila
internationella insatserna är av stor vikt. De insatsernas syfte
är framför allt att stävja en konflikt och därmed undvika att
denna eskalerar till en väpnad konflikt. Ett ökat engagemang från
svensk sida kräver också ekonomiska resurser. Därför bör
riksdagen ge regeringen i uppdrag att inför det stundande arbetet
med försvarsbeslutet 2005-2007 utveckla möjligheten för och pröva
omfattningen av civila statliga myndigheters rätt att delta i
internationella insatser med ekonomiskt stöd från utgiftsområde
6.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna
(yrkande 5).
Utskottet
Utskottet tillstyrker vad regeringen föreslår om anslag till
Civilt försvar. Detta innebär att Moderaternas kommittémotion
Fö259 (m) yrkande 11 i denna del avstyrks. Utskottet tillstyrker
också vad regeringen föreslår om investeringsplan, bemyndiganden
och avgifter under anslaget 6:5 Civilt försvar.
Försvarsutskottet anförde i betänkande 2002/03:FöU1 Försvar och
beredskap mot sårbarhet följande om civil internationellt
fredsfrämjande, förtroendeskapande och humanitär verksamhet: "I
propositionen anför också regeringen bl.a. att internationella
fredsfrämjande och humanitära insatser som utförs med hjälp av
det civila försvaret bör kunna finansieras över utgiftsområde 6
Försvar samt beredskap mot sårbarhet. Regeringen anser vidare att
utgiftsområdet bör kunna finansiera åtgärder som avser Sveriges
möjligheter att med civila resurser stötta andra länder som
befinner sig i tillstånd av svår påfrestning på samhället i fred.
Utskottet bejakar att regeringen - mot bakgrund av de
erfarenheter som gjorts beträffande Räddningsverket - överväger
att också ge andra civila statliga myndigheter rätt att delta i
internationella insatser." Utskottet har ingen annan uppfattning
nu, varför kommittémotion Fö219 (v) yrkande 5 till viss del är
tillgodosedd. Motionen avstyrks av utskottet.
Försvarets materielverk
Propositionen
Försvarets materielverk är en avgiftsfinansierad myndighet vars
främsta uppgift är att anskaffa, vidmakthålla och avveckla
materiel och förnödenheter på uppdrag av Försvarsmakten.
Försvarets materielverk biträder Försvarsmakten i fråga om
långsiktig materielförsörjningsplanering och
materielsystemkunskap.
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för
2004 låta Försvarets materielverk disponera en kredit i
Riksgäldskontoret på högst 25 000 000 000 kr för att tillgodose
behovet av rörelsekapital.
Försvarets materielverk behöver ett rörelsekapital för att
finansiera utestående förskott till industrin och övrigt behov av
rörelsekapital.
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner förslaget till
investeringsplan för Försvarets materielverk för perioden
2004-2006.
Tabell: Investeringsplan
Tusental kronor
Prognos 2003   Budget 2004    Beräknat 2005  Beräknat 2006
Investeringar varav
förvaltningsutgifter
provsystem
IT-utveckling
Externa uppdrag
23 340
17 900
67 647
12 730
31 463
14 000
128 774
7 835
29 776
14 000
139 514
7 825
22 601
14 000
89 619
11 800
Summa investeringar 121 617   182 072   191 115   138 020
Lån Riksgäldskontoret    121 617   182 072   191 115   138 020
Summa finansiering  121 617   182 072   191 115   138 020
Utskottet
Utskottet tillstyrker vad regeringen föreslår om bemyndigande och
investeringsplan för Försvarets materielverk.
Anslag 6:6 Totalförsvarets pliktverk
Propositionen
Personalförsörjningen avseende totalförsvarspliktig personal
stöds av Totalförsvarets pliktverk. Under 2002 mönstrade ca 50
000 män. En kraftig ökning av antalet intresseanmälningar om
antagningsprövning för kvinnor har skett, ca 1 300 jämfört med
närmare 800 året före.
Anslaget disponeras av Totalförsvarets pliktverk för mönstring,
antagningsprövning, inskrivning och stöd under grundutbildning
samt enskilda ärenden inom området. Vidare finansierar anslaget
Totalförsvarets pliktverks verksamhet med att ge myndigheter och
andra som har bemanningsansvar inom totalförsvaret stöd och
service avseende bemanning med totalförsvarspliktiga som skrivs
in för civil- eller värnplikt. Anslaget finansierar därutöver
myndighetens verksamhet i fråga om redovisning av annan personal
inom totalförsvaret samt stöd och service till
utbildningsanordnarna i fråga om totalförsvarspliktigas
tjänstgöring. Dessa verksamheter finansieras även till en del av
avgiftsinkomster.
Tabell: Anslagsutveckling
Tusental kronor
2002 Utfall          223 100       Anslagssparande     45 940
2003 Anslag    220 4781       Utgiftsprognos 233 288
2004 Förslag        245 068
2005 Beräknat  250 7502
2006 Beräknat  254 8393
1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget
och förslag på
tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2004.
2 Motsvarar 245 068 tkr i 2004 års prisnivå.
3 Motsvarar 245 068 tkr i 2004 års prisnivå.
Regeringen uppskattar att omkring 235 miljoner kronor av de
budgeterade utgifterna under anslaget för 2004 kan hänföras till
det militära försvaret och omkring 10 miljoner kronor till det
civila försvaret.
Regeringen har i förhållande till 2003 beräknat anslaget enligt
följande.
Anslaget har ökats med 308 000 kr avseende kompensation för de
avgifter som skall betalas till Riksrevisionen. Anslaget har
vidare ökats med 18 020 000 kr som tidigare beräknats under
anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande
truppinsatser m.m. Ökningen skall finansiera bl.a. beräknade
ökade utgifter på grund av löneökningar, höjda pensionspremier
och ett ökat antal mönstrande.
Utskottet
Utskottet tillstyrker vad regeringen föreslår om anslag till
Totalförsvarets pliktverk.
Anslag 6:7 Försvarshögskolan
Propositionen
Försvarshögskolans uppgifter är att utbilda yrkes- och
reservofficerare på högre nivåer, att kompetensutveckla chefer
för totalförsvarets behov samt att bedriva viss forskning inom
ämnen som nära anknyter till skolans utbild-ningsområden.
Anslaget disponeras av Försvarshögskolan för forskning och
utveckling m.m. inom skolans kompetensområde. Verksamheten skall
kunna knytas till utbildningen och tillgodose totalförsvarets
behov.
Tabell: Anslagsutveckling
Tusental kronor
2002 Utfall        32 355          Anslagssparande     602
2003 Anslag    32 0391        Utgiftsprognos 31 840
2004 Förslag       30 399
2005 Beräknat  31 0922
2006 Beräknat  31 5803
1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget
och förslag på
tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2004.
2 Motsvarar 30 399 tkr i 2004 års prisnivå.
3 Motsvarar 30 399 tkr i 2004 års prisnivå.
Regeringen har under anslaget beräknat medel för uppbyggnad av
vetenskaplig grund inom de kärnämnen där skolans kompetens är
unik. Beloppet skall motsvara en professur och en
rekryteringstjänst inom vart och ett av dessa ämnen. Anslaget har
också justerats med hänsyn till att Krisberedskapsmyndigheten har
fått det övergripande ansvaret för arbetet med
informationsoperationen.
Utskottet
Utskottet tillstyrker vad regeringen föreslår om anslag till
Försvarshögskolan.
Anslag 6:8 Försvarets radioanstalt
Propositionen
Anslaget finansierar den verksamhet med signalspaning som
Försvarets radioanstalt bedriver. Anslaget finansierar också
utveckling av teknisk materiel och metoder som behövs för denna
verksamhet. Vad gäller själva investeringen av teknisk materiel
finansierar anslaget fr.o.m. 2004 endast kapitalkostnaden. Viss
verksamhet inom myndigheten finansieras genom avgifter.
Försvarets radioanstalt skall bidra till att ge förvarning om
förändrade förhållanden i vår omvärld och lämna stöd vid
fredsfrämjande internationella operationer.
Tabell: Anslagsutveckling
Tusental kronor
2002 Utfall          469 467       Anslagssparande     -4 782
2003 Anslag    479 3071       Utgiftsprognos 462 321
2004 Förslag        415 325
2005 Beräknat  418 9422
2006 Beräknat  425 9963
1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget
och förslag på
tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2004.
2 Motsvarar 409 257 tkr i 2004 års prisnivå.
3 Motsvarar 409 257 tkr i 2004 års prisnivå.
Utredningen om översyn av Försvarets radioanstalt har lämnat sitt
betänkande (SOU 2003:30) och bl.a. föreslagit att finansieringen
av radioanstaltens investeringar ses över. Regeringen anser att
myndigheten på samma sätt som andra statliga myndigheter bör helt
övergå till lånefinansiering av investeringar från den 1 januari
2004. Regeringen har därför vid beräkningen av anslaget i
förhållande till 2003 minskat anslaget med 54 517 000 kr för
2004. Regeringen har uppdragit åt Ekonomistyrningsverket att i
samverkan med Försvarets radioanstalt se över de eventuella
konsekvenser av en övergång till lånefinansiering av
radioanstaltens investeringar som kan uppstå med anledning av
verksamhetens natur. Uppdraget skall redovisas senast den 31
oktober 2003.
Utskottet
Utskottet tillstyrker vad regeringen föreslår om anslag till
Försvarets radioanstalt.
Anslag 6:9 Totalförsvarets forskningsinstitut
Propositionen
Anslaget finansierar försvars- och säkerhetspolitisk forskning
för regeringens behov, NBC-skyddsforskning samt flygteknisk
kompetens- och resursutveckling. Kompetensen skall kunna
nyttiggöras utanför totalförsvaret samt som stöd till svensk
industri och vid export av krigsmateriel. Totalförsvarets
forskningsinstituts verksamhet skall tillgodose totalförsvaret
med forskning, metod- och teknikutveckling samt med
utredningsverksamhet.
Tabell: Anslagsutveckling
Tusental kronor
2002 Utfall        194 245         Anslagssparande     2 475
2003 Anslag    186 7451       Utgiftsprognos 184 137
2004 Förslag       192 162
2005 Beräknat  196 4772
2006 Beräknat  199 4973
1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget
och förslag på
tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2004.
2 Motsvarar 192 162 tkr i 2004 års prisnivå.
3 Motsvarar 192 162 tkr i 2004 års prisnivå.
Utskottet
Utskottet tillstyrker vad regeringen föreslår om anslag till
Totalförsvarets forskningsinstitut.
Anslag 6:10 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer
Propositionen
Anslaget finansierar utgifter för stöd till den verksamhet som
anges i förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet.
De frivilliga försvarsorganisationerna, som anges i bilaga till
förordningen, får bidrag för den del av deras verksamhet som
främjar totalförsvaret och som omfattar ledning och
administration, försvarsupplysning, rekrytering,
funktionärsutbildning för den egna organisationen samt
ungdomsverksamhet. Anslaget fördelas av Försvarsmakten och
Krisberedskapsmyndigheten.
Tabell: Anslagsutveckling
Tusental kronor
2002 Utfall        88 265          Anslagssparande     -
2003 Anslag    88 2651        Utgiftsprognos 86 058
2004 Förslag       88 265
2005 Beräknat  88 2652
2006 Beräknat  88 2653
1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget
och förslag på
tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2004.
2 Motsvarar 88 265 tkr i 2004 års prisnivå.
3 Motsvarar 88 265 tkr i 2004 års prisnivå.
Utskottet
Utskottet tillstyrker vad regeringen föreslår om anslag till Stöd
till frivilliga försvarsorganisationer.
Anslag 6:11 Nämnder m.m.
Propositionen
Anslaget finansierar den verksamhet som bedrivs av Vissa mindre
nämnder samt bidrag till Svenska Röda Korset och till
Centralförbundet Folk och Försvar.
Tabell: Anslagsutveckling
Tusental kronor
2002 Utfall          9 027         Anslagssparande     1 892
2003 Anslag    5 1451         Utgiftsprognos 5 483
2004 Förslag         7 095
2005 Beräknat  7 0952
2006 Beräknat  7 0953
1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget
och förslag på
tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2004.
2 Motsvarar 7 095 tkr i 2004 års prisnivå.
3 Motsvarar 7 095 tkr i 2004 års prisnivå.
Utfallet 2002 innebär att anslagsposten Vissa mindre nämnder inte
fullt ut förbrukat sitt anslag. Regeringen bedömer dock att
anslagsförbrukningen kommer öka under kommande år.
Utskottet
Utskottet tillstyrker vad regeringen föreslår om anslag till
Nämnder m.m.
Politikområde Skydd och beredskap mot olyckor och svåra
påfrestningar
Utskottet behandlar här vad regeringen har anfört i
budgetpropositionen om politikområdet Skydd och beredskap mot
olyckor och svåra påfrestningar
Omfattning, utgiftsutveckling, mål, inriktning, m.m.
Propositionen
Omfattning
Politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra
påfrestningar omfattar verksamhetsområdet Svåra påfrestningar och
verksamhetsområdet Skydd mot olyckor. Inom politikområdet bedrivs
verksamhet som omfattar beredskapen för vissa normala fredstida
olyckor liksom extrema fredstida störningar och olyckor med
omfattande konsekvenser som t.ex. epidemier och allvarliga
smittsamma djursjukdomar, översvämningar samt allvarliga
störningar i elförsörjningen eller telekommunikationerna. Vad som
har orsakat händelserna spelar mindre roll. Avgörande är i
stället förmågan att kunna motstå störningar och olyckor samt att
kunna hantera konsekvenserna av det inträffade.
Med olyckor menas både olyckor som människan vållat och
naturolyckor där skador kan förorsakas på människa, på egendom
eller i miljö.
Verksamheten omfattar räddningstjänst, olycks- och
skadeförebyggande verksamhet samt övriga åtgärder vid olyckor
enligt räddningstjänstlagen (1986:1102), lagen (1982:821) om
transport av farligt gods, lagen (1999:381) om åtgärder för att
förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor
och lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor samt ett
antal författningar inom sjösäkerhetsområdet. Politikområdet
omfattar även åtgärder som vidtas för att förebygga jordskred och
andra naturolyckor. Statens räddningsverk lämnar under vissa
villkor ersättning till kommuner och statliga myndigheter för
vidtagna åtgärder och uppkomna merkostnader vid genomförda
räddningsinsatser. Myndigheter inom det sjätte utgiftsområdet som
bedriver verksamhet med stöd av nämnda författningar är Statens
räddningsverk och Kustbevakningen. Inom politikområdet skall
vidare tillräcklig förebyggande verksamhet bedrivas och
tillräcklig krishanteringsförmåga åstadkommas i händelse av att
en svår påfrestning på samhället i fred inträffar. Genom att höja
förmågan inför fredstida extrema situationer ökas också
grundförmågan att motstå ett väpnat angrepp och en god grund
skapas för de åtgärder som eventuellt kan behöva genomföras.
Verksamhet bedrivs inom de samverkansområden som beskrivs under
verksamhetsområdet Det civila försvaret.
Utgiftsutveckling
Inom politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra
påfrestningar finansierar utgiftsområdet verksamhet som Statens
räddningsverk bedriver inom verksamhetsområdet Skydd mot olyckor
samt Kustbevakningens verksamhet. Åtgärder inom
verksamhetsområdet Svåra påfrestningar finansieras i huvudsak via
andra utgiftsområden än utgiftsområde 6.
Regeringen anser att verksamheten inom verksamhetsområdet Svåra
påfrestningar liksom i dag bör finansieras av andra
utgiftsområden om inte insatserna avser:
investeringar avseende svåra påfrestningar på samhället i fred
som samtidigt i hög grad stärker förmågan vid höjd beredskap,
övnings- och utbildningsverksamhet som syftar till att ge
samhället tillräcklig krishanteringsförmåga på lokal, regional
och nationell nivå för såväl svåra påfrestningar på samhället i
fred som höjd beredskap samt
viss internationell fredsfrämjande och humanitär verksamhet.
I dessa fall bör åtgärder finansieras av verksamhetsområdet Det
civila försvaret, anslaget 6:5 Civilt försvar. Regeringen gav i
november 2002 Krisberedskapsmyndigheten i uppdrag att i samverkan
med berörda myndigheter inkomma med ett underlag som gör det
möjligt att bedöma kostnaderna för de åtgärder som vidtas inom
olika utgiftsområden när det gäller beredskapen mot svåra
påfrestningar på samhället i fred samt övergripande inriktning
för samverkansområdena.
Tabell: Utgiftsutvecklingen inom politikområdet
Miljoner kronor
Utfall
2002 Anslag
2003 1    Utgifts-prognos
2003 Förslag
anslag
2004 Beräknat
anslag
2005 Beräknat
anslag
2006
Anslag 7:1 Kustbevakningen    533  548  537  622  648  674
Anslag 7:2 Förebyggande åtgärder för jordskred och andra olyckor
29   25   26   25   25   25
Anslag 7:3 Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m.
31   38   40   20   20   20
Anslag 7:4 Samhällets skydd mot olyckor      608  612  604  621
628  638
Totalt för politikområde Skydd och beredskap mot olyckor och
svåra påfrestningar 1 201     1 223     1 207     1 288     1 321
1 357
1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget
och förslag på
tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2004.
Mål för politikområdet
Målet för politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och
svåra påfrestningar är att minska risken för och konsekvenserna
av olyckor och svåra påfrestningar på samhället i fred och minska
lidande och skadeverkningar av olyckor och katastrofer i andra
länder.
Politikens inriktning
Regeringen anser att samhället skall ha beredskap inför alla slag
av hot och risker. Regeringen vill betona vikten av att åtgärder
vidtas i den normala verksamheten varefter kompletterande
etgärder vidtas för beredskapen mot svåra påfrestningar på
samhället i fred samt för höjd beredskap.
Det är verksamheten som bedrivs varje dag i samhället som är
grunden för vår förmåga att hantera stora kriser. För att vi
skall kunna leva säkrare krävs att samhällets alla aktörer
arbetar tillsammans mot samma mål. Om inte sjukvård, äldreomsorg,
kommunal och statlig räddningstjänst, polis, teknisk
infrastruktur och mycket mer fungerar i vardagen kommer dessa
inte heller att fungera vid svåra påfrestningar och krig.
Arbetet inom verksamhetsområdet Skydd mot olyckor kommer att
präglas av en minskad detaljreglering, införandet av nationella
mål, förebyggande arbete och en förändrad utbildningsstruktur,
förändringar som presenterats för riksdagen våren 2003. Syftet är
att det skall ske färre olyckor i Sverige, färre människor skall
skadas eller dödas. Dessutom skall miljön utsättas för mindre
påfrestningar till följd av olyckor och det skall även
fortsättningsvis finnas ett stort förtroende för samhällets
räddningstjänst.
Verksamheten inom politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor
och svåra påfrestningar skall präglas av att den är en del av
vårt samhälle. En mycket viktig aspekt i detta arbete är att fler
kvinnor och människor med olika etnisk bakgrund skall engageras.
I alla de olika svåra situationer som uppstår i samhället och som
kan uppstå måste all den kunskap och erfarenhet som finns i
samhället tas till vara. Arbetet kommer under 2004 att fortsätta
mot diskriminering på grund av kön, sexuell läggning, ursprung
eller religion och för ökad jämställdhet inom politikområdet.
Insatser inom politikområdet
I maj 2003 lämnade regeringen proposition 2002/03:119 Reformerad
räddningstjänstlagstiftning till riksdagen. I propositionen
lägger regeringen fram förslag till en ny lag, lagen om skydd mot
olyckor, som skall ersätta den nu gällande räddningstjänstlagen.
Bland annat betonas kommunernas förebyggande verksamhet. Lagen
innehåller också bestämmelser om de förebyggande åtgärder som
enskilda skall vidta. Bland materiella förändringar kan nämnas
att det i lagen anges övergripande nationella mål, som skall
kompletteras med verksamhetsmål och handlingsprogram. Det medför
bl.a. att kommunerna får en ökad möjlighet till lokal anpassning
av organisation och dimensionering av verksamheten. Andra nyheter
är att brandsynen ersätts av en ny ordning, att kommunerna blir
skyldiga att se till att en olycka som har föranlett en
räddningsinsats blir undersökt och att staten ges rätt att
överklaga domstolsavgörande beträffande en kommuns rätt till
ersättning av staten i vissa fall.
När det gäller sotningsverksamheten föreslår regeringen att
kommunen även fortsättningsvis skall ha ansvaret för att
rengöring (sotning) och brandskyddskontroll utförs, men att
kommunen skall få medge att en enskild fastighetsägare själv
utför eller låter annan utföra sotning på den egna fastigheten,
om detta kan ske på ett från brandskyddssynpunkt betryggande
sätt.
Räddningsverkets utbildningsstab och fyra skolor har organiserats
till ett Centrum för risk- och säkerhetsutbildning inom verket.
Centrumets verksamhet startade den 1 januari 2003 och bedriver
sedan den 1 september 2003 en ny tvåårig, eftergymnasial,
studiemedelsfinansierad utbildning i skydd mot olyckor. Den nya
utbildningen skall bidra till ett vidgat och fördjupat
säkerhetsarbete inom hela sektorn skydd mot olyckor.
Räddningsverket konstaterar i en rapport till regeringen under år
2003 att det inom flera samhällssektorer är svårt att rekrytera
personal och att detta inte är något unikt problem för
räddningstjänsten. Räddningsverket menar dock att det krävs
särskilda insatser för att rekrytera deltidsanställd personal. I
rap-porten konstateras att av de deltidsanställda brandmännen har
mindre än 10 % kommunen som huvudarbetsgivare, medan ca 90 % har
det privata näringslivet som huvudarbetsgivare. Räddningsverket
anser att rekryteringsinsatserna måste ägnas mer tid och omsorg.
Andelen kvinnor inom den kommunala räddningstjänsten måste ökas.
Verket pekar även på att kontakterna mellan kommunen som
arbetsgivare för den deltidsanställde brandmannen och dennes
ordinarie arbetsgivare generellt sett måste förbättras och att
kommunerna bör vidta åtgärder för att kombinera kommunala
tjänster med uppdrag som deltidsanställd brandman.
Räddningsverket avser att tillsammans med Svenska Kommunförbundet
ta initiativ till att en särskild resursgrupp bildas för frågor
som underlättar rekrytering av deltidsanställd personal.
Regeringen anförde i budgetpropositionen för 2002 att det skulle
vara önskvärt att kunna lämna en samlad bedömning av det
offentliga olycksförebyggande och skadeavhjälpande arbetet till
riksdagen. Regeringen har i regleringsbrevet för 2003 uppdragit
åt Räddningsverket att, i samverkan med berörda myndigheter och
organisationer, fortsätta uppbyggnaden i Karlskoga av Nationellt
centrum för erfarenhetsåterföring från olyckor (NCO) så att en
samlad bedömning av olycksutvecklingen och säkerhetsarbetet i
Sverige kan göras utifrån nationella, regionala och lokala behov.
En första nationell bild av olycksutvecklingen i Sverige har
redovisats i rapporten Olyckor i siffror. Äldre människor är
överrepresenterade i nästan samtliga olyckstyper. De flesta
dödsolyckor, drygt 40 %, sker i boendemiljön. Målet i verkets
handlingsprogram för den brandförebyggande verksamheten 2002-2004
är bl.a. att till utgången av 2004 nå en 10-procentig minskning
av treårsmedelvärdet för antalet omkomna vid bränder i bostäder.
Kustbevakningen har genomfört miljöskyddsoperationer avseende
olja och kemikalier samt sjöräddningsinsatser. Vidare har
Kustbevakningen genomfört sjösäkerhetstillsyn avseende fartygs
bemanning, lastning av förpackat farligt gods, lastsäkring av
lastbärare, kontroll av giltiga certifikat och deklarationer,
kontroll av fartygets djupgående samt kontroll av antalet
passagerare. Myndigheten har också deltagit i det arbete som
bedrivits i ett antal internationella organ, såsom
Helsingforskommissionen (HELCOM), EU, Bonnavtalet, IMO,
Köpenhamnsavtalet och Arktiska rådet.
Resultatbedömning
Regeringen bedömer att de åtgärder som vidtagits inom
politikområdet sammantaget har bidragit till en positiv inverkan
på samhällets förmåga att förebygga, förhindra och minska
konsekvenserna av olyckor och svåra påfrestningar på samhället i
fred. Regeringen anser vidare att den verksamhet och de åtgärder
som vidtagits av myndigheterna inom politikområdet har haft en
positiv inverkan. Regeringen noterar emellertid att åtgärderna
inom vissa delar av politikområdet inte har varit tillräckliga
för att uppfylla de långsiktiga målen. Regeringen anser därför
att det finns behov av ytterligare åtgärder för att utveckla
samhällets förmåga att förebygga och mildra konsekvenserna av
olyckor särskilt i arbetet med att förebygga personskador.
Utskottet
Utskottet har inget att invända mot vad regeringen redovisat
angående omfattning, utgiftsutveckling, mål, inriktning m.m.
avseende politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra
påfrestningar.
Verksamhetsområde Svåra påfrestningar
Omfattning, mål, resultatbedömning, inriktning m.m.
Propositionen
Beträffande omfattningen av verksamhetsområdet anger regeringen
att samhällets planering av åtgärder för svåra påfrestningar på
samhället i fred och höjd beredskap sker samordnat inom ramen för
de sex samverkansområden som är nämnda under verksamhetsområdet
Det civila försvaret. I områdena ingår myndigheter som bedriver
verksamhet med starka inbördes samband.
En svår påfrestning på samhället i fred utgör inte en enskild
händelse i sig, exempelvis en olycka eller ett sabotage, utan är
ett tillstånd som kan uppstå när en eller flera händelser
gemensamt eskalerar och konsekvenserna av dessa händelser
omfattar stora delar av samhället. Svåra påfrestningar kan sägas
utgöra olika slag av extrema situationer med låg sannolikhet som
skiljer sig i sak. Tillståndet är av sådan omfattning att det
uppstår allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner eller
hotar grundläggande värden av olika slag i samhället. För att
kunna hantera situationen och därmed begränsa konsekvenserna
krävs samordning av insatser från flera olika myndigheter och
organ.
För verksamhetsområdet Svåra påfrestningar finns inga särskilda
medel avsatta. Verksamhet avseende svåra påfrestningar på
samhället i fred finansieras i dag i huvudsak över andra
utgiftsområden än utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot
sårbarhet. Åtgärder i syfte att stärka samhällets förmåga att
hantera svåra påfrestningar finansieras till en del över anslaget
6:5 Civilt försvar enligt gällande finansieringsprinciper. En
förutsättning är att åtgärderna även skall stärka samhällets
förmåga vid höjd beredskap. Genom att skapa förmåga att hantera
en svår påfrestning säkerställs även i allt väsentligt en förmåga
inom det civila försvaret.
Målet är att minska risken för och konsekvenserna av svåra
påfrestningar på samhället i fred. Om en sådan påfrestning skulle
inträffa, skall människors liv, personliga säkerhet och hälsa
tryggas samt skador på egendom eller i miljö hindras eller
begränsas.
Beträffande resultatet redovisar regeringen att de åtgärder som
vidtas inom ramen för det civila försvaret även ger effekter på
samhällets beredskap mot svåra påfrestningar.
NBC-beredskapsåtgärder och de åtgärder som motiveras av hot inom
IT-området är exempel där en förmåga har byggts upp i samhället
för att kunna möta svåra påfrestningar på samhället i fred som
förorsakas av terrorism och omfattande sabotage.
Den framtida inriktningen bör utgå från en bredare syn på hot och
risker och i större utsträckning än i dag riktas mot förebyggande
arbete. Detta för att minska riskerna för störningar i
samhällsviktiga system och konsekvenserna av inträffade
störningar.
Utskottet
Utskottet har inget att invända mot vad regeringen redovisat om
omfattning, mål, resultatbedömning, inriktning m.m. avseende
verksamhetsområdet Svåra påfrestningar.
Verksamhetsområde Skydd mot olyckor
Omfattning, utgiftsutveckling, mål resultatbedömning, inriktning
m.m.
Propositionen
Verksamhetsområdet omfattar åtgärder för att förebygga och
begränsa konsekvenser av olyckor samt avhjälpa skador.
Verksamhetsområdet begränsas till att omfatta verksamheter som
bedrivs av Statens räddningsverk och Kustbevakningen inom det
sjätte utgiftsområdet. Liknande verksamheter med motsvarande
målsättning och till en del baserade på samma lagstiftning
bedrivs även av ett antal statliga myndigheter inom andra
politikområden samt av kommunerna.
Beträffande utgiftsutvecklingen redovisar regeringen att
riksdagen för 2002 för verksamhetsområdet Skydd mot olyckor
anvisade 1 148,5 miljoner kronor. Utfallet för anslagen inom
verksamhetsområdet uppgick under 2002 till 1 186 miljoner kronor.
Skillnaden mellan utgifterna och tilldelade medel finansierades
genom anslagssparande från tidigare år. Vid utgången av 2002
redovisade verksamhetsområdet ett anslagssparande på ca 10
miljoner kronor. För 2003 har regeringen tilldelat medel för
verksamhetsområdet om 1 205 miljoner kronor.
Målet är att skydda människors liv, säkerhet och hälsa mot
olyckor samt att förhindra eller begränsa skador på egendom och
miljö.
I sin resultatbedömning anger regeringen att målet att antalet
olyckor skall minska inte har uppnåtts under 2002.
Tre faktorer talar enligt regeringens bedömning för att bättre
resultat på sikt kommer att nås när det gäller att minska antalet
olyckor, nämligen den föreslagna nya lagen om skydd mot olyckor,
den nya tvååriga yrkesutbildningen i skydd mot olyckor samt
tillgången på analyser från Nationellt centrum för
erfarenhetsåterföring från olyckor i Karlskoga.
Planläggning för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen
från en kärnteknisk anläggning och sanering efter sådana utsläpp
bör enligt regeringen ägnas större uppmärksamhet. Enligt
regeringens bedömning har planlägg-ningen för saneringen inte
givits tillräcklig prioritet hos länsstyrelserna och ej heller
anpassats till regionala förhållanden.
Planläggning för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen
från en kärnteknisk anläggning och sanering efter sådana utsläpp
bör enligt regeringen ägnas större uppmärksamhet. Enligt
regeringens bedömning har planlägg-ningen för saneringen inte
givits tillräcklig prioritet hos länsstyrelserna och ej heller
anpassats till regionala förhållanden.
Enligt regeringens bedömning har Kustbevakningen genomfört
miljöövervakning och miljöräddningstjänst i enligt med de mål som
ålagts myndigheten. Avsikten är att en fortsatt kraftfull
övervakning skall leda till att upptäcktsrisken ökar och att
lagföringen effektiviseras ytterligare. Därigenom kan antalet
oljeutsläpp komma att fortsatt minska. Miljöräddningstjänst till
sjöss är viktig för att minimera skador på den marina miljön och
kostnader för sanering.
Räddningsverket har tillsammans med Rikspolisstyrelsen slutfört
ett arbete där man, utifrån terroristhot, belyst risker
förknippade med transport av farliga ämnen. Ett förslag till
översyn av lagstiftning och regelverk har utarbetats.
En översyn har gjorts av nuvarande säkerhet och tillsyn
beträffande transporter på väg och järnväg av farligt gods. Denna
kommer att ligga till grund för åtgärder inom området, vilka
också förutses behöva samordnas med pågående översyn av
internationella regelverk för transporter av farligt gods. En
särskild fråga som uppmärksammats i detta sammanhang gäller
säkerheten vid transporter av radioaktiva isotoper.
I fråga om jämställdhet och etnisk mångfald framhåller regeringen
att Räddningsverket har sett över antagningskraven för fysisk
förmåga för att få en jämnare könsfördelning till den nya
tvååriga utbildningen för skydd mot olyckor. En normaltränad
kvinna eller man bör nu klara de fysiska baskraven. Särskilda
åtgärder för att marknadsföra utbildningen har riktats mot
kvinnor. En uttalad ambition med att införa den nya utbildningen
har varit att i högre grad beakta jämställdhets- och
mångfaldsaspekter.
Kustbevakningen arbetar aktivt för att få in fler kvinnor i
kustbevakningsyrket liksom att öka den etniska mångfalden. Vidare
har Kustbevakningen deltagit vid olika utbildnings- och
rekryteringsmässor samt genomfört andra informationsaktiviteter.
För att stärka kvinnors ställning inom myndigheten har
Kustbevakningen även ett mentorprogram för kvinnor och ett
kvinnligt nätverk.
I en sammanfattande slutsats anser regeringen att de åtgärder som
vidtagits inom området skydd mot olyckor haft en positiv inverkan
på samhällets förmåga att förebygga, förhindra och minska
konsekvenserna av olyckor.
Beträffande inriktningen redovisar regeringen att samhällets
förmåga att förebygga och hantera olyckor måste utvecklas
ytterligare. Införandet av ny lag och ny utbildning är
betydelsefulla delar. Det förebyggande arbetet bör prioriteras
även fortsättningsvis. Viktiga led i det förebyggande arbetet är
tillsyn och statistikuppbyggnad.
Utskottet
Utskottet har inget att invända mot vad regeringen redovisat om
omfattning, mål, resultatbedömning, inriktning m.m. avseende
verksamhetsområdet Skydd mot olyckor.
Budgetförslag för politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor
och svåra påfrestningar
Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen
anfört om budgetförslag för politikområdet Skydd och beredskap
mot olyckor och svåra påfrestningar (s. 111-116) jämte motionerna
Fö219 (v) yrkande 3, Fö259 (m) yrkande 11 och Fö265 (kd).
Anslag 7:1 Kustbevakningen
Utskottets förslag
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till budget och
investeringsplan för Kustbevakningen. Det är angeläget att en
modernisering och ändamålanpassning av Kustbevakningens fartyg
och flygplan kan genomföras och att en hög nivå kan upprätthållas
på havs- och kustövervakningen samt miljöräddningstjänsten till
sjöss. Motionerna Fö259 (m) yrkande 11 samt Fö265 (kd) avstyrks.
Propositionen
Riksdagen har tidigare beslutat att regeringen, eller efter
regeringens bemyndigande Kustbevakningen, skall besluta i alla
frågor som rör Kustbevakningens regionala indelning (prop.
1996/97:1, bet. 1996/97:FöU1, rskr. 1996/97: 109). Regeringen har
tidigare berett riksdagen tillfälle att ta del av frågor rörande
Kustbevakningens lokala organisation. Utvecklingen inom
Kustbevakningens verksamhetsområde ställer krav på att
myndigheten har en för ändamålet lämplig organisatorisk struktur.
Regeringen anser därför att Kustbevakningen självständigt bör få
besluta om både den regionala och den lokala organisationen.
Regeringen avser därför att fatta beslut med denna innebörd.
Regeringen anser att miljöövervakningen bör öka och har därför i
föreliggande proposition beräknat ytterligare att Kustbevakningen
tillförs ca 50 miljoner kronor fr.o.m. 2004 i enlighet med de
förslag som presenterades i propositionen (prop. 2000/2001:130)
Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier. Miljöövervakning
och miljöräddningstjänst till sjöss är viktiga för att minimera
skador på den marina miljön och kostnader för sanering.
Ett antal faktorer kan framgent komma att påverka
Kustbevakningens verksamhet och resursbehov, bl.a. EU:s kommande
utvidgning i Östersjöregionen, Kustbevakningens ökade roll som
brottsutredare, sjöövervakningsuppdraget samt de ökande
oljetransporterna. De senare kan komma att beröra anskaffningen
av tre större kombinationsfartyg.
Ramanslaget 7:1 Kustbevakningen finansierar Kustbevakningens
verksamhet med att utföra sjöövervakning och annan kontroll- och
tillsynsverksamhet samt räddningstjänst till sjöss. Anslaget
finansierar även samordning av de civila behoven av
sjöövervakning och sjöinformation.
Tabell: Anslag 7:1 Utgiftsutveckling
Tusental kronor
2002 Utfall          533 354       Anslagssparande     -66
2003 Anslag    548 0531       Utgiftsprognos 537 252
2004 Förslag        621 634
2005 Beräknat  648 4882
2006 Beräknat  673 9463
1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget
och förslag på
tilläggsbudget i samband med BP för 2004.
2 Motsvarar 634 034 tkr i 2004 års prisnivå.
3 Motsvarar 648 435 tkr i 2004 års prisnivå.
Anslaget har ökats med 49,3 miljoner kronor som tidigare
beräknats under utgiftsområde 20 anslaget 34:3 för finansiering
av den ökade miljöövervakningen som följer av regeringens förslag
i miljömålspropositionen (prop. 2000/01:130, bet. 2001/02:MJU3,
rskr. 2001/02:36). Mot bakgrund av fördyringen av
Kustbevakningens investeringsplan samt den planerade
investeringen i nya flygplan föreslår regeringen att
Kustbevakningen för åren 2004-2006 tillförs ytterligare medel för
räntor och amorteringar.
Tabell: Härledning av anslagsnivån 2004-2006, för 7:1
Kustbevakningen
Tusental kronor
2004 2005 2006
Anvisat 2003 i 2003 års statsbudget 1   548 053   548 053   548
053
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2 17 592    32 046    43 105
Beslut    8 733     9 733     5 733
Överföring från annat utgiftsområde     49 300    49 300    49
300
Överföring inom utgiftsområde 6    -2 044    9 356     27 756
Förslag/beräknat anslag  621 634   648 448   673 946
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet.
2002/03:FiU10).
Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under
innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års
statsbudget.
Övriga förändringskomponenter redovisas i 2004 års prisläge.
Sammantaget föreslår regeringen att riksdagen till 7:1
Kustbevakningen anvisar 621 634 000 kr för år 2004.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell: Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
Offentligrättslig verksamhet  Intäkter till inkomsttitel (som
inte får disponeras)
Utfall 2002    347
Prognos 2003   2 000
Budget 2004    2 000
Intäkterna avser oljeskadeersättning som påförs fartygsägare för
uppkomna oljeskador. Det är svårt att prognostisera kommande
intäkter. För att få ut avgiften krävs ofta att skadevållaren
förs inför domstol. Av denna anledning kan det dröja flera år
innan statens fordran säkrats.
Mot inkomsttitel redovisas även vattenföroreningsavgifter som
redovisas av Tullverket för Kustbevakningens räkning
Tabell: Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet  Intäkter  Kostnader Resultat
(Intäkt-Kostnad)
Utfall 2002
(varav tjänsteexport)    2 100     2 100     0
Prognos 2003
(varav tjänsteexport)    2 500     2 500     0
Budget 2004
(varav tjänsteexport)    2 500     2 500     0

Myndigheten får disponera intäkterna. Kustbevakningen utför
uppdrags- och serviceverksamhet åt samverkande myndigheter och
andra uppdragsgivare och avnämare.
Investeringsplan för Kustbevakningen
Regeringen föreslår att förslaget till investeringsplan för
Kustbevakningen för perioden 2004-2006 godkänns.
Tabell: Investeringsplan
Miljoner kronor
Total kostnad  Anskaffat
t.o.m. 2002    Prognos
2003 Budget
2004 Beräknat
2005 Beräknat
2006
Flygplan  639  0    5    4    210  420
Övrigt/grund-investeringar    241  0    70   71   50   50
Summa invester-ingar     880  0    75   75   260  470
Lån  880  0    75   75   260  470
Summa finansiering  880  0    75   75   260  470

En avgörande faktor för Kustbevakningen är att myndigheten,
förutom kompetent personal, har flygplan, svävare, fartyg, etc.
som är lämpade och anpassade för den verksamhet som myndigheten
bedriver och till de krav som ställs. Den ökade sjöfarten med
allt större tonnage samt ökade transporter av olja och andra
miljöfarliga ämnen till sjöss ställer högre krav på
Kustbevakningen. Myndighetens fartygs- och flygplansflotta är
till stora delar ålderstigen och den tekniska livslängden kommer
inom några år att vara passerad. Merparten av plattformarna
svarar därmed inte mot de krav som ställs. Kustbevakningen har
därför på regeringens uppdrag, den 1 mars 2001, redovisat en
materielplan för åren 2001-2010.
Materielplanen innehåller myndighetens bedömning av
investeringsbehovet i fartyg och flygplan m.m. Kostnaderna
överstiger de riktlinjer som regeringen tidigare redovisat (prop.
1999/2000:1). Kustbevakningens bedömning stämmer i stort överens
med den bedömning Statskontoret tidigare gjort vid en översyn av
Kustbevakningens verksamhet (Statskontoret 2000:1). Statskontoret
påtalade dock att möjligheterna till samordning med andra
myndigheter borde prövas ytterligare. Regeringskansliet
(Försvarsdepartementet) gav därför den 10 december 2001 en
konsult i uppdrag att se över samordningsmöjligheterna i
materielplanen. Uppdraget redovisades den 31 januari 2002. I
redovisningen av uppdraget gjorde konsulten bedömningen att det
fanns viss materiel som skulle kunna överföras till
Kustbevakningens verksamhet. Försvarsutskottet anförde i sitt
betänkande 2002/03:FöU1 att det är angeläget att regeringen
redovisar sina överväganden och ställningstaganden till det
förslag som lagts fram i rapporten av konsulten. Regeringen gör
bedömningen att ett beslut om en eventuell överföring av materiel
till Kustbevakningen kan fattas först efter det kommande
försvarsbeslutet.
Regeringen anser vidare att en eventuell överföring av materiel
till Kustbevakningen måste ses i ett helhetsperspektiv och i
relation till myndighetens övriga investeringsbehov samt behov av
en ny typ av fartyg. Regeringen gav därför Kustbevakningen i
uppdrag att genomföra en förstudie avseende tre större
kombinationsfartyg. Regeringen avser vidare att lämna ett uppdrag
till Ekonomistyrningsverket att i samråd med Kustbevakningen
utveckla en modell för Kustbevakningens investeringar, som
innebär att myndighetens kapacitet kan bibehållas på lång sikt.
Den ökade sjötrafiken i vårt närområde tillsammans med en ökad
hantering av olja till sjöss ökar risken för olyckor samt risken
för en olycka med svåra konsekvenser - en utveckling som ställer
krav på det förebyggande arbetet, arbetet med att förhindra och
begränsa olyckor samt förmågan att bekämpa ett större
oljeutsläpp. Förmågan att möta ett större oljeutsläpp i vårt
närområde är avhängig av såväl svenska resurser som de resurser
andra stater förfogar över och kan göras tillgängliga via de
internationella överenskommelser som Sverige ingått. Regeringen
anser det därför angeläget att Kustbevakningen även
fortsättningsvis medverkar till att utveckla det internationella
samarbetet inom området miljöräddningstjänst.
Motionerna
I kommittémotion Fö259 (m) yrkande 11 i denna del föreslås att
anslaget till Kustbevakningen reduceras med drygt 102 miljoner
kronor jämfört med regeringens förslag.
I kommittémotion Fö265 (kd) framhåller motionärerna att
avvecklingen av sjöpolisen och neddragningarna i tullens
verksamhet ställer ökade krav på Kustbevakningen.
Schengensamarbetet och uppgifterna för sjölägesinformationen är
andra exempel på nya uppgifter för Kustbevakningen.
Kustbevakningen behöver anskaffa ny materiel. För att långsiktigt
kunna fullgöra uppgifterna och möta utökade krav på
internationell verksamhet m.m. bör Kustbevakningens verksamhet
förstärkas med 20 miljoner kronor jämfört med regeringen.
Utskottet
I kommittémotion Fö259 (m) yrkande 11 föreslås att
Kustbevakningens resurser reduceras med drygt 102 miljoner
kronor. Förslaget skulle enligt utskottets bedömning allvarligt
försvåra möjligheterna att upprätthålla en godtagbar havs- och
kustövervakning samt miljöräddningstjänst till sjöss. Mot
bakgrund av bl.a. de ökande oljetransporterna i Östersjöområdet
samt kravet på annan internationell verksamhet är behovet snarare
det motsatta. Utskottet tillstyrker sålunda regeringens förslag
och avstyrker motionerna Fö259 (m) yrkande 11 samt Fö265 (kd).
Utskottet hade räknat med att regeringen hade tagit ställning
till frågan om en överföring till Kustbevakningen av materiel som
blivit övertalig genom försvarsbesluten åren 2000 och 2001.
Utskottet konstaterar att regeringen anser att ett sådant
ställningstagande bör ske först efter nästa försvarsbeslut.
Eftersom den ökade sjöfarten med transporter av olja och andra
miljöfarliga ämnen till sjöss ställer högre krav på
Kustbevakningen, och att dess fartygs- och flygplansflotta till
stora delar är ålderstigen tillstyrker utskottet regeringens
förslag till investeringsplan. Det är angeläget att en
modernisering och ändamålsanpassning av Kustbevakningens fartyg
och flygplan kan genomföras.
Anslag 7:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra olyckor
Utskottets förslag
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till budget och att
regeringen bemyndigas att under 2004 besluta om bidrag som
inklusive gjorda åtaganden innebär utgifter på sammanlagt 15
miljoner kronor efter år 2004.
Propositionen
Från anslaget som disponeras av Statens räddningsverk utbetalas
ersättning till kommuner för åtgärder som vidtas för att
förebygga jordskred och andra naturolyckor.
Kommunerna kan ansöka om statsbidrag för åtgärder som de har
utfört eller avser att utföra. Ansökan ställs till
Räddningsverket tillsammans med erforderligt tekniskt underlag.
Grundprincipen är att utbetalningen sker när åtgärderna, för
vilka bidrag beviljats, är genomförda och slutbesiktigade. För
att stimulera kommunerna att utföra förebyggande åtgärder kan 50
% av bidraget för planerade men ännu inte utförda åtgärder
betalas efter det att slutligt beslut har fattats. Resterande del
utbetalas när åtgärderna utförts och är slutbesiktigade. Efter
det att projektet godkänts har kommunen tre år på sig att
genomföra åtgärderna. Principen att det slutliga bidraget inte
betalas ut förrän projektet är slutbesiktigat medför ofta
förskjutningar i utbetalningarna och anslagssparande uppkommer
därför.
Tabell: Anslagsutveckling
Tusental kronor
2002 Utfall               28 943        Anslagssparande     1 900
2003 Anslag    25 0001        Utgiftsprognos 26 275
2004 Förslag              25 000
2005 Beräknat  25 0002
2006 Beräknat  25 0003
1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget
och förslag på
tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2004.
2 Motsvarar 25 000 tkr i 2004 års prisnivå.
3 Motsvarar 25 000 tkr i 2004 års prisnivå.
Regeringen föreslår att regeringen bemyndigas att under 2004 för
ramanslaget 7:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra
naturolyckor besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda
åtaganden innebär utgifter på högst 15 000 000 kr efter 2004.
Tabell: Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden
Tusental kronor
2002
utfall    2003
prognos   2004
beräknat  2005
beräknat  2006-
beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början    7 895     13 282
12 265    -    -
Nya förpliktelser   10 970    11 000    11 000    -    -
Infriade förpliktelser*  5 583     12 017    11 000    10 000
2 265
Utestående förpliktelser vid årets slut 13 282    12 265    12
265  -    -
Erhållen/föreslagen bemyndiganderam     28 000    15 000    15
000  -    -
* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.
Bemyndigandet avser bidrag till kommunernas verksamhet att
förebygga jordskred och andra naturolyckor för att stimulera
sådana åtgärder. Regeringen bedömer att anslagsnivån inte bör
dndras för åren 2004-2006.
Utskottet
Utskottet tillstyrker att regeringen bemyndigas att under 2004
för ramanslaget 7:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra
naturolyckor besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda
åtaganden innebär utgifter på högst 15 000 000 kr efter 2004.
Anslag 7:3 Ersättning vid räddningstjänst m.m.
Utskottets förslag
Utskottet tillstyrker regeringens budgetförslag.
Propositionen
Från anslaget som disponeras av Statens räddningsverk utbetalas i
enlighet med räddningstjänstlagen (1986:1102) vissa ersättningar
till följd av uppkomna kostnader vid genomförda
räddningsinsatser, insatser för att bekämpa olja m.m. till sjöss
samt för utredning av allvarliga olyckor. Anslaget finansierar
även de räddningsinsatser som Räddningsverket kan behöva
genomföra till lands i Estland, Lettland och Litauen.
Under 2002 har från anslaget sammanlagt 27,7 miljoner kronor
utbetalats till elva kommuner för ersättning på grund av bl.a.
översvämningar, skogsbränder och snöoväder. Vidare har från
anslaget sammanlagt 1 miljon kronor utbetalats i ersättning till
fem kommuner för oljesanering på land.
För kostnader som uppkommer i samband med oljeutsläpp eller
utsläpp av andra skadliga ämnen i vatten utnyttjade
Kustbevakningen under 2002 1,7 miljoner kronor. Under 2004 har
regeringen beräknat 2 miljoner kronor för detta ändamål.
Räddningsverket har vidare under 2002 utbetalat 358 000 kr till
Statens haverikommission för utredning av allvarliga olyckor.
Regeringen har på tilläggsbudget för 2003 i föreliggande
proposition föreslagit att anslaget innevarande år bör ökas med
17 500 000 kr.
Utfallet på anslaget varierar kraftigt mellan åren. Detta beror
på att det är svårt att förutsäga antalet olyckor som kräver
räddningsinsatser och konsekvenserna av dessa. Flera beslut om
ersättning har också resulterat i överklaganden, och i vissa fall
har kompletterande utbetalningar beslutats.
Utfallet har de senaste fem åren legat både över och under på
statsbudgeten anvisat anslag. Regeringen bedömer därför inte att
anslagsnivån bör ändras för åren 2004-2006.
Tabell: Anslagsutveckling
Tusental kronor
2002 Utfall            30 734      Anslagssparande     2 961
2003 Anslag    37 5001        Utgiftsprognos 39 500
2004 Förslag           20 000
2005 Beräknat  20 0002
2006 Beräknat  20 0003
1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget
och förslag på
tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2004.
2 Motsvarar 20 000 tkr i 2004 års prisnivå.
3 Motsvarar 20 000 tkr i 2004 års prisnivå.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till
budget.
Anslag 7:4 Samhällets skydd mot olyckor
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens budgetförslag samt till
investeringsplan för Statens räddningsverk, såvitt avser
Samhället skydd mot olyckor. I fråga om mål för Statens
räddningsverks minröjningsinsatser anser utskottet mot bakgrund
av vad som redovisas i budgetpropositionen att de intentioner som
eftersträvas i motion Fö219 (v) yrkande 3 blir väl tillgodosedda.
Motionen avstyrks sålunda.
Propositionen
Anslaget som disponeras av Statens räddningsverk, finansierar
verksamhet inom räddningstjänstområdet inklusive olycks- och
skadeförebyggande åtgärder samt beredskap för och indirekta
kostnader i samband med internationella insatser. Anslaget
finansierar även bidrag för främjande av den enskilda människans
förmåga. Beredskapen för internationella insatser omfattar även
minröjning och en kemikalieinsatsstyrka. Delar av centrum för
risk- och säkerhetsutbildningsverksamhet finansieras från
anslaget och delar av verksamheten vid Nationellt centrum för
erfarenhetsåterföring från olyckor i Karlskoga. Anslaget
finansierar även ersättning till länsstyrelserna för tillkommande
uppgifter med anledning av lagen (1999:381) om åtgärder för att
förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.
Tabell: Anslagsutveckling
Tusental kronor
2002 Utfall             608 380         Anslagssparande     7 492
2003 Anslag    612 2491       Utgiftsprognos 603 664
2004 Förslag            621 183
2005 Beräknat  628 3532
2006 Beräknat  638 3603
1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget
och förslag på
tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2004.
2 Motsvarar 614 381 tkr i 2004 års prisnivå.
3 Motsvarar 614 382 tkr i 2004 års prisnivå.
Tabell: Härledning av anslagsnivån 2004-2006, för 7:4 Samhällets
skydd mot olyckor
Tusental kronor
2004 2005 2006
Anvisat 2003 i 2003 års statsbudget1    612 249   612 249   612
249
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2 17 322    31 294    41 301
Beslut    663  663  663
Överföring till annat utgiftsområde     -9 051    -15 853   -15
853
Förslag/beräknat anslag  621 183   628 353   638 360
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet.
2002/03:FiU10).
Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under
innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års
statsbudget.
Övriga förändringskomponenter redovisas i 2004 års prisläge.
Anslaget har ökats med 663 000 kr avseende kompensation för de
avgifter som skall betalas till Riksrevisionen.
Anslaget har vidare minskats med 9 051 000 kr 2004 och 15 853 000
kr fr.o.m. 2005 som i stället beräknas under utgiftsområde 15,
anslaget Studiemedel m.m. och utgiftsområde 16, anslaget Centrala
studiestödsnämnden m.m. för att finansiera
studiemedelsberättigandet av utbildningen i skydd mot olyckor.

Sammantaget föreslår regeringen att riksdagen till 7:4 Samhällets
skydd mot olyckor anvisar 621 183 000 kr för år 2004.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell: Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
Offentligrättslig verksamhet  Intäkter till inkomsttitel (som
inte får disponeras)
Utfall 2002    14 142
Prognos 2003   17 000
Budget 2004    17 000

Avgifter som tas ut med stöd av lagen (1988:868) om brandfarliga
och explosiva varor redovisas mot inkomsttitel 2552 Övriga
offentligrättsliga avgifter. Inkomster från oljeskadeersättning
enligt sjölagen (1994:1009) redovisas mot inkomsttitel 2713
Vattenföroreningsavgifter m.m.
Tabell: Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet  Intäkter  Kostnader Resultat
(Intäkt-Kostnad)
Utfall 2002
(varav tjänsteexport)    188 271
8 010     189 542
7 203     8 842
807
Prognos 2003
(varav tjänsteexport)    176 750
9 000     176 440
8 000     9 152
1 000
Budget 2004
(varav tjänsteexport)    176 125
9 000     175 288
8 000     9 989
1 000

Myndigheten får disponera intäkterna. Statens räddningsverk utför
uppdrags- och serviceverksamhet åt samverkande myndigheter och
andra uppdragsgivare. Med uppdragsverksamhet avses i detta
sammanhang tjänsteexport enligt tjänsteexportförordningen
(1992:192) samt den avgiftsbelagda verksamhet som regleras i 3 b
och 5 §§ förordningen (1988:1040) med instruktion för Statens
räddningsverk.
Enligt Räddningsverkets instruktion får myndigheten delta i
internationella räddnings- och katastrofinsatser förutsatt att
det finns en extern finansiering. Vidare får Räddningsverket, om
verksamheten har anknytning till myndig-hetens uppgifter, mot
avgift tillhandahålla fortbildning, uppdragsutbildning samt
konferens- och internattjänster.
Investeringsplan
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner förslaget till
investeringsplan för Statens räddningsverk, såvitt avser
Samhällets skydd mot olyckor.
Tabell: Investeringsplan
Tusental kronor
Total kostnad  Anskaffat t.o.m. 2002    Prognos
2003 Budget
2004 Beräknat
2005 Beräknat
2006
Övriga förvaltningsinvesteringar   641 131   492 481   25 550
39 900    43 100    40 100
Internationell verksamhet     48 975    26 975    5 500     5 500
5 500     5 500
Summa investe-ringar     690 106   519 456   31 050    45 400
48 600    45 600
Lån  641 131   492 481   25 550    39 900    43 100    40 100
Anslag    48 975    26 975    5 500     5 500     5 500     5 500
Summa finansiering  690 106   519 456   31 050    45 400    48
600  45 600

Som skäl anför regeringen att investeringar planeras inom
Räddningsverkets Centrum för risk- och säkerhetsutbildning (ca 25
miljoner kronor 2004 och 30 miljoner kronor 2005 och 2006). I
övrigt planeras investeringar inom den gemensamma
administrationen främst med IT-utrustning.
Den 24 april 2003 uppdrog regeringen åt Statens räddningsverk att
i samråd med Statens strålskyddsinstitut lämna förslag till samt
beräkna kostnaderna för den framtida utformningen av
larmningssystem för varning av allmänheten omkring de svenska
kärnkraftverken. Räddningsverket skall rapportera uppdraget
senast den 1 mars 2004.
Motionen
I kommittémotion (v) Fö219 yrkande 3 anförs att regeringen
skriver i budgetpropositionen att målet för Räddningsverket när
det gäller humanitär minröjning är att bidra till att utveckla
Swedec, det svenska totalförsvarets kompetenscentrum för
ammunitions- och minröjning och därmed öka den svenska
kompetensen inom området.
Det kan inte råda några tvivel om att Räddningsverket skall bidra
till utvecklingen av den svenska kompetensen på området. Detta är
fastslaget i regeringens samlade syn på minhantering, men målet
för Räddningsverkets arbete inom området måste ju vara att i
internationellt arbete bidra till att minska lidandet och
skadeverkningarna i länder som genomlevt ett krig eller konflikt
genom humanitär ammunitions- och minröjning. För att det inte
skall föreligga några tvivel om vad som är målet och vad som är
Räddningsverkets uppgifter vad gäller att utveckla Swedec bör
regeringen klarlägga detta genom att konstatera att målet för
Räddningsverket vad gäller humanitär ammunitions- och minröjning
är att bidra till minskandet av lidande och underlätta
återuppbyggnad av drabbade länder genom humanitär ammunitions-
och minröjning, samt att Räddningsverket skall bidra till
utvecklingen av Swedec genom sitt kunnande och sin erfarenhet.
Utskottet
I anslutning till försvarsbeslutet 2001 behandlade utskottet
ingående ett antal frågor som aktualiserats rörande ammunitions-
och minröjning (bet. 2001/02:FöU2 s. 144-148). Med anledning av
en motion i ärendet anförde utskottet bl.a. följande:
- Utskottet delar motionärernas bedömning i motion Fö249 (s) att
Swedec i Eksjö har utvecklats till en värdefull resurs såväl ur
ett nationellt som ett internationellt perspektiv. Motionärerna
anser emellertid, med hänvisning till rapporten
Minröjningscentrum i Eksjö - Nationella och internationella
synergier, att rollfördelningen mellan Försvarsmakten och Statens
räddningsverk är oklar. Utskottet håller med om detta och
förutsätter att regeringen i den aviserade minpolicyn reder ut
och lägger fast ansvarsförhållandena för berörda aktörer.
-
I budgetpropositionen för år 2004 lämnar regeringen en omfattande
redovisning av ammunitions- och minröjningsverksamheten. I fråga
om samarbetet mellan Försvarsmakten (Swedec) och Statens
räddningsverk framhåller regeringen bl.a. följande:
- Regeringen presenterade för riksdagen genom muntligt meddelande
i kammaren i maj 2002 sin samlade syn på minhantering. Syftet med
detta var att tydliggöra de komplexa frågor som berör minor och
oexploderad ammunition då de berör ett flertal myndigheter och
politikområden.
-
- - -
- Regeringen har betonat vikten av att det finns en helt klar
ansvarsfördelning mellan olika myndigheter som är verksamma inom
området minhantering.
-
- - -
- Regeringen har betonat att berörda myndigheter fortsatt skall
samordna sin verksamhet genom Totalförsvarets ammunitions- och
minröjningscentrum (Swedec) i Eksjö i syfte att optimalt utnyttja
de resurser som finns inom landet. Sedan 2000 har både
Rikspolisstyrelsen och Räddningsverket haft personal placerad vid
Swedec.
-
- - -
Under året har Försvarsmakten och Räddningsverket, genom Swedecs
s.k. ammunitionsröjningspool, bidragit med ammunitions- och
minröjningskompetens vid en rad internationella insatser i bl.a.
Afghanistan, Eritrea, Kosovo, Kroatien, Libanon och Sudan samt
vid sjöminröjning längs den litauiska kusten.
I fråga om mål för Statens räddningsverks minröjningsverksamhet
anför regeringen bl.a. följande i budgetpropositionen under punkt
4.8.4 Resultatbedömning för verksamhetsområdet Skydd mot olyckor
(s. 106):
- Målen för verksamheten Internationellt arbete är att bidra till
att minska lidande och skadeverkningar av olyckor och katastrofer
i andra länder, medverka i uppbyggnad och beredskap för
internationell krishantering samt att öka internationell
samordning inom området genom bl.a. kunskapsutveckling och
kunskapsspridning. När det gäller humanitär minröjning är målet
att Räddningsverket skall bidra till att utveckla Swedec som
svenskt kompetenscentrum för ammunitions- och minröjning och
därmed öka svensk kompetens inom området. Räddningsverket skall
bidra med kompetens till det internationella minröjningscentret
Geneva International Centre for Humanitarian Demining (GICHD).
Verket har bidragit till att svensk kompetens har utvecklats i
viss mån.
-
Utskottet delar regeringens uppfattning om vikten av att det
finns en helt klar ansvarsfördelning mellan olika myndigheter som
är verksamma inom området ammunitions- och minhantering.
Utskottet har intet att invända mot att Räddningsverket skall
bidra till att utveckla Swedec till ett svenskt kompetenscentrum.
Räddningsverket kommer därmed att bidra till att Sverige minskar
lidande och underlättar återuppbyggnad av drabbade länder genom
humanitär ammunitions- och minröjning, vilket eftersträvas i
motionen. Utskottet noterar att Räddningsverket medverkat i ett
stort antal internationella insatser. Utskottet anser att det som
eftersträvas i motionen blir väl tillgodosett. Det bör ankomma på
regeringen att reglera samarbetsformerna m.m. mellan myndigheter
under regeringen och vilka mål som bör ställas upp för dessa
myndigheter för att kunna förverkliga riksdagens intentioner. Mot
den bakgrunden avstyrker utskottet motion Fö219 (v) yrkande 3.
Utskottet har intet att erinra mot regeringens förslag till
investeringsplan.
Anslag inom utgiftsområde 6 Försvar och beredskap mot sårbarhet
för år 2004
I detta avsnitt behandlar utskottet regeringens förslag nr 16
avseende anslag under utgiftsområde 6 Försvar och beredskap mot
sårbarhet samt motionerna Fi240 (fp) yrkande 17, Fö213 (c)
yrkande 1, Fö219 (v) yrkande 1, Fö243 (fp) yrkandena 11, 12 och
15, Fö259 (m) yrkandena 7, 10 (i denna del), 11 och 12 samt Fö265
(kd).
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag nr
16 och anvisar anslag under utgiftsområde 6 Försvar samt
beredskap mot sårbarhet enligt sammanställningen i bilaga 2 till
detta betänkande.
Härav följer att motionerna Fi240 (fp) yrkande 17, Fö213 (c)
yrkande 1, Fö219 (v) yrkande 1, Fö243 (fp) yrkandena 11, 12 och
15, Fö259 (m) yrkandena 7, 10 (i denna del), 11 och 12 samt Fö265
(kd) avstyrks.
Propositionen
Regeringen har i budgetpropositionen för år 2004 - volym 5 -
lämnat förslag till fördelning av anslag inom utgiftsområde 6
(förslag nr 16).
Motionerna
I motion Fi240 av Lars Leijonborg (fp) m.fl. föreslås i
yrkande 17 att riksdagen anvisar anslag inom utgiftsområdet
enligt en uppställning som finns i motionen.
I motion Fö259 av Ola Sundell (m) m.fl. föreslås i
yrkande 7 att utgiftsbegränsningar under åren 2003-2004 inte
skall omfatta utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot
sårbarhet,
yrkande 10 (i denna del) att kostnaderna för "Fredsfrämjande
truppinsatser" skall finansieras inom biståndsanslaget,
yrkande 11 en annan fördelning av utgifterna inom utgiftsområdet
enligt en angiven uppställning,
yrkande 12 en annan investeringsplan för Försvarsmakten.
I motion Fö243 av Allan Widman (fp) m.fl. föreslås i
yrkande 11 att möjligheterna att föra över hur anslaget för
internationella truppinsatser till Utrikesdepartementet skall
utredas,
yrkande 12 att riksdagen särskiljer anslagen till
förbandsverksamhet respektive till internationella insatser,
yrkande 15 en annan fördelning av utgifterna inom utgiftsområdet
enligt en uppställning som finns i motionen.
motion Fö219 av Berit Jóhannesson (v) m.fl. föreslås i
yrkande 1 att internationella insatser med militär personal skall
finansieras från anslaget 6:1
I motion Fö265 av Erling Wälivaara (kd) m.fl. föreslås
förändringar i anslagsfördelning i förhållande till regeringens
förslag.
I motion 213 (c) av Johan Linander och Jörgen Johansson (c)
föreslås i
yrkande 1 att de värnpliktigas ersättningar och förmåner
särskiljs från Försvarsmaktens totala anslag.
Utskottet
En sammanfattning av vad som anförs av regeringen respektive i
motionerna (utom i motion Fö259 yrkande 7) lämnas i de avsnitt i
betänkandet där anslagsförslagen närmare behandlas.
Utskottets överväganden och ställningstaganden till motionerna
framgår i de avsnitt i betänkandet där anslagsförslagen närmare
behandlas i sak.
Vad gäller förslaget i kommittémotion Fö259 (m) yrkande 7, om att
riksdagen borde besluta att eventuella utgiftsbegränsningar under
nästa budgetår inte skall omfatta utgiftsområde 6, vill utskottet
anföra följande.
Enligt 42 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten skall regeringen
om det finns risk för att ett beslutat tak för statens utgifter
eller använda utgiftsramar kommer att överskridas, för att
undvika detta, vidta sådana åtgärder som den har befogenhet till
eller föreslå riksdagen nödvändiga åtgärder. Utskottet anser att
det vore olämpligt att riksdagen nu skulle hindra regeringen att
vidta nödvändiga åtgärder, t.ex. inom utgiftsområde 6 - eller
inom något annat utgiftsområde - om det behövs för att inte
utgiftstaket skall överskridas. Mot den bakgrunden avstyrker
utskottet motion Fö259 (m) yrkande 7.
Mot bakgrund av att riksdagen bifallit finansutskottets
betänkande 2003/04:FiU1 Utgiftsramar och beräkning av
statsinkomsterna, m.m. föreslår försvarsutskottet att riksdagen
anvisar anslag inom utgiftsområde 6 Försvar och säkerhet mot
sårbarhet i enlighet med bilaga 2 till detta betänkande.
Utskottet föreslår sålunda riksdagen att avslå motionerna Fi240
(fp) yrkande 17, Fö213 (c) yrkande 1, Fö219 (v) yrkande 1, Fö243
(fp) yrkandena 11, 12 och 15, Fö259 (m) yrkandena 7, 10 (i denna
del), 11 och 12 samt Fö265 (kd).

</pre><pre>
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom parentes
vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1.   Utgifterna m.m. inom utgiftsområde 6 för budgetåret 2004
(punkt 1) (fp)
av Allan Widman och Heli Berg (båda fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande
lydelse:
1. a) Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförs i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2003/04:Fi240 yrkande 17 samt 2003/04:Fö243 yrkandena
11, 12 och 15 och avslår proposition 2003/04:1 (utg.omr. 6) punkt
16 samt motionerna 2003/04:Fö213 yrkande 1, 2003/04:Fö219 yrkande
1, 2003/04:Fö259 yrkandena 7, 10 (i denna del) och 11 samt
2003/04:Fö265.
Punkt 1. b-m = utskottet.
Ställningstagande
Folkpartiet liberalerna följer upp den besparing om 1 000
miljoner kronor som gjordes i partiets budgetalternativ från
förra året. Även om regeringen under sommaren fattat beslut om
utgiftsbegränsningar för det militära försvaret på ca 600
miljoner kronor har detta främst drabbat det s.k.
materielanslaget. Innebörden är att den besparing som Folkpartiet
föreslog förra året ännu återstår. Den var riktad mot det faktum
att det tas in och grundutbildas långt fler värnpliktiga än som
behövs för de krigsförband som sätts upp. Vi menar att systemet
med avveckling av utbildade soldater före 25 års ålder är ett
slöseri med såväl mänskliga som samhällsekonomiska resurser. Om
de som grundutbildas tillvaratas under längre tid i
krigsförbanden kan utbildningsvolymen sänkas betydligt.
Kostnaderna netto för materielavvecklingen uppgick förra året
till 730 miljoner kronor netto, i stället för bedömda 250
miljoner kronor. Eftersom det kan antas att avvecklingen blir
minst lika intensiv 2004 menar Folkpartiet att en substantiell
besparing är möjlig genom att avvecklingen stannas upp i avvaktan
på ett nytt beslutsunderlag. I likhet med riksdagens revisorer är
vi starkt kritiska till den närmast panikartade avveckling som
bedrivits under senare år. Somlig materiel är fortfarande
användbar, om än för alternativa ändamål. För annan materiel är
avvecklingskostnaden högre än kostnaderna för ett mycket
långvarigt bibehållande av materielen. Även om medel måste
reserveras för fortsatt förrådsställning uppskattas
materielanslaget kunna reduceras betydligt. Utöver den tidigare
miljarden gör Folkpartiet således en besparing genom fördröjd
materielavveckling om 350 miljoner kronor för 2004.
Vi anser också att frågan om anslaget för internationella
insatser skall föras över till Utrikesdepartementet bör göras
till föremål för en ny utredning. De internationella insatserna
bör i större utsträckning styras av de krav som det enskilda
uppdraget ställer och mindre av vad Försvarsmakten kan ställa
till förfogande. Genom att anslaget överförs till UD får den del
av Regeringskansliet som ansvarar för säkerhets- och
biståndspolitik en tydligare beställarroll. Under inga
omständigheter får emellertid internationella insatser
finansieras över biståndsbudgeten.
Om riksdagen likväl uttalar att internationella insatser skall
ligga kvar under utgiftsområde 6 skall medlen brytas ut och
läggas i ett särskilt anslag.
Vi har ingen erinran mot förslagspunkt 1. b-m.
2.   Uppdelning av anslagen 6:1 och 6:2 m.m. (punkt 5) (m)
av Ola Sundell (m), Rolf Gunnarsson (m) och Carl-Axel Roslund
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande
lydelse:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 2. Därmed bifaller riksdagen motion
2003/04:Fö259 yrkandena 9 och 10 (i denna del).
Ställningstagande
Moderata samlingspartiet anser att uppdelningen mellan anslagen
6:1 och 6:2 bör ändras samtidigt som inriktningen tydliggörs.
- Anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande
truppinsatser bör omfatta utbildning, beredskap, underhåll och
vidmakthållande som erfordras för den befintliga organisationens
drift. Inom anslaget bör anslagsposter redovisas som speglar de
inriktningar som förslås.
-
- Anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling bör omfatta kommande investeringar och andra
långsiktiga bindningar. Anslaget bör uppdelas i anslagsposter som
samordnas med de materielobjekt som ingår i bemyndiganderamen för
materiel, anläggningar, forskning och teknikutveckling samt
anställning och utbildning.
-
Denna förändring möjliggör att den långsiktiga planeringen, såväl
på 10 till 15 års sikt som under försvarsbeslutets treårsperiod,
kan särskiljas från den årliga budgeteringen. Den långsiktiga
planeringen bör syfta till att ge inriktning för personal- och
materielförsörjning samt vara utgångspunkt för den löpande
verksamhetsinriktningen. Vidare bör kostnader för
förbandsverksamheten (utbildning, beredskap), underhåll och
vidmakthållande av den befintliga organisationen särskiljas från
den framtida utvecklingen.
Därmed blir riksdagens beslut för de närmaste tre åren om
beredskap, uppgifter och förmåga i den befintliga organisationen,
dvs. storlek och kostnad för den årliga driften inklusive
underhåll och vidmakthållande, mycket tydligt. Hur beslutet sedan
genomförs, genom att vidmakthålla och utnyttja den befintliga
försvarsorganisationen, är ett ansvar för verkställande
myndighet. Den andra delen i beslutet omfattar kommande
investeringar och andra långsiktiga bindningar inklusive
kostnader för t.ex. avveckling, sett ur ett längre
tidsperspektiv, och samordnas med riksdagens beslut om
bemyndiganderam.
Moderaterna bedömer att vidmakthållandet m.m. av nuvarande
organisation årligen belastar anslaget 6:2 med 5 miljarder
kronor.
Militära insatser är i många fall en nödvändighet för att
upprätthålla mänsklig värdighet, trygghet och möjlighet till
utveckling i en lång rad olika fall och för att skapa fred.
Därför är det vår uppfattning att internationella insatser skall
finansieras genom biståndsanslaget. Därmed skapas ett utrymme
inom det militära försvaret motsvarande 1 miljard kronor.
3.   Beredskapsansalg för internationella insatser (punkt 6) (kd)
av Erling Wälivaara (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha följande
lydelse:
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen motion
2003/04:Fö264 yrkande 4.
Ställningstagande
Kristdemokraterna anser att som en del i att stärka den
europeiska förmågan bör omfattningen av svensk medverkan i
fredsfrämjande insatser i Europa och globalt öka. Detta bör ske
över hela skalan från civila förebyggande åtgärder till militära
fredsframtvingande insatser. Behovet i varje enskild mission är
primärt det styrande för vilka enheter som Sverige skall bidra
med. Det pågår en ständig utveckling, och urvalet av de förband
som anmäls till styrkeregistret bör ses över kontinuerligt. De
förband som anmälts hittills har övervägande varit
markstridsgrupper. I framtiden borde både flyg- och
marinstridskrafter komma i fråga. Det krävs en stor flexibilitet
beträffande hur snabbt en insats skall kunna ske. Erfarenheter
visar även att uthålligheten i ett förband bör vara längre än sex
månader under förutsättning att avtalsrättsliga krav upprättas
mellan personal och arbetsgivare.
Totalförsvarets förmåga att delta i internationella insatser är
redan i dag en mycket viktig uppgift som kommer att bli än
viktigare i framtiden. Den utveckling som sker inom EU skall vara
normgivande, samtidigt som optionen att samverka med Nato
fördjupas. Förmågan att samverka med andra länder skall
utvecklas. Särskilt viktigt är fredsfrämjande operationer,
katastrof- och flyktinghjälp, flexibilitet och möjligheter till
snabba insatser.
Multifunktionella fredsfrämjande och humanitära insatser ställer
stora krav på ett nära samspel mellan civila och militära
resurser. Förmågan att delta i fredsframtvingande insatser är
grunden i utvecklingen och utbildningen av olika krigsförband.
Sverige måste på sikt kunna delta i den fredsfrämjande och
humanitära verksamheten på stor bredd med de resurser som står
till förfogande. Kristdemokraterna anser att resurser måste
avsättas som leder till att Sverige kan avdela förband från alla
försvarsgrenar till internationella operationer. Det är också
viktigt att skapa en balans mellan Försvarsmaktens
internationella åtaganden och dess nationella uppgifter. Ett ökat
anslag av internationella insatser får inte försämra vår
grundläggande försvarsförmåga. Samtidigt ger det internationella
samarbetet och de internationella insatserna en fördjupad
militärstrategisk kunskap som inte kan förringas.
Kristdemokraterna anser därför att det tydligt bör framgå hur
stor andel av anslaget som är beräknat för fredsfrämjande
internationella insatser. Planeringen för internationella
insatser bör, enligt Kristdemokraternas mening, omvandlas till
ett eget beredskapsanslag.

Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda
yttranden. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i
utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1.   Utgifterna m.m. inom utgiftsområde 6 för budgetåret 2004
(punkt 1) (m)
av Ola Sundell, Rolf Gunnarsson och Carl-Axel Roslund (alla m).
Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner
förordat en annan inriktning av den ekonomiska politiken och
budgetpolitiken. Ett övergripande mål för den ekonomiska
politiken skall vara att möjliggöra ökad tillväxt, att man skall
kunna leva på sin lön och stärkt trygghet. Antalet sjukskrivna
och förtidspensionerade måste minskas genom att sjukvård och
rehabilitering förbättras. Detta kräver bl.a. en målmedveten
politik för ett ökat arbetsutbud, rejäla satsningar på kunskap
och forskning samt påtagliga förbättringar av klimatet för
företagande. För att möjliggöra allt detta krävs en politik som
innehåller lägre skatter för både löntagare och företagare, en
skärpning av bidragssystemen, avregleringar och ökad konkurrens,
en ökad trygghet för och stärkt självkänsla hos medborgarna.
Våra förslag skall vara trygga och väl sammanhållna och syftar
till att skapa de bästa förutsättningarna för ett ekonomiskt,
kulturellt och socialt växande Sverige. Vi vill satsa på
utbildning som ger alla större möjligheter till ett rikare liv.
Genom en större enskild sektor och ett starkare civilt samhälle
kan både företag och människor växa. Vi vill att fler, inte
färre, kan komma in på den ordinarie arbetsmarknaden. Den sociala
tryggheten och självkänslan ökar också genom att hushållen får
större ekonomisk självständighet. Friheten och rättigheten att
välja bidrar till såväl mångfald som bättre kvalitet och större
trygghet. De enskilda människorna får ett större inflytande över
sina liv.
Vi har föreslagit en växling från subventioner och bidrag till
omfattande skattesänkningar för alla, främst låg- och
medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor som är i
störst behov av gemensamma insatser och som har små eller inga
möjligheter att påverka sin egen situation. Vi slår också fast
att det allmänna skall tillföras resurser för att på ett tryggt
sätt kunna genomföra de uppgifter som skall vara gemensamma.
Exempelvis tillförs betydande resurser för att bryta den ökande
sjukfrånvaron och de ökande förtidspensioneringarna.
Vårt budgetalternativ - med våra förslag till utgiftstak,
anslagsfördelning, skatteförändringar samt finanspolitiska
ramverk - präglas av ordning och reda och skall ses som en helhet
där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas
isolerat från de andra. Eftersom riksdagens majoritet den 19
november 2003 har beslutat om ramar för de olika utgiftsområdena
i enlighet med finansutskottets förslag och därmed valt en annan
inriktning av politiken, deltar vi inte i det nu aktuella
beslutet om anslagsfördelning inom utgiftsområde 6.
I det följande redovisar vi i korthet det moderata alternativet
till politik inom utgiftsområde 6. Vår politik finns närmare
utvecklad i Moderaternas kommittémotion Fö259 (m) av Ola Sundell
m.fl.
Moderata samlingspartiet anser att försvarets möjligheter att
verka i olika situationer skall vara reella. Därför måste dels
den omfattande avvecklingen av kompetens och materiel hejdas,
dels utvecklingen av delvis ny förmåga forceras. Mot denna
bakgrund förordar vi att försvaret långsiktigt utvecklas på samma
ekonomiska nivå som under de senaste försvarsbeslutsperioderna.
Detta innebär bl.a. att en del moderna förband som nu successivt
avvecklas i stället bör vidmakthållas. Över tiden bör de
omstruktureras för nya uppgifter och förses med ny materiel.
Nödvändiga ambitioner kräver höjda anslag. Förslagen innebär
- mer omfattande förbandsverksamhet - dvs. fler och större
övningar i högre och sammansatta förband för att utveckla förband
och befäl,
-
- fler aktiva förband med förmåga att genomföra väpnad strid för
att försvara Sverige och kunna delta i internationella insatser,
-
- förbättrad rekrytering och utbildning av hemvärnsförband,
-
- större andel anställda (kontraktsanställda soldater och sjömän)
för att därmed förbättra kvalitet och beredskap i de aktiva
förbanden,
-
- möjlighet att skapa fler förband totalt sett för att på längre
sikt kunna möta en angripare samt
-
- anskaffning av lednings-, informations- och sambandssystem för
att snabbare knyta ihop existerande förband i ett enhetligt
operativt system med ökad interoperabilitet.
-
Anslagen 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande
truppinsatser m.m. och 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning
och teknikutveckling skall därför tillföras en finansiell
förstärkning med 3 miljarder kronor för vart och ett av
budgetåren 2004, 2005 och 2006. Detta möjliggörs genom att
tillföra 2 miljarder kronor vart och ett av åren samt att
internationella insatser finansieras genom biståndsanslaget.
Moderata samlingspartiet anser att den ökning av resurser till
utgiftsområdet som i första hand krävs för att stå emot framtida
hot mot det öppna samhället bör gå till det militära försvaret.
Moderaterna avvisar således regeringens ökade satsningar inom den
civila delen av totalförsvaret.
Vi anser också att uppdelningen mellan anslagen 6:1 och 6:2 skall
ändras samtidigt som inriktningen tydliggörs. Vi bedömer att
vidmakthållandet m.m. av nuvarande organisation årligen belastar
anslaget 6:2 med 5 miljarder kronor.
Vi förutsätter också att internationella insatser finansieras
genom biståndsanslaget.
Regeringen har för avsikt att besluta om utgiftsbegränsningar
under 2003 och 2004 för att begränsa statens utgifter. Detta
berör anslagen 6:1 och 6:2 och omfattar ca 2 miljarder kronor.
Moderaterna motsätter sig detta.
Mot bakgrund av samma motiv som för ökning av anslaget 6:2
Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling anser
Moderaterna att investeringsplanen för materiel skall tillföras 2
000 000 000 kr år 2004 och 2 000 000 000 kr år 2005 samt 2 000
000 000 kr 2006.
2.   Utgifterna m.m. inom utgiftsområde 6 för budgetåret 2004
(punkt 1) (fp)
av Allan Widman och Heli Berg (båda fp).
Som framgår av betänkandet har försvarsutskottet beställt en
särskild uppföljning av förbandsutvecklingen, beredskap samt
materiel- och personalförsörjning inom Försvarsmakten.
Uppföljningen har skett med försvarsbesluten 2000 och 2001 som
utgångspunkt.
Av utredarens rapport framgår bland många andra brister att
Försvarsmaktens huvuduppgift att försvara Sverige sammantaget
inte kan anses godtagbar. Detta är anmärkningsvärt, inte minst
mot bakgrund av att regeringen i försvarspropositionerna både
2002/03 och 2003/04 ansett den vara godtagbar.
Även om utskottet inte tagit definitiv ställning till utredarens
samtliga slutsatser och ytterligare utvärderingar är att vänta,
är det enligt Folkpartiet liberalerna oacceptabelt att utskottets
majoritet i sin bedömning förbigår detta förhållande med tystnad.
Förmågan till försvar mot väpnat angrepp är sannerligen inte en
bisak. Enligt vår mening borde utskottet redan nu påpekat
diskrepansen mellan regeringens och utredningens uppfattningar
samt understrukit allvaret i att den bedömning som legat till
grund för betänkandet kan vara felaktig.
3.   Utgifterna m.m. inom utgiftsområde 6 för budgetåret 2004
(punkt 1) (kd)
av Erling Wälivaara (kd).
Kristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner förordat en
annan inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken
än den Socialdemokraterna och dess stödpartier föreslår.
Kristdemokraternas budgetalternativ tar sikte på att långsiktigt
förbättra Sveriges tillväxtförutsättningar genom strukturella
reformer för minskad ohälsa, förbättrad lönebildning och
strategiska skattesänkningar på arbete och sparande. Därtill bör
infrastrukturen och de långsiktiga förutsättningarna för ett ökat
bostadsbyggande kraftigt förbättras. Därigenom skapas
förutsättningar för att sysselsättningen skall kunna öka i en
sådan utsträckning att välfärden tryggas för alla.
Det handlar bl.a. om arbetsmarknaden, som måste göras mer
flexibel och där de rekordhöga sjuktalen måste mötas med en
kraftigt förbättrad rehabilitering, förebyggande åtgärder och en
förbättrad arbetsmiljö. Det handlar om skatterna på arbete och
företagande som måste sänkas och på sikt anpassas till omvärldens
lägre skattetryck. Det handlar om det svenska konkurrenstrycket
som måste förbättras. Vidare måste den offentliga sektorn förnyas
för att bättre möta konsumenternas/brukarnas behov och bättre
tillvarata personalens kompetens och idéer. Dessutom måste
valfriheten inom familjepolitiken öka, rättsväsendet
återupprättas, pensionärernas ekonomiska situation stärkas och
infrastrukturen förbättras. Kristdemokraternas ekonomiska politik
sammanfattas i motion 2003/04:Fi241.
Målet med våra reformer på dessa områden är att skapa
förutsättningar för en uthållig tillväxt på åtminstone 3 procent
per år över en konjunkturcykel, där sysselsättningen kan öka utan
att inflationen tar fart, där den enskildes valfrihet, personliga
ansvar och välfärd kan öka utan politisk detaljstyrning, där den
offentliga sektorn kan vitaliseras och möta ökande behov utan att
jagas av krympande skattebaser och där statens finanser blir
mindre konjunkturkänsliga. Den "utveckling" som pågår under
socialdemokratiskt styre är den omvända: sysselsättningen
minskar, tillväxten väntas bli lägre än i omvärlden, statsskulden
ökar, detaljstyrningen ökar och i stora delar av kommunsektorn
erbjuds sämre vård och omsorg till högre skatt.
Finansutskottets majoritet - bestående av socialdemokrater,
vänsterpartister och miljöpartister - har nu genom förslag till
ramar för de olika utgiftsområdena samt beräkningen av statens
inkomster ställt sig bakom en annan inriktning av politiken i det
första rambeslutet om statsbudgeten. Därför redovisar vi i detta
särskilda yttrande den del av vår politik som rör utgiftsområde 6
och som vi skulle ha yrkat bifall till om Kristdemokraternas
förslag till ramar hade vunnit riksdagens bifall i den första
beslutsomgången.
Kustbevakningen har under senare tid ständigt fått nya uppgifter.
Avvecklingen av sjöpolisen och neddragningarna av tullens
verksamhet ställer ökade krav på Kustbevakningen.
Schengensamarbetet och uppgifterna för sjöläges-informationen är
andra exempel på nya uppgifter för Kustbevakningen.
Kustbevakningen behöver anskaffa ny materiel.
Kristdemokraterna menar att om Kustbevakningen långsiktigt skall
kunna fullgöra uppgifterna och möta utökade krav på
internationell verksamhet bör Kustbevakningens verksamhet
förstärkas med 20 miljoner kronor jämfört med regeringens
förslag.
4.   Utgifterna m.m. inom utgiftsområde 6 för budgetåret 2004
(punkt 1) (mp)
av Lars Ångström (mp).
Det råder stor enighet om - såväl politiskt som i
militärledningen - att det inte existerar något militärt
invasionshot, varken nu eller under överskådlig framtid. Det är
därför med tillfredsställelse som Miljöpartiet konstaterat att
regeringen och en riksdagsmajoritet numera delar vår uppfattning
att även Sverige skall fortsätta att minska sina militärutgifter
och fullfölja avvecklingen av invasionsförsvaret.
Trots detta innehåller den statsbudget som Miljöpartiet står
bakom för år 2004 otidsenligt höga nivåer på militärutgifterna.
Under år 2003 kommer vi att betala ca 41 miljarder kronor av
totalförsvarsbudgetens 44,3 miljarder till det militära
försvaret.
Denna grova felprioritering av landets ekonomiska resurser är ett
resultat av försvarssamarbetet sedan 1996 mellan Centern och
regeringen. Det var först i mars år 2000 som en riksdagsmajoritet
beslutade om militära utgiftsminskningar och överföring av
resurser till sjukvården, vilket Miljöpartiet krävt. Grunden för
vårt regeringssamarbete har varit en respekt för tidigare fattade
riksdagsbeslut och att vi därmed kunnat acceptera att fullfölja
inriktningen under denna försvarsbeslutsperiod t.o.m. år 2004.
Miljöpartiets uppfattning är emellertid att det finns ett långt
större utrymme för militära utgiftsminskningar i nästa
försvarsbeslut.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
</pre><pre>
Propositionen
I proposition 2003/04:1 utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap
mot sårbarhet föreslår regeringen:
1. att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2004 utnyttja en
kredit på högst 40 000 000 000 kronor i Riksgäldskontoret om
krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden
föreligger (avsnitt 3.5),
2. att riksdagen godkänner förslaget att förlänga det nuvarande
nationella flygtekniska forskningsprogrammet under 2004 och att
det statliga bidraget till finansieringen av programmet skall
behållas på en nivå om högst 30 000 000 kronor för 2004 (avsnitt
3.8.5.2),
3. att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för
Försvarsmakten för perioden 2004-2006 (avsnitt 3.11.2),
4. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2004 för
ramanslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling besluta om beställningar av materiel,
anläggningar samt forskning och teknikutveckling som inklusive
tidigare gjorda beställningar innebär utgifter på högst 72 500
000 000 kronor efter 2004 (avsnitt 3.11.2),
5. att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för
Civilt försvar för 2004 (avsnitt 3.11.5),
6. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2004 för
ramanslaget 6:5 Civilt försvar besluta om avtal och beställningar
av tjänster, utrustning och anläggningar för beredskapsåtgärder
samt åtgärder för att hantera svåra påfrestningar på samhället i
fred, som inklusive tidigare gjorda beställningar innebär
utgifter på högst 199 000 000 kronor efter 2004 (avsnitt 3.11.5),
7. att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2004 låta Statens
räddningsverk disponera en låneram i Riksgäldskontoret för
beredskapsinvesteringar på högst 660 000 000 kronor (avsnitt
3.11.5),
8. att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2004 låta
Socialstyrelsen disponera en låneram i Riksgäldskontoret för
beredskapsinvesteringar på högst 200 000 000 kronor (avsnitt
3.11.5),
9. att riksdagen fastställer avgiftsuttaget för finansiering av
åtgärder mot allvarliga hot och påfrestningar som gäller
elektronisk kommunikation till högst 100 000 000 kronor under
2004 (avsnitt 3.11.5),
10. att riksdagen fastställer avgiftsuttaget för
elberedskapsavgiften till högst 250 000 000 kronor under 2004
(avsnitt 3.11.5),
11. att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2004 låta
Försvarets materielverk disponera en kredit i Riksgäldskontoret
på högst 25 000 000 000 kronor för att tillgodose behovet av
rörelsekapital (avsnitt 3.11.6),
12. att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för
Försvarets materielverk för perioden 2004-2006 (avsnitt 3.11.6),
13. att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för
Kustbevakningen för perioden 2004-2006 (avsnitt 4.10.1),
14. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2004 för
ramanslaget 7:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra
naturolyckor besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda
åtaganden innebär utgifter på högst 15 000 000 kronor efter 2004
(avsnitt 4.10.2),
15. att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för
Statens räddningsverk, såvitt avser Samhällets skydd mot olyckor,
för perioden 2004-2006 (avsnitt 4.10.4),
16. att riksdagen för budgetåret 2004 anvisar anslagen under
utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet enligt
följande uppställning:

Anslag
(Belopp i 1 000-tal kronor)        Ansl.
typ  Regeringens
förslag
6:1  Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande
truppinsatser m.m.  (ram)     21 673 554
6:2  Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling
(ram)     18 376 147
6:3  Krisberedskapsmyndigheten     (ram)     143 331
6:4  Styrelsen för psykologiskt försvar (ram)     17 279
6:5  Civilt försvar (ram)     1 854 960
6:6  Totalförsvarets pliktverk     (ram)     245 068
6:7  Försvarshögskolan   (ram)     30 399
6:8  Försvarets radioanstalt  (ram)     415 325
6:9  Totalförsvarets forskningsinstitut (ram)     192 162
6:10 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom
totalförsvaret (obet.)   88 265
6:11 Nämnder m.m.   (ram)     7 095
7:1  Kustbevakningen     (ram)     621 634
7:2  Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor
(ram)     25 000
7:3  Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst, m.m.    (ram)
20 000
7:4  Samhällets skydd mot olyckor  (ram)     621 183
TOTAL               44 331 402
</pre><pre>
Motioner från allmänna motionstiden
2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
17. Riksdagen anvisar för 2004 anslagen under utgiftsområde 6
Försvar samt beredskap mot sårbarhet enligt uppställningen i
tabell 12,

UO06 Försvar samt beredskap mot sårbarhet                   -1
350  -1 200    -1 200
6:1  Förbandsverksamhet, beredskap o. fredsfrämjande
truppinsatser                 -733 -600 -600
6:2  Materiel, anläggningar   -617 -600 -600
2003/04:Fö213 av Johan Linander och Jörgen Johansson (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att statsmaktens anslag till
värnpliktsersättningar samt förmåner särskiljs från
Försvarsmaktens totala anslag.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att utreda om det är möjligt att
dagsersättningen och utryckningsbidraget för de värnpliktiga
knyts till den genomsnittliga löneutvecklingen inom den statliga
sektorn.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att värnpliktiga på sin fritid har tillgång
till goda kommunikationer såsom av Försvarsmakten
prissubventionerad Internetuppkoppling, telefon samt
postadministration.
2003/04:Fö219 av Berit Jóhannesson m.fl. (v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av samordning vid internationella
insatser.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av utökade resurser inom den militära
ammunitions- och minröjningskapaciteten, inför försvarsbeslutet
gällande 2005-2007.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om målet för Räddningsverkets humanitära
ammunitions- och minröjningsverksamhet.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om förslaget att lägga ned Nämnden för
personalvård för totalförsvarspliktiga.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om civila statliga myndigheters rätt att delta i
internationella insatser med ekonomiskt stöd från utgiftsområde
6.
2003/04:Fö243 av Allan Widman m.fl. (fp):
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att utreda hur anslaget för internationella
insatser kan överföras till Utrikesdepartementet.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att man, i avvaktan på beslut om var anslaget
för internationella insatser skall ligga, särskiljer anslagen
till förbandsverksamhet och internationella insatser.
15. Riksdagen beslutar om ändring i förhållande till regeringens
förslag gällande anslagen under utgiftsområde 6 Försvar samt
beredskap mot sårbarhet enligt uppställning (miljoner kronor):

Anslag    Regeringens förslag Anslagsförändringar
6:1 Förbandsverksamhet m.m.   21 674    - 733
6:2 Materiel, anläggningar m.m.    18 376    - 617
Summa för utgiftsområdet 44 331    1 350
2003/04:Fö259 av Ola Sundell m.fl. (m):
7. Riksdagen beslutar att utgiftsbegränsningar för 2003 och 2004
ej skall omfatta utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot
sårbarhet.
9. Riksdagen beslutar vad i motionen anförs om förändrad
uppdelning av anslagen 6:1 och 6:2.
10. Riksdagen beslutar vad i motionen anförs om att kostnaderna
för "Fredsfrämjande truppinsatser" finansieras inom
biståndsanslaget.
11. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till
regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 6 Försvar samt
beredskap mot sårbarhet enligt uppställning:

Lit  "Budget 2004"  Budget
2004 (m) korr  Budget
2005 (m) korr  Budget
2006 (m) korr
6:1  Förbandsverksamhet  21 673 554     1 000 000 22 168 557
1 000 000 22 518 454     1 000 000
6:2  Materiel  18 376 147     1 000 000 18 857 473     1 000 000
19 286 551     1 000 000
6:3  Krisberedskaps-myndigheten    143 143   -40 000   146 552
-40 000   148 815   -40 000
6:5  Civilt försvar 1 854 960 -510 114  1 885 192 -510 114  1 902
009  -510 114
7:1  Kustbevakningen     611 555   -102 026  625 140   -102 026
653 223   -102 026

12. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till
regeringens förslag till investeringsplan för Försvarsmakten
enligt uppställning (miljoner kronor):

Investeringsplan    2004 2005 2006
Budget    Förändring     Budget    Förändring     Budget
Förändring
Summa finansiering  19 415    2 000     18 376    2 000     18
857  2 000
2003/04:Fö264 av Erling Wälivaara m.fl. (kd):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att planeringen för internationella insatser
bör omvandlas till ett eget beredskapsanslag.
2003/04:Fö265 av Erling Wälivaara m.fl. (kd):
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till
regeringens förslag för budgetåret 2004 anslagen under
utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet enligt
uppställning:

Anslag Uo6 (tusental kronor)  Regeringens förslag
Anslagsförändring
7:1 Kustbevakningen 621 634   +20 000
Summa för utgiftsområdet 44 331 402     +20 000

</pre><pre>
Bilaga 2
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 6
Anslag
(Belopp i 1 000-tal kronor)        Ansl. typ Utskottets
förslag   Reservation
(fp)
6:1  Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande
truppinsatser m.m.  (ram)     21 673 554     - 733 000
6:2  Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling
(ram)     18 376 147     - 617 000
6:3  Krisberedskapsmyndigheten     (ram)     143 331
6:4  Styrelsen för psykologiskt försvar (ram)     17 279
6:5  Civilt försvar (ram)     1 854 960
6:6  Totalförsvarets pliktverk     (ram)     245 068
6:7  Försvarshögskolan   (ram)     30 399
6:8  Försvarets radioanstalt  (ram)     415 325
6:9  Totalförsvarets forskningsinstitut (ram)     192 162
6:10 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom
totalförsvaret (obet.)   88 265
6:11 Nämnder m.m.   (ram)     7 095
7:1  Kustbevakningen     (ram)     621 634
7:2  Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor
(ram)     25 000
7:3  Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst, m.m.    (ram)
20 000
7:4  Samhällets skydd mot olyckor  (ram)     621 183
TOTAL               44 331 402     - 1 350 000



</pre>