Finansutskottets betänkande
2003/04:FIU21
Tilläggsbudget 1 för 2004
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag
till tilläggsbudget för 2004 med undantag
för frågan om förbättrad kapitalstruktur
i statliga bolag. Utskottet föreslår i
den frågan vissa ändringar jämfört med
propositionen. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag att högst 5 miljarder
kronor - inklusive den tidigare medgivna
ramen på högst 3 miljarder kronor - i
form av extra utdelningar från de
statliga bolagen får tillföras det
särskilda kontot i Riksgäldskontoret för
insatser i av staten hel- eller delägda
bolag under 2003 och 2004. Underskott får
dock inte uppkomma på kontot. Ett nytt
ramanslag, Kapitalinsatser i statliga
bolag, om 1 miljon kronor anvisas under
utgiftsområde 24 Näringsliv. Regeringen
bemyndigas att överskrida anslaget med
högst 2 miljarder kronor. I den takt som
medel tillförs anslaget från kontot
avräknas dessa mot anslaget. Avsikten är
att anslaget inte ska belastas vid årets
slut. Utskottet tillstyrker vidare
förslaget i proposition 2003/04:128 att
55 miljoner kronor från Fonden för den
mindre skeppsfarten får tillföras det
särskilda kontot i Riksgäldskontoret för
insatser i av staten hel- eller delägda
bolag.
Bland övriga frågor som behandlas i
betänkandet kan nämnas att utskottet
tillstyrker att anslagen till riksdagen
ökar för att en reform av stödet till
riksdagsledamöternas och partigruppernas
arbete i riksdagen ska kunna inledas
2004. Utskottet konstaterar att
riksdagsstyrelsen inte har angivit någon
finansiering av de föreslagna
anslagsökningarna. För de höjningar av
förvaltningsanslag som regeringen
föreslår på tilläggsbudget anges
finansiering genom att ett annat anslag
minskas. Detta är en ordning som
regeringen tillämpat sedan många år och
som finansutskottet välkomnat. Utskottet
anför att det är önskvärt att även
riksdagsstyrelsen i framtiden tillämpar
samma principer.
I samband med behandlingen av ett
bemyndigande rörande Myndigheten för
kvalificerad yrkesutbildning understryker
utskottet det allvarliga i att riksdagens
beslut överskrids. Det åligger regeringen
att ha kontroll över myndigheternas
hantering av medel.
Utskottet ställer sig vidare bakom
regeringens förslag till slutreglering av
det generella statsbidraget till kommuner
och landsting för att neutralisera
effekterna på det kommunala
skatteunderlaget med anledning av
pensionsreformen. Utskottet bedömer att
regleringsbeloppet på 2,6 miljarder
kronor motsvarar den beräknade ökningen
av kommunsektorns skatteintäkter 2003 och
2004 till följd av pensionsreformen och
konstaterar att slutregleringen därmed
sker i enlighet med
finansieringsprincipen. Med detta
bifaller utskottet även förslaget till
ändring i lagen (1995:1514) om generellt
statsbidrag till kommuner och landsting.
Vidare tillstyrks regeringens förslag
om bl.a. nya och ändrade bemyndiganden
att ingå ekonomiska förpliktelser.
Beträffande bemyndiganderamen inom
anslaget till försvarets
materielanskaffning delar utskottet
regeringens uppfattning att de framtida
bindningarna som görs angående
materielanskaffning behöver minskas för
att skapa handlingsfrihet inför försvars
beslutet avseende försvarets inriktning
åren 2005-2007. Denna reducering
förändrar inte inriktningen i
försvarsbeslutet under innevarande år och
föregriper inte heller kommande
ställningstagande till Försvarsmaktens
långsiktiga materielförsörjning. I fråga
om ställningstagande angående storleken
på framtida anslagsnivåer samt
bemyndiganden på försvarsområdet, i
enlighet med vad som anförs i
försvarsutskottets yttrande, anser
utskottet att man bör invänta resultatet
av Försvarsberedningens och
Regeringskansliets arbete med
Försvarsbeslutet 2004. Först efter det
att försvarsbeslutet antagits av
riksdagen kan såväl anslagsbeslut som
beslut om omfattningen av och ändamålet
med nya bemyndiganden prövas med
vederbörlig noggrannhet.
Utskottet behandlar även tre förslag
avseende budgetåren 2005-2006, vilka tas
upp i samband med förslaget till
tilläggsbudget för 2004. Regeringens
förslag om tillfälligt
sysselsättningsstöd till kommuner och
landsting 2005 samt om ändringar i lagen
(2000:1335) om kreditering på skattekonto
av stöd till kommuner för anläggande av
telenät respektive lagen (2000:1380) om
skattereduktion för utgifter för vissa
anslutningar för tele- och
datakommunikation tillstyrks.
Övriga förslag till lagändringar
tillstyrks också av utskottet.
Utskottets förslag innebär sammantaget
att anvisade medel ökar med 5 082
miljoner kronor netto, vilket är 1 miljon
kronor högre jämfört med regeringens
förslag.
Samtliga motionsyrkanden som behandlas
i betänkandet avstyrks.
Till betänkandet har fogats 24
reservationer och 4 särskilda yttranden
av företrädarna för Moderata
samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,
Kristdemokraterna och Centerpartiet.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Omstrukturering av statliga företag
1. Medel från Fonden för den
mindre skeppsfarten
Riksdagen godkänner att 55 miljoner
kronor från Fonden för den mindre
skeppsfarten får tillföras det
särskilda kontot i Riksgäldskontoret
för insatser i av staten hel- eller
delägda bolag samt bemyndigar
regeringen att uppdra åt
Riksgäldskontoret att utfärda en
garanti på motsvarande belopp. Därmed
bifaller riksdagen proposition
2003/04:128 samt avslår motionerna
2003/04:Fi19 av Karin Pilsäter m.fl.
(fp),
2003/04:Fi17 av Olle Sandahl m.fl.
(kd) yrkande 1 och
2003/04:Fi18 av Lena Ek m.fl. (c).
Reservation 1 (m, fp, kd, c)
2. En förbättrad
kapitalstruktur i statliga bolag
Riksdagen godkänner
dels att behållningen på det särskilda
kontot i Riksgäldskontoret vid
utgången av 2003 får användas även
under 2004 för kapitaltillskott till
SJ AB,
dels att högst 5 miljarder kronor -
inklusive den tidigare medgivna ramen
på högst 3 miljarder kronor - i form
av extra utdelningar från de statliga
bolagen får tillföras det särskilda
kontot i Riksgäldskontoret under 2003
och 2004
och ger regeringen som sin mening till
känna vad utskottet anfört.
Därmed bifaller riksdagen delvis
proposition 2003/04:100 punkt 40 samt
avslår motionerna
2003/04:Fi28 av Mikael Odenberg m.fl.
(m) yrkande 10,
2003/04:Fi23 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) yrkande 13,
2003/04:Fi17 av Olle Sandahl m.fl.
(kd) yrkande 2 samt
2003/04:Fi27 av Mats Odell m.fl. (kd)
yrkandena 5 i denna del och 6.
Reservation 2 (m, fp, kd, c)
Förslag avseende budgetåren 2005-2006
3. Lag om ändring i lagen
(2000:1335) om kreditering på
skattekonto av stöd till kommuner för
anläggande av telenät
Riksdagen antar regeringens förslag
till lag om ändring i lagen
(2000:1335) om kreditering på
skattekonto av stöd till kommuner för
anläggande av telenät. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2003/04:100
punkt 8 samt avslår motionerna
2003/04:Fi28 av Mikael Odenberg m.fl.
(m) yrkande 1 och
2003/04:Fi23 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) yrkande 7.
Reservation 3 (m)
Reservation 4 (fp)
4. Lag om ändring i lagen
(2000:1380) om skattereduktion för
utgifter för vissa anslutningar för
tele- och datakommunikation
Riksdagen antar regeringens förslag
till lag om ändring i lagen
(2000:1380) om skattereduktion för
utgifter för vissa anslutningar för
tele- och datakommunikation. Därmed
bifaller riksdagen proposition
2003/04:100 punkt 9 samt avslår motion
2003/04:Fi23 av Lars Leijonborg (fp)
yrkande 8.
Reservation 5 (fp)
5. Tillfälligt
sysselsättningsstöd till kommuner och
landsting 2005
Riksdagen godkänner att ett
tillfälligt sysselsättningsstöd till
kommuner och landsting utgår 2005.
Därmed bifaller riksdagen proposition
2003/04:100 punkt 41 samt avslår
motionerna
2003/04:Fi28 av Mikael Odenberg m.fl.
(m) yrkande 11,
2003/04:Fi27 av Mats Odell m.fl. (kd)
yrkande 4 och
2003/04:Fi25 av Maud Olofsson m.fl.
(c) yrkande 7.
Reservation 6 (m, fp, kd, c)
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning
6. Förvärv av fastigheten
Blåmannen 21 i Stockholms kommun
Riksdagen godkänner att staten
förvärvar fastigheten Blåmannen 21 i
Stockholms kommun. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2003/04:100
punkt 12.
7. Köpoption avseende en ny
byggnad för svenska ambassaden i
Washington, Förenta staterna
Riksdagen godkänner att staten
utnyttjar en köpoption avseende en ny
byggnad för svenska ambassaden i
Washington, Förenta staterna. Därmed
bifaller riksdagen proposition
2003/04:100 punkt 13.
8. Statens fastighetsverk (ny
investeringsplan)
Riksdagen godkänner en ny
investeringsplan för Statens
fastighetsverk i enlighet med vad
regeringen förordar. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2003/04:100
punkt 14.
9. Statens fastighetsverk
(bemyndigande)
Riksdagen bemyndigar regeringen att
2004 besluta att Statens
fastighetsverk får ta upp lån inom en
ram av högst 7 800 000 000 kr i
Riksgäldskontoret för investeringar i
fastigheter, lokaler och mark i
enlighet med vad regeringen förordar.
Därmed bifaller riksdagen proposition
2003/04:100 punkt 15.
10. Riksrevisionen (låneram)
Riksdagen bemyndigar Riksrevisionen
att för 2004 ta upp lån i
Riksgäldskontoret för investeringar i
anläggningstillgångar som används i
verksamheten inom en ram av 50 000 000
kr. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2003/04:100 punkt 45.
Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap
mot sårbarhet
11. Materiel, anläggningar samt
forskning och teknikutveckling
(bemyndigande)
Riksdagen bemyndigar regeringen att
under 2004 för det under utgiftsområde
6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet
uppförda ramanslaget 6:2 Materiel,
anläggningar samt forskning och
teknikutveckling besluta om
beställningar av materiel,
anläggningar samt forskning och
teknikutveckling som inklusive
tidigare gjorda beställningar medför
utgifter på högst 68 500 000 000 kr
efter 2004. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2003/04:100 punkt 16 samt
avslår motionerna
2003/04:Fi28 av Mikael Odenberg m.fl.
(m) yrkande 3 och
2003/04:Fi29 av Eskil Erlandsson m.fl.
(c) yrkandena 1 och 2.
Reservation 7 (m)
Reservation 8 (c)
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och
social omsorg
12. Överenskommelse mellan
staten och Landstinget Västmanland om
Salberga sjukhus
Riksdagen bemyndigar regeringen att
godkänna en överenskommelse mellan
staten och Landstinget Västmanland om
Salberga sjukhus i enlighet med vad
regeringen förordar. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2003/04:100
punkt 17.
Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
13. Höjd ersättning för det
särskilda anställningsstödet
Riksdagen godkänner vad regeringen
förordar om det särskilda
anställningsstödet. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2003/04:100
punkt 18 och avslår motion
2003/04:Fi28 av Mikael Odenberg m.fl.
(m) yrkande 4.
Reservation 9 (m, fp)
Utgiftsområde 14 Arbetsliv
14. Arbetsmiljöverket
(bemyndigande)
Riksdagen bemyndigar regeringen att
under 2004 för det under utgiftsområde
14 Arbetsliv uppförda ramanslaget 23:1
Arbetsmiljöverket besluta om bidrag
som inklusive tidigare gjorda
åtaganden medför utgifter på högst
18 450 000 kr under 2005. Därmed
bifaller riksdagen proposition
2003/04:100 punkt 19.
Utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning
15. Bidrag till kvalificerad
yrkesutbildning (bemyndigande)
Riksdagen bemyndigar regeringen att
under 2004 för det under utgiftsområde
16 Utbildning och
universitetsforskning uppförda
ramanslaget 25:18 Bidrag till
kvalificerad yrkesutbildning besluta
om bidrag till kvalificerad
yrkesutbildning som inklusive tidigare
gjorda åtaganden medför utgifter på
högst 1 556 068 000 kr under
2005-2009. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2003/04:100 punkt 20.
16. Särskilda utgifter inom
universitet och högskolor m.m.
(bemyndigande)
Riksdagen bemyndigar regeringen att
under 2004 för det under utgiftsområde
16 Utbildning och
universitetsforskning uppförda
ramanslaget 25:73 Särskilda utgifter
inom universitet och högskolor m.m.
besluta om stipendier på Svenska
institutets område som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 3 000 000 kr under
2005. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2003/04:100 punkt 21.
Utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid
17. Medel hos AB Svenska Spel
Riksdagen godkänner att regeringen
2004 på en extra bolagsstämma med AB
Svenska Spel verkar för att
innestående medel avsedda för konst,
teater och andra kulturella ändamål
delas ut till regeringen och används
för avsedda ändamål. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2003/04:100
punkt 22.
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande
18. Bidrag till
bostadsinvesteringar som främjar
ekologisk hållbarhet (anslagsvillkor)
Riksdagen godkänner den föreslagna
användningen av det under
utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande
uppförda ramanslaget 31:10 Bidrag till
bostadsinvesteringar som främjar
ekologisk hållbarhet. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2003/04:100
punkt 23 samt avslår motion
2003/04: Fi28 av Mikael Odenberg m.fl.
(m) yrkande 5.
Reservation 10 (m, fp)
19. Omstrukturering av
kommunala bostadsföretag (punkt 24)
Riksdagen godkänner att regeringen
inte genomför en fusion av de två
aktiebolagen Norecic AB och Bothia
Garanti AB. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2003/04:100 punkt 24.
20. Bidrag till installation av
hissar (riktlinjer)
Riksdagen godkänner de riktlinjer
för bidrag till installation av hissar
som regeringen förordar. Därmed
bifaller riksdagen proposition
2003/04:100 punkt 25 samt avslår
motionerna
2003/04:Fi28 av Mikael Odenberg m.fl.
(m) yrkande 6 och
2003/04:Fi27 av Mats Odell m.fl. (kd)
yrkande 1 i denna del.
Reservation 11 (m, fp, kd)
21. Bidrag till installation av
hissar (bemyndigande)
Riksdagen bemyndigar regeringen att
under 2004 för det under utgiftsområde
18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande
uppförda nya ramanslaget 31:14 Bidrag
till installation av hissar besluta om
bidrag som medför utgifter på högst
29 000 000 kr efter 2004. Därmed
bifaller riksdagen proposition
2003/04:100 punkt 26 samt avslår
motionerna
2003/04:Fi28 av Mikael Odenberg m.fl.
(m) yrkande 7 och
2003/04:Fi27 av Mats Odell m.fl. (kd)
yrkande 1 i denna del.
Reservation 12 (m, fp, kd) - villkorad
22. Investeringsstimulans till
ombyggnad av vissa utrymmen till
bostadslägenheter
Riksdagen godkänner de riktlinjer
för investeringsstimulans till
ombyggnad av vissa utrymmen till
bostadslägenheter som regeringen
förordar. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2003/04:100 punkt 27 samt
avslår motionerna
2003/04:Fi28 av Mikael Odenberg m.fl.
(m) yrkande 8 och
2003/04:Fi27 av Mats Odell m.fl. (kd)
yrkande 2.
Reservation 13 (m, fp)
Reservation 14 (kd)
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och
naturvård
23. Forskningsrådet för miljö,
areella näringar och samhällsbyggande:
Forskning (bemyndigande)
Riksdagen bemyndigar regeringen att
under 2004 för det under utgiftsområde
20 Allmän miljö- och naturvård
uppförda ramanslaget 26:2
Forskningsrådet för miljö, areella
näringar och samhällsbyggande:
Forskning ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare
gjorda åtaganden medför utgifter på
högst 260 000 000 kr under 2005, högst
126 000 000 kr under 2006, högst
70 000 000 kr under 2007, högst
15 000 000 kr under 2008 och högst
15 000 000 kr under 2009. Därmed
bifaller riksdagen proposition
2003/04:100 punkt 28.
24. Åtgärder för biologisk
mångfald (bemyndigande)
Riksdagen bemyndigar regeringen att
under 2004 för det under utgiftsområde
20 Allmän miljö- och naturvård
uppförda ramanslaget 34:3 Åtgärder för
biologisk mångfald ingå ekonomiska
förpliktelser i samband med förvärv av
eller intrångsersättning i ur
naturvårdssynpunkt värdefulla naturom
råden som inklusive tidigare gjorda
åtaganden medför utgifter på högst
520 000 000 kr under 2005. Därmed
bifaller riksdagen proposition
2003/04:100 punkt 29 samt avslår
motion
2003/04:Fi27 av Mats Odell m.fl. (kd)
yrkande 3.
Reservation 15 (kd)
25. Miljöforskning
(bemyndigande)
Riksdagen bemyndigar regeringen att
under 2004 för det under utgiftsområde
20 Allmän miljö- och naturvård
uppförda ramanslaget 34:5
Miljöforskning ingå ekonomiska
förpliktelser i samband med planering,
upphandling och genomförande av
forskningsprojekt som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 60 000 000 kr under
2005, högst 40 000 000 kr under 2006
och högst 30 000 000 kr under 2007.
Därmed bifaller riksdagen proposition
2003/04:100 punkt 30.
26. Stöd till
klimatinvesteringar (bemyndigande)
Riksdagen bemyndigar regeringen att
under 2004 för det under utgiftsområde
20 Allmän miljö- och naturvård
uppförda ramanslaget 34:13 Stöd till
klimatinvesteringar ingå ekonomiska
förpliktelser i samband med beslut om
stöd till klimatinvesteringar som
inklusive tidigare gjorda åtaganden
medför utgifter på högst 713 000 000
kr under 2005-2009. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2003/04:100
punkt 31 samt avslår motionerna
2003/04:Fi28 av Mikael Odenberg m.fl.
(m) yrkande 9 och
2003/04:Fi23 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) yrkande 10.
Reservation 16 (m)
Reservation 17 (fp)
Utgiftsområde 21 Energi
27. Energipolitiskt motiverade
internationella klimatinsatser
(anslagsvillkor)
Riksdagen godkänner den föreslagna
användningen av det under
utgiftsområde 21 Energi uppförda
ramanslaget 35:8 Energipolitiskt
motiverade internationella
klimatinsatser. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2003/04:100
punkt 32.
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
28. Väghållning och statsbidrag
(låneram)
Riksdagen godkänner att regeringen
under 2004 får besluta om en låneram i
Riksgäldskontoret om högst
8 500 000 000 kr för de prioriterade
vägprojekten E6 delen
Rabbaldshede-Hogdal, E20 delen Tolle
red-Alingsås samt genom Alingsås, Rv40
delen Brämhult-Hester, Rv 40 delen
Haga-Ljungarum, Rv45 delen
Angeredsbron-Älvängen, Rv44 delen
Båberg-Väneryr samt Rv49
Skara-Varnhem. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2003/04:100
punkt 33 samt avslår motion
2003/04:Fi23 av Lars Leijonborg (fp)
yrkande 11.
Reservation 18 (fp)
29. Väghållning och statsbidrag
(anslagsvillkor)
Riksdagen godkänner den föreslagna
användningen av det under
utgiftsområde 22 Kommunikationer
uppförda ramanslaget 36:2 Väghållning
och statsbidrag. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2003/04:100
punkt 34.
30. Banverket: Banhållning och
sektorsuppgifter (låneram)
Riksdagen godkänner att regeringen
under 2004 får besluta om en låneram i
Riksgäldskontoret om högst
17 000 000 000 kr för de prioriterade
järnvägsprojekten Hallsberg-Degerön,
Mjölby-Motala, Trollhättan-Göteborg
samt järnvägsprojekt i Stock
holmsregionen. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2003/04:100
punkt 35 samt avslår motion
2003/04:Fi23 av Lars Leijonborg (fp)
yrkande 12.
Reservation 19 (fp)
31. Låneram för fyra SJ-bolag
Riksdagen godkänner att regeringen
under 2004 får besluta om låneramar i
Riksgäldskontoret för Euromaint AB,
Green Cargo AB, Jernhusen AB och AB
Swedcarrier för 2005 och 2006 som
sammanlagt uppgår till högst
2 300 000 000 kr. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2003/04:100
punkt 36 samt avslår motion
2003/04:Fi27 av Mats Odell m.fl. (kd)
yrkande 5 i denna del.
Reservation 20 (m, fp, kd, c)
32. Avveckling av VTI
Utveckling AB
Riksdagen godkänner vad regeringen
förordar om avveckling av VTI
Utveckling AB. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2003/04:100
punkt 37.
Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande näringar
33. Forskningsrådet för miljö,
areella näringar och samhällsbyggande:
Forskning och samfinansierad forskning
(bemyndigande)
Riksdagen bemyndigar regeringen att
under 2004 för det under utgiftsområde
23 Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar uppförda
ramanslaget 26:1 Forskningsrådet för
miljö, areella näringar och samhälls
byggande: Forskning och samfinansierad
forskning ingå ekonomiska
förpliktelser i samband med planering,
upphandling och genomförande av
forskningsprojekt som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 220 000 000 kr under
2005, högst 150 000 000 kr under 2006,
högst 95 000 000 kr under 2007 och
högst 45 000 000 kr under 2008. Därmed
bifaller riksdagen proposition
2003/04:100 punkt 38.
34. Avgiftsintäkter från pass
för sällskapsdjur (punkt 39)
Riksdagen godkänner vad regeringen
förordar om avgiftsintäkter från pass
för sällskapsdjur som Statens
jordbruksverk tillhandahåller. Därmed
bifaller riksdagen proposition
2003/04:100 punkt 39.
Ramar för utgiftsområden samt anslag
35. Ändrade ramar för
utgiftsområden samt ändrade och nya
anslag
Riksdagen
antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1972:625)
om statligt stöd till politiska
partier,
2. lag om ändring i lagen (1993:389)
om assistansersättning,
3. lag om ändring i lagen (1998:703)
om handikappersättning och vårdbidrag,
4. lag om ändring i lagen (1995:1514)
om generellt statsbidrag till kommuner
och landsting,
antar riksdagsstyrelsens förslag till
lag om ändring i lagen (1999:1209) om
stöd till riksdagsledamöternas och
partigruppernas arbete i riksdagen,
godkänner att Riksgäldskontorets
betalning av årlig ränta på kung Karl
XIII:s hemgiftskapital upphör,
bemyndigar regeringen att överskrida
ramanslaget 38:22 Kapitalinsatser i
statliga bolag under utgiftsområde 24
Näringsliv med högst 2 miljarder
kronor,
som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört rörande
ramanslaget Kapitalinsatser i statliga
bolag,
godkänner ändrade ramar för
utgiftsområden samt anvisar ändrade
och nya anslag i enlighet med bifogad
specifikation.
Därmed bifaller riksdagen proposition
2003/04:100 punkterna 5-7, 10, 11, 43
och 44, bifaller delvis proposition
2003/04:100 punkt 42 samt avslår
motionerna
2003/04:Fi28 av Mikael Odenberg m.fl.
(m) yrkandena 2 och 12-16,
2003/04:Fi23 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) yrkandena 6 och 9,
2003/04:Fi27 av Mats Odell m.fl. (kd)
yrkande 7,
2003/04:Fi25 av Maud Olofsson m.fl.
(c) yrkandena 5 och 6 samt
2003/04: Fi26 av Rolf Gunnarsson (m).
Reservation 21 (m)
Reservation 22 (fp)
Reservation 23 (kd)
Reservation 24 (c)
Stockholm den 27 maj 2004
På finansutskottets vägnar
Sven-Erik Österberg
Följande ledamöter har deltagit i
beslutet: Sven-Erik Österberg (s), Carin
Lundberg (s), Karin Pilsäter (fp), Sonia
Karlsson (s), Kjell Nordström (s), Mats
Odell (kd), Lars Bäckström (v), Agneta
Ringman (s), Gunnar Axén (m), Bo
Bernhardsson (s), Hans Hoff (s), Tomas
Högström (m), Agneta Gille (s), Gunnar
Nordmark (fp), Jörgen Johansson (c) och
Lars Elinderson (m).
Specifikation av ändrade ramar för
utgiftsområden samt ändrade och nya anslag 2004
Utskottets förslag överensstämmer med
regeringens utom såvitt avser utgiftsområde 24
Näringsliv. Utskottet föreslår där att ett nytt
ramanslag 38:22 Kapitalinsatser i statliga bolag
om 1 miljon kronor anvisas. Det innebär att
utskottet föreslår en ram som är 1 miljon kronor
högre än regeringens förslag på utgiftsområde 24
Näringsliv samt att summan anslagsförändringar
på tilläggsbudget också är 1 miljon kronor högre
än regeringens förslag. Ändrade belopp jämfört
med regeringens förslag är kursiverade i
följande specifikation.
Belopp i tusental kronor
Utgiftsområde Utskottets förslag
Anslag
Belopp Föränd Ny
enligt ring ram/n
statsb av y
udgete ram/an ansla
n 2004 slag gsniv
å
1 Rikets styrelse 7 896 40 162 7 936
299 461
45: Sametinget 17 665 -400 17
1 265
46: Allmänna val och 235 -1 100 233
1 demokrati 000 900
90: Kungliga hov- och 94 574 300 94
1 slottsstaten 874
90: Riksdagens ledamöter 618 16 000 634
2 och partier m.m.1 265 265
90: Riksdagens 540 14 800 555
3 förvaltningskostnader 642 442
1
90: Regeringskansliet 5 460 -14 5 446
5 m.m. 532 438 094
90: Stöd till politiska 131 25 000 156
6 partier 200 200
2 Samhällsekonomi och 9 198 1 500 9 199
finansförvaltning 142 642
1:5 Statistiska 429 1 500 431
centralbyrån 501 001
3 Skatt, tull och 8 556 21 608 8 577
exekution 043 651
3:1 Skatteverket 5 745 21 608 5 767
431 039
4 Rättsväsendet 26 432 200 26
092 000 632
092
4:6 Kriminalvården 4 761 200 4 961
044 000 044
5 Internationell 1 257 0 1 257
samverkan 362 362
5:1 Bidrag till vissa 932 -2 100 929
internationella 070 970
organisationer
5:3 Nordiskt samarbete 9 122 2 100 11
222
8 Invandrare och 7 005 40 000 7 045
flyktingar 146 146
12: Migrationsverket 616 20 000 636
1 273 273
12: Utresor för avvisade 135 20 000 155
6 och utvisade 556 556
9 Hälsovård, sjukvård 37 665 17 500 37
och social omsorg 272 682
772
14: Institutet för 15 031 500 15
6 psykosocial medicin 531
16: Bilstöd till 196 22 000 218
7 handikappade 000 000
16: Kostnader för statlig 10 061 -5 000 10
8 assistansersättning 000 056
000
10 Ekonomisk trygghet 123 -17 123
vid sjukdom och 981 000 964
002 002
handikapp
19: Handikappersättningar 1 224 -7 000 1 217
3 000 000
19: Riksförsäkringsverket 921 -10 911
6 595 000 595
Belopp i tusental kronor
Utgiftsområde Utskottets förslag
Anslag
Belopp Föränd Ny
enligt ring ram/n
statsb av y
udgete ram/an ansla
n 2004 slag gsniv
å
13 Arbetsmarknad 61 989 7 366 69
063 000 355
063
22: Arbetsmarknadsverkets 4 742 -6 000 4 736
1 förvaltningskostnader 879 879
22: Bidrag till 39 253 7 366 46
2 arbetslöshetsersättni 000 000 619
ng och aktivitetsstöd 000
22: Bidrag till 59 459 6 000 65
8 administration av 459
grundbeloppet
15 Studiestöd 21 924 -2 500 21
855 922
355
25: Studiemedel m.m. 11 441 -58 11
2 185 700 382
485
25: Rekryteringsbidrag 1 394 56 200 1 450
4 507 707
16 Utbildning och 43 962 3 000 43
universitetsforskning 225 965
225
25: Myndigheten för 94 275 750 95
2 skolutveckling 025
25: Utveckling av 197 500 198
3 skolväsende och 894 394
barnomsorg
25: Specialpedagogiska 332 7 500 340
4 institutet 820 320
25: Särskilda insatser på 278 -7 500 270
7 skolområdet 037 537
25: Enskilda 1 940 -41 1 899
72 utbildningsanordnare 279 000 279
på högskoleområdet
m.m.
25: Högskoleverket 185 750 185
76 151 901
25: Centrala 372 42 000 414
78 studiestödsnämnden 315 315
m.m.
17 Kultur, medier, 8 663 -1 608 8 662
trossamfund och 960 352
fritid
28: Stöd till trossamfund 50 750 -1 608 49
39 142
18 Samhällsplanering, 8 798 1 000 8 799
bostadsförsörjning 030 030
och byggande
31: Boverket 151 -400 151
1 823 423
31: Statens va-nämnd 6 737 400 7 137
9
31: Bidrag till 0 1 000 1 000
14 installation av
hissar (nytt
ramanslag)
20 Allmän miljö- och 3 770 0 3 770
naturvård 566 566
34: Naturvårdsverket 323 5 700 329
1 434 134
34: Sanering och 329 -11 318
4 återställning av 850 500 350
förorenade områden
34: Internationellt 66 434 5 800 72
7 miljösamarbete 234
22 Kommunikationer 28 535 0 28
012 535
012
36: Vägverket: 1 030 -5 000 1 025
1 Administration 202 202
36: Banverket: 773 -5 000 768
3 Administration 146 146
36: Banverket: 8 484 -15 8 469
4 Banhållning och 123 000 123
sektorsuppgifter
36: Rikstrafiken: 793 5 000 798
12 Trafikupphandling 000 000
36: Järnvägsstyrelsen 0 20 000 20
16 (nytt ramanslag) 000
23 Jord- och skogsbruk, 14 278 10 000 14
fiske med anslutande 732 288
näringar 732
45: Främjande av 37 000 10 000 47
1 rennäringen m.m. 000
Belopp i tusental kronor
Utgiftsområde Utskottets förslag
Anslag
Belopp Föränd Ny
enligt ring ram/n
statsb av y
udgete ram/an ansla
n 2004 slag gsniv
å
24 Näringsliv 3 490 2 100 3 492
802 902
38: Näringslivsutveckling 249 -1 000 248
2 m.m. 562 562
38: Institutet för 74 344 -1 000 73
3 tillväxtpolitiska 344
studier:
Förvaltningskostnader
38: Patentbesvärsrätten 15 249 1 000 16
8 249
38: Kapitalinsatser i 0 1 000 1 000
22 statliga bolag (nytt
ramanslag)
40: Marknadsdomstolen 8 942 1 000 9 942
1
40: Allmänna 23 127 1 100 24
3 reklamationsnämnden 227
25 Allmänna bidrag till 73 705 -2 600 71
kommuner 790 000 105
790
48: Generellt statsbidrag 44 142 -2 600 41
1 till kommuner och 000 000 542
landsting 000
Summa anslagsförändring 5 081
på tilläggsbudget 762
1 Anslag avsedda för riksdagen eller
dess myndigheter.
2003/04
FiU21
(prop. 2003/04:100)
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I den ekonomiska vårpropositionen (prop.
2003/04:100, avsnitt 7, punkterna 5-42)
föreslår regeringen ändringar på
tilläggsbudget. Även riksdagsstyrelsens
och Riksrevisionens styrelses förslag
till ändringar på tilläggsbudget
inkluderas i vårpropositionen (punkterna
43-44 respektive punkt 45). Med anledning
av regeringens förslag har sex motioner
väckts. Förslagen i propositionen och
motionerna återges i bilaga 1 till detta
betänkande.
De lagförslag som regeringen lägger
fram i propositionen presenteras i bilaga
2.
En sammanställning av regeringens och
partiernas förslag till ändrade och nya
anslag finns i bilaga 3.
Finansutskottet har berett berörda
utskott tillfälle att yttra sig över de
förslag i propositionen och motionerna
som rör respektive utskotts område.
Yttranden har avlämnats från
- konstitutionsutskottet
(2003/04:KU5y)
-
- försvarsutskottet
(2003/04:FöU4y)
-
- socialförsäkringsutskottet
(protokollsutdrag 2003/04:34)
-
- socialutskottet (2003/04:SoU5y)
-
- utbildningsutskottet
(2003/04:UbU1y samt protokollsutdrag
2003/04:19)
-
- trafikutskottet (2003/04:TU4y)
-
- miljö- och jordbruksutskottet
(2003/04:MJU4y)
-
- arbetsmarknadsutskottet
(2003/04:AU6y)
-
- bostadsutskottet (2003/04:BoU5y)
-
Skatteutskottet, justitieutskottet,
utrikesutskottet, kulturutskottet och
näringsutskottet har beslutat att inte
avge något yttrande över
tilläggsbudgeten.
Yttrandena återfinns i bilagorna 4-12.
Under ärendets beredning har en skrivelse
inkommit till finansutskottet. Svenska
Kommunförbundet och Landstingsförbundet
har i en gemensam skrivelse (dnr 069-3596-
0304 samt SK 2004/0995 och Lf 0647/04)
tagit upp frågan om slutreglering av det
generella statsbidraget till kommuner och
landsting för att neutralisera effekterna
på det kommunala skatteunderlaget med
anledning av pensionsreformen. Skrivelsen
redovisas i utskottets överväganden i
avsnittet om anslaget 48:1 Generellt
statsbidrag till kommuner och landsting.
Finansutskottet behandlar i detta
sammanhang också regeringens proposition
Medel från Fonden för den mindre
skeppsfarten (prop. 2003/04:128) samt de
tre motioner som väckts i ärendet.
Behandlingen av ärendet i detta
betänkande föranleds av att regeringens
förslag i vårpropositionen angående en
förbättrad kapitalstruktur i statliga
bolag (punkt 40) förutsätter att
förslagen i proposition 128 behandlas i
samband med tilläggsbudgeten för 2004.
Utskottets överväganden
Inledning
Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan
riksdagen för löpande budgetår på
tilläggsbudget göra en ny beräkning av
statsinkomster samt ändra anslag och
anvisa nya anslag. I 2004 års ekonomiska
vårproposition föreslår regeringen
ändrade och nya anslag för statsbudgeten
för budgetåret 2004. De föreslagna
ökningarna av anslagen uppgår till 7 875
miljoner kronor och de föreslagna
minskningarna uppgår till 2 794 miljoner
kronor. 50 anslag inom 18 utgiftsområden
berörs av dessa förändringar.
Anslagsförändringarna i regeringens
förslag till tilläggsbudget innebär att
anvisade medel ökar med 5 081 miljoner
kronor netto. Efter de föreslagna
åtgärderna uppgår budgeteringsmarginalen
i statsbudgeten för 2004 till 0,1 miljard
kronor.
Utskottet behandlar inledningsvis
regeringens förslag om omstrukturering av
statliga företag, inklusive förslagen i
propositionen Medel från Fonden för den
mindre skeppsfarten (prop. 2003/04:128)
samt de motioner som väckts med anledning
av denna. Sedan avhandlas tre ärenden som
ingår i regeringens förslag på
tilläggsbudget för 2004 men avser
budgetåren 2005 och 2006. Därefter
behandlas punkterna 5-7, 10-39 samt 42-45
i vårpropositionen och motsvarande
förslag i motionerna utgiftsområdesvis.
Enligt 5 kap. 12 § fjärde stycket
riksdagsordningen får beslut om anslag
för löpande budgetår som innebär att en
utgiftsram påverkas inte fattas innan
beslut om godkännande av ändrad
utgiftsram fattas. I utskottets förslag
till riksdagsbeslut tas således förslagen
i vårpropositionen och motionerna om
ändrade ramar och anslag upp i en punkt,
punkt 35. I denna punkt behandlas också
de förslag till lagändringar,
bemyndiganden samt anslagsvillkor som
påverkar anslagen. Övriga frågor
behandlas som egna punkter i utskottets
förslag till riksdagsbeslut, vilket
markeras med en sammanfattningsruta med
utskottets förslag till riksdagsbeslut.
Omstrukturering av statliga företag
Medel från Fonden för den mindre
skeppsfarten (prop. 2003/04:128)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att 55 miljoner kronor från
Fonden för den mindre skeppsfarten
tillförs det särskilda kontot i
Riksgäldskontoret för insatser i av
staten hel- och delägda bolag. Vidare
tillstyrks att riksdagen bemyndigar
regeringen att uppdra åt
Riksgäldskontoret att utfärda en
garanti på motsvarande belopp.
Motionerna avstyrks.
Jämför reservation 1 (m, fp, kd, c).
I detta avsnitt behandlas regeringens
proposition Medel från Fonden för den
mindre skeppsfarten (prop. 2003/04:128)
och de tre motioner som väckts med
anledning av denna. Behandlingen av
ärendet i detta betänkande föranleds av
att regeringens förslag i 2004 års
ekonomiska vårproposition angående en
förbättrad kapitalstruktur i statliga
bolag förutsätter att förslagen i den
aktuella propositionen behandlas i
samband med tilläggsbudgeten för 2004.
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen
godkänner att 55 miljoner kronor från
Fonden för den mindre skeppsfarten
tillförs det särskilda kontot i
Riksgäldskontoret för insatser i av
staten hel- och delägda bolag. Därutöver
föreslås att riksdagen bemyndigar
regeringen att uppdra åt
Riksgäldskontoret att utfärda en garanti
på motsvarande belopp.
Fonden för den mindre skeppsfarten
används vid förlusttäckning vid
nyutlåning till den mindre skeppsfarten
och förvaltas av Svenska
skeppshypotekskassan (Kassan). Kassans
verksamhet regleras i lagen (1980:1097)
om Svenska skeppshypotekskassan. Kassan
är alltså inte ett bolag och omfattas
sålunda inte av riksdagens beslut om
kapitalöverföringar från de statliga
bolagen till ett särskilt konto i
Riksgäldskontoret i samband med en
översyn av kapitalstrukturen i statligt
ägda bolag.
Kapitalet i fonden utgör statens medel
och fungerar som lånegaranti. Regeringen
anser det lämpligt att det föreslagna
beloppet tas från fonden. Dessa likvida
medel bör enligt regeringens förslag
ersättas med en statlig garanti från
Riksgäldskontoret. Därmed uppfylls kravet
på en förlusttäckningsgaranti för
beviljade lån till mindre redare.
Riksdagen har tidigare beslutat om
liknande uttag av medel från fonden
(prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:FiU11,
rskr. 1998/99:44).
Motionerna
Kristdemokraterna anser i motion Fi17
(yrkande 1) att förslaget i propositionen
bör avslås. Enligt motionärerna är det
inte rimligt att pengarna tas från Fonden
för den mindre skeppsfarten eftersom
dessa inte utgör statens medel. De
statliga medel som ursprungligen
omvandlades till fonden är redan
inlevererade till staten genom beslut
från 1998. Motionärerna framhåller vidare
att om medel tas från fonden kommer den
att hamna i ett sämre ekonomiskt läge
även om utökad garanti erbjuds genom
Riksgäldskontoret. Detta borde förhindras
genom att den utökade garantin görs
kostnadsfri för fonden.
Centerpartiet motsätter sig i motion
Fi18 regeringens förslag att överföra
medel från Fonden för den mindre
skeppsfarten till det särskilda kontot i
Riksgäldskontoret. Motionärerna anser att
med denna hantering av statliga bolags
kapital så att utdelningar/intäkter
redovisas mot bidrag/underskott sker en
otillbörlig krympning av den
bruttoredovisning som ska vara
huvudlinjen i redovisningen av statens
verksamhet.
Folkpartiet liberalerna förordar i
motion Fi19 att regeringens förslag om
medel från Fonden för den mindre
skeppsfarten avslås (yrkande 1). I sin
motivering hänvisar motionärerna till
Folkpartiets ställning mot överföringar
av medel från vinstgivande statliga bolag
till det särskilda kontot i
Riksgäldskontoret för att dessa ska kunna
användas till stöd i förlustbringande
statliga bolag. Dessutom sätter sig
partiet principiellt emot statligt ägande
av företag. Vidare föreslår motionärerna
att regeringen ska återkomma med en
översyn av det fortsatta behovet av och
verksamheten inom fonden eftersom det är
oklart om behov av dessa medel inte finns
inom fonden eller om förefintliga behov
ska täckas genom att statens upplåning
blir större än den annars skulle ha varit
(yrkande 2).
Finansutskottets ställningstagande
Riksdagen beslutade våren 2003 (prop.
2002/03:100, bet. 2002/03:FiU21, rskr.
2002/03:235) bl.a. att i samband med en
översyn av kapitalstrukturen i statligt
ägda bolag godkänna att högst 3 000
miljoner kronor i form av extra ut
delningar från de statliga bolagen 2003
fick överföras till ett särskilt konto i
Riksgäldskontoret och användas för
insatser i av staten hel- eller delägda
bolag. Utskottet återkommer till frågan
om kapitalstrukturen i statliga bolag i
nästa avsnitt.
Svenska skeppshypotekskassan som
förvaltar Fonden för den mindre
skeppsfarten är inte ett bolag och
omfattas sålunda inte av riksdagens
beslut. Kapitalet i fonden utgör statens
medel, framgår det av propositionen.
Medlen fungerar som lånegaranti.
Utskottet kan tillstyrka regeringens
förslag att 55 miljoner kronor från
Fonden för den mindre skeppsfarten får
tillföras det särskilda kontot i
Riksgäldskontoret (prop. 2003/04:128
punkt 1). Dessa likvida medel bör enligt
utskottets mening ersättas av en statlig
garanti som utfärdas av
Riksgäldskontoret. Garantin avser att
täcka eventuella förluster för beviljade
lån till mindre redare. Utskottet
förutsätter att den garanti som
regeringen föreslår hanteras i enlighet
med reglerna för statliga garantier.
Därmed kan propositionens förslag om
utfärdande av garanti tillstyrkas (prop.
2003/04:128 punkt 2).
Motionerna Fi19 (fp) yrkandena 1 och 2,
Fi17 (kd) yrkande 1 samt Fi18 (c)
avstyrks.
En förbättrad kapitalstruktur i statliga
bolag
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att behållningen på
det särskilda kontot i
Riksgäldskontoret vid utgången av 2003
får användas även under 2004 för
kapitaltillskott till SJ AB. Vidare
föreslår utskottet att högst
5 miljarder kronor - inklusive den
tidigare medgivna ramen på högst 3
miljarder kronor - i form av extra
utdelningar från de statliga bolagen
får tillföras det särskilda kontot i
Riksgäldskontoret under 2003 och 2004.
Underskott får inte uppkomma på kontot.
Ett nytt ramanslag, Kapitalinsatser i
statliga bolag, om 1 miljon kronor
anvisas. Regeringen bemyndigas att
överskrida anslaget med högst
2 miljarder kronor. I den takt som
medel tillförs anslaget från kontot
avräknas dessa mot anslaget. Avsikten
är att anslaget inte ska belastas vid
årets slut. Motionerna avstyrks.
Jämför reservation 2 (m, fp, kd, c).
Vårpropositionen
Vid behandlingen av 2003 års ekonomiska
vårproposition godkände riksdagen (bet.
2002/03:FiU21, rskr. 2002/03:235) att, i
samband med en översyn av
kapitalstrukturen i statligt ägda bolag,
högst 3 000 miljoner kronor i form av
extra utdelningar från de statliga
bolagen 2003 fick överföras till ett
särskilt konto i Riksgäldskontoret och
användas för insatser i av staten hel-
eller delägda bolag. Riksdagen ansåg att
det fanns goda skäl att skapa en ordning
som underlättar kapitalomstruktureringar
i den statliga företagssfären genom att
tillämpa specialdestination. Staten bör
kunna agera på samma sätt som ett
moderbolag som ger koncernbidrag till
vissa dotterbolag och finansiera detta
med medel från andra dotterbolag.
Finansutskottet underströk dock att
förslaget bör ges en sådan form att
riksdagens inflytande garanteras på ett
rimligt sätt och att riksdagen ges
möjlighet att utöva finansmakten på ett
korrekt sätt. Av detta skäl ska riksdagen
besluta om kapitaltillskott i varje
enskilt fall. Vidare uttalade
finansutskottet att underskott ej får
uppkomma på kontot, dvs. någon kredit ska
inte vara knuten till kontot. I den mån
kapitaltillskott behövs och de ej kan
finansieras med tillgängliga medel på
kontot bör tillskottet i stället
tillskjutas genom att anslag anvisas över
statsbudgeten.
Regeringen återkommer i den nu aktuella
vårpropositionen (prop. 2003/04:100, s.
184 f.) till frågan om kapitalstrukturen
i statliga bolag. Regeringen aviserar att
den avser att besluta om användningen av
de 55 miljoner kronor som har föreslagits
föras över från Fonden för den mindre
skeppsfarten till det särskilda kontot i
Riksgäldskontoret (prop. 2003/04:128) så
att de tillsammans med behållningen på
kontot, 245 miljoner kronor, ska kunna
överföras till SJ AB. I riksdagsbeslutet
angående SJ AB (prop. 2002/03:86, bet.
2002/03:NU13, rskr. 2002/03:243)
bemyndigades regeringen att betala ut
högst 1 855 miljoner kronor. Härav skulle
högst 300 miljoner kronor utbetalas när
SJ AB utrett och redovisat konsekvenserna
av att finansiera fordon via s.k.
operationell lease i stället för att
förvärva fordon. Bolaget inkom först i
december 2003 med en skrivelse (dnr
N2003/4678/SÄ) där bolaget utrett och
redovisat konsekvenserna av de båda
alternativen, varför regeringens förslag
avseende de resterande 300 miljoner
kronorna presenteras först nu i den
föreliggande vårpropositionen.
Mot denna bakgrund föreslår regeringen
att den bemyndigas att få utnyttja de
medel som finns på kontot i
Riksgäldskontoret för att kunna fullfölja
kapitaltillskottet till SJ AB. Med de
åtgärder som nu beskrivits kommer 2 355
miljoner kronor att ha förts till och att
ha tagits i anspråk från det särskilda
kontot. För ytterligare kapitaltillskott
skulle därmed återstå ett utrymme på 645
miljoner kronor under förutsättning att
extra utdelningar på motsvarande belopp
tillförs kontot. Vidare anser regeringen
att den bör få utnyttja kontot under 2004
genom att tillföra kontot medel för
insatser i av staten hel- eller delägda
bolag på de villkor och under de
förutsättningar som riksdagen tidigare
fattat beslut om.
I tillägg till de villkor och
förutsättningar som riksdagen beslutat om
ser sig regeringen föranledd att förorda
att en kreditmöjlighet knyts till kontot
i Riksgäldskontoret. Som skäl härtill
framhåller regeringen att erfarenheten
visat att det tar avsevärd tid att få
till stånd väl underbyggda analyser av
kapitalstrukturen i olika statliga bolag
och att i korrekta former besluta om
extra utdelningar. Behovet av att lämna
kapitaltillskott däremot kan uppkomma med
ganska kort varsel. I sådana situationer
kan regeringen behöva ett handlings
utrymme. En lämpligt avpassad kredit
knuten till kontot i Riksgäldskontoret
utgör enligt regeringens mening en
teknisk lösning på detta problem.
Mot denna bakgrund anser regeringen att
en kredit bör knytas till kontot i
Riksgäldskontoret 2004. För att skapa
tillräckligt handlingsutrymme föreslår
regeringen att krediten får uppgå till
högst 2 miljarder kronor. Om
kreditmöjligheten utnyttjas av regeringen
ska hela den utnyttjade krediten ha
återbetalats inklusive ränta före ut
gången av 2004 genom att extra
utdelningar från statligt ägda företag
tillförs kontot. Inklusive den tidigare
medgivna ramen på högst 3 miljarder
kronor bör således, enligt regeringens
förslag, högst 5 miljarder kronor i form
av extra utdelningar från de statliga
bolagen få tillföras det särskilda kontot
i Riksgäldskontoret under 2003 och 2004.
Regeringen aviserar att den avser att
inom kort återkomma till riksdagen med
ett förslag om ianspråktagande av medel i
samband med omstrukturering av statliga
bolag, där delar av återstående belopp
inom ramen 5 miljarder kronor kan behöva
tas i anspråk. Vidare avser regeringen
att i budgetpropositionen för 2005
återkomma med en rapportering av kontots
finansiering och utnyttjande samt
eventuella förslag om förlängning efter
2004 års utgång.
Redovisningen av lämnade
kapitaltillskott samt deras finansiering
2003 sammanfattas i efterföljande tabell.
KAPITALTILLSKOTT LäMNADE TILL STATLIGA
BOLAG 2003 OCH DERAS FINANSIERING
Miljoner kronor
Motionerna
Moderata samlingspartiet understryker i
motion Fi28 att det är demokratiskt
tveksamt att regeringen, genom att
besluta överföringar av vinstmedel mellan
statliga bolag via ett särskilt konto i
Riksgäldskontoret, ges möjlighet att
kringgå riksdagen och den normala
budgetprocessen. Motionärerna befarar att
de företag som tvingas till extra
utdelningar till kontot kan skadas.
Samtidigt innebär systemet ett
kringgående av budgetlagens krav på
bruttoredovisning. Mot denna bakgrund
motsätter sig motionärerna förslaget att
höja ramen för de medel som ska avsättas
på det speciella kontot i
Riksgäldskontoret (yrkande 10).
Folkpartiet liberalerna invänder i
motion Fi23 mot systemet med ett särskilt
konto i Riksgäldskontoret för insatser i
av staten hel- och delägda bolag eftersom
det står i strid med budgetlagen och är
konstitutionellt tvivelaktigt. Samtidigt
betonar man den betydelse som principerna
om bruttoredovisning och fullständig
budgetproposition har för att riksdagen
ska kunna utöva sin grundlagsreglerade
finansmakt. Dessutom är det enligt
motionärerna uppenbart att den av
regeringen förespråkade ordningen leder
till att konkurrensen snedvrids på de
marknader där statligt ägda företag
verkar i konkurrens med privata företag.
Av dessa skäl motsätter sig motionärerna
utbyggnaden av det särskilda kontot i
Riksgäldskontoret (yrkande 13).
Kristdemokraterna framhåller i motion
Fi17 (yrkande 2) att det särskilda kontot
i Riksgäldskontoret för insatser i
statligt hel- och delägda bolag inte
utgör ett tillfredsställande
förfaringssätt för att hantera problem i
statliga bolag vid sidan av
statsbudgeten. Den nuvarande
konstruktionen anses vara ytterligare ett
sätt att kringgå utgiftstaket. I stället
föreslår motionärerna en huvudprincip att
alla medel från statliga hel- och delägda
bolag och användning av dessa ska passera
statsbudgetens inkomst- respektive
utgiftssida i enlighet med budgetlagens
krav på bruttoredovisning. Därmed
underställs besluten om alla inleveranser
och utdelningar från statliga bolag
riksdagen för prövning.
Kristdemokraterna befarar vidare i
motion Fi27 att den modell för förbättrad
kapitalstruktur i statliga bolag som
infördes 2003 har fått en permanent
karaktär. Motionärerna anser att den
kredit som föreslås knytas till det
särskilda kontot i Riksgäldskontoret
bidrar till att ytterligare försvåra
genomlysningen av statsbudgeten och
regeringens förvaltning av de statliga
bolagen. Därför avvisar motionärerna
regeringens förslag om omstruktureringen
av statliga företag (yrkande 5 i denna
del). För att öka öppenheten samt för att
inordna modellen för förändringar i
statliga bolags kapitalstruktur i
statsbudgeten, bör riksdagen enligt
motionärerna stifta en lag som avgränsar
kontots användning och beskriver hur de
medel som använts ska redovisas i
statsbudgeten (yrkande 6). En sådan lag
bör tydligt avgränsa regeringens
befogenhet att göra kapitalinsatser utan
att i förväg ha inhämtat riksdagens
godkännande.
Centerpartiet kritiserar i motion Fi25
systemet med extra utdelningar från
statliga bolag, vilka sätts in på ett
särskilt konto i Riksgäldskontoret. Detta
system försvårar enligt motionärerna
insynen i och uppföljningen av statens
relation till de statliga bolagen och är
därmed tveksamt ur såväl finanspolitiskt
som demokratiskt perspektiv. Något
formellt yrkande förs dock inte fram på
denna punkt.
Regeringsformen
Regeringsformens bestämmelser om
finansmakten är inte särskilt
detaljerade. Av regeringsformen framgår
emellertid att statens medel inte får
användas på annat sätt än riksdagen har
bestämt (9 kap. 2 § första stycket) och
det sker främst genom budgetregleringen
(9 kap. 2 § andra stycket). Tekniskt sett
går det till på så sätt att riksdagen
anvisar anslag till angivna ändamål (9
kap 3 §).
Riksdagen får emellertid enligt 9 kap.
2 § andra stycket bestämma att statsmedel
ska tas i anspråk i annan ordning än
genom budgetreglering. Som illustration
kan här nämnas s.k. specialdestination. I
förarbetena till regeringsformen skilde
man mellan tre slag av
specialdestination:
1. Vid sidan om statsbudgeten
(t.ex. ATP).
2.
3. I anslutning till statsbudgeten
(t.ex. affärsverken).
4.
5. Inom statsbudgeten.
6.
Den första formen av specialdestination
sker helt utanför budgetregleringen. Den
andra påverkar statsbudgeten på så sätt
att t.ex. vinstmedel förs upp på
inkomsttitel. Den tredje
specialdestinationen sker helt inom ramen
för statsbudgeten. Riksdagen har samma
formella inflytande över specialdesti
nationerna som över anslagen.
Lag om statsbudgeten (budgetlagen)
Bruttoredovisningsprincipen innebär att
statens inkomster och utgifter ska tas
upp var för sig på statsbudgeten.
Principen kommer till uttryck i
budgetlagen bl.a. i 17 § där det står att
statens inkomster och utgifter ska
budgeteras och redovisas brutto på
statsbudgeten. Undantag från denna
bestämmelse gäller om inkomsterna från en
verksamhet endast bidrar till att täcka
verksamhetens kostnader (17 § första
stycket) och om statens kostnader helt
ska täckas med verksamhetens intäkter (18
§). Inkomsterna regleras också i 9 §, där
begreppet definieras, och i 30 §, som
säger att om riksdagen har beslutat om
försäljning av egendom ska inkomsten
redovisas mot en inkomsttitel på
statsbudgeten, om inte riksdagen
bestämmer annat.
En annan princip som regleras i
budgetlagen är fullständighetsprincipen.
Enligt 16 § ska regeringens förslag till
statsbudget omfatta alla inkomster och
utgifter med de undantag som nämns i
föregående stycke.
För vissa typer av investeringar kan
riksdagen besluta att finansiering ska
ske på annat sätt än genom anslag eller
lån (23 §).
Inkomster från utdelningar redovisas i
statsbudgeten normalt mot inkomsttitel.
Insatser i form av utgift för
aktieägartillskott beslutas som regel
genom att anslag anvisas för ändamålet,
medan lån kan tas upp av myndigheterna
inom den kreditram som riksdagen årligen
fastställer och de närmare villkor som
regeringen beslutar om. Även andra former
för tillskott har förekommit på senare
år.
Riksdagens beslut våren 2003
I sitt ställningstagande till regeringens
förslag i vårpropositionen 2003 (bet.
2002/03:FiU21 s. 25-28) uttryckte
finansutskottet att det fanns goda skäl
att skapa en ordning som underlättar
kapitalomstruktureringar i den statliga
företagssfären genom att tillämpa
specialdestination. Staten bör kunna
agera på samma sätt som ett moderbolag
som ger koncernbidrag till vissa
dotterbolag och finansiera detta med
medel från andra dotterföretag. Utskottet
underströk dock att förslaget bör ges en
sådan form att riksdagens inflytande
garanteras på ett rimligt sätt och att
riksdagen också ges möjlighet att utöva
finansmakten på ett korrekt sätt. Såsom
konstitutionsutskottet förordade i sitt
yttrande till finansutskottet
(2002/03:KU6y) modifierades därför
förslaget på ett par punkter. Vidare blev
förslagets utformning anpassad till
riksdagens beslutsordning för statsbudge
ten, den s.k. rambeslutsmodellen.
Finansutskottet uttalade att regeringen
ska återkomma med en redovisning av hur
det särskilda kontot i Riksgäldskontoret
finansierats och utnyttjats. Uttalandet
upprepades av finansutskottet vid
behandlingen av budgetpropositionen för
2004 (bet. 2003/04:FiU1, rskr.
2003/04:42). Regeringen redovisar kontots
finansiering och utnyttjande för första
gången i 2004 års vårproposition (se
ovan).
Konstitutionsutskottets yttrande
Konstitutionsutskottet erinrar i sitt
yttrande (yttr. 2003/04:KU5y) om sitt
yttrande till finansutskottet våren 2003
(yttr. 2002/03:KU6y) rörande regeringens
förslag om kapitalstrukturen i statliga
bolag. I yttrandet 2002/03:KU6y gjorde
konstitutionsutskottet vissa uttalanden
angående den beslutsform för
kapitalomstruktureringar i den statliga
företagssfären som föreslogs i
propositionen. Konstitutionsutskottet
ansåg att regeringens förslag borde
modifieras på ett par punkter. För det
första borde bemyndigandet inte innebära
att regeringen i brådskande fall och för
smärre belopp får besluta om
kapitalinsatser. Utskottet uttalade att
riksdagen i varje enskilt fall bör
besluta om kapitalinsatser. För det andra
borde enligt utskottet bemyndigandet
tidsbegränsas. Vidare uttalade utskottet
att kontots varaktighet dessutom bör bli
föremål för riksdagens årliga prövning.
Slutligen borde det enligt utskottet
tydligt framgå av riksdagens beslut att
maximalt 3 000 000 000 kr fick överföras
till det särskilda kontot. Utskottet
anförde slutligen att det kan finnas
anledning att i lämpligt sammanhang
närmare överväga formerna för
kapitalomstruktureringar i den statliga
företagssfären. Om regeringen menar att
det ska finnas en permanent särskild
ordning för sådana beslut bör den
återkomma till riksdagen med förslag om
hur en sådan ordning bör regleras. En
lämplig tidpunkt att behandla frågan vore
att ta upp den i samband med den i
Regeringskansliet pågående översynen av
budgetlagen.
Konstitutionsutskottet erinrar i det nu
aktuella yttrandet (2003/04:KU5y) om vad
utskottet tidigare har uttalat om att det
finns goda skäl att underlätta
kapitalomstruktureringar i den statliga
företagssfären.
När det gäller beslutsformen för sådana
kapitalomstruktureringar vidhåller
utskottet sitt tidigare ställningstagande
och hänvisar till yttrandet 2002/03:KU6y.
I sammanhanget vill
konstitutionsutskottet särskilt erinra om
vikten av att regeringen återkommer till
riksdagen med förslag till en permanent
ordning för kapitalomstruktureringen i
den statliga företagssfären, om
regeringen menar att erfarenheterna
hittills talar för att en sådan ordning
bör finnas.
Företrädarna för Moderata
samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,
Kristdemokraterna och Centerpartiet
avstyrker i en gemensam avvikande mening
regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet vidhåller sin uppfattning
från våren 2003 att det finns goda skäl
att underlätta kapitalomstruktureringar i
den statliga företagssfären. Staten bör
kunna agera på samma sätt som ett
moderbolag som ger koncernbidrag till
vissa dotterbolag och finansiera detta
med medel från andra dotterföretag.
Utskottet vidhåller också uppfattningen
att riksdagens inflytande bör garanteras
på ett rimligt sätt och att riksdagen ska
ges möjlighet att utöva finansmakten på
ett korrekt sätt. Riksdagens beslut våren
2003 innebär således t.ex. att
kapitalinsatser inte får göras utan
riksdagens godkännande. Vidare beslutade
riksdagen att inget underskott får
uppkomma på kontot. Som utskottet angav
2003 bör om behoven av kapitaltillskott
överstiger tillgängliga medel på kontot
skillnaden tillskjutas genom att anslag
anvisas över statsbudgeten.
Sammanfattningsvis innebar riksdagens
beslut 2003 följande:
· Ett konto har inrättats i
Riksgäldskontoret dit extra utdelningar i
de statliga bolagen förs.
·
· Riksdagen beslutar för ett år i
taget om hur stort belopp som ska
tillföras kontot. För 2003 fick kontot
tillföras högst 3 miljarder kronor.
·
· Från kontot förs utgifter för
kapitaltillskott eller utnyttjande av
hembudsavtal i den statliga
företagssfären. Riksdagen beslutar om
utgifterna i varje enskilt fall.
·
· Lån till statliga bolag hanteras
ej över kontot.
·
· Om behoven av kapitaltillskott
överstiger tillgängliga medel på kontot
får skillnaden tillskjutas genom att
anslag anvisas över statsbudgeten. Under
skott får ej uppkomma på kontot.
·
Regeringen förutsätts göra en tydlig
presentation varje år i budgetpropo
sitionen av hur kontot ska finansieras
och utnyttjas. Huvudprincipen bör vara
att riksdagen i anslutning till det s.k.
rambeslutet på hösten fattar beslut om
ramarna för verksamheten genom att ange
hur stort belopp som beräknas tillföras
kontot nästa budgetår. Därefter fattar
riksdagen beslut i varje enskilt fall i
budgetprocessens andra steg eller senare
på tilläggsbudget under det löpande
budgetåret om tillskotten till de
statliga bolagen. Därmed skedde en
anpassning till riksdagens beslutsordning
för statsbudgeten, den s.k.
rambeslutsmodellen.
Regeringen föreslår nu att behållningen
på det särskilda kontot vid utgången av
2003 får användas även under 2004 för
kapitaltillskott till SJ AB. Regeringen
föreslår vidare att den ska få utnyttja
kontot under 2004 genom att tillföra
kontot medel för insatser i av staten hel-
och delägda bolag på de villkor som
riksdagen tidigare fattat beslut om med
följande två tillägg.
Regeringen föreslår för det första att
kontot ska ha en kredit på högst 2
miljarder kronor under 2004. Om krediten
utnyttjas ska den ha återbetalats
inklusive ränta med extra utdelningar
från statligt ägda bolag före utgången av
år 2004.
Vidare föreslår regeringen att den
sammanlagda ramen för extra utdelningar
som får tillföras kontot därmed höjs till
totalt 5 miljarder kronor för 2003 och
2004.
Finansutskottet finner det naturligt att
i bedömningen av regeringens nu aktuella
förslag ta sin utgångspunkt i 2003 års
riksdagsbeslut. Utskottet kan ha
förståelse för att den tid det kan ta att
besluta om extra utdelningar kan vara
längre än den tid inom vilken behovet att
lämna kapitaltillskott uppkommer.
Samtidigt är det viktigt att riksdagens
finansmakt inte undergrävs. Utskottet
föreslår följande ordning i syfte att
förena dessa strävanden.
Utskottet ställer sig bakom att inklusive
den tidigare medgivna ramen på högst 3
miljarder kronor bör högst 5 miljarder
kronor i form av extra utdelningar från
de statliga bolagen få tillföras det
särskilda kontot i Riksgäldskontoret
under 2003 och 2004. Det innebär en
ökning med 2 miljarder kronor jämfört med
det tidigare beslutet, samt att medel kan
tillföras också under 2004. Av det
tidigare medgivna beloppet om 3 miljarder
kronor har, med inleveransen från Fonden
för den mindre skeppsfarten som utskottet
behandlat i föregående avsnitt, 2 355
miljoner kronor tillförts kontot. Som
utskottet anförde våren 2003 ska de extra
utdelningarna avse medel som annars
skulle ha legat kvar i bolagen. Ordinarie
aktieutdelningar ska inte tillföras
kontot utan dessa ska liksom hittills
tillföras statsbudgeten på en
inkomsttitel.
Utskottet vidhåller sitt
ställningstagande från 2003 att något
underskott inte får uppkomma på kontot. I
syfte att klara av situationer då behov
av kapitaltillskott uppstår men medel
ännu inte hunnit inlevereras föreslår
utskottet att ett nytt ramanslag,
Kapitalinsatser i statliga bolag, anvisas
på tilläggsbudget under utgiftsområde 24
Näringsliv. 1 miljon kronor anvisas.
Anslaget ska endast belastas om det vid
tillfället för en kapitalinsats inte
finns medel på kontot i
Riksgäldskontoret. Med stöd av 6 §
budgetlagen bemyndigar riksdagen
regeringen att överskrida anslaget med
högst 2 miljarder kronor. Endast om
överskridande av anslaget har skett ska
medel från kontot i Riksgäldskontoret
föras till anslaget. Anslaget
nettoredovisas således.
Utskottet förutsätter att om anslaget
belastas återbetalas hela underskottet
inklusive ränta före utgången av år 2004
genom att medel från kontot (dvs. medel
från extra utdelningar) tillförs
anslaget. Om lika mycket medel som har
betalats ut inkommer, uppstår ingen
anslagsbelastning. Avsikten är att
anslaget endast belastas tillfälligtvis
under året om inte tillräckliga medel
inkommer och utgifterna påverkar då också
utgiftstaket.
Regeringen får utnyttja kontot under
2004 genom att tillföra det medel för
insatser i av staten hel- eller delägda
bolag på de villkor som riksdagen
tidigare fattat beslut om med de tillägg
som utskottet här föreslår.
Regeringens förslag att behållningen på
det särskilda kontot i Riksgäldskontoret
vid utgången av 2003 får användas även
under 2004 för kapitaltillskott till SJ
AB tillstyrks. Som framgått ovan krävs
beslut av riksdagen i varje enskilt fall
för att kapitalinsatser i statliga bolag
ska få göras. Detta gäller oavsett om de
kapitaltillskotten sker över det härmed
anvisade anslaget eller om kontot på
Riksgäldskontoret används.
Finansutskottet delar
konstitutionsutskottets uppfattning om
vikten av att regeringen återkommer till
riksdagen med förslag till en permanent
ordning för kapitalomstruktureringen i
den statliga företagssfären, om
regeringen menar att erfarenheterna
hittills talar för att en sådan ordning
bör finnas. Utskottets här redovisade
förslag till riksdagsbeslut samt
riksdagens beslut 2003 bör ligga till
grund om regeringen återkommer till
riksdagen med förslag till en permanent
ordning.
Utskottets förslag innebär
sammanfattningsvis följande.
· Inklusive den tidigare medgivna
ramen på högst 3 miljarder kronor bör
högst 5 miljarder kronor i form av extra
utdelningar från de statliga bolagen få
tillföras det särskilda kontot i
Riksgäldskontoret under 2003 och 2004.
·
· Underskott får inte uppkomma på
kontot.
·
· Ett nytt ramanslag,
Kapitalinsatser i statliga bolag, om 1
miljon kronor anvisas på tilläggsbudget
för 2004 under utgiftsområde 24
Näringsliv. Regeringen bemyndigas att
överskrida anslaget med högst 2 miljarder
kronor. I den takt som medel tillförs
anslaget från kontot avräknas dessa mot
anslaget. Avsikten är att anslaget inte
ska belastas vid årets slut.
·
· Behållningen på kontot vid
utgången av 2003 får användas även under
2004 för kapitaltillskott till SJ AB.
·
Vad utskottet anfört bör med delvis
bifall till propositionen (punkt 40) ges
regeringen till känna.
Motionerna Fi28 (m) yrkande 10, Fi23 (fp)
yrkande 13, Fi17 (kd) yrkande 2 samt Fi27
(kd) yrkandena 5 i denna del och 6
avstyrks.
Utskottets förslag till nytt anslag
behandlas i punkt 35 Ändrade ramar för
utgiftsområden samt ändrade och nya
anslag i utskottets förslag till
riksdagsbeslut.
Förslag avseende budgetåren 2005-2006
Lag om ändring i lagen (2000:1335) om
kreditering på skattekonto av stöd till
kommuner för anläggande av telenät
Lag om ändring i lagen (2000:1380) om
skattereduktion för utgifter för vissa
anslutningar för tele- och
datakommunikation
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag till dels lag om ändring i
lagen (2000:1335) om kreditering på
skattekonto av stöd till kommuner för
anläggande av telenät, dels lag om
ändring i lagen (2000:1380) om
skattereduktion för utgifter för vissa
anslutningar för tele- och
datakommunikation. Därmed tillstyrks
punkterna 8 och 9 i propositionen.
Förslagen i motionerna avstyrks.
Jämför reservationerna 3 (m), 4 (fp)
och 5 (fp).
Vårpropositionen
Enligt lagen (2000:1335) om kreditering
på skattekonto av stöd till kommuner för
anläggande av lokala telenät avsåg stödet
först åtgärder som utfördes under
perioden den 1 juli 2000-31 december
2004. De närmare villkoren för stödet
framgår av förordningen (2000:1469) om
stöd till kommuner för anläggande av
lokala telenät. Sedan lagen antogs har
förutsättningarna för en snabb
bredbandsutbyggnad förändrats. Framför
allt har marknadsaktörernas intresse
minskat väsentligt. Riksdagen beslutade
därför att ändra lagen (2000:1335) om
kreditering på skattekonto av stöd till
kommuner för anläggande av lokala telenät
så att stödet förlängdes och kom att avse
perioden den 1 juli 2000-31 december 2005
(prop. 2001/02:1 utg.omr. 22, bet.
2001/02:TU1, rskr. 2001/02:125).
Genom lagen (2000:1380) om skatte
reduktion för utgifter för vissa
anslutningar för tele- och
datakommunikation kan fysiska och
juridiska personer få skattereduktion för
höga anslutningskostnader. Riksdagen har
förlängt möjligheten till skattereduktion
vid två tillfällen - senast genom att
ändra lagen på så sätt att reduktionen
ges även vid debiteringen av slutlig
skatt på grund av 2004 års taxering
(prop. 2002/03:1, bet. 2002/03:FiU1,
rskr. 2002/03:24).
Regeringen anser att de skäl som
anfördes för tidigare förlängningar av
stöden fortfarande gäller. Det är därför
regeringens uppfattning att möjligheten
att få stöd för anläggande av telenät bör
utsträckas ytterligare ett år till och
med den 31 december 2006 för att ge
kommunerna tid att genomföra satsningen
på ett optimalt sätt, särskilt i
beaktande av den beslutade
omdisponeringen om sammanlagt 500
miljoner kronor under 2004 och 2005
(prop. 2003/04:1 utg.omr. 22, bet.
2003/04:TU1, rskr. 2003/04:75).
Regeringen bedömer vidare att det är
ändamålsenligt att skattereduktionen för
höga anslutningskostnader för fysiska och
juridiska personer förlängs och ges även
vid debitering av slutlig skatt på grund
av 2007 års taxering. Förlängningarna
beräknas inte innebära någon förändring
av den beräknade ekonomiska ramen.
Regeringen framhåller att förslagen
till lagändring är av så enkel utformning
att Lagrådets hörande skulle sakna
betydelse. Något yttrande från Lagrådet
har därför inte inhämtats.
Motionerna
Moderata samlingspartiet framhåller i
motion Fi28 att man tidigare varit emot
införandet av stöd till kommuner som
bygger ut bredband och ser nu ingen
anledning att förlänga det. Regeringens
förslag till ändring i lagen om
kreditering på skattekonto av stöd till
kommuner för anläggande av lokala telenät
bör därför avslås (yrkande 1).
Folkpartiet liberalerna anser i motion
Fi23 att stödet till kommuner för
bredbandsutbyggnad samt skattereduktion
för fysiska och juridiska personer för
höga anslutningskostnader är onödiga.
Motionärerna förespråkar i stället att
utbyggnaden sker på marknadsmässiga
villkor. Därmed avvisar man den
föreslagna förlängningen av dessa stöd
(yrkandena 7 och 8).
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (TU4y) regeringens förslag och
avstyrker förslagen i motionerna.
Företrädarna för Moderata
samlingspartiet och Folkpartiet
liberalerna biträder i en gemensam
avvikande mening sina partiers förslag
angående lokala telenät. Företrädarna för
Kristdemokraterna biträder i en avvikande
mening sitt partis förslag angående
anslutningar för tele- och
datakommunikation.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
trafikutskottet, propositionens förslag
(punkterna 8 och 9) och avstyrker
motionerna Fi28 (m) yrkande 1 och Fi27
(kd) yrkandena 7 och 8.
Tillfälligt sysselsättningsstöd till
kommuner och landsting 2005
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att ett tillfälligt
sysselsättningsstöd till kommuner och
landsting utgår 2005. Därmed tillstyrks
punkt 41 i propositionen. Förslagen i
motionerna avstyrks.
Jämför reservation 6 (m, fp, kd, c).
Vårpropositionen
Ett tillfälligt sysselsättningsstöd,
bestående av ett generellt
sysselsättningsstöd och ett
nyanställningsstöd, infördes för kommuner
och landsting för 2002 (prop. 2001/02:95,
bet. 2001/02:FiU26, rskr. 2001/02:198).
Stödet beslutas av Skatteverket efter
ansökan av kommuner och landsting. Stödet
tillgodoförs kommuner och landsting genom
kreditering på deras skattekonton.
Stödet har förlängts t.o.m. 2004. För
2004 utgår stödet i form av generellt
sysselsättningsstöd om 3,4 miljarder
kronor, vilket belastar statsbudgetens
inkomstsida. Regeringen har i
budgetpropositionen för 2004 aviserat en
motsvarande höjning av det generella
statsbidraget fr.o.m. 2005. Därmed upphör
det nuvarande generella
anställningsstödet.
Mot bakgrund av utvecklingen på
arbetsmarknaden bedömer regeringen att
ett tillfälligt sysselsättningsstöd till
kommuner och landsting bör utgå även för
2005. Stödet bör enligt regeringens
förslag utformas på samma sätt som
tidigare, men ligga på en lägre nivå och
beräknas till 1,5 miljarder kronor.
Krediteringen av kommunernas och lands
tingens skattekonton i samband med det
nya tillfälliga sysselsättningsstödet kan
enligt regeringens mening ske med stöd av
den befintliga lagen (2002:179) om
kreditering på skattekonto av tillfälligt
sysselsättningsstöd till kommuner och
landsting. Förslaget föranleder dock en
ändring i den förordning som reglerar
beräkningsgrunderna för stödet.
Motionerna
Moderata samlingspartiet erinrar i motion
Fi28 att man motsatte sig det tillfälliga
sysselsättningsstödet till kommuner och
landsting när det infördes eftersom det
inte är stöd till kommuner som genererar
varaktiga jobb. Motionärerna vidhåller
att det vare sig är stöd till kommuner
eller AMS-åtgärder som ger ökad
sysselsättning och avvisar därför den
föreslagna tillfälliga åtgärden (yrkande
11).
Kristdemokraterna framhåller i motion
Fi27 att det tillfälliga
sysselsättningsstödet är tvivelaktigt
från konkurrenssynpunkt då det
subventionerar offentligt producerade
välfärdstjänster framför privat
producerade välfärdstjänster. Därmed
avvisar motionärerna förslaget (yrkande
4). Samtidigt anser man att detta förslag
inte hör hemma i tilläggsbudgeten för
2004 utan i budgetpropositionen som läggs
på hösten.
Centerpartiet förordar i motion Fi25
ett långsiktigt perspektiv i
arbetsmarknadspolitiken med en strategi
för att få arbetsmarknaden i harmoni med
framtiden. Mot denna bakgrund motsätter
sig motionärerna införandet av
tillfälligt sysselsättningsstöd till
kommuner och landsting 2005 (yrkande 7).
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har tidigare ställt sig
bakom regeringens förslag angående ett
tillfälligt sysselsättningsstöd till
kommuner och landsting för åren 2002-2004
(bet. 2001/02:FiU25, 2001/02:FiU26,
2002/03:FiU3 och 2002/03:FiU19) samt
stödets förstärkning 2003 respektive 2004
(bet. 2002/03:FiU19 och 2003/04:FiU3).
Utskottet har vid dessa tillfällen
motiverat sitt ställningstagande bl.a.
med att stödet gör det möjligt att stärka
kvaliteten i den kommunala verksamheten
och upprätthålla sysselsättningen samt
tidigarelägga planerade nyanställningar.
Därigenom motverkas en ökning av
arbetslösheten samtidigt som verksamheten
stärks inom sektorer som har stor
betydelse för välfärden. Utskottet
vidhåller sin tidigare uppfattning och
bedömer i likhet med regeringen att
utvecklingen på arbetsmarknaden
föranleder att ett tillfälligt
sysselsättningsstöd till kommuner och
landsting även bör utgå för 2005.
Vidare vill utskottet erinra om att
beräkningsgrunden för det tillfälliga
sysselsättningsstödet omfattar både
kommuners och landstings egna
lönekostnader samt en uppskattad
lönekostnad avseende köpt verksamhet.
Schablonen för den uppskattade kostnaden
i köpt verksamhet är beräknad utifrån
underlag från Svenska Kommunförbudet och
Landstingsförbundet och är även avstämd
med Svenskt Näringsliv. Stödet är enligt
utskottets mening förenligt med EG-
rättens krav på konkurrensneutralitet.
Med hänvisning till det ovan anförda
tillstyrker utskottet regeringens förslag
att det tillfälliga sysselsättningsstödet
till kommuner och landsting utgår under
2005 (punkt 41). Därmed avstyrker
utskottet motionerna Fi28 (m) yrkande 11,
Fi27 (kd) yrkande 4 och Fi25 (c) yrkande
7.
Tilläggsbudget per utgiftsområde
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
45:1 Sametinget
46:1 Allmänna val och demokrati
Vårpropositionen
I statsbudgeten för 2004 finns för dessa
ändamål ramanslag på 17,7 miljoner kronor
respektive 235 miljoner kronor. I propo
sitionen Ändringar i sametingslagen
(1992:1433) m.m. (prop. 2003/04:86)
föreslår regeringen att Valmyndigheten
ska få uppgifter i sametingsvalen. Detta
innebär ökade utgifter på anslaget 46:1
Allmänna val och demokrati, vilket bl.a.
disponeras av Valmyndigheten. Regeringen
anser därför att anslaget 46:1 Allmänna
val och demokrati behöver ökas med 0,4
miljoner kronor, under förutsättning att
riksdagen beslutar i enlighet med
proposition 86. Finansieringen föreslås
ske genom att anslaget 45:1 Sametinget
minskas med motsvarande belopp.
Vidare anser regeringen att anslaget
för allmänna val och demokrati bör
minskas med 1,5 miljoner kronor för att
finansiera höjningen av det under ut
giftsområde 2 Samhällsekonomi och finans
förvaltning uppförda anslaget 1:5
Statistiska centralbyrån.
Sammantaget föreslår regeringen att
anslaget 46:1 Allmänna val och demokrati
minskas med 1,1 miljon kronor.
Konstitutionsutskottets yttrande
Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (KU5y) regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
konstitutionsutskottet, propositionens
förslag (punkt 42 i denna del).
Ränta på kung Karl XIII:s hemgiftskapital
Vårpropositionen
Regeringen föreslår att betalningen av
den årliga ränta på 7 500 kr som
Riksgäldskontoret betalar på kung Karl
XIII:s hemgiftskapital till Konungens
hovförvaltning upphör. Kapitalet på
hemgiftsmedlen (numera motsvarande
150 000 kr) bokfördes först bland
Riksgäldskontorets räntebärande skulder
till dess att 1840-41 års ständer beslöt
att kapitalet skulle redovisas inom
linjen. Riksgäldskontoret redovisar
numera åtagandet att betala räntan såsom
förfallen ränta på statsskulden.
I sammanhanget erinrar regeringen om
förfarandet i fråga om den s.k.
Guadelouperäntan som Riksgäldskontoret
tidigare betalade till kungahuset. Denna
ränta, som uppgick till 300 000 kr per
år, betalades som kompensation för att
Karl XIII och kronprins Karl Johan
använde försäljningslikviden för ön
Guadeloupe till att betala Sveriges
dåvarande utrikesskuld. Riksdagen beslöt
1983 (prop. 1982/83:100 bilaga 3, bet.
1982/83:FiU29, rskr. 1982/83:186) att
betalningen av Guadelouperäntan skulle
upphöra. Detta motiverades med att alla
betalningar till kungahuset borde
samordnas under ett anslag.
Regeringen anser att Riksgäldskontorets
årliga betalning av ränta på kung Karl
XIII:s hemgiftskapital på motsvarande
sätt ska upphöra och att anslaget 90:1
Kungliga hov- och slottsstaten ska räknas
upp i motsvarande mån. I ärendet har
samråd förevarit med hovförvaltningen som
inte har haft något att invända mot den
förordade samordningen.
Konstitutionsutskottets yttrande
Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (KU5y) regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
konstitutionsutskottet, propositionens
förslag (punkterna 11 och 42 i denna
del).
90:1 Kungliga hov- och slottsstaten
Vårpropositionen
I statsbudgeten för 2004 finns för detta
ändamål ett ramanslag på 94,6 miljoner
kronor. Regeringen konstaterar att man
vid beräkningen av medel för kungliga hov-
och slottsstaten inte har beaktat att
avgifter ska erläggas till
Riksrevisionen. Konstitutionsutskottet
(bet. 2003/04:KU1) har förutsatt att
erforderliga åtgärder vidtas för att
rätta till detta förhållande. Anslaget
bör därför tillföras medel motsvarande de
avgifter som hov- och slottsstaten
beräknas erlägga till Riksrevisionen.
Dessutom anser regeringen att anslaget
bör räknas upp med 7 500 kr för att den
årliga betalningen av ränta på kung Karl
XIII:s hemgiftskapital ska kunna upphöra.
Anslaget 90:1 Kungliga hov- och
slottsstaten föreslås således ökas med
0,3 miljoner kronor.
Konstitutionsutskottets yttrande
Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (KU5y) regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
konstitutionsutskottet, propositionens
förslag (punkt 42 i denna del).
Lag om ändring i lagen (1999:1209) om
stöd till riksdagsledamöternas och
partigruppernas arbete i riksdagen
Vårpropositionen
Riksdagen beslutade 1999 att reformera
det offentliga stödet till ledamöternas
och partigruppernas arbete i riksdagen.
Syftet var att förbättra ledamöternas
arbetssituation genom utökad hand
läggarhjälp, s.k. politiska sekreterare.
Hittills har stödet utbetalats efter
normen en politisk sekreterare per två
ledamöter. En utvärdering av reformen
gjordes under hösten 2002. Den visade att
reformen slagit väl ut. En majoritet av
ledamöterna ansåg att de politiska
sekreterarna har stor betydelse för deras
uppdrag som ledamot och att deras
politiska arbete har underlättats.
Flertalet ledamöter ansåg också att
stödet borde utökas. Det var en allmän
uppfattning att det har stor betydelse
för en fungerande demokrati att riksdagen
och dess ledamöter har kvalificerade
resurser som stöd i arbetet.
Riksdagsstyrelsen anser att stödet till
kostnaderna för politiska sekreterare åt
riksdagens ledamöter bör beräknas med
utgångspunkt i ett månatligt belopp per
person. Beloppet ska motsvara
genomsnittlig lön samt lagstadgade och
eventuella avtalsbaserade arbets
givaravgifter för de politiska
sekreterarna. Härutöver har dock
partigrupperna andra personalkostnader
som är förenade med deras
arbetsgivaransvar, bl.a. kostnader för
personaladministration (rekrytering,
företagshälsovård m.m.), tjänsteresor och
kompetensutveckling. Månadsbeloppets
nuvarande nivå, som utgör 36 700 kr,
motsvarar enligt riksdagsstyrelsens
mening inte samtliga dessa kostnader. Det
motsvarar inte heller de lönekostnader
som partigrupperna har för personal på
den kompetensnivå som numera erfordras
för arbetsuppgifterna.
Mot denna bakgrund föreslår
riksdagsstyrelsen att månadsbeloppet
fr.o.m. den 1 september 2004 bestäms till
46 000 kr per politisk sekreterare.
Beloppet, som således motsvarar samtliga
de kostnader som nämns ovan,
överensstämmer med den kostnadsnivå som
råder inom riksdagsförvaltningen för
jämförbara personalgrupper. Reformen
innebär därutöver ökade kostnader för
riksdagsförvaltningen i form av ökade
lokalkostnader, IT-stöd samt för
brukningsmaterial etc.
Riksdagsstyrelsen anser vidare att
utbyggnaden av reformen med politiska
sekreterare ska fortsätta och att en
utvärdering av den nu aktuella etappen
två av reformen bör ske efter denna
etapps genomförande. Genomförandet bör
ske stegvis i takt med att lokalbehovet
kan tillgodoses, med början den
1 september 2004, och vara avslutat den
31 december 2006. Stödet till riksdags
ledamöternas och partigruppens arbete i
riksdagen ska beräknas efter normen att
det ska motsvara kostnaden för 225
politiska sekreterare under perioden
1 september 2004-30 juni 2005, 335
politiska sekreterare 1 juli 2005-30 juni
2006 och 349 politiska sekreterare från
den 1 juli 2006.
Konstitutionsutskottets yttrande
Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (KU5y) förslaget i
propositionen.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
konstitutionsutskottet, propositionens
förslag (punkt 43).
90:2 Riksdagens ledamöter och partier
m.m.
90:3 Riksdagens förvaltningskostnader
Vårpropositionen
I statsbudgeten för 2004 finns för dessa
ändamål ramanslag på 618,3 miljoner
kronor respektive 540,6 miljoner kronor.
För att reformen av stödet till
riksdagsledamöternas och partigruppernas
arbete i riksdagen ska kunna inledas 2004
anser riksdagsstyrelsen att anslaget 90:2
Riksdagens ledamöter och partier m.m.
behöver ökas med 16 miljoner kronor och
anslaget 90:3 Riksdagens
förvaltningskostnader behöver ökas med
14,8 miljoner kronor.
Konstitutionsutskottets yttrande
Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (KU5y) förslaget i
propositionen.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet konstaterar att
riksdagsstyrelsen inte har angivit någon
finansiering av de föreslagna
anslagsökningarna. För de höjningar av
förvaltningsanslag som regeringen
föreslår på tilläggsbudget anges
finansiering genom att ett annat anslag
minskas. Detta är en ordning som
regeringen tillämpat sedan många år och
som finansutskottet välkomnat. Det är
önskvärt att även riksdagsstyrelsen i
framtiden tillämpar samma principer.
Finansutskottet tillstyrker, i likhet
med konstitutionsutskottet,
propositionens förslag (punkt 44).
90:5 Regeringskansliet m.m.
Vårpropositionen
I statsbudgeten för 2004 finns för detta
ändamål ett ramanslag på 5,5 miljarder
kronor. Regeringen föreslår att anslaget
90:5 Regeringskansliet m.m. minskas med
14 438 000 kr till följd av förändringen
av den svenska kronan, framför allt mot
US-dollarn, vilken för
utrikesrepresentationen medfört en
valutakursvinst om motsvarande belopp.
Konstitutionsutskottets yttrande
Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (KU5y) regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
konstitutionsutskottet, propositionens
förslag (punkt 42 i denna del).
Lag om ändring i lagen (1972:625) om
statligt stöd till politiska partier
90:6 Stöd till politiska partier
Vårpropositionen
Enligt lagen (1972:625) om statligt stöd
till politiska partier lämnas stöd som
partistöd och som kanslistöd för ett år i
taget räknat fr.o.m. den 15 oktober.
Partistödet lämnas som mandatbidrag.
Kanslistödet, som i princip är avsett
endast för partier som är företrädda i
riksdagen, lämnas som grundstöd och
tilläggsstöd.
Sedan det statliga partistödet infördes
1970 har det skett en reell nivåsänkning
med omkring 25 miljoner kronor,
motsvarande drygt 15 %. Regeringen
föreslår att denna eftersläpning
korrigeras redan innevarande bidragsår.
I enlighet med vad som uttalats i
regeringsförklaringen 2003 anser
regeringen att en återställning av nivån
på partistödet bl.a. bör syfta till att
tillgodose partiernas behov att stödja
skolningen av nya förtroendevalda inom de
politiska ungdomsförbunden.
I statsbudgeten för 2004 finns för
detta ändamål ett ramanslag på 131,2
miljoner kronor. För att möjliggöra en
återställning av nivån på partistödet
till 1970 års nivå föreslår regeringen
att anslaget 90:6 Stöd till politiska
partier ökas med 25 miljoner kronor.
Motionen
I motion Fi26 av Rolf Gunnarsson (m)
framhålls att höjningen av det generella
stödet till de politiska partierna inte
bör genomföras och att anslaget för stöd
till politiska partier bör lämnas
oförändrad. En höjning av stödet till
politiska partier i det rådande
ansträngda statsfinansiella läget ger
enligt motionären fel signaler till
övriga i samhället. I stället bör man
inrikta arbetet i partipolitiska
organisationer på att stödet ska skäras
ned.
Konstitutionsutskottets yttrande
Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (KU5y) regeringens förslag och
avstyrker motionen.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
konstitutionsutskottet, propositionens
förslag (punkterna 5 och 42 i denna del).
Motion Fi26 (m) avstyrks.
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning
1:5 Statistiska centralbyrån
Vårpropositionen
I statsbudgeten för 2004 finns för detta
ändamål ett ramanslag på 429,5 miljoner
kronor. Under 2004 genomförs val till
Europaparlamentet. För att Statistiska
centralbyrån (SCB) ska kunna ta fram
statistik och göra analyser i samband med
valet samt för att göra den s.k.
demokratidatabasen tillgänglig behöver
SCB ytterligare medel. Regeringen anser
därför att anslaget 1:5 Statistiska
centralbyrån bör ökas med 1,5 miljoner
kronor. Finansiering föreslås ske genom
att det under utgiftsområde 1 Rikets
styrelse uppförda anslaget 46:1 Allmänna
val och demokrati minskas med motsvarande
belopp.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 42 i denna
del).
Förvärv av fastigheten Blåmannen 21 i
Stockholms kommun
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag om förvärv av fastigheten
Blåmannen 21 i Stockholms kommun.
Därmed tillstyrks punkt 12 i
propositionen.
Vårpropositionen
Regeringen föreslår att riksdagen
godkänner att staten förvärvar
fastigheten Blåmannen 21 i Stockholm
(gamla Posthuset vid Vasagatan).
Byggnaden tillhör enligt Riks
antikvarieämbetet det nationella
kulturarvet. Avtal om förvärvet har
träffats mellan Statens fastighetsverk
och Stockholm 1 AB, som ägs av Postens
pensionsstiftelse. Avtalet har slutits
med förbehåll av riksdagens och
regeringens godkännande. Köpeskillingen
är 984 miljoner kronor.
Lokalen omfattar en area på ca 30 000
m2 och rymmer ca 1 000 arbetsplatser.
Syftet med förvärvet är att effektivisera
Regeringskansliets lokalförsörjning.
Förvärvet innebär att nuvarande lokaler
på Vasagatan och Regeringsgatan kan sägas
upp. Dessutom skapas utrymme för
evakuering av befintliga regerings
byggnader i samband med att dessa
renoveras. Om- och tillbyggnader av
regeringskvarteren beräknas pågå under
ungefär ett decennium.
Regeringen anför vidare att i
fastigheten Blåmannen 21 behövs av
säkerhetsskäl omfattande ombyggnader
göras till en beräknad kostnad av 150
miljoner kronor under 2004 och 2005.
Denna kostnad omfattas av den i
vårpropositionen föreslagna nya
investeringsplanen för Statens
fastighetsverk (SFV).
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 12).
Köpoption avseende en ny byggnad för
svenska ambassaden i Washington, Förenta
staterna
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag om utnyttjande av en köpoption
avseende en ny byggnad för svenska
ambassaden i Washington, Förenta
staterna. Därmed tillstyrks punkt 13 i
propositionen.
Vårpropositionen
Regeringen föreslår att riksdagen
godkänner att staten får utnyttja en
köpoption avseende en ny ambassadbyggnad
i Washington, Förenta staterna. Sverige
saknar i dag en egen ambassadbyggnad i
Washington. Dessutom saknar Sverige
möjligheter till utställningar,
seminarier och konserter i de lokaler som
nu disponeras. Utrikesdepartementet har
därför gett SFV i uppdrag att söka efter
en tomt där en svensk ambassadbyggnad kan
uppföras i Washington. En attraktivt
belägen tomt i stadsdelen Georgetown vid
Potomacfloden har blivit tillgänglig.
Regeringen har godkänt att SFV tecknar
20-åriga hyresavtal för lokalerna med ett
amerikanskt exploateringsföretag. I
avtalet anges att SFV har rätt att
utnyttja en köpoption med ett fast pris
inom nio månader efter det att projektet
färdigställts, dvs. 2006. Planering och
projektering har fortskridit och den
totala investeringen beräknas uppgå till
495 miljoner kronor för åren 2004-2006.
Regeringen gör bedömningen att ett köp av
fastigheten är mer förmånligt än att hyra
lokalerna. Därför anser regeringen att
köpoptionen bör utnyttjas då byggnaden
färdigställts. Projektet ingår
följaktligen i den nya investeringsplan
för SFV som föreslås i vårpropositionen.
I samband med att en ny ambassadbyggnad
i Washington uppförs avser regeringen att
sälja fem tomter i direkt anslutning till
den svenske ambassadörens residens vid
Nebraska Avenue i Washington. Regeringen
anser att tomterna inte längre behövs i
statens verksamhet och de bör därför
säljas.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 13).
Statens fastighetsverk (ny
investeringsplan)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag om godkännande av en ny
investeringsplan för Statens
fastighetsverk. Därmed tillstyrks punkt
14 i propositionen.
Vårpropositionen
Riksdagen har beslutat om en
investeringsplan för SFV där
investeringarna för 2004 uppgår till 428
miljoner kronor, varav 393 miljoner
kronor i inrikes fastigheter, 23 miljoner
kronor i utrikes fastigheter samt 12
miljoner kronor i mark (prop. 2003/04:1
utg.omr. 2, bet. 2003/04:FiU2, rskr.
2003/04:125). Regeringen föreslår att
investeringsplanen nu revideras på grund
av två nya stora projekt - förvärv av
fastigheten Blåmannen 21 i Stockholms
kommun samt en köpoption avseende en ny
ambassadbyggnad i Washington, Förenta
staterna. För 2004 innebär förslaget att
investeringsplanen ökas med 1 084 till 1
477 miljoner kronor för inrikes
fastigheter och med 17 till 40 miljoner
kronor för utrikes fastigheter.
Den nya investeringsplanen för SFV
återges i efterföljande tabell.
INVESTERINGSPLAN FöR STATENS
FASTIGHETSVERK 2004-2006
Miljoner kronor
Vidare uppmärksammas i propositionen att
finansutskottet har påpekat att
regeringen inte kommenterar avvikelser
mellan prognos och budget respektive
utfall för SFV:s investeringsplan (bet.
2003/04:FiU2). Utskottet efterlyste även
en mer detaljerad information om
investeringsplanens innehåll. Utskottet
förutsatte att regeringen fördjupar
presentationen av SFV:s investeringar i
fastigheter. Mot denna bakgrund anför
regeringen att de avvikelser som
finansutskottet noterat främst kan
hänföras till förskjutningar av utgifter
för olika objekt mellan åren i
investeringsplanen. Anledningen härtill
anges vara att uppdragsgivaren ofta får
förändrade förutsättningar för sin verk
samhet och vill skynda på eller
senarelägga processen. Svårigheter för
SFV att bedöma kostnaderna för olika
projekt påverkar också utfallet.
Regeringen hänvisar i detta sammanhang
till budgetpropositionerna för 2003 och
2004 för presentation av större pågående
och beslutade projekt som ingår i
investeringsplanen samt presenterar
därutöver två övriga pågående större
projekt - ombyggnad av gamla Riksarkivet
på Riddarholmen i Stockholm respektive
Universitetsbiblioteket i Uppsala,
Carolina Rediviva.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet konstaterar att de
avvikelser som utskottet tidigare noterat
enligt regeringen främst kan hänföras
till förskjutningar av utgifter för olika
objekt mellan åren i investeringsplanen.
Utskottet förutsätter att regeringen
förklarar eventuella större avvikelser
även framdeles. Avvikelserna bör
förklaras i samband med att regeringen
föreslår riksdagen att fatta beslut om
t.ex. ny investeringsplan för Statens
fastighetsverk.
Därmed tillstyrks propositionens
förslag (punkt 14).
Statens fastighetsverk (bemyndigande)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att den bemyndigas att 2004
besluta att Statens fastighetsverk i
Riksgäldskontoret får ta upp lån inom
en ram av högst 7,8 miljarder kronor
för investeringar i fastigheter,
lokaler och mark i enlighet med vad
regeringen förordar. Därmed tillstyrks
punkt 15 i propositionen.
Vårpropositionen
Regeringen har en låneram i
Riksgäldskontoret på högst 7 miljarder
kronor för investeringar i fastigheter,
lokaler och mark. Den i vårpropositionen
redovisade nya planen för investeringar
inkluderar två nya stora objekt, varav
främst köpet av fastigheten Blåmannen 21
kommer att påverka innevarande års
låneram. Därför föreslår regeringen att
den bemyndigas att höja låneramen 2004
till 7,8 miljarder kronor.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 15).
90:1 Riksrevisionen (låneram)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker att
Riksrevisionen bemyndigas att för 2004
ta upp lån i Riksgäldskontoret för
investeringar i anläggningstillgångar
som används i verksamheten inom en ram
av högst 50 miljoner kronor, vilket
motsvarar en ökning av den befintliga
låneramen med 5 miljoner kronor. Därmed
tillstyrks punkt 45 i propositionen.
Vårpropositionen
Riksrevisionen har av riksdagen för 2004
bemyndigats att ta upp lån i
Riksgäldskontoret för investeringar i
anläggningstillgångar som används i
verksamheten inom en ram av högst
45 miljoner kronor (prop. 2003/04:1
utg.omr. 2, bet. 2003/04:FiU2, rskr.
2003/04:127). Under Riksrevisionens
första verksamhetsperiod det andra
halvåret 2003 uppgick låneramen till
50 miljoner kronor, varav 43,8 miljoner
kronor har utnyttjats.
Enligt Riksrevisionens styrelses mening
innebär den beslutade nivån på låneramen
för 2004 om 45 miljoner kronor en risk
för att för revisionen behövliga
investeringar inte kan genomföras.
Samtidigt konstaterar styrelsen att
Riksrevisionen fått en minskad låneram
jämfört med 2003. Behovet av en sådan
låneram har emellertid ökat, bl.a. genom
att Riksrevisionen nu ansvarar för att
själv finansiera även investeringar för
biståndsändamål. Från och med innevarande
år disponerar Riksrevisionen förutom ett
förvaltningsanslag på drygt 269 miljoner
kronor även ett anslag under ut
giftsområde 7 Internationellt bistånd för
Riksrevisionens internationella
verksamhet uppgående till 40 miljoner
kronor.
Styrelsen anser att det är av stor vikt
för den fortsatta utvecklingen av Riks
revisionens verksamhet att myndigheten
kan besluta om för verksamheten
nödvändiga investeringar. En förut
sättning för detta är att
investeringsvolymen ryms inom anvisade
anslag. De ytterligare
investeringskostnader som är förknippade
med den internationella verksamheten
kommer enligt styrelsen att ta utrymme i
anspråk inom låneramen.
Styrelsen delar finansutskottets syn
(bet. 2003/04:FiU2) att biståndsverk
samheten inte får medföra inskränkningar
i Riksrevisionens huvuduppgift. Mot denna
bakgrund anser styrelsen att
Riksrevisionen bör bemyndigas att för
2004 ta upp lån i Riksgäldskontoret för
investeringar i anläggningstillgångar som
används i verksamheten inom en ram av
högst 50 miljoner kronor, vilket
motsvarar en ökning av den befintliga
låneramen med 5 miljoner kronor.
Av 12 § lagen (2002:1023) med
instruktion för Riksrevisionen framgår
att styrelsen beslutar om förslag till
anslag på statsbudgeten för Riks
revisionen. Enligt samma bestämmelse ska
styrelsen innan beslutet fattas inhämta
riksdagsförvaltningens yttrande över
förslaget. Riksdagsstyrelsen har inte
haft något att erinra mot detta förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet noterar att
Riksrevisionens styrelse delar utskottets
syn (bet. 2003/04:FiU2) att biståndsverk
samheten inte får medföra inskränkningar
i Riksrevisionens huvuduppgift. Utskottet
förutsätter således att låneramen inte
utnyttjas på så sätt att omfattningen av
respektive verksamhet påverkas.
Propositionens förslag tillstyrks
(punkt 45).
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
3:1 Skatteverket
Vårpropositionen
I statsbudgeten för 2004 finns för detta
ändamål ett ramanslag på 5,7 miljarder
kronor. Enligt lagen (1998:1593) om
trossamfund lämnar Skatteverket
uppbördshjälp. Regeringen har beslutat om
uppbördshjälp för sju andra tros-samfund
än Svenska kyrkan och anser att verket
bör kompenseras för kostnaderna för att
administrera uttag av avgifter till dessa
registrerade trossamfund. Antalet
personer där Skatteverket svarar för
uppbörden uppgår 2004 till 76 550
stycken. Kostnaderna för uppbördshjälpen
kan beräknas till 21 kr per person.
Regeringen föreslår därför att anslaget
3:1 Skatteverket ökas med 1 608 000 kr.
Finansiering sker genom att det under
utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid uppförda anslaget
28:39 Stöd till trossamfund minskas med
motsvarande belopp. Vidare föreslås att
Skatteverket tillförs ytterligare
20 miljoner kronor för att förbättra
kontrollen av F-skatt.
Sammantaget föreslår regeringen att
anslaget 3:1 Skatteverket ökas med
21 608 000 kr.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 42 i denna
del).
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
4:6 Kriminalvården
Vårpropositionen
I statsbudgeten för 2004 finns för detta
ändamål ett ramanslag på 4,8 miljarder
kronor. Regeringen föreslår att anslaget
4:6 Kriminalvården ökas med 200 miljoner
kronor för att ge kriminalvården
förutsättningar att öka tillgången på
platser inom anstalter och häkten.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 42 i denna
del).
Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
5:3 Nordiskt samarbete
Vårpropositionen
I statsbudgeten för 2004 finns för detta
ändamål ett ramanslag på 9,1 miljoner
kronor. Regeringen föreslår att anslaget
5:3 Nordiskt samarbete ökas med 2,1
miljoner kronor för att möjliggöra ett
antal förberedelser inför 100-årsminnet
av upplösningen av unionen mellan Sverige
och Norge 1905. Finansiering sker genom
att anslaget 5:1 Bidrag till vissa
internationella organisationer minskas
med samma belopp.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 42 i denna
del).
Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap
mot sårbarhet
6:2 Materiel, anläggningar samt forskning
och teknikutveckling (bemyndigande)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att den bemyndigas att under
2004 för det under utgiftsområde 6
Försvar samt beredskap mot sårbarhet
uppförda ramanslaget 6:2 Materiel,
anläggningar samt forskning och
teknikutveckling besluta om
beställningar av materiel, anläggningar
samt forskning och teknikutveckling som
inklusive tidigare gjorda beställningar
medför utgifter på högst 68,5 miljarder
kronor efter 2004. Därmed tillstyrks
punkt 16 i propositionen. Förslagen i
motionerna avstyrks.
Jämför reservationerna 7 (m) och 8
(c).
Vårpropositionen
För 2004 har regeringen för detta ändamål
ett bemyndigande att ingå ekonomiska
förpliktelser på högst 72,5 miljarder
kronor. Regeringen anser att det är nöd
vändigt att minska de framtida bindningar
som görs i fråga om materielanskaffning
för att skapa handlingsfrihet inför det
kommande försvarsbeslutet avseende
försvarets inriktning åren 2005-2007. Det
är därför motiverat att redan nu sänka
bemyndiganderamen i avvaktan på beslut om
framtida anslagsnivåer. Regeringen
föreslår av dessa skäl att bemyndi
ganderamen för anslaget 6:2 Materiel,
anläggningar samt forskning och
teknikutveckling sänks till 68,5
miljarder kronor.
Motionerna
Moderata samlingspartiet motsätter sig i
motion Fi28 minskningen av försvarets
beställningsbemyndigande (yrkande 3). Den
besparing i det kommande försvarsbeslut
som förbereds i och med regeringens
förslag kommer enligt motionärerna under
en känslig övergångsperiod från det
mobiliserande till det insatsberedda
försvaret. Den ger därmed fel signaler
till Försvarsmakten. Motionärerna anser
att det inte är riktigt att nu förändra
förutsättningarna för försvaret.
Centerpartiet ställer sig i motion Fi29
kritiskt till förändringen av
bemyndiganderamen för försvarets
materielbeställningar. Motionärerna anser
att ingångna uppgörelser i samband med
det gällande försvarsbeslutet ska
fullföljas för att skapa arbetsro för
försvaret att fullfölja de politiska
besluten och för att lägga en god grund
för det fortsatta omställningsarbetet.
Bemyndiganderamen måste ha en sådan
omfattning att det finns utrymme för
beställningar som gynnar
kompetensuppbyggnad och
materielutveckling. Därför föreslår man
att ramen redan i 2005 års budget räknas
upp och fastställs till att åter omfatta
denna typ av framtidssatsningar (yrkande
1). Samtidigt anser motionärerna att det
är angeläget att regeringen avstår från
att föreslå förändrade förutsättningar
för det innevarande försvarsbeslutet utan
att göra mycket noggranna överväganden
(yrkande 2).
Försvarsutskottets yttrande
Försvarsutskottet noterar i sitt yttrande
(FöU4y) regeringens förslag att
bemyndiganderamen inom anslaget till
materielanskaffning för 2004 sänks med 4
miljarder kronor. Försvarsutskottet
uttrycker med anledning av detta förslag
sin oro för den misstro mot den politiska
processen som hanteringen kan leda till.
Det är enligt försvarsutskottets mening
ytterst angeläget att en nivå på
bemyndiganderamen som tillåter såväl
framtidssatsningar som kompetensutbyggnad
inom försvaret snarast fastställs. Därmed
ökas handlingsfriheten och minskas de
framtida bindningarna för försvarets
materielanskaffning. Detta bör enligt
försvarsutskottets mening ges regeringens
till känna. Mot denna bakgrund
tillstyrker försvarsutskottet förslagen i
motion Fi29 (c) yrkandena 1 och 2, medan
förslaget i motion Fi28 (m) yrkande 3
avstyrks.
Vidare framför försvarsutskottet
angående framtida anslagsnivåer till
försvaret att man utgår från att i det
underlagsarbete som nu sker inför det
kommande försvarsbeslutet görs
ansträngningar för att finna en bred
uppgörelse mellan de politiska partierna.
Försvarsberedningens arbete bör omfatta
flera ekonomiska alternativ, varav ett är
en minskning på 6 miljarder kronor. De
olika alternativen bör beredas mot
bakgrund av de säkerhets- och
försvarspolitiska bedömningar som nu sker
inom ramen för arbetet inför
försvarsbeslutet.
I avvikande meningar tillstyrker
företrädarna för Moderata
samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,
Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna
sina partiers respektive
ställningstagande.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet vill inledningsvis erinra
om att totalförsvarets inriktning och
utformning beslutas av riksdagen i
treåriga försvarsbeslut. Inför ett nytt
försvarsbeslut gör regeringen en
uppföljning av det förra försvarsbeslutet
och tar ställning till frågor som gäller
t.ex. mål, uppgifter och ekonomi. För
närvarande pågår inom Regeringskansliet
arbete med att förbereda förslag till ett
nytt försvarsbeslut som omfattar
Försvarsmaktens struktur 2008 och
utveckling under tiden 2005-2007 -
Försvarsbeslutet 2004. Förslaget ska
överlämnas till riksdagen i en
proposition under hösten 2004, för beslut
i december 2004.
Enligt vad utskottet har erfarit pågår
inför riksdagens beslut ett arbete både
på militär och politisk nivå med att ta
fram underlag för kommande
försvarsbeslut. Försvarsberedningen, som
är ett forum för konsultationer mellan
regeringen och representanter för de
politiska partierna i riksdagen,
redovisade i sina rapporter våren 2003 en
samlad bedömning av totalförsvaret och
drog slutsatser för svensk säkerhets- och
försvarspolitik. Utifrån dessa rapporter
utarbetade regeringen i juni 2003
planeringsanvisningar till Försvarsmakten
för arbetet inför försvarsbeslutet. I
anvisningarna tar regeringen upp fyra
ekonomiska alternativ: oförändrad
ekonomi, en ökning respektive en
minskning med 3 miljarder kronor per år
samt en reducering med 6 miljarder kronor
per år. Under hela arbetet inför
försvarsbeslutet genomförs kontinuerliga
dialoger mellan Försvarsmakten och
Försvarsdepartementet. Ett slutligt
underlag för höstens försvarsbeslut
planeras komma i juni 2004 i
Försvarsberedningens nya rapport.
Det är utskottets mening att storleken på
de ekonomiska förpliktelser som avser
försvaret måste utgå från de av riksdagen
beslutade riktlinjerna för försvarets
verksamhet. Därför är det av väsentlig
betydelse att nivån på de åtaganden som
gäller försvarets framtida
materielanskaffning inte försvårar ett
genomförande av det kommande
försvarsbeslutet. Utskottet delar därmed
regeringens uppfattning att de framtida
bindningar som görs i fråga om
materielanskaffning behöver minskas för
att skapa handlingsfrihet inför försvars
beslutet avseende försvarets inriktning
eren 2005-2007. Denna reducering
förändrar inte inriktningen i
försvarsbeslutet under innevarande år.
Den föregriper inte heller kommande
ställningstagande till Försvarsmaktens
långsiktiga materielförsörjning, vilket
överensstämmer med vad Centerpartiet
förordar i sin motion. Utskottet
förutsätter att överläggningarna mellan
riksdagens partier avseende försvarets
materielförsörjning fortsätter enligt den
överenskomna politiska berednings- och
beslutsprocessen.
Samtidigt anser utskottet, mot bakgrund
av det pågående intensiva arbetet med att
ta fram ett förslag till Försvarsbeslutet
2004, att man i fråga om
ställningstagande angående storleken på
framtida anslagsnivåer på försvarsområdet
bör invänta resultatet av
Försvarsberedningens och
Regeringskansliets arbete. Först efter
det att försvarsbeslutet antagits av
riksdagen kan såväl anslagsbeslut som
beslut om omfattningen av och ändamålet
med nya bemyndiganden prövas med
vederbörlig noggrannhet.
Med hänvisning härtill tillstyrker
utskottet propositionens förslag (punkt
16). Förslagen i motionerna Fi28 (m)
yrkande 3 och Fi29 (c) yrkandena 1 och 2
avstyrks.
Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar
12:1 Migrationsverket
Vårpropositionen
I statsbudgeten för 2004 finns för detta
ändamål ett ramanslag på 616,3 miljoner
kronor. För att kunna minska ärende
balanserna och handläggningstiderna
bedömer regeringen att det är nödvändigt
att tillföra Migrationsverket ytterligare
resurser. Anslaget 12:1 Migrationsverket
föreslås därför ökas med 20 miljoner
kronor.
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet, som yttrar
sig i form av protokollsutdrag,
tillstyrker regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialförsäkringsutskottet,
propositionens förslag (punkt 42 i denna
del).
12:6 Utresor för avvisade och utvisade
Vårpropositionen
I statsbudgeten för 2004 finns för detta
ändamål ett ramanslag på 135,6 miljoner
kronor. Antalet verkställda utresor av
avvisade och utvisade har ökat, vilket
lett till högre utgifter än som tidigare
beräknats. Därför anser regeringen att
anslaget 12:6 Utresor för avvisade och
utvisade behöver ökas med 20 miljoner
kronor.
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet, som yttrar
sig i form av protokollsutdrag,
tillstyrker regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialförsäkringsutskottet,
propositionens förslag (punkt 42 i denna
del).
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och
social omsorg
14:6 Institutet för psykosocial medicin
Vårpropositionen
I statsbudgeten för 2004 finns för detta
ändamål ett ramanslag på 15 miljoner
kronor. Regeringen anser att det är ange
läget att stärka skolornas arbete med att
främja elevers psykiska hälsa och att
därmed minska risken för självmord.
Institutet för psykosocial medicin har
ett särskilt ansvar inom suicidforskning
och suicidprevention. För att möjliggöra
stärkta självmordspreventiva insatser i
skolan föreslår regeringen att anslaget
14:6 Institutet för psykosocial medicin
ökas med 0,5 miljoner kronor.
Socialutskottets yttrande
Socialutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (SoU5y) regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialutskottet, propositionens förslag
(punkt 42 i denna del).
16:7 Bilstöd till handikappade
Vårpropositionen
I statsbudgeten för 2004 finns för detta
ändamål ett ramanslag på 196 miljoner
kronor. Regeringen anser att bilstödet
för handikappade är ett viktigt medel för
att uppnå målet för handikappolitiken.
För att förkorta väntetiderna för bidrag
föreslår regeringen att anslaget 16:7
Bilstöd till handikappade ökas med
22 miljoner kronor. Finansiering sker
dels genom att anslaget 16:8 Kostnader
för statlig assistansersättning minskas,
dels genom att de under utgiftsområde 10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
handikapp uppförda anslagen 19:3
Handikappersättningar och 19:6
Riksförsäkringsverket minskas.
Motionen
Folkpartiet liberalerna framhåller i
motion Fi23 att den eftersläpning som
uppstått i systemet för bilstöd till
handikappade vållar ryckighet och
svårigheter såväl för berörda
funktionshindrade som för
försäkringskassorna och de företag som
handikappanpassar bilar. Därför är det
mycket angeläget att det utredningsarbete
som nu pågår leder till att det blir ett
slut på dessa missförhållanden.
Motionärerna anser vidare att detta måste
beaktas också i arbetet med regeringens
förslag till budget för 2005 (yrkande 6).
Socialutskottets yttrande
Socialutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (SoU5y) regeringens förslag.
Vidare erinrar socialutskottet att man
vid tre tidigare tillfällen tagit upp
frågan om reglerna för och tillämpningen
av bilstödet för handikappade. Mot
bakgrund av riksdagens tillkännagivande i
enlighet med socialutskottets förslag
(bet. 2001/02:SoU1, rskr. 2001/02:94)
förväntade sig utskottet att regeringen
under 2002 skulle återkomma till
riksdagen med en redovisning av vilka
åtgärder som vidtagits i syfte att
effektivisera och förbättra tillämpningen
av bilstödet. Först vid behandlingen av
budgetpropositionen för 2004 (bet.
2003/04:SoU1) kunde utskottet konstatera
att regeringen slutligen tillkallat en
utredare för att göra en översyn av
regler och tillämpning för bilstöd till
personer med funktionshinder samt lämna
förslag till ett effektivare och
förbättrat system för bilstöd. Uppdraget
ska redovisas senast den 31 december
2004.
Socialutskottet delar motionärernas
uppfattning att det är mycket angeläget
att det utredningsarbete angående
bilstödet som nu pågår leder till att det
blir slut på den ryckighet och osäkerhet
som de som är berättigade till bilstöd
utsätts för. Riksdagen bör dock enligt
socialutskottets mening inte föregripa
utredningens kommande förslag, vilket ska
presenteras i slutet av detta år. Något
tillkännagivande behövs inte.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet finner för egen del inte
anledning att göra en annan bedömning än
socialutskottet. Därmed tillstyrker
finansutskottet, i likhet med social
utskottet, regeringens förslag (punkt 42
i denna del) och avstyrker motion Fi23
(fp) yrkande 6.
Lag om ändring i lagen (1993:389) om
assistansersättning
Vårpropositionen
I 5 § lagen (1993:389) om
assistansersättning (LASS) anges att
assistansersättning inte får lämnas för
längre tid än tre månader före den månad
då ansökan eller anmälan gjorts till
försäkringskassan. Riksförsäkringsverket
(RFV) har i sin rapport Översyn av
ersättningen för personlig assistans -
LASS bl.a. föreslagit en ändring i 5 §
LASS som innebär att assistansersättning
lämnas tidigast fr.o.m. den månad då
ansökan eller anmälan gjorts. RFV:s
rapport har remitterats. En kort
sammanfattning av remissvaren presenteras
i vårpropositionen.
Regeringen konstaterar att det vid
lagens tillkomst var befogat att ha en
regel med innebörden att
assistansersättning fick lämnas upp till
tre månader före den månad ansökan eller
anmälan gjort till försäkringskassan.
Initialt kunde det befaras att tillgång
till information om rätten till insatser
enligt lagen (1993:387) om stöd och
service till vissa funktionshindrade
(LSS) och assistansersättning enligt LASS
skulle kunna vara bristfällig. Dessa
lagar har nu gällt sedan den 1 januari
1994 och information om rätten till
insatser och assistansersättning anses i
dag fungera tillfredsställande.
Regeringen anser att det således inte
finns anledning att på grund av bristande
tillgång till information behålla en
retroaktivitet om tre månader inom
assistansersättningen. Mot denna bakgrund
framhåller regeringen att en månads retro
aktivitet inom assistansersättningen kan
anses som rimlig och föreslår att
assistansersättning inte får lämnas för
längre tid tillbaka än en månad före den
månad då ansökan eller anmälan gjorts.
Socialutskottets yttrande
Socialutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (SoU5y) regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialutskottet, propositionens förslag
(punkt 6).
16:8 Kostnader för statlig
assistansersättning
Vårpropositionen
I statsbudgeten för 2004 finns för detta
ändamål ett ramanslag på 10,1 miljarder
kronor. Regeringen föreslår att anslaget
16:8 Kostnader för statlig
assistansersättning kan minskas med
5 miljoner kronor som ett resultat av
ändring i lagen (1993:389) om
assistansersättning. Denna minskning
föreslås bidra till att finansiera
höjningen av anslaget 16:7 Bilstöd till
handikappade.
Socialutskottets yttrande
Socialutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (SoU5y) regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialutskottet, propositionens förslag
(punkt 42 i denna del).
Överenskommelse mellan staten och
Landstinget Västmanland om Salberga
sjukhus
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att den bemyndigas att godkänna
en överenskommelse mellan staten och
Landstinget Västmanland om Salberga
sjukhus i enlighet med vad regeringen
förordar. Därmed tillstyrks punkt 17 i
propositionen.
Vårpropositionen
I samband med mentalsjukvårdsreformen
1966 övertog Västmanlands läns landsting
den 1 januari 1967 från staten bl.a.
Salberga sjukhus, ett specialsjukhus för
vård av psykiskt utvecklingsstörda, som
vid denna tidpunkt hade ca 500
vårdplatser. Enligt ett avtal med staten
övertog landstinget sjukhuset under det
särskilda villkoret att landstinget, för
egen del och för övriga berörda sjukvårds
huvudmän, till staten skulle erlägga ett
belopp av 8,50 kr per vårddag vid
sjukhuset, tills dess staten erhållit 31
miljoner kronor. Detta belopp motsvarade
restvärdet på byggnader och utrustning
vid övertagandet. De sjukvårdshuvudmän
som nyttjade sjukhuset skulle med denna
metod få svara för avskrivningen av
restvärdet i den omfattning de hade
patienter på sjukhuset.
Efter landstingets övertagande av
sjukhuset har lagstiftningen angående
omsorgen om de psykiskt utvecklingsstörda
medfört en successiv övergång från sluten
institutionsvård på vårdhem och
specialsjukhus till öppna vårdformer, i
syfte att ge psykiskt utvecklingsstörda
möjlighet att leva som andra och i
gemenskap med andra. För Salberga sjukhus
innebar denna utveckling att antalet
patienter minskade. Efter 2002 bedrivs
inte längre någon vårdverksamhet vid
sjukhuset som kan ligga till grund för
ersättning till staten. Landstinget ser
inte heller något behov av att starta
någon sådan verksamhet i aktuella lokaler
under överskådlig tid. Försök till
samordning med Sala kommun för att hitta
passande verksamheter för området
alternativt genomföra en försäljning av
området har inte gett något resultat.
Av statens ursprungliga fordran på
landstinget återstår för närvarande ca
11,5 miljoner kronor. Enligt landstinget
har avvecklingskostnaderna för Salberga
sjukhus varit betydande. Utöver detta bär
landstinget i dag kostnaderna för den
tomma fastigheten.
Enligt en preliminär överenskommelse
mellan staten och Landstinget Västmanland
ska landstinget till staten inbetala 1
miljon kronor. I och med denna
inbetalning sker en slutlig reglering av
statens fordran på landstinget i
anledning av Salberga sjukhus. Detta
innebär att staten efterger en del av sin
fordran, varför det krävs ett be
myndigande från riksdagen för att
regeringen slutligt ska kunna godkänna
överenskommelsen. Regeringen föreslår
därför att den bemyndigas att godkänna
överenskommelsen mellan staten och
Landstinget Västmanland angående Salberga
sjukhus. Det inbetalda beloppet ska föras
till inkomsttitel 2811 Övriga inkomster
av statens verksamhet.
Socialutskottets yttrande
Socialutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (SoU5y) regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialutskottet, propositionens förslag
(punkt 17).
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid
sjukdom och handikapp
Lag om ändring i lagen (1998:703) om
handikappersättning och vårdbidrag
Vårpropositionen
Sedan 1990 kan handikappersättning utges
upp till två år retroaktivt före
ansökningsmånaden. Skälen till att
retroaktivitetstiden vid denna tidpunkt
förlängdes från tre månader till två år
var att informationen om
handikappersättning inte fungerade
tillfredsställande. Förlängning av
retroaktiviteten var ett sätt att undvika
rättsförluster till följd av för sent
inkomna ansökningar. Regeringen
konstaterar att informationen om rätten
till handikappersättning i dag kan anses
fungera tillfredsställande. Det finns
således inte anledning att på grund av
bristande tillgång till information
behålla två års retroaktivitet inom
handikappersättningarna. Mot denna
bakgrund kan sex månaders retroaktivitet
inom handikappersättningarna enligt
regeringens bedömning anses som rimlig.
Regeringen föreslår därför att
handikappersättning ska utges fr.o.m. den
månad då rätt till förmånen har inträtt,
dock inte för längre tid tillbaka än sex
månader före ansökningsmånaden.
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet, som yttrar
sig i form av protokollsutdrag,
tillstyrker regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialförsäkringsutskottet,
propositionens förslag (punkt 7).
19:3 Handikappersättningar
Vårpropositionen
I statsbudgeten för 2004 finns för detta
dndamål ett ramanslag på 1,2 miljarder
kronor. Regeringen anser att anslaget
19:3 Handikappersättningar kan minskas
med 7 miljoner kronor som ett resultat av
ändringen i lagen (1998:703) om
handikappersättning och vårdbidrag. Denna
minskning föreslås bidra till att
finansiera höjningen av det under ut
giftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och
social omsorg uppförda anslaget 16:7
Bilstöd till handikappade.
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet, som yttrar
sig i form av protokollsutdrag,
tillstyrker regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialförsäkringsutskottet,
propositionens förslag (punkt 42 i denna
del).
19:6 Riksförsäkringsverket
Vårpropositionen
I statsbudgeten för 2004 finns för detta
ändamål ett ramanslag på 921,6 miljoner
kronor. Regeringen anser att anslaget
19:6 Riksförsäkringsverket bör minskas
med 10 miljoner kronor. Denna minskning
föreslås bidra till att finansiera
höjningen av det under utgiftsområde 9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
uppförda anslaget 16:7 Bilstöd till
handikappade.
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet, som yttrar
sig i form av protokollsutdrag,
tillstyrker regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialförsäkringsutskottet,
propositionens förslag (punkt 42 i denna
del).
Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning
och aktivitetsstöd
Vårpropositionen
I statsbudgeten för 2004 finns för detta
ändamål ett ramanslag på 39,3 miljarder
kronor. Regeringen konstaterar att
antalet öppet arbetslösa under
innevarande år beräknas bli högre än vad
man tidigare antagit. De medel som
anvisats räcker inte. Regeringen föreslår
därför att anslaget 22:2 Bidrag till
arbetslöshetsersättning och
aktivitetsstöd ökas med 7 366 miljoner
kronor.
Motionerna
Kristdemokraterna framhåller i motion
Fi27 att staten måste satsa offensivt för
att lösa den nuvarande
arbetslöshetskrisen med riktiga jobb som
ökar välfärden i samhället. Motionärerna
föreslår därför att anslaget till bidrag
till arbetslöshetsersättning och
aktivitetsstöd i stället ökar med 3 474
miljoner kronor till 42 727 miljoner
kronor (yrkande 7 i denna del). De
jämfört med regeringens förslag
resterande 3 892 miljoner kronorna
föreslås bl.a. användas till att
stimulera sysselsättning i kommunsektorn.
Centerpartiet motsätter sig i motion
Fi25 regeringens förslag att minska
generella statsbidrag till kommuner och
landsting med 2,6 miljarder kronor. En
neddragning av generella statsbidrag
leder enligt motionärernas bedömning med
stor sannolikhet till ökade kostnader för
arbetslöshet. Därför föreslår man att
motsvarande reducering sker inom anslaget
till bidrag till arbetslöshetsersättning
och aktivitetsstöd, vilket därefter får
en ökning med 4 766 miljoner kronor
(yrkande 5 i denna del).
Arbetsmarknadsutskottets yttrande
Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i
sitt yttrande (AU6y) regeringens förslag
och avstyrker motionerna.
Företrädarna för Kristdemokraterna och
Centerpartiet biträder i var sin
avvikande mening sina partiers respektive
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
arbetsmarknadsutskottet, propositionens
förslag (punkt 42 i denna del) och
avstyrker motionerna Fi27 (kd) yrkande 7
i denna del och Fi25 (c) yrkande 5 i
denna del.
22:8 Bidrag till administrationen av
grundbeloppet
Vårpropositionen
I statsbudgeten för 2004 finns för detta
ändamål ett ramanslag på 59,5 miljoner
kronor. Utgifterna för administrationen
av utbetalningar av grundbeloppet i
arbetslöshetsförsäkringen för personer
som inte är anslutna till någon arbets
löshetskassa bekostas från detta anslag.
Arbetslöshetskassan ALFA ansvarar för
denna verksamhet. Mot bakgrund av att
antalet ersättningstagare ökat genom det
försämrade läget på arbetsmarknaden, samt
kassans tidigare ekonomiska problem, har
resursbehovet ökat. Regeringen anser
därför att anslaget 22:8 Bidrag till
administration av grundbeloppet bör ökas
med 6 miljoner kronor. Finansiering
föreslås ske genom att anslaget 22:1
Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader minskas med
motsvarande belopp.
Arbetsmarknadsutskottets yttrande
Arbetsmarknadsutskottet tar i sitt
yttrande (AU6y) inte upp regeringens
förslag angående anslaget 22:8 Bidrag
till administration av grundbeloppet med
hänvisning till att ingen motion har
väckts med anledning av ärendet.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 42 i denna
del).
Höjd ersättning för det särskilda
anställningsstödet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag angående det särskilda
anställningsstödet. Därmed tillstyrks
punkt 18 i propositionen. Förslaget i
motionen avstyrks.
Jämför reservation 9 (m, fp).
Vårpropositionen
Enligt nuvarande regler får en person
anvisas en anställning med särskilt
anställningsstöd om vissa villkor är
uppfyllda. Stödet lämnas i form av en
kreditering på arbetsgivarens skattekonto
med 85 % av lönekostnaden, dock högst 750
kr per dag.
Regeringen konstaterar att stödet har
visat sig ha stor betydelse för personer
som varit utan arbete under en lång tid
att få fotfäste på arbetsmarknaden.
Därför anser regeringen att den högsta
ersättning som kan lämnas per dag bör
höjas till 1 000 kr. Syftet härmed är att
ytterligare stimulera arbetsgivare att
anställa deltagare i aktivitetsgarantin
som trots omfattande insatser och lång
tid i garantin inte fått arbete.
Den föreslagna höjningen av ersätt
ningen innebär minskade inkomster på
statsbudgetens inkomstsida med 400
miljoner kronor 2004 respektive 2005.
Höjningen av ersättningen föreslås träda
i kraft den 1 juli 2004 och gälla för an
visningar om anställning som görs
därefter t.o.m. den 30 juni 2005.
Motionen
Moderata samlingspartiet erinrar i motion
Fi28 att man tidigare inom
aktivitetsgarantin har avvisat det
särskilda anställningsstödets
konstruktion med kreditering av
skattekonton. Följaktligen avvisar
motionärerna förslaget om höjt tak i
detta stöd (yrkande 4).
Arbetsmarknadsutskottets yttrande
Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i
sitt yttrande (AU6y) regeringens förslag
och avstyrker förslaget i motionen.
Samtidigt understryker
arbetsmarknadsutskottet att den ökade
andelen av anställningsstödet i den
totala programvolymen inom
arbetsmarknadspolitiskt stöd, tillsammans
med det faktum att det nu görs
ytterligare en ändring av reglerna för
anställningsstödet, återigen aktualiserar
behovet av en översyn av stödformen.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet finner för egen del inte
anledning att göra en annan bedömning än
arbetsmarknadsutskottet. Finansutskottet
vill därför, i likhet med
arbetsmarknadsutskottet, understryka att
det behövs en översyn av regleringen av
anställningsstöden. Detta är enligt
utskottets mening särskilt angeläget
eftersom det i dag finns ett flertal
anställningsstöd med varierande villkor
för beviljande bl.a. i fråga om
åldersgräns, inskrivningstid, maximal
stödperiod och stödbeloppets storlek. Den
förordning (1997:1275) som reglerar
anställningsstöden har dessutom ändrats
flera gånger, samtidigt som vid sidan av
den finns föreskrifter på myndighetsnivå.
Vidare kan finansutskottet, liksom
arbetsmarknadsutskottet, konstatera att
anställningsstödet utgör en successivt
allt större del av den totala
programvolymen både antalsmässigt och
budgetmässigt. Detta förhållande,
tillsammans med det faktum att det nu
görs ytter-ligare en ändring av reglerna,
understyrker än mer behovet av en översyn
av stödformen.
Finansutskottet tillstyrker, i likhet
med arbetsmarknadsutskottet, regeringens
förslag (punkt 18) och avstyrker motion
Fi28 (m) yrkande 4.
Utgiftsområde 14 Arbetsliv
23:1 Arbetsmiljöverket (bemyndigande)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att den bemyndigas att under
2004 för det under utgiftsområde 14
Arbetsliv uppförda ramanslaget 23:1
Arbetsmiljöverket besluta om bidrag som
inklusive tidigare gjorda åtaganden
medför utgifter på högst 18 450 000 kr
under 2005. Därmed tillstyrks punkt 19
i propositionen.
Vårpropositionen
Regeringen har för detta ändamål ett
bemyndigande att ingå ekonomiska
förpliktelser som innebär utgifter på
högst 16 602 000 kr under 2005.
Regeringen anser att bemyndiganderamen
behöver öka för att Arbetsmiljöverket ska
kunna göra nödvändiga utfästelser
avseende partsmedel för de regionala
skyddsombudens verksamhet. Därför
föreslår regeringen att den bemyndigas
att under 2004 för anslaget 23:1
Arbetsmiljöverket ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare
gjorda åtaganden medför utgifter på högst
18 450 000 kr under 2005.
Arbetsmarknadsutskottets yttrande
Arbetsmarknadsutskottet tar i sitt
yttrande (AU6y) inte upp regeringens
förslag till bemyndigande avseende
anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket med
hänvisning till att ingen motion har
väckts med anledning av ärendet.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 19).
Utgiftsområde 15 Studiestöd
25:2 Studiemedel m.m.
25:4 Rekryteringsbidrag
Vårpropositionen
I statsbudgeten för 2004 finns för dessa
ändamål ramanslag på 11,4 miljarder
kronor respektive 1,4 miljarder kronor.
Regeringen föreslår en tidsbegränsad
utbildningssatsning i syfte att minska
risken för friställning av personal och
samtidigt stärka kompetensen inom den av
kommun och landsting finansierade verk
samhet som omfattar vård, skola och
omsorg. Under 2004 och 2005 ska
sammanlagt 6 000 personer beredas
möjlighet att arbeta deltid och studera
deltid inom kommunal vuxenutbildning
eller högskola. För att täcka kostnaderna
för ett anpassat studiestöd för
deltagarna i dessa
kombinationsutbildningar behöver anslaget
25:4 Rekryteringsbidrag enligt
regeringens bedömning ökas med 56,2
miljoner kronor.
Finansiering föreslås ske genom att
anslaget för studiemedel minskas med
motsvarande belopp. Regeringen anser
vidare att anslaget 25:2 Studiemedel m.m.
bör minskas med 2,5 miljoner kronor för
att finansiera ökningarna av de under
utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning uppförda anslagen
25:2 Myndigheten för skolutveckling,
25:76 Högskoleverket och 25:78 Centrala
studiestödsnämnden m.m. Sammantaget
föreslår alltså regeringen att anslaget
25:2 Studiemedel m.m. minskas med 58,7
miljoner kronor.
Vidare aviserar regeringen att den
avser att återkomma med förslag till
nödvändiga ändringar i lagen (2002:624)
om rekryteringsbidrag till
vuxenstuderande. Regeringen har i
propositionen Tillfälligt vidgad
användning av rekryteringsbidrag till
vuxenstuderande (prop. 2003/04:138)
eterkommit med förslag. Propositionen har
remitterats till utbildningsutskottet.
Motionerna
Moderata samlingspartiet motsätter sig i
motion Fi28 införandet av den
arbetsmarknadsrelaterade utbildningen
enligt regeringens förslag. Därmed
föreslår motionärerna avslag på förslaget
om förändringar i anslagen till
studiemedel och rekryteringsbidrag
(yrkandena 12 och 13).
Folkpartiet liberalerna framhåller i
motion Fi23 att principerna för
studiemedlen ska gälla lika för alla.
Motionärerna anser att
studiemedelssystemet ska förbättras för
alla. Därför är man kritisk till
rekryteringsbidraget och motsätter sig
utökningen av detta stöd till vissa
anställda i kommuner och landsting. Mot
denna bakgrund avvisar man också
minskningen av anslaget till studiemedel.
Något formellt yrkande förs dock inte
fram på denna punkt.
Utbildningsutskottets yttrande
Utbildningsutskottet redovisar i sitt
yttrande (UbU1y) att man har beslutat
(bet. 2003/04:UbU15) att föreslå
riksdagen att en tillfällig vidgning av
användning av rekryteringsbidraget i
enlighet med regeringens proposition
Tillfälligt vidgad användning av
rekryteringsbidrag till vuxenstuderande
(prop. 2003/04:138) ska genomföras.
Utbildningsutskottet anser således att
förslaget i vårpropositionen bör
tillstyrkas. Företrädarna för Moderata
samlingspartiet och Folkpartiet
respektive Kristdemokraterna har i denna
del avgivit avvikande meningar.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
utbildningsutskottet, propositionens
förslag (punkt 42 i denna del). Motion
Fi28 (m) yrkandena 12 och 13 avstyrks.
Utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning
25:2 Myndigheten för skolutveckling
Vårpropositionen
I statsbudgeten för 2004 finns för detta
ändamål ett ramanslag på 94,3 miljoner
kronor. Regeringen föreslår en
tidsbegränsad utbildningssatsning i syfte
att minska risken för friställning av
personal och samtidigt stärka kompetensen
inom den av kommun och landsting
finansierade verksamhet som omfattar
vård, skola och omsorg. Under 2004 och
2005 ska sammanlagt 6 000 personer
beredas möjlighet att arbeta deltid och
studera deltid inom kommunal
vuxenutbildning eller högskola.
Regeringen anser att anslaget 25:2
Myndigheten för skolutveckling behöver
ökas med 0,75 miljoner kronor för att
täcka kostnaderna för samordnings- och
informationsåtgärder avseende dessa kombi
nationsutbildningar. Finansiering
föreslås ske genom att det under
utgiftsområde 15 Studiestöd uppförda
anslaget 25:2 Studiemedel m.m. minskas
med motsvarande belopp.
Motionerna
Moderata samlingspartiet motsätter sig i
motion Fi28 införandet av den
arbetsmarknadsrelaterade utbildningen
enligt regeringens förslag. Därmed
avvisar motionärerna också förslaget om
förändringar i anslaget till Myndigheten
för skolutveckling (yrkande 14).
Folkpartiet liberalerna avvisar i
motion Fi23 ökningar av anslaget till
rekryteringsbidrag. Därför motsätter man
sig också utökningen av anslaget till
Myndigheten för skolutveckling. Något
formellt yrkande förs dock inte fram på
denna punkt.
Utbildningsutskottets yttrande
Utbildningsutskottet redovisar i sitt
yttrande (UbU1y) att man har beslutat
(bet. 2003/04:UbU15) att föreslå
riksdagen att en tillfällig vidgning av
användning av rekryteringsbidraget i
enlighet med regeringens proposition
Tillfälligt vidgad användning av
rekryteringsbidrag till vuxenstuderande
(prop. 2003/04:138) ska genomföras.
Utbildningsutskottet anser således att
förslaget i vårpropositionen bör
tillstyrkas. Företrädarna för Moderata
samlingspartiet och Folkpartiet
respektive Kristdemokraterna har i denna
del avgivit avvikande meningar.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
utbildningsutskottet, propositionens
förslag (punkt 42 i denna del). Motion
Fi28 (m) yrkande 14 avstyrks.
25:3 Utveckling av skolväsende och
barnomsorg
Vårpropositionen
I statsbudgeten för 2004 finns för detta
ändamål ett ramanslag på 197,9 miljoner
kronor. Regeringen anser att ytterligare
medel behövs för att förstärka stödet
till skolorna i deras arbete med hållbar
utveckling. Härigenom ska ges förut
sättningar för Myndigheten för
skolutveckling att i samverkan med
Ungdomens miljöriksdag (UMR) genomföra
skolutvecklingsinsatser inom detta
område. UMR är ett projekt vars uppgift
är att stödja grundskolornas årskurs 7-9
och gymnasieskolorna i miljö- och
hållbarhetsfrågor. För att möjliggöra
detta föreslår regeringen att anslaget
25:3 Utveckling av skolväsende och
barnomsorg ökas med 0,5 miljoner kronor.
Utbildningsutskottets yttrande
Utbildningsutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (UbU1y) regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
utbildningsutskottet, propositionens
förslag (punkt 42 i denna del).
25:4 Specialpedagogiska institutet
Vårpropositionen
I statsbudgeten för 2004 finns för detta
ändamål ett ramanslag på 332,8 miljoner
kronor. Regeringen bedömer att
verksamheten vid Specialpedagogiska
institutets fyra nationella resurscenter
bör förstärkas. Som pedagogisk kun
skapsresurs för barn, ungdomar och vuxna
med funktionshinder, erbjuder dessa
resurscenter specialpedagogisk rådgivning
till kommuner och andra huvudmän. Genom
en förstärkning av resurscentren kan
stödet till elever med funktionshinder
bättre tillgodoses och den kommunala
kompetensen i specialpedagogiska frågor
höjas. För att göra detta möjligt anser
regeringen att anslaget 25:4
Specialpedagogiska institutet bör ökas
med 7,5 miljoner kronor. Finansiering
föreslås ske genom att anslaget 25:7
Särskilda insatser på skolområdet minskas
med motsvarande belopp.
Regeringen bedömer samtidigt att en
viss omdisponering från regional till
central nivå av de totala medel som
Specialpedagogiska institutet disponerar
bättre kan tillgodose det nationella
behovet av råd och stöd i
specialpedagogiska frågor. Effekterna av
finansieringsåtgärden är att möjligheten
för kommuner att påbörja nya
projektinsatser av regional art minskar.
Utbildningsutskottets yttrande
Utbildningsutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (UbU1y) regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
utbildningsutskottet, propositionens
förslag (punkt 42 i denna del).
25:18 Bidrag till kvalificerad
yrkesutbildning (bemyndigande)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker att regeringen be
myndigas att under 2004 för ramanslaget
25:18 Bidrag till kvalificerad
yrkesutbildning ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare
gjorda åtaganden medför utgifter som
uppgår till högst 1 556 068 000 kr
under 2005-2009. Därmed tillstyrks
punkt 20 i propositionen. Utskottet
markerar dock det allvarliga i att av
riksdagen givna bemyndiganden
överskrids.
Vårpropositionen
Regeringen har för detta ändamål ett
bemyndigande att ingå ekonomiska
förpliktelser på högst 1 556 068 000 kr
under 2005-2008. Regeringen konstaterar
att Myndigheten för kvalificerad
yrkesutbildning har träffat avtal om
deltidsutbildningar som innebär åtaganden
som sträcker sig t.o.m. 2009, dvs. längre
än den medgivna bemyndigandeperioden.
Även om dessa åtaganden enligt
myndigheten inte medför någon förändring
av storleken på bemyndiganderamen, anser
regeringen att detta ekonomiska åtagande
måste hanteras på ett korrekt sätt i
förhållande till riksdagen. Regeringen
anser därför att riksdagen nu i efterhand
bör bemyndiga regeringen att under 2004
för ramanslaget 25:18 Bidrag till
kvalificerad yrkesutbildning ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför utgifter
som uppgår till högst 1 556 068 000 kr
under 2005-2009.
Utbildningsutskottets yttrande
Utbildningsutskottet konstaterar i sitt
yttrande (UbU1y) att regeringen även i
tilläggsbudget 2 för 2003 (prop.
2003/04:1) yrkade att bemyndigandet för
Myndigheten för kvalificerad
yrkesutbildning skulle utvidgas som en
följd av överskridande. Utskottet
tillstyrkte då i ett yttrande genom
protokollsutdrag till finansutskottet
(prot. 2003/04:2.4, bet. 2003/04:FiU11)
regeringens förslag med hänvisning till
att Myndigheten för kvalificerad
yrkesutbildning inledningsvis haft vissa
planeringsproblem men att man också
försökt komma till rätta med dessa.
Utskottet hänvisade till att en
arbetsgrupp skapats i vilken ingår
företrädare för bl.a. Finansdepartementet
och Utbildningsdepartementet,
Ekonomistyrningsverket och Myndigheten
för kvalificerad yrkesutbildning. Enligt
vad utskottet erfarit från
Utbildningsdepartementet är arbetet med
att lösa myndighetens problem nu på god
väg. Nya prognosinstrument har utarbetats
och planeringsförutsättningarna därmed
förbättrats. Utbildningsutskottet har mot
denna bakgrund inget att erinra mot
regeringens förslag.
Kompletterande uppgifter
Finansutskottet har under ärendets
beredning erhållit följande
kompletterande information från
Utbildningsdepartementet (Dnr 069-3672-
03/04 samt U 2004/2069 SV):
KY-myndigheten övertog den 1 januari
2002 ansvaret för den kvalificerade
yrkesutbildningen, som sedan 1996
bedrivits som försöksverksamhet ledd
av KY-kommittén. Den nya myndigheten
lokaliserades till Hässleholm och
huvuddelen av personalen
nyrekryterades. Det planeringssystem
som myndigheten övertog från kommittén
medgav inte att det totala långsiktiga
åtagandet kunde utläsas.
Myndigheten inledde i maj/juni 2002
arbetet med ett nytt planerings- och
ekonomisystem, vilket kom i drift vid
årets slut.
Efter det att myndigheten fått en oren
revisionsberättelse för 2002 tillsatte
myndigheten, efter initiativ av
Utbildningsdepartementet, en
arbetsgrupp med företrädare för
myndigheten, Utbildnings- och
Finansdepartementen,
Ekonomistyrningsverket,
Riksrevisionsverket samt Malmö
högskola. Gruppens uppdrag är att
finna lösningar på de faktiska problem
som finns att utveckla ett
planeringssystem som är förenligt med
såväl verksamhetens krav som systemet
med årliga bevillningar och
bemyndiganderamar. Arbetsgruppens
tillkomst anmäldes för riksdagen i
tilläggsbudget II för 2003 (prop.
2003/04:1 s. 247).
Med hänsyn till den information det
nya planerings- och ekonomisystemet
gav beslutade myndigheten, att inte
pröva några ansökningar om nya KY-
utbildningar under 2003. Vidare har
myndigheten, inför den
ansökningsomgång som genomförts i
början av 2004, utvecklat en
beslutsordning, som medför för staten
bindande åtaganden för endast ett
starttillfälle, d.v.s. vid normal
studietakt startåret plus två
budgetår.
Myndigheten har under 2003 och 2004
till chefsbefattningar nyrekryterat
två personer från Statens skolverk med
erfarenhet av
utbildningsadministration. Planerings-
och ekonomisystemet har
vidareutvecklats för att möjliggöra
kontinuerlig uppföljning mot såväl
anslag som bemyndiganderamar.
Myndigheten fick för år 2003 en ren
revisionsberättelse.
Utbildningsdepartementet har i
efterhand konstaterat att uppdragen
till myndigheten i regleringsbreven
för 2002 och 2003 om volymer och
verksamhetsformer inte varit helt
förenliga med de bemyndiganden som
regeringen föreslagit i
budgetpropositionerna för de berörda
åren och som riksdagen godtagit.
(.) Vid myndighetsdialogerna våren
2003 och 2004, som letts av berörd
statssekreterare, har
planeringsfrågorna ägnats stor
uppmärksamhet och departementet har
understrukit allvaret i den kritik som
framkommit mot myndigheten och begärt
att åtgärder omedelbart ska vidtas.
Arbetsgruppen har i dagarna enats om
en modell för utformning av
regleringsbrev och
utbildningsplanering, som avses ge
långsiktigt hållbara förutsättningar
att bedriva verksamheten i avsedd
omfattning inom av riksdagen givna
ramar. Regeringens ställningstaganden
i dessa frågor kommer att redovisas i
budgetpropositionen för 2005.
Finansutskottets ställningstagande
Som utbildningsutskottet redovisar i sitt
yttrande föreslog regeringen även i
tilläggsbudget 2 för 2003 att
bemyndigandet för Myndigheten för
kvalificerad yrkesutbildning skulle
utvidgas som en följd av överskridande.
Finansutskottet erinrade då (bet.
2003/04:FiU11) om sin behandling hösten
2002 av en ekonomisk förpliktelse
utfärdad av Kungl. Tekniska högskolan och
Stockholms universitet (bet.
2002/03:FiU11 s. 35 f.). Utskottet
anförde att det var oacceptabelt att
lärosätena hade träffat avtal som medför
ekonomiska förpliktelser utan att ha rätt
till detta.
Finansutskottet vidhåller sin
uppfattning om det oacceptabla i att en
myndighet gör åtaganden som är mer
omfattande än riksdagens bemyndigande.
Som regeringsformen anger får statens
medel inte användas på annat sätt än vad
riksdagen har bestämt (9 kap. 2 §
regeringsformen). Vidare får regeringen
"icke utan riksdagens bemyndigande taga
upp lån eller i övrigt ikläda staten
ekonomisk förpliktelse" (9 kap. 10 § RF).
Utskottet anförde vid behandlingen hösten
2003 av bemyndigandet för Myndigheten för
kvalificerad yrkesutbildning att det är
lika allvarligt om ett av riksdagen givet
bemyndigande överskrids som om ett anslag
överskrids (bet. 2003/04:FiU11).
Utskottet vill understryka det
allvarliga i att riksdagens beslut
överskrids. Det åligger regeringen att ha
kontroll över myndigheternas hantering av
medel. Det kan finnas anledning för
regeringen att utöver den utlovade
redovisningen i budgetpropositionen för
2005 avseende KY-myndigheten inkludera
vilka åtgärder man vidtagit så att denna
situation inte uppstår på andra områden.
Utskottet noterar särskilt att det av den
nu aktuella tilläggsbudgeten framgår att
det har skett befogenhetsöverskridanden
inom ytterligare två verksamheter inom
utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning (Svenska institutet
och Centrala studiestödsnämnden). Det kan
finnas anledning för regeringen att
närmare utröna om det finns särskilda
problem inom detta utgiftsområde.
Utskottet kan dock i den uppkomna
situationen acceptera regeringens förslag
rörande Myndigheten för kvalificerad
yrkesutbildning. Finansutskottet
tillstyrker således, i likhet med
utbildningsutskottet, propositionens
förslag (punkt 20).
25:73 Särskilda utgifter inom universitet
och högskolor m.m. (bemyndigande på
Svenska institutets område)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker att regeringen
bemyndigas att under 2004 för
ramanslaget 25:73 Särskilda utgifter
inom universitet och högskolor m.m.
ingå ekonomiska förpliktelser i form av
stipendier på Svenska institutets
område som inklusive tidigare gjorda
åtaganden medför utgifter på högst
3 miljoner kronor under 2005. Därmed
tillstyrks punkt 21 i propositionen.
Vårpropositionen
Regeringen konstaterar att Svenska
institutet under ett år beviljar
stipendier för senare läsår utan att ha
något bemyndigade. I den uppkomna
situationen anser regeringen att detta
ekonomiska åtagande måste hanteras på ett
korrekt sätt i förhållande till
riksdagen. Regeringen föreslår därför att
den nu i efterhand bemyndigas att under
2004 för ramanslaget 25:73 Särskilda
utgifter inom universitet och högskolor
m.m. ingå ekonomiska förpliktelser i form
av stipendier på Svenska institutets
område som inklusive tidigare gjorda
åtaganden medför utgifter på högst
3 miljoner kronor under 2005.
Utbildningsutskottets yttrande
Utbildningsutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (UbU1y) regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet vill inledningsvis erinra
om sina uttalanden ovan under anslaget
25:18 Bidrag till kvalificerad
yrkesutbildning om det allvarliga i
överskridanden av givna bemyndiganden.
Finansutskottet tillstyrker dock, i
likhet med utbildningsutskottet,
propositionens förslag (punkt 21).
25:76 Högskoleverket
Vårpropositionen
I statsbudgeten för 2004 finns för detta
ändamål ett ramanslag på 185,2 miljoner
kronor. Regeringen föreslår en
tidsbegränsad utbildningssatsning i syfte
att minska risken för friställning av
personal och samtidigt stärka kompetensen
inom den av kommun och landsting
finansierade verksamhet som omfattar
vård, skola och omsorg. Under 2004 och
2005 ska sammanlagt 6 000 personer
beredas möjlighet att arbeta deltid och
studera deltid inom kommunal
vuxenutbildning eller högskola.
Regeringen anser att anslaget 25:76
Högskoleverket behöver ökas med 0,75
miljoner kronor för att täcka kostnaderna
för informationsåtgärder m.m. i samband
med denna satsning. Finansiering föreslås
ske genom att det under utgiftsområde 15
Studiestöd uppförda ramanslaget 25:2
Studiemedel m.m. minskas med motsvarande
belopp.
Motionerna
Moderata samlingspartiet motsätter sig i
motion Fi28 införandet av den
arbetsmarknadsrelaterade utbildningen
enligt regeringens förslag. Därmed
avvisar motionärerna också förslaget om
förändringar i anslaget till
Högskoleverket (yrkande 15).
Folkpartiet liberalerna avvisar i
motion Fi23 det utökade
rekryteringsbidraget. Därför motsätter
man sig också utökningen av anslaget till
Högskoleverket. Något formellt yrkande
förs dock inte fram på denna punkt.
Utbildningsutskottets yttrande
Utbildningsutskottet redovisar i sitt
yttrande (UbU1y) att man har beslutat
(bet. 2003/04:UbU15) att föreslå
riksdagen att en tillfällig vidgning av
användning av rekryteringsbidraget i
enlighet med regeringens proposition
Tillfälligt vidgad användning av
rekryteringsbidrag till vuxenstuderande
(prop. 2003/04:138) ska genomföras.
Utbildningsutskottet anser således att
förslaget i vårpropositionen bör
tillstyrkas. Företrädarna för Moderata
samlingspartiet och Folkpartiet
respektive Kristdemokraterna har i denna
del avgivit avvikande meningar.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
utbildningsutskottet, propositionens
förslag (punkt 42 i denna del). Motion
Fi28 (m) yrkande 15 avstyrks.
25:78 Centrala studiestödsnämnden m.m.
Vårpropositionen
I statsbudgeten för 2004 finns för detta
ändamål ett ramanslag på 372,3 miljoner
kronor. I samband med en internrevision
2003 har Centrala studiestödsnämnden
(CSN) uppmärksammat ett underskott
avseende den avgiftsfinansierade
verksamhet som upphörde 2000 och ett
anslagsöverskridande till följd av en
felaktig redovisning i samband med byte
av finansieringsmodell samma år.
Riksrevisionen har i efterhand invänt mot
tidigare års redovisningar. Sammantaget
uppvisar CSN 2003 ett ackumulerat under
skott på ca 140 miljoner kronor.
Regeringen bedömer att CSN inte har ut
rymme att finansiera hela underskottet
inom ramen för anvisade medel. För att
hantera anslagsöverskridandet bör
anslaget 25:78 Centrala
studiestödsnämnden m.m. ökas med
41 miljoner kronor. Finansiering föreslås
ske genom att anslaget 25:72 Enskilda
utbildningsanordnare på högskoleområdet
m.m. minskas med motsvarande belopp.
Regeringen avser vidare att inom den
gräns som anges i lagen (1996:1059) om
statsbudgeten höja myndighetens
anslagskredit med ca 19 miljoner kronor.
Resterande underskott på anslaget kommer
att regleras under de närmast följande
åren.
Därutöver anser regeringen att anslaget
25:78 Centrala studiestödsnämnden m.m.
bör ökas med en miljon kronor för
systemutveckling och administration av
ett anpassat studiestöd för deltagarna i
den föreslagna utbildningssatsningen inom
den av kommun och landsting finansierade
verksamhet som omfattar vård, skola och
omsorg. Finansiering föreslås ske genom
att det under utgiftsområde 15 Studiestöd
uppförda ramanslaget 25:2 Studiemedel
m.m. minskas med motsvarande belopp.
Sammantaget föreslår regeringen att
anslaget 25:78 Centrala
studiestödsnämnden m.m. ökas med
42 miljoner kronor.
Motionen
Folkpartiet liberalerna avvisar i motion
Fi23 det utökade rekryteringsbidraget.
Därför motsätter man sig också utökningen
av anslaget till CSN för systemutveckling
och administration av detta bidrag. Något
formellt yrkande förs dock inte fram på
denna punkt.
Utbildningsutskottets yttrande
Utbildningsutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (UbU1y) regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet vill inledningsvis erinra
om sina uttalanden ovan under anslaget
25:18 Bidrag till kvalificerad
yrkesutbildning om det allvarliga i
befogenhetsöverskridanden.
Finansutskottet tillstyrker dock, i
likhet med utbildningsutskottet,
propositionens förslag (punkt 42 i denna
del).
Utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid
28:39 Stöd till trossamfund
Vårpropositionen
I statsbudgeten för 2004 finns för detta
ändamål ett ramanslag på 50,75 miljoner
kronor. Regeringen föreslår att anslaget
28:39 Stöd till trossamfund minskas med
1 608 000 kr för att finansiera ökade
utgifter på det under utgiftsområde 3
Skatt, tull och exekution uppförda
anslaget 3:1 Skatteverket.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 42 i denna
del).
Medel hos AB Svenska Spel
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att den 2004 på en extra
bolagsstämma med AB Svenska Spel verkar
för att innestående medel avsedda för
konst, teater och andra kulturella
ändamål delas ut till regeringen och
används för avsedda ändamål. Därmed
tillstyrks punkt 22 i propositionen.
Vårpropositionen
Av 4 § AB Svenska Spels bolagsordning
framgår att inte någon del av de
vinstmedel som är tillgängliga för
utdelning ska delas ut till aktieägare.
Alla för utdelning tillgängliga
vinstmedel ska i stället disponeras på
sätt som regeringen föreskriver. Av
regeringens beslut om tillstånd till AB
Svenska Spel att anordna lotterier
(beslut den 23 oktober 2003, dnr
Fi2003/3187) framgår att bolagets
vinstmedel löpande under räkenskapsåret
ska lånas ut till svenska staten (Riks
gäldskontoret). Utdelningsbara vinstmedel
ska kvittas mot AB Svenska Spels
fordringar på staten (Riksgäldskontoret).
Vad som återstår av utdelningsbara
vinstmedel efter kvittning av fordringar,
lagstadgad fondering, av riksdag och
regering beslutade dispositioner ska AB
Svenska Spel betala in till staten.
Enligt beslutet om tillstånd ska vidare
ett visst belopp av det överskott som
uppkommer sedan vinstutdelning och
kostnader dragits av från intäkterna från
ett av bolaget anordnat traditionellt
lotteri tillfalla kulturella ändamål
enligt de närmare riktlinjer som
regeringen bestämmer. I bilaga till
regeringsbeslutet framgår att 1/26 av
bolagets överskott 2003 och 2004 från Nya
Penninglotten ska användas för konst,
teater och andra kulturella ändamål.
Regeringen aviserar att den avser att
återkomma i denna fråga i
budgetpropositionen för 2005.
Den del av överskottet från
Penninglotten som under årens lopp
avsatts till konst, teater och andra
kulturella ändamål har hos AB Svenska
Spel redovisats som en skuld till
Kulturdepartementet. Dessa medel uppgick
vid utgången av 2003 till 5 249 848 kr.
Enligt regeringens mening bör dessa medel
efter beslut vid en extra bolagsstämma i
AB Svenska Spel 2004 delas ut till
regeringen och användas för avsedda
ändamål. Regeringen föreslår därför att
den bemyndigas att verka för att så sker.
De beslut om vinstdispositioner som
fattas vid AB Svenska Spels bolagsstämma
omfattar inte de medel som utgör
behållningen från de lotterier som
anordnats för kulturella ändamål.
Regeringen har, alltsedan mitten av 1950-
talet, kontinuerligt genom beslut
uppdragit åt bolaget att betala ut medel
som utgör behållning från de lotterier
som anordnats för kulturella ändamål till
vissa organisationer och, i några fall,
statliga myndigheter som beviljats
bidrag. Regeringen uppmärksammar att
konstitutionsutskottet har granskat
bidragsutbetalningar via AB Svenska Spel
och i sitt ställningstagande (bet.
2003/04:KU10, rskr. 2003/04:134) utgick
från att förhållandena genom de åtgärder
regeringen avser att vidta skulle bringas
till överensstämmelse med de regler som
gäller.
I detta sammanhang konstaterar
regeringen att den ordning genom vilken
medel hos AB Svenska Spel tas i anspråk
för utbetalning av bidrag som beviljas av
regeringen till förmån för konst och
teater m.m. tillkom före den nuvarande
regeringsformen. Den sedvänja som
utbildats för bidragsutbetalningarna kan
enligt regeringens mening sägas stämma
mindre väl överens med den befogenhets
fördelning som numera föreligger mellan
riksdagen och regeringen på finansmaktens
område. Det kan även ifrågasättas om
bidragsutbetalningarna är i
överensstämmelse med de under senare år
utvecklade principerna om
bruttoredovisning och fullständighet.
Sedvänjan överensstämmer inte heller med
det aktiebolagsrättsliga regelverket. Mot
denna bakgrund aviserar regeringen att
den kommer att inleda ett arbete i syfte
att ändra detta förfarande.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet vill erinra om att
konstitutionsutskottet har tagit upp
frågan om bidragsutbetalningar via AB
Svenska Spel i sitt granskningsbetänkande
hösten 2003 (bet. 2003/04:KU10). Konstitu
tionsutskottet framhåller att den ordning
som tillämpats för utbetalning av bidrag
via AB Svenska Spel från överskottet av
lotterier som anordnas för kulturella
ändamål inte kan sägas vara i
överensstämmelse med de principer som är
vägledande på finansmaktens område och
för statsbudgetens utformning. Den
stämmer knappast heller överens med det
aktiebolagsrättsliga regelverket och vad
som gäller för statens ägande och
förvaltningen av de statligt ägda
företagen. Samtidigt konstaterar
konstitutionsutskottet att ett arbete
kommer att inledas i Regeringskansliet
för att ändra förfarandet och utgår från
att förhållandena därigenom bringas till
överensstämmelse med de regler som
gäller.
Finansutskottet delar
konstitutionsutskottets bedömning
avseende bidragsutbetalningarna som
gjorts via AB Svenska Spel. Vidare
noterar finansutskottet att regeringen
avser att inleda ett arbete i syfte att
dndra förfarandet med utbetalningarna så
att det bättre stämmer överens med det
aktiebolagsrättsliga regelverket samt den
befogenhetsfördelning som föreligger
mellan riksdagen och regeringen på
finansmaktens område. Finansutskottet
förutsätter att regeringen återkommer
till riksdagen med förslag om anpassning
av utbetalningsförfarandet till gällande
regelverk.
Med utgångspunkt i att denna ordning
snart kommer att förändras tillstyrker
finansutskottet propositionens förslag
(punkt 22).
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande
31:9 Statens va-nämnd
Vårpropositionen
I statsbudgeten för 2004 finns för detta
ändamål ett ramanslag på 6,7 miljoner kro
nor. Regeringen föreslår att anslaget
31:9 Statens va-nämnd ökas med 0,4
miljoner kronor för att täcka
verksamhetens kostnader. Finansiering
sker genom att anslaget 31:1 Boverket
minskas med motsvarande belopp.
Bostadsutskottets yttrande
Bostadsutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (BoU5y) regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
bostadsutskottet, propositionens förslag
(punkt 42 i denna del).
31:10 Bidrag till bostadsinvesteringar
som främjar ekologisk hållbarhet
(anslagsvillkor)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker den av regeringen
föreslagna användningen av det under
utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande
uppförda ramanslaget 31:10 Bidrag till
bostadsinvesteringar som främjar
ekologisk hållbarhet. Därmed tillstyrks
punkt 23 i propositionen. Förslaget i
motionen avstyrks.
Jämför reservation 10 (m, fp).
Vårpropositionen
I statsbudgeten för 2004 finns för detta
ändamål ett ramanslag på 25 miljoner
kronor. Regeringen föreslår att av
anslaget 31:10 Bidrag till
bostadsinvesteringar som främjar
ekologisk hållbarhet får högst 2 miljoner
kronor användas för att finansiera en
byggsamordnare med uppdrag att leda och
samordna ett program för utveckling och
utvärdering av byggsektorn.
Som bakgrund till detta förslag anger
regeringen att staten och kommunerna är
stora beställare av olika byggnader och
anläggningar och som sådana har de ett
intresse av en effektiv och kundanpassad
byggsektor. Det är därför rimligt att
staten och kommunerna tillsammans med
vvriga intressenter gör en gemensam
insats för att öka kvalitet, kompetens,
konkurrens och attraktivitet i bygg-,
fastighets- och anläggningssektorn.
Regeringen gav Boverket i uppdrag (dnr
Fi2003/6439) att låta genomföra en
förstudie till ett framtidsinriktat
projekt inom sektorn. Boverket har
därefter redovisat ett program för hur en
långsiktig förbättring av sektorns
attraktivitet, konkurrenskraft, kompetens
och lönsamhet kan byggas upp och
genomföras. Rapporten har sammanställts
efter samråd med ett stort antal
företrädare för olika intressen i de
olika delsektorerna.
Regeringen finner att det finns goda
skäl att under en treårsperiod tillkalla
en särskild byggsamordnare för att
tillsammans med företrädare för bygg-,
fastighets- och anläggningssektorn leda
och samordna ett program för utveckling
och utvärdering av byggsektorn. En
förutsättning för att projektet ska kunna
genomföras är att staten och övriga
aktörer delar på kostnaderna.
Motionen
Moderata samlingspartiet framhåller i
motion Fi28 att byggsamordnaren inte bör
tillsättas (yrkande 5). En gemensam
byggsamordnare riskerar enligt
motionärerna att minska såväl statens som
företagens ansvar för situationen i
byggsektorn. Motionärerna anser att
konkurrensbevakning är en
myndighetsuppgift, medan utveckling och
utvärdering av byggsektorn bör ske på
företagsnivå.
Bostadsutskottets yttrande
Bostadsutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (BoU5y) regeringens förslag och
avstyrker förslaget i motionen.
Företrädarna för Moderata
samlingspartiet biträder i en avvikande
mening sitt partis förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
bostadsutskottet, propositionens förslag
(punkt 23) och avstyrker motion Fi28 (m)
yrkande 5.
Omstrukturering av kommunala
bostadsföretag
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att den inte genomför en fusion
av de två aktiebolagen Norecic AB och
Bothia Garanti AB. Därmed tillstyrks
punkt 24 i propositionen.
Vårpropositionen
I tilläggsbudget 2 för 2003 föreslogs att
regeringen genom utdelning eller annat
förfarande skulle överta aktierna i
Vasallen AB:s dotterbolag (Norecic AB).
Samtidigt informerades riksdagen om att
regeringen avsåg att efter övertagandet
fusionera detta företag och Bothia
Garanti AB. Riksdagen beslutade i
enlighet med regeringens förslag (prop.
2003/04:1, bet. 2003/04:FiU11, rskr.
2003/04:49).
Efter att aktierna i Vasallen AB:s
dotterbolag delats ut till regeringen har
regeringen i december 2003 tillskjutit
aktierna i bolaget som aktieägartillskott
till Bothia Garanti AB. I och med detta
har ett koncernförhållande upprättats i
vilket Bothia Garanti AB är moderbolag
till Norecic AB. Verksamheten i koncernen
kommer huvudsakligen att bedrivas i
moderbolaget Bothia Garanti AB. Det fria
egna kapitalet i Norecic AB har genom
beslut på bolagsstämman 2004 delats ut
till moderbolaget. Regeringen anser mot
denna bakgrund att det för närvarande
inte finns något behov av att genomföra
fusionen mellan de två bolagen och
föreslår att fusionen inte genomförs.
Bostadsutskottets yttrande
Bostadsutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (BoU5y) regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
bostadsutskottet, propositionens förslag
(punkt 24).
31:14 Bidrag till installation av hissar
(riktlinjer, nytt anslag och
bemyndigande)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker de av regeringen
föreslagna riktlinjerna för bidrag till
installation av hissar. Samtidigt
ställer sig utskottet bakom regeringens
förslag om att den bemyndigas att under
2004 på det under utgiftsområde 18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning
och byggande uppförda ramanslaget 31:14
Bidrag till installation av hissar
besluta om bidrag till installation av
hissar som medför utgifter på högst 29
miljoner kronor efter 2004. Därmed
tillstyrks punkterna 25 och 26 i
propositionen. Förslagen i motionerna
avstyrks.
Jämför reservationerna 11 (m, fp, kd)
och 12 (m, fp, kd).
Vårpropositionen
Bakgrund
Boverket har på regeringens uppdrag gjort
en översyn av underhållsbehovet i
bostadssektorn. Uppdraget har redovisats
i rapporten Bättre koll på underhåll.
Rapporten har remissbehandlats.
Remissvaren finns tillgängliga i
Finansdepartementet (dnr Fi2002/4604). En
kort sammanfattning av Boverkets förslag
samt remissvaren presenteras i
vårpropositionen.
År 2000 fanns enligt Boverket ca
320 000 hushåll i hisslösa bostadshus med
minst tre våningar. Installation av
hissar i sådana hus kommer enligt verkets
mening att främja tillgängligheten och
möjligheten för äldre och
funktionshindrade att bo kvar. Därmed
minskar också i viss mån behovet av
särskilda boendeformer för dessa grupper.
Boverket bedömer vidare att ett
hissbidrag sannolikt kommer att bidra
till ökad ombyggnadsverksamhet av äldre
bostadshus. I ett av remissvaren
framhålls därutöver att ökad
tillgänglighet leder till att äldre eller
rörelsehindrade kan bo kvar längre i sin
bostad. Detta leder till minskade
kostnader för kommunerna för
bostadsanpassning och hemtjänst och ökad
möjlighet för rörelsehindrade att på
samma sätt som befolkningen i övrigt
själva kunna välja sitt boende.
Mot denna bakgrund anser regeringen att
det bör införas ett stöd för ny
installation av hissar i befintliga
flerbostadshus. Bidraget bör
tidsbegränsas till att avse projekt som
påbörjas före utgången av 2004.
Regeringens förslag
Regeringen föreslår att hissbidraget ska
kunna lämnas i samband med underhåll samt
om-, till- och påbyggnad av fler
familjshus som är högre än två våningar
samt vid påbyggnad av flerfamiljshus som
har två våningar. Detta får dock ske
endast i kombination med andra
stödberättigade underhålls-, om- och
tillbyggnadsåtgärder som berör huset
eller byggnaden, dvs. inte bara
ombyggnader eller underhåll av de
enskilda lägenheterna. Därutöver bör krav
ställas på att nödvändiga kompletterande
anpassningar av fastigheten görs, så att
den verkligen blir tillgänglig för äldre
och funktionshindrade. Vidare ser
regeringen behov av att krav ställs på
god energieffektivitet hos sådana hissar
som installeras med hjälp av särskilt
statligt stöd.
Enligt regeringens bedömning torde en
rimlig nivå på ett statligt bidrag ligga
någonstans mellan en femtedel och en
tredjedel av en total godkänd
installationskostnad. Beräkningen av
bidrag föreslås omfatta hela
installationskostnaden till den del denna
inte överstiger en miljon kronor. Hänsyn
bör härvid dock tas till andra särskilda
investeringsstöd som också kommer
sökanden till del. Regeringen avser att i
en förordning precisera bidragets
utformning, särskilt villkoren för att
stöd till installation av hissar ska
kunna lämnas, liksom storleken på
bidraget.
Ekonomiska konsekvenser
Boverket bedömer att nyinstallation av en
hiss kostar minst en miljon kronor.
Statens kostnader rambegränsas därmed
till 30 miljoner kronor för
hissinstallationer som påbörjas under
2004. Då det tar tid att organisera
sådana större underhålls-, ombyggnads-
och tillbyggnadsåtgärder som är en
förutsättning för hissbidraget är det
enligt regeringens mening rimligt att
anta att större delen av ansökningarna
kommer att avse installationer som
färdigställs efter 2004.
Budgetbelastningen kommer således
huvudsakligen att avse 2005.
Regeringen anser därför att den bör
bemyndigas att besluta om bidrag till
installation av hissar som medför ut
gifter på högst 29 miljoner kronor efter
2004. Trots att någon utbetalning av
bidrag under 2004 inte bedöms ske,
föreslår regeringen att ett nytt
ramanslag med ett formellt anslagsbelopp
om en miljon kronor anvisas för 2004 för
att ge bemyndigandet en lämplig
anknytning till statsbudgeten. Regeringen
aviserar att den avser att återkomma till
frågan om ytterligare medel på anslaget i
budgetpropositionen för 2005.
Förslagets förhållande till EG:s
statsstödsregler
Enligt artikel 87.3 i EG-fördraget är
medlemsstaterna skyldiga att underrätta
kommissionen om alla planer på att införa
eller ändra stödåtgärder. Kommissionens
övervakning av statligt stöd bygger på
ett system med förhandsgodkännande. Alla
stödåtgärder ska anmälas till
kommissionen när de fortfarande är på
planeringsstadiet.
Regeringen meddelar att förslaget
kommer att anmälas till Europeiska
kommissionen för godkännande i enlighet
med EG-fördragets artikel 88.3. Ett
sådant godkännande måste erhållas innan
förordningen kan träda i kraft.
Regeringen förutsätter att godkännande
kan ske i sådan tid att den aviserade
förordningen kan träda i kraft den 1 juli
2004. Det går dock inte att med säkerhet
ange när ett godkännande kan föreligga.
Det finns en risk för att ett godkännande
lämnas så sent att förordningen kan träda
i kraft först efter den 1 juli 2004.
Motionerna
Moderata samlingspartiet motsätter sig i
motion Fi28 den föreslagna utformningen
av bidraget till installation av hissar
(yrkande 6). Motionärerna anser att
tillsammans med de beräknade
anslagsmedlen har bidraget inte någon
möjlighet att möta de av Boverket bedömda
behoven. Därmed avvisar man också
förslaget till inrättande av ett nytt
anslag samt ett bemyndigande avseende
bidrag till installation av hissar
(yrkandena 16 och 7).
Kristdemokraterna anser i motion Fi27
att ett tillfälligt och till storlek
begränsat bidrag till installation av
hissar ökar osäkerheten om de framtida
villkoren för finansiering av
bostadsinvesteringar, vilket leder till
att väsentliga åtgärder skjuts på
framtiden. Motionärerna efterfrågar en
långsiktig bostadspolitik med en
rimligare beskattning och ett
hyressättningssystem som skapar
incitament för fastighetsägare att
investera i underhålls- och
ombyggnadsåtgärder. Förslagen till
riktlinjer samt bemyndigande för bidrag
till installation av hissar avvisas
därmed (yrkande 1).
Bostadsutskottets yttrande
Bostadsutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (BoU5y) regeringens förslag och
avstyrker förslagen i motionerna.
Företrädarna för Moderata
samlingspartiet och Kristdemokraterna
biträder i var sin avvikande mening sina
partiers respektive förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
bostadsutskottet, propositionens förslag
(punkterna 25, 26 och 42 i denna del) och
avstyrker motionerna Fi28 (m) yrkandena
6, 7 och 16 samt Fi27 (kd) yrkande 1.
Investeringsstimulans till ombyggnad av
vissa utrymmen till bostadslägenheter
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker de av regeringen
föreslagna riktlinjerna för
investeringsstimulans till ombyggnad av
vissa utrymmen till bostadslägenheter.
Därmed tillstyrks punkt 27 i
propositionen. Förslagen i motionerna
avstyrks.
Jämför reservationerna 13 (m, fp) och
14 (kd).
Vårpropositionen
Bakgrund
Regeringen erinrar om att under den tid
som gått sedan investeringsstimulansen
för att främja byggande av mindre
hyresbostäder och studentbostäder
infördes 2003 (prop. 2002/03:98, bet.
2002/03:BoU9, rskr. 2002/03:215) har det
uppmärksammats att ett antal projekt som
enbart eller delvis innefattar ombyggnad
av främst vindar till bostäder, i första
hand studentlägenheter, inte har kommit
till stånd. Det har också påpekats att
motsvarande även gäller ombyggnader av
enstaka lokaler i vad som helt eller
huvudsakligen utgör bostadshus. Dessa
projekt omfattas inte av bestämmelserna
om investeringsbidrag enligt förordningen
(2001:531) om statligt investeringsbidrag
för byggande av bostäder som upplåts med
hyresrätt i områden med bostadsbrist
eller investeringsstimulans enligt
förordningen (2003:506) om
investeringsstimulans för byggande av
mindre hyresbostäder och studentbostäder
enligt deras nuvarande utformning, vilket
sannolikt inneburit att sådana
ombyggnader inte har kommit i gång.
Mot bakgrund av den bristsituation som
i dag finns i många tillväxtregioner,
inte minst när det gäller
studentbostäder, anser regeringen att det
är angeläget att denna begränsning i
regelverken tas bort. Varje ny bostad
innebär enligt regeringens mening ett
vikigt tillskott i regioner med
bostadsbrist. I den mån sådan ombyggnad
resulterar i vanliga hyresbostäder eller
studentbostäder finner regeringen att
fastighetsägaren eller tomträttshavaren
bör kunna beviljas investeringsstimulans
respektive investeringsbidrag enligt
samma regler som gäller för övrigt
anordnande av bostäder. Beloppsmässigt
motsvarar denna stimulans en sänkning av
mervärdesskattesatsen från 25 % till 6 %
vid köp av varor och tjänster som avser
den stödberättigade delen av bygg- eller
ombyggnadsprojekt. Beloppet krediteras
fastighetsägarens skattekonto i
efterhand.
Förslaget har anmälts till EG-
kommissionen, som bedömt att förändringen
faller inom ramen för det godkännande av
förslaget om en investeringsstimulans som
kommissionen lämnade 2003.
Vidare bedömer regeringen att det inte
finns anledning att i samband med den
begränsade förändring som nu föreslås
återigen pröva frågan om införandet av
domstolsprövning av beslut om
investeringsstöd.
Regeringen påpekar därutöver att inget
i regelverket hindrar att kommunerna
själva medger att studentlägenheter för
medlas av eller i samarbete med student
kårer/nationer eller deras
samarbetsorgan, eller av stiftelser eller
bolag knutna till dessa. Har en kommun
gått med på sådant förfarande när det
gäller förmedling av studentlägenheter
bör förordningens krav på samarbete med
kommunen anses uppfyllt. Någon ändring av
förmedlingsförfarandet för
studentbostäder anses därför inte vara
nödvändig.
Regeringen framhåller också att det är
angeläget att eventuella oklarheter i
regelverket när det gäller ytberäkningen
förtydligas. I vårpropositionen aviseras
därvid att regeringen i samband med
förordningsarbetet avser att överväga
behovet av förtydligande.
Ekonomiska konsekvenser
Den samlade belastningen på statsbudgeten
beror på storleken på det ökade
ombyggandet av lokaler och vindsutrymmen
till bostäder till följd av de föreslagna
förändringarna. Regeringen anser att en
realistisk bedömning med utgångspunkt i
de ombyggnader som skett hittills med
statligt stöd är att den samlade
budgetbelastningen för perioden fram
t.o.m. 2006 bör stanna vid högst 20
miljoner kronor. Intäktsbortfallet
beräknas ligga inom ramen för den
bedömning som gjordes i propositionen
Åtgärder för att främja byggande av
mindre hyresbostäder och studentbostäder
(prop. 2002/03:98).
Regeringen bedömer vidare att
effekterna för länsstyrelserna, Boverket
och Skatteverket blir begränsade varför
ytterligare resurser till dessa
myndigheter med anledning av de
föreslagna förändringarna inte föreslås.
Motionerna
Moderata samlingspartiet erinrar i motion
Fi28 att partiet tidigare motsatt sig
införandet av investeringsstimulansen för
byggande av mindre hyresbostäder och
studentbostäder. Följaktligen avvisar
motionärerna utvidgningen av denna
investeringsstimulans till att även
omfatta nybyggnad av vindsutrymmen och
lokaler till bostäder i hus som
huvudsakligen omfattar bostäder (yrkande
8).
Kristdemokraterna understryker i motion
Fi27 vikten av en långsiktig
bostadspolitik med en rimligare
beskattning och ett hyressättningssystem
som skapar incitament för fastighetsägare
att investera i underhålls- och
ombyggnadsåtgärder. Förslaget om utökad
investeringsstimulans för byggande av
mindre bostäder verkar i motsatt
riktning, varför det enligt motionärerna
bör avslås (yrkande 2).
Bostadsutskottets yttrande
Bostadsutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (BoU5y) regeringens förslag och
avstyrker förslagen i motionerna.
Företrädarna för Moderata
samlingspartiet och Kristdemokraterna
biträder i var sin avvikande mening sina
partiers respektive förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
bostadsutskottet, propositionens förslag
(punkt 27) och avstyrker motionerna Fi28
(m) yrkande 8 och Fi27 (kd) yrkande 2.
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och
naturvård
26:2 Forskningsrådet för miljö, areella
näringar och samhällsbyggande: Forskning
(bemyndigande)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att den bemyndigas att under
2004 för det under utgiftsområde 20
Allmän miljö- och naturvård uppförda
ramanslaget 26:2 Forskningsrådet för
miljö, areella näringar och samhälls
byggande: Forskning ingå ekonomiska för
pliktelser som inklusive tidigare
gjorda åtaganden medför utgifter på
högst 260 miljoner kronor under 2005,
högst 126 miljoner kronor under 2006,
högst 70 miljoner kronor under 2007,
högst 15 miljoner kronor under 2008 och
högst 15 miljoner kronor under 2009.
Därmed tillstyrks punkt 28 i
propositionen.
Vårpropositionen
Regeringen har för detta ändamål ett
bemyndigande att under 2004 ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför utgifter
på högst 180 miljoner kronor under 2005,
högst 60 miljoner kronor under 2006 och
högst 40 miljoner kronor under 2007.
För att underlätta planering,
upphandling och genomförande av
långsiktiga forskningsprojekt behöver
regeringen kunna ingå mer omfattande och
mer långsiktiga förpliktelser. Regeringen
föreslår därför att den bemyndigas att
2004 för anslaget 26:2 Forskningsrådet
för miljö, areella näringar och samhälls
byggande: Forskning ingå ekonomiska för
pliktelser som inklusive tidigare gjorda
åtaganden medför utgifter på högst
260 miljoner kronor under 2005, högst
126 miljoner kronor under 2006, högst
70 miljoner kronor under 2007, högst
15 miljoner kronor under 2008 och högst
15 miljoner kronor under 2009.
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker
i sitt yttrande (MJU4y) regeringens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
miljö- och jordbruksutskottet,
propositionens förslag (punkt 28).
34:1 Naturvårdsverket
Vårpropositionen
I statsbudgeten för 2004 finns för detta
ändamål ett ramanslag på 323,4 miljoner
kronor. Naturvårdsverket deltar i arbetet
med att genomföra EU:s direktiv för
handel med utsläppsrätter (2003/04/EG) i
enlighet med riktlinjerna i propositionen
Riktlinjer för genomförande av EG:s
direktiv om ett system för handel med
utsläppsrätter för växthusgaser (prop.
2003/04:31, bet. 2003/04:MJU11, rskr.
2003/04:150). Regeringen anser att
Naturvårdsverket behöver ytterligare
resurser för att hantera dessa uppgifter
och föreslår därför att anslaget 34:1
Naturvårdsverket ökas med 5,7 miljoner
kronor. Finansiering föreslås ske genom
att anslaget 34:4 Sanering och
återställning av förorenade områden
minskas med motsvarande belopp.
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker
i sitt yttrande (MJU4y) regeringens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
miljö- och jordbruksutskottet,
propositionens förslag (punkt 42 i denna
del).
34:3 Åtgärder för biologisk mångfald
(bemyndigande)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att den bemyndigas att under
2004 för det under utgiftsområde 20
Allmän miljö- och naturvård uppförda
ramanslaget 34:3 Åtgärder för biologisk
mångfald ingå ekonomiska förpliktelser
i samband med förvärv av eller
intrångsersättning i från
naturvårdssynpunkt värdefulla
naturområden som inklusive tidigare
gjorda åtaganden medför utgifter på
högst 520 miljoner kronor under 2005.
Därmed tillstyrks punkt 29 i
propositionen. Förslaget i motionen
avstyrks.
Jämför reservation 15 (kd).
Vårpropositionen
Regeringen har för detta ändamål ett
bemyndigande att under 2004 ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför utgifter
på högst 120 miljoner kronor under 2005.
Regeringen anser att större åtaganden om
förvärv m.m. behöver kunna göras för att
säkerställa förutsättningarna för
fortsatt hög takt i arbetet med skydd av
från naturvårdssynpunkt värdefulla
naturområden. Regeringen föreslår därför
att den bemyndigas att under 2004 för
anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk
mångfald ingå ekonomiska förpliktelser i
samband med förvärv av eller
intrångsersättning i från
naturvårdssynpunkt värdefulla
naturområden som inklusive tidigare
gjorda åtaganden medför utgifter på högst
520 miljoner kronor under 2005.
Motionen
Kristdemokraterna framhåller i motion
Fi27 att partiet förordar en långsammare
takt och ett ökat inslag av frivilliga
skogvårdsavtal i arbetet med att bevara
nyckelbiotoper i skogsmark. Därigenom
anser motionärerna att bemyndigandet för
2005 under anslag till åtgärder för
biologisk mångfald bör avslås (yrkande
3).
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker
i sitt yttrande (MJU4y) regeringens
förslag och avstyrker förslaget i
motionen.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
miljö- och jordbruksutskottet,
propositionens förslag (punkt 29) och
avstyrker motion Fi27 (kd) yrkande 3.
34:5 Miljöforskning (bemyndigande)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att den bemyndigas att under
2004 för det under utgiftsområde 20
Allmän miljö- och naturvård uppförda
ramanslaget 34:5 Miljöforskning ingå
ekonomiska förpliktelser i samband med
planering, upphandling och genomförande
av forskningsprojekt som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 60 miljoner kronor
under 2005, högst 40 miljoner kronor
under 2006 och högst 30 miljoner kronor
under 2007. Därmed tillstyrks punkt 30
i propositionen.
Vårpropositionen
Regeringen har för detta ändamål ett
bemyndigande att ingå ekonomiska
förpliktelser på högst 65 miljoner kronor
under perioden 2005-2007. Regeringen
framhåller att antalet forskningsprogram
som finansieras under anslaget har ökat.
Genomförandeperioder för
forskningsprogram är ca 4-6 år varför
flerårsplanering krävs. För att
forskningsprogrammen ska kunna planeras
bättre behöver bemyndigandet enligt
regeringens bedömning ökas till 130
miljoner kronor. Regeringen föreslår
därför att den bemyndigas att under 2004
för anslaget 34:5 Miljöforskning ingå
ekonomiska förpliktelser i samband med
planering, upphandling och genomförande
av forskningsprojekt som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför utgifter
på högst 60 miljoner kronor under 2005,
högst 40 miljoner kronor under 2006 och
högst 30 miljoner kronor under 2007.
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker
i sitt yttrande (MJU4y) regeringens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
miljö- och jordbruksutskottet,
propositionens förslag (punkt 30).
34:4 Sanering och återställning av
förorenade områden
34:7 Internationellt miljösamarbete
Vårpropositionen
I statsbudgeten för 2004 finns för dessa
ändamål ramanslag på 329,9 miljoner
kronor respektive 66,4 miljoner kronor.
Regeringen anser att anslaget 34:7
Internationellt miljösamarbete behöver
ökas med 5,8 miljoner kronor för att
finansiera kostnader för Sveriges
deltagande i FN:s miljöprogram UNEP samt
medlemsavgift till Internationella atom
energiorganet IAEA.
För att finansiera denna ökning och
ökningen av anslaget 34:1
Naturvårdsverket föreslår regeringen att
anslaget 34:4 Sanering och återställning
av förorenade områden minskas med 11,5
miljoner kronor.
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker
i sitt yttrande (MJU4y) regeringens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
miljö- och jordbruksutskottet,
propositionens förslag (punkt 42 i denna
del).
34:13 Stöd till klimatinvesteringar
(bemyndigande)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att den bemyndigas att under
2004 för det under utgiftsområde 20
Allmän miljö- och naturvård uppförda
ramanslaget 34:13 Stöd till
klimatinvesteringar ingå ekonomiska för
pliktelser i samband med beslut om stöd
till klimatinvesteringar som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 713 miljoner kronor
under perioden 2005-2009. Därmed
tillstyrks punkt 31 i propositionen.
Förslagen i motionerna avstyrks.
Jämför reservationerna 16 (m) och 17
(fp).
Vårpropositionen
Regeringen har för detta ändamål ett
bemyndigande att ingå ekonomiska
förpliktelser på högst 350 miljoner
kronor under perioden 2005-2009. Klimat
investeringsprogrammen är fleråriga och
för att beslut om ytterligare projektstöd
ska kunna fattas behöver bemyndigandet
enligt regeringens bedömning höjas.
Regeringen föreslår därför att den under
2004 för anslaget 34:13 Stöd till
klimatinvesteringar får ingå ekonomiska
förpliktelser i samband med beslut om
stöd till klimatinvesteringar som
inklusive tidigare gjorda åtaganden
medför utgifter på högst 713 miljoner
kronor under perioden 2005-2009.
Motionerna
Moderata samlingspartiet framhåller i
motion Fi28 att partiet tidigare ställt
sig negativt till subventioner inom
stödet till klimatinvesteringar.
Samtidigt godtar man dock att gjorda
löften inom anslaget infrias.
Motionärerna anser därmed inte att några
nya bidrag till klimatinvesteringar bör
beviljas, varför höjningen av
bemyndigandet avvisas (yrkande 9).
Folkpartiet liberalerna motsätter sig i
motion Fi23 den typ av stöd till
klimatinvesteringar som beviljas från
anslaget eftersom den snarare gynnar de
kommuner som är bra på ansökningar än har
positiva miljöeffekter. Motionärerna ser
därför ingen anledning att acceptera
utökade möjligheter att ingå ytterligare
förpliktelser för detta slag av stöd
(yrkande 10).
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker
i sitt yttrande (MJU4y) regeringens
förslag och avstyrker förslagen i
motionerna.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
miljö- och jordbruksutskottet,
propositionens förslag (punkt 31) och
avstyrker motionerna Fi28 (m) yrkande 9
och Fi23 (fp) yrkande 10.
Utgiftsområde 21 Energi
35:8 Energipolitiskt motiverade
internationella klimatinsatser
(anslagsvillkor)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker den av regeringen
föreslagna användningen av det under
utgiftsområde 21 Energi uppförda
ramanslaget 35:8 Energipolitiskt
motiverade internationella
klimatinsatser. Därmed tillstyrks punkt
32 i propositionen.
Vårpropositionen
Regeringen föreslår att anslaget 35:8
Energipolitiskt motiverade
internationella klimatinsatser även får
användas för att finansiera nödvändiga
förberedelser avseende ett system för
handel med utsläppsrätter. Ett sådant
system ska enligt EG-direktivet
2003/87/EG om ett system för handel med
utsläppsrätter för växthusgaser inom ge
menskapen introduceras så att handeln kan
inledas den 1 januari 2005. Systemet ska
inledningsvis omfatta vissa
energiintensiva industrier samt el- och
värmeproduktion. I enlighet med rikt
linjerna i propositionen Riktlinjer för
genomförande av EG:s direktiv om ett
system för handel med utsläppsrätter för
växthusgaser (prop. 2003/04:31, bet.
2003/04:MJU11, rskr. 2003/04:150) krävs
vissa förberedelser vid berörda
myndigheter för att introducera ett
sådant system. Det europeiska systemet
för utsläppshandel innebär att
Kyotoprotokollets flexibla mekanismer
tillämpas. Utsläppsrätter från de
projektbaserade mekanismerna kommer att
erkännas för användning i detta system
enligt de närmare bestämmelser som antas
av Europaparlamentet och rådet på förslag
från kommissionen.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 32).
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
36:2 Väghållning och statsbidrag (låneram
och anslagsvillkor)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att den under 2004 får besluta
om en låneram i Riksgäldskontoret om
sammantaget 8,5 miljarder kronor för de
prioriterade vägprojekten E6 delen
Rabbaldshede-Hogdal, E20 delen
Tollered-Alingsås samt genom Alingsås,
Rv40 delen Brämhult-Hester, Rv40 delen
Haga-Ljungarum, Rv45 delen
Angeredsbron-Älvängen, Rv44 delen
Båberg-Väneryr samt Rv49 Skara-Varnhem.
Samtidigt ställer sig utskottet bakom
den av regeringen föreslagna
användningen av det under utgiftsområde
22 Kommunikationer uppförda ramanslaget
36:2 Väghållning och statsbidrag.
Därmed tillstyrks punkterna 33 och 34 i
propositionen. Förslaget i motionen
avstyrks.
Jämför reservation 18 (fp).
Vårpropositionen
I statsbudgeten för 2004 finns för detta
ändamål ett ramanslag på 15,6 miljarder
kronor. Regeringen beslöt i februari 2004
om väginvesteringar för planperioden
2004-2013. För att möjliggöra tidiga
byggstarter av ett antal prioriterade
projekt behöver vissa investeringar
finansieras med lån. Dessa vägprojekt är
E6 delen Rabbaldshede-Hogdal (3 025
miljoner kronor), E20 delen
Tollered-Alingsås samt genom Alingsås
(690 miljoner kronor), Rv40 delen
Brämhult-Hester (1 585 miljoner kronor),
Rv40 delen Haga-Ljungarum (230 miljoner
kronor), Rv45 delen Angeredsbron-Älvängen
(2 397 miljoner kronor), Rv44 delen
Båberg-Väneryr (310 miljoner kronor) samt
Rv49 Skara-Varnhem (263 miljoner kronor).
Projekten är kostnadsberäknade i 2004 års
priser och beloppsfördelningen mellan
projekten är ungefärlig. Regeringen
föreslår att den under 2004 får besluta
om att ta upp lån i Riksgäldskontoret om
sammantaget 8,5 miljarder kronor för
dessa projekt. De olika lånedelarna ska
eterbetalas i jämn takt under 25 år med
start vid tidpunkten när respektive väg
projekt färdigställs.
Regeringen erinrar vidare om att
vägföreningar som har sina andelstal
grundade på taxeringsvärden ska omprövas.
För att underlätta och påskynda denna
process har riksdagen beslutat (prop.
2000/01:1 utg.omr. 22, bet. 2000/01:TU1,
rskr. 2000/01:80) att bidrag fick lämnas
till omprövningsförrättningar av enskilda
vägar under åren 2001-2003 till en
sammanlagd kostnad på 25 miljoner kronor.
Lantmäteriverket har anmält att
omprövningsförrättningarna har försenats
och fördyrats. Med anledning härav
föreslår regeringen att bidrag för
ändamålet får betalas ut från anslaget
36:2 Väghållning och statsbidrag även
under 2004.
Motionen
Folkpartiet liberalerna framhåller i
motion Fi23 att avsikten med beslut om en
låneram i Riksgäldskontoret för vissa
vägprojekt inte är att utnyttja denna
möjlighet under åren 2004-2006 på ett
sätt som avspeglar sig i redovisningen av
lånebehovet. Eftersom något omedelbart
behov av investeringsmedel inte
föreligger anser motionärerna att detta
förslag utgör ett försök av regeringen
att undgå den normala budgetprocessen.
Motionärerna motsätter sig förslaget om
en låneram för framtida väginvesteringar
och förordar att regeringen återkommer
med ett nytt förslag när behov föreligger
(yrkande 11).
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (TU4y) regeringens förslag och
avstyrker förslaget i motionen.
Företrädarna för Folkpartiet
liberalerna biträder i en avvikande
mening sitt partis förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet vill erinra om att
grunderna för hur statens
infrastrukturinvesteringar ska
finansieras finns i 22 och 23 §§
budgetlagen. Enligt 22 § ska sådana
investeringar som t.ex. investeringar i
vägar och järnvägar finansieras med
anslag. 23 § budgetlagen öppnar däremot
en möjlighet för riksdagen att för en
viss investering besluta att finansiering
ska ske på ett annat sätt än som följer
av huvudregeln. Med stöd av denna
paragraf har riksdagen under senare år
beslutat att tidigareläggning av några
angelägna vägar, broar och järnvägar ska
finansieras med interna lån i
Riksgäldskontoret i stället för med
anslag. Dessa beslut utgör dock enstaka
undantagsfall och gäller tillfällen när
behov föreligger av speciella åtgärder
för att skyndsamt kunna åstadkomma ökad
sysselsättning och tillväxt.
Enligt finansutskottets uppfattning bör
huvudprincipen för finansiering av
infrastrukturinvesteringar vara att de
ska anslagsfinansieras. Utskottet kan
konstatera att de vägprojekt som berörs
av det aktuella förslaget om
lånefinansiering utgör endast en mindre
del av de investeringar i nationella
stamvägar som ingår i de utökade
planeringsramarna för väg- och
järnvägsinvesteringar 2004-2015 (prop.
2003/04:95). Den av regeringen föreslagna
låneramen för dessa projekt på 8,5
miljarder kronor motsvarar ca 20 % av den
totala investeringsramen för de planerade
vägprojekten under de kommande 10 åren.
Huvudprincipen om anslagsfinansiering av
infrastrukturinvesteringar kan således
alltjämt anses vara upprätthållen.
Finansutskottet delar regeringens
bedömning att tidigareläggningen av de
aktuella vägprojekten är av särskild vikt
dels för samhällsekonomisk utveckling,
dels för uppfyllelse av de
transportpolitiska målen. Låneramen för
dessa projekt behöver därför enligt
finansutskottets mening fastställas redan
i tilläggsbudgeten för innevarande år för
att möjliggöra praktiska förberedelser
inför tidiga byggstarter under de
kommande åren. Finansutskottet
förutsätter att regeringen inom kort
återkommer till riksdagen med mer
utförliga beskrivningar av
investeringsplanerna och utnyttjandet av
låneramen för de prioriterade
vägprojekten.
Med hänsyn till det ovan anförda
tillstyrker finansutskottet, i likhet med
trafikutskottet, propositionens förslag
(punkterna 33 och 34). Motion Fi23 (fp)
yrkande 11 avstyrks.
36:4 Banverket: Banhållning och
sektorsuppgifter (låneram)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att den under 2004 får besluta
om en låneram i Riksgäldskontoret om
högst 17 miljarder kronor för de
prioriterade järnvägsprojekten
Hallsberg-Degerön, Mjölby-Motala,
Trollhättan-Göteborg samt
järnvägsprojekt i Stockholmsregionen.
Därmed tillstyrks punkt 35 i
propositionen. Förslaget i motionen
avstyrks.
Jämför reservation 19 (fp).
Vårpropositionen
Regeringen beslöt i februari 2004 om
järnvägsinvesteringar för planperioden
2004-2014. För att möjliggöra tidiga
byggstarter av ett antal prioriterade pro
jekt behöver vissa investeringar
finansieras med lån. Dessa
järnvägsprojekt är Hallsberg-Degerön
(2 068 miljoner kronor), Mjölby-Motala
(1 107 miljoner kronor),
Trollhättan-Göteborg (5 100 miljoner
kronor) samt järnvägsprojekt i Stock
holmsregionen (8 725 miljoner kronor).
Projekten är kostnadsberäknade i 2004 års
priser och beloppsfördelningen mellan
projekten är ungefärlig. Regeringen
föreslår att den under 2004 får besluta
om att ta upp lån i Riksgäldskontoret för
dessa projekt om sammantaget 17 miljarder
kronor. De olika lånedelarna ska
återbetalas i jämn takt under 25 år med
start vid tidpunkten när respektive
banprojekt färdigställs.
Motionen
Folkpartiet liberalerna framhåller i
motion Fi23 att avsikten med beslut om en
låneram i Riksgäldskontoret för framtida
järnvägsinvesteringar inte är att
utnyttja denna möjlighet under åren
2004-2006 på ett sätt som avspeglar sig i
redovisningen av lånebehovet. Eftersom
något omedelbart behov av
investeringsmedel inte föreligger anser
motionärerna att detta förslag - på samma
sätt som förslaget under anslaget 36:2
Väghållning och statsbidrag - utgör ett
försök av regeringen att undgå den
normala budgetprocessen. Motionärerna
motsätter sig förslaget om en låneram för
de prioriterade järnvägsprojekten och
förordar att regeringen återkommer med
ett nytt förslag när behov föreligger
(yrkande 12).
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (TU4y) regeringens förslag och
avstyrker förslaget i motionen.
Företrädarna för Folkpartiet
liberalerna biträder i en avvikande
mening sitt partis förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Grunderna för finansiering av statens
infrastrukturinvesteringar sammanfattas
av finansutskottet i det ovanstående
avsnittet om anslaget 36:2 Väghållning
och statsbidrag. Där uttrycker utskottet
också sin uppfattning att huvudprincipen
för finansiering av
infrastrukturinvesteringar bör vara att
de ska anslagsfinansieras.
Mot denna bakgrund kan finansutskottet
konstatera att de järnvägsprojekt som
berörs av det aktuella förslaget om
lånefinansiering utgör endast en mindre
del av de investeringar i järnvägar som
ingår i de utökade planeringsramarna för
väg- och järnvägsinvesteringar 2004-2015
(prop. 2003/04:95). Den av regeringen
föreslagna låneramen för dessa projekt på
17 miljarder kronor motsvarar ca 16 % av
den totala investeringsramen för de
planerade järnvägsprojekten under de
kommande 10 åren. Huvudprincipen om
anslagsfinansiering av
infrastrukturinvesteringar kan således
alltjämt anses vara upprätthållen.
Finansutskottet delar regeringens
bedömning att tidigareläggningen av de
aktuella järnvägsprojekten är av särskild
vikt dels för samhällsekonomisk
utveckling, dels för uppfyllelse av de
transportpolitiska målen. Låneramen för
dessa projekt behöver därför enligt
finansutskottets mening fastställas redan
i tilläggsbudgeten för innevarande år för
att möjliggöra praktiska förberedelser
inför tidiga byggstarter under de
kommande åren. Finansutskottet
förutsätter att regeringen inom kort
återkommer till riksdagen med mer
utförliga beskrivningar av
investeringsplanerna och utnyttjandet av
låneramen för de prioriterade
järnvägsprojekten.
Med hänsyn till det ovan anförda
tillstyrker finansutskottet, i likhet med
trafikutskottet, propositionens förslag
(punkt 35). Motion Fi23 (fp) yrkande 12
avstyrks.
36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling
Vårpropositionen
I statsbudgeten för 2004 finns för detta
ändamål ett ramanslag på 793 miljoner
kronor. Regeringen föreslår att anslaget
36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling
vkas med 5 miljoner kronor för att utöka
möjligheterna att upphandla kollektiv
persontrafik. Finansiering sker genom att
anslaget 36:1 Vägverket: Administration
minskas med motsvarande belopp.
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (TU4y) regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
trafikutskottet, propositionens förslag
(punkt 42 i denna del).
36:16 Järnvägsstyrelsen (nytt anslag)
Vårpropositionen
Regeringen har nyligen överlämnat
propositionen Järnvägslag (prop.
2003/04:123). Förslaget innebär bl.a. att
en sektorsspecifik lag om järnvägar ska
ge klarare regler för att bedriva
verksamhet inom järnvägssektorn och
åstadkomma en tydlig och ändamålsenlig
järnvägsstruktur. Regeringens avsikt är
att en ny myndighet, Järnvägsstyrelsen,
ska inrättas för att handlägga uppgifter
enligt den nya järnvägslagen.
Den nya myndigheten föreslås ta över de
uppgifter som i dag utförs av Järnvägs
inspektionen och Tågtrafikledningen inom
Banverket och dessa enheter kommer därmed
att upphöra. Till detta kommer ett antal
nya uppgifter som rör bl.a.
marknadsövervakning och registerföring.
Regeringen planerar att inrätta den nya
myndigheten den 1 juli 2004 då den nya
lagstiftningen beräknas träda i kraft.
Regeringen anser därför att ett anslag
för den nya myndigheten bör föras upp.
För innevarande år bedöms medelsbehovet
vara 20 miljoner kronor. Finansiering
sker genom att anslaget 36:3 Banverket:
Administration minskas med 5 miljoner
kronor och anslaget 36:4 Banverket:
Banhållning och sektorsuppgifter minskas
med 15 miljoner kronor. Minskningen av
anslagen motsvaras till stor del av att
uppgifter som utförs av Banverket
överförs till den nya myndigheten.
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (TU4y) regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
trafikutskottet, propositionens förslag
(punkt 42 i denna del).
Låneram för fyra SJ-bolag
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att den under 2004 får besluta
om låneramar i Riksgäldskontoret för
Euromaint AB, Green Cargo AB, Jernhusen
AB och AB Swedcarrier för 2005 och 2006
som sammanlagt uppgår till högst 2,3
miljarder kronor. Därmed tillstyrks
punkt 36 i propositionen. Förslaget i
motionen avstyrks.
Jämför reservation 20 (m, fp, kd, c).
Vårpropositionen
Huvuddelen av Statens järnvägars
verksamhet bolagiserades vid årsskiftet
2000/01. De nya SJ-bolagen har sedan 2001
låneramar i Riksgäldskontoret. För SJ AB
finns en låneram på 2 miljarder kronor
för perioden 2004-2007. För de övriga
bolagen, dvs. Euromaint AB, Green Cargo
AB, Jernhusen AB och AB Swedcarrier finns
en samlad låneram på 6 550 miljoner
kronor för 2004. Inriktningen är
emellertid att bolagen ska finansiera sig
på den öppna kreditmarknaden. Jernhusen
AB och Green Cargo AB gör också detta
till större delen.
Regeringen framhåller att en fortsatt
finansiering på den öppna kreditmarknaden
förutsätter att bolagen ännu några år har
kvar en lånemöjlighet i Riksgäldskontoret
som vid behov kan utnyttjas. För att
stabilitet ska skapas i finansierings
förutsättningarna behöver redan nu beslut
tas om låneramar för 2005 och 2006.
Tidsförhållandena gör det enligt
regeringens uppfattning inte praktiskt
möjligt att behandla denna fråga i
budgetpropositionen för 2005. Regeringen
anser därför att Euromaint, Green Cargo,
Jernhusen och Swedcarrier behöver till
försäkras en samlad låneram på 2,3
miljarder kronor för 2005 och 2006.
Enligt förslaget bör det ankomma på
regeringen att inom denna ram besluta om
låneutrymme för de olika bolagen.
Motionen
Kristdemokraterna anser i motion Fi27 att
de statliga bolag som agerar på en
konkurrensutsatt marknad också ska finna
sin finansiering på den öppna
kreditmarknaden. Motionärerna påpekar att
de fyra SJ-bolagen vid utgången av 2003
endast hade lån i Riksgäldskontoret på
sammanlagt 1,25 miljarder kronor.
Samtidigt har SJ AB hittills utnyttjat 0
kr av den låneram på 2 miljarder kronor
som regeringen ansåg nödvändig för att
garantera bolagets fortlevnad. Utifrån
denna bakgrund uppfattar motionärerna att
SJ-bolagen kan finna finansiering på den
öppna kreditmarknaden. Låneramarna i
Riksgäldskontoret utgör i så fall enbart
en säkerhet som kan bidra till att pressa
bolagens kreditkostnader på ett sätt som
snedvrider konkurrensen. Därför bör
förslaget avslås (yrkande 5 i denna del).
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (TU4y) regeringens förslag och
avstyrker förslaget i motionen.
Företrädarna för Kristdemokraterna
biträder i en avvikande mening sitt
partis förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet vill erinra om att enligt
20 § budgetlagen fastställer riksdagen
årligen låneramar i Riksgäldskontoret för
finansiering av statlig verksamhet. Detta
sker normalt genom ett förslag i
budgetpropositionen för det kommande
året. Regeringens förslag om låneram för
de fyra SJ-bolagen avser emellertid de
två nästkommande åren.
Finansutskottet noterar att regeringen
förklarar att detta förslag tas upp på
tilläggsbudgeten för innevarande år
eftersom tidsförhållandena inte gör det
praktiskt möjligt att behandla denna
fråga i budgetpropositionen för 2005.
Enligt ytterligare information som
finansutskottet erhållit från
Regeringskansliet beror detta på
särskilda planeringsförutsättningar som
gäller i detta ärende. Förhandlingarna
avseende lån till dessa bolag börjar
nämligen redan i höst, vilket innebär att
riksdagens beslut baserat på förslag i
budgetpropositionen för 2005 skulle komma
för sent för att säkra en god
förhandlingsposition för staten.
Finansutskottet delar vidare
regeringens uppfattning att en fortsatt
finansiering av de fyra SJ-bolagen på den
öppna kreditmarknaden förutsätter att
bolagen ännu några år har kvar en
lånemöjlighet i Riksgäldskontoret som vid
behov kan utnyttjas. Som framgår av
propositionen är inriktningen att bolagen
ska kunna finansieras på den öppna
kreditmarknaden. Jernhusen AB och Green
Cargo AB gör detta redan i dag till
större delen. Den föreslagna förlängda
lånemöjligheten skapar enligt
finansutskottets bedömning sådan
stabilitet i SJ-bolagens
finansieringsförutsättningar att de
marknadsmässiga avkastningskraven för
dessa bolag kan upprätthållas.
Mot denna bakgrund tillstyrker
finansutskottet, i likhet med
trafikutskottet, propositionens förslag
(punkt 36). Motion Fi27 (kd) yrkande 5 i
denna del avstyrks.
Avveckling av VTI Utveckling AB
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag om avveckling av VTI Utveckling
AB. Därmed tillstyrks punkt 37 i
propositionen.
Vårpropositionen
VTI Utveckling AB bildades efter ett
riksdagsbeslut 1983. Statens väg- och
trafikforskningsinstitut (VTI) förvaltar
bolagets aktier. Enligt bolagsordningen
ska bolaget bedriva försäljning av
forskningsprodukter inom väg- och
trafikområdet och annan därmed förenlig
verksamhet. Bolagets största verksamhet
har varit seminarie- och
konferensverksamhet. Försäljning av
forskningsprodukter inom väg- och
trafikområdet har varit av mindre
omfattning.
Mot bakgrund av att det finns ett
begränsat behov av bolaget anser
regeringen att det bör avvecklas.
Transportforum och andra konferenser och
seminarier arrangeras numera av VTI.
Någon försäljningsverksamhet av
forskningsprodukter förekommer inte.
Slutreglering av kvarvarande fordringar
och skulder i bolaget pågår. Regeringen
aviserar att om ett överskott kvarstår
när avvecklingen av bolaget är klar
kommer det att föras till inkomsttitel
2811 Övriga inkomster av statens
verksamhet.
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (TU4y) regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
trafikutskottet, propositionens förslag
(punkt 37).
Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande näringar
26:1 Forskningsrådet för miljö, areella
näringar och samhällsbyggande: Forskning
och samfinansierad forskning
(bemyndigande)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att den bemyndigas att under
2004 för det under utgiftsområde 23
Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar uppförda
ramanslaget 26:1 Forskningsrådet för
miljö, areella näringar och samhälls
byggande: Forskning och samfinansierad
forskning ingå ekonomiska förpliktelser
i samband med planering, upphandling
och genomförande av forskningsprojekt
som inklusive tidigare gjorda åtaganden
medför utgifter på högst 220 miljoner
kronor under 2005, högst 150 miljoner
kronor under 2006, högst 95 miljoner
kronor under 2007 och högst 45 miljoner
kronor under 2008. Därmed tillstyrks
punkt 38 i propositionen.
Vårpropositionen
Regeringen har för detta ändamål ett
bemyndigande att ingå ekonomiska
förpliktelser på högst 300 miljoner
kronor för 2005-2007. Den tidigare
tidsbegränsade satsningen på forskning om
ekologisk produktion gäller fr.o.m. 2004
utan tidsbegränsning. Regeringen aviserar
att ett nytt ramavtal om den
samfinansierade forskningen kommer att
slutas för den kommande fyraårsperioden.
Detta medför att ett större
bemyndigandebelopp behövs och att
etaganden kan göras för något längre tid.
Regeringen föreslår därför att den
bemyndigas att under 2004 för ramanslaget
26:1 Forskningsrådet för miljö, areella
näringar och samhällsbyggande: Forskning
och samfinansierad forskning ingå
ekonomiska förpliktelser i samband med
planering, upphandling och genomförande
av forskningsprojekt som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför utgifter
på högst 220 miljoner kronor under 2005,
högst 150 miljoner kronor under 2006,
högst 95 miljoner kronor under 2007 och
högst 45 miljoner kronor under 2008.
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker
i sitt yttrande (MJU4y) regeringens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
miljö- och jordbruksutskottet,
propositionens förslag (punkt 38).
45:1 Främjande av rennäringen m.m.
Vårpropositionen
I statsbudgeten för 2004 finns för detta
ändamål ett ramanslag på 37 miljoner
kronor. Från anslaget finansieras bl.a.
pristillägg för renkött. Pristillägget
halverades i slutet av 2003 som följd av
prisökningar under perioden 1993-2002.
Priserna sjönk dock av flera skäl
drastiskt i november förra året.
Regeringen anser att pristillägget på
renkött nu åter bör höjas till tidigare
nivå. För att göra det möjligt att höja
pristillägget föreslår regeringen att
anslaget 45:1 Främjande av rennäringen
m.m. ökas med 10 miljoner kronor.
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker
i sitt yttrande (MJU4y) regeringens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
miljö- och jordbruksutskottet,
propositionens förslag (punkt 42 i denna
del).
Avgiftsintäkter från pass för
sällskapsdjur
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag angående avgiftsintäkter från
pass för sällskapsdjur som Statens
jordbruksverk tillhandahåller. Därmed
tillstyrks punkt 39 i propositionen.
Vårpropositionen
Enligt Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 998/2003 av den 26 maj
2003 om djurhälsovillkor som ska
tillämpas vid transporter av
sällskapsdjur utan kommersiellt syfte och
om ändring av rådets direktiv 92/65/EEG
(EUT L 146, 13.6.2003, s. 1, Celex
32003R0998) ska sällskapsdjur åtföljas av
ett pass vid transporter mellan EU-
länder. Av passen ska bl.a. djurens
identitet och utförda vaccinationer
framgå. Jordbruksverket kommer att
tillhandahålla passen, vilka därefter
kommer att utfärdas av veterinärer
förordnade av Jordbruksverket.
Förordningen ska börja tillämpas den 3
juli 2004.
Regeringen framhåller att
Jordbruksverkets hantering av pass för
sällskapsdjur kommer att utgöra en egen
och klart avgränsad verksamhet. Kostnader
för hanteringen bör enligt regeringens
uppfattning helt täckas av avgifterna för
passen. Avgifterna utgör
offentligrättsliga avgifter. Regeringen
föreslår att den får besluta om
dispositionen av avgiftsintäkterna från
pass för sällskapsdjur som Statens
jordbruksverk tillhandahåller.
Verksamheten kommer att vara efter
frågestyrd och med en nettoredovisning
ges enligt regeringens mening möjlighet
att anpassa verksamheten till de
skiftande förutsättningarna över tiden.
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker
i sitt yttrande (MJU4y) regeringens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
miljö- och jordbruksutskottet,
propositionens förslag (punkt 39).
Utgiftsområde 24 Näringsliv
38:8 Patentbesvärsrätten
Vårpropositionen
I statsbudgeten för 2004 finns för detta
ändamål ett ramanslag på 15,2 miljoner
kronor. Regeringen anser att anslaget
38:3 Patentbesvärsrätten behöver ökas med
en miljon kronor för att Pa
tentbesvärsrätten även i fortsättningen
ska kunna bedriva en effektiv verksamhet.
Finansiering föreslås ske genom att
anslaget 38:3 Institutet för till
växtpolitiska studier:
Förvaltningskostnader minskas med
motsvarande belopp.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 42 i denna
del).
40:1 Marknadsdomstolen
Vårpropositionen
I statsbudgeten för 2004 finns för detta
ändamål ett ramanslag på 8,9 miljoner kro
nor. Regeringen anser att anslaget 40:1
Marknadsdomstolen behöver ökas med en
miljon kronor för att Marknadsdomstolen
ska ha möjlighet att handlägga ett
omfattande kartellmål. Finansiering
föreslås ske genom att anslaget 38:2
Näringslivsutveckling m.m. minskas med
motsvarande belopp.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 42 i denna
del).
40:3 Allmänna reklamationsnämnden
Vårpropositionen
I statsbudgeten för 2004 finns för detta
ändamål ett ramanslag på 23,1 miljoner
kronor. Regeringen anser att Allmänna
reklamationsnämnden behöver tillföras
ökade resurser för att nämnden ska kunna
handlägga nya typer av
försäkringsärenden. Därför föreslår
regeringen att anslaget 40:3 Allmänna
reklamationsnämnden ökas med 1,1 miljoner
kronor.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 42 i denna
del).
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till
kommuner
Lag om ändring i lagen (1995:1514) om
generellt statsbidrag till kommuner och
landsting
48:1 Generellt statsbidrag till kommuner
och landsting
Vårpropositionen
I statsbudgeten för 2004 finns för detta
ändamål ett ramanslag på 44,1 miljarder
kronor.
Inkomståret 2003 ökade kommunernas
skatteintäkter på grund av övergången
från skattefri folkpension och
pensionstillskott till skattepliktig
garantipension. En motsvarande förändring
gjordes även för förtidspensioner som
omvandlades till sjukersättningar.
Dessutom medförde tredje steget i
skattereformen samt omvandlingen av
skattereduktionen för låg- och medel
inkomsttagare till ett högre grundavdrag
förändrade skatteintäkter för kommunerna.
I budgetpropositionen för 2003 gjordes
en preliminär reglering av det generella
statsbidraget till kommuner och landsting
för att neutralisera effekterna på det
kommunala skatteunderlaget med anledning
av pensionsreformen, höjda grundavdrag
etc. Denna reglering innebar att det
generella bidraget till kommuner och
landsting minskades med 5 370 miljoner
kronor. På uppdrag av Finansdepartementet
och kommunförbunden har Statistiska
centralbyrån (SCB) gjort en noggrann
beräkning av effekterna av
regeländringarna. Enligt denna beräkning
ökar pensionsomläggningen kommunernas
skatteintäkter med 14,2 miljarder kronor
medan det högre grundavdraget minskar
intäkterna med 7,5 miljarder kronor. I
budgetpropositionen för 2003 reglerades
pensionsomläggningen preliminärt med 12,2
miljarder kronor och grundavdraget med
6,8 miljarder kronor. SCB:s beräkningar
medför således att ytterligare 1,3
miljarder kronor ska regleras med
kommunsektorn fr.o.m. 2003.
Denna slutreglering medför en minskning
av anslaget med 1,3 miljarder kronor
årligen fr.o.m. 2003. Under 2003 gjordes
ingen slutlig reglering, varför
slutregleringen 2004 enligt regeringens
mening bör avse såväl 2003 som 2004.
Regleringen föreslås därför ske nu genom
att anslaget 48:1 Generellt statsbidrag
till kommuner och landsting minskas med
2,6 miljarder kronor. Regleringsbeloppet
fördelas med 1 755 miljoner kronor för
kommunerna och 845 miljoner kronor för
landstingen.
Med anledning av denna slutliga
reglering måste Skatteverket fatta ett
nytt beslut angående statsbidragets
storlek för bidragsåret 2004. Regeringen
föreslår därför att en bestämmelse tas in
i lagen (1995:1514) om generellt
statsbidrag till kommuner och landsting
om att Skatteverket ska fatta ett nytt
beslut om statsbidragets storlek om
anslaget för statsbidraget ändras.
Motionerna
Moderata samlingspartiet framhåller i
motion Fi28 att det är olyckligt att
kommunerna får sina
verksamhetsförutsättningar ändrade under
löpande budgetår när såväl utgifter som
inkomster är fastlagda. För enskilda
kommuner kan detta komma att medföra
underskott i årets verksamhet. Någon
lagändring som medger ändrade bidrag
under löpande budgetår bör därför enligt
motionärerna inte ske (yrkande 2).
Folkpartiet liberalerna anser i motion
Fi23 att det inte finns någon anledning
att ha synpunkter på grunderna för
nedräkningen av statsbidragen till
kommuner och landsting.
Finansieringsprincipen ska enligt
motionärerna gälla. Man framhåller
emellertid att kommuner och landsting
ställs i ett än mer bekymmersamt läge när
det generella statsbidraget mitt under
pågående verksamhetsår minskas med 2,6
miljarder kronor. Så kraftiga minskningar
under pågående verksamhetsår skapar
orimliga planeringsförutsättningar för
kommuner och landsting. Det riskerar att
skapa krav på besparingar som går ut över
de kommunala kärnverksamheterna, vilket
kan kullkasta de kraftiga insatser som
under föregående år gjordes inom den
kommunala sektorn för att vända långåriga
underskott till varaktiga överskott.
Motionärerna anser att riksdagen därför
bör avstyrka förslaget till att
retroaktivt minska det generella
statsbidraget till kommuner och landsting
med 2,6 miljarder kronor inklusive
förslaget till lagändring (yrkande 9).
Kristdemokraterna motsätter sig i
motion Fi27 sänkningen av statsbidragen
till kommuner och landsting med 2,6
miljarder kronor (yrkande 7 i denna del).
Dessa resurser behövs enligt motionärerna
för att säkra de välfärdsåtaganden som
den offentliga sektorn gjort bl.a. genom
att personalen i de offentliga
verksamheterna behålls och utökas, vilket
i sin tur sänker arbetslösheten.
Samtidigt ser man på kort sikt stort
behov av kvalitetshöjande åtgärder inom
psykiatrin. Motionärerna anser därför att
resurserna för att förbättra den
psykiatriska vården bör förstärkas genom
att öka det generella statsbidraget till
kommuner och landsting med 300 miljoner
kronor.
Centerpartiet avvisar i motion Fi25
neddragningen av generella statsbidrag
till kommuner och landsting (yrkande 5 i
denna del). Motionärerna bedömer att
förslaget kommer att resultera i kraftiga
nedskärningar i kommunsektorn och ökade
kostnader för arbetslöshet. Samtidigt
framhåller man att liknande beslut
undanröjer för kommuner och landsting
möjligheten att planera efter givna
förutsättningar inför ett verksamhetsår.
Därför förordar motionärerna att
riksdagen avslår förslaget till
lagändring (yrkande 6).
Skrivelse från Svenska Kommunförbundet
och Landstingsförbundet
Med anledning av regeringens förslag har
Svenska kommunförbundet och
Landstingsförbundet överlämnat en
skrivelse till finansutskottet (Dnr
069-3596-0304 samt SK 2004/0995 och Lf
0647/04). I skrivelsen framhålls att den
föreslagna regleringen inom generella
statsbidrag till kommuner och landsting
inte baseras på någon överenskommelse med
Svenska Kommunförbundet och
Landstingsförbundet, vilket är brukligt
vid tillämpningar av
finansieringsprincipen. Från förbundens
sida har en utgångspunkt i
överläggningarna med Finansdepartementet
i stället varit att en eventuell
justering av regleringen skulle gälla
fr.o.m. inkomståret 2004 och att den
skulle gälla 2005 års statsbidrag.
Förbunden bedömer samtidigt att det
underlag som legat till grund för
beräkning av de föreslagna
regleringsbeloppen behöver kompletteras
innan regleringen kan beslutas. Det är
främst två förhållanden som behöver
klaras ut. Det första gäller varför SCB:s
beräkning av skatter och inkomster före
och efter de genomförda reformerna visar
så stor skillnad avseende förändringen i
pensionsinkomster. Det andra avser
skillnaden i utveckling av
ålderspensioner mellan SCB:s beräkningar
och Riksförsäkringsverkets statistik över
utbetalda pensioner. Med hänsyn till de
oklarheter som i dagsläget finns kring de
gjorda beräkningarna är förbundens
slutsats att dessa inte kan ligga till
grund för en reglering.
Vidare tar förbunden upp regleringens
effekter på kommunernas och landstingens
ekonomi och anför följande:
Oavsett det berättigade i regleringen
är vi mycket starkt kritiska mot att
den föreslås bli genomförd under
löpande budgetår. Det skulle påtagligt
ändra de ekonomiska förutsättningarna
för kommuner och landsting. Dessa har
små möjligheter att anpassa ekonomin
under resterande del av året för att
kunna klara balanskravet. Regleringen
motsvarar en höjning av den
genomsnittliga kommunala
utdebiteringen med drygt 20 öre. Till
bilden hör att prognosen på
skatteintäkterna 2004 reviderats ned.
Med den föreslagna regleringen
förvärras ett redan besvärligt
ekonomiskt läge ytterligare. Det
saknas enligt vår mening hållbara
motiv för att vidta en sådan
extraordinär åtgärd som därtill kräver
en lagändring för att kunna
genomföras.
Enligt vår mening bör en eventuell
slutreglering avvakta till dess att
det föreligger ett säkrare underlag
att basera den på. Vi avvisar bestämt
att regleringen sker på 2004 års
statsbidrag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet vill erinra om att
generella statsbidrag till kommuner och
landsting enligt finansieringsprincipen
ska justeras så att alla reformer blir
neutrala för kommunsektorn. Reglerna för
tillämpningen av finansieringsprincipen
förtydligas i kompletteringspropositionen
1994 (prop. 1993/94:150, bilaga 7, s.
33-34). Där framgår t.ex. att principen
enbart omfattar statligt beslutade
åtgärder som tar direkt sikte på
kommunala verksamheter, att regleringen
enbart ska göras för direkta ekonomiska
effekter och att alla propositioner som
påverkar kommunsektorns verksamhet och
ekonomi ska innehålla en bedömning av de
kommunalekonomiska konsekvenserna och
huruvida finansieringsprincipen är
tillämplig. Finansieringsprincipen
omfattar inte statliga åtgärder som inte
tar direkt sikte på, men ändå får direkta
ekonomiska effekter på kommunsektorn.
Sådana effekter ska däremot beaktas när
en bedömning görs av statsbidragets
storlek.
Utskottet kan konstatera att
regleringen av det generella
statsbidraget till kommuner och landsting
för att neutralisera effekterna på det
kommunala skatteunderlaget med anledning
av pensionsreformen sker i enlighet med
finansieringsprincipen. Regleringen är av
teknisk karaktär eftersom de ökade
skatteintäkter som kommunerna och
landstingen får med anledning av det
reformerade pensionssystemet,
avskaffandet av det särskilda
grundavdraget samt höjd garantipension
regleras genom att statsbidraget sänks i
motsvarande grad. Samtidigt ökas
statsbidraget med belopp som motsvarar
minskade kommunala skatteintäkter till
följd av höjda grundavdrag till låg- och
medelinkomsttagare samt pensionärer i
samband med skattereformens tredje steg.
Detta gäller även den föreslagna
slutregleringen. Därmed blir
pensionsreformens effekt på kommunala
finanser neutral.
Beräkningen av slutregleringens belopp
har genomförts av SCB på ett gemensamt
uppdrag av Finansdepartementet samt
Svenska Kommun-förbundet och
Landstingsförbundet. Enligt information
som utskottet inhämtat från
Regeringskansliet har förbunden under
arbetets gång inte riktat någon kritik
angående SCB som en oberoende part i
denna uppgift. Även valet av basår för
beräkningen följer av ett gemensamt
beslut. Det regleringsbelopp som nu
föreslås i propositionen är således
förenlig med de av parterna överenskomna
utgångspunkterna för beräkningsprocessen.
Samtidigt noterar utskottet att
slutregleringsbeloppet på 2,6 miljarder
kronor på inget sätt är exceptionellt.
Det kan jämföras med de tekniska
regleringar mellan staten och
kommunsektorn som görs varje år till
följd av att staten betalar ut
preliminära skatteintäkter till kommuner
och landsting, vilka sedan regleras när
det definitiva utfallet är klart. Denna
reglering har sedan 1993 varierat mellan
+10 miljarder kronor och -6 miljarder
kronor per år.
Utskottet vill i detta sammanhang
understryka att man är väl medveten om
att kommunsektorn till följd av den svaga
arbetsmarknaden och den ogynnsamma
konjunkturutvecklingen under innevarande
år befinner sig i en mycket ansträngd
ekonomisk situation. Det aktuella
förslaget aviserades emellertid av
regeringen redan i budgetpropositionen
för 2004. Enligt vad utskottet erfarit
från Regeringskansliet har regeringen
under en längre tid berett frågan med
förbunden. Mot denna bakgrund bedömer
utskottet att förbunden har haft
möjlighet att i sina
planeringsförutsättningar inför 2004 även
ta hänsyn till den föreslagna
slutregleringen av statsbidraget till
följd av pensionsomläggningen. En
uppskjutning av slutregleringen med
ytterligare ett år skulle däremot utsätta
kommunsektorns ekonomi för hårdare
påfrestning eftersom det ackumulerade
regleringsbeloppet då kommer att bli ännu
högre.
Med hänvisning till det ovan anförda
ställer sig utskottet bakom regeringens
förslag till slutreglering av det
generella statsbidraget till kommuner och
landsting för att neutralisera effekterna
på det kommunala skatteunderlaget med
anledning av pensionsreformen. Utskottet
bifaller därmed även förslaget till
ändring i lagen (1995:1514) om generellt
statsbidrag till kommuner och landsting.
Därmed tillstyrks propositionens förslag
(punkterna 10 och 42 i denna del).
Motionerna Fi28 (m) yrkande 2, Fi23 (fp)
yrkande 9, Fi27 (kd) yrkande 7 i denna
del och Fi25 (c) yrkandena 5 i denna del
och 6 avstyrks.
Finansutskottets sammanställning av
ändrade ramar för utgiftsområden samt
ändrade och nya anslag
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag till ändringar i lagar rörande
statligt stöd till politiska partier,
stöd till riksdagsledamöternas och
partigruppernas arbete i riksdagen,
assistansersättning och
handikappersättning och vårdbidrag samt
om generellt statsbidrag till kommuner
och landsting. Vidare godkänns att
Riksgäldskontorets betalning av årlig
ränta på kung Karl XIII:s
hemgiftskapital upphör. Förslagen om
ändrade ramar och anslag godkänns.
Vidare föreslår utskottet att ett nytt
ramanslag, Kapitalinsatser i statliga
bolag, om 1 miljon kronor anvisas under
utgiftsområde 24 Näringsliv. Regeringen
bemyndigas att överskrida anslaget med
2 miljarder kronor. I den takt som
medel tillförs anslaget från det
särskilda kontot i Riksgäldskontoret
avräknas dessa mot anslaget. Avsikten
är att anslaget inte ska belastas vid
årets slut. Vad utskottet anfört i
denna del bör ges regeringen till
känna.
Därmed tillstyrks punkterna 5-7, 10,
11, 43 och 44 i propositionen. Punkt 42
tillstyrks delvis.
Motionerna avstyrks.
Jämför reservationerna 21 (m), 22
(fp), 23 (kd) och 24 (c).
Vårpropositionen
Regeringens förslag till ändrade anslag
har ovan redovisats per utgiftsområde.
Förslagen innebär att anvisade medel ökar
med 5 081 miljoner kronor netto. De
föreslagna ökningarna av anslagen uppgår
till 7 875 miljoner kronor och de
föreslagna minskningarna uppgår till 2
794 miljoner kronor.
Motionerna
De alternativa förslagen om ändringar på
tilläggsbudget har redovisats i
anslutning till de olika förslagen ovan.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har i det föregående
tagit ställning till de föreslagna
anslagsförändringarna samt lagförslagen
med anslagspåverkande effekt. Utskottet
har under rubriken En förbättrad
kapitalstruktur i statliga bolag
föreslagit att ett nytt ramanslag,
Kapitalinsatser i statliga bolag, om 1
miljon kronor anvisas på tilläggsbudget
för 2004 under utgiftsområde 24
Näringsliv. Regeringen bemyndigas att
överskrida anslaget med högst 2 miljarder
kronor. I den takt som medel tillförs
anslaget från det särskilda kontot i
Riksgäldskontoret avräknas dessa mot
anslaget. Avsikten är att anslaget inte
ska belastas vid årets slut.
I övrigt har utskottet ställt sig bakom
regeringens förslag.
Utskottet tillstyrker således att
riksdagen godkänner regeringens förslag
till ändrade ramar för utgiftsområden,
med undantag för ramen för utgiftsområde
24, där utskottet föreslår att ramen höjs
med 1 miljon kronor utöver regeringens
förslag. Vidare tillstyrker utskottet att
riksdagen anvisar ändrade och nya anslag
i enlighet med regeringens förslag samt
därutöver anvisar 1 miljon kronor till
ett nytt ramanslag, Kapitalinsatser i
statliga bolag.
De alternativa motionsförslagen
avstyrks.
Utskottets förslag innebär att anvisade
medel ökar med 5 082 miljoner kronor
netto. De föreslagna ökningarna av
anslagen uppgår till 7 876 miljoner
kronor och de föreslagna minskningarna
uppgår till 2 794 miljoner kronor.
Mot bakgrund av det ovan anförda
tillstyrker finansutskottet punkterna
5-7, 10, 11, 43 och 44. Punkt 42
tillstyrks delvis.
Motionerna Fi28 (m) yrkandena 2, 12-16,
Fi23 (fp) yrkandena 6 och 9, Fi27 (kd)
yrkande 7, Fi25 (c) yrkandena 5 och 6
samt Fi26 (m) avstyrks.
Utskottets förslag framgår av punkt 35 i
utskottets förslag till riksdagsbeslut
jämte den där efterföljande
specifikationen över ändrade ramar på
utgiftsområden och ändrade och nya
anslag.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
och ställningstaganden har föranlett
följande reservationer. I rubriken anges
vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Medel från Fonden för den mindre
skeppsfarten, punkt 1 (m, fp, kd, c)
av Karin Pilsäter (fp), Mats Odell (kd),
Gunnar Axén (m), Tomas Högström (m),
Gunnar Nordmark (fp), Jörgen Johansson
(c) och Lars Elinderson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om medel från Fonden för den mindre
skeppsfarten och avslår regeringens
förslag rörande denna fond. Därmed
bifaller riksdagen motionerna
2003/04:Fi19 av Karin Pilsäter m.fl. (fp)
yrkande 1 och 2003/04:Fi17 av Olle
Sandahl m.fl. (kd) yrkande 1 samt
bifaller delvis motionerna 2003/04:Fi19
av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 2
och 2003/04:Fi18 av Lena Ek m.fl. (c) och
avslår proposition 2003/04:128.
Ställningstagande
Vi anser att förslaget i propositionen
bör avslås. Det är inte rimligt att
pengar tas från Fonden för den mindre
skeppsfarten. De statliga medel som
ursprungligen omvandlades till fonden är
redan inlevererade till staten genom
beslut från 1998.
Man kan vidare ifrågasätta djupet i
beslutsunderlaget. Det är oklart om behov
av de aktuella medlen inte finns inom
fonden eller om förefintliga behov ska
täckas genom att statens upplåning blir
större än den annars skulle ha varit.
Regeringen bör återkomma med en översyn
av det fortsatta behovet av och
verksamheten inom fonden.
Hanteringen av statliga bolags kapital
så att utdelningar/intäkter redovisas mot
bidrag/underskott innebär att det sker en
otillbörlig krympning av den
bruttoredovisning som vi anser ska vara
huvudlinjen i redovisningen av statens
verksamhet.
Vårt ställningstagande ska också ses
mot bakgrund av vår skeptiska inställning
till regeringens hantering av frågan om
det särskilda kontot i Riksgäldskontoret
för insatser i statligt hel- eller
delägda bolag.
Därmed tillstyrks motionsförslagen om
avslag på regeringens förslag i
motionerna Fi19 (fp) yrkande 1 och Fi17
(kd) yrkande 1 medan motionerna Fi19 (fp)
yrkande 2 och Fi18 (c) tillstyrks delvis.
Propositionen avstyrks.
2. En förbättrad kapitalstruktur i
statliga bolag, punkt 2 (m, fp, kd, c)
av Karin Pilsäter (fp), Mats Odell (kd),
Gunnar Axén (m), Tomas Högström (m),
Gunnar Nordmark (fp), Jörgen Johansson
(c) och Lars Elinderson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om en förbättrad kapitalstruktur i
statliga bolag och avslår regeringens
förslag om godkännande av vad regeringen
förordar om en förbättrad kapitalstruktur
i statliga bolag. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2003/04:Fi28 av
Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkande 10,
2003/04:Fi23 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) yrkande 13 samt 2003/04:Fi27 av Mats
Odell m.fl. (kd) yrkande 5 i denna del,
bifaller delvis motionerna 2003/04:Fi17
av Olle Sandahl m.fl. (kd) yrkande 2 och
2003/04:Fi27 av Mats Odell m.fl. (kd)
yrkande 6 samt avslår proposition
2003/04:100 punkt 40.
Ställningstagande
Vi anser att riksdagen bör avslå
regeringens förslag om förbättrad
kapitalstruktur. En grundläggande
invändning är att förslaget står i strid
med budgetlagen och är konstitutionellt
tvivelaktigt.
En annan invändning gäller användandet
av bemyndigande på finansmaktens område.
En viktig motivering för budgetlagen var
att den ersatte en uppsjö av
bemyndiganden som riksdagen givit
regeringen. Bemyndigandena var av den
omfattningen att det var svårt att få en
önskvärd överblick, och det förelåg risk
för att det kunde uppstå oklarhet om vad
riksdagen hade beslutat. Det fanns behov
av reglering på finansmaktens område som
låg mellan regeringsformens och
riksdagsordningens generella regler och
de detaljerade och oöverblickbara
bemyndigandena. Vid sidan om
bemyndigandena fanns dessutom en rikt
utvecklad praxis som det sågs behov av
att kodifiera. Förslaget i
vårpropositionen om förbättrad
kapitalstruktur tillhör den typ av
bemyndiganden som riksdagen avsåg att
undvika genom införandet av budgetlagen.
Vi vill vidare betona den betydelse som
principerna om bruttoredovisning och
fullständig budgetproposition har för att
riksdagen ska kunna utöva sin
grundlagsreglerade finansmakt.
Regeringsförslaget innebär ett
kringgående av budgetlagens krav på
bruttoredovisning och utgör därmed ett
flagrant brott mot budgetlagens
bestämmelser.
Den modell som regeringen införde 2003
riskerar att få en permanent karaktär
eftersom det även i framtiden kommer att
finnas behov av att göra förändringar i
kapitalstrukturen i statliga företag.
Ordningen bör vara att alla medel från
statliga hel- och delägda bolag och
användningen av dessa ska passera
statsbudgetens inkomst- respektive
utgiftssida i enlighet med budgetlagens
krav på bruttoredovisning. Därmed
underställs besluten om i vilken
utsträckning medel bör tillföras bolagen
riksdagen för prövning.
Nu vill regeringen höja ramen för de
medel som ska få avsättas på det
speciella kontot i Riksbanken genom att
knyta en kredit till kontot. Det argument
som anförs är behovet av snabbhet. Den
sakliga innebörden är att regeringen vill
utöka ramen från 3 till 5 miljarder
kronor. I än högre grad vill regeringen
tydligen agera utanför den normala
budgetprocessen. Av samma skäl som vi
ursprungligen motsatte oss införandet av
detta konto motsätter vi oss starkt dess
utbyggnad.
Den lösning som utskottets majoritet
fört fram under beredningen av förslaget
innebär inte att vår kritik förändras.
Den felaktiga ordningen med
nettoredovisning upprätthålls med
utskottsmajoritetens förslag. Även det
förslaget bör således avslås.
Därmed tillstyrks motionsförslagen om
avslag på regeringens förslag i Fi28 (m)
yrkande 10, Fi23 (fp) yrkande 13 samt
Fi27 (kd) yrkande 5 i denna del, medan
motionerna Fi17 (kd) yrkande 2 och Fi27
(kd) yrkande 6 tillstyrks delvis.
Propositionens förslag avstyrks.
3. Lag om ändring i lagen (2000:1335) om
kreditering på skattekonto av stöd
till kommuner för anläggande av
telenät, punkt 3 (m)
av Gunnar Axén (m), Tomas Högström (m)
och Lars Elinderson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag till
lag om ändring av lagen (2000:1335) om
kreditering på skattekonto av stöd till
kommuner för anläggande av telenät.
Därmed bifaller riksdagen motion
2003/04:Fi28 av Mikael Odenberg m.fl. (m)
yrkande 1, bifaller delvis motion
2003/04:Fi23 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) yrkande 7 och avslår proposition
2003/04:100 punkt 8.
Ställningstagande
Vi anser att utbyggnaden av lokala
telenät bör klaras av marknadens aktörer,
utan statlig regleringspolitik eller
bidrag. Moderata samlingspartiet har
tidigare motsatt sig stödet till
kommunerna för anläggande av telenät. Vi
ser nu ingen anledning till att förlänga
detta stöd. Därför avstyrker vi
regeringens förslag om en förlängning av
stödet. Därmed tillstyrks motion Fi28 (m)
yrkande 1, medan motion Fi23 (fp) yrkande
7 tillstyrks delvis och propositionens
förslag avstyrks.
4. Lag om ändring i lagen (2000:1335) om
kreditering på skattekonto av stöd
till kommuner för anläggande av
telenät, punkt 3 (fp)
av Karin Pilsäter (fp) och Gunnar
Nordmark (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag till
lag om ändring av lagen (2000:1335) om
kreditering på skattekonto av stöd till
kommuner för anläggande av telenät.
Därmed bifaller riksdagen motion
2003/04:Fi23 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) yrkande 7, bifaller delvis motion
2003/04:Fi28 av Mikael Odenberg m.fl. (m)
yrkande 1 och avslår proposition
2003/04:100 punkt 8.
Ställningstagande
Vi anser att utbyggnaden av lokala
telenät bör klaras av marknadens aktörer,
utan statlig regleringspolitik eller
bidrag. Folkpartiet liberalerna motsätter
sig stödet till kommunerna för anläggande
av telenät eftersom denna typ av stöd är
onödig. Därför finns det enligt vår
mening ingen anledning att acceptera den
föreslagna förlängningen. Vi förordar
således att regeringens förslag till en
förlängning av stödet avslås. Därmed
tillstyrks motion Fi23 (fp) yrkande 7,
medan motion Fi28 (m) yrkande 1
tillstyrks delvis och propositionens
förslag avstyrks.
5. Lag om ändring i lagen (2000:1380) om
skattereduktion för utgifter för vissa
anslutningar för tele- och
datakommunikation, punkt 4 (fp)
av Karin Pilsäter (fp) och Gunnar
Nordmark (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om skattereduktion för anslutningar för
tele- och datakommunikation och avslår
regeringens förslag till lag om ändring
av lagen (2000:1380) om skattereduktion
för utgifter för vissa anslutningar för
tele- och datakommunikation. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:Fi23 av
Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 8 och
avslår proposition 2003/04:100 punkt 9.
Ställningstagande
Enligt vår mening visar det låga
utnyttjandet av det statliga stödet för
utbyggnad av bredbandsinfrastruktur
tydligt att regeringens politik inom
området har misslyckats. Utbyggnaden
borde i stället ske på marknadsmässiga
villkor, utan statlig regleringspolitik
eller bidrag. Vi anser inte att staten
bör ge skattereduktion för utgifter för
vissa anslutningar för tele- och
datakommunikation. Vi förordar således
att regeringens förslag till en
förlängning av skattereduktionen avslås.
Därmed tillstyrks motion Fi23 (fp)
yrkande 8, medan propositionens förslag
avstyrks.
6. Tillfälligt sysselsättningsstöd till
kommuner och landsting 2005, punkt 5
(m, fp, kd, c)
av Karin Pilsäter (fp), Mats Odell (kd),
Gunnar Axén (m), Tomas Högström (m),
Gunnar Nordmark (fp), Jörgen Johansson
(c) och Lars Elinderson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag om
ett tillfälligt sysselsättningsstöd till
kommuner och landsting för 2005. Därmed
bifaller riksdagen motionerna
2003/04:Fi28 av Mikael Odenberg m.fl. (m)
yrkande 11, 2003/04:Fi27 av Mats Odell
m.fl. (kd) yrkande 4 samt 2003/04:Fi25 av
Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 7 och
avslår proposition 2003/04:100 punkt 41.
Ställningstagande
Vi förordar ett långsiktigt perspektiv i
arbetsmarknadspolitiken med en strategi
för att få arbetsmarknaden i harmoni med
framtiden. Ett nytt tillfälligt
sysselsättningsstöd till kommuner och
landsting 2005 fokuserar däremot på att
kortsiktigt mildra effekterna av
försämrad situation på arbetsmarknaden
bl.a. till följd av den av regeringen
föreslagna neddragningen av medel inom
ramen för generellt statsbidrag till
kommuner och landsting.
Vi har vid tidigare tillfällen motsatt
oss införandet och förlängningarna av det
tillfälliga sysselsättningsstödet till
kommunerna eftersom denna typ av stöd
till kommuner enligt vår mening inte
genererar varaktiga jobb. Vi vidhåller
vår uppfattning att det vare sig är
tillfälliga stöd till kommuner eller AMS-
åtgärder som ger ökad sysselsättning.
Samtidigt ställer vi oss tveksamma till
om frågan angående stödets
konkurrensneutralitet kan anses vara löst
när de privata företag som redan bedriver
verksamhet på området fortfarande inte
får någon del av stödet, medan alla
kommunala enheter får det. Det kan
dessutom ifrågasättas om stödets
konstruktion baserad på uppskattningen
att lönekostnaderna bara utgör hälften av
kostnaderna i köpt verksamhet är riktig.
Mot denna bakgrund avvisar vi
regeringens förslag. Därmed tillstyrker
vi motionerna Fi28 (m) yrkande 11, Fi27
(kd) yrkande 4 samt Fi25 (c) yrkande 7
och avstyrker propositionens förslag i
punkt 41.
7. Materiel, anläggningar samt forskning
och teknikutveckling (bemyndigande),
punkt 11 (m)
av Gunnar Axén (m), Tomas Högström (m)
och Lars Elinderson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om Försvarsmaktens
beställningsbemyndigande och avslår
regeringens förslag att regeringen
bemyndigas att under 2004 för det under
utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap
mot sårbarhet uppförda ramanslaget 6:2
Materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling besluta om beställningar
av materiel, anläggningar samt forskning
och teknikutveckling som inklusive
tidigare gjorda beställningar medför
utgifter på högst 68 500 000 000 kr efter
2004. Därmed bifaller riksdagen motion
2003/04:Fi28 av Mikael Odenberg m.fl. (m)
yrkande 3 och avslår proposition
2003/04:100 punkt 16 samt motion
2003/04:Fi29 av Eskil Erlandsson m.fl.
(c) yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Vi anser att förslaget på tilläggsbudget
att minska Försvarsmaktens bemyndigande
för materielanskaffning föregriper
Försvarsberedningens arbete och därmed
det kommande försvarsbeslutet.
Besparingar förbereds redan nu genom att
begränsa beställningsbemyndigandet under
anslag 6:2 med 4 miljarder kronor 2004,
samtidigt som regeringen därtill lägger
en utgiftsbegränsning inom anslaget på ca
1 miljard kronor för innevarande år.
Detta är enligt vår mening oacceptabelt
eftersom neddragningarna sker under en
känslig övergångsperiod från det
mobiliserande till det insatsberedda
försvaret och ger fel signaler till
Försvarsmakten. I stället för att
underlätta och stödja fördröjer
regeringen förändringen genom det
minskade bemyndigandet och
utgiftsbegränsningarna för 2004.
Vi bedömer att det inte är riktigt att
nu förändra förutsättningarna för
försvaret. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Något
bemyndigande till regeringen att minska
Försvarsmaktens materielbeställningar bör
därför inte lämnas. Motion Fi28 (m)
yrkande 3 tillstyrks således, medan
förslagen i propositionen respektive i
motion Fi29 (c) yrkandena 1 och 2
avstyrks.
8. Materiel, anläggningar samt forskning
och teknikutveckling (bemyndigande),
punkt 11 (c)
av Jörgen Johansson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under
punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen bemyndigar regeringen att under
2004 för det under utgiftsområde 6
Försvar samt beredskap mot sårbarhet
uppförda ramanslaget 6:2 Materiel,
anläggningar samt forskning och
teknikutveckling besluta om beställningar
av materiel, anläggningar samt forskning
och teknikutveckling som inklusive
tidigare gjorda beställningar medför
utgifter på högst 68 500 000 000 kr efter
2004 och tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om den framtida bemyndiganderamen för
samma ändamål. Därmed bifaller riksdagen
motion 2003/04:Fi29 av Eskil Erlandsson
m.fl. (c) yrkandena 1 och 2, bifaller
delvis proposition 2003/04:100 punkt 16
och avslår motion 2003/04:Fi28 av Mikael
Odenberg m.fl. (m) yrkande 3.
Ställningstagande
Centerpartiet gjorde i samband med det
senaste försvarsbeslutet en
överenskommelse med regeringen om
innehållet i beslutet och inriktningen
under perioden fram till nästa
försvarsbeslut. Jag anser att ingångna
uppgörelser ska fullföljas för att skapa
arbetsro för försvaret att genomföra de
politiska besluten och för att lägga en
god grund för det fortsatta
omställningsarbetet.
Mot denna bakgrund är jag mycket
kritisk till den föreslagna förändringen
av bemyndiganderamen för försvarets
materielanskaffning. Enligt min bedömning
behöver det dock inte förändra
inriktningen i försvarsbeslutet under
innevarande år. En permanent sänkning av
bemyndiganderamen skulle däremot enligt
min mening ställa till kännbara problem
för försvarsmakten.
Jag anser att vårt framtida försvar
måste bygga på en hög kompetensnivå,
byggd på forskning och utveckling.
Bemyndiganderamen måste således ha en
sådan omfattning att det finns utrymme
för beställningar som gynnar
kompetensuppbyggnad och
materielutveckling. Möjligheten för
svenska beställningar är i detta
sammanhang avgörande för vår möjlighet
att medverka i internationell utveckling
av försvarsmateriel och därigenom hålla
nere kostnaderna för svensk del. Därför
måste bemyndiganderamen redan i 2005 års
budget räknas upp och fastställas till
att åter omfatta denna typ av
framtidssatsningar.
Samtidigt är det angeläget att liknande
korrigeringar i beslutade förutsättningar
för genomförandet av gällande
försvarsbeslut inte inträffar igen. Jag
anser att regeringen därför bör avstå
från att föreslå förändrade
förutsättningar för det innevarande
försvarsbeslutet utan att göra mycket
noggranna överväganden.
Vad jag anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Det
innebär att jag tillstyrker motion Fi29
(c) yrkandena 1 och 2, delvis tillstyrker
propositionens förslag i punkt 16 samt
avstyrker motion Fi28 (m) yrkande 3.
9. Höjd ersättning för det särskilda
anställningsstödet, punkt 13 (m, fp)
av Karin Pilsäter (fp), Gunnar Axén (m),
Tomas Högström (m), Gunnar Nordmark (fp)
och Lars Elinderson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 13 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag om
godkännande av vad regeringen förordar om
det särskilda anställningsstödet. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:Fi28 av
Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkande 4 och
avslår proposition 2003/04:100 punkt 18.
Ställningstagande
Vi har tidigare motsatt oss det särskilda
anställningsstödets konstruktion med
kreditering av skattekonton. Följaktligen
avvisar vi förslaget om höjt tak, från
750 kr till 1 000 kr per dag, inom detta
stöd. Därmed tillstyrker vi motion Fi28
(m) yrkande 4 och avstyrker
propositionens förslag.
10. Bidrag till bostadsinvesteringar som
främjar ekologisk hållbarhet
(anlagsvillkor), punkt 18 (m, fp)
av Karin Pilsäter (fp), Gunnar Axén (m),
Tomas Högström (m), Gunnar Nordmark (fp)
och Lars Elinderson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 18 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om tillsättningen av en byggsamordnare
och avslår den av regeringen föreslagna
användningen av det under utgiftsområde
18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning
och byggande uppförda ramanslaget 31:10
Bidrag till bostadsinvesteringar som
främjar ekologisk hållbarhet. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:Fi28 av
Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkande 5 och
avslår proposition 2003/04:100 punkt 23.
Ställningstagande
Byggkommissionen har konstaterat att
byggandet i Sverige lider av höga priser,
låg konkurrens och dålig kvalitet. Därför
föreslår regeringen en tillsättning av en
temporär byggsamordnare med uppgift att
samordna ett program för utveckling och
utvärdering av byggsektorn.
Vi anser att konkurrensbevakning är en
myndighetsuppgift medan andra
förändringar bör ske på företagsnivå. En
gemensam byggsamordnare riskerar enligt
vår mening att minska såväl statens som
företagens ansvar inom byggområdet.
Samtidigt vill vi erinra om att Sverige i
förhållande till många andra länder inom
EU har betydligt lägre byggkostnader per
kvadratmeter. Däremot är de skatter som
belastar såväl inkomster som boende i
vårt land högre än i övriga EU-länder,
vilket gör att boendet i Sverige blir
dyrt. Det är därför vår uppfattning att
byggsamordnaren inte bör tillsättas.
Vad vi anfört om tillsättningen av en
byggsamordnare bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Detta
innebär att motion Fi28 (m) yrkande 5
tillstyrks och propositionens förslag i
punkt 23 avstyrks.
11. Bidrag till installation av hissar
(riktlinjer), punkt 20 (m, fp, kd)
av Karin Pilsäter (fp), Mats Odell (kd),
Gunnar Axén (m), Tomas Högström (m),
Gunnar Nordmark (fp) och Lars Elinderson
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 20 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om behovet av långsiktig bostadspolitik
och avslår regeringens förslag om
riktlinjer för bidrag till installation
av hissar. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2003/04:Fi28 av Mikael
Odenberg m.fl. (m) yrkande 6 och
2003/04:Fi27 av Mats Odell m.fl. (kd)
yrkande 1 i denna del och avslår
proposition 2003/04:100 punkt 25.
Ställningstagande
I tilläggsbudgeten för 2004 utvidgar
regeringen den kortsiktiga
bidragsorienterade bostadspolitik som
försatt bostadsbyggandet i en allvarlig
kris. Vi motsätter oss dessa åtgärder som
bidrar till att minska den långsiktighet
och förutsägbarhet som alla aktörer inom
bygg- och bostadssektorn efterfrågar.
Vi anser att det i stället krävs
betydande insatser i bostadsbeståndet för
att möta dels den demografiska
utvecklingen, med en allt äldre
befolkning som också med försämrad
rörlighet vill bo kvar i sina bostäder,
dels det stora underhållsbehovet hos
bostadshus byggda under miljonprogrammet.
Boverket har konstaterat att ett
särskilt stöd till hissinstallation
kräver en period om fem till sex år för
att vara verkningsfullt. Trots detta
lägger regeringen fram förslag om ett
tillfälligt bidrag till installation av
hissar. Genom ett sådant bidrag, som
räcker till ca 100 hissar, spär
regeringen enligt vår mening enbart på
osäkerheten om de framtida villkoren för
finansiering av bostadsinvesteringar.
Detta kommer att leda till att väsentliga
åtgärder skjuts på framtiden i avvaktan
på mer gynnsamma bidrag.
Att planera för och finansiera
underhåll och ombyggnad av bostäderna
måste vara fastighetsägarens ansvar, men
staten behöver se till att rimliga
förutsättningar finns för detta
ansvarstagande. Ett långsiktigt
ägaransvar skulle underlättas av att
statens bostadspolitik blev just
långsiktig, i stället för - som i dag
tillfällig och oförutsägbar.
Vi vill understryka att ekonomiskt
sunda bostadsbolag och
bostadsrättsföreningar är nödvändiga för
att dessa omfattande åtgärder ska komma
till stånd. En avgörande fråga för staten
måste därför vara att åstadkomma en
rimligare beskattning och ett
hyressättningssystem som skapar
incitament för fastighetsägare att
investera i underhålls- och
ombyggnadsåtgärder.
Vad vi här anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Det
innebär att vi tillstyrker motionerna
Fi28 (m) yrkande 6 samt Fi27 (kd) yrkande
1 i denna del och avstyrker
propositionens förslag i punkt 25.
12. Bidrag till installation av hissar
(bemyndigande), punkt 21 (m, fp, kd)
av Karin Pilsäter (fp), Mats Odell (kd),
Gunnar Axén (m), Tomas Högström (m),
Gunnar Nordmark (fp) och Lars Elinderson
(m).
Under förutsättning av bifall till
reservation 11.
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 21 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag att
regeringen bemyndigas att under 2004 för
det under utgiftsområde 18 Samhälls
planering, bostadsförsörjning och
byggande uppförda nya ramanslaget 31:14
Bidrag till installation av hissar
besluta om bidrag som medför utgifter på
högst 29 000 000 kr efter 2004. Därmed
bifaller riksdagen motionerna
2003/04:Fi28 av Mikael Odenberg m.fl. (m)
yrkande 7 och 2003/04:Fi27 av Mats Odell
m.fl. (kd) yrkande 1 i denna del och
avslår proposition 2003/04:100 punkt 26.
Ställningstagande
Vi har i en särskild reservation
redovisat vårt ställningstagande mot
regeringens förslag till riktlinjer för
bidrag till installation av hissar. I
konsekvens med detta motsätter vi oss
också förslaget om bemyndigande för
regeringen att besluta om bidrag för
samma ändamål som medför utgifter på
högst 29 miljoner kronor efter 2004.
Därmed tillstyrker vi motionerna Fi28 (m)
yrkande 7 samt Fi27 (kd) yrkande 1 i
denna del och avstyrker propositionens
förslag i punkt 26.
13. Investeringsstimulans till ombyggnad
av vissa utrymmen till
bostadslägenheter, punkt 22 (m, fp)
av Karin Pilsäter (fp), Gunnar Axén (m),
Tomas Högström (m), Gunnar Nordmark (fp)
och Lars Elinderson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 22 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag till
riktlinjer för investeringsstimulans till
ombyggnad av vissa utrymmen till
bostadslägenheter. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:Fi28 av Mikael
Odenberg m.fl. (m) yrkande 8, bifaller
delvis motion 2003/04:Fi27 av Mats Odell
m.fl. (kd) yrkande 2 och avslår
proposition 2003/04:100 punkt 27.
Ställningstagande
Vi har tidigare motsatt oss införandet av
investeringsstimulansen för byggande av
mindre hyresbostäder och studentbostäder.
Följaktligen anser vi att riksdagen bör
avslå regeringens förslag att utvidga
detta stöd till att även omfatta
nybyggnad av vindsutrymmen och lokaler
till bostäder i hus som huvudsakligen
omfattar bostäder. Därmed tillstyrker vi
motion Fi28 (m) yrkande 8, tillstyrker
delvis motion Fi27 (kd) yrkande 2 och
avstyrker propositionens förslag i punkt
27.
14. Investeringsstimulans till ombyggnad
av vissa utrymmen till
bostadslägenheter, punkt 22 (kd)
av Mats Odell (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under
punkt 22 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om investeringsstimulanser för
byggsektorn och avslår regeringens
förslag till riktlinjer för investerings
stimulans till ombyggnad av vissa utrym
men till bostadslägenheter. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:Fi27 av
Mats Odell m.fl. (kd) yrkande 2, bifaller
delvis motion 2003/04:Fi28 av Mikael
Odenberg m.fl. (m) yrkande 8 och avslår
proposition 2003/04:100 punkt 27.
Ställningstagande
Jag har i en särskild reservation
angående regeringens förslag till
riktlinjer för bidrag till installation
av hissar redovisat Kristdemokraternas
syn på behovet av en långsiktig
bostadspolitik. Utifrån samma
utgångspunkter anser jag att regeringens
förslag att utöka investeringsstimulansen
för byggande av mindre bostäder till att
omfatta även vindsutrymmen bör avslås.
Samtidigt vill jag erinra om att
Kristdemokraterna vid upprepade
tillfällen har föreslagit att denna
tillfälliga investeringsstimulans, som
ensidigt riktas till de minsta och
enklaste hyresrätterna, bör ersättas av
en byggmomssänkning som riktar sig mot
alla nyproducerade bostäder i
flerbostadshus, oavsett storlek och
upplåtelseform. I avvaktan på att
regeringen inom EU verkat för att
möjliggöra en sådan sänkt byggmoms, bör
skattesänkningen på byggandet enligt min
mening lösas genom att fastighetsägaren
efter deklaration erhåller en
skattereduktion som motsvarar hälften av
den erlagda byggmomsen, dvs. 10 % av
byggkostnaden.
Vad jag anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Det
innebär att jag tillstyrker motion Fi27
(kd) yrkande 2, delvis tillstyrker motion
Fi28 (m) yrkande 8 och avstyrker
propositionens förslag i punkt 27.
15. Åtgärder för biologisk mångfald
(bemyndigande), punkt 24 (kd)
av Mats Odell (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under
punkt 24 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag att
regeringen bemyndigas att under 2004 för
det under utgiftsområde 20 Allmän miljö-
och naturvård uppförda ramanslaget 34:3
Åtgärder för biologisk mångfald ingå
ekonomiska förpliktelser i samband med
förvärv av eller intrångsersättning i ur
naturvårdssynpunkt värdefulla naturom
råden som inklusive tidigare gjorda
åtaganden medför utgifter på högst
520 000 000 kr under 2005. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:Fi27 av
Mats Odell m.fl. (kd) yrkande 3 och
avslår proposition 2003/04:100 punkt 29.
Ställningstagande
Kristdemokraterna förordar en långsammare
takt och ett ökat inslag av frivilliga
skogvårdsavtal i arbetet med att bevara
nyckelbiotoper i skogsmark. Därigenom
anser jag att det av regeringen
föreslagna bemyndigandet för 2005 under
anslag 34:3 Åtgärder för biologisk
mångfald bör avslås. Därmed tillstyrker
jag motion Fi27 (kd) yrkande 3 och avslår
propositionens förslag i punkt 29.
16. Stöd till klimatinvesteringar
(bemyndigande), punkt 26 (m)
av Gunnar Axén (m), Tomas Högström (m)
och Lars Elinderson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 26 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag att
regeringen bemyndigas att under 2004 för
det under utgiftsområde 20 Allmän miljö-
och naturvård uppförda ramanslaget 34:13
Stöd till klimatinvesteringar ingå ekonom
iska förpliktelser i samband med beslut
om stöd till klimatinvesteringar som
inklusive tidigare gjorda åtaganden
medför utgifter på högst 713 000 000 kr
under 2005-2009. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:Fi28 av Mikael
Odenberg m.fl. (m) yrkande 9, bifaller
delvis motion 2003/04:Fi23 av Lars
Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 10 och
avslår proposition 2003/04:100 punkt 31.
Ställningstagande
Moderata samlingspartiet har tidigare
motsatt sig de subventioner som kallas
stöd till klimatinvesteringar. Vi har
dock godtagit att gjorda löften inom
ramen för detta stöd infrias. Däremot
anser vi inte att några nya bidrag ska
beviljas och att något högre bemyndigande
för detta ändamål därför inte behövs.
Därmed tillstyrks motion Fi28 (m) yrkande
9, motion Fi23 (fp) yrkande 10 tillstyrks
delvis, medan propositionens förslag
avstyrks.
17. Stöd till klimatinvesteringar
(bemyndigande), punkt 26 (fp)
av Karin Pilsäter (fp) och Gunnar
Nordmark (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 26 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag att
regeringen bemyndigas att under 2004 för
det under utgiftsområde 20 Allmän miljö-
och naturvård uppförda ramanslaget 34:13
Stöd till klimatinvesteringar ingå ekonom
iska förpliktelser i samband med beslut
om stöd till klimatinvesteringar som
inklusive tidigare gjorda åtaganden
medför utgifter på högst 713 000 000 kr
under 2005-2009. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:Fi23 av Lars
Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 10,
bifaller delvis motion 2003/04:Fi28 av
Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkande 9 och
avslår proposition 2003/04:100 punkt 31.
Ställningstagande
Folkpartiet liberalerna motsätter sig
stödet till klimatinvesteringar eftersom
denna typ av stöd snarare gynnar de
kommuner som är bra på ansökningar än har
positiva miljöeffekter. Det finns ingen
anledning att acceptera regeringens
förslag om att utöka möjligheterna att
ingå ytterligare förpliktelser för detta
slags stöd. Därför bör förslaget om
utökat bemyndigande för stöd till
klimatinvesteringar avslås. Därmed
tillstyrks motion Fi23 (fp) yrkande 10
och motion Fi28 (m) yrkande 9 tillstyrks
delvis, medan propositionens förslag
avstyrks.
18. Väghållning och statsbidrag
(låneram), punkt 28 (fp)
av Karin Pilsäter (fp) och Gunnar
Nordmark (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 28 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag om
godkännande att regeringen under 2004 får
besluta om en låneram i Riksgäldskontoret
om högst 8 500 000 000 kr för de
prioriterade vägprojekten E6 delen
Rabbaldshede-Hogdal, E20 delen Tolle
red-Alingsås samt genom Alingsås, Rv40
delen Brämhult-Hester, Rv 40 delen
Haga-Ljungarum, Rv45 delen
Angeredsbron-Älvängen, Rv44 delen
Båberg-Väneryr samt Rv49 Skara-Varnhem.
Därmed bifaller riksdagen motion
2003/04:Fi23 av Lars Leijonborg (fp)
yrkande 11 och avslår proposition
2003/04:100 punkt 33.
Ställningstagande
Enligt vad vi inhämtat är det regeringens
avsikt att inte utnyttja den föreslagna
låneramen i Riksgäldskontoret för vissa
vägprojekt under vare sig 2004, 2005
eller 2006 på ett sätt som avspeglar sig
i redovisningen av lånebehovet. Något
omedelbart behov av låneramen föreligger
således inte. I stället synes detta vara
ytterligare ett av regeringens försök att
undgå den normala budgetprocessen.
Mot denna bakgrund motsätter vi oss
regeringens förslag och anser att
regeringen bör återkomma till riksdagen
när ett riktigt behov av
investeringsmedel föreligger. Därmed
tillstyrker vi motion Fi23 (fp) yrkande
11 och avstyrker propositionens förslag.
19. Banverket: Banhållning och
sektorsuppgifter (låneram), punkt 30
(fp)
av Karin Pilsäter (fp) och Gunnar
Nordmark (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 30 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag om
godkännande att regeringen under 2004 får
besluta om en låneram i Riksgäldskontoret
om högst 17 000 000 000 kr för de
prioriterade järnvägsprojekten
Hallsberg-Degerön, Mjölby-Motala,
Trollhättan-Göteborg samt järnvägsprojekt
i Stockholmsregionen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:Fi23 av Lars
Leijonborg (fp) yrkande 12 och avslår
proposition 2003/04:100 punkt 35.
Ställningstagande
Enligt vad vi inhämtat gäller för
regeringens förslag om låneram i
Riksgäldskontoret för vissa
järnvägsprojekt samma förhållande som vi
framhåller i reservation 18 angående
förslaget om låneram för vissa
vägprojekt. Mot denna bakgrund motsätter
vi oss regeringens förslag och anser att
regeringen bör återkomma till riksdagen
när ett riktigt behov av
investeringsmedel föreligger. Därmed
tillstyrker vi motion Fi23 (fp) yrkande
12 och avstyrker propositionens förslag.
20. Låneram för fyra SJ-bolag, punkt 31
(m, fp, kd, c)
av Karin Pilsäter (fp), Mats Odell (kd),
Gunnar Axén (m), Tomas Högström (m),
Gunnar Nordmark (fp), Jörgen Johansson
(c) och Lars Elinderson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 31 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om låneramar i Riksgäldskontoret för
statliga bolag och avslår regeringens
förslag om godkännande att regeringen
under 2004 får besluta om låneramar i
Riksgäldskontoret för Euromaint AB, Green
Cargo AB, Jernhusen AB och AB Swedcarrier
för 2005 och 2006 som sammanlagt uppgår
till högst 2 300 000 000 kr. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:Fi27 av
Mats Odell m.fl. (kd) yrkande 5 i denna
del och avslår proposition 2003/04:100
punkt 36.
Ställningstagande
För de lån som Riksgäldskontoret ställer
ut inom de beslutade låneramarna för
statliga företag finns inget regelverk
med krav på riskbaserade avgifter. Detta
innebär att ett lån från
Riksgäldskontoret ges till kostnader som
understiger de belopp som låntagarna
skulle behöva betala på den öppna
marknaden. Nu vill regeringen utfärda
sådana låneramar utan föregående
kreditprövning åt fyra bolag som agerar
på en konkurrensutsatt marknad. Genom ett
sådant förfarande förbigår regeringen
enligt vår mening den s.k.
marknadsinvesterarprincipen, vilken
ligger till grund för att avgöra vad som
utgör statsstöd enligt EU:s regelverk.
Vi anser att de statliga bolag som
agerar på en konkurrensutsatt marknad
också ska finna sin finansiering på den
öppna kreditmarknaden. Så verkar också
vara fallet med de fyra SJ-bolagen
eftersom dessa vid utgången av 2003
endast hade lån om sammanlagt 1 250
miljoner kronor i Riksgäldskontoret.
Green Cargo AB har över huvud taget inga
lån i Riksgäldskontoret medan
Swedcarrierkoncernen, där Jernhusen AB
och Euromaint AB ingår, numera har en
låneram hos ett bankkonsortium på 4 000
miljoner kronor t.o.m. utgången av 2006.
Av den låneram på 2 000 miljoner kronor
som regeringen ansåg vara nödvändig för
att garantera SJ AB:s fortlevnad har
bolaget hitintills utnyttjat 0 kr.
Utifrån denna bakgrund bedömer vi att
de föreslagna låneramarna i
Riksgäldskontoret enbart utgör en
säkerhet som kan bidra till att pressa
bolagens kostnader på ett sätt som
snedvrider konkurrensen. Sådana låneramar
bör enligt vår mening inte beviljas.
Vi anser att riksdagen som sin mening ska
tillkännage för regeringen vad vi har
framfört om låneramar i
Riksgäldskontoret för statliga bolag.
Detta innebär att riksdagen bifaller
motion Fi27 (kd) yrkande 5 i denna del
och avslår propositionens förslag.
21. Ändrade ramar för utgiftsområden samt
ändrade och nya anslag, punkt 35 (m)
av Gunnar Axén (m), Tomas Högström (m)
och Lars Elinderson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 35 borde ha följande lydelse:
Riksdagen
antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1972:625) om
statligt stöd till politiska partier,
2. lag om ändring i lagen (1993:389) om
assistansersättning,
3. lag om ändring i lagen (1998:703) om
handikappersättning och vårdbidrag,
avslår regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1995:1514) om generellt
statsbidrag till kommuner och landsting,
antar riksdagsstyrelsens förslag till lag
om ändring av lagen (1999:1209) om stöd
till riksdagsledamöternas och
partigruppernas arbete i riksdagen,
godkänner att Riksgäldskontorets
betalning av årlig ränta på kung Karl
XIII:s hemgiftskapital upphör,
godkänner ändrade ramar för
utgiftsområden samt anvisar ändrade och
nya anslag i enlighet med vad som anförs
i reservation 21 och i spalten "m Fi28" i
specifikationen i bilaga 3 till
betänkandet.
Därmed bifaller riksdagen proposition
2003/04:100 punkterna 5-7, 11, 43 och 44
och motion 2003/04:Fi28 av Mikael
Odenberg m.fl. (m) yrkandena 2, 12-16,
bifaller delvis proposition 2003/04:100
punkt 42 samt motionerna 2003/04:Fi23 av
Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 9 och
2003/04:Fi25 av Maud Olofsson m.fl. (c)
yrkande 6 samt avslår proposition
2003/04:100 punkt 10 och motionerna
2003/04:Fi23 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) yrkande 6,
2003/04:Fi27 av Mats Odell m.fl. (kd)
yrkande 7,
2003/04:Fi25 av Maud Olofsson m.fl. (c)
yrkande 5 samt
2003/04:Fi26 av Rolf Gunnarsson (m).
Ställningstagande
Utgiftsområde 15 Studiestöd
Vi motsätter oss införandet av den
arbetsmarknadsrelaterade utbildning
vilken regeringen kallar
collegeutbildning. Därmed kan vi inte
godta de förändringar av anslagen 25:2
Studiemedel m.m. och 25:4
Rekryteringsbidrag som föreslås i
propositionen.
Utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning
Även under utgiftsområde 16 får
ovannämnda utbildning budgetkonsekvenser
redan under innevarande år. Vi avvisar
ökningarna på anslaget 25:2 Myndigheten
för skolutveckling och på anslaget 25:76
Högskoleverket.
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande
Vi motsätter oss regeringens förslag att
införa ett särskilt bidrag för
installation av hissar, i enlighet med
vårt ställningstagande i en särskild
reservation. Något anslag för detta
ändamål bör därför inte anvisas.
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till
kommuner
Vi noterar att regeringen i samband med
tilläggsbudget 1 för 2004 vill korrigera
avräkningen av statsbidraget till
kommuner och landsting till följd av
pensionsreformen. Det är dock olyckligt
att kommunerna får förutsättningarna
ändrade under löpande budgetår när såväl
utgifter som inkomster är fastlagda. För
enskilda kommuner kan detta komma att
medföra underskott i årets verksamhet.
Det är för oss uppenbart att bakgrunden
till det panikartade ingreppet är den
skenande arbetslösheten och den redan vid
ingången av året svaga
budgeteringsmarginalen. Någon lagändring
som medger ändrade bidrag under löpande
budgetår bör därför inte ske.
Finansutskottets sammanställning av
ändrade ramar för utgiftsområden samt
ändrade och nya anslag
Vi har i denna reservation ställt oss
bakom Moderata samlingspartiets förslag
till ändring av vissa anslag i
regeringens förslag på tilläggsbudget.
Därutöver har vi även avstyrkt
regeringens förslag till ändringar i
lagen (1995:1514) om generellt
statsbidrag till kommuner och landsting.
Därmed tillstyrks motion Fi28 (m)
yrkandena 2, 12, 13, 14, 15 och 16.
Motionerna Fi23 (fp), Fi27 (kd) och Fi25
(c) tillstyrks delvis i berörda delar.
22. Ändrade ramar för utgiftsområden samt
ändrade och nya anslag, punkt 35 (fp)
av Karin Pilsäter (fp) och Gunnar
Nordmark (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 35 borde ha följande lydelse:
Riksdagen
antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1972:625) om
statligt stöd till politiska partier,
2. lag om ändring i lagen (1993:389) om
assistansersättning,
3. lag om ändring i lagen (1998:703) om
handikappersättning och vårdbidrag,
avslår regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1995:1514) om generellt
statsbidrag till kommuner och landsting,
antar riksdagsstyrelsens förslag till lag
om ändring av lagen (1999:1209) om stöd
till riksdagsledamöternas och
partigruppernas arbete i riksdagen,
godkänner att Riksgäldskontorets
betalning av årlig ränta på kung Karl
XIII:s hemgiftskapital upphör,
godkänner ändrade ramar för
utgiftsområden samt anvisar ändrade och
nya anslag i enlighet med vad som anförs
i reservation 22 och i spalten "fp Fi23"
i specifikationen i bilaga 3 till
betänkandet.
Därmed bifaller riksdagen proposition
2003/04:100 punkterna 5-7, 11, 43 och 44
och motion 2003/04:Fi23 av Lars
Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 6 och 9,
bifaller delvis proposition 2003/04:100
punkt 42 och motionerna 2003/04:Fi28 av
Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkandena 2,
12-16, 2003/04:Fi27 av Mats Odell m.fl.
(kd) yrkande 7 i denna del och
2003/04:Fi25 av Maud Olofsson m.fl. (c)
yrkandena 5 i denna del och 6 samt avslår
proposition 2003/04:100 punkt 10 och
motionerna
2003/04:Fi27 av Mats Odell m.fl. (kd)
yrkande 7 i denna del,
2003/04:Fi25 av Maud Olofsson m.fl. (c)
yrkande 5 i denna del samt
2003/04:Fi26 av Rolf Gunnarsson (m).
Ställningstagande
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och
social omsorg
Vi noterar att regeringen igen på
tilläggsbudget återkommer med ett förslag
angående medel på anslaget för bilstöd
till handikappade. Situationen är i år
ungefär densamma som tidigare år. Den
eftersläpning som satts i system vållar
ryckighet och svårigheter såväl för
berörda funktionshindrade som för
försäkringskassorna och de företag som
handikappanpassar bilar. Anslaget för
2003 var, till följd av att tidigare
eftersläpning, förbrukat i början av
augusti. Då hela 600 ärenden av denna
orsak sköts upp och en mycket stor
utbetalning skedde i januari 2004
beräknas nu årets anslag inklusive
tilläggsbudget vara förbrukat under
sommaren, varför ryckigheten kommer att
upprepas nästa år. Vi anser att sådana
förhållanden är oacceptabla. Det är
mycket angeläget att det utredningsarbete
som nu pågår leder till att det blir ett
slut på den ryckighet och dåliga service
som de funktionshindrade här har utsatts
för. Detta måste också beaktas i arbetet
med regeringens förslag till budget för
2005. Detta bör enligt vår mening ges
regeringen till känna.
Utgiftsområde 15 Studiestöd
Vi motsätter oss det orättvisa
rekryteringsbidraget där vuxenstuderande
över 25 år får hela studiemedlet som
bidrag. Därför säger vi nu också nej till
förslaget att utöka rekryteringsstödet på
ett lika orättvist sätt till vissa
anställda i kommuner och landsting.
Principerna för studiemedlen ska gälla
lika för alla och studiestödssystemet ska
förbättras för alla studerande.
Regeringens förslag på anslagen 25:2
Studiemedel m.m. och 25:4
Rekryteringsbidrag bör därför enligt vår
mening avslås av riksdagen.
Utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning
Vi avvisar också de förslag som hänger
samman med en utökning av
rekryteringsbidraget, nämligen ökade
anslag till Myndigheten för
skolutveckling respektive Högskoleverket
samt överföring av medel för
systemutveckling och administration från
anslaget för studiemedel till anslaget
för Centrala studiestödsnämnden.
Regeringens förslag på anslagen 25:2
Myndigheten för skolutveckling, 25:76
Högskoleverket och 25:78 Centrala
studiestödsnämnden m.m. bör därför
avslås.
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande
Vi motsätter oss regeringens förslag att
införa ett särskilt bidrag för
installation av hissar, i enlighet med
vårt ställningstagande i en särskild
reservation. Något anslag för detta
ändamål bör därför inte anvisas.
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till
kommuner
Vi ser ingen anledning att ha synpunkter
på grunderna för nedräkningen av det
generella statsbidraget till kommuner och
landsting till följd av pensionsreformen.
Finansieringsprincipen ska gälla. Däremot
anser vi att kommuner och landsting
ställs i ett än mer bekymmersamt
ekonomiskt läge när det generella
statsbidraget mitt under pågående
verksamhetsår minskas med 2,6 miljarder
kronor. Det skapar orimliga
planeringsförutsättningar för kommuner
och landsting med så kraftiga minskningar
under pågående verksamhetsår. Det
riskerar att skapa krav på besparingar
som går ut över de kommunala
kärnverksamheterna. Vi befarar att det
även kan kullkasta de kraftiga insatser
som under föregående år gjordes inom den
kommunala sektorn att vända långåriga
underskott till varaktiga överskott.
Riksdagen bör därför avvisa förslaget att
retroaktivt minska det generella
statsbidraget till kommuner och
landsting.
Finansutskottets sammanställning av
ändrade ramar för utgiftsområden samt
ändrade och nya anslag
Vi har i denna reservation ställt oss
bakom Folkpartiet liberalernas förslag
till ändringar av vissa anslag på
tilläggsbudgeten. Därutöver har vi även
avstyrkt regeringens förslag till
ändringar i lagen (1995:1514) om
generellt statsbidrag till kommuner och
landsting. Därmed tillstyrks motion Fi23
(fp) yrkandena 6 och 9. Motionerna Fi28
(m), Fi27 (kd) och Fi25 (c) tillstyrks
delvis i berörda delar.
23. Ändrade ramar för utgiftsområden samt
ändrade och nya anslag, punkt 35 (kd)
av Mats Odell (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under
punkt 35 borde ha följande lydelse:
Riksdagen
antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1972:625) om
statligt stöd till politiska partier,
2. lag om ändring i lagen (1993:389) om
assistansersättning,
3. lag om ändring i lagen (1998:703) om
handikappersättning och vårdbidrag,
avslår regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1995:1514) om generellt
statsbidrag till kommuner och landsting,
antar riksdagsstyrelsens förslag till lag
om ändring av lagen (1999:1209) om stöd
till riksdagsledamöternas och
partigruppernas arbete i riksdagen,
godkänner att Riksgäldskontorets
betalning av årlig ränta på kung Karl
XIII:s hemgiftskapital upphör,
godkänner ändrade ramar för
utgiftsområden samt anvisar ändrade och
nya anslag i enlighet med vad som anförs
i reservation 23 och i spalten "kd Fi27"
i specifikationen i bilaga 3 till
betänkandet.
Därmed bifaller riksdagen proposition
2003/04:100 punkterna 5-7, 11, 43 och 44
och motion 2003/04:Fi27 av Mats Odell
m.fl. (kd) yrkande 7, bifaller delvis
proposition 2003/04:100 punkt 42 och
motionerna 2003/04:Fi28 av Mikael
Odenberg m.fl. (m) yrkande 2,
2003/04:Fi23 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) yrkande 9 och 2003/04:Fi25 av Maud
Olofsson m.fl. (c) yrkandena 5 i denna
del och 6 samt avslår proposition
2003/04:100 punkt 10 och motionerna
2003/04:Fi28 av Mikael Odenberg m.fl. (m)
yrkandena 12-16,
2003/04:Fi23 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) yrkande 6,
2003/04:Fi25 av Maud Olofsson m.fl. (c)
yrkandena 5 i denna del samt
2003/04:Fi26 av Rolf Gunnarsson (m).
Ställningstagande
Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
Kristdemokraterna anser att regeringen
valt en felaktig väg för att lösa den
arbetslöshetskris som man själv är
ansvarig för. Staten måste i stället
satsa offensivt för att lösa
arbetslösheten med riktiga jobb som
faktiskt ökar välfärden i samhället.
Genom att stimulera sysselsättningen i
kommunsektorn och genom att införa en
fullständig avdragsrätt för
hushållstjänster kan det ske en
begränsning av utgiftsökningen på detta
anslag. Kristdemokraterna föreslår att
ramanslaget för anslag 22:2 i stället
ökar till 42 727 miljoner kronor.
Resterande 3 892 miljoner kronor anser vi
ska användas för att stimulera
sysselsättningen och för att införa sådan
avdragsrätt för hushållstjänster.
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till
kommuner
Kristdemokraterna anser inte att
regeringens förslag att sänka
statsbidragen 2004 med 2,6 miljarder
kronor är förankrat i den verklighet som
Sveriges kommuner och landsting nu
befinner sig i. Visserligen har
skatteintäkterna blivit lägre än vad man
tidigare hoppades. Men även regeringen
måste bära bördan för arbetslösheten, som
ju är en direkt följd av en
otillfredsställande nationell näringslivs-
och arbetsmarknadspolitik. Beloppet
behövs för att säkra det välfärdsåtagande
som den offentliga sektorn gjort. Om
kommunerna får behålla beloppet kommer
det i huvudsak att gå till att behålla
och anställa personal, vilket i sin tur
sänker arbetslösheten.
Det finns dessutom ett stort behov av
kvalitetshöjande åtgärder inom
psykiatrin. Kristdemokraterna vill därför
på kort sikt förstärka resurserna för att
förbättra den psykiatriska vården med 300
miljoner kronor. Eftersom behoven
varierar över landet är det en fördel att
kommunerna och landstingen själva får
möjlighet att bestämma var resurserna
satsas.
Finansutskottets sammanställning av
ändrade ramar för utgiftsområden samt
ändrade och nya anslag
Jag har i denna reservation ställt mig
bakom Kristdemokraternas förslag till
ändringar av vissa anslag på
tilläggsbudgeten. Därutöver har jag även
avstyrkt regeringens förslag till
ändringar i lagen (1995:1514) om
generellt statsbidrag till kommuner och
landsting. Därmed tillstyrks motion Fi27
(kd) yrkande 7. Motionerna Fi28 (m), Fi23
(fp) och Fi25 (c) tillstyrks delvis i
berörda delar.
24. Ändrade ramar för utgiftsområden samt
ändrade och nya anslag, punkt 35 (c)
av Jörgen Johansson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under
punkt 35 borde ha följande lydelse:
Riksdagen
antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1972:625) om
statligt stöd till politiska partier,
2. lag om ändring i lagen (1993:389) om
assistansersättning,
3. lag om ändring i lagen (1998:703) om
handikappersättning och vårdbidrag,
avslår regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1995:1514) om generellt
statsbidrag till kommuner och landsting,
antar riksdagsstyrelsens förslag till lag
om ändring av lagen (1999:1209) om stöd
till riksdagsledamöternas och
partigruppernas arbete i riksdagen,
godkänner att Riksgäldskontorets
betalning av årlig ränta på kung Karl
XIII:s hemgiftskapital upphör,
godkänner ändrade ramar för
utgiftsområden samt anvisar ändrade och
nya anslag i enlighet med vad som anförs
i reservation 24 och i spalten "c Fi25" i
specifikationen i bilaga 3 till
betänkandet.
Därmed bifaller riksdagen proposition
2003/04:100 punkterna 5-7, 11, 43 och 44
och motion 2003/04:Fi25 av Maud Olofsson
m.fl. (c) yrkandena 5 och 6, bifaller
delvis proposition 2003/04:100 punkt 42
och motionerna 2003/04:Fi28 av Mikael
Odenberg m.fl. (m) yrkande 2,
2003/04:Fi23 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) yrkande 9 och 2003/04:Fi27 av Mats
Odell m.fl. (kd) yrkande 7 i denna del
samt avslår proposition 2003/04:100 punkt
10 och motionerna
2003/04:Fi28 av Mikael Odenberg m.fl. (m)
yrkandena 12-16,
2003/04:Fi23 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) yrkande 6,
2003/04:Fi27 av Mats Odell m.fl. (kd)
yrkande 7 i denna del samt
2003/04:Fi26 av Rolf Gunnarsson (m).
Ställningstagande
Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
Regeringen anslår på tilläggsbudget
ytterligare 7,4 miljarder kronor för
bidrag till arbetslöshetsersättning och
aktivitetsstöd för att täcka ökade
kostnader för arbetslösheten. Denna
kostnadsökning kommer enligt min mening
delvis av neddragningar inom
kommunsektorn. Den övervägande delen av
kommunernas och landstingens kostnader
utgörs av lönen till anställd personal.
En neddragning leder till ökad
arbetslöshet, vilket ytterligare späder
på kostnaden för staten. Resultatet av en
neddragning av generella bidrag leder
således med stor sannolikhet till ökade
kostnader för arbetslöshet.
Centerpartiet avvisar den av regeringen
föreslagna minskningen av det generella
statsbidraget till kommuner och
landsting. Som en konsekvens av detta bör
motsvarande reducering ske inom
utgiftsområde 13, vilket därefter får en
ökning med 4,8 miljarder kronor.
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till
kommuner
Jag ifrågasätter regeringens förslag att
sänka det generella statsbidraget till
kommuner och landsting eftersom de
beräknade skatteintäkterna och
statsbidragen redan ligger som grund för
kommunernas och landstingens budgeterade
verksamhet för innevarande år. Ändras
statsbidragen på tilläggsbudget blir
effekten därför neddragningar i
kommunsektorn. Orsaken till att
neddragningen av statsbidrag görs på
tilläggsbudget är sannolikt grundad på
problem i statens finanser snarare än på
finansieringsprincipen.
De underskott i kommunsektorns finanser
som sannolikt blir effekten av 2004 års
verksamhet måste återvinnas senast inom
två år. Följden blir att utrymmet för den
kommunala verksamheten 2005 och 2006
minskar i motsvarande mån. Alternativet
för kommunerna att klara ekonomin för
2004 blir kraftiga nedskärningar. Dessa
ska klaras på tiden från det att
tilläggsbudgeten beslutas i riksdagen,
strax före halvårsskiftet, fram till
årsskiftet.
Centerpartiet motsätter sig detta sätt
att hantera statens finanser och statens
behandling av kommuner och landsting och
accepterar inte neddragningen av 2,6
miljarder kronor inom utgiftsområde 25.
Finansutskottets sammanställning av
ändrade ramar för utgiftsområden samt
ändrade och nya anslag
Jag har i denna reservation ställt mig
bakom Centerpartiets förslag till ändring
av vissa anslag på tilläggsbudgeten.
Därutöver har jag även avstyrkt
regeringens förslag till ändringar i
lagen (1995:1514) om generellt
statsbidrag till kommuner och landsting.
Därmed tillstyrks motion Fi25 (c)
yrkandena 5 och 6. Motionerna Fi28 (m),
Fi23 (fp) och Fi27 (kd) tillstyrks delvis
i berörda delar.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har
föranlett följande särskilda yttranden. I
rubriken anges inom parentes vilken punkt
i utskottets förslag till riksdagsbeslut
som behandlas i avsnittet.
1. Ändrade ramar för utgiftsområden samt
ändrade och nya anslag, punkt 35 (m)
av Gunnar Axén (m), Tomas Högström (m)
och Lars Elinderson (m).
Moderata samlingspartiet tar inte
ställning till tilläggsbudgeten som
helhet, eftersom vi i höstas hade ett
annat budgetalternativ som avvisades av
riksdagen. Det får ankomma på de tre
partier som röstade igenom riksdagens
budgetbeslut att ta ansvar för de
förändringar som nu görs på marginalen.
Enligt riksdagsordningen har vi heller
inte utrymme att föreslå förändringar på
andra anslag än just de som regeringen
väljer att aktualisera. Det är därför
inte praktiskt möjligt för oss att lägga
fram en egen, genomarbetad
tilläggsbudget.
I förslaget till tilläggsbudget tvingas
regeringen att dra konsekvenserna av sin
missbedömning av
arbetslöshetsutvecklingen. Ytterligare
över 7 miljarder kronor anslås för detta
ändamål på tilläggsbudget. Ökningen i
förhållande till budgetpropositionen blir
över 18 %. Budgeteringsmarginalen raderas
i praktiken helt ut. Vi konstaterar att
om riksdagen bifallit det moderata
budgetalternativet i höstas hade
utsikterna för Sveriges ekonomi varit
bättre och den dramatiska ökningen av
utbetalningar från a-kassan hade då
kunnat undvikas.
Mot denna bakgrund tar vi i motion Fi28
(m) endast ställning till vissa av
regeringens förslag till ändrade ramar
för utgiftsområden samt ändrade och nya
anslag i statsbudgeten för 2004. Vårt
ställningstagande redovisas i en
reservation till punkt 35 i utskottets
förslag till riksdagsbeslut.
Regeringens förslag innebär dock inte
bara förändringar i statsbudgeten för
innevarande år, utan har på några punkter
också implikationer för kommande
budgetår. Det gäller t.ex. introduktion
av nya stödformer samt vissa
bemyndiganden och lagförslag. På sådana
förslag yrkar vi i vår motion avslag,
vilket vi redovisar i särskilda
reservationer.
2. Ändrade ramar för utgiftsområden samt
ändrade och nya anslag, punkt 35 (fp)
av Karin Pilsäter (fp) och Gunnar
Nordmark (fp).
Folkpartiet hade i höstas ett annat
budgetalternativ för 2004. Detta innehöll
både lägre utgifter och lägre skatter, en
lång rad radikala förslag till reformer
av arbetsmarknad, integrationspolitik och
socialförsäkringar. Ett omfattande
program för att få ned sjukfrånvaron med
insatser för att människor ska få ihop
"livspusslet", insatser för att öka vård
och rehabilitering och med större krav
mot överutnyttjande av systemen. Tyvärr
valde riksdagens majoritet av
socialdemokrater, vänsterpartister och
miljöpartister att rösta ned detta
förslag den 18 december 2003.
Det är nu enligt vår uppfattning samma
majoritet som har ansvar för att se till
att deras beslutade utgiftstak kan
hållas. Folkpartiets budgetalternativ för
2004 innehöll en budgeteringsmarginal på
8 miljarder kronor, vilket betyder att om
vårt budgetförslag vunnit riksdagens
godkännande hade flertalet av
tilläggsbudgetens förändringar inte varit
nödvändiga.
Folkpartiet tar inte i detalj ställning
till de förslag regeringen och dess
stödpartier lägger fram som förändringar
i deras egen budget. Vi har enligt
riksdagsordningen inte heller utrymme att
föreslå förändringar på andra anslag än
de av regeringen nu aktualiserade. Det är
därför inte praktiskt möjligt för oss att
lägga fram en egen genomarbetad
tilläggsbudget.
3. Ändrade ramar för utgiftsområden samt
ändrade och nya anslag, punkt 35 (kd)
av Mats Odell (kd).
Kristdemokraterna har i parti- och
kommittémotioner för budgetåret 2004
förordat en annan inriktning av den
ekonomiska politiken och budgetpolitiken
än den nu gällande. Kristdemokraternas
ekonomiska politik och budgetalternativ
för budgetåret 2004 sammanfattas i motion
Fi241. Detta alternativ avslogs av
riksdagen i den första beslutsomgången om
utgiftsområdesramar och skatteinkomster
till förmån för den inriktning av den
ekonomiska politiken och budgetpolitiken
som Socialdemokraterna föreslog. Av detta
skäl deltog vi inte i den därpå följande
behandlingen av anslag inom respektive
utgiftsområde.
Utöver vissa anslagsförändringar, som
vi redovisar i en reservation till punkt
35 i utskottets förslag till
riksdagsbeslut, har vi inget ansvar för
den nu föreliggande tilläggsbudgeten. En
viktig orsak är att riksdagsordningen
inte ger oppositionspartierna någon
möjlighet att yrka på förändringar på
andra anslag än de regeringen tar upp,
eftersom den typen av förslag enligt
gällande praxis inte anses ligga inom
ärendets ram. Den ekonomiska politik och
det budgetalternativ vi skulle vilja
genomföra för 2004 går således inte att
lägga fram för riksdagen, varav följer
att det inte är meningsfullt för oss att
generellt sett delta i behandlingen av
Socialdemokraternas felbudgeteringar.
Riksdagsmajoriteten - bestående av
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och
Miljöpartiet de gröna - har för
budgetåret 2004 ställt sig bakom en
inriktning av politiken i det första
rambeslutet om statsbudgeten. Det är nu
majoritetens sak att ta ansvar för sin
budget.
4. Ändrade ramar för utgiftsområden samt
ändrade och nya anslag, punkt 35 (c)
av Jörgen Johansson (c).
Centerpartiet redovisade i motioner
hösten 2003 ett heltäckande
budgetalternativ för budgetåret 2004. Då
detta alternativ avslogs av riksdagen i
den förs-ta beslutsomgången om
utgiftsområdesramar och skatteinkomster,
till förmån för den inriktning av den
ekonomiska politiken och budgetpolitiken
som Socialdemokraterna med stöd av
Vänsterpartiet och Miljöpartiet föreslog,
deltog Centerpartiet inte i den därpå
följande behandlingen av anslag inom
respektive utgiftsområde. Av samma skäl
deltar Centerpartiet inte heller i den
fortsatta behandlingen av delar av
anslagen för budgetåret 2004 i den nu
föreliggande tilläggsbudgeten för år
2004.
Således är det de partier vars
budgetförslag antogs av riksdagen som nu
har ansvaret för att se till att det
beslutade utgiftstaket kan hållas. För
att förverkliga vår politik hade andra
förändringar behövt göras än de som
regeringen nu aktualiserar i sin
tilläggsbudget. Vi har enligt
riksdagsordningen inte möjlighet att
föreslå förändringar på andra anslag än
de av regeringen på tilläggsbudget 1
aktualiserade. Därför är det inte
praktiskt möjligt för oss att lägga fram
ett eget förslag till genomarbetad
tilläggsbudget.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 100
Regeringen föreslår i proposition
2003/04:100, 2004 års ekonomiska
vårproposition, när det gäller
tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 2004 att riksdagen
5. antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1972:625) om statligt
stöd till politiska partier (avsnitt
3.1 och 7.1.1)
6. antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1993:389) om
assistansersättning (avsnitt 3.2 och
7.1.8)
7. antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1998:703) om
handikappersättning och vårdbidrag
(avsnitt 3.3 och 7.1.9)
8. antar regeringens förslag till lag om
ändring av lagen (2000:1335) om
kreditering på skattekonto av stöd till
kommuner för anläggande av telenät
(avsnitt 3.4 och 7.1.18)
9. antar regeringens förslag till lag om
ändring av lagen (2000:1380) om
skattereduktion för utgifter för vissa
anslutningar för tele- och
datakommunikation (avsnitt 3.5 och
7.1.18)
10. antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1995:1514) om
generellt statsbidrag till kommuner och
landsting (avsnitt 3.6 och 7.1.21)
11. godkänner att Riksgäldskontorets
betalning av årlig ränta på kung Karl
XIII:s hemgiftskapital upphör (avsnitt
7.1.1)
12. godkänner att staten förvärvar
fastigheten Blåmannen 21 i Stockholms
kommun (avsnitt 7.1.2)
13. godkänner att staten utnyttjar en
köpoption avseende en ny byggnad för
svenska ambassaden i Washington,
Förenta staterna (avsnitt 7.1.2)
14. godkänner en ny investeringsplan för
Statens fastighetsverk i enlighet med
vad regeringen förordar (avsnitt 7.1.2)
15. bemyndigar regeringen att 2004
besluta att Statens fastighetsverk får
ta upp lån inom en ram av högst
7 800 000 000 kronor i
Riksgäldskontoret för investeringar i
fastigheter, lokaler och mark i
enlighet med vad regeringen förordar
(avsnitt 7.1.2)
16. bemyndigar regeringen att under 2004
för det under utgiftsområde 6 Försvar
samt beredskap mot sårbarhet uppförda
ramanslaget 6:2 Materiel, anläggningar
samt forskning och teknikutveckling
besluta om beställningar av materiel,
anläggningar samt forskning och
teknikutveckling som inklusive tidigare
gjorda beställningar medför utgifter på
högst 68 500 000 000 kronor efter 2004
(avsnitt 7.1.6)
17. bemyndigar regeringen att godkänna en
överenskommelse mellan staten och
Landstinget Västmanland om Salberga
sjukhus i enlighet med vad regeringen
förordar (avsnitt 7.1.8)
18. godkänner vad regeringen förordar om
det särskilda anställningsstödet
(avsnitt 7.1.10)
19. bemyndigar regeringen att under 2004
för det under utgiftsområde 14
Arbetsliv uppförda ramanslaget 23:1
Arbetsmiljöverket besluta om bidrag som
inklusive tidigare gjorda åtaganden
medför utgifter på högst 18 450 000
kronor under 2005 (avsnitt 7.1.11)
20. bemyndigar regeringen att under 2004
för det under utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning
uppförda ramanslaget 25:18 Bidrag till
kvalificerad yrkesutbildning besluta om
bidrag till kvalificerad
yrkesutbildning som inklusive tidigare
gjorda åtaganden medför utgifter på
högst 1 556 068 000 kronor under
2005-2009 (avsnitt 7.1.13)
21. bemyndigar regeringen att under 2004
för det under utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning
uppförda ramanslaget 25:73 Särskilda
utgifter inom universitet och högskolor
m.m. besluta om stipendier på Svenska
institutets område som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 3 000 000 kronor
under 2005 (avsnitt 7.1.13)
22. godkänner att regeringen 2004 på en
extra bolagsstämma med AB Svenska Spel
verkar för att innestående medel
avsedda för konst, teater och andra
kulturella ändamål delas ut till
regeringen och används för avsedda
ändamål (avsnitt 7.1.14)
23. godkänner den föreslagna användningen
av det under utgiftsområde 18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning
och byggande uppförda ramanslaget 31:10
Bidrag till bostadsinvesteringar som
främjar ekologisk hållbarhet (avsnitt
7.1.15)
24. godkänner att regeringen inte
genomför en fusion av de två
aktiebolagen Norecic AB och Bothia
Garanti AB (avsnitt 7.1.15)
25. godkänner de riktlinjer för bidrag
till installation av hissar som
regeringen förordar (avsnitt 7.1.15)
26. bemyndigar regeringen att under 2004
för det under utgiftsområde 18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning
och byggande uppförda nya ramanslaget
31:14 Bidrag till installation av
hissar besluta om bidrag som medför
utgifter på högst 29 000 000 kronor
efter 2004 (avsnitt 7.1.15)
27. godkänner de riktlinjer för
investeringsstimulans till ombyggnad av
vissa utrymmen till bostadslägenheter
som regeringen förordar (avsnitt
7.1.15)
28. bemyndigar regeringen att under 2004
för det under utgiftsområde 20 Allmän
miljö- och naturvård uppförda
ramanslaget 26:2 Forskningsrådet för
miljö, areella näringar och
samhällsbyggande: Forskning ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 260 000 000 kronor
under 2005, högst 126 000 000 kronor
under 2006, högst 70 000 000 kronor
under 2007, högst 15 000 000 kronor
under 2008 och högst 15 000 000 kronor
under 2009 (avsnitt 7.1.16)
29. bemyndigar regeringen att under 2004
för det under utgiftsområde 20 Allmän
miljö- och naturvård uppförda
ramanslaget 34:3 Åtgärder för biologisk
mångfald ingå ekonomiska förpliktelser
i samband med förvärv av eller
intrångsersättning i ur
naturvårdssynpunkt värdefulla
naturområden som inklusive tidigare
gjorda åtaganden medför utgifter på
högst 520 000 000 kronor under 2005
(avsnitt 7.1.16)
30. bemyndigar regeringen att under 2004
för det under utgiftsområde 20 Allmän
miljö- och naturvård uppförda
ramanslaget 34:5 Miljöforskning ingå
ekonomiska förpliktelser i samband med
planering, upphandling och genomförande
av forskningsprojekt som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 60 000 000 kronor
under 2005, högst 40 000 000 kronor
under 2006 och högst 30 000 000 kronor
under 2007 (avsnitt 7.1.16)
31. bemyndigar regeringen att under 2004
för det under utgiftsområde 20 Allmän
miljö- och naturvård uppförda
ramanslaget 34:13 Stöd till
klimatinvesteringar ingå ekonomiska
förpliktelser i samband med beslut om
stöd till klimatinvesteringar som
inklusive tidigare gjorda åtaganden
medför utgifter på högst 713 000 000
kronor under 2005-2009 (avsnitt 7.1.16)
32. godkänner den föreslagna användningen
av det under utgiftsområde 21 Energi
uppförda ramanslaget 35:8
Energipolitiskt motiverade
internationella klimatinsatser (avsnitt
7.1.17)
33. godkänner att regeringen under 2004
får besluta om en låneram i
Riksgäldskontoret om högst 8 500 000
000 kronor för de prioriterade
vägprojekten E6 delen
Rabbaldshede-Hogdal, E20 delen
Tollered-Alingsås samt genom Alingsås,
Rv40 delen Brämhult-Hester, Rv 40 delen
Haga-Ljungarum, Rv45 delen
Angeredsbron-Älvängen, Rv44 delen
Båberg-Väneryr samt Rv49 Skara-Varnhem
(avsnitt 7.1.18)
34. godkänner den föreslagna användningen
av det under utgiftsområde 22
Kommunikationer uppförda ramanslaget
36:2 Väghållning och statsbidrag
(avsnitt 7.1.18)
35. godkänner att regeringen under 2004
får besluta om en låneram i
Riksgäldskontoret om högst 17 000 000
000 kronor för de prioriterade
järnvägsprojekten Hallsberg-Degerön,
Mjölby-Motala, Trollhättan-Göteborg
samt järnvägsprojekt i
Stockholmsregionen (avsnitt 7.1.18)
36. godkänner att regeringen under 2004
får besluta om låneramar i
Riksgäldskontoret för Euromaint AB,
Green Cargo AB, Jernhusen AB och AB
Swedcarrier för 2005 och 2006 som
sammanlagt uppgår till högst
2 300 000 000 kronor (avsnitt 7.1.18)
37. godkänner vad regeringen förordar om
avveckling av VTI Utveckling AB
(avsnitt 7.1.18)
38. bemyndigar regeringen att under 2004
för det under utgiftsområde 23 Jord-
och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar uppförda ramanslaget 26:1
Forskningsrådet för miljö, areella
näringar och samhällsbyggande:
Forskning och samfinansierad forskning
ingå ekonomiska förpliktelser i samband
med planering, upphandling och
genomförande av forskningsprojekt som
inklusive tidigare gjorda åtaganden
medför utgifter på högst 220 000 000
kronor under 2005, högst 150 000 000
kronor under 2006, högst 95 000 000
kronor under 2007 och högst 45 000 000
kronor under 2008 (avsnitt 7.1.19)
39. godkänner vad regeringen förordar om
avgiftsintäkter från pass för
sällskapsdjur som Statens jordbruksverk
tillhandahåller (avsnitt 7.1.19)
40. godkänner vad regeringen förordar om
en förbättrad kapitalstruktur i
statliga bolag (avsnitt 7.1.20)
41. godkänner att ett tillfälligt
sysselsättningsstöd till kommuner och
landsting utgår 2005 (avsnitt 7.1.21)
42. godkänner ändrade ramar för
utgiftsområden samt anvisar ändrade och
nya anslag, som står till regeringens
disposition, enligt specifikation i
tabell 2.1.
43. Riksdagsstyrelsen föreslår att
riksdagen antar riksdagsstyrelsens
förslag till lag om ändring av lagen
(1999:1209) om stöd till
riksdagsledamöternas och
partigruppernas arbete i riksdagen
(avsnitt 3.7 och 7.1.1)
44. Riksdagsstyrelsen föreslår att
riksdagen anvisar ändrade anslag, som
dr avsedda för riksdagen eller dess
myndigheter, enligt specifikation i
tabell 2.1.
45. Riksrevisionens styrelse föreslår att
riksdagen bemyndigar Riksrevisionen att
för 2004 ta upp lån i Riksgäldskontoret
för investeringar i
anläggningstillgångar som används i
verksamheten inom en ram av 50 000 000
kronor (avsnitt 7.1.2).
Proposition 128 Medel från Fonden för den
mindre skeppsfarten
1. Riksdagen godkänner att 55 miljoner
kronor från Fonden för den mindre
skeppsfarten får tillföras det
särskilda kontot i Riksgäldskontoret
för insatser i av staten hel- eller
delägda bolag (avsnitt 4).
2. Riksdagen bemyndigar regeringen att
uppdra åt Riksgäldskontoret att utfärda
en garanti på motsvarande belopp
(avsnitt 4).
Följdmotioner med anledning av
proposition 100
2003/04:Fi23 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp):
6. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som i motionen
anförs om bilstöd till handikappade.
7. Riksdagen avslår regeringens förslag
till lag om ändring av lagen
(2000:1335) om kreditering på
skattekonto av stöd till kommuner för
anläggande av telenät.
8. Riksdagen avslår regeringens förslag
till lag om ändring av lagen
(2000:1380) om skattereduktion för
utgifter för vissa anslutningar för
tele- och datakommunikation.
9. Riksdagen avslår regeringens förslag
till lag om ändring av lagen
(1995:1514) om generellt statsbidrag
till kommuner och landsting.
10. Riksdagen avslår regeringens förslag
om bemyndigande att under 2004 för det
under utgiftsområde 20 Allmän miljö-
och naturvård uppförda ramanslaget
34:13 Stöd till klimatinvesteringar
ingå ekonomiska förpliktelser i samband
med beslut om stöd till
klimatinvesteringar som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 713 miljoner kronor
under 2005-2009.
11. Riksdagen avslår regeringens förslag
om bemyndigande att under 2004 besluta
om låneram i Riksgäldskontoret om högst
8 500 miljoner kronor för vissa
vägprojekt.
12. Riksdagen avslår regeringens förslag
om bemyndigande att under 2004 besluta
om en låneram i Riksgäldskontoret om
högst 17 000 miljoner kronor för vissa
järnvägsinvesteringar.
13. Riksdagen avslår vad regeringen
förordar om en förbättrad
kapitalstruktur i statliga bolag.
2003/04:Fi25 av Maud Olofsson m.fl. (c):
5. Riksdagen beslutar att ej
reducera bidrag till kommunerna med 2,6
miljarder kronor på tilläggsbudget samt
att minska föreslagen ökning under
utgiftsområde 13 till 4,8 miljarder
kronor i enlighet med vad som anförs i
avsnitt 11.
6. Riksdagen avslår regeringens
förslag till lag om ändring i lagen
(1995:1514), punkt 10.
7. Riksdagen avslår regeringens
förslag vad gäller sysselsättningsstöd
till kommuner och landsting, punkt 41.
2003/04:Fi26 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
ingen höjning bör ske av stödet till de
politiska partierna.
2003/04:Fi27 av Mats Odell m.fl. (kd):
1. Riksdagen avslår regeringens förslag
om att införa ett nytt bidrag för
installation av hissar (förslag nummer
25 och 26) (i denna del).
2. Riksdagen avslår regeringens förslag
om att utöka investeringsstimulansen
för byggande av mindre hyresbostäder
och studentbostäder till att omfatta
även ombyggnad av vindsutrymmen och
lokaler till bostäder.
3. Riksdagen avslår regeringens förslag
till ny bemyndiganderam för anslag 34:3
Åtgärder för biologisk mångfald.
4. Riksdagen avslår regeringens förslag
om ett tillfälligt sysselsättningsstöd
2005 i tilläggsbudgeten för 2004
(förslag nummer 41).
5. Riksdagen avslår regeringens förslag
nummer 40 angående kapitalstrukturen i
statliga bolag och nummer 36 angående
låneramar för Euromaint AB, Green Cargo
AB och Jernhusen AB i propositionen för
tilläggsbudgeten för 2004 i enlighet
med vad som anförs i motionen (i denna
del).
6. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att regeringen skall återkomma till
riksdagen med lagförslag som avgränsar
regeringens befogenhet att göra
kapitalinsatser i statliga bolag utan
att i förväg ha inhämtat riksdagens
godkännande.
7. Riksdagen beslutar enligt de
anslagsförändringar i tilläggsbudgeten
för 2004 som föreslås i nedanstående
tabell:
Anslag (kr) Regering Anslag Ny ram
ens sförän
förslag dringa
i r
tilläggs
budget
för 2004
22:2 Bidrag till 46 619 -3 892 42 727
arbetslöshetsersättni 000 000 000 000 000
ng och aktivitetsstöd 000
48:1 Generellt 41 542 2 600 44 142
statsbidrag till 000 000 000 000 000
kommuner och 000
landsting
2003/04:Fi28 av Mikael Odenberg m.fl.
(m):
1. Riksdagen avslår yrkande 8 om förslag
till lag om ändring av lagen
(2000:1335) om kreditering på
skattekonto av stöd till kommuner för
anläggande av telenät.
2. Riksdagen avslår yrkande 10 om förslag
till lag om ändring i lagen (1995:1514)
om generellt statsbidrag till kommuner
och landsting.
3. Riksdagen avslår yrkande 16 om
förslag om minskat bemyndigande under
utgiftsområde 6 på anslag 6:2 Materiel,
anläggningar samt forskning och
teknikutveckling.
4. Riksdagen avslår yrkande 18
gällande det särskilda
anställningsstödet.
5. Riksdagen avslår yrkande 23 om
förändrad användning av anslag 31:10
Bidrag till bostadsinvesteringar som
främjar ekologiskt boende under
utgiftsområde 18.
6. Riksdagen avslår yrkande 25 om
riktlinjer för bidrag till installation
av hissar.
7. Riksdagen avslår yrkande 26 om
att införa ett nytt ramanslag, 31:14
Bidrag till installation av hissar,
under utgiftsområde 18.
8. Riksdagen avslår yrkande 27 om
riktlinjer för bidrag till
investeringsstimulans för vissa
ombyggnationer av utrymmen till
bostadslokaler.
9. Riksdagen avslår yrkande 31 om
ökat bemyndigande för stöd till
klimatinvesteringar.
10. Riksdagen avslår yrkande 40 om
ändrad kapitalstruktur i statliga
bolag.
11. Riksdagen avslår yrkande 41 om
tillfälligt sysselsättningsstöd till
kommu ner och landsting.
12. Riksdagen beslutar att under
utgiftsområde 15 till anslag 25:2
Studiemedel fortsatt anslå 11 441 185
000 kr.
13. Riksdagen beslutar att under
utgiftsområde 15 till anslag 25:4
Rekryteringsbidrag fortsatt anslå 1 394
507 000 kr.
14. Riksdagen beslutar att under
utgiftsområde 16 till anslag 25:2
Myndighet för skolutveckling fortsatt
anslå 94 275 000 kr.
15. Riksdagen beslutar att under
utgiftsområde 16 till anslag 25:76
fortsatt anslå 185 151 000 kr.
16. Riksdagen beslutar att inte
medge inrättandet av ett nytt anslag,
31:14 Bidrag till installation av
hissar, under utgiftsområde 18 och
därmed inte anslå 1 000 000 kr för
detta ändamål.
2003/04:Fi29 av Eskil Erlandsson m.fl.
(c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
det nödvändiga i att redan 2005 års
budget räknas upp och fastställer
bemyndiganderamen till en nivå som
också inrymmer framtidssatsningar.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
vikten av att inte utan noggranna
överväganden ändra i beslutade
förutsättningar för genomförandet av
gällande försvarsbeslut.
Följdmotioner med anledning av
proposition 128
2003/04: Fi 17 av Olle Sandahl m.fl.
(kd):
1. Riksdagen beslutar att avslå
proposition 2003/04:128.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som anförs i motionen
om bruttoredovisning av medel på det
särskilda kontot i Riksgäldskontoret för
insatser i statligt hel- eller delägda
bolag.
2003/04: Fi 18 av Lena Ek m.fl. (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som i motionen anförs om
att inte tillåta överföring av medel från
Fonden för den mindre skeppsfarten till
det särskilda kontot i Riksgäldskontoret
för insatser i av staten hel- eller
delägda bolag.
2003/04: Fi 19 av Karin Pilsäter m.fl.
(fp):
1. Riksdagen avslår proposition
2003/04:128.
2. Riksdagen begär att regeringen
återkommer med en översyn av det
fortsatta behovet av och verksamheten
inom Fonden för den mindre skeppsfarten.
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
bilaga 3
Förslag i vårpropositionen och i parti- och kommitémotioner om
ändrade ramar och utgiftsområden samt ändrade och nya anslag för
2004
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens utom såvitt
avser utgiftsområde 24 Näringsliv. Utskottet föreslår där att
ett nytt ramanslag 38:22 Kapitalinsatser i statliga bolag om 1
miljon kronor anvisas. Det innebär att utskottet föreslår en ram
som är 1 miljon kronor högre än regeringens förslag på
utgiftsområde 24 Näringsliv. Detta förslag redovisas inte i
denna tabell. Partiernas förslag redovisas i jämförelse med
propositionens förslag.
Belopp i tusental kronor
Ansl Budget Regeri Regeri m fp kd c
ag hittil ngens ngens
ls försla nivå Fi28 Fi23 Fi27 Fi25
g
1 Rikets styrelse 7 896 40 162 7 936
299 461
1 Sametinget 17 665 -400 17 265
45:1
1 Allmänna val och demokrati 235 -1 100 233
46:1 000 900
1 Kungliga hov- och 94 574 300 94 874
90:1 slottsstaten
1 Riksdagens ledamöter och 618 16 000 634
90:2 partier m.m. 265 265
1 Riksdagens 540 14 800 555
90:3 förvaltningskostnader1 642 442
1 Regeringskansliet m.m. 5 460 -14 5 446
90:5 532 438 094
1 Stöd till politiska 131 25 000 156
90:6 partier 200 200
2 Samhällsekonomi och 9 198 1 500 9 199
finansförvaltning 142 642
2 Statistiska centralbyrån 429 1 500 431
1:5 501 001
3 Skatt, tull och exekution 8 556 21 608 8 577
043 651
3 Skatteverket 5 745 21 608 5 767
3:1 431 039
4 Rättsväsendet 26 432 200 26 632
092 000 092
4 Kriminalvården 4 761 200 4 961
4:6 044 000 044
5 Internationell samverkan 1 257 0 1 257
362 362
5 Bidrag till vissa 932 -2 100 929
5:1 internationella 070 970
organisationer
5 Nordiskt samarbete 9 122 2 100 11 222
5:3
1 Anslag avsedda för riksdagen eller dess myndigheter.
Belopp i tusental kronor
Ansl Budget Regeri Regeri m fp kd c
ag hittil ngens ngens
ls försla nivå Fi28 Fi23 Fi27 Fi25
g
8 Invandrare och flyktingar 7 005 40 000 7 045
146 146
8 Migrationsverket 616 20 000 636
12:1 273 273
8 Utresor för avvisade och 135 20 000 155
12:6 utvisade 556 556
9 Hälsovård, sjukvård och 37 665 17 500 37 682
social omsorg 272 772
9 Institutet för psykosocial 15 031 500 15 531
14:6 medicin
9 Bilstöd till handikappade 196 22 000 218
16:7 000 000
9 Kostnader för statlig 10 061 -5 000 10 056
16:8 assistansersättning 000 000
10 Ekonomisk trygghet vid 123 -17 123
sjukdom och handikapp 981 000 964
002 002
10 Handikappersättningar 1 224 -7 000 1 217
19:3 000 000
10 Riksförsäkringsverket 921 -10 911
19:6 595 000 595
13 Arbetsmarknad 61 989 7 366 69 355 -3 -2
063 000 063 892 600
000 000
13 Arbetsmarknadsverkets 4 742 -6 000 4 736
22:1 förvaltningskostnader 879 879
13 Bidrag till 39 253 7 366 46 619 -3 -2
22:2 arbetslöshetsersättning 000 000 000 892 600
och aktivitetsstöd 000 000
13 Bidrag till administration 59 459 6 000 65 459
22:8 av grundbeloppet
15 Studiestöd 21 924 -2 500 21 922 +2 -55
855 355 500 200
15 Studiemedel m.m. 11 441 -58 11 382 +58 +1
25:2 185 700 485 700 000*
15 Rekryteringsbidrag 1 394 56 200 1 450 -56 -56
25:4 507 707 200 200*
16 Utbildning och 43 962 3 000 43 965 -1 -2
universitetsforskning 225 225 500 500
16 Myndigheten för 94 275 750 95 025 -750 -750*
25:2 skolutveckling
16 Utveckling av skolväsende 197 500 198
25:3 och barnomsorg 894 394
16 Specialpedagogiska 332 7 500 340
25:4 institutet 820 320
16 Särskilda insatser på 278 -7 500 270
25:7 skolområdet 037 537
16 Enskilda 1 940 -41 1 899
25:7 utbildningsanordnare på 279 000 279
2 högskoleområdet m.m.
16 Högskoleverket 185 750 185 -750 -750*
25:7 151 901
6
Belopp i tusental kronor
Ansl Budget Regeri Regeri m fp kd c
ag hittil ngens ngens
ls försla nivå Fi28 Fi23 Fi27 Fi25
g
16 Centrala 372 42 000 414 -1
25:7 studiestödsnämnden m.m. 315 315 000*
8
17 Kultur, medier, 8 663 -1 608 8 662
trossamfund och fritid 960 352
17 Stöd till trossamfund 50 750 -1 608 49 142
28:3
9
18 Samhällsplanering, 8 798 1 000 8 799 -1 -1
bostadsförsörjning och 030 030 000 000
byggande
18 Boverket 151 -400 151
31:1 823 423
18 Statens va-nämnd 6 737 400 7 137
31:9
18 Bidrag till installation 0 1 000 1 000 -1 -1
31:1 av hissar (nytt ramanslag) 000 000
4
20 Allmän miljö- och 3 770 0 3 770
naturvård 566 566
20 Naturvårdsverket 323 5 700 329
34:1 434 134
20 Sanering och återställning 329 -11 318
34:4 av förorenade områden 850 500 350
20 Internationellt 66 434 5 800 72 234
34:7 miljösamarbete
22 Kommunikationer 28 535 0 28 535
012 012
22 Vägverket: Administration 1 030 -5 000 1 025
36:1 202 202
22 Banverket: Administration 773 -5 000 768
36:3 146 146
22 Banverket: Banhållning och 8 484 -15 8 469
36:4 sektorsuppgifter 123 000 123
22 Rikstrafiken: 793 5 000 798
36:1 Trafikupphandling 000 000
2
22 Järnvägsstyrelsen 0 20 000 20 000
36:1
6
23 Jord- och skogsbruk, fiske 14 278 10 000 14 288
med anslutande näringar 732 732
23 Främjande av rennäringen 37 000 10 000 47 000
45:1 m.m.
24 Näringsliv 3 490 2 100 3 492
802 902
24 Näringslivsutveckling m.m. 249 -1 000 248
38:2 562 562
24 Institutet för 74 344 -1 000 73 344
38:3 tillväxtpolitiska studier:
Förvaltningskostnader
24 Patentbesvärsrätten 15 249 1 000 16 249
38:8
Belopp i tusental kronor
Ansl Budget Regeri Regeri m fp kd c
ag hittil ngens ngens
ls försla nivå Fi28 Fi23 Fi27 Fi25
g
24 Marknadsdomstolen 8 942 1 000 9 942
40:1
24 Allmänna 23 127 1 100 24 227
40:3 reklamationsnämnden
25 Allmänna bidrag till 73 705 -2 600 71 105 +2 +2 +2
kommuner 790 000 790 600 600 600
000 000 000
25 Generellt statsbidrag till 44 142 -2 600 41 542 +2 +2 +2
48:1 kommuner och landsting 000 000 000 600 600 600
000 000 000
Summa anslagsförändring på 148 5 080 154 ±0 +2 -1 ±0
tilläggsbudget 996 762 076 542 293
025 787 300 000
bilaga 4
Konstitutionsutskottets yttrande
2003/04:KU5y
Tilläggsbudget för år 2004
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Till finansutskottet
Finansutskottet har vid sitt sammanträde
den 20 april 2004 beslutat att bereda
övriga utskott tillfälle att yttra sig
över 2004 års ekonomiska vårproposition
(prop. 2003/04:100) om tilläggsbudget för
budgetåret 2004 (punkterna 5-44) jämte
eventuella motioner, allt i de delar som
berör respektive utskotts
beredningsområde.
Konstitutionsutskottet yttrar sig över
förslagen beträffande ändring i lagen om
statligt stöd till politiska partier
(yrkande 5), ändring i lagen om stöd till
riksdagsledamöternas och partigruppernas
arbete i riksdagen (yrkande 43), ränta på
kung Karl XIII:s hemgiftskapital (yrkande
11), ändrade anslag för utgiftsområde 1
Rikets styrelse (yrkande 42 delvis och
yrkande 44) samt förbättrad
kapitalstruktur i statliga bolag (yrkande
40).
Propositionen
Statligt stöd till politiska partier
Regeringen föreslår att riksdagen antar
regeringens förslag till lag om ändring i
lagen (1972:625) om statligt stöd till
politiska partier (yrkande 5).
Ändringarna innebär att såväl
mandatbidrag som grundstöd och
tilläggsstöd räknas upp. Det medför att
anslaget 90:6 Stöd till politiska partier
ökas med 25 000 000 kr (yrkande 42
delvis).
Stöd till riksdagsledamöternas och
partigruppernas arbete i riksdagen
Riksdagsstyrelsen föreslår att riksdagen
antar riksdagsstyrelsens förslag till lag
om ändring av lagen (1999:1209) om stöd
till riksdagsledamöternas och
partigruppernas arbete i riksdagen
(yrkande 43). Stödet skall enligt
förslaget beräknas efter normen att det
skall motsvara kostnader för 225
politiska sekreterare under perioden den
1 september 2004-30 juni 2005, 335
politiska sekreterare den 1 juli 2005-30
juni 2006 och 349 politiska sekreterare
från den 1 juli 2006. Beloppet 46 000 kr
per politisk sekreterare och månad skall
ligga till grund för beräkningen.
Riksdagsstyrelsen föreslår vidare att
anslaget 90:2 Riksdagens ledamöter och
partier m.m. ökas med 16 000 000 kr och
anslaget 90:3 Riksdagens
förvaltningskostnader ökas med 14 800 000
kr (yrkande 44).
Ränta på kung Karl XIII:s hemgiftskapital
Regeringen föreslår att riksdagen
godkänner att Riksgäldskontorets
betalning av årlig ränta på kung Karl
XIII:s hemgiftskapital upphör (yrkande
11). Riksgäldskontoret betalar årligen 7
500 kr till Hans Maj:t Konungens
hovförvaltning i ränta på kung Karl
XIII:s hemgiftskapital.
Som skäl för förslaget anför regeringen
att alla betalningar till kungahuset bör
samordnas under ett anslag. Anslaget 90:1
Kungliga hov- och slottsstaten skall
räknas upp i motsvarande mån (yrkande
42).
Ändrade anslag för utgiftsområde 1 Rikets
styrelse
Regeringen och riksdagstyrelsen föreslår
i övrigt följande ändringar på
tilläggsbudget för utgiftsområde 1 Rikets
styrelse (yrkande 42 delvis och yrkande
44):
TABELL 1. ÄNDRAD RAM OCH äNDRADE ANSLAG
2004 FöR UTGIFTSOMRåDE 1 RIKETS STYRELSE
Tusental kronor
Ans Belopp Föränd Ny ram/
lag enligt ring
statsbud av Ny
get 2004 ram/an anslags
slag nivå
Rikets 7 896 40 162 7 936
styrelse 299 461
45: Sametinge 17 665 -400 17 265
1 t
46: Allmänna 235 000 -1 100 233 900
1 val och
demokrati
90: Kungliga 94 574 + 300 94 874
1 hov- och
slottssta
ten
90: Riksdagen 618 265 + 16 634 265
2 s 000
ledamöter
och
partier
m.m.
90: Riksdagen 540 642 + 14 555 442
3 s 800
förvaltni
ngskostna
der
90: Regerings 5 460 - 14 5 446
5 kansliet 532 438 094
m.m.
90: Stöd till 131 200 + 25 156 200
6 politiska 000
partier
Förbättrad kapitalstruktur
I propositionen föreslås att riksdagen
godkänner vad regeringen förordar om en
förbättrad kapitalstruktur i statliga
bolag (yrkande 40). Förslaget innebär att
behållningen på ett särskilt konto i
Riksgäldskontoret vid utgången av 2003
får användas även under 2004 för
kapitaltillskott till SJ AB. Regeringen
får utnyttja kontot under 2004 genom att
tillföra det medel för insatser i av
staten hel- eller delägda bolag på de
villkor som riksdagen tidigare fattat
beslut om med följande två tillägg.
Kontot skall ha en kredit på högst
2 000 000 000 kr under 2004. Om krediten
utnyttjas skall den ha återbetalats
inklusive ränta med extra utdelningar
från statligt ägda bolag före utgången av
2004. Den sammanlagda ramen för extra
utdelningar som får tillföras kontot höjs
därmed till totalt 5 000 000 000 kr för
2003 och 2004.
Som skäl för att knyta en
kreditmöjlighet till kontot i
Riksgäldskontoret anförs att erfarenheten
visat att det tar avsevärd tid att få
till stånd väl underbyggda analyser av
kapitalstrukturen i olika statliga bolag
och att i korrekta former besluta om
extra utdelningar. Behovet av att lämna
kapitaltillskott kan däremot uppkomma med
ganska kort varsel. I sådana situationer
kan regeringen behöva ett
handlingsutrymme. En lämpligt avpassad
kredit knuten till kontot i
Riksgäldskontoret anges utgöra en teknisk
lösning på detta problem.
Motioner
Stödet till de politiska partierna
I motion 2003/04:Fi26 av Rolf Gunnarsson
(m) föreslås att riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad som
anförs i motionen om att ingen höjning
bör ske av stödet till de politiska
partierna. Motionären framhåller att
inget talar för att en höjning bör äga
rum nu. Partierna kan effektivisera sina
organisationer och sina arbetssätt i
likhet med många privata företag och
andra i vårt samhälle i dag.
Förbättrad kapitalstruktur
I motion 2003/04:Fi17 av Olle Sandahl
m.fl. (kd) föreslås att riksdagen
tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i motionen om
bruttoredovisning av medel på det
särskilda kontot i Riksgäldskontoret för
insatser i statligt hel- eller delägda
bolag (yrkande 2). Motionärerna anser
bl.a. att alla medel från statligt hel-
eller delägda bolag och dessas användning
skall passera statsbudgetens inkomst-
respektive utgiftssida. Riksdagen bör som
sin mening ge regeringen till känna att
en sådan ordning snarast bör åstadkommas
för det ifrågavarande särskilda kontot i
Riksgäldskontoret.
I motion 2003/04:Fi27 av Mats Odell
m.fl. (kd) föreslås att riksdagen avslår
propositionen i nu aktuell del (yrkande 5
delvis). Vidare föreslås att riksdagen
tillkännager som sin mening vad i
motionen anförs om att återkomma till
riksdagen med lagförslag som avgränsar
regeringens befogenhet att göra
kapitalinsatser i statliga bolag utan att
i förväg ha inhämtat riksdagens
godkännande (yrkande 6). Motionärerna
anser bl.a. att regeringen på nytt genom
sitt förslag försöker begränsa riksdagens
inflytande över de statliga bolagen och
beskära riksdagens möjlighet att utöva
finansmakten. Enligt motionen innebär
förslaget även ytterligare steg mot att
permanenta en ordning som sagts vara
tillfällig. Detta sker utan att man
föreslår den reglering av ordningen som
riksdagen efterlyst. Om en kredit knyts
till kontot bidrar det enligt
motionärerna till att ytterligare
försvåra genomlysningen av statsbudgeten
och regeringens förvaltning av de
statliga bolagen. För att öka öppenheten
samt för att inordna modellen för
förändringar i statliga bolags
kapitalstruktur i statsbudgeten, bör
riksdagen stifta en lag som avgränsar
kontots användning och beskriver hur de
medel som använts skall redovisas i
statsbudgeten. En sådan lag bör tydligt
avgränsa regeringens befogenhet att göra
kapitalinsatser utan att i förväg ha
inhämtat riksdagens godkännande.
Regeringen bör snarast återkomma till
riksdagen med förslag till en sådan lag.
I motion 2003/04:Fi28 av Mikael
Odenberg m.fl. (m) föreslås att riksdagen
avslår propositionen i nu aktuell del
(yrkande 10). Motionärerna anför bl.a.
att de motsätter sig inrättandet av ett
särskilt konto i Riksgäldskontoret avsett
för insatser i av staten hel- eller
delägda aktiebolag, via vilket medel kan
överföras från vinstgivande statliga
företag till andra statliga företag.
Skälen till detta är flera. För det
första är det demokratiskt tveksamt att
regeringen på detta vis ges möjlighet att
kringgå riksdagen och den normala
budgetprocessen. För det andra kan de
företag som tvingas till extra
utdelningar till kontot skadas. För det
tredje innebär systemet ett kringgående
av budgetlagens krav på
bruttoredovisning.
I motion 2003/04:Fi23 av Lars
Leijonborg m.fl. (fp) föreslås att
riksdagen avslår propositionen i nu
aktuell del (yrkande 13). En
grundläggande invändning mot förslaget är
enligt motionärerna att det står i strid
med budgetlagen och är konstitutionellt
tvivelaktigt. Motionärerna anser att
förslaget om förbättrad kapitalstruktur
tillhör den typ av bemyndiganden som
riksdagen avsåg att undvika genom
införandet av budgetlagen. De anser även
att det är uppenbart att den ordning
regeringen föreslår leder till att
konkurrensen snedvrids på de marknader
där statligt ägda företag verkar i
konkurrens med privata företag.
Bakgrund
Regeringsformen
I 1 kap. 4 § regeringsformen framgår att
riksdagen beslutar om skatt till staten
och bestämmer hur statens medel skall
användas. Regeringsformens närmare
bestämmelser om finansmakt och
budgetreglering finns samlade i 9 kap.
Den grundläggande bestämmelsen om
finansmakten finns i 2 §, som anger att
statens medel inte får användas på annat
sätt än riksdagen har bestämt.
I regeringsformens föreskrifter om
budgetreglering sägs att riksdagen skall
företa budgetreglering för det närmast
följande budgetåret eller, om det finns
särskilda skäl, för annan budgetperiod.
Riksdagen skall, på förslag av
regeringen, i en statsbudget bestämma
till vilka belopp statsinkomsterna skall
beräknas och anvisa anslag till angivna
ändamål. För löpande budgetår kan
riksdagen, enligt 9 kap. 5 §
regeringsformen, på tilläggsbudget göra
en ny beräkning av statsinkomster samt
ändra anslag och anvisa nya anslag.
Huvudregeln om regeringens behörighet
är att statens medel och dess övriga
tillgångar står till regeringens
disposition, men att riksdagen i den
omfattning som behövs fastställer grunder
för förvaltningen av statens egendom och
förfogande över den. Regeringen får t.ex.
inte utan riksdagens bemyndigande ta upp
lån eller i övrigt ikläda staten
ekonomiska förpliktelser.
Riksdagen får emellertid enligt 9 kap.
2 § bestämma att statsmedel skall tas i
anspråk i annan ordning än genom
budgetreglering genom s.k.
specialdestination. Riksdagen har samma
formella inflytande över
specialdestinationer som över anslagen.
Lag om statsbudgeten (budgetlagen)
I 17 § budgetlagen framgår att statens
inkomster och utgifter skall budgeteras
och redovisas brutto på statsbudgeten,
den s.k. bruttoredovisningsprincipen.
Utgifter får dock redovisas netto på
anslag om inkomsterna från en verksamhet
endast bidrar till att täcka
verksamhetens kostnader (17 §). I 18 §
budgetlagen framgår att en verksamhet där
statens kostnader helt skall täckas med
verksamhetens intäkter inte skall
budgeteras och inte heller redovisas på
anslag eller inkomsttitlar. Inkomsterna
regleras också i 9 §, där begreppet
definieras, och i 30 §, som säger att om
riksdagen har beslutat om försäljning av
egendom skall inkomsten redovisas mot en
inkomsttitel på statsbudgeten, om inte
riksdagen bestämmer annat.
Behandlingen av frågor om förbättrad
kapitalstruktur i föregående års
tilläggsbudget
Med anledning av regeringens förslag i
2003 års ekonomiska vårproposition
godkände riksdagen (bet. 2002/03:FiU21,
rskr. 2002/03:235) att, i samband med en
översyn av kapitalstrukturen i statligt
ägda bolag, högst 3 000 000 000 kr i form
av extra utdelningar från de statliga
bolagen 2003 fick överföras till ett
särskilt konto i Riksgäldskontoret och
användas för insatser i av staten hel-
eller delägda bolag. Förslaget innebar
att riksdagens godkännande för en
kapitalinsats skulle inhämtas, men i
undantagsfall, där beslut inte kan vänta,
föreslogs att regeringen avseende mindre
belopp skulle bemyndigas att utan
dröjsmål göra nödvändiga kapitalinsatser.
I dessa fall skulle riksdagens medgivande
inhämtas i efterhand.
I yttrande (2002/03:KU6y) till
finansutskottet gjorde
konstitutionsutskottet vissa uttalanden
angående den beslutsform för
kapitalomstruktureringar i den statliga
företagssfären som föreslogs i
propositionen. Utskottet ansåg att
regeringens förslag borde modifieras på
ett par punkter. För det första borde
bemyndigandet inte innebära att
regeringen i brådskande fall och för
smärre belopp får besluta om
kapitalinsatser. Utskottet uttalade att
riksdagen i varje enskilt fall bör
besluta om kapitalinsatser. För det andra
borde enligt utskottet bemyndigandet
tidsbegränsas. Vidare uttalade utskottet
att kontots varaktighet dessutom bör bli
föremål för riksdagens årliga prövning.
Slutligen borde det enligt utskottet
tydligt framgå av riksdagens beslut att
maximalt
3 000 000 000 kr fick överföras till det
särskilda kontot. Utskottet anförde
slutligen att det kan finnas anledning
att i lämpligt sammanhang närmare
överväga formerna för
kapitalomstruktureringar i den statliga
företagssfären. Om regeringen menar att
det skall finnas en permanent särskild
ordning för sådana beslut bör den
återkomma till riksdagen med förslag om
hur en sådan ordning bör regleras. En
lämplig tidpunkt att behandla frågan vore
att ta upp den i samband med den i
Regeringskansliet pågående översynen av
budgetlagen.
I betänkandet med anledning av 2003 års
ekonomiska vårproposition (bet.
2002/03:FiU21) ställde sig
finansutskottet bakom vad
konstitutionsutskottet hade anfört i det
nyss redovisade yttrandet.
Finansutskottet tillade vidare bl.a. att
underskott inte får uppkomma på kontot,
dvs. att någon kredit inte skall vara
knuten till kontot. I den mån
kapitaltillskott behövs och de ej kan
finansieras med tillgängliga medel på
kontot bör tillskottet, enligt vad
finansutskottet yttrade, i stället
tillskjutas genom att ett anslag anvisas
över statsbudgeten. Finansutskottet
föreslog att riksdagen som sin mening
skulle ge regeringen till känna vad
utskottet anfört. Riksdagen följde
utskottet (rskr. 2002/03:235).
Konstitutionsutskottets ställningstagande
Stöd till politiska partier och till
riksdagens ledamöter m.m.
Som regeringen framhållit har en
eftersläpning skett beträffande det
statliga partistödet. Eftersläpningen bör
nu korrigeras. Utskottet tillstyrker
därför regeringens förslag till ändring i
lagen (1972:625) om statligt stöd till
politiska partier och om höjning av det
berörda anslaget.
Utskottet tillstyrker vidare förslaget
om ändring i lagen (1999:1209) om stöd
till riksdagsledamöternas och
partigruppernas arbete i riksdagen och om
höjning av berörda anslag.
Motion 2003/04:Fi26 avstyrks.
Utskottet har ingen erinran avseende
regeringens förslag att
Riksgäldskontorets betalning av årlig
ränta på kung Karl XIII:s hemgiftskapital
till Konungens hovförvaltning upphör.
Utskottet tillstyrker förslaget om en
motsvarande höjning av anslaget till
Kungliga hov- och slottsstaten.
Utskottet har inte någon erinran mot
vvriga förslag om ändrade anslag inom
utgiftsområdet.
Förbättrad kapitalstruktur
Konstitutionsutskottet erinrar om vad
utskottet tidigare har uttalat om att det
finns goda skäl att underlätta
kapitalomstruktureringar i den statliga
företagssfären.
När det gäller beslutsformen för sådana
kapitalomstruktureringar vidhåller
utskottet sitt tidigare ställningstagande
och hänvisar till det yttrande
(2002/03:KU6y) som utskottet avgett i
samband med behandlingen av
tilläggsbudget för år 2003.
I sammanhanget vill utskottet särskilt
erinra om vikten av att regeringen
återkommer till riksdagen med förslag
till en permanent ordning för
kapitalomstruktureringen i den statliga
företagssfären, om regeringen menar att
erfarenheterna hittills talar för att en
sådan ordning bör finnas.
Stockholm den 13 maj 2004
På konstitutionsutskottets vägnar
Gunnar Hökmark
Följande ledamöter har deltagit i
beslutet: Gunnar Hökmark (m), Göran
Magnusson (s), Barbro Hietala Nordlund
(s), Helena Bargholtz (fp), Kenth
Högström (s), Ingvar Svensson (kd), Mats
Einarsson (v), Mats Berglind (s), Henrik
S Järrel (m), Anders Bengtsson (s),
Tobias Krantz (fp), Kerstin Lundgren (c),
Helene Petersson (s), Nils Fredrik
Aurelius (m), Billy Gustafsson (s),
Gustav Fridolin (mp) och Inger Jarl Beck
(s).
Avvikande mening
Förbättrad kapitalstruktur
Gunnar Hökmark (m), Helena Bargholtz
(fp), Ingvar Svensson (kd), Henrik S
Järrel (m), Tobias Krantz (fp),
Kerstin Lundgren (c) och Nils Fredrik
Aurelius (m) anför:
Vi anser att finansutskottet bör avstyrka
regeringens förslag om förbättrad
kapitalstruktur. En grundläggande
invändning är att förslaget står i strid
med budgetlagen och är konstitutionellt
tvivelaktigt.
En annan invändning gäller användandet
av bemyndigande på finansmaktens område.
En viktig motivering för budgetlagen var
att den ersatte en uppsjö av
bemyndiganden som riksdagen givit
regeringen. Bemyndigandena var av den
omfattningen att det var svårt att få en
önskvärd överblick, och det förelåg risk
för att det kunde uppstå oklarhet om vad
riksdagen hade beslutat. Det fanns behov
av reglering på finansmaktens område som
låg mellan regeringsformens och
riksdagsordningens generella regler och
de detaljerade och oöverblickbara
bemyndigandena. Vid sidan om
bemyndigandena fanns dessutom en rikt
utvecklad praxis som det sågs behov av
att kodifiera. Förslaget i
vårpropositionen om förbättrad
kapitalstruktur tillhör den typ av
bemyndiganden som riksdagen avsåg att
undvika genom införandet av budgetlagen.
Vi vill vidare betona den betydelse som
principerna om bruttoredovisning och
fullständig budgetproposition har för att
riksdagen skall kunna utöva sin
grundlagsreglerade finansmakt.
Regeringsförslaget innebär ett
kringgående av budgetlagens krav på
bruttoredovisning och utgör därmed ett
flagrant brott mot budgetlagens
bestämmelser.
Den modell som regeringen införde 2003
riskerar få en permanent karaktär
eftersom det även i framtiden kommer att
finnas behov av att göra förändringar i
kapitalstrukturen i statliga företag. För
att öka öppenheten samt för att inordna
modellen för förändringar i statliga
bolags kapitalstruktur i statsbudgeten,
bör riksdagen, i enlighet med vad
utskottet redan förra året i yttrande
2002/03:KU6y anförde, stifta en lag som
avgränsar kontots användning och
beskriver hur de medel som använts skall
redovisas i statsbudgeten.
Nu vill regeringen höja ramen för de
medel som skall få avsättas på det
speciella kontot i Riksbanken genom att
knyta en kredit till kontot. Det argument
som anförs är behovet av snabbhet. Den
sakliga innebörden är att regeringen vill
utöka ramen från tre till fem miljarder
kronor. I än högre grad vill regeringen
tydligen agera utanför den normala
budgetprocessen. Av samma skäl som vi
ursprungligen motsatte oss införandet av
detta konto motsätter vi oss starkt dess
utbyggnad.
Särskilda yttranden
Anslagsförändringar på tilläggsbudget
Helena Bargholtz (fp) och Tobias
Krantz (fp) anför:
Folkpartiet hade ett annat
budgetalternativ för 2004. Detta avslogs
av riksdagen. Det är de partier som står
bakom den budget som nu gäller som har
ansvar för att se till att deras
beslutade utgiftstak kan hållas.
Folkpartiets budgetförslag hade en
marginal på 8 miljarder kronor vilket
betyder att om vårt förslag hade vunnit
riksdagens gillande skulle flertalet av
tilläggsbudgetens förändringar inte ha
varit nödvändiga. Vi har enligt
riksdagsordningen inte möjlighet att
föreslå förändringar på andra anslag än
de av regeringen i tilläggsbudget 1
aktualiserade. Det är därför inte
praktiskt möjligt för oss att lägga fram
en egen genomarbetad tilläggsbudget.
Av samma skäl kommer vi inte att delta
i den fortsatta behandlingen av den nu
föreliggande tilläggsbudgeten bortsett
från frågan om kapitalstruktur.
Anslagsförändringar på tilläggsbudget
Ingvar Svensson (kd) anför:
Kristdemokraterna har i parti- och
kommittémotioner för budgetåret 2004
förordat en annan inriktning av den
ekonomiska politiken och budgetpolitiken
dn den nu gällande. Kristdemokraternas
ekonomiska politik och budgetalternativ
för budgetåret 2004 sammanfattas i motion
2003/04:Fi241. Detta alternativ avslogs
av riksdagen i den första beslutsomgången
om utgiftsområdesramar och
skatteinkomster till förmån för den
inriktning av den ekonomiska politiken
och budgetpolitiken som
Socialdemokraterna föreslog. Av detta
skäl deltog vi inte i den därpå följande
behandlingen av anslag inom respektive
utgiftsområde.
Av samma skäl kommer vi inte att delta
i den fortsatta behandlingen av den nu
föreliggande tilläggsbudgeten bortsett
från frågan om kapitalstruktur.
bilaga 5
Försvarsutskottets yttrande
2003/04:FöU4y
Tilläggsbudget för 2004 - utgiftsområde
6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet
Till finansutskottet
Finansutskottet har berett övriga utskott
tillfälle att yttra sig över 2004 års
ekonomiska vårproposition (prop.
2003/04:100) om tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 2004
(punkterna 5-44) och de motioner som kan
komma att väckas, allt i de delar som
berör respektive utskotts
beredningsområde. Försvarsutskottet är
berört av regeringens förslag punkt 16 om
sänkning av bemyndiganderamen med fyra
miljarder kronor för anslaget 6:2
Materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling jämte två motioner som
tar upp bemyndigandefrågor.
Utskottet noterar regeringens förslag
att bemyndiganderamen för innevarande
budgetår sänks med fyra miljarder kronor
från 72 500 000 000 kr till 68 500 000
000 kr och vill uttrycka oro för den
misstro mot den politiska processen som
hanteringen kan leda till. Utskottet
menar att det är ytterst angeläget att en
nivå som tillåter såväl
framtidssatsningar som
kompetensuppbyggnad snarast fastställs.
Därmed ökas handlingsfriheten och minskas
de framtida bindningarna för
materielanskaffning. Detta bör enligt
utskottet ges regeringen till känna.
Utskottet tillstyrker Centerpartiets och
avstyrker Moderata samlingspartiets
motionsyrkanden såvitt avser
beställningsbemyndiganden inom
utgiftsområde 6.
Utskottet utgår från att i det
underlagsarbete som nu sker inför det
kommande försvarsbeslutet görs
ansträngningar för att finna en bred
uppgörelse mellan de politiska partierna.
Försvarsberedningens arbete bör omfatta
flera olika ekonomiska alternativ, varav
ett är en minskning på sex miljarder
kronor. De olika alternativen bör beredas
mot bakgrund av de säkerhets- och
försvarspolitiska bedömningar som nu sker
inom ramen för arbetet inför
försvarsbeslutet.
Avvikande meningar har lämnats av
Moderata samlingspartiet, Folkpartiet
liberalerna, Vänsterpartiet och
Miljöpartiet de gröna.
Regeringen
Finansplanen
Regeringen anför i finansplanen att
Försvarsberedningen skall genomföras med
utgångspunkten att den skall leda till
betydande kostnadsminskningar. Ett av
huvudalternativen i Försvarsberedningens
arbete skall vara en besparing på sex
miljarder kronor. För att skapa
handlingsfrihet och underlätta
omställningen begränsas försvarets
beställningsbemyndiganden 2004.
Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap
mot sårbarhet
6:2 Materiel, anläggningar samt forskning
och teknikutveckling (bemyndigande)
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 18 376 147 000 kr. Vidare har
regeringen ett bemyndigande att ingå
ekonomiska förpliktelser på högst
72 500 000 000 kr.
Regeringen föreslår att den bemyndigas
att under 2004 för ramanslaget 6:2
Materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling besluta om beställningar
av materiel, anläggningar samt forskning
och teknikutveckling som inklusive
tidigare gjorda beställningar medför
utgifter på högst 68 500 000 000 kr efter
2004.
För att skapa handlingsfrihet inför det
kommande försvarsbeslutet avseende
försvarets inriktning åren 2005-2007
anser regeringen att det är nödvändigt
att minska de framtida bindningarna som
görs i fråga om materielanskaffning. Det
är därför motiverat att redan nu sänka
bemyndiganderamen i avvaktan på beslut om
framtida anslagsnivåer.
Av dessa skäl anser regeringen att
bemyndiganderamen för anslaget 6:2
Materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling bör sänkas till
68 500 000 000 kr.
Motionerna
Bemyndiganderamen
I Moderata samlingspartiets
kommittémotion Fi28 (m) av Mikael
Odenberg m.fl. framhålls att ett av
huvudalternativen i det kommande
försvarsbeslutet enligt vårpropositionen
skall vara en besparing på sex miljarder
kronor. Besparingen förbereds redan nu
genom att begränsa
beställningsbemyndiganden under anslag
6:2 med fyra miljarder kronor 2004.
Därtill läggs en utgiftsbegränsning på ca
en miljard kronor under 2004. Detta sker
under en känslig övergångsperiod från det
mobiliserande till det insatsberedda
försvaret och ger fel signaler till
Försvarsmakten. Moderaterna anser inte
att det är riktigt att nu förändra
förutsättningarna för försvaret.
Moderaterna motsätter sig därför det
minskade beställningsbemyndigandet
(yrkande 3).
I Centerpartiets kommittémotion Fi29 (c)
av Eskil Erlandsson m.fl. framhålls att i
diskussionerna mellan regeringen och dess
samarbetspartier inför den ekonomiska
vårpropositionen dök det upp frågor som
rör försvarsområdet. Bland annat har
detta utmynnat i en minskad
bemyndiganderam för försvarets
materielbeställningar.
Centerpartiet gjorde i samband med
försvarsbeslutet en överenskommelse med
regeringen om innehållet i beslutet och
inriktningen under perioden fram till
nästa försvarsbeslut. Självklart anser
Centerpartiet att ingångna uppgörelser
ska fullföljas för att skapa arbetsro för
försvaret att fullfölja de politiska
besluten och för att lägga en god grund
för det fortsatta omställningsarbetet.
Det fortsatta omställningsarbetet är
helt beroende av att medborgare,
anställda i försvaret, värnpliktiga och
politiker kan lita på förutsättningarna.
Därför vill Centerpartiet inskärpa det
nödvändiga i att inte förändra innehållet
i försvarsbeslutet utan dess medverkan.
Centerpartiet är mycket kritiskt till
den förändring av bemyndiganderamen som
förefaller vara följden av regeringens
överläggningar med Miljöpartiet. Enligt
partiets uppgifter behöver det dock inte
förändra inriktningen i försvarsbeslutet
under innevarande år.
Skulle bemyndiganderamen sänkas
permanent skulle det däremot ställa till
kännbara problem för Försvarsmakten.
Möjligheten att satsa på viktiga
framtidsprojekt skulle hotas om en allt
större del av resurserna behöver läggas
på gamla åtaganden. Så får det inte gå
till.
Bemyndiganderamen måste ha en sådan
omfattning att det finns utrymme för
beställningar som gynnar
kompetensuppbyggnad och
materielutveckling. Därför måste ramen
räknas upp och fastställas till att åter
omfatta framtidssatsningar i 2005 års
budget. Detta bör ges regeringen till
känna (yrkande 1).
Det är Centerpartiets förhoppning att
riksdagen korrigerar den olyckliga
hanteringen av bemyndiganderamen.
Samtidigt är det angeläget att detta inte
inträffar igen. Regeringen bör därför
avstå från att föreslå förändrade
förutsättningar för det innevarande
försvarsbeslutet utan att göra mycket
noggranna överväganden. Detta bör ges
regeringen till känna (yrkande 2).
Anslagsnivåer i det kommande
försvarsbeslutet
I några motioner tas - utan några
specifika yrkanden - frågan upp om
arbetet inför det kommande
försvarsbeslutet och de framtida
anslagsnivåerna för försvaret.
I Moderata samlingspartiets partimotion
Fi22 (m) framhålls att det svenska
försvaret står inför genomgripande
förändringar. Omdaningen från gårdagens
invasionsförsvar till morgondagens
insatsförsvar kommer att vara förenad med
betydande omställningskostnader.
Moderaterna kommer i
Försvarsberedningen att eftersträva en
bred uppgörelse i syfte att säkerställa
Sveriges möjligheter att både trygga det
nationella oberoendet och uppfylla
förpliktelser i ett internationellt
sammanhang.
Moderaterna anser också att systemet
för finansiering av internationella
militära insatser behöver ändras och ses
som en del av vårt samlade
internationella åtagande.
Det är av stor vikt att Sverige kan
bidra till att den gemensamma utrikes-
och säkerhetspolitiken kan få
trovärdighet genom ökad militär förmåga.
Sverige måste kunna bidra med sin del.
Moderaterna återkommer till frågan om
anslagsnivåerna när underlaget från
Försvarsberedningen föreligger.
I Folkpartiet liberalernas partimotion
Fi23 (fp) redovisas en utgiftsförändring
på minus 1,5 miljarder kronor för
försvaret under 2005 resp. 2006. Det
anförs att mera detaljerade
ställningstaganden kommer att ske i höst
inför budgeten för 2005.
I Centerpartiets partimotion Fi25 (c)
framförs att vad gäller överenskommelsen
mellan regeringen och Miljöpartiet om att
en minskad försvarsbudget med sex
miljarder skall vara ett huvudalternativ
i Försvarsberedningens arbete inför
höstens försvarsbeslut, så förutsätter
Centerpartiet att de ekonomiska
alternativ som utreds i
Försvarsberedningen utreds på ett
likvärdigt sätt.
Utgångspunkten måste vara vad det
säkerhetspolitiska läget kräver, inte
vilka önskemål regeringens
samarbetspartier har.
Utskottet
Bemyndiganderamen
Regeringen föreslår i tilläggsbudget till
statsbudgeten för 2004 en sänkning av
bemyndiganderamen för anslaget 6:2
Materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling. Regeringen föreslår att
bemyndiganderamen sänks med fyra
miljarder kronor.
Utskottet har vid olika tillfällen under
de senaste åren särskilt behandlat frågor
om beställningsbemyndiganden inom
försvaret. I försvarsutskottets
betänkande 2003/04:FöU6 Styrning av det
militära försvaret framhålls sålunda.
I finansutskottets betänkande
2003/04:FiU11 Tilläggsbudget 2 för
budgetåret 2003 anförs bl.a. följande.
I propositionen om budgetlagen (prop.
1995/96:220, s. 36) anförde regeringen
att ett bemyndigande är liktydigt med
att anslag så småningom måste anvisas.
Därför, anförde regeringen, är det
naturligt att beslut om omfattningen
av och ändamålet med ett bemyndigande
prövas lika noga som ett
anslagsbeslut.
Vidare framhåller försvarsutskottet i
sitt betänkande 2003/04:FöU6 Styrning av
det militära försvaret.
Det nuvarande systemet med s.k.
objektsramar har varit informativt och
ändamålsenligt men bör utvecklas genom
att riksdagen informeras om vilka
materielobjekt m.m. som ingår i
bemyndiganderamen för materiel,
anläggningar, forskning och
teknikutveckling så att det blir
jämförbart mellan anslag och
bemyndiganderam. Det bör även finnas
en jämförbarhet mellan dessa och
investeringsplanen. Riksdagen ges
därmed möjlighet att i
budgetberedningen ta ställning till
större projekt.
Försvarsutskottet anser att
budgetpropositionens redovisning av
beställningsbemyndigandena och den
därav planerade anskaffningen av
materiel, anläggningar och forskning
bör utvecklas - - - - - - -
utredningen om styr- och
finansieringsformerna inom försvaret
skall enligt direktiven analysera och
utvärdera tillämpningen av systemet
med beställningsbemyndiganden inom
försvaret.
Utskottet har vid sin beredning av
ärendet fått en särskild föredragning av
tjänstemän från Försvarsdepartementet om
dessas bedömning i nuvarande läge av
konsekvenserna av den föreslagna
sänkningen av bemyndiganderamen.
Ett nytt riksdagsbundet flerårigt
försvarsbeslut planeras att fattas under
slutet av år 2004. Utskottet avser att i
sin beredning av detta fästa särskild
uppmärksamhet på
beställningsbemyndigandena liksom dessas
samband med materielanslag och
objektsramar. Utskottet noterar
regeringens förslag att bemyndiganderamen
för innevarande budgetår sänks med fyra
miljarder kronor från 72 500 000 000 kr
till 68 500 000 000 kr och vill uttrycka
oro för den misstro mot den politiska
processen som hanteringen kan leda till.
Utskottet menar, med stöd i formuleringen
i tilläggsbudgeten, att det är ytterst
angeläget att en nivå som tillåter såväl
framtidssatsningar som
kompetensuppbyggnad snarast fastställs.
Därmed ökas handlingsfriheten och minskas
de framtida bindningarna för
materielanskaffning. Detta bör ges
regeringen till känna. Vad utskottet har
anfört innebär att utskottet tillstyrker
motion Fi29 (c) yrkandena 1 och 2 och
avstyrker motion Fi28 (m) yrkande 3 om
beställningsbemyndiganden inom
utgiftsområde 6.
Framtida anslagsnivåer
Regeringen har i propositionen - utan
särskilt yrkande - anfört att
Försvarsberedningen skall genomföras med
utgångspunkten att den skall leda till
betydande kostnadsminskningar och att ett
av huvudalternativen i arbetet skall vara
en besparing på sex miljarder kronor. I
flera motioner behandlas också frågan om
arbetet inför försvarsbeslutet med de
framtida anslagsnivåerna för försvaret.
Dessa motioner innehåller inga särskilda
yrkanden om detta. Men med hänsyn till
att frågan aktualiseras av såväl
regeringen som i motioner vill utskottet
anföra följande.
Utskottet utgår från att i det
underlagsarbete som nu sker inför det
kommande försvarsbeslutet görs
ansträngningar för att finna en bred
uppgörelse mellan de politiska partierna.
Försvarsberedningens arbete bör omfatta
flera olika ekonomiska alternativ, varav
ett är en minskning på sex miljarder
kronor. De olika alternativen bör beredas
mot bakgrund av de säkerhets- och
försvarspolitiska bedömningar som nu sker
inom ramen för arbetet inför
försvarsbeslutet.
Stockholm den 13 maj 2004
På försvarsutskottets vägnar
Eskil Erlandsson
Följande ledamöter har deltagit i
beslutet: Eskil Erlandsson (c), Tone
Tingsgård (s), Ola Sundell (m), Allan
Widman (fp), Ola Rask (s), Michael
Hagberg (s), Erling Wälivaara (kd), Berit
Jóhannesson (v), Berndt Sköldestig (s),
Rolf Gunnarsson (m), Britt-Marie
Lindkvist (s), Heli Berg (fp), Åsa
Lindestam (s), Peter Jonsson (s), Lars
Ångström (mp), Marie Nordén (s) och Nils
Oskar Nilsson (m).
Avvikande meningar
1. Ola Sundell, Rolf Gunnarsson och Nils
Oskar Nilsson (alla m) anför:
Moderata samlingspartiet tar bara
ställning till de av regeringens förslag
till tilläggsbudget som har implikationer
för framtiden och som vi motsätter oss.
Då riksdagen beslutat innevarande års
budget har vi vare sig möjlighet eller
anledning att arbeta om denna eller åter
redovisa hela vårt budgetförslag, trots
att, om detta blivit riksdagens beslut,
nuvarande problem med skenande utgifter
inte förelegat. De partier som bildade
riksdagsmajoritet får nu ta det fulla
ansvaret för de förändringar som
föreslås för att hålla utgifterna under
taken. På vissa områden i
tilläggsbudgeten har vi en annan syn på
vad som skall göras och ger därför i
motion Fi22 förslag på andra åtgärder
inom försvarsutskottets område.
Förslaget på tilläggsbudget att minska
Försvarsmaktens bemyndigande föregriper
Försvarsberedningens arbete och därmed
det kommande försvarsbeslutet.
Besparingar förbereds redan nu genom att
begränsa beställningsbemyndiganden under
anslag 6:2 med 4 miljarder kronor 2004.
Därtill läggs en utgiftsbegränsning med
ca 1 miljard kronor under 2004. Inte
heller åtgärdas de kända brister som är
ett arv från föregående och nuvarande
försvarsbeslutsperioder.
Detta är i grunden oacceptabelt och
sker under en känslig övergångsperiod
från det mobiliserande till det
insatsberedda försvaret och ger fel
signaler till Försvarsmakten. Den
nödvändiga omstruktureringen mot ett
mindre försvar med hög insatsberedskap är
på väg att misslyckas. I stället för att
underlätta och stödja fördröjer
regeringen förändringen genom det
minskande bemyndigandet och
utgiftsbegränsningar för 2004.
Vi anser inte att det är riktigt att nu
förändra förutsättningarna för försvaret.
Vi motsätter oss därför det minskade
beställningsbemyndigandet.
2. Allan Widman och Heli Berg (båda fp)
anför:
Folkpartiet liberalerna delar inte
utskottsmajoritetens uppfattning att en
större bemyndiganderam ökar
handlingsfriheten och minskar de framtida
bindningarna för materielanskaffning.
Slutsatsen i sig understryker den av
Riksdagens revisorer nyligen framförda
synpunkten att budgetpropositionerna på
denna punkt bör bli mera pedagogiska.
I övrigt hänvisar vi till den av
Folkpartiet liberalerna väckta
partimotion Fi 23.
3. Berit Jóhannesson (v) och Lars
Ångström (mp) anför:
Vi delar inte majoritetens uppfattning
att en reducering av
beställningsbemyndigandet med 4 miljarder
kronor i år skulle skapa misstro mot den
politiska beslutsprocessen. Denna
reducering förändrar inte inriktningen i
försvarsbeslutet under innevarande år.
Reduceringen föregriper inte heller
kommande ställningstagande till
Försvarsmaktens långsiktiga
materielförsörjning. Åtgärden skapar
enligt vår mening i stället ett ökat
utrymme för de politiska övervägandena
inför höstens riksdagsbeslut om
försvarets inriktning 2005-2007.
Överläggningarna mellan riksdagens
partier i denna och i övriga
försvarspolitiska frågor fortsätter
enligt den överenskomna politiska
berednings- och beslutsprocessen.
Vi har därmed ingen erinran mot
regeringens förslag att bemyndiganderamen
för innevarande budgetår sänks med 4
miljarder kronor från 72 500 000 000 till
68 500 000 000 kr.
bilaga 6
Socialförsäkringsutskottets
protokollsutdrag
prot. utdrag 2003/04:34.2
bilaga 7
Socialutskottets yttrande
2003/04:5y
Tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 2004
Till finansutskottet
Finansutskottet har den 20 april 2004
berett bl.a. socialutskottet tillfälle
att yttra sig över 2004 års ekonomiska
vårproposition (prop. 2003/04:100) om
tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 2004 och de motioner som kan
komma att väckas, allt i de delar som
berör utskottets beredningsområde.
Socialutskottet begränsar sitt yttrande
till förslagen rörande tilläggsbudget för
utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och
social omsorg (yrkande 42, delvis),
regeringens förslag till lag om ändring i
lagen (1993:389) om assistansersättning
(yrkande 6) och förslag om att bemyndiga
regeringen att godkänna en
överenskommelse mellan staten och
Landstinget Västmanland om Salberga
sjukhus i enlighet med vad regeringen
förordar i avsnitt 7.1.8 (yrkande 17)
jämte motion 2003/04:Fi23 (fp) yrkande 6.
Utgiftsområdet 9 Hälsovård, sjukvård och
social omsorg
Propositionen
14:6 Institutet för psykosocial medicin
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 15 031 000 kr.
Regeringen föreslår nu att anslaget
ökas med 500 000 kr.
Regeringen anför att det är angeläget
att stärka skolornas arbete med att
främja elevers psykiska hälsa och att
därmed minska risken för självmord.
Institutet för psykosocial medicin har
ett särskilt ansvar inom suicidforskning
och suicidprevention. För att möjliggöra
stärkta självmordspreventiva insatser i
skolan föreslås anslaget 14:6 Institutet
för psykosocial medicin ökas med 500 000
kr.
16:7 Bilstöd till handikappade
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 196 000 000 kr.
Regeringen föreslår nu att anslaget
ökas med 22 000 000 kr.
Bilstödet för handikappade är ett
viktigt medel för att uppnå regeringens
mål för handikappolitiken. För att
förkorta väntetiderna för bidrag anser
regeringen att anslaget 16:7 Bilstöd till
handikappade bör ökas med 22 000 000 kr.
Finansieringen föreslås ske genom att
anslaget 16:8 Kostnader för statlig
assistansersättning minskas. Finansiering
föreslås också ske genom att de under
utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid
sjukdom och handikapp uppförda anslagen
19:3 Handikappersättningar och 19:6
Riksförsäkringsverket minskas.
Förslag till lag om ändring i lagen
(1993:389) om assistansersättning
16:8 Kostnader för statlig
assistansersättning
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 10 061 000 000 kr.
Regeringen föreslår en lagändring
innebärande att assistansersättning inte
får lämnas för längre tid tillbaka än en
månad före den månad då ansökan eller
anmälan gjorts. Anslaget föreslås därmed
minskas med 5 000 000 kr.
I 5 § lagen (1993:389) om
assistansersättning (LASS) anges att
assistansersättning inte får lämnas för
längre tid än tre månader före den månad
då ansökan eller anmälan gjorts till
försäkringskassan. Riksförsäkringsverket
(RFV) har i sin rapport Översyn av
ersättningen för personlig assistans -
LASS bl.a. föreslagit en ändring i 5 §
lagen (1993:389) om assistansersättning
som innebär att assistansersättning
lämnas tidigast fr.o.m. den månad då
ansökan eller anmälan gjorts.
RFV:s rapport har remitterats till
berörda myndigheter, kommuner,
handikapporganisationer, brukarkooperativ
och serviceorganisationer. En förteckning
över remissinstanserna samt en
remissammanställning med anledning av det
aktuella förslaget finns tillgänglig hos
Socialdepartementet (dnr S1999/706/ST).
Regeringen anför att vid lagens
tillkomst var det befogat att ha en regel
med innebörden att assistansersättning
fick lämnas upp till tre månader före den
månad ansökan eller anmälan gjorts till
försäkringskassan. Initialt kunde det
befaras att tillgång till information om
rätten till insatser enligt lagen
(1993:387) om stöd och service till vissa
funktionshindrade (LSS) och
assistansersättning enligt LASS skulle
kunna vara bristfällig. Dessa lagar har
nu gällt sedan den 1 januari 1994 och
information om rätten till insatser och
assistansersättning anses i dag fungera
tillfredsställande. Det finns således
inte anledning att på grund av bristande
tillgång till information behålla en
retroaktivitet om tre månader inom
assistansersättningen. Mot denna bakgrund
anser regeringen att en månads retro
aktivitet inom assistansersättningen kan
anses som rimlig. Ett lagförslag i
ärendet finns i avsnitt 3.2 i
propositionen.
Som ett resultat av denna ändring kan
anslaget 16:8 Kostnader för statlig
assistansersättning minskas med 5 000 000
kr. Denna minskning bidrar till att
finansiera höjningen av anslaget 16:7
Bilstöd till handikappade.
Överenskommelse mellan staten och
Landstinget Västmanland om Salberga
sjukhus
Regeringen föreslår att den får godkänna
en överenskommelse mellan staten och
Landstinget Västmanland angående Salberga
sjukhus. Enligt överenskommelsen skall
landstinget till staten betala 1 000 000
kr. Därmed sker en slutlig reglering av
statens fordran på landstinget i an
ledning av Salberga sjukhus. Det
inbetalda beloppet skall föras till
inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av
statens verksamhet.
I samband med mentalsjukvårdsreformen
1966 övertog Västmanlands läns landsting
den 1 januari 1967 från staten bl.a.
Salberga sjukhus, ett specialsjukhus för
vård av psykiskt utvecklingsstörda, som
vid denna tidpunkt hade ca 500
vårdplatser. Mot bakgrund av det stora
antalet vårdplatser vid sjukhuset
förutsattes att sjukhuset även skulle
utnyttjas av andra sjukvårdshuvudmän.
Enligt ett avtal med staten övertog
landstinget sjukhuset under det särskilda
villkoret att landstinget, för egen del
och för övriga berörda sjukvårdshuvudmän,
till staten skulle erlägga ett belopp av
8,50 kr per vårddag vid sjukhuset, till
dess staten erhållit 31 miljoner kronor.
Detta belopp motsvarade restvärdet på
byggnader och utrustning vid
övertagandet. De sjukvårdshuvudmän som
nyttjade sjukhuset skulle med denna metod
få svara för avskrivningen av restvärdet
i den omfattning de hade patienter på
sjukhuset.
Av statens ursprungliga fordran på
landstinget återstår för närvarande ca
11,5 miljoner kronor. Enligt landstinget
har avvecklingskostnaderna för Salberga
sjukhus varit betydande. Till detta skall
läggas kostnaderna i dag för den tomma
fastigheten.
Enligt en preliminär överenskommelse
mellan staten och Landstinget Västmanland
skall landstinget till staten inbetala en
miljon kronor. I och med denna
inbetalning sker en slutlig reglering av
statens fordran på landstinget i
anledning av Salberga sjukhus. Detta
innebär att staten efterger en del av sin
fordran, varför det krävs ett be
myndigande från riksdagen för att
regeringen slutligt skall kunna godkänna
överenskommelsen.
Motionen
I motion 2003/04:Fi23 av Lars Leijonborg
m.fl. (fp) begärs ett tillkännagivande om
vad i motionen anförs om bilstöd till
handikappade (yrkande 6). Motionärerna
konstaterar att anslaget för 2003, till
följd av tidigare eftersläpningar, var
förbrukat i början av augusti. Då 600
ärenden av denna orsak sköts upp och en
mycket stor utbetalning skedde i januari
2004 beräknas nu årets anslag vara
förbrukat under sommaren, varför
ryckigheten kommer att upprepas nästa år.
Motionärerna anser det mycket angeläget
att det utredningsarbete som nu pågår
leder till att det blir ett slut på den
ryckighet och dåliga service som de
funktionshindrade utsatts för. Detta
måste också beaktas i arbetet med
regeringens förslag till budget för 2005.
Socialutskottets ställningstagande
Inledningsvis erinrar utskottet om det
tillkännagivande som utskottet föreslog,
och som riksdagen ställde sig bakom,
angående reglerna för och tillämpningen
av bilstödet i samband med behandlingen
av budgetpropositionen jämte motionerna
för 2002 (bet. 2001/02:SoU1 s. 104 f.,
rskr. 2001/02:94). Utskottet konstaterade
då att en förändring av gällande
regelsystem syntes nödvändig. Ett flertal
motioner tog upp olika problem som var
förenade med reglerna för bilstöd till
handikappade. Omständigheter som borde
beaktas vid en översyn som borde föregå
en ändring av regelsystemet gäller bl.a.
kriterierna för bilstöd,
förutsättningarna för anpassningsbidrag,
nödvändigheten av körkortskrav för
personer berättigade till statlig
assistansersättning, åldersgränserna samt
nivån på grundbidrag och
anpassningsbidrag. Utskottet ansåg att
regeringen snarast skulle vidta åtgärder
i syfte att effektivisera och förbättra
tillämpningen av bilstödet till
handikappade. Utskottet förväntade sig
att regeringen under 2002 återkom till
riksdagen med en redovisning av vilka
åtgärder som vidtagits.
Utskottet återkom till frågan även vid
behandlingen av budgetpropositionen för
år 2003 (bet. 2002/03:SoU1 s. 61).
Utskottet konstaterade då att någon
redovisning i enlighet med
tillkännagivandet dittills inte lämnats.
Utskottet förutsatte att regeringen
snarast skulle återkomma i frågan.
Vid behandlingen av budgetpropositionen
för 2004 (bet. 2003/04:SoU1 s. 83) kunde
utskottet konstatera att regeringen
slutligen tillkallat en utredare för att
göra en översyn av regler och tillämpning
för bilstöd till personer med
funktionshinder samt lämna förslag till
ett effektivare och förbättrat system för
bilstöd. Uppdraget skall redovisas senast
den 31 december 2004.
Utskottet delar uppfattningen i motion
2003/04:Fi23 (fp) yrkande 6 att det är
mycket angeläget att det utredningsarbete
angående bilstödet som nu pågår leder
till att det blir slut på den ryckighet
och osäkerhet som de som är berättigade
till bilstöd utsätts för. Riksdagen bör
dock inte föregripa utredningens kommande
förslag, vilket skall presenteras i
slutet av detta år. Något
tillkännagivande behövs inte. Utskottet
tillstyrker den nu föreslagna
medelsförstärkningen av anslaget 16:7
Bilstöd till handikappade. Utskottet
noterar samtidigt att statsrådet Andnor
vid frågestunden den 15 april 2004
redovisat att regeringen avser att höja
anslaget för bilstöd 2005 med ytterligare
38 miljoner kronor.
Utskottet har inget att erinra mot den
föreslagna ändringen i 5 § lagen
(1993:389) om assistansersättning som
innebär att assistansersättning inte
lämnas för längre tid tillbaka än en
månad före den månad ansökan eller
anmälan gjorts. Utskottet tillstyrker
även de föreslagna medelsförändringarna
på anslagen 14:6 Institutet för
psykosocial medicin och 16:8 Kostnader
för statlig assistansersättning.
Slutligen tillstyrker utskottet att
regeringen bemyndigas att godkänna en
överenskommelse mellan staten och
Landstinget Västmanland om Salberga
sjukhus i enlighet med vad regeringen
förordar i avsnitt 7.1.8.
Stockholm den 13 maj 2004
På socialutskottets vägnar
Ingrid Burman
Följande ledamöter har deltagit i
beslutet: Ingrid Burman (v), Chatrine
Pålsson (kd), Kristina Zakrisson (s),
Margareta Israelsson (s), Cristina
Husmark Pehrsson (m), Kerstin Heinemann
(fp), Conny Öhman (s), Lars U Granberg
(s), Catherine Persson (s), Marina
Pettersson (s), Gabriel Romanus (fp),
Kenneth Johansson (c), Christer
Engelhardt (s), Anne Marie Brodén (m),
Elina Linna (v), Kerstin-Maria Stalin
(mp) och Magdalena Andersson (m).
Särskilda yttranden
Cristina Husmark Pehrsson (m), Anne Marie
Brodén (m) och Magdalena Andersson (m)
anför:
Då riksdagen beslutat om innevarande års
budget finner vi vare sig möjlighet
enligt de regler som gäller för
budgetprocessen att arbeta om denna eller
att åter redovisa hela vårt
budgetalternativ - trots att om detta
blivit riksdagens beslut - det inte
medfört nuvarande problem med skenande
utgifter.
De partier som bildade
riksdagsmajoritet får nu ta det fulla
ansvaret för de förändringar som
föreslås för att hålla utgifterna under
taket.
Inom utgiftsområde 9 i tilläggsbudgeten
har vi en annan syn på vad som skall
göras och vi har i vår föreslagna budget
för 2004 redovisat detta avseende
anslaget 16:8 Kostnader för statlig
assistansersättning samt anslaget 16:7
Bilstöd till handikappade som tillsammans
med anslaget 16:6 Bidrag för viss
elektronisk utrustning bör omformas till
en hjälpmedelsgaranti under ett nytt
anslag, 16:12.
Kerstin Heinemann (fp) och Gabriel
Romanus (fp) anför:
Folkpartiet liberalerna hade ett annat
budgetalternativ för 2004. Tyvärr valde
riksdagens majoritet av socialdemokrater,
vänsterpartister och miljöpartister att
rösta ned detta förslag. Vi tar nu inte i
detalj ställning till de förslag
regeringen och dess stödpartier lägger
fram om förändringar i deras egen budget.
Vi har enligt riksdagsordningen inte
heller utrymme för att föreslå
förändringar på andra anslag än de av
regeringen nu aktualiserade.
1. Vi vill emellertid peka på att
Folkpartiet liberalerna motsätter sig den
neddragning som regeringen föreslår av
det generella statsbidraget till kommuner
och landsting med 2,6 miljarder kronor.
Det skapar orimliga
planeringsförutsättningar för kommuner
och landsting med så kraftiga minskningar
under pågående verksamhetsår. Det
riskerar att skapa krav på besparingar
som går ut över de kommunala
kärnverksamheterna. Detta är emellertid
en fråga för finansutskottet. Folkpartiet
liberalernas representanter i utskottet
kommer att ta upp detta.
2.
3. Chatrine Pålsson (kd) anför:
4.
Kristdemokraterna förordade under hösten
2003 i parti- och kommittémotioner ett
komplett och sammanhängande
budgetalternativ för budgetåret 2004.
Detta alternativ avslogs av riksdagen i
den första beslutsomgången om
utgiftsområdesramar och skatteinkomster
till förmån för den inriktning av den
ekonomiska politiken och budgetpolitiken
som Socialdemokraterna föreslog. Av detta
skäl deltog vi inte i den därpå följande
behandlingen av anslag inom respektive
utgiftsområde.
Jag tar inte heller nu i detalj ställning
till de förslag regeringen och dess
stödpartier lägger fram om förändringar i
deras egen budget. Jag anser emellertid
att regeringens förslag att sänka
statsbidragen till kommuner och landsting
för 2004 med 2,6 miljarder kronor inte är
förankrat i den verklighet som Sveriges
kommuner och landsting befinner sig i.
Beloppen behövs för att säkra de
välfärdsåtaganden som den offentliga
sektorn gjort. Detta är emellertid en
fråga för finansutskottet.
Kristdemokraternas representant i
utskottet kommer att ta upp detta.
Kenneth Johansson (c) anför:
Centerpartiet hade ett annat
budgetalternativ för 2004. Tyvärr valde
riksdagens majoritet av socialdemokrater,
vänsterpartister och miljöpartister att
rösta ned detta förslag. Jag tar nu inte
i detalj ställning till de förslag
regeringen och dess stödpartier lägger
fram om förändringar i deras egen budget.
Jag vill emellertid peka på att
Centerpartiet motsätter sig den
neddragning med 2,6 miljarder kronor inom
utgiftsområde 25 som regeringen föreslår.
Neddragningen drabbar samtliga kommuner
och landsting under löpande år.
Möjligheten att som brukligt planera
efter givna förutsättningar inför ett
verksamhetsår undanröjs om regeringens
förslag genomförs. Förslaget drabbar
vården och omsorgen. Detta är emellertid
en fråga för finansutskottet.
Centerpartiets representant i utskottet
kommer att ta upp detta.
bilaga 8
Utbildningsutskottets yttrande
2003/04:UbU1y
Tilläggsbudget för år 2004
Till finansutskottet
Finansutskottet har den 20 april 2004
beslutat att bereda övriga utskott
tillfälle att yttra sig över 2004 års
ekonomiska vårproposition (2003/04:100)
om tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 2004 och de motioner som kan
komma att väckas, allt i de delar som
berör respektive utskotts
beredningsområde.
Utbildningsutskottet behandlar i det
följande yrkandena 20 och 21 samt 42
såvitt avser utgiftsområdena 15
Studiestöd och 16 Utbildning och
universitetsforskning, samt motion
2003/04:Fi28 yrkandena 12-15.
Företrädarna för Moderata
samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,
Kristdemokraterna och Centerpartiet
deltar inte i utskottets beslut vad avser
avsnitten Bemyndiganden och Ändrade
anslagsbelopp i övrigt.
Tillfälligt vidgad användning av
rekryteringsbidrag
Propositionen
Regeringen har i propositionen
Tillfälligt vidgad användning av
rekryteringsbidrag till vuxenstuderande
(prop. 2003/04:138) föreslagit en
tillfällig användning av bidraget enligt
följande. Kommuner och landsting skall
under tiden den 1 juli 2004-den 31
december 2005 få rekrytera anställda inom
den av kommuner eller landsting
finansierade verksamheten inom vård,
skola och omsorg till studier på halvtid.
Under 2004 och 2005 skall sammanlagt 6
000 personer beredas möjlighet att arbeta
deltid och studera deltid inom kommunal
vuxenutbildning eller högskola.
För att täcka kostnaderna för ett
anpassat studiestöd för deltagarna i
dessa s.k. kombinationsutbildningar
föreslår regeringen i tilläggsbudgeten
för 2004 att anslaget 25:4
Rekryteringsbidrag under utgiftsområde 15
ökas med 56 200 000 kr. Regeringen
föreslår även ökningar på ett antal
anslag under utgiftsområde 16 som har
samband med den vidgade användningen av
rekryteringsbidraget. För att täcka
kostnaderna för samordnings- och
informationsinsatser i samband med
kombinationsutbildningarna föreslås
anslagen 25:2 Myndigheten för
skolutveckling och 25:76 Högskoleverket
öka med 750 000 kr på varje anslag.
Vidare föreslår regeringen att anslaget
25:78 Centrala studiestödsnämnden m.m.
ökar med 1 miljon kronor för
systemutveckling och administration av
studiestödet för deltagarna i
kombinationsutbildningarna.
Finansieringen av den sammanlagda
ökningen på anslagen, 58 700 000 kr,
föreslås ske genom att anslaget 25:2
Studiemedel m.m. under utgiftsområde 15
minskar med motsvarande belopp.
Motionen
Moderata samlingspartiet motsätter sig i
motion 2003/04:Fi28 yrkandena
12-15 ökningarna på anslagen 25:2
Studiemedel m.m. och 25:4
Rekryteringsbidrag under utgiftsområde 15
samt anslagen 25:2 Myndigheten för
skolutveckling och 25:76 Högskoleverket
under utgiftsområde 16. Moderaterna
motsätter sig därmed också regeringens
förslag i prop. 2003/04:138 Tillfälligt
vidgad användning av rekryteringsbidrag
till vuxenstuderande.
Utskottets bedömning
Utskottet har denna dag beslutat (bet.
2003/04:UbU15) att föreslå riksdagen att
en tillfällig vidgning av användning av
rekryteringsbidraget i enlighet med
regeringens proposition Tillfälligt
vidgad användning av rekryteringsbidrag
till vuxenstuderande (prop. 2003/04:138)
skall genomföras. Utskottet anser därför
att finansutskottet i enlighet med
regeringens förslag bör föreslå riksdagen
att godkänna ändrade ramar för
utgiftsområdena 15 och 16 samt ändringar
på anslagen 25:2 Studiemedel m.m. och
25:4 Rekryteringsbidrag under
utgiftsområdet 15 samt 25:2 Myndigheten
för skolutveckling, 27:76 Högskoleverket
och 25:78 Centrala studiestödsnämnden
m.m. under utgiftsområde 16.
Bemyndiganden
Propositionen
Utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning
Regeringen har ett bemyndigande att för
anslaget 25:18 Bidrag till kvalificerad
yrkesutbildning ingå ekonomiska
förpliktelser på högst 1 556 068 000 kr
under 2005-2008. Regeringen föreslår att
regeringen i stället skall bemyndigas att
besluta om bidrag till en sådan
utbildning som inklusive tidigare gjorda
åtaganden medför utgifter på högst
1 556 068 000 kr under 2005-2009.
Myndigheten har meddelat regeringen att
beslut har fattats om deltidsutbildningar
som innebär åtaganden t.o.m. 2009 men att
åtagandena inte medför någon förändring
av storleken på bemyndiganderamen.
Regeringen anser att den uppkomna
situationen måste hanteras på ett korrekt
sätt i förhållande till riksdagen och att
riksdagen nu i efterhand bör utöka
bemyndigandet till att omfatta åren
2005-2009.
Regeringen yrkar också att ett
bemyndigande skall införas vad gäller
anslaget 25:73 Särskilda utgifter inom
universitet och högskolor. Bemyndigandet
innebär en möjlighet för regeringen att
besluta om stipendier på Svenska
institutets område som medför utgifter på
högst 3 miljoner kronor under anslaget år
2005. Regeringen konstaterar att Svenska
institutet under ett år beviljar
stipendier för senare läsår utan att ha
något sådant bemyndigande. I den uppkomna
situationen anser regeringen att detta
ekonomiska åtagande måste hanteras på ett
korrekt sätt i förhållande till riksdagen
och att riksdagen i efterand bör utfärda
ett sådant bemyndigande.
Utskottets bedömning
Utskottet anser att finansutskottet bör
föreslå riksdagen att godkänna förslagen
om ett utvidgat bemyndigande för anslaget
25:18 Bidrag till kvalificerad
yrkesutbildning samt införande av ett
bemyndigande för anslaget 25:73 Särskilda
utgifter inom universitet och högskolor,
båda under utgiftsområde 16. Vad gäller
Myndigheten för kvalificerad
yrkesutbildning konstaterar utskottet att
regeringen även i tilläggsbudget 2 för
2003 (prop. 2003/04:1) yrkade att
myndighetens bemyndigande skulle utvidgas
som en följd av överskridande. Utskottet
tillstyrkte då i ett yttrande genom
protokollsutdrag till finansutskottet
(prot. 2003/04:2.4, bet. 2003/04:FiU11)
regeringens förslag med hänvisning till
att Myndigheten för kvalificerad
yrkesutbildning inledningsvis haft vissa
planeringsproblem men att man också
försökt komma till rätta med dessa.
Utskottet hänvisade till att en
arbetsgrupp skapats i vilken ingår
företrädare för bl.a. Finansdepartementet
och Utbildningsdepartementet,
Ekonomistyrningsverket och Myndigheten
för kvalificerad yrkesutbildning. Enligt
vad utskottet erfarit från
Utbildningsdepartementet är arbetet med
att lösa myndighetens problem nu på god
väg. Nya prognosinstrument har utarbetats
och planeringsförutsättningarna därmed
förbättrats. Utskottet har mot denna
bakgrund inget att erinra mot regeringens
förslag.
Ändrade anslagsbelopp i övrigt
Propositionen
Utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning
I statsbudgeten för innevarande budgetår
är under anslaget 25:3 Utveckling av
skolväsende och barnomsorg anvisat 197
894 000 kr. Regeringen föreslår att
anslaget ökas med 500 000 kr eftersom
ytterligare medel behövs för att
förstärka stödet till skolorna i deras
arbete med hållbar utveckling.
För innevarande budgetår är vidare under
anslaget 25:4 Specialpedagogiska
institutet anvisat 332 820 000 kr.
Regeringen föreslår att anslaget skall
ökas med 7 500 000 kr. Medlen bör
användas för att förstärka verksamheten
vid Specialpedagogiska institutets fyra
nationella program som erbjuder
specialpedagogisk rådgivning till
kommuner och andra huvudmän. Genom en
förstärkning av centren menar regeringen
att stödet till elever med
funktionshinder bättre tillgodoses och
att den kommunala kompetensen i
specialpedagogiska frågor höjs.
Finansieringen bör enligt regeringen ske
genom att anslaget 25:7 Särskilda
insatser på skolområdet minskar, vilket
kommer att leda till att möjligheten för
kommuner att påbörja nya projektinsatser
av regional art också minskar.
Slutligen föreslår regeringen
förändringar vad gäller anslaget 25:78
Centrala studiestödsnämnden m.m. På
anslaget finns för innevarande budgetår
anvisat 372 315 000 kr. Regeringen
föreslår en ökning på anslaget med
41 miljoner kronor (utöver den ökning med
en miljon kronor som behandlats under
avsnittet Tillfälligt vidgad användning
av rekryteringsbidrag). Regeringen
redogör för att Centrala
studiestödsnämnden (CSN) i samband med en
internrevision 2003 uppmärksammat dels
ett underskott i den avgiftsfinansierade
verksamhet som upphörde 2000, dels ett
anslagsöverskridande till följd av en
felaktig redovisning i samband med byte
av finansieringsmodell samma år.
Sammantaget uppvisar CSN ett ackumulerat
underskott på ca 140 miljoner kronor.
Regeringen gör bedömningen att CSN inte
har utrymme att finansiera hela
underskottet inom ramen för anvisade
medel och att anslaget för myndigheten
därför bör ökas med 41 miljoner kronor.
Finansieringen bör ske genom att anslaget
25:72 Enskilda utbildningsanordnare på
högskoleområdet m.m. under utgiftsområde
16 minskas med motsvarande belopp.
Regeringen avser vidare att inom den
gräns som anges i lagen (1996:1059) om
statsbudgeten höja myndighetens
anslagskredit med ca 19 miljoner kronor.
Resterande underskott kommer att regleras
under de närmast följande åren.
Utskottets bedömning
Utskottet delar regeringens bedömningar
av behovet av en ökning av medlen på
anslagen 25:3 Utveckling av skolväsende
och barnomsorg, 25:4 Specialpedagogiska
institutet och 25:78 Centrala
studiestödsnämnden m.m. samt en minskning
av anslagen 25:7 Särskilda insatser och
25:72 Enskilda utbildningsanordnare på
högskoleområdet m.m., samtliga under
utgiftsområde 16. Enligt utskottets
mening bör finansutskottet föreslå
riksdagen att godkänna förändringarna på
dessa anslag.
Stockholm den 13 maj 2004
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
Följande ledamöter har deltagit i
beslutet: Jan Björkman (s), Britt-Marie
Danestig (v), Ulf Nilsson (fp)*, Sten
Tolgfors (m)*, Majléne Westerlund Panke
(s), Agneta Lundberg (s), Inger Davidson
(kd)*, Anna Ibrisagic (m)*, Louise
Malmström (s), Ana Maria Narti (fp)*,
Sofia Larsen (c)*, Sören Wibe (s), Tobias
Billström (m)*, Mikaela Valtersson (mp),
Christer Adelsbo (s), Eva Arvidsson (s)
och Christer Erlandsson (s).
* Deltar ej i beslutet under avsnitten
Bemyndiganden och Ändrade anslagsbelopp i
övrigt.
Avvikande meningar
1. Tillfälligt vidgad användning av
rekryteringsbidrag
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors
(m), Anna Ibrisagic (m), Ana Maria
Narti (fp) och Tobias Billström (m).
Moderaterna och Folkpartiet motsätter sig
den vidgade användningen av
rekryteringsbidraget och avvisar därför
regeringens förslag om ändringar på
anslagen 25:2 Studiemedel m.m. och 25:4
Rekryteringsbidrag under utgiftsområde 15
samt anslagen 25:2 Myndigheten för
skolutveckling och 25:76 Högskoleverket
under utgiftsområde 16. Finansutskottet
bör således föreslå att riksdagen
bifaller motion 2003/04:Fi28.
Vad gäller förslaget om tillfälligt
vidgad användning av rekryteringsbidrag
(prop. 2003/204:138) hänvisar vi till vår
gemensamma reservation (res. 1) i
betänkande 2003/04:UbU15.
2. Tillfälligt vidgad användning av
rekryteringsbidrag
av Inger Davidson (kd).
I tilläggsbudgeten föreslås en
tillfälligt vidgad användning av
rekryteringsbidraget. Jag har synpunkter
på detta och förslag till en annan
inriktning på bidraget. Det bör i första
hand riktas till personal inom vård och
omsorg där behoven är mycket stora. Dessa
förslag redovisas i form av reservationer
i samband med riksdagens behandling av
proposition 2003/04:138 Tillfälligt
vidgad användning av rekryteringsbidrag
till vuxenstuderande (bet. UbU15).
bilaga 9
Utbildningsutskottets protokollsutdrag
prot. utdrag 2003/04:19.4
bilaga 10
Trafikutskottets yttrande
2003/04:4y
Tilläggsbudget för år 2004 -
utgiftsområde 22 Kommunikationer
Till finansutskottet
Inledning
Finansutskottet beslöt den 20 april 2004
att bereda övriga berörda utskott
tillfälle att yttra sig över 2004 års
ekonomiska vårproposition (prop.
2003/04:100) om tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 2004
(punkterna 5-44) och de motioner som kan
komma att väckas, allt i de delar som
berör respektive utskotts
beredningsområde.
I detta yttrande behandlar
trafikutskottet yrkandena 8 och 9, 33-37
och 42 (delvis) i propositionens förslag
till riksdagsbeslut, innebärande att
riksdagen
8. antar regeringens förslag till lag om
ändring av lagen (2000:1335) om
kreditering på skattekonto av stöd till
kommuner för anläggande av telenät
(avsnitt 3.4 och 7.1.18),
9. antar regeringens förslag till lag om
ändring av lagen (2000:1380) om
skattereduktion för utgifter för vissa
anslutningar för tele- och
datakommunikation (avsnitt 3.5 och
7.1.18),
33. godkänner att regeringen under 2004
får besluta om en låneram i
Riksgäldskontoret om högst 8 500 000 000
kr för de prioriterade vägprojekten E 6
delen Rabbaldshede-Hogdal, E 20 delen
Tollered-Alingsås samt genom Alingsås,
riksväg 40 delen Brämhult-Hester, riksväg
40 delen Haga-Ljungarum, riksväg 45 delen
Angeredsbron-Älvängen, riksväg 44 delen
Båberg-Väneryr samt riksväg 49
Skara-Varnhem (avsnitt 7.1.18),
34. godkänner den föreslagna användningen
av det under utgiftsområde 22
Kommunikationer uppförda ramanslaget 36:2
Väghållning och statsbidrag (avsnitt
7.1.18),
35. godkänner att regeringen under 2004
får besluta om en låneram i
Riksgäldskontoret om högst 17 000 000 000
kr för de prioriterade järnvägsprojekten
Hallsberg-Degerön, Mjölby-Motala,
Trollhättan-Göteborg samt järnvägsprojekt
i Stockholmsregionen (avsnitt 7.1.18),
36. godkänner att regeringen under 2004
får besluta om låneramar i
Riksgäldskontoret för Euromaint AB, Green
Cargo AB, Jernhusen AB och AB Swedcarrier
för 2005 och 2006 som sammanlagt uppgår
till högst 2 300 000 000 kr (avsnitt
7.1.18),
37. godkänner vad regeringen förordar om
avveckling av VTI Utveckling AB (avsnitt
7.1.18),
42. (delvis) godkänner ändrade ramar för
utgiftsområden samt anvisar ändrade och
nya anslag, som står till regeringens
disposition, enligt specifikation i
tabell 2.1.
Vidare behandlas följande motionsförslag:
2003/04:Fi23 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) yrkande 7, 8, 11 och 12,
2003/04:Fi27 av Mats Odell m.fl. (kd)
yrkande 5 och
2003/04:Fi28 av Mikael Odenberg m.fl. (m)
yrkande 1.
1 Ändrad ram och ändrade anslag
Regeringens förslag
Regeringen föreslår att riksdagen på
tilläggsbudget för budgetåret 2004
godkänner ändrade ramar för
utgiftsområden samt anvisar ändrade och
nya anslag i enlighet med specifikation i
tabell 2.1 i propositionen.
I fråga om utgiftsområde 22
Kommunikationer föreslår regeringen
förändringar i enlighet med följande
tabell.
Anslag Belopp Förändr Ny
enligt ing av ram/
statsb ram/ans
udgete lag, anslag
n snivå,
2004, tkr tkr
tkr
22 28 535 0 28 535
Kommunikatio 012 012
ner
36: Vägverket: 1 030 -5 000 1 025
1 Administrati 202 202
on
36: Banverket: 773 -5 000 768
3 Administrati 146 146
on
36: Banverket: 8 484 -15 000 8 469
4 Banhållning 123 123
och
sektorsuppgi
fter
36: Rikstrafiken 793 5 000 798
12 : 000 000
Trafikupphan
dling
36: Järnvägsstyr 0 20 000 20 000
16 elsen (nytt
ramanslag)
Regeringens förslag innebär inte någon
förändring av den totala ramen för
utgiftsområde 22 Kommunikationer.
Regeringen föreslår dock några ökningar
och motsvarande minskningar av olika
anslag inom utgiftsområdet.
För det första minskas anslaget 36:1
Vägverket: Administration med 5 miljoner
kronor samtidigt som anslaget 36:12
Rikstrafiken: Trafikupphandling ökas med
motsvarande belopp, i syfte att utöka
möjligheterna att upphandla kollektiv
interregional persontrafik.
För det andra föreslås att ett nytt
anslag sätts upp på statsbudgeten för att
finansiera en ny myndighet:
Järnvägsstyrelsen. Myndigheten, som
regeringen har för avsikt att inrätta den
1 juli 2004, planeras handlägga uppgifter
enligt den av regeringen föreslagna nya
järnvägslagen (prop. 2003/04:123), vilket
innefattar de uppgifter som i dag utförs
av Järnvägsinspektionen och
Tågtrafikledningen inom Banverket samt
ett antal nya uppgifter, bl.a.
marknadsövervakning och registerföring.
Då dessa uppgifter till stor del utförs
inom Banverket i dag föreslås anslagen
36:3 Banverket: Administration och 36:4
Banverket: Banhållning och
sektorsuppgifter minska med 5 respektive
15 miljoner kronor för att finansiera det
nya anslaget som föreslås uppgå till 20
miljoner kronor för år 2004.
Trafikutskottets ställningstagande
Trafikutskottet ställer sig bakom
regeringens förslag till ändrade och nya
anslag för budgetåret 2004 inom
utgiftsområde 22 Kommunikationer (punkt
42 delvis).
2 Lokala telenät
Regeringens förslag
Regeringen föreslår att riksdagen antar
regeringens förslag till lag om ändring
av lagen (2000:1335) om kreditering på
skattekonto av stöd till kommuner för
anläggande av telenät, med innebörden att
möjligheten att ge kommunerna stöd till
telenät genom att deras skattekonto
krediteras förlängs med ett år så att
perioden omfattar den 1 juli 2000-den 31
december 2006.
Motionsförslag
I motion 2003/04:Fi28 av Mikael Odenberg
m.fl. (m) hänvisas till tidigare
riksdagsbehandling av frågan om
kreditering på skattekonto av stöd till
kommuner för anläggande av telenät, då
Moderaterna motsatte sig förslaget med
motiveringen att bredbandsutbyggnaden bör
klaras av marknadens aktörer, utan
statlig regleringspolitik eller bidrag.
Motionärerna anser följaktligen inte att
det finns anledning att förlänga detta
stöd (yrkande 1).
Lars Leijonborg m.fl. (fp) anger i motion
2003/04:Fi23 att stödet till kommuner för
anläggande av telenät inte bör förlängas
eftersom utbyggnaden bör ske på
marknadsmässiga villkor (yrkande 7).
Trafikutskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar, liksom regeringen,
att förutsättningarna för en snabb
bredbandsutbyggnad i landet förändrats
under senare år. Marknadsaktörernas
intresse har minskat och den planerade
ekonomiska ramen för statligt stöd för
detta ändamål har inte utnyttjats.
Utskottet menar dock att utbyggnaden
fortfarande är lika angelägen och att
stödet för kommuner för anläggande av
lokala telenät bör förlängas i enlighet
med regeringens förslag (punkt 8). Motion
Fi28 (m), yrkande 1 samt motion Fi23 (fp)
yrkande 7 föreslås därmed avstyrkas.
3 Anslutningar för tele- och
datakommunikation
Regeringens förslag
Regeringen föreslår att riksdagen antar
regeringens förslag till lag om ändring
av lagen (2000:1380) om skattereduktion
för utgifter för vissa anslutningar för
tele- och datakommunikation. Det innebär
att möjligheten för fysiska och juridiska
personer att få skattereduktion för
utgifter för vissa anslutningar för tele-
och datanät förlängs med ett år.
Ändringen möjliggör att skattereduktion
dven ges vid debitering av slutlig skatt
på grund av 2007 års taxering.
Motionsförslag
Lars Leijonborg m.fl. (fp) anger i motion
2003/04:Fi23 att möjligheterna för
fysiska och juridiska personer att få
skattereduktion för höga
anslutningskostnader inte bör förlängas
eftersom utbyggnaden bör ske på
marknadsmässiga villkor (yrkande 8).
Trafikutskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar, liksom regeringen,
att förutsättningarna för en snabb
bredbandsutbyggnad i landet förändrats
under senare år. Marknadsaktörernas
intresse har minskat och den planerade
ekonomiska ramen för statligt stöd för
detta ändamål har inte utnyttjats.
Utskottet menar dock att utbyggnaden
fortfarande är lika angelägen och att
skattereduktionen för höga
anslutningskostnader för fysiska och
juridiska personer därmed bör förlängas i
enlighet med regeringens förslag (punkt
9). Motion Fi23 (fp) yrkande 8 föreslås
därmed avstyrkas.
4 Väghållning och statsbidrag
Bakgrund
Regeringen beslutade den 19 februari 2004
om väginvesteringar för perioden
2004-2013 och har i proposition
2003/04:95 Utökade planeringsramar för
väg- och järnvägsinvesteringar 2004-2015
föreslagit en utökad ram för väg- och
järnvägsinvesteringar samt redogjort för
utfallet av planeringsomgången för
transportinfrastruktur 2004-2015.
Trafikutskottet kommer att behandla
regeringens proposition senare under
våren 2004.
Regeringens förslag
För att möjliggöra tidiga byggstarter av
angelägna projekt i nationella
väghållningsplanen föreslår regeringen
att dessa finansieras med lån. Regeringen
föreslår följaktligen att riksdagen
godkänner att regeringen under 2004 får
besluta om en låneram i Riksgäldskontoret
om högst 8 500 000 000 kr för de
prioriterade vägprojekten E 6 delen
Rabbaldshede-Hogdal, E 20 delen
Tollered-Alingsås samt genom Alingsås,
riksväg 40 delen Brämhult-Hester, riksväg
40 delen Haga-Ljungarum, riksväg 45 delen
Angeredsbron-Älvängen, riksväg 44 delen
Båberg-Väneryr samt riksväg 49
Skara-Varnhem. De olika lånedelarna skall
återbetalas i jämn takt under 25 år med
start vid tidpunkten när respektive
vägprojekt färdigställs.
Vidare föreslås att ändamålet med
anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag
utvidgas till att omfatta även bidrag för
omprövningsförrättningar av enskilda
vägar. Möjligheter att använda anslaget
för detta ändamål fanns under 2003 men då
omprövningsförrättningarna försenats och
fördyras menar regeringen att sådana
bidrag bör få betalas ut från anslaget
även under 2004.
Motionsförslag
Lars Leijonborg m.fl. (fp) anger i motion
2003/04:Fi23 att enligt inhämtad
information är avsikten inte att utnyttja
den av regeringen föreslagna låneramen
under vare sig 2004, 2005 eller 2006.
Eftersom något omedelbart behov således
inte föreligger och detta därmed synes
vara ytterligare ett försök av regeringen
att undgå den normala budgetprocessen
motsätter motionärerna sig förslaget och
föreslår att regeringen återkommer när
behov föreligger (yrkande 11).
Trafikutskottets ställningstagande
Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten
skall investeringar i vägar och järnvägar
finansieras med anslag. Lagen anger dock
att riksdagen kan besluta att
finansiering skall ske på annat sätt för
viss myndighet eller viss anskaffning.
Trafikutskottet anser att regeringens
förslag till låneram för vissa projekt i
nationella väghållningsplanen innebär att
ett antal för tillväxten strategiskt
viktiga investeringar i vägnätet blir
möjliga att genomföra och föreslår
följaktligen att finansutskottet
tillstyrker regeringens förslag (punkt
33) samt avstyrker motion Fi23 yrkande
11.
Såvitt gäller frågan om utvidgat
ändamål för anslaget 36:2 Väghållning och
statsbidrag har trafikutskottet inget att
erinra mot regeringens förslag (punkt
34).
5 Banhållning och sektorsuppgifter
Bakgrund
Regeringen beslutade den 19 februari 2004
om järnvägsinvesteringar för perioden
2004-2013 och har i proposition
2003/04:95 Utökade planeringsramar för
väg- och järnvägsinvesteringar 2004-2015
föreslagit en utökad ram för väg- och
järnvägsinvesteringar samt redogjort för
utfallet av planeringsomgången för
transportinfrastruktur 2004-2015.
Trafikutskottet kommer att behandla
regeringens proposition senare under
våren 2004.
Regeringens förslag
För att möjliggöra tidiga byggstarter av
angelägna projekt i nationella
banhållningsplanen föreslår regeringen
att dessa finansieras med lån. Regeringen
föreslår följaktligen att riksdagen
godkänner att regeringen under 2004 får
besluta om en låneram i Riksgäldskontoret
om högst 17 000 000 000 kr för de
prioriterade järnvägsprojekten
Hallsberg-Degerön, Mjölby-Motala,
Trollhättan-Göteborg samt järnvägsprojekt
i Stockholmsregionen.
Motionsförslag
Lars Leijonborg m.fl. (fp) anger i motion
2003/04:Fi23 att enligt inhämtad
information är avsikten inte att utnyttja
den av regeringen föreslagna låneramen
under vare sig 2004, 2005 eller 2006.
Eftersom något omedelbart behov således
inte föreligger och detta därmed synes
vara ytterligare ett försök av regeringen
att undgå den normala budgetprocessen
motsätter motionärerna sig förslaget och
föreslår att regeringen återkommer när
behov föreligger (yrkande 12).
Trafikutskottets ställningstagande
Enligt lagen (1996:1059) om
statsbudgeten skall investeringar i vägar
och järnvägar finansieras med anslag.
Lagen anger dock att riksdagen kan
besluta att finansiering skall ske på
annat sätt för viss myndighet eller viss
anskaffning. Trafikutskottet anser att
regeringens förslag till låneram för
vissa projekt i nationella
banhållningsplanen innebär att ett antal
för tillväxten strategiskt viktiga
investeringar i järnvägsnätet blir
möjliga att genomföra och föreslår
följaktligen att finansutskottet
tillstyrker regeringens förslag (punkt
35) samt avstyrker motion 2003/04:Fi23
yrkande 12.
6 Låneram för fyra SJ-bolag
Bakgrund
Huvuddelen av Statens järnvägars
verksamhet bolagiserades vid årsskiftet
2000/01. Inriktningen är att de nya SJ-
bolagen SJ AB, Euromaint AB, Green Cargo
AB, Jernhusen AB och AB Swedcarrier skall
finansiera sig på den öppna
kreditmarknaden, men detta förutsätter
enligt regeringen att bolagen ännu några
år kan utnyttja möjligheten att låna i
Riksgäldskontoret.
För SJ AB finns en låneram på 2 000
miljoner kronor för perioden 2004-2007.
För övriga bolag finns en samlad låneram
på 6 550 miljoner kronor för 2004.
Regeringens förslag
Med syftet att skapa stabilitet i
finansieringsförutsättningarna för de nya
SJ-bolagen föreslår regeringen att
riksdagen godkänner att regeringen under
2004 får besluta om låneramar i
Riksgäldskontoret för Euromaint AB, Green
Cargo AB, Jernhusen AB och AB Swedcarrier
för 2005 och 2006 som sammanlagt uppgår
till högst 2 300 000 000 kr.
Motionsförslag
Mats Odell m.fl. (kd) anför i motion
2003/04:Fi27 att den nu föreslagna
låneramen för de fyra förre detta SJ-
bolagen är ett tydligt exempel på när
staten agerar såväl domare som spelare på
marknaden samt att detta sätter den sunda
och rättvisa konkurrensen ur spel. Främst
eftersom de aktuella bolagens
konkurrenter inte har möjlighet att vända
sig till Riksgäldskontoret för att få lån
som i grunden garanteras av statskassan.
Motionärerna anser därför att förslaget
bör avslås (yrkande 5).
Trafikutskottets ställningstagande
Trafikutskottet har för sin del inget att
erinra mot regeringens förslag och
föreslår därför att finansutskottet
tillstyrker detta (punkt 36) medan motion
Fi27 bör avstyrkas i nu behandlad del.
7 Avveckling av VTI Utveckling AB
Bakgrund
VTI Utveckling AB bildades efter ett
riksdagsbeslut 1983. Enligt
bolagsordningen skall bolaget bedriva
försäljning av forskningsprodukter inom
väg- och trafikområdet och annan därtill
förenlig verksamhet. Bolagets största
verksamhet har varit seminarie- och
konferensverksamhet, bl.a. det årligen
återkommande Transportforum i Linköping.
Försäljningen av forskningsprodukter inom
väg- och trafikområdet har varit av
begränsad omfattning. Bolagets aktier
förvaltas av Väg- och
trafikforskningsinstitutet (VTI).
Regeringens förslag
Regeringen föreslår att regeringen
bemyndigas att avveckla VTI Utveckling
AB, främst eftersom Transportforum och
andra seminarier numera arrangeras av
myndigheten VTI och det därmed finns ett
begränsat behov av bolaget.
Trafikutskottets ställningstagande
Trafikutskottet har för sin del inget att
erinra mot regeringens förslag och
föreslår därför att finansutskottet
tillstyrker detta (punkt 34).
Stockholm den 13 maj 2004
På trafikutskottets vägnar
Claes Roxbergh
Följande ledamöter har deltagit i
beslutet: Claes Roxbergh (mp), Elizabeth
Nyström (m), Jarl Lander (s), Hans
Stenberg (s), Krister Örnfjäder (s),
Johnny Gylling (kd), Claes-Göran Brandin
(s), Runar Patriksson (fp), Sven
Bergström (c), Kerstin Engle (s), Björn
Hamilton (m), Mikael Johansson (mp),
Börje Vestlund (s), Carl-Axel Roslund
(m), Christer Winbäck (fp), Karin
Thorborg (v) och Mariam Osman Sherifay
(s).
Avvikande mening
1 Lokala telenät
av Elizabeth Nyström (m), Runar
Patriksson (fp), Björn Hamilton (m), Carl-
Axel Roslund (m) och Christer Winbäck
(fp).
Utbyggnaden av lokala telenät bör klaras
av marknadens aktörer, utan statlig
regleringspolitik eller bidrag.
Regeringens förslag till en förlängning
av stödet för kommuner för anläggande av
sådana nät bör därmed inte genomföras.
Därmed bör finansutskottet avstyrka
regeringens förslag i denna del samtidigt
som Fi28 av Mikael Odenberg m.fl. (m)
yrkande 1 och motion Fi23 av Lars
Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 7
tillstyrks.
2 Anslutningar för tele- och
datakommunikation
av Runar Patriksson (fp) och Christer
Winbäck (fp).
Det låga utnyttjandet av det statliga
stödet för utbyggnad av
bredbandsinfrastruktur visar tydligt att
regeringens politik inom området har
misslyckats. Utbyggnaden borde ske på
marknadsmässiga vilkor, utan statlig
regleringspolitik eller bidrag. Eftersom
det inte finns någon anledning att
fortsätta med denna misslyckade politik
bör regeringens förslag till förlängning
av skattereduktionen för höga
anslutningskostnader för fysiska och
juridiska personer avstyrkas. Därmed bör
finansutskottet tillstyrka motion Fi23 av
Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 8.
3 Väghållning och statsbidrag
av Runar Patriksson (fp) och Christer
Winbäck (fp).
Regeringen begär att under 2004 få
besluta om en låneram i Riksgäldskontoret
om 8,5 miljarder kronor för vissa
vägprojekt. Enligt vad vi inhämtat är
avsikten inte att utnyttja denna
möjlighet under vare sig 2004, 2005 eller
2006 på ett sätt som avspeglar sig i
redovisningen av lånebehovet. Eftersom
något omedelbart behov således inte
föreligger och detta synes vara
ytterligare ett försök av regeringen att
undgå den normala budgetprocessen bör
förslaget avstyrkas och regeringen
återkomma när behov föreligger. Därmed
bör finansutskottet tillstyrka motion
Fi23 yrkande 11.
4 Banhållning och sektorsuppgifter
av Runar Patriksson (fp) och Christer
Winbäck (fp).
Regeringen begär att under 2004 få
besluta om en låneram i Riksgäldskontoret
om 17 miljarder kronor för vissa
järnvägsprojekt. Enligt vad vi inhämtat
är avsikten inte att utnyttja denna
möjlighet under vare sig 2004, 2005 eller
2006 på ett sätt som avspeglar sig i
redovisningen av lånebehovet. Eftersom
något omedelbart behov således inte
föreligger och detta synes vara
ytterligare ett försök av regeringen att
undgå den normala budgetprocessen bör
förslaget avstyrkas och regeringen
återkomma när behov föreligger. Därmed
bör finansutskottet tillstyrka motion
Fi23 yrkande 12.
5 Låneram för fyra SJ-bolag
av Johnny Gylling (kd).
Statens roll i samhällsekonomin skall
vara att sätta ramar och övervaka
spelreglerna på marknaden, ansvara för
samhällsplanering och infrastruktur samt
att skapa förutsättningar för långsiktig
tillväxt. När staten agerar såväl domare
som spelare på marknaden är risken stor
att konkurrensen snedvrids och att
investeringar inte görs på ett optimalt
sätt i de företag som har de bästa
förutsättningarna.
Eftersom det är staten som sätter
spelreglerna inom näringspolitiken bör
staten inte själv äga företag, utom när
det finns särskilda skäl för det. Statens
dubbla roller inom näringspolitiken
hindrar förutsättningarna för en sund och
rättvis konkurrens. Den nu föreslagna
låneramen för de fyra före detta SJ-
bolagen är ett tydligt exempel på när
statens dubbla roller sätter en sund
konkurrens ur spel. Bolagens konkurrenter
har inte möjligheten att, med den
säkerhet som en statligt garanterad
låneram ger, söka krediter på marknaden
till låga kostnader. De kan inte heller
vända sig till Riksgäldskontoret för att
få lån som i grunden garanteras av
statskassan. Med hänvisning till det ovan
anförda bör regeringens förslag avstyrkas
och motion 2003/04:Fi27 tillstyrkas.
Särskilda yttranden
1. Ändrad ram och ändrade anslag
av Elizabeth Nyström (m), Runar
Patriksson (fp), Björn Hamilton (m), Carl-
Axel Roslund (m) och Christer Winbäck
(fp).
Då riksdagen beslutat om innevarande års
budget finner vi varken möjlighet enligt
de regler som gäller för
statsbudgetsprocessen att arbeta om denna
eller att åter redovisa hela vårt
budgetförslag, trots att, om detta blivit
riksdagens beslut, det inte hade medfört
nuvarande problem med skenande utgifter.
På vissa områden i statsbudgeten har vi
en annan syn på vad som skall göras och
ger därför förslag på andra åtgärder.
Dessa förslag berör bl.a. anslagsnivåerna
för Vägverket och Banverket.
2. Ändrad ram och ändrade anslag
av Runar Patriksson (fp) och Christer
Winbäck (fp).
Folkpartiet hade ett annat
budgetalternativ för 2004. Detta avslogs
av riksdagen. Det är de partier som står
bakom den budget som nu gäller som har
ansvar för att se till att deras
beslutade utgiftstak kan hållas.
Folkpartiets budgetförslag hade en
budgetmarginal på 8 miljarder kronor,
vilket betyder att om vårt budgetförslag
vunnit riksdagens godkännande hade
flertalet av tilläggsbudgetens
förändringar inte varit nödvändiga. Vi
har enligt riksdagsordningen inte
möjlighet att föreslå förändringar på
andra anslag än de av regeringen i
tilläggsbudget 1 aktualiserade. Det är
därför inte praktiskt möjligt för oss att
lägga fram en egen genomarbetad
tilläggsbudget. Av dessa skäl avstår vi
från att delta i beslutet om
tilläggsbudget 1 för år 2004.
När det gäller utgiftsområde 22
framförde Folkpartiet inför årets budget
bl.a. att anslaget till Väghållning och
statsbidrag skulle höjas med 500
miljoner kronor. Vi anser, till skillnad
från regeringen och dess stödpartier, att
mer måste göras för att bygga bort
flaskhalsarna i våra storstäder och för
att färdigställa den skandinaviska
motorvägstriangeln. Vi kräver ytterligare
satsningar på tjälsäkring och
bärighetsförstärkningar i vägnätet och
erforderliga resurser till det enskilda
vägnätet. En prövning av alternativa
finansieringsformer som exempelvis PPP
skulle under hela planeringsramen kunna
öka möjligheterna till angelägna
satsningar på både vägar och järnvägar.
Vi står givetvis fast vid denna
uppfattning.
3. Ändrad ram och ändrade anslag
av Johnny Gylling (kd).
Kristdemokraterna har i parti- och
kommittémotioner för budgetåret 2004
förordat en annan inriktning av den
ekonomiska politiken och budgetpolitiken
än den nu gällande. Kristdemokraternas
ekonomiska politik och budgetalternativ
för budgetåret 2004 sammanfattas i motion
2003/04:Fi241. Detta alternativ avslogs
av riksdagen i den första beslutsomgången
om utgiftsområdesramar och
skatteinkomster till förmån för den
inriktning av den ekonomiska politiken
och budgetpolitiken som
Socialdemokraterna föreslog. Av detta
skäl deltog vi inte i den därpå följande
behandlingen av anslag inom respektive
utgiftsområde.
Av samma skäl deltar vi inte heller i
den fortsatta behandlingen av delar av
anslagen för budgetåret 2004, den nu
föreliggande tilläggsbudgeten (nr 1).
Tilläggsbudgeten är Socialdemokraternas
försök att hantera alla egna
felbudgeteringar som gjordes hösten 2003.
Därtill gäller att det inte finns någon
möjlighet för oppositionspartierna att
yrka på förändringar på andra anslag än
de regeringen tar upp, eftersom den typen
av förslag enligt gällande praxis inte
anses ligga inom ärendets ram. Den
ekonomiska politik och det
budgetalternativ vi skulle vilja
genomföra för 2004 går således inte att
lägga fram för riksdagen, varpå följer
att det inte är meningsfullt för oss att
generellt sett delta i behandlingen av
Socialdemokraternas felbudgeteringar.
Därför redovisar vi i detta särskilda
yttrande (i stället för i en reservation)
den del av vår politik som rör
utgiftsområde 22 och som skulle ha gällt
om vårt förslag till ramar hade vunnit
riksdagens bifall i den första
beslutsomgången hösten 2003.
Kristdemokraternas budgetalternativ tar
sikte på att långsiktigt förbättra
Sveriges tillväxtförutsättningar genom
strukturella reformer för minskad ohälsa,
förbättrad lönebildning och strategiska
skattesänkningar på arbete och sparande.
Därtill bör infrastrukturen och de
långsiktiga förutsättningarna för ett
ökat bostadsbyggande kraftigt förbättras.
Därigenom skapas förutsättningar för att
sysselsättningen skall kunna öka i en
sådan utsträckning att välfärden tryggas
för alla.
4. Ändrad ram och ändrade anslag
av Sven Bergström (c)
Centerpartiet redovisade i motioner
hösten 2003 ett heltäckande
budgetalternativ för budgetåret 2004. Då
detta alternativ avslogs av riksdagen i
den första beslutsomgången om
utgiftsområdesramar och skatteinkomster
till förmån för den inriktning av den
ekonomiska politiken och budgetpolitiken
som Socialdemokraterna med stöd av
Vänsterpartiet och Miljöpartiet föreslog,
deltog Centerpartiet inte i den därpå
följande behandlingen av anslag inom
respektive utgiftsområde. Av samma skäl
deltar Centerpartiet inte heller i den
fortsatta behandlingen av delar av
anslagen för budgetåret 2004 i den nu
föreliggande tilläggsbudgeten för år
2004.
I sammanhanget vill jag dock
uppmärksamma på att Centerpartiets
budgetförslag för år 2004 innebar en
större total ram för utgiftsområde 22
Kommunikationer för att möjliggöra
nödvändiga satsningar på drift och
underhåll, bärighet, tjälsäkring och
rekonstruktion men också resurser till
byggande av vägar och järnvägar för att
få bort flaskhalsar och skapa en säkrare
och mer funktionell infrastruktur.
bilaga 11
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
2003704:4y
Tilläggsbudget för år 2004
Till finansutskottet
Finansutskottet har den 20 april 2004
beslutat att bereda bl.a. miljö- och
jordbruksutskottet tillfälle att yttra
sig över 2004 års ekonomiska
vårproposition (prop. 2003/04:100) om
tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 2004 (punkterna 5-44) och
motioner, allt i de delar som berör
utskottets beredningsområde.
Miljö- och jordbruksutskottet behandlar
i yttrandet de förslag i propositionen
som avser tilläggsbudget för
utgiftsområdena 20 Allmän miljö- och
naturvård samt 23 Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande näringar. I
anslutning till yttrandet behandlas även
tre motionsyrkanden. I ärendet har
utskottet mottagit en skrivelse från
Lantbrukarnas riksförbund.
Utskottet
I propositionen föreslås under
utgiftsområde 20 att anslaget 34:1
Naturvårdsverket ökas med 5 700 000 kr. I
statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 323 434 000 kr. Naturvårdsverket
deltar i arbetet med att genomföra EU:s
direktiv för handel med utsläppsrätter
(2003/04/EG) i enlighet med riktlinjerna
i propositionen Riktlinjer för
genomförande av EG:s direktiv om ett
system för handel med utsläppsrätter för
växthusgaser (prop. 2003/04:31).
Naturvårdsverket behöver ytterligare
resurser för att hantera dessa uppgifter.
Anslaget 34:7 Internationellt
miljösamarbete ökas med 5 800 000 kr för
att finansiera kostnader för Sveriges
deltagande i FN:s miljöprogram UNEP samt
medlemsavgift till Internationella
atomenergiorganet IAEA. För att
finansiera denna ökning och ökningen av
anslaget 34:1 Naturvårdsverket bör
anslaget 34:4 Sanering och återställning
av förorenade områden minskas med 11 500
000 kr.
Vidare föreslås ett antal bemyndiganden
under utgiftsområdet. I statsbudgeten för
innevarande år har regeringen under
anslaget 26:2 Forskningsrådet för miljö,
areella näringar och samhällsbyggande:
Forskning ett bemyndigande att ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför utgifter
på högst 180 000 000 kr under år 2005,
högst 60 000 000 kr under år 2006 och
högst 40 000 000 kr under år 2007. För
att underlätta planering, upphandling och
genomförande av långsiktiga
forskningsprojekt behöver regeringen
kunna ingå mer omfattande och mer
långsiktiga förpliktelser. Därför
föreslås att regeringen bemyndigas att år
2004 för anslaget 26:2 Forskningsrådet
för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande: Forskning ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför utgifter
på högst 260 000 000 kr under år 2005,
högst 126 000 000 kr under år 2006, högst
70 000 000 kr under år 2007, högst 15 000
000 kr under år 2008 och högst 15 000 000
kr under år 2009. Under anslaget 34:3
Åtgärder för biologisk mångfald har
regeringen ett bemyndigande att ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför utgifter
på högst 120 000 000 kr under år 2005.
För att säkerställa förutsättningarna för
fortsatt hög takt i arbetet med skydd av
ur naturvårdssynpunkt värdefulla
naturområden behöver större åtaganden om
förvärv m.m. kunna göras. Därför föreslås
att regeringen bemyndigas att under år
2004 för anslaget 34:3 Åtgärder för
biologisk mångfald ingå ekonomiska
förpliktelser i samband med förvärv av
eller intrångsersättning i ur
naturvårdssynpunkt värdefulla
naturområden som inklusive tidigare
gjorda åtaganden medför utgifter på högst
520 000 000 kr under år 2005. Under
anslaget 34:5 Miljöforskning har
regeringen ett bemyndigande att ingå
ekonomiska förpliktelser på högst 65 000
000 kr under perioden 2005-2007. Antalet
forskningsprogram som finansieras under
anslaget har ökat. Genomförandeperioder
för forskningsprogram är cirka fyra till
sex år, varför flerårsplanering krävs.
För att forskningsprogrammen skall kunna
planeras bättre behöver bemyndigandet
ökas till 130 000 000 kr. Därför föreslås
att regeringen bemyndigas att under år
2004 för ramanslaget 34:5 Miljöforskning
ingå ekonomiska förpliktelser i samband
med planering, upphandling och
genomförande av forskningsprojekt som
inklusive tidigare gjorda åtaganden
medför utgifter på högst 60 000 000 kr
under år 2005, högst 40 000 000 kr under
år 2006 och högst 30 000 000 kr under år
2007. Under anslaget 34:13 Stöd till
klimatinvesteringar har regeringen ett
bemyndigande att ingå ekonomiska
förpliktelser på högst 350 000 000 kr
under perioden 2005-2009.
Klimatinvesteringsprogrammen är fleråriga
och för att beslut om ytterligare
projektstöd skall kunna fattas behöver
bemyndigandet höjas. Därför föreslås att
regeringen under år 2004 för anslaget
34:13 Stöd till klimatinvesteringar få
ingå ekonomiska förpliktelser i samband
med beslut om stöd till
klimatinvesteringar som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför utgifter
på högst 713 000 000 kr under perioden
2005-2009.
Under utgiftsområde 23 föreslås i
propositionen att anslaget 45:1 Främjande
av rennäringen m.m. ökas med 10 000 000
kr. Från anslaget finansieras bl.a.
pristillägg för renkött. Pristillägget
halverades i slutet av år 2003 som följd
av den gynnsamma prisutvecklingen under
perioden 1993-2002. Priserna sjönk dock
av flera skäl drastiskt i november förra
året. Pristillägget på renkött bör därför
nu åter höjas till tidigare nivå. För att
göra det möjligt att höja pristillägget
föreslår regeringen att anslaget 45:1
Främjande av rennäringen m.m. ökas. I
statsbudgeten för innevarande år har
regeringen under anslaget 26:1
Forskningsrådet för miljö, areella
näringar och samhällsbyggande: Forskning
och samfinansierad forskning ett
bemyndigande att ingå ekonomiska
förpliktelser på högst 300 000 000 kr för
åren 2005-2007. Den tidigare
tidsbegränsade satsningen på forskning om
ekologisk produktion gäller fr.o.m. år
2004 utan tidsbegränsning. Vidare kommer
ett nytt ramavtal att slutas för den
kommande fyraårsperioden om den
samfinansierade forskningen. Detta medför
att ett större bemyndigandebelopp behövs
och att åtaganden kan göras för något
längre tid. Därför föreslås att
regeringen ges möjlighet att under år
2004 för ramanslaget 26:1 Forskningsrådet
för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande: Forskning och
samfinansierad forskning ingå ekonomiska
förpliktelser i samband med planering,
upphandling och genomförande av
forskningsprojekt som inklusive tidigare
gjorda åtaganden medför utgifter på högst
220 000 000 kr under år 2005, högst 150
000 000 kr under år 2006, högst 95 000
000 kr under år 2007 och högst 45 000 000
kr under år 2008.
Enligt Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 998/2003 av den 26 maj
2003 om djurhälsovillkor som skall
tillämpas vid transporter av
sällskapsdjur utan kommersiellt syfte och
om ändring av rådets direktiv 92/65/EEG
(EUT L 146, 13.6.2003, s. 1, Celex
32003R0998) skall sällskapsdjur åtföljas
av ett pass vid transporter mellan EU-
länder. Av passen skall bl.a. djurens
identitet och utförda vaccinationer
framgå. Jordbruksverket kommer att
tillhandahålla passen, vilka därefter
kommer att utfärdas av veterinärer
förordnade av Jordbruksverket.
Förordningen skall börja tillämpas den
3 juli 2004. Jordbruksverkets hantering
av pass för sällskapsdjur kommer att
utgöra en egen och klart avgränsad
verksamhet. Kostnader för hanteringen bör
helt täckas av avgifterna för passen.
Avgifterna utgör offentligrättsliga
avgifter. Verksamheten kommer att vara
efterfrågestyrd och med en
nettoredovisning ges möjlighet att
anpassa verksamheten till de skiftande
förutsättningarna över tiden. Därför
föreslås att regeringen får besluta om
dispositionen av avgiftsintäkterna från
pass för sällskapsdjur som Statens
jordbruksverk tillhandahåller.
Enligt kommittémotion Fi27 (kd) bör en
långsammare takt och ett ökat inslag av
frivilliga skogsvårdsavtal tillämpas i
arbetet med att bevara nyckelbiotoper i
skogsmark. Därmed anser Kristdemokraterna
att det av regeringen föreslagna
bemyndigandet för år 2005 under anslaget
34:3 Åtgärder för biologisk mångfald bör
avslås (yrkande 3). I partimotion Fi23
(fp) yrkas att riksdagen avslår
regeringens förslag om bemyndigande att
under år 2004 för det under utgiftsområde
20 Allmän miljö- och naturvård uppförda
ramanslaget 34:13 Stöd till
klimatinvesteringar ingå ekonomiska
förpliktelser i samband med beslut om
stöd till klimatinvesteringar som
inklusive tidigare gjorda åtaganden
medför utgifter på högst 713 miljoner
kronor under åren 2005-2009. Folkpartiet
motsätter sig denna typ av stöd som
snarare gynnar de kommuner som är bra på
ansökningar än har positiva
miljöeffekter. Det finns därför ingen
anledning att acceptera regeringens
förslag om att utöka möjligheterna att
ingå ytterligare förpliktelser för detta
slag av stöd (yrkande 10). Även i
kommittémotion Fi28 (m) yrkande 9
föreslås att riksdagen avslår regeringens
förslag om ökat bemyndigande för stöd
till klimatinvesteringar. Moderaterna har
motsatt sig de subventioner som kallas
stöd till klimatinvesteringar men
godtagit att gjorda löften infrias.
Därmed skall inte några nya bidrag
beviljas. Något högre bemyndigande behövs
därför inte.
När det gäller regeringens förslag inom
utgiftsområde 20 vill utskottet anföra
följande. Som redovisas i propositionen
deltar Naturvårdsverket i arbetet med att
genomföra EU:s direktiv för handel med
utsläppsrätter (2003/04/EG) i enlighet
med riktlinjerna i propositionen
Riktlinjer för genomförande av EG:s
direktiv om ett system för handel med
utsläppsrätter för växthusgaser (prop.
2003/04:31). För att hantera dessa
uppgifter bör Naturvårdsverket tillföras
ytterligare resurser. Vidare bör anslaget
34:7 Internationellt miljösamarbete ökas
för att finansiera kostnader för Sveriges
deltagande i FN:s miljöprogram UNEP samt
medlemsavgift till Internationella
atomenergiorganet IAEA. Som regeringen
föreslår bör dessa förslag finansieras
genom att anslaget 34:4 Sanering och
återställning av förorenade områden
minskas med motsvarande sammanlagda
belopp.
I statsbudgeten för innevarande år har
regeringen under ramanslaget 34:3
Åtgärder för biologisk mångfald ett
bemyndigande att ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare
gjorda åtaganden medför utgifter på högst
120 000 000 kr under år 2005. I likhet
med vad som föreslås i propositionen
anser utskottet att regeringen bör
bemyndigas att under år 2004 för åtgärder
för biologisk mångfald ingå ekonomiska
förpliktelser i samband med förvärv av
eller intrångsersättning i ur
naturvårdssynpunkt värdefulla
naturområden som inklusive tidigare
gjorda åtaganden medför utgifter på högst
520 000 000 kr under år 2005. Härigenom
säkerställs förutsättningarna för
fortsatt hög takt i arbetet med skydd av
ur naturvårdssynpunkt värdefulla
naturområden. När det gäller anslaget
34:13 Stöd till klimatinvesteringar
framgår av propositionen att det i
statsbudgeten för innevarande år för
detta ändamål finns uppfört ett ramanslag
på 340 000 000 kr. Vidare har regeringen
ett bemyndigande att ingå ekonomiska
förpliktelser på högst 350 000 000 kr
under perioden 2005-2009. Som framhålls i
propositionen är
klimatinvesteringsprogrammen fleråriga
och för att beslut om ytterligare
projektstöd skall kunna fattas behöver
bemyndigandet höjas. Utskottet anser
därför att regeringen under år 2004 för
anslaget 34:13 Stöd till
klimatinvesteringar bör få ingå
ekonomiska förpliktelser i samband med
beslut om stöd till klimatinvesteringar
som inklusive tidigare gjorda åtaganden
medför utgifter på högst 713 000 000 kr
under perioden 2005-2009.
Med det anförda tillstyrker utskottet
regeringens samtliga förslag under
utgiftsområde 20. Därmed avstyrks
motionerna Fi23 (fp) yrkande 10, Fi27
(kd) yrkande 3 och Fi28 (m) yrkande 9.
När det gäller utgiftsområde 23
tillstyrker utskottet regeringens
samtliga förslag.
Stockholm den 13 maj 2004
På miljö- och jordbruksutskottets vägnar
Catharina Elmsäter-Svärd
Följande ledamöter har deltagit i
beslutet: Catharina Elmsäter-Svärd (m),
Sinikka Bohlin (s), Alf Eriksson (s),
Lennart Fremling (fp), Rune Berglund (s),
Rolf Lindén (s), Sven Gunnar Persson
(kd), Kjell-Erik Karlsson (v), Christina
Axelsson (s), Lars Lindblad (m), Carina
Ohlsson (s), Jan Andersson (c), Jan-Olof
Larsson (s), Bengt-Anders Johansson (m),
Christin Nilsson (s), Marie Wahlgren (fp)
och Gunnar Goude (mp).
Särskilda yttranden
1. Tilläggsbudget för år 2004
Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars
Lindblad (m) och Bengt-Anders
Johansson (m) anför:
Moderata samlingspartiet tar bara
ställning till de av regeringens förslag
till tilläggsbudget som har implikationer
för framtiden och som vi motsätter oss.
Då riksdagen beslutat innevarande års
budget har vi vare sig möjlighet eller
anledning att arbeta om denna eller åter
redovisa hela vårt budgetförslag, trots
att om detta blivit riksdagens beslut
nuvarande problem med skenande utgifter
inte förelegat. De partier som bildade
riksdagsmajoritet får nu ta det fulla
ansvaret för de förändringar som föreslås
för att hålla utgifterna under taken. På
vissa områden i tilläggsbudgeten har vi
en annan syn på vad som skall göras och
ger därför i vår motion Fi28 förslag till
andra åtgärder inom bl.a. miljö- och
jordbruksutskottets område.
Moderaterna har motsatt sig de
subventioner som kallas stöd till
klimatinvesteringar men godtagit att
gjorda löften infrias. Vi anser därmed
inte att några nya bidrag skall beviljas.
Något högre bemyndigande behövs därför
inte.
2. Tilläggsbudget för år 2004
Lennart Fremling (fp) och Marie
Wahlgren (fp) anför:
Folkpartiet hade ett annat
budgetalternativ för år 2004. Detta
avslogs av riksdagen. Det är de partier
som står bakom den budget som nu gäller
som har ansvar för att se till att deras
beslutade utgiftstak kan hållas.
Folkpartiets budgetförslag hade en
marginal på 8 miljarder kronor, vilket
betyder att om vårt förslag vunnit
riksdagens gillande hade flertalet av
tilläggsbudgetens förändringar inte varit
nödvändiga. Vi har enligt
riksdagsordningen inte möjlighet att
föreslå förändringar på andra anslag än
de av regeringen i tilläggsbudget 1
aktualiserade. Det är därför inte
praktiskt möjligt för oss att lägga fram
en egen genomarbetad tilläggsbudget vad
avser år 2004. Av dessa skäl avstår vi
från att delta i beslutet om
tilläggsbudget 1 för år 2004.
Folkpartiet har dock invändningar mot
att riksdagen godkänner de förändringar i
tilläggsbudgeten som rör anslaget 34:13
Stöd till klimatinvesteringar.
Folkpartiet är kritiskt till att
regeringen i stället för att ta tag i de
strukturella problem t.ex. inom
energisektorn, som hotar Sveriges mål
inom klimatpolitiken, väljer att pytsa ut
kortsiktiga pengar i form av
klimatinvesteringspengar (KLIMP). Denna
typ av stöd gynnar snarare de kommuner
som är bra på ansökningar än har positiva
miljöeffekter. Vi vill därför inte
bemyndiga regeringen att ingå ytterligare
ekonomiska förpliktelser inom detta
område för perioden 2005-2009. Vi kommer
att följa upp detta vid den slutgiltiga
behandlingen av ärendet i
finansutskottet.
3. Tilläggsbudget för år 2004
Sven Gunnar Persson (kd) anför:
Kristdemokraterna har i parti- och
kommittémotioner för budgetåret 2004
förordat en annan inriktning av den
ekonomiska politiken och budgetpolitiken
än den nu gällande. Kristdemokraternas
ekonomiska politik och budgetalternativ
för budgetåret 2004 sammanfattas i motion
2003/04:Fi241. Detta alternativ avslogs
av riksdagen i den första beslutsomgången
om utgiftsområdesramar och
skatteinkomster till förmån för den
inriktning av den ekonomiska politiken
och budgetpolitiken som
Socialdemokraterna föreslog. Av detta
skäl deltog vi inte i den därpå följande
behandlingen av anslag inom respektive
utgiftsområde.
Av samma skäl deltar vi inte heller i
den fortsatta behandlingen av delar av
anslagen för budgetåret 2004, den nu
föreliggande tilläggsbudgeten (nr 1).
Tilläggsbudgeten är Socialdemokraternas
försök att hantera alla egna
felbudgeteringar som gjordes hösten 2003.
Därtill gäller att det inte finns någon
möjlighet för oppositionspartierna att
yrka på förändringar på andra anslag än
de regeringen tar upp, eftersom den typen
av förslag enligt gällande praxis inte
anses ligga inom ärendets ram. Den
ekonomiska politik och det
budgetalternativ vi skulle vilja
genomföra för år 2004 går således inte
att lägga fram för riksdagen, varpå
följer att det inte är meningsfullt för
oss att generellt sett delta i
behandlingen av regeringsunderlagets
justeringar.
Kristdemokraternas budgetalternativ tar
sikte på att långsiktigt förbättra
Sveriges tillväxtförutsättningar genom
strukturella reformer för minskad ohälsa,
förbättrad lönebildning och strategiska
skattesänkningar på arbete och sparande.
Därtill bör infrastrukturen och de
långsiktiga förutsättningarna för ett
ökat bostadsbyggande kraftigt förbättras.
Därigenom skapas förutsättningar för att
sysselsättningen skall kunna öka i en
sådan utsträckning att välfärden tryggas
för alla. Det handlar bl.a. om
arbetsmarknaden, som måste göras mer
flexibel och där de rekordhöga sjuktalen
måste mötas med en kraftigt förbättrad
rehabilitering, förebyggande åtgärder och
en förbättrad arbetsmiljö. Det handlar om
skatterna på arbete och företagande som
måste sänkas och på sikt anpassas till
omvärldens lägre skattetryck. Det handlar
om den svenska konkurrenssituationen som
måste förbättras. Vidare måste den
offentliga sektorn förnyas för att bättre
möta konsumenternas/brukarnas behov och
bättre tillvarata personalens kompetens
och idéer. Dessutom måste valfriheten
inom familjepolitiken öka, rättsväsendet
återupprättas, pensionärernas ekonomiska
situation stärkas och infrastrukturen
förbättras. Målet med våra reformer på
dessa områden är att skapa
förutsättningar för en uthållig tillväxt
på åtminstone 3 % per år över en
konjunkturcykel, där sysselsättningen kan
öka utan att inflationen tar fart, där
den enskildes valfrihet, personliga
ansvar och välfärd kan öka utan politisk
detaljstyrning, där den offentliga
sektorn kan vitaliseras och möta ökande
behov utan att jagas av krympande
skattebaser och där statens finanser blir
mindre konjunkturkänsliga. Den
"utveckling" som pågår under
socialdemokratiskt styre är den omvända:
sysselsättningen minskar, tillväxten
väntas bli lägre än i omvärlden,
statsskulden ökar, detaljstyrningen ökar
och i stora delar av kommunsektorn
erbjuds sämre vård och omsorg till högre
skatt.
Regeringen föreslår på utgiftsområde 20
en ny bemyndiganderam för anslaget 34:3
Åtgärder för biologisk mångfald.
Kristdemokraterna föreslår en långsammare
takt och ett ökat inslag av frivilliga
naturvårdsavtal i arbetet med att bevara
nyckelbiotoper i skogsmark. Därigenom
anser Kristdemokraterna att det av
regeringen föreslagna bemyndigandet för
2005 under anslaget 34:3 Åtgärder för
biologisk mångfald bör avslås.
bilaga 12
Arbetsmarknadsutskottets yttrande
2003/04:6y
Tilläggsbudget 2004 - utgiftsområdena 13
Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv
Till finansutskottet
Finansutskottet har den 20 april berett
bl.a. arbetsmarknadsutskottet tillfälle
att yttra sig över 2004 års ekonomiska
vårproposition om tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 2004.
Inledning
Regeringen har tre förslag på
tilläggsbudget som rör utgiftsområdena 13
Arbetsmarknad respektive 14 Arbetsliv. De
avser dels ett förslag om höjd ersättning
för det särskilda anställningsstödet
(punkt 18), dels ett bemyndigande för
Arbetsmiljöverket (punkt 19), dels
ändrade anslag på utgiftsområde 13 (punkt
42 delvis). Motioner har väckts med
anledning av två av förslagen, punkterna
18 och 42 delvis. Det är motionerna
2003/04:Fi25 yrkande 5 (c), 2003/04:Fi27
yrkande 7 (kd) och 2003/04:Fi28 yrkande 4
(m), i det följande refererade utan
årtal. Yttrandet avgränsas till att avse
dessa två förslag i propositionen.
Höjd ersättning för det särskilda
anställningsstödet
Bakgrund
Det särskilda anställningsstödet infördes
den 1 augusti 2000 i samband med
inrättandet av det
arbetsmarknadspolitiska programmet
aktivitetsgaranti. Syftet var att
underlätta för personer som har fyllt 57
år och varit utan arbete under lång tid
att åter få fotfäste på arbetsmarknaden.
Efter förslag av
arbetsmarknadsutskottet (bet.
2001/02:AU5) gjorde riksdagen våren 2002
ett tillkännagivande till regeringen om
behovet av ytterligare insatser inom
ramen för aktivitetsgarantin i syfte att
stödja och hjälpa vissa grupper som står
långt utanför den reguljära
arbetsmarknaden. Utskottets resonemang
gick ut på att det även i en situation
med arbetskraftsbrist kan finnas grupper
som står mycket långt från den reguljära
arbetsmarknaden, exempelvis vissa äldre
arbetslösa och personer som aldrig fått
något fotfäste på arbetsmarknaden.
Regeringen återkom till riksdagen med
förslag av det slaget i en
arbetsmarknadspolitisk proposition våren
2003, Arbetsmarknadspolitiken förstärks
(prop. 2002/03:44). Förslaget innebar att
målgruppen för det särskilda
anställningsstödet utvidgades till att
även omfatta personer under 57 år
förutsatt att de deltagit i
aktivitetsgarantin under en viss minsta
tid. På detta sätt skulle arbetsgivare
stimuleras ytterligare att anställa
sådana deltagare som är inskrivna i
aktivitetsgarantin och som trots
omfattande insatser och lång tid i
aktivitetsgarantin inte fått arbete.
Arbetsmarknadsutskottet tillstyrkte
förslaget med viss precisering
(2002/03:AU8). Stödperioden är 24 månader
och kan inte förlängas, däremot kan en ny
anvisning ske under vissa
förutsättningar.
Parallellt med detta lade regeringen i
förra årets vårproposition (2002/03:100)
fram budgetförslag med anknytning till
ändringarna av anställningsstödet.
Förslagen innebar minskningar på anslagen
22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning
och aktivitetsstöd och 22:3 Köp av
arbetsmarknadsutbildning och övriga
kostnader till följd av att fler personer
inom aktivitetsgarantin beräknades få
anställning med det förstärkta särskilda
anställningsstödet i stället för att
delta i andra aktiviteter och då uppbära
aktivitetsstöd. Förslaget godtogs av
riksdagen (2002/03:FiU21, rskr. 235).
Propositionen
Förslaget om höjd ersättning för det
särskilda anställningsstödet innebär i
korthet följande. Enligt nuvarande regler
får en person anvisas en anställning med
särskilt anställningsstöd om vissa
villkor är uppfyllda. Stödet lämnas i
form av en kreditering på arbetsgivarens
skattekonto med 85 % av lönekostnaden,
dock högst 750 kr per dag. Stödet har
enligt regeringen visat sig ha stor
betydelse för personer som varit utan
arbete under en lång tid att få fotfäste
på arbetsmarknaden. Den högsta ersättning
som kan lämnas per dag bör enligt
propositionen öka till 1 000 kr. Syftet
är att ytterligare stimulera arbetsgivare
att anställa deltagare i
aktivitetsgarantin som trots omfattande
insatser och lång tid i garantin inte
fått arbete.
Höjningen av ersättningen innebär
minskade inkomster på statsbudgetens
inkomstsida med 400 miljoner kronor 2004
respektive 2005. Höjningen av
ersättningen föreslås träda i kraft den 1
juli 2004 och gälla för anvisningar om
anställning som görs därefter till och
med 30 juni 2005.
Motion
Moderaterna motsätter sig förslaget
enligt kommittémotion Fi28 (yrk. 4) av
Mikael Odenberg m.fl. med hänvisning till
partiets redan tidigare framförda kritik
mot konstruktionen av stödet som innebär
en kreditering på skattekonto.
Utskottet
I flera sammanhang har utskottet bemött
den kritik som framförts mot
konstruktionen av anställningsstödet.
Från början utgjordes stödet av ett
kontantbidrag till arbetsgivaren. Sedan
den 1 oktober 1999 lämnas det i stället i
form av kreditering på arbetsgivarens
skattekonto. Detta innebär en minskning
av skatteinkomsterna på statsbudgeten.
Saken regleras i en särskild lag, lagen
(1999:591) om kreditering på skattekonto
av vissa stöd beslutade av
arbetsmarknadsmyndighet och
Rederinämnden. Sedan den 1 juli 2003 är
dven stödformen skyddat arbete hos
offentliga arbetsgivare (OSA) konstruerad
på detta sätt. Syftet med den ändringen
var att åstadkomma en administrativ
förenkling. Regeringen konstaterade i
sammanhanget (prop. 2002/03:100) att
erfarenheterna var goda av att lämna
anställningsstöd på detta sätt. Förslaget
om OSA tillstyrktes av finansutskottet
(2002/03:FiU21).
Arbetsmarknadsutskottet har ingen annan
uppfattning. Systemet med kreditering på
skattekonto får numera anses som en
etablerad stödform i
arbetsmarknadspolitiken.
I sina beräkningar utgår regeringen
från att det förhöjda särskilda
anställningsstödet ska nå en volym på
årsbasis om 3 000 personer. Kostnaden per
person och månad kan enligt
underhandsuppgifter från
Regeringskansliet beräknas till 20 000
kr. Minskningen av kostnaden på
statsbudgetens inkomstsida beräknas till
400 miljoner kronor för 2004 respektive
2005.
Utskottet, som kan konstatera att ingen
invändning i sak görs mot den höjda
ersättningen, välkomnar förslaget. Det är
mycket angeläget att fler personer som
omfattats av aktivitetsgarantin under
lång tid kan komma ut i arbete.
Anställningsstöd har visat sig vara ett
effektivt verktyg för etablering på
arbetsmarknaden. En hög ersättning bör
fungera som en god stimulans för
arbetsgivare att erbjuda anställning till
denna kategori arbetslösa. Visserligen är
det fråga om en mycket hög
subventionsnivå även i relativt höga
lönelägen, men nivån är enligt utskottets
mening motiverad i dessa speciella fall.
Förbättrade möjligheter till en
anställning är av stort värde för den
enskilde, och det innebär också att
tendensen att många blir kvar i
aktivitetsgarantin kan brytas. Enligt AMS
statistik för april månad var drygt 35
000 personer långtidsinskrivna, dvs. de
hade varit arbetslösa eller i program
minst två år.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag och anser därmed att motion Fi28
yrkande 4 (m) bör avstyrkas.
Utskottet vill avslutningsvis i detta
avsnitt påpeka följande. I det
förutnämnda arbetsmarknadspolitiska
betänkandet 2002/03:AU8 utvecklade
utskottet bakgrunden till att det behövs
en översyn av regleringen av
anställningsstöden. Det finns ett flertal
anställningsstöd. Villkoren för att stöd
ska kunna beviljas varierar bl.a. i fråga
om åldersgräns, inskrivningstid, maximal
stödperiod och stödbeloppets storlek. Den
förordning (1997:1275) som reglerar
anställningsstöden har ändrats flera
gånger. Vid sidan av den finns
föreskrifter på myndighetsnivå. Studier
tyder på att arbetsförmedlare upplever
delar av regelverket som otydligt, bl.a.
när det gäller vissa undantagsregler.
I budgetpropositionen för 2004
framförde regeringen att förordningen om
anställningsstöd är i behov av översyn,
vilket utskottet instämde i. Utskottet
kan nu konstatera att anställningsstödet
utgör en successivt allt större del av
den totala programvolymen både
antalsmässigt och budgetmässigt. I april
i år hade enligt AMS statistik drygt 19
000 personer anställning med
anställningsstöd, vilket motsvarar
närmare 19 % av det totala antalet
personer i konjunkturberoende program.
Detta förhållande, tillsammans med det
faktum att det nu görs ytterligare en
ändring av reglerna, understryker än mer
behovet av en översyn av stödformen.
Ökning av anslaget 22:2 Bidrag till
arbetslöshetsersättning och
aktivitetsstöd
Bakgrund
Anslaget avser i huvudsak bidrag till
arbetslöshetsersättning vid öppen
arbetslöshet och aktivitetsstöd för
personer som deltar i
arbetsmarknadspolitiska program. För
innevarande år finns det för detta
ändamål uppfört ett ramanslag på 39 253
miljoner kr. Av medlen får högst 400
miljoner kronor användas för utgifter
enligt anslaget 22:3 Köp av
arbetsmarknadsutbildning och övriga
kostnader. Omvänt får ett lika stort
belopp av anslag 22:2 användas för
ändamål enligt anslag 22:3. Det finns
alltså en viss flexibilitet i användandet
av medlen. Anslag 22:2 har bestämts med
utgångspunkt i vissa antaganden i
budgetpropositionen om nivån på
arbetslösheten och volymen
arbetsmarknadsprogram.
Budgetpropositionen utgick från att den
öppna arbetslösheten skulle uppgå till
4,7 % av arbetskraften under 2004 medan
volymen arbetsmarknadspolitiska program
antogs bli 2,2 %.
Propositionen
I propositionen föreslås att anslaget
ökas med 7,366 miljarder kronor. Skälet
är att antalet öppet arbetslösa beräknas
bli högre än antagandena i
budgetpropositionen. De anvisade medlen
räcker inte.
I vårpropositionens utgiftsprognos
redovisas följande. Utgifterna för
anslaget 22:2 Bidrag till
arbetslöshetsersättning och
aktivitetsstöd beräknas bli ca 6,3
miljarder kronor högre än vad som
anvisades på statsbudgeten. Den öppna
arbetslösheten har reviderats upp med 0,8
procentenheter, till 5,5 %, jämfört med
bedömningen i budgetpropositionen. De
arbetsmarknadspolitiska programmen har
utökats med 15 000 platser, vilket ökar
utgifterna för aktivitetsstöd.
Ytterligare en förklaring till
utgiftsökningen är att ett flertal
helgdagar i slutet av år 2003 bidrog till
att utbetalningar försköts till januari
2004. Slutligen har antalet timanställda
som erhåller ersättning ökat mer än vad
som antogs i statsbudgeten, samtidigt som
den förväntade minskningen av
deltidsarbetslösa har planat ut.
Motioner
Moderaterna har inget yrkande i denna del
men framför i sin kommittémotion Fi28 att
regeringen nu tvingas dra konsekvenserna
av sin missbedömning av
arbetslöshetsutvecklingen. Om riksdagen
hade bifallit partiets budgetalternativ i
höstas hade utsikterna för Sveriges
ekonomi varit bättre och den dramatiska
ökningen av utbetalningar från a-kassan
hade kunnat undvikas.
Kristdemokraterna framför i
kommittémotion Fi27 av Mats Odell m.fl.
(yrk. 7) att regeringen valt fel väg för
att lösa den arbetslöshetskris som man
själv är ansvarig för. Staten måste satsa
offensivt med riktiga arbeten som
faktiskt ökar välfärden i samhället. Det
krävs åtgärder på bred front.
Arbetsmarknadspolitiken har nått vägs
ände, sägs det i motionen. Sökaktiviteten
bland de arbetslösa är låg, deltagarna i
arbetsmarknadsprogram minskar sitt
sökområde i stället för att öka det. De
arbetslösa riskerar att anpassa sig till
bidragsberoende och slutar att söka
arbete. Arbetsmarknadsverket har stora
brister i styrsystemen. Partiet föreslår
att en del av den av regeringen
föreslagna ökningen av anslaget för
arbetslöshetsersättning och
aktivitetsstöd, 3, 892 miljarder kronor,
i stället används för att stimulera
sysselsättning i kommunsektorn och för
att införa en fullständig avdragsrätt för
hushållstjänster. Den nya nivån på anslag
22:2 skulle då vara 42, 727 miljarder
kronor.
Centerpartiet kritiserar i motion Fi25
(yrk. 5) regeringen för att minska medlen
till kommuner och landsting, vilket leder
till ökad arbetslöshet och spär på
kostnaderna, samtidigt som ytterligare
medel föreslås på utgiftsområde 13 för
att täcka just de ökade kostnaderna för
arbetslöshet. Denna kostnadsökning är
delvis en effekt av neddragningar inom
kommunsektorn. Partiet beskriver
situationen som absurd. Som en konsekvens
av att partiet inte accepterar
neddragningen med 2,6 miljarder kronor på
utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till
kommuner föreslås en motsvarande
reduktion av ökningen på anslag 22:2.
Ökningen på detta anslag blir då 4,8
miljarder kronor.
Utskottet
Utskottet kan inledningsvis konstatera
att situationen på arbetsmarknaden
fortfarande är bekymmersam.
Arbetslösheten är hög och ingen påtaglig
uppgång på arbetsmarknaden är synbar.
Den ökning av arbetslösheten som
inleddes i mitten av 2002 var till en
början en följd av stigande utbud av
arbetskraft. Sedan mitten av 2003 har
även en fallande sysselsättning bidragit.
I bilagan Svensk ekonomi antas att den
öppna arbetslösheten fortsätter att öka
något under innevarande år. I takt med
att sysselsättningen återigen ökar nästa
år förutses arbetslösheten minska, men i
långsam takt.
AMS har den 11 maj presenterat
arbetsmarknadsstatistiken för april
månad. Trots den förstärkta konjunkturen
och de positiva signalerna från omvärlden
är arbetsmarknaden fortfarande svag. Den
öppna arbetslösheten sjönk från 5,4 till
4,9 %, men detta är med hänsyn tagen till
naturliga säsongsvariationer bara en
marginell minskning som huvudsakligen
förklaras av ökade
arbetsmarknadspolitiska insatser. Jämfört
med april månad förra året ökade
arbetslösheten med 0,6 procentenheter.
Obalanstalet, dvs. antalet personer i
öppen arbetslöshet och i
arbetsmarknadspolitiska program,
motsvarade 7,3 % av arbetskraften, vilket
är en ökning på ett år med 0,7
procentenheter. Obalanstalet har ökat
även bland ungdomar mellan 18 och 24 år
och bland personer över 54 år.
Långtidsarbetslösheten ligger på en
fortsatt hög nivå, 66 000 personer,
vilket är 25 000 fler än i april 2003.
Även antalet varsel ligger på en fortsatt
hög nivå, 5 100 personer varslades om
uppsägning i april. Hittills i år har 22
000 personer varslats. Varslen har
dämpats något inom industrin och
uppdragsverksamheten, men ökat påtagligt
inom den offentliga tjänstesektorn och
inom byggnadsverksamhet. De nyanmälda
platserna uppgick till knappt 35 000
under april, vilket var 9 000 färre än
april 2003.
Enligt Konjunkturinstitutets (KI)
bedömningar, som redovisats för utskottet
av företrädare för institutet, dröjer det
innan efterfrågan blir så stark att
sysselsättningen kan öka igen. Först i
början av 2005 vänder sysselsättningen
uppåt. Den öppna arbetslösheten ökar
enligt KI:s uppskattning till 5,6 % i år
för att nästa år minska till 5,3 %.
Produktiviteten fortsätter att öka
påtagligt snabbt. Till viss del beror den
snabba produktivitetstillväxten på
konjunkturen. Tillväxten har emellertid
inte varit tillräckligt stark för att öka
industrisysselsättningen, utan antalet
anställda har minskat ytterligare. Det
kan dock noteras att KI:s undersökning av
hushållens inköpsplaner (HIP) visar att
den mycket dystra syn på
arbetsmarknadsläget som hushållen haft
sedan ett halvår tillbaka dämpats tydligt
i april.
Den högre arbetslöshetsnivån jämförd
med antagandena i budgetpropositionen för
2003 tvingade i höstas fram en höjning på
tilläggsbudget av anslaget för
arbetslöshetsersättning och
aktivitetsstöd för 2003 med närmare 4
miljarder kronor. Det nu framlagda
förslaget i vårpropositionen för 2004
utgår från en 0,8 procentenheter högre
nivå på den öppna arbetslösheten än
antagandena i budgetpropositionen för
innevarande år och innebär en ökning av
anslaget med nästan 7,4 miljarder kronor.
Detta är en tydlig illustration av hur
konjunkturkänsliga utgifterna på anslaget
för arbetslöshetsersättning och
aktivitetsstöd är. En tiondels
procentenhet högre öppen arbetslöshet
ökar utgifterna för
arbetslöshetsförsäkringen med omkring en
halv miljard kronor.
Den föreslagna ökningen avser enligt
uppgift från Regeringskansliet
uteslutande utgifter för
arbetslöshetsersättning. En motsvarande
ökning av antalet deltagare i
arbetsmarknadsprogram skulle enligt
Regeringskansliets beräkningar motsvara
ca 7 miljarder kronor. Denna siffra utgår
från den genomsnittliga månadskostnaden,
13 000 kr, per programdeltagare under
2003. Utgifterna för programdeltagandet
är beroende bl.a. av vilka åtgärder som
väljs och nivån på aktivitetsstödet för
programdeltagarna. Ett större inslag av
arbetsmarknadsutbildning ökar
snittkostnaden, medan det vanliga
anställningsstödet - som alltså innebär
en minskning på inkomstsidan - är en för
staten relativt billig åtgärd.
I sitt yttrande i höstas (2003/04:AU1y)
över ramarna för utgiftsområde 13 och 14
för 2004 till finansutskottet uttryckte
utskottet oro över att betydligt färre
personer skulle delta i
arbetsmarknadspolitiska program än året
före, vilket ytterligare skulle spä på
den öppna arbetslösheten. Utskottet ansåg
det angeläget att regeringen följde
utvecklingen och vid behov vidtog
åtgärder.
Utskottet kan nu instämma med det som
sägs i vårpropositionen om att det krävs
särskilda insatser för att hålla tillbaka
arbetslösheten. De
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna utökas
med 15 000 platser. Som framgår av
propositionen ingår även yrkesutbildning
i denna satsning.
Enligt uppgifter från Regeringskansliet
motsvarar volymen arbetsmarknadsprogram
för närvarande ca 103 000 personer,
vilket också bedöms motsvara genomsnittet
per månad för 2004. Nivån är betydligt
högre än under 2003 då årsgenomsnittet
motsvarade knappt 92 000 personer i
program per månad. Det är dock
fortfarande en lägre nivå än på många år.
Ökningen inleddes i början av 2004 och
blev möjlig genom ett regeringsbeslut i
januari om ändring i regleringsbrevet för
Arbetsmarknadsverket. Under anslag 22:2
överfördes 2 miljarder kronor från
anslagsposten för arbetslöshetsersättning
till anslagsposten aktivitetsstöd.
Utskottet är mycket positivt till att
de aktiva insatserna har kunnat öka. Som
sades i det förutnämnda yttrandet är det
givetvis av stor betydelse att snabbt
kunna fylla vakanserna vid en vändande
konjunktur, men detta får inte leda till
att arbetslösa personer i avvaktan på
vändningen lämnas utanför den aktiva
arbetsmarknadspolitiken under alltför
lång tid. De arbetslösa måste vara
rustade att ta de nya arbeten som
erbjuds, vilket innebär att utrymmet för
utbildningssatsningar m.m. inte får vara
alltför begränsat.
Mera aktiva insatser inom
arbetsmarknadspolitiken håller tillbaka
den öppna arbetslösheten och bidrar till
att hålla uppe arbetskraftsutbudet.
Tillgång på utbildad arbetskraft är också
av betydelse för att inte lönerna ska
pressas upp. På sikt blir förutsättningar
bättre att nå målet om full
sysselsättning.
Utskottet kan ge Kristdemokraterna och
Centerpartiet rätt i att det inte räcker
med arbetsmarknadspolitiska åtgärder i
det arbetsmarknadsläge som råder.
Vårpropositionen innehåller ett antal
förslag som syftar till att på olika sätt
stimulera sysselsättningen och öka
efterfrågan på arbetskraft. Dit hör
sysselsättningsstödet till kommuner och
landsting, återinförandet av ROT-avdrag
och väg- och järnvägsinvesteringar.
Utskottet kan inte se hur ökningen på
anslag 22:2, som Kristdemokraterna
föreslår, skulle kunna begränsas med
nästan 4 miljarder kronor i förhållande
till regeringens förslag. Det skulle
förutsätta att en motsvarande
förstärkning till kommunsektorn snabbt
skulle få en kraftigt dämpande effekt på
arbetslösheten. Inte heller kan utskottet
ansluta sig till Centerpartiets förslag
att reducera höjningen med 2,6 miljarder
kronor, vilket motsvarar den minskning av
det generella stödet till kommuner och
landsting som regeringen föreslår och som
partiet motsätter sig. Motionsförslagen
synes felaktigt utgå från att det finns
ett direkt samband mellan stödet till
kommuner och landsting och utgifterna för
arbetslöshetsersättning och
aktivitetsstöd.
Den av regeringen föreslagna höjningen
av anslag 22:2 framstår som nödvändig, om
än beklaglig. De positiva effekterna på
arbetsmarknaden av en uppgång i ekonomin
dröjer ytterligare. Utskottet anser att
propositionen anvisar rätta metoder för
att bemästra den situation som råder och
kan avslutningsvis konstatera att
regeringen följer utvecklingen på
arbetsmarknaden och kommer att föreslå
ytterligare åtgärder.
Utskottet anser alltså att riksdagen
bör tillstyrka propositionen i
motsvarande del och avstyrka motionerna
Fi25 yrkande 5 (c) och Fi27 yrkande 7
(kd).
Stockholm den 13 maj 2004
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Anders Karlsson
Följande ledamöter har deltagit i
beslutet: Anders Karlsson (s), Laila
Bjurling (s), Anders G Högmark (m), Erik
Ullenhag (fp), Christer Skoog (s), Stefan
Attefall (kd), Camilla Sköld Jansson (v),
Cinnika Beiming (s), Patrik Norinder (m),
Lars Lilja (s), Tina Acketoft (fp), Berit
Högman (s), Henrik Westman (m), Britta
Lejon (s), Ulf Holm (mp), Luciano
Astudillo (s) och Claes Västerteg (c).
Avvikande meningar
1. Bidrag till arbetslöshetsersättning
och aktivitetsstöd (kd)
av Stefan Attefall (kd).
Regeringen föreslår att anslaget 22:2
Bidrag till arbetslöshetsersättning och
aktivitetsstöd ska ökas med inte mindre
än 7 366 miljoner kronor.
Kristdemokraterna anser att regeringen
valt en felaktig väg för att lösa den
arbetslöshetskris som man själv är
ansvarig för. Staten måste i stället
satsa offensivt för att lösa
arbetslösheten med riktiga jobb som
faktiskt ökar välfärden i samhället.
Genom att stimulera sysselsättningen i
kommunsektorn och genom att införa en
fullständig avdragsrätt för
hushållstjänster kan det ske en
begränsning av utgiftsökningen på detta
anslag. Kristdemokraterna föreslår att
ramanslaget för anslag 22:2 i stället
ökar till 42 727 miljoner kronor.
Resterande 3 892 miljoner kronor anser vi
ska användas för att stimulera
sysselsättningen och för att införa sådan
avdragsrätt.
Detta innebär att motion Fi27 yrkande 7
(kd) bör tillstyrkas och propositionen
avstyrkas i motsvarande del.
2. Bidrag till arbetslöshetsersättning
och aktivitetsstöd (c)
av Claes Västerteg (c).
Regeringen har i tilläggsbudgeten
föreslagit neddragning av generella
anslag till kommunerna på 2,6 miljarder
kronor. Denna neddragning drabbar
samtliga kommuner och landsting under
löpande år. Möjligheten att som brukligt
planera efter givna förutsättningar inför
ett verksamhetsår undanröjs genom detta
beslut. Ändras statsbidragen på
tilläggsbudget blir effekten
neddragningar i kommunsektorn.
Statens finanser går inte ihop, risken
för att budgettaket spräcks är uppenbar
och budgettricksandet med EU-avgiften och
EU-stödet till jordbruket har redan
utnyttjats. Återstår så kommunerna som
lever under kravet på en budget i balans.
De underskott som sannolikt blir effekten
av 2004 års verksamhet måste återvinnas
inom två år. Följden blir att utrymmet
för verksamhet 2005 och 2006 minskar i
motsvarande mån. Som en följd av detta
ger därför inte regeringens extra medel
kommande år till kommunsektorn den effekt
på sysselsättningen som beskrivs.
Alternativet för kommunerna att klara
ekonomin för 2004 blir kraftiga
nedskärningar. Dessa ska klaras på tiden
från det att tilläggsbudgeten beslutas i
riksdagen, strax före halvårsskiftet,
fram till årsskiftet.
Förslaget om neddragning av medel till
kommuner och landsting är cyniskt och
respektlöst.
Den övervägande delen av kommuners och
landstings kostnader utgörs av anställd
personal. En neddragning leder till ökad
arbetslöshet vilket ytterligare spär på
kostnaden för staten. Resultatet av en
neddragning av generella bidrag leder
således med stor sannolikhet till ökade
kostnader för arbetslöshet. Samtidigt
anslår regeringen på tilläggsbudget
ytterligare 7,4 miljarder kronor till
utgiftsområde 13 Arbetsmarknad just för
täckande av ökade kostnader för
arbetslösheten, en kostnadsökning som då
delvis kommer av neddragningar inom
kommunsektorn. Situationen kan betraktas
som minst sagt absurd.
Centerpartiet motsätter sig detta sätt
att hantera statens finanser och statens
behandling av kommuner och landsting och
accepterar inte neddragning av 2,6
miljarder kronor inom utgiftsområde 25.
Som en konsekvens av detta ska
motsvarande reducering ske inom
utgiftsområde 13, vilket därefter får en
ökning med 4,8 miljarder kronor. Detta
bör riksdagen besluta om.
Det anförda innebär att motion Fi26
yrkande 5 i motsvarande del (c) bör
tillstyrkas och propositionen avstyrkas i
motsvarande del.
Särskilda yttranden
1. Tilläggsbudgeten (m)
av Anders G Högmark (m), Patrik
Norinder (m) och Henrik Westman (m).
Moderaterna tar inte ställning till
tilläggsbudgeten som helhet, eftersom vi
i höstas hade ett annat budgetalternativ,
som avvisades av riksdagen. Det får
ankomma på de tre partier som röstade
igenom riksdagens budgetbeslut att ta
ansvar för de förändringar som nu görs på
marginalen. Enligt riksdagsordningen har
vi heller inte utrymme att föreslå
förändringar på andra anslag än just de
som regeringen väljer att aktualisera.
Det är därför inte praktiskt möjligt för
oss att lägga fram en egen, genomarbetad
tilläggsbudget.
Regeringens förslag innebär dock inte
bara förändringar i statsbudgeten för
innevarande år, utan har på några punkter
också implikationer för kommande
budgetår. Det gäller t.ex. introduktion
av nya stödformer samt vissa
bemyndiganden och lagförslag.
I förslaget till tilläggsbudget tvingas
regeringen att dra konsekvenserna av sin
missbedömning av
arbetslöshetsutvecklingen.
Tilläggsbudgeten utgår från ett antagande
om arbetslöshet som är 0,8 procentenheter
högre än regeringens antagande i
budgetpropositionen i höstas. Ytterligare
över sju miljarder kronor anslås nu för
detta ändamål. Ökningen i förhållande
till budgetpropositionen blir över 18
procent. Budgeteringsmarginalen raderas i
praktiken helt ut. Om riksdagen hade
bifallit det moderata budgetalternativet
i höstas hade utsikterna för Sveriges
ekonomi varit bättre och den dramatiska
ökningen av utbetalningar från a-kassan
hade då kunnat undvikas. Det finns nu en
uppenbar risk att den nuvarande politiken
kommer att innebära en fortsatt mycket
hög arbetslöshet med stegrade krav på
arbetsmarknadspolitiska insatser och
därmed behov av ytterligare budgetmedel.
På utgiftsområde 13 har vi redan
tidigare avvisat det särskilda
anställningsstödets konstruktion med
kreditering av skattekonton. Följaktligen
avvisar vi förslaget om höjt tak, från
750 kronor till 1000 kronor per dag, i
detta stöd.
2. Tilläggsbudgeten (fp)
av Erik Ullenhag (fp) och Tina
Acketoft (fp).
Folkpartiet hade ett annat
budgetalternativ för 2004. Detta avslogs
av riksdagen. Det är de partier som står
bakom den budget som nu gäller som har
ansvar för att se till att deras
beslutade utgiftstak kan hållas.
Folkpartiets budgetförslag hade en
marginal på 8 miljarder kronor, vilket
betyder att om vårt förslag vunnit
riksdagens gillande hade flertalet av
tilläggsbudgetens förändringar inte varit
nödvändiga. Vi har enligt
riksdagsordningen inte möjlighet att
föreslå förändringar på andra anslag än
de av regeringen på tilläggsbudget 1
aktualiserade. Det är därför inte
praktiskt möjligt för oss att lägga fram
en egen genomarbetad tilläggsbudget. Av
dessa skäl avstår vi från att delta i
beslutet om tilläggsbudget 1 för 2004.
3. Tilläggsbudgeten m.m. (kd)
av Stefan Attefall (kd).
Kristdemokraterna har i parti- och
kommittémotioner för budgetåret 2004
förordat en annan inriktning av den
ekonomiska politiken och budgetpolitiken
än den nu gällande. Kristdemokraternas
ekonomiska politik och budgetalternativ
för budgetåret 2004 sammanfattas i motion
2003/04:Fi241. Detta alternativ avslogs
av riksdagen i den första beslutsomgången
om utgiftsområdesramar och
skatteinkomster till förmån för den
inriktning av den ekonomiska politiken
och budgetpolitiken som
Socialdemokraterna föreslog. Av detta
skäl deltog vi inte i den därpå följande
behandlingen av anslag inom respektive
utgiftsområde.
Utöver de föreslagna
anslagsförändringar som redovisas i en
avvikande mening deltar vi inte i beslut
i den nu föreliggande tilläggsbudgeten.
En viktig orsak är att budgetlagen inte
ger oppositionspartierna någon möjlighet
att yrka på förändringar på andra anslag
än de regeringen tar upp, eftersom den
typen av förslag enligt gällande praxis
inte anses ligga inom ärendets ram. Den
ekonomiska politik och det
budgetalternativ vi skulle vilja
genomföra för 2004 går således inte att
lägga fram för riksdagen, varav följer
att det inte är meningsfullt för oss att
generellt sett delta i behandlingen av
Socialdemokraternas felbudgeteringar.
Kristdemokraternas budgetalternativ tar
sikte på att långsiktigt förbättra
Sveriges tillväxtförutsättningar genom
strukturella reformer för minskad ohälsa,
förbättrad lönebildning och strategiska
skattesänkningar på arbete och sparande.
Därtill bör infrastrukturen och de
långsiktiga förutsättningarna för ett
ökat bostadsbyggande kraftigt förbättras.
Därigenom skapas förutsättningar för att
sysselsättningen ska kunna öka i en sådan
utsträckning att välfärden tryggas för
alla.
Det handlar bl.a. om arbetsmarknaden
som måste göras mer flexibel och där de
rekordhöga sjuktalen måste mötas med en
kraftigt förbättrad rehabilitering,
förebyggande åtgärder och en förbättrad
arbetsmiljö. Det handlar om skatterna på
arbete och företagande som måste sänkas
och på sikt anpassas till omvärldens
lägre skattetryck. Det handlar om det
svenska konkurrenstrycket som måste
förbättras. Vidare måste den offentliga
sektorn förnyas för att bättre möta
konsumenternas/brukarnas behov och bättre
tillvarata personalens kompetens och
idéer. Dessutom måste valfriheten inom
familjepolitiken öka, rättsväsendet
återupprättas, pensionärernas ekonomiska
situation stärkas och infrastrukturen
förbättras.
Målet med våra reformer på dessa
områden är att skapa förutsättningar för
en uthållig tillväxt på åtminstone 3 %
per år över en konjunkturcykel, där
sysselsättningen kan öka utan att
inflationen tar fart, där den enskildes
valfrihet, personliga ansvar och välfärd
kan öka utan politisk detaljstyrning, där
den offentliga sektorn kan vitaliseras
och möta ökande behov utan att jagas av
krympande skattebaser, och där statens
finanser blir mindre konjunkturkänsliga.
Den "utveckling" som pågår under
socialdemokratiskt styre är den omvända:
sysselsättningen minskar, tillväxten
väntas bli lägre än i omvärlden,
statsskulden ökar, detaljstyrningen ökar
och i stora delar av kommunsektorn
erbjuds sämre vård och omsorg till högre
skatt.
Vi kristdemokrater anser att den
nuvarande arbetsmarknadspolitiken har
nått vägs ände. Arbetslösheten är hög,
både den öppna och den dolda, och
tendensen är att obalanstalet ökar
ytterligare. Lägger vi till alla som är
sjukskrivna framstår krisen i all sin
tydlighet. Många studier visar på de
låga, och ibland obefintliga, ekonomiska
incitamenten för en arbetslös att ta ett
arbete. Nu krävs det åtgärder på bred
front för att vända utvecklingen. Men det
är inte AMS-jobb som är lösningen, utan
riktiga arbeten. Forskning vid Institutet
för arbetsmarknadspolitisk utvärdering,
IFAU, och andra institut visar också att
arbetsmarknadsmyndigheterna inte
fungerar. En rad missförhållanden har
kunnat konstateras.
Sökaktiviteten bland de arbetslösa är
låg och upphör näst intill vid placering
i program. Den verkar dock konstant under
arbetslöshetsperioden, trots att den
arbetslöses "jobb" är just att söka jobb.
I aktivitetsgarantin vet mindre än 40 %
av deltagarna att de har en
handlingsplan. Närmare hälften träffar
sin handledare mindre än en gång per
månad. Deltagarna minskar sitt
geografiska och yrkesmässiga sökområde,
detta trots att själva idén med
aktivitetsgarantin är att de arbetslösa
ska få en personlig handlingsplan med
förstärkt stöd av en arbetsförmedlare.
Utländska studier har tidigare pekat på
risken för att arbetslösa anpassar sig
till ett bidragsberoende och slutar att
söka jobb. Ur detta kan det uppstå s.k.
arbetslöshetskulturer. Där upplevs inte
individuell arbetslöshet som så svår
eftersom alla kamrater också är
arbetslösa. Svenska studier antyder nu
att det finns ett sådant mönster bland
arbetslösa ungdomar i Stockholm. Ungdomar
som bor i ett område med hög arbetslöshet
har i genomsnitt 25 % längre
arbetslöshetsperiod än ungdomar med
likartade förhållanden som bor i ett
område med låg arbetslöshet.
Arbetsmarknadsverket har stora brister
i styrsystemen, en omfattande byråkrati
och oklar rollfördelning på flera
områden. Regeringen har själv i en
skrivelse (2000/01:142
Arbetsmarknadsverkets organisation)
konstaterat att styrningen i verket inte
fungerar på ett bra sätt trots att
arbetsmarknadspolitiken varit en
prioriterad fråga för regeringen.
Riksrevisionsverket riktade i flera
rapporter kritik mot vissa delar av den
svenska arbetsmarknadspolitiken. I
rapporten Effektiviteten i
arbetsförmedlingen (RRV 1999:15)
granskade Riksrevisionsverket arbetet på
arbetsförmedlingskontoren. Granskningen
visade ett klart samband mellan kontorens
interna arbetssätt och graden av
måluppfyllelse. I en särskild studie av
arbetsmarknadsutbildningarna (RRV
1999:45) såg verket ett tydligt samband
mellan sättet på vilket man arbetade och
i vilken utsträckning deltagarna fick
arbete efter avklarad utbildning. Man
framhöll t.ex. att de
arbetsmarknadsutbildningar som slår väl
ut är plats- och företagsinriktade. Detta
visar enligt vår mening vikten av att
använda arbetsmarknadsutbildningen i en
mer strategisk och tillväxtorienterad
roll än övriga åtgärder och av att
prioritera systematiska
företagskontakter. Detta till trots görs
inga radikala försök att skapa en
effektivare arbetsmarknadsmyndighet.
bilaga 13
Bostadsutskottets yttrande
2003/04:BoU5y
Tilläggsbudget för år 2004,
utgiftsområde 18 - Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande
Till finansutskottet
Finansutskottet har beslutat att bereda
bl.a. bostadsutskottet tillfälle att
yttrasig över 2004 års ekonomiska
vårproposition (prop. 2003/04:100) om
tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 2004 (punkterna 5-44) jämte
motioner, allt i de delar som berör
utskottets beredningsområde.
Utskottet behandlar i detta yttrande
propositionens förslag till
tilläggsbudget vad avser utgiftsområde
18. Vidare tar bostadsutskottet ställning
till förslag avseende utgiftsområdet i
motionerna 2003/04:Fi27 (kd) och 2003/04:
Fi28 (m).
Sammanfattning
Bostadsutskottet tillstyrker regeringens
förslag om tilläggsbudget för 2004
avseende utgiftsområde 18. Förslagen
avser en omfördelning av 400 000 kr från
anslaget 31:1 Boverket till anslaget 31:9
Statens va-nämnd och inrättandet av ett
nytt ramanslag, 31:14 Bidrag till
installation av hissar, som för 2004 förs
upp med 1 miljon kronor. Regeringens
förslag avser även ett bemyndigande samt
godkännande av riktlinjer för
användningen av medel från det
nyinrättade anslaget. Vidare föreslås att
riksdagen godkänner finansieringen av en
byggsamordare med vissa uppgifter och att
regeringen inte genomför en fusion
mellan två aktiebolag samt godkänner
riktlinjer för investeringsstimulans till
ombyggnad av vissa utrymmen till
bostadslägenheter. Motstående
motionsförslag avstyrks.
Till yttrandet har fogats två avvikande
meningar, (m) respektive (kd), samt två
särskilda yttranden, (fp) respektive (c).
Bostadsutskottets överväganden
Inledning
De förslag om tilläggsbudget för
budgetåret 2004 som regeringen lägger
fram innebär att statsbudgetens totala
omfattning ökar med 5 081 miljoner kronor
i förhållande till den hösten 2003
beslutade budgeten. För utgiftsområde 18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggande innebär förslaget en ökning av
det totala anslagsbeloppet med 1 miljon
kronor. De anslagsförändringar som
föreslås inom utgiftsområdet gäller dels
en omfördelning av 400 000 kr från
anslaget 31:1 Boverket till anslaget 31:9
Statens va-nämnd, dels inrättandet av ett
nytt ramanslag, 31:14 Bidrag till
installation av hissar, som för 2004 förs
upp med 1 miljon kronor. Under
tilläggsbudgeten lägger regeringen också
fram förslag om ett bemyndigande samt
riktlinjer för användningen av medel från
det nyinrättande anslaget. Vidare
föreslås att riksdagen godkänner en viss
användning av ramanslaget 31:10 Bidrag
till bostadsinvesteringar som främjar
ekologisk hållbarhet och att regeringen
inte genomför en fusion mellan två
aktiebolag samt godkänner riktlinjer för
investeringsstimulans till ombyggnad av
vissa utrymmen till bostadslägenheter.
Två av de motioner som väckts med
anledning av den ekonomiska
vårpropositionen tar upp frågor om
tilläggsbudgeten avseende utgiftsområde
18. I motionerna 2003/04:Fi 27 (kd) och
2003/04:Fi28 (m) föreslås riksdagen avslå
förslaget om hissbidrag samt om
investeringsstimulans till ombyggnad av
vissa utrymmen till bostadslägenheter.
Enligt den sistnämnda motionen bör
riksdagen även avslå förslaget om en ny
användning av anslaget 31:10.
Utskottet behandlar nedan förslagen
under motsvarande rubriker som i
tilläggsbudgeten avseende utgiftsområde
18.
Tilläggsbudget avseende utgiftsområde 18
31:9 Statens va-nämnd
Regeringen föreslår att anslaget 31:9
Statens va-nämnd ökas med 400 000 kr.
Finansieringen föreslås ske genom att
anslaget 31:1 Boverket minskas med
motsvarande belopp. Förslaget motiveras
med behovet att täcka verksamhetens
kostnader vid Statens va-nämnd.
Förslaget, som inte mött invändningar i
motioner, tillstyrks av utskottet.
31:10 Bidrag till bostadsinvesteringar
som främjar ekologisk hållbarhet
Regeringen begär riksdagens godkännande
av en föreslagen användning av anslaget
31:10 Bidrag till bostadsinvesteringar
som främjar ekologisk hållbarhet.
Förslaget innebär att högst 2 miljoner
kronor av anslaget skall få användas för
att finansiera en byggsamordnare med
uppdrag att leda och samordna ett program
för utveckling och utvärdering av
byggsektorn.
Det anförs i propositionen att det är
rimligt att staten och kommunerna
tillsammans med övriga intressenter gör
en gemensam insats för att öka kvalitet,
kompetens, konkurrens och attraktivitet i
bygg-, fastighets- och
anläggningssektorn. Regeringen anser
därför att det finns goda skäl att under
en treårsperiod tillkalla en särskild
byggsamordnare för att tillsammans med
företrädare för sektorn leda och samordna
ett program för utveckling och
utvärdering av byggsektorn. En
förutsättning för att projektet skall
kunna genomföras är enligt regeringen att
staten och övriga aktörer delar på
kostnaderna.
Enligt motion 2003/04:Fi28 (m) yrkande
5 bör riksdagen avslå detta förslag.
Motionärerna anför att
konkurrensbevakning är en
myndighetsuppgift medan andra
förändringar bör ske på företagsnivå. En
gemensam byggsamordnare anses riskera att
minska såväl statens som företagens
ansvar.
Bostadsutskottet ser till skillnad från
motionärerna positivt på regeringens
förslag som syftar till att staten och
byggbranschen skall samarbeta i frågor om
byggsektorns utveckling. Behovet av olika
insatser med denna inriktning har varit
uppenbart under en längre tid. Olika
initiativ har också tagits för att öka
kvaliteten, förbättra produktiviteten och
pressa kostnaderna i byggandet. En
samordning av de insatser som de olika
aktörerna inom sektorn kan bidra med bör
påtagligt kunna medverka till sektorns
utveckling i önskvärd riktning.
Utskottet tillstyrker således
regeringens förslag samt avstyrker motion
2003/04:Fi28 (m) yrkande 5.
Omstrukturering av kommunala bostadsbolag
Riksdagen föreslås i propositionen
godkänna att regeringen inte genomför en
fusion av de två aktiebolagen Norecic AB
och Bothia Garanti AB.
Bakgrunden till förslaget är att
riksdagen hösten 2003 bemyndigade
regeringen att överta aktierna i Norecic
AB genom utdelning eller annat
förfarande. Samtidigt informerades
riksdagen om att regeringen avsåg att
efter övertagandet fusionera detta
företag och Bothia Garanti AB. Riksdagen
beslutade i enlighet med regeringens
förslag.
Regeringen motiverar det nu aktuella
förslaget med att verksamheten i den
koncern som bildats efter det att
aktierna i Norecic tillskjutits som aktie
ägartillskott till Bothia Garanti huvud
sakligen kommer att bedrivas i
moderbolaget Bothia Garanti. Därför finns
det för närvarande inte något behov av
att genomföra fusionen mellan de två
bolagen.
Förslaget har varken väckt invändningar
i motioner eller vid utskottets
beredning. Bostadsutskottet tillstyrker
regeringens förslag.
31:14 Bidrag till installation av hissar
Regeringen begär ett godkännande av de
riktlinjer för bidrag till installation
av hissar som förordas i propositionen.
För detta ändamål föreslås att ett nytt
ramanslag, 31:14 Bidrag till installation
av hissar, på 1 miljon kronor anvisas för
2004. Vidare föreslås att riksdagen ger
regeringen ett bemyndigande att under
2004 för det nya anslaget besluta om
bidrag som medför utgifter på högst 29
miljoner kronor efter 2004.
Regeringens förslag innebär att bidrag
skall kunna lämnas till installation av
hissar som påbörjas under perioden den 15
april-31 december 2004. Stödet skall vara
begränsat till sammanlagt högst
30 miljoner kronor. Bidrag skall utgå med
en viss andel av godkänd total
installationskostnad. Högsta godkända
installationskostnad skall vara 1 miljon
kronor per hiss. Bidraget skall lämnas i
samband med underhåll, om-, till- och
påbyggnad av flerfamiljshus som är högre
än två våningar samt vid påbyggnad av
flerfamiljshus som har två våningar. En
förutsättning för bidrag är att de
åtgärder som genomförs är berättigade
till stöd enligt förordningen (1992:986)
om statlig bostadsbyggnadssubvention.
Enligt propositionen är det regeringens
avsikt att i en förordning precisera
bidragets utformning, särskilt villkoren
för att bidrag skall kunna lämnas, liksom
storleken på bidraget. Det anförs bl.a.
att det bör ställas krav på
kompletterande anpassning av fastigheten
och på god energieffektivitet hos
hissarna samt att nivån på bidraget bör
ligga någonstans mellan en femtedel och
en tredjedel av en total godkänd
installationskostnad.
I motionerna 2003/04:Fi27 (kd) yrkande
1 samt 2003/04:Fi28 (m) yrkandena 6, 7
och 16 föreslås att riksdagen avslår
regeringens förslag om ett nytt
hissbidrag.
I kd-motionen hävdas att bidraget
givits en utformning som spär på
osäkerheten om de framtida villkoren för
finansiering av bostadsinvesteringar.
Motionärerna hänvisar bl.a. till att
Boverket konstaterat att ett stöd till
hissinstallationer kräver en period om
fem till sex år för att bli
verkningsfullt. Planering och
finansiering av underhåll och ombyggnad
bör enligt motionen ligga på
fastighetsägarens ansvar, medan staten
måste ge rimliga förutsättningar för
detta ägaransvar genom en långsiktig
bostadspolitik.
Enligt m-motionen är den föreslagna
anslagsnivån marginell i förhållande till
det behov som Boverket beräknat.
Tillsammans med de förordade reglerna för
bidraget anser motionärerna att
regeringens förslag om ett hissbidrag
framstår närmast som oseriöst.
Bostadsutskottet har nyligen behandlat
frågor om behovet av hissar och
motionsförslag om ett stöd för
hissinstallationer (bet. 2003/04:BoU6).
Utskottet framhöll i detta sammanhang att
avsaknaden av hiss är ett stort problem
som bl.a. kan omöjliggöra kvarboende för
äldre och rörelsehindrade. Samtidigt
kunde utskottet konstatera att förslag om
ett stöd för hissinstallationer lagts
fram av såväl Äldreberedningen som av
Boverket. Utskottet ansåg därför att
regeringens ställningstagande i frågan
borde avvaktas.
Utskottet anser att det är välkommet
att det redan i samband med vårens
budgetarbete kunnat avsättas ett
ekonomiskt utrymme för ett stöd till
hissinstallationer. Behovet av olika
åtgärder för att öka tillgängligheten i
vårt bostadsbestånd är väl dokumenterat.
Såväl den pågående utvecklingen mot en
allt högre andel äldre i befolkningen som
ökade krav på tillgängligheten för
rörelsehindrade gör dessutom att detta
behov snarast kommer att öka. Samtidigt
kan det konstateras att kostnaderna för
att i efterhand installera hiss ibland
gör det mycket svårt att finansiera en
sådan åtgärd.
Vad gäller den kritik som framförs i
motionerna kan utskottet konstatera att
den samtidigt tycks gälla att
omfattningen på bidraget är för begränsad
och att det inte behövs något bidrag
alls. Bostadsutskottet vill för sin del
hävda att möjligheten till statligt stöd
i många fall sannolikt kan bli avgörande
för att en hissinstallation skall kunna
komma till stånd. Den nu föreslagna
omfattningen av stödet svarar visserligen
inte mot det av Boverket beräknade totala
behovet av hissinstallationer men bör
ändå ge ett incitament för berörda
fastighetsägare att pröva möjligheten att
installera hiss. Regeringen framhåller
även sin avsikt att återkomma till frågan
om ytterligare medel på anslaget i
budgetpropositionen för 2005.
Bostadsutskottet anser således att
riksdagen bör godkänna de föreslagna
riktlinjerna för bidrag till installation
av hissar, ge regeringen det begärda
bemyndigandet att besluta om bidrag samt
anvisa det föreslagna anslaget för 2004.
Motionerna 2003/04:Fi27 (kd) yrkande 1
och 2003/04:Fi28 (m) yrkandena 6, 7 samt
16 avstyrks.
Investeringsstimulans till ombyggnad av
vissa utrymmen till bostadslägenheter
Regeringen begär ett godkännande av
riktlinjer för investeringsstimulans till
ombyggnad av vissa utrymmen till
bostadslägenheter. Förslaget innebär att
investeringsstimulansen för byggande av
mindre hyresbostäder och studentbostäder
utvidgas till att omfatta även ombyggnad
av vindsutrymmen och lokaler till
bostäder i hus som huvudsakligen
innefattar bostäder. I de fall
ombyggnaden resulterar i nytillskott av
vanliga hyreslägenheter skall
fastighetsägaren eller tomträttshavaren
även kunna beviljas investeringsbidrag
enligt samma regler som för anordnande av
bostäder i övrigt. Samma villkor föreslås
ställas på sådan ombyggnad som för övriga
projekt för vilka investeringsstimulans
och investeringsbidrag medges. De
föreslagna ändringarna föreslås träda i
kraft den 1 juli 2004 och gälla för
projekt som påbörjas från och med den 1
januari 2004.
Bakgrunden till förslaget är vissa
villkor som gäller enligt förordningen
(2003:506) om investeringsstimulans för
byggande av mindre hyresbostäder och
studentbostäder respektive förordningen
(2001:531) om statligt investeringsbidrag
för byggande av bostäder som upplåts med
hyresrätt i områden med bostadsbrist.
Stöd kan enligt dessa författningar utgå
för nybyggnad samt ombyggnad av byggnad
som tidigare till övervägande del använts
för annat ändamål än bostäder. Enligt
propositionen har denna ordning bl.a.
medfört att ett antal projekt som enbart
eller delvis innefattar ombyggnad av
främst vindar till bostäder, i första
hand studentlägenheter, inte har kommit
till stånd.
Regeringen framhåller att det mot
bakgrund av bristen på bostäder i många
tillväxtregioner är angeläget att den
aktuella begränsningen av möjligheten
till stöd vid ombyggnad av vissa utrymmen
till bostadslägenheter tas bort. Varje ny
bostad innebär enligt propositionen ett
viktigt tillskott i regioner med
bostadsbrist.
Enligt motionerna 2003/04:Fi27 (kd)
yrkande 2 och 2003/04:Fi28 (m) yrkande 8
bör riksdagen avslå regeringens förslag
om nya riktlinjer för
investeringsstimulans till ombyggnad för
vissa utrymmen till bostadslägenheter.
I den förstnämnda motionen hänvisas
till att Kristdemokraterna anser att den
aktuella investeringsstimulansen bör
ersättas med en byggmomssänkning. Om EG-
reglerna inte medger en momssänkning bör
det alternativt införas en skattesänkning
på byggande genom en skattereduktion som
motsvarar 10 % av byggkostnaden. I den
sistnämnda motionen hänvisas till att
Moderata samlingspartiet motsatte sig
införandet av de aktuella stöden och
följaktligen även motsätter sig den nu
föreslagna utvidgningen av stödens
omfattning.
Bostadsutskottet delar regeringens
bedömning att de aktuella stöden även bör
kunna utgå vid ombyggnad av vissa
utrymmen i bostadshus till
bostadslägenheter. Även utskottet har
uppmärksammats på att de nuvarande
reglerna anses bidra till att planerade
projekt med ombyggnad av vindsutrymmen
eller motsvarande inte kommer till
utförande. Detta är särskilt olyckligt
eftersom denna typ av utrymmen ofta kan
lämpa sig för ombyggnad till starkt
efterfrågade smålägenheter. Tillkomsten
av nya bostäder genom ombyggnad har också
den fördelen att de normalt blir
lokaliserade i områden med ett redan
utbyggt serviceutbud och
kommunikationsnät.
Bostadsutskottet tillstyrker
regeringens förslag och avstyrker de
aktuella motionerna.
Stockholm den 13 maj
På bostadsutskottets vägnar
Ragnwi Marcelind
Följande ledamöter har deltagit i
beslutet: Ragnwi Marcelind (kd), Owe
Hellberg (v), Anders Ygeman (s), Lilian
Virgin (s), Marietta de Pourbaix-Lundin
(m), Nina Lundström (fp), Siw Wittgren-
Ahl (s), Maria Öberg (s), Margareta
Pålsson (m), Ingela Thalén (s), Lars
Tysklind (fp), Rigmor Stenmark (c),
Gunnar Sandberg (s), Peter Danielsson
(m), Sten Lundström (v), Helena Hillar
Rosenqvist (mp) och Leif Jakobsson (s).
Avvikande meningar
1. Tilläggsbudget avseende utgiftsområde
18
Marietta de Pourbaix-Lundin (m),
Margareta Pålsson (m) och Peter
Danielsson (m) anser:
Inledning
Moderata samlingspartiet tar inte
ställning till regeringens förslag om
tilläggsbudget i sin helhet eftersom vi
har ett annat budgetalternativ som
presenterades hösten 2003. Enligt
riksdagsordningen har vi inte nu
möjlighet att föreslå förändringar på
andra anslag än dem som regeringen väljer
att aktualisera.
Vissa av regeringens förslag innebär
inte bara förändringar i statsbudgeten
för innevarande år utan har också
implikationer för kommande budgetår.
Förslag med sådan innebörd yrkas avslag
på i motion 2003/04:Fi28 (m). Vi ställer
oss i denna avvikande mening bakom dessa
förslag vad avser utgiftsområde 18.
31:10 Bidrag till bostadsinvesteringar
som främjar ekologisk hållbarhet
Byggkommissionen har konstaterat att
byggandet i Sverige lider av höga priser,
låg konkurrens och dålig kvalitet.
Regeringen föreslår därför att en
byggsamordnare med uppgift att samordna
ett program för utveckling och
utvärdering av byggsektorn tillsätts. Det
är mycket oklart vad denna byggsamordnare
förväntas göra och vilka befogenheter
samordnaren avses få.
Vi anser att konkurrensbevakning är en
myndighetsuppgift medan arbetet att
utveckla byggsektorn i andra avseenden
bör ske på företagsnivå. En gemensam
byggsamordnare riskerar att minska såväl
statens som företagens ansvarstagande för
sina respektive uppgifter.
I sammanhanget bör det framhållas att
Sverige i förhållande till många andra
länder inom EU har betydligt lägre
byggkostnader per kvadratmeter. Orsakerna
till de höga kostnaderna för den färdiga
byggnaden och bostaden står i stället att
finna i de höga skatter som belastar
såväl inkomster som boende. Vidare bidrar
ett alltför omfattande statligt regelverk
till att höja de totala
produktionskostnaderna. Dessa faktorer
kommer inte att kunna påverkas av en
byggsamordnare utan kräver i stället
politiska beslut.
Vi anser således att regeringens
förslag om att tillsätta en
byggsamordnare bör avslås av riksdagen.
Detta innebär ett bifall till motion
2003/04:Fi28 (m) yrkande 5.
31:14 Bidrag till installation av hissar
Regeringen begär riksdagens godkännande
för att inrätta ett bidrag för
hissinstallationer och ett anslag för
detta ändamål. Bidragsgivning är
begränsad till totalt 30 miljoner kronor
och stöd skall endast ges till projekt
som påbörjas under innevarande år.
Rent allmänt medför denna typ av
kortsiktiga bidrag betydligt mer skada än
nytta för bygg- och bostadsmarknaden. En
rad bidragformer som under de senast åren
kommit och försvunnit har rubbat
konkurrensvillkoren och gjort det
omöjligt för en seriös byggherre att
planera sin verksamhet. Vi kan därutöver
konstatera att det nu aktuella förslaget
om ett hissbidrag i det närmaste måste
betraktas som oseriöst, eftersom bidraget
räcker till ca 30 hissar medan Boverket
bedömer att det finns 75 000
trappuppgångar enbart i
miljonprogramsområden som saknar hiss.
Med den tidsbegränsning som regeringen
föreslår för bidraget blir dessutom
följden av bidragsgivningen i praktiken
endast att redan projekterade och
beslutade hissinstallationer kommer att
ges stöd.
Vi tillstyrker förslagen i motion
2003/04:Fi28 (m) yrkandena 6, 7 och 16 om
att avslå regeringens förslag om bidrag
till hissinstallationer.
Investeringsstimulans till ombyggnad av
vissa utrymmen till bostadslägenheter
Regeringen föreslår att
investeringsstimulansen för byggande av
mindre hyresbostäder och studentbostäder
utvidgas till att även omfatta nybyggnad
av vindsutrymmen och lokaler till
bostäder i hus som huvudsakligen omfattar
bostäder.
Moderata samlingspartiet motsatte sig
införandet av den aktuella stimulansen.
Den föreslagna regeländringen innebär
inte något skäl att ompröva detta
ställningstagande. Förslaget motiveras av
regeringen med att stödets hittills
varande utformning medfört att önskvärda
ombyggnader uteblivit. Vi anser att
behovet av regeländringen kan ses som
ett av flera bevis på att det statliga
stödet inom bostadssektorn endast
riskerar att styra investeringarna på ett
sätt som inte i första hand motiveras av
sunda överväganden om en långsiktig
fastighetsförvaltning.
Vi tillstyrker således motion
2003/04:Fi28 (m) yrkande 8 om att
riksdagen bör avslå regeringens förslag
om den aktuella regeländringen.
2. Tilläggsbudget avseende utgiftsområde
18
Ragnwi Marcelind (kd) anser:
Inledning
I tilläggsbudgeten för 2004 avseende
utgiftsområde 18 utvidgar regeringen den
kortsiktiga bidragsorienterade
bostadspolitik som försatt
bostadsbyggandet i en allvarlig kris.
Kristdemokraterna motsätter sig dessa
åtgärder, som ytterligare motverkar den
långsiktighet och förutsägbarhet som alla
aktörer inom bygg- och bostadssektorn
efterfrågar.
Det krävs mycket betydande insatser i
bostadsbeståndet för att möta den
demografiska utvecklingen med en allt
äldre befolkning, som också med försämrad
rörlighet vill bo kvar i sina bostäder.
Det krävs också insatser för att möta det
stora underhållsbehovet hos bostadshus
byggda under miljonprogrammet. De
kortsiktiga stödformer som regeringen nu
föreslår skall bli införda eller
förändrade är emellertid inte lösningen
på bostadssektorns behov. Det krävs helt
andra åtgärder av det slag som
Kristdemokraterna tidigare under
riksmötet föreslagit i sina motioner.
Eftersom den nu aktuella beredningen av
tilläggsbudgeten endast avser frågor som
regeringen aktualiserat i den ekonomiska
vårpropositionen tar jag här endast
ställning till två av regeringens
förslag.
31:14 Bidrag till installation av hissar
I tilläggsbudgeten föreslås ett
investeringsbidrag för installation av
hissar som påbörjas under perioden den 15
april-den 31 december 2004. Stödet
föreslås vara begränsat till 30 miljoner
kronor. Detta förslag läggs trots att
Boverket konstaterat att ett särskilt
stöd till hissinstallation kräver en
period om fem till sex år för att vara
verkningsfullt. Genom ett tillfälligt
bidrag, som räcker till ca 100 hissar,
spär regeringen enbart på osäkerheten om
de framtida villkoren för finansiering av
bostadsinvesteringar. Detta kommer leda
till att väsentliga åtgärder skjuts på
framtiden i avvaktan på mer gynnsamma
bidragstider.
Kristdemokraterna instämmer i vad
Boverket konstaterade i sin rapport
Bättre koll på underhåll från augusti
2003: "Ett kontinuerligt underhåll kräver
ett ekonomiskt hållbart bostadsbestånd,
där inkomster finansierar nödvändiga
investeringar". Att planera för och
finansiera underhåll och ombyggnad av
bostäderna måste vara fastighetsägarens
ansvar, men staten behöver se till att
rimliga förutsättningar finns för detta
ansvarstagande. Ett långsiktigt
ägaransvar skulle underlättas av att
statens bostadspolitik blev just
långsiktig, i stället för som i dag
tillfällig och oförutsägbar.
Ekonomiskt sunda bostadsbolag och
bostadsrättsföreningar är en nödvändighet
för att dessa omfattande åtgärder skall
komma till stånd. En avgörande fråga för
staten måste därför vara att åstadkomma
en rimligare beskattning och ett
hyressättningssystem som skapar
incitament för fastighetsägare att
investera i underhålls- och
ombyggnadsåtgärder.
Jag anser således att ett nytt
hissbidrag med den föreslagna
konstruktionen enbart skulle bidra till
att ytterligare öka osäkerheten i
bostadssektorn om villkoren för byggande
och förvaltning. Regeringens förslag bör
avslås av riksdagen. Detta innebär ett
bifall till motion 2003/04:Fi27 (kd)
yrkande 11.
Investeringsstimulans till ombyggnad av
vissa utrymmen till bostadslägenheter
Med samma utgångspunkter när det gäller
behovet av långsiktighet och
förutsägbarhet anser Kristdemokraterna
att regeringens förslag att utöka
investeringsstimulansen för byggande av
mindre bostäder till att omfatta även
vindsutrymmen bör avslås.
Kristdemokraterna har vid upprepade
tillfällen föreslagit att denna
tillfälliga investeringsstimulans, som
ensidigt riktas till de minsta och
enklaste hyresrätterna, bör ersättas av
en byggmomssänkning som riktar sig mot
alla nyproducerade bostäder i
flerbostadshus, oavsett storlek och
upplåtelseform.
I avvaktan på att regeringen inom EU
verkat för att möjliggöra en sådan sänkt
byggmoms, bör skattesänkningen på
byggandet lösas genom att
fastighetsägaren efter deklaration
erhåller en skattereduktion som motsvarar
hälften av den erlagda byggmomsen, dvs.
10 % av byggkostnaden.
Jag tillstyrker således förslaget i
motion 2003/04:Fi27 (kd) yrkande 2 om att
regeringens förslag i den aktuella frågan
bör avslås av riksdagen.
Särskilda yttranden
1. Tilläggsbudget avseende utgiftsområde
18
av Nina Lundström (fp) och Lars Tysklind
(fp) anför:
Folkpartiet tar i sin motion med
anledning av den ekonomiska
vårpropositionen inte ställning till
tilläggsbudgeten som helhet. Partiet
presenterade hösten 2003 ett annat
budgetalternativ som avslogs av
riksdagen. Det ligger därför på de
partier som röstade igenom regeringens
budget att göra förändringar i densamma
så att utgiftstaket kan hållas.
Folkpartiet har enligt riksdagsordningen
inte utrymme att föreslå förändringar på
andra anslag än de av regeringen
aktualiserade. Det är därför inte
praktiskt möjligt att lägga fram en egen
genomarbetad tilläggsbudget. I den fråga
som är aktuell i detta yttrande till
finansutskottet, dvs. tilläggsbudgeten
för utgiftsområde 18, har vi således inte
heller kunnat föra fram vårt sammanhållna
alternativ för detta område. Vi vill
emellertid i detta särskilda yttrande
klargöra vårt principiella
ställningstagande till några av de
förslag som regeringen fört fram i
tilläggsbudgeten för utgiftsområde 18.
Det gäller förslag om en byggsamordnare,
om hissbidrag och om ändrade regler för
den s.k. investeringsstimulansen.
Möjligheterna att underställa riksdagen
ett förslag om tilläggsbudget för
utgiftsområde 18 baserat på dessa
ställningstaganden får sedan bli
avhängigt formerna för finansutskottets
vidare beredning av frågan.
Folkpartiet motsätter sig inrättandet
av en byggsamordnare enligt den modell
som regeringen föreslår. Vi anser att det
är viktigt att tydligt skilja mellan
statens och byggbranschens ansvar för
utvecklingen inom sektorn. Det måste
ligga på branschen och företagen att
svara för utvecklingen av byggmetoder och
produkter samt för att en god
byggkvalitet uppnås. Staten måste
samtidigt svara för att de legala och
finansiella ramverken ger rimliga
förutsättningar för att branschen skall
kunna leva upp till sitt ansvar. För att
detta skall vara möjligt fordras en
betydligt större lyhördhet för signalerna
från bygg- och bostadssektorn än vad
regeringen visat prov på under senare år.
Vi anser att såväl regeringen som
riksdagen har ett ansvar för att följa
upp utfallet av de ekonomiska villkor och
regelverk som staten inrättat, med sikte
på att skapa långsiktiga spelregler och
ge förutsättningar för ökat
bostadsbyggande. Det bör i sammanhanget
påpekas att byggbranschens ansvar
givetvis omfattar även andra frågor än de
rent byggnadstekniska. Av denna, liksom
av andra branscher, kan det bl.a. krävas
ett aktivt deltagande i arbetet med att
öka jämställdheten och mångfalden inom
alla delar av samhället.
Förslaget om att införa ett nytt
hissbidrag utgör endast ytterligare ett
exempel på den bostadspolitik som
regeringen bedrivit under senare år.
Kännetecknande för denna politik är att
nya bidragsformer med detaljerade
regelverk med jämna mellanrum införs för
att efter en tid avvecklas och ersättas
med andra bidrag med nya villkor.
Samtidigt uteblir förslag på de områden
där bygg- och bostadssektorn sedan länge
efterfrågat ändrade villkor. Det gäller
bl.a. förenklingar i olika regelverk,
sänkta bostadsskatter, avveckling av
styrande subventioner samt en reformering
av hyreslagstiftningen.
I fråga om kortsiktighet utgör det
föreslagna hissbidraget, även om
konkurrensen är hård, kanske det mest
påtagliga exemplet under senare år.
Bidraget skall endast kunna utgå till
projekt som påbörjas under innevarande
år. Varje branschkunnig person vet att
den sammanlagda tiden för projektering,
bygglovsbehandling m.m. i princip
utesluter möjligheten att bidraget
medverkar till hissinstallationer som
inte redan är planerade. Den stimulans av
hissinstallationer som rimligen måste ha
avsetts uteblir därigenom nästan helt. Vi
motsätter oss således införandet av ett
hissbidrag.
Regeringen förslår vidare en
regeländring för den
investeringsstimulans för byggande av
mindre hyresbostäder och studentbostäder
som infördes föregående år. Folkpartiet
motsatte sig införandet av denna
tidsbegränsade stimulans. I en gemensam
reservation med övriga borgerliga partier
framhöll vi både principiella
invändningar mot stimulansen - bl.a.
bristen på långsiktighet - och kritik mot
att det förslagna regelverket innehöll
oklara och krånglig stödvillkor.
Ett av de stödvillkor som regeringen
införde var att lokaler kan få stöd för
att byggas om till bostäder, dock
förutsatt att lokalerna inte finns i
bostadsfastigheter. Nu konstaterar
regeringen i den ekonomiska
vårpropositionen att detta lett till att
önskvärda ombyggnader av bl.a.
vindsutrymmen till bostäder för
exempelvis studenter, inte kommit till
stånd och föreslår därför en
regeländring. Vi anser att den rimliga
slutsatsen i stället borde varit att
denna typ av styrande statliga
subventioner endast verkar störande på
bostadsmarknaden. Vi förordar således att
den aktuella investeringsstimulansen
snarast bör avvecklas och har för avsikt
att återkomma med ett sådant förslag vid
höstens budgetarbete. Med denna
inställning finns det givetvis inte skäl
att godkänna regelförändringar som
eventuellt och marginellt skulle kunna
minska bristerna i det aktuella systemet
med investeringsstimulanser.
2. Tilläggsbudget avseende utgiftsområde
18
Rigmor Stenmark (c) anför:
Centerpartiet står bakom en
bostadspolitik med en annan inriktning än
den regeringen företräder. Inriktningen
på denna politik har framgått av de
motioner som vi lagt fram under
innevarande riksmöte. Vår inställning
till nödvändiga reformer inom
bostadsområdet sammanfattas också i vår
partimotion 2003/04:Fi25 som är väckt med
anledning av den ekonomiska
vårpropositionen.
Regeringens förslag om tilläggsbudget
skall normalt endast avse justeringar av
den tidigare fastlagda budgeten. Eftersom
vårt alternativa förslag om budget för
det nu aktuella området, dvs.
utgiftsområde 18, inte vann riksdagens
bifall hösten 2003 finns det inte nu skäl
att lägga detaljsynpunkter på regeringens
förslag om tilläggsbudget. Jag kan
emellertid konstatera att detta förslag
innefattar införandet av ett bidrag till
hissinstallationer. Centerpartiet ser i
princip positivt på åtgärder för att
förbättra tillgängligheten i vårt
bostadsbestånd och i samhället i stort.
Vi är således inte motståndare till att
staten stimulerar sådana åtgärder med
bidrag eller på annat sätt. Detta innebär
inte att jag är odelat positiv till ett
bidrag med den utformning som nu
föreslås. Det finns bl.a. skäl att starkt
ifrågasätta lämpligheten att införa ett
bidrag med en så kort varaktighet som
regerings förslag innebär.
I övrigt föreslår regeringen på
tilläggsbudgeten för utgiftsområde 18
regelförändringar m.m. för vissa
stödformer och anslag som Centerpartiet
inte står bakom. Det finns därför inte
skäl att närmare kommentera dessa
förslag. Centerpartiet kommer i samband
med höstens budgetarbete redovisa sitt
sammanhållna alternativ till dessa och
andra anslag inom utgiftsområdet.
_______________________________
* Något formellt yrkande presenteras inte i motionen.
* Något formellt yrkande presenteras inte i motionen.