Finansutskottets betänkande
2003/04:FIU11
Tilläggsbudget 2 för budgetåret 2003 (prop.2003/04:1)
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens
förslag till tilläggsbudget. Utskottet tillstyrker
förslaget med undantag för frågan om höjt
bemyndigande inom försvarsområdet.
I propositionen föreslås ändringar på
tilläggsbudget av nivån på 39 anslag inom 18
utgiftsområden. 21 anslag höjs och 18 anslag sänks.
Förslagen innebär att anvisade medel minskar med 7
953 miljoner kronor netto. De föreslagna ökningarna
av anslagen uppgår till 4 659 miljoner kronor, och
de föreslagna minskningarna uppgår till 12 612
miljoner kronor.
Bland de frågor som behandlas kan följande nämnas.
Regeringen bemyndigas att genom utdelning eller
annat förfarande överta aktierna i det dotterbolag
som Vasallen AB har bildat för att på kommersiella
villkor förvärva kommunala bostadsfastigheter för
omvandling till företagslokaler eller andra lämpliga
ändamål. Kriminalvården ges förutsättningar att öka
tillgången på platser inom anstalter och häkten
genom att anslaget höjs med 100 miljoner kronor.
Utgifterna för offentliga försvarare, offentliga
biträden och målsägandebiträden har ökat och
anslaget höjs med 75 miljoner kronor. Inom
biståndsverksamheten föreslås bemyndiganderamen
höjas med nära 1,5 miljarder kronor, i syfte att
även fortsättningsvis kunna uppnå den långsiktighet
i det bilaterala utvecklingssamarbetet som är
nödvändig. Anslaget för kommunersättningar vid
flyktingmottagande ökas med 150 miljoner kronor,
eftersom fler personer beräknas komma att tas emot.
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) får höjt
anslag med 3 miljoner kronor med anledning av utökat
ansvarsområde.
Det högkostnadsskydd för protetik som infördes
inom tandvårdsförsäkringen den 1 juli 2002 för
personer som är 65 år eller äldre kommer att kosta
betydligt mer än vad man ursprungligen räknade med.
Anslaget för sjukvårdsförmåner behöver således ökas
med 100 miljoner kronor. Handikappombudsmannen får
höjt anslag med 1 miljon kronor med anledning av
utvidgat ansvarsområde. Riksförsäkringsverket får
höjt anslag med 19,5 miljoner kronor med anledning
av målet att sjukfrånvaron ska halveras fram till
2008. Antalet öppet arbetslösa bedöms bli högre 2003
än vad som tidigare antagits, vilket medför att
anslaget för bidrag till arbetslöshetsersättning
höjs med 3,9 miljarder kronor.
Till följd av ökade transporter och höjda
fraktpriser beräknas utgifterna för transportbidrag
bli högre än vad som tidigare antagits och anslaget
för transportbidrag ökas således med 10 miljoner
kronor. En ny investeringsplan för Sjöfartsverket
godkänns. Inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande näringar föreslås ändrade
bemyndiganden för anslagen 44:1 Åtgärder för
landsbygdens miljö och struktur samt 44:2 Från EU-
budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens
miljö och struktur. För att möjliggöra att den
omarronderingsverksamhet som bekostas från anslaget
44:4 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. kan
bedrivas i oförändrad omfattning höjs anslaget med 1
miljon kronor. Anslaget för räntor på statsskulden
minskas med 12,3 miljarder kronor, eftersom
utgifterna beräknas avvika väsentligt från anvisade
medel.
På en punkt föreslår utskottet att regeringens
förslag avslås. Det gäller förslaget om höjt
bemyndigande för anslaget 6:2 Materiel, anläggning
samt forskning och teknikutveckling inom
utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot
sårbarhet. Utskottet erinrar om att beslut om
omfattningen av och ändamålet med ett bemyndigande
bör prövas lika noga som ett anslagsbeslut.
Utskottet anser att det saknas tillräckliga skäl för
att ändra riksdagens tidigare beslut om storleken på
bemyndigandet. Vidare erinrar utskottet om att
riksdagen tidigare har givit regeringen till känna
att en utredning för att analysera styr- och
finansieringsformerna i försvaret borde tillsättas
(bet. 2002/03:FiU14). Denna utredning har ännu inte
tillsatts. Utskottet anför att utredningen bör komma
till stånd skyndsamt och föreslår ett
tillkännagivande på denna punkt.
Beträffande förslaget om höjt bemyndigande för
anslaget 25:18 Bidrag till kvalificerad
yrkesutbildning inom utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning noterar utskottet att en
arbetsgrupp har tillsatts för att komma till rätta
med problemen. Utskottet framhåller det oacceptabla
i att en myndighet gör åtaganden som är större än
riksdagens bemyndigande. Utskottet anför vidare att
det kan finnas anledning för regeringen att mer
generellt analysera problemet med överskridanden av
anslag och givna bemyndiganden. Utskottet
förutsätter att regeringen håller riksdagen
informerad om sina överväganden. En möjlighet är att
information lämnas i årsredovisningen för staten.
De två motionsyrkanden som behandlas i betänkandet
avstyrks. Till betänkandet har fogats 3 (m, fp och
c) reservationer och 5 (m, fp, kd och c) särskilda
yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Ägande av Vasallens dotterbolag för
bostäder
Riksdagen bemyndigar regeringen att genom
utdelning eller annat förfarande överta aktierna
i det dotterbolag som Vasallen AB har bildat för
att på kommersiella villkor förvärva kommunala
bostadsfastigheter för omvandling till
företagslokaler eller andra lämpliga ändamål samt
godkänner att Vasallen AB inte längre ska ha
motsvarande uppdrag. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2003/04:1 Förslag till statsbudget,
finansplan m.m. punkt 25 och avslår motion
2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg (fp) m.fl.
yrkande 38.
Reservation 1 (fp, c)
2. Bemyndigande för anslaget 6:2 Materiel,
anläggningar samt forskning och
teknikutveckling
Riksdagen avslår regeringens förslag om att den
under 2003, för det under utgiftsområde 6 Försvar
samt beredskap mot sårbarhet uppförda ramanslaget
6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling, får besluta om beställningar av
materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling som inklusive tidigare gjorda
beställningar medför utgifter på högst
73 900 000 000 kr efter 2003. Vidare tillkännager
riksdagen som sin mening vad utskottet anför om
en utredning för att analysera styr- och
finansieringsformerna inom försvaret. Därmed
avslår riksdagen regeringens proposition
2003/04:1 Förslag till statsbudget, finansplan
m.m. punkt 18.
Reservation 2 (m)
3. Bemyndigande för anslaget 8:1
Biståndsverksamhet
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003,
för det under utgiftsområde 7 Internationellt
bistånd uppförda reservationsanslaget 8:1
Biståndsverksamhet, ingå ekonomiska förpliktelser
som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 25 641 000 000 kr efter 2003.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:1
Förslag till statsbudget, finansplan m.m. punkt
19.
4. Bemyndigande för anslaget 25:18 Bidrag
till kvalificerad yrkesutbildning
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003,
för det under utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning uppförda ramanslaget 25:18
Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning, besluta
om bidrag till kvalificerad yrkesutbildning som
inklusive tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 2 105 859 000 kr under
2004-2008. Därmed bifaller riksdagen proposition
2003/04:1 Förslag till statsbudget, finansplan
m.m. punkt 20 och avslår motion
2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg (fp) m.fl.
yrkande 37.
Reservation 3 (fp)
5. Ny investeringsplan för Sjöfartsverket
Riksdagen godkänner en ny investeringsplan för
Sjöfartsverket i enlighet med vad regeringen
förordar. Därmed bifaller riksdagen proposition
2003/04:1 Förslag till statsbudget, finansplan
m.m. punkt 21.
6. Bemyndigande för anslaget 44:1 Åtgärder
för landsbygdens miljö och struktur
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003,
för det under utgiftsområde 23 Jord- och
skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda
ramanslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö
och struktur, besluta om stöd som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på
högst 1 300 000 000 kr under 2004, högst
950 000 000 kr under 2005, högst 400 000 000 kr
under 2006, högst 80 000 000 kr under 2007 och
högst 20 000 000 kr därefter. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2003/04:1 Förslag till
statsbudget, finansplan m.m. punkt 22.
7. Bemyndigande för anslaget 44:2 Från EU-
budgeten finansierade åtgärder för lands-
bygdens miljö och struktur
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003,
för det under utgiftsområde 23 Jord- och
skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda
ramanslaget 44:2 Från EU-budgeten finansierade
åtgärder för landsbygdens miljö och struktur,
besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda
åtaganden medför utgifter på högst 1 455 000 000
kr under 2004, högst 1 140 000 000 kr under 2005,
högst 435 000 000 kr under 2006, högst
110 000 000 kr under 2007 och högst 20 000 000 kr
därefter. Därmed bifaller riksdagen proposition
2003/04:1 Förslag till statsbudget, finansplan
m.m. punkt 23.
8. Anslagstyp för anslaget 44:6 Återföring
av skatt på handelsgödsel och
bekämpningsmedel m.m.
Riksdagen godkänner att det under utgiftsområde
23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar uppförda obetecknade anslaget 44:6
Återföring av skatt på handelsgödsel och
bekämpningsmedel m.m. görs om till ett ramanslag
för samma ändamål. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2003/04:1 Förslag till statsbudget,
finansplan m.m. punkt 24.
9. Ändrade ramar för utgiftsområden samt
ändrade och nya anslag
Riksdagen godkänner ändrade ramar för
utgiftsområden och anvisar ändrade anslag i enlighet
med efterföljande specifikation i utskottets förslag
till riksdagsbeslut. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2003/04:1 Förslag till statsbudget,
finansplan m.m. punkt 26.
Stockholm den 10 november 2003
På finansutskottets vägnar
Sven-Erik Österberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sven-
Erik Österberg (s), Carin Lundberg (s), Karin
Pilsäter (fp), Sonia Karlsson (s), Mats Odell (kd),
Agneta Ringman (s), Tommy Waidelich (s), Christer
Nylander (fp), Hans Hoff (s), Tomas Högström (m),
Agneta Gille (s), Yvonne Ruwaida (mp), Cecilia
Widegren (m), Siv Holma (v) Ulf Sjösten (m), Jörgen
Johansson (c) och Per-Olov Svensson (s).
-----------------------------------------------------------
Specifikation över ändrade ramar för utgiftsområden och
ändrade anslag för budgetåret 2003 (punkt 9 i utskottets
förslag till riksdagsbeslut)
Utskottets förslag till ramar och anslag överensstämmer
med propositionens förslag.
-----------------------------------------------------------
------------------------------------------------------------------------------
Belopp i tusental kronor
------------------------------------------------------------------------------
Belopp Utskottets förslag
enligt
statsbudget
2003 + TB 1
-----------------------------------------------------------------------------
Förändring Ny
av ram/Ny
ram/anslag
anslagsnivå
-----------------------------------------------------------------------------
Anslag Utgiftsområde
-----------------------------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------------------------
1 Rikets styrelse 7 688 847 600 7 689
447
-----------------------------------------------------------------------------
27:4 Radio- och TV-verket 12 376 600 12 976
-----------------------------------------------------------------------------
2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 9 092 345 0 9 092
345
-----------------------------------------------------------------------------
1:7 Kammarkollegiet 27 959 55 520 83 479
-----------------------------------------------------------------------------
1:13 Statliga tjänstepensioner m.m. 7 658 000 - 55 520 7 602
480
-----------------------------------------------------------------------------
4 Rättsväsendet 24 782 840 175 000 24 957
840
-----------------------------------------------------------------------------
4:1 Polisorganisationen 13 557 851 - 9 000 13 548
851
-----------------------------------------------------------------------------
4:5 Domstolsväsendet m.m. 3 705 435 - 200 3 705
235
-----------------------------------------------------------------------------
4:6 Kriminalvården 4 672 939 100 000 4 772
939
-----------------------------------------------------------------------------
4:9 Gentekniknämnden 2 929 200 3 129
-----------------------------------------------------------------------------
4:12 Rättshjälpskostnader m.m. 827 664 75 000 902 664
-----------------------------------------------------------------------------
4:13 Kostnader för vissa skaderegleringar 15 291 9 000 24 291
m.m.
-----------------------------------------------------------------------------
5 Internationell samverkan 1 284 511 0 1 284
511
-----------------------------------------------------------------------------
5:6 Fredsfrämjande verksamhet 133 958 -3 000 130 958
-----------------------------------------------------------------------------
5:15 Inspektionen för strategiska 20 693 3 000 23 693
produkter
-----------------------------------------------------------------------------
6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 44 702 205 0 44 702
205
-----------------------------------------------------------------------------
6:5 Civilt försvar 1 908 562 - 17 500 1 891
062
-----------------------------------------------------------------------------
7:3 Ersättning för verksamhet vid 20 000 17 500 37 500
räddningstjänst m.m.
-----------------------------------------------------------------------------
8 Invandrare och flyktingar 7 356 270 153 500 7 509
770
-----------------------------------------------------------------------------
10:3 Kommunersättningar vid 2 279 239 150 000 2 429
flyktingmottagande 239
-----------------------------------------------------------------------------
10:4 Hemutrustningslån 18 631 - 2 000 16 631
-----------------------------------------------------------------------------
10:5 Ombudsmannen mot etnisk 16 276 3 000 19 276
diskriminering
-----------------------------------------------------------------------------
12:3 Migrationspolitiska åtgärder 286 629 2 500 289 129
-----------------------------------------------------------------------------
9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 33 930 735 100 000 34 030
735
-----------------------------------------------------------------------------
13:1 Sjukvårdsförmåner m.m. 3 038 000 100 000 3 138
000
-----------------------------------------------------------------------------
16:3 Statsbidrag till särskilt 159 884 - 1 000 158 884
utbildningsstöd
-----------------------------------------------------------------------------
16:10 Handikappombudsmannen 16 425 1 000 17 425
-----------------------------------------------------------------------------
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och 118 540 19 000 118 559
handikapp 964 964
-----------------------------------------------------------------------------
19:5 Kostnader för sysselsättning av vissa 10 000 5 000 15 000
personer med aktivitets- och
sjukersättning
-----------------------------------------------------------------------------
19:7 Riksförsäkringsverket 933 523 19 500 953 023
-----------------------------------------------------------------------------
19:8 Allmänna försäkringskassor 5 822 027 - 5 500 5 816
527
-----------------------------------------------------------------------------
13 Arbetsmarknad 59 756 689 4 100 63 856
000 689
-----------------------------------------------------------------------------
22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning 36 259 000 3 900 40 159
och aktivitetsstöd 000 000
-----------------------------------------------------------------------------
22:11 Bidrag till lönegarantiersättning 1 447 000 200 000 1 647
000
-----------------------------------------------------------------------------
15 Studiestöd 21 259 680 - 200 21 059
000 680
-----------------------------------------------------------------------------
25:2 Studiemedel m.m. 11 034 219 - 200 10 834
000 219
-----------------------------------------------------------------------------
17 Kultur, medier, trossamfund och 8 378 133 - 500 8 377
fritid 633
-----------------------------------------------------------------------------
30:1 Stöd till idrotten 455 240 - 500 454 740
-----------------------------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------------------------
------------------------------------------------------------------------------
Belopp i tusental kronor
------------------------------------------------------------------------------
Belopp Utskottets förslag
enligt
statsbudget
2003 + TB
1
------------------------------------------------------------------------------
Förändring Ny ram/Ny
avanslagsnivå
ram/anslag
------------------------------------------------------------------------------
Anslag Utgiftsområde
------------------------------------------------------------------------------
------------------------------------------------------------------------------
18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning 9 355 856 1 000 9 356 856
och byggande
------------------------------------------------------------------------------
31:10 Statens va-nämnd 6 422 1 000 7 422
------------------------------------------------------------------------------
19 Regional utjämning och utveckling 3 605 276 - 4 000 3 601 276
------------------------------------------------------------------------------
33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder 1 532 835 - 10 000 1 522 835
------------------------------------------------------------------------------
33:3 Transportbidrag 336 000 10 000 346 000
------------------------------------------------------------------------------
37:1 IT-infrastruktur: Regionala 450 000 - 4 000 446 000
transportnät m.m.
------------------------------------------------------------------------------
20 Allmän miljö- och naturvård 3 213 075 - 1 000 3 212 075
------------------------------------------------------------------------------
34:6 Kemikalieinspektionen 102 184 - 350 101 834
------------------------------------------------------------------------------
34:10 Statens kärnkraftsinspektion: 86 006 - 650 85 356
Förvaltningskostnader
------------------------------------------------------------------------------
22 Kommunikationer 25 357 694 3 500 25 361 194
------------------------------------------------------------------------------
37:4 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB 144 000 6 000 150 000
för alarmeringstjänst enligt avtal
------------------------------------------------------------------------------
37:5 Informationsteknik: Telekommunikation 25 000 - 2 500 22 500
m.m.
------------------------------------------------------------------------------
23 Jord- och skogsbruk, fiske med 10 286 979 0 10 286 979
anslutande näringar
------------------------------------------------------------------------------
43:14 Livsmedelsstatistik 23 290 - 1 000 22 290
------------------------------------------------------------------------------
44:4 Stöd till jordbrukets rationalisering 2 000 1 000 3 000
m.m.
------------------------------------------------------------------------------
24 Näringsliv 3 435 075 - 100 3 434 975
------------------------------------------------------------------------------
40:2 Konsumentverket 107 743 - 100 107 643
------------------------------------------------------------------------------
26 Statsskuldsräntor m.m. 54 450 000 - 12 300 42 150 000
000
------------------------------------------------------------------------------
92:1 Räntor på statsskulden 54 300 000 - 12 300 42 000 000
000
------------------------------------------------------------------------------
- 7 953
Summa anslagsförändring på 000
tilläggsbudget
------------------------------------------------------------------------------
2003/04
FiU11
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I budgetpropositionen (prop. 2003/04:1 volym 1 avsnitt 9) föreslår
regeringen ändringar på tilläggsbudget av nivån på 39 anslag inom
18 utgiftsområden (punkt 26 i prop. 2003/04:1 volym 1). 21 anslag
höjs och 18 anslag sänks. Vidare föreslår regeringen åtta ändrade
bemyndiganden m.m. (punkterna 18-25 i prop. 2003/04:1 volym 1). Två
yrkanden i motion Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) rör
regeringens förslag om tilläggsbudget och behandlas i detta
betänkande.
Finansutskottet har berett berörda utskott tillfälle att yttra
sig över de förslag i propositionen och motionen som rör respektive
utskotts område.
Yttranden har lämnats av
1. justitieutskottet (protokollsutdrag 2003/04:4.6)
2. försvarsutskottet (2003/04:FöU2y)
3. socialförsäkringsutskottet (protokollsutdrag 2003/04:4.4)
4. socialutskottet (protokollsutdrag 2003/04:2.7)
5. utbildningsutskottet (protokollsutdrag 2003/04:2.4)
6. trafikutskottet (protokollsutdrag 2003/04:3.4)
7. miljö- och jordbruksutskottet (protokollsutdrag 2003/04:5.5)
8. näringsutskottet (protokollsutdrag 2003/04:2.5)
Konstitutionsutskottet, skatteutskottet, utrikesutskottet,
kulturutskottet, arbetsmarknadsutskottet samt bostadsutskottet har
beslutat att avstå från att yttra sig över tilläggsbudgeten.
Yttrandena återfinns i bilagorna 2-9.
Utskottets överväganden
Inledning
Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen för löpande
budgetår på tilläggsbudget göra en ny beräkning av statsinkomster
samt ändra anslag och anvisa nya anslag. I samband med den
ekonomiska vårpropositionen beslutade riksdagen om ändrade och nya
anslag för statsbudgeten för budgetåret 2003 (prop. 2002/03:100,
bet. 2002/03:FiU21, rskr. 2002/03:235, 236). Regeringen återkommer
nu i budgetpropositionen med förslag till ytterligare ändringar på
tilläggsbudget (prop. 2003/04:1, volym 1, avsnitt 9).
Anslagsförändringarna i detta förslag till tilläggsbudget innebär
att anvisade medel ökar med 7 953 miljoner kronor netto. De
föreslagna ökningarna av anslagen uppgår till 4 659 miljoner kronor
och de föreslagna minskningarna uppgår till 12 612 miljoner kronor.
Efter de föreslagna åtgärderna uppgår budgeteringsmarginalen 2003
till 0,1 miljarder kronor.
Utskottet behandlar inledningsvis regeringens förslag om ägande
av Vasallen AB:s dotterbolag för bostäder. Därefter behandlas
förslagen i propositionen utgiftsområdesvis.
Enligt 5 kap. 12 § fjärde stycket riksdagsordningen får beslut om
anslag för löpande budgetår som innebär att en utgiftsram påverkas
inte fattas innan beslut om godkännande av ändrad utgiftsram
fattas. I utskottets förslag till riksdagsbeslut tas således
förslagen i propositionen och motionerna om ändrade ramar och
anslag upp i en punkt, punkt 9. Övriga frågor behandlas som egna
punkter i utskottets förslag till riksdagsbeslut, vilket markeras
med en sammanfattningsruta med utskottets förslag till
riksdagsbeslut.
Vasallen AB
Ägande av Vasallens dotterbolag för bostäder
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att den
bemyndigas att genom utdelning eller annat förfarande
överta aktierna i det dotterbolag som Vasallen AB har
bildat för att på kommersiella villkor förvärva kommunala
bostadsfastigheter för omvandling till företagslokaler
eller andra lämpliga ändamål. Utskottet föreslår vidare
att riksdagen godkänner att Vasallen AB inte längre ska ha
motsvarande uppdrag. Därmed tillstyrks punkt 25 i
propositionen. Förslaget i motionen avstyrks.
Jämför reservation 1 (fp, c).
Propositionen
I samband med 1997 års ekonomiska vårproposition beslutades att ett
aktiebolag skulle bildas för att utveckla försvarsfastigheter som
avvecklades genom 1996 års försvarsbeslut (prop. 1996/97:150, bet.
1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284). Härigenom skapades en
professionell organisation för fastighetsutveckling med finansiell
uthållighet och affärsmässiga incitament. Det bolag som bildades -
Vasallen AB - skulle i samarbete med kommuner och lokalt näringsliv
utveckla och förädla fastigheterna för att sälja dessa på
kommersiella villkor.
I samband med 2002 års ekonomiska vårproposition beslutades att
Vasallen AB även ska kunna få möjlighet att på kommersiella villkor
förvärva kommunala bostadsfastigheter för omvandling till
företagslokaler eller andra lämpliga ändamål och att sedan sälja
dessa på kommersiella villkor (prop. 2001/02:100, bet.
2001/02:FiU21, rskr. 2001/02:326). Vasallen har för detta ändamål
inrättat ett särskilt dotterbolag, som av Vasallen kommer att
tillföras ett eget kapital uppgående till 500 miljoner kronor.
Regeringen har dessutom tidigare fått riksdagens bemyndigande att
bilda ett eller flera bolag med uppgift att äga och förvalta eller
avveckla bostadsföretag och fastigheter som övertas från kommuner
(prop. 2001/02:100, bet. 2001/02:FiU21, rskr. 2001/02:326; bet.
2002/03:BoU10, rskr. 2002/03:216). Ett sådant bolag har nu bildats
genom att regeringen förvärvat aktierna i Bothia Garanti AB från AB
Bostadsgaranti.
Det finns starka samband mellan de verksamheter som Bothia
Garanti AB och Vasallens dotterbolag ska bedriva. Regeringen anser
därför att dessa verksamheter bör bedrivas i en och samma
företagsstruktur. Mot denna bakgrund begär regeringen riksdagens
bemyndigande att genom utdelning eller annat förfarande överta
aktierna i Vasallens dotterbolag. Regeringen avser därefter att
fusionera de två företagen. I samband med att regeringen övertar
aktierna i Vasallens dotterbolag upphör Vasallen AB:s uppdrag att
förvärva kommunala bostadsfastigheter för omvandling till
företagslokaler eller andra lämpliga ändamål.
Motionen
Folkpartiet liberalerna förordar i motion Fi240 (yrkande 38) att
regeringens förslag om bemyndigande att genom utdelning eller annat
förfarande överta aktierna i det dotterbolag som Vasallen AB har
bildat för att förvärva kommunala fastigheter avslås.
Kompletterande uppgifter
Enligt information som utskottet inhämtat från Regeringskansliet
ska det föreslagna bemyndigandet möjliggöra för regeringen att
bilda ett sammanhållet bolag med uppgift att omstrukturera
kommunala bostadsföretag. Bolaget ska utgöra ett verktyg åt Statens
bostadsnämnd i dess uppgift att genom förvärv, förvaltning och
förädling av dessa bostadsföretag ge dem långsiktigt hållbara
ekonomiska förutsättningar för en kostnadseffektiv
bostadsförvaltning, anpassad till den förväntade
befolkningsutvecklingen.
Regeringen har tidigare vid två tillfällen fått riksdagens
bemyndigande att bilda ett eller flera bolag med uppgift att äga
och förvalta eller avveckla bostadsföretag och fastigheter som
övertas från kommuner. Det första bemyndigandet avsåg år 2002 och
lämnades i samband med riksdagens behandling av tilläggsbudget 1
för 2002 i 2002 års ekonomiska vårproposition (prop. 2001/02:100,
bet. 2001/02:FiU21, rskr. 2001/02:326). Det andra bemyndigandet
avsåg år 2003 och lämnades i samband med riksdagens behandling av
ett initiativ från bostadsutskottet angående vissa åtgärder för
omstrukturering av kommunala bostadsföretag (bet. 2002/03:BoU10,
rskr. 2002/03:216). De båda besluten innebär en rätt att skjuta
till aktiekapital m.m. med medel från anslaget 31:14
Omstrukturering av kommunala bostadsföretag (numera anslag 31:13)
under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggande.
Det nya bolaget skulle enligt regeringens planer bildas den 1
augusti 2002, samtidigt med bildandet av Statens bostadsnämnd
(prop. 2001/02:58, bet. 2001/02:BoU4, rskr. 2001/02:160).
Bemyndigandet för 2002 utnyttjades dock inte till följd av
svårigheter med att finansiera bolaget under samma år.
I september 2003, som ett första steg i bildandet av ett statligt
bolag för omstrukturering av kommunala bostadsföretag, förvärvade
regeringen aktierna i Bothia Garanti AB från AB Bostadsgaranti.
Regeringen kapitaliserar samtidigt sitt nya bolag med 40 miljoner
kronor från anslaget för omstrukturering av kommunala bostadsbolag.
Bolagets huvudsakliga uppdrag är att inom ramen för de avtal som
träffas mellan Statens bostadsnämnd och respektive kommun
- ta över tomma lägenheter för att på kommersiella villkor utveckla
dem för annat ändamål,
- ta över tomma lägenheter för avveckling genom miljömässig rivning
eller nedmontering/återanvändning,
- gå in som delägare i kommunala bostadsföretag och satsa
riskkapital som senare ska återvinnas samt
- ta över hela eller delar av ett kommunalt bostadsbestånd för att
genomföra en omstrukturering och senare återföra bostäderna till
kommunen eller annan lämplig ägare.
Regeringen har dessutom gett Vasallen AB i uppdrag att förädla
kommunala bostadsfastigheter inom ramen för regeringens program för
omstrukturering av kommunala bostadsföretag. Uppdraget är begränsat
till att kunna ta över endast sådana bostäder som på kommersiella
grunder kan utvecklas till företagslokaler på de orter där Vasallen
redan är verksam i och med sitt uppdrag avseende
försvarsfastigheter.
Enligt information från Regeringskansliet visar Vasallens egna
analyser att strukturen på de kommunala bostadsfastigheterna
skiljer sig väsentligt från försvarsfastigheterna. Arbetet med
förädling av de kommunala fastigheterna skulle därför kräva en
annan sorts kompetens än den som redan utvecklats inom företaget.
Samtidigt finns det fortfarande oklarheter när det gäller vilken
roll bolaget skulle kunna få när det gäller de tomma lägenheterna i
allmännyttan och i vilken omfattning denna verksamhet skulle
bedrivas. Att i denna situation bygga upp en ny kompetens anpassad
till det nya uppdraget bedöms som alltför resurskrävande.
Följaktligen har Vasallens styrelse tidigare under innevarande år
beslutat att inrätta ett särskilt dotterbolag med inriktning mot
förädling av bostäder - Norecic - med kapitalisering på 500
miljoner kronor från Vasallens eget kapital. Avsikten med bildandet
av Norecic är att överföra dess verksamhet till det nya statliga
bolaget för omstrukturering av kommunala bostadsfastigheter, så att
motsvarande uppdrag för Vasallen AB kan upphöra.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet instämmer med regeringens bedömning att det finns
starka samband mellan de verksamheter som Bothia Garanti AB och
Vasallen AB:s dotterbolag Norecic ska bedriva. Dessa samband
innebär att vid separat företagsstruktur skulle de två bolagen
komma att i vissa fall överlappa varandra och i vissa fall
komplettera varandra för att kunna fullfölja sina uppdrag inom de
ovan beskrivna områdena.
En fusion av dessa två företag till ett sammanhållet bolag för
omstrukturering av kommunala bostadsföretag skulle enligt
utskottets mening leda till att liknande oklarheter i
verksamhetsuppdelningen undviks. Vasallens resurser för uppbyggnad
av ny kompetens skulle dessutom frigöras för en mer
samhällsekonomiskt effektiv användning. De finansiella
begränsningarna för verkställande av riksdagens bemyndigande inom
de berörda områdena under innevarande år skulle samtidigt kunna
lösas tack vare den höga kapitaliseringen av Vasallens dotterbolag.
Mot denna bakgrund anser utskottet i likhet med regeringen att de
båda verksamheterna bör bedrivas i en och samma företagsstruktur.
Utskottet ställer sig därmed bakom regeringens förslag att den
bemyndigas att överta aktierna i det dotterbolag som Vasallen AB
har bildat för att på kommersiella villkor förvärva kommunala
bostadsfastigheter för omvandling till företagslokaler eller andra
lämpliga ändamål. Vidare föreslår utskottet att riksdagen godkänner
att Vasallen AB inte längre ska ha motsvarande uppdrag.
Med hänvisning till det ovan anförda tillstyrks således
propositionens förslag (punkt 25). Förslaget i motion Fi240 (fp)
yrkande 38 avstyrks.
Tilläggsbudget per utgiftsområde
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
27:4 Radio- och TV-verket
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört
ett ramanslag på 12 376 000 kr. Regeringen framhåller att Radio-
och TV-verket fr.o.m. den 25 juli 2003 har det fullständiga
tillsynsansvaret för lagen (1998:31) om standarder för sändning av
radio- och TV-signaler. Det innebär att Konsumentverket befrias
från sitt tillsynsansvar i detta avseende. Radio- och TV-verket ska
vidare följa utvecklingen av elektroniska programguider och
tillämpningsprogram samt uppmuntra övergången till en gemensam
standard för tillämpningsprogram i samband med digitala TV-
sändningar. Verket behöver dessutom se över sina föreskrifter till
följd av ändringar i regelverket. Mot denna bakgrund anser
regeringen att anslaget 27:4 Radio- och TV-verket behöver ökas med
600 000 kr. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 22
Kommunikationer uppförda anslaget 37:5 Informationsteknik:
Telekommunikation m.m. minskas och det under utgiftsområde 24
Näringsliv uppförda anslaget 40:2 Konsumentverket minskas.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 26 i denna
del).
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning
1:7 Kammarkollegiet
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört
ett ramanslag på 27 959 000 kr. Kammarkollegiet övertog den 1
januari 2001 från AMF trygghetsförsäkring hanteringen av det
författningsreglerade personskadeskyddet. Samtidigt övertogs drygt
2 000 skadefall som inte var slutreglerade. Beräknade framtida
kostnader för oreglerade skador redovisas som en skadereserv i
balansräkningen för Kammarkollegiets försäkringsrörelse. När
betalningsansvaret överfördes till Kammarkollegiet saknades
finansierad skadereserv. Den hade inte heller tidigare varit
redovisad i statens redovisning. Riksrevisionsverket har i sitt
revisorsintyg tagit upp problemet med att statens balansräkning
omfattar poster som är ofinansierade. Skadeutfallet i det
författningsreglerade personskadeskyddet finansierades före 2001
till viss del över anslaget 1:13 Statliga tjänstepensioner m.m. För
att finansiera skadereserven föreslår regeringen att anslaget 1:7
Kammarkollegiet tillförs 55 520 000 kr. Finansiering sker genom
motsvarande minskning av anslaget 1:13 Statliga tjänstepensioner
m.m.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 26 i denna
del).
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
4:6 Kriminalvården
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört
ett ramanslag på 4 672 939 000 kr. Regeringen framhåller att
beläggningen inom anstalter och häkten fortsätter att öka.
Kriminalvården kan inte möta volymökningarna inom nuvarande
anslagsram. För att ge kriminalvården förutsättningar att öka
tillgången på platser föreslår regeringen att anslaget 4:6
Kriminalvården ökas med 100 miljoner kronor.
Justitieutskottets yttrande
Justitieutskottet, som har yttrat sig genom protokollsutdrag,
tillstyrker regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med justitieutskottet,
regeringens förslag (punkt 26 i denna del).
4:9 Gentekniknämnden
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört
ett ramanslag på 2 929 000 kr. Gentekniknämndens utgifter för bl.a.
flyttning till nya lokaler blev högre än beräknat. Regeringen anser
därför att anslaget 4:9 Gentekniknämnden behöver ökas med 200 000
kr för att nämndens verksamhet inte ska påverkas negativt.
Finansiering sker genom att anslaget 4:5 Domstolsväsendet m.m.
minskas med 200 000 kr.
Justitieutskottets yttrande
Justitieutskottet, som har yttrat sig genom protokollsutdrag,
tillstyrker regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med justitieutskottet,
regeringens förslag (punkt 26 i denna del).
4:12 Rättshjälpskostnader m.m.
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört
ett ramanslag på 827 664 000 kr. Utgifterna för offentliga
försvarare, offentliga biträden och målsägandebiträden har ökat.
Regeringen anser att de medel som anvisats är otillräckliga och
föreslår därför att anslaget 4:12 Rättshjälpskostnader m.m. ökas
med 75 miljoner kronor.
Justitieutskottets yttrande
Justitieutskottet, som har yttrat sig genom protokollsutdrag,
tillstyrker regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med justitieutskottet,
regeringens förslag (punkt 26 i denna del).
4:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört
ett ramanslag på 15 291 000 kr. Utgifterna för statens
skaderegleringsverksamhet har ökat. Regeringen anser att de medel
som anvisats är otillräckliga och föreslår därför att anslaget 4:13
Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. ökas med 9 miljoner
kronor. Finansiering sker genom att anslaget 4:1
Polisorganisationen minskas med 9 miljoner kronor.
Justitieutskottets yttrande
Justitieutskottet, som har yttrat sig genom protokollsutdrag,
tillstyrker regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med justitieutskottet,
regeringens förslag (punkt 26 i denna del).
Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
5:15 Inspektionen för strategiska produkter
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört
ett ramanslag på 20 693 000 kr. På grund av den ökade
internationaliseringen av handeln med vapen och det utökade
samarbetet med andra stater vad gäller terroristbekämpning och
icke-spridningsfrågor har arbetsbelastningen ökat inom
exportkontrollområdet. Kostnaderna för verksamheten täcks av
avgifter som redovisas mot en inkomsttitel på statsbudgeten. Dessa
avgifter tas ut av företag vars produkter omfattas av kontrollen
över krigsmateriel och varor med dubbla användningsområden.
Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 5:15 Inspektionen
för strategiska produkter behöver ökas med 3 miljoner kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 5:6 Fredsfrämjande insatser
minskas med motsvarande belopp.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 26 i denna
del).
Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot
sårbarhet
6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling (bemyndigande)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att regeringens förslag om höjt
bemyndigande för anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt
forskning och teknikutveckling avslås. Vidare föreslås ett
tillkännagivande om att den tidigare begärda utredningen
om styr- och finansieringsformerna i försvaret ska
tillsättas skyndsamt.
Därmed avstyrks propositionen punkt 18.
Jämför reservation 2 (m).
Propositionen
Riksdagen har bemyndigat regeringen att innevarande år ingå
ekonomiska förpliktelser på högst 71,6 miljarder kronor avseende
anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling. Försvarsmakten har i delårsrapporten redovisat
utestående åtaganden per den 30 juni 2003 som uppgår till
76 121 553 000 kr. Med hänsyn till de medel som är tillgängliga
2003 för att infria gjorda åtaganden kommer därmed det lämnade
bemyndigandet med största sannolikhet att överskridas.
Den uppkomna situationen beror dels på den utgiftsbegränsning
regeringen beslutat för anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt
forskning och teknikutveckling under 2003 som påverkar
Försvarsmaktens möjligheter att infria gjorda åtaganden, dels på
att Försvarsmakten ingått nya åtaganden till ett högre belopp än
tidigare beräknats beroende på brister i den interna kontrollen och
redovisningen av beställningar samt till följd av en översyn av
beställningsrutinerna.
Regeringen anser att ekonomiska åtaganden måste hanteras på ett
korrekt sätt i förhållande till riksdagen. Regeringen föreslår
därför att den, efter den information som framkommit i
Försvarsmaktens delårsrapport, bemyndigas att under 2003 för
ramanslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling besluta om beställningar av materiel, anläggningar
samt forskning och teknikutveckling som inklusive tidigare gjorda
beställningar medför utgifter på högst 73,9 miljarder kronor efter
2003.
Försvarsutskottets yttrande
Försvarsutskottet noterar i sitt yttrande (FöU2y) att inga motioner
väckts med anledning av förslaget att öka ramen för
beställningsbemyndigandet.
Försvarsutskottet erinrar om att utskottet tidigare i ett
yttrande (2002/03:FöU3y) till finansutskottet har förordat att
regeringen bör tillsätta en kommitté eller en utredningsman för att
genomföra en granskning av styr- och finansieringsformerna i
försvaret och därefter återkomma till riksdagen med förslag.
Finansutskottet ställde sig bakom försvarsutskottets förslag (bet.
2002/03:FiU14, rskr. 137, 138). Den av regeringen lämnade
redovisningen om brister inom den interna kontrollen inom försvaret
m.m. understryker enligt försvarsutskottet behovet av att den
förordade utredningen kommer till stånd.
Eftersom ökningen av ramen för beställningsbemyndigandet i sig
inte medför något behov av ökade anslagsmedel tillstyrker
försvarsutskottet regeringens förslag till ett utökat
beställningsbemyndigande.
Till försvarsutskottets yttrande har avvikande meningar från
företrädarna för (m), (fp) respektive (mp) fogats.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet vill inledningsvis sätta in frågan i ett större
perspektiv. I propositionen om budgetlagen (prop. 1995/96:220, s.
36) anförde regeringen att ett bemyndigande är liktydigt med att
anslag så småningom måste anvisas. Därför, anförde regeringen, är
det naturligt att beslut om omfattningen av och ändamålet med ett
bemyndigande prövas lika noga som ett anslagsbeslut.
Det är enligt utskottets uppfattning lika allvarligt om ett av
riksdagen givet bemyndigande överskrids som om ett anslag
överskrids. Utskottet vill erinra om att statens medel "icke får
användas på annat sätt än vad riksdagen har bestämt" (9 kap. 2 §
regeringsformen). Vidare får regeringen "icke utan riksdagens
bemyndigande taga upp lån eller i övrigt ikläda staten ekonomisk
förpliktelse" (9 kap. 10 § RF). För att systemet ska fungera måste
regeringen ha kontroll över myndigheternas hantering av medel.
Finansutskottet vill liksom försvarsutskottet erinra om
riksdagens beslut med anledning av Riksdagens revisorers förslag
angående styrningen av försvarets fastigheter och anläggningar
(förs. 2002/03:RR7, yttr. 2002/03:FöU3y, bet. 2002/03:FiU14).
Riksdagen gav då regeringen till känna att en utredning för att
analysera styr- och finansieringsformerna i försvaret borde
tillsättas. Denna utredning har ännu inte tillsatts.
Finansutskottet kan konstatera att Riksdagens revisorer har
avlämnat ytterligare rapporter som rör problem i styrningen av det
militära försvaret (förs. 2002/03:RR14 om Försvarsmaktens
arbetsgivarpolitik, förs. 2002/03:RR18 om Försvarsmaktens
avveckling av överskottsmateriel samt 2002/03:RR19 om styrningen av
det militära försvaret).
Försvarsutskottet framhåller i sitt yttrande till finansutskottet
att den av regeringen lämnade redovisningen om brister inom den
interna kontrollen inom försvaret m.m. understryker behovet av att
den i betänkande 2002/03:FiU14 förordade utredningen kommer till
stånd.
Finansutskottet delar denna uppfattning. Det kan finnas anledning
för utredningen att närmare analysera hur Försvarsmakten har kunnat
hamna i en situation där man har riskerat att överskrida det av
riksdagen givna bemyndigandet. Utredningen bör komma till stånd
skyndsamt.
Vad finansutskottet anfört om en utredning för att analysera
styr- och finansieringsformerna i försvaret bör riksdagen som sin
mening tillkännage för regeringen.
Vidare avstyrker utskottet det nu aktuella förslaget om höjt
bemyndigande. Utskottet anser att det saknas tillräckliga skäl för
att ändra riksdagens tidigare beslut om storleken på bemyndigandet.
Således avstyrks propositionens punkt 18.
Utskottet behandlar också frågan om överskridanden av
bemyndiganden nedan i avsnittet om utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning rörande anslaget Bidrag till kvalificerad
yrkesutbildning.
7:3 Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m.
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört
ett ramanslag på 20 miljoner kronor. Enligt räddningstjänstlagen
(1986:1102) har en kommun vid stora kostnadskrävande
räddningsinsatser rätt till viss ersättning från staten för den del
av räddningstjänstkostnaderna som överskrider självrisken. Med
anledning av fartyget Fu Shan Hais förlisning i år utanför Bornholm
och det därpå följande oljeutsläppet kommer ersättning att betalas
ut. Regeringen anser därför att anslaget 7:3 Ersättning för
verksamhet vid räddningstjänst m.m. behöver ökas med 17,5 miljoner
kronor. Finansiering sker genom att anslaget 6:5 Civilt försvar
minskas med motsvarande belopp.
Försvarsutskottets yttrande
Försvarsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (FöU2y) regeringens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med försvarsutskottet,
regeringens förslag (punkt 26 i denna del).
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
8:1 Biståndsverksamhet (bemyndigande)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens
förslag att öka bemyndigandet för biståndsverksamhet.
Därmed tillstyrks punkt 19 i propositionen.
Propositionen
Regeringen har ett bemyndigande att för anslaget 8:1
Biståndsverksamhet göra ekonomiska åtaganden om högst
24 164 miljoner kronor och att ställa ut garantier om högst
580 825 000 kr. Regeringen anser att en ökad bemyndiganderam behövs
för att även fortsättningsvis kunna uppnå den långsiktighet i det
bilaterala utvecklingssamarbetet som är nödvändig. Därför föreslår
regeringen att bemyndigandet att göra ekonomiska åtaganden som
medför utgifter efter 2003 för anslaget 8:1 Biståndsverksamhet ökas
med 1 477 miljoner kronor till 25 641 miljoner kronor.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 19).
Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar
10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört
ett ramanslag på 2 279 239 000 kr. Medelsbehovet inom anslaget 10:3
Kommunersättningar vid flyktingmottagande bestäms av antalet redan
mottagna flyktingar samt bedömningar om antalet nya asylsökande,
antalet avgjorda asylärenden, antalet anhöriga till flyktingar
m.fl. som kan väntas få tillstånd att bosätta sig i Sverige.
Antalet asylsökande ökade kraftigt 2002 och under 2003 beräknas ca
1 700 fler personer än under 2002 komma att tas emot av kommunerna,
vilket medför ökade utgifter för staten. Regeringen föreslår därför
att anslaget 10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande ökas
med 150 miljoner kronor. Finansiering sker delvis genom att
anslaget 10:4 Hemutrustningslån minskas med 2 miljoner kronor samt
genom att det under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund
och fritid uppförda anslaget 30:1 Stöd till idrotten minskas.
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet, som har yttrat sig genom
protokollsutdrag, tillstyrker regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialförsäkringsutskottet, regeringens förslag (punkt 26 i denna
del).
10:5 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört
ett ramanslag på 16 276 000 kr. Regeringen framhåller att
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) har fått ett utökat
ansvarsområde sedan lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering
trädde i kraft den 1 juli 2003. Den nya lagstiftningen medför ett
behov av informations- och utbildningsinsatser för att få önskvärt
genomslag. Lagstiftningen kommer också att innebära en ökad
ärendemängd för DO. Därför föreslår regeringen att anslaget 10:5
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering ökas med 3 miljoner kronor.
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet, som har yttrat sig genom
protokollsutdrag, tillstyrker regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialförsäkringsutskottet, regeringens förslag (punkt 26 i denna
del).
12:3 Migrationspolitiska åtgärder
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört
ett ramanslag på 286 629 000 kr. För att kunna öka stödet till
medicinska insatser i Bosnien-Hercegovina samt i provinsen Kosovo i
Serbien och Montenegro föreslår regeringen att anslaget 12:3
Migrationspolitiska insatser ökas med 2,5 miljoner kronor.
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet, som har yttrat sig genom
protokollsutdrag, tillstyrker regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialförsäkringsutskottet, regeringens förslag (punkt 26 i denna
del).
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social
omsorg
13:1 Sjukvårdsförmåner m.m.
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört
ett ramanslag på 3 038 miljoner kronor. Enligt regeringens
bedömning kommer det högkostnadsskydd för protetik som infördes
inom tandvårdsförsäkringen den 1 juli 2002 för personer som är 65
år eller äldre att kosta betydligt mer än vad man ursprungligen
räknade med. Detta beror bl.a. på att både efterfrågan och den
begärda genomsnittliga tandvårdsersättningen har varit högre än
väntat. Många äldre tycks också ha valt att skjuta upp protetiska
behandlingar i väntan på att högkostnadsskyddet skulle införas.
Eftersom det ofta tar lång tid innan behandlingen är genomförd och
en tandvårdsräkning kommer in till försäkringskassan var utgifterna
för högkostnadsskyddet små under 2002, medan en kraftig
utgiftsökning väntas främst i slutet av 2003. Anslaget har redan
tidigare under året ökats med 430 miljoner kronor. För att klara
utgifterna anser regeringen att anslaget 13:1 Sjukvårdsförmåner
m.m. nu behöver ökas med 100 miljoner kronor.
Socialutskottets yttrande
Socialutskottet, som har yttrat sig genom protokollsutdrag,
tillstyrker regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialutskottet,
regeringens förslag (punkt 26 i denna del).
16:10 Handikappombudsmannen
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört
ett ramanslag på 16 425 000 kr. Regeringen framhåller att den nya
lagstiftningen med skydd mot diskriminering på grund av etnisk
tillhörighet, religion eller övertygelse, funktionshinder och
sexuell läggning, som trädde i kraft den 1 juli 2003, innebär ett
utvidgat ansvarsområde för Handikappombudsmannen. Förutom att utöva
tillsyn enligt lagen behövs ökade informations- och
utbildningsinsatser. Det antal ärenden som ska handläggas ökar
också. Regeringen föreslår därför att anslaget 16:10
Handikappombudsmannen ökas med 1 000 000 kr. Finansiering sker
genom att anslaget 16:3 Statsbidrag till särskilt utbildningsstöd
minskas med motsvarande belopp.
Socialutskottets yttrande
Socialutskottet, som har yttrat sig genom protokollsutdrag,
tillstyrker regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialutskottet,
regeringens förslag (punkt 26 i denna del).
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom
och handikapp
19:5 Kostnader för sysselsättning av vissa personer med
aktivitets- och sjukersättning
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört
ett ramanslag på 10 miljoner kronor. Arbetsgivare som anställer
personer med en återstående arbetsförmåga på 25 % kan få
ersättning. Antalet personer med tre fjärdedels aktivitets- eller
sjukersättning har ökat mer än förutsett. Regeringen anser därför
att ytterligare medel behövs för att tillgodose det stigande
behovet och föreslår att anslaget 19:5 Kostnader för sysselsättning
av personer med aktivitets- och sjukersättning ökas med 5 miljoner
kronor.
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet, som har yttrat sig genom
protokollsutdrag, tillstyrker regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialförsäkringsutskottet, regeringens förslag (punkt 26 i denna
del).
19:7 Riksförsäkringsverket
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört
ett ramanslag på 933 523 000 kr. Regeringens mål för ohälsoområdet
är att sjukfrånvaron ska halveras fram till 2008. För att nå detta
mål krävs bl.a. informationsinsatser som ska riktas mot främst
arbetsgivare, arbetstagarorganisationer, läkare och sjukskrivna i
syfte att skapa ett aktivt engagemang och en ökad medvetenhet hos
berörda parter. Regeringen anser att detta kräver ökade resurser
och föreslår därför att anslaget 19:7 Riksförsäkringsverket ökas
med 19,5 miljoner kronor. Finansiering sker delvis genom att
anslaget 19:8 Allmänna försäkringskassor minskas med 5,5 miljoner
kronor.
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet, som har yttrat sig genom
protokollsutdrag, tillstyrker regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialförsäkringsutskottet, regeringens förslag (punkt 26 i denna
del).
Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd
Proposition
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört
ett ramanslag på 36 259 miljoner kronor. Regeringen bedömer att
antalet öppet arbetslösa blir högre 2003 än vad man tidigare
antagit. De medel som anvisats för 2003 räcker inte. Därför
föreslår regeringen att anslaget 22:2 Bidrag till
arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd ökas med 3,9 miljarder
kronor.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 26 i denna
del).
22:11 Bidrag till lönegarantiersättning
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört
ett ramanslag på 1 447 miljoner kronor. Antalet anställda vid
företag som går i konkurs och ersättningsnivån per person har
fortsatt att stiga under första halvåret 2003. Regeringen anser att
det anvisade anslaget därför är otillräckligt och föreslår att
anslaget 22:11 Bidrag till lönegarantiersättning ökas med
200 miljoner kronor. Finansiering sker genom att det under
utgiftsområde 15 Studiestöd uppförda anslaget 25:2 Studiemedel m.m.
minskas.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 26 i denna
del).
Utgiftsområde 15 Studiestöd
25:2 Studiemedel m.m.
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört
ett ramanslag på 11 034 219 000 kr. Regeringen föreslår att
anslaget 25:2 Studiemedel m.m. minskas med 200 miljoner kronor för
att finansiera ökningen av det under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
uppförda anslaget 22:11 Bidrag till lönegarantiersättning.
Utbildningsutskottets yttrande
Utbildningsutskottet, som har yttrat sig genom protokollsutdrag,
tillstyrker regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med utbildningsutskottet,
regeringens förslag (punkt 26 i denna del).
Utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning
25:18 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning
(bemyndigande)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen tillstyrker regeringens
förslag om höjt bemyndigande för bidrag till kvalificerad
yrkesutbildning. Utskottet markerar dock det allvarliga i
att av riksdagen givna bemyndiganden överskrids.
Därmed tillstyrks punkt 20 i propositionen, och ett
motionsyrkande (fp) avstyrks.
Jämför reservation 3 (fp).
Propositionen
Regeringen har ett bemyndigande att för anslaget 25:18 Bidrag till
kvalificerad yrkesutbildning ingå ekonomiska förpliktelser på högst
1 556 070 000 kr. Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning har
i delårsrapporten redovisat utestående åtaganden per den 30 juni
2003 som uppgår till 2 480 436 000 kr. Med hänsyn till de medel som
är tillgängliga 2003 för att infria gjorda åtaganden kommer därmed
det lämnade bemyndigandet att ingå åtaganden som medför utgifter
efter 2003 på 1 556 070 000 kr med största sannolikhet att
överskridas.
Den uppkomna situationen beror på outvecklade rutiner för
planering och uppföljning hos myndigheten och regelmässigt bortfall
av elever vid kursstart i förhållande till planerad och beslutad
volym. Regeringen finner situationen oacceptabel. För att komma
till rätta med problemen har en arbetsgrupp tillsatts, i vilken
ingår, förutom Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning,
företrädare för bl.a. Finans- och Utbildningsdepartementen samt
Ekonomistyrningsverket.
Regeringen anser att detta ekonomiska åtagande måste hanteras på
ett korrekt sätt i förhållande till riksdagen. De enligt
myndighetens delårsrapport beräknade utestående åtagandena per den
31 december 2003 uppgår till 2 105 859 000 kr. Därför föreslår
regeringen att den nu i efterhand bemyndigas att under 2003 för
ramanslaget 25:18 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden
medför utgifter som uppgår till högst 2 105 859 000 kr under
2004-2008.
Motionen
Folkpartiet liberalerna förordar i motion Fi240 (yrkande 37) att
regeringens förslag om bemyndigande att för det under utgiftsområde
16 uppförda anslaget 25:18 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning
besluta om bidrag till kvalificerad yrkesutbildning som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 2 105 859 000 kr
under 2004-2008 avslås.
Utbildningsutskottets yttrande
Utbildningsutskottet, som har yttrat sig genom protokollsutdrag,
tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionsyrkandet.
Utbildningsutskottet konstaterar att Myndigheten för kvalificerad
yrkesutbildning inledningsvis har haft vissa planeringsproblem. För
att komma till rätta med problemen har en arbetsgrupp tillsatts, i
vilken ingår företrädare för bl.a. Finans- och
Utbildningsdepartementen, Ekonomistyrningsverket samt Myndigheten
för kvalificerad yrkesutbildning. För fullföljande av gjorda
åtaganden behöver regeringens bemyndigande ökas till 2 105 859 000
kr.
Företrädarna för Folkpartiet deltar inte i utbildningsutskottets
beslut under denna punkt men framför vissa synpunkter i ett
yttrande till protokollet.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet noterar att myndigheten för kvalificerad
yrkesutbildning har gjort åtaganden som medför att det tidigare
lämnade bemyndigandet med största sannolikhet kommer att
överskridas. Regeringen finner situationen oacceptabel. Regeringen
anser att detta ekonomiska åtagande måste hanteras på ett korrekt
sätt i förhållande till riksdagen.
Utskottet vill erinra om sin behandling hösten 2002 av en
ekonomisk förpliktelse utfärdad av Kungl. Tekniska högskolan och
Stockholms universitet (bet. 2002/03:FiU11 s. 35 f.). Utskottet
anförde att det var oacceptabelt att lärosätena hade träffat avtal
som medför ekonomiska förpliktelser utan att ha rätt till detta.
Finansutskottet vidhåller sin uppfattning om det oacceptabla i
att en myndighet gör åtaganden som är större än riksdagens
bemyndigande. I propositionen om budgetlagen (prop. 1995/96:220, s.
36) anförde regeringen att ett bemyndigande är liktydigt med att
anslag så småningom måste anvisas. Därför, anförde regeringen, är
det naturligt att beslut om omfattningen av och ändamålet med ett
bemyndigande prövas lika noga som ett anslagsbeslut.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om att det nu aktuella
fallet rörande Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning (KY)
uppmärksammades i årsredovisningen för staten (skr. 2002/03:101 s.
158 f.). Där framgår det att RRV ansåg i sin årliga revision att
myndighetens ledning inte haft tillräcklig kontroll över att de
beslut som fattats hållit sig inom det tilldelade bemyndigandet. Av
årsredovisningen för staten framgick vidare att ett par andra
myndigheter fick kritik för att de överskridit sina
anslagskrediter. Utskottet framhöll i betänkandet där
årsredovisningen för staten behandlades att man såg allvarligt på
detta (bet. 2002/03:FiU20 s. 114).
Utskottet vill understryka att statens medel "icke får användas
på annat sätt än vad riksdagen har bestämt" (9 kap. 2 §
regeringsformen). Vidare får regeringen "icke utan riksdagens
bemyndigande taga upp lån eller i övrigt ikläda staten ekonomisk
förpliktelse" (9 kap. 10 § RF).
Enligt utskottets uppfattning är det lika allvarligt om ett av
riksdagen givet bemyndigande överskrids som om ett anslag
överskrids. Det är angeläget att regeringen har kontroll över
myndigheternas hantering av medel. Hur eventuella överskridanden
ska hanteras får avgöras i varje enskilt fall, men utskottet vill
peka på möjligheten att överskridanden finansieras inom det område
där överskridandet har skett. Oavsett hur regeringen väljer att
hantera överskridandena förutsätter utskottet att riksdagen
informeras om regeringens åtgärder.
Hur allvarligt riksdagen ser på överskridanden av bemyndiganden
framgår av utskottets ställningstagande ovan i avsnittet om
utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet. Utskottet har
där avstyrkt regeringens förslag om höjt bemyndigande.
Utskottet noterar att en arbetsgrupp har tillsatts för att komma
till rätta med problemen beträffande det nu aktuella bemyndigandet.
Utskottet förväntar sig att regeringen återkommer till riksdagen
och redovisar resultatet av arbetsgruppen. Vidare kan det finnas
anledning för regeringen att mer generellt analysera problemet med
överskridanden av anslag och givna bemyndiganden. Utskottet
förutsätter att regeringen håller riksdagen informerad om sina
överväganden. En möjlighet är att information lämnas i
årsredovisningen för staten.
Utskottet kan mot denna bakgrund acceptera regeringens förslag
rörande Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning. Punkt 20 i
propositionen tillstyrks således. Motion Fi240 (fp) yrkande 37
avstyrks.
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund
och fritid
30:1 Stöd till idrotten
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört
ett ramanslag på 455 240 000 kr. För att bidra till finansieringen
av höjningen av det under utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar
uppförda anslaget 10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande
föreslår regeringen att anslaget 30:1 Stöd till idrotten minskas
med 500 000 kr.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 26 i denna
del).
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande
31:10 Statens va-nämnd
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört
ett ramanslag på 6 422 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget
31:10 Statens va-nämnd ökas med 1 000 000 kr för att täcka
verksamhetens kostnader. Finansiering sker genom att de under
utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda anslagen 34:6
Kemikalieinspektionen och 34:10 Statens kärnkraftinspektion:
Förvaltningskostnader minskas.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 26 i denna
del).
Utgiftsområde 19 Regional utjämning och
utveckling
33:3 Transportbidrag
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört
ett ramanslag på 336 miljoner kronor. Till följd av ökade
transporter och höjda fraktpriser beräknas utgifterna för
transportbidrag bli högre 2003 än vad som tidigare antagits.
Regeringen föreslår därför att anslaget 33:3 Transportbidrag
behöver ökas med 10 miljoner kronor. Finansiering sker genom att
anslaget 33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder minskas med
motsvarande belopp.
Näringsutskottets yttrande
Näringsutskottet meddelar finansutskottet genom protokollsutdrag
att man tillstyrker propositionen.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med näringsutskottet,
regeringens förslag (punkt 26 i denna del).
37:1 IT-infrastruktur: Regionala transportnät m.m.
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört
ett ramanslag på 450 miljoner kronor. Regeringen föreslår att
anslaget 37:1 IT-infrastruktur: Regionala transportnät m.m. minskas
med 4 miljoner kronor för att bidra till att finansiera ökade
utgifter på det under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda
anslaget 37:4 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för
alarmeringstjänst enligt avtal.
Näringsutskottets yttrande
Näringsutskottet meddelar finansutskottet genom protokollsutdrag
att man tillstyrker propositionen.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med näringsutskottet,
regeringens förslag (punkt 26 i denna del).
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
34:6 Kemikalieinspektionen
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört
ett ramanslag på 102 184 000 kr. För att bidra till att finansiera
ökningen av det under utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande uppförda anslaget 31:10 Statens va-
nämnd föreslår regeringen att anslaget 34:6 Kemikalieinspektionen
minskas med 350 000 kr.
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet, som har yttrat sig genom
protokollsutdrag, tillstyrker regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och
jordbruksutskottet, regeringens förslag (punkt 26 i denna del).
34:10 Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört
ett ramanslag på 86 006 000 kr. För att bidra till att finansiera
ökningen av det under utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande uppförda anslaget 31:10 Statens va-
nämnd föreslår regeringen att anslaget 34:10 Statens
kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader minskas med 650 000 kr.
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet, som har yttrat sig genom
protokollsutdrag, tillstyrker regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och
jordbruksutskottet, regeringens förslag (punkt 26 i denna del).
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
37:4 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för
alarmeringstjänst enligt avtal
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört
ett ramanslag på 144 miljoner kronor. Regeringen framhåller att
anslaget för ersättning till SOS Alarm Sverige AB har visat sig
vara otillräckligt för att företaget ska kunna fullgöra sin
uppgift. Det ökade medelsbehovet för 2003 beror på resurskrävande
insatser för att nedbringa det fortsatt - inte minst från
mobiltelefoner - stora antalet felringningar till nödnumret 112,
kostnadsökningar för vidarekoppling och för att i samarbete med
teleoperatörer börja införa EU-direktivet om
positioneringsbestämning av mobiltelefonisamtal i nödsituationer.
Regeringen anser att ökade resurser är nödvändiga för att
alarmfunktionen i samhället ska fungera tillfredsställande.
Anslaget 37:4 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för
alarmeringstjänst enligt avtal behöver därför ökas med 6 miljoner
kronor. Finansiering sker genom att anslaget 37:5
Informationsteknik: Telekommunikation m.m. minskas och genom att
det under utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling
uppförda anslaget 37:1 IT-infrastruktur: Regionala transportnät
m.m. minskas.
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet, som har yttrat sig genom protokollsutdrag,
tillstyrker regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med trafikutskottet,
regeringens förslag (punkt 26 i denna del).
37:5 Informationsteknik: Telekommunikation m.m.
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört
ett ramanslag på 25 miljoner kronor. Regeringen föreslår att
anslaget 37:5 Informationsteknik: Telekommunikation m.m. minskas
med 500 000 kr för att bidra till finansiering av det under
utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 27:4 Radio- och
TV-verket. Vidare minskas anslaget med 2 miljoner kronor för att
bidra till finansieringen av ökningen av anslaget 37:4 SOS Alarm
Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal. Sammantaget minskas
alltså anslaget 37:5 Informationsteknik: Telekommunikation m.m. med
2,5 miljoner kronor.
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet, som har yttrat sig genom protokollsutdrag,
tillstyrker regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med trafikutskottet,
regeringens förslag (punkt 26 i denna del).
Investeringsplan för Sjöfartsverket
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner regeringens
förslag till ny investeringsplan för Sjöfartsverket.
Därmed tillstyrks punkt 21 i propositionen.
Propositionen
Regeringen framhåller att sedan riksdagen beslutade om
Sjöfartsverkets investeringsplan för perioden 2003-2005 har ett
antal förändringar inträffat som gör att investeringsplanen behöver
ändras. Investeringarna i den nya planen uppgår till 861 800 000
kr. Detta är en ökning med 393 100 000 kr jämfört med tidigare
beslutade investeringsplan. Den främsta orsaken till ökningen är
att utgifterna för investeringarna i Göteborgsprojektet förskjutits
ett år. Dessutom har planen justerats med anledning av att den
tidigare investeringsplanen inte innehöll utgifterna för etapp 2 i
Göteborgsprojektet.
Den upphandling som Sjöfartsverket har genomfört under 2003
innebär enligt regeringens bedömning att utgiften på 140 miljoner
kronor för etapp 2 ryms inom den ram för Göteborgsprojektet på
500 miljoner kronor som tidigare godkänts av riksdagen. Utgiften
för etapp 1 är 396 miljoner kronor och utgiften för etapp 2 är
140 miljoner kronor. Sjöfartsverkets investeringar finansieras för
närvarande med egna medel och verket avser inte att utnyttja
låneramen för att finansiera farledsprojektet i Göteborg.
Regeringen föreslår därför att riksdagen godkänner en ny
investeringsplan för Sjöfartsverket med en utökad investeringsram
som inkluderar de förskjutna investeringarna samt utgifterna för
etapp 2 i Göteborgsprojektet. Förslaget till ny investeringsplan
påverkar inte låneramen eller avkastningskravet för Sjöfartsverket.
Den nya investeringsplanen för Sjöfartsverket återges i
efterföljande tabell.
Investeringsplan för Sjöfartsverket
Tusentals kronor
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet, som har yttrat sig genom protokollsutdrag,
tillstyrker regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med trafikutskottet,
regeringens förslag (punkt 21).
Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar
44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
(bemyndigande)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens
förslag om förändrat bemyndigande för anslaget 44:1
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur.
Därmed tillstyrks punkt 22 i propositionen.
Propositionen
Regeringen har ett bemyndigande att för anslaget 44:1 Åtgärder för
landsbygdens miljö och struktur ingå ekonomiska förpliktelser som
medför utgifter på högst 1 230 miljoner kronor 2004, högst
985 miljoner kronor 2005, högst 520 miljoner kronor 2006, högst
85 miljoner kronor 2007 och högst 60 miljoner kronor därefter,
alltså sammanlagt högst 2 880 miljoner kronor efter 2003. Till
följd av ändrade bedömningar av det stöd som kan komma att betalas
anser regeringen att bemyndigandet bör minskas med totalt
130 miljoner kronor. Dessutom bör bemyndigandets fördelning över
tiden ändras till följd av förändrade bedömningar av
utbetalningstidpunkterna. Regeringen föreslår därför att den
bemyndigas att under 2003 för detta ändamål ingå ekonomiska
förpliktelser som medför utgifter på högst 1 300 miljoner kronor
under 2004, högst 950 miljoner kronor under 2005, högst
400 miljoner kronor under 2006, högst 80 miljoner kronor under 2007
och högst 20 miljoner kronor därefter.
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet, som har yttrat sig genom
protokollsutdrag, tillstyrker regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och
jordbruksutskottet, regeringens förslag (punkt 22).
44:2 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens
miljö och struktur (bemyndigande)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens
förslag om förändrat bemyndigande för anslaget 44:2 Från
EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö
och struktur.
Därmed tillstyrks punkt 23 i propositionen.
Propositionen
Regeringen har ett bemyndigande att för anslaget 44:2 Från EU-
budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
ingå ekonomiska förpliktelser som medför utgifter på högst
1 310 miljoner kronor 2004, högst 1 160 miljoner kronor 2005, högst
560 miljoner kronor 2006, högst 90 miljoner kronor 2007 och högst
60 miljoner kronor därefter, alltså sammanlagt högst 3 180 miljoner
kronor efter 2003. Till följd av ändrade bedömningar av det stöd
som kan komma att betalas ut anser regeringen att bemyndigandet bör
minskas med totalt 20 miljoner kronor. Dessutom bör bemyndigandets
fördelning över tiden ändras till följd av förändrade bedömningar
av utbetalningstidpunkterna. Regeringen föreslår därför att den
bemyndigas att under 2003 för detta ändamål ingå ekonomiska
förpliktelser som medför utgifter på högst 1 455 miljoner kronor
under 2004, högst 1 140 miljoner kronor under 2005, högst
435 miljoner kronor under 2006, högst 110 miljoner kronor under
2007 och högst 20 miljoner kronor därefter.
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet, som har yttrat sig genom
protokollsutdrag, tillstyrker regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och
jordbruksutskottet, regeringens förslag (punkt 23).
44:4 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört
ett ramanslag på 2 miljoner kronor. Regeringen framhåller att i
samband med beredningen av riksdagens beslut med anledning av 2003
års ekonomiska vårproposition betonade miljö- och
jordbruksutskottet vikten av att den omarronderingsverksamhet som
bekostas från förevarande anslag kan bedrivas i oförändrad
omfattning. För att möjliggöra detta anser regeringen att anslaget
44:4 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. behöver ökas med
1 miljoner kronor. Finansiering sker genom att anslaget 43:14
Livsmedelsstatistik minskas med motsvarande belopp.
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet, som har yttrat sig genom
protokollsutdrag, tillstyrker regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och
jordbruksutskottet, regeringens förslag (punkt 26 i denna del).
44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel och
bekämpningsmedel m.m. (ändring av anslagstyp)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att det
obetecknade anslaget 44:6 Återföring av skatt på
handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m. görs om till ett
ramanslag.
Därmed tillstyrks punkt 24 i propositionen.
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört
ett obetecknat anslag på 236 miljoner kronor. Anslaget används för
att återföra uppburen skatt på bekämpningsmedel och kväve i
handelsgödsel i jordbruket till jordbruksnäringen. Huvuddelen av
den återförda skatten används till åtgärder för att minska
växtnäringsförluster från jordbruket och minska miljöriskerna inom
växtskyddsområdet. Denna verksamhet har visat sig kräva den
flexibilitet avseende utgifters fördelning mellan budgetår som ett
ramanslag medger. Därför föreslår regeringen att det obetecknade
anslaget 44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel och
bekämpningsmedel m.m. görs om till ett ramanslag för samma ändamål.
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet, som har yttrat sig genom
protokollsutdrag, tillstyrker regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och
jordbruksutskottet, regeringens förslag (punkt 24).
Utgiftsområde 24 Näringsliv
40:2 Konsumentverket
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört
ett ramanslag på 107 743 000 kr. Regeringen framhåller att Radio-
och TV-verket ska ha det fullständiga tillsynsansvaret för lagen
(1998:31) om standarder för sändning av radio och TV-signaler. Det
innebär att Konsumentverket, som för närvarande har tillsynen,
befrias från denna uppgift. Anslaget 40:2 Konsumentverket minskas
därför med 100 000 kr för att bidra till att finansiera ökningen av
det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 27:4
Radio- och TV-verket.
Näringsutskottets yttrande
Näringsutskottet meddelar finansutskottet genom protokollsutdrag
att man tillstyrker propositionen.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med näringsutskottet,
regeringens förslag (punkt 26 i denna del).
Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
92:1 Räntor på statsskulden
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål
uppfört ett ramanslag på 54 300 miljoner kronor. Regeringen
framhåller att finansutskottet i betänkande 2002/03:FiU11 har tagit
upp frågan om avvikelser på anslaget 92:1 Räntor på statsskulden
under löpande budgetår. Utskottet förutsatte därvid att regeringen
under kommande år överväger om det finns anledning att på
tilläggsbudget föreslå ändringar av anslaget när utgifterna
förväntas avvika väsentligt från anvisade medel.
Regeringen bedömer att utgifterna för 2003 blir 12,3 miljarder
kronor lägre jämfört med anslaget i statsbudgeten. Den viktigaste
förklaringen till att utgifterna nu beräknas bli betydligt lägre är
att emissioner sker i obligationslån med hög kupongränta tidigare
än beräknat vilket innebär större överkurser. I redovisningen av
räntor på statsskulden behandlas överkurser som en ränteintäkt
vilket innebär att nettoutgifterna på anslaget minskar.
Regeringen anser att anslaget 92:1 Räntor på statsskulden bör
minskas med 12 300 miljoner kronor eftersom de beräknade utgifterna
förväntas avvika väsentligt från anvisade medel.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet välkomnar att regeringen i tilläggsbudgeten
redovisar den förändrade beräkningen av statsskuldsräntorna och
föreslår en ändrad anslagsnivå med anledning därav. Redovisningen
av statsbudgetens utgifter blir därmed mer korrekt och tydligare.
Utskottet förutsätter att regeringen även framdeles överväger att
föreslå riksdagen ändringar av anslaget på tilläggsbudget när
utgifterna förväntas avvika väsentligt från anvisade medel.
Finansutskottet tillstyrker således regeringens förslag (punkt 26
i denna del).
Finansutskottets sammanställning av anslag och
utgiftsområden på tilläggsbudget
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens
förslag till ändrade ramar för utgiftsområden. Vidare
föreslår utskottet att riksdagen anvisar ändrade anslag i
enlighet med regeringens förslag.
Därmed tillstyrks punkt 26 i propositionen.
Propositionen
Regeringens förslag till ändrade anslag har ovan redovisats per
utgiftsområde. Förslagen innebär att anvisade medel minskar med 7
953 miljoner kronor netto. De föreslagna ökningarna av anslagen
uppgår till 4 659 miljoner kronor och de föreslagna minskningarna
uppgår till 12 612 miljoner kronor.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har i det föregående tagit ställning till de
föreslagna anslagsförändringarna och har i samtliga fall tillstyrkt
regeringens förslag. Utskottet tillstyrker också regeringens
förslag om ändrade ramar för samtliga utgiftsområden. Utskottet
tillstyrker således propositionens förslag om ramar och anslag i
sin helhet (punkt 26 i propositionen). Utskottets förslag till
riksdagsbeslut framgår av punkt 9 i utskottets förslag jämte den
efterföljande specifikationen över ändrade ramar och anslag.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i
utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Ägande av Vasallens dotterbolag för bostäder, punkt 1
(fp, c)
av Karin Pilsäter (fp), Christer Nylander (fp) och Jörgen Johansson
(c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande
lydelse:
1. Riksdagen avslår regeringens förslag om att den bemyndigas att
genom utdelning eller annat förfarande överta aktierna i det
dotterbolag som Vasallen AB har bildat för att förvärva kommunala
bostadsfastigheter för omvandling till företagslokaler eller andra
lämpliga ändamål samt att det ska godkännas att Vasallen AB inte
längre ska ha motsvarande uppdrag. Därmed avslår riksdagen
proposition 2003/04:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m.
punkt 25 och bifaller motion 2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) yrkande 38.
Ställningstagande
Under våren 2002 utvidgades uppdraget för Vasallen AB för att,
förutom Försvarsmaktens fastigheter, även omfatta kommunala
bostadshus. Vi reserverade oss mot detta beslut med hänvisning till
den otillräckliga kompetens som bolaget hade på området.
Regeringen inser först nu, ett och ett halvt år senare, att
Vasallen inte har den kompetens som krävs för att förädla kommunala
fastigheter och föreslår att denna del av bolagets uppdrag ska
upphöra. Samtidigt ska aktierna i det dotterbolag som Vasallen
bildat för omvandling av bostadsfastigheter övertas av regeringen.
Avsikten med regeringens förslag är att fusionera Vasallens
dotterbolag med Bothia Garanti AB till ett nytt statligt ägt bolag
med uppgift att överta fastigheter från kommuner i kris för
vidareutveckling eller avveckling.
Problemet med olönsamma kommunala bostadsbolag ska inte lösas med
nya statliga bolag. Statligt ägande av övertaliga fastigheter i
kommunala bolag utgör enligt vår mening ingen lösning på de
strukturproblem som råder på den kommunala bostadsmarknaden.
Kommunerna bör rimligen ges incitament att själva sälja ut en
större eller mindre del av sina bostadsbolag.
Mot bakgrund av det ovan anförda motsätter vi oss regeringens
förslag. Därmed tillstyrks motion Fi240 (fp) yrkande 38.
2. Bemyndigande för anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt
forskning och teknikutveckling, punkt 2 (m)
av Tomas Högström, Cecilia Widegren och Ulf Sjösten (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003, för det under
utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet uppförda
ramanslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling, besluta om beställningar av materiel,
anläggningar samt forskning och teknikutveckling som inklusive
tidigare gjorda beställningar medför utgifter på högst
73 900 000 000 kr efter 2003. Vidare tillkännager riksdagen för
regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om att
regeringen snarast ska återkomma till riksdagen och redovisa
sambandet mellan anslagsmedel, den långsiktiga planeringen och
beställningsbemyndiganden. Därmed bifaller riksdagen regeringens
proposition 2003/04:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m.
punkt 18.
Ställningstagande
Budgetpropositionen för 2004 liksom förra årets proposition ger en
mycket bra bild av tillståndet inom Försvarsmakten, som regeringens
bristande styrning har gett upphov till.
I budgetpropositionen för 2004 anför regeringen att
beställningsbemyndigandet med stor sannolikhet kommer att
överskridas. Skälen till detta uppges vara dels en följd av
utgiftsbegränsningarna för 2003, dels att Försvarsmakten ingått nya
åtaganden till ett högre belopp än tidigare beräknat beroende på
brister i den interna kontrollen och redovisning av beställningar.
Försvarsmakten har pådyvlats åtaganden utan att för den skull ha
tilldelats medel i motsvarande grad. Det är ett ansvar som fullt ut
åvilar regeringen. Den nu uppkomna situationen, och att regeringen
inte kan tydliggöra skälen varför den uppstått, är uppenbar inte
minst av det skälet att regeringen försöker vältra över ansvaret på
Försvarsmakten.
I utskottet har förslag väckts om att avslå det höjda
bemyndigandet. Det är oklart vilka konsekvenser ett avslag skulle
få och vi kan inte ställa oss bakom ett sådant avstyrkande.
Det är enligt Moderata samlingspartiet nödvändigt med en grundlig
genomlysning och realistisk planering inför försvarsbeslutet 2004.
Den långsiktiga planeringen bör tydligt särskiljas från den årliga
budgeteringen. Anslagen till det militära försvaret bör
förtydligas. Det är mot denna bakgrund som vi förordar följande:
( Anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande
truppinsatser bör omfatta utbildning, beredskap, underhåll och
vidmakthållande som erfordras för den befintliga organisationens
drift. Inom anslaget bör anslagsposter redovisas som speglar de
inriktningar som föreslås.
( Anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling bör omfatta kommande investeringar och andra
långsiktiga bindningar. Inom anslaget bör anslagsposter redovisas
som samordnas med de materielobjekt som ingår i bemyndiganderamen
för materiel, anläggningar, forskning och teknikutveckling samt
anställning och utbildning av officerare.
Mot bakgrund av det ovan anförda borde riksdagen, förutom att
tillstyrka regeringens förslag till ett utökat
beställningsbemyndigande, begära att regeringen snarast återkommer
till riksdagen och redovisar sambandet mellan anslagsmedel, den
långsiktiga planeringen och beställningsbemyndiganden. Detta är i
överensstämmelse med vad de moderata ledamöterna begärt i sin
avvikande mening i försvarsutskottets yttrande.
3. Bemyndigande för anslaget 25:18 Bidrag till kvalificerad
yrkesutbildning, punkt 4 (fp)
av Karin Pilsäter och Christer Nylander (båda fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha följande
lydelse:
4. Riksdagen avslår regeringens förslag om att den bemyndigas att
under 2003, för det under utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning uppförda ramanslaget 25:18 Bidrag till
kvalificerad yrkesutbildning, besluta om bidrag till kvalificerad
yrkesutbildning som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 2 105 859 000 kr under 2004-2008. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:Fi240 yrkande 37 och avslår proposition
2003/04:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m. punkt 20.
Ställningstagande
Folkpartiet är kritiskt till regeringens hantering av den
kvalificerade yrkesutbildningen. Det framgår med all önskvärd
tydlighet av formuleringarna i tilläggsbudgeten att verksamheten
inte fungerat tillfredsställande och att den mer eller mindre satts
under förmyndare. Förslaget att i tilläggsbudgeten för 2003
besluta om en utvidgad ram för åtaganden fram t.o.m. 2008 innebär
mot denna bakgrund enligt vår mening en onödig låsning av
resurserna långt fram i tiden. Vi anser att regeringen i stället
snarast borde agera så att organisationen för den kvalificerade
yrkesutbildningen förbättras. Denna typ av utbildning borde
utvecklas till ett fullgott alternativ för dem som inte väljer
traditionell högskoleutbildning.
Mot denna bakgrund motsätter vi oss regeringens förslag. Därmed
tillstyrks motion Fi240 (fp) yrkande 37.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda
yttranden. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Bemyndigande för anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt
forskning och teknikutveckling, punkt 2 (c)
av Jörgen Johansson (c).
Centerpartiet har sedan flera år tillbaka en överenskommelse med
Socialdemokraterna angående utvecklingen av det svenska försvaret.
I den aktuella tilläggsbudgeten för 2003 föreslår den
socialdemokratiska regeringen att försvarets
beställningsbemyndigande för innevarande år räknas upp med 2,3
miljarder kronor. Det ökade resursbehovet förklaras delvis av den
utgiftsbegränsning som beslutats för det berörda materielanslaget
under 2003 som påverkar Försvarsmaktens möjligheter att infria
gjorda åtaganden. Dessutom har Försvarsmakten ingått nya åtaganden
till ett högre belopp än tidigare beräknat, vilket enligt
regeringens proposition beror på brister i den interna kontrollen
och redovisningen av beställningar. Mot bakgrund av dessa
förklaringar är det för mig uppenbart att frågan om höjt
bemyndigande för försvaret inte har beretts väl av regeringen.
I sitt ställningstagande till regeringens bemyndigandeförslag
hänvisar finansutskottet till en utredning avseende granskning av
styr- och finansieringsformerna i försvaret. Denna hänvisning är
enligt min mening märklig eftersom en sådan utredning ännu inte
tillsatts. Den kan alltså inte lösa de nu aktuella problemen. När
den utredningen väl är klar kommer dess eventuella förslag inte att
vara till nytta för att klargöra alla aspekter i det aktuella
bemyndigandet. Vikten av att utredningen finns klar inför 2004 års
försvarsbeslut bör dock betonas.
Samtidigt är det oklart exakt hur regeringens och
finansutskottets förslag påverkar nivån på försvarets utgifter. Det
är inte heller klart om den gällande försvarsöverenskommelsen
behöver omprövas efter riksdagens beslut i enlighet med
finansutskottets förslag. Jag vill erinra om att försvarsutskottet
i sitt yttrande till finansutskottet framför att ökningen av ramen
för beställningsbemyndigandet i sig inte medför något behov av
ökade anslagsmedel för materielanskaffning. Jag förutsätter därmed
att försvarsöverenskommelsen mellan Centerpartiet och
Socialdemokraterna inte påverkas av finansutskottets förslag.
2. Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya
anslag, punkt 9 (m)
av Tomas Högström, Cecilia Widegren och Ulf Sjösten (alla m).
Då riksdagen beslutat innevarande års budget har Moderata
samlingspartiet vare sig möjlighet eller anledning att arbeta om
denna eller åter redovisa hela vårt budgetförslag. Nuvarande
problem med skenande utgifter hade dock inte förelegat om vårt
budgetförslag blivit riksdagens beslut.
De partier som bildade riksdagsmajoritet får nu ta det fulla
ansvaret för de förändringar som föreslås för att hålla utgifterna
under taken.
3. Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya
anslag, punkt 9 (fp)
av Karin Pilsäter och Christer Nylander (båda fp).
Folkpartiet hade ett annat budgetalternativ för 2003. Våra
budgetförslag avslogs av riksdagen i december 2002. Därför anser vi
att de partier som står bakom den gällande budgeten nu har ansvar
för att se till att deras beslutade utgiftstak ska hållas. Vi vill
dock påpeka att vårt budgetalternativ innehöll en
budgeteringsmarginal på 11 miljarder kronor, vilket betyder att om
vårt förslag vunnit riksdagens gillande, hade flertalet av
tilläggsbudgetens förändringar inte varit nödvändiga.
Folkpartiet har enligt riksdagsordningen inte möjlighet att
föreslå förändringar på andra anslag än de av regeringen i
tilläggsbudget 2 aktualiserade. Det är därför inte praktiskt
möjligt för oss att lägga fram en egen genomarbetad tilläggsbudget.
Vi delar emellertid finansutskottets kritik av regeringens
förslag om utökad bemyndiganderam för materielanslaget inom
utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet. Mot bakgrund
av den muntliga information som försvarsutskottet erhållit från
Regeringskansliet ifrågasätter vi slutsatsen i försvarsutskottets
yttrande till finansutskottet att ökningen av bemyndiganderamen "i
sig inte medför något behov av ökade anslagsmedel". Åtminstone den
del av utökningen som skett till följd av fördyringar vid
upphandlingen skulle förr eller senare mötas med ökade anslag om
inte andra projekt blev billigare än planerat eller togs bort.
Dessa fördyringar skulle därför sannolikt inteckna delar av ett
kommande materielanslag. Riksdagens beslutande makt skulle därmed
riskera att urholkas.
Även den del av ramökningen som är hänförlig till
utgiftsbegränsningen väcker enligt vår mening frågor kring
respekten för och efterlevnaden av riksdagens beslut.
Utgiftsbegränsningens effekter föranledde regeringen att begära en
utökning av ramen. Men utgiftsbegränsningens tryck mot
bemyndiganderamen kunde också ha parerats genom att andra
beställningar togs bort från materielplanen i enlighet med
förslaget i Folkpartiets budgetalternativ. Underlag utvisande om
detta var lämpligt eller ens möjligt saknas dock från regeringen.
Riksdagen har därför inga förutsättningar att bedöma om regeringen
eller Försvarsmakten ens övervägt detta.
4. Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya
anslag, punkt 9 (kd)
av Mats Odell (kd).
Kristdemokraternas budgetalternativ för 2003 har avslagits av
riksdagen. Det ankommer nu på den riksdagsmajoritet som står bakom
budgeten att det beslutade utgiftstaket kan hållas.
Kristdemokraternas budgetförslag hade en större marginal och om
detta blivit riksdagens beslut hade flertalet av de förändringar
som nu föreslås i tilläggsbudgeten kunnat undvikas.
För att förverkliga vår politik hade andra förändringar behövt
göras än de som regeringen aktualiserar i sin tilläggsbudget.
Riksdagsordningen medger dock inte att vi motionsledes för fram
sådana alternativ i detta sammanhang.
5. Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya
anslag, punkt 9 (c)
av Jörgen Johansson (c).
Centerpartiets budgetförslag för 2003 avslogs av riksdagen. Således
är det de partier vars budgetförslag antogs som nu har ansvaret för
att se till att de beslutade utgiftstaken kan hållas. Eftersom
Centerpartiets förslag hade en marginal på knappt 7 miljarder
kronor hade behovet av förändringar i tilläggsbudgeten, därest vårt
förslag antagits, varit mindre än de nu blivit. Därtill bör påpekas
att Centerpartiets förslag till åtgärder mot bl.a.
sjukskrivningarna och förtidspensioneringarna rimligen hade medfört
lägre kostnadsökningar än de som blivit fallet.
Vi har enligt riksdagsordningen inte möjlighet att föreslå
förändringar på andra anslag än de av regeringen i tilläggsbudget 2
aktualiserade. Det är därför inte praktiskt möjligt för oss att
lägga fram ett eget förslag till genomarbetad tilläggsbudget.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
I proposition 2003/04:1 Budgetpropositionen för 2004, Finansplanen,
föreslår regeringen när det gäller tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 2003:
18. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003, för det
under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet
uppförda ramanslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning
och teknikutveckling, besluta om beställningar av materiel,
anläggningar samt forskning och teknikutveckling som inklusive
tidigare gjorda beställningar medför utgifter på högst
73 900 000 000 kronor efter 2003 (avsnitt 9.2.5),
19. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003, för det
under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppförda
reservationsanslaget 8:1 Biståndsverksamhet, ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 25 641 000 000 kronor efter 2003 (avsnitt
9.2.6),
20. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003, för det
under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
uppförda ramanslaget 25:18 Bidrag till kvalificerad
yrkesutbildning, besluta om bidrag till kvalificerad
yrkesutbildning som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 2 105 859 000 kronor under 2004-2008 (avsnitt
9.2.12),
21. att riksdagen godkänner en ny investeringsplan för
Sjöfartsverket i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt
9.2.17),
22. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003, för det
under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar uppförda ramanslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens
miljö och struktur, besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda
åtaganden medför utgifter på högst 1 300 000 000 kronor under
2004, högst 950 000 000 kronor under 2005, högst 400 000 000
kronor under 2006, högst 80 000 000 kronor under 2007 och högst
20 000 000 kronor därefter (avsnitt 9.2.18),
23. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003, för det
under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar uppförda ramanslaget 44:2 Från EU-budgeten finansierade
åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, besluta om stöd som
inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst
1 455 000 000 kronor under 2004, högst 1 140 000 000 kronor under
2005, högst 435 000 000 kronor under 2006, högst 110 000 000
kronor under 2007 och högst 20 000 000 kronor därefter (avsnitt
9.2.18),
24. att riksdagen godkänner att det under utgiftsområde 23 Jord-
och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda obetecknade
anslaget 44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel och
bekämpningsmedel m.m. görs om till ett ramanslag för samma
ändamål (avsnitt 9.2.18),
25. att riksdagen bemyndigar regeringen att genom utdelning eller
annat förfarande överta aktierna i det dotterbolag som Vasallen
AB har bildat för att förvärva kommunala bostadsfastigheter för
omvandling till företagslokaler eller andra lämpliga ändamål samt
godkänner att Vasallen AB inte längre skall ha motsvarande
uppdrag (avsnitt 9.2.19),
26. att riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och
anvisar ändrade anslag i enlighet med specifikation i tabell 2.1.
Motion från allmänna motionstiden
2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
37. Riksdagen beslutar att förslaget att bemyndiga regeringen att
för det under utgiftsområde 16 uppförda ramanslaget 25:18 Bidrag
till kvalificerad yrkesutbildning, besluta om bidrag till
kvalificerad yrkesutbildning som inklusive tidigare gjorda
åtaganden medför utgifter på högst 2 105 859 000 kr under
2004-2008 avslås.
38. Riksdagen beslutar att förslaget att bemyndiga regeringen att
genom utdelning eller annat förfarande överta aktierna i det
dotterbolag som Vasallen AB har bildat för att förvärva kommunala
bostadsfastigheter avslås.
Bilaga 2
Justitieutskottets protokollsutdrag
2003/04:4.6
Bilaga 3
Försvarutskottets yttrande
2003/04:FöU2y
Tilläggsbudget för år 2003 -
utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap
mot sårbarhet
Till finansutskottet
Finansutskottet har berett berörda utskott tillfälle att avge
yttrande över proposition 2003/04:1 Budgetpropositionen för 2004
(volym 1) i vad avser tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 2003 jämte motioner i de delar som berör respektive
utskotts beredningsområde.
Regeringen
Beställningsbemyndigande
Regeringen föreslår att regeringen bemyndigas att under år 2003 för
ramanslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling besluta om beställningar av materiel, anläggningar
samt forskning och teknikutveckling som inklusive tidigare gjorda
beställningar medför utgifter på högst 73,9 miljarder kronor efter
år 2003.
Riksdagen har för år 2003 bemyndigat regeringen att ingå ekonomiska
förpliktelser på högst 71,6 miljarder kronor. Regeringen gör
emellertid bedömningen att med hänsyn till de medel som är
tillgängliga för år 2003 kommer det av riksdagen lämnade
beställningsbemyndigandet med största sannolikhet att överskridas.
Den uppkomna situationen beror dels på den utgiftsbegränsning som
beslutats för det berörda anslaget under 2003 som påverkar
Försvarsmaktens möjligheter att infria gjorda åtaganden, dels på
att Försvarsmakten ingått nya åtaganden till ett högre belopp än
tidigare beräknat beroende på brister i den interna kontrollen och
redovisning av beställningar.
Regeringen anser att riksdagen bör bemyndiga regeringen att ingå
beställningar som inklusive tidigare gjorda beställningar medför
utgifter på högst 73,9 miljarder kronor efter år 2003.
Ersättning vid räddningstjänst
Enligt räddningstjänstlagen (1986:102) har en kommun rätt till viss
ersättning från staten vid stora kostnadskrävande
räddningsinsatser.
Med anledning av fartyget Fu Shan Hai's förlisning i år utanför
Bornholm och det därpå följande oljeutsläppet kommer ersättning att
betalas ut. Anslaget 7:3 Ersättning för verksamhet vid
räddningstjänst m.m. behöver därför ökas med 17,5 miljoner kronor.
Den ökningen bör finansieras genom att anslaget 6:5 Civilt försvar
minskas med motsvarande belopp.
Försvarsutskottets överväganden
Beställningsbemyndigande
Enligt 9 kap. 10 § regeringsformen får regeringen inte utan
riksdagens bemyndigande ta upp lån eller i övrigt ikläda staten
ekonomisk förpliktelse. Mot den bakgrunden bestämmer riksdagen
varje år hur stora beställningar som medför ekonomiska
förpliktelser för staten under efterföljande budgetår som
regeringen högst får göra, s.k. beställningsbemyndiganden.
Regeringen föreslår att beställningsbemyndigandet för innevarande
år räknas upp med 2,3 miljarder kronor till 73,9 miljarder kronor.
Behovet beror dels på den utgiftsbegränsning som beslutats för det
berörda anslaget under 2003 som påverkar Försvarsmaktens
möjligheter att infria gjorda åtaganden, dels på att Försvarsmakten
ingått nya åtaganden till ett högre belopp än tidigare beräknat
beroende på brister i den interna kontrollen och redovisningen av
beställningar. Utskottet noterar att inga motioner väckts med
anledning av förslaget att öka ramen för beställningsbemyndigandet.
Utskottet har tidigare förordat i ett yttrande (2002/03:FöU3y)
till finansutskottet att regeringen bör tillsätta en kommitté eller
en utredningsman för att genomföra en granskning av styr- och
finansieringsformerna i försvaret och därefter återkomma till
riksdagen med förslag. Finansutskottet ställde sig bakom
försvarsutskottets förslag. Den av regeringen lämnade redovisningen
om brister inom den interna kontrollen inom försvaret m.m.
understryker behovet av att den förordade utredningen kommer till
stånd.
Eftersom ökningen av ramen för beställningsbemyndigandet i sig
inte medför något behov av ökade anslagsmedel tillstyrker utskottet
regeringens förslag till ett utökat beställningsbemyndigande.
Ersättning vid räddningstjänst
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till finansiering av
utökade resurser för ersättning vid räddningstjänst.
Stockholm den 23 oktober 2003
På försvarsutskottets vägnar
Tone Tingsgård
Följande ledamöter har deltagit i
beslutet: Tone Tingsgård (s), Ola
Sundell (m), Allan Widman (fp), Ola Rask
(s), Michael Hagberg (s), Erling
Wälivaara (kd), Berndt Sköldestig (s),
Britt-Marie Lindkvist (s), Åsa Lindestam
(s), Peter Jonsson (s), Lars Ångström
(mp), Marie Nordén (s), Carl-Axel
Roslund (m), Karin Thorborg (v), Runar
Patriksson (fp), Claes Västerteg (c) och
Nils Oskar Nilsson (m).
Avvikande meningar
1. Ola Sundell, Carl-Axel Roslund och Nils Oskar Nilsson (alla m)
anför:
Budgetpropositionen för 2004 liksom förra årets proposition ger en
mycket bra bild av tillståndet inom Försvarsmakten, som regeringens
bristande styrning har gett upphov till.
I budgetpropositionen för 2004 anför regeringen att
beställningsbemyndigandet med stor sannolikhet kommer att
överskridas. Skälen till detta uppges vara dels en följd av
utgiftsbegränsningarna för 2003, dels att Försvarsmakten ingått nya
åtaganden till ett högre belopp än tidigare beräknat beroende på
brister i den interna kontrollen och redovisning av beställningar.
Utskottet har begärt att sakförhållandena skulle förtydligas. Detta
har tyvärr inte infriats trots föredragning från representanter för
Försvarsdepartementet.
Det är enligt Moderata samlingspartiets mening inte
Försvarsmakten, eller någon av de myndigheter som stöder
Försvarsmakten, som ansvarar för att de åtaganden som ingås hålls
inom bemyndiganderamen. Det är ett ansvar som fullt ut åvilar
regeringen. Den nu uppkomna situationen, och att regeringen inte
kan tydliggöra skälen varför den uppstått, är uppenbar inte minst
av det skälet att regeringen försöker vältra över ansvaret på
Försvarsmakten.
Det är därför enligt Moderata samlingspartiet nödvändigt med en
grundlig genomlysning och realistisk planering inför
försvarsbeslutet 2004. Den långsiktiga planeringen bör tydligt
särskiljas från den årliga budgeteringen. Anslagen till det
militära försvaret bör förtydligas. Det är mot denna bakgrund som
vi förordar följande:
( Anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande
truppinsatser bör omfatta utbildning, beredskap, underhåll och
vidmakthållande som erfordras för den befintliga organisationens
drift. Inom anslaget bör anslagsposter redovisas som speglar de
inriktningar som föreslås.
( Anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling bör omfatta kommande investeringar och andra
långsiktiga bindningar. Inom anslaget bör anslagsposter redovisas
som samordnas med de materielobjekt som ingår i bemyndiganderamen
för materiel, anläggningar, forskning och teknikutveckling samt
anställning och utbildning av officerare.
Mot bakgrund av det ovan anförda borde utskottet, förutom att
tillstyrka regeringens förslag till ett utökat
beställningsbemyndigande, begära att regeringen snarast återkommer
till riksdagen och redovisar sambandet mellan anslagsmedel, den
långsiktiga planeringen och beställningsbemyndiganden.
2. Allan Widman och Runar Patriksson (båda fp) anför:
Genom tilläggsbudgeten har regeringen begärt att bemyndiganderamen
innevarande år för utgiftsområde 6 skall ökas med 2,3 miljarder
kronor. Enligt muntliga uppgifter från tjänstemän vid departementet
kan denna utökning till 1,7 miljarder kronor förklaras med
hänvisning till nödvändig utgiftsbegränsning och vad beträffar
återstoden med att vissa projekt efter upphandling visat sig dyrare
än planerat.
Redan vid utskottets första behandling av ärendet ville
Folkpartiet liberalerna, som enda parti, att Försvarsmakten, genom
överbefälhavaren, inför utskottet skulle ge en förklaring till den
uppkomna situationen. Förslaget, som upprepades vid sammanträdet
för preliminär justering den 21 oktober, röstades ned av en
majoritet av utskottets ledamöter. Vid detta sammanträde gavs å
andra sidan ovannämnda förklaringar från departementshåll.
Eftersom en bristande intern kontroll inom Försvarsmakten av
regeringen pekats ut som en viktig förklaring till varför
bemyndiganderamen måste utökas, hade saken fått en mer allsidig
belysning om myndigheten fått tillfälle att ge sin syn på saken.
Folkpartiet liberalerna beklagar att motståndet från
socialdemokratiskt håll, mot att begära en muntlig förklaring från
överbefälhavaren, var så starkt att utskottet tvingades till en
omröstning i frågan. Detta tillsammans med det faktum att
utskotttsbetänkandet inte kompletterats med de informationer som
gavs från departementet snarare ökar än minskar osäkerheten om de
bakomliggande orsakerna.
Mot bakgrund av den muntliga information som utskottet erhållit
måste även slutsatsen i utskottsbetänkandet, att ökningen av
bemyndiganderamen "i sig inte medför något behov av ökade
anslagsmedel" ifrågasättas. Åtminstone den del av utökningen som
skett till följd av fördyringar vid upphandlingen måste ju, förr
eller senare, mötas med ökade anslag om inte andra projekt blir
billigare än planerat eller tas bort. Dessa fördyringar kommer
därför sannolikt att inteckna delar av ett kommande materielanslag
med följd att riksdagen måste anpassa sig efter regeringens och
myndighetens agerande snarare än tvärtom.
Även den del av ramökningen som är hänförlig till
utgiftsbegränsningen väcker frågor kring respekten för och
efterlevnaden av riksdagens beslut. Utgiftsbegränsningens effekter
föranledde regeringen att begära en utökning av ramen. Men
utgiftsbegränsningens tryck mot bemyndiganderamen kunde också ha
parerats genom att andra beställningar togs bort från
materielplanen. Underlag utvisande om detta var lämpligt eller ens
möjligt saknas dock från regeringen. Utskottet har därför inga
förutsättningar att bedöma om man ens övervägt detta.
Slutsatsen av det inträffade torde vara att i valet mellan att
försöka klara den bemyndiganderam som riksdagen fastställt och att
beställa en ny ram anpassad till konsekvenserna av sina beslut och
myndigheternas verksamhet, föredrar regeringen det senare. Att
detta accepteras utan närmare reflektioner från utskottets sida
riskerar urholka intentionerna bakom 9 kap. 10 § regeringsformen.
3. Lars Ångström (mp) anför:
För det första är det helt fel signal från riksdagen till såväl
allmänhet som andra myndigheter att legitimera att försvaret har en
bristande intern kontroll, vilket är ett av skälen till att staten
kommer att ha en 2,3 miljarder kronor större skuld 2003 än vad
riksdagen medgivit för 2003, varav 8,6 miljader kronor efter den 1
oktober 2003.
För det andra borde Regeringskansliet och försvarsmyndigheterna
redan i våras när behovet av utgiftsbegränsningar blev aktuellt ha
begränsat försvarsbeställningarna och därmed hindrat att den
bemyndiganderam som riksdagen beslutat om överskrids. Så tycks inte
ha varit fallet då man ingått nya förpliktelser på 22, 2 miljarder
kronor.
För det tredje har Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och
Miljöpartiet de gröna en överenskommelse om att pröva möjligheterna
att minska försvarsutgifterna efter år 2004. En stor ram för
försvarets beställningsbemyndigande försvårar möjligheterna att
reducera försvarsutgifterna. Förslaget går i stället i motsatt
riktning.
För det fjärde har förslaget om att öka Försvarsmaktens
bemyndiganderam för 2003 med 2,3 miljarder inte lagts fram som
beslutspunkt i budgetförhandlingarna mellan regeringen,
Miljöpartiet och Vänsterpartiet utan förts in först i den tryckta
budgeten efter det att förhandlingarna var klara. Någon förklaring
till varför så inte skett har inte framkommit.
Denna situation visar tillsammans med andra rapporter på behovet
av en utredning som ser över styr- och finansieringsformen i
försvaret. Jag anser att finansutskottet bör ta reda på varför den
utredning som beställts av både försvars- och finansutskotten inte
tillsatts.
Finansutskottet måste också få en fullständig genomlysning av
bakgrunden till och omständigheterna kring detta ärende samt se
över möjligheten att hitta en annan lösning.
Bilaga 4
Socialförsäkringsutskottets protokollsutdrag
2003/04:4.4
Bilaga 5
Socialutskottets protokollsutdrag
2003/04:2.7
Bilaga 6
Utbildningsutskottets protokollsutdrag
2003/04:2.4
Bilaga 7
Trafikutskottets protokollsutdrag
2003/04:3.4
Bilaga 8
Miljö- och jordbruksutskottets protokollsutdrag
2003/04:5.5
Bilaga 9
Näringsutskottets protokollsutdrag
2003/04:2.5