Försvarsutskottets betänkande
2003/04:FÖU6

Styrningen av det militära försvaret

Sammanfattning

Utskottet  har vid ett antal tillfällen under senare
år behandlat  frågor som rör statsmakternas styrning
av försvaret.
Utskottet noterar att regeringen - efter beslut av
riksdagen (bet.  2002/03:FiU14,  yttr. 2002/03:FöU3y
och bet. 2003/04:FiU11, yttr. 2003/04:
FöU2y)  - i februari 2004 har beslutat  om  direktiv
för  en  utredning  om  formerna  för  styrning  och
finansiering   av   försvaret.   Något   ytterligare
uttalande  från  riksdagens  sida  med anledning  av
vissa  motionsförslag  om  att  tillsätta  en  sådan
utredning behövs därför inte.
För   att   styrningen   och   uppföljningen    av
verksamheten  från riksdagen sida skall bli effektiv
anser utskottet  att  regeringen måste lämna förslag
till  konkreta uppföljningsbara  mål  för  de  olika
verksamheterna,  tydligare  ange  vilka  ändamål som
anslagen  är  tänkta  att  finansiera  samt redovisa
resultat  och  effekter mer konkret än hittills.  Om
inte riksdagen ges  reell  möjlighet att ta en aktiv
del   i  mål-  och  resultatstyrningen   finns   det
betydande    risker    för   att   omläggningen   av
styrsystemet inte kommer  att,  som  det  var tänkt,
innebära en starkare politisk styrning utan tvärtom.
Utskottet  föreslår  därför  att  riksdagen som  sin
mening  ger  regeringen  till  känna  vad  utskottet
anfört  om  mål, kostnader, anslag och resultat  och
att  regeringen  ger  den  ovan  nämnda  utredningen
sådana  tilläggsdirektiv.  Därmed bifaller riksdagen
delvis Riksdagens revisorers  förslag  om  en bättre
resultatredovisning i budgetpropositionerna  samt om
en  tydligare  redovisning  av försvarets kostnader.
Utskottet  tillstyrker delvis  fyra  motionsyrkanden
som ligger i linje med utskottets uppfattning.
Riksdagen ger som sin mening regeringen till känna
även vad utskottet  anfört  om  försvarsmateriel och
beställningsbemyndiganden. Riksdagen bifaller därmed
delvis  Riksdagens  revisorers  förslag   samt   två
motionsyrkanden   om  en  tydligare  redovisning  av
beställningsbemyndiganden.
Övriga  förslag  av   Riksdagens   revisorer   och
motioner avstyrks av utskottet.
Reservationer     har    lämnats    av    Moderata
samlingspartiet,      Folkpartiet       liberalerna,
Kristdemokraterna och Vänsterpartiet.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut


1. Utredning om formerna för styrning och
finansiering av försvaret
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fö1 yrkande
1 och 2003/04:
Fö264 yrkande 15.

2. Mål, kostnader, anslag och resultat

Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  utskottet  anför  om mål, kostnader,
anslag  och  resultat. Därmed bifaller  riksdagen
delvis Riksdagens revisorers förslag 1 och 5 samt
delvis motionerna  2003/04:  Fö2  yrkandena  1 (i
denna del) och 2, 2003/04:Fö3 yrkande 1, 2003/04:
Fö243 yrkande 4 och 2003/04:Fö259 yrkande 2.
Reservation 1 (m, fp, kd) - motiv.

3. Försvarsmateriel och
beställningsbemyndiganden

Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad  utskottet anför om  försvarsmateriel
och  beställningsbemyndiganden.  Därmed  bifaller
riksdagen  delvis Riksdagens revisorers förslag 4
samt delvis  motionerna 2003/04:Fö1 yrkande 3 och
2003/04:Fö2 yrkande 1 (i denna del).

4. Redovisning i relation till utvecklingen i
omvärlden

Riksdagen avslår  Riksdagens revisorers förslag 2
samt motionerna 2003/04:Fö2  yrkande  1  (i denna
del) och 2003/04:Fö264 yrkande 14.
Reservation 2 (fp)

5. Redovisning av grundläggande uppgifter i
budgetpropositionen

Riksdagen  avslår Riksdagens revisorers förslag
3 samt motionerna  2003/04:Fö1  yrkandena 2 och 5
samt 2003/04:Fö2 yrkande 1 (i denna del).
Reservation 3 (fp)
Reservation 4 (v)



6. Redovisning av de fredsfrämjande
truppinsatserna

Riksdagen avslår Riksdagens revisorers  förslag
6   och   motionerna   2003/04:Fö1   yrkande   4,
2003/04:Fö2   yrkande   1   (i  denna  del)  samt
2003/04:Fö3 yrkande 2.
Reservation 5 (m)
Reservation 6 (fp)
Reservation 7 (kd)

7. Försvarsmyndigheternas
återrapportering

Riksdagen avslår Riksdagens  revisorers förslag
7 samt motionerna 2003/04:Fö2 yrkande  1 (i denna
del) och 2003/04:Fö3 yrkande 3.
Reservation 8 (fp)

8. Försvarsdepartementets
personalförsörjning

Riksdagen   bifaller  motion  2003/04:Fö3   (m)
yrkande  4  och  avslår   Riksdagens   revisorers
förslag 8 samt motionerna 2003/04:Fö1 yrkande  6,
2003/04:Fö2   yrkande   1   (i   denna  del)  och
2003/04:Fö3 yrkande 5.
Reservation 9 (fp,kd)

9. Försvarsutskottets kansliresurser

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fö2 yrkande
3 och 2003/04:
Fö243 yrkande 5.
Reservation 10 (fp)





Stockholm den 30 mars 2004


Tone Tingsgård

Följande ledamöter har deltagit i
beslutet: Tone Tingsgård (s), Håkan
Juholt (s), Ola Sundell (m), Allan Widman
(fp), Ola Rask (s), Erling Wälivaara
(kd), Berit Jóhannesson (v), Rolf
Gunnarsson (m), Heli Berg (fp), Åsa
Lindestam (s), Peter Jonsson (s), Lars
Ångström (mp), Marie Nordén (s), Claes
Västerteg (c), Nils-Göran Holmqvist (s)
och Nils Oskar Nilsson (m).



2003/04

FöU6


Redogörelse för ärendet


Ärendet och dess beredning

I   betänkandet   behandlas   Riksdagens  revisorers
förslag  2002/03:RR19  angående  styrningen  av  det
militära  försvaret,  jämte  de  följdmotioner   som
väckts  i  anledning  av  förslaget.  I  betänkandet
behandlas  även  ett  antal  motioner  i  hithörande
frågor  som  väckts  under den allmänna motionstiden
vid 2003/04 års riksmöte.

En förteckning över behandlade förslag bifogas.

Bakgrund


1. Riksdagens revisorer har sedan myndigheten
Försvarsmakten bildades den 1 januari 1994
genomfört tio granskningar av det militära
försvaret. Granskningarna har behandlat följande
ämnen:
2. anpassningen av totalförsvaret (förs.
1998/99:RR7)
3. regeringens redovisning av det militära försvaret
(skrivelse till regeringen 1998/99:1)
4. Försvarshögskolan i det nya försvaret (förs.
1999/2000:RR10)
5. Försvarsmaktens personalförsörjning
(informationsbesök 2000/01:1)
6. bemyndiganden - med utgångspunkt i försvaret
(förs. 2000/01:RR2)
7. styrningen av försvarets materielförsörjning
(förs. 2001/02:RR7)
8. internationella freds- och hjälpinsatser (förs.
2001/02:RR17)
9. styrningen av försvarets fastigheter och
anläggningar (förs. 2002/03:RR7)
10. Försvarsmaktens arbetsgivarpolitik (förs.
2002/03:RR14)
11. Försvarsmaktens avveckling av överskottsmateriel
(förs. 2002/03:RR18).

Alla dessa granskningar  har  i  viss  mån behandlat
statsmakternas  eller  Försvarsmaktens  styrning  av
försvaret.    Hur   statsmakterna   styr   försvaret
redovisas  närmare   i  revisorernas  förstudie  Det
självstyrande försvaret  (2002/03:12).  Mot bakgrund
av dels riksdagens beslut att begära en utredning om
styrning  och  finansiering  av försvaret, dels  det
faktum att Riksdagens revisorer upphör som myndighet
den   1   juli   2003  sammanfattar  revisorerna   i
skrivelsen de slutsatser  revisorerna  dragit  genom
olika  granskningar av det militära försvaret mellan
åren 1994 och 2003.

I det  följande  diskuterar revisorerna styrningen
av  försvaret utifrån  tre  komponenter:  riksdagens
insyn,  regeringens  insyn och resultatstyrning samt
Försvarsmaktens styrning  av  den  egna verksamheten
och stödmyndigheternas verksamhet.
Utskottets överväganden


Riksdagens revisorers överväganden
och förslag


Förslagets huvudsakliga innehåll


Revisorerna  anser att regeringen inte  tillräckligt
förmått  redovisa   verksamheten   i  försvaret  för
riksdagen.   Propositionstexterna   är  i   huvudsak
beskrivande.      Regeringen      relaterar     inte
beskrivningarna till målen för försvaret.  Riksdagen
har inte fått en klar bild vare sig av verksamhetens
resultat eller av dess kostnader. Revisorerna  menar
att riksdagen i praktiken har haft mycket begränsade
möjligheter  att  påverka  försvarets inriktning och
omfattning.

Revisorerna  anser  att  Försvarsdepartementet   i
alltför       hög       utsträckning      detaljstyr
försvarsmyndigheterna. Departementets detaljstyrning
innebär att regeringen inte  kan  ta  ansvar  för de
övergripande    försvarsfrågorna.    Försvarsmaktens
styrning av försvarsverksamheten brister på grund av
bl.a.    oklara    ansvarsförhållanden   och   svagt
utvecklade stödsystem vid Högkvarteret.
Revisorerna anser  att den utredning som riksdagen
begärt är angelägen och  förutsätter  att regeringen
snarast tillsätter denna utredning. De  problem  som
revisorerna  pekar  på  i  sin skrivelse bör vara en
utgångspunkt  för  utredningen.  Revisorerna  lämnar
också förslag till åtgärder  som  kan  vidtas  redan
innan   den   av   riksdagen   begärda   utredningen
presenterat sina slutsatser.

Förbättrad resultatredovisning


Resultatstyrningen    av    försvaret    är   enligt
revisorerna förknippad med problem. Resultatstyrning
innebär  att statsmakterna skall formulera  mål  och
resultatkrav,   medan   formerna  för  genomförandet
delegeras till myndigheterna.  De  målsättningar för
försvaret som regeringen redovisar för  riksdagen är
dock  allmänt  hållna  och resultaten inom de  olika
områdena  svåra att bedöma.  Riksdagens  möjligheter
att få information  om  de  resultat  som  försvaret
uppnår   underlättas   heller  inte  av  regeringens
redovisning i framför allt budgetpropositionerna.

Revisorerna har kritiserat regeringen för att vara
otydlig  i  budgetpropositionerna.   Regeringen  har
använt sig av vaga begrepp och otydliga ordval.
Revisorerna  anser  att  regeringens propositioner
och skrivelser skall kunna läsas  och  förstås  inte
bara  av  riksdagens  ledamöter  utan  också  av  en
intresserad  allmänhet.  Försvarsfrågorna  får  inte
göras  så  komplicerade att de endast kan förstås av
ett fåtal fackmän.
Regeringens resultatinformation till riksdagen har
enligt   revisorerna    varit   alltför   begränsad.
Propositionstexterna   har    i    huvudsak    varit
beskrivande,   och  regeringen  har  inte  relaterat
beskrivningarna till målen för försvaret.
Regeringens    propositionstexter     har    varit
översiktliga med vaga begrepp och otydliga ordval.

Revisorerna   föreslår   att   regeringen  tydliggör
resultatredovisningen      för      försvaret      i
budgetpropositionen.


Redovisning i relation till utvecklingen i
omvärlden


I budgetpropositionerna redogör regeringen dock inte
för   vad   man   avser   med   uttrycken  nuvarande
omvärldsläge och förändrat omvärldsläge. Inte heller
finns det någon omvärldsanalys i budgetpropositionen
eller hänvisning till någon sådan.  När  riksdagen i
samband med budgetbehandlingen har beslutat  om  hur
mycket  pengar  som  skall anslås till försvaret har
riksdagen inte fått information  om  gentemot vilken
omvärldssituation  regeringen har bedömt  försvarets
utveckling.

I budgetpropositionerna  gör - enligt revisorernas
mening  -  regeringen  bedömningar   av   försvarets
förmåga i förhållande till förändringar i omvärlden.
Budgetpropositionerna      har      dock      saknat
omvärldsanalyser.  Det har heller inte funnits någon
hänvisning     i     budgetpropositionerna      till
Försvarsberedningens      omvärldsanalyser     eller
riksdagens säkerhetspolitiska kontrollstationer.

Revisorerna  föreslår  att  regeringen   i  kommande
budgetpropositioner   tydligt  relaterar  försvarets
förmåga  till den utveckling  i  omvärlden  som  man
bedömer vara sannolik.


Redovisning av grundläggande uppgifter i
budgetpropositionen


Revisorerna  anser  att  regeringens  redovisning av
försvaret i budgetpropositionen är bristfällig.  Det
saknas   bl.a.   uppgifter   om  hur  försvaret  och
försvarsutgifterna    utvecklats     under    längre
tidsperioder.  Regeringen  gör  heller  inte   några
jämförelser mellan det svenska försvarets omfattning
och kostnader och försvar i andra länder.

I  budgetpropositionen  saknas  också  viktig  och
grundläggande  information  om  försvaret och om vad
den fredstida organisationen består  av.  Det saknas
uppgifter   om  antalet  regementen  och  hur  många
värnpliktiga  som utbildas vid de olika regementena.
Av budgetpropositionen är det därför svårt att bilda
sig en uppfattning  om  försvarets grundorganisation
och dess kostnader.
Revisorerna      har     också     ansett      att
budgetpropositionen  borde  innehålla  uppgifter  om
försvarets  utveckling.  Utvecklingen  av försvarets
utgifter  och omfattning under de senaste  tio  åren
borde  enligt   revisorernas   mening   redovisas  i
budgetpropositionen. I redovisningen bör  det  också
finnas     jämförelser     med     andra     länders
försvarsutgifter   och   hur   de  utvecklats  under
motsvarande period.

Revisorerna  föreslår  att  regeringen   i  kommande
budgetpropositioner   redogör   för  hur  försvarets
omfattning och utgifter utvecklats  under de senaste
tio  åren.  I redovisningen bör regeringen  göra  en
jämförelse  med   motsvarande   utveckling  i  andra
länder.


Tydligare redovisning av
beställningsbemyndiganden


Enligt regeringsformen får regeringen  inte  använda
statens   medel  på  annat  sätt  än  riksdagen  har
bestämt.  Ett   bemyndigande   innebär  däremot  att
riksdagen ger regeringen befogenhet att upp till ett
visst   belopp  och  för  ett  visst  ändamål   ingå
ekonomiska  förpliktelser  som medför utgifter under
senare budgetår än det år statsbudgeten avser.

En  stor  del av den krigsmateriel  som  försvaret
planerar att  köpa  in  berörs  av  bemyndiganden. I
samband med budgetbehandlingen beslutar riksdagen om
vilken  bemyndiganderam  som  skall  tilldelas   det
militära  försvaret.  För år 2003 godkände riksdagen
en bemyndiganderam till  det  militära  försvaret på
drygt  71  miljarder  kronor.  En huvuddel av  dessa
medel skall betalas ut inom fem år.
Finansutskottet har framhållit  att  riksdagen vid
beslut  om  bemyndiganden bör göra en lika  noggrann
prövning som vid anslagsbeslut (bet. 1998/99:
FiU1). Regeringen  har  dock  i  budgetpropositionen
inte redogjort för vilken krigsmateriel  som ingår i
den  bemyndiganderam  som  riksdagen  beslutar   om.
Utifrån        regeringens       redovisning       i
budgetpropositionen  av  bemyndiganden är det därför
svårt  för  riksdagen  att  göra  en  lika  noggrann
prövning som vid anslagsbeslut.
Revisorerna har tidigare föreslagit att regeringen
skulle göra en koppling mellan  objektsredovisningen
och bemyndiganderamen. Regeringen  beslutar  årligen
om   s.k.  objektsramar  för  materielförsörjningen.
Genom  objektsramarna  definieras  den  materiel som
skall  köpas  in,  ekonomisk  ram  samt en tidsplan.
Regeringen  redovisar  årligen  objektsramarna   för
riksdagen,  men  det  är  regeringen som beslutar om
ramarna.    Om   bemyndigandena    kopplades    till
objektsramarna  skulle budgetpropositionen innehålla
information om vad bemyndiganderamen innehåller.

Revisorerna    föreslår     att     regeringen     i
budgetpropositionerna  informerar riksdagen om vilka
materielobjekt  som ingår  i  bemyndiganderamen  för
materiel,      anläggningar,      forskning      och
teknikutveckling. För att det skall vara möjligt för
riksdagen att dra  slutsatser  om hur bemyndigandena
utvecklas    bör    budgetpropositionen    innehålla
beräkningar av bemyndiganderamen  tre  år  framåt  i
tiden och fem år bakåt i tiden.


Regeringens redovisning av försvarets kostnader


Riksdagens möjlighet till insyn i försvarets ekonomi
försämrades  i  och  med att styrningen av försvaret
förändrades  1998. Förändringen  innebar  bl.a.  att
regeringens redovisning  av  försvarets resultat och
kostnader  i  15  olika program (uppdelat  på  olika
verksamheter  inom  Försvarsmakten,   bl.a.   armé-,
marin-  och flygförband) ersattes med en redovisning
i sex olika verksamhetsområden.

Det   av    riksdagen   beslutade   systemet   för
redovisning av  försvarets  verksamhet  har  stegvis
frångåtts.   Något   riksdagsbeslut  om  ändring  av
styrningen finns dock  inte.  I  budgetpropositionen
för   år   2003  redovisade  regeringen   försvarets
verksamhet i fyra verksamhetsgrenar.
Resultatredovisningen       av       de      olika
verksamhetsområdena har aldrig kopplats  till  någon
redovisning  av  kostnader.  Det går därför inte att
utifrån  uppgifter i budgetpropositionen  bilda  sig
någon uppfattning  om  försvarets  kostnader inom de
olika verksamhetsområdena. Kostnadsutvecklingen  för
det  militära försvaret redovisas i stället genom de
två  anslagen   till   Försvarsmakten   (anslag  för
förbandsverksamhet,   beredskap  och  fredsfrämjande
truppinsatser  m.m.  samt   anslag   för   materiel,
anläggningar samt forskning och teknikutveckling).

Revisorerna     föreslår     att     regeringen    i
budgetpropositionerna redovisar försvarets kostnader
utifrån uppdelningen i verksamhetsgrenar.


Redovisning av de fredsfrämjande
truppinsatserna


Försvarsmaktens  redovisning  av  de  fredsfrämjande
truppinsatserna har varit bristfällig. Endast en del
av kostnaderna för insatserna har hämtats  från  det
anslag   som   riksdagen   tidigare   anvisade   för
fredsfrämjande    truppinsatser.    Insatserna   har
subventionerats genom att kostnaderna  till viss del
tillfördes    kostnaderna    för    den    ordinarie
förbandsverksamheten. Revisorerna har visat  att det
är  svårt  för riksdagen att se vilka fredsfrämjande
insatser som  planeras, de beräknade kostnaderna för
dessa och vilka  kostnader  som  genomförda insatser
har medfört.

Revisorerna     föreslår     att    regeringen     i
budgetpropositionerna redovisar  kostnaderna  för de
genomförda      fredsfrämjande      truppinsatserna.
Regeringen  bör  också  redovisa vilka insatser  som
planeras och de beräknade kostnaderna för dessa.


Försvarsmyndigheternas återrapportering


I samband med att Försvarsmakten  bildades  år  1994
övergick  de  flesta  stödmyndigheter  som  ingick i
försvaret från att ha varit anslagsfinansierade till
att i huvudsak eller delvis bli avgiftsfinansierade.
Avgiftsfinansiering  innebär att de tjänster som  en
myndighet  producerar  avgiftsbeläggs.  Anslagsmedel
tillförs  de  myndigheter  som  köper  och  använder
tjänsterna, i detta fall Försvarsmakten.

Under perioden 2000-2002 har revisorerna genomfört
tre   granskningar    av    hur    regeringen    och
Försvarsmakten  styr  de  s.k. stödmyndigheterna med
hjälp av avgiftsfinansiering.  Dessa granskningar är
Försvarshögskolan   i   det  nya  försvaret   (förs.
1999/2000:RR10),    Styrningen     av     försvarets
materielförsörjning    (förs.    2001/02:RR7)    och
Styrningen    av    försvarets    fastigheter    och
anläggningar (förs. 2002/03:RR7).
Revisorerna  har  i  tidigare  granskningar dragit
slutsatsen  att  avgiftsfinansieringen  i  försvaret
inte fungerar.
Revisorernas försvarsgranskningar  har  visat  att
Försvarsdepartementet i stor utsträckning detaljstyr
försvarsmyndigheterna.   Med   avgiftsfinansieringen
skulle regeringen delegera delar  av  styrningen  av
stödmyndigheterna  till  Försvarsmakten.  Regeringen
har   dock   i   hög   grad   fortsatt   att   styra
stödmyndigheterna  på  samma  sätt  som  när  de var
anslagsfinansierade.
Departementets   koncentration   på   detaljfrågor
innebär   också   att  de  övergripande  strategiska
frågorna för vilka  regeringen  har politiskt ansvar
kan  komma att bli undanträngda. Både  regering  och
riksdag  har således haft begränsade möjligheter att
ta politiskt ansvar för försvaret.
I      stället       för      att      detaljstyra
försvarsmyndigheterna skulle  regeringen  med  jämna
mellanrum kunna genomföra fördjupade granskningar av
hur försvarsmyndigheterna fungerar och samverkar.

Revisorerna   föreslår  att  regeringen  går  igenom
återrapporteringskraven  till  försvarsmyndigheterna
samt  ser  över  hur  de övergripande  frågorna  kan
följas upp. Regeringen  bör  redovisa  resultatet av
denna översyn för riksdagen.


Försvarsdepartementets personalförsörjning


Regeringens  osäkerhet  när  det gäller metoder  att
styra   försvarsmyndigheterna   handlar   -   enligt
revisorernas     mening     -     inte    bara    om
stödmyndigheterna.  Problemen är tydliga  också  när
det gäller regeringens övriga styrning av försvaret.

Som  framgått  skall  statsmakterna  ägna  sig  åt
övergripande frågor.  Statsmakterna  skall  bestämma
försvarets  inriktning.  Formerna  för genomförandet
skall  vara  delegerat till myndigheterna.  För  att
regeringen  skall   kunna   styra   över  försvarets
inriktning måste regeringen fatta beslut  om viktiga
vägval    och   pröva   olika   handlingsalternativ.
Forskningens  inriktning,  med  vilka länder Sverige
skall  samarbeta,  industrins  förutsättningar   och
försvarets   långsiktiga  handlingsfrihet  är  några
exempel på strategiskt viktiga frågor.
Revisorerna  har  föreslagit  att  regeringen  bör
stärka    Försvarsdepartementets    analytiska   och
strategiska    förmåga.    Revisorerna   har    inte
förespråkat      ett      superdepartement       där
Försvarsdepartementet     tar    över    delar    av
försvarsmyndigheternas   ansvar    för    försvaret.
Förändringar  vad gäller ansvarsfördelningen  mellan
departementet och myndigheten har inte föreslagits.
Revisorernas   förslag   handlar  snarare  om  att
Försvarsdepartementet skall förstärkas med analytisk
kompetens  och  att  regeringen   därmed   i  större
utsträckning skall lita på att myndigheterna  kan ta
ansvar för de myndighetsspecifika frågorna. Med rätt
kompetens   skulle   man  kunna  öka  departementets
förutsättningar att koncentrera  sina  resurser till
mera övergripande frågor.
Det resurssvaga Försvarsdepartementet  har  i  hög
grad   varit   beroende   av   beslutsunderlag  från
försvarsmyndigheterna.   Revisorernas   granskningar
visar   att   det  inte  alltid   varit   lätt   för
Försvarsdepartementet  att fritt och oberoende pröva
myndigheternas  beslutsunderlag.   Revisorerna   har
tidigare  föreslagit att Försvarsdepartementet skall
avbryta växeltjänstgöringen  av  yrkesofficerare vid
departementet. Revisorerna anser att  risken  annars
är   stor  att  departementets  oberoende  ställning
gentemot Försvarsmakten försvagas ytterligare.
En   slutsats    är   att   Försvarsdepartementets
oberoende i förhållande  till  försvarsmyndigheterna
skulle  kunna  stärkas  om departementet  tillfördes
kompetens     från     annat    håll     än     från
försvarsmyndigheterna. Erfarenhet  och  kunskap från
andra samhällsområden skulle också kunna  bidra till
att utveckla försvaret.

Revisorerna   föreslår   att   regeringen  ser  över
personalförsörjningen  i  Försvarsdepartementet  och
tillför tillräckliga resurser  för att departementet
skall     kunna     analysera     de    komplicerade
försvarsfrågorna.


Motionerna


I motion 2003/04:Fö1 av Erling Wälivaara  m.fl.  (kd
kommitté)  framhåller  motionärerna  att revisorerna
framhåller  att  styrningen  av  Försvarsmakten   är
oklar.  Kristdemokraterna  instämmer i stora delar i
revisorernas kritik. De delar  revisorernas åsikt om
att  en  utredning  snarast bör tillsättas  för  att
analysera formerna för  styrning och finansiering av
försvaret (yrkande 1).

Riksdagens inflytande över  försvarets  inriktning
och verksamhet är enligt motionärerna begränsad.  De
anser    att   redovisningen   har   varit   alltför
knapphändig och bristfällig. Återrapporteringen till
riksdagen bör vara kontinuerlig och ange hur ställda
krav  uppnås.   Motionärerna   anser   att  kommande
budgetpropositioner bör innehålla en redogörelse för
utvecklingen  i  försvaret de senaste åren  samt  en
jämförelse med utvecklingen  av  försvaret  i  andra
jämförbara europeiska länder (yrkande 2).
I  motionen föreslås att regeringen klart bör ange
vilka  materielobjekt  och  anläggningar samt vilken
forskning och vilka teknikutvecklingar  som  ingår i
bemyndiganderamen (yrkande 3).
Eftersom  Försvarsmaktens uppgifter har förändrats
med   större   internationella    åtaganden    anser
motionärerna     att     regeringen    i    kommande
budgetpropositioner    separat     måste    redovisa
kostnaderna    för   internationella   truppinsatser
(yrkande 4).
Grundorganisationens  omfattning vad avser antalet
värnpliktiga,  antalet militära  förband  och  deras
förmåga bör enligt  motionärerna  också  i framtiden
redovisas   för   riksdagen   i  budgetpropositionen
(yrkande 5).

För att tillgodose riksdagens och allmänhetens behov
av insyn behöver informationen  från  Försvarsmakten
kunna    analyseras,   värderas   och   kommenteras.
Regeringen  borde,  enligt motionärernas mening, med
jämna mellanrum genomföra fördjupade granskningar av
hur försvarsmyndigheterna fungerar och samverkar. En
stor     del     av     handläggartjänsterna     vid
Försvarsdepartementet  bemannas  av  officerare  och
annan        personal        rekryterad         från
försvarsmyndigheterna.      Detta     system     med
växeltjänstgöring  motverkar  Försvarsdepartementets
oberoende     ställning    i    förhållande     till
Försvarsmakten.    Uppenbara    risker   finns   att
officerarnas           växeltjänstgöring           i
Försvarsdepartementet  leder till att Försvarsmakten
i  stället  styr  Försvarsdepartementet.   För   att
eliminera   den   risken   anser   motionärerna  att
departementet  bör  få  ökade  resurser   och   ökad
kompetens.   Försvarsdepartementet  behöver  framför
allt stärkas med  analytisk  och  strategisk förmåga
(yrkande 6).

Revisorernas   syn   på   bristande  styrning   inom
försvarsmyndigheterna delas  i  allt  väsentligt  av
Folkpartiet  liberalerna  i  motion  2003/04:Fö2  av
Allan  Widman  m.fl.  (fp kommitté). De åtgärder som
föreslås av Riksdagens  revisorer i olika sammanhang
är lätta att ställa sig bakom.  Även  om kritiken är
mångfasetterad och i stycken rör detaljer i fråga om
organisation,  redovisningsformer,  bemanning   m.m.
anser   motionärerna   att   helhetsintrycket   blir
förödande.   Därför  finns  det  all  anledning  för
Folkpartiet liberalerna  att stödja hela det batteri
av  åtgärder som föreslås av  Riksdagens  revisorer.
Folkpartiet  liberalerna  yrkar  att  riksdagen  ger
regeringen   till  känna  vad  revisorerna  anför  i
rapporten under kapitel 6 i sin helhet (yrkande 1).

I motionen konstateras  att i flera centrala delar
har revisorerna avstått från att ge konkreta förslag
till   förbättringar   av   främst   den   politiska
styrningen.  Viktigast  i  detta   hänseende  torde,
enligt motionärerna, vara att förslag  om, eller ens
krav  på  utredning  av,  ny anslagsstruktur  saknas
beträffande Försvarsmakten.  Av revisorernas rapport
framgår att kostnadsredovisningen,  utan  föregående
riksdagsbeslut,  fortlöpande  förenklats. Från  1998
minskade   uppdelningen   på   så   sätt    att   15
redovisningsområden  blev  6,  vilka senare minskats
till  2,  nämligen  redovisningen  av  anslagen  för
förbandsverksamhet respektive materiel. Att nu kräva
en  större  förgrening  av  redovisningen  på  flera
verksamhetsområden  är  naturligt.   Det   bör  även
övervägas   om   inte  också  anslagsstrukturen  bör
förändras  på  motsvarande   sätt.   Att  det  råder
symmetri mellan anslagen och redovisningarna innebär
förvisso en mer handfast politisk styrning  som  kan
äventyra   ett   flexibelt   resursutnyttjande  inom
verksamheten. Å andra sidan förbättras möjligheterna
till  uppföljning  och  styrning   mot  övergripande
politiska  mål.  Riksdagen  bör  ge regeringen  till
känna att anslagsstrukturen bör utredas (yrkande 2).

I motionen framhålls även behovet  av  att förstärka
riksdagens möjligheter att kontrollera och följa upp
det militära försvaret och dess stödmyndigheter.  Om
riksdagen med trovärdighet skall utföra sin styrande
och  granskande  uppgift måste utredningskapaciteten
på försvarsutskottets  kansli  förstärkas  avsevärt.
Det    är,    icke    minst    mot    bakgrund    av
Försvarsdepartementets tillkortakommanden i fråga om
självständiga  och  relevanta analyser, inte rimligt
att riksdagen enkom skall  hålla  till  godo med det
underlag  som  regeringen  levererar. Framtiden  får
utvisa om detta behov accentueras  av  att riksdagen
inte     längre     förfogar     över     en    egen
revisionsverksamhet,  vilken  tidigare kunnat  bistå
riksdagens        utskott       med       värdefulla
fördjupningsstudier   i   hur   olika   verksamheter
bedrivs. Riksdagen bör vid antagande av nästa budget
för   riksdagsförvaltningen  beakta  vad  som   ovan
anförts        beträffande        försvarsutskottets
kansliresurser (yrkande 3).

I  motion  2003/04:Fö3  av  Ola  Sundell   m.fl.  (m
kommitté)    anförs    att   den   försvarspolitiska
beslutsprocessen  bör ges  en  förändrad  inriktning
inför det kommande försvarsbeslutet. Den långsiktiga
planeringen, såväl  på  tio till femton års sikt som
under    försvarsbeslutets    treårsperiod,    måste
särskiljas från den årliga budgeten. Den långsiktiga
planeringen skall syfta till att  ge  inriktning för
personal-  och materielförsörjning samt  den  årliga
verksamhetsinriktningen.  Den  årliga budgeten skall
utformas  utgående  från  den verksamhet  som  skall
genomföras  under  kommande  år.  I  all  planering,
budgetering    och    uppföljning    måste    enligt
motionärerna den årliga driften, dvs.  kostnader för
förbandsverksamheten     (utbildning,    beredskap),
underhåll  och  vidmakthållande  av  den  befintliga
organisationen   särskiljas    från   den   framtida
utvecklingen, dvs. modernisering,  nyutveckling  och
anskaffning av nya system och förband. Styrningen av
Försvarsmakten  behöver  sålunda  förändras (yrkande
1).

I   fråga  om  finansieringen  av  Försvarsmaktens
deltagande  i  internationella  insatser  bör enligt
motionen   anslaget   för  detta  utformas  som  ett
beredskapsanslag  och  omfatta   de   kostnader  som
uppstår  i  samband  med  att insatsen påbörjas  och
skall     redovisas     under    utgiftsområde     7
Internationellt  bistånd.   Anslagsindelningen   bör
ändras (yrkande 2).
Vidare   föreslås   i   motionen   att   riksdagen
tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad
Riksdagens  revisorer  anfört om redovisning rörande
försvarets verksamhet (yrkande 3).

Motionärerna anser att Försvarsdepartementet behöver
förstärkas.  Kompetens måste  finnas  för  operativa
analyser och för  det  operativa  behovet  av  olika
förband.   Departementet   behöver  en  bredare  och
annorlunda  kompetens  än  det   har  i  dag.  Denna
kompetens   bör   rekryteras   fritt,   såväl   från
försvarsmyndigheter   som   från  annat  håll,   och
dessutom  kompletteras med officerare  som  placeras
vid  departementet.  Motionärerna  avstyrker  därför
revisorernas   förslag   att   avbryta  officerarnas
växeltjänstgöring            (yrkande            4).
Försvarsdepartementets   kompetens   förstärks   med
rekrytering      av      personal      både     från
försvarsmyndigheter   och   från   annat  håll   och
kompletteras  dessutom med officerare  som  placeras
vid departementet (yrkande 5).

I motion 2003/04:Fö243  av  Allan  Widman  m.fl. (fp
kommitté)   framhålls   att   den   ekonomiska   och
organisatoriska   planeringen  störts  av  politiska
ingrepp under försvarsbeslutsperioder,  t.o.m. under
löpande budgetår, har visat att myndighetens ekonomi
saknat   erforderlig   stadga.   Att  de  ekonomiska
förutsättningarna ständigt förrycks  till  följd  av
politiska   beslut   kan  inte  vara  en  nyhet  för
myndigheten.  Det är heller  inte  något  som  unikt
drabbar   Försvarsmakten.    Men   bräckligheten   i
försvarsekonomin är i grunden oacceptabel. Det måste
enligt  motionärerna  skapas  större   marginaler  i
Försvarsmaktens budget (yrkande 4).

I motionen framhålls att det är nödvändigt att den
politiska styrningen skärps. Detta kan ske genom att
resurserna för att granska medelsanvändningen och de
redovisningar  som  beställs  i  budgetpropositionen
byggs    ut.    I    detta    sammanhang    är   det
otillfredsställande att den s.k. växeltjänstgöringen
innebär  att tjänstemän vid Försvarsdepartementet  i
stor utsträckning  hämtas  från  Försvarsmakten. Sak
samma   gäller   den   brist   på   ekonomisk    och
administrativ  kompetens  som på alla nivåer präglar
det militära försvaret.

Folkpartiet  anser det även  nödvändigt  att  utreda
huruvida riksdagen  skall  fastställa fler än de två
anslag  som  beslutas  i dag. Mycket  tyder  på  att
regeringen och Försvarsmakten  inte  förmått hantera
de  lösa  tyglarna. Försvarsberedningen  bör  få  en
tydligare  roll   såvitt   gäller   uppföljning  och
utvärdering.  Beredningen  skall inte vara  utlämnad
till  de resurser som Försvarsdepartementet  ställer
till förfogande.  Den  bör  även  ges  i uppdrag att
regelbundet     utvärdera    måluppfyllelse    såväl
ekonomiskt   som   organisatoriskt.    Än   mer   i-
ögonfallande är behovet av att förstärka  riksdagens
möjligheter   att  kontrollera  och  följa  upp  det
militära   försvaret   och   dess   stödmyndigheter.
Riksdagens resurser  bör  därför  förstärkas för att
göra detta möjligt (yrkande 5).

I  motion  2003/04:Fö259  av  Ola Sundell  m.fl.  (m
kommitté) föreslås att den långsiktiga planeringen i
det kommande försvarsbeslutet skall  särskiljas från
den    årliga    budgeteringen.    Den   långsiktiga
planeringen  skall ge inriktning för  personal-  och
materielförsörjning       samt       den      årliga
verksamhetsinriktningen.  Den  årliga  budgeteringen
bör  helt  fokuseras  på  den  verksamhet som  skall
genomföras. Uppdelningen mellan  anslagen  till  det
militära  försvaret  bör  således ändras. Vidare bör
kostnader   för  förbandsverksamheten   (utbildning,
beredskap), underhåll  och  vidmakthållande  av  den
befintliga   organisationen   särskiljas   från  den
framtida     utvecklingen,    dvs.    modernisering,
nyutveckling  och  anskaffning  av  nya  system  och
förband (yrkande 2).

I motion 2003/04:Fö264 av Erling Wälivaara m.fl. (kd
kommitté)    framhålls    att    en    grundläggande
förutsättning  för  att  riksdagen skall kunna styra
det   militära   försvarets   utveckling    är   att
återrapporteringen  från  regeringen  om  försvarets
verksamhet fungerar tillfredsställande. Men på grund
av   ofullständiga   beslutsunderlag   är  -  enligt
motionärerna - de reella möjligheterna för riksdagen
att  styra  försvaret mycket begränsade. Regeringens
beskrivningar  av  försvarets verksamhet, som görs i
budgetpropositionen,  är  endast allmänt deskriptiva
och  relateras  inte  till  några   klara   mål  för
försvaret. Riksdagen har ingen klar bild vare sig av
hur målen uppfylls och verksamhetens resultat  eller
av  dess  kostnader. Kristdemokraterna kräver därför
att regeringen  kontinuerligt  återrapporterar  till
riksdagen hur ställda krav uppnås samt redovisar  en
omvärldsanalys (yrkande 14).

Motionärerna     anser     vidare    att    oklara
ansvarsförhållanden och regler  inom  Försvarsmakten
har gjort att Överbefälhavaren inte förmått vara den
sammanhållande  kraften  i försvaret. Försvarsmakten
behöver civila ekonomer. Av  allt  att  döma  verkar
Försvarsmaktens  internrevision inte fungera på  ett
tillfredsställande sätt. Med anledning av den oklara
styrningen av försvaret  anser  motionärerna  att en
utredning  snarast  bör tillsättas för att analysera
formerna   för   styrning    och   finansiering   av
Försvarsmakten (yrkande 15).

Utskottets ställningstagande


1 Utredning om formerna för styrning och
finansiering av försvaret


Utskottets förslag i korthet

Utskottet har vid ett antal tillfällen  under
senare  år  behandlat  frågor  om styrning av
försvaret.  Riksdagen  har  med anledning  av
betänkanden   från   finansutskottet    (bet.
2002/03:FiU14 och bet. 2003/04:FiU11) - efter
yttranden   från   försvarsutskottet   (yttr.
2002/03:FöU3y   och  yttr.  2003/04:FöU2y)  -
givit regeringen  till  känna  vad  utskottet
anfört om en utredning för att analysera  och
utvärdera  styr-  och finansieringsformerna i
försvaret.  Den  utredning   som  föreslås  i
motionerna  2003/04:Fö1  (kd) yrkande  1  och
2003/04:Fö264 (kd) yrkande  15  har nu kommit
till  stånd.  Regeringen har i februari  2004
beslutat om direktiv  för en sådan utredning.
Något ytterligare uttalande  från  riksdagens
sida  med anledning av dessa motioner  behövs
därför   inte,   varför  utskottet  avstyrker
dessa.

I   motion  2003/04:Fö1   (kd)   yrkande   1   delar
motionärerna  revisorernas åsikt om att en utredning
snarast bör tillsättas  för  att  analysera formerna
för  styrning  och finansiering av försvaret.  Samma
motionärer  anser   vidare  i  motion  2003/04:Fö264
yrkande 15 att oklara ansvarsförhållanden och regler
inom Försvarsmakten har  gjort  att Överbefälhavaren
inte  förmått  vara  den  sammanhållande  kraften  i
försvaret. Med anledning av den oklara styrningen av
försvaret  anser  motionärerna   att   en  utredning
snarast  bör  tillsättas för att analysera  formerna
för styrning och finansiering av Försvarsmakten.

Utskottet erinrar om att det i ett antal betänkanden
och yttranden under  senare  år har behandlat frågor
om styrning av försvaret. Det har bl.a. skett i bet.
1994/95:FöU4   Försvarspolitiken    1995/96,    bet.
1996/97:FöU4    Styrning    och    uppföljning    av
totalförsvaret,   yttr.   2002/03:FöU1y   Ramar  för
utgiftsområde   6   Försvar   samt   beredskap   mot
sårbarhet,    yttr.    2002/03:FöU3y   Styrning   av
försvarets  fastigheter  och   anläggningar,   yttr.
2003/04:FöU2y   Tilläggsbudget  för  år  2003,  bet.
2003/04:FöU3 Riksdagens  revisorers förslag angående
Försvarsmaktens   arbetsgivarpolitik    och    vissa
personalfrågor  i  försvaret  samt bet. 2003/04:FöU5
Försvarsmaktens förbandsutveckling m.m.

I anslutning till försvarsutskottets  yttrande  till
finansutskottet  inför  dess beredning av betänkande
2002/03:FiU14 Styrning av försvarets fastigheter och
anläggningar     (förs.     2002/03:RR7)      delade
försvarsutskottet    revisorernas    och   flertalet
remissinstansers uppfattning att riksdagen  bör låta
regeringen analysera styr- och finansieringsformerna
i  försvaret.  Enligt  utskottets  mening  bör denna
granskning ta ett helhetsgrepp, dvs. den bör omfatta
såväl  Försvarsmakten  som samtliga myndigheter  som
lämnar stöd till Försvarsmakten.  Den  bör  särskilt
fokusera  på  hur  riksdagens och regeringens insyn,
styrning  och uppföljning  skall  kunna  förbättras.
Försvarsutskottet bedömde att nuvarande ordning inte
är tillfredsställande,  vilket  begränsar riksdagens
möjligheter   att   utöva   sin  finansmakt   enligt
regeringsformen (RF 9 kap).

Finansutskottet anslöt sig (bet. 2002/03:FiU14) till
försvarsutskottets uppfattning.

Finansutskottet  ansåg vidare  -  i  likhet  med
försvarsutskottet -att  det bör finnas någon form av
parlamentarisk insyn i utredningens  arbete  men att
det   inte   nödvändigtvis   behöver   innebära  att
utredningen  skall  vara parlamentariskt sammansatt.
Riksdagen beslutade tillkännage  för  regeringen som
sin   mening   vad  finansutskottet  anfört  om   en
utredning för att  analysera och utvärdera styr- och
finansieringsformerna i försvaret.
Finansutskottet har  på  nytt, efter yttrande från
försvarsutskottet,      i     bet.     2003/04:FiU11
Tilläggsbudget  2  för  budgetåret  2003,  behandlat
frågan om utredningen och  därvid framhållit att den
bör komma till stånd skyndsamt.

Mot   bakgrund  av  bl.a.  riksdagens   beslut   har
regeringen  i februari 2004 beslutat att en särskild
utredare skall  tillkallas  för  att utvärdera styr-
och   finansieringsformerna   i   försvaret    (dir.
2004:12).

Utredaren skall analysera och utvärdera styr-  och
finansieringsformer   i   det   militära  försvaret.
Granskningen skall omfatta såväl  Försvarsmakten som
samtliga   myndigheter   som   lämnar   stöd    till
Försvarsmakten.  Den  bör  särskilt  fokusera på hur
riksdagens  och  regeringens  tillsyn, styrning  och
uppföljning  skall  kunna  förbättras  samt  granska
incitamenten i styrningen och  finansieringen så att
regelverket befordrar sparsamhet  och  effektivitet,
inte minst på den lokala nivån inom Försvarsmakten.
Utredaren  skall dessutom analysera och  utvärdera
tillämpningen         av         systemet        med
beställningsbemyndiganden   inom   försvaret    samt
formerna   för  redovisning  av  bemyndiganden  till
riksdag  och   regering.  Utredaren  skall  redovisa
resultatet av sitt  arbete  senast  den  1  november
2005.
Utskottet  noterar  att  regeringen  beslutat  att
utredaren   till   sitt   förfogande   skall  ha  en
referensgrupp       med      representanter      för
riksdagspartierna.   Utredaren   skall   fortlöpande
informera   representanterna    om   resultatet   av
utredningsarbetet  och  bereda  dem   tillfälle  att
kontinuerligt  komma  med  synpunkter  på  det   som
framkommer under utredningen.

Det  utredningsarbete  som föreslås i motionerna har
sålunda   kommit  till  stånd.   Något   ytterligare
uttalande från  riksdagens  sida  med  anledning  av
dessa   motioner   behövs   inte,  varför  utskottet
avstyrker  dessa.  Utskottet  återkommer  emellertid
nedan  till behovet av att komplettera  utredningens
direktiv.


2 Mål, kostnader, anslag och resultat


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  ger som sin mening regeringen till
känna vad utskottet anfört om mål, kostnader,
anslag   och   resultat.    Därmed   bifaller
riksdagen    delvis   Riksdagens   revisorers
förslag om en  bättre  resultatredovisning  i
budgetpropositionerna  samt  om  en tydligare
redovisning    av    försvarets    kostnader.
Riksdagen bifaller delvis motionerna Fö2 (fp)
yrkandena  1  (i  denna  del) och 2, Fö3  (m)
yrkande 1, Fö243 (fp) yrkande 4 och Fö259 (m)
yrkande 2.
Jämför motivreservation (m, fp, kd).

Revisorerna    kritiserar   regeringen    för    att
propositionstexterna har varit översiktliga med vaga
begrepp    och    otydliga    ordval.    Regeringens
resultatinformation   till   riksdagen   har  enligt
revisorerna       varit      alltför      begränsad.
Propositionstexterna    har    i    huvudsak   varit
beskrivande,  och  regeringen  har  inte   relaterat
beskrivningarna    till    målen    för   försvaret.
Revisorerna   föreslår   att   regeringen  tydliggör
resultatredovisningen      för      försvaret      i
budgetpropositionen.

Riksdagens    revisorer   anser   att   riksdagens
möjlighet   till   insyn    i   försvarets   ekonomi
försämrades  i och med att styrningen  av  försvaret
förändrades 1998.  Förändringen  innebar  bl.a.  att
regeringens  redovisning  av försvarets resultat och
kostnader  i  15  olika  program   ersattes  med  en
redovisning i sex olika verksamhetsområden. Systemet
för redovisning av försvarets verksamhet har stegvis
frångåtts.   I  budgetpropositionen  för   år   2003
redovisade regeringen  försvarets  verksamhet i fyra
verksamhetsgrenar:
Resultatredovisningen       av       de      olika
verksamhetsområdena  har  enligt revisorerna  aldrig
kopplats till någon redovisning  av  kostnader.  Det
går    därför   inte   att   utifrån   uppgifter   i
budgetpropositionen  bilda  sig någon uppfattning om
försvarets      kostnader     inom     de      olika
verksamhetsområdena.  Kostnadsutvecklingen  för  det
militära  försvaret redovisas i stället genom de två
anslagen    till    Försvarsmakten    (anslag    för
förbandsverksamhet,   beredskap  och  fredsfrämjande
truppinsatser  m.m.  samt   anslag   för   materiel,
anläggningar  samt  forskning och teknikutveckling).
Revisorerna    föreslår     att     regeringen     i
budgetpropositionerna redovisar försvarets kostnader
utifrån uppdelningen i verksamhetsgrenar.

I  motion Fö2 (fp) yrkande 1 tillstyrks revisorernas
båda    förslag   om   en   bättre   kostnads-   och
resultatredovisning.  I  yrkande 2 framhålls att det
nu är naturligt att kräva  en  större  förgrening av
redovisningen   på   flera   verksamhetsområden.   I
motionen konstateras att i flera  centrala delar har
revisorerna  avstått  från  att ge konkreta  förslag
till   förbättringar   av   främst   den   politiska
styrningen. Viktigast i detta  hänseende  torde vara
att  överväga  om  inte också anslagsstrukturen  bör
förändras på motsvarande sätt.

I motionerna Fö3 (m) yrkande 1 och Fö259 (m) yrkande
2 anförs bl.a. att de  årliga  driftskostnaderna för
förbandsverksamheten    måste    särskiljas     från
kostnaderna  för modernisering och utveckling av nya
förband och system.

I motion Fö243  (fp)  yrkande  4  föreslås  att  det
skapas  större  marginaler  i Försvarsmaktens budget
för   att  under  verksamhetsåret   bättre   hantera
förändrade ekonomiska förutsättningar.

Med anledning  av  Riksdagens revisorers förslag och
motionerna vill utskottet anföra följande:

Försvars-  och  finansutskotten   har   vid  flera
tillfällen under de senare åren behandlad frågor som
rör  mål,  kostnader,  anslag  och  redovisning   av
resultat inom det militära försvarets område.

Förutsättningarna   för   riksdagens   styrning  och
uppföljning av verksamheten inom totalförsvaret  har
på olika sätt påtagligt förändrats under 1990-talet.
Den   finansiella  styrningen  och  det  finansiella
regelverket  har  inneburit  att myndigheterna getts
ökad  ekonomisk frihet och större  ansvar  att  inom
ramen för  ett  system med mål- och resultatstyrning
disponera   anvisade   medel.   Ansvaret   för   och
finansieringen  av  investeringar  i  samt drift och
underhåll  av  mark,  anläggningar  och lokaler  har
lagts  om.  Ansvaret  för  att  utveckla  och  driva
arbetsgivarpolitiken har decentraliserats även  inom
försvarets område.

En förutsättning för att riksdagen skall kunna följa
upp  medelsanvändningen  är  att  regeringen tydligt
anger  vilka  ändamål  som  anslagen är  tänkta  att
finansiera, så att riksdagen  kan  ta ställning till
förslaget.  För att styrningen och uppföljningen  av
verksamheten   från   riksdagens   sida   skall  bli
effektiv,   måste   regeringen  lämna  förslag  till
konkreta   uppföljningsbara   mål   för   de   olika
verksamheterna  -  så  att  det blir meningsfull att
följa upp dem - samt redovisa  resultat och effekter
mer konkret än hittills. Om inte riksdagen ges reell
möjlighet   att   ta  en  aktiv  del  i   mål-   och
resultatstyrningen  finns  det  betydande risker för
att omläggningen av styrsystemet  inte  kommer  att,
som  det  var  tänkt,  innebära en starkare politisk
styrning  utan tvärtom. De  nu  gällande  målen  för
politikområdet     Totalförsvar    respektive    för
politikområdet Skydd  och  beredskap mot olyckor och
svåra  påfrestningar är allmänt  hållna  och  mycket
svåra att följa upp.

Utskottet  har  vid  upprepade  tillfällen tagit upp
behovet av att målen och resultaten  av verksamheten
inom totalförsvaret formuleras på ett  sådant  sätt,
t.ex.   i  budgetpropositioner,  att  riksdagen  ges
förutsättningar  att  utöva  den  i  regeringsformen
fastslagna   finansmakten   samt   för   att   styra
verksamhetens  inriktning och kontrollera resultatet
och dess effekter.

I yttrande 2002/03:FöU1y Ramar för utgiftsområde 6 Försvar samt
beredskap mot sårbarhet till finansutskottet anförde
utskottet bl.a. följande:

   Enligt  regeringens  intentioner  är  det  numera
endast  på   politikområdesnivå   som   riksdagen
fortsättningsvis    bör    godkänna    mål    för
verksamheten.
   Utskottet  vill  peka  på den förändring av styr-
och  uppföljningsprocessen   som   nu   föreslås.
Utskottet  är  inte  främmande  för  att det inom
många utskotts beredningsområden är en väl avvägd
nivå att på politikområdesnivå godkänna  mål  för
verksamheten    och    därmed   inriktningen   av
medelsanvändningen.

Förändringen kommer dock för  försvarsutskottets del
att    innebära    att    utskottets    insyn    och
påverkansmöjligheter  jämfört med hittills  gällande
ordning, kommer att minska t.ex. inom politikområdet
Totalförsvar som föreslås  omfatta ca 43,5 miljarder
kronor.  Utskottet  kan förutse  ett  behov  av  att
ibland förse medelsanvändningen  inom  vissa  anslag
med olika villkor för att därigenom utöva riksdagens
finansmakt.   Sambandet  mellan  anslagsvillkor  och
godkända mål för politikområden bör studeras.

I     sitt    betänkande     2002/03:FiU2     delade
finansutskottet  försvarsutskottets bedömning att de
mer  generellt hållna  målen  inom  utgiftsområde  6
bidrar   till   att   försvarsutskottets  insyn  och
möjligheter att påverka  utvecklingen  inom enskilda
verksamhetsgrenar        begränsas.        Generella
målformuleringar  kan  -  enligt  finansutskottet  -
framkalla  tolkningssvårigheter  vid   arbetet   med
budget-frågor  och  medför att målen därmed förlorar
sin roll som ett verkningsfullt  styrinstrument.  De
faktiskt  styrande besluten kommer därmed att fattas
längre   ned    i   beslutshierarkin.   Målen   inom
politikområdet Totalförsvar  är begränsat användbara
för  budgetarbetet  samt verksamhetsuppföljningen  i
riksdagen eftersom de  saknar  en tydligare koppling
till     anslagsdiskussionerna     i     regeringens
budgetproposition.

Försvarsutskottet delar finansutskottets uppfattning
att  målformuleringar  och  resultatbedömningar  bör
kopplas  ihop med budgetförslagen  och  ses  som  en
helhet för  att  den ekonomiska styrningen av staten
skall kunna förverkligas.

Utskottet anser i likhet med Riksdagens revisorer
och    flera    motionärer    att    budgeten    och
resultatredovisningen,   inom   i  första  hand  det
militära försvarets område, bör utvecklas  vad avser
målformulering, kostnadsredovisning, anslagsstruktur
och  redovisning  av  uppnådda  resultat. Det bör  i
sammanhanget även redovisas hur vissa s.k. nyckeltal
kan få en ökad användning och bidra till en relevant
resultatuppföljning.

Vissa  ställningstaganden  i  liknande   frågor  har
utskottet  redan  gjort.  I  betänkande 2003/04:FöU3
Riksdagens      revisorers     förslag      angående
Försvarsmaktens   arbetsgivarpolitik    och    vissa
personalfrågor   i  försvaret  begär  utskottet  att
personalkostnaderna   för   olika   kategorier  inom
Försvarsmakten,  liksom  avvecklingskostnaderna  för
personalen, fortsättningsvis  årligen  redovisas för
riksdagen. I betänkande 2003/04:FöU5 Försvarsmaktens
förbandsutveckling m.m. begär försvarsutskottet  att
ett  fördjupat  beslutsunderlag  om  Försvarsmaktens
förbandsutveckling skall redovisas för riksdagen och
formuleras   på   ett   sådant  sätt  att  riksdagen
kontinuerligt kan följa upp det.

Utskottet har tidigare framhållit  att riksdagen bör
ägna större uppmärksamhet än hittills  åt resultatet
av   produktionen   inom  Försvarsmakten,  dvs.   åt
krigsförbanden,       och       vilken       effekt,
säkerhetspolitiskt och militärt, som uppnås av dessa
för  olika nationella och internationella  behov  på
kort och  lång sikt. Det bör därför övervägas om den
utvecklade    kostnadsredovisning    som   utskottet
efterlyser kan omfatta de olika krigsförbanden.

I  direktivet  till  den ovan nämnda utredningen  om
styr-  och  finansieringsformerna  i  försvaret  har
regeringen  föreskrivit   att  utredaren  också  bör
beakta eventuella utskottsbetänkanden från försvars-
och finansutskotten i hithörande  frågor. Regeringen
är    sålunda    beredd   att   utredarens   uppdrag
kompletteras. Utskottet  anser därför att utredarens
uppdrag genom tilläggsdirektiv  bör kompletteras med
vad utskottet ovan anfört om mål,  kostnader, anslag
och  resultat  och  därvid  beakta  vad  revisorerna
anfört om bättre målformuleringar och kostnads-  och
resultatredovisningar.  Detta  bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

Eftersom  en  referensgrupp  med  företrädare  för
riksdagspartierna   skall   stå   till    utredarens
förfogande blir det möjligt för dessa att föra  fram
synpunkter  och därmed successivt påverka utredarens
förslag.

Därmed torde  åtskilligt  av  det som eftersträvas i
motionerna Fö2 (fp) yrkandena 1 (i denna del) och 2,
Fö3 (m) yrkande 1, Fö243 (fp) yrkande  4  och  Fö259
(m)  yrkande  2  kunna tillgodoses. Motionsyrkandena
bör därför delvis bifallas.


3 Försvarsmateriel och
beställningsbemyndiganden


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen ger som  sin mening regeringen till
känna     vad     utskottet     anfört     om
försvarsmateriel                          och
beställningsbemyndiganden. Riksdagen bifaller
därmed  delvis  Riksdagens revisorers förslag
om     en     tydligare    redovisning     av
beställningsbemyndiganden,  delvis motionerna
Fö1 (kd) yrkande 3 samt Fö2 (fp) yrkande 1 (i
denna del).

Revisorerna     föreslår     att    regeringen     i
budgetpropositionerna informerar  riksdagen om vilka
materielobjekt  som  ingår  i bemyndiganderamen  för
materiel,      anläggningar,      forskning      och
teknikutveckling. För att det skall vara möjligt för
riksdagen  att dra slutsatser om hur  bemyndigandena
utvecklas    bör    budgetpropositionen    innehålla
beräkningar av  bemyndiganderamen  tre  år  framåt i
tiden och fem år bakåt i tiden.

I  motion Fö1 (kd) yrkande 3 föreslås att regeringen
klart bör ange vilka materielobjekt och anläggningar
samt  vilken  forskning och vilka teknikutvecklingar
som ingår i bemyndiganderamen.

I motion Fö2 (fp)  yrkande 1 (i denna del) biträds revisorernas
förslag.

Enligt regeringsformen  får  regeringen inte använda
statens  medel  på  annat  sätt  än   riksdagen  har
bestämt.   Ett  bemyndigande  innebär  däremot   att
riksdagen ger regeringen befogenhet att upp till ett
visst  belopp   och   för  ett  visst  ändamål  ingå
ekonomiska förpliktelser  som  medför utgifter under
senare budgetår än det år statsbudgeten avser.

I    finansutskottets    betänkande    2003/04:FiU11
Tilläggsbudget  2  för budgetåret 2003 anförs  bl.a.
följande:

   I    propositionen    om    budgetlagen    (prop.
1995/96:220, s. 36) anförde  regeringen  att  ett
bemyndigande  är  liktydigt  med  att  anslag  så
småningom    måste   anvisas.   Därför,   anförde
regeringen,  är   det  naturligt  att  beslut  om
omfattningen   av   och    ändamålet    med   ett
bemyndigande    prövas    lika   noga   som   ett
anslagsbeslut.

Försvarsutskottet har vid flera  tidigare tillfällen
under    1990-talet    (bet.   1994/95:FöU4,    bet.
1996/97:FöU4)  anfört  att  riksdagen  vill  ha  ett
inflytande när det gäller  anskaffning  av viktigare
materielobjekt.  Tidigare  anvisade riksdagen  medel
till  forskning,  utveckling  och   anskaffning   av
försvarsmateriel  och  anläggningar över ett flertal
anslag på statsbudgeten.  Numera  ingår  medlen till
detta  i ett anslag på statsbudgeten. För budgetåret
2004 är ca 18,4 miljarder kronor beräknat för detta.

Utskottet anser att regeringen - liksom hittills -
bör besluta  i alla löpande frågor som berör teknik,
industrisamarbete,    tidsplaner   m.m.,   men   att
riksdagen skall ges ett  större  inflytande i sådana
principiella utvecklings- och anskaffningsfrågor som
får   en   betydande   påverkan  på  Försvarsmaktens
operativa effekt och därmed  för Sveriges säkerhets-
eller försvarspolitik samt för  våra möjligheter att
med  olika  typer av förband och system  medverka  i
fredsfrämjande insatser.
Därför    bör    regeringen    i    samband    med
försvarsbesluten        underställa        riksdagen
ställningstagandena  till de större nya forsknings-,
utvecklings-  och anskaffningsprojekt  som  förestår
under  perioden  och  därvid  belysa  deras  bedömda
kostnader,  konsekvenser  för  förbandens  operativa
effekt   samt   eventuella   industriella  aspekter.
Därefter bör riksdagen hållas fortlöpande informerad
genom   att   regeringen   i   budgetpropositionerna
redovisar för riksdagen alla viktigare projekt under
det aktuella budgetåret.
Det nuvarande systemet med s.k.  objektsramar  har
varit   informativt   och   ändamålsenligt  men  bör
utvecklas genom att riksdagen  informeras  om  vilka
materielobjekt  m.m.  som  ingår i bemyndiganderamen
för    materiel,   anläggningar,    forskning    och
teknikutveckling  så  att det blir jämförbart mellan
anslag och bemyndiganderam.  Det  bör även finnas en
jämförbarhet  mellan  dessa  och investeringsplanen.
Riksdagen    ges    därmed    möjlighet     att    i
budgetberedningen ta ställning till större projekt.
Försvarsutskottet  anser  att budgetpropositionens
redovisning  av beställningsbemyndigandena  och  den
därav   planerade    anskaffningen    av   materiel,
anläggningar och forskning bör utvecklas  i huvudsak
på  det  sätt  som förordas av Riksdagens revisorer.
Den   ovan   nämnda   utredningen   om   styr-   och
finansieringsformerna  inom  försvaret  skall enligt
direktiven analysera och utvärdera tillämpningen  av
systemet    med    beställningsbemyndiganden    inom
försvaret.
Utskottet   anser   att  utredarens  uppdrag  -  i
tillämpliga delar - bör  kompletteras  av regeringen
med  hänsyn  till  vad  utskottet  ovan  anfört   om
försvarsmateriel    och   beställningsbemyndiganden,
vilket riksdagen som  sin  mening  bör ge regeringen
till känna.

4 Redovisning i relation till omvärlden


Utskottets förslag i korthet

Utskottet  avstyrker revisorernas förslag  om
att redovisningen  av  försvarets  förmåga  i
budgetpropositionerna   bör   relateras  till
utvecklingen  i  omvärlden.  Det  är   enligt
utskottets mening den faktiska förmågan som i
stället  bör  redovisas.  Motionerna Fö2 (fp)
yrkande  1  (i  denna  del)  och  Fö264  (kd)
yrkande 14 avstyrks.

Jämför reservation (fp).

I  budgetpropositionerna gör -  enligt  revisorernas
mening   -   regeringen  bedömningar  av  försvarets
förmåga i förhållande till förändringar i omvärlden.
Budgetpropositionerna      har      dock      saknat
omvärldsanalyser.  Det har heller inte funnits någon
hänvisning     i     budgetpropositionerna      till
Försvarsberedningens      omvärldsanalyser     eller
riksdagens säkerhetspolitiska kontrollstationer.

Revisorerna  föreslår att  regeringen  i  kommande
budgetpropositioner   tydligt  relaterar  försvarets
förmåga  till den utveckling  i  omvärlden  som  man
bedömer vara sannolik.

I  motion  Fö2  (fp)  yrkande  1  (delvis)  biträder
motionärerna revisorernas förslag.

I motion Fö264  (kd)  yrkande 14 kräver motionärerna
att  regeringen kontinuerligt  återrapporterar  till
riksdagen  hur ställda krav uppnås samt redovisar en
omvärldsanalys.

Utskottet delar  inte revisorernas och motionärernas
uppfattning om värdet av att regeringen i den årliga
budgetregleringen   och   förslag  till  statsbudget
redovisar  sin  bedömning av  omvärldsläget.  Sådana
redovisningar bör  motiveras  av  andra skäl. Vidare
anser    inte    utskottet   att   värderingen    av
Försvarsmaktens   förmåga    skall    relateras    i
förhållande  till en bedömning av omvärldsläget. Det
är enligt utskottets  mening  i stället den faktiska
operativa  förmågan  som  bör redovisas.  Detta  har
utskottet nyligen slagit fast  i betänkande 2003/04:
FöU5 Försvarsmaktens förbandsutveckling.

I   takt   med   att   det   inte   längre  är   det
säkerhetspolitiska läget i vår omvärld  som i första
hand   styr   kraven  på  Försvarsmaktens  operativa
förmåga m.m., utan att det är andra faktorer - t.ex.
Sveriges ambition  att  tillsammans med andra länder
bidra till internationell fred och säkerhet - som är
grunden  för de operativa  behoven,  ter  sig  detta
förslag   allt    mindre   meningsfullt.   Utskottet
avstyrker  således  revisorernas   förslag   om  att
redovisningen     av     försvarets     förmåga    i
budgetpropositionerna relateras till utvecklingen  i
omvärlden  samt  motionerna  Fö2  (fp)  yrkande 1 (i
denna del) och Fö264 (kd) yrkande 14.


5 Redovisning av grundläggande uppgifter i
budgetpropositionen


Utskottets förslag i korthet

Utskottet   avstyrker  Riksdagens  revisorers
förslag  om  redovisning   av   grundläggande
uppgifter    i    budgetpropositionen    samt
motionerna  Fö1  (kd)  yrkandena 2 och 5 samt
Fö2 (fp) yrkande 1 (i denna del).

Jämför reservation (fp) och (v).

Revisorerna  föreslår  att   regeringen  i  kommande
budgetpropositioner  redogör  för   hur   försvarets
omfattning och utgifter utvecklats under de  senaste
tio  åren.  I  redovisningen bör regeringen göra  en
jämförelse  med  motsvarande   utveckling   i  andra
länder.

I  motion  Fö1  (kd) yrkande 2 föreslås att kommande
budgetpropositioner bör innehålla en redogörelse för
utvecklingen i försvaret  de  senaste  åren  samt en
jämförelse  med  utvecklingen  av  försvaret i andra
jämförbara  europeiska  länder bör lämnas.  I  samma
motion föreslås i yrkande 5 att grundorganisationens
omfattning vad avser antalet  värnpliktiga,  antalet
militära förband och deras förmåga också i framtiden
bör redovisas för riksdagen i budgetpropositionen.

I motion Fö2 (fp) yrkande 1 (i denna del) tillstyrks
revisorernas förslag.

Utskottet  har  svårt  att  se  värdet  av att det i
budgetpropositionen     årligen     redogörs     för
omfattningen  av  Försvarsmaktens organisation i mer
allmän bemärkelse.  När  det gäller redovisningen av
insatsorganisationen och dess  bedömda  förmåga  har
utskottet  i betänkande 2003/04:FöU5 Försvarsmaktens
förbandsutveckling  m.m.  redogjort för vilken årlig
rapportering   som   bör  lämnas   till   riksdagen.
Revisorernas  förslag i  det  avseendet  är  sålunda
redan tillgodosett  av  utskottet.  En  värdering av
grundorganisationens  förmåga i olika avseenden  som
förordas  i  motion Fö1 (kd)  yrkande  5  är  mycket
omfattande och  resurskrävande  och  normalt  saknar
betydelse   för  regeringens  årliga  budgetförslag.
Strukturförändringar  i grundorganisationen beslutas
av riksdagen varför den typen av redovisningar eller
sammanställningar  är  relevanta  först  när  sådana
beslut blir aktuella.

Av samma skäl är utskottet tveksamt till värdet av
årliga  jämförelser  med  andra   länders   försvar.
Jämförelser   mellan   olika   länders  försvar  och
försvarsutgifter innehåller betydande  metodproblem.
Regeringens budgetförslag utformas rimligen  utifrån
de finans- och budgetpolitiska förutsättningarna och
de  långsiktiga  försvarsbeslut  som  riksdagen  har
fattat.  En  jämförelse  av  andra  länders militära
försvar   som   bakgrund  till  regeringens   årliga
budgetförslag är  enligt utskottets mening inte helt
relevant.
En  redovisning  av   hur  försvarsutgifterna  har
utvecklats tidigare år jämfört  med budgetförslaget,
kan  vara ett relevant underlag för  riksdagens  och
partiernas  budgetberedningar  - under förutsättning
att  de  är rimligt jämförbara. Vissa  uppgifter  av
detta slag  återfinns redan i budgetpropositionerna.
Utskottet förutsätter  dock  att  frågan  om  sådana
ekonomiska   nyckeltal   för  längre  tidsserier  är
meningsfulla för budgetarbetet  kommer att prövas av
utredningen  om  styr-  och finansieringsformerna  i
försvaret     och     av     den     parlamentariska
referensgruppen.
Utskottet  avstyrker sålunda revisorernas  förslag
samt motionerna  Fö1 (kd) yrkandena 2 och 5 samt Fö2
yrkande 1 (i denna del).

6 Redovisning av de fredsfrämjande
truppinsatserna


Utskottets förslag i korthet

Som  en följd av ett  tidigare  uttalande  av
försvarsutskottet     har     regeringen    i
budgetpropositionen för år 2004 lämnat en mer
omfattande redovisning av kostnaderna  än vad
som   tidigare   varit   brukligt.  Utskottet
avstyrker revisorernas förslag om redovisning
av    kostnaderna   för   de   fredsfrämjande
truppinsatserna.  Vidare  avstyrks motionerna
Fö1  (kd) yrkande 4, Fö2 (fp)  yrkande  1  (i
denna del) samt Fö3 (m) yrkande 2.
Jämför reservationer (m), (fp) och (kd).

Revisorerna     föreslår     att     regeringen    i
budgetpropositionerna redovisar kostnaderna  för  de
genomförda      fredsfrämjande      truppinsatserna.
Regeringen  bör  också  redovisa vilka insatser  som
planeras och de beräknade kostnaderna för dessa.

I motion Fö1 (kd) yrkande  4  föreslås  att eftersom
Försvarsmaktens uppgifter har förändrats  med större
internationella  åtaganden  anser  motionärerna  att
regeringen  i  kommande budgetpropositioner  separat
måste  redovisa  kostnaderna   för   internationella
truppinsatser.

I  motion  Fö2 (fp) yrkande 1 (i denna del)  biträds
revisorernas förslag.

I motion Fö3  (m) yrkande 2 föreslås att kostnaderna
för de fredsfrämjande truppinsatserna förs över till
utgiftsområde 7 Internationellt bistånd samt att ett
särskilt beredskapsanslag  förs upp på statsbudgeten
för ändamålet.

Utskottet  erinrar om att utskottet  redan  tidigare
tagit initiativ  (bet.  2002/03:FöU1  s. 36) till en
mer  omfattande  redovisning av kostnaderna  för  de
fredsfrämjande  truppinsatserna  än  vad  som  varit
brukligt.  Regeringen  har  som  en  följd  härav  i
budgetpropositionen   för  år  2004  redovisat  dels
kostnaderna  för  de olika  genomförda  missionerna,
dels  de  beräknade  kostnaderna   för   de   totala
fredsfrämjande   truppinsatserna  för  det  kommande
budgetåret. Revisorernas  förslag  i  den  delen  är
således  genom  utskottets åtgärder tillgodosedda. I
Försvarsmaktens  årsredovisning  finns  dessutom  en
föredömlig redovisning  av  kostnader  m.m.  för  de
genomförda insatserna.

Det  ligger  i sakens natur att det är osäkert att
budgetera  kostnader   för  kommande  insatser  vars
omfattning och karaktär  är svåra att bedöma. De kan
även       uppfattas       som      utrikespolitiska
ställningstaganden.   I   propositionerna   om   nya
insatser lämnar regeringen  ett  detaljerat underlag
om  de  beräknade  kostnaderna för dessa.  Utskottet
räknar  med  att  regeringen  även  fortsättningsvis
kommer  att  lämna  dessa   underlag.   Grunder  för
beräkning  av  de  budgeterade totalkostnaderna  för
anslagsposten för fredsfrämjande  truppinsatser  bör
dock   redovisas   i   budgetpropositionerna.  Något
särskilt uttalande från  riksdagens  sida torde inte
behövas.  Utskottet  avstyrker  således revisorernas
förslag samt motionerna Fö1 (kd)  yrkande  4 och Fö2
(fp) yrkande 1 (i denna del).
När  det gäller finansieringen av kostnaderna  för
de fredsfrämjande  insatserna  aktualiseras i motion
Fö3   (m)   yrkande   2   frågan   om  inom   vilket
utgiftsområde som dessa skall finansieras. Dessa bör
enligt motionärerna finansieras inom utgiftsområde 7
Internationellt  bistånd. Detta förslag  -  som  har
väckts  vid  åtskilliga   tillfällen   av   Moderata
samlingspartiet   -   har  vid  samtliga  tillfällen
avstyrkts av utskottet. Utskottet är inte berett att
ompröva  sitt  ställningstagande   i  frågan  varför
motion Fö3 (m) yrkande 2 avstyrks.
Utskottet  har  vidare begärt (bet.  2003/04:FöU5)
att regeringen i sitt  försvarsbeslutsunderlag  även
skall  lämna förslag till riksdagen om vilka förband
som regeringen  anser skall organiseras och utrustas
m.m. för att kunna ställas till förfogande för olika
internationella  operationer   samt   de  eventuella
särskilda  kostnader  m.m. som är förenade  med  att
sätta   upp   dem  och  hålla   dem   i   beredskap.
Revisorernas och  motionärernas  synpunkter i frågan
torde  därmed  i  allt  väsentligt  tillgodoses.  De
avstyrks därför.

7 Försvarsmyndigheternas återrapportering


Utskottets förslag i korthet

Utskottet  avstyrker revisorernas förslag  om
en       genomgång       av       regeringens
återrapporteringskrav                    från
försvarsmyndigheterna.   Utskottet  avstyrker
motionerna Fö2 (fp) yrkande  1  (i denna del)
och Fö3 (m) yrkande 3.
Jämför reservation (fp).

Revisorerna  föreslår  att  regeringen   går  igenom
återrapporteringskraven  till  försvarsmyndigheterna
samt  ser  över  hur  de övergripande  frågorna  kan
följas upp. Regeringen  bör  redovisa  resultatet av
denna översyn för riksdagen.

I  motion  Fö2 (fp) yrkande 1 (i denna del)  biträds
revisorernas förslag.

I motion Fö3  (m)  yrkande  3 föreslås att riksdagen
tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad
Riksdagens  revisorer anfört om redovisning  rörande
försvarets verksamhet.

Utskottet delar  revisorernas  uppfattning om vikten
av att de centrala och strategiska  frågorna  ges en
omfattande  beredning  i  Regeringskansliet och inte
trängs   undan  av  detaljfrågor,   för   att   både
regeringen och riksdagen skall få ett väl underbyggt
underlag  för   de   politiska  ställningstagandena.
Riksdagen bör emellertid  inte  -  som  föreslås  av
revisorerna   och   motionärerna  -  föreskriva  för
regeringen vilket underlag,  eller  vilka rapporter,
som  regeringen bör inhämta från de myndigheter  som
är underställda  regeringen och som regeringen anser
behövs. Utskottet avstyrker revisorernas förslag som
motionerna Fö2 (fp)  yrkande 1 (i denna del) och Fö3
(m) yrkande 3.


8 Försvarsdepartementets personalförsörjning


Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker  motion Fö3 (m) yrkande
4  och  avstyrker dels Riksdagens  revisorers
förslag om att se över Försvarsdepartementets
personalförsörjning, dels motionerna Fö1 (kd)
yrkande 6,  Fö2  (fp) yrkande 1 (i denna del)
och Fö3 (m) yrkande 5.
Jämför reservation (fp, kd).

Revisorerna  föreslår   att   regeringen   ser  över
personalförsörjningen  i  Försvarsdepartementet  och
tillför tillräckliga resurser  för att departementet
skall     kunna     analysera     de    komplicerade
försvarsfrågorna.

I   motion   Fö1   (kd)   yrkande  6  föreslås   att
Försvarsdepartementet bör få ökade resurser och ökad
kompetens.  Försvarsdepartementet   behöver  framför
allt stärkas med analytisk och strategisk förmåga.

I  motion Fö2 (fp) yrkande 1 (i denna  del)  biträds
revisorernas förlag.

I motion  Fö3  (m)  yrkande  4 avstyrks revisorernas
förslag att avbryta officerarnas  växeltjänstgöring.
I   yrkande   5   i   samma   motion  förordas   att
Försvarsdepartementets   kompetens   förstärks   med
rekrytering      av      personal     både      från
försvarsmyndigheter  och  annat  håll  och  dessutom
kompletteras  med  officerare   som   placeras   vid
departementet.

Utskottet har nyligen behandlat ett liknande förslag
av  Riksdagens  revisorer (bet. 2003/04:FöU3 s. 16).
Utskottet  utgår  även   nu   från   att  regeringen
organiserar  verksamheten  så  att arbetsuppgifterna
skall kunna utföras på bästa sätt.  Utskottet  anser
således att riksdagen inte bör ta ställning till hur
Försvarsdepartementet   bemannar  sin  organisation.
Utskottet tillstyrker därför  motion Fö3 (m) yrkande
4 och avstyrker revisorernas förslag  och motion Fö3
(m) yrkande 5.


9 Försvarsutskottets kansliresurser


Utskottets förslag i korthet

Utskottet   avstyrker   motionerna  Fö2  (fp)
yrkande  3  och  Fö243  (fp)   yrkande  5  om
försvarsutskottets kansliresurser.
Jämför reservation (fp).
I motion Fö2 (fp) yrkande 3 framhålls även behovet
av   att   förstärka   riksdagens  möjligheter   att
kontrollera och följa upp det militära försvaret och
dess stödmyndigheter. Om  riksdagen med trovärdighet
skall  utföra  sin styrande och  granskande  uppgift
måste  utredningskapaciteten  på  försvarsutskottets
kansli förstärkas  avsevärt.  Liknande  förslag förs
fram även i motion Fö243 (fp) yrkande 5.
Utskottet   delar  motionärernas  uppfattning   om
betydelsen av att  riksdagen och dess organ har egna
utrednings- och analysresurser.  Utskottet vill dock
erinra om att en rad åtgärder vidtagits i det syftet
under  senare  år.  Resurserna  har byggts  ut  inom
utredningstjänsten   och   för   uppföljnings-   och
utvärderingsverksamheten       inom       utskotten.
Riksdagsgrupperna tillförs politiska sekreterare. En
samlad statlig revisionsmyndighet - Riksrevisionen -
har  skapats  under riksdagen - åtgärder som  ligger
väl   i   linje  med   dem   som   eftersträvas   av
motionärerna.    Det    bör    dock    ankomma    på
riksdagsförvaltningen  och ytterst riksdagsstyrelsen
att besluta i frågan. Därför avstyrks motionerna.
Reservationer


Utskottets   förslag   till    riksdagsbeslut    och
ställningstaganden     har     föranlett    följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till  riksdagsbeslut  som
behandlas i avsnittet.

1. Mål, kostnader, anslag och resultat
(punkt 2, motiveringen) (m, fp, kd)

av  Ola  Sundell,  Rolf Gunnarsson och Nils Oskar
Nilsson  (alla m), Allan  Widman  och  Heli  Berg
(båda fp) samt Erling Wälivaara (kd).

Ställningstagande

Vi anser att  följande  text  borde ha tillfogats av
utskottet  på s. 20 efter meningen  som  inleds  med
"Med anledning  av . och slutar med ."vill utskottet
anföra följande."

Försvarsutskottet  har  erhållit ett betydande antal
rapporter  om allvarliga brister  i  Försvarsmaktens
verksamhet      från      Riksdagens      revisorer,
Riksrevisionsverket,  ESO,  Försvarsberedningen, FOI
och  även  genom  utredning  som   utskottet  självt
föranstaltat om. Bristerna har gällt administration,
ekonomisk       hantering,      relationen      till
stödmyndigheterna  och  redovisningen  till, framför
allt,  riksdagen. Nu senast har även kritik  riktats
mot  myndighetens   kärnverksamhet,   nämligen   att
organisera tillgängliga och operativa insatsförband.

Såväl  bredden  som  tyngden i de anmärkningar som
framställts  ger  utskottet  anledning  att  närmare
fundera   över  möjliga   generella   orsaker   till
problemen,  i  stället  för att bara reagera mot den
enskilda kritiken och åtföljande förslag i detalj.
En viktig slutsats torde  vara  att  den ordinarie
uppföljning  och  granskning  som löpande skall  ske
från  regeringens  och  riksdagens   sida   inte  är
tillräcklig.  För  det första handlar det kanske  om
kvalitativa brister.  I  avsaknad av förmåga till en
självständig  analys  ställs   inte   rätt   frågor.
Samtidigt   saknas   resurser   för   att  dra  rätt
slutsatser  av myndighetens många gånger  omfattande
redovisning.
För det andra  framstår  det  som  nödvändigt  att
understryka   och   möjligen   ytterligare   renodla
myndighetens,   regeringens  och  riksdagens  skilda
roller.  Det finns  tendenser  till  ett  otydligare
gränssnitt  som  i  första  hand  leder  till oklara
ansvarsförhållanden,  både  beträffande de politiska
instanserna  och myndigheten.  Ett  tydligt  exempel
härpå  är  den  s.k.  Ag  GRO.  Att  denna  centrala
arbetsgrupp har företrädare  både  från  departement
och  myndighet  samt  försetts  med  regional-   och
arbetsmarknadspolitiska  direktiv  är i sammanhanget
negativt.   Det  leder  till  att  en  professionell
bedömning   med   utgångspunkt   i   Försvarsmaktens
huvuduppgifter  inte  kommer  riksdag  och allmänhet
till del. Samtidigt blir det i princip omöjligt  att
ställa myndigheten till svars för sina bedömningar.

2. Redovisning i relation till utvecklingen i
omvärlden (punkt 4) (fp)

av Allan Widman och Heli Berg (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  anförs  i  reservation  2.  Därmed bifaller
riksdagen  Riksdagens  revisorers  förslag   2  samt
motion 2003/04:Fö2 (fp) yrkande 1 (i denna del) samt
avslår motion 2003/04:Fö264 (kd) yrkande 14.

Ställningstagande

Det   är  en  grundläggande  förutsättning  för  att
riksdagen  skall kunna styra det militära försvarets
utveckling att återrapporteringen från regeringen om
försvarets verksamhet  fungerar  tillfredsställande.
Men på grund av ofullständiga beslutsunderlag  är de
reella   möjligheterna   för   riksdagen  att  styra
försvaret mycket begränsade. Vi  delar  revisorernas
mening  att  regeringens beskrivningar av försvarets
verksamhet,  som   görs  i  budgetpropositionen,  är
endast allmänt deskriptiva  och  inte relateras till
några klara mål för försvaret. Riksdagen  har  ingen
klar  bild  vare  sig  av  hur  målen  uppfylls  och
verksamhetens  resultat  eller av dess kostnader. Vi
kräver    därför   att   regeringen    kontinuerligt
återrapporterar  till  riksdagen  hur  ställda  krav
uppnås  samt redovisar en omvärldsanalys. Riksdagens
revisorers  förslag  2  och  motion Fö2 yrkande 1 (i
denna  del)  bör  bifallas.  Detta   bör   riksdagen
tillkännage  för  regeringen  som sin mening. Motion
Fö264 yrkande 14 avstyrks.


3. Redovisning av grundläggande uppgifter i
budgetpropositionen (punkt 5) (fp)

av Allan Widman och Heli Berg (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservation 3. Därmed  bifaller
riksdagen Riksdagens revisorers förslag 3 och motion
2003/04:Fö2 (fp) yrkande 1 (i denna del) samt avslår
motion 2003/04:Fö1(kd) yrkandena 2 och 5.

Ställningstagande

Redovisningen  i  budgetpropositionerna   har  varit
alltför       knapphändig      och      bristfällig.
Återrapporteringen    till    riksdagen   bör   vara
kontinuerlig  och  ange  hur  ställda  krav  uppnås.
Kommande   budgetpropositioner  bör   innehålla   en
redogörelse  för utvecklingen i försvaret de senaste
åren  samt  en  jämförelse   med   utvecklingen   av
försvaret  i  andra  jämförbara  europeiska  länder.
Grundorganisationens  omfattning  vad  avser antalet
värnpliktiga,  antalet  militära  förband och  deras
förmåga   bör   också  i  framtiden  redovisas   för
riksdagen    i    budgetpropositionen.    Riksdagens
revisorers förslag  till en utvecklad redovisning av
grundläggande uppgifter  i  budgetpropositionen  bör
enlig  vår  mening bifallas. Detta bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.


4. Redovisning av grundläggande uppgifter i
budgetpropositionen (punkt 5) (v)

av Berit Jóhannesson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs  i  reservation  4.  Därmed  bifaller
riksdagen delvis Riksdagens revisorers förslag 3 och
avslår  motionerna  2003/04:Fö2  (fp)  yrkande 1  (i
denna del) och 2003/04:Fö1(kd) yrkandena 2 och 5.

Ställningstagande

En   redovisning   av  hur  försvarsutgifterna   har
utvecklats under ett  antal  år  bakåt,  jämfört med
budgetförslaget,   är  ett  relevant  underlag   för
riksdagens och partiernas  budgetberedning  -  under
förutsättning  att  de  är rimligt jämförbara. Vissa
uppgifter   av   detta   slag  återfinns   redan   i
budgetpropositionerna men  är  enligt min mening för
knapphändiga.  Riksdagens  revisorer   föreslår  att
detta bör redovisas i ett tioårigt perspektiv. Detta
är ett bra förslag. Utskottet förutsätter att frågan
om sådana ekonomiska nyckeltal för längre tidsserier
är   meningsfulla   för   budgetarbetet  prövas   av
utredningen  om  styr-  och finansieringsformerna  i
försvaret     och     av     den     parlamentariska
referensgruppen. Jag anser att revisorernas  förslag
i  detta  avseende  är så pass viktigt att utredaren
bör få i uppdrag att  pröva  detta, vilket riksdagen
bör ge regeringen till känna.


5. Redovisning av de fredsfrämjande
truppinsatserna (punkt 6) (m)

av Ola Sundell, Rolf Gunnarsson  och  Nils  Oskar
Nilsson (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  anförs  i  reservation  5.  Därmed bifaller
riksdagen  motion  2003/04:Fö3  (m)  yrkande  2  och
avslår   Riksdagens   revisorers   förslag  6   samt
motionerna   2003/04:Fö1   (kd)   yrkande    4   och
2003/03:Fö2 (fp) yrkande 1 (i denna del).

Ställningstagande

Vi    anser    i    fråga   om   finansieringen   av
Försvarsmaktens   deltagande    i    internationella
insatser att anslaget för detta bör utformas som ett
beredskapsanslag   och  omfatta  de  kostnader   som
uppstår  i samband med  att  insatsen  påbörjas  och
skall    redovisas     under     utgiftsområde     7
Internationellt    bistånd.    Därför    bör    även
anslagsindelningen  ändras.  Vi anser att motion Fö3
(m) yrkande 2 bör bifallas. Detta  bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.


6. Redovisning av de fredsfrämjande
truppinsatserna (punkt 6) (fp)

av Allan Widman och Heli Berg (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservation 6. Därmed  bifaller
riksdagen Riksdagens revisorers förslag 6 och motion
2003/04:Fö2 (fp) yrkande 1 (i denna del) samt avslår
motionerna 2003/04:Fö3 (m) yrkande 2 och 2003/04:Fö1
(kd) yrkande 4.

Ställningstagande

Folkpartiet liberalerna  delar  revisorernas syn att
regeringen  i budgetpropositionerna  skall  redovisa
kostnaderna   för   de   genomförda   fredsfrämjande
insatserna  jämte  de  insatser  som  planeras  samt
beräknade kostnader för dessa.

De internationella  insatserna  har  fått  en ökad
omfattning, och en allt större del av anslagen  till
Försvarsmakten  används  för detta ändamål. Regering
och riksdag har ett stort  humanitärt ansvar för att
dessa  resurser  brukas  så effektivt  som  möjligt.
Dessvärre  präglas  de beslut  som  fattas  av  stor
brådska  och  viss  ryckighet.   Att  vi  vid  flera
tillfällen  det  senaste  åren  avvecklat  missioner
efter en mycket kort insatstid och  utan att läget i
respektive land tydligt förbättrats bär  vittnesbörd
härom.
En   ökad   framförhållning   på   det   sätt  som
revisorerna  föreslår,  tillsammans med en nationell
och  av  riksdagen  antagen   strategi   för   dessa
insatser,  synes  nödvändigt  för  att garantera ett
bättre  resursutnyttjande. Den nationella  strategin
bör syfta  till  att  så långt möjligt beskriva var,
när och med vilka förband  som  insatserna  i första
hand   bör   genomföras.   Detta  bör  riksdagen  ge
regeringen till känna.

7. Redovisning av de fredsfrämjande
truppinsatserna (punkt 6) (kd)

av Erling Wälivaara (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs i reservation  7.  Därmed  bifaller
riksdagen motion  2003/04:Fö1  (kd)  yrkande  4  och
delvis  Riksdagens  revisorers förslag 6 samt avslår
motionerna 2003/04:Fö2  (fp) yrkande 1 (i denna del)
och 2003/04:Fö3 (m) yrkande 2.

Ställningstagande

Eftersom Försvarsmaktens  uppgifter  har  förändrats
med    större    internationella   åtaganden   anser
Kristdemokraterna    att   regeringen   i   kommande
budgetpropositioner    separat     måste    redovisa
kostnaderna för internationella truppinsatser. Detta
bör  riksdagen  ge  regeringen  till känna  som  sin
mening.


8. Försvarsmyndigheternas återrapportering
(punkt 7) (fp)

av Allan Widman och Heli Berg (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under  punkt 7 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservation  8. Därmed bifaller
riksdagen Riksdagens revisorers förslag 7 och delvis
motion 2003/04:Fö2 (fp) yrkande 1 (i  denna del) och
avslår motion 2003/04:Fö3 (m) yrkande 3.

Ställningstagande

Revisorerna anser att Försvarsdepartementet  i  stor
utsträckning    detaljstyr    försvarsmyndigheterna.
Regeringen  bör  delegera  delar  av  styrningen  av
stödmyndigheterna  till  Försvarsmakten.  Regeringen
har   dock   i   hög   grad   fortsatt   att   styra
stödmyndigheterna  på  samma sätt  som  när  de  var
anslagsfinansierade. Departementets koncentration på
detaljfrågor  innebär  också   att  de  övergripande
strategiska  frågorna,  för  vilka   regeringen  har
politiskt  ansvar,  kan  komma att bli undanträngda.
Både   regering  och  riksdag   har   således   haft
begränsade  möjligheter  att ta politiskt ansvar för
försvaret.

I       stället      för      att      detaljstyra
försvarsmyndigheterna   bör   regeringen  med  jämna
mellanrum genomföra fördjupade  granskningar  av hur
försvarsmyndigheterna  fungerar  och  samverkar.  Vi
ställer   oss  bakom  revisorernas  uppfattning  och
föreslår -  i  likhet med dessa - att regeringen går
igenom         återrapporteringskraven          till
försvarsmyndigheterna   samt   ser   över   hur   de
övergripande   frågorna   kan   följas  upp  bättre.
Regeringen bör redovisa resultatet  av denna översyn
för riksdagen, vilket riksdagen som sin  mening  bör
ge regeringen till känna.

9. Försvarsdepartementets personalförsörjning
(punkt 8) (fp, kd)

av  Allan  Widman  och  Heli  Berg  (båda fp) och
Erling Wälivaara (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt  8 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservation  9. Därmed bifaller
riksdagen    Riksdagens   revisorers   förslag    8,
motionerna   2003/04:Fö1    (kd)   yrkande   6   och
2003/04:Fö2 (fp) yrkande 1 (i  denna del) och avslår
motion 2003/04:Fö3 (m) yrkandena 4 och 5.

Ställningstagande

Försvarsdepartementet bör förstärkas  med  analytisk
kompetens.  Med  rätt  kompetens ökar departementets
förutsättningar att koncentrera  sina  resurser till
mera övergripande frågor.

Det resurssvaga Försvarsdepartementet  har  i  hög
grad   varit   beroende   av   beslutsunderlag  från
försvarsmyndigheterna.  Vi  anser   i   likhet   med
Riksdagens  revisorer  att Försvarsdepartementet bör
avbryta växeltjänstgöringen  av  yrkesofficerare vid
departementet.    Annars   är   risken   stor    att
departementets    oberoende    ställning    gentemot
Försvarsmakten        försvagas         ytterligare.
Försvarsdepartementets oberoende i förhållande  till
försvarsmyndigheterna    stärks   om   departementet
tillförs   kompetens  från  annat   håll   än   från
försvarsmyndigheterna.    Vi   ställer   oss   bakom
Revisorernas   förslag  att  regeringen   ser   över
personalförsörjningen  i  Försvarsdepartementet  och
tillför  tillräckliga resurser för att departementet
skall    kunna     analysera     de     komplicerade
försvarsfrågorna. Detta bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

10. Försvarsutskottets kansliresurser (punkt 9)
(fp)

av Allan Widman och Heli Berg (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt  9 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin
mening  vad  som  anförs  i  reservation  10. Därmed
bifaller   riksdagen   motionerna  2003/04:Fö2  (fp)
yrkande 3 och 2003/04:Fö243 (fp) yrkande 5.

Ställningstagande

Vi   anser   att   riksdagens    möjligheter   att
kontrollera och följa upp det militära försvaret och
dess   stödmyndigheter   behöver   förstärkas.   Den
handfull tjänstemän som försvarsutskottet  har  till
sitt  förfogande  skall ställas i relation till över
hundra anställda i  Försvarsdepartementet  och flera
hundra  i  Försvarsmaktens  högkvarter. Om riksdagen
med  trovärdighet  skall  utföra  sin  styrande  och
granskande  uppgift  måste utredningskapaciteten  på
försvarsutskottets kansli förstärkas avsevärt. Detta
bör riksdagen ge riksdagsstyrelsen  till känna inför
dess     övervägande     om     budgetförslag    för
riksdagsförvaltningens resurser.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag


Riksdagens revisorers förslag

Framställning 2002/03:RR19 Riksdagens revisorers
förslag angående styrningen av det militära
försvaret:

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad Riksdagens  revisorer  anför  i avsnitt
2.1    om    förbättrad    resultatredovisning   i
budgetpropositionerna.

2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  Riksdagens  revisorer anför i avsnitt
2.1 om att redovisningen av  försvarets  förmåga i
budgetpropositionerna  relateras till utvecklingen
i omvärlden.

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  Riksdagens  revisorer anför i avsnitt
2.2  om redovisning av försvarets  utveckling  och
omfattning i budgetpropositionerna.

4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  Riksdagens  revisorer anför i avsnitt
2.2 om tydligare redovisning i budgetpropositionen
av beställningsbemyndiganden.

5.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  Riksdagens  revisorer anför i avsnitt
2.2  om tydligare redovisning  till  riksdagen  av
försvarets kostnader.

6. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  Riksdagens  revisorer anför i avsnitt
2.2  om bättre redovisning  av  de  fredsfrämjande
truppinsatserna.

7. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  Riksdagens  revisorer anför i avsnitt
3.1  om  regeringens  återrapporteringskrav   till
försvarsmyndigheterna.

8.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad Riksdagens revisorer anför  i  avsnitt
3.2 om Försvarsdepartementets personalförsörjning.


Följdmotioner


2003/04:Fö1 av Erling Wälivaara m.fl. (kd):

1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad i motionen anförs om att tillsätta  en
utredning  för att analysera formerna för styrning
och finansiering av försvaret.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att regeringen i
kommande    budgetpropositioner     redogör    för
utvecklingen i försvaret jämfört med  utvecklingen
i andra jämförbara europeiska länder.

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  att  i kommande
budgetpropositioner  informera riksdagen om  vilka
materielobjekt   och  anläggningar   samt   vilken
forskning  och  teknikutveckling   som   ingår   i
bemyndiganderamen.

4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att  regeringen  i
kommande budgetpropositioner redovisar kostnaderna
för internationella truppinsatser.

5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i motionen anförs om att  i  kommande
budgetpropositioner    redovisa    Försvarsmaktens
omfattning i grundorganisationen vad avser antalet
värnpliktiga,   antalet   regementen   och   deras
förmåga.

6.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening  vad i motionen anförs  om  behovet  av  en
översyn       av        organisationen        inom
Försvarsdepartementet   för   att   bättre   kunna
genomföra analyser, uppföljning och utvärdering.

2003/04:Fö2 av Allan Widman m.fl. (fp):

1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vad  revisorerna i
sin helhet anför under kapitel 6 i rapporten.

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad   i   motionen    anförs    om    att
anslagsstrukturen utreds.

3.  Riksdagen  beslutar  vid antagande av budget för
riksdagsförvaltningen  att   beakta   vad   som  i
motionen   anförs  beträffande  försvarsutskottets
kansliresurser.

2003/04:Fö3 av Ola Sundell m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om förändrad styrning
av Försvarsmakten.

2.  Riksdagen beslutar om förändrad anslagsindelning
i enlighet med vad som anförs i motionen.

3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad   Riksdagens   revisorer   anför   om
redovisning rörande försvarets verksamhet.

4. Riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag om
Försvarsdepartementets personalförsörjning.


5. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om
Försvarsdepartementets
personalförsörjning.


Motioner från allmänna motionstiden


2003/04:Fö243 av Allan Widman m.fl. (fp):

4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen anförs om att  det  måste
skapas större marginaler i Försvarsmaktens budget.

5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om behovet av en
skärpt   styrning   av   Försvarsmakten  för   att
åstadkomma effektivare resursutnyttjande.

2003/04:Fö259 av Ola Sundell m.fl. (m):

2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  styrning  av
försvaret.

2003/04:Fö264 av Erling Wälivaara m.fl. (kd):

14.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad i motionen anförs  om  att  regeringen
kontinuerligt  återrapporterar  till riksdagen hur
ställda    krav    uppnås   samt   redovisar    en
omvärldsanalys.

15. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om behovet av att
tillsätta en utredning för  att analysera formerna
för styrning och finansiering av Försvarsmakten.