sou 2002 74 d3

Författningsförslag

1Förslag till

lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)

Härigenom föreskrivs i fråga om mervärdesskattelagen (1994:200)

dels att 1 kap. 2 a , 2 b, 4 a, 5, 12, 15 och 16 §§, 3 kap. 13, 14, 16, 17 och 18 §§, 4 kap., 6 kap. 6 §, 10 kap. 9 § samt 13 kap. skall upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före nuvarande 10 kap. 9 § skall utgå, dels att nuvarande 1 kap. 2 c § skall betecknas 1 kap. 1 b §,

nuvarande 6 kap. 1 4 §§ skall betecknas 1 a kap. 5 8 §§, nuvarande 6 kap. 7 8 §§ skall betecknas 1 a kap. 9 § och nuvarande 6 a kap. 1 6 §§ skall betecknas 1 a kap. 10 15 §§,

dels att 1 kap. 1, 2, 2 d, 3, 4, 6, 7, 8, 10 och 14 §§, de nya 1 a kap. 5 15 §§, 2 kap. 1, 2, 3, 5, 7 och 8 §§, 2 a kap. 2, 3, 5, 6, 7 och 9 §§, 3 kap. 3, 5, 7, 9, 10 b, 10 c, 11,11 a, 19, 20, 23 a, 24, 25, 26 b, 27, 30 a, 30 b, 30 d och 30 f §§, 5 kap. 2, 6, 7, 9 och 11 §§, 7 kap. 1, 2, 3 a, 4, 5, 6, 7, 8 och 9 §§, 8 kap. 1, 2, 3, 4, 6, 9, 11, 13, 13 a, 14, 15, 16 och 17 §§, 8 a kap. 1, 2, 11, 12 och 13 §§, 9 kap. 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 10, 11, 12 och 13 §§, 9 a kap. 1, 2, 3, 8, 9, 13 och 14 §§, 9 b kap. 1, 2, 4, 5 och 6 §§, 9 c kap. 4 och 5 §§, 10 kap. 1, 2, 3, 4, 5, 6, 11, 11 a, 11 c, 11 d, 12, 13 och 14 §§, 11 kap. 1 a, 2, 2 a, 4, 5, 5 a, 5 b, 5 c och 8 §§, 12 kap. 1, 1 a och 2 §§, 19 kap. 1, 3, 11 och 12 §§, 20 kap. 1 §, rubrikerna till 9 kap., 9 b kap., 10 kap. och 19 kap., samt rubrikerna närmast före 1 kap. 3 §, 3 kap. 25 §, 9 kap. 1 , 4, 5 och 6 §§, 10 kap. 1, 5, 11 och 12 §§ samt 19 kap. 1 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas tre nya kapitel, 1 a kap., 9 d kap. och 13 kap., sex nya paragrafer, 1 kap. 1 a §, 3 kap. 7 a, 11 b och 11 c §§, 8 kap. 1 a § och 10 kap. 1 a §, samt närmast före 1 kap. 2 och 4 §§, nya 3 kap. 11 b och 11 c §§ nya rubriker av följande lydelse.

Författningsförslag SOU 2002:74

Nuvarande lydelse			Föreslagen lydelse
		1 kap.
		1 §1
Mervärdesskatt skall betalas till			Denna lag tillämpas på följan-
staten enligt denna lag			de beskattningsgrundande			hän-
			delser:
1. vid sådan omsättning inom			1. Omsättning inom landet av
landet av varor eller tjänster som			varor eller tjänster som görs av
är skattepliktig och görs i en			en beskattningsbar person i denna
yrkesmässig verksamhet,			egenskap.
2. vid skattepliktigt gemen-			2. Gemenskapsinternt förvärv
skapsinternt	förvärv av	varor	av varor som är lös egendom,
som är lös egendom, om inte			om inte omsättningen är gjord
omsättningen	är gjord	inom	inom landet.
landet, eller
3. vid sådan import av varor			3. Import av varor till landet.
till landet som är skattepliktig.			4. Export.

			Vem som är en beskattningsbar
Vad som utgör omsättning			person anges i 1 a kap. Vad som
eller import anges i 2 kap. Vad			utgör	omsättning	eller import
som utgör gemenskapsinternt			anges i 2 kap. Vad som utgör
förvärv anges	i 2 a kap. Huru-		gemenskapsinternt		förvärv an-
vida skatteplikt föreligger för en			ges i 2 a kap. I vilka fall en om-
omsättning, ett gemenskapsinternt			sättning anses ha gjorts inom
förvärv eller import anges i 3 kap.			landet anges i 5 kap. För export
Vad som är yrkesmässig verksam-			finns	särskilda bestämmelser i
het anges i 4 kap. I vilka fall en			10 kap.
omsättning anses ha gjorts inom
landet anges i 5 kap.
			1 a §
			Mervärdesskatt		skall	enligt
			denna	lag betalas till staten för

sådana transaktioner som avses i 1 § första stycket 1 3 om de är skattepliktiga.

1 Senaste lydelse 1994:1798.

SOU 2002:74 Författningsförslag

	Annat belopp som på faktura
	eller	jämförlig handling	anges
	vara skatt enligt denna lag skall
	också betalas in till staten.
	Av 3 kap. framgår om skatte-
	plikt föreligger för en omsättning,
	ett	gemenskapsinternt	förvärv
	eller import.
(1 kap. 2 c §)	1 b §

Särskilda bestämmelser om mervärdesskatt finns i lagen (2000:142) om avtal med Danmark om mervärdesskatt för den fasta vägförbindelsen över Öresund.

	Betalningsskyldighet
	2 §2
Skyldig att betala mervärdes-	När skatt skall betalas enligt
skatt (skattskyldig) är	1 a § är följande person skyldig
	att betala mervärdesskatt (betal-
	ningsskyldig).

1. För sådan omsättning som anges i 1 § första stycket 1, om inte annat följer av 2 4 b: den som omsätter varan eller tjänsten,

2. för omsättning som anges i	2. För omsättning som anges
1 § första stycket 1 av sådana	i 1 § första stycket 1 av sådana
tjänster som avses i 5 kap. 7 §,	tjänster som avses i 5 kap. 7 §,
om den som omsätter tjänsten	om den som omsätter tjänsten
är en utländsk företagare och	är en beskattningsbar person som
förvärvaren är en näringsidkare:	inte är etablerad inom landet och
den som förvärvar tjänsten,	förvärvaren är en beskattningsbar
	person:	den som	förvärvar
3. för omsättning som anges i	tjänsten.
	3. För omsättning som anges
1 § första stycket 1 av sådana	i 1 § första stycket 1 av sådana
tjänster som avses i 5 kap. 5 §	tjänster som avses i 5 kap. 5 §
tredje stycket samt 5 a, 6 a, 6 b	tredje stycket samt 5 a, 6 a, 6 b
och 7 a §§, om den som om-	och 7 a §§, om den som om-
sätter tjänsten är en utländsk	sätter tjänsten är en beskatt-
företagare och förvärvaren är	ningsbar	person som	inte är

2 Senaste lydelse 2002:392.

Författningsförslag SOU 2002:74

registrerad till mervärdesskatt	etablerad	inom	landet	och
här: den som förvärvar tjänsten,	förvärvaren	är	registrerad	till
	mervärdesskatt		här: den	som
	förvärvar tjänsten.

4. För sådan efterföljande omsättning inom landet som avses i 3

kap. 30 b § första stycket: den till vilken omsättningen görs,

4 a. för omsättning som anges

4 a. För omsättning som

i 1 §

första stycket 1

mellan

anges

1 §

första

stycket 1

näringsidkare som är eller skall

mellan beskattningsbara personer

vara registrerade till mervärdes-

som är eller skall vara registre-

skatt här, av guldmaterial eller

rade till mervärdesskatt här, av

halvfärdiga

produkter med en

guldmaterial

eller

halvfärdiga

finhalt av minst 325 tusendelar

produkter med en finhalt av

eller av investeringsguld om den

minst 325 tusendelar eller av in-

som omsätter guldet är skatt-

vesteringsguld om den som om-

skyldig enligt 3 kap. 10 b §: den

sätter guldet valt att bli beskattad

som förvärvar varan,

enligt 3 kap. 10 b §: den som

förvärvar varan.

4 b. För annan omsättning

som anges i 1 § första stycket 1

än som avses i första stycket 2

eller 3 i förevarande paragraf, i

3 kap.

andra

och

tredje

3 kap.

andra

och

tredje

styckena,

5 kap.

6 §

första

styckena,

5 kap.

6 §

första

stycket 1 eller i 7 kap. 1 § tredje

stycket 11, om den som om-

sätter varan eller tjänsten är en

utländsk företagare och förvärva-

beskattningsbar

person som

inte

ren är registrerad till mervärdes-

är etablerad inom landet och

skatt här: den som förvärvar

förvärvaren

är

registrerad

till

varan eller tjänsten, om inte

mervärdesskatt

här:

den

som

annat följer av 2 d §,

förvärvar

varan

eller tjänsten,

om inte annat följer av 2 d §.

5.För sådant förvärv som anges i 1 § första stycket 2: den som förvärvar varan, och

6.för import av varor

a) som förs in från ett område som ligger utanför Europeiska gemenskapens tullområde: den som med anledning av importen är skyldig att betala tull för varorna enligt tullagstiftningen eller skulle ha varit skyldig att göra detta om varorna hade varit tullbelagda,

SOU 2002:74

Författningsförslag

b) som förs in från ett område som ligger inom Europeiska gemenskapens tullområde men utanför dess mervärdesskatte- område: den som skulle ha varit skyldig att betala tull för varorna enligt tullagstiftningen om varorna hade varit tullbelagda och förts in från ett område som ligger utanför Europeiska gemenskapens tullområde.

	7. För annat belopp som anges
	vara skatt enligt denna lag på en
	faktura eller jämförlig	handling:
	den som har utfärdat fakturan
	eller handlingen.
Särskilda bestämmelser om	En särskild bestämmelse		om
vem som i vissa fall är skatt-	betalningsskyldighet	finns	i
skyldig finns i 6 kap., 9 kap. och	9 c kap. 5 §.
9 c kap.

2 d §3

Om en utländsk företagare begär det, har han rätt att bli skattskyldig för omsättning som annars förvärvaren skulle ha varit skattskyldig för enligt 2 § första stycket 4 b. Den ut- ländske företagarens skattskyldig- het skall därvid gälla för all sådan omsättning inom landet.

Om en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet begär det, har han rätt att bli betalningsskyldig för omsättning som annars förvärvaren skulle ha varit betalningsskyldig för enligt 2 § första stycket 4 b. Den beskattningsbara personens betalningsskyldighet skall därvid gälla för all sådan omsättning inom landet.

Tidpunkten för skattskyldig-		Tidpunkten för den beskatt-
hetens inträde		ningsgrundande händelsen
		3 §
Skyldigheten att betala	skatt	Den	beskattningsgrundande
enligt 1 § vid omsättning inträder		händelsen	inträffar vid följande
när varan har levererats	eller	tidpunkter:
tjänsten har tillhandahållits	eller	1. För omsättning som anges i
när varan eller tjänsten har tagits		1 § första stycket 1 och 4, om inte

3 Senaste lydelse 2002:392.

Författningsförslag

SOU 2002:74

i anspråk genom uttag. Om dess- förinnan den som omsätter varan eller tjänsten får ersättning helt eller delvis för en beställd vara eller tjänst, inträder skattskyldig- heten i stället när ersättningen inflyter kontant eller på annat sätt kommer den som omsätter varan eller tjänsten till godo.

Med leverans av en vara förstås att varan avlämnas eller att den sänds till en köpare mot postförskott eller efterkrav.

Bestämmelsen i första stycket andra meningen gäller endast om omsättningen är skattepliktig när ersättningen kommer den som omsätter varan eller tjänsten till godo.

annat följer av 2 eller 3 nedan: när varan eller tjänsten omsätts.

2.För omsättning av varor och tjänster som pågår kontinuerligt och leder till flera avräkningar eller betalningar, utom för sådan omsättning som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3: vid utgången av den period som betalningen eller avräkningen avser.

3.För sådan omsättning som avses i 2 och för vilken avräkning eller betalning inte kan antas ske inom ett år: vid kalenderårets utgång.

4.För gemenskapsinterna för- värv: när omsättning av motsva- rande varor anses ske enligt 1 3.

5.För import: när skyldigheten att betala tull enligt tullagstift- ningen inträder eller skulle ha in- trätt om skyldighet att betala tull förelegat.

I kapitel 13 anges den tidpunkt då skyldigheten att senare redo- visa skatten i anledning av en beskattningsgrundande händelse uppkommer (redovisningstid- punkten för utgående skatt).

			Tillämplig skattesats
			4 §4
I stället för vad som föreskrivs i			Den skattesats som är i kraft
3 § gäller i fråga om upplåtelse av			vid redovisningstidpunkten för en
avverkningsrätt till skog i de fall			skattepliktig transaktion enligt
som avses i 21 kap. 2 § inkomst-			bestämmelserna om detta i
skattelagen	(1999:1229)	att	13 kap. skall tillämpas för trans-
skattskyldigheten inträder		allt-	aktionen i fråga.

4 Senaste lydelse 1999:1283.

SOU 2002:74

Författningsförslag

eftersom betalningen tas emot av upplåtaren.

Med v a r a förstås materiella ting, bland dem fastigheter och gas, samt värme, kyla och elekt- risk kraft. Med t j ä n s t förstås allt annat som kan tillhanda- hållas i yrkesmässig verksamhet.

6 §

Med v a r a förstås materiella ting, bland dem fastigheter och gas, samt värme, kyla och elekt- risk kraft. Med t j ä n s t förstås allt annat som kan tillhanda- hållas.

Vad som föreskrivs i fråga om v e r k s a m h e t avser såväl hela verksamheten som en del av verk- samheten. I 13 kap. avses dock hela verksamheten om inte något annat anges.

Med v e r k s a m h e t s o m medför skattskyldighet förstås en sådan verksamhet i vilken om- sättning av varor eller tjänster medför skattskyldighet enligt 2 § första stycket 1.

7 §5
Med		s k a t t e p l i k t i g a
t r a n s a k t i o n e r avses				om-
sättning,		gemenskapsinterna		för-
värv och import som inte undan-
tas från skatteplikt enligt 3 kap.
Med		t r a n s a k t i o n e r		av
ses	skattepliktiga		transaktioner
och	transaktioner		som inte	be-

skattas därför att de är undan- tagna från skatteplikt eller faller utanför tillämpningsområdet för denna lag.

		8 §6
Med u t g å e n d e	s k a t t	Med u t g å e n d e s k a t t
förstås sådan skatt som skall		förstås sådan skatt som skall
redovisas till staten vid omsätt-		redovisas till staten vid omsätt-
ning, gemenskapsinternt förvärv		ning, gemenskapsinternt förvärv
eller import enligt 1 §.		eller import enligt 1 a § första
		stycket och sådant belopp som
		skall betalas in till staten enligt
		1 a § andra stycket.
Med i n g å e n d e	s k a t t förstås sådan skatt vid förvärv eller
import som anges i 8 kap. 2 §.

5 Senaste lydelse 1997:502.

6 Senaste lydelse 1994:1798.

Författningsförslag SOU 2002:74

10 §7

Med e x p o r t avses sådan	Med e x p o r t avses sådan
omsättning utanför EG av varor	omsättning utanför EG av varor
eller tjänster som görs i en	och tjänster som görs av en
yrkesmässig verksamhet som	beskattningsbar person från hans
bedrivs här i landet.	etablering här i landet.
14 §8
Med b e s k a t t n i n g s å r	förstås beskattningsår enligt in-
komstskattelagen (1999:1229).
Om skatt enligt denna lag	Om skatt enligt denna lag
hänför sig till en verksamhet för	hänför sig till transaktioner som
vilken skattskyldighet inte före-	inte beskattas enligt inkomst-
ligger enligt inkomstskattelagen,	skattelagen, förstås med be-
förstås med beskattningsår:	skattningsår:

1.kalenderåret, eller

2.räkenskapsåret, om detta är brutet och överensstämmer med vad som anges i 3 kap. bokföringslagen (1999:1078).

1 a kap. Beskattningsbar person

1 §

En b e s k a t t n i n g s b a r p e r s o n är den som självstän- digt bedriver ekonomisk aktivitet, oberoende av syfte, resultat, plats eller form för aktiviteten.

Att aktiviteten skall utföras självständigt medför att när en fysisk person är bunden till en arbetsgivare av ett anställnings- avtal eller med hänsyn till lön och arbetsvillkor har en liknande rättslig bindning är han inte en beskattningsbar person.

Med	e k o n o m i s k a k t i -
v i t e t	förstås alla aktiviteter

som avser produktion, handel och tillhandahållande av varor och

7Senaste lydelse 1994:1798.

8Senaste lydelse 1999:1283.

SOU 2002:74

Författningsförslag

tjänster. Utnyttjande av mate- riella och immateriella tillgångar utgör ekonomisk aktivitet om syftet är att fortlöpande få in- täkter av tillgångarna.

2 §

En beskattningsbar person är även den som utför följande transaktioner vid enstaka till- fällen:

1.Upplåtelse eller överlåtelse av rätt till jordbruksarrende, av- verkningsrätt och annan jämförlig rättighet, rätt att ta jord, sten eller andra naturprodukter samt rätt till jakt, fiske eller bete från en fastighet.

2.Omsättning av växande skog, odling eller annan växt- lighet från andra fastigheter än

privatbostadsfastigheter enligt 2 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229) och fastighet som tillhör ett privatbostadsföretag enligt 2 kap. 17 § samma lag.

3 §

Staten, statliga affärsverk och kommuner är inte beskattnings- bara personer när det gäller akti- viteter eller transaktioner som

1.ingår som led i myndighets- utövning, eller

2.avser bevis, protokoll eller motsvarande avseende myndighets- utövning.

Första stycket gäller endast aktiviteter eller transaktioner som normalt inte utförs av annan än staten, statliga affärsverk eller

Författningsförslag SOU 2002:74

kommuner
Med	s t a t e n avses inte de
statliga	affärsverken.	Med

k o m m u n förstås kommun, landsting och kommunalförbund enligt kommunallagen (1991:900).

4 §

Den som tillfälligtvis avyttrar ett nytt transportmedel från Sverige till ett annat EG-land och denna omsättning undantas enligt 3 kap. 30 a § andra stycket, är en beskattningsbar person.

			Beskattningsbara			personer		i
			särskilda fall
(6 kap. 1 §)9			5 §
För omsättning i den verk-			När ekonomisk aktivitet be-
samhet som ett handelsbolag be-			drivs av ett handelsbolag eller en
driver är	bolaget	skattskyldigt.	europeisk	ekonomisk			intresse-
För omsättning i den verksamhet			gruppering är bolaget				respektive
som en	europeisk	ekonomisk	grupperingen		en beskattningsbar
intressegruppering		bedriver är	person.
grupperingen skattskyldig.
(6 kap. 2 §)10			6 §
En delägare i ett enkelt bolag			Ett enkelt bolag, en delägar-
eller i ett partrederi är skatt-			förvaltad	samfällighet			eller	ett
skyldig i förhållande till sin andel			partrederi är inte en beskatt-
i bolaget eller rederiet.			ningsbar person. Rättigheter					och
			skyldigheter		enligt	denna		lag
			gäller i stället delägaren i för-
			hållande till dennes andel.

I 23 kap. 3 § skattebetalningslagen (1997:483) finns bestäm- melser om att skattemyndigheten får besluta att en av delägarna skall svara för redovisningen och betalningen av mervärdesskatt.

9Senaste lydelse 1994:1893.

10Senaste lydelse 1997:502.

SOU 2002:74

Författningsförslag

(6 kap.3 §)

Om en skattskyldig har försatts i konkurs, är konkursboet skatt- skyldigt för omsättning i verk- samheten efter konkursbeslutet.

7 §

Om någon som är en beskattningsbar person försätts i konkurs, är konkursboet en beskattningsbar person när det gäller den ekonomiska aktiviteten efter konkursbeslutet.

(6 kap. 4 §)

Om en skattskyldig har avlidit, är dödsboet skattskyldigt för om- sättning i verksamheten efter dödsfallet.

8 §

Om någon som är en be- skattningsbar person har avlidit, är dödsboet en beskattningsbar person när det gäller den eko- nomiska aktiviteten efter döds- fallet.

(6 kap. 7 §)

Om någon i eget namn för- medlar en vara eller en tjänst för annans räkning och uppbär lik- viden för varan eller tjänsten skall vid bedömning av skatt- skyldigheten för omsättningen av varan eller tjänsten denna anses omsatt såväl av honom som av hans huvudman.

9 §

Om någon i eget namn för- medlar en vara eller en tjänst för annans räkning och uppbär lik- viden för varan eller tjänsten skall varan eller tjänsten anses omsatt såväl av honom som av hans huvudman.

(6 kap. 8 §)
Vad som sägs om skattskyldig-	Vad som sägs i första stycket
het i 7 § skall vid ett producent-	skall vid ett producentföretags
företags försäljning av en vara	försäljning av en vara eller en
eller en tjänst på auktion gälla	tjänst på auktion gälla produ-
producentföretaget och produ-	centföretaget och producenten.
centen.

Med producentföretag förstås ett företag som har bildats av producenter för avsättning av deras produktion eller som har tillkommit i detta syfte.

Författningsförslag SOU 2002:74

					Mervärdesskattegrupper
(6 a kap. 1 §)11					10 §
	Vid tillämpningen av bestäm-				Vid tillämpningen av bestäm-
melserna i denna lag får två eller					melserna i denna lag får två eller
flera näringsidkare, under de					flera	beskattningsbara				personer
förutsättningar som anges i detta					och holdingbolag som inte är
kapitel, anses som en enda					beskattningsbara personer, under
näringsidkare			(mervärdesskatte-		de förutsättningar som anges i
grupp) och den verksamhet som					11 15 §§, anses som en enda
mervärdesskattegruppen bedriver					beskattningsbar person					(mervär-
anses som en enda verksamhet.					desskattegrupp).
	Huruvida		mervärdesskatte-		Huruvida			mervärdesskatte-
gruppens verksamhet skall anses					gruppens			transaktioner			skall
medföra skattskyldighet följer av					beskattas följer av de allmänna
de	allmänna		bestämmelserna i		bestämmelserna				i 1	kap.	1 §
1 kap. 2 § första stycket 1.					första stycket 1 och 1 a §.
(6 a kap.2 §)12					11 §
	I en mervärdesskattegrupp får endast ingå
	1. näringsidkare som			står	1. personer som avses i 10 §
under		Finansinspektionens		till-	och står under Finansinspek-
syn och som bedriver verksam-					tionens tillsyn och som till-
het som inte medför skattskyldig-					handahåller tjänster vilkas om-
het därför att omsättningen av					sättning		är	undantagen			från
tjänster		är	undantagen	från	skatteplikt med stöd av 3 kap. 9
skatteplikt med stöd av 3 kap. 9					eller 10 §, och
eller 10 §, och
	2. näringsidkare med huvud-				2. personer som avses i 10 §
saklig inriktning att tillhanda-					med	huvudsaklig			inriktning att
hålla näringsidkare som avses i					tillhandahålla dem som avses i
punkt 1 varor eller tjänster, eller					punkt 1 varor eller tjänster, eller
	3. näringsidkare som är kom-				3. personer som avses i 10 §
missionärsföretag och kommit-					som	är	kommissionärsföretag
tentföretag i ett sådant kommis-					och	kommittentföretag i					ett
sionärsförhållande som avses i					sådant kommissionärsförhållan-
36	kap. inkomstskattelagen				de som avses i 36 kap. inkomst-
(1999:1229).					skattelagen (1999:1229).

11Senste lydelse 1998:346.

12Senaste lydelse 1999:1283.

SOU 2002:74 Författningsförslag

I en mervärdesskattegrupp får					I en mervärdesskattegrupp får
endast	ingå	en	näringsidkares		endast ingå en persons etablering
fasta driftställe i Sverige.					i Sverige.
Näringsidkare			som avses i		De personer som avses i första
första stycket 1 och 2 får inte					stycket 1 och 2 får inte ingå i
ingå i fler än en mervärdes-					fler än en mervärdesskatte-
skattegrupp.					grupp.
(6 a kap. 3 §)13					12 §
En	mervärdesskattegrupp får				En mervärdesskattegrupp får
endast avse näringsidkare som är					endast avse personer som är nära
nära förbundna med varandra i					förbundna med varandra i finan-
finansiellt,		ekonomiskt		och	siellt, ekonomiskt och organisa-
organisatoriskt hänseende.					toriskt hänseende.
(6 a kap. 4 §)14					13 §
En mervärdesskattegrupp an-					En mervärdesskattegrupp an-
ses bildad den dag skattemyn-					ses bildad den dag skattemyn-
digheten beslutar att närings-					digheten beslutar att personerna
idkarna skall registreras som en					skall registreras som en sådan
sådan	grupp		(gruppregistre-		grupp (gruppregistrering), eller
ring), eller den senare dag som					den senare dag som skatte-
skattemyndigheten därvid				be-	myndigheten därvid bestämmer.
stämmer. Av			beslutet	skall	Av beslutet skall framgå vem
framgå vem skattemyndigheten					skattemyndigheten utsett som
utsett som huvudman för grup-					huvudman för gruppen.
pen.
Till grupphuvudman skall utses
1. i de fall som avses i 2 §					1. i de fall som avses i 11 §
första stycket 1 och 2 den närings-					första stycket 1 och 2 den person i
idkare i mervärdesskattegruppen					mervärdesskattegruppen som de
som de övriga näringsidkarna i					övriga i gruppen föreslår, om
gruppen föreslår, om det inte					det inte finns särskilda skäl som
finns särskilda skäl som talar					talar mot detta, eller
mot detta, eller
2. i de fall som avses i 2 §					2. i de fall som avses i 11 §
första stycket 3 en näringsidkare					första stycket 3 den person i
som är kommittentföretag.					mervärdesskattegruppen som är
					kommittentföretag.

13Senaste lydelse 1998:346.

14Senaste lydelse 1998:346.

Författningsförslag SOU 2002:74

(6 a kap.5 §)15	14 §
Om skattemyndigheten be-	Om skattemyndigheten			be-
slutar om detta får nya	slutar om detta får nya personer
näringsidkare inträda i gruppen,	som avses i 10 § inträda i
näringsidkare utträda ur gruppen	gruppen,	personer	utträda	ur
eller grupphuvudmannen bytas	gruppen	eller	grupphuvud-
ut.	mannen bytas ut.

Gruppregistreringen består till dess att skattemyndigheten har beslutat att den skall upphöra.

Ett beslut om ändring i registreringen enligt första stycket eller om avregistrering enligt andra stycket gäller från och med dagen för beslutet eller den senare dag som skattemyndigheten be-

stämmer.
(6 a kap.6 §)16			15 §
Skattemyndigheten	skall	be-	Skattemyndigheten skall	be-
sluta om gruppregistrering en-			sluta om gruppregistrering en-
ligt 4 §, eller om ändring eller			ligt 13 §, eller om ändring eller
avregistrering enligt	5 §,	om	avregistrering enligt 14 §,	om
berörda näringsidkare	ansöker		berörda personer ansöker	om
om detta och det inte finns			detta och det inte finns särskilda
särskilda skäl som talar mot ett			skäl som talar mot ett sådant
sådant beslut.			beslut.

Om förutsättningarna för gruppregistrering har upphört eller om det annars finns särskilda skäl, får skattemyndigheten på eget initiativ besluta om avregistrering.

2 kap.

1 §17

Med o m s ä t t n i n g a v v a r a förstås

1. att en vara överlåts mot	1. att en vara överlåts mot
ersättning, eller	ersättning,
2. att en vara tas i anspråk	2. att en vara tas i anspråk
genom uttag enligt 2 och 3 §§.	genom uttag enligt 2 och 3 §§,
	eller
	3. att en vara överlämnas en-
	ligt avtal om uthyrning av varor
	under viss tid eller om avbetal-

15Senaste lydelse 1998:346.

16Senaste lydelse 1998:346.

17Senaste lydelse 2001:971.

SOU 2002:74 Författningsförslag

ningsköp av varor, som föreskri- ver att äganderätten normalt skall övergå senast när den sista av- betalningen har gjorts.

En överföring av en vara till ett annat EG-land skall likställas

med en omsättning av varan om
– varan transporteras av en			– varan transporteras av en
näringsidkare	eller	för dennes	beskattningsbar		person eller för
räkning från	en	yrkesmässig	dennes räkning från ett företag
verksamhet som näringsidkaren			som	den	beskattningsbara
bedriver inom EG,			personen bedriver inom EG,
– överföringen görs för denna			– överföringen görs för detta
verksamhet, och			företag, och

– överföringen skall beskattas som gemenskapsinternt förvärv i det andra EG-landet.

Med o m s ä t t n i n g a v t j ä n s t förstås

1.att en tjänst mot ersättning utförs, överlåts eller på annat sätt tillhandahålls någon, eller

2.att en tjänst tas i anspråk genom uttag enligt någon av 4 8 §§.

2 §18

Med uttag av vara förstås att	Med uttag av vara förstås att
den som är skattskyldig	en beskattningsbar person
1. tillgodogör sig en vara ur	1. tillgodogör sig en vara ur sin
verksamheten för privat ändamål,	rörelse för privat ändamål,

2. överlåter en vara till någon annan utan ersättning eller mot ersättning som understiger ett värde beräknat enligt 7 kap. 3 § 2 a och sådan nedsättning inte är marknadsmässigt betingad, eller

3. för över en vara från en				3. tillgodogör sig en vara för
verksamhet som medför skatt-				vilken avdragsrätt eller rätt till
skyldighet eller rätt till återbetal-				återbetalning av ingående skatt
ning av	ingående	skatt	enligt	enligt 10 kap. 11 13 §§ förelegat
10 kap.	9 13 §§	till en	verk-	för transaktioner som inte skall
samhet som inte alls eller endast				beskattas eller som inte medför
delvis medför skattskyldighet eller				sådan rätt till återbetalning.
sådan rätt till återbetalning.

18 Senaste lydelse 1994:1798.

Författningsförslag SOU 2002:74

				3 §19
Vad som sägs i 2 § om uttag				Vad som sägs i 2 § om uttag
av varor gäller endast om den				av varor gäller endast om den
skattskyldige har haft rätt till				beskattningsbara		personen		har
avdrag	för	eller	återbetalning	haft rätt till avdrag för eller
enligt 10 kap. 9 13 §§ av den				återbetalning enligt			10	kap.
ingående skatten			vid förvärvet	11 13 §§	av	den	ingående
av varan.				skatten vid förvärvet av varan.
Om den omsättning genom				Om den omsättning genom
vilken	den		skattskyldige	vilken	den	beskattningsbara
förvärvat varan eller, när varan				personen	förvärvat varan			eller,
förts in till Sverige av den				när varan förts in till Sverige av
skattskyldige, importen undan-				den beskattningsbara			personen,
tagits	från	skatteplikt enligt		importen	undantagits			från
3 kap. 21 § tillämpas dock 2 §.				skatteplikt enligt 3			kap.	21 §
				tillämpas dock 2 §.
				5 §20
Med uttag av tjänst förstås att				Med uttag av tjänst förstås att
den skattskyldige				den beskattningsbara personen

1. utför, låter utföra eller på annat sätt tillhandahåller en tjänst åt sig själv eller sin personal för privat ändamål eller för annat rörelsefrämmande ändamål, om tjänsten tillhandahålls utan ersätt- ning eller mot ersättning som understiger ett värde beräknat enligt 7 kap. 3 § 2 b och sådan nedsättning inte är marknadsmässigt

betingad,
2.	använder		eller låter någon		2. använder eller låter någon
annan använda en tillgång som					annan använda en tillgång som
hör till verksamheten för privat					hör till rörelsen för privat ända-
ändamål eller för annat rörelse-					mål eller för annat rörelsefräm-
främmande ändamål, om den					mande ändamål, om den beskatt-
skattskyldige haft rätt till avdrag					ningsbara personen haft rätt till
för	eller	återbetalning		enligt	avdrag	för	eller	återbetalning
10 kap. 9–13 §§ av den ingående					enligt 10 kap. 11–13 §§ av den
skatten vid förvärvet av varan,					ingående skatten			vid förvärvet
eller					av varan, eller
3.	för	privat ändamål		själv	3. för privat ändamål själv
använder eller låter någon annan					använder eller låter någon annan
använda		en	personbil	eller	använda	en	personbil eller

19Senaste lydelse 1994:1798.

20Senaste lydelse 1994:1798.

SOU 2002:74 Författningsförslag

motorcykel som utgör en till-	motorcykel	som	utgör en
gång i eller har förhyrts för	tillgång i eller har förhyrts för
verksamheten och den skattskyl-	rörelsen och den beskattnings-
dige har haft rätt till avdrag för	bara personen har haft rätt till
eller återbetalning enligt 10 kap.	avdrag för	eller	återbetalning
9–13 §§ av den ingående skatten	enligt 10 kap. 11–13 §§ av den
vid förvärvet eller, i fråga om	ingående skatten		vid förvärvet
förhyrning, av hela den ingående	eller, i fråga om förhyrning, av
skatten som hänför sig till	hela den ingående skatten som
hyran.	hänför sig till hyran.

Första stycket 2 och 3 gäller endast om värdet av användandet är

mer än ringa.
			7 §21
Med uttag av tjänst förstås			Med uttag av tjänst förstås
även att den skattskyldige utför			även	att	den	beskattningsbara
eller förvärvar sådana		tjänster	personen		utför	eller förvärvar
som anges i andra stycket och			sådana tjänster som anges i
tillför dem en egen fastighet			andra stycket och tillför dem en
som enligt inkomstskattelagen			egen fastighet som enligt in-
(1999:1229) utgör lagertillgång i			komstskattelagen (1999:1229)
byggnadsrörelse,	om	han i	utgör lagertillgång i byggnads-
byggnadsrörelsen	både	tillhan-	rörelse, om han i byggnadsrörel-
dahåller tjänster åt andra (bygg-			sen både tillhandahåller tjänster
nadsentreprenader) och utför			åt	andra	(byggnadsentrepre-
tjänster på sådana egna fastig-			nader) och utför tjänster på
heter.			sådana egna fastigheter.
Första stycket gäller

1.byggnads- och anläggningsarbeten, inräknat reparationer och underhåll, och

2.ritning, projektering, konstruktion eller andra jämförliga tjänster.

Första stycket gäller också	Första stycket gäller också
om tjänsterna utförs av den	om tjänsterna utförs av den
skattskyldige på en egen fastighet	beskattningsbara	personen på en
som utgör tillgång i rörelsen	egen fastighet som utgör till-
men inte är en sådan lagertill-	gång i rörelsen men inte är en
gång som avses i första stycket.	sådan lagertillgång som avses i
Vad nu sagts gäller dock inte om	första stycket.	Vad nu sagts

21 Senaste lydelse 2000:500.

Författningsförslag SOU 2002:74

tjänsterna hänför sig till en del						gäller dock inte om tjänsterna
av fastigheten som används i en						hänför sig till en del av fastig-
verksamhet som medför skatt-						heten som används för trans-
skyldighet eller rätt till återbetal-						aktioner som medför avdragsrätt
ning av ingående skatt enligt 10						eller rätt till återbetalning av
kap. 9, 11 eller 12 §.						ingående skatt enligt 10 kap. 11
						eller 12 §.
						8 §22
Med uttag av tjänst förstås						Med uttag av tjänst förstås
vidare att en fastighetsägare utför						vidare	att en		beskattningsbar
sådana tjänster som anges i						person utför sådana tjänster som
andra stycket på en egen fastig-						anges i andra stycket på en egen
het som utgör tillgång i en						fastighet som utgör tillgång i
yrkesmässig		verksamhet			som	hans rörelse om tjänsterna inte
varken	medför		skattskyldighet			skulle	ha	medfört		avdragsrätt
eller rätt till återbetalning av						eller rätt till återbetalning av
ingående	skatt		enligt 10		kap.	ingående		skatt			enligt
9 13 §§.	Detta			gäller	dock	10 kap. 11–13 §§ om de hade
endast om de nedlagda löne-						tillhandahållits av				en	annan
kostnaderna		för		tjänsterna		beskattningsbar			person.		Detta
under beskattningsåret					över-	gäller dock endast om de
stiger 150 000 kronor, inräknat						nedlagda		lönekostnaderna för
skatter och avgifter som grun-						tjänsterna		under	beskattnings-
das på lönekostnaderna.						året överstiger 150 000 kronor,
						inräknat		skatter	och		avgifter
						som	grundas			på	löne-
						kostnaderna.
Första stycket gäller utförande av

1.byggnads- och anläggningsarbeten, inräknat reparationer och underhåll,

2.ritning, projektering, konstruktion eller andra jämförliga tjänster, och

3.lokalstädning, fönsterputsning, renhållning och annan fastig- hetsskötsel.

Om en fastighet ägs av en näringsidkare som ingår i en så- dan mervärdesskattegrupp som avses i 6 a kap. 1 § skall gruppen

Om en fastighet ägs av en person som ingår i en sådan mervärdesskattegrupp som av- ses i 1 a kap. 10 § skall gruppen

22 Senaste lydelse 1998:346.

SOU 2002:74 Författningsförslag

anses som fastighetsägare vid	anses som fastighetsägare vid
tillämpning av denna paragraf.	tillämpning av denna paragraf.

2 a kap.

2 §23 Med gemenskapsinternt förvärv förstås

1.att någon under de förutsättningar som anges i 3 5 §§ mot ersättning förvärvar en vara, om varan transporteras till förvärvaren av denne eller av säljaren eller för någonderas räkning till Sverige från ett annat EG-land,

2.att någon under de förutsättningar som anges i 6 § mot ersättning förvärvar en vara, om varan transporteras till förvärvaren av denne eller av säljaren eller för någonderas räkning till ett annat EG-land från Sverige eller ett annat EG-land,

3. att någon under de för-	3. att någon under de för-
utsättningar som anges i 7 §	utsättningar som anges i 7 §
första stycket för över en vara	första stycket för över en vara
från en verksamhet i ett annat	från sitt företag i ett annat EG-
EG-land till Sverige, om inget	land till Sverige, om inget annat
annat följer av 7 § andra stycket,	följer av 7 § andra stycket, eller
eller

4. att någon i de fall som anges i 9 § för över en vara från ett annat EG-land till Sverige.

3 §24

En vara skall anses förvärvad enligt 2 § 1, om förvärvet avser

1. ett sådant nytt transportmedel som anges i 1 kap. 13 a § och transportmedlet skall användas stadigvarande här i landet,

2. en sådan punktskattepliktig	2. en sådan punktskattepliktig
vara som anges i 1 kap. 13 b §	vara som anges i 1 kap. 13 b §
och köparen är en näringsidkare	och köparen är en beskattnings-
eller en juridisk person som inte	bar person eller en icke beskatt-
är näringsidkare, eller	ningsbar juridisk person, eller
3. en annan vara än ett nytt	3. en annan vara än ett nytt
transportmedel eller en punkt-	transportmedel eller en punkt-
skattepliktig vara och förvärvet	skattepliktig vara och förvärvet
görs av en sådan köpare som	görs av en sådan köpare som
anges i andra stycket från en	anges i andra stycket från en
säljare som är skattskyldig till	säljare som är en beskattningsbar
mervärdesskatt i ett annat EG-	person som agerar i denna egen-

23Senaste lydelse 1995:1286.

24Senaste lydelse 1994:1798.

Författningsförslag SOU 2002:74

land.		skap i ett annat EG-land och som
		inte är befriad från mervärdes-
		beskattning enligt regler som mot-
		svarar bestämmelserna i 9 d kap.
		för små företag.
Första stycket 3 avser köpare som är
1. näringsidkare vars verk-		1.	beskattningsbara	personer
samhet medför rätt till avdrag för		som agerar i denna egenskap och
ingående skatt eller rätt till		har rätt till avdrag för ingående
återbetalning enligt 10	kap.	skatt eller rätt till återbetalning
9 13 §§ av sådan skatt, eller		enligt 10 kap. 11–13 §§ av sådan
		skatt, eller
2. näringsidkare vars verksam-		2.	beskattningsbara	personer
het inte medför någon avdrags-		som inte har någon avdragsrätt
rätt eller rätt till återbetalning		eller rätt till återbetalning enligt
enligt 10 kap. 9–13 §§	eller	10	kap. 11–13 §§ eller icke
juridiska personer som inte är		beskattningsbara juridiska perso-
näringsidkare, under förutsätt-		ner, under förutsättning
ning

– att det sammanlagda värdet av hans skattepliktiga förvärv av andra varor än nya transportmedel eller punktskattepliktiga varor

under det löpande eller det föregående kalenderåret						överstiger
90 000 kronor, eller
– att köparen omfattas av ett sådant beslut som anges i 4 §.
			5 §25
En vara skall anses förvärvad			En vara skall anses förvärvad
enligt 2 § 1	även i	de fall	enligt	2 §	1 även	i	de fall
transporten	påbörjas	utanför	transporten		påbörjas		utanför
EG och varan därefter impor-			EG och varan därefter impor-
terats till ett annat EG-land av			terats till ett annat EG-land av
förvärvaren för vidare transport			förvärvaren för vidare transport
till Sverige, om förvärvaren är en			till Sverige, om förvärvaren är en
juridisk person som inte är			icke	beskattningsbar			juridisk
näringsidkare.			person.

I 10 kap. 11 b § finns bestämmelser om återbetalning i vissa fall av skatt som betalas vid import.

25 Senaste lydelse 1994:1798.

SOU 2002:74

Författningsförslag

6 §26

En vara skall anses förvärvad enligt 2 § 2, om

–köparen är registrerad till mervärdesskatt här i landet,

–förvärvet görs, under angivande av köparens svenska registre- ringsnummer, från en säljare som är registrerad till mervärdesskatt i ett annat EG-land, och

–köparen inte visar att han påförts mervärdesskatt i ett annat EG-land för förvärvet.

I 13 kap. 25 a § finns bestäm- melser om hur utgående skatt för sådana förvärv som avses i första stycket skall återfås, för det fall att mervärdesskatt har påförts i det andra EG-landet efter det att förvärvaren redo- visat den utgående skatten i sin deklaration här i landet.

En vara skall inte anses för- värvad enligt första stycket, om köparen visar att förvärvet gjorts för en efterföljande om- sättning i ett annat EG-land och den till vilken omsättningen görs är skattskyldig där för om- sättningen.

I 13 kap. 15 § finns bestäm- melser om hur utgående skatt för sådana förvärv som avses i första stycket skall återfås, för det fall att mervärdesskatt har påförts i det andra EG-landet efter det att förvärvaren redo- visat den utgående skatten i sin deklaration här i landet.

	7 §27
En vara skall anses förvärvad enligt 2 § 3, om
– den som för över varan	– den som för över varan är
bedriver yrkesmässig verksamhet i	en beskattningsbar person i ett
ett annat EG-land,	annat EG-land,
– överföringen görs för denna	– överföringen görs för hans
verksamhet, och	företag, och
– överföringen görs genom	– överföringen görs genom
att varan transporteras från det	att varan transporteras från det
EG-landet till Sverige av den	EG-landet till Sverige av den
som bedriver verksamheten eller	beskattningsbara personen eller
för dennes räkning.	för dennes räkning.

26 Senaste lydelse 1994:1798.

27 Senaste lydelse 2001:971.

Författningsförslag SOU 2002:74

En vara skall inte anses förvärvad enligt 2 § 3, om överföringen 1. görs för omsättning på fartyg, luftfartyg eller tåg under färd

med avgångsplats i ett EG-land och ankomstplats i ett annat EG- land,

2. utgör ett led i omsätt-			2. utgör ett led i omsätt-
ningen av en tjänst som utförs			ningen av en tjänst som utförs
åt den som för över varan och			åt den som för över varan och
tjänsten avser arbete i Sverige på			tjänsten avser arbete i Sverige på
den överförda	varan,	om	den överförda	varan,	om
transporten av varan avslutas i			transporten av varan avslutas i
Sverige och varan, sedan arbetet			Sverige och varan, sedan arbetet
utförts, skickas	tillbaka	till	utförts, skickas tillbaka till den
näringsidkaren i det EG-land			beskattningsbara	personen i	det
som varan ursprungligen över-			EG-land som varan ursprung-
förts från,			ligen överförts från,

3.görs för att den överförda varan skall användas för om- sättningen av tjänster i Sverige och varan därför skall användas tillfälligt här i landet,

4.görs för att den överförda varan tillfälligt, högst två år, skall användas i Sverige, under förutsättning att motsvarande import skulle ha varit skattefri här i landet enligt vad som gäller för temporär import från ett icke medlemsland,

5.görs för sådan omsättning som anges i 5 kap. 9 § eller i 3 kap. 30 a §, eller

6.görs för sådan omsättning som anges i 5 kap. 2 § första stycket 2 eller 4.

När någon av de förutsättningar som anges i andra stycket inte längre föreligger, skall varorna anses ha överförts enligt reglerna i första stycket.

	9 §28
En vara skall anses förvärvad enligt 2 § 4, om
– den som tar i anspråk varan	– en beskattningsbar person tar
bedriver verksamhet som medför	i anspråk varan,
skattskyldighet här i landet,	– han tar i anspråk varan för
– han tar i anspråk varan för	– han tar i anspråk varan för
ett annat ändamål än som anges	ett annat ändamål än som anges
i 7 § andra stycket genom att	i 7 § andra stycket genom att
använda den för denna verk-	använda den för sitt företag efter

28 Senaste lydelse 1994:1798.

SOU 2002:74

Författningsförslag

samhet efter att varan trans- porterats av honom eller för hans räkning till Sverige från ett annat EG-land, och

– varan inte härrör från en yrkesmässig verksamhet som han bedriver i det landet.

att varan transporterats av honom eller för hans räkning till Sverige från ett annat EG-land, och

– varan inte härrör från ett företag som han driver i det landet.

3 kap.

3 §29 Undantaget enligt 2 § omfattar inte

1. upplåtelse eller överlåtelse	1. upplåtelse eller överlåtelse
av verksamhetstillbehör,	av annan maskin, utrustning eller
	särskild inredning än industri-
	tillbehör, om den tillförts sådan
	byggnad eller del av byggnad som
	är inrättad för annat än bostads-
	ändamål och den anskaffats för
	att direkt användas för en sär-
	skild ekonomisk aktivitet som be-
	drivs på fastigheten.

2.omsättning av växande skog, odling och annan växtlighet utan samband med överlåtelse av marken,

3.upplåtelse eller överlåtelse av rätt till jordbruksarrende, av- verkningsrätt och annan jämförlig rättighet, rätt att ta jord, sten eller andra naturprodukter samt rätt till jakt, fiske eller bete,

4.	rumsuthyrning	i hotell-	4.	rumsuthyrning i hotell-
rörelse eller liknande verksamhet			rörelse eller liknande samt upp-
samt upplåtelse av camping-			låtelse av campingplatser		och
platser och motsvarande i cam-			motsvarande,
pingverksamhet,
5.	upplåtelse av	parkerings-	5.	upplåtelse av lokaler	och
platser i parkeringsverksamhet,			platser för parkering,

6.upplåtelse för fartyg av hamnar eller för luftfartyg av flygplatser,

7.upplåtelse av förvaringsboxar,

8.upplåtelse av utrymmen för reklam eller annonsering på fastigheter,

9.upplåtelse för djur av byggnader eller mark,

29 Senaste lydelse 2000:1358.

Författningsförslag

SOU 2002:74

10.upplåtelse för trafik av väg, bro eller tunnel samt upplåtelse av spåranläggning för järnvägstrafik,

11.korttidsupplåtelse av lokaler och anläggningar för idrotts- utövning, och

12.upplåtelse av terminalanläggning för buss- och tågtrafik till trafikoperatörer.

Undantaget			enligt 2 § gäller				Undantaget enligt 2 §			gäller
inte heller när en fastighets-							inte heller när en fastighets-
ägare, ett konkursbo eller en							ägare, ett konkursbo eller en
sådan		mervärdesskattegrupp					sådan		mervärdesskattegrupp
som avses i 6 a kap. för stadig-							som	avses i 1 a kap. 10–15 §§
varande användning i en verk-							helt eller delvis hyr ut en sådan
samhet som medför skattskyldig-							byggnad eller annan anläggning
het eller som medför rätt till							som utgör fastighet till någon
återbetalning enligt 10 kap. 1, 6,							som stadigvarande skall använda
9, 11 eller 12 § helt eller delvis							fastigheten		för transaktioner som
hyr ut en sådan byggnad eller							medför avdragsrätt för ingående
annan		anläggning,		som	utgör		skatt eller rätt till återbetalning
fastighet. Uthyrning till staten,							enligt 10 kap. 1, 6, 11 eller 12 §.
en		kommun		eller		ett	Uthyrning till staten eller en
kommunalförbund				är	skatte-		kommun		är skattepliktig	även
pliktig även om uthyrningen sker							om staten eller kommunen inte
för en verksamhet som inte							har avdragsrätt eller rätt till
medför sådan skyldighet eller rätt.							återbetalning av ingående			skatt.
Skatteplikt föreligger dock inte							Skatteplikt föreligger dock inte
för uthyrning till en kommun							för uthyrning till en kommun,
eller	ett kommunalförbund,					om	om	fastigheten vidareuthyrs av
fastigheten			vidareuthyrs			av	kommunen till någon som enbart
kommunen			eller	kommunal-			skall använda den för trans-
förbundet för användning i en							aktioner som inte medför av-
verksamhet som inte					medför		dragsrätt för ingående skatt eller
skattskyldighet			eller	rätt		till	rätt	till	återbetalning	enligt
återbetalning enligt 10 kap. 1, 6,							10 kap. 1, 6, 11 eller 12 § eller
9,	11	eller	12 §	eller		om	om uthyrningen avser stadig-
uthyrningen avser stadigvarande							varande bostad. Vad som har
bostad. Vad som har sagts om							sagts om uthyrning gäller även
uthyrning gäller även för upp-							för upplåtelse av bostadsrätt.
låtelse av bostadsrätt.
Andra stycket tillämpas också

1. vid uthyrning i andra och tredje hand,

SOU 2002:74 Författningsförslag

2. vid bostadsrättshavares upplåtelse av nyttjanderätt till fastighet som innehas med bostadsrätt, och

3. när en byggnad eller annan	3. när en byggnad eller annan
anläggning som utgör fastighet	anläggning som utgör fastighet
uppförs eller genomgår om-	uppförs eller genomgår om-
fattande till- eller ombyggnad i	fattande till- eller ombyggnad i
syfte att anläggningen helt eller	syfte att anläggningen helt eller
delvis skall kunna hyras ut för	delvis skall kunna hyras ut för
sådan verksamhet som avses i	sådan användning som avses i
andra stycket.	andra stycket.
I 9 kap. finns särskilda be-	I 9 kap. finns särskilda be-
stämmelser om skattskyldighet	stämmelser om frivillig beskatt-
för sådan uthyrning, bostads-	ning av sådan uthyrning,
rättsupplåtelse och upplåtelse av	bostadsrättsupplåtelse och upp-
nyttjanderätt som anges i andra	låtelse av nyttjanderätt som an-
och tredje styckena.	ges i andra och tredje styckena.
	5 §30

Med sjukvård förstås åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda eller behandla sjukdomar, kroppsfel och skador samt vård

vid barnsbörd,
– om åtgärderna vidtas vid	– om åtgärderna vidtas vid
sjukhus eller någon annan in-	sjukhus eller någon annan in-
rättning som drivs av det all-	rättning som drivs av det all-
männa eller, inom enskild	männa eller, i enskild regi, vid
verksamhet, vid inrättningar för	inrättningar för sluten vård, eller
sluten vård, eller

– om åtgärderna annars vidtas av någon med särskild legitimation att utöva yrke inom sjukvården.

Med sjukvård förstås även sjuktransporter som utförs med transportmedel som är särskilt inrättade för sådana transporter.

Med sjukvård jämställs medicinskt betingad fotvård.

Med	social	omsorg förstås		7 §
				Med	social	omsorg förstås
offentlig	eller	privat verksamhet		barnomsorg, äldreomsorg, stöd
för barnomsorg,			äldreomsorg,	och service till vissa funktions-
stöd och service till vissa funk-				hindrade	och	annan jämförlig
tionshindrade		och	annan jäm-	social omsorg.

30 Senaste lydelse 1996:794.

Författningsförslag SOU 2002:74

förlig social omsorg.	Med social omsorg skall även
	förstås aktiviteter som utförs av
	sådana	stiftelser och			ideella
	föreningar		som	avses	i 7 kap.
	3 13	§§	inkomstskattelagen
	(1999:1229),			vilka	har till
	ändamål att främja vård och
	uppfostran		av	barn,	bedriva
	hjälpverksamhet bland behövande
	eller har annat välgörande eller
	socialt ändamål, om aktiviteterna

direkt främjar de angivna ända- målen.

7 a §

Från skatteplikt undantas reli- giösa och filosofiska institutioners tillhandahållande av personal för utförande av själavård, om till- handahållandet sker till subjekt vars aktiviteter utgörs av sådan sjukvård, social omsorg eller ut- bildning som undantas från skatteplikt enligt 3 kap. 4, 6, 7 och 8 §§, och tillhandahållandet avser dessa aktiviteter.

				9 §31
Från	skatteplikt		undantas	Från	skatteplikt		undantas
omsättning av bank- och finan-				omsättning av bank- och finan-
sieringstjänster samt sådan om-				sieringstjänster samt sådan om-
sättning som utgör värde-				sättning som utgör värde-
pappershandel		eller	därmed	pappershandel		eller	därmed
jämförlig verksamhet.				jämförbara transaktioner.
Med bank- och finansierings-				Med bank- och finansierings-
tjänster avses inte notariatverk-				tjänster avses inte notariat-
samhet, inkassotjänster, admi-				tjänster,	inkassotjänster, admi-
nistrativa	tjänster		avseende	nistrativa	tjänster		avseende
factoring	eller	uthyrning av		factoring	eller	uthyrning av

31 Senaste lydelse 1994:1798.

SOU 2002:74 Författningsförslag

förvaringsutrymmen.	förvaringsutrymmen.
Med värdepappershandel förstås

1.omsättning och förmedling av aktier, andra andelar och fordringar, oavsett om de representeras av värdepapper eller inte, och

2.förvaltning av värdepappersfond enligt lagen (1990:1114) om värdepappersfonder.

			10 b §32
En näringsidkare har rätt att				En beskattningsbar person har
bli skattskyldig för en om-				rätt att bli beskattad för en
sättning som annars skulle ha				omsättning som annars skulle ha
undantagits enligt 10 a § första				undantagits från skatteplikt en-
stycket om han				ligt 10 a § första stycket om han
1. framställer investeringsguld				1. framställer investeringsguld
eller omvandlar guld av något				eller omvandlar guld av något
slag	till	investeringsguld	och	slag	till	investeringsguld				och
omsättningen görs till en annan				omsättningen görs till en annan
näringsidkare, eller				beskattningsbar person, eller
2. i sin yrkesverksamhet nor-				2. i sin yrkesutövning normalt
malt omsätter guld för indust-				omsätter		guld	för	industriellt
riellt ändamål och omsättningen				ändamål och omsättningen avser
avser	investeringsguld		enligt	investeringsguld			enligt		1	kap.
1 kap. 18 § första stycket 1 och				18 § första stycket 1 och görs
görs till en annan näringsidkare.				till	en	annan	beskattningsbar
				person.
			10 c §33
Ett ombud har rätt att bli				Ett ombud har rätt att bli
skattskyldigt för förmedling som				beskattat		för förmedling				som
annars skulle ha undantagits en-				annars skulle			ha	undantagits
ligt 10 a § andra stycket om den				från	skatteplikt		enligt		10	a §
för vars		räkning förmedlingen		andra stycket om den för vars
görs är skattskyldig enligt 10 b §.				räkning		förmedlingen			görs	har
				valt att beskattas enligt 10 b §.

32Senaste lydelse 1999:640.

33Senaste lydelse 1999:640.

Författningsförslag SOU 2002:74

11 §34

Från skatteplikt undantas följande slag av omsättning:

1. en utövande konstnärs framförande av ett sådant litterärt eller konstnärligt verk som omfattas av lagen (1960:729) om upp- hovsrätt till litterära och konstnärliga verk,


2. tillhandahållande i biblio-					2. tillhandahållande i biblio-
teksverksamhet av böcker, tid-					teksverksamhet av böcker, tid-
skrifter, tidningar, ljud- och					skrifter, tidningar, ljud- och
bildupptagningar,		reproduktio-			bildupptagningar,				reproduktio-
ner av bildkonst samt biblio-					ner	av bildkonst,			bibliografiska
grafiska upplysningar, om verk-					upplysningar samt program och
samheten bedrivs av eller fort-					kataloger hänförliga till de egna
löpande i mer än ringa om-					aktiviteterna, om biblioteks-
fattning	understöds		av	det	verksamheten bedrivs av det all-
allmänna,					männa,		en	allmännyttig			ideell
					förening		eller		ett	registrerat
					trossamfund, eller i annat fall
					fortlöpande i mer än ringa om-
					fattning		understöds			av	det
					allmänna,
3. förvaring och tillhanda-					3. förvaring och tillhanda-
hållande	i arkivverksamhet			av	hållande		i	arkivverksamhet av
arkivhandlingar och uppgifter ur					arkivhandlingar och uppgifter ur
sådana handlingar, om verksam-					sådana handlingar samt program
heten bedrivs av eller fort-					och kataloger hänförliga till de
löpande i mer än ringa om-					egna aktiviteterna, om arkiv-
fattning understöds av det all-					verksamheten bedrivs av det all-
männa,					männa,		en	allmännyttig			ideell
					förening eller ett registrerat tros-
					samfund, eller i annat fall
					fortlöpande i mer än ringa om-
					fattning		understöds			av	det
					allmänna,
4. anordnande i museiverk-					4. anordnande i museiverk-
samhet av utställningar för all-					samhet		av	utställningar			för
mänheten och tillhandahållande					allmänheten och tillhandahållan-
i museiverksamhet		av	föremål		de i museiverksamhet av föremål
för utställningar, om verksam-					för	utställningar			samt	program
heten bedrivs av eller fortlöpan-					och	kataloger hänförliga till de

34 Senaste lydelse 1996:1327.

SOU 2002:74

Författningsförslag

de i mer än ringa omfattning understöds av det allmänna,

5.av det allmänna understödd folkbildningsverksamhet som tillhandahålls av studieförbund, och

6.kulturbildningsverksamhet som bedrivs av kommun.

egna aktiviteterna om musei- verksamheten bedrivs av det all- männa, en allmännyttig ideell förening eller ett registrerat trossamfund, eller i annat fall fortlöpande i mer än ringa omfattning understöds av det allmänna,

5.av det allmänna understödd folkbildning som tillhandahålls av studieförbund och folkbild- ning som tillhandahålls av allmännyttiga ideella föreningar och registrerade trossamfund, och

6.kulturbildning som bedrivs av kommun.

Med allmännyttiga ideella föreningar och registrerade tros- samfund avses sådana föreningar och trossamfund som omfattas av bestämmelserna i 7 kap. 7–14 §§ inkomstskattelagen (1999:1229).

Undantaget i 5 gäller endast sådant tillhandahållande som normalt inte görs av annan än där angivna studieförbund, föreningar och trossamfund.

		11 a §35
Från	skatteplikt	undantas	Från skatteplikt	undantas
omsättning av tjänster vari-			omsättning av tjänster vari-
genom någon bereds tillträde till			genom någon bereds tillträde till
idrottsligt evenemang eller till-			idrottsligt evenemang eller till-
fälle att utöva idrottslig verk-			fälle att utöva idrott. Från
samhet. Från skatteplikt undan-			skatteplikt undantas vidare om-
tas vidare omsättning av tjänster			sättning av tjänster som har
som har	omedelbart	samband	omedelbart samband med ut-
med utövandet av den idrottsliga			övandet av idrotten om tjänster-
verksamheten om dessa tjänster			na omsätts av samma	beskatt-

35 Senaste lydelse 1999:1283.

Författningsförslag

SOU 2002:74

omsätts av den som till- handahåller den idrottsliga verk- samheten.

Undantaget gäller endast om tjänsterna omsätts av staten eller en kommun eller av en förening i de fall verksamheten inte anses som yrkesmässig enligt 4 kap. 8 §.

ningsbara person.

Undantaget gäller endast om tjänsterna omsätts av staten, en kommun eller en organisation utan vinstintresse.

Undantag för viss omsättning till medlemmar

11 b §

Från skatteplikt undantas om- sättning av tjänster och varor med nära anknytning därtill, som görs av organisationer utan vinst- intresse till medlemmarna i deras gemensamma intresse mot stadge- enligt bestämd avgift. Orga- nisationen skall främja ändamål av politisk, facklig, religiös, patrio- tisk, filosofisk, filantropisk eller medborgarrättslig karaktär.

Första stycket gäller endast sådan omsättning som normalt inte görs av annan än de ifråga- varande organisationerna.

Undantag för penninginsam- lingsevenemang

11 c §

Från skatteplikt undantas om- sättning av varor och tjänster vilken görs av organisationer som utför aktiviteter undantagna från skatteplikt enligt 4, 8, 11, 11 a eller 11 b §, under förutsättning att omsättningen sker i samband med insamlingsevenemang som i

SOU 2002:74

Författningsförslag

					skälig omfattning anordnas ute-
					slutande till förmån för de akti-
					viteter som avses i nämnda be-
					stämmelser. Första stycket					gäller
					inte till förmån för aktiviteter som
					avses i 6 §.
					19 §
Från	skatteplikt			undantas	Från	skatteplikt		undantas
omsättning av tjänster som avser					omsättning av tjänster som till-
1. införande		eller ackvisition			handahålls en utgivare av ett
av annonser i periodiska med-					periodiskt medlemsblad				eller		en
lemsblad,	personaltidningar och				periodisk organisationstidskrift på
organisationstidskrifter som anges					uppdrag av honom och tjänsterna
i 13 och 14 §§, och					avser framställning			av	sådana
2. framställning			av	sådana	publikationer, har samband med
publikationer		eller	tjänster som		denna framställning, såsom dist-
tillhandahålls		av framställaren i			ribution av upplagan, eller avser
samband med denna framställ-					samordning av tjänster.
ning såsom distribution av upp-					Med tjänst som avser fram-
lagan.					ställning av en publikation enligt
Från skatteplikt undantas även					första	stycket	förstås		sådana
tjänster som avser införande av					tjänster som krävs för färdig-
annonser	i sådana		publikationer		ställandet eller		mångfaldigandet
som anges i 18 §.					av publikationen i tekniskt av-
					seende.
					En	publikation		anses		som
					periodisk endast om den enligt
					utgivningsplanen utkommer med
					minst fyra nummer om året.
					Med organisationstidskrift för-
					stås en publikation som inte är en
					allmän	nyhetstidning eller					ett
					medlemsblad och som väsentligen
					framstår som ett organ för en eller
					flera organisationer utan vinst-
					intresse.
					Första–fjärde		stycket			gäller
					även publikationer i form av
					radio- eller kassettidningar.

Författningsförslag SOU 2002:74

					20 §
Från	skatteplikt undantas				Från skatteplikt	undantas
omsättning		i	verksamhet	för	omsättning som avser produk-
produktion		och	utsändning	av	tion och utsändning av radio-
radio-	och	televisionsprogram,			och televisionsprogram, om
om verksamheten huvudsakligen					produktionen och utsändningarna
finansieras genom statsanslag.					huvudsakligen	finansieras
					genom statsanslag.
				23 a §36

Från skatteplikt undantas omsättning av tjänster som till- handahålls inom fristående grupper av fysiska eller juridiska

personer, om
– verksamheten i övrigt inte			– gruppens eller personernas
medför	skattskyldighet	hos	övriga aktiviteter är undantagna
gruppen eller hos de fysiska eller			från skatteplikt eller inte be-
juridiska personerna,			skattas,
– tjänsterna är direkt nöd-			– tjänsterna är direkt nöd-
vändiga för utövandet av verk-			vändiga för utövandet av akti-
samheten, och			viteterna, och

– ersättningen för tjänsterna exakt motsvarar den fysiska eller juridiska personens andel av de gemensamma kostnaderna för tjänsternas tillhandahållande.

Undantaget avser endast sådana tjänster som normalt inte tillhandahålls av någon annan utanför gruppen.

24 §37

Från skatteplikt undantas överlåtelse av andra tillgångar än

omsättningstillgångar, om
1. den som överlåter till-			1. den som överlåter till-
gången kan visa att han varken			gången kan visa att han varken
har haft någon rätt till avdrag			har haft någon rätt till avdrag
för	eller	återbetalning enligt	för	eller	återbetalning enligt
10	kap.	9 13 §§ av ingående	10	kap.	11 13 §§ av ingående
skatt vid förvärvet av tillgången			skatt vid förvärvet av tillgången
eller vid mera betydande förvärv			eller vid mera betydande förvärv
av varor eller tjänster som till-			av varor eller tjänster som till-
förts tillgången, eller			förts tillgången, eller

36Senaste lydelse 1998:346.

37Senaste lydelse 1994:1798.

SOU 2002:74

Författningsförslag

2. överföring av tillgången från en verksamhet till en annan verksamhet har medfört skatt- skyldighet enligt 2 kap. 2 § 3.

Vid tillämpning av första stycket anses som omsättnings- tillgångar inte tillgångar som är avsedda att förbrukas i en verk- samhet.

Undantaget från skatteplikt enligt denna paragraf omfattar inte försäkringsföretags överlåtelse av tillgångar som övertagits i samband med skade- reglering och inte heller finan- sieringsföretags överlåtelse av tillgångar som företaget har återtagit med stöd av ett av företaget övertaget köpeavtal. Undantaget gäller inte heller om den omsättning genom vilken den skattskyldige förvärvat varan eller, om varan förts in till landet av den skattskyldige, importen undantagits från skatteplikt enligt 3 kap. 21 §.

2. överföring av tillgången har medfört uttagsbeskattning enligt 2 kap. 2 § 3.

Vid tillämpning av första stycket anses som omsättnings- tillgångar inte tillgångar som är avsedda att förbrukas.

Undantaget från skatteplikt enligt denna paragraf omfattar inte försäkringsföretags överlåtelse av tillgångar som övertagits i samband med skadereglering och inte heller finansieringsföretags överlåtelse av tillgångar som företaget har återtagit med stöd av ett av företaget övertaget köpeavtal. Undantaget gäller inte heller om den omsättning genom vilken den beskattningsbara personen förvärvat varan eller, om varan förts in till landet av den beskattningsbara personen, im- porten undantagits från skatte- plikt enligt 3 kap. 21 §.

Undantag för överlåtelse av	Undantag för överlåtelse av
verksamhet	rörelse
Från skatteplikt undantas	25 §
Från skatteplikt undantas	Från skatteplikt undantas
omsättning av tillgångar i en	omsättning av tillgångar i en
verksamhet, när en sådan tillgång	rörelse, när en sådan tillgång
överlåts i samband med att verk-	överlåts i samband med att
samheten överlåts eller när en	rörelsen överlåts eller när en
sådan tillgång överlåts i sam-	sådan tillgång överlåts i sam-
band med fusion eller liknande	band med fusion eller liknande
förfarande, allt under förutsätt-	förfarande, allt under förutsätt-
ning att förvärvaren skulle vara	ning att förvärvaren skulle vara
berättigad till avdrag för skatten	berättigad till avdrag för skatten
	45

Författningsförslag SOU 2002:74

eller

återbetalning

skatten

eller återbetalning

skatten

enligt 10 kap. 9 13 §§.

enligt 10 kap. 11 13 §§.

(1 kap. 7 § första stycket)

Vad som föreskrivs i fråga om

Vad som i första stycket före-

verksamhet avser såväl hela verk-

skrivs i fråga om rörelse avser

samheten som en del av verksam-

såväl hela rörelsen som en del av

heten. I 13 kap. avses dock hela

rörelsen.

verksamheten

inte

något

annat anges.

26 b §38

Har

motorfordon förvärvats

Har

motorfordon

förvärvats

genom

omsättning

som

genom

omsättning

som

undantagits från skatteplikt en-

ligt 26 a § och överlåter köparen

fordonet tidigare än två år efter

förvärvet, skall denne till staten

betala ett belopp som motsvarar

den skatt som han skulle ha fått

betala, om han hade varit skatt-

betala,

omsättningen

hade

skyldig för omsättningen. Be-

varit skattepliktig. Beloppet skall

loppet skall dock inte överstiga

dock inte överstiga den skatt

den skatt som skulle ha betalats

som skulle ha betalats vid över-

vid

överlåtarens

förvärv,

låtarens förvärv, om 26 a § inte

26 a § inte hade tillämpats. Om

hade tillämpats. Om det inte

det inte betalas någon ersättning

betalas

någon

ersättning

vid

vid överlåtelsen av motor-

överlåtelsen

motorfordonet

fordonet eller om

ersättningen

eller om ersättningen väsent-

väsentligen

understiger

mark-

ligen

understiger

marknads-

nadsvärdet, skall beloppet be-

värdet,

skall

beloppet

beräknas

räknas

med

utgångspunkt

från

med utgångspunkt från mark-

marknadsvärdet.

nadsvärdet.

Första stycket tillämpas även om motorfordonet förvärvats genom ett gemenskapsinternt förvärv som undantagits från skatteplikt.

Vid beräkning av belopp som enligt första stycket skall betalas till staten tillämpas 7 kap.

Första stycket skall inte tillämpas, om fordonet överlåts på grund av att ägaren avlidit. Inte heller skall första stycket tillämpas,

38 Senaste lydelse 1996:1320.

SOU 2002:74

Författningsförslag

om den till vilken fordonet överlåts kan förvärva motorfordon genom en omsättning som undantas från skatteplikt enligt 26 a §. Sker sådan överlåtelse, skall den som förvärvar fordonet anses ha förvärvat detta genom en omsättning som undantas från skatteplikt enligt 26 a §.

Överlåts fordonet på grund av att ägaren fått förflyttning från Sverige, skall första stycket inte tillämpas om ägaren innehaft fordonet minst sex månader.

	27 §39
Från skatteplikt undantas ut-		Från skatteplikt undantas ut-
tag enligt 2 kap. 2 § då den		tag enligt 2 kap. 2 § då den
skattskyldige tar i anspråk en vara		beskattningsbara personen tar i
för representation eller liknande		anspråk en vara för representa-
ändamål, under förutsättning att		tion eller	liknande	ändamål,
den skattskyldige har rätt till		under förutsättning att den be-
avdrag för utgifterna	för	skattningsbara personen		har	rätt
ändamålet enligt 16 kap.	2 §	till avdrag för utgifterna för
inkomstskattelagen (1999:1229).		ändamålet	enligt 16	kap.	2 §
		inkomstskattelagen (1999:1229).
	30 a §40

Från skatteplikt undantas omsättning av varor som transporteras av säljaren eller köparen eller för någonderas räkning från Sverige till

ett annat EG-land, om
1. köparen är registrerad i ett	1. köparen är en sådan be-
annat EG-land som skattskyldig	skattningsbar person eller en icke
till mervärdesskatt för omsättning	beskattningsbar person som avses i
av varor eller tjänster eller för	2 a kap. 3 § andra stycket,
förvärv av varor,

2.varorna är punktskattepliktiga och förvärvaren inte är en privatperson,

3.köparen är en beskickning eller ett konsulat i ett annat EG-land eller en medlem av den diplomatiska personalen vid en sådan beskickning eller ett sådant konsulat, i den omfattning som frihet från mervärdesskatt för sådant förvärv råder enligt reglerna i det EG-landet, eller

39Senaste lydelse 1999:1283.

40Senaste lydelse 2001:971.

Författningsförslag

SOU 2002:74

4. köparen är en internationell organisation med säte i ett annat EG-land, en medlemsstats ombud vid eller en person med tjänst hos eller uppdrag av en sådan organisation, i den omfattning som frihet från mervärdesskatt för sådant förvärv råder enligt reglerna i det EG-landet.

	Första stycket 1 och 2 gäller inte
	om säljaren är befriad från mer-
	värdesbeskattning	enligt	bestäm-
	melserna i 9 d kap. om små före-
	tag.
Omsättning av nya transport-	Omsättning av nya transport-
medel undantas enligt första	medel undantas	enligt	första
stycket 1 från skatteplikt, även	stycket 1 från skatteplikt, även
om köparen inte är registrerad	om köparen inte är en beskatt-
till mervärdesskatt.	ningsbar person eller är befriad
	från mervärdesbeskattning enligt
	bestämmelserna i 9 d kap. om små
	företag

Från skatteplikt undantas omsättning av tjänster som till- handahålls Europeiska gemenskapernas institutioner eller organ samt andra internationella organisationer med säte i ett annat EG- land, i den omfattning som frihet från mervärdesskatt i det landet medges för motsvarande omsättning till institutionen, organet eller organisationen.

Från skatteplikt undantas en sådan överföring av en vara som avses i 2 kap. 1 § andra stycket om förhållandena är sådana som anges i första stycket 1 eller 2 eller andra stycket i förevarande paragraf.

30 b §41

Från skatteplikt undantas gemenskapsinterna förvärv en- ligt 2 a kap. 2 § 1 av varor som görs av en utländsk företagare om

1. den utländske företagaren är registrerad till mervärdesskatt i ett annat EG-land,

Från skatteplikt undantas gemenskapsinterna förvärv en- ligt 2 a kap. 2 § 1 av varor som görs av en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet om

1. den beskattningsbara personen är registrerad till mer- värdesskatt i ett annat EG-land,

41 Senaste lydelse 1994:1798.

SOU 2002:74 Författningsförslag

2. förvärvet görs för en efterföljande omsättning här i landet,
3. varan sänds eller transpor-				3. varan sänds eller transpor-
teras direkt till Sverige från ett				teras direkt till Sverige från ett
annat EG-land än det där den				annat EG-land än det där den
utländske företagaren är registre-				beskattningsbara			personen		är
rad till mervärdesskatt, och				registrerad till			mervärdesskatt,
				och
4. den till vilken den efter-				4. den till vilken den efter-
följande	omsättningen		görs är	följande		omsättningen		görs	är
en näringsidkare eller en juridisk				en beskattningsbar person eller en
person som inte är näringsidkare,				icke	beskattningsbar			juridisk
som är registrerad till mer-				person, som är registrerad till
värdesskatt här och som är				mervärdesskatt här och som är
skattskyldig för		omsättningen		betalningsskyldig			för	omsätt-
enligt 1 kap. 2 § första stycket 4.				ningen enligt 1 kap. 2 § första
				stycket 4.
Undantaget i		första stycket		Undantaget i			första stycket
gäller endast under förutsätt-				gäller endast under förutsätt-
ning att den utländske före-				ning	att	den	beskattningsbara
tagaren utfärdar en faktura eller				personen som inte är etablerad
jämförlig handling som upp-				inom landet utfärdar en faktura
fyller kraven i 11 kap. 5 a §				eller	jämförlig		handling som
tredje stycket.				uppfyller kraven i 11 kap. 5 a §
				tredje stycket.
			30 d §42
Från	skatteplikt		undantas	Från		skatteplikt		undantas
gemenskapsinterna förvärv som				gemenskapsinterna förvärv som
görs av utländska företagare om				görs av beskattningsbara personer
rätt till återbetalning enligt 10				som inte är etablerade inom
kap. 1 4 §§ av hela skatten med				landet om rätt till återbetalning
anledning av förvärvet skulle ha				enligt 10 kap. 1 4 §§ av hela
förelegat.				skatten med anledning av för-
				värvet skulle ha förelegat.

Från skatteplikt undantas även gemenskapsinterna förvärv som görs under sådana förutsättningar att rätt till återbetalning skulle föreligga enligt 10 kap. 6 och 7 §§.

42 Senaste lydelse 1995:1286.

Författningsförslag

SOU 2002:74

							30 f §43
Från	skatteplikt				undantas			Från skatteplikt		undantas
gemenskapsinterna				förvärv			av	gemenskapsinterna		förvärv av
begagnade		varor,			konstverk,			begagnade varor,		konstverk,
samlarföremål			och	antikviteter,				samlarföremål	och antikviteter,
om varorna har sålts av en								om varorna har sålts av en sådan
skattskyldig		återförsäljare				och		återförsäljare som avses i 9 a kap.
omsättningen			har	beskattats			i	och omsättningen har beskattats
det EG-land där transporten till								i det EG-land där transporten
Sverige påbörjats enligt bestäm-								till Sverige	påbörjats		enligt
melser	som	motsvarar dem					i	bestämmelser	som	motsvarar
9 a kap.								dem i 9 a kap.
Skattefriheten enligt						första		Skattefriheten enligt			första
stycket gäller endast under för-								stycket gäller endast under för-
utsättning		att	den		utländske			utsättning att återförsäljaren ut-
återförsäljaren utfärdat en fak-								färdat en faktura eller jämförlig
tura eller		jämförlig			handling			handling som innehåller uppgift
som innehåller uppgift om att								om att beskattning skett i
beskattning skett i enlighet med								enlighet med vad som anges i
vad som anges i första stycket.								första stycket.

5 kap.

2 §44

En vara som enligt avtalet mellan säljare och köpare skall transporteras till köparen är omsatt inom landet, om

1.varan finns här i landet då säljaren, köparen eller någon annan påbörjar transporten till köparen och annat inte följer av 2 a §,

2.varan inte finns här i landet då transporten påbörjas men varan monteras eller installeras här av säljaren eller för dennes räkning,

3. varan inte finns här i landet då transporten påbörjas men varan importeras till landet från en plats utanför EG av den som är skattskyldig enligt 1 kap. 2 § första stycket 6 för att omsättas, eller

3. varan inte finns här i landet då transporten påbörjas men varan importeras till landet från en plats utanför EG av den som är betalningsskyldig enligt 1 kap. 2 § första stycket 6 för att om- sättas, eller

43Senaste lydelse 1995:700.

44Senaste lydelse 2001:971.

SOU 2002:74 Författningsförslag

4. varan inte finns här i landet då transporten påbörjas men varan transporteras av säljaren eller för dennes räkning från ett annat EG- land till en köpare i Sverige, om

– säljarens omsättning är sådan som anges i andra stycket,

– köparen inte är skattskyldig	– köparen inte är betalnings-
enligt 1 kap. 2 § första stycket 5	skyldig enligt 1 kap. 2 § första
för förvärvet av varan, och	stycket 5 för förvärvet av varan,
	och

– varan inte är ett nytt transportmedel.

En vara är omsatt inom landet enligt första stycket 4 endast om varan är en punktskattepliktig vara, eller värdet av säljarens sammanlagda omsättning här i landet överstiger 320 000 kronor under det löpande eller föregående kalenderåret, eller säljaren omfattas av ett sådant beslut som anges i tredje stycket. I värdet av säljarens sammanlagda omsättning skall inte beaktas värdet av punktskattepliktiga varor.

En omsättning skall anses vara gjord i Sverige enligt första stycket 4 även om de i andra stycket angivna beloppsgränserna inte överstigs, under förutsättning att vederbörlig myndighet i det land där transporten påbörjas har medgett att säljarens omsättning inte skall anses vara gjord i det landet.

6 §45

Om inget annat följer av 6 a eller 6 b § är tjänster omsatta inom


landet, om de utförs i Sverige och avser:
1.	kulturella		aktiviteter,	1.	kulturella	aktiviteter,
artistiska framträdanden, idrott,				artistiska framträdanden, idrott,
underhållning,			utbildning,	underhållning,		utbildning,
vetenskap		och	liknande	vetenskap och liknande, däri
verksamhet, däri inbegripen verk-				inbegripet anordnande av sådana
samhet som arrangör och andra				aktiviteter och med aktiviteterna
med en i denna punkt angiven				förbundna tjänster,
verksamhet förbundna åtgärder,

2.omhändertagande, lastning och lossning av gods och andra liknande tjänster som tillhandahålls som ett led i en varutransport,

3.värdering av varor som är lös egendom, och

4.arbeten på varor som avses i 3, däri inbegripet kontroll eller analys av sådana varor.

Förmedling av sådana tjänster som avses i första stycket om-

45 Senaste lydelse 1996:1327.

Författningsförslag

SOU 2002:74

fattas av bestämmelserna i 8 §.

7 §46

Tjänster som anges i andra stycket är omsatta inom landet, om

de			1. tillhandahålls från ett annat
1. tillhandahålls från ett annat
EG-land eller från ett land			EG-land eller från ett land utan-
utanför EG och förvärvaren är			för EG och förvärvaren är en
en näringsidkare som i Sverige			beskattningsbar		person	som i
har antingen sätet för sin eko-			Sverige har antingen sätet för
nomiska verksamhet eller ett fast			sin ekonomiska aktivitet eller ett
etableringsställe	och	tjänsten	fast	etableringsställe		och
tillhandahålls	dit eller, om		tjänsten	tillhandahålls dit eller,
näringsidkaren	saknar	sådant	om	den	beskattningsbara
säte eller etableringsställe i Sve-			personen saknar sådant säte eller
rige, han är bosatt eller stadig-			etableringsställe i Sverige, han är
varande vistas här, eller			bosatt eller stadigvarande vistas
			här, eller
2. tillhandahålls från ett land			2. tillhandahålls från ett land
utanför EG och förvärvas av			utanför EG och förvärvas av
någon som inte är en närings-			någon som inte är en beskatt-
idkare och förvärvaren är en			ningsbar person och förvärvaren
svensk juridisk person eller är			är en svensk juridisk person
bosatt eller stadigvarande vistas			eller är bosatt eller stadigvaran-
i Sverige.			de vistas i Sverige.
Första stycket gäller

1.överlåtelse eller upplåtelse av upphovsrätter, patenträttigheter, licensrättigheter, varumärkesrättigheter och liknande rättigheter,

2.reklam- och annonseringstjänster,

3.konsulttjänster, produktutveckling, projektering, ritning, konstruktion, juristtjänster, revisorstjänster, skrivtjänster, över- sättningstjänster och liknande tjänster,

4.automatisk databehandling samt utarbetande av system eller program för automatisk databehandling,

5.tillhandahållande av information,

6.bank- och finansieringstjänster utom uthyrning av för- varingsutrymmen,

7.uthyrning av arbetskraft,

46 Senaste lydelse 2001:971.

SOU 2002:74

Författningsförslag

8. uthyrning av andra varor som är lös egendom än trans- portmedel eller transporthjälpmedel,

9. förpliktelser att helt eller delvis avstå från att utnyttja en sådan rättighet som anges i 1 eller från att utöva en viss verk- samhet,

9. förpliktelser att helt eller delvis avstå från att utnyttja en sådan rättighet som anges i 1 eller från att utöva en viss akti- vitet,

10.telekommunikationstjänster, varmed förstås dels tjänster som avser överföring, sändning eller mottagning av signaler, skrift, bilder och ljud eller information i övrigt med hjälp av tråd, radio eller optiska eller andra elektromagnetiska medel, dels tjänster som avser överlåtelse eller upplåtelse av rättighet att utnyttja kapacitet för sådan överföring, sändning eller mottagning, och

11.sådan förmedling som görs för någon annans räkning i hans namn, om förmedlingen avser sådana tjänster som anges i denna paragraf.

Tjänster som anges i andra stycket skall anses omsatta utom- lands, om de

1. tillhandahålls en förvärvare				1. tillhandahålls en förvärvare
i ett annat EG-land eller i ett				i ett annat EG-land eller i ett
land utanför EG och för-				land utanför EG och för-
värvaren är en näringsidkare som				värvaren är en	beskattningsbar
i det landet har antingen sätet				person som i det landet har
för sin ekonomiska verksamhet				antingen sätet för sin ekono-
eller	ett	fast	etableringsställe	miska aktivitet eller ett fast
och	tjänsten		tillhandahålls dit	etableringsställe	och tjänsten
eller,	om	näringsidkaren saknar		tillhandahålls dit eller, om den
sådant säte eller etableringsställe				beskattningsbara personen saknar
i det landet, han är bosatt eller				sådant säte eller etableringsställe
stadigvarande vistas där,				i det landet, han är bosatt eller
				stadigvarande vistas där,
2. tillhandahålls en förvärvare				2. tillhandahålls en förvärvare
i ett land utanför EG som inte				i ett land utanför EG som inte
är en näringsidkare i det landet,				är en beskattningsbar person,
eller				eller
3. tillhandahålls från ett annat				3. tillhandahålls från ett annat
EG-land och förvärvaren inte är				EG-land och förvärvaren inte är
en näringsidkare här i landet.				en beskattningsbar person som i
				Sverige antingen har sätet för sin
				ekonomiska aktivitet eller ett fast
					53

Författningsförslag

SOU 2002:74

etableringsställe och tjänsten till- handahålls dit eller, om den beskattningsbara personen saknar sådant säte eller etableringsställe i Sverige, han är bosatt eller stadig- varande vistas här.

9 §47

En omsättning enligt 2, 2 a, 2 b eller 3 § av en vara anses som en omsättning utomlands, om

1.säljaren levererar varan till en plats utanför EG,

2.direkt utförsel av varan till en plats utanför EG ombesörjs av en speditör eller fraktförare,

3. en utländsk företagare för- värvar varan för sin verksamhet i utlandet och hämtar den här i landet för direkt utförsel till en plats utanför EG,

3. en beskattningsbar person som agerar i denna egenskap och inte är etablerad inom landet förvärvar varan och hämtar den här i landet för direkt utförsel till en plats utanför EG,

4.varan levereras till ett fartyg eller ett luftfartyg i utrikes trafik för bruk ombord på ett sådant fartyg eller luftfartyg eller för sådan omsättning som anges i 1 § tredje stycket,

4a. varan levereras till ett fartyg eller luftfartyg i de fall som avses i 2 b § för försäljning ombord och avser sådana livsmedel eller livsmedelstillsatser som anges i livsmedelslagen (1971:511), dock inte punktskattepliktiga varor,

5.varan omsätts på fartyg eller luftfartyg i de fall som avses i 2 b § för konsumtion ombord,

6.det är fråga om en leverans av varor av de slag som avses i 3 § lagen (1999:445) om exportbutiker och varorna är avsedda för försäljning i en sådan butik,

6a. det är fråga om en sådan försäljning som avses i 1 § andra stycket lagen om exportbutiker,

7.varan är en personbil eller motorcykel som vid leveransen är tillfälligt registrerad enligt 23 § första stycket 1, 2 eller 3 lagen (2001:558) om vägtrafikregister,

8. varan levereras för en sådan utländsk företagares räkning som inte är skattskyldig för om-

8. varan levereras för en sådan beskattningsbar persons räkning som dels inte är etablerad inom

47 Senaste lydelse 2002:263.

SOU 2002:74 Författningsförslag

sättningen och leveransen	görs	landet, dels inte är betalnings-
inom ramen för ett garanti-		skyldig för omsättningen	och
åtagande som företagaren	gjort,	leveransen görs inom ramen för
eller		ett garantiåtagande som	den
		beskattningsbara personen	gjort,
		eller

9. varan levereras här i landet till en fysisk person som är bosatt eller stadigvarande vistas i ett annat land än ett EG-land, under förutsättning att

a.ersättningen utgör minst 200 kronor, och

b.säljaren kan visa att köparen har medfört varan vid resa till en plats utanför EG före utgången av tredje månaden efter den månad under vilken leveransen av varan gjordes.

Vid leverans av en vara inom landet till en fysisk person som är bosatt i Norge eller på Åland anses omsättningen som en omsättning utomlands endast om

1. leveransen avser en vara eller en grupp av varor som normalt utgör en helhet och ersättningen utgör minst 1 000 kronor efter avdrag för skatt enligt denna lag som hänför sig till ersättningen och

2. säljaren kan visa att köparen i nära anslutning till leveransen fört in varan eller varorna till Norge eller till Åland och därvid enligt tullräkning eller liknande handling betalat skatt motsvarande skatt enligt denna lag.

En leverans av varor till fartyg på linjer mellan Sverige och Norge eller mellan Sverige och Åland skall anses som en omsättning utomlands endast om leveransen inte strider mot 5 och 6 §§ lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg.

En leverans som avses i första stycket 4 av punktskattepliktiga varor skall anses som en omsättning utomlands endast om leveransen uppfyller de villkor som gäller för proviantering i 7 9 §§ lagen om proviantering av fartyg och luftfartyg.

11 §48

En omsättning av tjänster enligt någon av 4 8 §§ anses som omsättning utomlands då det är fråga om:

1. tjänster som avser fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik, inräknat upplåtelse av hamnar eller flygplatser, eller tjänster som avser utrustning eller andra varor för användning på sådana fartyg

48 Senaste lydelse 2000:143.

Författningsförslag SOU 2002:74

eller luftfartyg,
2 a. lastning, lossning eller	2 a. lastning, lossning eller
andra tjänster i godsterminal-,	andra tjänster vid en gods-
hamn- eller flygplatsverksamhet,	terminal, hamn eller flygplats,
om tjänsterna avser varor från	om tjänsterna avser varor från
eller till ett land utanför EG,	eller till ett land utanför EG,

2 b. transport eller annan tjänst inom landet som avser varor som en speditör eller fraktförare tillhandahåller en utländsk upp- dragsgivare i ett land utanför EG i samband med import eller export av varan,

3. alla tjänster som avser varor utom uthyrning, om varorna förts in i landet endast för tjänsten i fråga för att därefter föras ut ur

landet till en plats utanför EG,
4. reparation av varor åt en	4. reparation av varor åt en
utländsk företagare, som inte är	beskattningsbar person som	inte
skattskyldig för omsättningen,	är etablerad inom landet och som
och reparationen görs inom	inte är betalningsskyldig	för
ramen för garantiåtaganden som	omsättningen, och reparationen
denne gjort, och	görs inom ramen för garanti-
	åtaganden som denne gjort, och

5. förmedling av varor eller tjänster som görs för någon annans räkning i dennes namn, när omsättningen av dessa anses som en omsättning utanför EG antingen enligt 1 § första stycket eller enligt förevarande paragraf eller 9 §.

7 kap.

1 §49

Skatt enligt denna lag tas ut med 25 procent av beskatt- ningsunderlaget om inte annat följer av andra eller tredje stycket.

Skatten tas ut med 12 procent av beskattningsunderlaget för

1. rumsuthyrning i hotell-	1. rumsuthyrning i hotell-
rörelse eller liknande verksamhet	rörelse eller	liknande samt
samt upplåtelse av camping-	upplåtelse av	campingplatser
platser och motsvarande i cam-	och motsvarande,
pingverksamhet,

2.transport i skidliftar,

3.omsättning av sådana konstverk som avses i 9 a kap. 5 §, och som ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo,

4.import av sådana konstverk, samlarföremål och antikviteter

49 Senaste lydelse 2001:1169.

SOU 2002:74

Författningsförslag

som avses i 9 a kap. 5–7 §§,

5. omsättning, gemenskapsinternt förvärv och import av sådana livsmedel och livsmedelstillsatser som avses i 1 § livsmedelslagen (1971:511) med undantag för

a)vatten från vattenverk,

b)spritdrycker, vin och starköl, och

c)tobaksvaror.

Skatten tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för
1. omsättning, gemenskaps-	1.	omsättning,		gemenskaps-
internt förvärv och import av	internt förvärv och import av
följande varor, om inte annat	följande varor, om inte annat
följer av 3 kap. 13 och 14 §§,	följer	av 3 kap.		11 b §, under
under förutsättning att varorna	förutsättning		att	varorna	inte
inte helt eller huvudsakligen är	helt	eller	huvudsakligen		är
ägnade åt reklam:	ägnade åt reklam:

böcker, broschyrer, häften och liknande alster, även i form av enstaka blad,

tidningar och tidskrifter,

bilderböcker, ritböcker och målarböcker för barn,

musiknoter, samt

kartor, inbegripet atlaser, väggkartor och topografiska kartor,

2.omsättning, gemenskaps- internt förvärv och import av program och kataloger för verk- samhet som avses i 5, 6, 7 eller 10 samt annan omsättning än för egen verksamhet, gemenskaps- internt förvärv och import av program och kataloger för verk- samhet som avses i 3 kap. 18 §, allt under förutsättning att pro- grammen och katalogerna inte helt eller huvudsakligen är ägna- de åt reklam,

3.omsättning av radiotid- ningar samt omsättning, gemen- skapsinternt förvärv och import av kassettidningar, om inte annat följer av 3 kap. 17 §, och av

2. omsättning, gemenskaps- internt förvärv och import av program och kataloger för akti- viteter som avses i 5, 6, 7 eller 10 samt annan omsättning, annat gemenskapsinternt förvärv och annan import av program och kataloger än för egna aktiviteter i sådan biblioteks-, arkiv- eller museiverksamhet som avses i 3 kap. 11 § 2–4, allt under förutsättning att programmen och katalogerna inte helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam.

3. omsättning av radiotid- ningar samt omsättning, gemen- skapsinternt förvärv och import av kassettidningar och av kas- setter eller något annat tekniskt

Författningsförslag

SOU 2002:74

kassetter eller något annat tek- niskt medium som återger en uppläsning av innehållet i en vara som omfattas av 1,

medium som återger en upp- läsning av innehållet i en vara som omfattas av 1,

4.omsättning, gemenskapsinternt förvärv och import av en vara som genom teckenspråk, punktskrift eller annan sådan särskild metod gör skrift eller annan information tillgänglig särskilt för läshandikappade, om inte annat följer av 3 kap. 4 §,

5.tillträde till konserter, cirkus-, biograf-, teater-, opera- eller balettföreställningar eller andra jämförliga föreställningar,

6. tjänster som avses i 3 kap.

11 § 2 och 4 om verksamheten inte bedrivs av och inte heller fortlöpande i mer än ringa om- fattning understöds av det all- männa,

6. tjänster som avses i 3 kap.

11 § 2 och 4 om biblioteksverk- samheten eller museiverksam- heten inte bedrivs av det all- männa, en allmännyttig ideell förening eller ett registrerat tros- samfund och inte heller i annat fall fortlöpande i mer än ringa omfattning understöds av det allmänna,

7.tillträde till och förevisning av djurparker,

8.upplåtelse eller överlåtelse av rättigheter som omfattas av 1, 4 eller 5 § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, dock inte när det är fråga om fotografier, reklamalster, system och program för automatisk databehandling eller film, videogram eller annan jämförlig upptagning som avser information,

9.upplåtelse eller överlåtelse av rättighet till ljud- eller bildupptagning av en utövande konstnärs framförande av ett litterärt eller konstnärligt verk,

10. omsättning av tjänster inom idrottsområdet som anges i 3 kap. 11 a § första stycket och som inte undantas från skatteplikt enligt andra stycket samma paragraf, och

11. personbefordran utom sådan befordran där resemomentet är av underordnad betydelse.

SOU 2002:74

Författningsförslag

2 §50

Vid omsättning som anges i 3 och 4 §§ beräknas beskatt- ningsunderlaget med utgångspunkt i det i nämnda paragrafer angivna värdet. Beskattningsunderlaget utgörs av detta värde minskat med

1.20 procent när skattesatsen enligt 1 § är 25 procent,

2.10,71 procent när skattesatsen är 12 procent, och

3.5,66 procent när skattesatsen är 6 procent.

Vid omsättning som medför	Vid omsättning som medför
skattskyldighet enligt 1 kap. 2 §	betalningsskyldighet enligt 1 kap.
första stycket 2–4 b utgörs dock	2 § första stycket 2–4 b utgörs
beskattningsunderlaget av det i	dock beskattningsunderlaget av
3 § angivna värdet utan sådan	det i 3 § angivna värdet utan
minskning som anges i första	sådan minskning som anges i
stycket.	första stycket.

I 9 a kap. finns särskilda bestämmelser om beräkning av beskattningsunderlaget vid omsättning i vissa fall av begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter.

I 9 b kap. finns särskilda	I 9 b kap. finns särskilda
bestämmelser om beräkning av	bestämmelser om beräkning av
beskattningsunderlaget vid om-	beskattningsunderlaget vid om-
sättning i viss resebyråverk-	sättning av vissa resetjänster.
samhet.

3 a §51

Med ersättning enligt 2 a och 3 §§ förstås det pris som följer av

avtalet om varan eller tjänsten.
Med inköpsvärde och till-	Med inköpsvärde och till-
verkningskostnad enligt 2 a och	verkningskostnad enligt 2 a och
3 §§ förstås det pris som den	3 §§ förstås det pris som den
skattskyldige betalat för att köpa	beskattningsbara personen betalat
in varorna respektive den skatt-	för att köpa in varorna res-
skyldiges kostnad för att tillverka	pektive	den beskattningsbara
varorna.	personens	kostnad för att
	tillverka varorna.

I priset inbegrips värdet av bytesvara, kompensation för skatter och avgifter och andra tillägg till priset utom ränta.

50Senaste lydelse 2001:1169.

51Senaste lydelse 1994:1798.

Författningsförslag

SOU 2002:74

Med kostnad enligt 3 § för att utföra en tjänst förstås den del av de fasta och löpande kostnaderna i rörelsen som belöper på tjänsten.

4 §52

Vid uttag i form av använ-

dande av personbil för privat

bruk enligt 2 kap. 5 § 3 utgörs

det i 2 § första stycket första

meningen avsedda värdet av det

värde

som

enligt

9 kap.

2 §

värde

som

enligt

9 kap.

2 §

skattebetalningslagen (1997:483)

har bestämts i fråga om

tillhandahållandet

bilför-

tillhandahållandet

bilför-

måner åt anställda. När det

gäller

den

skattskyldiges

eget

gäller

den

beskattningsbara

nyttjande

får

skattemyndig-

personens

eget

nyttjande

får

heten på ansökan bestämma det

skattemyndigheten

på

ansökan

2 §

första

stycket

första

bestämma

det

2 §

första

meningen avsedda värdet enligt

stycket första meningen avsedda

de grunder som anges i 9 kap.

värdet enligt de grunder som

2 §

skattebetalningslagen. Det-

anges

samma gäller i fråga om delägare

9 kap. 2 § skattebetalningslagen.

i handelsbolag.

Detsamma gäller i fråga om

delägare i handelsbolag.

5 §53

Vid uttag av sådana tjänster gällande fastigheter som avses i 2 kap. 7 eller 8 § utgörs beskattningsunderlaget av

1.de nedlagda kostnaderna,

2.beräknad ränta på kapital, annat än lånat, som är nedlagt i sådant varulager eller sådana andra tillgångar än omsättningstillgångar som används för tjänsterna, samt

3. värdet av arbete som den skattskyldige personligen utfört.

Vid uttag av tjänster som av- ses i 2 kap. 8 § utgörs be- skattningsunderlaget, om den

3. värdet av arbete som den beskattningsbara personen personligen utfört.

Vid uttag av tjänster som av- ses i 2 kap. 8 § utgörs beskattningsunderlaget, om den

52Senaste lydelse 1997:502.

53Senaste lydelse 1999:450.

SOU 2002:74 Författningsförslag

skattskyldige begär det, i stället	beskattningsbara	personen begär
av lönekostnaderna, inräknat	det, i stället av lönekostnaderna,
skatter och avgifter som grun-	inräknat skatter	och avgifter
das på dessa kostnader.	som grundas på dessa kostnader.

Vid uttag för försäljning från kiosk eller liknande för- säljningsställe ombord på fartyg på linjer mellan Sverige och Norge eller Sverige och Åland av andra varor än sådana som avses i 5 § lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg utgörs beskattningsunderlaget av inköpsvärdet.

Om den skattskyldige i efter- hand lämnar sådana bonus, rabatter eller andra nedsätt- ningar av priset som inte är beroende av att betalning görs inom en viss tid, får han minska beskattningsunderlaget med be- loppet av den lämnade prisned- sättningen.

Om en vara återtas med stöd av förbehåll om återtaganderätt enligt konsumentkreditlagen (1992:830) eller lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m. fl., får säljaren minska beskattningsunderlaget med vad han vid avräkning med köparen tillgodoräknar köparen för den återtagna varans värde. Denna rätt gäller dock endast om han kan visa att köparen helt saknat rätt till avdrag för eller återbetalning enligt 10 kap. 9 13 §§ av den ingående skatt som hänför sig till dennes för- värv av varan.

Om en förlust uppkommer på den skattskyldiges fordran som avser ersättning för en vara eller en tjänst (kundförlust), får han

6 §

Om den beskattningsbara per- sonen i efterhand lämnar sådana bonus, rabatter eller andra ned- sättningar av priset som inte är beroende av att betalning görs inom en viss tid, får han minska beskattningsunderlaget med be- loppet av den lämnade prisned- sättningen.

Om en vara återtas med stöd av förbehåll om återtaganderätt enligt konsumentkreditlagen (1992:830) eller lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m. fl., får säljaren minska beskattningsunderlaget med vad han vid avräkning med köparen tillgodoräknar köparen för den återtagna varans värde. Denna rätt gäller dock endast om han kan visa att köparen helt saknat rätt till avdrag för eller återbetalning enligt 10 kap. 11 13 §§ av den ingående skatt som hänför sig till dennes för- värv av varan.

Om en förlust uppkommer på den beskattningsbara personens fordran som avser ersättning för en vara eller en tjänst (kund-

Författningsförslag

SOU 2002:74

minska beskattningsunderlaget med beloppet av förlusten.

I 13 kap. finns bestämmelser om hur minskningen av be- skattningsunderlaget skall redo- visas av den skattskyldige.

förlust), får han minska be- skattningsunderlaget med be- loppet av förlusten.

I 13 kap. finns bestämmelser om hur minskningen av be- skattningsunderlaget skall redo- visas av den beskattningsbara personen.

7 §

När en omsättning	endast	När	en omsättning	endast
delvis medför skattskyldighet och		delvis beskattas och beskatt-
beskattningsunderlaget	för den	ningsunderlaget för den del av
del av omsättningen som medför		omsättningen som skall beskattas
skattskyldighet inte kan fast-		inte kan fastställas, skall be-
ställas, skall beskattningsunder-		skattningsunderlaget bestämmas
laget bestämmas genom upp-		genom	uppdelning efter	skälig
delning efter skälig grund.		grund.

Första stycket har motsvarande tillämpning i fråga om uppdelning av beskattningsunderlaget när skatt enligt denna lag tas ut med olika procentsatser.

8 §54

Beskattningsunderlaget vid import utgörs av varans värde för tulländamål, bestämt enligt rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen, med tillägg av tull och andra statliga skatter eller avgifter, utom skatt enligt denna lag, som tas ut av Tullverket med anledning av införseln. Sådant tillägg skall inte göras i fall då tullen,

skatterna eller avgifterna ingår i varans värde.
I beskattningsunderlaget skall			I beskattningsunderlaget skall
även ingå frakt- och försäk-			även ingå frakt- och försäkrings-
ringskostnader och andra sådana			kostnader och andra sådana om-
omkostnader	som	uppkommer	kostnader	som uppkommer
fram till första bestämmelse-			fram till första bestämmelse-
orten här i landet. Är det vid			orten här i landet. Är det vid
tidpunkten för skattskyldighetens			tidpunkten för den beskattnings-
inträde känt	att	varan skall	grundande	händelsen känt att

54 Senaste lydelse 1995:1286.

SOU 2002:74

Författningsförslag

transporteras till någon annan bestämmelseort här i landet eller till någon bestämmelseort i ett annat EG-land, skall också om- kostnaderna fram till den orten ingå i beskattningsunderlaget.

varan skall transporteras till någon annan bestämmelseort här i landet eller till någon bestämmelseort i ett annat EG- land, skall också omkostnaderna fram till den orten ingå i beskattningsunderlaget.

9 §55

Vid återimport av gemenskapsvaror som bearbetats i ett land utanför EG på något annat sätt än genom reparation, utgörs beskattningsunderlaget av beskattningsunderlaget enligt 8 § minskat med beskattningsunderlaget för skatten vid förvärvet eller den tidigare importen, om

1. skatt enligt denna lag har	1. skatt enligt denna lag har
tagits ut i Sverige vid den	tagits ut i Sverige vid förvärvet
skattskyldiges förvärv eller tidi-	eller den tidigare importen av
gare import av varan, och	varan, och

2. de bearbetade varorna återimporteras inom den tid som Tullverket fastställt och varorna förtullas för den som får tillämpa tullförfarandet passiv förädling.

8 kap.

1 §56

Avdrag för ingående skatt får göras enligt bestämmelserna i detta

kapitel.
I 9 kap. finns särskilda be-	I 9 kap. finns särskilda be-
stämmelser om avdrag och	stämmelser	om	avdrag	och
jämkning av avdrag för ingående	jämkning av avdrag för ingående
skatt som hänför sig till förvärv	skatt som hänför sig till förvärv
i verksamheter som avser vissa	för vissa fastighetsupplåtelser.
fastighetsupplåtelser.	I 10 kap. 11–14 §§ finns sär-
	I 10 kap. 11–14 §§ finns sär-
	skilda bestämmelser om rätt till
	återbetalning	av	ingående	skatt
	vid viss omsättning som är
	undantagen	från	skatteplikt	och
	vid export.

55Senaste lydelse 1999:422.

56Senaste lydelse 2000:500.

Författningsförslag SOU 2002:74

Sådana beskattningsbara perso-

ner som inte är etablerade inom

landet

och

som

avses

10 kap.

1 a § har rätt till återbetalning av

ingående skatt i enlighet med vad

som sägs i 10 kap. 1–4§§.

1 a §

Rätten till avdrag för ingående

skatt inträder vid redovisnings-

tidpunkten för motsvarande ut-

gående skatt.

I 13 kap. anges den tidpunkt

då rätt till avdrag för ingående

skatt

inträder

(redovisningstid-

punkten för ingående skatt).

2 §57

Ingående

skatt utgörs

Ingående

skatt

utgörs

beloppet av den skatt enligt

denna lag som hänför sig till

ersättning för förvärv av varor

eller tjänster, om omsättningen

medfört

skattskyldighet

för

den

medför

betalningsskyldighet

för

från

vilken

varorna

eller

den från vilken varorna eller

tjänsterna förvärvats.

Vid

förvärv

som

medför

Vid

förvärv

som

medför

skattskyldighet enligt 1 kap. 2 §

betalningsskyldighet enligt 1 kap.

första stycket 2–5 eller om skatt-

2 § första stycket 2–5 eller om

skyldighet föreligger för för-

betalningsskyldighet

föreligger

värvaren enligt 9 c kap. 5 § ut-

för förvärvaren enligt 9 c kap.

görs ingående skatt av beloppet

5 §

utgörs

ingående

skatt

av den utgående skatt som den

beloppet av den utgående skatt

skattskyldige

skall

redovisa

till

som den betalningsskyldige skall

staten.

redovisa till staten.

Sådant belopp

som

betalas

enligt 1 kap. 2 § första stycket 7

utgör inte ingående skatt.

57 Senaste lydelse 2000:500.

SOU 2002:74

Författningsförslag

I det fall en förvärvare enligt 8 a kap. 11–14 §§ övertar överlåtarens rättigheter och skyldigheter när det gäller jämkning utgörs förvärvarens ingående skatt för de övertagna investe- ringsvarorna av överlåtarens ingående skatt för varorna.

Ingående skatt utgörs också av skatt enligt denna lag som hänför sig till

1.förvärv enligt 4 § första stycket 4 eller 9 kap. 8 § andra stycket 2,

2.import till landet, eller

3.skattepliktiga uttag som avses i 4 § första stycket 6.

					3 §58
Den som bedriver en verk-					En beskattningsbar person får
samhet som medför skattskyldig-					göra avdrag för den ingående
het får göra avdrag för den in-					skatt som hänför sig till förvärv
gående skatt som hänför sig till					eller import, i den utsträckning
förvärv eller import i verksam-					det som förvärvas eller importeras
heten.					används	för hans skattepliktiga
					transaktioner.
Den skattskyldiges avdragsrätt					Den	beskattningsbara	perso-
omfattar	även	ingående		skatt	nens avdragsrätt omfattar		även
som hänför sig till förvärv eller					ingående skatt som hänför sig
import för avhjälpande av ska-					till förvärv eller import för
dor som uppstått i verksamheten					avhjälpande av skador som upp-
även då den som vållat skadan					stått i samband med de skatte-
eller en	försäkringsgivare			står	pliktiga	transaktionerna även då
för kostnaden för förvärvet eller					den som vållat skadan eller en
importen.					försäkringsgivare står för kost-
					naden för förvärvet eller im-
					porten.
					4 §59
Den	som	bedriver		en	En beskattningsbar person får
verksamhet		som	medför		också göra avdrag
skattskyldighet		får	också	göra
avdrag
1. om den skattskyldige från					1. om han från någon annan
någon annan		skattskyldig		eller	beskattningsbar person har över-

58Senaste lydelse 1994:1798.

59Senaste lydelsen 2000:500.

Författningsförslag SOU 2002:74

någon som har rätt till åter-						tagit rörelsen eller en del av den:
betalning enligt 10 kap. 9 13 §§						för den ingående skatt som hän-
har övertagit verksamheten eller						för sig till den tidigare ägarens
en del av den: för den ingående						förvärv för rörelsen, om den
skatt som hänför sig till den						tidigare ägaren inte har gjort av-
tidigare	ägarens		förvärv		för	drag för eller fått återbetalning
verksamheten,		om	den	tidigare		av den ingående skatten men
ägaren inte har gjort avdrag för						skulle ha varit berättigad till
eller fått återbetalning av den						sådant avdrag eller sådan åter-
ingående skatten men skulle ha						betalning om han hade fortsatt
varit berättigad till sådant avdrag						att driva rörelsen,
eller sådan återbetalning om han
hade fortsatt att driva verk-
samheten,						2.	om	den	beskattningsbara
2. om den skattskyldige är
delägare i en samfällighet för						personen är delägare i en del-
vattenreglering, väghållning eller						ägarförvaltad			samfällighet		för
liknande ändamål och den fas-						vattenreglering, väghållning eller
tighet som ingår i samfälligheten						liknande ändamål och den fas-
används i den verksamhet som						tighet som ingår i samfälligheten
medför	skattskyldighet:			för	den	används		för hans		skattepliktiga
ingående skatt som hänför sig						transaktioner: för den ingående
till samfällighetens				förvärv,		skatt som hänför sig till sam-
dock endast till den del som						fällighetens förvärv, dock endast
svarar mot hans andel i sam-						till den del som svarar mot hans
fälligheten,						andel i samfälligheten,
3. om den skattskyldige vid						3.	om	den	beskattningsbara
leverans av en vara till honom						personen vid leverans av en vara
har betalat skatt vid importen av						till honom har betalat skatt vid
varan utan att han varit skatt-						importen av varan utan att han
skyldig för importen eller han						varit betalningsskyldig för im-
har betalat ersättning för denna						porten eller han har betalat er-
skatt till den som haft sådan						sättning för denna skatt till den
skattskyldighet:		för	den		skatt	som haft sådan betalningsskyl-
som Tullverket tagit ut, dock						dighet: för den skatt som
endast	under	förutsättning att				Tullverket tagit ut, dock endast
leverantören inte är skattskyldig						under		förutsättning			att
enligt denna lag för annat än						leverantören inte är en beskatt-
importen och		den	skattskyldige			ningsbar		person		och	den
skulle ha haft avdragsrätt om						beskattningsbara personen skulle
han själv hade varit skattskyldig						ha haft avdragsrätt om han själv
66

SOU 2002:74 Författningsförslag

för importen,

hade

varit betalningsskyldig för

importen,

4. om den skattskyldige köper

den

beskattningsbara

en fastighet och fastigheten i

personen köper en fastighet och

säljarens

byggnadsrörelse

har

fastigheten i säljarens byggnads-

tillförts tjänster, vilkas tillföran-

rörelse har

tillförts

tjänster,

utgör

skattepliktiga

uttag

vilkas tillförande utgör skatte-

enligt 2 kap. 7 §, utan att fas-

pliktiga uttag enligt 2 kap. 7 §,

tigheten därefter har tagits i

utan att fastigheten därefter har

bruk av säljaren: för den ut-

tagits i bruk av säljaren: för den

gående skatt som säljaren har

utgående skatt som säljaren har

redovisat eller skall redovisa för

uttagen,

5. om den skattskyldige är ett

den

beskattningsbara

företag som ingår i en koncern

personen är ett företag som ingår

och tillhandahålls en tjänst av

i en koncern och tillhandahålls

ett företag som ingår i samma

en tjänst av ett företag som

koncern utan att det senare

ingår i samma koncern utan att

företaget

är

skattskyldigt

eller

det

senare

företaget

har

har rätt till återbetalning enligt

avdragsrätt eller har rätt till

10 kap.

9–13 §§: för

den in-

återbetalning enligt 10 kap. 11–

gående skatt som hänför sig till

13 §§: för den

ingående

skatt

det sistnämnda företagets för-

som hänför sig till det

värv eller import för tillhanda-

sistnämnda

företagets

förvärv

hållande

tjänsten,

dock

eller import för tillhanda-

endast

det

skattskyldiga

hållande

tjänsten,

dock

företaget

hade

haft

avdragsrätt

endast om det förstnämnda före-

vid ett sådant förvärv eller en

taget hade haft avdragsrätt vid

sådan import, eller

ett sådant förvärv eller en sådan

6. om den skattskyldige är en

import, eller

den

beskattningsbara

fastighetsägare som i sin bygg-

personen

är

fastighetsägare

nadsrörelse tillfört

fastighet

som i sin byggnadsrörelse till-

tjänster som utgör skattepliktiga

fört en fastighet tjänster som

uttag enligt

kap.

7 §

och

utgör skattepliktiga uttag enligt

fastigheten därefter tas i bruk av

2 kap.

7 §

och fastigheten

fastighetsägaren i en verksamhet

därefter tas i bruk av fastig-

som

medför

skattskyldighet

eller

hetsägaren för transaktioner som

rätt till återbetalning av in-

medför avdragsrätt eller rätt till

gående skatt enligt 10 kap. 9, 11

återbetalning

ingående

skatt

eller

12 §:

för

den

utgående

enligt 10 kap. 11 eller 12 §: för

Författningsförslag

SOU 2002:74

skatt som fastighetsägaren har den utgående skatt som fastig- redovisat eller skall redovisa för hetsägaren har redovisat eller uttagen. skall redovisa för uttagen.

Vid tillämpningen av första stycket 5 skall endast moderföretag och helägda dotterbolag anses ingå i samma koncern. Moder- företaget kan vara ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening eller en svensk ömsesidig skadeförsäkringsanstalt. Som helägt dotterbolag räknas svenskt aktiebolag i vilket moder- företaget äger mer än nio tiondelar av aktierna. Då ett eller flera helägda dotterbolag i sin tur äger mer än nio tiondelar av aktierna i ett annat svenskt bolag, räknas även det bolaget som helägt dotterbolag.

			6 §60
Den ingående skatten uppgår			Den ingående skatten uppgår
till samma belopp som den			till samma belopp som den
utgående skatten hos den som			utgående skatten hos den som
är skattskyldig för omsättningen			är betalningsskyldig för omsätt-
eller importen. Om		företaget	ningen eller	importen.	Om
har sin redovisning i euro skall			företaget har sin redovisning i
beaktas vad som	föreskrivs i		euro skall beaktas vad som
15 § lagen (2000:46) om omräk-			föreskrivs i 15 § lagen (2000:46)
ningsförfarande	vid	beskatt-	om omräkningsförfarande		vid
ningen för företag som har sin			beskattningen	för företag	som
redovisning i euro, m.m.			har sin redovisning i euro, m.m.
I 13 kap. 26 § finns bestäm-			I 13 kap. 16 § finns bestäm-
melser om återförande av sådan			melser om återförande av sådan
ingående skatt som hänför sig			ingående skatt som hänför sig
till ett förvärv för vilket en			till ett förvärv för vilket priset
skattskyldig har fått prisnedsätt-			har satts ned efter det att avdrag
ning efter det att han gjort			gjorts för skatten.
avdrag för skatten.
			9 §61

Avdrag får inte göras för sådan ingående skatt som hänför sig till 1. stadigvarande bostad om inte annat följer av 10 §,

2. utgifter för representation	2. utgifter för representation
och liknande ändamål för vilka	och	liknande ändamål för vilka
den skattskyldige inte har rätt att	den	beskattningsbara personen

60Senaste lydelse 2000:1291.

61Senaste lydelse 1999:1283.

SOU 2002:74

Författningsförslag

göra avdrag vid inkomsttaxe- ringen enligt 16 kap. 2 § in- komstskattelagen (1999:1229),

inte	har rätt att göra	avdrag
vid	inkomsttaxeringen	enligt

16 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229),

3.förvärv av varor för försäljning från fartyg i de fall som avses i 5 kap. 9 § tredje stycket, eller

4.kostnader vid uttag av tjänst där beskattningsunderlaget beräknats enligt 7 kap. 5 § andra stycket.

I 9 a kap. 13 § och 9 b kap. 3 §			I 9 a kap. 13 §, 9 b kap. 3 §
finns ytterligare	begränsningar		och 9 d kap. 5 § finns ytterligare
av rätten till avdrag för ingående			begränsningar av rätten till av-
skatt.			drag för ingående skatt.
			11 §
Ett finansieringsföretag		som	Ett finansieringsföretag			som
har övertagit en säljares rätt			har övertagit en säljares rätt
enligt ett köpeavtal får göra			enligt ett köpeavtal får göra
avdrag för den ingående skatt			avdrag för den ingående skatt
som hänför sig till värdet av en			som hänför sig till värdet av en
vara som med stöd av köpe-			vara som med stöd av köpe-
avtalet återtas av finansierings-			avtalet återtas av finansierings-
företaget. Detta	gäller	dock	företaget.	Detta	gäller	dock
endast om företaget kan visa att			endast om företaget kan visa att
köparen helt saknat rätt till			köparen helt saknat rätt till
avdrag för ingående skatt och			avdrag för ingående skatt och
inte heller haft rätt till åter-			inte heller haft rätt till åter-
betalning enligt 10 kap. 9–13 §§			betalning	enligt	10	kap.
av någon del av sådan skatt.			11 13 §§ av någon del av sådan
			skatt.
		13 §62
I de fall den ingående skatten			I de fall den ingående skatten
endast delvis avser förvärv eller			endast delvis avser förvärv eller
import som medför avdragsrätt			import som medför avdragsrätt
eller avser förvärv eller import			eller avser förvärv eller import
som görs gemensamt för flera			som görs gemensamt för flera
verksamheter, av	vilka någon		transaktioner varav		någon	inte
inte medför skattskyldighet, eller			skall beskattas får avdrag göras
görs för en verksamhet som endast			endast för skatten på den del av

62 Senaste lydelse 1994:1798.

Författningsförslag SOU 2002:74

delvis

medför skattskyldighet får

ersättningen

eller

inköpsvärdet

avdrag göras endast för skatten

som hänför sig till den del av

på den del av ersättningen eller

förvärvet

eller importen

som

inköpsvärdet som hänför sig till

medför

avdragsrätt respektive

den del av förvärvet eller im-

hänför

sig

till

skattepliktiga

porten som medför avdragsrätt

transaktioner. Om denna del

respektive hänför sig till verk-

inte kan fastställas, får avdrags-

samhet som medför skattskyldig-

beloppet

stället

bestämmas

het. Om denna del inte kan

genom

uppdelning

efter

skälig

fastställas, får avdragsbeloppet i

grund.

stället bestämmas genom upp-

delning efter skälig grund.

Första stycket gäller inte om annat följer av 14 eller 16 §.

13 a §63

I de fall den ingående skatten

avser förvärv eller import som

görs i verksamhet som består av

görs för anordnande av kon-

anordnande av konserter, cir-

serter, cirkus-, biograf-, teater-,

kus-, biograf-, teater-, opera-

opera- eller balettföreställningar

eller

balettföreställningar

eller

eller andra jämförliga före-

andra

jämförliga

föreställningar

ställningar får avdrag inte göras

får avdrag inte göras till den del

till den del intäkterna utgörs av

intäkten

i verksamheten

utgörs

sådant bidrag eller stöd från det

av sådant bidrag eller stöd från

allmänna, som inte kan anses

det allmänna, som inte kan anses

utgöra

ersättning

för

omsatt

utgöra

ersättning för

omsatt

vara eller tjänst.

Första stycket gäller inte om annat följer av 14 §.

14 §64

den

ingående

skatten

den

ingående

skatten

avser förvärv eller import för

verksamhet

som

endast

delvis

såväl skattepliktiga

som

andra

medför

skattskyldighet, får

hela

transaktioner, får hela den

den ingående skatten för ett

ingående skatten för ett visst

visst förvärv eller en viss import

förvärv eller en viss import ändå

ändå dras av

dras av

63Senaste lydelse 1996:1327.

64Senaste lydelse 1994:1798.

SOU 2002:74 Författningsförslag

1. om förvärvet eller importen

till mer än 95 procent görs för

den del av verksamheten som

skattepliktiga transaktioner, eller

medför skattskyldighet, eller

2. om skatten för förvärvet

eller importen

inte

överstiger

eller

importen

inte

överstiger

1 000

kronor

och

mer

än

1 000

kronor

och

mer än

95 procent av omsättningen i

95 procent av den beskatt-

verksamheten

medför

skattskyl-

ningsbara personens

omsättning

dighet.

utgörs av skattepliktiga trans-

aktioner.

den

ingående

skatten

Om den

ingående skatten

avser förvärv eller import för en

avser förvärv eller import för

verksamhet

som

medför både

både

transaktioner som medför

skattskyldighet

och

återbetal-

avdragsrätt och transaktioner som

ningsrätt enligt 10 kap. 9–13 §§

medför återbetalningsrätt enligt

eller för både en verksamhet som

10 kap. 11-13 §§, behöver någon

medför

skattskyldighet

och

uppdelning

den

ingående

annan

verksamhet som

medför

skatten enligt 13 § inte göras.

sådan återbetalningsrätt, behöver

någon

uppdelning

den

ingående skatten enligt 13 § inte

göras.

15 §65

När personbilar eller motorcyklar förvärvas eller förhyrs för andra ändamål än återförsäljning, uthyrning, persontransporter i yrkesmässig trafik enligt yrkestrafiklagen (1998:490), transporter av avlidna eller körkortsutbildning som omfattas av skatteplikt får avdrag inte göras för ingående skatt som hänför sig till

1. förvärv av fordonet, eller
2. förhyrning av fordonet om	2. förhyrning av fordonet om
det i endast ringa omfattning	det i endast ringa omfattning
används i den verksamhet som	används för skattepliktiga trans-
medför skattskyldighet.	aktioner.

16 §66

65 Senaste lydelse 1998:500.

Författningsförslag

SOU 2002:74

En skattskyldig som använder en personbil eller motorcykel i en verksamhet som medför skattskyldighet får dra av

1.ingående skatt som hänför sig till driftskostnader för sådan användning, utan någon be- gränsning på grund av att fordonet endast delvis används i verksamheten, och

2.hälften av den ingående skatt som hänför sig till för- hyrning av fordonet för sådan användning, utan någon be- gränsning på grund av att fordonet endast delvis används i verksamheten.

Första stycket 1 gäller endast om fordonet tillhör inventa- rierna i verksamheten eller har förhyrts för användning i denna. Första stycket 2 gäller inte om fordonet har förhyrts för per- sontransporter i yrkesmässig trafik, uthyrning, transport av avlidna eller körkortsutbildning som omfattas av skatteplikt eller om den ingående skatten om- fattas av avdragsförbudet i 15 § 2.

En beskattningsbar person som använder en personbil eller motorcykel får dra av

1.ingående skatt som hänför sig till driftskostnader för sådan användning, utan någon be- gränsning på grund av att fordonet endast delvis används för de skattepliktiga trans- aktionerna, och

2.hälften av den ingående skatt som hänför sig till för- hyrning av fordonet för sådan användning, utan någon be- gränsning på grund av att fordonet endast delvis används för de skattepliktiga trans- aktionerna.

Första stycket 1 gäller endast om fordonet tillhör inventa- rierna i rörelsen eller har för- hyrts för användning i denna. Första stycket 2 gäller inte om fordonet har förhyrts för per- sontransporter i yrkesmässig trafik, uthyrning, transport av avlidna eller körkortsutbildning som omfattas av skatteplikt eller om den ingående skatten omfattas av avdragsförbudet i 15 § 2.

66 Senaste lydelse 1996:1327.

SOU 2002:74 Författningsförslag

17 §67
Vid förvärv från någon som är	Vid förvärv från någon som är
skattskyldig skall avdragsrätten	en beskattningsbar person skall
styrkas genom faktura eller jäm-	avdragsrätten styrkas genom
förlig handling som avses i 11	faktura eller jämförlig handling
kap.	som avses i 11 kap.
8 a kap.
	1 §68

Avdrag för ingående skatt hänförlig till förvärv eller import av investeringsvaror skall jämkas enligt bestämmelserna i detta kapitel om användningen av varan ändras efter förvärvet eller om varan

överlåts.
Med	avdrag	för ingående	Med	avdrag	för	ingående
skatt jämställs		återbetalning av	skatt jämställs		återbetalning av
skatt enligt 10 kap. 9–13 §§.			skatt enligt 10 kap. 11–13 §§.
			Med ändrad användning av en
			vara enligt första stycket avses
			även det fall då den som
			förvärvat	eller importerat varan
			blir befriad från skatt enligt
			bestämmelserna i 9 d kap.
			2 §69
Med investeringsvaror avses:			Med investeringsvaror avses:
1. maskiner,		inventarier och	1. maskiner,		inventarier och
liknande	anläggningstillgångar		liknande	anläggningstillgångar,
vars värde minskar, om den in-			däribland sådana tillgångar som
gående skatten på anskaffnings-			avses i 3 kap. 3 § första stycket 2,
kostnaden för tillgången uppgår			vars värde minskar, om den
till minst 50 000 kronor,			ingående skatten på anskaff-
			ningskostnaden		för	tillgången
			uppgår till minst 50 000 kronor,

2.fastigheter som varit föremål för ny-, till- eller ombyggnad, om den ingående skatten på kostnaden för denna åtgärd uppgår till minst 100 000 kronor,

3.fastigheter som tillförts varor och tjänster genom skatte-

pliktiga uttag enligt 2 kap. 7 §, om avdrag för ingående skatt

67Senaste lydelse 1994:1798.

68Senaste lydelse 2000:500.

69Senaste lydelse 2000:500.

Författningsförslag

SOU 2002:74

medgetts enligt 8 kap. 4 § 4 eller 6 med minst 100 000 kronor, och 4. bostadsrätt eller hyresrätt till en lokal, om bostadsrättshavaren

eller hyresgästen utfört eller låtit utföra ny-, till- eller ombyggnad av lokalen och om skatten på kostnaden för denna åtgärd uppgår till minst 100 000 kronor.

Har under ett beskattningsår både en åtgärd som avses i första stycket 2 företagits och ett avdrag enligt första stycket 3 gjorts eller mer än en åtgärd företagits eller ett avdrag gjorts skall vid tillämpning av beloppsgränsen åtgärderna och avdragen läggas samman. Åtgärder som avses i första stycket 4 skall på motsvarande sätt läggas samman med andra åtgärder som avses i samma punkt.

Verksamhetstillbehör skall vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel anses som tillgångar som avses i första stycket 1.

				11 §70
Vid överlåtelse av investe-					Vid överlåtelse av investe-
ringsvaror,	utom		sådana	som	ringsvaror,	utom		sådana	som
omfattas av frivillig skattskyldig-					omfattas av frivillig beskattning,
het, i samband med att verk-					i samband med att en rörelse
samhet överlåts eller vid fusion					överlåts eller vid fusion eller
eller liknande		förfarande,		skall	liknande förfarande, skall för-
förvärvaren överta			överlåtarens		värvaren	överta		överlåtarens
rättighet	och	skyldighet		att	rättighet	och	skyldighet		att
jämka avdrag för ingående skatt.					jämka avdrag för ingående skatt.
Detta gäller dock endast under					Detta gäller dock endast under
förutsättning att förvärvaren är					förutsättning att förvärvaren har
skattskyldig enligt denna lag eller					avdragsrätt enligt denna lag eller
har rätt till återbetalning enligt 10					har rätt till återbetalning enligt 10
kap. 9, 11 eller 12 §.					kap. 11 eller 12 §.
När en näringsidkare inträder					När en	person		som avses i
i en mervärdesskattegrupp				som	1 a kap. 10 § inträder i en mer-
avses i 6 a kap., övertar gruppen					värdesskattegrupp i enlighet med
dennes rättighet och skyldighet					bestämmelserna		i	1 a kap. 10–
att jämka. När en näringsidkare					15 §§, övertar		gruppen dennes
utträder ur en sådan grupp					rättighet	och	skyldighet		att
övertar näringsidkaren gruppens					jämka. När en person utträder ur
rättighet	och	skyldighet		att	en sådan	grupp		övertar	han

70 Senaste lydelse 2000:500.

SOU 2002:74

Författningsförslag

jämka ingående skatt hänförlig till näringsidkarens investerings- varor.

gruppens rättighet och skyldig- het att jämka ingående skatt hänförlig till hans investerings- varor.

12 §71
Vid överlåtelse av fastighet i	Vid överlåtelse av fastighet i
annat fall än som avses i 11 §	annat fall än som avses i 11 §
skall förvärvaren överta över-	skall förvärvaren överta över-
låtarens rättighet och skyldighet	låtarens rättighet och skyldighet
att jämka avdrag för ingående	att jämka avdrag för ingående
skatt, under förutsättning att	skatt,	under	förutsättning att
förvärvaren är skattskyldig enligt	förvärvaren har avdragsrätt eller
denna lag eller har rätt till	rätt till återbetalning			enligt
återbetalning enligt 10 kap. 9, 11	10 kap. 11 eller 12 §. Vad nu
eller 12 §. Vad nu sagts gäller	sagts gäller dock inte om över-
dock inte om överlåtaren och	åtaren	och	förvärvaren	har
förvärvaren har träffat avtal om	träffat avtal om att överlåtaren
att överlåtaren skall jämka.	skall jämka.

Om förvärvaren övertar rättighet och skyldighet att jämka skall överlåtaren inte till följd av överlåtelsen jämka avdrag för ingående skatt. Vad nu sagts gäller dock inte jämkning på grund av ändringar som inträffat under överlåtarens innehavstid.

Överlåtaren skall fullgöra skyldighet att jämka som uppstått på grund av att förvärvaren ändrat användningen av fastigheten eller överlåtit den

1.om överlåtaren dragit av ingående skatt och inte tagit upp den

isådan handling som avses i 11 kap. 9 §, eller

2.om överlåtaren inte lämnat uppgift om handling som avses i 11 kap. 10 §.

	13 §72
Om en fastighetsägare för-		Om en fastighetsägare för-
sätts i konkurs kan konkursboet		sätts i konkurs kan konkursboet
överta	konkursgäldenärens	överta	konkursgäldenärens
rättighet	och skyldighet att	rättighet	och	skyldighet	att
jämka avdrag för ingående skatt		jämka avdrag för ingående skatt
under förutsättning att kon-		under förutsättning att kon-
kursboet	är skattskyldigt enligt	kursboet	svarar	för den	eko-

71Senaste lydelse 2000:500.

72Senaste lydelse 2000:500.

Författningsförslag SOU 2002:74

6 kap. 3 §. Övertagandet skall	nomiska	aktiviteten	enligt
ske innan konkursboet överlåter	1 a kap. 7 §. Övertagandet skall
fastigheten, men gäller från det	ske innan konkursboet överlåter
att konkursboet blivit skatt-	fastigheten, men gäller från det
skyldigt för verksamheten i fastig-	att konkursboet svarar för den
heten.	ekonomiska	aktiviteten	avseende
	fastigheten.

Konkursgäldenären skall dock alltid jämka avdrag för ingående skatt på grund av ändringar som inträffat under tiden fram till dess att han försatts i konkurs.

Om en fastighet överlåts av konkursboet skall bestämmelserna i

12 § gälla för konkursboet och förvärvaren.

9 kap.

Frivillig

skattskyldighet

för

Frivillig beskattning

för

vissa

vissa fastighetsupplåtelser

fastighetsupplåtelser

Förutsättningar

för

frivillig

Förutsättningar

för

frivillig

skattskyldighet

beskattning

1 §73

Skyldigheten att betala skatt

Mervärdesskatt

betalas

enligt

enligt 1 kap. 1 § första stycket 1

1 kap. 1 § första stycket 1 jäm-

för sådan skattepliktig fastig-

förd med 1 a § för sådan skatte-

hetsuthyrning

eller

bostads-

pliktig

fastighetsuthyrning

eller

rättsupplåtelse

som

anges

bostadsrättsupplåtelse

som

an-

3 kap. 3 § andra stycket och

ges i 3 kap. 3 § andra stycket

tredje stycket 1 och 2 gäller

och tredje stycket 1 och 2,

endast

skattemyndigheten

endast

skattemyndigheten

har beslutat om detta efter

ansökan (frivillig skattskyldig-

ansökan (frivillig beskattning).

het). En sådan ansökan får göras

En sådan ansökan får göras av

av en fastighetsägare, en hyres-

en fastighetsägare, en hyresgäst,

gäst, en bostadsrättshavare,

ett

en bostadsrättshavare, ett kon-

konkursbo eller av en sådan

kursbo eller av en sådan grupp-

grupphuvudman

som

avses i

huvudman som avses i 1 a kap.

6 a kap 4 §.

13 §.

den

fastighet,

hyresrätt

den

fastighet,

hyresrätt

eller bostadsrätt som skall om-

eller

bostadsrätt

som

skall

73 Senaste lydelse 2000:1358.

SOU 2002:74 Författningsförslag

fattas av den frivilliga skatt-

omfattas av

den

frivilliga

skyldigheten ägs eller innehas av

beskattningen

ägs eller

innehas

en näringsidkare som ingår i en

av en person som ingår i en

sådan

mervärdesskattegrupp

sådan

mervärdesskattegrupp

som avses

6 a kap. 1 §

skall

som avses i 1 a kap. 10 § skall

ansökan göras av grupphuvud-

mannen med samtycke av den

näringsidkare i mervärdesskatte-

person i mervärdesskattegruppen

gruppen

som

äger

fastigheten

som äger fastigheten eller, i

eller, i fråga om hyresrätt eller

fråga

hyresrätt

eller

bostadsrätt, av den näringsidkare

bostadsrätt, av den person som

som innehar

hyresrätten

eller

innehar

hyresrätten

eller

bostadsrätten.

Frivillig skattskyldighet för ut-

Frivillig beskattning för ut-

hyrning

eller

annan

upplåtelse

hyrning

eller

annan

upplåtelse

till någon som har rätt till

återbetalning av

ingående

skatt

återbetalning

ingående skatt

enligt 10 kap. 6 § gäller endast

om upplåtaren visar ett intyg

om att upplåtelsen sker till

någon som har rätt till sådan

återbetalning. Intyget skall vara

utfärdat av Utrikesdepartemen-

tet.

2 §74

Skyldigheten

att betala

skatt

Frivillig beskattning för sådan

enligt 1 kap. 1 § första stycket 1

skattepliktig

fastighetsuthyr-

för sådan skattepliktig fastig-

ning eller bostadsrättsupplåtelse

hetsuthyrning

eller

bostads-

som anges i 3 kap. 3 § tredje

rättsupplåtelse som anges i 3

stycket 3 gäller endast om

kap. 3 § tredje stycket 3 gäller

skattemyndigheten har

beslutat

endast

skattemyndigheten

om sådan beskattning efter an-

har beslutat om frivillig skatt-

sökan. En sådan ansökan får

skyldighet

efter

ansökan.

göras av en fastighetsägare, ett

sådan ansökan får göras av en

konkursbo eller av en sådan

fastighetsägare,

ett

konkursbo

grupphuvudman

som

avses i

eller av

sådan grupphuvud-

1 a kap. 13 §.

man som avses i 6 a kap. 4 §.

74 Senaste lydelse 2000:1358.

Författningsförslag SOU 2002:74

Om den fastighet, hyresrätt				Om	den	fastighet,			hyresrätt
eller	bostadsrätt som		skall	eller	bostadsrätt			som skall
omfattas av den frivilliga skatt-				omfattas		av	den		frivilliga
skyldigheten ägs eller innehas av				beskattningen			ägs	eller	innehas
en näringsidkare som ingår i en				av en person som ingår i en
sådan	mervärdesskattegrupp			sådan	mervärdesskattegrupp
som	avses i	6 a kap. 1 §	skall	som avses i 1 a kap. 10 § skall
ansökan göras av grupphuvud-				ansökan göras av grupphuvud-
mannen med		samtycke	av	mannen med samtycke av ägaren
näringsidkaren.				eller innehavaren.

Vad som i första stycket sägs gäller endast om

–det finns särskilda skäl,

–den sökande har för avsikt att använda fastigheten för sådan uthyrning eller upplåtelse som avses i 3 kap. 3 § andra stycket, och

–det är lämpligt med hänsyn till den sökandes personliga eller ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt.

	3 §75
Vad som härefter i detta	Vad som härefter i detta
kapitel sägs om fastighetsägare	kapitel sägs om fastighetsägare
gäller även annan som är	gäller även annan som beskattas
skattskyldig till följd av beslut	till följd av beslut enligt 1 eller
enligt 1 eller 2 §.	2 §.

Vad som härefter i detta kapitel sägs om fastighet gäller fastighet eller del av fastighet som är eller som kan vara föremål för sådan uthyrning eller annan upplåtelse som är skattepliktig till följd av

beslut enligt 1 eller 2 §.
Tidpunkten för den frivilliga						Tidpunkten från vilken frivillig
skattskyldighetens inträde						beskattning sker
						4 §76
Skattskyldighet			till	följd	av	Beskattning till följd av beslut
beslut	enligt	1 §	inträder		den	enligt 1 § sker från och med den
dag då ansökan inkommer till						dag då ansökan inkommer till
skattemyndigheten				eller	den	skattemyndigheten		eller den
senare	dag	som		sökanden		senare dag	som	sökanden
angett, dock tidigast den dag då						angett, dock tidigast den dag då
hyresgästen		eller	bostadsrätts-			hyresgästen	eller bostadsrätts-

75Senaste lydelse 2000:500.

76Senaste lydelse 2000:500.

SOU 2002:74

Författningsförslag

havaren enligt avtal tillträder den del av fastigheten som ansökan avser.

Skattskyldighet till följd av beslut enligt 2 § inträder den dag då ansökan inkommer till skattemyndigheten eller den senare dag som sökanden an- gett.

havaren enligt avtal tillträder den del av fastigheten som ansökan avser.

Beskattning till följd av beslut enligt 2 § sker från och med den dag då ansökan inkommer till skattemyndigheten eller den senare dag som sökanden an- gett.

Frivillig skattskyldighet vid	Frivillig beskattning vid över-
överlåtelse	låtelse

En fastighetsägare som över- låter en fastighet skall, om han fortsätter uthyrningen eller upp- låtelsen av fastigheten efter för- säljningen, vara skattskyldig för denna verksamhet till dess den nye ägaren tillträder fastigheten.

Från och med tillträdesdagen övergår den frivilliga skatt- skyldigheten på den nye ägaren som då inträder i den tidigare ägarens ställe när det gäller rättigheter och skyldigheter en- ligt denna lag.

5 §77

En fastighetsägare som över- låter en fastighet skall, om han fortsätter uthyrningen eller upp- låtelsen av fastigheten efter för- säljningen, fortsätta svara för rättigheter eller skyldigheter enligt denna lag till dess den nye ägaren tillträder fastigheten.

Från och med tillträdesdagen övergår den frivilliga beskatt- ningen på den nye ägaren som då inträder i den tidigare ägarens ställe när det gäller rättigheter och skyldigheter enligt denna lag.

77 Senaste lydelse 2000:500.

Författningsförslag SOU 2002:74

Den frivilliga skattskyldig-	Den frivilliga	beskattningens
hetens upphörande	upphörande
	6 §78
Den frivilliga skattskyldigheten	Den frivilliga	beskattningen
upphör	upphör

1.när fastighetsägaren övergår till att använda fastigheten för annat ändamål än för skattepliktig uthyrning eller annan upplåtelse, eller

2.när fastigheten inte längre kan hyras ut eller på annat sätt upplåtas på grund av brand eller av annan orsak som fastig- hetsägaren inte råder över eller på grund av rivning.

Skattemyndigheten får, innan			Skattemyndigheten får, innan
uthyrning eller annan upplåtelse			uthyrning eller annan upplåtelse
påbörjats,	besluta att frivillig		påbörjats,	besluta	att frivillig
skattskyldighet till följd av beslut			beskattning till följd av beslut
enligt 2 §	skall upphöra,	om	enligt 2 §	skall upphöra,			om
förutsättningar för sådan skatt-			förutsättningar		för	sådan
skyldighet inte längre föreligger.			beskattning inte längre före-
Skattemyndigheten skall, om			ligger.
en fastighet överlåts, besluta att			Skattemyndigheten			skall, om
frivillig skattskyldighet för uthyr-			en fastighet överlåts, besluta att
ning eller annan upplåtelse skall			frivillig beskattning för uthyr-
upphöra vid tillträdet om den			ning eller annan upplåtelse skall
tidigare och den nye ägaren			upphöra vid tillträdet om den
gemensamt	ansöker om	detta	tidigare och den nye ägaren
före tillträdesdagen.			gemensamt	ansöker		om	detta
			före tillträdesdagen.
			7 §79

En överlåtelse av fastighet skall anmälas till skattemyndigheten

av både den tidigare och den nye ägaren.
En	fastighetsägare är skyldig	En	fastighetsägare är skyldig
att till skattemyndigheten an-		att till skattemyndigheten an-
mäla	sådant förhållande som	mäla	sådant förhållande som
enligt 6 § första stycket medför		enligt 6 § första stycket medför
att skattskyldigheten upphör.		att den frivilliga beskattningen
		upphör.

78Senaste lydelse 2000:500.

79Senaste lydelse 2000:500.

I stället för att korrigera den ingående skatten genom jämk- ning får fastighetsägaren göra avdrag om frivillig beskattning till följd av skattemyndighetens beslut enligt 1 § har börjat gälla för honom inom tre år från ut- gången av det kalenderår under vilket

SOU 2002:74 Författningsförslag

8 §80

En fastighetsägare har rätt att göra avdrag för ingående skatt enligt bestämmelserna i 8 kap.

I stället för att korrigera den ingående skatten genom jämk- ning får fastighetsägaren göra avdrag om skattskyldighet till följd av skattemyndighetens be- slut enligt 1 § har börjat gälla för honom inom tre år från ut- gången av det kalenderår under vilket

1.han har utfört eller låtit utföra ny-, till- eller ombyggnad av fastighet, under förutsättning att den del av fastigheten som omfattas av ny-, till- eller ombyggnaden inte tagits i bruk efter åtgärderna, eller

2.en tidigare ägare har utfört eller låtit utföra ny-, till- eller ombyggnad av fastighet.

Avdragsrätt enligt andra stycket 2 gäller endast under för- utsättning

– att den nye ägaren inte har avdragsrätt enligt 8 kap. 4 § första stycket 4,

– att den tidigare ägaren inte	– att den tidigare ägaren inte
medgetts frivillig skattskyldighet,	medgetts frivillig beskattning,
och	och

– att varken den tidigare eller den nye ägaren tagit den del av fastigheten som omfattas av ny-, till- eller ombyggnaden i bruk

efter åtgärderna.
Avdrag enligt andra stycket 1	Avdrag enligt andra stycket 1
eller 2 får göras för den in-	eller 2 får göras för den in-
gående skatt som hänför sig till	gående skatt som hänför sig till
byggnadsarbetena och som mot-	byggnadsarbetena och som mot-
svarar den skattepliktiga uthyr-	svarar den skattepliktiga uthyr-
ning som anges i beslutet om	ning som anges i beslutet om
frivillig skattskyldighet.	frivillig beskattning.

80 Senaste lydelse 2000:500.

Författningsförslag SOU 2002:74

10 §81

Jämkning skall ske när fri-

villig

skattskyldighet

upphör

villig

beskattning

upphör enligt

enligt 6 §. Jämkning skall dock

6 §. Jämkning skall

dock

inte

inte ske om

ske om

1. den frivilliga skattskyldig-

den

frivilliga beskattningen

heten upphör

enligt

6 §

första

upphör enligt 6 § första stycket

stycket 2, eller

2, eller

2. fastighetsägaren övergår till

att använda fastigheten i en

att använda fastigheten för andra

annan

verksamhet

som medför

transaktioner som medför av-

skattskyldighet

enligt

denna lag

dragsrätt enligt denna lag eller

eller rätt till återbetalning enligt

rätt

till

återbetalning

enligt

10 kap. 9, 11 eller 12 §.

10 kap. 11 eller 12 §.

11 §82

frivillig

skattskyldighet

Om frivillig beskattning

som

som beslutats enligt 2 § upphör

beslutats

enligt

2 §

upphör

innan någon skattepliktig uthyr-

ning

eller

annan

upplåtelse

ning

eller

annan

upplåtelse

kommit till stånd skall jämkning

ske vid ett enda tillfälle och avse

återstoden av korrigeringstiden.

Dessutom skall ingående skatt,

som hänför sig till tiden mellan

beslutet om frivillig skattskyldig-

beslutet om

frivillig beskattning

het

och

dennas

upphörande,

och dennas upphörande, betalas

betalas in till staten. På jämk-

in till staten. På jämknings- och

nings- och skattebelopp skall

skattebelopp skall kostnadsränta

kostnadsränta

betalas.

Räntan

betalas. Räntan

skall

motsvara

skall motsvara den av regeringen

den

regeringen

fastställda

basräntan

enligt

basräntan

enligt

kap.

3 §

kap.

3 §

skattebetalnings-

skattebetalningslagen

(1997:483)

lagen (1997:483) och löpa från

och löpa från och med dagen för

och med dagen för återbetalning

återbetalning

den

ingående

av den ingående skatten till

skatten till fastighetsägaren.

fastighetsägaren.

81Senaste lydelse 2000:500.

82Senaste lydelse 2000:500.

SOU 2002:74

Författningsförslag

När avdragsrätt föreligger enligt 8 § andra stycket beräknas korrigeringstiden från ingången av det räkenskapsår under vilket avdragsrätten inträtt.

				12 §83
Bestämmelserna i			8 a kap.		Bestämmelserna		i 8 a	kap.
12 § gäller även vid överlåtelse					12 § gäller även vid överlåtelse
av fastighet som omfattas av					av fastighet som omfattas av
frivillig skattskyldighet, även om					frivillig beskattning, även om den
den nye ägaren blir skattskyldig					nye ägaren beskattas först vid
först	vid	tillträdet	enligt	5 §	tillträdet	enligt	5 §	andra
andra stycket.					stycket.
Om skattskyldighet upphör till					Om	frivillig	beskattning
följd av beslut enligt 6 § tredje					upphör till följd av beslut enligt
stycket är den tidigare ägaren					6 § tredje stycket är den tidigare
skyldig att jämka, om inte den					ägaren skyldig att jämka, om
nye ägaren övertar rättighet och					inte den nye ägaren övertar
skyldighet att jämka enligt 8 a					rättighet	och skyldighet			att
kap. 12 §.					jämka enligt 8 a kap. 12 §.
				13 §84
Om	frivillig skattskyldighet				Om	frivillig	beskattning
upphör på grund av åtgärder					upphör på grund av åtgärder
som vidtagits av en hyresgäst					som vidtagits av en hyresgäst
eller en		bostadsrättshavare		är	eller en	bostadsrättshavare			är
såväl denne som fastighets-					såväl denne som fastighets-
ägaren skyldig att jämka. Skyl-					ägaren skyldig att jämka. Skyl-
digheten omfattar den ingående					digheten omfattar den ingående
skatt som var och en av dem					skatt som var och en av dem
dragit av och som hänför sig till					dragit av och som hänför sig till
den del av fastigheten som					den del av fastigheten som
omfattas av hyres- eller bostads-					omfattas av hyres- eller bostads-
rätten.					rätten.

83Senaste lydelse 2000:500.

84Senaste lydelse 2000:500.

Författningsförslag SOU 2002:74

9 a kap.

1 §85

Detta kapitel tillämpas vid en

skattskyldig

återförsäljares

om-

återförsäljares omsättning av be-

sättning

begagnade

varor,

gagnade varor, konstverk, sam-

konstverk,

samlarföremål

eller

larföremål eller antikviteter som

antikviteter

som levererats

till

levererats till honom inom EG

honom inom EG av

1. någon annan än en närings-

icke

beskattningsbar

idkare,

person,

2. en näringsidkare som skall

beskattningsbar

person

redovisa

mervärdesskatt

enligt

som skall redovisa mervärdes-

detta kapitel eller enligt mot-

skatt enligt detta kapitel eller

svarande

bestämmelser

ett

enligt motsvarande

bestämmel-

annat EG-land,

ser i ett annat EG-land,

3. en näringsidkare vars om-

beskattningsbar

person

sättning

är

undantagen

från

vars

omsättning

är

undantagen

skatteplikt

enligt 3 kap.

24 §

från

skatteplikt

enligt 3 kap.

eller enligt motsvarande bestäm-

24 §

eller

enligt

motsvarande

melser i ett annat EG-land,

bestämmelser i ett annat EG-

näringsidkare

som

land, eller

undantas från skattskyldighet en-

ligt 1 kap. 2 a §, eller

4. en beskattningsbar person i

5. en näringsidkare i ett annat

EG-land om näringsidkarens

ett annat EG-land om dennes

omsättning understiger gränsen

för redovisningsskyldighet i det

landet och den förvärvade varan

utgjort

anläggningstillgång

hos

utgjort

anläggningstillgång hos

honom.

2 §86

Om en skattskyldig återför-

återförsäljare

begär

säljare begär det skall skatte-

det skall skattemyndigheten be-

myndigheten besluta att åter-

sluta

att

återförsäljaren

skall

försäljaren skall tillämpa

detta

tillämpa detta kapitel vid för-

kapitel vid försäljning av

säljning av

85Senaste lydelse 1995:700.

86Senaste lydelse 1995:700.

SOU 2002:74

Författningsförslag

1.konstverk, samlarföremål och antikviteter som återförsäljaren själv har importerat, eller

2.konstverk som återförsäljaren har förvärvat från upp- hovsmannen eller dennes dödsbo.

Ett beslut enligt första stycket gäller till utgången av det andra året efter det år under vilket beslutet fattades.

				3 §87
Utan hinder av 1 § eller ett				Utan hinder av 1 § eller ett
beslut som avses i 2 § får en				beslut som avses i 2 § får en
skattskyldig återförsäljare tilläm-				återförsäljare tillämpa de all-
pa de allmänna bestämmelserna i				männa bestämmelserna i denna
denna lag på en omsättning som				lag på en omsättning som annars
annars skulle omfattas av be-				skulle omfattas av bestäm-
stämmelserna i detta kapitel.				melserna i detta kapitel.
				8 §88
Med skattskyldig återförsäljare				Med	återförsäljare			förstås en
förstås	en skattskyldig		person	beskattningsbar			person		som
som inom ramen för sin eko-				inom ramen för sin ekonomiska
nomiska verksamhet		förvärvar		aktivitet		förvärvar			eller
eller	importerar	begagnade		importerar		begagnade			varor,
varor, konstverk, samlarföremål				konstverk,		samlarföremål			eller
eller antikviteter i syfte att sälja				antikviteter i syfte att sälja dem
dem vidare.				vidare.
Första stycket gäller även om				Första stycket gäller även om
den	skattskyldiga	personen		den beskattningsbara				personen
handlar i eget namn för en				handlar i eget namn för en
annan	persons räkning		inom	annan	persons		räkning		inom
ramen för ett avtal enligt vilket				ramen för ett avtal enligt vilket
provision skall betalas vid köp				provision skall betalas vid köp
eller försäljning.				eller försäljning.

9 §89

Vid sådan omsättning av begagnade varor, konstverk, samlar- föremål och antikviteter som avses i 1 eller 2 § utgörs be- skattningsunderlaget av återförsäljarens vinstmarginal minskad med den mervärdesskatt som hänför sig till vinstmarginalen.

87Senaste lydelse 1995:700.

88Senaste lydelse 1995:1286.

89Senaste lydelse 1995:700.

Författningsförslag SOU 2002:74

Vinstmarginalen utgörs av skillnaden mellan en varas för- säljningspris och varans inköpspris, om inte annat följer av 11 §.

Har	en	näringsidkare			själv	Har en beskattningsbar person
importerat		konstverk,		samlar-		själv importerat konstverk, sam-
föremål	eller antikviteter				skall	larföremål eller antikviteter skall
som inköpspris anses beskatt-						som inköpspris anses beskatt-
ningsunderlaget			vid importen			ningsunderlaget		vid importen
med tillägg av den mervärdes-						med tillägg av den mervärdes-
skatt som hänför sig till						skatt som hänför sig till
importen.						importen.
					13 §90
Avdrag får inte göras för						Avdrag får inte göras för
ingående skatt som hänför sig						ingående skatt som hänför sig
till förvärv av varor från en						till förvärv av varor från en
skattskyldig		återförsäljare			vars	återförsäljare vars omsättning av
omsättning av varorna beskattas						varorna	beskattas enligt detta
enligt detta kapitel eller mot-						kapitel eller motsvarande be-
svarande bestämmelser				i	ett	stämmelser i ett annat EG-land.
annat EG-land.
Vid	sådan		omsättning		av	Vid	sådan	omsättning av
varor som beskattas enligt detta						varor som beskattas enligt detta
kapitel får en skattskyldig åter-						kapitel får en återförsäljare inte
försäljare inte göra avdrag för						göra avdrag för ingående skatt
ingående skatt som hänför sig						som hänför sig till
till

1.konstverk, samlarföremål eller antikviteter som återförsäljaren själv har importerat, eller

2.konstverk som upphovsmannen eller dennes dödsbo tillhandahållit honom.

14 §91
Om en skattskyldig återför-	Om en återförsäljare har valt
säljare har valt att enligt 3 §	att enligt	3 § tillämpa	de
tillämpa de allmänna bestäm-	allmänna	bestämmelserna	i
melserna i denna lag på om-	denna lag på omsättning som
sättning som annars skulle ha	annars skulle ha omfattats av
omfattats av detta kapitel, skall	detta kapitel, skall den ingående
den ingående skatt som hänför	skatt som hänför sig till förvärv

90Senaste lydelse 1995:700.

91Senaste lydelse 1995:700.

SOU 2002:74

Författningsförslag

sig till förvärv eller import av varorna dras av för den redo- visningsperiod under vilken varorna omsätts av återför- säljaren när det är fråga om

eller import av varorna dras av för den redovisningsperiod under vilken varorna omsätts av återförsäljaren när det är fråga om

1.konstverk, samlarföremål eller antikviteter som återförsäljaren själv har importerat, eller

2.konstverk som upphovsmannen eller dennes dödsbo tillhandahållit honom.

	9 b kap.
Särskilt om viss resebyråverk-		Särskilt om resebyråer
samhet
		1 §92
Detta kapitel tillämpas vid		Detta kapitel	tillämpas	vid
sådan omsättning av resor som		sådan omsättning av resor som
en resebyrå tillhandahåller rese-		en resebyrå tillhandahåller rese-
närer, om resebyrån som ett led		närer, om resebyrån som ett led
i den omsättningen	förvärvar	i den omsättningen förvärvar
varor och tjänster från andra		varor och tjänster från andra
näringsidkare eller	förmedlar	beskattningsbara	personer	eller
varorna och tjänsterna i eget		förmedlar varorna och tjänster-
namn för deras räkning. Vad		na i eget namn för deras
resebyrån på detta sätt tillhanda-		räkning. Vad resebyrån på detta
håller en resenär skall anses som		sätt tillhandahåller en resenär
omsättning av en enda tjänst		skall anses som omsättning av
(resetjänsten).		en enda tjänst (resetjänsten).
Med resebyrå avses även researrangör.
		2 §93

Vid omsättning av en resetjänst utgörs beskattningsunderlaget av

resebyråns marginal.	Marginalen utgörs av skillna-
Marginalen utgörs av skillna-	Marginalen utgörs av skillna-
den mellan ersättningen för	den mellan	ersättningen för
resetjänsten och resebyråns	resetjänsten	och resebyråns
kostnader för varor och tjänster	kostnader för varor och tjänster
som tillhandahålls resebyrån av	som tillhandahålls resebyrån av

92Senaste lydelse 1995:700.

93Senaste lydelse 1995:700.

Författningsförslag SOU 2002:74

andra näringsidkare	och	som	andra	beskattningsbara	personer
kommer resenären	direkt	till	och	som kommer	resenären
godo.			direkt till godo.

Vid beräkning av beskattningsunderlaget skall resebyråns kom- pensation för skatt enligt denna lag inte räknas in i ersättningen.

4 §94

Omsättning av resetjänsten omfattas av 5 kap. 8 § om inte annat

följer av andra stycket.				Om resebyrån som ett led i
Om resebyrån som ett led i
omsättningen av resetjänsten				omsättningen		av resetjänsten
förvärvat varor och tjänster som				förvärvat varor och tjänster som
en annan näringsidkare till-				en annan beskattningsbar person
handahållit		resebyrån	utanför	tillhandahållit resebyrån utanför
EG,	skall	resetjänsten	anses	EG,	skall resetjänsten		anses
utgöra en sådan tjänst som avses				utgöra en sådan tjänst som avses
i 5 kap. 11 § 5. Om förvärven				i 5 kap. 11 § 5. Om förvärven
avser varor och tjänster som den				avser varor och tjänster som den
andre	näringsidkaren tillhanda-			andra	beskattningsbara personen
hållit resebyrån både inom och				tillhandahållit		resebyrån	både
utanför EG, gäller bestämmel-				inom och utanför EG, gäller
serna i 5 kap. 11 § 5 endast för				bestämmelserna i 5 kap. 11 § 5
den del av omsättningen av rese-				endast för den del av omsätt-
tjänsten som avser varor och				ningen av resetjänsten som avser
tjänster tillhandahållna			utanför	varor och tjänster tillhanda-
EG.				hållna utanför EG.
				5 §95

Om mervärdesskatt skall redovisas enligt bestämmelserna i detta kapitel, får resebyrån underlåta att redovisa skattens belopp eller underlag för beräkning av beloppet i fakturan eller en jämförlig

handling.
Om köparen	av	resetjänsten	Om köparen av resetjänsten
är en näringsidkare erinras dock			är en	beskattningsbar person
om vad som i de allmänna			erinras dock om vad som i de
bestämmelserna	i	denna lag	allmänna	bestämmelserna	i
föreskrivs om	en fakturas		denna lag föreskrivs om en
innehåll för rätten till avdrag för			fakturas	innehåll för rätten	till

94Senaste lydelse 2000:143.

95Senaste lydelse 1995:700.

SOU 2002:74

Författningsförslag

eller återbetalning av ingående skatt.

Om resenären är en närings- idkare vars verksamhet medför rätt till avdrag för eller åter- betalning av ingående skatt, får resebyrån i stället tillämpa de allmänna bestämmelserna i denna lag på en sådan omsätt- ning som omfattas av detta kapitel.

avdrag för eller återbetalning av ingående skatt.

6 §96

Om resenären är en beskatt- ningsbar person som har rätt till avdrag för eller återbetalning av ingående skatt, får resebyrån i stället tillämpa de allmänna be- stämmelserna i denna lag på en sådan omsättning som omfattas av detta kapitel.

9 c kap.

4 §97

Skatt skall tas ut när en vara upphör att vara placerad på sådant

sätt som avses i 1 §.
Inträder vid den tidpunkt som	Uppkommer vid den tidpunkt
anges i första stycket även	som anges i första stycket även
skattskyldighet enligt 1 kap. 5 §	betalningsskyldighet		för import
för import skall endast skatt	skall endast skatt enligt första
enligt första stycket tas ut.	stycket tas ut.
	5 §98
Skyldig att betala den skatt	Skyldig att betala den skatt
som anges i 4 § första stycket är	som anges i 4 § första stycket
den som föranleder att varan	(betalningsskyldig)		är den som
upphör att vara placerad på	föranleder att varan upphör att
sådant sätt som avses i 1 §.	vara placerad på sådant sätt som
	avses i 1 §.
	9 d kap.
	Särskilt om små företag
	1 §
	Detta	kapitel	innehåller
	bestämmelser om		befrielse från
	beskattning för små företag. Med

96 Senaste lydelse 1995:700.

97 Senaste lydelse 1995:1286.

98 Senaste lydelse 1995:1286.

Författningsförslag SOU 2002:74

små företag avses beskattnings- bara personer som uppfyller förutsättningarna för skatte- befrielse enligt bestämmelserna i detta kapitel.

Bestämmelserna tillämpas på omsättning av varor och tjänster inom landet med undantag av

1. omsättning av nya trans-

portmedel som undantas			från
skatteplikt enligt 3	kap.	30	a	§,
och
2. transaktioner	som	avses		i
1 a kap. 2 §.

Bestämmelserna i detta kapitel är inte tillämpliga i fråga om beskattningsbara personer som inte är etablerade inom landet eller beskattningsbara personer som omfattas av 9 kap. ML. Be- stämmelserna är inte heller tillämpliga i fråga om den som begärt att bli beskattad enligt 3 kap. 10 b eller c §.

2 §

Rätt till befrielse från beskatt- ning har en beskattningsbar person vars sammanlagda intäkter av sådana omsättningar av varor och tjänster som avses i 4 § under det senast avslutade beskattningsåret har understigit 90 000 kr, om det framstår som sannolikt att intäkterna kommer att understiga nämnda belopp under det innevarande beskattningsåret.

Om den beskattningsbara personen är registrerad för skatt enligt denna lag föreligger rätt till

SOU 2002:74

Författningsförslag

befrielse enligt första stycket endast om den där angivna be- loppsgränsen inte har överskridits under något av de två senast avslutade beskattningsåren.

Det år under vilket den beskattningsbara personens aktiviteter påbörjas föreligger rätt till befrielse enligt första stycket om det görs sannolikt att den där angivna beloppsgränsen inte kommer att överskridas.

3 §

Befrielse från beskattning gäller utan särskilt beslut för beskatt- ningsbara personer som är all- männyttiga ideella föreningar eller registrerade trossamfund som avses i 3 kap. 11 § andra stycket. För andra beskattningsbara per- soner gäller befrielse från beskattning om skattemyndigheten efter begäran har fattat beslut härom.

Begäran om att omfattas av bestämmelserna i detta kapitel ges in till den skattemyndighet som är behörig att fatta beslut enligt bestämmelserna i 2 kap. skatte- betalningslagen (1997:483).

4 §

I belopp som avses i 2 § skall inräknas:

1. Intäkter från skattepliktiga omsättningar av varor och tjänster inom landet med undan- tag av omsättning av anlägg- ningstillgångar.

Författningsförslag

SOU 2002:74

2. Beskattningsunderlagen för skattepliktiga omsättningar i form av uttag.

3. Intäkter avseende omsätt- ningar som är undantagna från skatteplikt enligt 3 kap. 2, 19, 21 22§§ samt 3 kap. 23 § 2 och 7.

4. Intäkter avseende omsätt- ningar av tjänster som undantas från skatteplikt enligt 3 kap. 9 och 10 § och som inte endast är av underordnad karaktär.

5. Intäkter avseende omsätt- ningar som anses gjorda utom- lands enligt 5 kap. 9 § första stycket 1–3 och 9 samt 11 § 2 a, 2 b, 3 och 6.

I belopp som avses i 2 § skall skatt enligt denna lag inte ingå.

5 §

Den som omfattas av befrielse från beskattning har inte rätt till avdrag för eller återbetalning av ingående skatt. Vad nu sagts gäller dock inte ingående skatt som belöper på transaktioner som anges i 1 § första stycket 1 och 2.

6 §

Den som är befriad från beskattning kan hos skatte- myndigheten begära att bli beskattad. Skattemyndighetens beslut skall gälla åtminstone till utgången av det andra året efter det år under vilket beslutet fattades.

SOU 2002:74

Författningsförslag

7 §

Den som är befriad från beskattning skall till skatte- myndigheten anmäla om förut- sättningarna för befrielse har upp- hört eller kan antas komma att upphöra.

10 kap.

Rätt för vissa icke skattskyldiga till återbetalning av ingående skatt

Rätt till återbetalning av in- gående skatt

Återbetalning till	utländska	Återbetalning till beskattnings-
företagare		bara personer som inte är
		etablerade inom landet
		1 §99
En utländsk företagare har på		En beskattningsbar person som
ansökan rätt till återbetalning av		inte är etablerad inom landet har
ingående skatt under förutsätt-		på ansökan rätt till återbetalning
ning att		av ingående skatt under för-
		utsättning att
1. den ingående skatten avser		1. den ingående skatten avser
förvärv eller import som hänför		förvärv eller import som hänför
sig till omsättning i verksamhet		sig till omsättning i en eko-
utomlands, och		nomisk		aktivitet som		bedrivs
		utomlands, och
2. omsättningen	skulle ha	2.	omsättningen		skulle		ha
medfört skattskyldighet eller rätt		medfört		avdragsrätt	eller		rätt
enligt 11 eller 12 § till återbetal-		enligt 11 eller 12 § till återbetal-
ning om den gjorts här i landet.		ning om den gjorts här i landet.
Rätt till återbetalning före-		Rätt till återbetalning före-
ligger även för ingående skatt		ligger även för ingående skatt
som avser förvärv eller import		som avser förvärv eller import
som hänför sig till omsättning		som hänför sig till omsättning
inom landet för vilken förvärva-		inom landet för vilken förvärva-
ren är skattskyldig enligt 1 kap.		ren	är	betalningsskyldig		enligt

99 Senaste lydelse 2002:392.

Författningsförslag

SOU 2002:74

2 § första stycket 2, 3, 4 eller

4 b.

Rätten till återbetalning gäller endast om den ingående skatten skulle ha varit avdragsgill, om omsättningen medfört skattskyl- dighet, eller om hinder mot återbetalning inte skulle ha före- legat enligt 13 §.

1 kap. 2 § första stycket 2, 3, eller 4 b.

Beskattningsbara personer som inte är etablerade inom landet men som är etablerade i ett annat EG-land, har rätt till återbetalning även för ingående skatt som avser förvärv eller import som hänför sig till omsättning inom landet för vilken förvärvaren är betalnings- skyldig enligt 1 kap. 2 § första stycket 4.

Rätten till återbetalning gäller endast om den ingående skatten skulle ha varit avdragsgill, om omsättningen skulle ha be- skattats, eller om hinder mot återbetalning inte skulle ha förelegat enligt 13 §.

1 a §

Med en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet avses i 1–4 §§ en beskattningsbar person, i enlighet med 1 a kap. 1 §, som under den period som avses i 19 kap. 2 §

1.inte har haft sätet för sin ekonomiska aktivitet eller ett fast etableringsställe här i landet och som inte heller har varit bosatt eller stadigvarande vistats här, och

2.inte har omsatt några varor eller tjänster som anses omsatta här i landet, med undantag av

a) transporttjänster och därtill anknytande tjänster som undan- tas från skatteplikt enligt 3 kap. 21–22 §§ och 32 § samt 9 c kap.

SOU 2002:74 Författningsförslag

		1 §, och
		b) omsättning av varor och
		tjänster för vilken förvärvaren är
		betalningsskyldig enligt 1 kap. 2 §
		första stycket 2, 3 eller 4 b samt,
		när det gäller	beskattningsbara
		personer som är etablerade i ett
		annat EG-land, omsättning av
		varor för vilken förvärvaren är
		betalningsskyldig enligt 1 kap. 2 §
		första stycket 4.
	2 §100
En	utländsk företagare som	En beskattningsbar person som
förmedlar en vara eller en tjänst		avses i 1 a § och som förmedlar
för en	uppdragsgivares räkning	en vara eller en tjänst för en
har rätt till återbetalning av		uppdragsgivares	räkning,	har
ingående skatt avseende förvärv		rätt till återbetalning av ingåen-
eller import av den förmedlade		de skatt avseende förvärv eller
varan eller tjänsten endast i det		import av den förmedlade varan
fall uppdragsgivaren skulle ha		eller tjänsten endast i det fall
haft denna rätt om han förvärvat		uppdragsgivaren	skulle ha	haft
varan eller tjänsten direkt.		denna rätt om han förvärvat
		varan eller tjänsten direkt.

I andra fall än som avses i 1 § andra stycket ger ingående skatt som avser förvärv eller import av en vara inte rätt till återbetalning, om varan förvärvas eller förs in för att inom landet levereras till en köpare.

I 9 b kap. 3 § finns ytterligare begränsningar av rätten till återbetalning av ingående skatt.

3 §101

Rätten till återbetalning inträ-	Rätten till återbetalning inträ-
der när en vara har levererats till	der vid redovisningstidpunkten
den som har rätt till återbetalning	för motsvarande utgående skatt.
eller har förts in i landet eller när
en tjänst har tillhandahållits den
som har rätt till återbetalning.
Vid förskottsbetalning innan en

100Senaste lydelse 2001:971.

101Senaste lydelse4 1994:1798.

Om en ansökan avser ett helt kalenderår eller återstoden av det har den beskattningsbara personen rätt till återbetalning endast om beloppet uppgår till minst 250 kronor.

I annat fall har den beskatt- ningsbara personen rätt till återbetalning endast om be- loppet uppgår till minst 2 000 kronor.

Författningsförslag

SOU 2002:74

vara levereras eller en tjänst till- handahålls inträder dock rätten till återbetalning när förskottet har betalats.

4 §102

Om en ansökan avser ett helt kalenderår eller återstoden av det har den skattskyldige rätt till återbetalning endast om belop- pet uppgår till minst 250 kro- nor.

I annat fall har den skatt- skyldige rätt till återbetalning endast om beloppet uppgår till minst 2 000 kronor.

Hjälporganisationer och utländska Återbetalning av ingående skatt beskickningar till hjälporganisationer och ut-

ländska beskickningar

5 §103

Ingående skatt som hänför sig	Ingående skatt som hänför sig
till varor som förvärvats eller	till varor som förvärvats eller
förts in för att föras ut ur EG	förts in för att föras ut ur EG
och användas för en verksamhet	och användas för aktiviteter som
som bedrivs utanför EG skall på	utförs utanför EG skall på an-
ansökan återbetalas, om verk-	sökan återbetalas, om aktivite-
samheten bedrivs för Förenta	terna utförs för Förenta na-
nationernas eller för något av	tionernas eller för något av dess
dess fackorgans räkning.	fackorgans räkning.

Detsamma gäller om en riksomfattande hjälporganisation för ut sådana varor ur EG för att användas i en hjälpverksamhet.

102Senaste lydelse 1994:1798.

103Senaste lydelse 1994:1798.

SOU 2002:74 Författningsförslag

6 §104

Utländska beskickningar, karriärkonsulat i Sverige eller sådana internationella organisationer, som avses i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, har på ansökan rätt till återbetalning av ingående skatt som hänför sig till förvärv av

1. varor som är avsedda för inredning eller utrustning av en sådan byggnad som är avsedd för förvärvaren,

2. inventarier eller trycksaker	2. inventarier eller trycksaker
för den verksamhet som utövas	för de aktiviteter som utförs av
av förvärvaren,	förvärvaren,

3.tillbehör eller utrustning till motorfordon, som ägs av förvärvaren,

4.tjänster på en sådan fastighet som är avsedd för förvärvaren samt på sådana varor som anges i 1–3 eller på motorfordon,

5.teletjänster, vatten, elektrisk kraft, avloppsrening eller sophämtning för en fastighet som är avsedd för förvärvaren,

6.sådana bränslen för vilka energiskatt och koldioxidskatt enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi skall tas ut,

7.alkohol- och tobaksvaror,

8. tjänster avseende uthyrning	8. tjänster avseende uthyrning
av byggnad eller annan anlägg-	av byggnad eller annan anlägg-
ning som utgör fastighet, under	ning som utgör fastighet, under
förutsättning att uthyrnings-	förutsättning att uthyrnings-
tjänsten är avsedd för den	tjänsten är avsedd för de
verksamhet som utövas av för-	aktiviteter som utförs av för-
värvaren, och	värvaren, och
9. bevakningstjänster avseen-	9. bevakningstjänster avseen-
de fastighet eller lokal som är	de fastighet eller lokal som är
avsedd för den verksamhet som	avsedd för de aktiviteter som
utövas av förvärvaren.	utförs av förvärvaren.

Rätt till återbetalning enligt första stycket har även repre- sentation i Sverige för de Europeiska gemenskaperna.

104 Senaste lydelse 1996:1320.

Författningsförslag

SOU 2002:74

Viss omsättning som är undan- Återbetalning av ingående skatt tagen från skatteplikt m.m. vid viss omsättning som är undan-

tagen från skatteplikt m.m.

11 §105

Den som i en yrkesmässig

Beskattningsbara personer

en-

verksamhet omsätter varor eller

ligt 1 a kap. 1–3§§ som omsätter

tjänster inom landet har rätt till

varor eller tjänster inom landet

återbetalning

av ingående skatt

har rätt till återbetalning av

för vilken han saknar rätt till

ingående skatt för vilken de

avdrag enligt 8 kap. på grund av

saknar

rätt

till

avdrag

enligt

att omsättningen är undantagen

8 kap. på grund av att omsätt-

från skatteplikt enligt 3 kap. 9 §

ningen

är

undantagen

från

utom tredje stycket 2, 10 §, 19 §

skatteplikt enligt

kap.

9 §

första stycket 2, 21 §, 21 a §, 22 §,

utom

tredje

stycket

10 §,

23 § 1, 2, 4 eller 7, 26 a §, 30 a §,

19 §, 21 §, 21 a §, 22 §, 23 § 1, 2,

30 e §, 32 § eller enligt 9 c kap.

4 eller 7, 26 a §, 30 a §, 30 e §,

1 §.

32 § eller enligt 9 c kap. 1 §.

Rätten

till

återbetalning

Rätten

till

återbetalning av

ingående

skatt

hänförlig

till

ingående

skatt

hänförlig

till

sådan omsättning

som avses i

sådan

omsättning

som avses i

3 kap. 9 § utom tredje stycket 2,

10 § samt 23 § 1, gäller endast

under förutsättning att den som

förvärvar varan eller tjänsten be-

förvärvar varan eller tjänsten är

driver verksamhet

utanför

etablerad utanför EG eller att

eller att tjänsten har direkt sam-

tjänsten

har

direkt

samband

band med varor som exporteras

med varor som exporteras till

till ett land som inte är medlem i

ett land som inte är medlem i

EG.

Rätten

till

återbetalning

gäller

inte den som är befriad från

mervärdesbeskattning

enligt

be-

stämmelserna i 9 d kap. om små

företag.

Rätt till återbetalning föreligger också för ingående skatt som hänför sig till förvärv av varor och tjänster som skall anses omsatta i ett annat EG-land. Rätten till återbetalning gäller under förutsättning att avdragsrätt eller återbetalningsrätt för den

105 Senaste lydelse 1999:450.

SOU 2002:74

Författningsförslag

ingående skatten skulle ha förelegat om varan eller tjänsten hade ansetts omsatt här i landet.

		11 a §106
Vid sådan omsättning av nya			En beskattningsbar person som
transportmedel	som	undantas	avses i 1 a kap. 4 § har vid sådan
från beskattning	enligt 3 kap.		omsättning av nya transport-
30 a § föreligger rätt till åter-			medel	som	undantas		från
betalning av ingående skatt för			skatteplikt enligt 3			kap.	30 a §
vilken avdrag	inte	kunnat	rätt till återbetalning av in-
erhållas enligt 8 kap. eller			gående skatt för vilken avdrag
återbetalning inte kunnat er-			inte kunnat erhållas enligt 8 kap.
hållas enligt övriga bestämmel-			eller återbetalning			inte kunnat
ser i detta kapitel. Denna åter-			erhållas enligt övriga bestäm-
betalningsrätt avser den mer-			melser i detta kapitel. Denna
värdesskatt som säljaren betalat			återbetalningsrätt			avser	den
som en del av ersättningen för			mervärdesskatt som säljaren be-
sitt förvärv eller vid import eller			talat som en del av ersättningen
vid ett gemenskapsinternt för-			för sitt förvärv eller vid import
värv av transportmedlet. Högre			eller vid	ett	gemenskapsinternt
belopp än som motsvarar den			förvärv	av	transportmedlet.
skatt säljaren skulle ha blivit			Högre belopp än som motsvarar
skyldig att betala om han hade			den skatt säljaren skulle ha blivit
varit skattskyldig för omsätt-			skyldig att betala om han hade
ningen kan dock inte åter-			varit betalningsskyldig för skatt i
betalas.			anledning av omsättningen kan
			dock inte återbetalas.

Återbetalning enligt första stycket kan medges först sedan det styrkts att mervärdesskatt betalats för transportmedlet i det andra

EG-landet.
				11 c §107
Vid	omsättning		som	är	Vid	omsättning			som	är
undantagen		från	skatteplikt		undantagen från skatteplikt en-
enligt	3 kap.	10	a § har	en	ligt 3	kap.	10 a §		har	en
näringsidkare rätt till åter-					beskattningsbar			person	rätt	till
betalning av ingående skatt som					återbetalning		av	ingående skatt
avser					som avser

106Senaste lydelse 1994:1798.

107Senaste lydelse 1999:640.

Författningsförslag SOU 2002:74

1.	förvärv av investeringsguld		1. förvärv av investeringsguld
om den som omsätter investe-			om den som omsätter investe-
ringsguldet till honom är skatt-			ringsguldet till honom har valt
skyldig enligt 3 kap. 10 b §,			att bli beskattad enligt 3 kap.
			10 b §,
2.	förvärv	eller import av	2. förvärv eller import av
annat guld än		investeringsguld	annat guld än investeringsguld
som	därefter av näringsidkaren		som därefter av den beskatt-
eller för hans räkning omvandlas			ningsbara personen eller för hans
till investeringsguld, eller			räkning omvandlas till investe-
			ringsguld, eller

3. förvärv av tjänster som innebär en förändring av form, vikt

eller finhalt på guld, inbegripet investeringsguld.
					11 d §108
Vid	omsättning			som	är	Vid	omsättning			som	är
undantagen		från	skatteplikt			undantagen från			skatteplikt
enligt	3 kap.	10	a §	har	en	enligt	3 kap.	10	a §	har en
näringsidkare,		som	framställer			beskattningsbar		person,			som
investeringsguld eller omvandlar						framställer investeringsguld eller
guld av något slag till inves-						omvandlar guld av något slag till
teringsguld, rätt till återbetal-						investeringsguld, rätt till åter-
ning av ingående skatt som avser						betalning av ingående skatt som
förvärv eller import av varor						avser förvärv eller import av
eller tjänster som är knutna till						varor eller tjänster som är
framställningen eller				omvand-		knutna till framställningen eller
lingen av guldet, som om om-						omvandlingen		av	guldet,		som
sättningen hade varit skatteplik-						om omsättningen			hade		varit
tig.						skattepliktig.
Export						Återbetalning av ingående
						skatt vid export

12 §109

Den som omsätter varor eller tjänster genom export har rätt till återbetalning av ingående skatt för vilken han saknar rätt till avdrag enligt 8 kap. på grund av att omsättningen sker utanför EG. Rätten till återbetalning gäller under förutsättning att omsättningen är

108Senaste lydelse 1999:640.

109Senaste lydelse 1999:640.

100

SOU 2002:74 Författningsförslag

skattepliktig eller undantagen från skatteplikt enligt 3 kap. 9 § utom tredje stycket 2, 10 §, 10 a §, 19 § första stycket 2, 21 §, 23 § 1, 2, 3 eller 4 eller 30 e §.

Rätten till återbetalning gäller inte den som är befriad från mervärdesbeskattning enligt be- stämmelserna i 9 d kap. om små företag.

				13 §
Rätten	till	återbetalning	av	Rätten	till	återbetalning			av
ingående	skatt	enligt 9–12 §§		ingående	skatt		enligt	11–12§§
omfattar endast sådan skatt som				omfattar endast sådan skatt som
skulle ha varit avdragsgill om				skulle ha varit avdragsgill om
verksamheten hade medfört skatt-				transaktionerna den hänför sig till
skyldighet och, i fall som avses i				skulle ha beskattats enligt denna
9 §, omsättning hade förekommit.				lag.
Vad som föreskrivs i 2			och	Vad som föreskrivs i 1 a kap.
6 kap. i fråga om den som är				5–9 §§ och 2 kap. i fråga om
skattskyldig gäller också för den				beskattningsbara			personer gäller
som har rätt till återbetalning av				också för den som har rätt till
ingående skatt enligt 9–12 §§.				återbetalning		av	ingående skatt
				enligt 11–12§§.
				14 §
Rätten till återbetalning enligt				Rätten till återbetalning enligt
9–12 §§ skall styrkas på det sätt				11–12§§ skall styrkas på det sätt
som i 8 kap. 17–19 §§ föreskrivs				som i 8 kap. 17–19 §§ föreskrivs
om styrkande av rätt till avdrag				om styrkande av rätt till avdrag
för ingående skatt.				för ingående skatt.
			11 kap.
			1 a §110
Vid tillämpning av detta				Vid tillämpning av detta
kapitel skall, i fråga om en sådan				kapitel skall, i fråga om en sådan
mervärdesskattegrupp som			av-	mervärdesskattegrupp				som	av-
ses i 6 a kap. 1 §, med skatt-				ses i 1 a kap. 10 § med
skyldig förstås		näringsidkare i		beskattningsbar			person	förstås
gruppen	som	omsätter varor		den i gruppen			som	omsätter

110 Senaste lydelse 1998:346.

101

Författningsförslag

SOU 2002:74

eller tjänster utanför gruppen.

Vad som sägs i detta kapitel om den skattskyldiges registre- ringsnummer till mervärdesskatt avser vid omsättningar enligt första stycket det registre- ringsnummer till mervärdesskatt som tilldelats en sådan grupp- huvudman som avses i 6 a kap. 4 §.

varor eller tjänster utanför gruppen.

Vad som sägs i detta kapitel om den beskattningsbara perso- nens registreringsnummer till mervärdesskatt avser vid om- sättningar enligt första stycket det registreringsnummer till mervärdesskatt som tilldelats en sådan grupphuvudman som avses i 1 a kap. 13 §.

2 §111
Den som är skattskyldig för	En beskattningsbar person skall
annan omsättning av varor eller	vid annan omsättning av varor
tjänster än sådan som medför	eller tjänster än sådan som
skattskyldighet enligt 1 kap. 2 §	medför betalningsskyldighet		en-
första stycket 2–4 b skall, om	ligt 1 kap. 2 § första stycket 2–
inget annat följer av 3 eller 4 §,	4 b, om inget annat följer av 3
utfärda faktura eller jämförlig	eller	4 §, utfärda faktura	eller
handling för	jämförlig handling för
1. varje omsättning som med-	1.	varje omsättning	som
för skattskyldighet och som görs	beskattas enligt denna lag och
mot ersättning,	som görs mot ersättning,

2.förskotts- eller a conto-betalningar som avser sådana omsättningar, och

3.sådan omsättning av en fastighet som medför avdragsrätt för köparen enligt 8 kap. 4 § första stycket 4.

2 a §112

Utöver vad som framgår av 2 § och av 3 kap. 30 b § föreligger skyldighet för säljaren att utfärda en faktura eller jämförlig hand- ling för

1.sådan omsättning som anges i 1 kap. 2 § första stycket 2, 3, 4 a och 4 b,

2.sådan omsättning som anges i 3 kap. 30 a §, och

3.sådan omsättning som anges i 5 kap. 2 a § oavsett omsättningens storlek.

Vid överlåtelse av en fastighet som medför avdragsrätt för

111Senaste lydelse 2001:971.

112Senaste lydelse 2001:971.

102

SOU 2002:74

Författningsförslag

förvärvaren enligt 9 kap. 8 § andra stycket 2 föreligger skyldighet för överlåtaren att utfärda en med faktura jämförlig handling.

Skyldigheten att utfärda fak- tura eller jämförlig handling en- ligt första stycket 2 gäller även beskattningsbara personer som omfattas av skattebefrielse enligt bestämmelserna i 9 d kap. om små företag.

						4 §
Skyldigheten att utfärda fak-						Skyldigheten att utfärda fak-
tura	eller	jämförlig		handling		tura	eller		jämförlig		handling
enligt 2 § gäller inte vid						enligt 2 § gäller inte vid om-
1. omsättning för vilken av-						sättning		för vilken			avräkning
räkning mellan			köparen		och	mellan		köparen		och	säljaren
säljaren görs genom en avräk-						görs	genom		en	avräkningsnota
ningsnota		som	upprättas		av	som upprättas av köparen.
köparen, och
2.	sådana förskotts-			eller a

conto-betalningar som avses i 13 kap. 14 § första stycket.

5 §113

En faktura eller jämförlig handling skall i de fall som anges i 2 § 1 eller 2 och 2 a § första stycket innehålla uppgift om

1.ersättningen,

2.skattens belopp för varje skattesats, utom i fråga om faktura eller jämförlig handling som avses i 2 a § första stycket 1,

3.utställarens och mottagarens namn och adress eller någon annan uppgift genom vilken de kan identifieras,

4.transaktionens art,

5.platsen för varans mottagande,

6.datum för fakturans ut- färdande,

6. den skattskyldiges registre- ringsnummer till mervärdesskatt eller, då den skattskyldige inte är

7. den beskattningsbara personens registreringsnummer till mervärdesskatt eller, då den

113 Senaste lydelse 2001:971.

103

Författningsförslag SOU 2002:74

registrerad, hans person- eller			beskattningsbara personen inte är
organisationsnummer	om	det	registrerad, hans person- eller
finns ett sådant och annars en			organisationsnummer om				det
likvärdig uppgift,			finns ett sådant och annars en
			likvärdig uppgift,
7. det förhållandet att			8. det förhållandet att
skattskyldighet föreligger enligt			betalningsskyldighet			föreligger
1 kap. 2 § första stycket 2, 3			enligt 1 kap. 2 § första stycket 2,
eller 4 b, och			3 eller 4 b, och
8. övrigt som kan ha bety-			9. övrigt som kan ha be-
delse för bedömningen		av	tydelse	för	bedömningen		av
skattskyldigheten och	mottaga-		beskattningen		och	mottagarens
rens avdragsrätt eller rätt till			avdragsrätt eller rätt till åter-
återbetalning.			betalning.
			Om den som omfattas av
			skattebefrielse		enligt	bestämmel-
			serna i 9 d kap. utfärdar faktura i
			de fall som anges i 2 § får
			fakturan	inte	innehålla uppgift
			om skatt enligt denna lag.

Bestämmelserna i första stycket 3–5 får frångås då fråga är om en faktura eller jämförlig handling som upptar endast ett mindre

belopp.
Om andra stycket inte är	Om andra stycket inte är
tillämpligt och det med hänsyn	tillämpligt och det med hänsyn
till en skattskyldigs verksamhet	till	en	beskattningsbar		persons
finns särskilda skäl för det, får	transaktioner finns särskilda skäl
skattemyndigheten på ansökan	för	det,	får	skattemyndigheten
av den skattskyldige besluta att	på ansökan av den beskattnings-
denne inte behöver lämna upp-	bara personen besluta att denne
gift om mottagaren enligt första	inte behöver lämna uppgift om
stycket 3.	mottagaren			enligt	första
	stycket 3.

5 a §114

En faktura eller jämförlig handling skall i de fall som avses i 1 kap. 2 § första stycket 4 b, 3 kap. 30 a § första stycket och 5 kap. 5 a, 6 a, 6 b och 7 a §§, utöver vad som anges i 5 §, innehålla uppgift om säljarens registreringsnummer till mervärdesskatt och det

114 Senaste lydelse 2001:971.

104

SOU 2002:74

Författningsförslag

registreringsnummer till mervärdesskatt under vilket köparen gör sitt förvärv.

I de fall som avses i 2 a § tredje stycket skall det av fakturan eller den jämförliga handlingen framgå att den beskattningsbara personen är befriad från mervärdes- beskattning enligt bestämmelserna i 9 d kap.

Vid omsättning enligt 3 kap. 30 a § av ett nytt transportmedel skall fakturan eller den jämförliga handlingen även innehålla uppgift om de förhållanden i 1 kap. 13 a § som avgör att varan skall

hänföras till ett sådant transportmedel.

faktura

eller

jämförlig

faktura

eller

jämförlig

handling

som

avses

i 3

kap.

handling

som

avses

i 3

kap.

30 b §

skall,

utöver

vad

som

30 b §

skall,

utöver

vad

som

anges i 5 §, innehålla en uppgift

om att förvärvet görs under de

förutsättningar

som

anges i

förutsättningar

som

anges

3 kap. 30 b §. Fakturan eller den

jämförliga

handlingen

skall

jämförliga

handlingen

skall

innehålla uppgift om den ut-

innehålla uppgift om registre-

ländske

företagarens

och

den

ringsnumret

till mervärdesskatt

skattskyldiges

registreringsnum-

för

både

den

beskattningsbara

mer till mervärdesskatt.

personen som inte är etablerad i

landet och den som är betal-

ningsskyldig enligt 1 kap. 2 §

första stycket 4.

5 b §115

skattskyldighet

föreligger

Om en säljare skall beskattas

för en säljare enligt 3 kap. 10 b §

enligt

kap.

10 b §

eller

ett

eller för ett ombud enligt 3 kap.

ombud skall

beskattas

enligt

10 c §,

skall

faktura

eller

3 kap.

10 c §,

skall en faktura

jämförlig

handling, utöver

vad

eller

jämförlig

handling, utöver

som anges i 5 §, innehålla upp-

vad som anges i 5 §, innehålla

gift om detta förhållande.

uppgift om detta förhållande.

Om skattskyldighet

föreligger

Om betalningsskyldighet före-

för en

förvärvare enligt 1

kap.

ligger

för

förvärvare

enligt

115 Senaste lydelse 1999:640.

105

Författningsförslag SOU 2002:74

2 § första stycket 4 a, skall en					1 kap. 2 § första stycket		4 a,
faktura eller en jämförlig hand-					skall en faktura eller en jäm-
ling, utöver vad som anges i 5 §,					förlig handling, utöver vad som
innehålla uppgift om detta för-					anges i 5 §, innehålla uppgift om
hållande och om			säljarens		detta förhållande och om sälja-
registreringsnummer			till	mer-	rens	registreringsnummer	till
värdesskatt.					mervärdesskatt.
				5 c §116
Om valutan i en faktura eller					Om valutan i en faktura eller
jämförlig handling är en annan					jämförlig handling är en annan
än den skattskyldiges redovis-					än den beskattningsbara perso-
ningsvaluta,		skall mervärdes-			nens	redovisningsvaluta,	skall
skattens belopp anges i båda					mervärdesskattens belopp anges
valutorna i handlingen. Dess-					i båda valutorna i handlingen.
utom skall den kurs som an-					Dessutom skall den kurs som
vänts	vid	omräkningen		anges	använts vid omräkningen anges
där.					där.
					8 §
Om	en	skattskyldig		lämnar	Om en beskattningsbar person
sådana	nedsättningar		av	priset	lämnar nedsättningar av priset
som avses i 7 kap. 6 § första					eller om utfärdad faktura inte
stycket skall han utfärda en					skall gälla, skall en kreditnota
kreditnota		eller	jämförlig		eller jämförlig handling utfärdas.
handling.

Handlingen skall innehålla uppgift om

1.ersättningen enligt utfärdad faktura eller jämförlig handling och nedsättningen av ersättningen,

2.skatten enligt fakturan eller jämförlig handling och minskningen av skatten, och

3. övrigt som kan ha be- tydelse för bedömningen av de frågor som anges i 5 § första stycket 7.

Även i fall av kundkreditering av annat slag än som avses i första stycket skall den skatt- skyldige utfärda en sådan hand-

3. övrigt som kan ha be- tydelse för bedömningen av de frågor som anges i 5 § första stycket 8.

Även i fall av kundkreditering av annat slag än som avses i första stycket skall den beskatt- ningsbara personen utfärda en

116 Senaste lydelse 2000:54.

106

SOU 2002:74

Författningsförslag

ling som anges i nämnda stycke. sådan handling som anges i nämnda stycke.

En faktura som utfärdats av den som är betalningsskyldig enligt 1 kap. 2 § första stycket 7 kan rättas genom en kreditnota.

12 kap.

			1 §117
	Beslut enligt denna lag med-				Beslut enligt denna lag med-
delas, om inte annat anges i				delas, om inte annat anges i
andra stycket eller i 1 a eller 2 §,				andra stycket eller i 1 a eller 2 §,
av	skattemyndigheten i		den	av	skattemyndigheten i	den
region där den skattskyldige är				region där den beskattningsbara
registrerad enligt 3		kap.	1 §	personen eller den som är
skattebetalningslagen		(1997:483)		betalningsskyldig enligt 1 kap. 2 §
eller, om han inte är registrerad,				är	registrerad enligt 3 kap.	1 §
av	den skattemyndighet		som	skattebetalningslagen (1997:483)
enligt 2 kap. samma lag är be-				eller, om han inte är registrerad,
hörig att besluta om registre-				av	den skattemyndighet	som
ring.				enligt 2 kap. samma lag är be-
				hörig att besluta om registre-
				ring.

Bestämmelserna i 2 kap. 2 § tredje stycket taxeringslagen (1990:324) gäller även ärenden enligt denna lag.

		1 a §118
Beslut enligt denna lag som			Beslut enligt denna lag som
rör den som är skattskyldig			rör den som är betalningsskyldig
endast på grund av förvärv av			endast på grund av förvärv av
sådana varor som anges i 2 a			sådana varor som anges i 2 a
kap. 3 § första stycket 1 och 2			kap. 3 § första stycket 1 och 2
meddelas av Riksskatteverket.			meddelas av Riksskatteverket.
		2 §119
Riksskatteverket prövar frå-			Riksskatteverket prövar frå-
gor	om	betalningsskyldighet	gor	om	betalningsskyldighet
enligt	3	kap. 26 b §, om åter-	enligt	3	kap. 26 b §, om åter-

117Senaste lydelse 1998:255.

118Senaste lydelse 2000:478.

119Senaste lydelse 2000:478.

107

Författningsförslag

SOU 2002:74

betalning enligt 10 kap. 1–8 §§ och om betalningsskyldighet och avräkning enligt 19 kap. 7 §. I fråga om återbetalning enligt

10 kap. 9–13 §§ tillämpas 1 § första stycket.

Frågor om gruppregistrering enligt 6 a kap. 4 § eller om ändring eller avregistrering en- ligt 6 a kap. 5 § prövas av skattemyndigheten i den region som, i fråga om grupphuvud- mannen, är beslutande myndig- het enligt 2 kap. 1–3 eller 5 § skattebetalningslagen (1997:483).

Bestämmelserna om beslutan- de myndighet i 2 kap. 1–3 och 5 §§ skattebetalningslagen är tillämpliga även i de fall den skattskyldige skall redovisa mer- värdesskatt i en självdeklaration.

betalning enligt 10 kap. 1–8 §§ och om betalningsskyldighet och avräkning enligt 19 kap. 7 §. I fråga om återbetalning enligt

10 kap. 11–13 §§ tillämpas 1 § första stycket.

Frågor om gruppregistrering enligt 1 a kap. 13 § eller om ändring eller avregistrering en- ligt 1 a kap. 14 § prövas av skattemyndigheten i den region som, i fråga om grupphuvud- mannen, är beslutande myndig- het enligt 2 kap. 1–3 eller 5 § skattebetalningslagen (1997:483).

Bestämmelserna om beslutan- de myndighet i 2 kap. 1–3 och 5 §§ skattebetalningslagen är tillämpliga även i de fall den beskattningsbara personen eller den som är betalningsskyldig för skatten skall redovisa mer- värdesskatt i en självdeklaration.

13 kap.

Redovisning av utgående och ingående skatt

Allmänna bestämmelser

1 §

I 10 kap. skattebetalningslagen (1997:483) och i lagen (2000:46) om omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin redovisning i euro, m.m. finns bestämmelser om redovisning av mervärdesskatt. Ytterligare be- stämmelser om redovisningen finns i det följande i 3–19 §§.

108

SOU 2002:74

Författningsförslag

2 §

Utgående och ingående skatt för en viss transaktion skall vid redovisning av mervärdesskatt hänföras till den redovisnings- period under vilken redovisnings- tidpunkten för transaktionen in- faller.

Bestämmelser om när redovis- ningstidpunkten infaller finns i 3–8 §§.

När skatten skall redovisas och redovisningsperiodens längd framgår av 10 kap. skattebetal- ningslagen (1997:483).

Redovisningstidpunkten för utgående skatt

3 §

Om inte annat följer av 4–7 §§ infaller redovisningstidpunkten för utgående skatt samtidigt som tidpunkten för den beskattnings- grundande händelsen enligt 1 kap. 3 § första stycket:

1.Vid omsättning av varor eller tjänster för vilka betalning tas emot kontant eller på annat sätt kommer den beskattningsbara personen till godo i anslutning till omsättningen.

2.Vid omsättning av varor eller tjänster för vilken faktura utfärdas före omsättningen men inte i samband med denna.

3.Vid uttag av varor eller tjänster.

4.Vid import.

109

Författningsförslag

SOU 2002:74

4 §

Erhålls betalning helt eller delvis före tidpunkten för den beskattningsgrundande händelsen, infaller redovisningstidpunkten för utgående skatt på betalningen då denna tas emot kontant eller på annat sätt kommer den beskattningsbara personen till godo.

5 §

Om betalning inte tas emot kontant eller på annat sätt kom- mer den beskattningsbara perso- nen till godo i anslutning till omsättningen av en vara eller tjänst, infaller redovisningstid- punkten för utgående skatt vid utfärdande av faktura, om denna utfärdas i samband med eller efter omsättningen.

Om faktura inte utfärdas senast under månaden efter tid- punkten för den beskattnings- grundande händelsen, infaller redovisningstidpunkten två månader efter tidpunkten för den beskattningsgrundande händelsen.

6 §

För sådant belopp som medför betalningsskyldighet enligt 1 kap. 2 § första stycket 7 infaller redo- visningstidpunkten vid utfärdan- de av fakturan.

7 §

Redovisningstidpunkten för utgående skatt i anledning av gemenskapsinterna förvärv in-

110

SOU 2002:74

Författningsförslag

faller den 15:e i månaden efter den under vilken den beskatt- ningsgrundande händelsen enligt 1 kap. 3 § första stycket 4 in- träffade. Om faktura utfärdas till förvärvaren dessförinnan, infaller redovisningstidpunkten vid tid- punkten för fakturans utfärdande.

Redovisningstidpunkten för omsättning av varor som undan- tas från skatteplikt enligt 3 kap. 30 a §, infaller den 15:e i månaden efter den under vilken den beskattningsgrundande hän- delsen enligt 1 kap. 3 § första stycket 1 inträffade. Om faktura utfärdas till förvärvaren dess- förinnan, infaller redovisnings- tidpunkten vid tidpunkten för fakturans utfärdande.

Redovisningstidpunkten för in- gående skatt

8 §

Redovisningstidpunkten för in- gående skatt avseende förvärv av varor och tjänster och för import, sammanfaller med redovisnings- tidpunkten för motsvarande ut- gående skatt enligt 3–7 §§.

Redovisningsvaluta

9 §

För det fall den beskatt- ningsbara personen enligt 11 kap. 5 c § angett den utgående skattens belopp i flera valutor i en faktura eller jämförlig handling skall han vid redovisning av skatten an-

111

Författningsförslag

SOU 2002:74

vända det skattebelopp som an- getts i den egna redovisnings- valutan.

För det fall skattens belopp enligt 11 kap. 5 c § angetts i flera valutor i en faktura eller jäm- förlig handling skall vid redo- visning av den ingående skatten det skattebelopp användas som angetts i den beskattningsbara personens egen redovisnings- valuta. Om beloppet inte angetts i denna valuta, skall det skatte- belopp användas som angetts i den valuta som fakturan eller den jämförliga handlingen är utställd i.

Redovisning av utgående och ingående skatt vid konkurs

10 §

Om en beskattningsbar person som har försatts i konkurs inte för en tidigare redovisningsperiod har varit skyldig att redovisa den utgående skatt som hänför sig till omsättning eller förvärv för vilken den beskattningsgrundan- de händelsen har inträtt före konkursbeslutet, skall skatten hänföras till den redovisnings- period under vilken konkurs- beslutet meddelats.

Om den utgående skatten änd- ras efter konkursbeslutet till följd av nedsättning av priset, åter- tagande av en vara eller kund- förlust tillämpas 13 och 14 §§.

112

SOU 2002:74

Författningsförslag

11 §

Om den beskattningsbara per- sonen har försatts i konkurs, skall han senast för den redovisnings- period som löpte när konkurs- beslutet meddelades göra avdrag för ingående skatt som hänför sig till förvärv, import eller förskotts- eller a conto-betalning under tiden innan han försattes i konkurs.

Redovisning av utgående skatt vid överlåtelse av rörelse

12 §

Om en beskattningsbar person har överlåtit sin rörelse eller en del därav till någon annan, skall utgående skatt, som hänför sig till omsättning eller förvärv för vilken den beskattnings- grundande händelsen har inträtt före övertagandet, hänföras till den redovisningsperiod under vilken övertagandet har ägt rum, om han inte har varit skyldig att redovisa skatten för en tidigare redovisningsperiod.

Om den utgående skatten änd- ras efter övertagandet till följd av nedsättning av priset, återtagande av en vara eller kundförlust, tillämpas 13 och 14 §§.

113

Författningsförslag

SOU 2002:74

Ändring av tidigare redovisad utgående eller ingående skatt

13 §

Om utgående skatt har redo- visats och beskattningsunderlaget för den skatten därefter minskar på grund av nedsättning av priset, återtagande av en vara eller kundförlust enligt 7 kap. 6 §, får den beskattningsbara personen i den ordning som gäller för hans redovisning av utgående skatt dra av ett belopp motsvarande den del av den tidigare redovisade skatten som är hänförlig till minskningen. Om en kundförlust har föranlett ett sådant avdrag och betalning därefter inflyter, skall det avdragna beloppet i motsvarande mån redovisas på nytt.

Om en nedsättning av priset gjorts, en vara återtagits eller en kundförlust uppkommit efter det att någon har övertagit en rörelse eller del därav från den som redovisat den utgående skatten, är det dock övertagaren som får göra det i första stycket angivna avdraget.

14 §

Ändring enligt 13 § skall vid återtagande av vara eller kund- förlust göras för den redovisnings- period under vilken återtagandet av varan skett eller kundförlusten inträffat.

Vid nedsättning av priset skall ändringen hänföras till den redo-

114

SOU 2002:74

Författningsförslag

visningsperiod under vilken kreditnota utfärdats.

Om den som har redovisat den utgående skatten försätts i kon- kurs innan en nedsättning av priset gjorts, en vara återtagits eller en kundförlust uppkommit, skall han dock alltid göra änd- ringen för den redovisningsperiod under vilken konkursbeslutet meddelats.

Avdrag för nedsättning av priset skall grundas på en kredit- nota eller någon jämförlig handling enligt 11 kap. 8 §.

15 §

Den beskattningsbara personen får i den ordning som gäller för hans redovisning av utgående skatt dra av ett belopp mot- svarande utgående skatt som har redovisats i en deklaration, om den redovisade skatten gäller sådana gemenskapsinterna för- värv som avses i 2 a kap. 6 § och den beskattningsbara personen på grund av förvärvet har påförts mervärdesskatt i ett annat EG- land.

16 §

Om den beskattningsbara personen, sedan han fått avdrag för ingående skatt, har tagit emot en kreditnota eller någon jäm- förlig handling enligt 11 kap. 8 § som gäller denna skatt, skall han i den ordning som gäller för hans redovisning av ingående skatt återföra den avdragna skatten

115

Författningsförslag

SOU 2002:74

med det belopp som motsvarar den del av den tidigare redo- visade skatten som varit hänförlig till nedsättningen av priset.

Återföring enligt första stycket skall hänföras till den redovis- ningsperiod under vilken kredit- notan eller den jämförliga hand- lingen utfärdats.

Om den beskattningsbara per- sonen har överlåtit sin rörelse eller del av denna efter det att han gjort avdraget för ingående skatt, skall vad som sägs i första stycket om återföring av den skatten gälla den som får tillgodogöra sig den prisnedsättning som föranleder återföringen.

Om den beskattningsbara per- sonen har försatts i konkurs efter det att han har gjort avdraget för ingående skatt, skall han dock alltid göra ändringen för den redovisningsperiod under vilken konkursbeslutet meddelats.

Redovisning av sådan jämkning som avses i 8 a kap.

17 §

Avdrag för ingående skatt i de fall som avses i 8 a kap. 1–12 och 14 §§ samt 9 kap. 10–13 §§ skall jämkas för den första redovis- ningsperioden efter det räken- skapsår då användning ändrats eller överlåtelse skett. Vid över- låtelse av en fastighet skall dock överlåtaren jämka avdraget för den andra redovisningsperioden efter den då överlåtelsen skett, om

116

SOU 2002:74

Författningsförslag

inte redovisningsperioden för mervärdesskatt är beskattningsår.

När ett tidigare verkställt av- drag skall minskas jämkas det genom att skatt återförs i enlighet med bestämmelserna i 13 kap. 16 §. När den beskattningsbara personen är berättigad till ytter- ligare avdrag för ingående skatt jämkas avdraget genom att redo- visad ingående skatt för redo- visningsperioden ökas.

Om den beskattningsbara personen försätts i konkurs skall avdrag jämkas för den redo- visningsperiod under vilken kon- kursbeslutet meddelats. Om kon- kursboet senare skall överta rättighet och skyldighet enligt 8 a kap. 13 §, skall även änd- ringen av jämkningsbeloppet göras i konkursgäldenärens redo- visning för den redovisnings- period under vilken konkurs- beslutet meddelades. De änd- ringar på grund av jämkning som konkursboet skall göra genom övertagandet, skall göras i kon- kursboets redovisning för de redovisningsperioder som anges i första och andra styckena.

Redovisning av utgående och ingående skatt vid beslut om frivillig beskattning

18 §

Om beslut om frivillig beskatt- ning enligt 9 kap. 1 § innebär att fastighetsägaren skall beskattas för tiden före beslutet, skall fastig-

117

Författningsförslag

SOU 2002:74

hetsägarens utgående och in- gående skatt för uthyrning eller upplåtelse under den tid som löpt från den dag som avses i 9 kap. 4 § till beslutsdagen redovisas för den första redovisningsperioden efter beslutet.

Den skatt som skall redovisas skall motsvara den skatt som skulle ha redovisats vid de redovisningstidpunkter som gäller enligt 13 kap. 3 –8 §§.

Redovisning av utgående och ingående skatt avseende varor i vissa lager

19 §

Utgående skatt som avses i 9 c kap. 4 § skall hänföras till den redovisningsperiod under vilken varan upphör att vara placerad i lagret. Detsamma gäller sådan ingående skatt som avses i 8 kap. 2 § andra stycket och för vilken förvärvaren är betalningsskyldig för den utgående skatten enligt 9 c kap. 5 §. Det belopp som skall redovisas skall beräknas på sätt som anges i 9 c kap. 6 §.

118

Beskattningsbara personer som inte är etablerade inom landet och som vill få återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap. 1– 4 §§ skall ansöka om detta hos Riksskatteverket.

Beskattningsbara personer som inte är etablerade inom landet och som är eller skall vara registrerade enligt 3 kap. 1 § första stycket 2, 4 eller 5 skatte- betalningslagen (1997:483) skall dock ansöka om sådan åter- betalning som avses i första stycket i enlighet med vad som föreskrivs nedan i 11 13 §§.

SOU 2002:74

Författningsförslag

19 kap. Återbetalning av skatt till icke skattskyldiga

Återbetalning till utländska företagare

19 kap. Återbetalning av skatt

Återbetalning till beskattnings- bara personer som inte är etablerade inom landet

Ansökan

1 §120

Utländska företagare som vill få återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap. 1–4 §§ skall ansöka om detta hos Riks- skatteverket.

Utländska företagare som är eller skall vara registrerade enligt 3 kap. 1 § första stycket 2, 4 eller 5 skattebetalningslagen (1997:483) skall dock ansöka om sådan återbetalning som avses i första stycket i enlighet med vad som föreskrivs nedan i 11 13 §§.

3 §121

Ansökan skall göras på en blankett enligt formulär som fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Avser den ingående skatten förvärv skall till ansökan fogas

1.	faktura eller jämförlig handling som innehåller sådana
uppgifter som anges i 11 kap. 5 § första stycket,
2.	intyg om att sökandens		2. intyg om att sökanden är en
verksamhet i		hemlandet medför	beskattningsbar person i hem-
skattskyldighet		till mervärdes-	landet och inte undantas från
skatt, och			beskattning enligt regler som mot-
			svarar bestämmelserna i 9 d kap.
			om små företag, och

120Senaste lydelse 2002:392.

121Senaste lydelse 1994:1798.

119

Författningsförslag

SOU 2002:74

3. andra handlingar som behövs för att bedöma om den sökande har rätt till återbetalning.

Första stycket 2 gäller inte om sökanden under de senaste 12 månaderna lämnat ett sådant intyg till den myndighet som avses i 1 §.

Avser den ingående skatten import skall till ansökan fogas en av Tullverket utfärdad tullräkning.

Uppgifterna i ansökan skall lämnas på heder och samvete.

						11 §
Den som vill få återbetalning						Den som vill få återbetalning
av ingående skatt enligt 10 kap.						av ingående skatt enligt 10 kap.
9–13 §§ skall ansöka om detta						11–13 §§ skall ansöka om detta
hos den myndighet som enligt						hos den myndighet som enligt
12 kap. 2 § skall pröva ansök-						12 kap. 2 § skall pröva ansök-
ningen.						ningen.
					12 §122
En ansökan om återbetalning						En ansökan om återbetalning
enligt	10	kap.		9–13 §§	skall	enligt 10	kap.	11–13 §§ skall
göras i den form som föreskrivs						göras i den form som föreskrivs
i 10 kap. 17 § eller 31 § första						i 10 kap. 17 § eller 31 § första
stycket	skattebetalningslagen					stycket	skattebetalningslagen
(1997:483)		för deklaration av				(1997:483)	för	deklaration	av
ingående skatt i en verksamhet						ingående skatt. För den som
som medför skattskyldighet. För						ansöker om sådan återbetalning
den som ansöker om sådan						gäller vad som föreskrivs i 13
återbetalning			gäller vad		som	och 21 kap. samt vad som
föreskrivs i 13 och 21 kap. samt						föreskrivs	om	förfarandet	i
vad	som		föreskrivs		om	skattebetalningslagen i fråga om
förfarandet		i	skattebetalnings-			den som är skattskyldig, om
lagen i fråga om den som är						inget annat följer av 13 §.
skattskyldig,			om	inget	annat
följer av 13 §.

122 Senaste lydelse 1997:502.

120

SOU 2002:74

Författningsförslag

13 §123

Den som ansöker om återbetalning enligt 10 kap. 11 eller 12 § och som enligt 10 kap. 31 § första stycket skattebetalningslagen (1997:483) inte skall redovisa mervärdesskatt i skattedeklaration, skall ändå göra det, om det inte finns särskilda skäl mot det.

Den som omfattas av beslut som meddelats enligt 10 kap. 9 § skall alltid redovisa mervärdes- skatt i skattedeklaration.

20 kap.

1 §124

Vid överklagande av beslut enligt denna lag, med undantag för överklagande enligt andra stycket, gäller bestämmelserna i 22 kap.

skattebetalningslagen (1997:483).

Beslut

som

Riksskatteverket

Beslut

som

Riksskatteverket

har fattat om betalningsskyldig-

het enligt 3 kap. 26 b §, i ärende

som

rör

återbetalning

enligt

som

rör

återbetalning

enligt

10 kap. 1–8 §§ och om betal-

ningsskyldighet och

avräkning

ningsskyldighet och

avräkning

enligt 19 kap. 7 § får överklagas

hos Länsrätten i Dalarnas län.

Beslut som en skattemyndighet

fattat

gruppregistrering

fattat

gruppregistrering

enligt 6 a kap. 4 §, om ändring

enligt 1 a kap. 13 §, om ändring

eller

avregistrering

enligt

eller

avregistrering

enligt

6 a kap. 5 § eller om innehållet i

1 a kap. 14 § eller om innehållet

faktura

eller

jämförlig

i en faktura eller jämförlig

handling

enligt

kap.

5 §

handling

enligt

kap.

5 §

tredje stycket får överklagas hos

allmän förvaltningsdomstol. Be-

slut om avräkning får överklagas

särskilt på den grunden att

avräkningsbeslutet i sig är fel-

aktigt men i övrigt endast i

samband

med

överklagande

samband

med

överklagande

beslut om betalningsskyldighet.

Ett överklagande

enligt

detta

Ett överklagande

enligt

detta

123Senaste lydelse 1997:502.

124Senaste lydelse 2000:478.

121

Författningsförslag

SOU 2002:74

stycke skall ha kommit in inom två månader från den dag klaganden fick del av beslutet.

Ett beslut enligt 6 a kap. 4 eller 5 § får även överklagas av Riksskatteverket. Om en en- skild part överklagar ett sådant beslut förs det allmännas talan av Riksskatteverket.

stycke skall ha kommit in inom två månader från den dag klaganden fick del av beslutet.

Ett beslut enligt 1 a kap. 13 eller 14 § får även överklagas av Riksskatteverket. Om en en- skild part överklagar ett sådant beslut förs det allmännas talan av Riksskatteverket.

122

SOU 2002:74

Författningsförslag

2Förslag till

förordning om ändring i mervärdesskatte- förordningen (1994:223)

Härigenom föreskrivs i fråga om mervärdesskatteförordningen (1994:223) att 1 och 13 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §

Uttryck som används i denna förordning har samma innebörd som i mervärdesskattelagen (1994:200).

Vad som i förordningen före- skrivs i fråga om den som är skattskyldig gäller i tillämpliga delar också sådana icke skatt- skyldiga som har rätt till åter- betalning av ingående skatt enligt 10 kap. 9 13 §§ mervärdes- skattelagen.

13 §125

Den som är skattskyldig för Den som är betalningsskyldig import av en vara skall på för import av en vara skall på uppmaning av Tullverket lämna uppmaning av Tullverket lämna en skriftlig försäkran om det en skriftlig försäkran om det ändamål för vilket varna förs in. ändamål för vilket varan förs in.

125 Senaste lydelse 1999:521.

123

Författningsförslag

SOU 2002:74

3Förslag till

lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)

Härigenom förskrivs att 1 kap. 4 och 6 §§, 2 kap. 4 §, 3 kap. 1 och 2 §§, 10 kap. 9, 11, 13, 15, 18, 21, 22, 29, 31, 32, 35 och 37 §§, 12 kap. 8 b §, 14 kap. 1 a § samt 23 kap. 3 a, 3 b och 4 §§ skattebetalningslagen (1997:483) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

4 §126

Vad som sägs i denna lag om skatt och skattskyldig gäller även

1.avgift och avgiftsskyldig,

2.belopp som skall dras från ersättning för arbete, ränta eller utdelning för betalning av preliminär skatt (avdragen

skatt) och den som är skyldig att göra sådant avdrag, samt

3.skattetillägg, förseningsavgift, kontrollavgift och ränta och den som är skyldig att betala skattetillägg, avgift eller ränta.

Med skatt likställs

1.belopp som någon annan än den skattskyldige är betal- ningsskyldig för enligt denna lag eller, såvitt gäller belopp som har debiterats enligt denna lag, 2 kap. 20 § lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag, och

2.belopp som betalats till- baka till den skattskyldige men som på grund av ett senare beskattningsbeslut skall betalas in igen till skattemyndigheten.

Med skatt likställs

2.belopp som betalats till- baka till den skattskyldige men som på grund av ett senare beskattningsbeslut skall betalas in igen till skattemyndigheten, och

3.belopp som skall betalas in till staten enligt 1 kap. 1 a § andra stycket mervärdesskatte- lagen (1994:200).

126 Senaste lydelse 2002:400.

124

2. beskattningsbar person enligt

1 a kap. mervärdesskattelagen (1994:200) och den som är be- talningsskyldig enligt 1 kap. 2 § mervärdesskattelagen, med undantag av beskattningsbara personer som har rätt till åter- betalning av ingående skatt enligt 10 kap. 1–4 §§ nämnda lag,

SOU 2002:74

Författningsförslag

Med skattskyldig likställs

1. handelsbolag även om det inte är skyldigt att betala någon av de skatter som anges i 1 §,

2. den som har rätt till åter- betalning av ingående mervärdes- skatt enligt 10 kap. 9–13 §§ mer- värdesskattelagen (1994:200),

3.den som utan att vara skattskyldig här i landet har fått en F- skattsedel enligt 4 kap. 7 eller 8 §,

4.den som skattemyndigheten enligt 23 kap. 3 § har beslutat skall svara för redovisning och betalning av skatt som hänför sig till verksamhet som bedrivs genom enkelt bolag eller partrederi,

5.den som är grupphuvudman enligt 6 §,

6.delägare i handelsbolag som enligt 2 kap. 20 § lagen om handelsbolag och enkla bolag har ålagts betalningsskyldighet för skatt,

7.dödsbo som enligt 54 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt skall förskjuta arvsskatt,

8.den som har rätt till återbetalning enligt

a)24 eller 25 § lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,

b)8 § lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel,

c)29 eller 30 § lagen (1994:1563) om tobaksskatt, eller

d)28 30 §§ lagen (1994:1564) om alkoholskatt, och

9. den som har rätt till återbetalning, kompensation eller nedsättning enligt 9 kap. 2 6 §§ eller 8 a, 9, 10 eller 11 § eller 11 kap. 12 § lagen (1994:1776) om skatt på energi eller omfattas av ett slutligt beslut om skattenedsättning enligt 9 kap. 9 b § andra stycket samma lag.

125

Författningsförslag

SOU 2002:74

6 §127

I denna lag avses med

a r b e t s g i v a r e: den som betalar ut ersättning för arbete, a r b e t s t a g a r e: den som tar emot ersättning för arbete, b e s k a t t n i n g s å r: i fråga om

a)skatt som avses i inkomstskattelagen (1999:1229), lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, lagen (1990:661) om av- kastningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket 1 5, lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, beskattningsår enligt 1 kap. 13 15 §§ inkomstskattelagen,

b)mervärdesskatt, beskattningsår enligt 1 kap. 14 § mervärdes- skattelagen (1994:200) eller, för förvärv av sådana varor som avses i 2 a kap. 3 § första stycket 1 och 2 mervärdesskattelagen, det kalenderår under vilket förvärvet skett,

c)punktskatt, samma beskattningsår som i 1 kap. 14 § mer- värdesskattelagen eller, om skatteredovisningen inte sker för redovisningsperioder, det kalenderår under vilket den skattepliktiga händelsen inträffat,

d)skatt som inte avses i a c, det kalenderår för vilket skatten skall betalas,

g r u p p h u v u d m a n:	den	g r u p p h u v u d m a n:		den
som enligt 6 a kap. 4 § mer-		som enligt 1 a kap. 13 § mer-
värdesskattelagen utsetts	som	värdesskattelagen	utsetts	som
huvudman för en mervärdes-		huvudman för en mervärdes-
skattegrupp,		skattegrupp,
i n k o m s t å r: kalenderåret före taxeringsåret,
n ä r i n g s v e r k s a m h e t: verksamhet av sådant			slag att in-

täkter i verksamheten enligt bestämmelserna i 13 kap. inkomst- skattelagen räknas till inkomstslaget näringsverksamhet för den som bedriver verksamheten eller, när verksamheten bedrivs av ett handelsbolag, för någon delägare i bolaget,

ö v e r s k j u t a n d e i n g å e n d e m e r v ä r d e s s k a t t: den del av ingående mervärdesskatt som överstiger utgående mer- värdesskatt.

127 Senaste lydelse 2002:400.

126

SOU 2002:74 Författningsförslag

2 kap.

4 §128

Beslut som rör den som är	Beslut som rör den som är
mervärdesskattskyldig endast på	betalningsskyldig för mervärdes-
grund av förvärv av sådana varor	skatt endast på grund av förvärv
som anges i 2 a kap. 3 § första	av sådana varor som anges i 2 a
stycket 1 och 2 mervärdes-	kap. 3 § första stycket 1 och 2
skattelagen (1994:200) fattas av	mervärdesskattelagen (1994:200)
Riksskatteverket.	fattas av Riksskatteverket.

3 kap.

1 §129

Skattemyndigheten skall registrera

1. den som är skyldig att göra skatteavdrag enligt 5 kap. eller

betala arbetsgivaravgifter,		2. beskattningsbar person en-
2. den som är skattskyldig
enligt	mervärdesskattelagen	ligt 1 a kap. mervärdesskatte-
(1994:200), med undantag av en		lagen (1994:200) som har av-
sådan	mervärdesskattegrupp	dragsrätt eller rätt till återbetal-
som avses i 6 a kap. 1 § mer-		ning enligt 10 kap.		11 13 §§
värdesskattelagen och av den		mervärdesskattelagen		samt	den
som är skattskyldig endast på		som är betalningsskyldig enligt
grund av förvärv av sådana varor		1 kap. 2 § första stycket 5 mer-
som anges i 2 a kap. 3 § första		värdesskattelagen, med undan-
stycket 1 och 2 nämnda lag,		tag av en sådan mervärdes-
		skattegrupp	som	avses	i
		1 a kap.		10 §
		mervärdesskattelagen		och	av
		den som är	betalningsskyldig
		endast på grund av förvärv av
		sådana varor som anges i 2 a
		kap. 3 § första stycket 1 och 2
		nämnda lag,

3.den som är grupphuvudman,

4.den som har rätt till åter- betalning av ingående mervärdes- skatt enligt 10 kap. 9 13 §§ mervärdesskattelagen,

128Senaste lydelse 2000:486.

129Senaste lydelse 2002:400.

127

Författningsförslag

SOU 2002:74

5. den som gör sådant gemenskapsinternt förvärv som är undantaget från skatteplikt enligt 3 kap. 30 d § första stycket mervärdesskattelagen,

6. den som är skattskyldig och redovisningsskyldig enligt lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, och

7. den som är skattskyldig enligt

a)lagen (1972:820) om skatt på spel,

b)4 § första stycket 1 lagen (1984:409) om skatt på gödsel- medel,

c)lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel,

d)lagen (1990:1427) om sär- skild premieskatt för gruppliv- försäkring, m.m.,

e)lagen (1991:1482) om lotteriskatt,

f)10, 13 eller 15 § eller 16 § första stycket eller 38 § 1 lagen (1994:1563) om tobaksskatt,

g)9, 12, 14 eller 15 § lagen (1994:1564) om alkoholskatt,

h)4 kap. 3, 6, 8 eller 10 § eller

12 § 1 eller 11 kap. 5 § första stycket 1 eller 2 lagen (1994:1776) om skatt på energi,

i)lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus,

j)lagen (1999:673) om skatt på avfall, eller

k)lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkrafts- reaktorer.

4. den som gör sådant gemenskapsinternt förvärv som är undantaget från skatte- plikt enligt 3 kap. 30 d § första stycket mervärdesskattelagen,

5. den som är skattskyldig och redovisningsskyldig enligt lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, och

6. den som är skattskyldig enligt

a)lagen (1972:820) om skatt på spel,

b)4 § första stycket 1 lagen (1984:409) om skatt på gödsel- medel,

c)lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel,

d)lagen (1990:1427) om sär- skild premieskatt för gruppliv- försäkring, m.m.,

e)lagen (1991:1482) om lotteriskatt,

f)10, 13 eller 15 § eller 16 § första stycket eller 38 § 1 lagen (1994:1563) om tobaksskatt,

g)9, 12, 14 eller 15 § lagen (1994:1564) om alkoholskatt,

h)4 kap. 3, 6, 8 eller 10 § eller 12 § 1 eller 11 kap. 5 § första stycket 1 eller 2 lagen (1994:1776) om skatt på energi,

i)lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus,

j)lagen (1999:673) om skatt på avfall, eller

k)lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkrafts- reaktorer.

128

SOU 2002:74

Författningsförslag

En fysisk person skall för visst år vara registrerad hos den skattemyndighet som enligt 2 kap. 1 § första stycket är behörig att fatta beslut som rör den personen.

En juridisk person skall för visst år vara registrerad hos den skattemyndighet som enligt 2 kap. 2 § första–fjärde styckena var behörig att fatta beslut som rör den personen.

I samband med ett beslut enligt 2 kap. 5 § får beslutas att registreringen skall ske hos den skattemyndighet som tar över behörigheten att fatta beslut.

Den som avser att bedriva näringsverksamhet och som skall registreras enligt 1 § skall anmäla sig för registrering hos skattemyndigheten.

Den som driver flera verk- samheter som medför skatt- skyldighet för mervärdesskatt, skall göra en anmälan för varje verksamhet.

Om inte något hindrar det skall anmälan göras senast två veckor innan den verksamhet som medför anmälningsplikt påbörjas eller övertas. Den vars verksamhet är yrkesmässig endast enligt 4 kap. 3 § första stycket 1 eller 2 och andra stycket mer- värdesskattelagen (1994:200) och som enligt 10 kap. 31 § i denna lag skall redovisa mer-

2 §

Den som avser att bedriva näringsverksamhet och som skall registreras enligt 1 § första stycket 1, 5 och 6 skall anmäla sig för registrering hos skatte- myndigheten.

Beskattningsbar person och den som är betalningsskyldig enligt 1 kap. 2 § första stycket 5 mer- värdesskattelagen (1994:200), vilka skall registreras enligt 1 § första stycket 2 5, skall anmäla sig för registrering hos skatte- myndigheten.

Om inte något hindrar det skall anmälan göras senast två veckor innan den verksamhet eller aktivitet som medför anmälningsplikt påbörjas eller övertas. Beskattningsbar person enligt 1 a kap. 2 § mervärdes- skattelagen (1994:200) som en- ligt 10 kap. 31 § i denna lag skall redovisa mervärdesskatten i självdeklarationen, skall anses ha

129

Författningsförslag

SOU 2002:74

värdesskatten i självdeklara- tionen anses ha fullgjort an- mälningsskyldigheten genom att lämna deklarationen.

fullgjort anmälningsskyldig- heten genom att lämna dekla- rationen.

10 kap.

9 §130

En skattedeklaration skall lämnas av

1.den som har varit skyldig att göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter eller som har gjort ett skatteavdrag utan att vara skyldig att göra det,

2.den som har betalat ut sådan ersättning som skatteavdrag skall göras från enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,

3.handelsbolag som är skatt-

skyldigt	enligt mervärdesskatte-
lagen (1994:200),		3.	beskattningsbar					person
4. annan som är skattskyldig
enligt	mervärdesskattelagen	enligt	mervärdesskattelagen
med undantag av en sådan		(1994:200) som är betalnings-
mervärdesskattegrupp som av-		skyldig enligt			1 kap.		2 §,		har
ses i 6 a kap. 1 § nämnda lag, allt		avdragsrätt enligt 8 kap. eller har
om inte annat följer av 31 eller		rätt	till	återbetalning				enligt
32 §,		10 kap. 11 13 §§ samma lag med
		undantag av en sådan mer-
		värdesskattegrupp				som		avses i
		1 a kap. 10 § nämnda lag, allt om
		inte annat följer av 31 eller 32 §,
		4.	annan		som		är	betal-
		ningsskyldig		enligt		1	kap.		2 §
		första stycket 5 mervärdes-
		skattelagen, om inte annat följer
		av 31 eller 32 §,

5.den som är grupphuvudman,

6.den som omfattas av beslut enligt 11 §, och

7. den som skall registreras	7. den som skall registreras
enligt 3 kap. 1 § första stycket 4	enligt 3 kap. 1 § första stycket 4,
eller 5, om inte annat följer av	om inte annat följer av 31§.
31 §.

130 Senaste lydelse 2002:391.
130

SOU 2002:74 Författningsförslag

11 §

Skattemyndigheten skall besluta att mervärdesskatt som annars skall redovisas i en självdeklaration enligt bestämmelserna i 31 § första stycket skall redovisas i en skattedeklaration,

1. om den skattskyldige begär	1. om den beskattningsbara
det, eller	personen begär det, eller

2. om det finns särskilda skäl.

Beslutet skall gälla hela beskattningsår och, i de fall som avses i första stycket 1, minst två på varandra följande beskattningsår.

13 §131

En skattedeklaration skall lämnas för varje redovisningsperiod.

Om den som är registrerad

enligt 3 kap. 1 § första stycket

1 5 inte skall redovisa vare sig

1 4 inte skall redovisa vare sig

skatteavdrag

eller

arbetsgivar-

skatteavdrag

eller

arbetsgivar-

avgifter

i skattedeklaration

för

avgifter

i skattedeklaration

för

en viss

redovisningsperiod

och

viss

redovisningsperiod

och

skattemyndigheten skrift-

skattemyndigheten

skrift-

ligen upplysts om detta, behöver

någon

deklaration

inte

lämnas

någon deklaration

inte

lämnas

för den perioden. Detta gäller

även om en förenklad skatte-

deklaration enligt 13 a § lämnas

för redovisningsperioden.

I fråga om den som är

I fråga om den som skall

skattskyldig

till

mervärdesskatt

redovisa

mervärdesskatt

gäller

gäller andra stycket endast om

andra stycket endast om mer-

den

skattskyldige

enligt

31 §

värdesskatten

enligt

31 §

första

stycket

skall

redovisa

stycket skall redovisas i en

mervärdesskatten i sin själv-

självdeklaration.

deklaration.

15 §

För en sådan mervärdes-

För den som skall redovisa

skattskyldig som inte är skyldig

mervärdesskatt men som inte är

att

lämna självdeklaration

och

skyldig att lämna självdek-

som

därför

skall

redovisa

laration och som därför skall

mervärdesskatt

skatte-

redovisa

mervärdesskatt

131 Senaste lydelse 2002:400.

131

Författningsförslag

SOU 2002:74

deklaration samt för handels- bolag, får skattemyndigheten besluta att redovisningsperioden för mervärdesskatt skall vara ett helt beskattningsår. Detta gäller endast om beskattningsunder- lagen exklusive gemenskaps- interna förvärv och import för beskattningsåret beräknas uppgå till högst 200 000 kronor.

Nuvarande lydelse

skattedeklaration samt för handelsbolag, får skattemyndig- heten besluta att redovisnings- perioden för mervärdesskatt skall vara ett helt beskattningsår. Detta gäller endast om beskattningsunder- lagen exklusive gemenskaps- interna förvärv och import för beskattningsåret beräknas uppgå till högst 200 000 kronor.

18 §132

Den som är skyldig att redovisa mervärdesskatt skall, om inte annat följer av 19–24 §§, lämna skattedeklaration enligt följande uppställning.

________________________________________________________

Deklaration som skall	skall avse skatteavdrag	samt mervärdesskatt
ha kommit in till	och arbetsgivaravgifter	och punktskatt för
skattemyndigheten	för redovisningsperioden	redovisningsperioden
senast

12 februari	januari	december
12 mars	februari	januari
12 april	mars	februari
12 maj	april	mars
12 juni	maj	april
12 juli	juni	maj
17 augusti	juli	juni
12 september	augusti	juli
12 oktober	september	augusti
12 november	oktober	september
12 december	november	oktober
17 januari	december	november

Skattemyndigheten skall besluta att mervärdesskatt som annars skall redovisas enligt första stycket skall redovisas enligt bestäm- melserna i 19 § om den skattskyldige begär det. Beslutet skall, om

132 Senaste lydelse 2002:400.

132

SOU 2002:74

Författningsförslag

inte särskilda skäl talar emot det, gälla minst tolv på varandra följande redovisningsperioder.

Föreslagen lydelse

18 §

Den som är skyldig att redovisa mervärdesskatt skall, om inte annat följer av 19–24 §§, lämna skattedeklaration enligt följande uppställning.

________________________________________________________

Deklaration som skall	skall avse skatteavdrag	samt mervärdesskatt
ha kommit in till	och arbetsgivaravgifter	och punktskatt för
skattemyndigheten	för redovisningsperioden	redovisningsperioden
senast

12 februari	januari	december
12 mars	februari	januari
12 april	mars	februari
12 maj	april	mars
12 juni	maj	april
12 juli	juni	maj
17 augusti	juli	juni
12 september	augusti	juli
12 oktober	september	augusti
12 november	oktober	september
12 december	november	oktober
17 januari	december	november

Skattemyndigheten skall besluta att mervärdesskatt som annars skall redovisas enligt första stycket skall redovisas enligt bestämmelserna i 19 § om den som skall redovisa skatten begär det. Beslutet skall, om inte särskilda skäl talar emot det, gälla minst tolv på varandra följande redovisningsperioder.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Om det finns särskilda skäl, får skattemyndigheten besluta att en sådan näringsidkare som avses i 19 § skall redovisa skatte- avdrag och arbetsgivaravgifter

21 §

Om det finns särskilda skäl, får skattemyndigheten besluta att en sådan näringsidkare eller beskattningsbar person som avses i 19 § skall redovisa skatteavdrag

133

Författningsförslag SOU 2002:74

för sig i en skattedeklaration			och arbetsgivaravgifter för sig i
som skall lämnas senast den 12 i			en skattedeklaration som	skall
månaden	efter	redovisnings-	lämnas senast den 12 i månaden
periodens	utgång, i januari		efter redovisningsperiodens ut-
senast den	17.	Deklarationen	gång, i januari senast den 17.
skall ta upp de uppgifter som			Deklarationen skall ta upp de
anges i 17 § första stycket 1–4			uppgifter som anges i	17 §
och 6.			första stycket 1–4 och 6.

Nuvarande lydelse

22 §133

En skattskyldig som inte skall redovisa mervärdesskatt eller som enligt 31 § första stycket skall redovisa mervärdesskatt i själv- deklaration, skall lämna skattedeklaration enligt följande uppställning.

Deklaration	som skall ha	skall	avse	skatteavdrag,
kommit in	till skattemyndig-	arbetsgivaravgifter		och punkt-
heten senast		skatt för redovisningsperioden

12 februari		januari
12 mars		februari
12 april		mars
12 maj		april
12 juni		maj
12 juli		juni
17 augusti		juli
12 september		augusti
12 oktober		september
12 november		oktober
12 december		november
17 januari		december

133 Senaste lydelse 2002:400.

134

SOU 2002:74

Författningsförslag

Föreslagen lydelse

22 §

Den som är skattskyldig enligt denna lag och som inte skall redovisa mervärdesskatt eller som enligt 31 § första stycket skall redovisa mervärdesskatt i självdeklaration, skall lämna skatte- deklaration enligt följande uppställning.

Deklaration	som skall ha	skall	avse	skatteavdrag,
kommit in	till skattemyndig-	arbetsgivaravgifter		och punkt-
heten senast		skatt för redovisningsperioden

12 februari			januari
12 mars			februari
12 april			mars
12 maj			april
12 juni			maj
12 juli			juni
17 augusti			juli
12 september			augusti
12 oktober			september
12 november			oktober
12 december			november
17 januari			december
Nuvarande lydelse			Föreslagen lydelse
		29 §134
I 13 kap. 6 28 b §§			I 13 kap. mervärdesskatte-
mervärdesskattelagen			lagen (1994:200) finns särskilda
(1994:200)	finns	särskilda	bestämmelser om redovisning av
bestämmelser om redovisning av			utgående och ingående mer-
utgående	och	ingående	värdesskatt.
mervärdesskatt.

134 Senaste lydelse 2000:501.

135

Författningsförslag SOU 2002:74

				31 §135
Den som bedriver en verk-					En beskattningsbar person vars
samhet	där	beskattningsunder-			beskattningsunderlag			exklusive
lagen	exklusive		gemenskaps-		gemenskapsinterna			förvärv	och
interna förvärv och import för					import för		beskattningsåret
beskattningsåret			beräknas	sam-	beräknas sammanlagt uppgå till
manlagt uppgå till högst en					högst en miljon kronor och som
miljon kronor och som är					är skyldig att lämna självdeklara-
skyldig att lämna självdeklara-					tion	enligt	lagen	(2001:1227)
tion enligt		lagen (2001:1227)			om	självdeklarationer			och
om	självdeklarationer			och	kontrolluppgifter och som inte
kontrolluppgifter och som inte					är handelsbolag eller grupp-
är handelsbolag eller grupp-					huvudman, skall redovisa mer-
huvudman, skall redovisa mer-					värdesskatten i självdeklaratio-
värdesskatten i			självdeklaratio-		nen, om skattemyndigheten inte
nen, om skattemyndigheten inte					beslutat annat enligt 11 §.
beslutat annat enligt 11 §.

I fråga om förfarandet vid mervärdesbeskattningen gäller då bestämmelserna i lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter

samt taxeringslagen (1990:324).
	32 §136
Den som	är skattskyldig	Den som är betalningsskyldig
endast på grund av förvärv av		endast på grund av förvärv av
sådana varor som anges i 2 a		sådana varor som anges i 2 a
kap. 3 § första stycket 1 och 2		kap. 3 § första stycket 1 och 2
mervärdesskattelagen (1994:200)		mervärdesskattelagen (1994:200)
skall redovisa mervärdesskatten		skall redovisa mervärdesskatten
i en särskild	skattedeklaration	i en särskild skattedeklaration
för varje förvärv. Deklarationen		för varje förvärv. Deklarationen
skall lämnas in senast 35 dagar		skall lämnas in senast 35 dagar
efter förvärvet.		efter förvärvet.

35 §

Den periodiska sammanställningen skall göras för varje kalenderkvartal, om inte annat följer av andra stycket.

Den myndighet som den periodiska sammanställningen skall lämnas till får gå med på att sammanställningen görs för kalenderår under förutsättning att

135Senaste lydelse 2001:1239.

136Senaste lydelse 2002:400.

136

SOU 2002:74 Författningsförslag

1. den	skattskyldige tillämpar			1.	den			beskattningsbara
kalenderår som räkenskapsår,				personen eller den som annars är
				betalningsskyldig					enligt		mer-
				värdesskattelagen					(1994:200)
				tillämpar kalenderår som räken-
				skapsår,
2. den	skattskyldige		bedriver	2.	den			beskattningsbara
en verksamhet där beskattnings-				personens		sammanlagda beskatt-
underlagen för kalenderåret be-				ningsunderlag				för	kalenderåret
räknas sammanlagt		uppgå till		beräknas		uppgå			till		högst
högst 200 000 kronor,				200 000 kronor,
3. den skattskyldiges omsätt-				3.	den			beskattningsbara
ning av varor enligt 3 kap. 30 a §				personens		omsättning				av	varor
mervärdesskattelagen (1994:200)				enligt 3 kap. 30 a § mervärdes-
uppgår till högst 120 000 kronor				skattelagen			uppgår			till	högst
per kalenderår, och				120 000 kronor per kalenderår,
				och
4. den skattskyldiges omsätt-				4.	den			beskattningsbara
ning av varor enligt 3 kap. 30 a §				personens		omsättning				av	varor
mervärdesskattelagen inte avser				enligt 3 kap. 30 a § mervärdes-
nya transportmedel.				skattelagen				inte	avser		nya
				transportmedel.
			37 §137
Om en verksamhet avvecklas,				Om en rörelse avvecklas, skall
skall redovisningen fullgöras till				redovisningen				fullgöras till och
och med den redovisningsperiod				med	den		redovisningsperiod
under vilken avvecklingen slut-				under vilken avvecklingen slut-
förts.				förts.
			12 kap.
			8 b §138
Om grupphuvudmannen har				Om grupphuvudmannen har
underlåtit att göra en före-				underlåtit att göra en före-
skriven betalning av mervärdes-				skriven betalning av mervärdes-
skatten, är varje annan närings-				skatten, är varje annan person
idkare som ingår i gruppen				som ingår i gruppen tillsammans
tillsammans med grupphuvud-				med	grupphuvudmannen						skyl-
mannen	skyldig	att	betala	dig att betala skatten jämte ränta

137Senaste lydelse 2000:501.

138Senaste lydelse 1998:347.

137

Författningsförslag SOU 2002:74

skatten jämte ränta till den del

till den del skatten hänför sig till

skatten hänför sig till verk-

aktivitet som

gruppen

bedrivit

samhet

som

gruppen

bedrivit

under den tid personen varit

under

den

tid

näringsidkaren

medlem i gruppen.

varit medlem i gruppen.

14 kap.

1 a §139

En näringsidkare som om-

En beskattningsbar person som

sätter

investeringsguld

som

omsätter investeringsguld

som

avses i 1 kap. 18 § mervärde-

sskattelagen

(1994:200)

till en

sskattelagen

(1994:200)

till en

köpare i Sverige eller annat EG-

land

skall

vid

transaktioner

land

skall

vid

transaktioner

överstigande

10 000

kronor

överstigande

10 000

kronor

kontrollera

identiteten

hos

kontrollera

identiteten

hos

köparen. Detsamma gäller om

köparen. Detsamma gäller

transaktionen

inte

överstiger

transaktionen

inte

överstiger

nämnda belopp men kan antas

ha samband med en annan

transaktion

och

tillsammans

transaktion

och

tillsammans

med denna överstiger beloppet.

Om summan inte är känd vid

tidpunkten för

transaktion,

tidpunkten för

transaktion,

skall identiteten kontrolleras så

snart summan av transaktio-

nerna

överstiger

det

angivna

nerna

överstiger

det

angivna

värdet.

Ett företag med verksamhet som beskrivs i 2 § första stycket lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt behöver inte utföra identitetskontroll beträffande ett annat sådant företag hemma- hörande inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

139 Senaste lydelse 1999:641.

138

SOU 2002:74

Författningsförslag

Vid identitetskontrollen skall säljaren föra anteckningar om vad transaktionen avser och om köparens namn, personnummer, adress och telefonnummer. Om det är fråga om en juridisk person skall även uppgifter om firma och organisationsnummer antecknas. Sådana anteckningar behöver dock inte göras, om en kopia av F-skattebevis överlämnas.

Handlingar och uppgifter som lämnats vid identitetskontroll skall bevaras under sju år efter utgången av det kalenderår kontrollen gjordes.

23 kap.

3 a §140


Grupphuvudmannen		skall	Grupphuvudmannen	skall
svara för redovisningen och be-			svara för redovisningen och be-
talningen av	mervärdesskatt		talningen av mervärdesskatt
som hänför sig till den verk-			som hänför sig till den aktivitet
samhet som	mervärdesskatte-		som mervärdesskattegruppen
gruppen bedriver och i övrigt			utövar och i övrigt företräda
företräda	mervärdesskatte-		mervärdesskattegruppen i frågor
gruppen i frågor som rör sådan			som rör sådan skatt.

skatt.

Underlag för kontroll av skatteredovisningen skall finnas till-

gängligt hos grupphuvudmannen.
	3 b §141
Om ett förhållande som legat		Om ett förhållande som legat
till grund	för gruppregistrering	till grund	för gruppregistrering
enligt 6 a kap. 4 § mervärdes-		enligt 1 a kap. 13 § mervärdes-
skattelagen (1994:200) har änd-		skattelagen (1994:200) har änd-
rats, skall	grupphuvudmannen	rats, skall	grupphuvudmannen
underrätta	skattemyndigheten	underrätta	skattemyndigheten
om ändringen. Om inte något		om ändringen. Om inte något
hindrar det skall underrättelsen		hindrar det skall underrättelsen
lämnas inom två veckor från det		lämnas inom två veckor från det
att ändringen inträffade.		att ändringen inträffade.

Om grupphuvudmannen inte lämnar underrättelse enligt första stycket, får skattemyndigheten förelägga honom att göra detta.

140Senaste lydelse 1998:347.

141Senaste lydelse 1998:347.

139

Författningsförslag

SOU 2002:74

4 §142

En utländsk företagare som är

En beskattningsbar person som

skattskyldig

enligt

mervärdes-

inte är etablerad inom landet och

skattelagen (1994:200) skall utse

som

är

betalningsskyldig enligt

ett ombud som är godkänt av

mervärdesskattelagen (1994:200)

skattemyndigheten.

Ombudet

skall utse ett ombud som är

skall enligt fullmakt av den

godkänt

av skattemyndigheten.

utländska företagaren

svara

för

Ombudet

skall

enligt fullmakt

redovisningen av mervärdesskatt

av den beskattningsbara personen

för den verksamhet som skatt-

svara för redovisningen av mer-

skyldigheten

omfattar

och

värdesskatt för de transaktioner

övrigt

företräda

den

utländska

som

betalningsskyldigheten

om-

företagaren i frågor som gäller

fattar och i övrigt företräda den

mervärdesskatt.

Underlag

för

beskattningsbara

personen

kontroll av skatteredovisningen

frågor som gäller mervärdes-

skall finnas tillgängligt hos om-

skatt. Underlag för kontroll av

budet.

skatteredovisningen skall finnas

tillgängligt hos ombudet.

Vad som anges i första

stycket gäller inte om Sverige

har en särskild överenskom-

melse om ömsesidigt bistånd för

indrivning

av skattefordringar

indrivning

skattefordringar

och utbyte av information i

skatteärenden med det land i

vilket den utländske

företagaren

vilket

den

beskattningsbara

har sätet för sin ekonomiska

personen har sätet för sin eko-

verksamhet

eller

sitt

fasta

nomiska aktivitet eller sitt fasta

etableringsställe,

eller

är

bosatt

etableringsställe, eller är bosatt

eller

stadigvarande

vistas.

eller

stadigvarande vistas.

sådan överenskommelse skall ha

en räckvidd som är likartad med

den som föreskrivs i

– rådets direktiv 76/308/EEG av den 15 mars 1976 om ömse- sidigt bistånd för återvinning av fordringar uppkomna till följd av verksamhet som utgör en del av finansieringssystemet för Europeiska struktur- och garantifonden för jordbruket och av jordbruksavgifter och tullar samt beträffande mervärdesskatt och vissa punktskatter,

142 Senaste lydelse 2001:970.

140

SOU 2002:74

Författningsförslag

–rådets direktiv 77/799/EEG av den 19 december 1977 om ömsesidigt bistånd av medlemsstaternas behöriga myndigheter på området direkt och indirekt beskattning, och i

–rådets förordning (EEG) nr 218/92 av den 27 januari 1992 om administrativt samarbete inom området för indirekt beskattning (mervärdesskatt).

En utländsk företagare får utse ett sådant ombud som anges i första stycket även om Sverige har en överenskommelse av det slag som anges i andra stycket.

En beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet får utse ett sådant ombud som an- ges i första stycket även om Sverige har en överenskommelse av det slag som anges i andra stycket.

141

Författningsförslag

SOU 2002:74

4Förslag till

förordning om ändring i skattebetalningsförordningen (1997:750)

Härigenom föreskrivs att 6, 49 och 50 §§ skattebetalnings- förordningen (1997:750) skall ha följande lydelse.

6 §143

utländsk företagare

som

En beskattningsbar person som

avser att importera en vara som

inte är etablerad inom landet och

efter importen skall omsättas till

som avser att importera en vara

ett annat EG-land enligt 3 kap.

som

efter

importen

skall

30 a

mervärdesskattelagen

omsättas till ett annat EG-land

(1994:200) kan registrera sig för

enligt 3 kap. 30 a § mervärdes-

mervärdesskatt

för

omsätt-

skattelagen

(1994:200)

kan

ningen genom att ett sådant

registrera sig för mervärdesskatt

ombud som avses i 23 kap. 4 §

för omsättningen genom att ett

skattebetalningslagen (1997:483),

sådant

ombud

som

avses i

med stöd av en fullmakt från

23 kap. 4

skattebetalnings-

företagaren, registrerar sig i eget

lagen (1997:483), med stöd av

namn för företagarens räkning.

fullmakt

från

den

beskattningsbara

personen,

registrerar sig i eget namn för

den beskattningsbara

personens

räkning.

Vid registrering som avses i

första

stycket

får

ombudet

första

stycket

får

ombudet

under ett och samma registre-

ringsnummer företräda flera ut-

ringsnummer

företräda

flera

ländska företagare.

beskattningsbara

personer

som

inte är etablerade inom landet.

49 §

Ett belopp som avser över-

skjutande

ingående

mervärdes-

skjutande

ingående mervärdes-

skatt

som bestämts

enligt

skatt

som

bestämts

enligt

11 kap. 16 eller 18 § skattebetal-

ningslagen (1997:483) skall åter-

betalas senast vid utgången av

kalendermånaden

efter

den

kalendermånaden

efter

den

143 Senaste lydelse 2001:1249.

142

SOU 2002:74 Författningsförslag

kalendermånad	då	den	kalendermånad då den som skall
skattskyldige enligt 10 kap. 18			redovisa skatten enligt 10 kap. 18
och 19 §§ skattebetalningslagen			och 19 §§ skattebetalningslagen
senast skall lämna skatte-			senast skall lämna skatte-
deklaration för den redovis-			deklaration för den redovis-
ningsperiod som	skatten avser.		ningsperiod som skatten avser.
Om skattedeklarationen lämnas			Om skattedeklarationen lämnas
senare, skall återbetalningen			senare, skall återbetalningen
göras senast vid utgången av			göras senast vid utgången av
kalendermånaden	efter	den då	kalendermånaden efter den då
deklarationen lämnades.			deklarationen lämnades.

En återbetalning som görs före utgången av den tid som anges i första stycket får avse del av skatten.

50 §

Återbetalning av belopp som avser överskjutande ingående mervärdesskatt enligt 49 § skall inte göras, om skattemyndigheten före utgången av den tid som anges i 49 § första stycket beslutar att återbetalningen av hela eller del av skatten skall skjutas upp.

Ett	beslut	enligt		första	Ett	beslut	enligt	första
stycket skall meddelas om det					stycket skall meddelas om det
behövs för kontroll av den					behövs för kontroll av den in-
ingivna skattedeklarationen. Be-					givna	skattedeklarationen. Be-
slutet får överklagas hos allmän					slutet får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol			av	den	förvaltningsdomstol av den som
skattskyldige. Beslutet			förfaller		skall redovisa skatten. Beslutet
om skattemyndigheten				inte	förfaller om skattemyndigheten
inom en månad från dagen för					inte inom en månad från dagen
beslutet	påbörjat			sådana	för beslutet påbörjat			sådana
kontrollåtgärder		som	anges i		kontrollåtgärder		som	anges i
14 kap. 3–7 §§ skattebetalnings-					14 kap. 3–7 §§ skattebetalnings-
agen (1997:483).					lagen (1997:483).

143

Bilaga 1

Kommittédirektiv

Översyn av reglerna om skattskyldighet i	Dir.
mervärdesskattelagen m.m.	1999:10

Beslut vid regeringssammanträde den 11 februari 1999.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppgift att se över de begrepp i mervärdesskattelagen som reglerar frågor om skattskyldighet och yrkesmässig verksamhet. Utredaren skall redovisa hur mervärdes- skattelagens olika regler i dessa avseenden överensstämmer med motsvarande EG-regler och vilka effekter skillnaderna i regel- systemen har. Utredaren skall sträva efter att föreslå ändringar av det svenska mervärdesskattesystemet som i detta avseende ytter- ligare anpassar mervärdesskattelagens regelsystem och begrepps- apparat till rådets sjätte direktiv 77/388/EEG om harmoniseringen av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter. Ut- redaren skall vidare särskilt analysera hur mervärdesskattelagens bestämmelser om undantag från skattskyldighet för ideella för- eningars verksamhet överensstämmer med direktivets verksamhets- inriktade undantag från skatteplikt för organisationer utan vinst- intresse samt hur nuvarande svenska regler påverkar konkurrens- neutraliteten i allmänhet och särskilt i förhållande till mindre och medelstora företag. Utredaren skall i detta sammanhang även se över de särskilda skattepliktsreglerna som i dag gäller för periodiska organisationstidskrifter, periodiska medlemsblad och personaltid- ningar. Utredaren skall lämna förslag till lämpliga lagändringar.

145

Bilaga 1

SOU 2002:74

Bakgrund

Svenska mervärdesskattebestämmelser

För att skatt skall betalas vid en omsättning som är skattepliktig enligt mervärdesskattelagen (1994:200, ML), krävs att omsätt- ningen görs i en verksamhet som är yrkesmässig. I 4 kap. 1 § ML föreskrivs att en verksamhet är yrkesmässig om den utgör närings- verksamhet enligt 21 § kommunalskattelagen (1928:370, KL). Den koppling som finns mellan mervärdesskattelagen och kommunal- skattelagen i detta avseende medför att mervärdesskattelagens begrepp, yrkesmässig verksamhet, måste tolkas utifrån en bedöm- ning av om verksamheten utgör näringsverksamhet enligt kommu- nalskattelagen.

Med näringsverksamhet i 21 § KL avses yrkesmässig självständigt bedriven förvärvsverksamhet. Med yrkesmässig menas att verksamheten bedrivs varaktigt och har vinstsyfte. Kriterierna för näringsverksamhet är därför varaktighet, självständighet och vinstsyfte. Vid inkomstbeskattningen är dessa kriterier på olika sätt avgörande för att bedöma om en inkomst skall hänföras till inkomstslagen tjänst, kapital eller näringsverksamhet. Förutom definitionen av begreppet näringsverksamhet i 21 § KL finns det i anvisningarna till paragrafen ytterligare preciseringar för när näringsverksamhet skall anses föreligga.

Yrkesmässig verksamhet enligt mervärdesskattelagen kan i vissa fall föreligga även utan att verksamheten utgör näringsverksamhet enligt 21 § KL. Enligt 4 kap. 1 § 2 ML är en verksamhet yrkes- mässig om den bedrivs i former som är jämförliga med en till sådan näringsverksamhet hänförlig rörelse (s.k. rörelseliknande former) under förutsättning att ersättningen för omsättningen i verksam- heten under beskattningsåret överstiger 30 000 kr. Regeln är tillämplig på verksamheter i vilka det med viss regelbundenhet förekommer transaktioner men som inte uppfyller kraven för att anses vara näringsverksamhet enligt 21 § KL. Regeln kan bli tillämplig i fall när verksamhet bedrivs av t.ex. privatpersoner, av sådana ideella föreningar som inte särskilt regleras i 4 kap. 8 § ML och av stiftelser. Syftet med bestämmelsen är framför allt att korri- gera för situationer som medför en icke önskvärd konkurrens- situation.

Beträffande några verksamheter finns vidare i fjärde kapitlet mervärdesskattelagen särskilt reglerat när yrkesmässig verksamhet

146

SOU 2002:74

Bilaga 1

skall anses föreligga. Detta gäller bl.a. verksamhet som bedrivs av stat, kommun och ideella föreningar.

När staten, statligt affärsverk eller en kommun omsätter varor eller tjänster mot ersättning gäller att verksamheten utgör yrkes- mässig verksamhet oavsett om den bedrivs med vinstsyfte eller inte. Från denna regel undantas dock bl.a. omsättning som ingår som ett led i myndighetsutövning eller avser bevis, protokoll eller motsvarande avseende myndighetsutövning. Dessa omsättningar anses inte utgöra yrkesmässig verksamhet.

Ideella föreningars verksamhet räknas inte som yrkesmässig när inkomsten av verksamheten utgör sådan inkomst av näringsverk- samhet för vilken föreningen är frikallad från skattskyldighet enligt 7 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt (SIL).

Enligt 7 § 5 mom. SIL är ideella föreningar befriade från skatt- skyldighet för all annan inkomst än sådan inkomst av näringsverk- samhet som hänför sig till innehav av fastighet eller till rörelse under förutsättning att de uppfyller vissa villkor.

Som ett första villkor gäller att föreningen har till huvudsakligt syfte att främja sådana ändamål som anges i 7 § 6 mom. SIL eller andra allmännyttiga ändamål, såsom religiösa, välgörande, sociala, politiska, konstnärliga, idrottsliga eller därmed jämförliga kulturella ändamål. Ytterligare förutsättningar för skattebefrielse är att för- eningen i sin verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande tillgodoser allmännyttiga ändamål, har en öppen medlemsintagning samt att den bedriver en verksamhet som skäligen svarar mot avkastningen av föreningens tillgångar. Vidare gäller att en ideell förening också kan bli befriad från skattskyldighet för inkomst av viss egentlig näringsverksamhet. Det kan vara fråga om inkomst som hänför sig till innehav av en fastighet som tillhör föreningen och som till övervägande del används i föreningens ideella verk- samhet. Befrielsen omfattar också sådan inkomst som hänför sig till en förvaltningsenhet avseende innehav av fastighet eller till en särskild förvärvsverksamhet avseende rörelse, om inkomsten till huvudsaklig del härrör från verksamhet som har en naturlig anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål eller av hävd utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete.

I sammanhanget bör nämnas att regeringen i propositionen Staten och trossamfunden, begravningsverksamheten, kultur- minnena, personalen, avgiftsbetalningen m.m. (prop. 1998/99:38) föreslår att fr.o.m. den 1 januari 2000 skall även den nya associa- tionsformen, registrerat trossamfund, omfattas av paragrafen.

147

Bilaga 1

SOU 2002:74

För vissa äldre ekonomiska föreningar som fått bestå som registrerad förening, gäller enligt 7 § 5 mom. åttonde stycket SIL att dessa föreningar kan behandlas som en ideell förening i detta sammanhang.

För andra verksamhetsformer än de som är särskilt reglerade gäller de allmänna reglerna i mervärdesskattelagen om yrkesmässig verksamhet. Detta innebär t.ex. att stiftelser inte särbehandlas och således är skattskyldiga för sådan omsättning som görs i yrkes- mässig verksamhet.

EG:s mervärdesskatteregler

Bestämmelserna i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: en- hetlig beräkningsgrund (EGT L 145, 13.6.1977, s. 1) skiljer sig från mervärdesskattelagen bl.a. på så sätt att regelstrukturen och be- greppen är delvis annorlunda. Exempelvis har mervärdesskatte- lagens uttryck skattskyldighet, yrkesmässighet och skatteplikt inga direkta motsvarigheter. I den engelska versionen används uttryck som ”taxable person”, ”taxable transactions”, ”economic activity”, ”chargeble event”, ”body”, ”chargeability of tax” och ”persons liable for payment of tax”. I den franska direktivtexten används termerna ”assujetti”, ”opérations taxées”, ”activités eqonomiques”, ”fait générateuer de la taxe”, ”organisme”, ”exibilité de la taxe”, ”redevables de la taxe”. Beträffande vad som skall bli föremål för mervärdesbeskattning anges i den engelska versionen att det är ”the supply of goods or services effected for consideration within the territory of the country by a taxable person acting as such”.

Enligt sjätte direktivet föranleder en omsättning av en vara eller en tjänst skattskyldighet om den som omsätter varan eller tjänsten är att betrakta som en beskattningsbar person1. En beskattningsbar

1 Uttrycket är inte en vedertagen översättning. Enligt den engelska versionen av direktivet används ordet ”taxable person”. Den franska motsvarigheten är ”assujetti”. I den svenska översättningen används i vissa fall ”skattskyldig person i andra fall används ordet ”skatt- skyldig”. I den svenska mervärdesskattelagstiftningen har ordet ”näringsidkare” ofta använts. I något sammanhang har även ”beskattningsbar person” förekommit. För att undvika att en sammanblandning sker mellan, å ena sidan vad som är förutsättningen för att skattskyldighet skall föreligga och, å andra sidan vilket subjekt som enligt sjätte direktivet kan bli skatt- skyldig vid omsättning av varor eller tjänster, används detta begrepp (beskattningsbar person). Att föreslå begrepp som både är juridiskt korrekt och språkligt acceptabelt ligger i detta utredningsuppdrag.

148

SOU 2002:74

Bilaga 1

person är någon som självständigt utför i det sjätte direktivet uppräknade aktiviteter. Definitionen är mycket bred och omfattar åtminstone vad som i Sverige brukar betecknas som näringsidkare. Det anges att syftet med verksamheten, eller resultatet av verk- samheten, inte i sig inverkar på om den som omsätter varan eller tjänsten är att se som en beskattningsbar person. Den omständig- heten att den som bedriver en verksamhet i praktiken aldrig betalar skatt eller att han saknar vinstintresse påverkar således inte denna bedömning. Däremot är omsättning av varor och tjänster i vissa fall undantagna från skatteplikt.

För att inte alla som omsätter skattepliktiga varor och tjänster skall vara skyldiga att betala skatt medger EG-reglerna att ett förenklat förfarande under vissa förhållanden kan tillämpas för mindre företag.

En särskild regel finns i artikel 4.5 i det sjätte direktivet vilken innebär att offentligrättsliga organ, såsom stat och kommuner, inte anses som beskattningsbara personer när det gäller verksamhet eller transaktioner som de utför i sin egenskap av offentligrättsliga organ. Denna regel gäller dock inte om tillämpningen av regeln skulle leda till konkurrenssnedvridning av viss betydelse eller om omsättningen avser en verksamhet som är särskilt angiven i bilaga D till direktivet och som inte genomförs i försumbar skala.

Problem med den nuvarande ordningen i Sverige

Skattskyldighet m.m.

Den svenska mervärdesskattelagen är i princip harmoniserad med EG:s gemensamma mervärdesskatteregler. Såsom framgått av redo- görelsen för den svenska mervärdesskattelagstiftningen och mot- svarande EG-regler regleras dock frågor som har samband med skattskyldighet och yrkesmässig verksamhet annorlunda i det sjätte direktivet än i den svenska mervärdesskattelagen. Den metod som används i Sverige, dvs. att mervärdesskattelagens uttryck är knutna till existerande bestämmelser i inkomstskattelagar, har inneburit en fördel genom att de grundläggande reglerna om skattskyldighet i inkomstbeskattningen och mervärdesbeskattningen i praktiken varit gemensamma. Efter det svenska inträdet i EU har emellertid kopplingen till de nationella svenska inkomstskattebegreppen blivit mer problematisk.

149

Bilaga 1

SOU 2002:74

Nationella myndigheter och domstolar är skyldiga att tolka nationell rätt med beaktande av innehållet i direktiven. Betydelsen av EG-domstolens domar är därför mycket stor och ett antal nya domar meddelas varje år. Det finns därför ett stort behov både för skattskyldiga och skattemyndigheter att kunna överföra EG-dom- stolens resonemang och domens eventuella konsekvenser på svenska förhållanden. Även för den svenska lagstiftaren är det betydelsefullt att på ett klart och tydligt sätt kunna se vilka effekter en dom från EG-domstolen kan ha för svenska förhållanden.

Eftersom mervärdesskattereglerna som rör skattskyldighet och yrkesmässig verksamhet är grundläggande både för mervärdes- skattelagen och för det sjätte direktivet försvårar den nuvarande bristande överensstämmelsen i fråga om begrepp tolkning och tillämpning av EG-domstolens domar på svenska förhållanden. Detta problem finns vid frågeställningar som direkt berör be- greppen skattskyldighet och yrkesmässig verksamhet men även i andra fall, då frågan om tolkning av dessa eller närliggande begrepp endast utgör en grundläggande förutsättning för en bedömning av en helt annan fråga.

Det finns flera termer och företeelser i mervärdesskattelagen som har samband med skattskyldighet och yrkesmässig verksamhet som vid en jämförelse med motsvarande EG-regler visat sig ibland kunna få en inte helt självklar översättning. Exempel på detta är orden skattskyldighet, skatteplikt, omsättning, näringsidkare, ut- ländsk företagare, transaktion och yrkesmässig verksamhet.

Inom EU pågår ett omfattande arbete som har till syfte att skapa ett mervärdesskattesystem som är gemensamt för medlemsländer- na. Detta arbete kommer med största sannolikhet att medföra att den svenska mervärdesskattelagen måste ändras på flera punkter. När reglerna om det gemensamma mervärdesskattesystemet nu successivt kommer att beslutas riskerar skillnader i vissa centrala och grundläggande begrepp mellan EG:s mervärdesskatteregler och mervärdesskattelagen att vara ett hinder för ett korrekt och effek- tivt införande av de nya EG-reglerna.

Riksskatteverket (RSV) har i en skrivelse den 4 december 1997 (dnr 9559-97/900) till Finansdepartementet anfört bl.a. att det är olyckligt att begreppet ”taxable person” i det sjätte direktivet över- sätts med ordet ”näringsidkare” i mervärdesskattelagen eftersom begreppet näringsidkare ofta tolkas så att det skall vara fråga om någon som bedriver näringsverksamhet i kommunalskattelagens mening. RSV anser att detta förstärks av att det i 4 kap. 1 § 1 ML

150

SOU 2002:74

Bilaga 1

anges ”utgör” näringsverksamhet enligt kommunalskattelagen. EG- domstolens domar bygger dock på sjätte direktivet och inte på kommunalskattelagen. Detta innebär enligt RSV att tolkningar kan komma att förekomma av mervärdesskattelagen, dvs. av det sjätte direktivet, som inte överensstämmer med kommunalskattelagen. Användningen av uttrycket näringsidkare och hänvisningen av mervärdesskattelagens regler till kommunalskattelagen kan vidare enligt RSV medföra att skattemyndigheterna tolkar EG-dom- stolens domar utifrån kommunalskattelagen, vilket kan leda till fel- aktiga slutsatser. RSV uppger att det har förekommit, i de fall en dom inte överensstämmer med kommunalsskattelagens synsätt, att skattemyndigheter inte tillämpat domen med hänvisning till att sjätte direktivet till fullo har harmoniserats genom mervärdes- skattelagen. RSV hemställer med stöd av detta att 4 kap. 1 § första stycket ML slopas.

Det sjätte direktivets begrepp ”taxable person” har såsom fram- gått i den svenska mervärdesskattelagstiftningen i många fall översatts med ordet ”näringsidkare”. När det gäller en närings- idkare som är utländsk har i stället begreppet ”utländsk företagare” använts. Det har både från skattskyldiga och skattemyndigheter framförts att även denna skillnad gentemot det sjätte direktivet föranleder problem vid tillämpningen.

Särskilt om ideell verksamhet

Den lagtekniska konstruktionen av 4 kap. 8 § ML är inte direkt jämförbar med motsvarande regler i det sjätte direktivet. Enligt mervärdesskattelagen räknas en verksamhet som bedrivs av en ideell förening i regel inte som yrkesmässig verksamhet, vilket innebär att föreningen inte anses som skattskyldig.

Detta medför att föreningen inte blir skyldig att betala skatt oavsett att omsättningen som sådan är skattepliktig. I det sjätte direktivet är motsvarande typ av organisation enligt allmänna regler att anse som en beskattningsbar person. I artikel 13 föreskrivs dock att undantag från skatteplikt under vissa förutsättningar skall göras för omsättning av tjänster och varor. För att undantag skall få göras krävs att tjänsterna respektive varorna omsätts av vissa särskilt angivna typer av organisationer och att omsättningen är av viss art. I nämnda artikel av det sjätte direktivet finns det flera bestäm- melser om undantag från skatteplikt som har anknytning till ideell

151

Bilaga 1

SOU 2002:74

verksamhet. Huvudbestämmelsen måste dock anses vara artikel 13.A 1 l. I bestämmelsen anges bl.a. att undantag från beskattning kan ske under vissa förutsättningar för varor och tjänster som tillhandahålls av organisationer som utan vinstintresse verkar i politiskt, fackligt, religiöst, patriotiskt, filosofiskt, filantropiskt eller medborgarrättsligt syfte. Ett krav för att få tillämpa bestäm- melsen är att undantagen från beskattning inte medför kon- kurrenssnedvridning.

Skillnaden i uppbyggnad mellan mervärdesskattelagen och sjätte direktivet försvårar möjligheten att bedöma om reglerna i praktiken är likvärdiga. De praktiska effekterna vid tillämpning av mervärdes- skattelagen respektive sjätte direktivet torde i många fall vara lika. Även EG-reglerna medger i detta sammanhang ett visst mått av flexibilitet. Ändå finns det stöd att anta att vissa fall inte bedöms lika enligt regelverken, och att nuvarande svenska reglering därför kan komma i konflikt med EG-rätten.

Praktiska exempel på detta förhållande är de skatteprocesser som pågår om ersättningar (övergångssummor) som betalas vid fot- bollsspelares (skulle även kunna avse annan idrottsutövare) över- gång från en utländsk till en svensk förening. De utländska föreningarna har inte tagit ut någon mervärdesskatt vid försälj- ningen. Inte heller har de svenska föreningarna redovisat mer- värdesskatt i Sverige. I de aktuella fallen hävdar skattemyndigheter- na att föreningarna rätteligen borde betala ”förvärvsmoms” (se 1 kap. 2 § 2 ML). Anledningen till de mervärdesskatterättsliga svårig- heterna i de aktuella ärendena är, såvitt kan bedömas, bl.a. den särställning de svenska allmännyttiga ideella föreningarna har i beskattningshänseende generellt och att innebörden av mervärdes- skattelagens begrepp ”näringsidkare” vid en jämförelse mot det sjätte direktivet inte är självklar.

Det har vidare från flera håll framförts att de svenska mer- värdesskattereglerna i vissa fall inte är konkurrensneutrala då verksamhet bedrivs av ideella organisationer i konkurrens med motsvarande verksamhet i privat regi. Ideella föreningar kan såsom nuvarande regelsystem tillämpas i vissa fall bedriva relativt om- fattande näringsverksamhet utan att behöva ta ut mervärdesskatt. Kritiken har framför allt kommit från enskilda näringsidkare och mindre företag som påtalat att de orsakas konkurrensnackdelar med rådande reglering. Näringsidkarna har i dessa fall ansett sig bedriva verksamhet som är likvärdig med en ideell förenings men

152

SOU 2002:74

Bilaga 1

har till skillnad mot föreningen varit tvungen att ta ut mer- värdesskatt av sina kunder.

Finansdepartementet har å andra sidan även fått uppgifter om att vissa grupper av ideella föreningar anser att det nuvarande undan- taget i mervärdesskattelagen från skattskyldighet medför nackdelar för dem. Denna situation kan uppstå när konkurrerande kommer- siella företag beskattas med reducerad skattesats. I dessa fall har det kommersiella företaget som en följd av skattskyldigheten avdrags- rätt för ingående mervärdesskatt medan den ideella föreningen helt saknar sådan avdragsrätt. Sammantaget torde det i dessa fall under vissa omständigheter vara ekonomiskt fördelaktigt att vara skatt- skyldig. Genom nuvarande tillämpning av reducerade skattesatser torde denna situation framför allt uppstå för föreningar som bedriver kultur- eller idrottsverksamhet.

Särskilt om skattepliktsregler för publikationer

I 3 kap. ML finns särskilda skattepliktsregler för periodiska medlemsblad, periodiska personaltidningar, periodiska organisa- tionstidskrifter samt program och kataloger (se 13, 14 och 16– 19 §§). Dessa publikationer har i många avseenden samband med ideell verksamhet eller verksamhet som riktas till medlemmar. Vid ett förslag till harmonisering av reglerna om ideell verksamhet till EG:s sjätte direktiv bör även dessa regler ses över.

I betänkandet Mervärdesskatten och EG (SOU 1994:88) ansåg utredningen om teknisk EG-anpassning av de indirekta skatterna att de svenska mervärdesskattereglerna i detta avseende inte i alla delar hade någon motsvarighet i det sjätte direktivet. Utredningen föreslog därför att vissa lagändringar skulle göras. Någon för- ändring av lagstiftningen i dessa delar har dock ännu inte gjorts. Utredaren skall därför med beaktande dels av de förslag som lämnats i SOU 1994:88, dels vad utredaren nu föreslår i fråga om regler om ideell verksamhet överväga om förändringar av dessa regler bör göras.

153

Bilaga 1

SOU 2002:74

Uppdraget

Utredaren skall se över de bestämmelser i mervärdesskattelagen som reglerar frågor om skattskyldighet och yrkesmässig verk- samhet. Utredaren skall redovisa de skillnader som finns mellan sjätte direktivet och mervärdesskattelagen och analysera vilka effekter olikheterna har.

Utredaren skall lämna förslag till förändringar i mervärdesskatte- lagen i syfte att harmonisera de begrepp som reglerar frågor om skattskyldighet och yrkesmässig verksamhet med sjätte direktivet. Bestämmelserna som reglerar skattskyldighet och yrkesmässig verksamhet innefattar bl.a. även frågor som rör beskattningsbar person (engelska: taxable person), yrkesmässig verksamhet, näringsidkarbegreppet, utländsk företagare och omsättnings- begreppet. Utredaren skall därvid särskilt ha som målsättning att föreslå förändringar som medför att termer och regler skapas i mervärdesskattelagen som har en tydligare motsvarighet i det sjätte direktivet. I denna del är utredaren oförhindrad att föreslå förändringar av termer och definitioner i mervärdesskattelagen som i övrigt ligger utanför uppdraget.

Utredaren skall redovisa vilka effekter skillnaderna mellan mervärdesskattelagen och EG:s regler avseende skattskyldighet och anknytningen till yrkesmässig verksamhet har för de grupper som särskilt undantas från skattskyldighet i 4 kap. ML såsom offentliga organ (stat och kommun), stiftelser, utländska företag och ideella föreningar. Utredaren skall om det visar sig lämpligt föreslå änd- ringar i reglerna om skattskyldighet för nämnda grupper.

Konkurrensfrågan beträffande ideella föreningar har varit före- mål för diskussioner och överväganden vid ett flertal tillfällen. De utredningar som behandlat frågan har emellertid haft uppdrag som varit mycket omfattande, där de ideella föreningarnas mervärdes- skatteskyldighet endast har utgjort en liten del. Utrymmet för att genomföra en genomgripande undersökning av konkurrensför- hållandena har därför varit tämligen begränsat. De utredningar och analyser som trots detta gjorts visar att frågan är mycket kompli- cerad både genom att kunskap saknas om hur och i vilken omfattning konkurrensen påverkas när de ideella föreningarna agerar på marknaden och på grund av att regelverket är svårtolkat. Det sistnämnda gäller inte minst vid analys av om den svenska lagstiftningen överensstämmer med den EG-rättsliga. Utredaren skall därför undersöka om de nuvarande reglerna ger upphov till

154

SOU 2002:74

Bilaga 1

snedvridningar i konkurrenshänseende. Undersökningen skall innehålla en kartläggning av omfattningen av konkurrenspro- blemen. Utredaren skall vidare analysera om den svenska lag- stiftningen är anpassad till den ordning som gäller inom EG. Därvid skall utredaren granska hur andra medlemsländer infört det sjätte direktivet i detta avseende.

I syfte att harmonisera de svenska mervärdesskattereglerna om ideell verksamhet med sjätte direktivet, förenkla och förbättra reglernas förutsebarhet samt att i förekommande fall begränsa förekomsten av skadliga konkurrenssnedvridningar skall utredaren lämna förslag till lagändringar som anses nödvändiga.

I likhet med nuvarande regler bör sådan verksamhet som bedrivs utan vinstintresse av ideella föreningar kunna ges en positiv särbehandling skattemässigt.

Under arbetets gång skall utredaren ha kontakt med företrädare för ideella organisationer, t.ex. sådana ideella föreningar som bedriver kulturell verksamhet. Utredaren skall vidare samråda med arbetsgruppen om den sociala ekonomin och dess utveckling.

I betänkandet, Översyn av skattereglerna för stiftelser och ideella föreningar (SOU 1995:63), diskuteras risken för kon- kurrenssnedvridning ur inkomstbeskattningsperspektiv. En fråga som inställer sig i detta sammanhang är om skattebefrielsens effekter i konkurrenshänseende skiljer sig i fråga om mervärdes- beskattningen av ideella föreningar jämfört med inkomstbeskatt- ningen av dessa. Vanligtvis förutsätts mervärdesskatten kunna övervältras framåt på konsumenten medan inkomstskatten ofta antas övervältras bakåt på producenten och därigenom inte slå igenom på priset för producerade varor eller tjänster. Frågan bör belysas av utredaren i de speciella avseenden som gäller ideella föreningars verksamhet.

Utredaren skall i arbetet med att föreslå nya regler för ideell verksamhet se över de särskilda skattepliktsbestämmelserna i 3 kap. 13, 14 och 16–19 §§ ML avseende periodiska medlemsblad, personaltidningar, organisationstidskrifter samt program och kata- loger.

Utredaren skall mot bakgrund av de förslag som han i övrigt lägger fram överväga om det är lämpligt att införa de särskilda mervärdesskatteregler för mindre företag som Sverige genom anslutningsfördraget getts möjlighet att tillämpa.

155

Bilaga 1

SOU 2002:74

Utredaren skall fortlöpande hålla sig underrättad om utveck- lingen av det omfattande arbete som för närvarande bedrivs inom EG på mervärdesskatteområdet.

Om utredaren lämnar förslag som ger kostnadskonsekvenser skall även förslag till finansiering anges.

Redovisning av uppdraget

Utredaren skall redovisa resultatet av sitt arbete senast den 1 juli 2000.

(Finansdepartementet)

156

SOU 2002:74

Bilaga 1

Kommittédirektiv

Tilläggsdirektiv till utredningen om översyn	Dir.
av reglerna om skatteskyldighet i	2001:49
mervärdesskattelagen m.m. (Fi 1999:03)

Beslut vid regeringssammanträde den 31 maj 2001.

Sammanfattning av uppdraget

Den särskilda utredaren skall, utöver vad som omfattas av redan givna direktiv, analysera det regelsystem i mervärdesskatte- lagstiftningen som styr vid vilken tidpunkt skattskyldighet och redovisningsskyldighet inträder. Utredaren skall redovisa hur regle- ringen i mervärdesskattelagen (1994:200, ML) och skattebetal- ningslagen (1997:483, SBL) förhåller sig till motsvarande EG- rättsliga regler och bedöma i vilken utsträckning det behövs för- ändringar av nuvarande system.

Vid sin granskning skall utredaren analysera och ta ställning till förslag som Riksskatteverket (RSV) har lagt fram.

Utredaren skall vidare lämna förslag till lämpliga lagändringar. Utredaren får förlängd tid till den 30 september 2002 för att

slutföra sitt utredningsarbete.

Bakgrund

Utredarens nuvarande uppdrag

I enlighet med regeringens bemyndigande den 11 februari 1999 har en särskild utredare tillkallats med uppdrag att se över reglerna om skattskyldighet i mervärdesskattelagen m.m. (dir. 1999:10).

157

Bilaga 1

SOU 2002:74

Utredaren skall enligt direktiven bl.a. se över de begrepp i mervärdesskattelagen som reglerar frågor om skattskyldighet och yrkesmässig verksamhet. Utredaren skall redovisa hur mervärdes- skattelagens olika regler i dessa avseenden överensstämmer med motsvarande EG-regler och vilka effekter skillnaderna i regel- systemen har. Utredaren skall sträva efter att föreslå ändringar av det svenska mervärdesskattesystemet som anpassar mervärdes- skattelagens regelsystem och begreppsapparat till rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT L 145, 13.6.177, s. 1)

Termen ”skattskyldighet” återfinns i mervärdesskattelagen bl.a. i 1 kap. 3–5 §§ som reglerar skattskyldighetens inträde. Bestäm- melserna i dessa paragrafer är nära knutna till reglerna om redo- visningsskyldighetens inträde i 13 kap. ML.

Förslag från RSV

I en skrivelse den 23 oktober 2000 har RSV till Finans- departementet kommit in med en framställning om lagändringar (Fi2000/3956). Förslagen i bilaga 1 i skrivelsen bygger på slut- satserna i RSV Rapport 1999:13 ”Sambandet mellan redovisning och beskattning” och de svar som inkom då RSV remissbehandlade rapporten remissbehandlades. Förslagen rör huvudsakligen änd- ringar i reglerna om skatt- och redovisningsskyldighetens inträde i 1 kap. 3 § och 13 kap. ML. I fråga om skattskyldighetens inträde berör således RSV:s framställning samma bestämmelser som omfattas av utredarens nuvarande uppdrag.

Svenska mervärdesskattebestämmelser

Mervärdesskatten infördes den 1 januari 1969 som en direkt er- sättning för den tidigare allmänna varuskatten. Flertalet av de regler som gällde för den allmänna varuskatten kom att gälla även för mervärdesskatten, bl.a. reglerna för när ut- och ingående skatt skall redovisas till skattemyndigheten. Enligt dessa regler skulle redo- visningen ske enligt en kontantmetod, kompletterad med en alter- nativregel om att redovisningen i stället kunde ske på bokförings-

158

SOU 2002:74

Bilaga 1

mässiga grunder. Det samband som i dag utgör huvudregel för redovisningen av mervärdesskatt – sambandet mellan redovisning enligt god redovisningssed och beskattning – är sprunget ur denna alternativregel.

Ursprungligen skulle skatten redovisas i anslutning till skatt- skyldighetens inträde. Vid kontantmetoden inträdde skattskyldig- heten när vederlag inflöt kontant eller i form av varor eller på annat sätt kom den skattskyldige till godo. Om metoden för bok- föringsmässiga grunder användes inträdde skattskyldigheten när en fordran uppkom, vilket enligt huvudregeln ansågs vara när varan levererades eller tjänsten tillhandahölls.

År 1981 frikopplades tidpunkten för redovisningsskyldighetens inträde från tidpunkten för skattskyldighetens inträde (prop. 1978/79:141, SFS 1979:304). Ordalydelsen i reglerna för skatt- skyldighetens inträde lämnades dock oförändrad, men reglerna be- stämde inte längre tidpunkten för redovisningsskyldigheten. Bestämmelserna om skattskyldighet reglerar härefter enbart att skyldighet att betala skatt inträder, inte när redovisning och be- talning av skatten skall ske. Bestämmelserna om skattskyldighetens inträde visar t.ex. om ett tillhandahållande skall anses ha skett före eller efter en regelförändring, vilket får betydelse för vilka regler som skall appliceras på tillhandahållandet. Vid vilken tidpunkt skatten skall redovisas avgörs av de nya reglerna om redo- visningsskyldighet som anknyter till den bokföringslag som inför- des 1976.

Reglerna om skattskyldighetens inträde återfinns numera i 1 kap. 3–5 §§ och 9 c kap. 4 § ML. Även i 9 kap. 4 § ML finns regler om skattskyldighetens inträde vad gäller frivillig skattskyldighet för vissa fastighetsupplåtelser. Denna bestämmelse reglerar emellertid vid vilken tidpunkt den frivilliga skattskyldigheten tidigast börjar gälla men styr inte när skattskyldigheten skall anses inträda för ett visst tillhandahållande. De grundläggande bestämmelserna om skattskyldighetens inträde har i allt väsentligt varit oförändrade sedan de infördes 1969. I dag inträder skattskyldigheten som regel när varan levereras eller tjänsten tillhandahålls eller när varan eller tjänsten tas i anspråk genom uttag. Skattskyldigheten inträder dock redan dessförinnan om ersättningen för en beställd vara eller tjänst helt eller delvis är kontant.

Bestämmelserna om redovisningsskyldighetens inträde finns nu- mera i 13 kap. ML. I likhet med reglerna om skattskyldighet har även redovisningsreglerna i princip varit oförändrade sedan de

159

Bilaga 1

SOU 2002:74

infördes 1981. I 10 kap. SBL finns bestämmelser som reglerar skyldigheten att lämna deklaration, dvs. bestämmelser som reglerar om redovisning skall ske i skattedeklaration eller i självdeklaration samt regler om redovisningsperiodens längd, vem som är skyldig att lämna självdeklaration, vad som skall tas upp i en deklaration etc.

Huvudregeln i ML för redovisning av utgående skatt innebär att skatten skall redovisas när försäljning, tillhandahållande eller för- värv har bokförts eller borde ha bokförts enligt god redovisnings- sed (13 kap. 6 §). Om den skattskyldige inte är bokföringsskyldig skall den utgående skatten redovisas för den redovisningsperiod under vilken skattskyldighet inträtt (13 kap. 7 §). I de därpå följande paragraferna regleras undantag från huvudregeln i speciellt uppräknade situationer.

Även ingående skatt skall som huvudregel redovisas (och häri- genom bli avdragsgill) när förvärvet eller införseln enligt god redovisningssed har bokförts eller borde ha bokförts (13 kap. 16 §). Om den skattskyldige inte är bokföringsskyldig skall den ingående skatten redovisas för den redovisningsperiod under vilken varan har levererats till den skattskyldige eller tjänsten har tillhandahållits honom (13 kap. 17 §). Även för redovisning av den ingående skatten finns specialbestämmelser för särskilt uppräknade fall.

EG-rättsliga mervärdesskattebestämmelser

De bestämmelser i det sjätte direktivet som motsvarar svenska regler om skattskyldighetens och redovisningsskyldighetens in- träde finns intagna i artikel 10. Reglerna är huvudsakligen av tvingande karaktär för medlemsstaterna.

Huvudregeln för skattskyldighetens och redovisningsskyldig- hetens inträde finns i artikel 10.2. Tidpunkten för när skatt- skyldigheten skall anses inträda uttrycks i den engelska översätt- ningen av direktivet genom orden ”the chargeable event shall occur” och tidpunkten för när redovisningsskyldigheten skall anses inträda genom orden ”the tax shall become chargeable”. Båda dessa skyldigheter inträder när varorna levereras eller tjänsterna utförs. Huvudregeln är således att tidpunkterna för skattskyldighet och redovisningsskyldighet sammanfaller. Även i den EG-rättsliga regleringen finns dock dels tvingande bestämmelser om avvikelser

160

SOU 2002:74

Bilaga 1

från huvudregeln, dels fakultativa bestämmelser om alternativa redovisningsmetoder. De alternativa metoderna kan användas för vissa transaktioner eller för vissa kategorier av skattskyldiga.

Några särskilda bestämmelser om redovisning av ingående skatt finns inte i sjätte direktivet. I artikel 17.1 föreskrivs att avdrags- rätten inträder när skatten ”becomes chargeable”. Detta bör inne- bära att köparens avdragsrätt för den ingående skatten inträder samtidigt som säljarens skyldighet att redovisa den utgående skatten. Direktivet i dess svenska lydelse ger dock uttryck för att avdragsrätten inträder samtidigt som skattskyldigheten för avdrags- beloppet.

Riksskatteverkets rapport

I rapporten redovisar RSV vilka problem som kan uppkomma vid tillämpningen av redovisningsreglerna. RSV anser att det är be- skattningens koppling till god redovisningssed som är den främsta orsaken till problemen. På grund av denna koppling framgår det inte klart vid vilken tidpunkt redovisningsskyldighet för utgående skatt respektive avdragsrätt för ingående skatt uppkommer. Pro- blemen är enligt RSV bl.a. kopplade till förekomsten av två redovisningsmetoder och oklarhet i fråga om tidpunkten för bokföring av fakturor under löpande räkenskapsår. RSV anser att denna oklarhet försvårar för både skattskyldiga och skatte- myndigheter att avgöra hur en korrekt skatteredovisning skall vara utformad.

RSV anför vidare att nuvarande lagreglering och praxis leder till att säljare och köpare i ett stort antal fall redovisar in- och utgående skatt för samma transaktion i olika redovisningsperioder i strid mot reglerna i sjätte direktivet. Regleringen leder enligt RSV även till att kontrollen försvåras. Den skattskyldige kan antingen i strid mot gällande praxis utnyttja systemet genom att tillämpa olika redovisningsmetoder för lika slag av transaktioner eller på grund av okunskap använda fel metod. Det ökade kontrollbehovet medför betydande olägenheter för företagen framför allt genom att återbetalningarna av överskjutande ingående skatt försenas (RSV:s rapport s. 46 f).

RSV föreslår i sin rapport att anknytningen till god redo- visningssed skall slopas och att redovisningsskyldighetens inträde återigen skall knytas till skattskyldighetens inträde, dvs. grund-

161

Bilaga 1

SOU 2002:74

ordningen i den reglering som gällde före 1981. RSV valde i rapporten en modell som enligt RSV nära anknöt till regleringen i sjätte direktivet. Redovisningen skulle enligt huvudregeln för de större företagen ske enligt en fakturadatummetod och för de mindre företagen enligt en kontantmetod.

När rapporten remissbehandlades framförde några remiss- instanser att det även borde vara möjligt att redovisa skatt per leveransdatum. I sin hemställan till Finansdepartementet ändrade därför RSV sitt ursprungliga förslag och förslog att de skatt- skyldiga skulle ges möjlighet att välja vilken metod de önskar för sin redovisning: leverans-, faktura-, eller kontantmetoden. En närmare EG-rättslig analys saknas i RSV:s hemställan.

RSV:s förslag rör delvis samma bestämmelser som omfattas av den översyn som genomförs av utredningen. Det är därför naturligt att de ytterligare överväganden som krävs med anledning av skrivelsen görs inom ramen för denna översyn.

Uppdraget bör utformas som ett tilläggsdirektiv till tidigare givna direktiv.

Tilläggsuppdraget

Den särskilda utredaren skall analysera regelsystemet för skatt- och redovisningsskyldighet i ML. Utredaren skall redovisa hur regle- ringen i ML och SBL förhåller sig till motsvarande EG-rättsliga regler och bedöma i vilken utsträckning förändringar av det nuvarande systemet är påkallade. Vid sin granskning skall utredaren analysera och ta ställning till de förslag som RSV redovisat i bilaga 1 i sin skrivelse. Utredaren skall därvid särskilt analysera om dessa förslag står i överensstämmelse med EG-rätten. Utredaren skall vidare lämna förslag till lämpliga lagändringar.

I likhet med vad som angetts i de ursprungliga direktiven skall utredaren även lämna förslag till förändringar i mervärdesskatte- lagen i syfte att harmonisera de begrepp som reglerar skattskyldig- hetens och redovisningsskyldighetens inträde. Utredaren skall ha som målsättning att föreslå förändringar som medför att termer och begrepp anpassas till motsvarande i sjätte direktivet.

I sin skrivelse föreslår RSV, förutom ändrade regler för skatt- skyldighet och redovisningsskyldighet, även vissa mindre ändringar i ML som inte direkt reglerar dessa skyldigheter, men som har koppling till dessa regler. En del av förslagen rör frågor om

162

SOU 2002:74

Bilaga 1

fakturering som är föranledda av de ändrade redovisningsreglerna. Utredaren skall även analysera och ta ställning till RSV:s förslag i denna del samt lämna förslag på lämpliga lagändringar. Utredaren skall vid denna analys ta i beaktande det direktivförslag som medlemsstaterna för närvarande granskar inom Europeiska unio- nens råd (förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 77/388/EEG i syfte att förenkla, modernisera och harmonisera kraven på fakturering när det gäller mervärdesbeskattning, KOM (2000) 650 slutlig).

Slutligen skall utredaren granska ett förslag till ändrad lag- stiftning om felaktiga debiteringar av mervärdesskatt som RSV lägger fram i sin skrivelse. De föreslagna reglerna styr hur olika slag av feldebiteringar skall beskattas och redovisas t.ex. när någon som inte är skattskyldig debiterar mervärdesskatt eller när mervärdes- skatt debiteras för en omsättning som inte är skattepliktig. RSV anför att det för närvarande råder en viss osäkerhet om hur dessa felaktigheter skall hanteras och anser att den föreslagna regleringen har stöd i sjätte direktivet. Om utredaren finner att regler bör införas eller ändras i ML för att nå det resultat RSV önskar, skall utredaren lämna förslag till lagstiftningsändringar även i denna del.

Utredaren skall i betänkandet särskilt redovisa konsekvenserna för små företags villkor i enlighet med 15 § Kommittéförordningen (1998:1474). I detta arbete skall utredaren samråda med Närings- livets nämnd för regelgranskning.

Vidare skall utredaren föreslå finansiering av förslag som ger kostnadskonsekvenser för statsbudgeten,

Redovisning av uppdraget

Utredaren skulle enligt tidigare beslut redovisa sitt uppdrag senast den 1 juni 2001. De ytterligare uppgifter som utredaren har fått innebär att tiden för uppdraget måste förlängas. Utredaren skall redovisa resultatet av sitt arbete senast den 30 september 2002.

(Finansdepartementet)

163

Bilaga 2

Sammanställning av rättsfall från de Europeiska Gemenskapernas Domstol (EG-domstolen) med avseende på mervärdesskatt

Mål-	Parterna			i	Referens till	Huvudfrågor
nummer	målet		(målets		Rättsfalls-
	benämning			i	samling från
	fetstil)				Europeiska
					gemen-
					skapernas
					domstol och
					Första-
					instans-
					rätten
					(REG)
111/75	Impresa				REG 1976	Motsvarigheten till artikel 10 i det
	Construzioni				s. 657	andra mervärdesskattedirektivet,
	comm. Quirino					artikel 6.4 – tidpunkten för den
	Mazzalai			mot		beskattningsgrundande händelsen
	ferrovia			del		och redovisningstidpunkten.
	Renon
154/80	Staatssecretaris				REG 1981	Allmänna		principer		för
	van	Financiën			s. 445	mervärdesskatt		och	artikel 2	–
	mot			den		avgränsning		av	tillämpnings-
	kooperativa					området för mervärdesskatt.
	föreningen
	coopérative
	”Cooperatieve
	Aardappelen-
	bewaarplaats
	GA”
8/81	Ursula		Becker		REG 1982	Allmänna	principer		och artikel
	mot	Finanzamt			s. 53	13 C om s.k. frivillig beskattning
	Münster-					av fastighetsupplåtelser.
	Innenstadt
15/81	Gaston		Schul		REG 1982	Allmänna		principer		för
	Douane				s. 1409	mervärdesskatt		och	artikel 2	–
	Expediteur			BV		avgränsning		av	tillämpnings-
	mot	Inspecteur				området	för mervärdesskatt			vid
	der					import.
	Invoerrechten
	en	Accijnzen
	Roosendaal
									165

Bilaga 2										SOU 2002:74

	89/81	Staatssecretaris			REG 1982	Allmänna principer och artikel 2 –
		van	Financiën		s. 1277	avgränsning		av		tillämpnings-
		mot		Hong		området för mervärdesskatt samt
		Kong		Trade		artikel 4 – ekonomisk aktivitet.
		Development
		Council
	294/82	Senta			REG 1984	Artikel 2.2 – avgränsning av
		Einberger		mot	s. 1177	tillämpningsområdet					för
		Hauptzollamt				mervärdesskatt vid import
		Freiburg
	42/83	Dansk			REG 1984	Artikel 23 – tidsfrister för
		Denkavit		ApS	s. 2649	inlämnande		av	deklaration		och
		mot	Ministeriet			betalning	av mervärdesskatt				vid
		för skatter och				import.
		avgifter
	268/83	D.A.			REG 1985	Artikel 4.1 – ekonomisk aktivitet.
		Rompelman			s. 655
		och		E.A.
		Rompelman-
		Van Deelen mot
		Minister		van
		Financiën
	107/84	EG-			REG 1985	Artikel 13A.1 a – undantaget från
		Kommissionen			s. 2655	skatteplikt för posttjänster.
		mot	Förbunds-
		republiken
		Tyskland
	168/84	Gunter			REG 1985	Artikel	3	och	9	–	bl.a.
		Berkholz		mot	s. 2251	definitionen			av		”fast
		Finanzamt				etableringsställe”.
		Hamburg-
		Mitte-Altstadt
	39/85	G.	Bergeres-		REG 1986	Artikel 2.2 – import.
		Becques		mot	s. 259
		Chef	de service
		interrégional
		des douanes
	73/85	Hans-Dieter			REG 1986	Artikel 2.1, 4.3 a och 13 B g.
		och Ute Kerutt			s. 2219
		mot	Finanzamt
		Mönchen-
		gladbach-Mitte
	215/85	Bundesanstalt			REG 1987	Likabehandlingsprincipen					–
		für			s. 1279	handlar inte om mervärdesskatt.
		landwirtschaft-
		liche
		marktordnung
		BALM		mot
		Raiffeisen
		Haupt-
		genossenschaft

166

SOU 2002:74									Bilaga 2

235/85	EG-			REG 1987	Artikel 4.4 och 4.5 – tillämplighet
	kommissionen			s. 1471	av undantaget för offentlig-
	mot				rättsliga organ.
	Konungariket
	Nederländerna
353/85	EG-			REG 1988	Artikel 13 A.1 b och d –
	kommissionen			s. 817	undantaget från skatteplikt			för
	mot Förenade				sjukvård.
	konungariket
	Storbritannien
	och Nordirland
415/85	EG-			REG 1988	Artikel	28.2 –	nollskattesatser.
	kommissionen			s. 3097
	mot Irland
102/86	Apple and Pear			REG 1988	Artikel	2.1 –	avgränsningen	av
	Development			s. 1443	tillämpningsområdet			för
	Council		mot		mervärdesskatt.
	Commissioners
	of Customs and
	Excise
165/86	Leesporte-			REG 1988	Artikel 17.2 – rätten till avdrag för
	feuille ”Intiem”			s. 1471	ingående skatt.
	CV mot Staats-
	secretaris		van
	Financiën
269/86	W.J.R. Mol mot			REG 1988	Artikel 2.1 – avgränsningen av
	Inspecteur		der	s. 3627	tillämpningsområdet			för
	Invoerrechten				mervärdesskatt .
	en Accijnzen
289/86	Vereniging			REG 1988	Artikel 2.1 – avgränsningen av
	Happy	Family		s. 3655	tillämpningsområdet			för
	Rustenburger-				mervärdesskatt.
	straat		mot
	Inspecteur		der
	Omzetbelasting
50/87	EG-			REG 1988	Artikel 17 – 20 , avdragsrätten för
	kommissionen			s. 4797	ingående skatt.
	mot Republiken
	Frankrike
122/87	EG-			REG 1988	Artikel 13 A.1 c – undantag från
	Kommissionen			s. 2685	skatteplikt,		sjukvårdande
	mot Republiken				behandling.
	Italien
123 och	Léa			REG 1988	Artikel 18 och 22 – formkrav för
330/87	Jeunehomme			s. 4517	avdragsrätt
	och	Societé
	anonyme
	d’étude	et	de
	gestion
	immobilière
	mot	Belgiska
	staten

167

Bilaga 2									SOU 2002:74

	203/87	EG-				REG 1989		Artikel 2 – avgränsningen av
		kommissionen				s. 371		tillämpningsområdet			för
		mot Republiken						mervärdesskatt.
		Italien
	230/87	Naturally				REG 1988		Artikel 11 – vad som utgör
		Yours				s. 6365		vederlag.
		Cosmetics
		Limited			v.
		Commissioners
		of Customs and
		Excise
	231/87 o	Ufficio				REG	1989	Artikel 4.5 – undantaget för
	C-129/88	distrettuale delle				s. 3233		offentligrättsliga organ.
		imposte dirette
		di	Fiorenzuola
		d’Arda			m.fl.
		mot Comune di
		Carpaneto
		Piacentino			and
		Ufficio
		provinciale
		imposta			sul
		valore		aggiunto
		di Piacenza
	342/87	Genius				REG 1989		Artikel	21.1	d	–
		Holding			BV	s. 4227		betalningsskyldighet för skatt och
		mot		Staats-				rätten till avdrag för ingående
		secretaris			van			skatt enligt artikel 17.2.
		Financiën
	348/87	SUFA				REG 1989		Artikel 13 A.1 f – undantag från
		Stichting				s. 1737		skatteplikt	för tillhandahållanden
		Uitvoering						av fristående grupper.
		Financiële
		Acties			mot
		Staatssecretaris
		van Financiën
	50/88	Heinz		Kuehne		REG 1989		Artikel 6.2	– uttag av tjänster.
		mot	Finanzamt			s. 1925
		München III
	C-173/88	Skatte-				REG 1989		Artikel 13 B b – undantag från
		ministeriet			mot	s. 2763		skatteplikt avseende fastigheter
		Morten
		Henriksen
	C-320/88	Staatssecretaris				REG	1990	Artikel 5 – definition av		”leverans
		van		Financiën		s. I-00285		av varor”.
		mot		Shipping
		and
		Forwarding
		entreprise			Safe
		BV

168

SOU 2002:74											Bilaga 2

C-4/89	Comune				de	REG 1990	Artikel 4.5 – undantaget för
	Carpaneto					s. I-01869	offentligrättsliga organ.
	Piacentino m.fl.
	mot		Ufficio
	proviciale
	imposta				sul
	valore		aggiunto
	di Piacenza
C-186/89	W.M. van Tiem					REG 1990	Artikel 4.2 – ekonomisk aktivitet.
	mot			Staats-		s. I-04363
	secretaris				van
	Financiën
C-343/89	Max					REG 1990	Artikel 2.1 – tillämpningsområdet
	Witzemann					s. I-04477	för mervärdesskatt.
	mot
	Hauptzollamt
	München				-
	Mitte
C-60/90	Polysar					REG 1991	Artikel 4.2 - ekonomisk aktivitet.
	Investments					s. I-03111
	Netherlands
	BV			mot
	Inspecteur				der
	Invoerrechten
	en	Accijnzen,
	Arnhem
C-97/90	H.	Lennartz				REG 1991	Artikel 4 – ekonomisk aktivitet,
	mot	Finanzamt				s. I-03795	artikel 17 – avdragsrätt för
	München III						ingående skatt och artikel 20 –
							jämkning.
C-202/90	Ayuntamiento					REG 1991	Artikel 4.5 – undantaget för
	de Sevilla mot					s. I –04247	offentligrättsliga organ.
	Recaudadores
	de Tributos				de
	las			zonas
	primera				y
	segunda
C-96/91	Kommissionen					REG 1992	Artikel 22.8	–	administrativa
	mot	Kungariket				s. I-03789	skyldigheter			och
	Spanien						proportionalitetsprincipen.
C-281/91	Muys’		en de			REG 1993	Artikel 11 A.1 a och 13 B d.1 –
	Winter’s			Bouw		s. I-05405	ersättning	eller	ränta	på
	-				en		ersättningen?
	Aannemings-
	bedrijf BV mot
	Staatssecretaris
	van Financiën
C-333/91	Sofitam				SA	REG 1993	Artikel 19.1 – avdragsrätten vid
	mot		Ministre			s. I-03513	blandade aktiviteter.
	chargé				du
	Budget

169

Bilaga 2								SOU 2002:74

	C-10/92	Maurizio				REG 1993	Artikel 22.5 – interimsbetalning av
		Balocchi			mot	s. I-05105	mervärdesskatt.
		Ministero			delle
		Finanze			dello
		State
	C-63/92	Lubbock			Fine	REG 1993	Artikel 13 B b – Undantag från
		&	Co		mot	s. I-06665	skatteplikt	avseende	fast
		Commissioners					egendom.
		of Customs &
		Excise
	C-68/92	EG-				REG 1993	Artikel 9.2 e – platsen för
	m.fl.	kommissionen				s. I-05882	tillhandahållande av vissa tjänster.
		mot Republiken
		Frankrike
	C-111/92	Wilfried		Lange		REG 1993	Artikel 2 – avgränsningen av
		mot	Finanzamt			s. I-04677	tillämpningsområdet		för
		Fürstenfeld-					mervärdesskatt vid olaglig export.
		bruck
	C-291/92	Finanzamt				REG 1995	Artikel 2.1 – vad som avses med
		Uelzen			mot	s. I-02807	”beskattningsbar person i		denna
		Dieter					egenskap”
		Ambrecht
	C-16/93	R.J.Tolsma mot				REG 1994	Artikel 2.1 – avgränsningen av
		Inspecteur			der	s. I-00743	tillämpningsområdet		för
		Omzetbelasting					mervärdesskatt vid (gatumusik).
	C-33/93	Empire		Stores		REG 1994	Artikel 11 A.1 a – vad som kan
		Ltd			mot	s. I-02329	utgöra vederlag.
		Commissioners
		of Customs and
		Excise
	C-62/93	BP	Soupergaz			REG 1995	Allmänna principer och artikel 2,
		Anonimos				s.1-01883	11,13-17 och 27.
		Etairia		Geniki
		Emporiki-
		Viomichaniki
		kai Antiprosso-
		peion	mot		den
		grekiska staten
	C-302/93	Etienne				REG 1996	Artikel 17 – avdragsrätt.
		Debouche			mot	s. I-04495
		Inspecteur			der
		Invoerrechten
		en Accijnzen
	C-453/93	Bulthuis				REG 1995	Artikel 13 A.1 g – undantag från
		Griffioen			mot	s. I-02341	skatteplikt för socialt bistånd, jfr
		Inspecteur			der		C - 216/97 Gregg.
		Omzetbelasting
	C-468/93	Gemeente				REG 1996	Artikel 4.3 b och 13 B h – vad som
		Emmen			mot	s. I-01721	avses med obebyggd mark.
		Belastingdienst
		Grote		onder-
		nemingen

170

SOU 2002:74

Bilaga 2

C-4/94

BLP Group plc

REG1995

Artikel 17 – avdragsrätt för

mot

s. I-00983

ingående skatt.

Commissioners

of Customs and

excise

C-110/94

Intercommunale

REG 1996

Artikel

4.1

–

beskattningsbar

voor

zeewater-

s. I-00857

person.

ontzilting

(INZO)

likvidation

mot

den

Belgiska

staten

C-144/94

Ufficio

IVA di

REG 1995

Artikel 10.2 tidpunkten för den

Trapani

mot

s. I- 03653

beskattningsgrundande

händelsen

Italittica Spa

och tidpunkten

för

skattens

utkrävbarhet.

C-155/94

Wellcome Trust

REG 1996

Artikel 4.2 – ekonomisk aktivitet.

Ltd

mot

s. I-03013

Commissioners

of Customs and

Excise

C-166/94

Pezzullo Molini

REG 1996

Artikel

10.3

tidpunkten

för

Plastifici

s. I-00331

skattens utkrävbarhet.

Mangimifici

SpA

mot

Ministero

delle

Finanze

C-215/94

Jürgen

Mohr

REG 1996

Artikel 2 – tillämpningsområdet

mot

Finanzamt

s. I-00959

för mervärdesskatt, artikel 6

och

Bad Segeberg

11 – tillhandahållande av tjänst

mot vederlag.

C-217/94

Eismann Alto

REG 1996

Artikel

22.8

–

administrativa

Adige Srl

mot

s. I-05287

skyldigheter.

Ufficio

IVA di

Bolzano

C-230/94

Renate

Enkler

REG 1996

Artikel 4.2 – ekonomisk aktivitet.

mot

Finanzamt

s. I-04517

Homburg

C-286/94

Garage

REG 1997

Proportionalitetsprincipen

Molenheide

s. I-07281

BVBA

m.fl.

mot

belgiska

staten

C-306/94

Regie

REG 1996

Artikel 19.2 – avdragsrätten för

Dauphinoise-

s. I-03695

ingående

skatt

vid

blandade

Cabinet

aktiviteter.

Forest

SARL

mot Ministre du

Budget

C-317/94

Elida Gibbs Ltd

REG 1996

Artikel 11 – beskattnings-

mot

s. I-05339

underlaget.

Commissioners

of Customs and

Excise

171

Bilaga 2									SOU 2002:74

	C-331/94	EG-				REG 1996	Artikel	2 – tillämpningsområdet
		Kommissionen				s. I-02675	för mervärdesskatt.
		mot Republiken
		Grekland
	C-2/95	Sparekassernes				REG 1997	Artikel 13 B d		– undantag från
		Datacenter				s. I-03017	skatteplikt för banktransaktioner.
		SDC			mot
		Skattemini-
		steriet
	C-37/95	Belgiska		staten		REG 1998	Artikel 17 – avdragsrätten för
		mot		Ghent		s. I – 00001	ingående skatt. art 17 .
		Coal	Terminal
		NV
	C-80/95	Harnas			&	REG 1997	Artikel 4.2 – ekonomisk aktivitet.
		Helm CV mot				s. I-00745	art 4.2
		staatssecretaris
		van Financiën
	C-85/95	John Reissdorff				REG 1996	Artikel 18.1 och 22.3 –
		mot	Finanzamt			s. I-06257	avdragsrättens utnyttjande.
		Köln-West
	C-190/95	Aro	Lease		BV	REG 1997	Artikel 9 – kriterier för fast
		mot	Inspecteur			s. I-04383	etableringsställe.
		van			de
		Belastingdienst
		Grote		Onder-
		nemingen			te
		Amsterdam
	C-247/95	Finanzamt				REG 1997	Artikel	4.5 –	undantaget		för
		Augsburg			-	s. I-00779	offentligrättsliga organ.
		Stadt			v
		Marktgemeinde
		Welden
	C-258/95	Julius		Filibeck		REG 1997	Artikel	2	och	6.2	–
		Söhne		GmbH		s. I-05577	tillämpningsområdet				för
		& Co KG. mot					mervärdesskatt och vissa uttag.
		Finanzamt
		Neustadt
	C-260/95	Commissioners				REG 1997	Artikel 26.2 – omsättningsland vid
		of Customs and				s. I-01005	tillhandahållande		av		vissa
		Excise			mot		resebyråtjänster
		DFDS A/S
	C-283/95	Karlheinz				REG 1998	Artikel 2.1 – tillämpningsområdet
		Fischer			mot	s. I-03369	för mervärdesskatt – hasardspel.
		Finanzamt
		Donaue-
		schingen
	C-330/95	Goldsmiths				REG 1997	Artikel 11 – vederlag.
		(Jewellers)			Ltd	s. I – 03801
		mot
		Commissioners
		of Customs and
		excise

172

SOU 2002:74

Bilaga 2

C-346/95

Elisabeth

Blasi

REG 1998

Artikel 13 B – undantaget från

mot

Finanzamt

s. I-00481

skatteplikt för uthyrning av fast

München I

egendom.

C-384/95

Landboden

REG 1997

Artikel

2.1

och

–

Agrardienste

s. I-07387

tillämpningsområdet

för

GmbH &

mervärdesskatt

och

tillhanda-

mot

hållande av tjänster.

Finanzamt

Calau

C-60/96

EG-

REG 1997

Artikel

–

tillämpningsområdet

kommissionen

s. I- 03827

för mervärdesskatt.

mot Republiken

Frankrike

C-124/96

EG-

REG 1998

Artikel 13.A.1 m – undantag från

kommissionen

s. I- 02501

skatteplikt inom idrottsområdet.

mot

Konungariket

Spanien

C-141/96

Finanzamt

REG 1997

Artikel 21.1 d – fel belopp på

Osnabrück

s. I-05073

”fakturan”.

Land

mot

Bernhard

Langhorst

C-172/96

Commissioners

REG 1998

Artikel 2.1 – tillämpningsområdet

of Customs and

s. I-04387

för

mervärdesskatt

och

Excise

mot

beräkningen

beskattnings-

First

National

underlaget enligt artikel 11 vid

Bank

växlingstransaktioner.

Chicago

C-349/96

Card

REG 1999

Artikel 2.1 – tillämpningsområdet

Protection Plan

s. I-00973

för

mervärdesskatt

och

artikel

Ltd (CPP) mot

13 B

undantag

från

Commissioners

skatteplikt

för

försäkrings-

of Customs and

transaktioner.

Excise

C-390/96

Lease

Plan

REG 1998

Artikel 9.1 och 9.2 e om

Luxembourg

s. I-02553

omsättningsland för vissa tjänster

mot

och

kriterierna

för

fast

Belgiska staten

etableringsställe.

C-3/97

Brottmål

mot

REG 1998

Artikel 2.1 – tillämpningsområdet

John

Charles

s. I-03257

för

mervärdesskatt (varumärkes-

Goodwin

och

förfalskad parfym).

Edward

Thomas

Unstead

C-48/97

Kuwait

REG 1999

Artikel

2.1, 5.6, 11 A.3 b och 27 -

Petroleum

s. I-02323

omsättning

mot

kupong

eller

(GB)

Ltd

mot

uttag av ringa värde?

Commissioners

of Customs and

Excise

173

Bilaga 2								SOU 2002:74

	C-85/97	Société			REG 1998	Allmänna		principer	–
		Financière			s. I- 07447	preskription.
		d’investisse-
		ments		SPRL
		(SFI)		mot
		Belgiska staten
	C-149/97	The Institute of			REG 1998	Artikel 13 A.1 l – undantag från
		the		Motor	s. I- 07053	skatteplikt	för	tillhandahållande
		Industry		och		till medlemmar		(definition	av
		Commissioners				facklig verksamhet).
		of Customs and
		Excise
	C-216/97	Jennifer		Gregg	REG 1999	Artikel 13 A.1 b och g – undantag
		och	Mervyn		s. I- 04947	från skatteplikt för sjukvård och
		Gregg		mot		socialt bistånd.
		Commissioners
		of Customs and
		Excise
	C-358/97	EG-			REG 2000	Artikel 4.5 – tillämpningen av
	C-359/97	Kommissionen			s. I-06301,	undantaget	för	offentligrättsliga
	C-276/97	mot Republiken			06355,	organ.
	C-408/97	Irland,			06251,
	och C-	Förenade			06417 och
	260/98,	Konungariket			06537
		Storbritannien
		och Nordirland,
		Republiken
		Frankrike,
		Konungariket
		Nederländerna
		och	Republiken
		Grekland
	C-23/98	Staatssecretaris			REG 2000	Artikel 4.1 –		beskattningsbar
		van	Financiën		s. I-00419	person.
		mot J. Heerma
	C-98/98	Commissioners			REG 2000	Artikel 2 i första direktivet och art
		of Customs and			s. I-04177	17.2, 17.3 och 17.5 i det sjätte
		excise		och		mervärdesskattedirektivet			–
		Midland		Bank		avdragsrätt för juridiska tjänster.
		plc
	C-110/98	Gabalfrisa SL			REG 2000	Artikel 17 – avdragsrätten för
	-147/98	m.fl.		mot	s. I-01577	ingående	skatt	och allmänna
		Agencia		Estatal		principer.
		de
		Administración
		Tributaria
		(AEAT)
	C-158/98	Staatssecretaris			REG 1999	Artikel 2.1 – tillämpningsområdet
		van	Financiën		s. I-03971	för mervärdesskatt (uthyrning av
		mot	Coffeshop			bord för drogförsäljning).
		”Siberie” vof

174

SOU 2002:74										Bilaga 2

C-276/98	EG-			REG 2001	Artikel 4.5 – tillämpning av
	Kommissionen			s. I-01699	undantaget		för	offentligrättsliga
	mot Republiken				organ.
	Portugal
C-338/98	EG-			REG. 2001	Artikel 17.2		a – avdragsrätten för
	kommissionen			s. I-08265	ingående skatt.
	mot
	Konungariket
	Nederländerna
C-396/98	Grundstückge-			REG 2000	Artikel 17 – avdragsrätten för
	meinschaft			s. I-04279	ingående	skatt		och	allmänna
	Schlossstrasse				principer.
	GbR		och
	Finanzamt
	Paderborn
C-400/98	Finanzamt			REG 2000	Artikel 17 – avdragsrätten för
	Goslar		mot	s. I-04321	ingående	skatt		och	allmänna
	Brigitte				principer.
	Breitsohl
C-408/98	Abbey National			REG 2001	Artikel 17.2 och 17.5 –
	plc		mot	s. I-01361	avdragsrätten för ingående skatt.
	Commissioners
	of	Customs
	Excise
C-415/98	Laszlo	Bakczi		REG 2001	Artikel 2	–	tillämpningsområdet
	mot Finanzamt			s. I-01831	för mervärdesskatt och artikel 5.6
	Fürstenfeld-				– av investeringsvara.
	bruck
C-446/98	Fazenda Publica			REG 2000	Artikel 4.5		–	tillämpningen av
	och	Camara		s. I-111435	undantaget		för	offentligrättsliga
	Municipal		do		organ.
	Porto
C-454/98	Schmeink		&	REG 2000	Artikel 21.1 d – rättelse av
	Cofreth AG &			s. I-06973	felaktigt	fakturerad			mervärdes-
	Co		mot		skatt.
	Finanzamt
	Borken		samt
	mellan	Manfred
	Strobel		och
	Finanzamt
	Esslingen
C-455/98	Tullihallitus och			REG 2000	Artikel 2	–	tillämpningsområdet
	Kaupo			s. I-04993	för mervärdesskatt (smuggling av
	Salumets m.fl.				etylalkohol).
C-481/98	EG-			REG 2001	Skatteneutralitetsprincipen.
	kommissionen			s. I-03369
	mot Republiken
	Frankrike
C-36/99	Idéal Tourisme			REG 2000	Likabehandlingsprincipen.
	SA mot belgiska			s. I-06049
	staten

175

Bilaga 2

SOU 2002:74

C-76/99

EG-

REG 2001

Artikel 13 A.1 b – undantag från

Kommissionen

s. I-00249

skatteplikt för sjukvård.

mot Republiken

Frankrike

C-108/99

Commissioners

REG. 2001

Artikel 13 B b – undantag från

Customs

s. I-07257

skatteplikt för vissa fastighets-

Excise

mot

upplåtelser.

Cantor

Fitzgerald

International

C-136/99

Ministre

REG 2000

Återbetalning

ingående

skatt

Budget,

s. I-06109

enligt det åttonde mervärdes-

Ministre

skattedirektivet.

l’Economie

des

Finances

mot

bolaget

Monte

Dei

Paschi di Siena

C-142/99

Floridienne SA

REG 2000

Artikel 19 – avdragsrätten för

Berginvest

s. I-09567

ingående

skatt

(pro

rata-

mot

belgiska

beräkning).

staten

C-150/99

Svenska staten

REG 2001

Artikel 13 A.1 m och 13 B b om

mot Stockholm

s. I-00493

undantag

från

skatteplikt

inom

Lindöpark AB

idrottsområdet

respektive

för

vissa fastighetsupplåtelser.

C-177/99

Ampafrance SA

REG 2000

Proportionalitetsprincipen.

C-181/99

mot

Directeur

s. I-07013

des

services

fiscaux

Maine-et-Loire

och

Sanofi

Synthelabo mot

Directeur

des

services

fiscaux

Val-de-

Marne

C-240/99

Försäkrings-

REG 2001

Artikel 13 B a – undantag från

aktiebolaget

s. I-01951

skatteplikt

för

försäkrings-

Skandia (publ.)

transaktioner.

C-267/99

Christiane

REG. 2001

Bilaga F punk 2 – tolkning av

Adam,

gift

s. I-07467

uttrycket ”fria yrken”.

Urbing

mot

Administration

l’enregistre-

ment

des

domaines

C-326/99

Stichting Goed

REG 2001

Artikel

5.3 – leverans av

varor

wonen

mot

s. I-06831

och artikel 13 B och 13 C

Staatssecretaris

avseende undantag från skatteplikt

van Financiën

respektive frivillig beskattning för

vissa fastighetsupplåtelser.

176

SOU 2002:74

Bilaga 2

C-345/99

EG-

REG 2001

Artikel 17.2 och 17.6 –

och

kommissionen

s. I-04493

avdragsrätten för ingående skatt.

C-40/00

mot Frankrike

C-16/00

Cibo

Parti-

REG 2001

Artikel 4.1, 4.2, 13 B d, 17.2 a och

cipations

s. I-06663

17.5

–

begreppet beskattningsbar

mot

Directeur

person

och

avdragsrätten

för

régional

des

ingående skatt.

impôts

Nord-Pas-de

Calais

C-78/00

EG-

REG 2001

Artikel 17 och 18 – formen för

kommissionen

s. I-08195

återbetalning av ingående skatt.

mot Republiken

Italien

C-102/00

Welthgrove BV

EG-

Artikel 4.2 – ekonomisk aktivitet

och

staats-

domstolens

och

avdragsrätten för

ingående

secretaris

van

beslut

skatt enligt artikel 19 (pro rata –

Financiën

den 12 juli

beräkningen).

2001,

EGT C 289

13/10/2001

s. 7–8

C-169/00

Kommissionen

Dom av den

Artikel

2 –

tillämpningsområdet

mot Republiken

7 mars 2002,

för

mervärdesskatt

(upphovs-

Finland

REG

2002,

mannens egen eller en förmedlares

s. I-0000

leverans av konstverk).

C-174/00

Kennemer Golf

Dom av den

Artikel 13 A.1 m – undantag från

Country

mars

skatteplikt inom idrottsområdet.

Club

mot

2002,

Staatssecretaris

REG

2002,

van Financiën

s. I-0000

C-184/00

Office

des

REG. 2001

Artikel 11 A a.1 – tolkning av

produits

s. I- 09115

uttrycket ”subventioner som

är

wallons

ASBL

kopplade till priset”.

mot

Belgiska

staten

C-267/00

Commissioners

Dom av den

Artikel 13 A.2 a – begränsningar

of Customs &

mars

av undantaget från skatteplikt för

Excise

mot

2002,

kultur enligt artikel 13 A.1 n.

Zoological

REG

2002,

Society

s. I-0000

London

(London Zoo)

177

Bilaga 3

I d e e l l a

f ö r e n i n g a r

- e n k a r t l ä g g n i n g a v d e n e k o n o m i s k a v e r k s a m h e t e n

2 0 0 1 - 0 6 - 0 8

U t r e d n i n g s - o c h e k o n o m i k o n s u l t

U n i v e r s i t e t s l e k t o r O w e R H e d s t r ö m F l o t t a r g a t a n 1 0

9 0 4 2 1	U M E Å
0 9 0 - 1 2	6 2 0 0

0 7 0 - 3 4 6 6 7 3 1

179

Bilaga 3

SOU 2002:74

SAMMANFATTNING

Momsutredningen har kartlagt ideella föreningars (inklusive trossamfunds) ekonomiska verksamhet. SCB gjorde ett slumpmässigt urval bland de ca 100 000 befintliga föreningarna och stickprovet omfattade 2000 föreningar. Svarsfrekvensen blev efter en påminnelse 55 procent.

Enkätfrågorna formulerades av representanter för Momsutredningen och svaren stansades in i ett SPSS-program. De som besvarat enkäten har gjort detta med en utomordentligt hög precision. Bortfallet kan antas omfatta föreningar med en liten ekonomisk verksamhet och därför är det möjligt att konstatera att den totala ekonomiska verksamheten är 50 gånger större

(100 000) än de uppgifter som redovisas i denna studie. 2000

Materialet redovisas i tre olika avdelningar och i den första presenteras samtliga svarandes uppgifter. I avdelning två redovisas de föreningar som har minst 90 000 kronor i totala intäkter och i den tredje avdelningen återges uppgifter från de föreningar som hade intäkter från specificerade verk- samheter på minst 90 000 kronor gällande sponsring, deltagaravgifter och olika typer av försäljning samt andra intäkter.

De totala intäkterna från samtliga olika verksamheter för de som besvarat enkäten uppgår till nästan 1.9 miljarder kronor.

Om enbart föreningar som har minst 90 000 kronor i årliga intäkter från sponsring, deltagaravgifter och olika typer av försäljning tas med, blir de totala intäkterna drygt 800 miljoner kronor. Där ingår även ”andra intäkter” varav pensionspremieintäkter, kyrkliga avgifter och kyrkoskatt uppgår till ca 200 miljoner kronor. De samlade specificerade intäkterna kan därmed be- räknas till 600 miljoner kronor för de föreningar som besvarat enkäten och där föreningar som har mindre än 90 000 kronor i årliga angivna intäkter är exkluderade. För samtliga ideella föreningar kan de totala specificerade årliga intäkterna då skattas till 30 miljarder kronor

(100 000/2 000 x 600 mkr). Om vi förutsätter att de som inte besvarat enkäten har en med de svarande likartad verksamhet kommer de totala spe- cificerade intäkterna att uppgå till drygt 50 miljarder kronor (100 000/1182 x 600 mkr).

180

SOU 2002:74

Bilaga 3

Sammantaget innebär dessa ovanstående antaganden att de totala spe- cificerade intäkterna uppgår till lägst 25 och högst 50 miljarder kronor men enligt utredaren är det större sannolikhet att beloppet ”ligger närmare” 25 miljarder kronor än 50 miljarder kronor.

17 procent av föreningarna är i dag momsregistrerade och om man antar att denna registrering är jämnt fördelad mellan olika stora föreningar blir det 83 procent av 30 mdr = 25 mdr kronor som skulle kunna ifrågasättas vid förändrade momsregler (uppgiften avser 1999). Vid ett antagande om att bortfallet däremot ser likadant ut som de svarande blir motsvarande belopp 42 miljarder.

181

Bilaga 3

SOU 2002:74

1 INLEDNING

1.1Utredningsuppdrag och angreppssätt

Momsutredningen uppdrog i juli 2000 åt universitetslektor Owe R Hedström att utreda ett antal frågeställningar gällande ideella föreningars ekonomiska verksamhet. För att försöka vinna kunskaper om med vilken inriktning och i vilken omfattning dessa föreningar bedriver sin verksamhet beslutade Momsutredningen att genomföra en relativt omfattande enkätstudie mot 2000 av de ca 100 000 befintliga och registrerade ideella föreningarna.

1.2Urval, enkätkonstruktion och datainsamling

Med vetskap om många av de ideella föreningarnas arbetssituation beslutade Momsutredningen att antalet frågor skulle begränsas. Utredaren har enbart bedömt frågorna utifrån ”möjligheten att göra statistiska beräkningar” och enkätfrågorna har i huvudsak fastställts av represen- tanter för Momsutredningen.

Enkäten distribuerades till ca 2000 föreningar. De uppgifter föreningarna har lämnat avser verksamhetsåret 1999. Efter en påminnelse blev svarsfrekvensen ca 55 procent1.

1.3Bortfall

Av drygt 2000 distribuerade enkäter besvarades 1 182. Mot bakgrund av att ”registerdata” (föreningens verksamhet var okänd) omöjliggjordes ett stratifierat urval som innebär att många olika typer av organisationer blir representerade. Vid en genomgång av fråga 1 visar det sig emellertid att av de 22 olika svarsalternativen, så tycks ett stort antal inriktningar rymmas. Det stora antal föreningar som noterat annan inriktning än de 21 i förväg bestämda alternativen kan här utgöra en viss osäkerhet. Om utredningen har möjlighet att genomföra en ytterligare mindre studie mot de som svarat ”annat” på fråga 1 skulle studien få en större trovärdighet.

De som besvarat enkäten har visat hög ambition vad gäller att redovisa ”exakta” uppgifter och därmed kan den delen av studien anses ha hög trovärdighet.

1 SCB gjorde ett slumpmässigt urval bland de ca 100 000 föreningarna i företagsregistret (juridisk form kod 61).

182

SOU 2002:74

Bilaga 3

1.4Generaliseringsmöjligheter

Enkäten distribuerades till 2000 av ca 100 000 ideella föreningar och ca 55 procent besvarade enkäten. Det är rimligt att anta att huvuddelen av dem som inte besvarat enkäten har en mycket begränsad verksamhet och är därmed inte ”intressant” för Momsutredningen. Därmed synes det rimligt att de som besvarat enkäten (ca 55 procent) har en sådan om- fattning att de ansvariga funnit det angeläget skicka in svar.

Utifrån de avgivna svaren kan totalsumman multipliceras med 50 (100 000/2000) vad gäller samtliga variabler med undantag av fråga 4 ”andra intäkter” där en förening redovisade pensionspremieintäkter på 150 mkr. Dessutom hade trossamfund redovisat bl.a. kyrkoskatt och kyrkoavgifter under denna rubrik.

Om de som inte besvarat enkäten skulle ha en med de svarande likartad ekonomisk verksamhet så skulle de ideella föreningarnas samlade intäkter bli väsentligt större, men enligt utredaren så bör momsutredningen göra en försiktighetsbedömning och anta ett värde som ligger närmare det lägre värdet i det beräknade ”intäktsspannet”. (Se 4.9.)

1.5Databearbetning och studiens kvalitet

Inkomna enkäter stansades in i statistikprogrammet SPSS (Statistical Program for Social Sciences, version 2000). De som utförde detta arbete har båda tidigare arbetat på bank och den som anpassat det använda Excel-programmet till föreliggande studie har mycket god förtrogenhet med såväl inmatning som framtagning av tabeller och är ansvarig för Handelshögskolans vid Umeå universitet utbildning av studerande inom SPSS.

Därmed uppfyller studien en hög reliabilitet (mätnoggrannhet). Vad gäller studiens giltighet ansvarar Momsutredningen för de olika frågornas relevans. Därtill kommer att frågorna besvarats med en utomordentlig precision och det är endast ett mycket begränsat antal som avstått från att besvara enskilda frågor, vilket innebär att det partiella bortfallet är mycket lågt.

1.6Datapresentation

Inledningsvis redovisas svaren på de olika frågorna i s.k. frekvenstabeller där antalet (andelen) ideella föreningar sammanförts i grupper med svar som ligger ”nära” varandra. Varje frekvenstabell kommenteras och vad gäller kvantitativa variabler (exempelvis omsättning i kronor) redovisas

183

Bilaga 3

SOU 2002:74

ett stort antal statistiska storheter och redan nu vill jag beskriva innebörden av använda statistiska verktyg.

1.7Databeskrivning, frekvens, medelvärde och median

Fråga 1 visar antalet föreningar som redovisat sin verksamhet. Ett antal har här markerat flera än ett alternativ.

Fråga 2, 3, 6, 7 och 8 visar hur många procent som finns i respektive grupp.

Fråga 4 och 5 redovisar hur föreningarna svarat på respektive delfråga och här har utredaren belyst materialet utifrån max (det högsta värdet), medelvärde (det genomsnittliga värdet), median (det mittersta värdet om man ordnar alla svar i storleksordning från det minsta till det största) samt antal (de föreningar som svarat på frågorna). Även totalsummor redovisas.

1.8Databeskrivning percentiler

När utredaren beräknat s.k. percentiler innebär detta att P50 (percentil nummer 50) ligger i mitten av ett storleksordnat material. P75 innebär att 75 procent av föreningarna har ett värde som understiger talet i tabellen medan P90 betyder att 10 procent har ett belopp som är högre än det som redovisas i tabellen.

1.9Databeskrivning korstabeller

En korstabell innebär att svaret på en fråga relateras till hur föreningarna svarat på en annan fråga. För att illustrera detta visas i nedanstående tabell ett utdrag ur en tabell på s. 4 i bilaga.

F1.1 jämförs med f4.1, dvs. de föreningar som bedriver verksamhet inom området barn och ungdom (f1.1) och samtidigt har medlemsavgifter (f4.1). Medelvärdet ( X ) av medlemsavgifter | 955 000, medianen | 34 000, minimivärdet 50:- medan den förening som har mest med- lemsavgifter redovisar 17,1 mkr. Av de 344 företag som har intäkter på medlemsavgifter är det 86 som har verksamhet inom barnomsorg.

	f1.1	f4.1
Mean (medelvärde)		954 822
Median	34 450
N (antal föreningar)		86
Minimum (lägsta värdet)		50
Maximum (högsta värdet)		17 085 529
184

SOU 2002:74

Bilaga 3

2 RESULTATREDOVISNING ALLA FÖRENINGAR

2.1 Enkätsvar i frekvenstabeller (1 182 föreningar)

Samtliga tillfrågade ideella föreningar

1. Inom vilket av nedanstående områden är föreningen i huvudsak verksam?

Antal
204	Y	1	Barn och ungdom
39	Y	2	Boende
30	Y	3	Djur
33	Y	4	Familj och samlevnad
83	Y	5	Fackliga frågor
73	Y	6	Humanitärt arbete, hjälporganisationer
61	Y	7	Handikapprörelsen, patientorganisationer
38	Y	8	Hobby och teknik
202	Y	9	Idrott och friluftsliv
19	Y	10	Invandrarorganisationer
39	Y	11	Internationellt
187	Y	12	Kultur och folkbildning
39	Y	13	Kvinnor
22	Y	14	Motor och trafiksäkerhet
53	Y	15	Natur och miljö
36	Y	16	Nykterhet och antidrog
42	Y	17	Politik
102	Y	18	Religion och livsåskådning
54	Y	19	Samlingslokaler
39	Y	20	Skola och utbildning
80	Y	21	Äldre, pensionärer
272	Y	22	Annat, nämligen __________________________

185

Bilaga 3

SOU 2002:74

2.Hur många medlemmar har föreningen?

				Antal	%
Y 1	Färre än 25			233	20
Y 2	25	– 50		179	15
Y 3	51	– 100		204	17
Y 4	101		– 500	387	33
Y 5	501		– 1000	63	5
Y 6	1001 – 2500			41	4
Y 7	2501 – 5000			23	2
Y 8	Fler än 5000			36	3

3. Hur stor är föreningens totala intäkter? Uppgifterna skall avse det senaste verksamhetsåret.

Y 1	0 - 90 000 kr		%%
			62
Y 2	90 001 - 200 000 kr		62
			11
			11
Y 3	200 001	- 400 000 kr	9	9
Y 4	400 001	- 1 000 000 kr	7	7
Y 5	Mer än 1 000 000 kr		11
			11

186

SOU 2002:74

Bilaga 3

4. Ange storleken av följande intäkter. Om föreningen inte har någon eller några intäkter – ange 0 kr för dessa. Uppgifterna skall avse det senaste verksamhetsåret.

							Max	Medelvärde	Median	Antal	Summa
											Mkr
Y	Medlemsavgifter						98 mkr	397 000	11 500	867	344
1	Medlemsavgifter
Y	Gåvor					(från	2.6 mkr	65 000	7 100	249	16
2	Gåvor					(från
privatpersoner, företag)
Y	Bidrag		(från		staten,		112 mkr	679 000	31 500	519	352
3	Bidrag		(från		staten,
kommun, landsting eller EG-
bidrag)
Y	Sponsring						1.9 mkr	105 000	20 000	153	16
4	Sponsring
Y	Deltagaravgifter, tävlingar						9.0 mkr	129 000	17 500	123	16
5	Deltagaravgifter, tävlingar
Y	Deltagaravgifter,				kurser,		277 mkr	2.5 mkr	15 800	139	348
6	Deltagaravgifter,				kurser,
utbildning
Y	Deltagaravgifter, kost och						5.2 mkr	174 000	23 600	46	8
7	Deltagaravgifter, kost och
logi
Y	Deltagaravgifter,				annat,		2.0 mkr	104 000	16 000	96	10
8	Deltagaravgifter,				annat,
nämligen
Y	Insamlingar,			basarer		eller	0.2 mkr	22 500	10 000	169	4
9	Insamlingar,			basarer		eller
liknande arrangemang
Y							8.5 mkr	173 000	24 200	201	35
10 Uthyrningsverksamhet
(lokaler, fast egendom)
Y							33 mkr	303 000	16 800	278	84
11 Spel, lotterier
Y							200 mkr	599 000	1 000	454	272
12 Kapitalintäkter
Y							5.8 mkr	79 000	5 300	193	15
13 Försäljning av varor med
anknytning till verksamheten,
t.ex.		märken,			böcker,
affischer, kläder
Y					avseende		5.1 mkr	112 000	10 800	166	19
14 Försäljning					avseende
servering,			t.ex.	café		eller
restaurang
Y							2.7 mkr	127 000	19 900	74	9
15 Försäljning av annonser
Y				av		andra	0.6 mkr	46 000	13 700	64	3
16 Försäljning				av		andra
varor, nämligen
Y				av		andra	12.9 mkr	374 000	35 800	78	29
17 Försäljning				av		andra
tjänster, nämligen
Y							150 mkr	872 000	21 000	361	315
18 Andra intäkter, nämligen
											1 895

Anm: försäljning under p. 17 kan exempelvis avse uppdragsersättningar.

187

Bilaga 3

SOU 2002:74

5. Ange storleken av följande kostnader. Om föreningen inte har någon eller några kostnader – ange 0 kr för dessa. Uppgifterna skall avse det senaste verksamhetsåret.

	Max	Medelvärde	Median	Antal

Y1 Medlemsavgifter (t.ex.	6.4 mkr	51 500	4 100	520
Y1 Medlemsavgifter (t.ex.
regionala eller riksorganisa-
tioner)
Y2 Lokalkostnader	40.9 mkr	225 000	20 900	629
Y2 Lokalkostnader
Y3 Inköp av varor och	27.4 mkr	251 000	12 000	636
Y3 Inköp av varor och
tjänster (t.ex. trycksaker,
städtjänster)
Y4 Konsultkostnader	12.2 mkr	304 000	27 000	127
Y4 Konsultkostnader
Y5 Personalkostnader	258 mkr	1 840 000	120 000	362
Y5 Personalkostnader
Y6 Utbetalda bidrag (t.ex.	12.9 mkr	154 000	11 700	236
Y6 Utbetalda bidrag (t.ex.
för stödjande av projekt)
Y7 Kapitalkostnader	2.5 mkr	100 000	3 900	202
Y7 Kapitalkostnader
Y8 Andra kostnader,	73.9 mkr	553 000	25 000	707
Y8 Andra kostnader,
nämligen

6. Ger föreningen ut något medlemsblad eller någon tidskrift?

		%
Y 1	Ja	30
Y 2	Nej	69
Y	Ej svar	1

188

SOU 2002:74

Bilaga 3

7. Är föreningen att anse som allmännyttig, dvs. är den helt eller delvis befriad från inkomstskatt?

		%
Y 1	Ja	86
Y 2	Nej	13
Y	Ej svar	1

8.	Är föreningen registrerad för		moms hos
skattemyndigheten?			%
			%
Y 1		Ja, för följande verksamhet/er ______	7.7
Y 2		Nej	91.4
		Ej svar	0.9

Kommentarer:

Fråga 1

Föreningarna har här markerat flera svarsalternativ, t. ex. både idrott och friluftsliv samt barn och ungdom. Ur utredningens synpunkt kan det vara av intresse att komplettera denna studie med en manuell bearbetning av de 282 föreningar som markerat ”Annan verksamhet”.

Fråga 2

Nästan 10 procent av föreningarna har minst 1 000 medlemmar och av dessa har 36 föreningar fler än 5 000 medlemmar. Medianvärdet är nästan 100 medlemmar.

Fråga 3

Nästan 40 procent av föreningarna har totala intäkter överstigande 90 000 kronor/år och medianintäkten bland alla ideella föreningar är ca 73 000 kronor

Fråga 4

Som framgår av tabellen föreligger det mycket stora skillnader mellan olika föreningar. En förening har intäkter av medlemsavgifter på 98 mkr (>5 000 medlemmar) och samtidigt har denna organisation kapitalintäkter på drygt 41 mkr (syns ej i tabellen). Föreningen har även hyresintäkter på nästan 4 mkr och är momsregistrerad.

189

Bilaga 3

SOU 2002:74

Ett annat extremvärde är den förening som har 277 mkr i deltagaravgifter på kurser och 112 mkr i bidrag. Denna förening har färre än 25 medlemmar och är inte momsregistrerad (syns inte i tabellen).

Den förening som har intäkter på 8.5 mkr gällande uthyrningsverksamhet är inte momsregistrerad liksom den förening som har 200 mkr i kapitalintäkter och samtidigt 150 mkr i andra intäkter.

När momsutredningens ledamöter utvärderar studiens resultat rekommenderar utredaren att medianvärdet används.

Fråga 8

Enbart 8 procent av samtliga ideella föreningar är momsregistrerade.

190

SOU 2002:74

Bilaga 3

3 RESULTATREDOVISNING TOTALA INTÄKTER J 90 000 kronor

3.1 Enkätsvar i frekvenstabeller (föreningar som har totala intäkter mindre än 90 000 kr har eliminerats. 442 föreningar ingår i denna grupp svarande.)

1. Inom vilket av nedanstående områden är föreningen i huvudsak verksam?

Antal
108	Y	1	Barn och ungdom
9	Y	2	Boende
10	Y	3	Djur
21	Y	4	Familj och samlevnad
25	Y	5	Fackliga frågor
31	Y	6	Humanitärt arbete, hjälporganisationer
27	Y	7	Handikapprörelsen, patientorganisationer
7	Y	8	Hobby och teknik
10	Y	9	Idrott och friluftsliv
8	Y	10	Invandrarorganisationer
14	Y	11	Internationellt
62	Y	12	Kultur och folkbildning
14	Y	13	Kvinnor
7	Y	14	Motor och trafiksäkerhet
9	Y	15	Natur och miljö
16	Y	16	Nykterhet och antidrog
17	Y	17	Politik
65	Y	18	Religion och livsåskådning
18	Y	19	Samlingslokaler
17	Y	20	Skola och utbildning
30	Y	21	Äldre, pensionärer
84	Y	22	Annat, nämligen __________________________

191

Bilaga 3

SOU 2002:74

2.Hur många medlemmar har föreningen?

				%
Y 1	Färre än 25			8
Y 2	25	– 50		9
Y 3	51	– 100		11
Y 4	101		– 500	41
Y 5	501		– 1000	10
Y 6	1001 – 2500			8
Y 7	2501 – 5000			5
Y 8	Fler än 5000			8

3. Hur stor är föreningens totala intäkter? Uppgifterna skall avse det senaste verksamhetsåret.

			%
Y 1	0 - 90 000 kr		-
Y 2	90 001 - 200 000 kr		30
Y 3	200 001	- 400 000 kr	24
Y 4	400 001	- 1 000 000 kr	18
Y 5	Mer än 1 000 000 kr		28
´

192

SOU 2002:74

Bilaga 3

4. Ange storleken av följande intäkter. Om föreningen inte har någon eller några intäkter – ange 0 kr för dessa. Uppgifterna skall avse det senaste verksamhetsåret.

							Max	Medelvärde	Median	Antal
							(mkr)	(1000-tal)	(1000-tal)
Y	Medlemsavgifter						98	952	34	344
1	Medlemsavgifter
Y	Gåvor					(från	2.6	120	20	127
2	Gåvor					(från
privatpersoner, företag)
Y	Bidrag		(från		staten,		112	1 236	121	278
3	Bidrag		(från		staten,
kommun, landsting eller EG-
bidrag)
Y	Sponsring						1.5	128	40	107
4	Sponsring
Y	Deltagaravgifter, tävlingar						9	195	36	79
5	Deltagaravgifter, tävlingar
Y	Deltagaravgifter,				kurser,		277	3 586	34	96
6	Deltagaravgifter,				kurser,
utbildning
Y	Deltagaravgifter, kost och						5.2	223	40	35
7	Deltagaravgifter, kost och
logi
Y	Deltagaravgifter,				annat,		2	155	35	62
8	Deltagaravgifter,				annat,
nämligen
Y	Insamlingar,			basarer		eller	0.2	37	20	81
9	Insamlingar,			basarer		eller
liknande arrangemang
Y							8.5	251	36	134
10 Uthyrningsverksamhet
(lokaler, fast egendom)
Y							33	593	61	139
11 Spel, lotterier
Y							200	1 187	4	226
12 Kapitalintäkter
Y							5.8	126	10	116
13 Försäljning av varor med
anknytning till verksamheten,
t.ex.		märken,			böcker,
affischer, kläder
Y					avseende		5.1	181	30	100
14 Försäljning					avseende
servering,			t.ex.	café		eller
restaurang
Y							2.7	160	27	58
15 Försäljning av annonser
Y				av		andra	0.6	65	27	40
16 Försäljning				av		andra
varor, nämligen
Y				av		andra	12.9	598	75	48
17 Försäljning				av		andra
tjänster, nämligen
Y							150	1683	120	185
18 Andra intäkter, nämligen

Anm: försäljning under p. 17 kan exempelvis avse uppdragsersättningar.

193

Bilaga 3

SOU 2002:74

5. Ange storleken av följande kostnader. Om föreningen inte har någon eller några kostnader – ange 0 kr för dessa. Uppgifterna skall avse det senaste verksamhetsåret.

	Max	Medelvärde	Median	Antal

Y1 Medlemsavgifter (t.ex.	6.4 mkr	82 200	9 000	238
Y1 Medlemsavgifter (t.ex.
regionala eller riksorganisa-
tioner)
Y2 Lokalkostnader	40.9 mkr	397 000	51 000	342
Y2 Lokalkostnader
Y3 Inköp av varor och	27.4 mkr	477 000	38 000	326
Y3 Inköp av varor och
tjänster (t.ex. trycksaker,
städtjänster)
Y4 Konsultkostnader	12.2 mkr	431 000	60 000	88
Y4 Konsultkostnader
Y5 Personalkostnader	258 mkr	2 400 000	255 000	278
Y5 Personalkostnader
Y6 Utbetalda bidrag (t.ex.	12.9 mkr	267 000	33 000	128
Y6 Utbetalda bidrag (t.ex.
för stödjande av projekt)
Y7 Kapitalkostnader	2.5 mkr	134 000	10 000	137
Y7 Kapitalkostnader
Y8 Andra kostnader,	73.9 mkr	1 200 000	100 000	307
Y8 Andra kostnader,
nämligen

6. Ger föreningen ut något medlemsblad eller någon tidskrift?

		%
Y 1	Ja	47
Y 2	Nej	52
Y	Ej svar	1

7. Är föreningen att anse som allmännyttig, dvs. är den helt eller delvis befriad från inkomstskatt?

		%
Y 1	Ja	87
Y 2	Nej	12
Y	Ej svar	1

194

SOU 2002:74 Bilaga 3

8. Är föreningen registrerad för		moms hos
skattemyndigheten?		%
		%
Y 1	Ja, för följande verksamhet/er _______	12
Y 2	Nej	88
	Ej svar

37 procent av 1 182 har totala intäkter > 90'

3.2Intäkter för vissa utvalda intäktsslag

442 föreningar med totala intäkter på minst 90 000 där följande intäktsslag summerats i 1 000-tals kronor

Sponsring

Deltagaravgifter, tävlingar

Deltagaravgifter, kurser

Deltagaravgifter, kost och logi

Deltagaravgifter, annat

Uthyrningsverksamhet

Försäljning

Andra intäkter

P25	P50	P60	P70	P75	P80	P90	P95	P97.5		X
18	100	165	271	410	584	1 278	3 273	7 495	1 831

Föreningarnas (> 90 000 kronor) totala intäkter uppgår till 1 850 miljoner kronor och vi antar att det slumpmässiga urvalet är representativt för samtliga ideella föreningar kan den totala intäkten skattas till 50 x 1.85 miljarder kronor, dvs drygt 90 miljarder kronor.

Den förening som har 277 miljoner kronor i deltagaravgifter bedriver en omfattande kurs- eller utbildningsverksamhet inom kultur och folkbildning. Föreningen har även bidrag på 112 miljoner kronor och de totala intäkterna uppgår till 394 miljoner kronor.

Om enbart ovannämnda intäkter summeras blir de totala intäkterna 809 miljoner kronor. Motsvarande intäkter för föreningar i landet kan skattas till drygt 40 miljarder kronor.

195

Bilaga 3

SOU 2002:74

3.3Momsregistrerade

Av de som har totala intäkter på minst 90 000 är 12 procent registrerade för moms.

”Totala” intäkter				Momsregistrerade
			Ja		Nej	¦
90' - 200'	8	(6.9%)			122	131
200' - 400'	3		(3%)		99	102
400' - 1 mkr	12		(15%)		68	80
t 1 mkr	27		(22%)		98	125
	51	(11.6%)			387	438
Ej svar						4

51 av 438 dvs 11.6 procent av föreningarna som har ”totala” intäkter på minst 90 000 kronor är momsregistrerade. För de föreningar vars intäkter är minst 1 mkr är 22 procent registrerade för moms.

3.4Kostnader för att bedriva verksamheten

Kostnaden för att bedriva verksamheten beskrivs i följande tabell (1000-tals kronor).

							Totalt
	Antal	P50	P75	P90		X	Totalt
	Antal	P50	P75	P90		X	(mkr)
Medlemsavgifter	238	9	23	108	82		20
Lokalkostnader	342	51	137	507	397		136
Inköp av varor och tjänster	326	38	182	892	477		156
Konsultkostnader	88	60	193	553	431		38
Personalkostnader	278	255	942	4.5 mkr	2.4 mkr		654
Utbetalda bidrag	128	33	133	327	267		34
Kapitalkostnader	137	10	65	351	134		18
Andra kostnader	307	100	310	822	1.2 mkr		376
Summa							1 432

Föreningarnas totala kostnader uppgår till ca 1 432 miljoner kronor. Vilket ska jämföras med 1 850 miljoner i totala intäkter.

196

SOU 2002:74 Bilaga 3

Kostnaderna fördelas på följande kostnadsslag:

	Miljoner kronor
Medlemsavgifter	20
Lokalkostnader	136
Inköp av varor och tjänster	156
Konsultkostnader	38
Personalkostnader	654
Utbetalda bidrag	34
Kapitalkostnader	18
Andra kostnader	376
Summa	1 432

Den förening som hade 277 miljoner i deltagaravgifter redovisar personalkostnader på 258 mkr och 41 mkr i lokalkostnader samt 66 mkr i övriga kostnader. Föreningen är inte registrerad för moms och anser sig vara allmännyttig.

3.5Föreningars specificerade intäkter – klassindelat

Om man klassindelar de föreningar som har minst 90 000 kronor i specificerade intäkter vad gäller summan av sponsring, deltagaravgifter, uthyrningsverksamhet, olika typer av försäljning samt andra intäkter, visar nedanstående tabell intäktsfördelningen mellan olika klasser.

		Antal	%
0 - 25'		120	27
25	- 50	40	9
50	- 90	50	11
90 - 200		69	16
200	- 500	67	15
500 - 1 mkr		45	10
1 mkr - 5 mkr		36	8
5 mkr - 25 mkr		11	3
25 mkr - 50 mkr		-	-
50 mkr - 100 mkr		2	0.5
100 mkr - 200 mkr		1	0.2
200 mkr -		1	0.2

Av tabellen framgår att drygt 50 procent av föreningarna har intäkter överstigande 90 000 kronor och 12 procent redovisar intäkter på 1 mkr eller mera.

197

Bilaga 3

SOU 2002:74

198

SOU 2002:74

Bilaga 3

3.7Samband mellan specificerade intäkter och momsregistrering

Intäkter	Momsregistrerade			Icke
			momsregistrerade
	Antal	%	Antal		%
0 -25'	11	9	108		91
25' - 50'	2	5	38		95
50' - 90'	-	-	49		100
90' - 200'	6	9	63		91
200' - 500'	6	8	66		92
500' - 1 mkr	11	25	33		75
1 mkr - 5 mkr	8	22	28		78
5 mkr - 25 mkr	5	45	6		55
25 mkr - 50 mkr	-	-	-		-
50 mkr - 100 mkr	2	100	-		-
100 mkr - 200 mkr	-	-	1		100
200 mkr -	-	-	1		100
	51	12	387		88

Tabellen visar att det är 236 föreningar som har intäkter på minst 90 000 kronor (54 procent) och av dessa är 16 procent (38 av 236) momsregistrerade medan 30 procent av föreningarna med minst 1 mkr i intäkter är registrerade för moms.

199

Bilaga 3

SOU 2002:74

3.8 Ideella föreningars inriktning relaterat till specificerade intäkter (J 90 000 kronor). (För föreningar som angivit flera verksamhetsinriktningar har intäkterna ”förts” till den verksamhet som finns överst av de angivna svarsalternativen.)

Inriktning	Max	Median	Medelvärde	Summa	Antal
	(mkr)	(1000-tal)	(1000-tal)	(mkr)
Barn och ungdom	12.5		538	58	108
Boende	0.7		145	1.3	9
Djur	1.6		336	3.4	10
Familj och samlevnad	5.3		518	10.9	21
Fackliga frågor	4.7		601	15.0	25
Humanitärt arbete	12.6		488	15.1	31
Handikapp, patientorg.	1.8		294	7.9	27
Hobby och teknik	5.3		801	5.6	7
Idrott och friluftsliv	10.6		499	54.9	110
Invandrarorganisationer	11.3		342	2.7	8
Internationellt	2.8		479	6.7	14
Kultur och folkbildning	279		5 932	368	62
Kvinnor	1.3		339	4.8	14
Motor och trafiksäkerhet	1.0		199	1.4	7
Natur och miljö	3.4		682	6.1	9
Nykterhet och antidrog	1.9		377	6.0	16
Politik	1.3		157	2.7	17
Religion och livsåskådning	20.7		1 860	68.9	65
Samlingslokaler	1.1		265	4.8	18
Skola och utbildning	3.4		662	11.3	17
Äldre, pensionärer	12.6		806	24.2	30
Annat, nämligen	150.0		3 526	296.0	84

Idrott och friluftsliv samt barn och ungdom är de verksamheter som markerats av mera än 100 föreningar. Kultur och folkbildning samt religion och livsåskådning är de verksamheter som båda markerats av drygt 60 föreningar.

Kultur och folkbildning svarar för de största totala intäkterna och detta förklaras av att det finns, som tidigare påpekats, en förening som har 277 mkr i deltagaravgifter.

200

SOU 2002:74

Bilaga 3

Vad gäller ”intäkter, annat” avser maxvärdet 150 mkr pensionspremieintäkter. En förening har stora ”intäkter, annat” från serviceintäkter medan en annan förening redovisar 13 mkr i kurstjänster. Övriga ”intäkter, annat” som överstiger 5 mkr avser kyrkoskatter, kyrko- och begravningsavgifter. Kyrkan har ”intäkter, annat” som uppgår till 65 mkr. För övriga ”intäkter, annat” se separat bilaga2.

2 Bilagan återges ej här.

201

Bilaga 3

SOU 2002:74

4 RESULTATREDOVISNING AV SPECIFICERADE INTÄKTER (241 föreningar)

4.1 Enkätsvar i frekvenstabeller för föreningar som har intäkter J 90 000 kronor på sponsring, deltagaravgifter, uthyrningsverksamhet, försäljningar samt "andra" intäkter än de uppräknade i frågeformuläret (se fråga 4 svarsalternativ 4–8, 10, 13–18).

1. Inom vilket av nedanstående områden är föreningen i huvudsak verksam?

Antal
55	Y	1	Barn och ungdom
3	Y	2	Boende
4	Y	3	Djur
9	Y	4	Familj och samlevnad
12	Y	5	Fackliga frågor
10	Y	6	Humanitärt arbete, hjälporganisationer
11	Y	7	Handikapprörelsen, patientorganisationer
2	Y	8	Hobby och teknik
64	Y	9	Idrott och friluftsliv
7	Y	10	Invandrarorganisationer
8	Y	11	Internationellt
42	Y	12	Kultur och folkbildning
7	Y	13	Kvinnor
3	Y	14	Motor och trafiksäkerhet
6	Y	15	Natur och miljö
8	Y	16	Nykterhet och antidrog
6	Y	17	Politik
39	Y	18	Religion och livsåskådning
12	Y	19	Samlingslokaler
12	Y	20	Skola och utbildning
17	Y	21	Äldre, pensionärer
48	Y	22	Annat, nämligen __________________________

202

SOU 2002:74

Bilaga 3

2.Hur många medlemmar har föreningen?

				%
Y 1	Färre än 25			11
Y 2	25	– 50		7
Y 3	51	– 100		8
Y 4	101		– 500	39
Y 5	501		– 1000	11
Y 6	1001 – 2500			8
Y 7	2501 – 5000			5
Y 8	Fler än 5000			11

3. Hur stor är föreningens totala intäkter? Uppgifterna skall avse det senaste verksamhetsåret.

			%
Y 1	0 - 90 000 kr		-
Y 2	90 001 - 200 000 kr		12
Y 3	200 001	- 400 000 kr	17
Y 4	400 001	- 1 000 000 kr	25
Y 5	Mer än 1 000 000 kr		43
	Ej svar		3

203

Bilaga 3

SOU 2002:74

4. Ange storleken av följande intäkter. Om föreningen inte har någon eller några intäkter – ange 0 kr för dessa. Uppgifterna skall avse det senaste verksamhetsåret.

					Max	Medelvärde	Median	Antal	Summa
					(mkr)	(1000-tal)	(1000-		Mkr
							tal)
Y	Medlemsavgifter				98	1 583	39	176	279
1	Medlemsavgifter
Y	Gåvor	(från		privat-	2.6	178	16	62	11
2	Gåvor	(från		privat-
personer, företag)
Y	Bidrag	(från		staten,	112	1 927	230	153	295
3	Bidrag	(från		staten,
kommun, landsting eller EG-
bidrag)
Y	Sponsring				1.9	204	84	74	15
4	Sponsring
Y	Deltagaravgifter,				9	291	65	51	15
5	Deltagaravgifter,
tävlingar
Y	Deltagaravgifter,			kurser,	277	5 054	53	68	344
6	Deltagaravgifter,			kurser,
utbildning
Y	Deltagaravgifter,			kost	5.2	300	74	26	8
7	Deltagaravgifter,			kost
och logi
Y	Deltagaravgifter,			annat,	2	209	60	44	9
8	Deltagaravgifter,			annat,
nämligen
Y	Insamlingar, basarer eller				0.2	40	19	41	2
9	Insamlingar, basarer eller
liknande arrangemang
Y					8.5	331	90	100	33
10 Uthyrningsverksamhet
(lokaler, fast egendom)
Y	Spel, lotterier				33	1 053	109	73	77
11	Spel, lotterier
Y	Kapitalintäkter				200	1968	10	135	266
12	Kapitalintäkter
Y	Försäljning av varor med				5.8	177	18	81	14
13	Försäljning av varor med
anknytning				till
verksamheten, t.ex. märken,
böcker, affischer, kläder
Y	Försäljning		avseende		5.1	229	34	77	18
14	Försäljning		avseende
servering,		t.ex.	café eller
restaurang
Y	Försäljning av annonser				2.7	219	39	41	9
15	Försäljning av annonser
Y	Försäljning		av	andra	0.6	77	30	33	3
16	Försäljning		av	andra
varor, nämligen
Y	Försäljning		av	andra	12.9	697	107	41	28
17	Försäljning		av	andra
tjänster, nämligen
Y	Andra intäkter, nämligen				150	2 081	205	150	312
18	Andra intäkter, nämligen

Anm: försäljning under p. 17 kan exempelvis avse uppdragsersättningar.

204

SOU 2002:74

Bilaga 3

5. Ange storleken av följande kostnader. Om föreningen inte har någon eller några kostnader – ange 0 kr för dessa. Uppgifterna skall avse det senaste verksamhetsåret.

		Max	Medelvärde	Median	Antal	Summa
						Mkr
Y1 Medlemsavgifter		6.4 mkr	132 000	12 600	129	17
Y1 Medlemsavgifter
(t.ex. regionala eller
riksorganisationer)
Y2 Lokalkostnader		40.9 mkr	592 000	87 000	205	121
Y2 Lokalkostnader
Y3 Inköp av varor och		27.4 mkr	757 000	78 000	194	147
tjänster	(t.ex.
trycksaker,
städtjänster)
Y4 Konsultkostnader		12.2 mkr	550 000	80 000	65	36
Y4 Konsultkostnader
Y5 Personalkostnader		258 mkr	3 500 000	450 000	170	600
Y5 Personalkostnader
Y6 Utbetalda	bidrag	12.9 mkr	329 000	45 000	70	23
(t.ex. för stödjande av
projekt)
Y7 Kapitalkostnader		2.5 mkr	172 000	14 000	102	18
Y7 Kapitalkostnader
Y8 Andra kostnader,		73.9 mkr	2 030 000	198 000	182	370
nämligen
						1 332

6. Ger föreningen ut något medlemsblad eller någon tidskrift?

		%
Y 1	Ja	49
Y 2	Nej	51

205

Bilaga 3 SOU 2002:74

7. Är föreningen att anse som allmännyttig, dvs. är den
helt eller delvis befriad från inkomstskatt?
		%
Y 1	Ja	88.7
Y 2	Nej	11.3

8. Är föreningen registrerad för		moms hos
skattemyndigheten?		%
		%
Y 1	Ja, för följande verksamhet/er _____	16.7
Y 2	Nej	83.3

4.2Intäkter för vissa utvalda intäktsslag

241 föreningar med intäkter på minst 90 000 där följande intäktsslag summerats i 1 000-tals kronor

	Antal	Medelvärde	Median	P90	Summa Mkr
Sponsring	74	204	84	655	15
Deltagaravgifter, tävlingar	51	291	65	415	15
Deltagaravgifter, kurser	68	5 654	53	834	344
Deltagaravgifter, kost och logi	26	300	74	390	8
Deltagaravgifter, annat	44	209	60	720	9
Uthyrningsverksamhet	100	331	90	771	33
Försäljningsverksamhet	81	177	18	198	14
Försäljning, servering	77	229	34	413	18
Försäljning, annonser	41	219	39	430	9
Försäljning, andra varor	33	77	30	199	3
Försäljning, andra tjänster	41	697	107	1 741	28
Andra intäkter	150	2 081	205	1 488	312
Totalt					808

206

SOU 2002:74

Bilaga 3

Totalsumman är 808 miljoner kronor och om vi antar att urvalet och de svarande är representativa för samtliga 100 000 ideella föreningarna i landet kan intäkterna på rubricerade intäktsslag skattas till

100 000 x 808 = 40.4 miljarder kronor.

2 000

Om antalet ideella föreningar är 120 000 blir motsvarande belopp

120 000 x 808 = 48 miljarder kronor.

2 000

4.3	Momsregistrerade föreningar där intäkter för vissa utvalda
intäktsslag uppgår till minst 90 000 kronor

”Totala”				Momsregistrerade
intäkter			Ja		Nej	¦
90' – 200'		7	(9%)		68	75
200' - 400'		3	(6%)		47	50
400' - 1 mkr		14	(23%)		48	62
t 1 mkr		16	(31%)		36	52
		40 (16.7%)			199	239
Ej svar						2

40 av 239, dvs. 16,7 procent av föreningarna som har rubricerade intäkter på minst 90 000 kronor är momsregistrerade. För de föreningar vars intäkter är minst 1 mkr är 31 procent registrerade för moms.

207

Bilaga 3

SOU 2002:74

4.4 Kostnader för att bedriva verksamheten

Kostnaderna fördelas på följande kostnadsslag:

	Miljoner kronor
Medlemsavgifter	17
Lokalkostnader	121
Inköp av varor och tjänster	147
Konsultkostnader	36
Personalkostnader	600
Utbetalda bidrag	23
Kapitalkostnader	18
Andra kostnader	370
Summa	1 332

4.5Föreningars specificerade intäkter – klassindelat

	Antal	%
90 - 200	75	31
200 - 500	68	28
500 - 1 mkr	44	18
1 mkr - 5 mkr	37	16
5 mkr - 25 mkr	11	5
25 mkr - 50 mkr	-	-
50 mkr - 100 mkr	2	1
100 mkr - 200 mkr	1	0.5
200 mkr -	1	0.5

Av tabellen framgår att nästan 25 procent har ”intäkter” överstigande 1 mkr.

208

SOU 2002:74

Bilaga 3

209

Bilaga 3

SOU 2002:74

4.7Samband mellan specificerade intäkter och momsregistrering

Intäkter	Momsregistrerade		Icke momsregistrerade
	Antal	%	Antal	%
90' - 200'	7	9	68	91
200' - 500'	6	9	62	91
500' - 1 mkr	11	25	33	75
1 mkr - 5 mkr	9	24	28	76
5 mkr - 25 mkr	5	45	6	55
25 mkr - 50 mkr	-	-	-	-
50 mkr - 100 mkr	2	100	-	-
100 mkr - 200 mkr	-	-	1	100
200 mkr -	-	-	1	100
	40	16.7	199	83

Tabellen visar att det är 239 föreningar som har intäkter på minst 90 000 kronor och av dessa är 16.7 procent (40 av 239) momsregistrerade medan 31 procent av föreningarna med minst 1 mkr i intäkter är registrerade för moms.

210

SOU 2002:74

Bilaga 3

4.8 Ideella föreningars inriktning relaterat till specificerade intäkter (J 90 000 kronor).

(För föreningar som angivit flera verksamhetsinriktningar har intäkterna ”förts” till den verksamhet som finns överst av de angivna svarsalternativen.)

Inriktning	Max	Median	Medelvärde	Summa	Antal
	(mkr)	(1000-tal)	(1000-tal)	(mkr)
Barn och ungdom	12.5	350	1 028	56.5	55
Boende	0.7	282	382	1.1	3
Djur	1.6	728	799	3.2	4
Familj och samlevnad	5.3	724	1 186	10.7	9
Fackliga frågor	4.7	668	1 258	15.1	12
Humanitärt arbete	12.6	225	1 486	14.9	10
Handikapp, patientorg.	1.8	486	711	7.8	11
Hobby och teknik	5.3	2 741	2 741	5.5	2
Idrott och friluftsliv	10.6	409	831	53.2	64
Invandrarorganisationer	1.3	205	381	27	7
Internationellt	2.8	498	830	6.6	8
Kultur och folkbildning	277	381	8 742	367	42
Kvinnor	1.3	713	657	4.6	7
Motor och trafiksäkerhet	1.0	188	441	1.3	3
Natur och miljö	3.4	673	1 020	6.1	6
Nykterhet och antidrog	1.9	578	748	6.0	8
Politik	1.3	283	424	2.5	6
Religion och	20.7	582	1 829	71.3	39
livsåskådning
Samlingslokaler	1.1	239	385	4.6	12
Skola och utbildning	3.4	591	953	11.3	12
Äldre, pensionärer	12.6	225	1 410	24.0	17
Annat, nämligen	150.0	638	6 161	295.7	48

Idrott och friluftsliv samt barn och ungdom är de verksamheter som markerats av flest föreningar. Kultur och folkbildning samt religion och livsåskådning är de verksamheter som också markerats relativt frekvent.

Kultur och folkbildning svarar för de största totala intäkterna och detta förklaras av att det finns, som tidigare påpekats, en förening som har 277 mkr i deltagaravgifter.

211

Bilaga 3

SOU 2002:74

4.9Generaliseringar

Om enbart föreningar som har minst 90 000 kronor i årliga intäkter från sponsring, deltagaravgifter och olika typer av försäljning tas med, blir de totala intäkterna drygt 800 miljoner kronor. Där ingår även ”andra intäkter” varav pensionspremieintäkter, kyrkliga avgifter och kyrkoskatt uppgår till ca 200 miljoner kronor. De samlade specificerade intäkterna kan därmed beräknas till 600 miljoner kronor för de föreningar som besvarat enkäten och där föreningar som har mindre än 90 000 kronor i årliga angivna intäkter är exkluderade. För samtliga ideella föreningar kan de totala specificerade årliga intäkterna då skattas till 30 miljarder kronor

(100 000/2 000 x 600 mkr). Om vi förutsätter att de som inte besvarat enkäten har en med de svarande likartad verksamhet kommer de totala specificerade intäkterna att uppgå till drygt 50 miljarder kronor (100 000/1182 x 600 mkr).

Sammantaget innebär dessa ovanstående antaganden att de totala specificerade intäkterna uppgår till lägst 25 och högst 50 miljarder kronor men enligt utredaren är det större sannolikhet att beloppet ”ligger närmare” 25 miljarder kronor än 50 miljarder kronor.

17 procent av föreningarna är idag momsregistrerade och om man antar att denna registrering är jämnt fördelad mellan olika stora föreningar blir det 83 procent av 30 mrd = 25 mrd kronor som skulle kunna ifrågasättas vid förändrade momsregler (uppgiften avser 1999). Vid ett antagande om att bortfallet däremot ser likadant ut som de svarande blir motsvarande belopp 42 miljarder.

Vid en analys av samtliga 1182 svarande visar det sig att 435 föreningar saknar intäkter från sponsring, deltagaravgifter, försäljning och andra intäkter. Detta betyder att 63 procent av föreningarna har motsvarande intäkter.

3 Bilagan återges ej här.

212

Bilaga 4

Sammanställning av svar från övriga medlemsländer i anledning av utredningens enkät

Inledning

Denna bilaga innehåller en redogörelse för de svar som inkommit från medlemsländerna i anledning av den enkät som sändes ut i december 1999. Vissa länder redogör utförligt för förhållandena i sitt land, medan andra i princip hänvisar till lagtext eller någon litteratur som man bifogar (gäller t.ex. Belgien och Grekland). Det grekiska svaret är skrivet på grekiska, varför några uppgifter om förhållandena i Grekland inte kan lämnas. Tre länder besvarade inte enkäten, nämligen Frankrike, Irland och Portugal. Såvitt gäller Portugal redovisas dock vissa uppgifter om särskilda regler för små företag.

Belgien

Det belgiska svaret är mycket kortfattat och innehåller egentligen inga kommentarer till de ställda frågorna. Till svaret har bifogats lagtext avseende undantag från skatteplikt samt vissa administrativa kommentarer rörande dessa undantag. Någon lagtext eller kom- mentarer avseende lättnadsregler för små företag finns inte.

Ideella aktiviteter

I Belgien behandlas icke vinstdrivande organisationer som ”taxable persons” utan rätt till avdrag för ingående skatt. De tjänster som dessa organisationer tillhandahåller, och ibland varor med nära anknytning till dessa tjänster, undantas i enlighet med artikel 13 i sjätte mervärdesskattedirektivet.

213

Bilaga 4

SOU 2002:74

Särskilda regler för små företag1

I Belgien har införts särregler för små företag både i form av befrielse från beskattning och schablonbeskattning. Skattebefrielse gäller företag med en årlig omsättning som understiger 225 000 BEF (ca 45 000 kr). Sådana företag betalar ingen skatt men är registrerade till mervärdesskatt och erhåller således ett registre- ringsnummer (VAT-nr).

Schablonbeskattning innebär att den som omfattas av systemet inte behöver fakturera sin försäljning men måste bokföra mottagna betalningar och bevara kvitton på inköp. Systemet finns i olika varianter (generella och speciella) och är tillämpliga inom vissa branscher, t.ex. livsmedelshandeln, skohandeln och bokhandeln samt caféer och frisörer. För att omfattas av systemet måste minst 75 procent av omsättningen avse kontantförsäljning och den årliga omsättningen får inte överstiga 500 000 Euro, inklusive mervärdes- skatt. Häri ingår EG-leveranser och exportomsättningar.

Skatten beräknas genom olika metoder. En sådan metod innebär att gjorda inköp multipliceras med en schablonmässigt bestämd vinstmarginal. Denna metod är exempelvis tillämplig inom livs- medelsbranschen. En annan metod innebär att antalet sålda enheter multipliceras med ett schablonmässigt pris (gäller t.ex. slaktare och caféer). En tredje metod innebär att antalet arbetstimmar multi- pliceras med ett schablonmässigt bestämt timpris. Detta kan exempelvis gälla frisörer.

Danmark

Beskattningsbar person

Den danska mervärdesskattelagstiftningen omarbetades år 1994 i syfte att anpassa lagens uppbyggnad efter EG:s sjätte mervärdes- skattedirektiv. Både strukturen och terminologin i den danska lagen följer direktivet i så hög grad som möjligt. Som motsvarighet till ”taxable person” används i Danmark begreppet ”afgiftspligtig person”. Härmed avses någon som driver ekonomisk aktivitet. Såväl språkligt som innehållsmässigt motsvarar ”afgiftspligtig per- son” begreppet ”skattepligtig person” som används när det gäller

1 Uppgifterna har hämtats ur material till ett Fiscalis-seminarium i oktober 2000.

214

SOU 2002:74

Bilaga 4

direkt beskattning. De två uttrycken tolkas emellertid självständigt och när det gäller ”afgitspligtig person” skall särskild hänsyn tas till tolkningar som görs av EG-domstolen.

Av till svaret bifogad lagtext framgår att med ”afgiftspligtige personer” förstås juridiska och fysiska personer som driver självständig ekonomisk aktivitet. Av kommentarer till bestäm- melsen framgår att definitionen i bestämmelsen motsvarar artikel 4 i sjätte mervärdesskattedirektivet, bl.a. vad gäller definitionen av ekonomisk aktivitet (förslag till mervärdesskattelag 1993-12-08). Ekonomisk aktivitet omfattar därmed alla former av sådan aktivitet oavsett syftet eller resultatet med denna. Något generellt undantag för ideella aktiviteter finns inte i den danska lagen, varför den slutsatsen kan dras att även ideella föreningar etc. kan utgöra ”afgiftspligtige personer”.

Ideella aktiviteter

I samband med omstruktureringen av momslagen infördes en del nya undantag avseende ideella aktiviteter, nämligen undantag motsvarande artikel 13 A 1 f och l. Sedan tidigare fanns undantag motsvarande artikel 13 A.1 m och o. Någon motsvarighet till undantaget i artikel 13 A.1k (personal tillhandahållen av religiösa eller filosofiska institutioner etc.) har inte införts i den danska lagen.

Med ledning av svaret och bifogad lagtext m.m. kan följande sägas om de olika undantagen för ideella aktiviteter.

Tjänster av fristående grupper (artikel 13 A.1 f)

Från skatteplikt undantas tjänster som utförs av självständiga grupper av personer vars verksamhet är skattefri eller för vilken de inte är skattskyldiga, om avsikten är att tillhandahålla med- lemmarna tjänster som är direkt nödvändiga för den verksamhet som de bedriver (§ 13 p. 20 i den danska lagen). Som villkor för undantaget gäller att betalningen för tjänsterna endast motsvarar medlemmens andel av de sammanlagda utgifterna och att undan- taget inte leder till konkurrenssnedvridningar.

Av tillgängliga kommentarer framgår att tillämpningsområdet för undantaget förutsätts vara mycket begränsat (ovan nämnda

215

Bilaga 4

SOU 2002:74

förslag s. 42). Såvitt gäller konkurrenssnedvridningar sägs att sådana föreligger om undantaget påverkar gällande konkurrens- villkor på marknaden till skada för andra som utövar motsvarande aktiviteter. Om tvekan föreligger i detta avseende kan tillämp- ningen av undantaget tidsbegränsas.

Tjänster och varor mot medlemsavgift (artikel 13 A.1 l)

Enligt § 13 p. 4 undantas föreningars och organisationers leverans av tjänster och varor med nära anknytning därtill till medlemmar i deras gemensamma intresse och mot en medlemsavgift (”kontin- gent”). Det förutsätts att föreningen m.fl. inte verkar för att ge vinst och att ändamålet är av politisk, facklig, religiös, patriotisk, filosofisk eller filantropisk karaktär eller avser medborgerliga rättigheter. Det förutsätts dessutom att undantaget inte leder till konkurrenssnedvridningar.

Som nämnts ovan infördes detta undantag år 1994. Av förslaget framgår att de omsättningar som avses enligt praxis även tidigare undantogs från beskattning (förslaget s. 39). Denna praxis var dock mera vidsträckt än tillämpningsområdet för den nya bestämmelsen. Föreningar som inte faller under bestämmelsen kommer emellertid i samma omfattning som tidigare att vara skattebefriade i den utsträckning som de inte bedriver ekonomisk aktivitet. Avgräns- ningen i detta avseende avgörs liksom tidigare av en konkret värdering av varje förenings aktivitet. Omständigheter som beaktas härvid är föreningens stadgar, service, aktiviteternas art och om- fattning, regler för betalning av medlemsavgifter m.m. samt om andra än föreningen hade kunnat tillhandahålla motsvarande tjänster.

Tjänster avseende idrott (artikel 13 A.1 m)

Undantaget på idrottsområdet finns i § 13 p. 5 och omfattar sportsaktiviteter och arrangemang, inkluderande arrangemang som innefattar spel på totalisator eller liknande. Undantaget omfattar dock inte motortävlingar och arrangemang i vilka professionella sport- och idrottsutövare deltar (såvitt gäller fotbollsmatcher endast om professionella spelare deltar i båda lagen).

216

SOU 2002:74

Bilaga 4

Detta undantag fanns före omstruktureringen år 1994, varför det inte kommenteras i förslaget.

Tjänster och varor i samband med penninginsamlingsevenemang (artikel 13 A.1 o)

Enligt § 13 p. 18 undantas varor och tjänster som levereras i samband med anordnande av välgörenhetsarrangemang. Skatte- frihet medges efter ansökan hos tull- och skattemyndigheten. Med välgörenhetsarrangemang avses arrangemang med kortare var- aktighet och vars överskott helt används till välgörande eller annat allmännyttigt ändamål. För tillämpning av undantaget krävs att leveransen sker för arrangörens räkning och på dennes risk samt att arrangören inte i övrigt driver aktivitet avseende leverans av mot- svarande varor och tjänster.

I en s.k. bekendtgörelse anges följande om vilka slags arrangemang som kan omfattas av skattefriheten.

N Ett månatlig arrangemang som varar upp till tre dagar.

N Ett årligt arrangemang som varar upp till 14 dagar eller två arrangemang som varar upp till 8 dagar.

N Likartade, sammanhängande arrangemang som hålls en gång årligen under flera dagar, i flera på varandra följande veckor eller månader, men en sammanlagd varaktighet ej överstigande 14 dagar.

Undantaget omfattar vidare insamling och försäljning av begagnade varor av ringa värde som görs av välgörande föreningar m.fl., under förutsättning att ansökan sker till tull- och skattemyndigheten. I övrigt krävs att föreningen m.fl. inte driver aktivitet som omfattas av registreringsplikt och att försäljning endast sker till den som är registrerade. Skatteministern kan meddela närmare regler för medgivande av sådant undantag.

Sistnämnda undantag torde avse ideella föreningars insamling av papper, tomglas etc. för återvinning.

Second-hand butiker

Den danska momslagen innehåller i § 13 p. 19 ett särskilt undantag avseende försäljning i s.k. second-hand butiker (”genbrugs-

217

Bilaga 4

SOU 2002:74

butikker”). Sådan försäljning undantas om överskottet från försäljningen används till välgörande eller annat allmännyttigt ändamål. Det förutsätts att endast begagnade varor som erhållits utan vederlag säljs och att butiken endast använder sig av frivillig och oavlönad arbetskraft.

Särskilda regler för små företag

I Danmark finns en generell försäljningsgräns på 20 000 kr. Om den årliga försäljningen överstiger denna gräns föreligger skyldighet att registreras för moms. Även om den årliga för- säljningen understiger gränsen, kan registrering ske efter anmälan. När det gäller blinda människor är beloppsgränsen högre, nämligen 110 000 kr. Denna regel grundas på artikel 28.3 b i sjätte direktivet jämförd med bilaga F. Dessutom finns en särskild försäljningsgräns på 300 000 kr avseende försäljning av konstverk av konstnären själv eller dennes efterlevande. Denna regel grundas på en förklaring från Rådet (EU-rådet 4797/94).

Nu nämnda regler om företag med liten omsättning är även tillämpliga på välgörande föreningar och organisationer. Det finns inga särskilda regler om förenklade procedurer för sådana för- eningar och organisationer.

Finland

Beskattningsbar person

I Finland används begreppet näringsidkare. Någon uttrycklig definition finns dock inte i mervärdesskattelagstiftningen. Som näringsidkare anses i praktiken den som säljer varor eller tjänster inom ramen för sin affärsverksamhet (”rörelsemässig försäljning” enligt den finska mervärdesskattelagen). Kriterier som används för att avgöra om en verksamhet är rörelsemässig är om den sker i konkurrens med andra näringsidkare, syftar till vinst, är regelbunden, riktar sig mot en större kundkrets och är självständig. En helhetsbedömning görs vid bedömningen och det är utan betydelse i vilken juridisk form som verksamheten bedrivs.

218

SOU 2002:74

Bilaga 4

Ideella aktiviteter

Ideella organisationer betraktas i princip som näringsidkare om de driver aktivitet som är affärsmässig eller rörelsemässig. Det finns dock särskilda regler som undantar vissa ideella organ från beskattning. I likhet med svenska regler innebär de finska reglerna en anknytning till inkomstskattelagstiftningen. Regeln innebär att ett sådant allmännyttigt samfund som nämns i inkomstskattelagen är skattskyldigt till mervärdesskatt endast om inkomsten av dess aktivitet enligt den nämnda lagen betraktas som näringsinkomst för samfundet.

Finland har således inte några direkta motsvarigheter till undantagen i artikel 13 A.1.

Av inkomstskattelagen framgår att ett samfund är allmännyttigt

N om det verkar endast och omedelbart för allmän fördel i materiell, andlig, sedlig eller samhällelig bemärkelse,

N om dess aktivitet inte enbart gäller begränsade personkategorier, och

N om det inte genom sin aktivitet bereder däri delaktiga ekonomisk fördel i form av dividend, vinstandel eller i form av sådan lön eller annan gottgörelse som är större än skäligt.

Huruvida en organisation uppfyller kraven för att anses som allmännyttigt samfund avgörs efter en helhetsbedömning, varvid särskilt beaktas den faktiska aktiviteten snarare än vad som framgår av stadgarna.

Inkomstskattelagen innehåller en lista med exempel på orga- nisationer som anses som allmännyttiga samfund. Listan är inte uttömmande och även om en organisation omfattas av exemplen kan den ändå nekas status som allmännyttig om de generella villkoren inte är uppfyllda. De exempel som anges är

N lantbrukscentraler, lantbrukssällskap och lantmannagillen N arbetarföreningar, arbetsmarknadsorganisationer

N ungdoms- och idrottsföreningar

N föreningar som främjar härmed jämförlig hobby- och fritids- verksamhet som baserar sig på frivilligt medborgararbete

N i partiregistret införda partier samt deras medlems-, lokal-, parallell- och hjälpföreningar

219

Bilaga 4

SOU 2002:74

N även andra samfund vilkas egentliga syfte är att påverka statens angelägenheter eller bedriva social verksamhet eller understöda vetenskap eller konst.

I inkomstskattelagen finns också en uppräkning av närings- inkomster som aldrig utgör skattepliktig inkomst för ett allmän- nyttigt samfund. Detta gäller följande inkomster:

1.inkomst som samfundet för finansiering av sin verksamhet har fått genom att ordna lotterier, basarer, idrottstävlingar, dans- och andra nöjestillställningar, varuinsamlingar och annan där- med jämförbar verksamhet, inte heller inkomst som erhållits genom serverings-, försäljnings- och annan sådan verksamhet i samband med ovan nämnda tillställningar,

2.inkomst av medlemsblad och andra publikationer som direkt betjänar samfundets verksamhet,

3.inkomst som förvärvats genom insamling av medel i form av försäljning av adresser, märken, kort, vimplar eller annat liknande,

4.inkomst av försäljning av produkter som i terapi-, hobby- eller undervisningssyfte har tillverkats på sjukhus, anstalter för utvecklingsstörda, straff- och arbetsanstalter, åldringshem, invalidvårdanstalter eller andra dylika vårdanstalter eller inkomst av sådana tjänster som har producerats i sådant syfte, och

5.inkomst av bingospelsverksamhet.

Ett ideellt organ kan ofta ha andra inkomster än de nämnda. Huruvida dessa blir skattepliktiga till mervärdesskatt beror på om de är inkomstskattemässigt skattepliktiga. De ovan nämnda krite- rierna för om transaktioner sker i en rörelsemässig verksamhet blir därvid avgörande. Om det finns anställd personal talar detta för att fråga är om näringsverksamhet. Även risken för konkurrenssned- vridningar beaktas.

Det sagda innebär att ideell verksamhet kan medföra skatt- skyldighet till mervärdesskatt om verksamheten inte omfattas av uppräkningen. Enligt praxis anses regelbunden försäljning av varor eller andra publikationer än medlemsblad samt regelbunden serveringsverksamhet utgöra näringsverksamhet om den inte endast sker gentemot medlemmar.

Behandlingen av ideell verksamhet överensstämmer inte alltid momsmässigt i förhållande till inkomstskattelagstiftningen. En

220

SOU 2002:74

Bilaga 4

ideell organisation uttagsbeskattas således momsmässigt för vissa tjänster avseende fast egendom. Detsamma gäller restaurang- tjänster. Vidare har en ideell organisation rätt att begära inträde i momssystemet såvitt gäller transaktioner som sker i rörelsemässig verksamhet.

Konkurrenssnedvridningar

Eftersom vissa konkurrenssnedvridningar har noterats är det sannolikt att reglerna kommer att ändras i en nära framtid. Konkurrensproblem föreligger framför allt när det gäller om- sättning av restaurangtjänster i samband med idrottstävlingar, baler och andra evenemang som arrangeras av ideella organisationer. Vissa andra smärre ändringar av reglerna kan bli aktuella.

Särskilda regler för små företag

Från skyldigheten att betala mervärdesskatt undantas företag som har en årlig omsättning som inte överstiger 50 000 finska mark. De små företagen har rätt att begära inträde i momssystemet. Om en ideell organisation anses som näringsidkare kan omsättnings- gränsen i princip vara tillämplig. Det krävs då att inkomsterna är skattepliktiga enligt inkomstskattelagen.

Italien

Beskattningsbar person

Med beskattningsbar person avses i huvudsak någon som driver en beskattningsbar aktivitet (taxable activity). Detta definieras som tillhandahållande av varor och/eller tjänster inom landet som görs inom ramen för en affärsverksamhet, av konstnärer eller fria yrkesutövare. Även import och gemenskapsinterna förvärv utgör beskattningsbar aktivitet.

Definitionen skall innefatta all kommersiell aktivitet och akti- vitet inom jordbruk såsom de definieras enligt civilrättslig lagstiftning, om det sker löpande och behöver inte nödvändigtvis utföras av ett bolag. Även aktivitet av bolag omfattas även om det inte omfattas av den civilrättsliga lagstiftningen. Dessutom anges

221

Bilaga 4

SOU 2002:74

att alla självständiga aktiviteter som sker fortlöpande men inte exklusivt skall omfattas av definitionen.

Det finns en viss koppling mellan direkt och indirekt be- skattning, eftersom inkomster som är beskattningsbara enligt inkomstskattereglerna härrör från affärsverksamhet eller verksam- het inom konst eller som självständig yrkesutövare.

Ideella aktiviteter

Allmänt

Inledningsvis anges att detta är ett komplicerat område eftersom det innefattar olika slag av offentliga och privata organ. De italienska reglerna har nyligen förändrats så att enhetlighet upp- nåtts mellan direkt och indirekt beskattning.

Definitionen av dessa subjekt (non-profit-making organizations) omfattar offentliga och privata subjekt andra än bolag, partner- ships, kooperativ, försäkringsbolag etc. och vars enda eller huvud- sakliga syfte är att utföra icke-kommersiell aktivitet. Sådan aktivitet definieras särskilt genom en hänvisning till civilrättsliga regler.

Det påpekas att syfte och resultat är två olika begrepp. En organisations affärsmässiga natur är inte en direkt följd av syftet. Även ideella organ vars intäkter används för kulturella eller liknande syften kan anses bedriva kommersiell aktivitet. Man be- stämmer först vilket syfte en organisation har och därefter om det fullföljs genom kommersiell aktivitet. Organisationens syfte skall därvid tolkas såsom det bestäms av lag, stadgar, urkund etc. Om syftet inte kan fastställas i enlighet härmed skall det bestämmas utifrån den aktivitet som faktiskt bedrivs. Om den huvudsakliga aktiviteten inte är kommersiell skall organisationen anses som icke vinstdrivande, både när det gäller direkt skatt och mervärdesskatt. Om en organisation som ansetts ideell under en redovisningsperiod huvudsakligen bedriver affärsverksamhet, kan den inte längre ses som icke kommersiell. Detta gäller även om organisationen säger sig ha icke vinstdrivande syften.

Om kommersiell aktivitet förekommer är det endast om- sättningar i denna som beskattas. En ideell organisation kan därför vara skattskyldig för en del av sina aktiviteter.

222

SOU 2002:74

Bilaga 4

Särskilda regler för ideella organisationer

Det finns några särskilda regler för ideella organisationer. En sådan regel innebär att även tillhandahållande av varor och/eller tjänster till medlemmar (”partners”) mot särskild ersättning skall anses som kommersiell aktivitet. Däremot ligger medlemsavgifter utanför det beskattningsbara området.

Enligt en annan regel undantas omsättningar av varor och tjänster mot särskild ersättning som görs av organisationer med politiska, fackliga, religiösa eller välgörande syften. Denna regel sägs motsvara artikel 13 A 1 o i sjätte mervärdesskattedirektivet. För att undantaget skall gälla måste vissa klausuler finnas intagna i organisationens stadgar.

Någon motsvarighet till undantaget i artikel 13 A 1 f i direktivet har inte införts i den italienska lagstiftningen.

Förutom den skattebefrielse som de särskilda undantagen medför, kan ideella organisationer även i övrigt bli förmånligt behandlade skattemässigt. Detta gäller ideella organisationer i det allmännas intresse, vilka benämns ONLUS. Enligt svaret kan alla sammanslutningar, kommittéer, stiftelser, kooperativ och andra privata organisationer betraktas som ONLUS, förutsatt att deras stadgar innehåller vissa klausuler. Ett första krav är att orga- nisationen måste vara verksam inom vissa i lag angivna områden, exempelvis välfärd, sjukvård, välgörenhet, utbildning, amatöridrott, skydd av föremål med historiskt och konstnärligt värde, naturvård och miljövård samt arbete inom konst och kultur. Av stadgarna måste det uttryckligen framgå att organisationens ändamål har ett allmänt syfte och att organisationen inte skall ägna sig åt annan verksamhet bortsett från sådan som har nära anknytning till det allmännyttiga ändamålet. Vidare får organisationen inte utdela vinster eller överskott eller andra medel som härrör från verk- samheten och det måste stadgas att allt överskott skall användas för det allmännyttiga ändamålet. Slutligen skall ordet ONLUS ingå i organisationens namn.

Bedömningen av om en organisation är kvalificerad som ONLUS utgår från stadgarna och inte av någon värdering av syftet med organisationen eller huruvida aktiviteten anses som kom- mersiell eller inte. Vissa organisationer kan inte utgöra ONLUS, nämligen offentligrättsligt reglerade organ, kommersiella företag utom kooperativ, politiska partier och rörelser, fackföreningar, arbetsgivarorganisationer och företagssammanslutningar.

223

Bilaga 4

SOU 2002:74

För att komma i åtnjutande av den förmånliga behandlingen i skattehänseende – både vad gäller direkt och indirekt beskattning – måste alla ONLUS vara registrerade. Registret finns hos Finans- departementet.

Det är oklart vad den förmånliga behandlingen av ONLUS innebär när det gäller mervärdesskatt. De särskilda regler som redovisats ovan sägs gälla även för ONLUS. En särskilt förmånlig behandling gäller för marknadsföring som görs av ONLUS. Sådana tjänster anses inte som omsättning av tjänster i mervärdes- skattehänseende. Vidare finns ett särskilt undantag för omsättning av varor till ONLUS när det gäller ålderdomshem och för utbildnings- och sjukvårdsverksamhet.

Särskilda regler för små företag

För små företag finns det regler som innebär förenklingar. Reglerna torde vara tillämpliga på enskilda näringsidkare (”individual concerns and self-employed workers”). Däremot synes de inte var tillämpliga på bolag. Reglerna gör åtskillnad på mindre företag och de allra minsta företagen (”small and smallest tax- payers”). Som mindre företag anses företag med en omsättning understigande 30 miljoner lire (ca 130 000 kr) för tjänster och *50 miljoner lire (ca 220 000 kr) för övriga omsättningar. Vissa andra villkor finns t.ex. när det gäller värdet av inköp och lönekostnader. För dessa företag har långtgående administrativa förenklingar införts. Detta sägs gälla ”accounting obligations”. Det är dock oklart om härmed avses redovisning av mervärdesskatten eller om förenklingarna även gäller bokföringsskyldigheten (troligen är det redovisning av skatten som avses). Någon närmare beskrivning av dessa förenklingar finns inte.

De minsta företagen är de med en omsättning understigande 20 miljoner lire (ca 88 000 kr). Vissa andra villkor finns, t.ex. att export inte förekommer. Dessa företag tillåts använda s.k. ”flat-rate schemes” när det gäller att beräkna den skatt som skall betalas. Olika skattesatser finns för olika typer av tjänster, men i övrigt innehåller inte svaret någon närmare beskrivning av detta system.

Det anges slutligen att de förenklade systemen för små företag även är tillämpliga för ideella organ.

224

SOU 2002:74

Bilaga 4

Luxemburg

Beskattningsbar person

Såvitt gäller definitionen av beskattningsbar person har Luxemburg infört regler som motsvarar artikel 4.1-2 i sjätte mervärdes- skattedirektivet. Enligt huvudregeln anses således som beskatt- ningsbar person var och en som självständigt och regelmässigt utför transaktioner i en ekonomisk aktivitet oavsett dess syfte eller resultat eller var den utförs. Detta innefattar särskilt beskatt- ningsbara personer som endast omsätter skattefria varor och tjänster och som därmed inte har rätt till avdrag för ingående skatt, beskattningsbara personer som har rätt att tillämpa de särskilda reglerna för små företag och beskattningsbara personer som har rätt att tillämpa de särskilda schablonreglerna för jord- och skogsbruk.

Med ekonomisk aktivitet avses alla aktiviteter som syftar till att skapa intäkter, särskilt producenter, affärsidkare eller den som utför tjänster, inklusive gruvindustri, jordbruk, fria yrken och verksamhet som består i att exploatera materiell eller immateriell egendom i avsikt att fortlöpande vinna intäkter.

I svaret anges särskilt att det inte finns något samband med begreppet skattskyldig (”contribuale”) som används i inkomst- skattesammanhang.

Ideella aktiviteter

I Luxemburg har motsvarigheter införts till sjätte direktivets undantag i artikel 13 A 1 f, k, l, m och o. Undantagen gäller med de begränsningar och under villkor som utfärdas i förordning. I lagen har även införts bestämmelser motsvarande artikel 13 A 2 i sjätte direktivet. I den mån en ideell organisation driver ekonomisk aktivitet som den definieras i lagen, behandlas organisationen som en beskattningsbar person.

Tjänster av fristående grupper (artikel 13 A.1 f)

N Undantag från skatteplikt gäller för tjänster som utförs av självständiga grupper av personer vars omsättningar undantas från skatteplikt eller deras aktiviteter inte innebär att personen

225

Bilaga 4

SOU 2002:74

är en beskattningsbar person, i syfte att tillhandahålla med- lemmarna tjänster som är direkt nödvändiga för deras verksamhet, om gruppen nöjer sig med att som betalning endast utkräva exakt deras andel av de gemensamma kostnaderna, samt under förutsättning att undantaget inte riskerar att leda till konkurrenssnedvridningar.

Personal för själavård (artikel 13 A.1 k)

N Undantaget avser tillhandahållande av personal av religiösa eller filosofiska institutioner för vissa särskilt angivna ändamål eller för andligt bistånd.

Tjänster och varor mot medlemsavgift (artikel 13 A.1 l)

N Tillhandahållande av tjänster eller varor med anknytning därtill som utförs av organisationer utan vinstsyfte till sina medlemmar i deras gemensamma intresse mot en avgift som bestäms enligt stadga, och om organisationen främjar politiska, fackliga, religiösa, patriotiska, filosofiska, filantropiska eller medborger- liga syften.

Tjänster avseende idrott (artikel 13 A.1 m)

N Detta undantag gäller omsättning av tjänster som har nära samband med utövande av sport eller fysisk träning, som utförs av ideella organ till personer som utövar sport eller fysisk träning, samt tjänster som tillhandahålls vid sportevenemang (”manifestations sportives”) av organisatören.

Tjänster och varor i samband med penninginsamlingsevenemang (artikel 13 A.1 o)

N Undantag görs för leverans av varor och tillhandahållande av tjänster som sker vid tillfälliga insamlingsevenemang av ideella organ som fullföljer kollektiva eller allmännyttiga ändamål och vars huvudsakliga aktivitet inte medför betalning av mer-

226

SOU 2002:74

Bilaga 4

värdesskatt eller vars aktivitet undantas enligt vissa bestäm- melser.

Särskilda regler för små företag

Särskilda regler för små företag har införts med stöd av artikel 24 i sjätte direktivet. Reglerna innebär att företag med en årlig omsättning exkl. skatt som inte överstiger 400 000 francs (ca 85 000 kr) under föregående kalenderår undantas från beskattning. Om intäkter saknas under det föregående året får man i stället göra en uppskattning av hur stor den årliga omsättningen kommer att bli. Den som omfattas av undantaget har inte rätt till avdrag för ingående skatt och får inte ange något skattebelopp på fakturan eller motsvarande handling.

De närmare bestämmelserna om tillämpning av undantaget fast- ställs i förordning. Det kan bl.a. gälla möjligheten att begära inträde i det normala mervärdesskattesystemet.

Bestämmelserna för små företag gäller även ideella organisa- tioner som driver aktiviteter som inte omfattas av något av de ovan angivna undantagen från skatteplikten.

Företag som inte omfattas av undantaget och vars årliga omsättning exkl. skatt inte överstiger 1 milj. francs (ca 210 000 kr) har rätt att tillämpa en särskild form av lättnad som benämns ”atténuation dégressive”. Lättnaden förefaller vara utformad som ett särskilt avdrag, beräknat på visst sätt. Något avdrag medges inte från skatt på gemenskapsinterna förvärv och import av varor. Avdraget får inte heller överstiga den skatt som skall betalas årligen, dvs. skillnaden mellan utgående och ingående skatt.

För tillämpningen av såväl undantaget från beskattning som det särskilda avdraget finns bestämmelser om hur den årliga omsätt- ningen exkl. skatt skall beräknas.

Nederländerna

Beskattningsbar person

Begreppet beskattningsbar person motsvaras i nederländsk lag- stiftning av begreppet ondernemer. Begreppet förekommer i annan skattelagstiftning men har en särskild definition för mervärdes- skatt. I bifogad lagtext på engelska framgår att med ondernemer

227

Bilaga 4

SOU 2002:74

(”trader”) avses vilken person som helst som driver självständig affärsverksamhet (”business”).

Ideella aktiviteter

Något särskilt undantag för ideella föreningar finns inte. Ideella föreningar kan således utgöra ”taxable persons”. I artikel 11 i den nederländska mervärdesskattelagen har emellertid de flesta av undantagen i artikel 13 A.1 i sjätte direktivet som är tillämpliga på ideell aktivitet införts.

Tjänster av fristående grupper (artikel 13 A.1 f)

Detta undantag avser omsättningar av självständiga grupper av personer och har införts i form av en bemyndigande för kronan (staten) att i särskild ordning fastställa vilka tjänster som skall omfattas av undantaget. Skälet till denna konstruktion är att mång- falden av olika slag av sammanslutningar medför att undantaget omfattar ett stort antal detaljregler. Villkoren för att medge undantag synes överensstämma med villkoren i sjätte direktivet.

Personal för själavård (artikel 13 A.1 k)

Någon motsvarighet till detta undantag finns inte i nederländsk mervärdesskattelagstiftning. I svaret anges att undantaget torde avse andligt bistånd (”spiritual assistance”) av de anställda som tillhandahålls och att tjänster som har anknytning till religions- utövning eller annan övertygelse inte beskattas i Nederländerna.

Tjänster och varor mot medlemsavgift (artikel 13 A.1 l)

Undantaget som avser tillhandahållande av tjänster åt medlemmar mot fastställd avgift har också införts. Enligt bifogad lagtext skall tillhandahållandet göras till medlemmarna (”to their members”). Det kan noteras att filantropiska resp. medborgerliga organisa- tioner inte omfattas av det holländska undantaget. Däremot omfattas både fackföreningar och arbetsgivarföreningar. Om en

228

SOU 2002:74

Bilaga 4

tillämpning av undantaget kan leda till allvarlig konkurrens- snedvridning, kan det beslutas att det inte skall gälla.

Tjänster avseende idrott (artikel 13 A.1 m)

Undantaget för tjänster avseende sport och fysisk träning har införts mutatis mutandis och med särskilt beaktande av att den nederländska termen sport (eng: sports) även omfattar fysisk träning.

Undantaget omfattar inte inträdesavgifter för tävlingar, upp- visningar etc. (”demonstrations and so on”). Vidare omfattas inte vissa tjänster som tillhandahålls av organisationer inom vattensport (synes gälla vissa tjänster avseende fartyg eller hamnar som utförs av anställda i de aktuella organisationerna).

Tjänster och varor i samband med penninginsamlingsevenemang (artikel 13 A.1 o)

Undantaget avseende välgörenhetstillställningar har förenats med vissa villkor. Ett villkor gäller inkomsternas storlek från sådana evenemang. Inkomsterna får således inte överstiga 150 000 NLG per år för varor respektive 50 000 NLG per år för tjänster (70 000 NLG per år för organisationer inom idrottsområdet). Ytterligare ett villkor är att omsättningarna är av tillfällig karaktär (”incidental nature”).

För undvikande av konkurrenssnedvridningar finns en regel om att vissa omsättningar som anges särskilt inte omfattas av undan- taget.

Social verksamhet och kultur

Såvitt gäller ideella organisationer inom det sociala området och inom kulturområdet anges att de organisationer (icke vinst- drivande) som är undantagna anges i en särskild bilaga till den nederländska mervärdesskattelagen. Bilagan är indelad i två huvud- grupper. Den första gruppen innehåller namngivna organisationer framför allt föreningar och stiftelser som är undantagna från mervärdesskatt. I den andra gruppen anger vissa typer av orga- nisationer som är undantagna.

229

Bilaga 4

SOU 2002:74

Särskilda regler för små företag

Det finns särskilda lättnadsregler för företag med liten omsättning. Såvitt kan utläsas av bifogade utdrag ur lagtext, avser lättnaderna endast fysiska personer. Reglerna innebär att en verksamhet undantas från skyldigheten att betala skatt om den skatt som skall betalas under ett år understiger visst angivet belopp. Reglerna anknyter således inte till omsättningens storlek utan till den skatt som skall betalas efter att avdrag gjorts för ingående skatt. Tekniskt är reglerna utformade som ett avdrag beräknat på särskilt sätt och som görs från den skatt som skall betalas. Det finns också regler om ett tillfälligt avdrag under löpande år om det kan antas att lättnadsreglerna kommer att bli tillämpliga. Reglerna kan sägas var en kombination av skattebefrielse och graderad skattelättnad.

Portugal

Särskilda regler för små företag2

I Portugal finns både ett system med schablonbeskattning av små företag och ett särskilt system som innebär befrielse från be- skattning.

Schablonbeskattning

Systemet med schablonbeskattning får endast tillämpas av fysiska personer inom detaljhandeln och som under föregående år hade en omsättning understigande 10 milj. escudos (ca 420 000 kr). Denna omsättning måste till 90 procent avse varor som inte förädlats av företaget i fråga. Vidare får företaget inte ägna sig import eller export eller bedriva handel med andra EG-länder. De får tillhandahålla skattepliktiga tjänster till ett värde av högst 50 000 escudos (ca 2 000 kr).

När det är fråga om nystartade företag skall omsättningsgränsen avse den förväntade omsättningen baserat på företagets uppgifter i samband med att anmälan om registrering görs till skatte- förvaltningen.

2 Uppgifterna har hämtats ur material till ett Fiscalis-seminarium i oktober 2000.

230

SOU 2002:74

Bilaga 4

För företag som omfattas av schablonbeskattning beräknas den utgående skatten till 25 procent av den skatt som erlagts på gjorda inköp. Avdrag för ingående skatt medges endast avseende förvärv av inventarier.

Företag som omfattas av systemet skall lämna deklaration när aktiviteterna påbörjas och när det sker någon förändring av dessa. Skatten skall betalas kvartalsvis och det krävs att företaget lämnar en sammanställning en gång årligen över de inköp som gjorts under föregående kalenderår. Företaget måste också bokföra inköp, försäljningar och tillhandahållanden av tjänster.

Systemet med schablonbeskattning omfattar bl.a. mycket små återförsäljare som säljer på marknader och på landsbygden. Även gatuförsäljare omfattas vanligen av systemet.

Befrielse från beskattning

Systemet med befrielse från beskattning får tillämpas av både fysiska och juridiska personer som uppfyller följande villkor:

N omsättningen för föregående år överstiger inte 2 miljoner escudos (ca 85 000 kr),

N de är inte bokföringsskyldiga enligt inkomstskattereglerna, N de har ingen import eller export.

Systemet är tillämpligt även för detaljhandlare med en omsättning mellan 2 och 2,5 miljoner escudos om dessa omfattas av systemet med schablonbeskattning.

För nystartade företag gäller samma regler för fastställande av omsättning som företag som omfattas av schablonbeskattning.

Under 1999 omfattades ca 500 000 företag av undantag från beskattning, vilket innebär ca 35 procent av alla som är registrerade till mervärdesskatt.

231

Bilaga 4

SOU 2002:74

Spanien

Beskattningsbar person

I Spanien har begreppet beskattningsbar person getts en definition som i närmaste ordagrant överensstämmer med sjätte direktivet. Begreppet omfattar därmed alla som bedriver ekonomisk aktivitet och således även ideell sådan.

Ideella aktiviteter

Även såvitt gäller undantagen för varor och tjänster rörande ideell aktivitet har direktivets uppbyggnad följts. Undantagen, som finns i artikel 20 i den spanska mervärdesskattelagen, skall i korthet beskrivas nedan.

Tjänster av fristående grupper (artikel 20 punkt 11)

Från beskattning undantas tjänster som tillhandahålls dess med- lemmar direkt av föreningar, grupperingar eller självständiga enheter, innefattande ekonomiska intressegrupperingar, som uteslutande upprättats för personer som huvudsakligen utför en undantagen (skattebefriad) aktivitet eller som inte är föremål för mervärdesskatt när följande villkor är uppfyllda:

N att tjänsterna i fråga används direkt och uteslutande i den nämnda aktiviteten och är nödvändiga för utövandet av den- samma,

N att medlemmarna inte betalar mer än vad som motsvarar deras andel av de gemensamma utgifterna,

N att undantaget från skatteplikt godkänns på förhand i enlighet med vad som anges i författning.

Med huvudsakligen avses att den mervärdesskattepliktiga omsätt- ningen inte får överstiga 10 procent av den totala omsättningen.

Undantaget omfattar inte tjänster som utförs för affärsdrivande företag.

Undantaget motsvarar artikel 13 A.1 f i sjätte mervärdesskatte- direktivet

232

SOU 2002:74

Bilaga 4

Personal för själavård (artikel 20 punkt 11)

Undantaget avser religiösa enheters (som är inskrivna vid justi- tieministeriet) avstående av personal för verksamheter inom sjuk- vård, socialhjälp och utbildning, som förverkligar den religiösa enhetens syften.

Undantaget motsvarar artikel 13 A.1 k i sjätte mervärdesskatte- direktivet

Tjänster och varor mot medlemsavgift (artikel 20 punkt 12)

Detta undantag avser tillhandahållande av tjänster och leverans av varor med anknytning därtill som utförs direkt till medlemmarna av organ eller juridiskt erkända enheter, som inte har något vinst- syfte och vars syften uteslutande har en politisk, facklig, religiös, patriotisk, filantropisk eller medborgarrättslig karaktär, utan annan ersättning från medlemmarna än de avgifter som fastlagts i stadgorna.

Undantaget inbegriper yrkessammanslutningar, officiella kam- mare, arbetsgivarföreningar och de centrala förbunden för tidigare nämnda organ och enheter.

Åtnjutande av detta undantag föregås av ett erkännande från den behöriga myndigheten inom skatteförvaltningen, som lämnas under förutsättning att skattebefrielsen inte kan antas leda till konkurrenssnedvridning, i den ordning som fastställts enligt författning.

Undantaget motsvarar artikel 13 A.1 l i sjätte mervärdesskatte- direktivet. En skillnad är dock att den spanska regeln inte omfattar organisationer med filosofisk inriktning.

Tjänster avseende idrott (artikel 20 punkt 13)

Härigenom undantas tjänster som tillhandahålls fysiska personer som utövar idrott eller genomgår idrottsutbildning/träning, oavsett för vems räkning tjänsten utförs, förutsatt att tjänsterna är direkt förknippade med nämnda övningar och utförs av följande personer eller enheter:

N offentligrättsliga organ N idrottsföreningar

233

Bilaga 4 SOU 2002:74

N Olympiska kommittén

N den spanska Paralympiska kommittén

N privata idrottsföreningar eller inrättningar av social karaktär.

Undantaget omfattar inte idrottsevenemang.

För att betraktas som privata idrottsföretag/förening eller - inrättningar av social karaktär (e) måste följande krav vara upp- fyllda:

N Avsaknad av vinstsyfte och för det fall vinst uppkommer använda denna för utveckling av den undantagna aktiviteten.

N Befattningarna som president, chef eller juridisk representant bör vara utan arvode och sakna intresse för aktivitetens eko- nomiska resultat för egen del eller genom mellanhand.

Tillämpningsproblem

De problem som har uppstått vid tillämpningen av undantagen varierar mycket. Generellt kan man säga att tillämpningen av punkt 11 (artikel 13 A.1 k i direktivet) inte har vållat några större problem, till skillnad från punkterna 6 (artikel 13 A.1 f), 12 (artikel 13 A.1 l) och framför allt 13 (artikel 13 A.1 m). På grund av befarad konkurrenssnedvridning bestämde lagstiftaren vid genom- förandet av artikel 13 A.1 m att undantaget endast skulle gälla för vissa företag/föreningar som tar ut inträdesavgifter eller periodiska avgifter från sina medlemmar som inte överstiger vissa fastställda belopp.

EG-domstolen fann att nämnda begränsning stred mot direk- tivets bestämmelser, vilket medförde att den spanska lagstiftningen var tvungen att ändras. Den nya bestämmelsen har inga be- loppsgränser och förorsakar betydande störningar, bl.a. vad gäller konkurrensen, olikheter i pålagor och att föreningar av tveksam social karaktär (såsom golfklubbar, vattensportklubbar och flygklubbar) kommer i åtnjutande av undantaget.

Följande exempel på tillämpning av de spanska undantagen ges:

N undantaget i punkt 6 tillämpas på sammanslutningar inom bank- och finansieringsområdet,

N undantaget i artikel punkt 11 tillämpas t.ex. på katolska kyrkans avstående av personal för utbildnings- och social verksamhet

234

SOU 2002:74

Bilaga 4

N undantaget i punkt 12 gäller exempelvis tjänster som utförs åt olika yrkessammanslutningar (advokater, arkitekter) av dess medlemmar.

Särskilda regler för små företag

I enlighet med direktivets artikel 24.1 har Spanien valt att tillämpa två typer av förenklade förfaranden för små företag, schablon- beskattning och förenklad beskattning.

Schablonbeskattning

Detta förfarande är obligatoriskt för detaljhandlare som antingen är fysiska personer eller företag vars medlemmar är fysiska personer. Företagen skall ägna sig åt vidareförsäljning av varor dvs. varorna skall vara i samma skick vid försäljning som vid förvärv. För- säljningen till andra företagare får under föregående räkenskapsår inte ha överstigit 20 procent av den totala omsättningen.

Schablonbeskattning är inte tillämpligt när aktiviteten avser följande varor:

N motorfordon, båtar, flygplan samt tillbehör eller reservdelar till dessa,

N smycken, ädelstenar, juveler, pärlor m.m. med några undantag, N lyxiga pälskläder,

N konstföremål och antikviteter, N av försäljaren begagnade varor,

N redskap och maskiner för biodling och fågeluppfödning, N oljehaltiga produkter som är föremål för speciella skatter, N industritillbehör,

N byggnadsmaterial m.m., N mineraler utom kol,

N inspelade band och

N järn, stål och andra metaller.

Förfarandet innebär att handlarna själva får bära kostnaden för ingående mervärdesskatt avseende inköp för aktiviteten. Handlarna lägger moms på sina försäljningar men behöver inte deklarera eller betala in mervärdesskatten. Denna redovisas i stället som en intäkt i verksamheten. Den skatt som belöper på detaljhandelsledet tas i

235

Bilaga 4

SOU 2002:74

stället in via grossistledet med skattesatserna 4 procent, 1 procent och 0,5 procent. Grossisten debiterar följaktligen detaljhandlaren såväl vanlig moms som den schabloniserade moms som avser detaljhandlarens utgående skatt. Någon avdragsrätt föreligger inte för sådan moms.

Förenklat förfarande

Det förenklade förfarandet är frivilligt och kan endast tillämpas av företag inom vissa sektorer. Exempel på sådana sektorer är små restauranger, cafeterior, barer, taxiföretag, åkare, frisersalonger och bilreparatörer. De som har ett alltför stort antal anställda i förhållande till aktiviteten får inte tillämpa systemet (exempelvis högst sex anställda för frisörer och högst fem anställda för bilreparatörer). Systemet kan vidare endast tillämpas av fysiska personer eller av företag som består av fysiska personer.

Förfarandet innebär att den beskattningsbara personen debiterar skatt på sina omsättningar enligt gängse regler. Denna skatt redovisas dock inte. Den verkliga utgående skatten beräknas i stället genom en objektiv uppskattning utifrån andra kriterier. Beräkningen kan ske på grundval av vissa parametrar, t.ex. antalet anställda, lokalyta, elförbrukning, lastkapacitet etc. Varje sektor har sina egna grunder för beräkning av skatten.

Från den beräknade utgående skatten får avdrag göras för ingående skatt. Den ingående skatten är lika med den skatt som företaget debiterats på sina inköp. Även importskatt får dras av.

Modellerna för beräkning av skatten fastställs vartannat år av finansdepartementet och baseras på statistiska och ekonomiska studier av områdena i fråga.

Huruvida dessa förenklade förfaranden är tillämpliga på privata föreningar/företag av social karaktär är inte helt klart. Nästan alla sådana föreningar/företag är juridiska personer, bl.a. fonder, kooperativ, civila sammanslutningar och samfund. Endast vissa av dessa enheter omfattas av de förenklade förfarandena.

236

SOU 2002:74

Bilaga 4

Storbritannien

Beskattningsbar person

I Storbritannien definieras beskattningsbar person (”taxable person”) som någon som är eller har skyldighet att vara registrerad till mervärdesskatt. I praktiken innebär detta att företag som utför beskattningsbara transaktioner (”taxable supplies”) utan skyldighet att registreras är sådana vars årliga omsättning understiger gränsen för momsregistrering, för närvarande 51 000 pund per år. Frivillig registrering är dock möjlig, och den som registrerats på detta sätt betraktas som ”taxable person”.

De engelska reglerna om ”taxable person” bygger således på registreringsskyldigheten. Såvitt framgår är registreringsskyldig- heten i sin tur knuten till att skattepliktiga transaktioner (”taxable supplies”) sker och att omsättningsgränsen överskrids. Svaret innefattar dock inte några närmare uppgifter om hur definitionen av ”taxable supplies” är utformad.

Ideella aktiviteter

Definitionen av ”taxable person” gör ingen åtskillnad på vinstdrivande och icke vinstdrivande subjekt (”non-profit-making organizations”). Enligt svaret är detta i överensstämmelse med direktivets bestämmelser. Däremot har man införlivat vissa av undantagen i artikel 13 i den engelska lagstiftningen, enligt följande.

Tjänster av fristående grupper (artikel 13 A.1 f)

Detta undantag har inte införlivats i engelsk lagstiftning. Skälet är att man inte har lyckats identifiera några av de grupper som undantaget gäller och som inte redan omfattas av andra undantag. Några konkurrensproblem har därför inte uppkommit.

237

Bilaga 4

SOU 2002:74

Personal för själavård (artikel 13 A.1 k)

Efter omfattande efterforskningar har man funnit att religiösa och filosofiska institutioner inte tillhandahåller personal på det sätt som anges i artikel 13 A.1 k. Undantaget har därför inte införts men detta kan ske om behov skulle uppstå.

Tjänster och varor mot medlemsavgift (artikel 13 A.1 l)

Sedan lång tid har undantag gällt för medlemsavgifter till fack- föreningar och yrkesorganisationer (”professional bodies”). Medlemsavgifter till politiska, religiösa, patriotiska, filosofiska, filantropiska och organisationer med medborgarrättsliga syften har dock varit undantagna först från den 1 december 1999. Innan dess ansågs medlemsavgifter (förutom till organisationer med med- borgarrättsligt syfte) som icke ekonomisk aktivitet i de fall där medlemmen endast betalade för att möjligheten att delta i verk- samheten och få rapporter om densamma. I andra fall beskattades medlemsavgifter. Förändringen var en följd av EG-domstolens dom i mål nr C-45/95.

Lydelsen av de inhemska reglerna följer direktivets uppbyggnad och innebär att undantag inte skall gälla när konkurrens- snedvridningar kan uppkomma. Som exempel nämns att undan- taget inte omfattar det fallet att medlemmar bereds gratis inträde till anläggningar, evenemang eller framträdanden om icke-med- lemmar måste betala.

Tjänster avseende idrott (artikel 13 A.1 m)

Undantaget för tjänster inom idrottsområdet infördes 1 april 1994 och överensstämmer med direktivet. Såvitt kan utläsas av till svaret bifogad lagstiftning gäller undantaget dels rätten att delta i tävlingar som anordnas av godkända subjekt (”eligible bodies”), dels gäller tjänster med nära anknytning till idrott och fysisk träning som tillhandahålls av sådana subjekt. Med godkända subjekt avses icke vinstdrivande organisationer som bl.a. inte får dela ut vinst och inte får ha kommersiella syften (”not subject to commercial influence”). Det finns detaljerade beskrivningar av vad som avses med det senare kriteriet.

238

SOU 2002:74

Bilaga 4

Tjänster och varor i samband med penninginsamlingsevenemang (artikel 13 A.1 o)

Även detta undantag infördes år 1994 och är tillämpligt på välgörenhetsorganisationer (av vilka det finns ett stort antal i Storbritannien), icke vinstdrivande idrottsklubbar, kulturella organ som inte är offentliga (jfr artikel 13 A.1 n) samt sådana organ som omfattas av artikel 13 A.1 l. Undantaget avser:

1.omsättning av varor och tjänster av välgörenhetsorganisationer i samband med insamlingar (”fund-raising events”) arrangerade för välgörande ändamål,

2.omsättningar av varor och tjänster av ett kvalificerat organ i samband med insamlingar som arrangeras för det syftet (”for it’s own benefit”).

Med insamlingar avses fester, baler, basarer, shower och liknande föreställningar som arrangeras tillfälligt. Med kvalificerat organ avses icke-vinstdrivande organ som omfattas av undantaget motsvarande artikel 13 A.1 l, alla icke-vinstdrivande organisationer vars huvudsakliga syfte är att tillhandahålla faciliteter för idrott eller fysisk träning och sådana organ som omfattas av p. 2 i grupp 13 (vet ej vad det sistnämnda innebär)

Det betonas särskilt att eftersom skattefriheten endast gäller vissa slag av tillfälliga arrangemang så uppstår inga konkurrens- snedvridningar av betydelse.

Konkurrenssnedvridningar

Konkurrenssnedvridningar har endast kunnat observeras i ett särskilt fall, nämligen när det gäller golfbanor som drivs kom- mersiellt. Dessa bedriver också omfattande kampanjer mot det gällande undantaget för medlemsavgifter i golfklubbar. Storbritan- nien har begärt att frågan skall behandlas av EG:s mervärdesskatte- kommitté.

239

Bilaga 4

SOU 2002:74

Särskilda regler för små företag

Den höga omsättningsgränsen på 51 000 pund när det gäller skyldigheten att registreras till mervärdesskatt sägs vara ett av de effektivaste sätten att lätta de administrativa bördorna för små företag och för välgörenhetsorganisationer. Även myndigheternas hanteringskostnader reduceras härigenom. Möjligheten till frivilligt inträde har utnyttjats av ca 250 000 företag, inklusive ett antal icke- vinstdrivande organisationer som har både skattepliktiga och skattefria transaktioner (registrering tillåts inte om ett subjekt har endast skattefria transaktioner).

Storbritannien har med stöd av artikel 27.5 infört regler som innebär att även om ett företags omsättning överstiger gränsen för registrering, kan företaget begära undantag från skyldigheten om samtliga omsättningar omfattas av en nollskattesats (”zero-rated”). Därigenom bortfaller avdragsrätten för ingående skatt.

I Storbritannien tillämpas även andra förenklade system, såsom att små företag kan redovisa moms utifrån tidpunkten för betalning i stället för tiden för leverans eller fakturering (”cash accounting scheme”).

Tyskland

Beskattningsbar person

Uttrycket beskattningsbar person (ty: ”Steuerpflichtiger”) motsvaras i tysk momslagstiftning av begreppet ”Untermehmer” (företagare, näringsidkare). Med ”Unternehmer” avses enligt § 2 i den tyska mervärdesskattelagen den som självständigt utövar näringsverksamhet eller yrkesmässig verksamhet. Sådan verksam- het omfattar all näringsverksamhet eller yrkesmässig verksamhet som drivs av näringsidkaren eller företaget. Som näringsverksamhet eller yrkesmässig verksamhet anses all varaktig verksamhet som syftar till att erhålla inkomster eller att ge vinst.

Definitionen motsvarar såvitt avser innehållet artikel 4 i EG:s sjätte mervärdesskattedirektiv.

Begreppet ”Unternehmer” används även i annan tysk skattelag- stiftning (t.ex. inkomstskattelagstiftningen). Det är dock fråga om självständiga begrepp med olika betydelse. Domar från EG-dom- stolen om begreppets innebörd medför därför inte några problem.

240

SOU 2002:74

Bilaga 4

Domarna får ingen betydelse för den inhemska lagstiftningen utanför momsområdet.

Inrättningar utan vinstsyfte

Inrättningar utan vinstsyfte uppfyller enligt § 2 i den tyska mervärdesskattelagen förutsättningarna för att vara näringsidkare eller företag. Sådana inrättningar kan alltså utföra beskattningsbara transaktioner (”Ausgangsleistungen”) i enlighet med artikel 2.1 i sjätte mervärdesskattedirktivet.

Beskattningsbara transaktioner som görs av inrättningar utan vinstintresse är ofta befriade från mervärdesskatt. Motsvarigheter till de undantag som finns i artikel 13 A 1 f, k, l, m och o har införts i tysk mervärdesskattelagstiftning (§ 4 punkterna 14, 18a, 21, 22, 25 och 27). I svaret hänvisas till bifogad lagtext när det gäller den närmare innebörden av dessa undantag.

Några konkurrenssnedvridningar till följd av dessa undantag har inte kommit till myndigheternas kännedom.

Särskilda regler för små företag

Med stöd av artikel 24 i sjätte mervärdesskattedirektivet har Tyskland infört regler om gräns för beskattning av små företag. Beloppsgränsen uppgår till 32 500 D-mark (ca 140 000 kr) och avser summan av skattepliktiga omsättningar, med avdrag för summan av vissa skattefria omsättningar. Omsättningar som görs av ett företag som omfattas av reglerna är inte skattefria. Det före- ligger dock inte någon skyldighet att redovisa skatten. Samtidigt finns det inte någon rätt till avdrag för ingående skatt.

De särskilda reglerna för små företag är också tillämpliga på inrättningar utan vinstsyfte, i den mån skattefria transaktioner inte förekommer (artikel 24.4 i sjätte direktivet).

241

Bilaga 4

SOU 2002:74

Österrike

Beskattningsbar person

Reglerna i österrikisk lag vad gäller uttrycket beskattningsbar person överensstämmer innehållsmässigt med motsvarande regler i sjätte direktivet (artikel 4 punkterna 1 och 2). Motsvarande begrepp är ”Steuerpflichtiger”. Ett begrepp med samma omfattning är ”Unternemher” (företag).

Ideella aktiviteter

Vad gäller ideella aktiviteter anges följande beträffande aktuella undantag i artikel 13 A.1 i direktivet.

Tjänster av fristående grupper (artikel 13 A.1 f)

Motsvarigheten i österrikisk mervärdesskattelagstiftning till undangaget för fristående grupper gäller inte generellt utan endast i särskilt reglerade fall. Dessa avser undantag för sammanslutningar av läkare och sammanslutningar av banker och försäkringsbolag.

Personal för själavård (artikel 13 A.1 k)

Undantaget avseende personal som tillhandahålls av kyrkor etc. synes inte ha införts. Det anges att dessa aktiviteter regelmässigt inte bedöms som yrkesmässiga.

Tjänster och varor mot medlemsavgift (artikel 13 A.1 l)

Inte heller undantaget avseende omsättningar mot medlemsavgift synes ha införts. Även här anges att de aktuella aktiviteterna regelmässigt inte bedöms som yrkesmässiga.

Tjänster avseende idrott (artikel 13 A.1 m)

Motsvarande undantag har införts i österrikisk mervärdesskattelag- stiftning.

242

SOU 2002:74

Bilaga 4

Tjänster och varor i samband med penninginsamlingsevenemang (artikel 13 A.1 o)

Undantaget avseende välgörenhetstillställningar etc. synes inte ha införts.

Särskilda regler för små företag

Enligt anslutningsfördraget med EU har Österrike rätt ha skattebefrielse för den vars årliga omsättning understiger ett belopp motsvarande 35 000 ECU (ca 300 000 kr). Sådana bestämmelser har också införts i den österrikiska lagstiftningen. Reglerna om skattebefrielse är tillämpliga även på ideella organisationer och föreningar.

243