Beslut vid regeringssammanträde den 13 juni 2002.
Ett råd tillkallas för att hantera frågan om utvecklingen av en kommunal databas. Rådet skall
· ansvara för att ett system tillskapas för att hantera
informationen i databasen och som möjliggör att
informationen finns tillgänglig på Internet,
· kvalitetssäkra de drygt 150 nyckeltal som presenterades
i betänkandet www.kommundatabas.nu - hur man med
nyckeltal bättre kan analysera och jämföra
kommunal verksamhet (SOU 2001:75),
· vidareutveckla innehållet i databasen med ytterligare
verksamheter för kommunerna,
· utveckla nyckeltal för landstingen,
· främja nyckeltalsbaserade analyser och jämförelser av
kommunal verksamhet,
· lämna förslag om organisatorisk anknytning för databasen
efter uppbyggnadsskedet.
Bakgrund
År 1998 tillsattes en arbetsgrupp inom Regeringskansliet, Arbetsgruppen för utvecklad uppföljning av kommuner och landsting, som hade i uppdrag att bl.a. lämna förslag för hur man på sikt skall åstadkomma en väl fungerande uppföljningav måluppfyllelse och resursanvändning i kommuner och landsting. Som ett led i arbetet startades 1999 ett projekt i Finansdepartementet med uppgift att ta fram förslag till en kommunal databas med uppgifter som beskriver vad kommunen gör, hur mycket detta kostar och med vilken kvalitet verksamheten bedrivs. Projektet avslutades under sommaren 2000 och redovisades i rapporten Snabbt och riktigt, utvalt och viktigt (Ds 2000:48).
Regeringen beslutade den 12 oktober 2000 att tillsätta en utredare för att hantera den fortsatta utvecklingen av en kommunal databas samt vissa frågor som gäller tvärsektoriell uppföljning och utvärdering av kommunal verksamhet (dir. 2000:69). Regeringen uppdrog åt utredaren att bl.a.
· genomföra och utvärdera den utvidgade försöksverksamheten
med en kommunal databas,
· genomföra en förstudie avseende den mjuk- och hårdvara
som behövs för hantering av en kommunal databas, inklusive
mjukvara för kommunernas analys av information hämtad ur
den kommunala databasen,
· i samverkan med statistikansvariga myndigheter föreslå
åtgärder som möjliggör att information rapporteras in
tidigare i den utvidgade försöksverksamheten med en
kommunal databas,
· i samverkan med statistikansvariga myndigheter definiera,
utvärdera och vidareutveckla kvalitetsmått för berörda
kommunala verksamheter.
Utredarens betänkande www.kommundatabas.nu (SOU 2001:75)
överlämnades till regeringen den 28 september 2001. I betänkandet föreslogs bl.a. att databasen för verksamheterna inom skola och barnomsorg, vård och omsorg om äldre, omsorg om funktionshindrade samt individ- och familjeomsorg skall innehålla 157 nyckeltal.
De föreslagna nyckeltalen är övergripande och beskriver ekonomi, kvalitet och volym för verksamheterna. Utredaren lyfte särskilt fram att databasen skall vara lätt att använda och även vara lättillgänglig. Databasen skall vidare vara avgiftsfri och finnas tillgänglig på Internet. För att leda och ansvara för arbetet med kommundatabasen skall enligt förslaget ett råd bildas.
Vidare lyfte utredaren fram problematiken kring att få en helhetstäckande information för kommuner som har en hög andel av sin verksamhet bedriven i alternativ regi. Kommundatabasen skall medge jämförelser, oavsett huvudman, för den aktuella verksamheten.
Ett behov finns därför av att få mer information från de utförare kommunerna har avtal eller överenskommelser med. Utredaren föreslog att en ny bestämmelse införs i lagen (2001:99) om den officiella statistiken, med innebörden att kommuner och landsting skall vara skyldiga att inhämta relevanta statistiska uppgifter för den officiella statistiken även för verksamhet som bedrivs av andra utförare.
Utredaren föreslog vidare att rådet inte skall göra någon insamling av uppgifter från kommuner och landsting i egen regi till databasen. För att öka aktualiteten i uppgifterna i databasen och därigenom höja intresset för den föreslog utredaren att staten, genom rådet, medverkar och aktivt samarbetar i frågor som rör insamlingsmetoder och teknik med de dataleverantörer som kommunerna använder. Utredaren förespråkade en statlig finansiering av kommundatabasen.
Betänkandet har remissbehandlats. Remissyttrandena finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2001/3819).
Merparten av remissinstanserna ställde sig positiva till inrättandet av en kommunal databas.
Det är angeläget att arbetet med en kommunal databas fortsätter.
En särskild organisation som ansvarar för arbetet ökar intressenternas möjligheter att gemensamt på likvärdiga villkor utforma formerna för hur denna uppgift skall genomföras. Ett råd bör därför tillsättas för att hantera uppgiften.
Statistikansvaret för offentlig verksamhet är fördelat på olika myndigheter. De statistikansvariga myndigheterna fyller därmed en mycket viktig funktion för insamlingen av den information som kommer att göras tillgänglig i den kommunala databasen. Inom myndigheterna finns även stor erfarenhet och kunskap som är av vikt att beakta.
Ansvaret för den ekonomiska statistiken om den offentliga sektorn är delat mellan fyra myndigheter. Dessa myndigheter är enligt förordningen (2001:100) om den officiella statistiken Statistiska centralbyrån (SCB), Riksgäldskontoret, Riksförsäkringsverket och Ekonomistyrningsverket.
SCB ansvarar för statistiken om kommunernas finanser. Statistiken omfattar resultat- och balansräkning, finansieringsanalys, drift- och investeringsredovisning samt externa utgifter och inkomster. Räkenskapssammandraget, som omfattar ovanstående ekonomiska uppgifter, innehåller sammanlagt ca 2 700 variabler per kommun. Räkenskapssammandragets uppgifter definieras på ett enhetligt sätt (enligt den s.k. Kommun-Bas 98) och uppgifterna skall kunna hämtas från kommunernas bokföring. Uppgifter från Räkenskapssammandraget i form av nyckeltal och basdata redovisas på Internet, kostnadsfritt och tillgängligt för alla.
Ansvaret för den kommunala verksamhetsstatistik som avses ingå i den kommunala databasen är fördelat mellan Skolverket
(skolväsende och barnomsorg) och Socialstyrelsen (individ- och familjeomsorg samt äldre- och handikappomsorg). Därtill har SCB ansvar för befolkningsstatistiken. Verksamhetsstatistik presenteras bl.a. genom publikationer som "Jämförelsetal för barnomsorg och skola", "Jämförelsetal för socialtjänsten" samt
"Vad kostar verksamheten i din kommun?". Flertalet uppgifter om verksamheterna finns dessutom åtkomliga via de tre myndigheternas hemsidor.
I betänkandet www.kommundatabas.nu föreslogs att kommuner och landsting skall bli skyldiga att inhämta relevanta statistiska uppgifter för den officiella statistiken även för verksamhet som bedrivs av andra utförare. Denna fråga behöver emellertid närmare övervägas innan en dylik bestämmelse kan föreslås. Rådet skall därför i samråd med berörda statistikansvariga myndigheter analysera hur och i vilken omfattning denna information kan samlas in.
Den kommunala databasen skall innehålla information som stöder den övergripande styrningen i kommunerna. För att databasen skall kunna fylla en viktig funktion som ett verktyg för analyser och jämförelser av kommunal verksamhet måste den vara aktuell och relevant. Databasen bör vara enkel att använda.
De tekniska lösningarna bör vara ändamålsenliga. Med utgångspunkt från de nationella nyckeltalen kan fördjupade studier av skillnader genomföras, t.ex. av forskare på området.
Rådet bör därför främja aktualiteten hos databasen och användandet av den.
Rådet skall ha ett kansli till sitt förfogande. Rådets ordförande skall besluta om bemanningen av kansliet.
En förutsättning för rådets arbete är att de uppgifter som skall ingå i databasen inte omfattas av statistiksekretess. Vidare skall inte personuppgifter som kan hänföras till fysiska personer i livet ingå i databasen.
Rådet skall upphandla ett system för databasen. Systemet skall vara i drift och tillgängligt på Internet senast under 2003. Databasens konstruktion skall medge att jämförelser kan göras, dels av olika kommuner, dels över tiden i en och samma kommun. I rådets ansvar ingår även att ansvara för att databasen drivs och underhålls effektivt.
Rådet skall utveckla nyckeltal för den obligatoriska kommunala verksamhet, som inte omfattades av förslagen i betänkandet. Rådet skall även kvalitetssäkra de drygt 150 nyckeltal som föreslogs i betänkandet samt vid behov utarbeta förändringar i dessa nyckeltal.
Nyckeltalen skall beskriva ekonomi, volym och kvalitet. Nyckeltalen skall vara lättillgängliga och presenteras på Internet. För att skapa överblickbarhet bör antalet nyckeltal begränsas. Rådet bör även sträva efter balans mellan de olika slagen av nyckeltal, varför betänkandets förslag bör kompletteras med fler nyckeltal som beskriver kvalitet. För att undvika merarbete bör rådet i så stor utsträckning som möjligt studera de erfarenheter som presenterades i betänkandet.
Rådet skall lämna förslag till lämpliga nyckeltal som beskriver verksamhet, ekonomi och kvalitet för landstingens ansvarsområden.
Detta bör ske i samverkan med Landstingsförbundet. Vidare skall rådet se till att en lämplig teknisk lösning tillskapas för denna del av databasen. Nyckeltalen skall vara lättillgängliga och presenteras på Internet. För att skapa överblickbarhet bör antalet nyckeltal begränsas. Rådet bör även sträva efter en balans mellan de olika slagen av nyckeltal.
I betänkandet www.kommundatabas.nu föreslogs att kommuner och landsting skall bli skyldiga att inhämta relevanta statistiska uppgifter för den officiella statistiken även för verksamhet som bedrivs av andra utförare. Denna fråga behöver emellertid närmare övervägas innan en dylik bestämmelse kan föreslås. Rådet skall därför i samråd med berörda statistikansvariga myndigheter analysera hur och i vilken omfattning denna information kan samlas in.
Rådet skall verka för att så många som möjligt använder databasen.
Rådet skall stimulera kommuner och landsting att använda databasen.
Rådet skall även stimulera strukturerade jämförelser mellan olika kommuner och landsting. Detta kan t.ex. ske genom att man kartlägger det arbete som bedrivs och vid behov startar nätverk och initierar projekt som syftar till jämförelser av de olika verksamheterna.
Rådet bör beakta det arbete som bedrivs med att utveckla en databas som beskriver det arbete kommuner och landsting bedriver med frågor som rör bl.a. organisations-, styr- och verksamhetsformer samt demokrati och rättssäkerhet. Rådet bör även sträva efter samverkan med det organ som ansvarar för denna databas.
Rådet bör knyta till sig de organ som verkar för samordning och utveckling av statistik på databasens område, exempelvis SCB:s samrådsgrupp för kommunal finansstatistik och andra grupper.
Rådet skall överväga och föreslå lämplig organisatorisk lösning för databasen efter uppbyggnadsskedet. Rådet bör därvid uppmärksamma vad som sägs i den förvaltningspolitiska propositionen Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst
(prop. 1997/98:136).
Rådet skall utarbeta en verksamhets-, tids- och aktivitetsplan för sitt och kansliets arbete för en treårsperiod. Denna plan skall presenteras för regeringen senast den 31 oktober 2002.
Den del av uppdraget som avser förutsättningar för att inhämta den information som behövs till den kommunala databasen från alternativa utförare skall redovisas senast den 31 mars 2003.
Rådet skall, med utgångspunkt i verksamhets-, tids- och aktivitetsplanen, redovisa resultaten av sitt arbete årligen, maj 2003, maj 2004 och september 2005. Redovisningen i maj 2004 skall innefatta förslag om framtida organisatorisk lösning för databasen. Det står rådet fritt att redovisa delresultat av sitt arbete under arbetets gång.
(Finansdepartementet)