Beslut vid regeringssammanträde den 31 januari 2002.
Gymnasiekommittén 2000 (U 2000:06) får genom dessa tilläggsdirektiv ytterligare uppgifter.
Kommittén skall utreda behovet av utökad möjlighet för kommuner att samverka om delar av utbildningar i gymnasieskolan.
Kommittén skall föreslå de författningsändringar som behövs med anledning av kommitténs förslag. I detta arbete skall samverkan ske med 1999 års skollagskommitté (U 1999:01).
Kommittén skall redovisa en strategi för ett genomförande av sina förslag.
Slutligen ändras också tidpunkten för kommitténs slutliga redovisning till den 16 december 2002.
Gymnasiekommittén 2000 tillkallades enligt regeringsbeslut den 4 maj 2000 med uppdrag att bl.a. utreda och lämna förslag till en framtida utformning av gymnasieskolans studievägsutbud (dir.
2000:35).
Kommittén fick genom regeringsbeslut den 1 februari 2001 i tilläggsdirektiv (dir. 2001:8) att föreslå bl.a. hur samverkan mellan skola och arbetsliv kan utvecklas samt hur ett ökat inslag av lärande i arbetslivet i gymnasieskolan bör utformas.
Kommittén skall redovisa sitt uppdrag senast den 30 april 2002.
1999 års skollagskommitté
1999 års skollagskommitté tillkallades enligt regeringsbeslut den 25 februari 1999 med uppgift att göra en översyn av skollagstiftningen. Kommittén skall bl.a. föreslå hur skollagen
(1985:1100) kan moderniseras genom att förenklas och förtydligas samt bättre anpassas till ett målstyrt skolväsende och till den ansvarsfördelning som råder mellan stat och kommun (dir.1999:15).
Kommittén har fått förlängning till den 31 december 2001 med att redovisa sitt uppdrag.
1999 års skollagskommitté och Gymnasiekommittén 2000 arbetar båda med frågor som rör gymnasieskolan, men de har utifrån sina direktiv olika utgångspunkter.
1999 års skollagskommitté arbetar i första hand med skolformsövergripande frågor, t.ex. hur en ökad rättssäkerhet för elever kan åstadkommas, analys och definition av termer som används i skollagen och förenkling och förtydligande av lagstiftningen. 1999 års skollagskommittés förslag till ny skollag kommer att innehålla förslag som rör samtliga verksamhets-
och skolformer.
Uppdraget för Gymnasiekommittén 2000 omfattar enbart gymnasieskolan. De förslag som Gymnasiekommittén 2000 lägger fram kommer sannolikt att kräva omfattande ändringar av nuvarande bestämmelser om gymnasieskolan i skollagen. Det gäller såväl gymnasieskolans inre struktur som terminologi och begrepp kopplade till denna, men kan enligt direktiven även beröra mottagande och intagning av sökande m.m.
För att få kommittéernas två kommande betänkanden, att harmoniera med varandra finns det skäl att samordna kommittéernas arbete.
Kommittén skall därför samverka med 1999 års skollagskommitté så att de förslag till författningsändringar som kommittén lämnar stämmer överens med strukturen på det förslag till ny skollag som 1999 års skollagskommitté lämnar.
I propositionen Växa med kunskaper (prop.1990/91:85) beskriver regeringen hur samverkan mellan små och medelstora kommuner kan ge den bredd och kvalitet i utbudet av utbildningsvägar som kommunerna är skyldiga att erbjuda sina elever. I regeringens utvecklingsplan Samverkan, ansvar och utveckling (Skr.1998/99:121)
lyfter regeringen åter fram behovet av samverkan mellan kommuner.
Samverkansavtal ses som en väg att nå ett bredare utbud än vad en kommun kan erbjuda på egen hand. Nuvarande bestämmelser om samverkansavtal mellan kommuner reglerar elevens rätt att genomgå en hel gymnasieutbildning i annan kommun.
I den framtida gymnasieskolan uppbyggd med ny struktur, kan det finnas behov av att elever får delar av sin gymnasieutbildning förlagd till annan kommun.
Skolverket redovisar i rapporten Reformeringen av gymnasieskolan nr 187 de svårigheter som uppmärksammats med att genomföra den av riksdagen år 1991 beslutade reformens intentioner i skolans vardag.
Gymnasiereformen syftade, då som nu, till att höja kvaliteten i undervisningen. Syftet var också att tydliggöra det lokala ansvaret och konstruera gymnasieskolan så att den skulle kunna omformas och förändras i den takt det var nödvändigt med hänsyn till omvärldsförändringar. Rapporten visar att skolorna lagt ner mycket tid och kraft på genomförandet av reformen, men att de organisatoriska inslagen kom att stå i centrum för arbetet. Att strukturera innehållet i kurser och inordna dessa i en studiegång var tidskrävande. Detsamma gällde arrangerandet av det individuella valet och lokala tillägget. Intentionerna med reformen kom i skymundan och de organisatoriska förändringarna blev ett mål i sig. Syftet med decentraliseringen blev inte tydliggjort och i stället för att utveckla arbetssätt och metoder översattes invanda mönster till de nya kurserna. Fokusering på kursen gjorde att reformen kom att definieras utifrån verksamhetens minsta del och helhetsbilden gick, enligt Skolverkets rapport, till stora delar förlorad liksom syftet med reformen.
Skolverkets kvalitetsgranskningsnämnds rapport, Nationella kvalitetsgranskningar 2000, ger en liknande bild av det nya betygssystemets tillämpning. Inspektörernas granskning visar att det finns betydande brister vad gäller rättvis och likvärdig bedömning. Nämnden pekar på orsaker som att såväl stat som kommun kraftigt tycks ha underskattat komplexiteten i det mål-
och kunskapsrelaterade betygssystemet och den tid och kraft som var nödvändig för att genomföra det. Det tycks ha saknats reella förutsättningar för lärarna att sätta sig in i och förstå systemet från grunden. För att förbättra situationen har regeringen gett Skolverket i uppdrag att planera för en kompetensutveckling om bedömning och betygsättning av lärare i grundskolan, gymnasieskolan och den gymnasiala vuxenutbildningen.
Båda rapporterna pekar på behovet av en genomtänkt plan och strategi för introduktion och genomförande av nationella reformer av detta slag. Inte minst måste syftet med reformen lyftas fram och tydliggöras för att genomförandet lokalt ska få önskad effekt.
Mot den tecknade bakgrunden behöver Gymnasiekommitténs uppdrag utvidgas. Utöver de uppgifter som anges i tidigare direktiv (dir.
2000:35 och dir. 2001:8), skall kommittén även utreda följande.
Kommittén skall utreda behovet av utökad möjlighet för kommuner att samverka om delar av utbildningar i gymnasieskolan.
Kommittén skall utreda vilka författningar som påverkas av kommitténs förslag om den framtida gymnasieskolan. Kommittén skall vidare lämna förslag till författningsändringar som är nödvändiga med anledning av kommitténs övriga förslag. I detta arbete skall samverkan ske med 1999 års skollagskommitté
(U 1999:01).
Kommittén skall redovisa en strategi för genomförandet av sina förslag. Strategin skall bygga på de erfarenheter som gjorts av 1990-talets tidigare reformgenomföranden inom gymnasieskolan.
Arbetet skall redovisas i sin helhet senast den 16 december 2002.
(Utbildningsdepartementet)