Beslut vid regeringssammanträde den 21 februari 2002.
En parlamentarisk kommitté tillkallas med uppdrag att förbereda den svenska regeringens ställningstaganden inför FN:s livsmedels-
och jordbruksorganisations(FAO) världslivsmedelstoppmöte den 10-13 juni 2002.
Under 1900-talets sista hälft skedde en stark global ekonomisk utveckling. Många människor fick det bättre. Utvecklingen var dock inte entydig. Den ekonomiska utvecklingen kom inte alla länder och människor till del. Flera länder i tredje världen präglades fortfarande av låga inkomster och livsmedelsbrist.
Klyftan mellan dem som levde under goda levnadsbetingelser och dem som levde i fattigdom tycktes oöverstiglig och fanns såväl inom som mellan länder. Vid slutet av 1900-talet var nära 800 miljoner människor drabbade av undernäring, hunger eller svält.
Det var mot den bakgrunden som FAO tog initiativ till ett toppmöte om livsmedelssäkerhet i Rom den 13-17 november år 1996 - World Food Summit, WFS. En av orsakerna till att sammankalla toppmötet var insikten om att en förutsättning för all mänsklig utveckling är att människor får tillräckligt med föda och näringsämnen. Erfarenheten hade emellertid visat att orsaken till undernäring, hunger och svält inte enbart kan ses som en fråga om tillgången på livsmedel. Fattigdom i sig är den viktigaste orsaken till undernäring och svält men fattigdomen orsakas av en rad olika förhållanden. Detta synsätt kom att prägla konferensens arbete och dess slutsatser.
Sverige ansåg att toppmötet var viktigt. Sverige ägnade därför mycket arbete åt förberedelser inför mötet både inom ramen för FAO:s planering och för att engagera olika grupper i det svenska samhället i de frågor som toppmötet skulle behandla. En nationalkommitté inrättades för att ansvara för dessa uppgifter.
Kommittén arrangerade seminarier och utarbetade olika rapporter i frågor som kom att avhandlas på toppmötet. Inför toppmötet koordinerades den svenska positionen med övriga EU-länders positioner och samråd skedde med de nordiska länderna.
Sammantaget gav nationalkommitténs arbete ett viktigt underlag för de svenska ställningstagandena inför toppmötet.
Toppmötet resulterade i en handlingsplan som inleds med den s.k.
Romdeklarationen. I deklarationen ger toppmötet uttryck för sin politiska vilja att minska antalet svältande med hälften till år 2015. Planen består av sju åtaganden, vilka täcker demokrati, fattigdom, uthålligt användande, handel, katastrofberedskap, finansiering och uppföljning, som varje stat förbundit sig att följa.
Handlingsplanen skall följas upp vartannat år. Ansvaret för uppföljningen ligger hos varje deltagande nation. FAO:s livsmedelssäkerhetskommitté sammanställer resultaten och ser till att alla stater kan ta del av rapporterna och sammanställningen.
Vid den första uppföljningen visade det sig vara för betungande att varje gång följa upp hela planen, varför uppföljningen nu görs stegvis. År 2006 skall en halvtidsöversyn göras av hela planen. På FAO:s rådsmöte i november 2001 fattades, på förslag av FAO:s generaldirektör, beslut om en femårsuppföljning.
Konferensen kommer att äga rum som ett separat toppmöte i Rom den 10-13 juni 2002 under rubriken World Food Summit five years later, WFSfyl.
Ett centralt inslag i svenskt utvecklingssamarbete är kampen mot svält och fattigdom. Det var därför naturligt med ett starkt svenskt engagemang inför och under FAO:s toppmöte om livsmedelssäkerhet för drygt fem år sedan. Sverige kunde på ett framgångsrikt sätt bidra till att toppmötet gav konkreta resultat i form av en handlingsplan. Förberedelsearbetet var också omfattande, bl.a. inrättades en särskild nationalkommitté för uppgiften, vilket var en viktig förklaring till att Sverige på ett aktivt sätt kunde medverka till de resultat som nåddes under toppmötet.
FAO-toppmötet i juni 2002 kommer att koncentreras på att följa upp de åtgärder som genomförts sedan WFS antog sin handlingsplan.
Toppmötet kommer att göra det möjligt att bedöma om Rom-deklarationens målsättning, att minska antalet svältande med hälften till år 2015, kommer att kunna infrias eller om ytterligare åtgärder behöver vidtas. Mötet kommer att bli ett viktigt inslag i kampen mot svält och fattigdom.
För att förbereda den svenska regeringens ställningstaganden inför WFSfyl inrättas en särskild kommitté. Kommitténs uppgift är att ta fram underlag för svenska positioner vid toppmötet.
Kommittén bör ha en bred inriktning på sitt arbete och ha ett informationsutbyte med andra aktuella processer inom ramen för det internationella samarbetet, särskilt vad gäller utvecklingsfinansiering, uppföljningen av barntoppmötet och hållbar utveckling. Kommittén skall följa den internationella diskussionen och därvid lägga särskild vikt vid genomförandet av millenniedeklarationens mål för utveckling och fattigdomsbekämpning. Kommittén skall vidare följa diskussionen i utvecklingsländerna om de hittillsvarande erfarenheterna av FAO:s handlingsplan. Den samordning inför WFSfyl som sker bland medlemsländerna i EU bör uppmärksammas.
Kommitténs arbete skall resultera i kortare rapporter som kan utgöra underlag för regeringens ställningstaganden vid toppmötet.
En viktig del av kommitténs arbete är att öka kunskapen i det svenska samhället om livsmedelssituationen i världen, om sambanden mellan fattigdom och svält samt betydelsen av det arbete som FAO och andra internationella aktörer bedriver för att kunna uppnå handlingsplanens mål. Kommittén bör lägga särskild vikt vid dialog med berörda intresseorganisationer. Seminarier och konferenser som behandlar frågor med anknytning till toppmötet kan vara inslag i kunskapsspridningen.
I kommitténs arbete ingår att utarbeta en slutrapport där det bl.a. skall ingå en bedömning av toppmötets genomförande och resultat. Kommittén skall också redovisa eventuella ekonomiska konsekvenser av de förslag och rapporter som kommittén presenterar.
Kommittén skall vidare bidra till genomförandet av den konferens om "The Role of Women Fighting Poverty and Hunger" som regeringen tillsammans med FAO planerar att genomföra i anslutning till toppmötet i Rom.
Regeringskansliets stöd till kommitténs arbete i förberedelserna inför WFSfyl och arrangemang i anslutning till toppmötet är av interdepartemental karaktär.
Kommittén skall löpande redovisa sitt arbete för regeringen.
Rapporteringen skall huvudsakligen ske genom korta skriftliga rapporter som kan utgöra underlag för regeringens ställningstaganden inför toppmötet. Efter toppmötet skall kommittén utarbeta en slutrapport om sitt arbete som också skall innehålla en utvärdering av toppmötets genomförande och resultat.
Kommitténs slutrapport skall redovisas senast den 31 augusti 2002.
(Jordbruksdepartementet)