Beslut vid regeringssammanträde den 21 februari 2002.
Utredningen om översyn av polisens arbetsuppgifter skall utöver nuvarande uppdrag utreda frågan om att föra över huvudansvaret för förvaring av personer som omhändertagits med stöd av lagen
(1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m. från polisen till annan huvudman. Med hänsyn till bl.a. detta förlängs utredningstiden till den 1 december 2002.
Med stöd av regeringens bemyndigande den 21 december 2000 tillkallade chefen förJustitiedepartementet en särskild utredare med uppgift att bl.a. utreda och lämna förslag till ändringar som innebär att polisens verksamhet renodlas så att polisen i ökad utsträckning kan koncentrera sig på sin centrala funktion att minska brottsligheten och öka människors trygghet (dir. 2000:105).
Utredningstiden har förlängts, vilket innebär att utredningen skall redovisa sitt uppdrag senast den 1 april 2002 (dir 2001:63).
Ett delbetänkande med en kartläggning av polisens arbetsuppgifter redovisades den 9 november 2001.
Reglerna om omhändertagande av berusade personer finns i lagen
(1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m. (LOB).
Lagen trädde i kraft den 1 januari 1977. Samtidigt avskaffades bestämmelserna i brottsbalken om straffansvar för fylleri.
Avsikten med den nya lagen var att skapa en grundval åt ett nytt förhållningssätt vad gällde omhändertagande och behandling av personer som är berusade på allmän plats. Det var i första hand fråga om en social skyddslagstiftning där omsorgen om den enskilde individen skulle komma i förgrunden.
Utvecklingen tog emellertid en helt annan väg än den som lagstiftaren hade avsett. De som omhändertagits enligt LOB kom även i fortsättningen att förvaras hos polisen på samma sätt som skedde före det att LOB trädde i kraft. Genom en lagändring som trädde i kraft den 1 januari 1999 infördes en möjlighet att förvara omhändertagna personer i häkte, dvs. inom kriminalvården, i stället för i polisarrest. En sådan ordning tillämpas i Stockholm där omhändertagna personer enligt LOB förvaras i Kronobergshäktet.
En förvaring i polisens eller kriminalvårdens lokaler ger inte utrymme för någon egentlig vård eller behandling. Personer som är så akut berusade som ett omhändertagande enligt LOB förutsätter har dock i många fall behov av sådana omsorger. Omhändertagandet av dessa skulle därför kunna förbättras om det skedde på något annat sätt. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till det arbete som då hade inletts med finna former för att renodla polisens verksamhet, har Justitiedepartementet låtit göra en översyn av lagen. En del av den översynen har omfattat frågan om ansvaret för förvaringen av omhändertagna berusade personer.
Uppdraget har redovisats i promemorian Omhändertagande av berusade personer enligt LOB (Ds 2001:31). I promemorian konstateras att den nuvarande ordningen att omhändertagna huvudsakligen förvaras hos polisen inte är tillfredsställande.
Det framhålls att starka skäl talar för att ansvaret för de omhändertagna under deras tillnyktring bör läggas på en annan huvudman. Det anges att det har blivit allt svårare för polisen att bedöma de omhändertagnas hälsotillstånd och att uppgiften att förvara berusade personer har ett ringa samband med de centrala polisuppgifterna. Till detta kommer att förvaringen av de omhändertagna hos polisen sker under förhållanden som med dagens värderingar framstår som otidsenliga och att humanitära skäl därför talar för att ansvaret för tillnyktringen bör läggas på en annan huvudman som kan ge en bättre medicinsk och social omvårdnad. När det gäller frågan om vem som skall överta huvudansvaret från polisen för tillnyktringen av de omhändertagna framhålls att det ligger nära till hands att tänka sig en ordning där kommunerna ensamma eller kommuner och landsting gemensamt tar ett ansvar för förvaringen på det sätt som sker vid flera av de nu fungerande tillnyktringsenheterna. Promemorian innehåller dock inga förslag i denna del.
I promemorian konstateras alltså att det finns starka skäl som talar för att ansvaret för de omhändertagna under tillnyktringen bör överföras från polisen till någon annan huvudman. Enligt regeringens bedömning bör därför övervägas om huvudansvaret skall ligga på polisen eller om förvaringen i stället bör ligga hos en huvudman som bl.a. har den medicinska kunskap som krävs för uppgiften. Frågan om vem som i så fall bör överta huvudansvaret och hur en sådan övergång skall ske kräver ytterligare utredning.
Detta gäller inte minst frågan om hur en förändring av huvudmannaskap skall finansieras.
Utredaren skall utreda hur formerna för förvaring av berusade personer kan förbättras och därvid överväga vilken huvudman som i framtiden bör ha huvudansvaret för förvaring av berusade personer.
En möjlighet är att föra över huvudansvaret på kommun eller landsting. Utredaren kan också överväga en lösning som innebär att båda dessa huvudmän delar på ansvaret. Om utredaren finner det lämpligare att huvudansvaret övergår på någon annan huvudman, står det utredaren fritt att föreslå detta. I samband med frågan om en eventuell övergång av huvudmannaskapet måste utredaren också ta ställning till hur man skall fördela ansvaret för den grupp av omhändertagna personer som uppträder hotfullt och våldsamt och som därför inte kan förvaras på sjukhus eller tillnyktringsenhet e.d. Vidare skall utredaren analysera om en eventuell ansvarsövergång bör föranleda någon förändring av vem som skall fatta beslut i samband med omhändertagandet.
Utredaren skall också lämna förslag på hur en eventuell övergång av huvudansvaret skall genomföras. En redovisning skall göras av hur förslaget påverkar kostnaderna och intäkterna för staten, kommun och landsting. Utredaren skall när det gäller kostnadsökningar eller intäktsminskningar lämna förslag till finansiering.
Utredningsarbetet bör bedrivas med utgångspunkt i den utredning som gjorts i promemorian Omhändertagande av berusade personer enligt LOB (Ds 2001:31).
Utredaren skall lämna förslag på den lagstiftning som bedöms nödvändig.
Utredaren får även ta upp andra frågor som bedöms relevanta för att lösa huvuduppgiften.
Uppdraget skall samråda med berörda myndigheter.
Utredningstiden förlängs på så sätt att uppdraget skall slutredovisas senast den 1 december 2002. Ett delbetänkande avseende de frågor som omfattas av det ursprungligen lämnade uppdraget skall redovisas senast den 1 juli 2002.
(Justitiedepartementet)