Tilläggsdirektiv till Utredningen om vissa hjälpmedel för personer med funktionshinder samt om vissa insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (S 2001:06)

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2002.

Sammanfattning av tilläggsuppdraget

Den särskilda utredaren skall, utöver vad som anges i kommittédirektiven (dir 2001:81) till Utredning om vissa hjälpmedel för personer med funktionshinder samt om vissa insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, även se över systemet för arbetshjälpmedel. Utredaren skall slutredovisa sitt arbete senast den 15 september 2003.

Bakgrund till tilläggsuppdraget

De ursprungliga direktiven

Regeringen beslutade den 18 oktober 2001 att tillkalla en särskild utredare (dir. 2001:81) att analysera vissa frågor på hjälpmedelsområdet och lämna förslag till åtgärder. Den särskilda utredaren skall också förtydliga vissa insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Delat ansvar för arbetshjälpmedel

Ansvaret för att administrera, tillhandahålla och utveckla stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen, arbetshjälpmedel, skiljer sig från vad som gäller de hjälpmedel som omfattas av sjukvårdshuvudmännens ansvar enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Samtidigt kan det ibland vara svårt att skilja på arbetshjälpmedel och hjälpmedel som används i olika sammanhang i den dagliga livsföringen.

Arbetsmarknadsverket (AMV) svarar för bidrag till hjälpmedel till bl.a. arbetslösa och nyanställda medan Riksförsäkringsverket (RFV) och försäkringskassorna har ansvar för bidrag till hjälpmedel till dem som redan haren anställning. Även arbetsgivarna har ett ansvar för dem som redan har en anställning.

Arbetshjälpmedel inom AMV:s ansvarsområde regleras i förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp. Arbetshjälpmedel inom RFV:s och försäkringskassornas ansvarsområde regleras i förordningen (1991:1046) om ersättning från sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring i form av bidrag till arbetshjälpmedel. Där finns bestämmelser om bidrag till arbetshjälpmedel som behövs som ett led i rehabilitering av en försäkrad som förvärvsarbetar.

Enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) skall arbetsförhållandena anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende.

Ibland uppstår frågan om vem som äger det eller de hjälpmedel som inköpts till en arbetsplats, eftersom stöd kan lämnas både till arbetsgivaren och den funktionshindrade. Frågan aktualiseras bl.a. när en person byter arbetsgivare.

Ansvarsfördelningen för arbetshjälpmedel uppfattas som oklar

Ansvarsfördelningen mellan AMV, RFV, försäkringskassorna och arbetsgivarna uppfattas som oklar. Det delade ansvaret ställer stora krav på samordning av alla inblandade på hjälpmedelsområdet för såväl information om arbetshjälpmedel som provning, upphandling, teknikutveckling, uppföljning etc. Detsamma gäller underhåll och reparationer av beviljade hjälpmedel. Det är viktigt att oklarheterna undanröjs och att samordningen fungerar så att den enskilde inte skall gå miste om nödvändigt stöd. Alla ansvariga måste också tillsammans kunna påverka och stödja utvecklingen på området.

Även gränsdragningen till hälso- och sjukvårdens ansvarsområde är ibland oklar. RFV granskade, inom ramen för sin tillsyn, 888 beslut om bidrag till arbetshjälpmedel under första kvartalet 1999. Fyrtio procent av besluten avsåg bidrag till hörselhjälpmedel. RFV kopplar den stora andelen ansökningar om bidrag till hörselhjälpmedel till att många landsting bara beviljade analoga hörapparater medan de flesta sökande önskade digitala hörapparater som är dyrare.

Hjälpmedelsinstitutet aktualiserar, i sin rapport om den framtida inriktningen och omfattningen av institutets verksamhet, frågan om ett samordnat system för provning och upphandling av arbetshjälpmedel. Institutet jämför med den samordning som finns för hjälpmedel inom hälso- och sjukvården (Analysrapporten - förslag till verksamhetsinriktning och resursramar för Hjälpmedelsinstitutet för perioden 2003-2005).

Uppdraget

Den särskilda utredaren skall se över det nuvarande systemet för arbetshjälpmedel. Översynen skall avse ansvarsfördelningen och samordningen mellan berörda huvudmän vad gäller ansvaret för t.ex.
- information, utprovning, tillhandahållande, träning och uppföljning samt underhåll och reparationer av arbetshjälpmedel,
- utveckling och provning av nya arbetshjälpmedel, samt
- upphandling.

Möjligheterna att underlätta för personer med funktionshinder att komma in och stanna kvar på arbetsmarknaden skall vara utgångspunkten för översynen.

Utredaren skall även kartlägga upphandlingen av och ägarförhållandena för sådana hjälpmedel och anpassningar som den funktionshindrade och/eller arbetsgivaren beviljas bidrag till att köpa eller hyra.

Utredaren skall lämna de förslag till författningsändringar och andra åtgärder som översynen kan ge anledning till. Om utredaren föreslår författningsändringar skall fullständiga förslag till sådana läggas fram. Konsekvenserna för jämställdheten mellan kvinnor och män skall beaktas.

Utredaren skall i denna del av sitt uppdrag även samråda med arbetsmarknadens parter och handikapporganisationer samt med den utredning om de arbetsmarknadspolitiska programmen, anställning med lönebidrag och skyddad anställning hos offentlig arbetsgivare som regeringen avser att tillsätta.

Redovisning av uppdraget

Den särskilda utredaren skall enligt de ursprungliga direktiven slutföra sitt arbete senast den 10 januari 2003. Med ändring av denna tidpunkt skall utredaren slutredovisa sitt arbete senast den 15 september 2003.

                        (Socialdepartementet)