Viss behandling av personuppgifter inom Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2002.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare skall göra en översyn av regleringen av behandling av personuppgifter i Försvarsmaktens försvarsunderrättelseverksamhet och i den militära säkerhetstjänsten samt i Försvarets radioanstalts underrättelseverksamhet. Utredaren skall därvid kartlägga behandlingen av personuppgifter och analysera behovet av särskilda bestämmelser. Utgångspunkten är att myndigheternas verksamhet skall kunna bedrivas effektivt med rationellt datorstöd samtidigt som nödvändig respekt visas för enskildas personliga integritet. Utredaren skall lämna förslag till en reglering i lag.

Uppdraget skall redovisas senast den 1 april 2003.

Nuvarande regler

För närvarande regleras Försvarsmaktens och Försvarets radioanstalts personuppgiftsbehandling i förordningen (2001:703) om viss behandling av personuppgifter inom Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt och i personuppgiftslagen (1998:204). Förordningen trädde i kraft den 1 oktober 2001 och gäller utöver personuppgiftslagen, vilken trädde i kraft fullt ut för automatiserad behandling av personuppgifter samma dag. Eftersom myndigheterna behandlar en stor mängd personuppgifter som dessutom kan vara av särskilt känslig natur bör behandlingen regleras särskilt i lag i stället för i förordning (se bet. 1990/91:KU11 s. 11 och bet. 1997/98:KU18 s. 43, jfr prop. 1990/91:60 s. 58 och 1997/98:44 s. 41).

Personuppgiftslagen gäller bl.a. för behandling av personuppgifter inom Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt. Lagen bygger på Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet avsådana uppgifter, kallat dataskyddsdirektivet (EGT nr L 281, 23/11/1995, s. 31-50, CELEX nr 1995L0046). Direktivet är inte tillämpligt på sådan behandling av personuppgifter som faller utanför gemenskapsrätten (exempelvis den som gäller allmän säkerhet, statens säkerhet eller statens verksamhet på straffrättens område). Den svenska personuppgiftslagen är dock generellt tillämplig och omfattar även sådana områden som faller utanför EG-rätten, i den mån det inte finns särreglering i andra författningar.

Utgångspunkten för personuppgiftslagen är att behandling av personuppgifter är tillåten bara i de fall och på de villkor lagen anger. Personuppgiftslagen innehåller vissa grundläggande krav på hur uppgifter får behandlas. Dessa krav innebär bl.a. att personuppgifter får behandlas endast för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål. Enligt huvudregeln får behandling av uppgifter endast ske efter samtycke från den registrerade. Från huvudregeln finns det emellertid flera undantag, t.ex. om det är nödvändigt att behandla personuppgifter för att en arbetsuppgift av allmänt intresse skall kunna utföras eller för att den personuppgiftsansvarige skall kunna fullgöra en rättslig skyldighet.

Förordningen (2001:703) om viss behandling av personuppgifter inom Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt är tillämplig på den personuppgiftsbehandling som sker när myndigheterna, i förekommande fall, fullgör uppgifter enligt lagen (2000:130) om försvarsunderrättelseverksamhet, förordningen (2000:131) om försvarsunderrättelseverksamhet, säkerhetsskyddslagen (1996:627) och 1-3 §§ förordningen (1994:714) med instruktion för Försvarets radioanstalt.

Försvarsunderrättelseverksamhet och militär säkerhetstjänst

Försvarsunderrättelseverksamhet skall bedrivas för att kartlägga yttre militära hot mot landet och till stöd för svensk utrikes-, försvars- och säkerhetspolitik. Försvarsunderrättelseverksamheten syftar till att tillgodose behovet av tidig förvarning om hot mot landet så att beredskapshöjande åtgärder hinner vidtas samt att sörja för de underrättelsebehov som uppstår av Sveriges internationella verksamhet. Den militära säkerhetstjänsten i fred syftar till att tillgodose det långsiktiga säkerhetsskyddet inom Försvarsmakten.

Den vidgade synen på vad som innefattas i hot mot landets säkerhet medför att högre krav ställs på försvarsunderrättelsemyndigheterna beträffande samverkan och samordning med andra myndigheter. Den militära säkerhetstjänstens uppgift är att tillvarata de säkerhetsintressen som främst berör Försvarsmakten och att bl.a. biträda polisen i dess ansvar för rikets säkerhet. Säkerhetsintressena omfattar eller kan hänföras till personal, materiel, anläggningar, information samt planering och planer i vid bemärkelse. Säkerhetshotande verksamhet kan förekomma i form av underrättelseverksamhet, sabotage, subversiv verksamhet, terrorism och kriminalitet. Den militära säkerhetstjänsten omfattar säkerhetsunderrättelsetjänst och säkerhetsskyddstjänst. Vidare är signalskyddstjänsten en säkerhetsskyddsangelägenhet. Säkerhetsunderrättelsetjänstens uppgift är att klarlägga den säkerhetshotande verksamhetens omfattning, inriktning samt medel och metoder. Säkerhetsskyddet omfattar informations- och IT-säkerhet, tillträdesbegränsning, säkerhetsprövning, utbildning och kontroll. Samarbetet med andra länder och internationella organisationer är en naturlig del av försvarsunderrättelseverksamheten och säkerhetstjänsten. Ett utbyte av information är nödvändigt för att Sverige skall kunna få del av sådan information som landet behöver men som kräver resurser som saknas (jfr Regleringsbrev för budgetåret 2002 avseende myndigheter underställda Försvarsdepartementet s. 150-155).

Uppdraget

Utredaren skall göra en översyn av regleringen av Försvarsmaktens och Försvarets radioanstalts behandling av personuppgifter. Uppdraget omfattar endast den personuppgiftsbehandling som sker när Försvarsmakten fullgör uppgifter enligt lagen (2000:130) om försvarsunderrättelseverksamhet, förordningen (2000:131) om försvarsunderrättelseverksamhet och säkerhetsskyddslagen (1996:627) och i övrigt enligt vad som anges i 4 § 1-3 förordningen (2000:555) med instruktion för Försvarsmakten samt när Försvarets radioanstalt fullgör uppgifter enligt lagen (2000:130) om försvarsunderrättelseverksamhet, förordningen (2000:131) om försvarsunderrättelseverksamhet och 1-3 §§ förordningen (1994:714) med instruktion för Försvarets radioanstalt.

Utredaren skall kartlägga behandlingen av personuppgifter såvitt nu är i fråga och analysera behovet av särskilda bestämmelser för myndigheternas behandling av personuppgifter samt lämna förslag till sådana bestämmelser i lag. Utredaren skall därvid granska frågor som rör användning, inhämtande, utlämnande, gallring, arkivering och tillsyn. Rent allmänt har utredaren stor frihet att ta upp andra frågor som anknyter till detta område och där så bedöms vara angeläget lämna förslag på lösningar. I arbetet skall det internationella inslaget i myndigheternas verksamheter beaktas.

Arbetet skall bedrivas med utgångspunkten att myndigheternas verksamhet skall kunna bedrivas effektivt med rationellt datorstöd samtidigt som nödvändig respekt visas för enskildas personliga integritet.

Enligt regeringens mening bör särlagstiftning gälla utöver personuppgiftslagen och begränsas till att avse frågor som är specifika för de verksamheter som omfattas av lagstiftningen.

Uppdragets genomförande

Utredaren skall samråda med Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt, Försvarets underrättelsenämnd, Rikspolisstyrelsen (SÄPO), Datainspektionen och Riksarkivet.

Utredaren bör även samråda med den särskilda utredare som är tillsatt för att göra en översyn av Försvarets radioanstalt.

Redovisning av uppdraget

Uppdraget skall redovisas senast den 1 april 2003.

                      (Försvarsdepartementet)