den 10 april

Svar på fråga 2002/03:746 om kristdemokratiska kubaner i arrest

Utrikesminister Anna Lindh

Rosita Runegrund har frågat mig vad regeringen avser att göra för att stödja demokratirörelsen i Kuba. Svaret på denna fråga fick jag även tillfälle att utveckla den 8 april i mitt svar på Erik Ullenhags interpellation om svensk Kubapolitik.

Den senaste tidens massarresteringar av oliktänkande i Kuba utgör ännu ett exempel på de fortgående kränkningar av de mänskliga rättigheterna som begås i Kuba. Rättegångar har inletts och de gripna riskerar långa fängelsestraff, vissa till och med på livstid. Den svenska regeringen fördömer kraftfullt detta agerande och uppmanar de kubanska myndigheterna att släppa alla personer som har arresterats på grund av sina åsikter eller sin politiska verksamhet. Vi har på statssekreterarnivå framfört vår kritik direkt till Kubas ambassadör i Stockholm.

Den kubanska demokratirörelsen har redan Sveriges stöd. När en av de mest framträdande dissidenterna, Oswaldo Payá, var i Europa träffade han kabinettssekreteraren i Stockholm. Såväl den svenska ambassaden som svenska enskilda organisationer har goda förbindelser med det civila samhället och demokratirörelsen i Kuba. Man är väl medveten om Sveriges stöd i strävan efter en demokratisering och större respekt för mänskliga rättigheter.

Det svenska biståndet till Kuba är avsett att främja förutsättningar för en systemöppning och pluralism i Kuba. Biståndet omfattar redan nu en rad demokratiprojekt och flera olika samhällsaktörer i Kuba. Att utforma ett bistånd av systemöppnande karaktär är en synnerligen angelägen uppgift. Samtidigt är det något av en balansgång mellan den långsiktiga målsättningen, pluralism, och strävan att inte försvåra för lokala aktörer att verka i denna riktning på grund av att stödet görs synligt. Denna omständighet måste beaktas, men vi är ändå redo att öka detta bistånd i den mån det kan ske utan att det är till men för de lokala aktörerna.

För att öka våra påtryckningsmöjligheter är det även viktigt med en koordinering inom EU. Sverige var ett av de mest pådrivande länderna bakom det EU-uttalande som den 26 mars i år fördömde den senaste tidens arresteringar. På Sveriges förslag överlämnades samma dag även en EU-démarche till de kubanska myndigheterna i Havanna.

Sverige och EU bevakar utvecklingen noga och vi ser för närvarande över vad mer som skulle kunna göras, både på bilateral och EU-nivå, för att verka för en demokratisering och större respekt för mänskliga rättigheter i Kuba.