den 15 augusti

Svar på fråga 2002/03:1264 om asyl för falungongutövare

Statsrådet Jan O Karlsson

Helena Bargholtz har frågat mig om jag är beredd att verka för att utövare av falungong, som fruktar för sina liv, ska kunna få asyl i Sverige.

Som Helena Bargholtz framhåller har den kampanj som Kinas regering sedan ett par år tillbaka bedriver mot falungongrörelsen i Kina lett till omfattande kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Den svenska regeringen har vid upprepade tillfällen uppmanat Kinas regering att upphöra med dessa kränkningar.

Som minister kan jag emellertid inte ta initiativ i frågan om hur enskilda ärenden, i detta fallet utövare av falungong, ska behandlas gentemot ett visst land eller till att styra praxis. Regeringen kan endast påverka praxis om utlänningsmyndigheterna med stöd av utlänningslagen överlämnar enskilda ärenden till regeringen för avgörande.

Enligt utlänningslagen ska Sverige i enlighet med Genèvekonventionen ge asyl till den person som känner välgrundad fruktan för förföljelse till följd av exempelvis sin religiösa eller politiska uppfattning. En utlänning som i andra fall riskerar till exempel dödsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning kan beviljas uppehållstillstånd här såsom skyddsbehövande i övrigt. Ett eventuellt uppehållstillstånd beviljas först efter en individuell prövning i det enskilda asylärendet.

Detta innebär att svensk lagstiftning erbjuder ett starkt skydd för asylsökande vilkas fruktan för förföljelse är välgrundad.