den 26 augusti

Svar på fråga 2002/03:1252 om apotekens läkemedelsdistribution

Socialminister Lars Engqvist

Torsten Lindström har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att säkerställa snabb och trygg leverans av läkemedel för alla, även boende i glesbygd.

Staten och Apoteket AB tecknade i februari i år ett nytt så kallat verksamhetsavtal. I detta avtal anger regeringen villkoren och förutsättningarna, enligt 4 § lagen (1996:1152) om handel med läkemedel med mera för att Apoteket AB med ensamrätt ska få bedriva detaljhandel med läkemedel. Av avtalet framgår att bolaget ska ha ett rikstäckande system för landets läkemedelsförsörjning. Lokala apotek ska finnas i hela landet. Bolaget bör erbjuda kompletterande kundkanaler, såsom apoteksombud, elektronisk handel och dylikt, parallellt med lokala apotek under förutsättning att detta sammantaget leder till en bättre tillgänglighet. Bolaget beslutar om lokalisering av lokala apotek, kompletterande kundkanaler och tillgänglighet i övrigt. Dessa beslut ska fattas utifrån en samlad bedömning av en god läkemedelsförsörjning och servicemässiga och företagsekonomiska överväganden. Bolaget ska samråda med vården, kommunerna och handikapporganisationerna inför sådana beslut.

Apotekets styrelse fattade under år 2000 beslut om att inrätta distansapotek. Motiven till detta var att effektivisera logistikverksamheten, att i ökad utsträckning samtransportera läkemedel samt att avlasta de enskilda apoteken @ som i ökad utsträckning fått betjäna distansapoteken vilket inverkat menligt på tillgängligheten för kunderna på de lokala apoteken. Denna effektivisering av logistiksystemet sågs också som en förutsättning för att systemet med apoteksombud skulle kunna utvecklas på ett ekonomiskt hållbart sätt.

Det finns i dag tre distansapotek @ lokaliserade till Sollefteå, Boden och Hässleholm. Ett fjärde distansapotek, beläget i Falun, är under uppbyggnad. Det är framför allt i norra Sverige som apoteksombuden sedan sommaren 2002 fått sina leveranser från distansapoteken.

Det stämmer som frågeställaren hävdar att leveranstiden från distansapotek till apoteksombud ibland kan vara flera dagar. Enligt Apoteket AB bör detta dock inte vara ett allvarligt tillgänglighetsproblem. Apotekets etableringsprincip innebär att där sjukvården finns där finns också ett lokalt apotek. I samband med att en patient får sitt recept hos en läkare finns därmed möjligheten att hämta ut sitt läkemedel direkt på ett lokalt apotek @ där tillgängligheten för övrigt ökat till följd av etableringen av distansapoteken. Apoteksombuden @ som sammantaget står för 2@3 % av apotekets volymer @ svarar därför huvudsakligen för expediering av läkemedel på recept som förnyas. Detta innebär att patienten har möjlighet att planera sina uttag. Värt att notera är också att förekomsten av så kallade elektroniska recept ökar. Dessa kan bidra till att ledtiderna mellan läkare-distansapotek-apoteksombud-patient kan minska.

Sammantaget stämmer det att tillgängligheten inte är lika hög i glesbygd som i tätort. Apoteksombuden medför dock att tillgängligheten är högre i glesbygden än vad den skulle vara om de inte fanns. Etableringen av distansapoteken har varit ett viktigt led i att effektivisera logistikverksamheten vilket i sin tur är en förutsättning för att kunna driva och utveckla apoteksombudens verksamhet och andra alternativa distributionskanaler på ett företagsekonomiskt försvarbart vis.

Frågeställaren åberopar ett andra sakförhållande @ att etableringen av distansapotek inneburit att exempelvis livsmedel för allergiska barn nu måste beställas särskilt med högre kostnader och längre leveranstider som följd. Enligt Apoteket fanns kravet att förvarna sitt apotek eller sitt apoteksombud om avsikten att hämta ut denna typ av produkter även tidigare, och hanteringen har alltså inte påverkats av etableringen av distansapotek.

Apoteket AB:s styrelse och ledning följer noga och jobbar intensivt med bland annat tillgänglighetsfrågorna. Jag avser därför inte att vidta några särskilda åtgärder.