den 19 maj

Fråga 2002/03:965 av Camilla Sköld Jansson (v) till statsrådet Gunnar Lund om EMU och vår grundlag

Med några få månader till folkomröstningen är det fortfarande oklart vilka krav på grundlagsändringar ett medlemskap i EMU skulle föra med sig. ECB och EU-kommissionen har fört fram krav på svensk grundlagsändring i tre avseenden gällande regeringsformen och riksbankslagen. För det första måste ECB:s befogenheter inom penningpolitiken uttryckas. För det andra måste ECB:s behörighet att utge sedlar och mynt erkännas. För det tredje måste EU-rådets och ECB:s behörighet enligt artikel 111 i EU-fördraget när det gäller valutapolitiken erkännas. Dessutom kräver ECB att svenska lagar om allmänna handlingars offentlighet och sekretess inte medger "överträdelser av ECB:s regler om konfidentialitet". Den grundlagsfästa offentlighetsprincipen kommer alltså inte att gälla för EMU. Enligt en artikel i GP (1 februari 2003) menar statsrådet Gunnar Lund att det är önskvärt men inte nödvändigt med en grundlagsändring vid ett ja i folkomröstningen. Motivet är att svensk grundlag inte gäller om den kommer i konflikt med EG-rätt. Väljer Sverige att hålla fast vid grundlagen måste den ändras för ett EMU-inträde. Det sker då genom två beslut med mellanliggande val, vilket innebär att Sverige inte kan gå med i EMU förrän efter valet 2006. Regeringens tidsplan på ett inträde 1 januari 2006 kan alltså inte hållas med mindre än ett accepterande av att EG-rätten sätter sig över vår grundlag och därmed överordnas nationell konstitution. Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga statsrådet Gunnar Lund:

Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att, i händelse av ett ja i folkomröstningen, säkerställa att ett svenskt inträde i EMU sker i enlighet med svensk grundlag?