den 12 maj

Fråga 2002/03:911 av Kenneth Johansson (c) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist om dvärgbandmasken

Rävens dvärgbandmask och hundens dvärgbandmask är allvarliga problem i stora delar av Europa. I början av år 2000 hittades rävens dvärgbandmask för första gången i Norden, dock ännu inte i Sverige. Hundens dvärgbandmask förekommer hos hund, katt och varg. Den är mycket ovanlig hos svenska djur. Infekterade djur kan föra smittan vidare via maskägg som följer med avföringen ut i det fria. Människor kan sedan infekteras genom att till exempel äta förorenade bär och svamp. Hos människa kan blåmask bildas som i sin tur kan leda till allvarliga sjukdomar. Behandling av djur sker med avmaskningsmedel. Olika införselregler finns mellan länder. Det regleras bland annat i förordningen (1996:1830) om införsel av levande djur, samt föreskrifter (1996:52 och 2002:43) som alla syftar till att förebygga och förhindra smittspridning. Regler om avmaskning, friskintyg som ska utfärdas av veterinär finns också. Centerpartiet i Hedemora har framfört att många människor känner oro och olust inför dvärgbandmaskens framfart. "Om parasiten får fäste i vårt land kan den göra lingon, svamp, smultron, hjortron och frilandsodlade grönsaker till förbjuden frukt", skriver man. Ytterligare åtgärder för att förhindra att smittan når Sverige efterlyses, såsom bekämpning av illegal införsel av djur och kampanjer för att djurägare ska följa lagar och föreskrifter.

Mot bakgrund av ovan frågar jag jordbruksministern:

Avser jordbruksministern att vidta några ytterligare åtgärder för att skydda oss mot dvärgbandmasken?