den 29 april

Fråga 2002/03:856 av Gustav Fridolin (mp) till statsrådet Jan O Karlsson om vattenprivatiseringar

Statsrådet Jan O Karlsson har till media uttalat att Sverige förespråkar att vattentillgångar inte ska privatiseras eller kommersialiseras. Till detta har också sagts att det inte får förekomma att biståndsgivare och utvecklingsbanker idkar påtryckningar för en privatisering av vattensektorn. Det låter bra, men jag befarar att det finns anledning att ifrågasätta sanningshalten i påståendena.

Det finns mången vittnesbörd från organisationer i länder i Syd om hur framför allt Världsbanken och Internationella valutafonden, IMF, varit starka pådrivare för att till exempel distribution av vatten i städer lagts ut på privata aktörer, inte sällan till något av de europeiskägda transnationella bolagen. Bara under år 2000 fanns olika typer av privatiseringsprocesser inskrivna i minst 6 avtal mellan IMF och olika u-länder. Eftersom goda relationer med IMF är ett kriterium för både utvecklingslån och bistånd så är ländernas politiska svängrum ganska begränsat om man inte vill genomföra reformen.

Jag kommer till statsrådet också ställa en fråga om två konkreta fall, Ghana och Nicaragua.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Jan O Karlsson om Sverige genom den nordisk/baltiska styrelserepresentanten i Världsbanken och IMF opponerat sig mot privatiseringsprocesser i vattensektorn?