den 15 april

Fråga 2002/03:807 av Martin Andreasson (fp) till finansminister Bosse Ringholm om bostadsrättsföreningar och samhällsservicen

Som oäkta bostadsrättsförening räknas en förening där mindre än 60 % av verksamheten utgör upplåtelse av bostäder med bostadsrätt till fysiska personer. En sådan förening beskattas på sedvanligt sätt för inkomst av näringsverksamhet. En status som oäkta bostadsrättsförening leder till en mer oförmånlig beskattning vad gäller både själva föreningen och medlemmarna. Reglerna om vilka bostadsrättsföreningar som ska räknas som äkta eller oäkta tar ingen hänsyn till behovet av samhällsservice i bostadsområdena, till exempel i form av skolor, förskolor, fritidshem och vårdcentraler. Enligt min och Folkpartiets mening är detta inte rimligt. Ett aktuellt exempel på konsekvenserna i praktiken kommer från Solna, där en nybildad bostadsrättsförening tvingades säga upp hyreskontraktet för en uppskattad vårdcentral för att föreningen inte skulle klassas som oäkta. Kommun- och bostadsministern har nyligen aviserat en översyn av den lagstiftning som leder till att nya bostadsrättsföreningar riskerar att klassas som oäkta. Vidare har Fastighetsbeskattningskommittén, vars slutbetänkande (SOU 2000:34) fortfarande bereds inom Regeringskansliet, pekat på olika gränsdragningsproblem och tröskeleffekter när det gäller skillnaderna mellan äkta och oäkta bostadsföretag. Det vore naturligt att även den ovan beskrivna problematiken uppmärksammas inom ramen för det fortsatta arbetet.

Avser finansministern att ta fram lagförslag som undanröjer risken för att bostadsrättsföreningar som upplåter lokaler för samhällsservice straffas skattemässigt?