den 8 april

Fråga 2002/03:769 av Kalle Larsson (v) till statsrådet Jan O Karlsson om sänkt dagersättning för asylsökande

I den utredning som överlämnats till regeringen angående verkställighet vid oklar identitet med mera föreslås en nedsättning av dagersättningen för asylsökande som inte kan uppvisa giltiga identitets- eller resehandlingar. Utredaren förordar att bristande medverkan införs som ett ytterligare kriterium för nedsättning av dagersättningen enligt 10 § LMA. Detta för att de som inte medverkar till att fastställa sin identitet själva anses förlänga handläggningstiden och därmed inte ska ha rätt att, enligt utredaren, åtnjuta samma förmåner som övriga asylsökande. De 71 kr som sedan 1994 utgör dagersättningen ska enligt 5 § i förordningen (1994:361) täcka kostnader för mat, kläder, skor, fritidsaktiviteter, hygienartiklar samt primära utgifter för hälso- och sjukvård, tandvård och läkemedel. Redan i dag är denna ersättning betydligt lägre än de reella kostnaderna. Att då sänka dagersättningen till 47 kr innebär en nivå som inte är möjlig att överleva på. Dagersättning är enligt min mening inte att betrakta som en förmån, och en nedsättning riskerar driva in asylsökande i kriminalitet. Förslaget utgör ett hot mot principen om ett värdigt mottagande av asylsökande. Det vittnar vidare om en bristande insikt om de allvarliga risker för repressalier som den som sökt asyl undan förtryck från regimen riskerar för sig och sin familj vid all kontakt med sitt hemlands beskickning, vilket i sig medför uppenbara svårigheter för många asylsökande att uppvisa giltiga dokument.

Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet Jan O Karlsson:

Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att dagersättningen för asylsökande inte sänks, och att en översyn görs så att ersättningen motsvarar de kostnader den avses täcka?