den 24 mars

Fråga 2002/03:716 av Lena Ödéen (fp) till utbildningsminister Thomas Östros om retorikundervisning i skolan

Att våga tala inför en grupp människor är för många svenskar ett oöverstigligt hinder. Den rädsla som är förknippad därmed upplevs ofta som svårare än rädsla för döden. Det säger sig självt att denna skräck omöjligör ett aktivt deltagande i demokratiska processer för en stor del av befolkningen.

Det skulle emellertid inte behöva vara så. Med en systematisk träning i retorik och presentationsteknik från de allra första skolåren skulle eleverna kunna få rika talträningstillfällen och verksamma redskap att använda i framtida talsituationer. Att våga tala offentligt stärker självförtroendet och ökar medvetandet om vikten av att delta i samhälls- och kulturliv.

Ett av målen för svenskundervisningen är att eleverna ska våga uttrycka sig på olika sätt och muntligt redogöra för saker, men kursplanen skulle tydligare kunna betona vikten av att eleverna lär sig retorik. Detta är ett område som andra länders elever genom sin skolgång blir mycket duktiga på, inte minst i USA. Jag tycker att det borde undersökas hur väl skolorna lyckas med att lära ut retoriska kunskaper. Om brister upptäcks, bör Myndigheten för skolutveckling få i uppdrag att stödja skolorna i detta arbete.

Jag vill därför fråga ministern om han avser att vidta några åtgärder för att klarlägga retorikens ställning i den svenska skolan.