Fråga 2002/03:607 av Ulla Hoffmann (v) till statsrådet Jan O Karlsson om kvinnors asylskäl
Orsakerna till könsrelaterad förföljelse överensstämmer många gånger med de grunder till skyddsbehov som anges i Genèvekonventionen. Trots detta bedöms inte kvinnor som riskerar förföljelse på grund av sitt kön som flyktingar enligt svensk utlänningspraxis. För att flyktingbegreppet ska tillämpas på ett sätt som inte diskriminerar kvinnor måste personal som hanterar asylärenden göras medvetna om genusfrågans betydelse. Statsrådet har tidigare visat gehör för detta och lovat att Migrationsverkets personal ska ges utbildning i handläggning av kvinnors asylskäl. Migrationsverket har också antagit riktlinjer (Utlänningshandboken kap 40.2) för utredning och bedömning av kvinnors skyddsbehov. Generaldirektören har också vidhållit att denna utbildning i dag finns som obligatorisk för all verkets personal. Det står nu emellertid klart att handläggare och beslutsfattare över lag inte nåtts av denna utbildning eller ens känner till att riktlinjerna är antagna. För att kvinnors skyddsbehov ska tillvaratas i asylprocessen måste tydlig information om dessa riktlinjer komma Migrationsverkets personal till kännedom och den utlovade utbildningsinsatsen måste göras till ett aktivt inslag för samtliga handläggare och beslutsfattare.
Med anledning av ovanstående vill jag därför fråga statsrådet Jan O Karlsson:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att tydliggöra för Migrationsverkets ledning att denna måste ta ett aktivt ansvar för att göra riktlinjerna om kvinnors skyddsbehov till ett fungerande verktyg i asylprocessen och att utlovade utbildningsinsatser görs obligatoriska?