Fråga 2002/03:598 av Ulrik Lindgren (kd) till statsrådet Morgan Johansson om narkotikapolitiken
En förändring av narkotikaproblemen i Sverige kräver en förändring av den globala narkotikasituationen. Det internationella narkotikaförebyggande arbetet måste därför ges högre prioritet.
I Wien i april kommer FN att utvärdera arbetet med att leva upp till innehållet i de deklarationer som antogs 1998 vid FN:s generalförsamlings speciella session om narkotika (UNGASS). 1998 var enigheten total om att utveckla effektiva medel för att bekämpa tillgång till och efterfrågan på narkotika.
Nu bedrivs närmast kampanjer, med betydande finansiellt stöd, som syftar till legalisering av viss narkotika, främst cannabis. Till exempel undertecknade nyligen 94 Europaparlamentariker ett initiativ för legalisering av narkotika inom EU och globalt. Den restriktiva narkotikapolitiken ifrågasätts tyvärr allt oftare.
I handlingsplanen mot narkotika (prop. 2001/02:91) framhålls det internationella arbetets betydelse. Men propositionen innehåller, enligt min mening, få konkreta åtgärder som stärker Sveriges insatser mot det internationella narkotikaproblemet.
Min fråga till statsrådet är:
Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta i det internationella arbetet, både inom och utom EU, för att den svenska restriktiva narkotikapolitiken ska kunna bestå?