Fråga 2002/03:498 av Martin Andreasson (fp) till justitieminister Thomas Bodström om könsneutrala äktenskap
Den 30 januari 2003 beslutade den belgiska deputeradekammaren, med röstsiffrorna 91@22, att den belgiska äktenskapslagen ska göras könsneutral. Både samkönade och olikkönade par ska alltså kunna ingå äktenskap. En könsneutral äktenskapslag finns sedan 2001 i Nederländerna. Därför uppstår frågan om vilken rättslig status som kommer att gälla i Sverige för de samkönade par som flyttar hit efter att ha gift sig enligt nederländsk eller belgisk lag. Den svenska lagen om registrerat partnerskap ger på de flesta områden samma rättsverkningar som ett äktenskap. Det skulle därför förefalla som om det vore oväsentligt huruvida paret räknas som partner eller makar. Emellertid finns det rättsliga skillnader, främst att kvinnor som lever i äktenskap kan beviljas insemination på klinik med sperma från donator medan detta inte är tillåtet för kvinnor som lever i partnerskap. EG-domstolen har vidare, i rättsfallet Englund (C-122/99 P, C-125/99 P), slagit fast att äktenskapet och partnerskapet är två skilda samlevnadsinstitut. Vad slutligen angår Nederländerna finns dessutom en könsneutral partnerskapslag. Ett samkönat par som ingått äktenskap i Nederländerna har alltså medvetet valt äktenskap i stället för partnerskap. Det behöver alltså klargöras om ett samkönat äktenskap som ingåtts utomlands kommer att räknas som äktenskap eller partnerskap i Sverige.
Jag vill därför fråga justitieministern:
Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att klargöra den rättsliga statusen i Sverige för samkönade par som ingått äktenskap utomlands?