den 10 februari

Fråga 2002/03:497 av Anne-Marie Ekström (fp) till statsrådet Jan O Karlsson om anhöriginvandring

I Sverige bor många människor som vid flykten från sitt tidigare hemland varit tvungna att lämna kvar någon nära anhörig, till exempel en åldrig mamma eller pappa. När man sedan ska skapa en ny tillvaro i sitt nya land finns hela tiden funderingar kring vad som skett med de anhöriga som blev kvar och hur de mår. Detta försvårar integrationen. När man inte kan släppa tanken på hur de anhöriga mår har man svårare att koncentrera sig på att tillgodogöra sig språkundervisning och helhjärtat satsa på en ny tillvaro i sitt nya hemland.

Under 2002 lämnade den parlamentariska Anhörigkommittén ett delbetänkande om anhöriginvandring, SOU 2002:13. I delbetänkandet finns bland annat förslaget att nära anhöriga utanför kärnfamiljen ska få större möjlighet att invandra under förutsättning att försörjningen är garanterad under de tre första åren. Enligt delbetänkandet skulle detta förslag liksom övriga förslag i betänkandet kunna träda i kraft den 1 juli 2003.

I regeringens skrivelse Migration och asylpolitik, skr. 2002/03:28, nämns att förslagen bereds inom Regeringskansliet och att EU-förhandlingar om ett direktiv om familjeåterförening pågår och att ett beslut i frågan ska föreligga senast juni 2003.

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förslagen i Anhörigkommitténs betänkande ska kunna genomföras som planerat och inte fördröjas av EU-förhandlingarna?