den 17 januari

Fråga 2002/03:410 av Christina Nenes (s) till justitieminister Thomas Bodström om fullgörande av skadeståndsskyldighet

Skadeståndsdomar beträffande brottmål ökar. Dessa ärenden hanteras många gånger av kronofogdemyndigheten (KFM). Ett ärende som gått till indrivning kan leda till stora konsekvenser för den betalningsskyldige vid till exempel ansökan om lån eller kreditköp i framtiden. Vill det sig illa blir det "inkörsporten" till överskuldssättning hos mindre nogräknade långivare, vilket i förlängningen kan leda till annan kriminalitet.

Erfarenheten hos KFM visar att de allra flesta medborgare som finns i deras register egentligen vill göra rätt för sig och betala. Men den som dömts till att betala skadestånd i brottsmål har i dag mycket svårt att göra rätt för sig innan ärendet kommit till KFM. Ansvaret för att skadeståndet betalas till den skadedrabbade ligger helt hos den skadeståndsskyldige. För den som då snabbt vill göra rätt för sig kan det vara nödvändigt att ta kontakt med den skadeståndsberättigade för att veta hur han ska betala. Detta är av naturliga skäl mindre lyckat, särskilt vid skadestånd i samband med brott som misshandel. Det finns exempel på att kontaktförsök resulterat i polisanmälan för trakasseri.

Ett sätt att komma till rätta med problemet skulle vara om Domstolsverket/rätten hade ett uppbördssystem dit pengarna kunde förmedlas av den skadeståndsskyldige alternativt att den skadeståndsskyldige i samband med domen fick ett inbetalningskort med den skadeståndsberättigades bank- eller postgiro dit pengarna skulle betalas.

Vilka åtgärder tänker ministern att vidta för att göra det enklare för den skadeståndsskyldige att göra rätt för sig?