den 13 januari

Fråga 2002/03:395 av Maud Olofsson (c) till statsminister Göran Persson om Nordkorea och icke-spridningsavtalet

Nyligen deklarerade Nordkorea att man ensidigt lämnar icke-spridningsavtalet för kärnvapen. Det är allvarligt för utvecklingen i Sydostasien men också som ett prejudikat i fråga om möjligheten att ensidigt frångå internationella avtal som utgör grundpelarna för internationell stabilitet och säkerhet. Agerandet måste leda till ett samfällt och kraftfullt internationellt agerande inom ramen för FN-arbetet. Världssamfundet kan inte acceptera att enskilda länder på detta vis undergräver säkerheten i stora regioner. Dessvärre verkar kommentarerna just nu inte vara entydiga: Samtidigt som ett antal länder kraftfullt fördömer beslutet är kommentarerna mer försiktiga från andra länder.

Sverige har en lång tradition av att verka för icke-spridning av kärnvapen. Nu är rätt tillfälle att på nytt förstärka insatserna genom att verka för att frågan får hög prioritet i FN:s säkerhetsråd. Samtidigt har statsministern upprepade gånger framhållit sina goda kontakter med ledare i Ryssland och Kina. Som ordförande i ministerrådet blev också statsministern den första västliga regeringschefen som släppts in i Nordkorea som ledare för en EU-delegation. Dessa kontakter bör nu utnyttjas för att kraftfullt driva frågan om ett internationellt agerande för att förhindra utveckling av kärnvapen i Nordkorea.

Vilka åtgärder avser statsministern att vidta för att förhindra Nordkorea att ensidigt frångå icke-spridningsavtalet?