Fråga 2002/03:35 av Rosita Runegrund (kd) till jordbruksminister Margareta Winberg om konsekvenser av ett fiskestopp
Läget för torsken är akut och utan tvivel måste fiskebestånden förstärkas. I stället för ett fiskestopp bör dock i första hand andra åtgärder vidtas, såsom större maskor i näten, hårdare kontroller, minskade kvoter etc. Att införa ett ensidigt svenskt torskfiskestopp vore förödande för de fiskeberoende näringarna, såväl yrkesfisket som den landbaserade fiskenäringen. Däremot ställer Kristdemokraterna sig bakom fiskestopp som utfärdas av EU och gäller en hel region. Risken med ett svenskt stopp för torskfiske är att vår kvot tas upp av annat land. Visserligen kan kvoten, formellt sett, inte fiskas upp av annat land, men när förhandlingarna om kvoterna förs ser man till tidigare års fiske och förhandlar utifrån detta.
Många människor i skärgården livnär sig på fisket. Inte bara själva fiskarna berörs således av ett fiskestopp. Varje yrkesfiskare ger tre till fyra arbetstillfällen på land, inom bl.a. varv, vadbinderi och allmän service.
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att ersätta de arbetstillfällen som går förlorade inom den fiskerelaterade näringen i skärgårdssamhällena, för det fall ett torskfiskestopp införs?