den 19 december

Fråga 2002/03:341 av Ronny Olander (s) till finansminister Bosse Ringholm om skattesubvention för friskvård

I dessa tider med höga ohälsotal är det väl inte alltför djärvt att påstå att egenvård och friskvård får en allt större betydelse. Vi behöver alla motion för att kunna må bra och arbeta. Ett bra sätt är att arbetsgivaren erbjuder arbetstagaren olika typer av motion @ i vid bemärkelse. En bra uppmuntran till detta är om motionen är skattebefriad. Viss friskvård är skattebefriad redan i dag, vilket är positivt. Mindre bra är att reglerna kring detta är så snåriga att många arbetsgivare hellre avstår än att riskera att hamna fel.

Inkomstskattelagen säger att motion av mindre värde kan vara skattefri om den betalas av arbetsgivaren och erbjuds all personal på ett företag. Regeringsrätten har också i en dom om motionskort (RÅ 2001 ref. 44) utvecklat att med hela personalen menas samtliga anställda på ett företag oavsett anställningsform. Och att ett årskort på en motionsanläggning som betalas av arbetsgivaren kan vara en skattefri förmån. Samt att om den motion som ett kort berättigar till är av enklare slag bör ett årskort till marknadspris anses vara av mindre värde. Skattemyndigheten i Västra Götaland har uttalat att ett årskort upp till 5 000@6 000 kr kommer att accepteras i den regionen.

Min fråga till finansministern är:

Avser ministern verka för att förtydliga och förenkla skattelagstiftningen för motionsförmån, exempelvis genom att införa ett schabloniserat skatteavdrag för all slags friskvård?