Fråga 2002/03:284 av Ulla Löfgren (m) till miljöminister Lena Sommestad om Natura 2000 och äganderätten
Lagstiftningen kring Natura 2000, som är ett EU-initiativ för att skydda exempelvis naturreservat, drabbar markägare. Mark som införskaffats innan tillkomsten av Natura 2000 beläggs med krav på administration och brukandeförbehåll, utan att vare sig EU eller staten ersätter markägaren. Den retroaktiva lagstiftningen leder således till försämrad lönsamhet.
Totalt rör det sig om 4 000 områden, eller drygt sex miljoner hektar, som har fått det stärkta miljöskyddet. Rimligen borde skattekollektivet betala för ett sådant skydd, eftersom det är majoriteten av skattekollektivet som via sina förtroendevalda har röstat fram Natura 2000.
När en skogsägare på Gotland lämnade in en avverkningsplan fick han enligt tidningen ATL till svar att han måste göra en miljökonsekvensbeskrivning. En sådan beskrivning är komplicerad, varför även större skogsbolag ofta misslyckas med det.
Enda sättet att rädda sin investering i den nu skyddsklassade skogen är att sälja den till länsstyrelsen. Enligt ägaren är skogen värd 2,8 miljoner kronor, men med hänvisning till den nya skyddsklassen menar länsstyrelsen att värdet har halverats. Följaktligen har ägaren endast blivit bjuden 1,4 miljoner kronor för skogen.
Så här får det inte gå till. Äganderätten måste stärkas i Sverige.
Vilka åtgärder avser miljöministern att vidta för att inte äganderätten kränks som i fallet med den gotländske skogsägaren?