den 6 december

Fråga 2002/03:255 av Tina Acketoft (fp) till justitieminister Thomas Bodström om likhet inför lagen

I rättegångsbalkens 46 kap. § 4 står det att rätten ska se till "att inget onödigt dras in i målet". Så sent som för någon månad sedan fastslog justitieministern i en intervju att sexualbrottsoffer inte ska behöva utstå frågor om sitt sexualliv, alkoholvanor eller klädsel. Trots detta kommer det upprepade exempel på att detta inte efterföljs i praktiken av vårt svenska rättsväsende.

Motförhör med brottsoffer är en självklarhet i alla brottmål och görs för att försvararna ska kunna kontrollera offrets uppgifter och fakta. Viktigt för att få fram en sanningsenlig bild av händelseförloppet är att de frågor som ställs är baserade på fakta, att de är relevanta och kanske framför allt, att frågornas natur inte växlar beroende på den tillfrågades kön (eller annan så kallad grupptillhörighet).

Förutom det personliga lidandet och den ojämställdhet som i dag manifesteras i våra rättssalar finns rädslan för att följden av detta agerande kan bli rättsosäkra rättegångar i och med att brottsoffer utsätts för kränkande och för rättsfallet ovidkommande frågor. Stress, ångest och rädsla kan göra det än svårare för ett redan traumatiserat brottsoffer att minnas och ge en sammanhängande bild av vad som har hänt.

Baserat på ovanstående vill jag fråga justitieministern:

Vilka åtgärder, om några, planerar ministern att vidta för att se till att det svenska rättsväsendet även i praktiken alltid lever upp till brottsbalken så att likhet inför lagen oavsett kön uppnås?